Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1965
1
Nr 16
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utgivning av en
informationstidskrift rörande riksdagens verksamhet
m. m.
I en till bankoutskottet hänvisad motion, nr 164 i andra kammaren av
herr WiJdund, har föreslagits, att riksdagen — till förbättring av den kontinuerliga
»konsumentupplysningen» rörande riksdagsfrågorna och de politiska
partiernas ställningstaganden till dessa — ville besluta utreda de
praktiska förutsättningarna för utgivning genom riksdagens försorg av en
sakligt hållen informationstidskrift rörande riksdagens verksamhet, motsvarande
den för information från regeringen avsedda tidskriften »Från departement
och nämnder», och, sedan utarbetat förslag föreligger, taga ställning
till den i motionen resta frågan om utgivning av en sådan tidskrift.
Vidare har i den likaledes till bankoutskottet hänvisade motionen nr 686
i andra kammaren av herr Börjesson i Falköping hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om ett
partipolitiskt obundet politiskt informationsorgan av i motionen angivet
slag.
Beträffande motiveringen för de båda yrkandena hänvisas till motionerna.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från fullmäktige i riksgäldskontoret
och styrelsen för riksdagsbiblioteket.
Riksgäldsfullmäktige, som avstyrker bifall till motionerna, anför följande:
Fullmäktige har icke blivit övertygade om att i dagens läge skäl föreligger
för utgivning av ett informationsorgan av den typ, motionärerna förordar.
ökad publicitet ägnas numera i tidningspress samt i radio och TV
åt riksdagens arbete. Den utveckling, som på detta område skett under senare
år, är påtaglig. Genom nämnda massmedia lämnas en löpande och
snabb information rörande viktigare riksdagsfrågor i anslutning till propositioner,
motioner, utskottsutlåtanden, interpellationer och frågor samt
därav föranledda debatter och omröstningar. Det må här allenast pekas
på det pressutrymme och den stora publicitet i övrigt, som numera ägnas
exempelvis statsverkspropositionen och remissdebatten samt frågor, som
mer omedelbart och påtagligt berör den enskilde medborgaren, såsom beskattningsfrågor
och sociallagstiftning m. m. Även på ett preliminärt stadium,
såsom vid tillsättandet av utredningar eller i samband med avläm
1
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 samt. Nr 10
2
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1965
nandet av kommittébetänkanden, torde numera viktigare samhällsfrågor
som regel ges omfattande publicitet.
Såvitt fullmäktige kan förstå, torde sålunda allmänhetens berättigade
krav på en snabb och samtidigt relativt fyllig information rörande riksdagens
arbete få anses tillgodosett i en utsträckning och på ett sätt, som väl får
anses svara mot det föreliggande behovet. En särskild, periodiskt utkommande
informationsskrift om riksdagens arbete skulle möjligen kunna tänkas
bli av värde som underlag för en fortsatt saklig debatt i en viss
fråga men kan knappast få någon betydelse för den dagsaktuella debatten.
Uppläggningen av riksdagens arbete med vissa återkommande toppar i arbetsbelastningen,
åtföljda av lugnare perioder av för allmänheten mindre aktuellt
intresse, skulle också innebära speciella problem vid utgivningen av
ett periodiskt informationsorgan rörande riksdagens verksamhet. Det torde
vara tillräckligt att i sammanhanget erinra om den starka koncentration
av riksdagsarbetet till slutet av en session, som hittills regelmässigt förekommit,
för att detta skall stå fullt klart. Statsverkspropositionen, remissdebatten
och den s. k. motionsfloden torde heller inte lätt låta sig inpassas
i schemat för en periodisk informationsskrift av ifrågavarande slag. Härtill
kommer vanskligheten att ernå en fullt objektiv redigering av det överflödande
material av mestadels politisk färgning, det här är fråga om. En helt
neutral grund för ett studium av riksdagens arbete, liksom ett tillräckligt
underlag för ett mera ingående studium av en viss fråga, torde endast det
samlade riksdagstrycket erbjuda. Den hjälpkälla för ett sådant studium,
som den på fullmäktiges uppdrag utgivna riksdagsårsboken är avsedd att
utgöra, må i detta sammanhang också bringas i erinran.
