Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

1

Nr 50

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1965/66 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1965/66 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde
huvudtiteln). I utlåtandet behandlar utskottet även följande till utskottet
hänvisade framställningar och motioner:

1) framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående ändrad
lönegradsplacering m. m. beträffande vissa befattningar i riksgäldskontoret
och vid riksdagens ekonomibyrå;

2) framställningar från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående dels
lönegradsuppflyttning av en bibliotekarietjänst, dels lönegradsuppflyttning
av vissa expeditionsförmans- och expeditionsvaktsbefattningar;

3) framställning från justitieombudsmannen angående vissa lönegradsuppflyttningar; 4)

framställning från militieombudsmannen angående vissa lönegradsuppflyttningar; 5)

framställning från riksdagens revisorer angående löneuppräkning för
kanslichefen vid revisorernas kansli;

6) likalydande motionerna I: 759 av herr Bengtson m. fl. och II: 890 av
fru Eriksson i Stockholm m. fl. i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
framställning angående ändrad lönegradsplacering m. m. beträffande
vissa befattningar i riksgäldskontoret och vid riksdagens ekonomibyrå.

Chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen anfört, att
riksgäldskontoret med skrivelse den 3 december 1964 överlämnat beräkningar
rörande de anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.,
som bör upptas i riksstaten för budgetåret 1965/66. Jämte uppställning över
anslagen har överlämnats specifikation, innefattande förslag till stater
in. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.

Arvoden till riksdagens ledamöter har i förhållande till beräkningarna för
innevarande budgetår ökats med 360 000 kr., huvudsakligen på grund av
ökning av det rörliga tillägget.

Kostnaderna för riksdagstrycket har uppräknats med 560 000 kr. Vid beräkningen
har utgåtts från belastningen under budgetåret 1963/64. Därjämte
har beaktats en successiv höjning av tryckeri- och bokbinderipriserna.

1 flihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 50

2 Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Under anslaget till utgivande av särskilda publikationer liar beräknats
kostnader för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med oförändrat
45 000 kr. För Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum har med anledning av särskild skrivelse från den
härför tillsatta kommittén begärts ytterligare 205 000 kr., vilket innebär
en ökning av de ursprungligen beräknade totala kostnaderna från 285 000
kr. till 375 000 kr.

Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till
50 000 kr., vilket belopp tillsammans med en den 31 oktober 1964 förefintlig
anslagsbehållning på ca 171 000 kr. torde täcka såväl beräknade tryckningskostnader
som redaktionsarvoden m. m. för redan kontrakterade protokoll
fram t. o. m. budgetåret 1965/66.

Under anslaget till allmänt kyrkomöte har upptagits ett formellt belopp
av 1 000 kr.

Avlöningsanslagen till riksdagens verk har beräknats efter nu utgående
grundlöner varvid för samtliga verk anslagsposten till rörligt tillägg upptagits
till 57 procent av grundlönekostnaderna för ordinarie och icke-ordinarie
personal.

Avlöningsanslagen under riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå
har ökats med resp. 228 000 kr. och 43 000 kr., huvudsakligen beroende på
höjning av det rörliga tillägget.

Anskaffning av ny voteringsanläggning har upptagits med oförändrat belopp,
475 000 kr., vilket motsvarar den dellikvid omfattande en tredjedel av
kostnaden, som kontraktsmässigt skall erläggas under budgetåret.

Riksgäldskontorets omkostnadsanslag har höjts med 85 000 kr. motsvarande
beräknade kostnader för maskinell kontroll av inlösta premieobligationsvinster
m. m.

Pensionsanslagen har beräknats enligt nu gällande grunder. Pensioner åt
f. d. riksdagsmän har höjts med 390 000 kr., då ett stort antal nya pensioner
beräknas tillkomma till följd av 1964 års andrakammarval. Under anslaget
till pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ingår premier till försäkringsbolag
för grupplivförsäkring för riksdagens ledamöter med 90 000
kr.

Anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparandc har
genom att de för innevarande budgetår anslagna medlen till extra vinstutlottning
bortfaller kunnat sänkas med 200 000 kr. till 1 100 000 kr.

Motsvarande anslag för vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
har upptagits till 1 000 000 kr., vilket innebär en minskning med
800 000 kr.

Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen m. m.
har beräknats i enlighet med lagen om allmän försäkring m. in., varvid bidragsprocenten
satts till 1,5. Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna
tilläggspensioneringen har bl. a. med hänsyn till uttagsprocentens höjning
från 7 % till 7,5 % höjts med 110 000 kr.

Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar i
särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter m. fl., nämligen anslagen
till Riksdagens interparlamentariska grupp, Riksdagsbiblioteket, Justitieombudsmannen
och hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition,
Riksdagens revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli.

Bankoutskoitets utlåtande nr 50 år W65

3

De nämnda skrivelserna liar sedermera överlämnats till bankoutskottet.

För egen del har departementschefen anlört, att anslaget till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet
med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor torde böra beräknas till 131 000 kronor.

Riksgäldskontoret har med skrivelse den 18 maj 1965 till utskottet inkommit
med ny förslagsberäkning beträffande fjortonde huvudtiteln, innebärande
höjningar av de av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen föreslagna
anslagsbeloppen ävensom tillkomsten av ett nytt obetecknat anslag,
Bidrag till Sällskapet riksdagsmän och forskare, varom riksdagen tidigare
på utskottets hemställan (uti. nr 29) fattat beslut. Avlöningsanslagen för
riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket,
justitie- och militieombudsmännen och deras expeditioner, riksdagens revisorer
och deras kansli samt Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli har omräknats med hänsyn till löneändringar i enlighet med dels vad
bankoutskottet beslutat föreslå riksdagen, dels i vissa fall träffade förhandlingsöverenskommelser
i övrigt. Härutöver har anslaget Riksdagen: Övriga
omkostnader uppräknats i enlighet med riksdagens beslut rörande bidrag till
studieresor för riksdagens ledamöter (BoU uti. nr 14).

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkterna 1 och 2 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till

a) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 15 300 000 kr.;

b) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter
ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

2:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagen: Avlöningar
till personal anvisa ett förslagsanslag av 2 325 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 2 400 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagen:
Avlöningar till personal ett förslagsanslag av
2 400 000 kr.

3:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 4—6 framställda förslag hemställer utskottet,

4

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1905

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag
av 2 310 000 kr.;

b) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer
ett reservationsanslag av 249 000 kr,.;

c) till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
ett reservationsanslag av 50 000 kr.

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.
Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1965/66 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kr.

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har i sin den 11
november 1964 dagtecknade framställning till riksgäldsfullmäktige anfört
bl. a. följande:

Statsanslaget till gruppen för nu löpande budgetår, då den allmänna interparlamentariska
konferensen hållits i Danmark, är 65 000 kronor. För budgetåret
1963/64, då motsvarande konferens var förlagd till Jugoslavien, var
statsanslaget till gruppen 80 000 kronor samt för budgetåret 1962/63, då
konferensen hölls i Brasilien, 110 000 kronor. För nästa budgetår, då samtliga
inteparlamentariska möten förlagts till utomeuropeiska länder, finner
styrelsen ett statsanslag till gruppen på sistnämnda belopp ånyo erforderligt.

