Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
1
Nr 36
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1965/66, m. m., jämte i
ämnet väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1965/66 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag
fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1965 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1965: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster för budgetåret 1965/66 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets
skrivelse den 14 december 1964 med inkomstberäkning för nämnda
budgetår.
I en den 23 april 1965 dagtecknad proposition nr 125 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1965/66 in. m. har Kungl. Maj :t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå
i preliminär skatt för budgetåret 1965/66 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 125 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson m. fl. och II: 891
av herr Eliasson i Sundborn m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 125 måtte
1) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala angelägenheten av att en genomgripande,
samlad skattereform snarast genomföres enligt de i motionerna
angivna riktlinjerna i syfte att främja produktion och resurstillväxt, samt
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att säkrare långtidsplaner bc
1
Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 36
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
träffande statens utgifter och inkomster, innefattande även olika reformförslag
och angelägenhetsgraderingen dem emellan, måtte föreläggas riksdagen,
i enlighet med vad i motionerna har anförts;
II) de likalydande motionerna I: 761 av herr Lundström m. fl. och II:
893 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling
av Kungl. Maj :ts proposition nr 125 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t
1) uttala att en samlad skattereform enligt i motionerna angivna riktlinjer
bör genomföras skyndsamt i syfte bl. a. att reducera marginalbeskattningen
och stimulera den ekonomiska tillväxten, samt
2) begära dels att riksdagen förelägges långtidsprogram för utvecklingen
av de statliga utgifterna och inkomsterna, så att en fastare grund erhålles
för en bedömning av finanspolitiken och reformarbetet under de
närmaste åren, dels att regeringen under riksdagens höstsession framlägger
en samlad plan för åtgärder till bekämpande av den starka prisstegringen;
ävensom
III) de likalydande motionerna I: 762 av herr Virgin m. fl. och II: 892
av herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t
1) »uttala, att en finans- och skattepolitik i enlighet med de i motionerna
angivna synpunkterna bort och bör föras i syfte att bevara penningvärdet
och begränsa den enorma skatteskärpningen som främst drabbar skattskyldiga
med årsinkomster på 20 000—50 000 kr. och sålunda förhindra
de starka prisstegringarna,
2) hemställa, att allmänna skatteberedningen måtte få i uppdrag att
fortsätta utredningar rörande fysiska personers beskattning, bl. a. rörande
en indexreglering av ortsavdrag och skatteskiktsgränser samt förmögenhetsbeskattningens
utformning».
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de
vid riksdagens början väckta likalydande motionerna
1:482 av herr Sundin och 11:570 av herr Gustafsson i Kårby, vari hemställts,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en
utredning om de tekniska och administrativa problemen i anslutning till
användandet av den indirekta beskattningen i konjunkturpolitiskt syfte
för att möjliggöra en smidigare och effektivare finanspolitik».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas
i det följande, hänvisa till motionerna I: 482, II: 891, II: 892 och II: 893.
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
3
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1965/66 är bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögehet m. m. . . . 10 800 000 000
Kupongskatt ......................... 9 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ... 1 000 000
Skogs vårdsavgifter.................... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.................. 3 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt............... 155 000 000
Lotterivinstskatt ..................... 105 000 000
Stämpelskatt och stämpelavgift ........ 130 000 000
11 213 200 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt............
Trafikomläggningsskatt . .
Bensin- och brännoljeskatt
590 000 000
100 000 000
1 525 000 000 2 215 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel............................ 1 020 000 000
Allmän varuskatt..................... 5 350 000 000
Särskilda varuskatter.................. 345 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon....... 350 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 5 000 000
Tobaksskatt.......................... 1 175 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.......................... 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag
.......................... 49 000 000
Skatt å sprit.......................... 1 500 000 000
Skatt å vin .......................... 145 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker.......... 210 000 000
Energiskatt .......................... 735 000 000
10 904 000 000
Postverket (överskott)
26 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen
lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster
1| Bihang till riksdagens protokoll 1965. 7 samt. Nr 36
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt
berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning
framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.
Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning
för budgetåret 1965/66 har ämbetsverket redovisat en promemoria
med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren
1966/67—1968/69. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen
av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska
utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden
kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen
är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
Ämbetsverket fortsätter:
Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas
medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter med ca 125 milj. kr. per år. Vid ett
schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget
vid 1967—1969 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de
belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående
uppskattade beloppet vid 1965 och 1966 års taxeringar medtagits (milj. kr).
Taxeringsår
1965 1966 1967 1968 1969
9 820 10 930 11 200 11 720 12 260
+ 1 110 + 270 + 520 + 540
Därefter framhåller riksrevisionsverket följande.
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma
mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på
skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas
eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt
märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring
av skatteunderlaget under budgetåren 1966/67—1968/69 med 4 procent
skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 11 000 milj.
kr. under budgetåret 1966/67. Budgetåret 1967/68 skulle de kassamässiga
intäkterna på titeln uppgå till 11 300 milj. kr. och under budgetåret 1968/
69 till 12 200 milj. kr.
För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med
den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän
varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar
och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande
utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
5
av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos
över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av
mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen
än när det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Detsamma
gäller under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav
också för flertalet kapitalfonder.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för
budgetåret 1963/64 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1964/65
och 1985/66 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren
1966/67—1968/69 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. sammanställts (milj. kr.).
Övrig skatt å inkomst, |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
relse ............ |
407 |
443 |
413 |
428 |
443 |
458 |
Automobilskattemedel |
1 820 |
1 970 |
2 090 |
2 210 |
2 220 |
2 335 |
Tullar och acciser .... |
8 377 |
8 856 |
9 429 |
9 974 |
10 519 |
11 064 |
samhet .......... |
309 |
534 |
733 |
670 |
620 |
570 |
Diverse inkomster .... |
408 |
501 |
426 |
441 |
456 |
471 |
der.............. |
340 |
353 |
578 |
631 |
671 |
711 |
Övriga kapitalfonder.. |
721 |
762 |
806 |
830 |
858 |
886 |
Summa |
12 382 |
13 419 |
14 475 |
15 184 |
15 787 |
16 495 |
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten
och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt
under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa
titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna
kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande
ekonomiska utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten
för nationalprodukten och dess komponenter ge utslag i intäkterna.
Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de
beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade
utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1964/65 och
1965/66. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes,
måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1966/67—1968/69 revideras.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
Harutinnan bar departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.
I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under
budgetåret 1965/66 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.
De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.
Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden
ske av tidigare avsatta medel. Utifrån riksrevisionsverkets
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera i en
nettoavsättning av ca 200 milj. kr.
I det föregående har jag meddelat min avsikt att senare föreslå ändringar
av reglerna för inkomstbeskattningen. Dessa förändringar kan beräknas
medföra ett skattebortfall under budgetåret 1965/66 med avrundat 400
milj. kr. Å andra sidan bortfaller rätten till avdrag för industrins investeringar
i maskiner och inventarier, vilket delvis motväger skattebortfallet.
Med anledning härav förordar jag, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. uppföres med avrundat 10 800 milj. kr.
Skogsvårdsavgiften har av 1964 års riksdag fastställts att för 1964 utgå
efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar
jag, att skogsvårdsavgiften för år 1965 skall utgå efter oförändrat promilletal,
1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsten
av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.
Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag att inkomsterna under
den i gällande riksstat uppförda inkomsttiteln omsättnings- och expeditionsstämplar
in. m. från och med budgetåret 1965/66 redovisas på två inkomsttitlar
benämndia stämpelskatt och stämpelavgift resp. expeditionsavgifter,
varav den senare bör redovisas under rubriken uppbörd i statens
verksamhet.
Jag har i det föregående meddelat min avsikt att senare föreslå vissa förändringar
av bensin- och brännoljeskatten, allmänna varuskatten, vissa
särskilda varuskatter samt tobaksskatten. I anslutning härtill förordar jag
att motsvarande inkomsttitlar uppföras med följande belopp nämligen
1 525, 5 350, 345 resp. 1 175 milj. kr.
I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna
förordar jag följande.
Beträffande titeln inkomster vid flygtekniska försöksanstalten bör det
såsom chefen för försvarsdepartementet senare denna dag föreslår vara
möjligt att uppräkna inkomsterna från flygvapnet i förhållande till anstaltens
förslag. Jag förordar att inkomsterna på titeln uppföres med 8,5 milj. kr.
Till statens institut för folkhälsan har anvisats ökade anslag för uppdragsverksamhet.
I den mån det ökade anslaget tas i hruk uppkommer en
ökning av inkomsterna. I avvaktan på fastställande av taxor för institutets
uppdragsverksamhet förordar jag att inkomsterna vid institutet preliminärt
uppföres med av riksrevisionsverket förordat belopp 650 000 kr. Kungl.
Maj:t har den 4 december 1964 fastställt de exekutionsavgifter som skall
uttagas i enskilda utsökningsmål fr. o. m. den 1 januari 1965. Mot bakgrund
härav och under hänsynstagande till ett beräknat antal mål av 175 000
per år beräknar jag inkomsterna under titeln exekutionsavgifter till 5 milj.
kr. för 1965/66.
Vad beträffar titeln totalisatormedel kommer den behållna inkomsten
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 är 1965 7
under innevarande och nästa budgetår att påverkas av det beslut Kungl.
Maj:t fattat den 18 december 1964 i fråga om fördelningen av vinstavdraget
mellan staten och anordnarna. Jag beräknar inkomsterna på titeln under
budgetåret 1964/65 till 75 milj. kr. och föreslår att titeln för 1965/66 uppföres
med 75 milj. kr.
Beträffande inkomster av statens kapitalfonder har riksrevisionsverket
beräknat inkomsterna för televerket under budgetåret 1964/65 till ett formellt
belopp av 1 milj. kr. och under budgetåret 1965/66 till 185 milj. kr.
Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att
föreslå att televerket bemyndigas att öka sin rörliga kredit i riksgäldskontoret
från 55 milj. kr. till 200 milj. kr. Härigenom möjliggöres för televerket
att inbetala hittills såsom rörelsemedel använda balanserade överskott
redan under innevarande budgetår. Jag utgår ifrån att så skall ske och att
även det löpande budgetårets överskott skall kunna inlevereras samt beräknar
i enlighet härmed inkomsterna under titeln televerket till 185 milj. kr.
under budgetåret 1964/65 samt 170 milj. kr. under 1965/66. Inkomsterna
under titeln statens järnvägar har av riksrevisionsverket beräknats till 42
milj. kr. under budgetåret 1965/66. Såsom jag tidigare anfört har jag beräknat
statens järnvägars överskott efter ordinarie avskrivningar till 82
milj. kr. vartill kommer 19 milj. kr. av ordinarie pensionsavsättningar. Vidare
har jag förordat att av det sammanlagda överskottet om 101 milj. kr.
48 milj. kr. får disponeras för extra avskrivningar. Återstoden, eller 58
milj. kr., beräknar jag såsom inkomst under titeln statens järnvägar.
Under rubriken diverse kapitalfonder har riksrevisionsverket förutsatt
att en särskild kapitalfond, benämnd cisternanläggningars fond, inrättas
fr. o. m. budgetåret 1965/66. Som jag i det föregående anfört bör fonden
benämnas förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap.
I fråga om beräkningen av övriga inkomsttitlar i riksstatsförslaget föranleder
riksrevisionsverkets förslag inte något uttalande från min sida.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
1 propositionen nr 125 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
1 skrivelse den 1 april 1965 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna lör budgetåret 1965/66. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande
de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anlorl
följande.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband
med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln med 10 800 milj. kr., vilket var
800 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets förslag. Ändringar av
reglerna för inkomstbeskattningen beräknades därvid medföra ett skattebortfall
med 400 milj. kr., medan bortfallet av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar
beräknades medföra en inkomstökning med 100 milj. kr.
Riksrevisionsverket har vid sin beräkning beaktat riksdagens beslut den
Öl mars 1965 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition den 4 januari 1965
(nr 14) beträffande omläggning av den direkta beskattningen. Riksdagens
beslut innebär följande:
1. Nya skalor för den statliga inkomstskatten.
2. Ändringar av kommunalskatteavdraget, innebärande i huvudsak att
avdrag för kommunalskatt skall medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt
med minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade
nettoinkomst. Detta minimiavdrag får dock ej överstiga 4 500 kr. för makar
och ofullständiga familjer samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Överstiger
den under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimibeloppet,
skall avdrag medges med det faktiskt påförda beloppet.
ö. Höjning av färvärvsavdraget från f. n. 300 kr. + 20 % av inkomsten,
dock högst 2 000 kr.., till 300 kr. + 25 % av inkomsten, dock högst 3 000
kr. Förvärvsavdraget i samband med inkomst av jordbruksfastighet har
höjts från 300 kr. till 1 000 kr. Avdragsrätten för icke hemmavarande barn
under 16 år som f. n. får ske med tillhopa högst 1 000 kr. har ändrats till att
avse högst 1 000 kr. för varje barn.
4. Folkpensionsavgiften, som f. n. utgår med 4 % å till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst (om denna understiger 2 400 kr. uttages inte avgift)
dock med högst 600 kr., lika för två makar som ogift, skall i stället utgå
med 4 % å den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock
med högst 1 200 kr.
5. Nya sjömansskattetabeller innebärande bl. a. justering med hänsyn
till de nya skalorna för den statliga inkomstskatten och att de nya tabellerna
beräknas på grundval av en kommunal utdebitering av 16 kr. mot f. n. 15 kr.
6. Höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten från nuvarande
80 000 kr. till 100 000 kr.
Reformerna träder i kraft den 1 januari 1966 (avser inkomståret 1966)
och tillämpas första gången vid 1967 års taxering utom beträffande förmögenhetsskatten
där de nya reglerna tillämpas redan vid 1966 års taxering.
Reformerna påverkar budgetåret 1965/66 huvudsakligen endast beträffande
inkomsterna av preliminärskatt under uppbördsterminerna mars och maj
1966.
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
Riksrevisionsverket har även beaktat det i Kungl. Maj:ts proposition den
26 februari 1965 (nr 84) framlagda förslaget att samtaxerade makar, som båda
haft arbetsinkomst, skall kunna få skatten för arbetsinkomsten beräknad
såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst. Den särskilda skatteberäkningen
avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift.
I proposition den 5 februari 1965 (nr 30) har Kungl. Maj :t i samband med
1965 års fastighetstaxering föreslagit att repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen
och det procenttal som ligger till grund för inkomstbeskattningen
i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheter skall sänkas från 2,5 till 2. De
nya bestämmelserna föreslås skola tillämpas första gången vid 1966 års
taxering. Skattepliktsgränsen för byggnad på annans mark föreslås höjd
t rån 3 000 kr. till 5 000 kr. att tillämpas redan vid 1965 års taxering. De
ökade taxeringsvärdena torde trots sänkningen av repartitionstalet medföra
ökade skatteinkomster för staten och framförallt för kommunerna. Dessa
inkomster påverkar preliminärskatteinflödet endast i den mån den skattskyldige
— tör undvikande av kvarstående skatt — ökar sina inbetalningar av
preliminär skatt.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har
riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av
titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetår.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverket
s beräkningar i december 1964 medtagits soin jämförelse
(milj. kr.):
1964/65 |
1965/66 |
|||
december- |
nv beräk- |
december- |
ny beräk- |
|
beräkning |
ning |
beräkning |
ning |
|
Inkomster |
||||
Prel. A-skatt under terminerna .. |
15 250 |
15 300 |
16 700 |
16 400 |
Prel. B-skatt under terminerna .. |
3 810 |
3 850 |
4 300 |
4 380 |
skatt...................... |
1 000 |
1 100 |
900 |
1 200 |
Kvarstående skatt ............ Socialförsäkringsavgifter från di- |
1 180 |
1 160 |
1 250 |
1 250 |
rektdebiterade arbetsgivare m. m. |
690 |
740 |
720 |
790 |
restantier m. m............. |
400 |
450 |
400 |
450 |
Summa inkomster |
22 330 |
22 600 |
24 270 |
24 470 |
Utgifter Kommunalskattemedel ........ |
8 640 |
8 640 |
9 730 |
9 800 |
Överskjutande skatt............ |
1 460 |
1 460 |
1 300 |
1 300 |
Övriga restitutioner............ Utbetalningar till allmänna försök- |
50 |
50 |
50 |
50 |
ringskassorna in. m........... |
1 670 |
1 710 |
1 770 |
1 820 |
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
1964/65
december
beräkning
Utbetalningar
till allmänna pen -
sionsfonden ................ 220
Omföringar .................. 40
ny beräkning 220 40 -
1965/66
december- ny beräkberäkning
ning
250 250
40 40
Summa utgifter 12 080 12 120 13 140 13 260
Inkomster utöver utgifter ...... 10 250 10 480 11 130 11 210
Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning
hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.
Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen
hänför sig för innevarande budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna
våren 1965 uppräknats med 100 milj. kr. som en följd av
det höjda inkomstantagandet för bolagen och att under uppbördsterminerna
er lagd preliminär A-skatt och B-skatt uppräknats med 90 milj. kr. på
grund av de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i
november 1964 och januari 1965 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter
om uppbörden i mars 1965.
För budgetåret 1965/66 har i jämförelse med decemberberäkningen antagits
en nedgång av under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt,
vilket främst är att hänföra till skattebortfall till följd av den beslutade omläggningen
av den direkta beskattningen. Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt
under våren 1966 har i jämförelse med decemberberäkningen uppräknats
med 300 milj. kr. Den förut redovisade beräkningen av bolagens
taxerade inkomster väntas öka utrymmet för bolagens fyllnadsbetalningar.
Vidare beräknas fyllnadsbetalningarna öka bl. a. genom påverkan av de genom
1965 års fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena.
För övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med
decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i
skrivelse från riksförsäkringsverket den 12 mars 1965 erhållna uppgifter.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör
verkställas under budgetåren 1964/65 och 1965/66 framgår av följande sammanställning
i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid
riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):
1964/65 1965/66
december- ny beräk- december- ny beräkberäkning
ning beräkning ning
Avsättning .................... 1 350 1 400 1 400 1 600
Återföring...................... 1 225 1 225 1 200 1 200
Nettoavsättning ................ 125 175 200 400
11
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna
på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1964/65
till 10 500 milj. kr. och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med 11 200 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 155 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt
och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 155 milj. kr.
Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med
105 milj. kr. I skrivelse den 11 mars 1965 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna
på titeln till likaledes 105 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar
inkomsterna på titeln till 110 milj. kr. för innevarande budgetår, förordar
att titeln lotterivinstskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 110 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 130 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse har
kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till likaledes 130 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten
för budgetåret 1965/66 uppföres med oförändrat 130 milj. kr.
Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 590
milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen
i februari—mars 1965 till 531 milj. kr., vilket är 42 milj. kr.
mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna om
anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i kungörelsen den 15
augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 44 milj. kr. hänförligt till budgetåret
1964/65 beräknas inflyta först under budgetåret 1965/66. Å andra sidan
inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 35 milj.
kr. avseende debiteringen i februari—mars 1964 först .under innevarande
budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat
inkomsterna på titeln till 560 milj. kr. för budgetåret 1964/65, vilket
är 10 milj. kr. mer än i decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överslåthållarämbetet
och länsstyrelserna uppgick vid utgången av år 1964 antalet
registrerade personbilar till ca 1 677 000, vilket var ca 120 000 ller än vid
utgången av år 1963. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår
finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet
av i stort sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket
föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 600
milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
2t Biliang till riksdagens protokoll 1965. 7 sam/. Nr SO
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 100 milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten vid den
ordinarie uppbörden i februari—mars 1965 till 95 milj. kr. Riksrevisionsverket,
som för innevarande budgetår beräknar titeln till 93 milj. kr., förordar
att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med oförändrat 100 milj. kr.
Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket
i december 1964 till 1 400 milj. kr. I statsverkspropositionen är denna titel
uppförd med 1 525 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av bensinskatten
med 5 öre per liter fr. o. m. den 1 juli 1965. Riksdagen har sedermera
bifallit Kungl. Maj:ts i proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda
förslag till höjning av bensinskatten. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter
förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret
1965/66 uppföres med samma belopp som i statsverkspropositionen eller
1 525 milj. kr.
Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 1 020
milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1965 har generaltullstyrelsen
uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 150 milj. kr.
för budgetåret 1965/66. Styrelsens uppskattning har företagits på basis av
importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1965 och under
förutsättning av att ekonomiska eller politiska förhållanden utomlands icke
skall medföra några väsentliga ändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln
samt att importen liksom hittills skall vara fri från direkta restriktioner.
Generaltullstyrelsen har vid beräkningen beaktat dels den tullreducering
om 10 procent för varor av EFTA-ursprung, som genomfördes
den 31 december 1964, dels den ytterligare tullsänkning om likaledes 10
procent, som är avsedd att genomföras den 31 december 1965. För restitutioner
beräknar styrelsen ett belopp av 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden
av tullmedel under budgetåret 1965/66 skulle utgöra 1 060 milj. kr.
Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår
till 1 030 milj. kr., förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med 1 100 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket i
december 1964 till 3 900 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den
med 5 350 milj. kr. med hänsyn till en förutsatt höjning av denna skatt fr.
o. m. den 1 juli 1965 från 6 % till 9 %. Härvid föreslogs införande av en reduceringsregel
vid beskattningen av företagens maskininvesteringar. Riksda
-
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
gen har den 31 mars 1965 beslutat i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
den 4 januari 1965 (nr 14). Riksdagens beslut innebär ytterligare höjning
av procentsatsen från 9 % till 9,1 % vilket motsvarar jämnt 10 % vid öppen
debitering. Höjningen beräknas medföra en inkomstökning av 60 milj. kr.
För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande
titel till 3 500 milj. kr. eller samma belopp som räknades med i
decemberberäkningen. Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående
den fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt
till grund för sin beräkning, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln
allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 5 400
milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket
i december 1964 till 445 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes
den med 345 milj. kr. med hänsyn till en förutsatt förändring av vissa varuskatter,
innebärande bl. a. slopande av skatten på grammofonvaror, socker,
sirap, spelkort och vissa varor från det kemisk-tekniska området. Riksdagen
har den 31 mars 1965 med vissa justeringar godkänt i proposition den 4
januari 1965 (nr 14) framlagda förslag. Förändringarna skall tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1965. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina
förnyade beräkningar med beaktande av den föreslagna skattcändringen
uppskattat inkomsterna till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att
titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 350 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 350 milj. kr. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
nu inkomsterna på titeln till 310 milj. kr., eller samma belopp
som i deeemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar på grundval av
beräkningar från vissa myndigheter att titeln omsättningsskatt å motorfordon
i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 350 milj. kr. eller
med samma belopp som i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december 1964
till 1 050 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 175 milj.
kr. med hänsyn till eu förutsatt höjning av skatten på cigarretter med
2 öre fr. o. in. den 1 juli 1965. Riksdagen har den 31 mars 1965 godkänt i
proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda förslag till nämnda
skattehöjning. 1 sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med beaktande
av den föreslagna skattehöjningen uppskattat inkomsterna på titeln
till 1 195 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten
för budgetåret 1965/66 uppföres med 1 200 milj. kr., vilket är 25
milj. kr. mer än i statsverkspropositionen..
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 500
milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning förordar
riksrevisionsverket att titeln skatt å sprit i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med oförändrat 1 500 milj. kr.
Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 145 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade
beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med
oförändrat 145 milj. kr.
Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i
anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt å
malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med
oförändrat 210 milj. kr.
Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 735 milj.
kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 738 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade
beräkning, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 745 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 26 milj.
kr. I förnyad beräkning den 19 mars 1965 har poststyrelsen angivit överskottet
under nästkommande budgetår till 5 milj. kr. Poststyrelsen anför
i sin skrivelse bl. a. följande.
»För budgetåret 1964/65 beräknas överskottet nu till 18 milj. kr. mot
28 i höstberäkningen. Bortsett från några mindre betydelsefulla ändringar,
delvis sammanhängande med övergången till ny kontoplan, beror minskningen
på att postbanken inte kommer att leverera den vinst på 10 milj. kr.,
med vilken man räknade i höstas. Såsom angavs i styrelsens skrivelse den
19 november 1964 hade nedskrivningsbehovet för postbankens del efter den
då nyligen genomförda diskontohöjningen inte slutgiltigt bedömts. Behovet
av nedskrivningar av obligationsinnehavet har visat sig vara större än det
tidigare preliminärt beräknade. Av den anledningen har poststyrelsen beslutat
att disponera 1964 års överskott i postsparbanks- och postgirorörelsen
i sin helhet för nedskrivning av värdepappersinnehavet.
För budgetåret 1965/66 räknar styrelsen nu med ett överskott på 5 milj.
kr., som i sin helhet hänför sig till postverket utom postbanken. Med tanke
på att det fortfarande föreligger nedskrivningsbehov i fråga om postbankens
innehav av obligationer och statsskuldförbindelser även sedan hela bruttoöverskottet
för 1964 disponerats för nedskrivningar, är det nämligen i dagens
läge svårt att överblicka frågan om leverans av vinstmedel från postbanken
att gottskrivas postverkets bokslut för budgetåret 1965/66.»
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965 15
Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till postverkets ovannämnda
beräkning att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 5 milj. kr., vilket är 21 milj. kr, mindre än i statsverkspropositionen.
Ämbetsverkets ändringsförslag innehåller därjämte bl. a., att inkomsttiteln
för dels rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, dels rusdrgcksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag upptagits den förra till 22
milj. kr. mot 20 milj. kr. enligt statsverkspropositionen samt den senare till
50 milj. kr. mot 49 milj. kr. enligt nämnda proposition.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.
följande.
Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den
beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades
i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar
jag i det följande kommer att ange.
Sedan riksrevisionsverket avgav sin inkomstberäkning har preliminär
uppgörelse träffats om ändring av vissa avlönings- och pensionsförmåner.
Detta påverkar affärsverkens rörelseresultat för budgetåret 1965/66. Hänsyn
härtill har i stället tagits på så vis att dessa kostnader inkluderats i
den särskilda post för merkostnader för löne- och pensionsförmåner som
beräknats på budgetens utgiftssida.
I prop. 1965: 34 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1965/66 beräknas inkomsterna till ca 45 milj. kr. eller 1 milj. kr.
lägre än vad som beräknats i riksstatsförslaget.
Inkomsterna från televerket har av riksrevisionsverket beräknats till
50 milj. kr. för budgetåret 1964/65. Beräkningen bygger på förutsättningen
att verket inte helt skulle utnyttja sin rörliga kredit. Då jag i enlighet
med den bedömning som gjordes i statsverkspropositionen finner det angeläget
att verket inlevererar så stor del som möjligt av balanserat överskott
från tidigare och innevarande budgetår, anser jag att verket bör utnyttja
krediten maximalt, varvid ytterligare 50 milj. kr. bör kunna inlevereras. Jag
har i min redovisning i det föregående av budgetläget förutsatt att så sker.
Riksrevisionsverket har vidare föreslagit att inkomsttiteln för budgetåret
1965/66 skall uppföras med 20 milj. kr., vilket endast är en mindre del av
det för budgetåret beräknade verkliga rörelseöverskottet. Jag godtar ämbetsverkets
förslag men förutsätter därvid att frågan om televerkets rörelsemedel
skall ägnas noggrant övervägande framdeles.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen bör i enlighet med gällande
grunder för budgetåret 1965/66 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på fonden. Å
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare avsatta belopp.
I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar och
återföringar nu beräknas resultera i en netloavsättning av 400 milj. kr.
Beträffande budgetläget framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen
följande.
De förnyade budgetkalkylerna för innevarande och nästa budgetår har
gett till resultat ungefär samma utvecklingsbild som den som tecknades
i årets statsverksproposition. Totalbudgetens saldo beräknas fortfarande
förskjutas i negativ riktning under innevarande budgetår och för nästa
budgetår förutses en ytterligare förskjutning i samma riktning, om än i något
mindre omfattning än tidigare beräknat. Underskottet på totalbudgeten
1965/66 skulle komma att bli ca 700 milj. kr. eller drygt 200 milj. kr. större
än det förutsedda underskottet för innevarande budgetår. Att utvecklingstendensen
nu något ändrats betingas väsentligen av att statsinkomsterna
nästa budgetår kan beräknas stiga med ca 500 milj. kr. mer än vad som
tidigare fanns anledning anta. Denna ytterligare uppgång i statsinkomsterna
förklaras i huvudsak av att aktiebolagens inkomster antas stiga snabbare
än tidigare beräknats, vilket i kalkylerna tagit sig uttryck i större fyllnadsinbetalningar
av preliminär skatt under både innevarande och nästa budgetår.
För innevarande budgetår motvägs den ytterligare ökningen i statsinkomsterna
av utgiftsökningar av ungefär samma storleksordning medan
för nästa budgetår de totala statsutgifterna beräknas sliga endast ca 250
milj. kr. mer än vad som redovisades i statsverkspropositionen. Vid bedömningen
av utgiftsutvecklingen budgetåret 1965/66 bör emellertid observeras
att hänsyn inte kunnat tas till löneutvecklingen för de statsanställda år 1966
Totalbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.
