Bnnkoutskottets utlåtande nr 6 är 1965

1

Nr 6

l tlåtandc i anledning av väckta motioner angående riktlinjerna
för lokaliseringspolitiken.

Efter hemställan av bankoutskottet beslöt 1964 års riksdag att i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr 185 år 1964 och i ämnet väckta motioner
godkänna riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik huvudsakligen i
enlighet med vad utskottet angivit i sitt utlåtande nr 48 (rskr. 408).

I statsverkspropositionen för budgetåret 1965/66 (bil. 13, s. 123 resp.
233) har Kungl. Maj:t under hänvisning till riksdagens nämnda beslut
framlagt förslag om anslag till lokaliseringsbidrag och till lokaliseringslån.
Dessa förslag är föremål för förberedande behandling inom statsutskottet.

Frågor rörande riktlinjerna för lokaliseringspolitiken har ånyo, delvis i
anslutning till Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda förslag
om medelsanvisning, upptagits i ett antal vid årets riksdag väckta motioner,
vilka hänvisats till bankoutskottet.

I vissa av de nämnda motionerna hemställes bl. a. att för lokaliseringspolitiska
ändamål skall anvisas högre anslag än Kungl. Maj:t föreslagit.
Dessa motioner, vilka såvitt de avser medelsanvisning har hänvisats till
statsutskottet, är följande, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 421 av herr Stefanson m. fl. och II: 498
av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl., vari hemiställes,

att riksdagen måtte besluta

1) att det lokaliseringspolitiska stödet även skall beviljas sysselsättningssvaga
områden i östra Götaland samt att hemställa till Kungl. Maj :t att efter
hörande av lokaliseringsorganen fastställa de geografiska gränserna för ett
östra stödområde,

2) att anslaget till lokaliseringsbidrag under inrikesdepartementets huvudtitel
för budgetåret 1965/66 skall uppföras med 75 000 000 kr., vilket
innebär en ökning med 15 000 000 kr. i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag,

3) att för budgetåret 1965/66 anvisa en kreditgarantiram för lokaliseringspolitiska
ändamål på 50 000 000 kr.,

4) att ett särskilt servioestöd skall utgå till ett antal orter i Norrlands
inland samt alt hemställa till Kungl. Maj :t att efter undersökning framlägga
förslag till 1966 års riksdag beträffande vilka orter som skall utväljas
och stödets närmare utformning;

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr G

2

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

dels de likalydande motionerna I: 429 av herr Sundin in. fl. och II: 506
av herr Hedlund m. fl., vari hemställes,

att riksdagen måtte vid behandlingen av statsverkspropositionen, elfte
huvudtiteln,

I. anvisa till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1965/66
ett reservationsanslag av 380 000 000 kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen;

II. anvisa till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1965/66 ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.; samt

III. besluta att statliga kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt syfte må
medges för budgetåret 1965/66 intill ett belopp av 50 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för de här redovisade yrkandena hänvisas till
motionerna II: 498 och II: 506.

Med anledning av Kungl. Maj :ts förslag om anslag till lokaliseringslån
hemställes i likalydande motionerna I: 80 av herr Enarsson m. fl. och II: 108
av herr Cassel m. fl.,

att riksdagen måtte besluta att statliga kreditgarantier intill ett belopp av
100 miljoner kronor per år under en femårsperiod från och med budgetåret
1965/66 skall ställas till förfogande för lokaliseringslån.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen
II: 108. I följ dmotioner, I: 81 och II: 109, vilka hänvisats till statsutskottet,
hemställer samma motionärer att riksdagen skall avslå Kungl. Maj :ts förslag
om ett investeringsanslag till lokaliseringslån.

Frågan om den geografiska avgränsningen av det lokaliseringspolitiska
stödet behandlas ytterligare i

dels de likalydande motionerna I: 492 av herr Sundin m. fl. och II: 595 av
herr Hedlund m. fl., vari hemställes,

att riksdagen måtte medge att det statliga ekonomiska företagsstödet i lokaliseringspolitiskt
syfte må inriktas på de sysselsättningssvaga områdena
i östra Götaland enligt samma grunder som fastställts för norra stödområdet;
samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :>t måtte anhålla om skyndsamt
framläggande av förslag till geografisk avgränsning för nämnda stödområde
;

dels motionen II: 268 av herrar Franzén i Träkumla och Gustafsson i
Stenkyrka, vari hemställes,

att riksdagen måtte besluta, att Gotland i fråga om lokaliseringspolitiken
må utgöra ett särskilt stödområde enligt samma grunder som enligt riksdagsbeslutet
1964 skall gälla för norra stödområdet.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas dels till motionen
11: 595 och den däri åberopade motionen II: 506, dels till motionen II: 268.

