Andra lagutskottets utlåtande nr H år 1965

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående
kommunal skatteutjämning, m. m., i vad
propositionen hänvisats till lagutskott, dels Kungl.
Maj.ts proposition med förslag till lag angående
ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän
försäkring, m. m., såvitt avser lag angående
ändring i lagen om finansiering av folkpensioneringen,
dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 26 februari 1965 dagtecknad proposition, nr 43, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns
och annan samfällighets utdebitering av skatt; och

2) förordning angående skatteutjämningsbidrag,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt gäller frågan om kostnaderna för folkpensioneringen,
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet.

Genom en den 5 mars 1965 dagtecknad proposition, nr 45, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
förda protokoll,

A. föreslagit riksdagen att

dels, jämlikt 87 § regeringsformen, antaga vid propositionen fogade förslag
till

1) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän
försäkring,

2) lag om ändrad lydelse av 11 och 16 §§ lagen den 25 maj 1962 (nr
382) angående införande av lagen om allmän försäkring,

3) lag om fortsatt försäkring enligt lagen den 17 december 1954 (nr 774)
med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän
sjukkassa,

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 25 maj 1962 (nr 392)
om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering
av folkpensioneringen,

1 Rihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 44

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

3) förordning om ändrad lydelse av 2 § 4 mom. uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt,

B. lämnat riksdagen tillfälle att avge yttrande över de av föredragande
departementschefen angivna grunderna för avvecklingen av de s. k. socialförsäkringsbolagens
verksamhet.

Propositionen har hänvisats till statsutskottet, såvitt avser förslagsanslag
till folkpensioner samt i övrigt till lagutskott. I vad propositionen hänvisats
till lagutskott har den behandlats av andra lagutskottet utom såvitt
avser lag angående ändring i lagen om finansiering av folkpensioneringen.
I sistnämnda del behandlas den av andra lagutskottet i detta sammanhang.

I samband med propositionerna behandlar utskottet följande i ämnet
väckta motioner, nämligen

A. vid riksdagens början väckt motion:

1) motionen nr 228 i andra kammaren av herr Holmberg in. fl.

B. i anledning av proposition nr 45 väckta motioner:

2) de i den del varom nu är i fråga likalydande motionerna nr 661 i
första kammaren av herr Bengtson m. fl., samt nr 780 i andra kammaren
av herr Hedlund in. fl.

C. i anledning av proposition nr 43 väckta motioner:

3) de likalydande motionerna nr 673 i första kammaren av herrar Adolfsson
och Lager, samt nr 801 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl.,

4) de likalydande motionerna nr 675 i första kammaren av herr Carlsson,
Eric, och herr Wikberg samt nr 802 i andra kammaren av herr Larsson i
öskeviksby m. fl.

Motionen under 1) har såvitt gäller inkomstprövningen inom folkpensioneringen
behandlats av utskottet i annat sammanhang. Motionen II: 780 har
såvitt gäller yrkandet under 1) likaledes behandlats av utskottet i annat
sammanhang. Motionerna under 3) har hänvisats till lagutskott, såvitt avser
grunderna för de statliga bidragen till de kommunala bostadstilläggen samt
i övrigt till statsutskottet. Motionerna under 4) har hänvisats till statsutskottet,
såvitt avser förslaget om anslag samt i övrigt till lagutskott. I den
mån motionerna under 3) och 4) hänvisats till lagutskott har de tilldelats
andra lagutskottet.

Det vid proposition nr 45 fogade författningsförslaget är av följande lydelse.

Andra lagutskottets utlåtande nr M år 1965

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering av

folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 1 och 6—8 §§ lagen den 25 maj 1962 om finansiering
av folkpensioneringen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Till bestridande av kostnaderna
för folkpensioneringen skola utgå
bidrag i enlighet med vad nedan stadgas.
I övrigt skola kostnaderna bestridas
av statsmedel.