1963(64 |
1964/65 |
1965/66 |
Förändring |
||||
Utfall |
|||||||
Stv.- |
Ny |
Stv.- |
Ny |
Utfall |
Ny ber. |
||
prop. |
beräk- |
prop. |
be- |
1963/64— |
1964/65— |
||
1965 |
ning |
1965 |
räk- |
ny ber. |
ny ber. |
||
ning |
1964/65 |
1965/66 |
|||||
Driftbudgetens Inkomster .. |
20 927 |
23 901 |
24 073 |
26 877 |
27 359 |
+ 3 146 |
+ 3 286 |
Driftbudgetens utgifter (inkl. |
|||||||
reservationsmedelsföränd- |
|||||||
ringar) ................ |
19 922 |
23 339 |
23 524 |
26 360 |
26 684 |
+ 3 602 |
+ 3 160 |
Överskott/underskott ( —) på |
|||||||
driftbudgeten............ |
1 006 |
562 |
549 |
517 |
675 |
- 457 |
+ 126 |
Medelsbehov på kapitalbud- |
|||||||
geten .................. |
1 081 |
915 |
840 |
1451 |
1356 |
- 241 |
+ 516 |
ökad/minskad (—) disposi- |
|||||||
tion av rörliga krediter.... |
11 |
200 |
200 |
25 |
25 |
+ 189 |
— 175 |
Totalbudgetens saldo |
- 86 |
- 553 |
- 491 |
- 959 |
- 706 |
- 405 |
- 215 |
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965 17
eller till eventuella tillkommande utgifter på tilläggsstat. Å andra sidan har
för år 1966 det schablonmässiga antagandet om en ökning i lönesumman
med 4 % bibehållits.
Inkomstutvecklingen. Till grund för beräkningen av statsinkomsterna ligger
antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare,
övriga fysiska personer och svenska bolag m. fl. Några större förändringar
i antagandena om utvecklingen av dessa komponenter i skatteunderlaget
jämfört med antagandena i statsverkspropositionen har inte
gjorts. Detta innebär att den totala lönesumman beräknas stiga med 9 %
såväl år 1964 som år 1965. Bedömningen för år 1965 har gjorts med hänsynstagande
dels till de avtalsmässiga lönehöjningarna dels till att lönenivån
vid årets början till följd av löneglidning under år 1964 översteg genomsnittet
för år 1964. Vidare bedöms en fortsatt löneglidning sannolik samtidigt
som antalet anställda kan antas komma att öka. För år 1966 har det schablonmässiga
antagandet om en ökning av lönesumman med 4 % bibehållits.
Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att ökningen av skatteunderlaget
år 1966 påverkar endast två av budgetårets sex uppbördsterminer
och att därför en större ökning av lönesumman än enligt schablonen skulle
få endast begränsad effekt på statsinkomsterna under budgetåret 1965/66.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
förutsätter inkomstberäkningen ökningar med 4,5 å 5 % under hela den
aktuella perioden. Aktiebolagens taxerade inkomster, som från 1963 till
1964 års taxering steg med 13,5 %, antogs i statsverkspropositionen inkomstberäkning
komma att stiga med 5 % från 1964 till 1965 års taxering
Inkomster på driftbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
Förändring |
||||
Utfall |
|||||||
Stv.- prop. 1965 |
Ny beräk- ning |
Stv.- prop. 1965 |
Ny be- räk- ning |
Utfall |
Ny ber. |
||
Skatt å inkomst och förmö- |
|||||||
genhet m. m............. |
8 545 |
10 300 |
10 500 |
10 800 |
11 200 |
+ 1 955 |
+ 700 |
Övrig skatt å inkomst, för-mögenhet och rörelse .... |
407 |
443 |
434 |
413 |
418 |
+ 27 |
- 16 |
Automobilskattemedel...... |
1 820 |
1 970 |
1 978 |
2 215 |
2 225 |
+ 158 |
+ 247 |
Tullar och acciser ........ |
8 377 |
8 856 |
8 905 |
10 904 |
11 077 |
+ 528 |
+ 2 172 |
Uppbörd i statens verksam-het .................... |
309 |
534 |
512 |
738 |
782 |
+ 203 |
+ 270 |
Diverse inkomster ........ |
408 |
499 |
507 |
421 |
431 |
+ 99 |
- 76 |
Statens affärsverksfonder . . |
340 |
537 |
453 |
579 |
420 |
+ 113 |
- 33 |
Övriga kapitalfonder ...... |
721 |
762 |
784 |
807 |
806 |
+ 63 |
+ 22 |
Summa |
20 927 |
23 901 |
24 073 |
26 877 |
27 359 |
+ 3146 |
+ 3 286 |
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
och med ytterligare 5 % till 1966 års taxering. På grundval av en enkät till
ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 3/4 av samtliga bolags
taxerade inkomster, har riksrevisionsverket nu i stället antagit att aktiebolagens
inkomster stiger med drygt 10 % från 1964 till 1965 års taxering.
De redovisade antagandena om skatteunderlagets tillväxt har betydelse
främst för utvecklingen av den behållna statsinkomsten på inkomstskattetiteln.
Jämfört med statsverkspropositionens beräkning förutses en ökning
med 200 milj. kr. resp. 400 milj. kr. under 1964/65 och 1965/66, varav 100
milj. kr. resp. 300 milj. kr. hänför sig till förutsedda ökningar av fyllnadsinbetalningarna
av preliminär skatt. Dessa ökningar betingas främst av den
antagna större uppgången i aktiebolagens taxerade inkomster. Vidare har
den preliminära skatteuppbördcn uppräknats på grund av uppbördens storlek
i november 1964 samt januari och mars 1965. Större avvikelser i övrigt
från statsverkspropositionens inkomstberäkning förutses bl. a. för tullmedel
som antas öka med ytterligare 30 milj. kr. resp. 80 milj. kr. under
1964/65 och 1965/66. Inleveranserna av överskottsmedel från televerket
beräknas minska med 85 milj. kr. resp. 150 milj. kr. jämfört med tidigare
beräkningar beroende på verkets ansträngda likviditetsläge. För 1965/66
har den allmänna varuskatten uppräknats med 50 milj. kr. på grundval av
riksdagens beslut att höja uttagsprocenten med 0,1 procentenhet mer än vad
som förutsattes i statsverkspropositionen. Tobaksskatten har uppräknats
med 25 milj. kr. och kommunernas bidrag till kostnaderna för polis- och
domstolsväsendet med 40 milj. kr. beroende på en förskjutning av inkomsterna
från 1964/65 till 1965/66.
Sammanfattningsvis innebär den förnyade inkomstberäkningen att statsinkomsterna
kommer att öka med ca 3 150 milj. kr. eller 15 % under innevarande
budgetår och med ytterligare ca 3 300 milj. kr. eller 14 % under
nästa budgetår.
Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens
utgifter exkl. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten
i förekommande fall med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar
och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande
beräkningar till 25,8 miljarder kr. 1964/65 och 29,3 miljarder kr. 1965/
66. Beräkningen innebär att utgifterna under innevarande budgetår stiger
med 3,7 miljarder kr. eller ca 17 % och under nästa budgetår med 3,5 miljarder
kr. eller drygt 13 %.
Den förnyade beräkningen av statsutgifterna under innevarande budgetär
skiljer sig endast obetydligt från beräkningen i statsverkspropositionen.
Förändringarna uppgår till mindre än 100 milj. kr. Detta resultat uppkommer
genom att tillkommande utgifter på lilläggsstat och merutgifter på
förslagsanslag motverkas av en mindre medelsförbrukning på driftbudgetens
reservationsanslag och investeringsanslagen än tidigare beräknat. För
19
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
1965/66 har t. o. m. den 31 mars i särskilda propositioner begärts ca 95
milj. kr. utöver statsverkspropositionen vartill kommer drygt 28 milj. kr. i
avskrivningsmedel. Härutöver beräknas tillkomma ca 175 milj. kr. i kostnader
för ändrade lönegradsplaceringar in. m. samt 80 milj. kr. för ytterligare
ett indextillägg till folkpensionerna.
De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningar beräknas för
196^/65 till drygt 23,5 miljarder kr. vilket är inemot 200 milj. kr. mer än
vad som beräknades i statsverkspropositionen. På tilläggsstat II har, utöver
prop. 1965: 2, intill den 1 april begärts sammanlagt ca 265 milj. kr. Härtill
kommer senare denna dag förslag om anslag med ytterligare 247 milj. kr.
som enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen skall anvisas på tillläggsstat
till innevarande budgetår för nedskrivning av SJ :s kapital. Bland
större anslag på tilläggsstat noteras 85 milj. kr. till reglering av prisstegringar
inom försvaret, 25 milj. kr. ytterligare kostnader för övergång till högertrafik,
60 milj. kr. till allmänna beredskapsarbeten och 10 milj. kr. till ytterligare
bidrag till förbättring av åldringsbostäder. Till avskrivning av nya
kapitalinvesteringar har begärts ytterligare 70 milj. kr., varav 40 milj. kr.
för avskrivning av tillskott till Uddevallavarvet och 12 milj. kr. till förvärv
av kvarteret Vinstocken i Stockholm.
Statsutgifterna 1963/64—1965/66. Milj. kr.