Kostnaderna för gruppens representation vid nästa allmänna interparlamentariska
konferens i Canada (Ottawa) den 8—17 september 1965 uppskattar
styrelsen till 53 000 kronor. Vid denna konferens — till vilken den
svenska gruppen har rätt sända tolv röstberättigade ombud — bör gruppen
vara företrädd dels av sina båda rådsmedlemmar dels ock av minst sex särskilt
utsedda medlemmar av gruppen. Kostnaderna kan beräknas till 6 000
kronor för vart och ett av dessa ombud eller till 48 000 kronor för dem
samtliga. För en kostnad av ytterligare 5 000 kronor skulle vidare några av
de medlemmar av riksdagen som utses till ombud vid Förenta nationernas
generalförsamling hösten 1965 före dennas beräknade början kunna deltaga
i den interparlamentariska konferensen i Ottawa.

Interparlamentariska unionens råd och flertalet av dess studiekommissioner
sammanträder regelbundet varje vår till möten av grundläggande betydelse
för den därpå följande konferensens arbete. Dessa möten skall våren
1966 för första gången hållas utom Europa närmare bestämt i Australien.
Den svenska gruppen bör därvid vara företrädd av åtminstone två av sina
medlemmar. Styrelsen beräknar kostnaderna för gruppens representation
vid dessa möten till lägst 25 000 kronor.

Med hänsyn till att kostnaderna för gruppens representation vid ett nordiskt
interparlamentariskt delegerademöte finns upptagna i gruppens budget
för nu löpande budgetår och till att dylika möten numera endast hålles
med vissa års mellanrum, anser sig styrelsen icke behöva upptaga några sådana
kostnader i förevarande budgetförslag. Däremot bör där räknas med
kostnader för deltagande i ett nordiskt interparlamentariskt rådsmöte till
1 000 kronor.

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

5

Gruppens utgifter lör budgetåret 1965/66, som beträffande övriga poster
är oförändrade i förhållande till budgetåret 1964/65, har av styrelsen sammanfattningsvis
beräknats på följande sätt:

deltagande i interparlamentariska unionens arbete

konferens.......................................... 53 000

räds- m. fl. möten .................................. 25 000 78 000

bidrag till interparlamentariska unionen och

dess generalsekretariat ........... 13 800

deltagande i nordiska interparlamentariska

förbundets arbete.......................................... 1 000

tidskrifter m. m............................................. 700

representation .............................................. 2 000

förvaltningskostnader........................................ 12 500

extra utgifter............................................... 2 400

Summa kronor 110 400

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp ett förslagsanslag av 110 000 kr.

5:o) Riksdagen: Övriga omkostnader. Under punkten 8 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagen: Övriga omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr.

Riksgäldskontoret bär — under hänvisning till bankoutskottets utlåtande
nr 14 i anledning av väckta motioner om studieresor för riksdagens ledamöter,
in. m., vilket utlåtande har godkänts av riksdagen — i sin förnyade anslagsberäkning
angivit medelsbehovet till 830 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagen:
Övriga omkostnader ett förslagsanslag av 830 000 kr.

ö:o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten
9 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Allmänt
kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.

7:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 10 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksgäldskontoret: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 2 635 000 kr.

c

Bcinkoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 2 770 000 kr.

I skrivelse till bankoutskottet den 6 maj 1965 har fullmäktige i riksgäldskontoret
anfört bl. a. följande:

Mellan representanter för fullmäktige i riksgäldskontoret, å ena sidan,
samt för Riksgäldstjänstemännens förening (ansluten till SR), Sveriges
Juristförbund och Statstjänstemannaförbundet, å andra sidan, har förhandlingar
förts rörande ändrad lönegradsplacering m. m. för befattningshavare
i riksgäldskontoret och vid riksdagens ekonomibyrå. Förhandlingarna har
lett till överenskommelser, vilka fullmäktige för sin del, med hänsyn till
såväl arbetsuppgifternas art som utfallet av de nyligen avslutade s. k. Blisteförhandlingarna
inom den statliga sektorn i övrigt, funnit sig kunna biträda.
Dessa förhandlingsöverenskommelser innebär uppflyttning av ett
antal befattningar i högre lönegrad samt ändrade tjänstebenämningar i vissa
fall m. m., på sätt närmare framgår av följande sammanställning:

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anm. ang. tjänstebenämning,

lönegrad

tjänstebenämning

B 1
(Br 3)

Riksgäldssekreterare och
byråchef

1

B 3

Chef för kanslibyrån. Nuvarande
innehavaren är i egenskap av riks-gäldsdirektörens ersättare förord-nad i Br 3. Förordnandet utgår
och ersättes med tilläggsarvode

B 1

Biksgäldskommissarie och
byråchef

1

B 3

Chef för finansbyrån

A 27

Byrådirektör

1

B 1

Avdelningsdirektör, chef för emis-sionssektionen

A 25

Byrådirektör

1

A 27

Chef för sekretariatet

A 25

Kamrerare

1

A 27

Byrådirektör, chef för räkenskaps-sektionen

A 23

Kamrerare

2

A 25

Byrådirektör, chef för personalsek-tionen. Kamrerare, emissionssek-tionen

A 21

Förste byråsekreterare

Förste revisor

1

1

A 23

A 23

Ag 23, sekretariatet

Kamrerare i Ag 23, ekonomibyrån

A 13

Kontorsskrivare

4

A 15

Förste kontorsskrivare. Statsskuld-bokssektionen 2 varav 1 Ag, emis-sionssektionen och räkenskapssek-tionen

A 11

Kansliskrivare

3

A 13

Kontorsskrivare. Sekretariatet, emis-sionssektionen samt vinst- och ku-pongsektionen

A 9

Kontorist

3

A 11

Kansliskrivare. Räkenskapssektio-nen 2 samt vinst- och kupong-sektionen

Härjämte inrättas 5 tjänster i Ae 9 (kontorist) utan särskild placering,
varjämte tjänstebenämningen för chefen för statsskuldbokssektionen ändras
från kamrerare till byrådirektör.

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1065

7

Beträffande den av byråcheferna i riksgäldskontoret, som förordnas till
ersättare för riksgäldsdirektören, må erinras, att det tidigare enligt dåvarande
lydelse av 36 § avlöningsreglementet för riksdagens verk utgående ersättararvodet
borttogs i samband med att ersättaren fr. o. m. den 1 januari 1964
erhöll förordnande i lönegraden Br 3. Då förhandlingsöverenskommelsen
med Riksgäldstjänstemännens förening innebär uppflyttning av båda byråcheferna
i riksgäldskontoret från lönegrad B 1 till B 3, har förutsatts återinförande
i samband därmed av ett särskilt ersättararvode, vilket med utgångspunkt
från det tidigare utgående beloppet, 3 450 kr., samt senare skedd
uppräkning av motsvarande arvoden inom statsförvaltningen i övrigt ansetts
böra fastställas till 4 200 kr. för år, att utgå fr. o. in. den 1 juli 1965.

De befattningar, som enligt föreliggande förhandlingsöverenskommelser
skulle uppflyttas i lönegrad, förutsättes bli uppförda i personalorganisationen
såsom ordinarie, med undantag dock för de fem nya kontoristtjänsterna,
vilka föreslås inrättade såsom extra ordinarie, samt tjänsterna såsom förste
byråsekreterare i A 23 på sekretariatet, kamrerare i A 23 på ekonomibyrån
samt en förste kontorsskrivare på statsskuldbokssektionen, vilka tills vidare
ansetts böra uppföras såsom extra tjänster i resp. Ag 23 och Ag 15.