6

Kommun skall för varje år bidraga
till kostnaderna för folkpensioneringen
med

dels viss andel, motsvarande en
tiondels procent för varje fullt tiotal
skatteören per invånare i kommunen,
av kostnaderna för följande förmåner,
som under året utbetalats för
inom kommunen mantalsskrivna
pensionsberättigade, nämligen förtidspensioner
jämte barntillägg till
sådana pensioner, änkepensioner i
anledning av dödsfall, som inträffat
före den 1 juli 1960, samt hustrutilllägg,
dock att bidraget icke må överstiga
tre femtedelar av nämnda kostnader
och ej heller ett belopp motsvarande
eu krona för varje skattekrona
i kommunen,

dels ock viss andel, motsvarande
eu femtedels procent för varje fullt
tiotal skatteören per invånare i kommunen,
av kostnaderna för kommunala
bostadstillägg, som under året
It Bihang till riksdagens protokoll 1965. !

Till bestridande av kostnaderna
för folkpensioneringen skola utgå
bidrag i enlighet med vad nedan stadgas.
I övrigt skola kostnaderna bestridas
av statsmedel, om annat ej
följer av 6 §.

Kommun skall för varje år bestrida
kostnaden för kommunala bostadstillägg,
vilka under året utbetalats
för pensionsberättigade som
äro mantalsskrivna i kommunen.

samt. 2 avd. Nr 41

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

(Nuvarande lydelse)

utbetalats för pensionsberättigade,
mantalsskrivna inom kommunen,
dock högst fyra femtedelar och lägst
en fjärdedel av sagda kostnader.

7

Vid bestämmandet av antalet skatteören
per invånare i kommunen
skall hänsyn tagas till det antal skattekronor
och skatteören, som enligt
kommunalskattelagen påförts de till
kommunen skattskyldiga i taxeringslängden
för året med däri intill årets
utgång införda ändringar eller gjorda
tillägg, samt till antalet invånare
vid årets utgång.

(Föreslagen lydelse)

§•

Riksförsäkringsverket uträknar
varje kommuns kostnad för kommunala
bostadstillägg. Länsstyrelsen
ombesörjer uppbörd av belopp som
kommun skall erlägga.

8 §•

Varje kommuns bidrag uträknas Belopp som kommun skall erlägga
av riksförsäkringsverket. för visst år avräknas mot det för skott

på kommunalskatt, som kommunen
närmast följande år äger
uppbära enligt 72 § kommunallagen
den 18 december 1953 (nr 753) eller,
i fråga om Stockholms stad, enligt
76 § kommunallagen för Stockholm
den 1 mars 1957 (nr 50), med en
sjättedel vid varje utbetalning stillfälle.
Avräkning i januari och mars
månader må dock ske med belopp
som riksförsäkringsverket bestämmer
på grund av en preliminär beräkning.
Om belopp, som avräknats
i januari eller mars månad, icke
motsvarar en sjättedel av statsverkets
fordran hos kommunen, skall
härav betingad jämkning ske av det
belopp som avräknas i maj månad.

Riksförsäkringsverket lämnar riksrevisionsverket,
länsstyrelserna och
kommunerna uppgift om belopp som
skola avräknas.

Denna lag länder till efterrättelse från och med den 1 januari 1965. Äldre
bestämmelser gälla dock alltjämt i fråga om kommuns bidrag till kostnader
för folkpensionsförmåner, som utbetalats dessförinnan.

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

a

Propositionernas huvudsakliga innehåll

1 proposition nr 43 föreslås att staten skall överta kommunernas
nuvarande kostnader för de statligt reglerade folkpensionsförmånerna, dvs.
kostnaderna för förtidspensioner jämte barntillägg till sådana pensioner,
änkepensioner i anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960
samt hustru tillägg. Samtidigt föreslås att kommunerna skall helt svara för
de kommunala bostadstilläggen.

I proposition nr 45 föreslås i anslutning till förslag i proposition
nr 43 nya regler rörande kommunernas bidrag till folkpensioneringen.
Enligt törslaget skall kommunerna bestrida kostnaderna för kommunala
bostadstillägg medan staten skall svara för övriga folkpensionskostnader.
Betalning av kommunernas kostnader för bostadstilläggen skall ske i samband
med utbetalningen av förskott på kommunalskatten.