1963/64 Utfall |
1964/65 |
1965/66 |
Förändring |
||||
Stv.- |
Ny be- |
Stv.- |
Ny be- |
Utfall |
Ny ber. |
||
prop. |
räkning |
prop. |
räkning |
1963/64— |
1964/65 - |
||
1965 |
1965 |
ny ber. |
ny ber. |
||||
1964/65 |
1965/66 |
||||||
1. Driftbudgeten exkl. av- |
|||||||
19 450 |
22 294 |
22 444 |
25 256 |
25 552 |
+ 2 994 + 3 602 |
+ 3 108 + 3160 |
|
A. Driftbudgeten totalt |
19 922 |
23 339 |
23 524 |
26 360 |
26 684 |
||
B. Avskrivningsmedel . |
— 472 |
—1 045 |
—1 080 |
—1 104 |
—1 132 |
— 608 |
— 52 |
2. Medelsförbrukning på |
|||||||
kapitalbudgeten .... |
2 587 |
3 208 |
3 150 |
3 731 |
3 685 |
+ 563 |
+ 535 |
A. Avskrivningsmedel B. Avskrivningsmedel |
471 |
797 |
832 |
1 103 |
1 131 |
+ 361 |
+ 299 |
inom fonderna in. in. |
930 |
1 133 |
1 100 |
1 032 |
1 054 |
+ 170 |
— 46 |
105 |
363 |
378 |
145 |
144 |
+ 273 |
— 234 |
|
D. Återstående medels- |
|||||||
1 081 |
915 |
840 |
1 451 |
1 356 |
— 241 |
+ 516 |
|
3. Rörliga krediter .... |
11 |
200 |
200 |
25 |
25 |
+ 189 |
— 175 |
Totala statsutgifter (1 + 2+3)................ |
22 048 |
25 702 |
25 794 |
29 012 |
29 262 |
+ 3 746 |
+ 3 468 |
Nettoutgifter2 (1 A+ 2 D 4-3) ................ |
|||||||
21 014 |
24 454 |
24 564 |
27 836 |
28 065 |
+ 3 550 |
+3 501 |
|
I Inkl. avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.
II Motsvarar det utgiftsbelopp som skall ställas mot driftbudgetens inkomster.
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket,
på grundval av uppgifter som de medelsförvaltande myndigheterna
lämnat, beräknat mer utgifter på förslagsanslag till drygt 90 milj. kr.
utöver besparingar. För flertalet avlöningsanslag förutses betydande merutgifter,
vilka emellertid i princip uppvägs av motsvarande besparingar på
de anslag under fjärde och tolfte huvudtitlarna som anvisats till täckning
av beräknade merkostnader för löner och pensioner. Folkpensionsanslaget
beräknas komma att belastas med merutgifter uppgående till 225 milj. kr.,
vilka delvis förklaras av att ytterligare indextillägg utlösts men som också
betingas av den förutsatta omfördelningen av folkpensioneringskostnaderna
mellan stat och kommun. Denna omläggning av finansieringssystemet
innebär bokföringsmässigt en merbelastning på folkpensionsanslaget 1964/
65 men medför inte någon kassamässig utgiftsökning eftersom motsvarande
belopp utan reform skulle ha utbetalats som förskott i avvaktan på inbetalning
av de kommunbidrag som avser år 1965 och som skulle inbetalats
i mars 1966. I övrigt förutses merutgifter på anslagen till sjukförsäkringen
med 26 milj. kr. och till barnbidrag med 12 milj. kr. Å andra sidan väntas
besparingar uppkomma på anslagen till bostadsrabatter med drygt 40 milj.
kr., till prisregler ande åtgärder på jordbrukets område med ca 14 milj. kr.
och till personalpensioner med 20 milj. kr.
Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen komma
att öka med 300 milj. kr. under 1964/65 bortsett från avskrivningsmedel.
Riksrevisionsverkets utfallsberäkning tyder nu på att reservationsmedelsbehållningarna
skulle komma att öka med 540 milj. kr., varav 40
milj. kr. hänför sig till avskrivningsmedel. En av finansdepartementet företagen
enkät visar en motsvarande uppgång i reservationsmedelsbehållningarna.
Ungefär hälften av uppgången hänför sig till vägunderhållsanslaget
och uppkommer genom övergången till kalenderårsberäkning av detta
anslag. En betydande uppgång redovisas också för sysselsättningsanslagen
under elfte huvudtiteln.
Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag beräknas för 1964/65
till 3 150 milj. kr. eller ca 60 milj. kr. mindre än vad som antogs i statsverkspropositionen.
På tilläggsstat II har efter det prop. 1965:2 avläts till
riksdagen begärts ytterligare ca 130 milj. kr., varav 70 milj. kr. för förvärv
av fastigheter i Stockholm och 40 milj. kr. i tillskott till Uddevallavarvet.
Minskningen i anslagsbehållningarna, som i statsverkspropositionen beräknades
komma att uppgå till 200 milj. kr., antas nu komma att begränsas
till ca 50 milj. kr. De medel som i form av avskrivningar och kapitalåterbetalningar
står till förfogande för finansieringen av utgifterna på kapitalbudgeten
beräknas komma att stiga med drygt 15 milj. kr. Det återstående
medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom att sjunka med 75
milj. kr. från i statsverkspropositionen beräknade 915 milj. kr. till 840 milj.
kr. Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen kom
-
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
ma att öka med 200 milj. kr., framför allt genom alt televerkets rätt till
disposition av kredit föreslogs ökad. En förnyad enkät angående myndigheternas
bedömning av sin disposition av rörliga krediter under återstoden av
budgetåret har inte gett anledning att ändra det i statsverkspropositionen
gjorda antagandet.
De totala utgifterna på driftbudgeten 1965/66 uppskattas nu till ca 26 680
milj. kr. eller ca 320 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen. Uppgången
i de beräknade utgifterna betingas bl. a. av att ytterligare anslag begärts i
särskilda propositioner under vårriksdagen. Av ökningen hänför sig ca 175
milj. kr. till merkostnader för ändrade lönegradsplaceringar och drygt 28
milj. kr. till ökat behov av avskrivningsmedel. I särskilda propositioner har
begärts drygt 40 milj. kr., varav 7 milj. kr. hänför sig till socialdepartementet
och ca 14 milj. kr till ecklesiastikdepartementet. Härutöver tillkommer
80 milj. kr. på grund av att ytterligare ett indextillägg kommer att utlösas
i juni 1965. För en fullständig redovisning av föreslagna eller beslutade
förändringar torde få hänvisas till bihang D.
Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen totalt
sett komma att förbli oförändrade under det framförliggande budgetåret.
Finansdepartementets enkät över myndigheternas bedömningar av reservationsmedelsutvecklingen
visar att myndigheterna räknar med en minskning
av reservationsmedelsbehållningarna med inemot 300 milj. kr. För
egen del finner jag det inte realistiskt alt räkna med att en så stor medelsförbrukning
på reservationsanslagen skall kunna uppkomma att den av
myndigheterna förutsedda minskningen av reservationsmedelsbehållningarna
kommer till stånd. Jag finner f. n. inte anledning frångå det i statsverkspropositionen
gjorda antagandet om totalt sett oförändrade reservationsmedelsbehållningar
under nästa budgetår.
Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag, som i statsverkspropositionen
beräknades till 3 731 milj. kr., beräknas nu till 3 685 milj. kr. Å
ena sidan har i särskilda propositioner begärts ytterligare 54 milj. kr., varav
drygt 40 milj. kr. hänför sig till byggnadsarbeten vid högre undervisningsanstalter
inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Å andra
sidan synes nu anledning föreligga att anta en mindre minskning av anslagsbehållningarna
än vad som tidigare antagits. Anslagsbehållningarna på
kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska
med 200 milj. kr. Detta antagande baserades på bl. a. den förutsedda medelsförbrukningen
på lånefonden för bostadsbyggande. Enligt eu av finansdepartementet
utförd enkät räknar myndigheterna med att anslagsbehållningarna
under 1965/66 kommer att minska med drygt 250 milj. kr., varav huvudparten
hänför sig till lånefonden för bostadsbyggande och andra lånefonder.
Då några reala hinder för en utgiftsexpansion på detta område inte
föreligger och en ökad takt i utbetalningarna av bostadslånemedel under
nästa budgetår inte förefaller osannolik finner jag det motiverat att anta att
Totalbudgeten 1960/61—1965/66 Milj. kr.
ro
ro
1960/61 |
1961/62 |
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
||||
Riks- |
Stv.- |
Ny |
Stv .- |
Ny |
|||||
stat |
prop. |
beräk- |
prop. |
beräk- |
|||||
1965 |
ning |
1965 |
ning |
||||||
Driftbudgeten Inkomster ................................ Avsättning ( — )/Återföring (+) av kommunal- |
16 641 |
18 007 |
19 869 |
20 927 |
22 961 |
23 901 |
24 073 |
26 877 |
27 359 |
skattemedel ............................ |
(- 350) |
(- 450) |
(- 525) |
(+ 50) |
(+ 100) |
(- 125) |
(- 175) |
(- 200) |
(- 400) |
Utgifter .................................. |
14 829 |
15 993 |
18 717 |
19 922 |
i22 717 |
3 23 339 |
*23 524 |
26 360 |
26 684 |
Driftbudgetens saldo |
+ 1 812 |
+ 2 014 |
+ 1 152 |
+ 1 006 |
+ 244 |
+ 562 |
+ 549 |
+ 517 |
+ 675 |
Kapitalbudgeten Avskrivningsmedel och övriga likvida medel .. |
1 134 |
1 274 |
1 941 |
1 506 |
2 045 |
2 293 |
2 310 |
2 280 |
2 329 |
In vesteringsanslag.......................... |
2 526 |
2 693 |
2 754 |
2 587 |
»3 170 |
*3 208 |
*3 150 |
7 3 731 |
8 3 685 |
Återstående medelsbehov |
1 392 |
1 419 |
813 |
1 081 |
1 125 |
915 |
840 |
1 451 |
1 356 |
Rörliga krediter Ökad/Minskad ( —) disposition .............. |
39 |
68 |
12 |
11 |
_ |
200 |
200 |
25 |
25 |
Totalbudgetens saldo |
+ 381 |
+ 527 |
+ 327 |
— 86 |
- 881 |
- 553 |
- 491 |
- 959 |
- 706 |
Anm. Då avsättning till (—) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig
utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.
1 Därav reservationsmedelsökning 200 milj. kr.
2 Därav minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.
* Därav reservationsmedelsökning 300 milj. kr.
* Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.
6 Därav tilläggsstater 987 milj. kr., merutgifter på förslagsanslag 92 milj. kr. och reservationsmedelsökning 540 milj. kr.