I detta sammanhang vill fullmäktige även upptaga frågan om lönegradsplaceringen
för befattningen som riksgäldsdirektör och chef för riksgäldskontoret.
Denna är för närvarande placerad i lönegrad Bp 6. Efter bestämmande
av fullmäktige må jämlikt 35 § avlöningsreglementet för riksdagens
verk tilläggsarvode utgå till riksgäldsdirektör, som ej är fullmäktig, med
högst 6 000 kr. för år. Årets allmänna B-listeförhandlingar gav bl. a. till resultat,
att samtliga verkschefer med motsvarande lönegradsplacering på löneplan
B uppflyttas en lönegrad till lgr B 7. I anslutning härtill torde motsvarande
uppflyttning av riksgäldsdirektörstjänsten böra ske fr. o. m. den 1 juli
1965. Vad beträffar tilläggsarvodet, vars maximibelopp, 6 000 kr., motsvarar
det till fullmäktige enligt § 10 i reglementet för riksgäldskontoret utgående
årsarvodet, får detta förutsättas bli reglerat i samband med en eventuell uppräkning
av sistnämnda arvoden.

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens
verk och delegerade för riksdagens verk.

Lönenämnden för riksdagens verk anför, att fullmäktiges förslag icke givit
nämnden anledning till erinran.

Delegerade för riksdagens verk yttrar följande:

Förslaget om uppflyttning av tjänsten som riksgäldsdirektör och chef för
riksgäldskontoret från Bp 6 till Bp 7 tillstyrkes av delegerade. Uppflyttningen
överensstämmer nämligen med vad riksdagens lönedelegation godkänt
beträffande motsvarande chefstjänstemän vid den allmänna statsförvaltningen.

Icke heller förslaget om att den ena av de två byråchefstjänsterna i riksgäldskontoret,
avsedd för riksgäldsdirektörens ersättare, skall erhålla ändrad
anställningsform från Br 3 till Bo 3 och därvid förenas med ett tilläggsarvode
och att den andra byråchefstjänsten skall uppflyttas från Bo 1 till Bo 3 har
givit delegerade anledning till invändning. Vad beträffar det föreslagna tillläggsarvodet
å 4 200 kronor för år vill delegerade erinra om alt enligt den
mellan civildepartementet och statstjänstemännens huvudorganisationer den
28 april 1965 träffade förhandlingsöverenskommelsen tilläggsarvode utgår
med 2 400 kronor för år till ställföreträdaren för generaldirektör vid ett stort

8

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

antal statliga verk, vid medicinalstyrelsen dock med 4 200 kronor. Med hänsyn
till storleken av det före den 1 januari 1964 till riksgäldsdirektörens ersättare
utgående tilläggsarvodet samt till det förhållandet att det nu föreliggande
förslaget kan sägas grunda sig på ingången förhandlingsöverenskommelse
med vederbörande personalorganisation vill emellertid delegerade
icke motsätta sig bifall till fullmäktiges förslag på denna punkt.

Vad angår det i förhållande till riksgäldskontorets personalstat relativt betydande
antal lönegradsuppflyttningar, som de av riksgäldsfullmäktige åberopade
förhandlingsöverenskommelserna i övrigt innebär, vill delegerade
framhålla, att det icke varit möjligt för delegerade att bilda sig en uppfattning
om huruvida dessa uppflyttningar kan anses erforderliga för att bereda
innehavarna av ifrågavarande tjänster en löneställning jämförlig med
vad som gäller vid den övriga statsförvaltningen. En dylik jämförelse torde
kunna ernås först om löneförhandlingarna även för riksdagens verk kommer
att övertagas av det centrala förhandlingsorgan, statens avtalsverk, som
inrättas per den 1 juli 1965. I nuvarande situation och eftersom lönegradsuppflyttningarna
grundar sig på förhandlingsöverenskommelser vill emellertid
delegerade icke heller motsätta sig bifall till riksgäldsfullmäktiges
förslag i dessa hänseenden.

Vad fullmäktige i övrigt anfört och föreslagit har icke givit delegerade
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet biträder riksgäldsfullmäktiges förslag rörande avlöningar till
befattningshavare vid riksgäldskontoret ävensom riksgäldskontorets förnyade
beräkning av anslaget och hemställer således,
att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksgäldskontoret:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 770 000 kr.;

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att, såvitt
nu är i fråga, med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1965 fastställa
av fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna ändringar
i tjänste- och personalförteckningarna för riksgäldskonloret
samt i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

8:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån, m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 11 och 12 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. ett förslagsanslag av 1 140 000 kr.;

b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 385 000 kr.

9:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 13 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 1 370 000 kr.

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1065

9

Utskottet har under punkten 7 iäninat en redogörelse för riksgäldsfullinäktiges
framställning angående ändrad lönegradsplacering in. in. beträffande
vissa befattningar vid bl. a. riksdagens ekonomibyrå samt över framställningen
avgivna remissyttranden från lönenämnden för riksdagens verk
och delegerade för riksdagens verk.

I motionerna I: 759 och II: 890 hemställes alt tjänsten som chef för riksdagens
ekonomibyrå skall placeras i lönegrad Be 3 från och med den 1 juli
1965. Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen
1:759.

Utskottet. Vid de förhandlingar beträffande lönegradsuppflyttning av vissa
tjänster vid riksdagens ekonomibyrå som förts mellan representanter för
riksgäldskontoret och en av Riksgäldstjänstemännens förening utsedd förhandlingsdelegation
har, enligt vad som framgår av till utskottet överlämnade
protokoll från förhandlingarna, fullmäktiges representanter — under
hänvisning till att ekonomibyråns framtida status skulle komma att prövas
av riksdagens organisationsutredning — motsatt sig en lönegradsuppflyttning
av tjänsten som byråchef vid ekonomibyrån. Av nämnda protokoll
framgår också, att personalrepresentanterna uttryckligen accepterat motpartens
uppfattning härvidlag. Med hänsyn till att det sålunda föreligger en
förhandlingsöverenskommelse om lonegradsplaceringen av ifrågavarande
tjänst avstyrker utskottet det i motionerna I: 759 och II: 890 väckta yrkandet
att tjänsten skall uppflyttas till lönegrad Be 3.

Med biträdande av vad riksgäldsfullmäktige föreslagit rörande avlöningar
til] befattningshavare vid riksdagens ekonomibyrå ävensom riksgäldskontorets
förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.;

b) med avslag å motionerna I: 759 och II: 890 bemyndiga
delegerade för riksdagens verk att, såvitt nu är i fråga, med
tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1965 fastställa av fullmäktige
i riksgäldskontoret föreslagna ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för riksdagens ekonomibyrå.

10:o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader, m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkterna 14 och 15 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag
av 557 000 kr.;

b) till Riksdagens ekonomibyrå: Anskaffande av ny voteringsanläggning
elt reservationsanslag av 475 000 kr.

It llihang till riksdagens protokoll 1905. 8 samt. Nr Hd

10

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

11 :o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 16 bär Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 754 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 787 000 kr.

I sitt utlåtande nr 48 har utskottet behandlat frågan om organisationen av
riksdagens upplysningstjänst. Utskottet har därvid avstyrkt biblioteksstyrelsens
förslag att upplysningstjänsten skall organiseras som en i förhållande
till biblioteket självständig enhet och dess stat skiljas från bibliotekets. Beträffande
den personalorganisation som utskottet föreslår för upplysningstjänsten
får utskottet hänvisa till nämnda utlåtande. I nu förevarande sammanhang
behandlar utskottet de förslag som i övrigt väckts med avseende
på personalen vid riksdagsbiblioteket.

