Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1965

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket
angående anordnandet av ett klipparkiv
för riksdagens räkning.

På hemställan av bankoutskottet (uti. nr 39, punkt 13) beslöt 1964 års
riksdag att med bifall till ett motionsledes väckt förslag uppdraga åt styrelsen
för riksdagsbiblioteket att utreda frågan om anordnandet av ett klipparkiv
för riksdagens räkning.

I en till riksdagen ställd, den 3 februari 1965 dagtecknad skrivelse, vilken
hänvisats till bankoutskottet och såsom bilaga fogats till detta utlåtande,
har styrelsen för riksdagsbiblioteket redovisat sin utredning i ämnet och
bl. a. förslagit, att riksdagsbiblioteket skall bemyndigas att till en beräknad
kostnad av 22 000 kronor anskaffa viss mikrofilm och apparatur.

Över den av styrelsen för riksdagsbiblioteket gjorda framställningen har
utskottet inhämtat yttranden från riksgäldsfullmäktige, riksdagens organisationsutredning
och Riksdagsbibliotekets personalförening. Organisationsutredningen
har blott anfört, att den för närvarande inte är beredd att ta
någon ställning till frågan.

Riksgäldsfullmäktige uttalar, att biblioteksstyrelsens förslag i och för sig
icke föranleder någon erinran från fullmäktiges sida. Under hänvisning till
att styrelsen upplyst att förslagens genomförande skulle kräva viss ökning
av lokalutrymmet för riksdagsbiblioteket tar fullmäktige särskilt upp lokalfrågan.
Fullmäktige framhåller, att en lösning av denna är möjlig endast
på bekostnad av andra berättigade intressen, eftersom lokalfördelningen
inom riksdagen måste ske inom ramen för givna, starkt begränsade resurser.
I det aktuella läget skulle erforderligt utrymme närmast få anskaffas
genom att ta i anspråk lokaler som nu är avsedda för sammanträden och för
riksdagsledamöternas eget arbete.

Riksdagsbibliotekets personalförening förordar biblioteksstyrelsens förslag.
Den för studium av mikrofilm erforderliga läsapparaten synes, säger
föreningen, kunna placeras i bibliotekets läsesal. Möjlighet borde finnas att
på ett enkelt sätt ta förstoringar av önskat material i filmerna. Den tillhörande
apparaturen borde därför vara sådan, atl kopieringen kunde ske helt
automatiskt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. .Vr 40

2

Bankoutskottets utlåtande nr iO år 1965

Utskottet. Den av styrelsen för riksdagsbiblioteket gjorda utredningen har
föranletts av ett uppdrag, som i anledning av ett motionsledes väckt förslag
lämnades styrelsen av 1964 års riksdag (BoU:s uti. nr 39, punkt 13). Efter
verkställd utredning har styrelsen stannat för att icke förorda, att ett särskilt
klipparkiv skall komma till stånd. Med hänsyn till de betydande kostnader
som ett sådant klipparkiv skulle föra med sig finner utskottet styrelsens
ställningstagande i denna del vara välmotiverat.

Styrelsen har i stället föreslagit, att andra, redan befintliga klipparkiv
skall utnyttjas för riksdagens behov, delvis genom att mikrofilmer av deras
bestånd anskaffas till riksdagsbiblioteket. För inköp av mikrofilmer och
en därför avsedd läsapparat föreslår styrelsen en ökning av bibliotekets anslag
till omkostnader samt till bokinköp och bokbindning med sammanlagt
22 000 kronor. En förutsättning för förslaget är, framhåller styrelsen, att
någon lokal finns att tillgå.