• Därav tilläggsstater 233 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 47 milj. kr.
7 Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.
• Därav minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 är 1965
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965 23
anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 100 milj. kr. De medel
som i form av avskrivningsmedel, kapitalåterbetalningar m. m. står till förfogande
för finansieringen av kapitalbudgetens utgifter beräknas komma
att öka med 49 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionens beräkning.
Det återstående medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom
att uppgå till 1 356 milj. kr. mot 1 451 milj. kr. enligt tidigare beräkning.
Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen komma
att öka med 25 milj. kr. Någon anledning att nu frångå denna bedömning
föreligger inte.
Sammanfattning. Den inkomst- och utgiftsutveckling som beskrivits i det
föregående har sammanfattats i en särskild tabell Totalbudgeten 1960/61—
1965/66. En omsvängning i budgetutvecklingen från totalöverskott under
1960-talets tre första budgetår till ungefärlig balans inträffade budgetåret
1963/64. En ytterligare förskjutning i negativ riktning förutses för såväl
innevarande som nästa budgetår.
En betydande grad av osäkerhet vidlåder fortfarande budgetberäkningarna
för återstående del av innevarande budgetår. Särskilt gäller detta omfattningen
av fyllnadsinbetalningarna av preliminärskatt samt utbetalningarna
från lånefonden för bostadsbyggande. Kalkylerna för nästa budgetår
är av naturliga skäl långt osäkrare beträffande såväl inkomst- som utgiftssidan.
Sålunda saknas ännu underlag för en bedömning av skatteunderlagets
utveckling år 1966. Utgiftsutvecklingen är med säkerhet underskattad
såtillvida att någon generell lönehöjning för de statsanställda år 1966 inte
medräknats och hänsyn inte heller har kunnat tas till erfarenhetsmässigt
tillkommande utgifter på tilläggsstat.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 125 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1965/66 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med
statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats
sålunda:
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m................. 11 200 000 000
Lotlerivinstskatt ...................................... 110 000 000
Fordonsskatt ........................................ 600 000 000
Tullmedel ............................................ 1 100 000 000
Allmän varuskatt .................................... 5 400 000 000
Särskilda varuskatter.................................. 350 000 000
Tobaksskatt .......................................... 1 200 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ........ 22 000 000
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag........ 50 000 000
Energiskatt .......................................... 745 000 000
Postverket (överskott) ................................ 5 000 000
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 125
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 567 milj.
kronor.
Motionerna
I de likalydande motionerna I: i82 av herr Sundin och 11: 570 av herr
Gustafsson i Kårby framhålles att ett stabilt penningvärde måste vara en
given målsättning för den ekonomiska politiken och att enighet råder om
att samhället bör eftersträva en stigande levnadsstandard och full sysselsättning.
Samtidigt som kraven ökar på samhället att fullfölja målsättningen
om en hög och stabil sysselsättningsnivå har arbetsmarknadsparterna
fått en långt större anslutning och kraft och arbetsmarknadspolitiken utvecklats
till en betydelsefull faktor inom den ekonomiska politiken.
Med hänsyn till de uppenbart negativa verkningarna av en ständigt fortgående
penningvärdeförsämring bör de nuvarande konjunkturpolitiska
medlen kompletteras och göras effektivare. Motionärerna ifrågasätter om
finanspolitiken i dess nuvarande utformning är tillräckligt smidig för att
kunna bemästra de överslag som lätt uppstår i ett balansläge på gränsen
mellan högkonjunktur och överkonjunktur. Finanspolitikens möjligheter
att motverka överhettning av konjunkturen skulle avsevärt förbättras, om
den praktiska användningen av beskattningen som konjunkturpolitiskt instrument
gjordes smidigare. Detta bör enligt motionärerna ske inom den
indirekta beskattningens ram. Härigenom kunde en utjämning i hushållens
efterfrågan åstadkommas och konsumtionen begränsas till dess en avmattning
i konjunkturen inträder, varefter en skattesänkning kunde uppmuntra
till en ökning av konsumtionen. Skatten bör vara helt oberoende av det för
tillfället aktuella statliga medelsbehovet. Det är vidare angeläget att förvaltningen
av dessa medel ges en sådan utformning att en fondering av
medlen under riksdagens kontroll möjliggöres.
I de likalydande motionerna 1: 760 av herr Bengtson in. fl. och 11: 891
av herr Eliasson i Sundborn in. fl. framhålles att den av finansministern i
propositionen nr 125 framlagda långsiktsbedömningen ger ökad aktualitet
åt utformningen av såväl beskattningssystemet som långsiktsplaneringen.
Ett primärt krav på beskattningssystemet måste vara, att det har en utformning,
som tar största möjliga hänsyn till produktivitets- och arbetsviljan
och medger en smidig medverkan för upprätthållande av samhälls
-
25
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
ekonomisk stabilitet. Det på delreformer uppbyggda nuvarande skattesystemet
bör ersättas av en genomgripande samlad skattereform. Beskaltningssystemets
produktivitetsfrämjande utformning förutsätter vad gäller
den direkta beskattningen ytterligare sänkt marginalbeskattning för mellanlönegrupperna
och ytterligare höjning av förvärvsavdragen. Den nödvändiga
sänkningen av den direkta beskattningen medför med hänsyn till
det ökade anspråket på resurser i statsbudgeten en förskjutning mot ökad
indirekt beskattning. Denna bör därvid få en sådan utformning, att den
blir i stort sett neutral i förhållande till konsumtion och konkurrens. Den
av allmänna skatteberedningen förordade mervärdeskatten kan sägas vara
en i stort sett renodlad konsumtionsbeskattning, som inte belastar näringslivets
investeringar och energiförbrukning. Även den direkta företagsbeskattningen
måste utformas så att viljan och förmågan till produktion
ökas. Ökade möjligheter till resultatutjämning, till företagssparande och
till avskrivning av byggnader och maskiner måste öppnas. De framtida
ökade kraven på resurser i statsbudgeten och särskilt på investeringar i näringslivet
medför att inte endast företagssparandet och företagens självfinansieringsförmåga
utan även det frivilliga personliga sparandet bör stimuleras
genom särskilda skattelättnader. Med hänsyn till att ett skattesystem,
som avser att främja produktionen, bör vara så utformat, att skatt
på kapitaltillgångar uttas endast på avkastningen är det också av vikt, att
förmögenhetsbeskattningen skyndsamt överses. Med de ökade påfrestningar
på samhällsekonomin, som man under de framförliggande åren måste räkna
med enligt den förevarande propositionens långsiktsperspektiv, är det särskilt
angeläget, att effektivare medel mot inflationsutvecklingen skapas. Generellt
sett bör för skattesystemet gälla, att det på ett smidigare sätt än
hittills bör kunna anpassas efter konjunkturerna.
En finanspolitik, som skall fylla sitt syfte att medverka till en stabil samhällsekonomi,
måste inriktas på att så långt möjligt anpassa statsbudgetens
omfattning efter samhällsekonomins resurser. Den nuvarande och framtida
situationen illustrerar bristen på en säker långsiktsplanering. Det måste
anses angeläget att regeringen i den långsiktsplanering, som presenteras för
riksdagen, inrymmer planer på olika reformer, varigenom möjliggörs en
angelägenhetsgradering av det fortsatta reformarbetet och en säkrare inriktning
på reformer, som kan främja effektiviteten i näringslivet och därmed
resurstillväxten. Skattetrycket kan därmed hållas inom rimliga gränser.
I de likalydande motionerna 1: 761 av herr Lundström in. fl. ocli II: S93
av herr Ohlin in. fl. anföres inledningsvis bl. a., att finanspolitiken vid sidan
av penning- och kreditpolitiken spelar en betydelsefull roll när det gäller
att hålla inflationen under kontroll och undgå en så allvarlig försämring
av penningvärdet som den vårt land upplevt under efterkrigstiden.
Motionärerna erinrar om att de i ett tidigare sammanhang framfört krav
26 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
på en rundabordsltonferens beträffande den ekonomiska politiken och föreslår
att ett ekonomiskt-socialt råd tillsättes, som mer kontinuerligt kan
diskutera hithörande spörsmål. Ett underlag för riksdagens arbete och den
offentliga debatten bör vara en av regeringen tidigt under riksdagens höstsession
framlagd samlad plan för dessa frågor.
Den i propositionen redovisade omständigheten att statens utgifter under
de närmaste åren kommer att stiga snabbare än inkomsterna motiverar
enligt motionärernas åsikt dels en flerårsbedömning i form av rullande
femårsplaner i syfte att i tiden samoi''dna stegringen i utgifter och inkomster,
och dels en reform av skattesystemet. Motionärerna anser att det krävs
en genomgripande, samlad lösning, som i sina huvuddrag innebär att
1. den direkta beskattningen reformeras i syfte att bl. a. sänka marginalbeskattningen,
2. den allmänna varuskatten ersättes av en mervärdeskatt,
3. punktskatterna med få undantag avvecklas,
4. beskattningen av företag och enskilda utformas så att företagssparande
och annat enskilt sparande underlättas och ekonomisk expansion främjas,
5. förmögenhetsskatten skyndsamt överses.
1 detta sammanhang erinrar motionärerna om att de begärt undersökningar
om metoder att undvika inflationens automatiskt skattehöjande verkan.
En sänkning av den personliga skatten anser motionärerna inte kunna
genomföras utan en förskjutning mot ökad indirekt beskattning. Därvid
bör grupper med svag ekonomisk bärkraft, t. ex. folkpensionärer och barnfamiljer,
kompenseras. Den höjning av förvärvsavdraget för barnfamiljer,
som årets riksdag beslutat, finner motionärerna inte tillräckligt långtgående.
En höjning av maximibeloppet från beslutade 3 000 till 4 000 kr.
framstår som motiverad, och även andra reformer återstår. Den utredning
som tillsatts inom finansdepartementet för att granska familjebeskattningen
bör således ha som primär målsättning för sitt arbete att utforma ett förslag
som ger båda makarna en verklig valfrihet mellan hem och förvärvsarbete.