I sin den It november 1964 dagtecknade anslagsframställning föreslår
styrelsen för riksdagsbiblioteket en uppflyttning av bibliotekets tre biblioteksassistenttjänster
från lönegrad A 11 till lönegrad A 13. Till motivering
av förslaget anför styrelsen:

En av biblioteksassistenterna har till huvudsaklig arbetsuppgift att svara
för bindningen av fortsättningar. Den andre av biblioteksassistenterna har till
huvudsaklig arbetsuppgift att svara för kontroll och reklamation samt den
preliminära katalogiseringen av det officiella trycket. Den tredje av biblioteksassistenterna
har till uppgift att leda skrivarbetet för upplysningstjänsten
och riksdagsregistret.

Yttranden över de av styrelsen för riksdagsbiblioteket avgivna anslagsäskandena
har av utskottet inhämtats från lönenämnden för riksdagens verk
och delegerade för riksdagens verk.

Lönenämnden för riksdagens verk anför:

Nämnden anser tillräckliga skäl icke föreligga för uppflyttning i lönegrad
av den av de tre biblioteksassistenterna vid biblioteket, som har till uppgift
att leda skrivarbetet för upplysningstjänsten och riksdagsregistret. Mot uppflyttning
av de två övriga biblioteksassistenterna till 13 lönegraden har
nämnden icke något att erinra. Dessa bör därvid givas tjänstebenämningen
förste biblioteksassistent.

Vad lönenämnden anfört och föreslagit biträdes av delegerade för riksdagens
verk.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har sedermera ingivit ytterligare två
framställningar rörande lönegradsplaceringen av vissa tjänster.

I skrivelse den 26 april 1965 hemställer styrelsen, att bibliotekariebefattningen
i lönegrad Ae 23 skall uppflyttas till lönegrad Ae 25. Till stöd för
förslaget anföres:

Behandlingen av de löpande fortsättningspublikationerna har sedan gammalt
ålegat en bibliotekarie med ett biträde. De internationella organisationernas
publikationer och det utländska parlamentstrycket utgör härvid särskilt
krävande arbetsuppgifter. De internationella organisationernas publika -

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 19(15

11

tioner bär sedan gammalt blivit föremål för en i Sverige jämförelsevis ingående
behandling vid riksdagsbiblioteket. De blir i betydande utsträckning
föremål för specialkatalogisering och klassning. Även det väldiga stencilmaterialet
bearbetas delvis på samma sätt. I övrigt sorteras detta efter organisationernas
eget kodsystem i pärmar. Ett resultat härav blir, att man jämförelsevis
snabbt kan effektuera beställningar av dessa publikationer genom riksdagsbibliotekets
låneexpedition. Dessa synpunkter gäller också det utländska
parlamentstrycket.

Dessa arbetsuppgifter kräver en kvalitativt högtstående arbetsinsats genom
ett ständigt aktgivande på bibliografiska publikationer av mycket speciell
natur och ett fortlöpande, jämförelsevis ingående studium av organisationernas
huvudpublikationer.

Lönenämnden för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk lörklarar
i av utskottet inhämtade yttranden alt de icke har något att erinra
mot bifall till framställningen.

Vidare har styrelsen för riksdagsbiblioteket i skrivelse den 4 maj 1965
hemställt, att expeditionsförmansbefattningen i lönegrad Ao 10 uppflyttas till
lönegrad Ao 11 samt en expeditionsvaktsbefattning från lönegrad Ao 7 till
lönegrad Ao 9 och en från lönegrad Ae 7 till lönegrad Ae 9. Till stöd härför
anföres:

Vid de nu avslutade löneförhandlingarna bär fastslagits, att vid verk med
fyra befattningshavare av här ifrågavarande slag skall fördelningen på lönegrader
innebära, att en placeras i lönegrad 11, två i lönegrad 9 och en i lönegrad
7. Riksdagsbiblioteket har för närvarande en i lönegrad 10 och tre i
lönegrad 7.

1 av utskottet inhämtade yttranden meddelar lönenämnden för riksdagens
verk och delegerade för riksdagens verk, att styrelsens förslag beträffande
de nu nämnda tjänsterna icke givit anledning till erinran. Delegerade framhåller,
att de föreslagna lönegradsuppflyttningarna överensstämmer med vad
som för motsvarande personal den 28 april 1965 överenskommits mellan
civildepartementet och tjänstemännens huvudorganisationer och godkänts
av riksdagens lönedelegation å riksdagens vägnar. Delegerade uttalar därjämte,
att de båda föreslagna tjänsterna i A 9 torde böra erhålla tjänstebenämningen
förste expeditionsvakt.

Utskottet. Beträffande sill ställningstagande till avlöningsfrågor gällande
den för riksdagens upplysningstjänst avsedda personalen får utskottet hänvisa
till sitt utlåtande nr 48.

I likhet med lönenämnden för riksdagens verk och delegerade tör riksdagens
verk tillstyrker utskottet lönegradsuppflytlning av bibliotekariebefattningen
i Ae 23 till Ae 25, av två befattningar som biblioteksassistent i
A 11 till befattningar som förste biblioteksassistent i A 13, av expeditionsförmansbefattningen
i Ao It) till Ao It samt av två befattningar som expeditionsvakt
i Ao 7 resp. Ae 7 till Imfattningar som förste expeditionsvakt i
Ao 9 resp. Ae 9.

12

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Vid bifall till vad utskottet bär förordat torde anslaget under förevarande
punkt böra i enlighet med riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning bestämmas
till 787 000 kronor.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar ett förslagsanslag av 787 000 kronor;

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att med tilllämpning
från den 1 juli 1965 vidtaga ändringar i tjänsteoch
personalförteckningarna för riksdagsbiblioteket i enlighet
med vad utskottet ovan angivit.

12:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader, m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts under punkterna 17 och 18 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 60 000 kr.;

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 160 000 kr.

13:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 19 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66
till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 695 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 730 000 kr.

I sin den 27 oktober 1964 dagtecknade petitaframställning anför justitieombudsmannen
bl. a. att rådande arbetsbelastning redan under innevarande
budgetår framtvingat anställande mot arvode av ytterligare en jurist för
halvtidstjänstgöring samt ökat anlitande av jurister och kontorspersonal för
biträde vid särskilda tillfällen,. Behov härav kommer enligt justitieombudsmannen
att föreligga jämväl under budgetåret 1965/66.

1 skrivelse till bankoutskottet den 3 maj 1965 behandlar justitieombudsmannen
vissa lönegradsfrågor in. in., och anför därvid bl. a. följande:

1. För justitieombudsmannen torde uppflyttning böra ske från Bp 7 till
Bp 8.

2. Tjänsten som kanslichef har alltsedan dess inrättande varit placerad
i samma lönegrad som expeditionschefer i departement (B 4). Sistnämnda
och även andra chefstjänster i denna lönegrad skola enligt löneöverenskommelsen
uppflyttas en lönegrad. Kanslichefstjänsten torde följaktligen böra
uppflyttas från Bp 4 till Bp 5.

3. Vid 1957 års omorganisation av JO-ämbetet placerades byråchefstjänsterna
i samma lönegrad som lagbyråchefer (B 2), d. v. s. en lönegrad högre

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1905

13

än vad som då gällde för byråchefer och motsvarande tjänstemän i allmänhet.
Då denna lönesättning likväl visade sig medföra svårigheter att till JOämbetet
knyta jurister med erforderliga kvalifikationer, beslöt riksdagen
efter framställning av mig att byråcheferna från och med den 1 juli 1963
skulle kunna efter särskild prövning placeras i Br 3. Sådan placering hai
också beslutats för alla tre nu tjänstgörande byråchefer. Hittills har "alltså
byråcheferna vid JO-ämbetet hatt en lönegradsplacering som varit lika med
eller högre än lagbyråchefernas och som alltid varit en eller två lönegrader
högre än vad som gällt för byråchefer i allmänhet.