Motionsyrkandena

1 motionen 11:228 har, såvitt nu är i fråga, yrkats »att riksdagen mätte
besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1966 års
riksdag om normerande bestämmelser för utbetalning av kommunala bostadstillägg
samt om statsanslag med avsikt att underlätta kommunernas
bostadsförsörjning för äldre personer,---».

1 motionerna I: 661 och II: 780 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, »att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 45 i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla

2) om så skyndsam prövning av frågan om införande av statligt grundbelopp
i det kommunala bostadstillägget, att redan till 1966 års riksdag
lörslag kan framläggas i syfte att ge de grupper av pensionärer, som nu icke
bär en tillfredsställande pensionering, en önskvärd standardförbättring, i
enlighet med vad i motionen har anförts».

1 motionerna I: 673 och II: 801 har, såvitt nu är i fråga, hemställts »alt
riksdagen måtte besluta, att

3. att i avvaktan på eu för kommunerna förmånligare kostnadsfördelning
mellan stat och kommun bibehålla de statliga bidragen till de kommunala
bostadstilläggen enligt hittills gällande grunder».

I motionerna I: 675 och II: 802 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, »att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 43 måtte

1) besluta att med verkan från och med kalenderåret 1966 statligt grundbelopp
skall ingå i det kommunala bostadstillägget med 400 kronor för en -

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

samstående pensionär och 600 kronor för två pensionsberättigadc makar
tillsammans;----—».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden tår
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna II: 228, II: 780, II: 801 och I: 675.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har i proposition
nr 43 anfört:

»Kommitténs förslag att staten helt skall överta kostnaderna för de av
staten fastställda folkpensionsförmånerna finner jag sakligt motiverat. Det
har i stort sett också lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Jag
förordar att detta förslag genomförs.

Kommittén har samtidigt föreslagit att kommunerna skall helt svara för
kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen. Flera remissinstanser har
rest invändningar mot kommitténs förslag i denna del. Man anser sålunda
att folkpensioneringen är en statlig angelägenhet och att staten därför bör
svara även för kostnaderna för dessa tillägg. De kommunala bostadstilläggen
utgör — förmenar man — en del av pensionssystemet och bör därför
fastställas med hänsyn till hela samhällets möjligheter att tillgodose folkpensionärernas
behov. Det föreslagna skatteutjämningssystemet skulle visserligen
medföra en viss utjämning av kommunernas ekonomiska resurser
men denna skulle vara otillräcklig för att varje kommun skulle kunna bereda
sina pensionärer erforderligt stöd i förevarande avseende. Kommunernas
övertagande av kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen i deras helhet
skulle, anser man, leda till att de mera skattetyngda kommunerna av
ekonomiska skäl nödgas avstå från att bevilja dessa tillägg eller minska de
redan utgående tilläggen.

De farhågor som sålunda anförts synes mig vara i hög grad överdrivna.
Jag vill framhålla att den av mig förordade utformningen av det allmänna
skatteutjämningssystemet innebär en betydligt längre gående utjämning av
de ekonomiska olikheterna mellan kommunerna än kommitténs förslag skulte
ha kunnat medföra. Genom den långtgående garanti som lämnas varje
kommun i fråga om skatteunderlag och skatteutjämningsbidragen för hög
utdebitering torde även de i ekonomiskt hänseende eljest sämst ställda kommunerna,
bl. a. glesbygds- och avfolkningskommunerna, få förbättrade möjligheter
att ge sina pensionärer bostadstillägg. De olikheter i pensionärernas
standard som hittills orsakats av bosättningsorten skulle sålunda kunna
minskas genom bidragsgivningen i skatteutjämnande syfte. Vidare bereds
kommunerna en mycket avsevärd lättnad i ekonomiskt hänseende genom att
staten såsom nu föreslagits helt övertar kostnaderna för de av staten fastställda
pensionsförmånerna. De ändrade finansieringsreglerna medför eu
kostnadsökning för staten under nästa budgetår av ca 350 milj. kr. Även

Andra lagutskottets utlåtande nr 44- år 1965 7

den pågående reformen av kommunindelningen kan väntas komma att utjämna
de ekonomiska olikheterna mellan kommunerna och därmed olikheterna
i möjligheterna att hevilja pensionärerna kommunala bostadstillägg.
Jag kan under hänvisning till det nu anförda inte ansluta mig till de framförda
förslagen att staten även i framtiden skall bära en del av kostnaderna
för ifrågavarande tillägg utan förordar kommitténs förslag även i denna del.