Möjligheterna att övervinna de svårigheter, som skulle uppstå vid en eventuell
övergång från sam- till särbeskattning, bör särskilt utredas. Utredningen
bör vidare ske under medverkan av en bredare parlamentarisk representation.
I de likalydande motionerna I: 762 av herr Virgin in. fl. och II: 892 av herr
Heckscher m. fl. framhålles inledningsvis att den socialdemokratiska politiken
medfört en stark inflation och en fortgående skattestegring. Av propositionen
nr 125 framgår att den offentliga andelen av produktionsökningen
även i fortsättningen kommer att starkt öka. En dylik utveckling kan enligt
motionärernas mening inte accepteras. Om penningvärdet skall kunna
hållas så fast som möjligt och de enskilda få rätt att själva bestämma över
27
Henillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
så stor andel av sin inkomst som möjligt måste möjligheter skapas för konkurrens
på lika villkor för olika branscher och företag sinsemellan och
gentemot det allmänna, finanspolitiken koordineras med penningpolitiken
och skattepolitiken ges en rättvisare och rationellare utformning än för närvarande.
I fråga om den direkta beskattningen förordar motionärerna på skilda
områden reformer, om vilkas genomförande förslag väckts i särskilda motioner
till årets riksdag. Dessa avser — förutom olika skattelindrande och
skatteutjämnande åtgärder inom företagsbeskattningen — bl. a. införande
av sparavdrag och barnavdrag vid beskattningen, rätt till förvärvsavdrag
med styrkta, verkliga kostnader, höjning av ortsavdragen, lindring av progressionen
vid den statliga beskattningen samt indexreglering av ortsavdrag
och skatteskalor.
Förmögenhetsskatten bör enligt motionärerna göras till föremål för jTtterligare
utredning. Därvid bör särskilt prövas frågan om vad som hör utgöra
underlag för förmögenhetsbeskattning samt om tillämpningen av den
s. k. 80-procentregeln. Vidare talar enligt motionärernas mening starka skäl
för alt göra förmögenhetsskatten avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
I fråga om den indirekta beskattningen förordar motionärerna införande
av en mervärdeskatt i överensstämmelse med allmänna skatteberedningens
förslag.
Motionärerna erinrar avslutningsvis om att högerpartiets budgetalternativ
för budgetåret 1965/66 innebär skattesänkningar, som för de mest
behövande, nämligen barnfamiljerna, är väsentligt högre än enligt det av
innevarande års riksdag antagna regeringsförslaget. Härtill kommer att
högerns alternativ innebär en högst betydande budgetförstärkning. Den
inkomstminskning som de föreslagna skattesänkningarna medför för budgetåret
1966/67 och därefter bör enligt motionärernas mening kunna kompenseras
genom begränsningar av statsutgifterna. Motionärerna hänvisar i
detta sammanhang till den i särskilda motioner begärda besparingsutredningen.
Utskottets yttrande
I propositionen nr 125 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1965/66
med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:l i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet,
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1!)65
att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret
1965/66.
Av den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i
den förevarande propositionen, framgår att den utvecklingsbild som för
innevarande och nästa budgetår tecknades i årets statsverksproposition inte
undergått några väsentliga förändringar. Totalbudgeten för budgetåret
1964/65 kan sålunda enligt nu tillgängliga beräkningar antas visa ett underskott
av ca 490 milj. kr. mot ett i statsverkspropositionen angivet underskott
av omkring 550 milj. kr. I jämförelse med utfallet närmast föregående
budgetår, 1963/64, innebär de nu framlagda beräkningarna en försvagning
av budgeten med ca 400 milj. kr.
Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten
för budgetåret 1965/66 ett underskott å ca 960 milj. kr. De nya beräkningarna
enligt kompletteringspropositionen antas resultera i ett underskott å
i runt tal 710 milj. kr., d. v. s. en minskning av underskottet med ca 250
milj. kr. Den nu något ändrade utvecklingstendensen beror väsentligen på
att statsinkomsterna nästa år kan beräknas stiga med ca 500 milj. kr. mer
än vad som tidigare fanns anledning antaga, främst med hänsyn till aktiebolagens
ökade inkomster. Mot denna inkomstökning svarar emellertid en
utgiftsökning å ca 250 milj. kr. Vid bedömningen av utgiftsökningen bör
emellertid uppmärksammas att hänsyn inte tagits till löneutvecklingen för
de statsanställda år 1966 och till eventuella tillkommande utgifter på tillläggsstat.
Med hänsyn till nu kända förhållanden kan upplåningsbehovet
för nästkommande budgetår uppskattas till ca 700 milj. kr.
I samband med kompletteringspropositionen redovisas en långtidsbudget,
som avser att ge upplysning om den utgiftsutveckling och de resursanspråk,
som följer av statens verksamhet och den statsunderstödda kommunala
verksamheten under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret
1966/67. De i långtidsbudgeten redovisade beräkningarna skulle medföra
ett statligt lånebehov under det sistnämnda budgetåret av ca 2 miljarder
kr. och under budgetåret 1967/68 av ca 3 miljarder kr., varefter lånebehovet
skulle kvarstå på denna nivå. Ehuru eu betydande osäkerhet alltid vidlåder
framtida beräkningar, pekar således tendensen mot en försvagning av det
statsfinansiella läget. Departementschefen understryker att långtidsbudgeten
inte har till syfte att förutsäga de utgiftsbehov, som kan bli följden
av framtida reformer på olika områden, och framhåller vidare att redan
gjorda åtaganden inom den offentliga sektorn är så omfattande att de
kräver betydande ansträngningar för att kunna förverkligas. I propositionen
framhålles avslutningsvis att nya engagemang svårligen kan genomföras
inom ramen för förutsedda statsinkomster. Tvärtom kan den pågående
reformverksamheten komma att ställa krav på extra inkomstökningar eller
på indragningar inom andra områden. Den förutsedda bristen på arbets
-
29
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
kraft under återstoden av 1960-talet gör det särskilt angeläget att planera
den statliga verksamheten och att intensifiera ansträngningarna att öka
arbetskraftsutbudet. Med en realistisk bedömning av våra möjligheter och
med en klok hushållning anser departementschefen emellertid förutsättningarna
goda för en fortsatt gynnsam utveckling.
Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget
till den i kompletteringspropositionen redovisade uppfattningen. Med hänsyn
härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande även för senare hälften av budgetåret 1965/66 fastställes
till 100.
Utskottet behandlar härefter de i anledning av den förevarande propositionen
väckta, sinsemellan likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson
in. fl. och II: 891 av herr Eliasson i Sundborn in. fl., I: 761 av herr Lundström
in. fl. och II: 893 av herr Ohlin in. fl. samt I: 762 av herr Virgin in. fl.
och II: 892 av herr Heckseher in. fl. Samtliga motioner innehåller yrkanden
om generella skattereformer, syftande bl. a. till lättnader på olika områden
av den direkta beskattningen och till en förskjutning mot ökad indirekt
beskattning.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet vid innevarande
års riksdag, bl. a. i sitt betänkande nr 16 i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 14, haft att taga ställning till motionsyrkanden av samma
principiella innebörd som i de nu förevarande motionerna. Därvid har utskottet
i huvudsak godtagit de i propositionen framförda förslagen till omläggning
av den direkta och indirekta beskattningen samt särskilt framhållit
att utrymmet för ytterligare lättnader i den direkta beskattningen
måste anses tämligen begränsat. Riksdagen har — i enlighet med bevillningsutskottets
hemställan — antagit propositionens förslag med vissa av
utskottet föreslagna tillägg och ändringar, innebärande bl. a. höjning av
förvärvsavdragen vid beskattningen.
Enligt utskottets mening kan det från statsfinansiell synpunkt inte anses
försvarligt att för närvarande binda sig för ytterligare skattelättnader. Utskottet
vill i detta sammanhang ånyo understryka, att den av årets riksdag
antagna skattereformen måste ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet
av det arbete, som bedrivs inom företagsskatteutredningen och inom
de departementala arbetsgrupper, vilka har att överarbeta allmänna skatteberedningens
förslag i fråga om familjebeskattningen och mervärdeskatten.
På grund av det anförda anser utskottet sig inte kunna biträda de i motionerna
framförda kraven på generella eller partiella skattereformer.
Utskottet har vidare att ta ställning till de i samtliga i anledning av propositionen
nr 125 väckta motioner framförda utredningsyrkandena avseende
planeringen av statens utgifter och inkomster på längre sikt.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i anledning av proposition
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år W65
nr 14 väcktes motioner med yrkande bl. a. att Kungl. Maj:t måtte lämna
riksdagen sammanställning rörande långsiktsplaneringen av statens utgiftsoch
inkomstpolitik. Motionerna hänvisades i nu berörda del till statsutskottet,
som — enligt vad bevillningsutskottet erfarit — kommer att behandla
motionerna vid innevarande års höstriksdag. Med hänsyn till att de nu förevarande
motionsyrkandena därvid kommer att bli besvarade anser utskottet
sig inte ha anledning att i detta sammanhang göra något särskilt uttalande
i ämnet.
Vad härefter angår det i motionerna I: 761 av herr Lundström in. fl. och
II: 893 av herr Ohlin in. fl. framförda yrkandet, att Kungl. Maj :t till höstsessionen
av innevarande års riksdag måtte framlägga en särskild plan för
åtgärder att bekämpa prisstegringen, vill utskottet erinra om att departementschefen
i kompletteringspropositionen redovisat en mängd åtgärder,
som redan vidtagits eller är avsedda att vidtagas inom finans-, penning- och
arbetsmarknadspolitiken för att motverka de inflationistiska tendenserna i
samhällsekonomien. Chefen för handelsdepartementet har vidare helt nyligen
i svar på en enkel fråga i andra kammaren framhållit, att regeringen
ägnar prisfrågorna intensiv uppmärksamhet. Departementschefen erinrade
därvid om att den inom handelsdepartementet tillsatta arbetsgruppen med
uppgift att utreda prisövervakningen framlagt konkreta förslag, vilka bl. a.
lett till betydande personalförstärkningar hos de prisövervak ande myndigheterna
samt en effektivisering av prisövervakning och konsumentupplysning.