Den med byråcheferna härstädes närmast jämförbara personalkategorin
bär varit lagbyråcheferna i statsdepartementen. Med hänsyn till arbetets art
och de krav i kvalitativt och kvantitativt hänseende som måste ställas på
JO-ämbetets byråchefer har en jämförelse med lagbyråcheferna i justitiedepartementet
tett sig särskilt närliggande. Lagbyråcheferna omfattas emellertid
icke av löneöverenskommelsen med hänsyn till den föreslagna omorganisationen
av statsdepartementen (prop. nr 65/1965). Av förslaget synes
framgå, att nuvarande tjänster som lagbyråchef i justitiedepartementet skola
omändras till tjänster som departementsråd med placering i B 4. Denna ordning
innebär således att man bibehåller hittills gällande skillnad i lönegradshänseende
mellan lagbyråcheferna och verksbyråchefer i allmänhet. Förhållandet
torde understryka vad jag här ovan anfört om att samma skillnad
bör bibehållas även med avseende å byråcheferna vid JO-ämbetet.

Av löneöverenskommelsen och den föreslagna lönegradsplaceringen för de
omändrade lagbyråchefstjänsterna (departementsråd) torde följaktligen
följa att tjänsterna som byråchef vid JO-ämbetet böra uppflvttas från^Br
2—Br 3 till Br 4.

I lråga om särskilt lönetillägg för kanslichefen och byråcheferna anför
justitieombudsmannen bl. a. följande.

Jag vill särskilt framhålla, att de arbetsuppgifter, som ankomma på byråcheferna
vid JO-ämbetet, endast i ringa utsträckning äga karaktär av rutingör
omål. Det förhåller sig i stället så att dessa byråchefer ständigt ställas
inför nya rättsfrågor, för vilkas lösande föga vägledning kan hämtas från
doktrin och förarbeten och som därför ställa stora krav på vederbörandes
skicklighet och omdöme. Arbetsuppgifternas art ställa också stora krav på
stilistisk förmåga. Utan biträde av byråchefer som fylla dessa krav torde del
icke vara möjligt för någon ombudsman att bemästra föreliggande arbetsuppgifter.
Med det sagda vill jag understryka den ofrånkomliga nödvändigheten
att lönevillkoren för byråcheferna vid JO-ämbetet bestämmes på sådant
sätt att ämbetet, liksom departementen, kan påräkna högkvalificeradc
arbetskrafter, som odelat ägna sig åt sina uppgifter.

bör att kunna säkerställa denna rekrytering är det uppenbarligen ett minimikrav
att lönevillkoren för ämbetets jurister i varje fall icke äro sämre än
vad som gäller för motsvarande tjänstemän i departementen, med vilka ämbetet
närmast bär alt konkurrera om arbetskraften. Med denna utgångspunkt
har jag tidigare i denna skrivelse föreslagit vissa lönegradsuppflyttningar,
som synts mig vara en given följd av utvecklingen på löncmarknaden.
Dessa uppfinningar äro emellertid icke tillräckliga för att tillgodose
ovannämnda krav. Av förslaget till departemenlsreform framgår nämligen
att chefstjänstemännen och viss annan personal i B 4 och B i! i deparlemen -

14

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

ten avses skola, förutom lönen, uppbära särskilt lönetillägg, vars storlek
skal! fastställas av Kungl. Maj :t. Redan från och med innevarande budgetår
utgår sådant tillägg å 2 004 kronor per år till alla innehavare av B-tjänster
i departementen. Detta förhållande föranledde mig att i min sista petitaframställning
anhålla om enahanda tillägg för kanslichefen vid JO-ämbetet,
som i lönehänseende icke tidigare satts och som icke hellei fåi om syftet
med tjänsten ej skall förfelas — sättas efter expeditionschefer. De lönegradsuppflyttningar
för kanslichefen och byråcheferna som jag tidigare avhandlat
måste därför, om icke en försämring skall inträda i förhållande till
departementens personal med därav följande ödesdigra verkningar för JOämbetet,
kompletteras med bemyndigande att tillerkänna nämnda befattningshavare
vid ämbetet lönetillägg av samma storlek som kunna komma att
fastställas för motsvarande tjänstemän i departementen. Av skäl som jag
härovan och i tidigare sammanhang anfört är det helt enkelt icke möjligt
att på avsett sätt bedriva arbetet, om detta minimikrav icke iakttages. Frågan
om ämbetets framtida organisation synes mig icke vara av beskaffenhet att
böra inverka på denna bedömning. Som jag förut framhållit ha nämligen
lönevillkoren för kanslichefen och byråcheferna aldrig varit lägre än för
ifrågavarande departementstjänstemän. Det gäller följaktligen endast här
att tillse, att nuvarande organisation i lönehänseende bibehålls vid hittills
iakttagen nivå. Någon förbättring av lönevillkoren i förhållande till vad som
skall gälla för motsvarande departementspersonal — varom jag tidigare
gjort framställning och som enligt min mening vore motiverad är det alltså
nu ej fråga om. Detta spörsmål torde få upptagas i samband med den avsedda
omorganisationen av ämbetet.

.lag får därför anhålla, att utskottet ville föreslå riksdagen att, med verkan
från och med instundande budgetår, besluta om särskilt lönetillägg för kanslichefen
och byråcheferna härstädes av samma storlek som må faststallas
för expeditionschef och departementsråd i justitiedepartementet.

Med hänsyn till det intresse som från riksdagens sida städse visats JOämbetets
verksamhet vill jag till sist endast uttrycka min förhoppning om
att mina i denna skrivelse framförda förslag måtte prövas i den positiva anda,
som omsorgen om ämbetet kräver och förhållandena i övrigt pakalla.

1 ärendet har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens
verk och delegerade för riksdagens verk, vilka härvid behandlat även
en motsvarande framställning från militieombudsmannen.

Lönenämnden för riksdagens verk yttrar:

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att justitie- och
militieombudsmannen uppflyttas från Bp 7 till Bp 8 och att kansliche stjänsten
vid justitieombudsmansexpeditionen uppflyttas från Bp 4 till Bp o.

Nämnden anser dock tillräckliga skäl icke föreligga för en uppflyttning
av byråchefstjänsterna vid respektive ombudsmansexpeditioner till B 4.
Lönenämnden kan icke heller biträda förslaget att särskilda lönetillägg skola
utgå till i framställningarna avsedda befattningshavare.

Delegerade för riksdagens verk anför:

Förslagen om uppflyttning av justitieombudsmannen och militieombudsmannen
''från Bp 7 till Bp 8 föranleder ingen erinran från delegerades sida.
Uppflvttningen överensstämmer nämligen med vad som, med godkännande

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

15

av riksdagens lönedelegation, kommer att genomföras för närmast motsvarande
tjänstemän vid den allmänna statsförvaltningen.

Icke heller vill delegerade motsätta sig att kanslichefen vid justitieombudsmansexpeditionen
uppflyttas från Bp 4 till Bp 5.