Bankoutskottets utlåtande nr ti år 1965

3

Frågan om servicestöd till förmån för invånarna i vissa glesbygder behandlas
ytterligare i

dels de likalydande motionerna I: 105 av herr Enarsson in. fl. och II: 134
av herr Cassel m. fl., vari hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majri hemställa att Ivungl.
Maj :t måtte låta skyndsamt utreda och för riksdagen framlägga förslag om
vilka åtgärder som bör vidtagas för att befolkningen i landets glesbygder
skall på ett rättrist sätt få del av det stigande välståndet och erbjudas en
tillfredsställande social och kulturell service;

dels de likalydande motionerna 1:494 av herr Sundin m. fl. och 11:593
av heTr Hedlund m. fl., vari hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam
utredning rörande servicestöd till det norrländska inlandets glesbygder och
områden med liknande betingelser i enlighet med vad i motionen har anförts.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna
II: 134 och II: 593.

De återstående motioner som väckts i hithörande frågor är
dels de likalydande motionerna I: 313 av herrar Sundin och Wikberg och
II: 377 av herrar Larsson i Norderön och Larsson i Hedenäset, vari hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en allsidig utredning
av lokaliserings- och näringspolitikens effekt i ekonomiskt och socialt
avseende för skilda delar av vårt land och att därvid de kommunalekonomiska
aspekterna särskilt studeras samt att utredningen även ägnas de förhållanden
i glesbygden, som kan vara betingade av naturtillgångarnas fördelning
på skilda ägarkategorier i enlighet med vad i motionen anförts;

dels de likalydande motionerna I: 485 av herrar Wikberg och Johan Olsson
och II: 576 av herrar Larsson i Hedenäset och Larsson i Norderön, vari
hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majri måtte hemställa att förhandlingar
upptages med oljebranschens företag och organisationer i syfte alt
erhålla en utjämning av bensin- och oljepriserna i landet.

Beträffande motiveringen för de sistnämnda yrkandena hänvisas till motionerna
I: 313 och II: 576.

Utskottet. 1 anledning av Kungl. Maj ris proposition nr 185 år 1964 angående
riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik in. m. väcktes åtskilliga
motioner, vilka berörde ett stort antal av de olika delfrågor som behandlades
i propositionen. Vissa av de yrkanden som framfördes i motionerna
föranledde bankoutskottet atl föreslå modifikationer i Kungl. Maj ris förslag,
medan vissa andra upptogs i reservationer som fogades till utskottets
utlåtande.

lf Bihaiuj till riksdagens protokoll 1965. S samt. AV 6

1

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Riksdagen godkände utskottets utlåtande i alla delar utom en. Det i nåsra
motioner framförda yrkandet om ett särskilt servicestöd till vissa orter
i Norrlands inland hade avstyrkts av utskottet, som anfört att det icke var
berett att vid denna tidpunkt stödja förslag om en särskild utredning rörande
sådant stöd. I en reservation till utskottets utlåtande hade däremot
tillstyrkts att en dylik utredning skulle komma till stånd. Kamrarna stannade
med avseende på ifrågavarande stycke i utskottets utlåtande vid skilda
beslut, i det att första kammaren beslöt i enlighet med vad utskottet
i utlåtandet hemställt, medan andra kammaren beslöt i enlighet med reservationen.
Något uttalande från riksdagens sida i frågan om servicestödet
föreligger alltså inte.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln
tramlagt förslag till medelsanvisning för de lokaliseringspolitiska åtgärder
som skall komma till stånd enligt de av 1964 års riksdag antagna riktlinjerna.
Sålunda föreslås bl. a. anslag till lokaliseringsbidrag och, på kapitalbudgeten,
till lokaliseringslån, att användas för stöd till etablering och
utbyggnad av företag i första hand inom det s. k. norra stödområdet.