Utskottet delar biblioteksstyrelsens uppfattning att det behov av tillgång
till tidnings- och tidskriftsurklipp som kan uppstå i samband med riksdagsarbetet
bör kunna fyllas med hjälp av redan befintliga klipparkiv. Vad beträffar
de av styrelsen nämnda mikrofilmerna bör de enligt utskottets mening
kunna utnyttjas hos andra institutioner i Stockholm som disponerar
dessa filmer. Någon anskaffning till riksdagsbiblioteket av ifrågavarande
mikrofilmer och erforderlig apparatur bör därför icke nu komma till stånd.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att förevarande framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1965

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Åkerlund, Augustsson, Stefanson* och Mattsson*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Larsson i Umeå, Ekström i Iggesund, Haglund, Börjesson i Falköping och
Jönsson i Arlöv.

Ej närvarande vid justeringen.

Bankoutskottets utlåtande nr hd år 196ä

3

Bilaga

STYRELSEN FÖR RIKSDAGSBIBLIOTEKET

Till riksdagen

Till svar å Riksdagens skrivelse den 29 maj 1964 får styrelsen för riksdagsbiblioteket
härmed avgiva begärt utlåtande och förslag över frågan om
anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens räkning.

Frågan har tidigare diskuterats inom styrelsen på initiativ av styrelsens
ordförande, men styrelsen har icke ansett sig kunna taga något initiativ
med hänsyn till bl. a. de rådande lokalsvårigheterna. Det har synts styrelsen
angeläget att de nuvarande lokalbehoven för biblioteket tillgodoses, innan
nya lokalkrävande arbetsuppgifter kan övervägas.

I motioner till 1964 års riksdag (I: 579 och II: 706) framhölls behovet och
betydelsen av ett klipparkiv för främst svenska tidningar och tidskrifter
men även omfattande de nordiska grannländernas. Det betonades i motionen,
att riksdagens ledamöter borde beredas goda möjligheter att följa kommentarerna
till den politiska debatten liksom att snabbt få en uppfattning
om debatten om enskilda frågor under längre tidrymder. Motionen föreslog
slutligen, att åt biblioteksstyrelsen borde uppdragas att bereda frågan, vilket
bifölls av riksdagen.

Den ständigt tillväxande tryckmassan har efter hand i hög grad försvårat
eller rentav omöjliggjort eu tillfredsställande bevakning för forskare och
andra intressenter. Problemet är föremål för en intensiv debatt över hela
världen. Med moderna hjälpmedel såsom sedan länge använda mekaniska eller
optiska klassifikationssignaler och numera även datamaskinerna, synes
problemets tekniska sida inom överskådlig tid kunna lösas på ett acceptabelt
sätt. Frågan blir därvid kanske främst, vilka ämnesområden som skall prioriteras.
Medicin, för vilket ämnesområde redan den erforderliga apparaturen
och organisationen i långt gående detaljer planlagts, utformats och
igångsatts, naturvetenskap och teknik gör anspråk på att komma i främsta
rummet. Men användbarheten av hjälpmedlen är också stor inom andra ämnesområden
och ur vederbörande forskares och intressenters synvinkel
högst angelägen. Det problem, vars lösning ännu knappast är tillfredsställande
påbörjad, om man mäter efter kravet på tendens till internationell
samstämmighet, är klassifikationsfrågan. Dennas lösning är det nödvändiga
komplementet till hela komplexets slutliga behandling. Även här skymtar
möjligheter till maskinernas användning, vilket bl. a. prövats på de väldiga
materialmassor, som de amerikanska delstaternas rättsfalls- och författningssamlingar
uppvisar.

De nu antydda hjälpmedlen bär främst diskuterats med hänsyn till den
enormt expanderande mängden av tidskrifter. Men även tidningsmaterialet
har vuxit, så att överblicken allt mer försvåras. Härtill kommer tidningarnas
högst växlande innehåll, ohanterliga format och besvärande tyngd samt papperets
och tryckets brist på hållbarhet. Tidningsmaterialet kan givetvis inte
på samma sätt legitimera sig för den kostnadskrävande apparat, som planlägges
för de vetenskapliga tidskrifterna. Men även beträffande tidningarna
har betydande resultat vunnits i form av mikrofilmning och mikrokort med

4

Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1965

tillhörande läsapparatur, medan däremot mikroprint, d. v. s. tryck på blad
i vanligt bokformat, icke tyckes ha kommit till användning på tidningsmaterial.