Vad angår framställningarna om uppflyttning'' fr. o. m. den 1 juli 1965 av
byråcheferna hos JO och MO till Br 4, beträffande en av byråchefstjänsterna
hos MO alternativt till Bp 4, är ett ställningstagande svårare. Delegerade vill
erinra om att delegerade i yttrande den 25 februari 1965 i anledning av ännu
ej avgjorda framställningar av JO och MO om tjänsternas placering i Br 3
fr. o. m. den 1 juli 1965 — för en byråchef hos MO alternativt i Bp 3 — icke
haft något att erinra mot sistnämnda förslag. Detta skedde främst med hänsyn
till att samtliga byråchefer hos justitiekanslersämbetet och vid riksåklagarämbetet
blivit placerade i B 3.

Byråcheferna för lagärenden var då placerade i Br 2, alltså en lönegrad
lägre. Såsom justitieombudsmannen i den remitterade skrivelsen omnämnt
har emellertid Ivungl. Maj :t i de i propositionen nr 65 till årets riksdag framlagda
förslagen angående statsdepartementens organisation föreslagit, att
lagbyråchefstjänster skall omändras till tjänster som departementsråd med
placering i Br 4. Delegerade, som väl inser nödvändigheten för JO och MO
att förvärva och behålla högt kvalificerade tjänstemän för byråchefstjänsterna,
finner det med hänsyn härtill nödvändigt att dessa tjänster också placeras
i Br 4. I princip anser nämligen delegerade, att byråcheferna hos JO
och MO bör i lönehänseende vara jämställda med departementsråden. En av
tjänsterna hos MO bör alternativt få tillsättas medelst förordnande på viss
tid i Bp 4.

På grund av oklarheten om, huruvida och i vilken omfattning departementsråden
kommer att erhålla särskilda lönetillägg, anser sig delegerade
däremot icke för närvarande böra tillstyrka, att dylika tillägg skall utgå till
ifrågavarande byråchefer; och detsamma gäller beträffande förslaget om
särskilt lönetillägg till kanslichefen hos JO.

Till bankoutskottet har vidare inkommit en skrivelse från Sveriges juristförbund,
i vilken understrykes angelägenheten av att justitieombudsmannens
och militieombudsmannens framställningar om ändrad lönesättning
för byråchefstjänsterna vid ombudsmännens expeditioner bilrädes.

Utskottet. Vid tidigare behandling av frågan om löneställningen för personalen
vid JO- och MO-ämbetena har från riksdagens sida uttalats, att
denna personal naturligen icke bör vara placerad i lägre lönegrader än
jämförliga befattningshavare inom Kungl. Maj :ts förvaltningsområde (sammansatta
konstitutions-, banko- och första lagutskottets betänkande 1963
nr 2). Tillämpningen av denna princip erbjuder emellertid för dagen vissa
svårigheter med hänsyn bl. a. till den förestående departementsreformen.
Utskottet vill för sin del tillstyrka de löneförändringar som föreslagits av
delegerade för riksdagens verk, d. v. s. en uppflyttning av befattningen som
justitieombudsman från Bp 7 till Bp 8, av tjänsten som kanslichef vid justitieombudsmannaexpeditionen
från Bp 4 till Bp 5 och av byråchefstjäns -

16

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

terna hos JO från Br 3 till Br 4. I likhet med delegerade är utskottet icke
berett att f. n. tillstyrka att särskilda lönetillägg skall utgå till kanslichefen
och byråcheferna.

Under åberopande av vad här anförts och med biträdande av riksgäldskontorets
förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 730 000 kr.;

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att med
tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1965 vidtaga ändringar i
tjänste- och personalförteckningarna för justitieombudsmannen
och hans expedition i enlighet med vad utskottet
ovan angivit.

14:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 20 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 37 000 kr.

15:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 21 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66
anvisa till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 437 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 457 000 kr.

I sin den 27 oktober 1964 dagtecknade petitaframställning anför militieombudsmannen
bl. a. följande.

Vid beräkningen av anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal
för nu löpande budgetår räknade jag med att den vid expeditionen sedan
den 14 december 1962 anställde biträdande juristen skulle komma att vara
anställd endast halva budgetåret. Jag förutser numera att behov kommer
att föreligga att ha nämnde jurist, som från och med den 1 juli 1964 åtnjuter
arvode motsvarande lönen i löneklass B 2, anställd icke blott under
återstående del av löpande budgetår utan även under hela budgetåret 1965/
66.

I skrivelse till bankoutskottet den 4 maj 1965 behandlar militieombudsmannen
vissa lönegradsfrågor m. m. och anför därvid bl. a. följande.

Befattningen som militieombudsman torde böra uppflyttas från lönegrad
Bp 7 till lönegrad Bp 8.

Byråchefstjänsterna vid militieombudsmansexpeditionen är placerade,
den ena i Bp 1 eller Br 2 eller Br 3 samt den andra i Br 2 eller Br 3. Place -

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

17

ring i lönegrad Br 3 må äga rum allenast efter medgivande av delegerade för
riksdagens verk efter lönenämndens hörande (sammansatta konstitutions-,
banko- och första lagutskottets betänkande nr 2/1963). I enlighet med beslut
av delegerade den 11 juli 1963 respektive den 29 oktober 1964 är nuvarande
innehavare av tjänsterna från och med den 1 augusti 1963 respektive
från och med den 1 juli 1964 placerade i lönegrad Br 3. I min förstnämnda
skrivelse den 27 oktober 1964 uttalade jag på anförda skäl, att byråchefstjänsterna
från och med nästkommande budgetår borde hänföras
till lönegrad Br 3, den ena alternativt i Bp 3. Någon prövning av lönegradsplaceringen
för innehavare av tjänsterna skulle sålunda icke vidare förekomma.

I propositionen 1965: 65 har i samband med viss omorganisation av statsdepartementen
förutsatts inrättande av ett antal tjänster för departementsråd
i lönegrad B 4. Genom ovannämnda överenskommelse har byråchefstjänster
som hittills varit placerade i B 1 i princip uppflyttats till B 3. Enligt
min mening bör byråchefstjänsterna vid militieombudsmansexpeditionen
med hänsyn till dem åvilande arbetsuppgifter — liksom även ur rekryteringssynpunkt
— vara i lönehänseende jämställda med departementsrådstjänsterna.
Såsom närmare motivering hänvisas till vad som anförts
av justitieombudsmannen i skrivelse till utskottet den 3 maj 1965. På grund
härav torde vid ett genomförande av det angivna förslaget om inrättande
av departementsrådstjänster dels de båda byråchefstjänsterna vid militieombudsmansexpeditionen
från och med den 1 juli 1965 böra placeras i
Br 4, den ena alternativt i Bp 4, dels ock innehavarna av byråchefstjänsterna
böra äga uppbära sådant särskilt lönetillägg som, enligt vad som synes
förutsättas i propositionen 1965: 65, må komma att utgå till departementsråd.

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden för riksdagens
verk och delegerade för riksdagens verk. Remissinstansernas yttranden
har redovisats under punkten 13, Justitieombudsmannen och hans
expedition: Avlöningar.

Utskottet vill först hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten
13 rörande avlöningar till justitieombudsmannen och hans expedition. Utskottet
tillstyrker även beträffande militieombudsmannen och hans expedition
de löneförändringar som föreslagits av delegerade för riksdagens
verk, d. v. s. en uppflyttning av befattningen som militieombudsman från
Bp 7 till Bp 8 samt av byråchefstjänsterna från Br 3 (eller lägre lönegrad)
till Br 4 (för en tjänst alternativt Bp 4). Förslaget om särskilda lönetillägg
till byråcheferna avstyrker utskottet.