Frågor rörande de lokaliseringspolitiska åtgärderna har tagits upp även
i ett antal motioner som väckts vid årets riksdag. I den mån dessa motioner
avser medelsanvisning bär de hänvisats till statsutskottet. Vidare förekommer
vissa motioner av skattepolitik innebörd, vilka hänvisats till bevillningsutskottet.
De motionsyrkanden rörande lokaliseringspolitiken som
bankoutskottet har att behandla avser antingen omedelbara ändringar i de
förra året fastställda riktlinjerna för lokaliseringspolitiken eller förslag
om utredningar och liknande åtgärder som berör dessa riktlinjer.

frågan om det lokaliseringspolitiska stödets regionala avgränsning behandlas
i motionerna 1:421 och II: 498 samt I: 492 och II: 595, där det begäres,
att ett särskilt stödområde skall inrättas i östra Götaland och bli
föremål för lokaliseringsåtgärder enligt samma regler som det norra stödområdet,
vars gränser angivits i de förra året antagna riktlinjerna. I motionen
11:268 föreslås att Gotland skall utgöra ett särskilt stödområde; motionärerna
framhåller dock att en sådan lösning är att betrakta som ett
provisorium och att enligt deras mening ett mera omfattande stödområde
i östra Götaland är att föredraga.

Utskottet kan icke biträda någotdera av de här angivna yrkandena. Såsom
utskottet framhöll i sitt föregående utlåtande i ämnet gör sig strukturomvandlingen
särskilt gällande i Norrland, framför allt till följd av den
omfattande rationaliseringen av jord- och skogsbruksnäringarna. Allmänt
sett gäller också att olika slags samhällelig service är svårare åtkomlig för
invånarna inom norra stödområdet än för dem som är bosatta söder därom.
Utskottet vill erinra om att möjligheter finns att i särskilda fall låta
lokaliseringspolitiskt stöd komma även orter utanför norra stödområdet
till del.

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år Ji)65 5

Frågan om servicestöd till befolkningen i vissa glesbygder behandlas ånyo
i motionerna I: 421 och II: 498, vilka särskilt tar sikte på skogsbygderna i
Norrlands inland, motionerna 1:494 och 11:593, vilka därjämte nämner
områden i nordvästra Svealand med liknande betingelser, samt motionerna
I: 105 och II: 134, vilka mera allmänt behandlar glesbygdernas problem.
Motionärerna begär i samtliga fall en utredning rörande servicestöd till glesbygdsbefolkningen.

Både sociala och ekonomiska skäl kan anföras för att ett särskilt stöd
skall utgå som gör det möjligt att i glesbygderna upprätthålla vissa stödorter,
som kan tillhandahålla befolkningen önskvärd samhällelig och kulturell
service. Även andra åtgärder för att förbättra möjligheterna för samhällsorganen
att stå glesbygdernas invånare till tjänst kan böra prövas. I
detta sammanhang bör också kommunikationsfrågorna uppmärksammas.
De önskemål som här antytts kommer knappast att bli tillgodosedda enbart
genom de allmänna lokaliseringspolitiska stödåtgärderna. Utskottet
finner det därför önskvärt att en särskild utredning rörande servicestöd
till befolkningen i glesbygder kommer till stånd. En sådan utredning måste
givetvis främst uppmärksamma förhållandena i Norrlands inland. Det bär
emellertid beaktas, att liknande problem gör sig gällande också i vissa
glest befolkade delar av Svealand och Götaland.

Det ekonomiska stöd som i lokaliseringspolitiskt syfte ges företagen skall
enligt de i fjol fastställda riktlinjerna utgå i form av dels direkta bidrag,
dels statliga lån vilka lämnas från en särskild lånefond. Såsom ett alternativ
till inrättandet av en sådan fond har diskuterats att staten skulle ställa
till förfogande kreditgarantier, som möjliggör motsvarande upplåning hos
de ordinarie kreditinstituten.