Jag finner den av kommittén föreslagna fördelningen av folkpensionskostnaderna
väl motiverad även från den synpunkten att den innebär att
staten svarar för de förmåner statsmakterna fattar beslut om och kommunerna
för dem som kommunerna beslutar om.

Jag föreslår vidare att den ändrade fördelning av folkpensionskostnaderna
som jag nu förordat ges verkan fr. o. m. samma dag som skatteuljämningssystemet
är avsett att träda i kraft, dvs. fr. o. m. den 1 januari
1966. Detta innebär att de nya bestämmelserna för fördelningen gäller redan
för de på år 1965 belöpande kostnaderna eftersom dessa skall inbetalas till
statsverket först år 1966.

Den av mig sålunda föreslagna ändringen av finansieringen av folkpensionskostnaderna
kräver ändring av lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering
av folkpensioneringen. Förslag härom liksom beträffande anslagsbehovet
för folkpensioneringen kommer att i annat sammanhang anmälas
av chefen för socialdepartementet.»

Föredragande departementschefen, statsrådet Aspling, har i proposition
nr 45 anfört:

»I det föregående har angivits de kostnadsökningar, som blir en följd av de
föreslagna ändringarna i reglerna om folkpension. Till dessa frågor liksom
till anslagsbehovet för folkpensioneringen under nästa budgetår avser jag
att återkomma efter den lagrådsbehandling av vissa lagförslag som jag ämnar
hemställa om.

Enligt vad jag inhämtat avser chefen för finansdepartementet att inom
kort föreslå proposition till riksdagen om grunderna för kommunal skatteutjämning
m. in., innebärande bl. a. att kommunerna skall bestrida kostnaderna
för kommunala bostadstillägg, medan staten skall svara för övriga
folkpensionskostnader. De ändrade finansieringsreglerna är avsedda att
tillämpas på de pensionsförmåner som utbetalas fr. o. m. år 1965. Förslagets
genomförande förutsätter ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 998)
om finansiering av folkpensioneringen som jag nu vill anmäla. Den kostnadsökning
som de ändrade finansieringsreglerna medför ämnar jag redovisa
i samband med anmälan av anslagsbehovet för folkpensioneringen.

1 samband med ändringen av reglerna om kommunernas bidrag till folkpensionskostnaderna
bör en ändring ske i fråga om ordningen för inbetalning
av kommunernas kostnadsandelar. Nu gäller enligt kungörelsen den 25
maj 1902 (nr 399) om inbetalning av kommunernas andelar i folkpensioner
att bidrag, som kommun har att utge för visst år, skall inbetalas före ut -

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1965

gången av mars månad följande år. Inbetalning behöver dock inte ske förrän
en månad efter det riksförsäkringsverket lämnat kommunen uppgift om det
belopp som skall erläggas. Underlåter kommunen att betala inom föreskriven
tid, skall kommunen erlägga dröjsmålsränta efter 6 %. Från kommunalt
håll har framhållits som önskvärt att kommunerna får fullgöra sina inbetalningar
under flera terminer, lämpligen i samband med att staten utbetalar
kommunalskatt till kommunerna. Riksdagen har med likartad motivering
hemställt om utredning av frågan om inbetalning av kommunernas
andelar av folkpensionskostnaderna (rskr 1963: 352). Ett förslag har utarbetats
av riksförsäkringsverket, innebärande att kommunernas inbetalningar
görs vid tre tillfällen i samband med utbetalning av förskott på kommunalskatten.
Förslaget har i huvudsak tillstyrkts i inhämtade remissyttranden,
dock med den erinran från vissa remissorgans sida att inbetalningen
bör fördelas på sex tillfällen.