Under åberopande av vad här anförts och med biträdande av riksgäldskontorets
förnyade anslagsberäkning hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) för budgetåret 1965/66 anvisa till Militieombudsmannen
och höns expedition: Avlöningar ett förslagsanslag av
457 000 kr.;

18

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

b) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att med
tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1965 vidtaga ändringar i
tjänste- och personalförteckningarna för militieombudsmannen
och hans expedition i enlighet med vad utskottet
ovan angivit.

16:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 22 framställda förslag hemställer
u Iskottet,

att riksdagen må för hudgetåret 1965/66 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader etl
förslagsanslag av 32 000 kr.

17 :o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 23 framställda förslag hemställer
utskottet,

atl riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna
ett förslagsanslag av 46 000 kr.

18:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten
24 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till
Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 281 000 kr.

Itiksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 285 000 kr.

1 skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1965 har riksdagens revisorer
anfört följande:

I samband med att riksdagens revisorer fr. o. m. budgetåret 1949/50 erhöll
ett fast kansli inplacerades den nyinrättade tjänsten som kanslichef i dåvarande
lönegraden Cp 14. Tjänsten uppflyttades fyra år senare såsom en följd
av den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen inom statsförvaltningen till
lönegraden Cp 15, vilken motsvaras av den nuvarande lönegraden Bp 4. I
sistnämnda lönegrad är tjänsten alltjämt placerad.

Under senare år har emellertid tjänstens relativa värde, lönemässigt sett,
i avsevärd mån försämrats. Detta sammanhänger framför allt med att chefstjänster,
vilka traditionellt varit placerade i lönegraden B 1, i växande omfattning
kommit att uppflyttas till lönegraden B 3. Som ett aktuellt exempel
härpå må erinras om statsmakternas beslut vid 1964 års riksdag om hovrätts-
och kammarrättsrådens löneställning (prop. nr 200, statsutsk. uti. nr
194; rskr. nr 379). Anledningen till denna uppflyttning i lönegrad av olika
chefstjänster är självfallet en strävan att göra statstjänsten så lockande i
ekonomiskt avseende, att staten förmår att i konkurrens med andra arbetsgivare
kvarhålla och nyrekrytera högt kvalificerad personal. En bidragande
orsak torde också vara den fortskridande omvandlingen av en rad byrådi -

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

19

rektörstjänster till avdelningsdirektörstjänster, en utveckling som ävenledes
varit betingad av lönepolitiska hänsyn men samtidigt medfört att tidigare
lönerelationer förskjutits till chefstjänstemännens nackdel.

Mot den angivna bakgrunden anser revisorerna starka skäl tala för att
frågan om tjänsten som kanslichef hos revisorerna upptages till närmare
övervägande i avsikt att återställa tjänstens relativa värde, lönemässigt sett.
Den närmast till hands liggande lösningen kan synas vara att tjänsten
uppflyttas i lönegrad. I detta sammanhang må emellertid erinras om att
vid årets riksdag väckts en motion (II: 178) angående riksdagens revisorers
verksamhet, vilken möjligen kan föranleda en särskild utredning av frågan.
I avvaktan på ställningstagandet härtill finner revisorerna det mindre välbetänkt
att personalorganisationen nu ändras på angivet sätt. En lämpligare
utväg torde vara att med tjänsten förenas visst tilläggsarvode, en anordning
som redan tillämpas beträffande flera tjänster vid riksdagens verk. Sålunda
stadgas i 35 § gällande avlöningsreglemente att efter bestämmande av vederbörande
fullmäktige sådant arvode må utgå till vice riksbankschef som ej
är fullmäktig, till riksgäldsdirektör som ej är fullmäktig och till direktören
vid riksbankens sedeltryckeri. Av särskilt intresse härvidlag är det arvode
som enligt angivna grunder tillkommer sedeltryckeriets direktör, vilken är
placerad i samma lönegrad som kanslichefen hos revisorerna. Nämnda arvode
är fastställt till högst 5 520 kronor för år.

Under hänvisning härtill får revisorerna hemställa, att bankoutskottet ville
föreslå riksdagen besluta att med tjänsten som kanslichef hos riksdagens
revisorer må förenas ett särskilt tilläggsarvode, uppgående till högst 5 520
kronor för år.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttranden från lönenämnden
för riksdagens verk och delegerade för riksdagens verk.

Lönenämnden för riksdagens verk föreslår, att med tjänsten som kanslichef
hos riksdagens revisorer må tills vidare förenas ett särskilt tilläggsarvode,
uppgående till högst 3 600 kr. för år. Delegerade för riksdagens verk
motsätter sig inte heller att med kanslichefstjänsten, i avvaktan på ställningstagande
till väckt fråga om riksdagsrevisorernas verksamhet, förenas
ett tilläggsarvode. I likhet med lönenämnden anser delegerade att tilläggsarvodet
bör begränsas till högst 3 600 kr.

Utskottet tillstyrker att med tjänsten som kanslichef hos riksdagens revisorer
tills vidare förenas ett tilläggsarvode. I enlighet med vad som föreslagits
av lönenämnden för riksdagens verk och delegerade för riksdagens
verk bör detta tilläggsarvode bestämmas till högst 3 600 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förstagsanslag
av 285 000 kr.

20

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

19:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kung!. Maj :ts under punkten 25 framställda förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag
av 39 000 kr.

20:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under
punkten 26 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1965/66 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 249 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 252 000 kr.

Under hänvisning till vad utskottet föreslagit i sitt utlåtande nr 48 och
med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 252 000 kr.

21 :o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.
Under punkten 27 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1965/66 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 126 000 kr.

I sin den 18 november 1964 dagtecknade petitaframställning anför delegationen
bl. a., att beräkningarna grundats på att rådets fjortonde session
torde komma att under budgetåret 1965/66 hållas i Köpenhamn.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 126 000 kr.

22:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 28 har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kr.

I sin petitaframställning meddelar delegationen, att man för den del av
utgifterna för rådet, vilken fördelas såsom gemensamma kostnader enligt
bestämmelserna i rådets arbetsordning, torde för år 1965 kunna kalkylera
med följande preliminära budget:

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965 21

Arvoden och löner .......................................... 100 000

Resor för gemensam personal ................................ 20 000

Tryck .................................................... 200 000

Annat upplysningsmaterial än Nordisk Kontakt ................ 30 000

Summa kr. 350 000

Av framställningen tramgår att Sveriges andel av angivna kostnader upp -

tagits med följande belopp:

Arvoden till gemensam personal m. m......................... 23 000

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar .................. 47 000

Informationsmaterial ........................................ 7 000

Reseersättningar m. m......................................... 3 100

Summa kr. 80 000

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 28 framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag
av 80 000 kr.

23:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
under punkten 29 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag
av 50 000 kr.

24 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkterna 30—39 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

a) till Pensioner åt f. d. riksdaqsmän ett förslaasanslaa
av 2 170 000 kr.;

b) till Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag
av 650 000 kr.;

c) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag
av 1 050 000;

d) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare
m. fl. ett förslagsanslag av 160 000 kr.;

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 131 000
kr.;

22

Bankoutskoitets utlåtande nr 50 år 1965

f) till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.;

g) till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.;

h) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett förslagsanslag av 10 000 kr.;

i) till Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen
m. m. ett förslagsanslag av 165 000 kr.;

j) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
ett förslagsanslag av 860 000 kr.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit ävensom med beaktande av
vad riksdagen beslutat på grundval av utskottets utlåtande nr 29 att i riksstaten
för budgetåret 1965/66 utgöra 40 194 000 kr., vilket innebär en ökning
i förhållande till gällande riksstat med 1 768 000 kr. samt i förhållande
till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 535 000 kr.
Specifikation av de beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande
förslag till stater är såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 25 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande

Vid behandlingen av punkterna 7, 9, 11, 13, 15 och 18, såvitt dessa punkter
gäller frågor om lönegrads placering och tilläggsar voden :

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Lundin, Mattsson*, Per Jacobsson* och Lundberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs*, herrar
Berglund, Larsson i Umeå, Fridolfsson i Rödeby, Börjesson i Falköping,
Gustavsson i Ängelholm och Jönsson i Arlöv.