Förslag att ersätta de direkta statliga lånen med kreditgarantier avvisades
föregående år vid riksdagens prövning av lokaliseringspolitikens utformning.
Utskottet framhöll därvid, att möjligheterna att utnyttja kreditgarantierna
knappast kunde undgå att bli beroende av läget på kreditmarknaden.
Tanken att riksdagen skulle fastställa en prioritering av dessa kreditgarantier
väckte enligt utskottets mening principiella betänkligheter. I
motionerna I: 80 och II: 108 har på nytt väckts förslag om att statliga kreditgarantier
intill ett belopp av 100 miljoner kronor per år skall ställas
till förfogande under den femårsperiod som den beslutade lokaliseringspolitiska
försöksverksamheten skall omfatta. Förslaget förutsätter avslag
på Kung]. Maj:ts framställning om anslag till lokaliseringslån; yrkande
härom har samma motionärer väckt i följdmotioner (1:81 och 11:109),
vilka hänvisats till statsutskottet. Bankoutskottet vidhåller sin föregående
år uttryckta mening och avstyrker det här berörda förslaget om kreditgarantier.

Tanken att kreditgarantier skall ingå i lokaliseringsstödet har framförts
även av motionärer som accepterat inrättandet av en statlig lånefond. Lik -

c

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

som föregående år har nämligen, nu i motionerna I: 421 och II: 498 samt
1:429 och 11: 5(Mi, föreslagits att kreditgarantier i viss utsträckning skall
förekomma såsom komplement till övriga stödformer. Såsom maximibelopp
för sådana kreditgarantier under budgetåret 1965/66 har angivits 50
miljoner kronor.

Den föregående år beslutade ekonomiska ramen, som ligger till grund
för de i statsverkspropositionen beräknade anslagen till lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån, är enligt utskottets uppfattning väl avvägd. Då utskottet
dessutom finner en uppdelning av det statliga stödet på tre stödformer
olämpligt, avstyrker utskottet de här avsedda motionsyrkandena.

I motionerna 1:485 och 11:576 behandlas frågan om en utjämning av
drivmedelspriserna. I likhet med kommittén för näringslivets lokalisering
föreslår motionärerna, att Kungl. Maj:t skall upptaga förhandlingar med
oljebranschens företrädare i syfte att erhålla en utjämning av bensin- och
oljepriserna. Kommitténs förslag på denna punkt godtogs inte av departementschefen,
som i föregående års proposition om lokaliseringspolitiken
uttalade att några statliga initiativ på området tills vidare inte borde övervägas.
Departementschefen framhöll även att, om det kunde påvisas företagsekonomiska
skäl för en utjämning av drivmedelspriserna, initiativ
härtill torde komma att tagas av berörda intressenter. Utskottet, som föregående
år anslöt sig till departementschefens här redovisade uttalande,
avstyrker förslaget att Kungl. Maj :t skall anmodas upptaga förhandlingar
med oljebranschen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att den
i fjol behandlade frågan om en differentiering av bensinskatten aktualiserats
även vid årets riksdag i motionen II: 745, vilken hänvisats till bevillningsutskottet.

En allsidig utredning av lokaliserings- och näringspolitikens effekt i ekonomiskt
och socialt avseende för skilda delar av vårt land begäres i motionerna
I: 313 och II: 377. Förslag om en ny, niera omfattande utredning
rörande vilken typ av näringslivslokalisering som från såväl ekonomiska
som miljöpolitiska synpunkter kan bedömas vara den lämpligaste väcktes
i anslutning till föregående års proposition om lokaliseringspolitiken. Utskottet
hänvisade med anledning därav dels till de föreslagna lokaliseringspolitiska
åtgärdernas karaktär av försöksverksamhet, vars resultat komme
att följas av de olika berörda instanserna, dels till vad som sagts i propositionen
om en avsedd intensifiering av forsknings- och utredningsverksamheten
på detta område. Med betonande av dessa synpunkter får utskottet
uttala att någon särskild utredning av den typ motionärerna avsett icke
synes påkallad.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1. att motionerna I: 421 och II: 498, i vad de avser lokaliseringspolitiskt
stöd åt områden i östra Götaland, även -

Bankoutskottets utlåtande nr G år 1965

7

som motionerna I: 492 och II: 595 samt II: 268 icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd;

2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 421 och
II: 498, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna 1:105 och
II: 134 samt I: 494 och II: 593 måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande servicestöd
till befolkningen i vissa glesbygder i enlighet med vad utskottet
ovan anfört;