För all litteratur gäller att televisionens möjligheter torde bli stora genom
att möjliggöra läsning på avstånd.

Litteraturmassans ansvällning gör, att redan förtecknandet av tidningar
och tidskrifter är ett problem av stora mått. Mångenstädes är det långt ifrån
tillfredsställande löst. För Sveriges del finnes en tillnärmelsevis fullständig
förteckning för tiden t. o. in. år 1899 (Sveriges periodiska litteratur, utarbetad
av Bernhard Lundstedt och utgiven 1895—1902). Någon fortsättning har
ingen ännu vågat sig på, och uppgiften torde med all säkerhet kräva flera
personers arbete, om den skall utföras med samma fordringar på standard
som för huvudverket. För innevarande sekel är man främst och särskilt för
tidningar hänvisad till postala förteckningar, vilka icke innehålla några uppgifter
om de registrerade tidskrifternas och tidningarnas innehåll.

Om alltså blotta förtecknandet av tidskrifter och tidningar uppvisar stora
bristfälligheter, är bearbetningen av deras innehåll så pass begränsad, att
man för största delen av tiden och materialet kan beteckna den som nästan
obefintlig. För olika slag av ämnesbibliografier har det dock ofta befunnits
möjligt och nödvändigt att ta hänsyn även till tidningarnas material. För
dessa ämnesområden är därför bilden betydligt ljusare. Det gäller särskilt
historia, som med rimlig fullsländighet är bibliograferad för tiden efter
1770. Man finner dock, att tidningsmaterialet i stor utsträckning förbigås
i litteraturen med hänvisning till att dess storlek icke gör det möjligt att ta
hänsyn därtill. Ett citat i en publikation blir ofta det enda vittnesbördet om
ett kanske viktigt och betydande tidningsmaterial, som av författaren på
detta sätt kan räddas undan glömskan. Omtryckning av tidningsartiklar i
bokform förekommer som bekant, men det är ingalunda säkert, att just det
värdefullaste materialet härigenom lättare tillgängliggöres.

I många länder har man sedan lång tid tillbaka mer eller mindre utförliga
allmänna indices över tidskrifter och tidningar. Sverige har i detta hänseende
börjat långt senare än kanske flertalet jämförbara länder. Sedan ungefär
ett årtionde har dock genom Bibliotekstjänst i Lund utgivits tryckta, systematiska
förteckningar över utvalda tidskrifters och tidningars innehåll. Tidskriftsuppsatserna
sammanfattas i halvårshäften och tidningsartiklarna i
regel i månadshäften. De förstnämnda utkommer ett till ett och ett halvt år
efter förloppet av den tidrymd, som förteckningen omfattar. Det vore givetvis
i högsta grad önskvärt, att förteckningen skulle kunna utgivas snabbare,
men den kostnadskrävande och förlustbringande verksamheten torde icke
medge någon större förbättring av läget, för så vitt icke statliga anslag kan
komma ifråga. Motsvarande månatliga förteckning över tidningsartiklar beräknas
normalt kunna utkomma cirka sex veckor efter den månads slut,
som registreringen omfattar.

Även tillgängligheten av tidningsmaterialet är i betydande hänseenden
starkt begränsad. Samlingar av tidningar finnes på ett fåtal ställen, och blotta
framtagandet och hanterandet blir mången gång ytterligare hinder för
deras användning. Härvidlag torde dock mikrofilmningen liksom fotokopieringen
innebära, att de värsta olägenheterna undanröjes, ehuru det alltid
kommer att finnas behov, vars tillgodoseende kräver tillgång till originalet.