Slutligen må framhållas, att kostnaderna för en periodisk informationsskrift
om riksdagens verksamhet i enlighet med motionärernas intentioner,
vilka kostnader väl till större delen skulle stanna på statsverket, sannolikt
skulle bli av icke obetydlig omfattning.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket anför bl. a. följande:
Det slutgiltiga riksdagstrycket kommer så pass sent, att det kanske ej
kan tillmätas särskilt stor betydelse som informationskälla i den av motionärerna
åsyftade riktningen. Snabbprotokollen torde ha en betydligt
större betydelse härvidlag. Dessas upplagor utgör för närvarande 1 150 för
första kammaren och 1 450 för andra kammaren. Redovisningarna i tidningarna
och radio samt television bestämmes givetvis av bedömningar om
riksdagens aktivitet med särskild hänsyn till nyhetsvärde och i fråga om
tidningarna också med hänsyn till partipolitiskt ställningstagande. Att genom
sammanställning av olika tidningars redogörelser för en frågas riksdagsbehandling
komma fram till eu tillnärmelsevis fullständig och objektiv
redovisning torde ofta vara en svår uppgift, vars lösning i varje fall icke
kan åstadkommas av den enskilde medborgaren.
En snabb och objektiv information, som måste innebära ett urval, synes
därför enligt styrelsens mening vara en angelägen fråga. Det torde i detta
sammanhang vara av intresse att redovisa, hur problemet lösts på annat
håll. Om man bortser från det speciella problem, som föreligger i länder,
vilka känt ett behov att redovisa sina folkrepresentationers förhandlingar
På mera tillgängliga språk, är blott ett exempel bekant.
Sedan 1951 utkommer i Västtyskland en veckotidning med titeln »Das
Parlament». Huvuddelen av dess innehåll består i ett ordagrant återgivande
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1965
3
av parlamentsförhandlingarna på grundval av de stenografiska protokollen.
Texten lättas upp genom rubriker och bilder. Även förbundsrådet och delstaterna
samt Europaparlamentet och främmande länders riksdagar uppmärksammas.
Politiskt intressanta programpunkter i radio och television
meddelas. En högklassig recensionsavdelning för böcker av politiskt och
historiskt intresse avslutar numren. Till varje nummer kommer en lös bilaga
med uppsatser i aktuella politiska frågor i vidaste mening av både inoch
utländska författare. Upplagan är för närvarande ungefär 100 000.
Utgivningen är anförtrodd förbundscentralen för politisk bildning (Bundeszentrale
för politische Bildung) i Bonn. Den är ett statligt organ, som sorterar
under inrikesministeriet. Opartiskheten av »Das Parlament» garanteras
genom ett råd av fyra personer från det offentliga livet i allmänhet.
Förbundscentralen har anställt tre redaktörer med en mindre, fast medarbetarstab
och en rad ej fasta medhjälpare. Bilagan är en särskild persons
arbetsuppgift.
En församling av femton riksdagsledamöter, representerande samtliga i
förbundsdagen företrädda partier, har till uppgift att övervaka hela förbundscentralens
verksamhet. Förbundscentralen understöder utgivningen
av politisk litteratur och främjar över huvud taget olika slag av bildningsverksamhet
av politiskt intresse. Sammanlagt sysselsätter förbundscentralen
omkring 70 personer.
Styrelsen förordar en förutsättningslös utredning av den i motionerna
behandlade frågan.
Utskottet. I likhet med motionärerna finner utskottet det angeläget, att
en grundlig, saklig och intresseväckande information om riksdagens verksamhet
förmedlas till allmänheten. I dagspress, radio och TV ägnas åtskillig
uppmärksamhet åt riksdagsarbetet och det politiska livet över huvud
taget, men det torde vara uttryck för en riktig iakttagelse när det i motionen
11:164 hävdas att tids- och utrymmesbrist begränsar massmedias
roll som organ för information om riksdagens verksamhet.
De av motionärerna framlagda, tämligen likartade förslagen om en informationstidskrift
rörande riksdagens verksamhet etc. nödgas utskottet
emellertid bedöma som föga realistiska. Utskottet kan härvidlag i allt väsentligt
instämma i de synpunkter som riksgäldsfullmäktige framfört i sitt
remissyttrande. Härjämte vill utskottet erinra om att riksdagen årligen anslår
medel icke blott till det vanliga riksdagstrycket utan dessutom till
uppslagsboken om riksdagens verksamhet och till snabbprotokollen, vilka
sistnämnda i nu förevarande sammanhang bör tillmätas särskild betydelse.
Utskottet är alltså icke berett att tillstyrka bifall till någotdera av de båda
i motionerna framlagda förslagen.
Utskottet vill tillägga, att frågan om information rörande riksdagens
verksamhet bör ägnas fortsatt uppmärksamhet. Särskilt torde böra beaktas
önskvärdheten av att skapa förbättrade arbetsförhållanden för dem som
för massmedias räkning följer riksdagsarbetet.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 1965
Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1. att motionen II: 164 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
2. att motionen II: 686 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 6 april 1965
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅHLE
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Hilding, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Augustsson och Wikberg;
från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs, herrar Berglund,
Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund, Börjesson i Gtömminge*,
Nordgren och Jonsson.
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650029