Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av studiebidragen
enligt studiemedelsförordningen och studiehjälpsreglementet,
m.m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen väckta
motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 77 i första kammaren av herrar Adolfsson
och Lager samt nr 106 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl., samt

2) de likalydande motionerna nr 514 i första kammaren av herr Larsson,
Thorsten, m. fl., och nr 618 i andra kammaren av herr Gustafsson i Stenkyrka.

Motionerna I: 514 och II: 618 har i sin helhet hänvisats till lagutskott medan
motionerna I: 77 och II: 106 såvitt angår medelsanvisning hänvisats till statsutskottet
och i övrigt till lagutskott.

Motionsyrkandena

I motionerna I: 77 och II: 106 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen
måtte besluta fastställa studiehjälpens grundbelopp till 100 kr. per månad.

I motionerna 1:514 och II: 618 har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
och förslag dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget inom studiemedelsförordningen
till 0,5 ATP-basbelopp per år och i anslutning därtill en
motsvarande höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet
och dels beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner
inom studiehjälpsreglementet.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionerna 1:77 och 1:514.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen om förlängt barnbidrag erhåller elever i grundskolan och
vissa andra skolformer studiehjälp med 60 kr. i månaden under nio månader
från den tidpunkt då de ej längre är berättigade till allmänt barnbidrag. I proposition
nr 109 till årets riksdag föreslås att bidraget skall höjas till 75 kr. i
månaden.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 17

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

I studiehjälpsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1964, regleras de studiesociala
förmånerna för elever vid gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor
och vissa andra läroanstalter. Enligt detta reglemente erhåller alla
elever under läsåret, som vanligen omfattar 9 månader, 75 kr. i månatligt
studiebidrag. Härtill kommer i vissa fall inackorderingstillägg med 100 kr. i månaden
eller resetillägg med SO—75 kr. i månaden. Utöver dessa generella förmåner
utgår inkomstprövade tillägg med 25—75 kr. i månaden och undantagsvis
även behovsprövade tillägg med högst 75 kr. i månaden.

En grupp av studerande — de som börjat sin högre utbildning det år under
vilket de fyller 21 år eller senare — skall behandlas såsom ekonomiskt fristående
från sina föräldrar. I stället för studiebidrag jämte tillägg erhåller de ett förhöjt
studiebidrag å 175 kr. i månaden.

Samtliga bidrag utgår under hela studietiden.

Bidragen kan kompletteras med lån ur allmänna studielånefonden. Högsta
lånebeloppet är 5 000 kr. om året. Lånen är i princip inte subventionerade.

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer
har enligt studiemedelsförordningen, som likaså trädde i kraft den 1
juli i fjol, i princip rätt till studiemedel. Dessa beräknas för varje termin till
70 % av basbeloppet, som f. n. är 5 000 kr. För minderårigt barn utgår dessutom
barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Har den studerande eller, om han är gift,
hans maka inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen enligt särskilda
regler. Av studiemedlen utgör för studerande, som är berättigad till oreducerat
belopp, 1 750 kr. årligen studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och
utan återbetalningsskyldighet. Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt
särskilda regler.

Tidigare behandling

Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande »Bättre studiehjälp» (SOU
1963: 48) att skäl saknades att knyta studiebidragets belopp till det
allmänna barnbidraget. Utredningen yttrade vidare.

Vid bedömningen av bidragets storlek bör hänsyn tas till de utgifter, som för
familjens del är förenade med barnens utbildning. Såsom framhållits i kapitel 6
torde kostnaderna för dem som studerar i här aktuella skolor vara större än för
dem som går i den obligatoriska skolan. Det är jämväl angeläget att söka mildra
de effekter som för familjernas del kan uppstå av de s. k. 16-årsreglerna. Studiebidraget
skall vidare tillsammans med övriga studiesociala förmåner ha en rekryteringsfrämjande
effekt.

Vid avvägningen av studiebidragets storlek har utredningen självfallet även
haft att beakta att en höjning av bidraget medför mycket betydande kostnadsökningar
för det allmänna. Med den väsentliga ökning av antalet bidragstagare,
som ett slopande av 18-årsgränsen innebär, kan varje höjning av det allmänna
studiebidraget med 10 kr. per månad beräknas dra en merkostnad av inemot
20 miljoner kr. per budgetår; härvid har utgångspunkten varit det beräknade

Andra lagutskottets utlåtande nr 1+7 år 1965

3

elevantalet 1964/65. Mot bakgrund av ovan anförda skäl för studiebidragets
höjning och under hänsynstagande till kostnaderna för alternativa reformer har
utredningen funnit ett bidrag om 75 kr. per månad vara en lämplig avvägning.

Vid remissbehandlingen av studiehjälpsutredningens betänkande framställdes
vissa krav på högre studiebidrag än det utredningen förordade.

I proposition nr 138 år 1961+ angående studiesocialt stöd till studerande ungdom
uttalade föredragande departementschefen, att han ansåg utredningens
förslag angående studiebidragens storlek utgöra maximum för vad då kunde
tillstyrkas.

I samband med behandling av propositionen hade särskilda utskottet att ta
ställning till en motion med yrkande att studiebidraget skulle fastställas till
100 kr. i månaden. Utskottet uttalade i sitt av riksdagen i denna del godkända
utlåtande nr 1 år 1961+ att propositionens förslag var väl avvägt och avstyrkte
därför motionsyrkandet.

I proposition nr 138 år 1961+ anförde föredragande departementschefen beträffande
indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen.

Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är det
enda belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. Jag anser det riktigast, att
ett bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och tilläggen inom
studiehjälpen och de allmänna barnbidragen fastställes i kronor. Studiebidraget
kan självfallet komma att höjas genom särskilt beslut av riksdagen.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning
till motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och förmånerna
enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I sitt av
riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet motionerna
och hänvisade till att en höjning av förmånerna fick bli beroende av riksdagens
beslut i varje särskilt fall.