Betydelsen av tidskrifts- och tidningsmaterialet föranleder många olika
slags försök att på ett eller annat sätt samla, registrera och klassificera detsamma
av både forskare och institutioner. Tidskrifterna är lättare att över -

liankoutskottets utlåtande nr 40 år 1965

5

skåda ocli genomgå. Många specialtidskrifter registrerar och refererar tidskriftsmaterial
för bestämda ämnesområden. Det kan i detta sammanhang
påpekas förekomsten av referattidskrifter, d. v. s. tidskrifter, som enbart
referera utkommande tidskriftslitteratur inom ett ämnesområde. Från att
ursprungligen ha varit naturvetenskapernas exklusiva hjälpmedel har de på
sistone även vunnit insteg inom samhällsvetenskaperna statistik, ekonomi
och statskunskap.

Tidningsmaterialet erbjuder andra svårigheter. Här har man valt två vägar,
ofta samtidigt. Dels sammanställer man för sina intressenter artiklar
ur tidningarna, som helt eller delvis återges eller refereras, Dels lägger man
upp klipparkiv, som i regel sorteras i bestämda grupper. Ibland kan klippen
fästas på blad, som cirkulerar. Det torde i detta sammanhang vara tillräckligt
med ett påpekande, att eu rad offentliga institutioner liksom banker och
enskilda företag arbetar på något av de nu antydda sätten för sina intressenter.

Ehuru i princip dessa hjälpmedel är avsedda enbart för den egna personalen
eller det egna företaget, kan de ställas till förfogande för utomstående.
Som exempel kan anföras att i riksdagsbibliotekets övre läsesal återfinnes
dels utrikesdepartementets och dels riksbankens pressöversikter, I många
fall är dock dessa hjälpmedel så pass specialiserade, att de endast kan vara
till nytta för en jämförelsevis snäv krets.

Ett annat sätt att följa med i tidningsmaterialet utan att själv genomgå
tiddningarna är att abonnera på material för visst ämne. Som exempel kan
anföras, att riksdagsbiblioteket sedan några år abonnerar på nekrologer
över riksdagsmän med en årlig kostnad av omkring 100 kronor. Det kan
påpekas, att t. o. m. detta begränsade material erbjuder vissa svårigheter att
hysa och på ett tillfredsställande sätt nyttiggöra på grund av de begränsade
lokal- och personalresurser, som står till buds.

1 vårt land finnes en rad stora klipparkiv av mera allmän natur. Eu del
av dessa har upplagts med hänsyn till viss institution eller visst ämnesområde
men har efter hand vidgats och ställts till utomståendes förfogande.
Andra, som t. ex. de stora Stockholmstidningarnas klipparkiv, står visserligen
i princip öppna för allmänheten. Men man är inte beredd att i någon
större utsträckning tillhandahålla l. ex. fotokopiering och telefonsvar, om
detta måste ske till förfång för det egna företaget, för vilka dessa kostnadskrävande
inrättningar är så viktiga förutsättningar för företagets funktion,
att det knappast icke lönar sig att taga betalt för de verkliga kostnaderna
för begärda tjänster av utomstående.

Bland de existerande klipparkiven kan Sigtunastiftelsens först nämnas.
Upprättat 1918, omfattar det ungefär en miljon trehundratusen klipp. 1
början var det begränsat till Sigtunastiftelsens intresseområden men har
efter hand kommit att spänna över alla ämnen. För närvarande klippes It)
tidningar, därav en från vardera Danmark, Finland och Norge. Materialet,
som är ordnat enligt Sveriges allmänna biblioteksförenings klassifikationssystem,
utlånas ej utanför byggnaden i Sigtuna, men är tillgängligt för allmänheten
hela året. Apparat för fotokopiering finnes.

