Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
1
Nr 23
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning med särskilda bestämmelser om allmän
folk- och bostadsräkning år 1965 m. m.
Genom en den 26 februari 1965 dagtecknad proposition, nr 92, vilken hän\isats
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat
förslag till förordning med särskilda bestämmelser om allmän folk- och
bostadsräkning år 1965 m. m.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag till vissa bestämmelser som erfordras
för genomförande av 1965 års folk- och bostadsräkning. Enligt förslaget
skall uppgifterna till denna räkning i regel användas även för mantalsskrivningen.
Särskilda mantalsuppgifter skall alltså normalt inte lämnas hösten
1965. De föreslagna bestämmelserna avser vidare bl. a. kommunernas medverkan
vid insamling och granskning av de lämnade uppgifterna.
Författningsförslaget
Det vid propositionen fogade författningsförslaget har följande lydelse.
Förslag
till
Förordning
med särskilda bestämmelser om allmän folk* och bostadsräkning
år 1965 m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Till allmän folk- och bostadsräkning år 1965 skola skriftliga folkräkningsuppgifter
och fastighetsuppgifter lämnas i enlighet med denna förordning.
2§.
Folkräkningsuppgift skall lämnas för varje bostadslägenhet och för varje
person som skall mantalsskrivas i riket för år 1966.
1 liihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 3 avd. Nr 23
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
Är bostadslägenhet bebodd av någon som skall mantalsskrivas för år
1966 såsom bosatt i lägenheten, skall uppgiften avse lägenheten och dem
som skola mantalsskrivas såsom bosatta i denna. Uppgiften skall lämnas
av den som på grund av äganderätt eller hyresavtal eller på annan därmed
jämförlig grund disponerar lägenheten i dess helhet. Finnes i fråga om viss
bostadslägenhet icke någon som skall mantalsskrivas för år 1966 såsom bosatt
i lägenheten, skall folkräkningsuppgift för lägenheten lämnas av fastighetens
ägare eller den som är i hans ställe.
Folkräkningsuppgift skall även lämnas av den som skall mantalsskrivas
utan att vara bosatt i bostadslägenhet. För den som har gemensamt hushåll
med annan, skall sådan uppgift dock lämnas av den som förestår hushållet.
Den som skall upptagas på annans folkräkningsuppgift äger om han så
önskar lämna uppgifter om sig på egen blankett. Blanketten skall därvid
i slutet konvolut, försett med namn på den person uppgifterna avse, överlämnas
till den som har att avlämna folkräkningsuppgiften för att bifogas
denna.
3§.
Fastighetsuppgift skall, om Konungen ej bestämmer annat, lämnas för
varje fastighet inom vilken finnes bostadslägenhet.
Fastighetsuppgift lämnas av fastighetens ägare eller den som är i hans
ställe. För arrenderad fastighet skall dock uppgiften lämnas av arrendatorn.
4§-
Bestämmelserna i 2 och 3 §§ om bostadslägenhet äga ej tillämpning på
lägenhet som — trots att den är avsedd att användas för bostadsändamål —
nyttjas uteslutande för annat än bostadsändamål, t. ex. såsom kontor, lager,
verkstad eller dylikt. Sommarvilla, sportstuga, kolonistuga eller annan sådan
byggnad anses som bostadslägenhet endast om byggnaden användes
som stadigvarande bostad.
5§.
Folkräkningsuppgift som avses i 2 § andra stycket skall av den, som icke
själv äger fastigheten, den 11 oktober 1965 lämnas till fastighetsägaren
eller den som är i hans ställe.
Uppgiftsskyldig som avses i 2 § tredje stycket skall vid samma tid lämna
folkräkningsuppgift inom mantalsskrivningsdistriktet till vederbörande roteombud
eller, om roteombud ej finnes, till pastor eller till särskilt anordnat
insamlingsställe. I Stockholm och Göteborg skola här avsedda uppgifter lämnas
till uppbördsverket vid samma tid.
Folkräkningsuppgift må lämnas i slutet konvolut, försett med anteckning
om namn på den eller dem uppgiften avser.
6§.
Fastighetsägaren eller den som är i hans ställe skall tillse, att samtliga
uppgifter som avses i 5 § första stycket lämnats samt att uppenbart oriktig
eller ofullständig uppgift såvitt möjligt rättas eller fullständigas. Har uppgift
lämnats i slutet konvolut, gäller dock denna skyldighet endast anteckningarna
på konvolutet.
