Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965
5
Nr 33
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning, m. m.t jämte i ämnet väckta
motioner.
I en den 5 mars 1965 dagtecknad proposition, nr 72, vilken hänvisats
till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av ett propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag föreslagit riksdagen att
dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser
rörande riksbankens sedelutgivning;
dels medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1966
fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar
med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före utgången
av denna tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar om förhållandena
ger anledning till detta.
Det förslag i fråga om riksbankens sedelutgivningsrätt som framlägges
i propositionen innebär att särskilda bestämmelser om undantag från riksbankslagens
föreskrifter härom skall gälla även för tiden den 1 juli 1965—
den 30 juni 1966. Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten föreslås höjt
från 9 200 till 9 700 miljoner kronor.
Det i propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
Lag
med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning
Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1966
följande särskilda bestämmelser skola gälla i stället för bestämmelserna i
9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges
riksbank1.
1 §•
Riksbanken må utge sedlar till ett belopp av högst niotusensjuhundra miljoner
kronor.
1 Senaste lag i ämnet se 1964:264.
1+ Bihang till riksdagens protokoll 1.965. 8 samt. Xr 32—35
6
Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965
2§.
Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på framställning
av tullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret
medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst
sjuhundra miljoner kronor, om det prövas nödvändigt med hänsyn till utomordentliga
omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen
inom tjugo dagar från början av nästföljande session, upphör medgivandet
att gälla vid utgången av nämnda tid.
3§.
Som riksbankens metalliska kassa skall räknas allt guldmynt och omyntat
guld som tillhör riksbanken.
Beträffande motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet hänvisa
till propositionen.
Till utskottet har även hänvisats de i anledning av propositionen väckta
likalydande motionerna nr 668 i första kammaren av herrar Åkerlund och
Gustaf Henry Hansson och nr 789 i andra kammaren av herrar Carlshamre
och Nordgren, vari hemställts
dels att riksdagen måtte bifalla propositionen, dock med den ändringen
att riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst 9 600 miljoner kronor;
dels
alt riksdagen måtte besluta att riksbankens metalliska kassa skall
förstärkas med lägst 300 miljoner kronor under år 1965.
Beträffande motiveringen för sistnämnda hemställan hänvisas till motionen
1: 668.
Utskottet. Riksbankens rätt att utge sedlar regleras sedan ett kvartssekel
tillbaka genom provisorisk lagstiftning i stället för genom riksbankslagens
motsvarande stadganden. Den provisoriska lagstiftningen förlänges genom
årliga beslut. Giltighetstiden för den nu gällande lagstiftningen — som utgår
den 30 juni 1965 — föreslås i propositionen bli förlängd ett år. Utskottet
har ingen erinran häremot. Liksom tidigare finner utskottet sig emellertid
böra även i år understryka angelägenheten av att riksbanksfullmäktige
framlägger förslag till sådan revision av riksbankslagen att det nuvarande
provisoriet kan upphöra.
I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen höjs
från nuvarande 9,2 till 9,7 miljarder kronor. Denna höjning motiveras av
riksbanksfullmäktige med önskvärdheten att riksbanken kan möta ökningen
av sedelbehovet och liksom hittills hålla en tillräcklig reserv. Utskottet
godtar fullmäktiges bedömning och avstyrker alltså det motionsledes framförda
förslaget att sedelutgivningens maximibelopp skall begränsas till 9,6
miljarder kronor.
Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965 7
Motionärerna föreslår vidare, att riksdagen skall uppdraga åt riksbanken
att inköpa guld i ökad omfattning. Bland annat mot bakgrund av nu pågående
diskussioner om utformningen av det internationella betalningssystemet
finner utskottet icke skäl att biträda detta förslag.
Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot Ivungl. Maj :ts förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
1. med avslag å motionerna I: 668 och II: 789, såvitt nu är
i fråga, antaga det genom propositionen framlagda förslaget
till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning;
2. medgiva, att riksbanken må för tiden den 1 juli 1965—
den 30 juni 1966 fritas från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,
med rätt dock för riksbanken att före utgången av
denna tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar om
förhållandena ger anledning till detta;
3. besluta, att motionerna I: 668 och II: 789 i övrigt icke
skall föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1965
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding*, Palm, Nils Theodor
Larsson*, Åkerlund, Augustsson, Rönnberg och Lundberg;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Franzén i Motala,
Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Fridolfsson i Rödeby, Hyltander
och Sjönell*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Åkerlund och Lundberg, vilka ansett att utskottets yttrande
fr. o. in. det stycke som börjar med orden »I propositionen föreslås» samt
punkterna 1 och 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen höjes
med ytterligare 500 miljoner kronor utöver fjolårets höjning med 800 miljoner
kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att upprätthålla restrikti
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1965
vitet i tillskapandet av likvida medel och under erinran om att fjolårets
höjning inte tagits helt i anspråk vilI utskottet förorda, att höjningen av
sedelutgivningsrätten nu fastställes till 400 miljoner kronor.
Beträffande sammansättningen av riksbankens utländska tillgångar har
utskottet funnit, att den däri ingående metalliska kassan under senast förflutna
decennium absolut sett nedgått med en tredjedel och nu utgör endast
ca en fjärdedel av de totala tillgångarna mot ca hälften för tio år sedan.
Utskottet som anser en förstärkning av den metalliska kassan önskvärd,
bl. a. mot bakgrund av Sveriges svaga ställning i detta hänseende vid
jämförelse med den s. k. tioländergruppens övriga medlemmar, förordar att
riksbanken i moderat takt inköper för lägst 300 miljoner kronor guld under
år 1965.
Då utskottet i övrigt icke har någon erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
1. med bifall till motionerna I: 668 och II: 789, såvitt nu
är i fråga, antaga det genom propositionen framlagda förslaget
till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning, dock med följande lydelse av
1 §•
Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst niotusensexhundra
miljoner kronor.
3. besluta, att riksbankens metalliska kassa skall förstärkas
med lägst 300 miljoner kronor under år 1965.»