Enligt min mening bör betalning av kommunernas kostnader för de kommunala
bostadstilläggen ske i anslutning till utbetalningen av förskott på
kommunalskatten. Uppbörden bör handhas av länsstyrelserna. Härigenom
tillgodoses de kommunala önskemålen samtidigt som administrationen förenklas
till ett avräkningsförfarande, så att en sjättedel av kostnaden för
kommunala bostadstillägg under ett år avräknas vid varje tillfälle då förskott
på kommunalskatt betalas under följande år. Vid utbetalningarna i
januari och mars månader torde avräkning få ske med belopp som riksförsäkringsverket
bestämmer på grund av en preliminär beräkning. Om det i
januari eller mars månad avräknade beloppet inte motsvarar en sjättedel
av statsverkets fordran hos kommunen, bör härav betingad jämkning ske av
det belopp som avräknas i maj månad. De nya reglerna bör införas i lagen
om finansieringen av folkpensioneringen.»

Utskottet

Kostnaderna för folkpensioneringen bestrides av staten med bidrag från
kommunerna. Dessa årliga bidrag till folkpensionskostnaderna utgör 1
procent för varje skattekrona per invånare i kommunen av kostnaderna
för förtidspensioner jämte barntillägg till sådana pensioner, änkepensioner
i anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960, och
hustrutillägg samt 2 procent för varje skattekrona per invånare i kommunen
av kostnaderna för kommunala bostadstillägg. Bidraget får såvitt
gäller bostadstilläggen utgöra högst 80 procent och lägst 25 procent av
kostnaderna. Bidraget till övriga förmåner är maximerat till 60 procent
av kostnaderna och får ej heller överstiga en krona för varje skattekrona i
kommunen.

I propositionerna föreslås, såvitt nu är i fråga, att staten skall över -

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år ltttiö

ta kommunernas nuvarande kostnader för de statligt reglerade folkpensionsförmånerna,
dvs. kostnaderna för förtidspensioner jämte barntillägg
till sådana pensioner, änkepensioner i anledning av dödsfall som inträffat
före den 1 juli 1960 samt hustrutillägg. Samtidigt föreslås att
kommunerna skall helt svara för de kommunala bostadstilläggen samt att
avräkning av kommunernas kostnader skall ske i samband med utbetalningen
av förskott på kommunalskatten.

Frågan om folkpensionskostnadernas fördelning mellan stat och kommun
bär varit föremål för behandling såväl i riksdagen som i andra sammanhang
vid ett flertal tillfällen under senare år. I det betänkandet som
år 1961 framlades av 1958 års socialförsäkringskommitté uttalade kommittén
såsom sin principiella uppfattning, att staten borde svara för samtliga
folkpensionskostnader med undantag för kostnaderna för de kommunala
bostadstilläggen. Emellertid ansåg kommittén, att denna lösning inte
kunde uppnås under de närmaste åren och hänvisade därvid till att frågan
'' ar föremål för prövning i andra sammanhang, bland annat i 1958 års
skatteutjämningskommitté och i allmänna skatteberedningen. Andra lagutskottet
anförde under år 1963 i sitt av riksdagen godkända utlåtande i
ämnet, att utskottet anslöt sig till den av socialförsäkringskommittén
uttalade uppfattningen att staten i princip borde svara för kostnaderna
för folkpensioneringen med undantag för kostnaderna för de kommunala
bostadstilläggen. Sedan skatteutjämningskommittén hade avslutat sitt arbete,
borde frågan enligt utskottets mening snarast möjligt bringas i ett sådant
skick, att förslag till lösning därav kunde föreläggas riksdagen. Under
fjolåret intog riksdagen samma ståndpunkt.