7§-
Folkräkningsuppgift som fastighetsägaren eller den som är i hans ställe
skall lämna enligt 2 § andra stycket, uppgifter som mottagits enligt 5 §
Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
3
och i förekommande fall fastighetsuppgift skola senast den 13 oktober 1965
lämnas till vederbörande roteoinbud eller, om roteombud ej finnes, till
pastor eller till särskilt anordnat insamlingsställe. I Stockholm och Göteborg
skola uppgifterna i stället lämnas till uppbördsverket inom tid som
verket bestämmer.
8§.
Folkräkningsuppgift och fastighetsuppgift skola upprättas i enlighet med
de närmare föreskrifter Konungen meddelar och på blanketter enligt fastställda
formulär.
Blanketter till folkräkningsuppgift och till fastighetsuppgift skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas de uppgiftsskyldiga i den ordning
Konungen föreskriver.
Formulär till folkräkningsuppgift och fastighetsuppgift fastställas av
statistiska centralbyrån efter samråd med centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
9§.
Det åligger kommunens styrelse att på sätt närmare anges i 10—12 §§
biträda vid upprättande och insamling av folkräknings- och fastighetsuppgifterna
samt svara för granskning och rättelse av uppgifterna.
Kommunens styrelse må uppdraga åt särskilt granskningsorgan med sammansättning
och arbetsordning som styrelsen bestämmer att handha uppgifterna
enligt första stycket. Styrelsen skall utse en granskningsledare.
Roteombuden äro, även om de icke ingå i granskningsorganen, skyldiga
att medverka i dessas arbete och äro därvid underställda granskningsledaren.
Kommunens styrelse eller i förekommande fall granskningsorganet skall,
där det ej sker genom roteombud, för kontroll av uppgiftsmaterial på annat
lämpligt sätt följa arbetet vid för-skrivning enligt 45 § folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469).
10 §.
Kommunens styrelse skall tillse
att de uppgiftsskyldiga i kommunen erhålla handledning och hjälp vid
uppgiftsskyldighetens fullgörande,
att de insamlade uppgifterna granskas, fullständigas, rättas och numreras,
att kompletterande uppgifter lämnas,
att uppgiftsmaterialet blir berett för den fortsatta bearbetningen,
att de inkomna uppgifterna därefter överlämnas för fortsatt bearbetning
enligt anvisningar som meddelas av statistiska centralbyrån.
Arbetet med granskning, fullständigande och rättande av uppgifter skall
bedrivas så att uppgiftslämnare ej betungas onödigt.
Granskningsledaren eller den han utser äger hos mantalsskrivningsförrättare
taga del av anteckningar i stomme till mantalslängd.
11 §•
Granskningsledare må av fastighetsägare och annan uppgiftsskyldig inhämta
upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Granskningsledaren må vidare från den som icke själv skall lämna
folkräkningsuppgift inhämta erforderliga upplysningar rörande honom.
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
12 §.
Har folkräkningsuppgift eller fastighetsuppgift ej lämnats inom föreskriven
tid eller lämnas icke upplysningar som begärts enligt 11 §, må
granskningsledaren hos mantalsskrivningsförrättaren påkalla att den försumlige
anmanas fullgöra sin skyldighet.
I fråga om sådan anmaning äga bestämmelserna i 44 och 63 §§ samt 64 §
2 mom. folkbokföringsförordningen om anmaning att fullgöra uppgiftsskyldighet
till mantalsskrivning och om vite motsvarande tillämpning.
13 §.
I fråga om mantalsskrivningen för år 1966 gälla följande särskilda bestämmelser.
Vad som sägs i folkbokföringsförordningen om skyldighet att lämna mantalsuppgift
äger icke tillämpning. Envar må dock framställa yrkande om
sin mantalsskrivning genom att lämna mantalsuppgift den 11 oktober 1965.
I stället för bestämmelserna i 40 § folkbokföringsförordningen om huvudförteckning
gäller, att sådan förteckning skall lämnas endast om vederbörande
kommun beslutat om huvudförteckning för lokala ändamål. I sådant
fall fastställer kommunen formulär till huvudförteckning att tillämpas inom
kommunen. Blanketter till sådant formulär skola tillhandahållas de uppgiftsskyldiga
genom kommunens försorg och på kommunens bekostnad.