Därjämte har en särskild sakkunnig tillkallats för att utreda riktprissystemet.
Några åtgärder, som behöver underställas riksdagen, är emellertid
inte aktuella. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t och de prisövervakande
myndigheterna redan har sin uppmärksamhet riktad på prisutvecklingen,
anser utskottet sig inte ha anledning tillstyrka det i motionerna 1:761
och 11:893 framförda skrivelseyrkandet rörande åtgärder för att bekämpa
prisstegringen.
I de vid riksdagens början väckta motionerna I: 482 av herr Sundin och
II: 570 av herr Gustafsson i Kårhv angående användande av'' indirekt beskattning
i konjunkturpolitiskt syfte framhåller motionärerna, att finanspolitiken
i dess nuvarande utformning inte är tillräckligt smidig för alt
kunna bemästra ett balansläge mellan högkonjunktur och överkonjunktur
utan bör kompletteras med en snabb anpassning av beskattningen i förhållande
till konjunkturlägets växlingar. Denna anpassning bör enligt motionärernas
mening äga rum inom den indirekta beskattningens ram. Motionerna
utmynnar i ett utredningsyrkande i ämnet.
I anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet erinra om att stabiliseringsutredningen
i sitt år 1961 avgivna betänkande om mål och medel i
stabiliseringspolitiken (SOU 1961:42) ingående prövat de olika möjligheterna
att använda beskattningen såsom stabiliseringspolitiskt medel och
därvid bl. a. funnit, att en allmän indirekt beskattning bäst skulle fylla upp
-
31
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
snitten såsom konjunkturpolitiskt instrument. Även allmänna skatteberedningen
har i sitt betänkande (SOU 19(54: 25) diskuterat beskattningens utnyttjande
i den konjunkturstabiliserande ekonomiska politiken. Utredningen
har därvid särskilt behandlat frågan hur avdragsrätten vid en mervärdebeskattning
skall kunna utnyttjas för konjunkturpolitiska åtgärder. Detta
spörsmål torde även komma att bli prövat av den departementala arbetsgrupp,
som skall överarbeta allmänna skatteberedningens förslag i fråga
om mervärdeskatten. Med hänvisning till det anförda finner utskottet sig
inte kunna biträda yrkandet om ytterligare utredning.
De i propositionen nr 125 framlagda beräkningarna av bevillningarna
utvisar i förhållande till statsverkspropositionen en ökning med 567 milj. kr.
Därvid har inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet in. m. vid den
i kompletteringspropositionen föreslagna uttagningsprocenten upptagits
med 11 200 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 10 800 milj. kr. Vid de
förnyade beräkningarna har hänsyn tagits till riksdagens beslut i anledning
av förslagen i proposition nr 14 beträffande omläggning av den direkta
beskattningen och i proposition nr 30 angående sänkning av repartitionstalet
vid fastighetsbeskattningen och procenttalet vid inkomstbeskattningen
av fastighet. Förändringarna hänför sig till titelns inkomstsida, där fyllnadsbetalningarna
våren 1965 och våren 1966 uppräknats med 100 resp.
300 milj. kr. som en följd av antagandet om höjda inkomster för bolagen
och av de genom 1965 års fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena. För
budgetåret 1965/66 har räknats med en nedgång av den under uppbördsterminerna
erlagda preliminärskatten, främst på grund av den beslutade
omläggningen av den direkta beskattningen.
Inkomsttiteln tullmedel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 020
milj. kr. Med hänsyn till importprognosen för år 1965, tullsänkningar inom
EFTA och restitutioner beräknas titeln numera till 1 100 milj. kr. Inkomsttiteln
allmän varuskatt har i kompletteringspropositionen uppräknats med
50 milj. kr. hl. a. med hänsyn till riksdagens beslut om höjning av skattesatsen
till 9,1 procent, motsvarande 10 procent vid öppen debitering. Inkomsterna
på titeln tobaksskatt uppfördes i statsverkspropositionen med
1 175 milj. kr. Med beaktande av den av riksdagen beslutade höjningen av
skatten på cigarretter beräknas inkomsterna på denna titel numera till
1 200 milj. kr. Skatten å malt- och läskedrycker har i propositionen nr
125 uppförts oförändrat med 210 milj. kr. Bevillningsutskottet har i sitt betänkande
nr 32 tillstyrkt förslaget i proposition nr 94 om införande av ett
s. k. mellanöl. Under förutsättning att riksdagen bifaller sistnämnda proposition
bör enligt utskottets mening titeln skatt å malt- och läskedrycker uppräknas
med 40 milj. kr. till 250 milj. kr. För inkomsttiteln postverket föreslås
i kompletteringspropositionen etl belopp av 5 milj. kr. mot i statsverkspropositionen
uppförda 26 milj. kr. I övrigt föreslås i komplettcringspropo
-
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 är 1965
sitionen vissa smärre ändringar av de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna
av statsverkets inkomster.
Med undantag av den nyssnämnda ändringen av inkomsttiteln skatt å
malt- och läskedrycker föranleder de i propositionen nr 125 gjorda beräkningarna
av bevillningarna ingen erinran från utskottets sida.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 125, såvitt densamma hänvisats till
bevillningsutskottet —- måtte besluta att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för
budgetåret 1965/66 med 100 procent av grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalvdande motionerna 1: 482 av herr Sundin och
II: 570 av herr Gustafsson i Kårby,
2) de likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson
m. fl. och II: 891 av herr Eliasson i Sundborn m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 761 av herr Lundström
in. fl. och II: 893 av herr Ohlin in. fl., samt
4) de likalydande motionerna I: 762 av herr Virgin
m. fl. och II: 892 av herr Heckscher m. fl.,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1965/66 måtte beräknas
sålunda:
Kronor
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt på inkomst och förmögenhet in. m. 11 200 000 000
Kupongskatt ........................ 9 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . 1 000 000
Skogsvårdsavgift- ................... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter .................... 3 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt .............. 155 000 000
Lotterivinstskatt...................... 110 000 000
Stämpelskatt och stämpelavgift ........ 130 000 000
Kronor
11 618 200 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ........................ 600 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 196ö
33
Kronor
Trafikomläggningsskatt .............. 100 000 000
Bensin- och brännoljeskatt............. 1 525 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .......................... 1 100 000 000
Allmän varuskatt .................... 5 400 000 000
Särskilda varuskatter ................ 350 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon ...... 350 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror
m. m............................. 5 000 000
Tobaksskatt ......................... 1 200 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.......................... 22 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
....... 50 000 000
Skatt å sprit ........................ 1 500 000 000
Skatt å vin .......................... 145 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker ........ 250 000 000
Energiskatt .......................... 745 000 000
Postverket (överskott)................................
Kronor
2 225 000 000
11 117 000 000
5 000 000
Stockholm den 20 maj 1965
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Yngve
Nilsson*, Wärnberg, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Billman, Paul Jansson,
Sundin och Skårman*; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt*, Allard,
Gustafson i Göteborg, Kärrlander*, Vigelsbo, Engkvist, Asp, fru Nettelbrandt
och herr Eriksson i Bäckmora.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
Reservationer
angående finanspolitiken in. m.
I) av herrar Billman, Sundin, Skårman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,
tru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka — under åberopande av
innehållet i de likalydande motionerna I: 760 av herr Bengtson m. fl. och
11:891 av herr Eliasson i Sundborn m. fl samt I: 761 av herr Lundström
in. fl. och II: 893 av herr Ohlin m. fl. — ansett, att utskottet under punkterna
B 2 och 3 bort hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära
dels att en säkrare långtidsplanering beträffande statens
utgifter och inkomster förelägges riksdagen, så att en
fastare grund erhålls för en bedömning av finanspolitiken
och reformarbetet under de närmaste åren, dels att regeringen
under riksdagens höstsession framlägger en samlad
plan för åtgärder till bekämpande av den starka prisstegringen.
II) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås,
vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna
I: 762 av herr Virgin m. fl. och II: 892 av herr Heckscher m. fl. — ansett, att
utskottet under punkten B 4 bort hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t bort uttala,
att en finans- och skattepolitik i enlighet med de i motionerna
angivna synpunkterna bort och bör föras i syfte
att bevara penningvärdet, hejda den offentliga utgiftsexpansionen
samt begränsa den enorma skatteskärpningen,
och sålunda förhindra de starka prisstegringarna.
angående en samlad skattereform
III) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Billman, Sundin, Skärman,
Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru Nettelbrandt
och herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet under punkterna
B 2, 3 och 4 bort hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 760 av herr Bengtson m. fl. och II: 891 av herr Eliasson
i Sundborn m. fl., I: 761 av herr Lundström m. fl. och
11:893 av herr Ohlin m. fl. samt 1:762 av herr Virgin
m. fl. och II: 892 av herr Heckscher m. fl., i vad de avser
den framtida utformningen av skattesystemet, måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att en samlad skattereform
skyndsamt bör genomföras, innebärande
1) en reformering av den direkta beskattningen i syfte
Bevillningsutskottets betänkande nr 36 år 1965
35
att med tillgodoseende av bärkraftsprincipen bl. a. sänka
marginalskatterna och undvika en genom inflation åstadkommen
automatisk skatteskärpning,
2) en konkurrens- och konsumtionsneutral mervärdeskatt
i stället för den nuvarande omsättningsskatten,
3) en utrensning bland punktskatterna,
4) en översyn av förmögenhetsbeskattningen, samt
5) reformering av beskattningen av företag och enskilda
i syfte att främja enskilt sparande och ekonomisk expansion.
MMtCUS BOKTR. STHLM 1965 650028