1 motionerna I: 661 och II: 780 har, såvitt nu är i fråga, hemställts om
eu så skyndsam prövning av frågan om införande av ett statligt grundbelopp
i det kommunala bostadstillägget, att redan till 1966 års riksdag
förslag kan framläggas i syfte att ge de grupper av pensionärer, som nu
inte har eu tillfredsställande pensionering, en önskvärd standardförbättring.
Motionärerna föreslår att beloppet skall utgöra 400 kr. för ensam
pensionär och 600 kr. för makar.

I motionerna I: 673 och II: 801 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att man
skall bibehålla statsbidragen till de kommunala bostadstilläggen enligt
hittills gällande grunder.

I motionerna 1: 675 och II: 802 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen med verkan från och med 1966 måtte besluta att statligt grundbelopp
skall ingå i det kommunala bostadstillägget med 400 kr. för ensam
pensionär och 600 kr. för makar.

Slutligen har i motionen 11:228, såvitt nu är i fråga, hemställts om
förslag till 1966 års riksdag om normerande bestämmelser för utbetalning
av de kommunala bostadstilläggen samt statsbidrag med exempelvis en
tredjedel av kommunernas kostnader för dessa tillägg.

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 14 år 1!)65

Skäl kan såsom utskottet anfört i sitt utlåtande nr 41 år 1965 anföras
för ytterligare förbättringar av de ekonomiska villkoren för de grupper
som avses i motionerna 1:661 och 11:780. Dessa problem bör emellertid
lösas på sätt utskottet föreslagit i nämnda utlåtande. Föredragande departementschefen,
statsrådet Sträng, hav i proposition nr 43, i frågan om
stalen även i framtiden skall bära kostnaderna för bostadstilläggen anfört,
alt de i ekonomiskt hänseende eljest sämst ställda kommunerna, bl. a. glesbygds-
och avfolkningskommunerna, med propositionens förslag torde fä
förbättrade möjligheter att ge sina pensionärer bostadstillägg. Härigenom
skulle de olikheter i pensionärernas standard som hittills orsakats av bosättningsorten
kunna minskas. Vidare bereds kommunerna en avsevärd
lättnad i ekonomiskt hänseende genom att staten, enligt det nu behandlade
förslaget, helt övertar kostnaderna för de av staten fastställda pensionsförmånerna.
Enligt departementschefen kan dessutom den pågående reformen
av kommunindelningen väntas komma att utjämna de ekonomiska
olikheterna mellan kommunerna och därmed olikheterna i möjligheter
att bevilja pensionärerna kommunala bostadstillägg. Under hänvisning
till det anförda anser utskottet i likhet med departementschefen och i enlighet
med riksdagens tidigare ståndpunktstagande att kommunerna helt
bör bestrida kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen. Härav följer
att utskottet inte kan biträda förevarande motioner, såvitt de syftar till
att staten även i fortsättningen skall svara för viss del av kostnaderna för
bostadstilläggen.

Genom del förslag som framlagts i proposition nr 43 har kommunerna
erhållit avsevärt ökade möjligheter att höja de kommunala bostadstilläggen.
Utskottet, som förutsätter att kommunerna, för den händelse förslaget
genomföres kommer att utnyttja dessa möjligheter, anser det för närvarande
opåkallat att införa normerande bestämmelser för utbetalning av tillläggen.
Utskottet kan således inte biträda yrkandet härom i motionen
It: 228.

Under hänvisning till det sagda får utskottet tillstyrka bifall till propositionerna
såvitt nu är i fråga samt avstyrka motionsyrkandena.

Utskottet hemställer,

A. att riksdagen, med avslag å följande motioner, nämligen 1)

motionerna I: 673 och II: 801, samt

2) motionerna I: 675 och II: 802, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, måtte bifalla förevarande propositioner, nr
43, såvitt den hänvisats till lagutskott, och nr 45, såvitt
gäller lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr
398) om finansiering av folkpensioneringen;

B. att motionerna I: 661 och II: 780, såvitt nu är i fråga,
samt motionen II: 228, såvitt angår statsbidrag till bostadstilläggen,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