3. att motionerna I: 80 och II: 108 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

4. att motionerna 1:421 och II: 498 samt 1:429 och
II: 506, i vad de avser kreditgarantier, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

5. att motionerna I: 485 och II: 576 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

6. att motionerna I: 313 och II: 377 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1965

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Augustsson, Stefanson* och Lundberg; från

andra kammaren: fru Renström-Ingenäs*, herrar Berglund, Ekström
i Iggesund, Löfgren, Haglund, Börjesson i Glömminge, Nordgren och
Fridolfsson i Rödeby.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Nils Theodor Larsson, Stefanson, Berglund, Löfgren och
Börjesson i Glömminge, vilka ansett,

dels att det stycke på s. 4 i utskottets yttrande som börjar med orden »Utskottet
kan icke» och slutar med orden »norra stödområdet till del» bort ha
följande lydelse:

»Den regionala avgränsning av det lokaliseringspolitiska stödet som ge -

8

Bankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

nomfördes genom förra årets riksdagsbeslut innebär att vissa delar av landet,
som enligt det av kommittén för näringslivets lokalisering framlagda
förslaget skulle ha kommit i fråga för mera långtgående insatser, har ställts
utanför möjligheten till reguljärt stöd. Endast i särskilda fall kan företag
inom dessa områden erhålla lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Denna
avgränsning har främst gått ut över de områden i östra Götaland som
under en följd av år haft betydande sysselsättningssvårigheter. Föreliggande
prognoser pekar för dessa områden på minskande folkmängd. Utskottet
finner det därför nödvändigt att det statliga ekonomiska stödet i lokaliseringspolitiskt
syfte får inriktas även på de sysselsättningssvaga områdena i
östra Götaland enligt samma grunder som fastställts att gälla för det norra
stödområdet. Utskottet ansluter sig sålunda till vad som härvidlag yrkats i
motionerna I: 421 och II: 498 samt I: 492 och II: 595. För att stödåtgärder
även i östra Götaland skall kunna komma till stånd utan dröjsmål torde
riksdagen böra bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa gränserna för det
nya stödområdet; därvid kommer givetvis lokaliseringsorganens synpunkter
på gränsdragningen att få stor betydelse. Genom utskottets förslag kommer
också yrkandet i motionen II: 268 beträffande Gotland att tillgodoses.
En särställning för Gotland i förhållande till hela den övriga delen av östra
Götaland skulle enligt utskottets mening inte vara önskvärd.»;

dels att punkten 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 421 och II: 498, såvitt nu
är i fråga, samt motionerna I: 492 och II: 595 måtte dels medge att det statliga
ekonomiska företagsstödet i lokaliseringspolitiskt syfte må inriktas på
de sysselsättningssvaga områdena i östra Götaland enligt samma grunder
som fastställts för det norra stödområdet, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
efter hörande av lokaliseringsorganen fastställa gränserna för ett stödområde
i östra Götaland, samt

att motionen 11:268 måtte anses besvarad genom vad utskottet sålunda
anfört och hemställt.»

2) av herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Augustsson, fru Renström-lngenås,
herrar Ekström i Iggesund, Haglund och Fridolfsson i Rödeby, vilka
ansett,

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Både sociala och ekonomiska» och slutar med orden »Svealand och Götaland»
bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som föregående år avstyrkte motsvarande motionsyrkanden,
är inte heller nu berett att stödja förslag om en särskild utredning rörande
servicestöd till befolkningen i vissa glesbygder. Erfarenheter av det allmänna
lokaliseringsstödets verkningar bör enligt utskottets mening avvaktas

Hankoutskottets utlåtande nr 6 år 1965

9

innan man tar ställning till frågan om en sådan utredning. Dessutom synes
det finnas skäl att avvakta genomförandet av de åtgärder för ökad kommunal
skatteutjämning, varom riksdagen inom kort torde få tillfälle att
fatta beslut. Liksom tidigare vill utskottet understryka, att det måste vara
en uppgift för planeringsråden i berörda län att närmare överväga glesbygdsbefolkningens
speciella situation och framlägga härav föranledda förslag.
Någon risk att ifrågavarande problem lämnas obeaktade föreligger alltså
inte.»;

dels att punkten 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»2. att motionerna 1:421 och 11:498, såvitt de avser utredning rörande
servicestöd till befolkningen i vissa glesbygder, ävensom motionerna I: 105
och II: 134 samt 1:494 och 11:593 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.»