Folkbokföringsförordningens bestämmelser om uppgifter till mantalsskrivningen
gälla uppgifter som lämnats till folk- och bostadsräkningen år
1965, såvitt avser tillämpning av 27 § 3 mom. samt 41 och 45 §§ ävensom, i
den mån Konungen bestämmer, 50 § förordningen.
Bestämmelsen i 47 § andra stycket andra punkten folkbokföringsförordningen
äger icke tillämpning.
14 §.
De ytterligare bestämmelser som fordras för folk- och bostadsräkningen
år 1965 meddelas av Konungen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Inledning
I prop. 1965: 1 (bil. 9 s. 16) anmäldes vissa frågor i samband med den
allmänna folk- och bostadsräkningen år 1965. De av statistiska centralbyrån
framlagda planerna i sådant hänseende har därvid ansetts i huvudsak
kunna godtas. De närmare riktlinjerna för folk- och bostadsräkningens
utförande borde dock, framhölls det i nyssnämnda proposition, få slutligt
prövas i samband med att Kungl. Maj:t fastställer plan för undersökningarna.
I enlighet härmed hemställdes bl. a. att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att för budgetåret 1965/66 anvisa reservationsanslag av 3 800 000
kr. till 1965 års folk- och bostadsräkning. I sammanhanget uttalade departementschefen
sin avsikt att i särskild proposition lägga fram förslag rörande
bl. a. den medverkan från kommunernas sida som kan finnas erforderlig
i samband med granskningen av uppgifterna till folk- och bostadsräkningen.
5
Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 januari 1965 har statistiska centralbyrån
framlagt förslag till erforderliga administrativa bestämmelser för folkocli
bostadsräkningens genomförande och för dess samordning med mantalsskrivningen.
Dessa förslag har tillkommit efter samråd med centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden. Till grund för centralbyråns förslag
har legat en av centralbyrån i december 1964 utsänd promemoria med förslag
till lokala rutiner, som remitterats till representanter för pastorsämbeten,
mantalsskrivningsförrättare och kommuner. Dessa remissinstanser
har utan undantag i huvudsak tillstyrkt de av centralbyrån framlagda förslagen.
Mantalsskrivning och tidigare folk- och bostadsräkningar
Såvitt angår gällande bestämmelser om mantalsskrivning och beträffande
tidigare folk- och bostadsräkningar får utskottet hänvisa till förevarande
prop. 1965: 92 s. 6—7.
Statistiska centralbyråns förslag
1 prop. 1964: 1 (bil. 9 s. 16) har lämnats en redogörelse för statistiska
centralbyråns preliminära planer för folk- och bostadsräkningen. Centralbyrån
har därefter i skrivelse den 11 januari 1965 närmare utvecklat sitt
förslag. För det närmare innehållet i förslaget får utskottet hänvisa till
prop. 1965: 92 s. 7—10.
Departementschefen
Departementschefen anför i prop. 1965: 92 (s. 10—11) följande.
Inför 1960 års allmänna folk- och bostadsräkning blev frågorna om uppgiftsmaterialet,
samordningen med mantalsskrivningen samt den lokala
granskningen grundligt utredda. De rutiner som då utarbetades visade sig
i praktiken fungera tillfredsställande. En vägledande princip vid planeringen
av 1965 års allmänna folk- och bostadsräkning har därför varit,
att denna räkning så långt som möjligt skall utföras enligt de rutiner som
tillämpades år 1960. Den förestående omläggningen av folkbokföringsväsendet
till automatisk databehandling (ADB) påverkar inte genomförandet
av 1965 års räkning. Däremot blir det inför år 1970 aktuellt med en anpassning
till de nya ADB-rutinerna, varför en allmän översyn och omläggning
av insamlingsmetoderna bör anstå till dess.
De år när folk- och bostadsräkningar hålls krävs av naturliga skäl att utförligare
personuppgifter lämnas än som behövs andra år. Det är givetvis
ett angeläget önskemål, att uppgiftsskyldigheten inte blir onödigt betungande.
Det bör således undvikas att man vid samma tidpunkt och till samma
6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
myndigheter skall behöva lämna två olika blanketter med delvis samma innehåll.