11

Andra lagutskottets utlåtande nr fri år 1965

C. att motionen II: 228, såvitt angår normerande bestämmelser,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand*, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,
herrar Lars Larsson, Edström*, Wanhainen, Thorsten Larsson och
Ottosson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Gustavsson
i Alvesta, fröken Sandell, herrar Ringaby, Carlsson i Göteborg, Göransson
och Ullsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

Vid utskottets hemställan under B

av herrar Thorsten Larsson och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande å s, 10 som börjar med orden »Skäl
kan såsom» och slutar med orden »kostnaderna för bostadstilläggen» samt
del avsnitt i utskottets yttrande å s. 10 som börjar med orden »Under hänvisning
till» och slutar med orden »samt avstyrka motionsyrkandena» bort
ersättas med text av följande lydelse:

»Skäl kan såsom utskottet anfört i sitt yttrande nr 41 år 1965 anföras
för ytterligare förbättringar av de ekonomiska villkoren för de grupper som
avses i motionerna 1: 661 och II: 780 samt I: 675 och II: 802. Lösningen av
dessa problem bör sökas inom folkpensioneringens ram. De kommunala bostadstilläggen
skapar möjligheter att ge de pensionärer som är i behov av
det en standardförbättring. Genom att staten fullständigt övertar övriga
1''olkpensionskostnader och genom att ett allmänt skatteutjämnande statsbidragssystem
införes torde kommunerna få ökade möjligheter att lämna
kommunala bostadstillägg. Kommuner med svagt skatteunderlag och ett
stort antal pensionärer kommer emellertid även i fortsättningen ha svårig -

12 Andra lagutskottets utlåtande nr ii år 1965

heter att lämna bostadstillägg i den omfattning som bör eftersträvas för att
ge de aktuella grupperna en tillfredsställande standardhöjning. Ett statligt
grundbelopp bör därför införas i botten av det kommunala bostadstilllägget.
Därmed har utskottet slagit fast att folkpensioneringen i princip är
en statlig angelägenhet. Utskottet anser att riksdagen bör hemställa om så
skyndsam prövning av frågan om införande av ett statligt grundbelopp i det
kommunala bostadstillägget att redan till 1966 års riksdag förslag kan framläggas
i syfte att ge de grupper av pensionärer som nu icke har en tillfredsställande
pensionering önskvärd standardförbättring. Av det sagda
följer att utskottet biträder propositionerna samt motionerna I: 661 och
11:780 samt avstyrker motionerna 1:673 och 11:801. Övriga motionsyrkanden
i vad de syftar till att staten även i fortsättningen skall svara för
viss del av kostnaderna för bostadstilläggen är besvarade med vad ovan anförts.
»

b) att utskottet bort hemställa,

»dels att riksdagen med bifall till motionerna I: 661 och
II: 780, såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionerna
I: 675 och II: 802, såvitt nu är i fråga, ävensom motionen
II: 228, såvitt angår statsbidrag till bostadstilläggen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om så skyndsam
prövning av frågan om införande av ett statligt grundbelopp
i det kommunala bostadstillägget att redan till 1966
års riksdag förslag kan framläggas i syfte att ge de grupper
av pensionärer som nu icke har en tillfredsställande pensionering
en önskvärd standardförbättring;

dels att motionen II: 228, såvitt angår statsbidrag till bostadstilläggen,
i den mån den inte kan anses besvarad genom
vad utskottet i denna del hemställt icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.»

Särskilt yttrande

av fru Hamrin-Thorell, herrar Edström, Anderson i Sundsvall och Ullsten,
vilka anfört:

»I enlighet med den uppfattning som framförts i reservation I till utskottets
utlåtande nr 41 år 1965 bör åtgärder vidtagas för att skapa bättre
förhållanden för de folkpensionärer som har folkpensionsförmånerna som
enda eller huvudsaklig försörjningsmöjlighet. Frågan om en förbättring för
de sämst ställda pensionärerna bör därför snabbutredas så att ett förslag
kan föreläggas 1966 års riksdag. Enligt vår mening bör denna utredning i
första hand överväga att införa ett särskilt pensionstillskott vid sidan av
övriga folkpensionsförmåner för berörda kategori pensionärer.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 65003 1