Det klipparkiv, som är upprättat inom Bibliotekstjänst i Lund, och som
gäller alla ämnesområden, har en annan karaktär. Samtidigt med påbörjandet
av ett index över artiklar i den svenska pressen 1953 upprättades också
ett arkiv för tidningsklipp. Materialet för åren 1953—1956 har överlämnats
till Lunds universitetsbibliotek, men därefter har arkiveringen skett hos
Bibliotekstjänst. Här bevaras klippen under tre år, varunder klippen utlånas

6

Bankoutskottets utlåtande nr W år 1965

eller kopieras vid beställning. Materialet mikrofilmas också, och efter treårsperiodens
utgång bevaras endast filmkopian. Mikrofilmningen sker månadsvis,
sedan vederbörande häfte av förteckningen kommit i korrektur.
Kostnaderna för mikrofilmkopior är två kronor per styck. Årskostnaden för
allt material beräknas till 780 kronor och kostnaden för hela utgivningstidens
material till ungefär 10 000 kronor.

Pressarkivet vid statsvetenskapliga institutionen i Uppsala omfattar klipp
från svensk dagspress fr. o. m. 1945. För närvarande bevakas inemot sextio
tidningar. Arkivering sker av allt material, som bedömes ha politiskt eller
statsvetenskapligt intresse såsom ledare, artiklar, recensioner, biografier,
referat av tal, utrikeskrönikor. En detaljerad klassifikation underlättar användningen
av arkivet, vars mikrofilmning påbörjats och förts fram til!
1901. Mikrofilmkopior finnes bl. a. vid Stockholms universitets statsvetenskapliga
institution.

Dagens Nyheters klipparkiv, som beräknas omfatta 8—10 miljoner klipp,
är i begränsad omfattning tillgängligt för allmänheten. Fotokopior kan erhållas.
Enstaka klipp finnes från så långt tillbaka som 1909 men först från
och med år 1926 beräknas arkivet vara komplett med hänsyn till avsett
behov. Förutom Dagens Nyheter och Expressen klippes även ledare och
liknande material i andra tidningar i Stockholm och Göteborg samt i utlandet.
Arkivet är ordnat i en alfabetisk serie av sakord, vilka i sin tur fåtl
en systematisk klassning.

Stockbolms-Tidningens klipparkiv, som beräknas omfatta 2 miljoner
klipp, är likaledes tillgängligt för allmänheten. Fotokopior kan erhållas mot
materialkostnad men blott i begränsad omfattning. Arkivet är uppdelat på
i stort sett eu personavdelning och en sakavdelning samt en sportavdelning.
Det äldsta materialet i sakavdelningen är från 1938, men avdelningen är
fullständig från början av 1950-talet. I personavdelningen finns även material
som är äldre än från 1938. Förutom Stockholms-Tidningen och Aftonbladet
klippes även andra huvudstadstidningar och ett par landsortstidningar.

Svenska Dagbladets klipparkiv, som beräknas omfatta cirka 12 miljoner
klipp, är likaledes tillgängligt för allmänheten. Fotokopior utlämnas i begränsad
utsträckning utan ersättning. Arkivet går tillbaka till 1919. Förutom
Svenska Dagbladet klippes även ledare och eventuellt specialariiklar ur
Stockholms tidningar samt undantagsvis utländskt material. Arkivet är systematiskt
ordnat.

Nämnas må i detta sammanhang det för hela den svenska pressen gemensamma
Sveriges pressarkiv på omkring 900 hyllmeter, som närmast avser
att belysa pressens utveckling och historia samt problem, och att vissa tidningar
utanför Stockholm har betydande klipparkiv.

Till slut kan anföras att riksbanken planerar ett klipparkiv, grundat på
ett tjugotal in- och utländska tidningar. Men företaget har hittills ej kunnat
förverkligas.

Med de krav, som torde böra ställas på ett Riksdagens klipparkiv, måste
man räkna med en prenumeration på minst 25 tidningar, sannolikt betydligt
flera. Årskostnaden för dessa 25 tidningar i dubbla exemplar kan beräknas
till ungefär 5 000 kronor. Antalet erforderliga tidskrifter är svårare
att angiva men torde väl med hänsyn till kravet på tidningar och tidskrifter
i övriga nordiska länder få anslås till ungefär 800 eller något mer än två
gänger antalet, som Bibliotekstjänst registrerar för hithörande ämnesområden.
Den årliga kostnaden torde då komma att röra sg om 50 000 kronor.