3), av herrar Gustaf Henry Hansson, Lundberg och Nordgren, vilka ansett

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Förslag att ersätta» och slutar med orden »förslaget om kreditgarantier»
bort ersättas med ett avsnitt av följande lydelse:

»Sistnämnda förslag, som framfördes i motioner föregående år, återkommer
nu i motionerna I: 80 och II: 108. Utskottet finner i likhet med motionärerna,
att en sådan lösning är att föredraga framför inrättandet av en
statlig lånefond för direkt långivning. Lokaliseringsstödet får inte bli en
fråga om långsiktig subventionspolitik utan måste inskränkas till företag
som bedöms i längden vara ekonomiskt försvarbara. Den företagsekonomiska
bedömningen av projekt som skall komma i åtnjutande av lokaliseringspolitiska
stödåtgärder får därför central betydelse. Den sakkunskap
som behövs för en sådan bedömning finns redan samlad hos kreditinstituten.

Sasom ett motiv för att lokaliseringslånen bör utgå ur en särskild lånefond
har anförts att man endast därigenom skulle få en garanti för att
medel står till buds även vid kreditåtstramningar. Utskottet finner icke
detta resonemang hållbart. För det första är en fond beroende av årliga anslag;
kommande riksdagar är obundna när de skall fatta beslut härom. För
det andra kan, såsom motionärerna angivit, de statsgaranterade lånen bli
föremål för någon form av prioritering. Ett kreditgarantisystem kan alltså
göras minst lika effektivt som systemet med en statlig lånefond.

De statsgaranterade lånen bör självfallet vara förenade med samma möjligheter
till räntelrihet och anstånd med amortering som de föreslagna direkta
statliga lånen. Kompensation för ränteeftergiften bör av statsmedel utbetalas
direkt till kreditinstituten. Utskottet förutsätter att Kungi. Maj:t vid
bifall till vad utskottet här har förordat förelägger riksdagen förslag beträffande
den medelsanvisning som erfordras för ändamålet.»;

10

Bankoutskottets utlåtande nr 6 ur 1965

dels att punkten 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionerna I: SO och II: 108 måtte dels
besluta att statliga kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt syfte må medges
för budgetåret 1965/66 intill ett belopp av 100 miljoner kronor, dels såsom
riktlinje för den statliga lokaliseringspolitiken uttala att sådana kreditgarantier
bör medges även under budgetåren 1966/67—1969/70.»;

4) av herrar Nils Theodor Larsson, Stefanson, Berglund, Löfgren och
Börjesson i Glömminge, vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med orden
»Tanken att kreditgarantier» och slutar på s. 6 med orden »de här avsedda
motionsyrkandena» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 421 och II: 498 samt I: 429 och II: 506 föreslås, att till
komplettering av de direkta lokaliseringslånen skall inrättas även ett kreditgarantisystem.
För budgetåret 1965/66 bör enligt motionerna kreditgarantier
medges i lokaliseringspolitiskt syfte intill ett belopp av 50 milj. kr.
Även om lokaliseringsstödet i första hand bör utgå i form av statliga lån och
bidrag, finner utskottet det motiverat att dessa stödformer kompletteras
med ett kreditgarantisystem, så att utlåningen kan ges en större omfattning.
Ett samspel mellan kreditgarantier och direkta statslån har även i
övrigt betydande förtjänster, bl. a. därigenom att lånen mot kreditgarantierna
ges genom normala bankmässiga kanaler. Utskottet tillstyrker motionsyrkandena
om att för budgetåret 1965/66 statliga kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt
syfte skall lämnas intill ett belopp av 50 milj. kr.»;

dels att punkten 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:421 och 11:498 samt
I: 429 och II: 506, samtliga såvitt nu är i fråga, måtte besluta att statliga
kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt syfte må medges för budgetåret 1965/
66 intill ett belopp av 50 miljoner kronor.»;

5) av herr Börjesson i Glömminge

med avseende på vad utskottet anfört och hemställt beträffande motionerna
I: 485 och II: 576.

KARCUS BOKTR. STHLM !96S 650^25»