* Ej närvarande vid justeringen.

Vid behandlingen av punkterna 7, 9, 11, 13, 15 och 18 i övrigt samt återstående
punkter:

från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Augustsson, Lundin och Wikberg;

från andra kammaren; herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Rask, Börjesson i Falköping och
Gustavsson i Ängelholm.

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

23

Bilaga

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk in. m.
för budgetåret 1965/66

Kronor Kronor

Riksdagen

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslags anslag Första

kammaren, förslagsvis .............. 6 000 000

Andra kammaren, förslagsvis................ 9 300 000 15 300 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 1 800 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag
Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli

(exkl. vaktpersonal), förslagsvis .......... 2 320 000

Utrikesnämnden, förslagsvis ................ 8 000

Övriga avlöningar, förslagsvis .............. 72 000 2 400 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag
Utgifter

Tryckpapper, förslagsvis .................. 250 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis ........ 1 800 000

Bokbinderikostnader, förslagsvis ........ 450 000

Kommittétryck, förslagsvis .............. 35 000

2 535 000

Särskilda uppbörds medel

Försäljning av riksdagstryck .............. —225 000 2 310 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, reserva tionsanslag Uppslagsboken

över riksdagens verksamhet .. 45 000

Utgivande av publikationer i anslutning till
representationsreformens 100-årsjubileum .. 205 000

250 000

Särskilda uppbörds medel

Försäljning av särskilda publikationer ......— 1 000 249 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva tionsanslag Prästeståndets

protokoll vid riksdagarna 1719—

1720 och 1723 (del 5—6), samt bondeståndets
protokoll vid 1760- 1702 års riksdag (del 8)

50 100

24

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Kronor

Särskilda uppbörds medel

Försäljning av ståndsprotokoll ............ — 100

7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, för slagsanslag

.....................,..................

8. Bidrag till Sällskapet riksdagsmän och forskare ........

9. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Reseersättningar, förslagsvis ................ 200 000

Expenser, förslagsvis ...................... 500 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis .......... 50 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 80 000

Kronor

50 000

110 000
10 000

830 000

Allmänt kyrkomöte

10. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag ......

1 000

Riksgäldskontoret
11. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, förslagsvis .................. 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 795 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 936 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 3 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 982 500 2 770 000

Specifikation till avlöningsstat för riksgäldskontoret:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige

I denna post ingår:

arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige .... 42 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden .................................. 4 500

» tredje ledamoten av arbetsutskottet.............. 3 500

arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter...... 3 500 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis .............................. 777 800

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis........................ 7 000

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören.................. 6 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare .............. 4 200 795 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis .............................. 928 000

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

25

Kronor

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis ........................ 3 000

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................................. 5 000 936 000

Arvoden och särskilda ersättningar

Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter
:

gratifikationer eller belöningar, förslagsvis.............. 2 000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlönings reglementet

för riksdagens verk, förslagsvis.......... 1 000 3 000

12. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag Obligationspapper,

förslagsvis............... 5 000

Värdepapperstryck, förslagsvis .............. 200 000

Annonsering m. m., förslagsvis .............. 900 000

Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis .... 45 000

1 150 000

Särskilda uppbörds medel

Inkomster i samband med datamaskindrag -

ningar m. m.............................— 10 000

13. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. in., förslagsvis.................. 10 000

Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000

Expenser, förslagsvis ...................... 250 000

Publikationstryck, förslagsvis ........ 15 100

Särskilda uppbörd smedel

Försäljning av publikationer........— 100 15 000

Kostnader för maskinell kontroll av inlösta

vinster, förslagsvis....................... 80 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 20 000

Riksdagens ekonomibyrå

14. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 308 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 586 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1 1 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 510 000

1 405 000

Särskilda uppbördsmede 1

Ersättning för utlånad personal............— 35 000

Kronor

1 140 000

385 000

1 370 000

» Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar samt gottgörelse
enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.

26

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Kronor Kronor

15. Omkostnader, förslagsanslag
Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagshuset

m. m., förslagsvis ........................ 200 000

Expenser, förslagsvis ...................... 350 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 13 000

565 000

Särskilda uppbördsmedel
Influtna hyror .......................... — 8 000 557 000

16. Anskaffande av ny voteringsanläggning, reservationsanslag 475 000

Riksdagsbiblioteket

17. Avlöningar, förslagsanslag

Avlönings st åt

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis ........................ 1 600

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 170 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 330 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 285 400 787 000

18. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 1 000

Expenser, förslagsvis........................ 42 000

Publikationstryck, förslagsvis................ 15 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 2 000 60 000

19. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 .......... 160 000

Justitieombudsmannen och hans expedition

20. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningss tat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 340 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 150 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 240 000 730 000

21. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 900

1 Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för
komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (BoU: s uti. 1947 nr 19).

Bnnkoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

27

Kronor

Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000

Expenser, förslagsvis....................... 26 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................. 100

Militieombudsmannen och hans expedition

22. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -

slagsvis ................................ 229 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 62 000

Rörligt tillägg, förslagsvis................... 166 000

23. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 900

Reseersättningar, förslagsvis................. 14 000

Expenser, förslagsvis ...................... 17 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100

Riksdagens revisorer och deras kansli

24. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag

Arvoden, förslagsvis............................

25. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 44 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 139 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 102 000

26. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 400

Reseersättningar, förslagsvis ................ 25 000

Expenser, förslagsvis....................... 13 500

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

27. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis
................................. 4 000

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 43 000

Kronor

37 000

457 000

32 000

46 000

285 000

39 000

28

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

Kronor

Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ................................. 115 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 90 000

28. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m„ förslagsvis.................. 1 000

Reseersättningar, förslagsvis ................ 80 000

Expenser, förslagsvis....................... 35 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 10 000

29. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, för -

slagsanslag

Utgifter:

Arvoden till gemensam personal, kostnader för

utredningar m. in., förslagsvis.............. 23 000

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar,

förslagsvis .............................. 47 000

Informationsmaterial, förslagsvis ............ 7 000

Reseersättningar m. m., förslagsvis .......... 3 100

80 100

Särskilda upphör ds medel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna . . — 1001

30. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt,
förslagsanslag

Utgifter:

Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt, förslagsvis
................................ 50 200

Särskilda uppbördsmedel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna 1001

Försäljning av Nordisk Kontakt ........ 1001 — 200

Pensioner

31. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag..........

32. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag . .

33. Pensioner åt f. d. befattningshavare in. fl., förslagsanslag ..

34. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare in. fl., förslagsanslag
..........................................

Diverse

35. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ............

36. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande,

förslagsanslag .......................................

1 Formellt belopp

Kronor

252 000

126 000

80 000

50 000

2 170 000
650 000
1 050 000

160 000

131 000
1 100 000

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1965

29

37. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag
..........................................

38. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag
..............................................

39. Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen m. m.,

förslagsanslag........................................

40. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen,

förslagsanslag ..................''....................

Summa

Kronor

1 000 000

10 000

165 000

860 000
40 194 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029