Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
1
Nr 23
Utlåtande i anledning av väckt motion om kontroll av livsmedelsförsäljningen
på båtar i internordisk trafik.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 15,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herrar Mattsson och Börjesson i
Falköping hemställt ”att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att frågan om kontroll av livsmedelsförsäljningen på båtar i internordisk trafik
tages upp till skyndsam utredning i enlighet med vad i motionen anförts”.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till
motionen.
Gällande bestämmelser m. m.
Livsmedelsstadgan av år 1951 innefattar de huvudsakliga bestämmelserna
rörande livsmedels sammansättning, beskaffenhet och hantering samt andra
frågor som berör framställning av och handel med livsmedel. Veterinärstyrelsen
utövar överinseendet över livsmedelskontrollen, dock att medicinalstyrelsen
svarar för den centrala tillsynen beträffande personalen inom livsmedelshanteringen.
Centralt undersökningsorgan är statens institut för folkhälsan. Regionalt
och lokalt svarar länsstyrelse respektive hälsovårdsnämnd för kontrollen
av livsmedelslagstiftningens efterlevnad.
I 3—6 kap. livsmedelsstadgan lämnas föreskrifter om livsmedelslokaler, livsmedelshantering,
utomhushandel samt personalens hygien m. m. Allmänt gäller
enligt 4 kap. 12 § att vid all hantering av livsmedel så skall förfaras, att livsmedlen
inte förorenas eller blir skadliga att förtära eller på annat sätt otjänliga
till människoföda. I 3 kap. återfinns bestämmelser om livsmedelslokaler. Bestämmelserna
avser lokaler för framställning och beredning av livsmedel, avsedda
för försäljning eller servering åt allmänheten, lokaler för servering åt
allmänheten samt vissa försäljnings-, förpacknings- och förvaringslokaler.
Kapitlet upptar regler om tillståndsprövning och kontroll.
Bestämmelserna om livsmedelslokaler torde inte vara tillämpliga på fartyg,
flygplan och tåg. Frågan härom uppmärksammades under remissbehandlingen
av det betänkande som låg till grund för propositionen med förslag till livsmedelsstadga.
Sålunda påtalades att betänkandet icke innehöll något om den
sanitära kontrollen av restaurangvagnar och serveringslokaler ombord på
passagerarfartyg. Det framhölls, att när det gällde servering åt passagerare
denna verksamhet torde vara att anse såsom servering åt allmänheten. Den
Bihavfi till riksdagens protokoll 1S6S. 9 samt. 2 avd. Nr 22
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
skulle således falla under livsmedelsstadgans bestämmelser om hantering av
livsmedel samt om personalens hygien. Svårigheten vore att säga, vilken hälsovårdsnämnd
som skulle svara för kontrollen. Det framhölls från flera håll,
bl. a. i medicinalstyrelsens yttrande, att dessa problem borde beaktas vid livsmedelsstadgans
slutliga utformning.
I propositionen (nr 63/1951) med förslag till livsmedelsstadga anförde föredragande
departementschefen i ämnet följande:
De lokaliteter på tåg, passagerarfartyg och flygplan, där livsmedel tillredas
och serveras, böra enligt min mening icke bliva föremål för särskild reglering
i detta sammanhang. I fråga om tåg och flygplan torde något större behov av
en särskild tillsyn över lokalerna knappast föreligga. Det synes vidare vara
mindre lämpligt, att fartyg och flygplan i internationell trafik ställas under en
lokal hälsovårdsnämnds kontroll. I den mån hygienisk kontroll i övrigt erfordras
beträffande berörda lokaliteter, torde bestämmelser därom böra meddelas
i annat sammanhang, t. ex. såsom koncessionsvillkor.
Livsmedelsstadgekommittén, tillkallad år 1963, har att överse livsmedelslagstiftning.
I utredningsdirektiven nämnes inte de nu aktuella frågorna. Enligt
vad utredningens sekreterare upplyst har man dock uppmärksammat vissa
problem som rör livsmedelskontrollen beträffande tåg, fartyg och flygplan.
Enligt vad chefen för veterinärstyrelsens hygienbyrå upplyst har allvarliga
brister yppats i fråga om livsmedelshygienen på en del passagerarfartyg, som
trafikerar svenska hamnar. Han är av den uppfattningen att en snar ändring i
gällande lagstiftning är påkallad. Beträffande flygplan har något behov av
livsmedelskontroll ännu inte visat sig. Däremot överväger man på begäran av
Aktiebolaget Trafikrestauranger att införa viss kontroll beträffande tågens
restaurangvagnar. Samma är förhållandet beträffande den av statens järnvägar
bedrivna färjetrafiken.
Utskottet
De huvudsakliga bestämmelserna rörande livsmedels beskaffenhet och hantering
samt om framställning av och handel med livsmedel återfinnes i 1951
års livsmedelsstadga. Häri lämnas bl. a. föreskrifter om tillståndstvång och
kontroll beträffande livsmedelslokaler.
I förevarande motion yrkas att frågan om kontroll av livsmedelsförsäljningen
på fartyg i internordisk trafik skall tagas upp till skyndsam utredning.
Motionärerna framhåller såsom önskvärt, att svensk hälsovårdsmyndighet kan
kontrollera de livsmedel som försäljes till passagerare under kortare sjöresor
och som föres i land i svenska hamnar.
Spörsmålet huruvida livsmedelsstadgan i och för sig skulle kunna anses tilllämplig
utom riket — t. ex. beträffande svenska passagerarfartyg i internationell
trafik — torde inte kunna besvaras entydigt. Vad gäller bestämmelserna
om livsmedelslokaler — restauranger, butiker o. d. — framgår emellertid av
Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1965
3
vad föredragande departementschefen anförde i propositionen med förslag till
livsmedelsstadga, att föreskrifterna inte avsågs gälla sådana lokaler på tåg,
flygplan och fartyg. Enligt vad som upplysts för utskottet har man inom veterinärstyrelsen,
som i detta avseende är högsta tillsynsmyndighet, uppmärksammat
brister beträffande livsmedelshygienen på vissa passagerarfartyg i
internordisk trafik. Utskottet har också erfarit, att veterinärstyrelsen överväger
att på begäran av Aktiebolaget Trafikrestauranger utsträcka livsmedelskontrollen
till tågens restaurangvagnar. Dessa uppgifter ger enligt utskottets
mening vid handen, att frågorna om livsmedelsstadgans tillämplighet utom
riket och beträffande livsmedelslokaler på de allmänna kommunikationsmedlen
bör utredas. Utskottet har bekant att livsmedelsstadgekommittén, som tillkallats
för att överse livsmedelslagstiftningen, uppmärksammat vissa av dessa
frågor. Den erforderliga utredningen torde därför lämpligen anförtros denna
kommitté. Utskottets uttalanden synes böra bringas till Kungl. Majrts kännedom.
Utskottet får således hemställa,
1) att riksdagen i anledning av förevarande motion, II: 15,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom sin mening giva Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört, samt
2) att motionen, i den mån den icke kan anses besvarad
genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 mars 1965
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar
Kaijser, Lars Larsson, Edström, Erik Filip Petersson och Thorsten Larsson;
från andra kammaren: herrar Odhe, Rimmerfors, fru Ekendahl, herr Gustavsson
i Alvesta, fröken Wetterström, herrar Bengtsson i Varberg, Fredriksson
och Ullsten.