Bunkoutskottets utlåtande nr ''it) år 1905

7

Behovet av personal beror på den mängd material, som anses erforderlig
för genomgång. Hnr begränsad man än fastslår materialgenomgången, fordras
det i varje fall minst en kvalificerad person för materialets urval och
klassifikation. Denna person bör också beredas tillfälle att studera förfarandet
på andra håll. Ett oeftergivligt villkor är, att det alltid finnes en
fullgod ersättare, som visserligen i sin tur normalt kan sysselsättas med
andra arbetsuppgifter utanför arkivet. All erfarenhet från klipparkiv pekar
nämligen på svårigheten att avverka uppkomna restantier och just i ett
klipparkiv av den typ det här är fråga om är dröjsmål mer än eljest av ondo.
Härtill kommer svårigheten för en aldrig så kapabel person att ensam avverka
uppkommen balans.

För klippning och sortering fordras minst två personer. Även härvidlag
är det nödvändigt, att det finnes ersättare, som dock kanske delvis kan påräknas
hos den nödvändiga expeditionsvakten och hans ersättare.

Tre rum torde vara ett minimikrav för ett klipparkiv, varvid förutsättes
att själva arkivet förlägges till det rum, i vilket sorteringsarbetet bedrives,
men som i gengäld måste vara mycket rymligt.

Med allt beaktande av värdet av ett klipparkiv och betydelsen av befintligheten
i riksdagshuset synes det dock rimligt att överväga, om det ej
helt eller delvis kan ersättas med utnyttjandet av redan befintliga klipparkiv.
I varje fall synes det uppenbart att äldre material borde kunna införskaffas
som mikrofilm, varvid även läsapparat erfordras. Även om också
detta kräver något utrymme, torde plats kunna upplåtas åt det i ett av de
rum, som upplysningstjänsten för närvarande helt eller delvis använder,
om styrelsens förslag om lokaler till upplysningstjänsten på annat håll kan
bifallas.

Beträffande tidningsmaterialet synes det möjligt att köpa detta fortlöpande
som mikrofilm från Bibliotekstjänst. De senaste veckorna eller den
dryga månad, som ej täckes av Bibliotekstjänsts index och mikrofilm skulle
kunna bevakas genom ett månatligt klipparkiv, som undan för undan kasseras.
Detta måste dock kräva en personalinsats av nyss skisserad omfattning
med erforderliga lokaler och anslag till materialets anskaffande.

Beträffande tidskriftsmaterialet föreligger visserligen en betydande eftersläpning
vid repliering på Bibliotekstjänsts index, men även härvidlag synes
det vara möjligt att arbeta med provisoriska klipparkiv och då lämpligen
halvårsvis.

Sammanfattningsvis vill styrelsen föreslå, att riksdagsbiblioteket bemyndigas
att anskaffa mikrofilm av klipparkiven i Lund och Uppsala med erforderlig
apparatur till eu beräknad kostnad av 22 000 kronor, varav 5 000
för en läsapparat, vilken summa bör belasta omkostnadsanslaget, och 17 000
för mikrofilmerna, varmed anslaget för bokinköp och bokbindning bör höjas.
Förslaget förutsätter, alt någon lokal finnes att tillgå, vilket, enligt vad
styrelsen underrättat sig om i riksgäldskontoret, för närvarande icke är
fallet. Det synes styrelsen lämpligt att för övrigt försöka utnyttja de existerande
klipparkiven och Bibliotekstjänsts indices för de tidrymder, som
ej täckes av mikrofilmer. Ett statsanslag till Bibliotekstjänst i Lund i syfte
att påskynda utgivningen av förteckningen över tidskriftsartiklar torde förtjäna
att övervägas. Stockholm den 3 februari 1965.

Ä styrelsens för riksdagsbiblioteket vägnar:

S. G. W. WAHLUNI)

ARCUS BOKTR STHl M I96S 6S002»