Detta sker lämpligast genom att man för räkningen och mantalsskrivningen
använder en gemensam blankett, såsom skedde år 1960. Därmed
vinner man också för myndigheternas del en arbetsbesparing i fråga
om sortering, granskning och komplettering av uppgifterna. Mantalsuppgifterna
kan därför enligt min mening slopas vid höstens mantalsskrivning,
vilket innebär att de för mantalsskrivningen erforderliga uppgifterna hämtas
ur materialet för folk- och bostadsräkningen. Den som så önskar skall
dock ha möjlighet att lämna mantalsuppgift.
Från huvudregeln att varken huvudförteckning eller mantalsuppgift
skall inhämtas infördes genom särskild bestämmelse i 1960 års förordning
en möjlighet till undantag. Enligt detta stadgande kunde Ivungl. Maj :t efter
framställning av statistiska centralbyrån, där så prövades erforderligt på
grund av särskilda förhållanden, förordna att dessa bestämmelser inte skulle
äga tillämpning i fråga om viss kommun. Eftersom någon ansökan inte
inkom år 1960, kan något behov av sådant undantag inte antas föreligga vid
den nu aktuella räkningen. Jag tillstyrker därför centralbyråns förslag att
bestämmelsen slopas.
Det bör vidare liksom år 1960 vara möjligt att i princip slopa de särskilda
s. k. huvudförteckningar som det enligt 40 § folkbokföringsförordningen
åligger fastighetsägare att avlämna. Från denna regel bör dock
finnas möjlighet att medge undantag. I vissa kommuner har nämligen
huvudförteckningarna genom kommunala beslut för närvarande ett vidare
innehåll än för riket i övrigt. Kommunen har nämligen rätt att besluta
att huvudförteckning för lokala ändamål skall innehålla speciella
uppgifter. I sådant fall fastställer kommunen särskilt formulär till huvudförteckning
att tillämpas inom kommunen. De uppgifter som skall insamlas
till folk- och bostadsräkningen torde inte alltid kunna ersätta de
nämnda huvudförteckningarna. Det synes därför nödvändigt att låta kommunerna
behålla möjligheten att vid höstens mantalsskrivning avkräva
fastighetsägarna uppgifter på huvudförteckning. En förutsättning bör dock
liksom tidigare vara, att kommunen särskilt beslutar därom och själv ombesörjer
erforderliga blanketter. I kommun där sådant beslut inte meddelats
bör huvudförteckningen på samma sätt som nyss förordats beträffande
mantalsuppgifterna helt kunna ersättas av de uppgifter fastighetsägarna
skall lämna till folk- och bostadsräkningen.
Den föreslagna tiden för uppgifternas avlämnande, den 11 oktober 1965
för hela riket, föranleder ingen erinran från min sida.
Den av statistiska centralbyrån föreslagna organisationen av kommunernas
medverkan i granskningsarbetet överensstämmer med 1960 års. Eftersom
det allmänt vitsordats att organisationen då fungerat tillfredsställande
och den alltjämt synes ändamålsenlig vill jag tillstyrka att den genomförs.
I huvudsak innebär förslaget att kommunens styrelse skall biträda
7
Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
vid upprättande och insamling av uppgifterna samt svara för granskning
och rättelse. Dessa arbetsuppgifter kan styrelsen delegera till ett särskilt
granskningsorgan. Styrelsen skall utse en granskningsledare och under
denne lyder även roteombuden. Som allmän princip för granskningsarbetet
bör gälla att det skall bedrivas på ett sådant sätt att uppgiftslämnarna inte
betungas i onödan.
Liksom vid tidigare undersökningar av liknande art bör ersättning av
statsmedel inte utgå för kommunernas här berörda medverkan i folk- och
bostadsräkningen.
De framlagda förslagen till övriga författningsbestämmelser på området
kan jag i sak biträda.
Förslag till vissa kompletterande föreskrifter, främst rörande detaljinnehållet
i formulären till folk- och bostadsräkningen samt vissa administrativa
frågor om samordning av räkningen och mantalsskrivningen, torde jag sedermera
få anmäla för Kungl. Maj :t.
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 92.
Stockholm den 4 maj 1965
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson, Svante Kristiansson,
Erik Jansson, Åkesson, Schött, Sundin* och Torsten Hansson;
från andra kammaren: herrar Nyberg, fru Torbrink, herrar Grebäck*,
Johansson i öckerö*, Svenning*, Sundelin*, Bengtson i Solna och Svanberg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650032