Utskottet

Till elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor och en del andra
skolformer utgår enligt studiehjälpsreglementet 75 kr. i månaden i studiebidrag.
Elever som ej är bosatta på skolorten kan få resetillägg med högst 75 kr. eller
inackorderingstillägg med 100 kr. Vid sidan av dessa generella förmåner kan
efter särskild prövning utgå maximalt 75 kr. i inkomstprövat tillägg och lika
mycket i behovsprövat tillägg. Till studerande som påbörjar studierna efter
21 års ålder utgår i stället för de nämnda bidragen och tilläggen förhöjt studiebidrag
med 175 kr. i månaden. Studerande vid läroanstalt för vuxna kan erhålla
vuxenutbildningsbidrag med högst 2 000 kr. Enligt studiehjälpsreglementet kan
studerande förutom ovanstående förmåner erhålla studielån med högst 5 000 kr.
Samtliga förmåner enligt reglementet utgår för läsår eller kurstid. Förmånerna
är ej indexreglerade.

4

Andra lagutskottets utlåtande nr h7 år 1965

Enligt studiemedelsförordningen är studerande vid universitet och högskolor
och vissa andra läroanstalter berättigade till studiemedel med 70 procent av
basbeloppet för varje termin. Basbeloppet utgör för närvarande 5 000 kr. Har
den studerande barn tillkommer barntillägg med 12,5 procent av basbeloppet.
Av studiemedlen utgör 875 kr. per termin studiebidrag, som till skillnad från
övriga studiemedel erhålles utan återbetalningsskyldighet. Detta belopp är ej
indexreglerat. Om den studerande eller hans make har inkomst, minskas studiemedlen
enligt särskilda regler.

I motionerna 1:77 och 11:106 yrkas att studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet
skall höjas till 100 kr. i månaden. Motionärerna framhåller bl. a. att
en sådan höjning är motiverad med hänsyn till levnadskostnadernas fördyring.

I motionerna I: 514 och II: 618 yrkas att riksdagen skall hemställa om utredning
med syfte att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen skall fastställas
till 50 procent av basbeloppet årligen samt att det förhöjda studiebidraget
inom studiehjälpsreglementet skall höjas i motsvarande grad. I motionerna yrkas
vidare att frågan om värdebeständighet för samtliga förmåner inom studiehjälpsreglementet
skall utredas.

I samband med behandlingen av den proposition som ligger till grund för det
nuvarande studiesociala systemet hade särskilda utskottet vid fjolårets riksdag
att ta ställning till motioner med samma syfte som de nu förevarande. Särskilda
utskottet fann studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet väl avvägt. Beträffande
frågan om värdebeständighet ansåg utskottet att indexreglering ej då
borde genomföras. Enligt utskottets uppfattning borde studiebidraget inom studiemedelsförordningen
i likhet med de olika bidragen och tilläggen inom studiehjälpsreglementet
och det allmänna barnbidraget kunna höjas endast efter särskilt
beslut av riksdagen. I enlighet med utskottets förslag avslog riksdagen de
då aktuella motionerna.

Utskottet, som vill erinra om att de nuvarande reglerna varit i kraft i mindre
än ett år, finner ej anledning att inta annan ståndpunkt än vad särskilda utskottet
gjorde i fjol. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att motionerna, I: 77 och II: 106, såvitt de hänvisats till
lagutskott, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

B. att motionerna, I: 514 och II: 618, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965 5

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,
herrar Lars Larsson, Edström, Hiibinette, Wanhainen och fru Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, Gustavsson
i Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje,
fru Svensson och herr Lothigius.

Reservation

vid utskottets hemställan under B. av fru Olsson och herr Gustavsson i
Alvesta, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 4 med orden »I samband
med» och slutar med orden »bifall till motionerna» bort ersättas med text
av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör studiebidraget enligt studiemedelsförordningen
vara av sådan storlek att en angelägen rekryteringsfrämjande effekt tillvaratages.
1964 års riksdagsbeslut medförde emellertid att vissa grupper nu har ett
sämre stöd än tidigare. Den del av studiestödet som studiebidraget utgör är inte
indexreglerad. De studerande får därigenom en relativt ökad skuldbörda genom
penningvärdeminskningen. Utskottet finner skäl tala för motionärernas förslag
om att göra studiebidragsdelen av stödet enligt studiemedelsförordningen värdebeständig.
Därvid bör den höjas så att den kommer att utgöra 0,5 basbelopp
per läsår.

Vid en höjning av studiebidraget för universitets- och högskolestuderande bör
det förhöjda studiebidraget för äldre studerande vid gymnasiala utbildningsanstalter
höjas i motsvarande grad. I fråga om studiehjälpsreglementet anser utskottet
starka skäl tala för att förmånerna i denna författning blir indexreglerade.
I princip måste det anses vara riktigt att de olika bidragen till studerande
behåller det relativa värde som de har vid den tidpunkt då riksdagen bestämmer
deras storlek.

Utskottet tillstyrker alltså det i motionerna I: 514 och II: 618 framförda förslaget
om utredning i syfte att reformera studiestödet i enlighet med i motionerna
uppdragna riktlinjer. Vad däremot angår det i motionerna 1:77 och II: 106
framställda yrkandet om höjning av studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet
är utskottet inte för närvarande berett att tillstyrka detsamma.»

b) att utskottet under B. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:514 och 11:618
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utred -

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 47 år 1965

ning och förslag dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget
inom studiemedelsförordningen till 0,5 ATP-basbelopp
per år och i anslutning därtill en motsvarande höjning av det
s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet, dels
beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner
inom studiehjälpsreglementet.»