8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1965

Nr 32

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående Vindelälvens
utbyggnad och angående ifrågasatt reglering av Vindelålven.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 254 av fröken Stenberg m. fl. och II: 316 av herr Larsson i Umeå m. fl.,
hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan
om Vindelälvens utbyggnad göres till föremål för utredning inom 1964
års naturresursutredning.

Vidare har i de likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 599 av herr Åkerlund och II: 705 av herr Nilsson
i Agnäs hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
som skyndsam utredning angående möjligheterna att för framtiden bevara
Vindelälven oreglerad samt att, i avvaktan på utredningen, förbud meddelas
för ingrepp i det berörda naturområdet.

I motionerna I: 254 och II: 316 framhålles, att för närvarande två statliga
utredningar arbetar med problem som rör naturresurserna och fritiden,
nämligen 1964 års naturresursutredning och 1962 års fritidsutredning, men
att det viktiga fältet, naturens utnyttjande och exploatering, icke täcks av
någondera utredningen. Inte heller turismen som näringsgren kommer in
i sammanhanget. Turismen får emellertid en allt större betydelse och orörd
natur såsom fjäll, skog, vatten och stränder är därvid oerhört betydelsefull.
Den bästa tillgången på sådana naturvärden finns just i de områden som
skall bli föremål för lokaliseringspolitiska åtgärder, men man bör icke genom
ett kortsynt exploaterande av naturtillgångar rycka undan basen för
turistnäringens inkomster utan reservera de för denna näringsgren lönsammaste
områdena. Det gäller bl. a. Vindelälvdalen. Härtill kommer att universitetet
i Umeå behöver ett av vattenregleringar opåverkat närliggande
fält för naturvetenskaplig forskning. Långtidsprognosen för Västerbottens
inland visar dessutom på kraftig avfolkning, medan befolkningen koncentreras
till umeåområdet med ökad efterfrågan på ett väl utrustat rekreationsområde.

I motionerna I: 599 och II: 705 anlägges i stort sett samma synpunkter.
Det framhålles, att en älv icke går att känna igen sedan ett kraftverksbygge
avslutats och att det finnes en betydelsefull älv, Vindelälven, som ännu icke
är utbyggd. Den är forsrik och vacker och har utsikt att bli en rik laxälv.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr il2 år 1965 9

Den är rik på fåglar, betydelsefull för samerna och visar geologiskt märkliga
förhållanden. Den är vidare av stor betydelse för turismen. Det är avstort
intresse att Vindelälven bevaras för framtiden och att dess utbyggnad
förhindras.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
I: 254 och II: 705.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från vattenfallsstyrelsen,
länsstyrelsen i Västerbottens län, 1964 års naturresursutredning, statens naturvårdsnämnd
och Svenska naturskyddsföreningen.

Vattenfallsstyrelsen framhåller, att Vindelälven inte är den enda av vattenkraftutbyggnader
orörda älven. Man har beräknat att naturenergitillgången
i vattenkraft i Sverige uppgår till nära 200 TWh (miljarder kWh)
i medeltal per år. Drygt 80 TWh synes utbyggnadsvärda. Vid mitten av 70-talet beräknas ca 56 TWh vara utbyggda, d. v. s. omkring 28 % av landets
hela naturenergitillgång i vattenkraft. De outbyggda utgöres visserligen till
större delen av mindre och medelstora vattendrag men även sådana som
Torne-Muonio, Kalix och Pite älvar kommer vid denna tidpunkt att vara
lämnade utanför utbyggnadsprogrammet.

År 1961 träffades mellan vattenfallsstyrelsen och dåvarande främsta företrädare
för landets naturvårdsintressen en överenskommelse, varvid även
Vindelälvens naturvärden togos i beaktande. Vattenfallsstyrelsen avstod
från en rad delvis mycket värdefulla utbyggnadsprojekt i områden, som ansågs
vara av stor betydelse från naturskyddssynpunkt, bl. a. vissa områden
vid Vindelälvens övre del. överenskommelsen anmäldes till Kungl. Maj:t
och såväl Kungl. Maj:t som jordbruksutskottet uttalade tillfredsställelse
över att överenskommelsen kommit till stånd. Styrelsen har därefter anpassat
sin verksamhet efter överenskommelsen.

Styrelsen framhåller, att de billigaste krafttillskott, som över huvud taget
kan väntas stå till buds i mitten av 1970-talet, kommer att kunna erhållas
från Vindelälven och avstyrker motionerna.

Länsstyrelsen i Västerbottens län redogör för vad som tidigare förevarit
vid behandlingen av olika utbyggnadsprojekt och anför att styrelsen icke
haft anledning ta ställning till frågan om utbyggnad av älven samt att det
är svårt att bedöma frågan härom. Det är ej möjligt att jämföra de olika
ideella intressena med de materiella värdena. Det bör emellertid fordras påtaglig
samhällsnytta för att materiella intressen skall gå före de ideella. De
sistnämnda stödes i förevarande fall av turismens och fiskets intressen,
vilka representera ett betydande ekonomiskt värde. För kommunerna i området
kan skatteinkomsterna påverkas av om utbyggnad kommer till stånd
eller icke. Det framtida behovet av elkraft och kostnaderna för produktion
med andra medel än vattenkraft är vidare icke tillräckligt belysta. Eu
utredning bör därför komma till stånd, men den bör vara förutsättningslös.

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1965

196b års naturresursutredning framhåller att det skulle vara av stort
värde om Vindelälven kunde bevaras i befintligt skick men att en avvägning
måste göras gentemot motstående samhällsintressen. Förhandlingar
mellan statens naturskyddsnämnd och kraftverksintresset lär emellertid
redan ha inletts. Härigenom torde motionärernas krav på utredning vara tillgodosett
och innan förhandlingarna slutförts bör ställning i utbyggnadsfrågan
icke tagas.

Naturskyddsnämnden omnämner överenskommelsen mellan vattenfallsstyrelsen
och naturvården men anser sig icke vara bunden av den, eftersom
nämnden inrättats efter det överenskommelsen ingicks. Läget är dessutom
ett helt annat nu än då. Riktlinjer för en ny naturvårdspolitik har antagits
och ny lagstiftning genomförts. Kraftsituationen är vidare långt mindre
pressad nu än år 1961. Avvägningen då kan därför ej anses som oantastlig.
Nämnden har påkallat nya överläggningar och haft ett första sammanträde
med vattenfallsstyrelsen. Enligt nämndens mening bör man välja investering
i värmekraft även om den blir ekonomiskt ofördelaktigare. Nämnden
tillstyrker utredning.

Naturskyddsföreningen anför, att frågan om Vindelälvens utbyggnad i flera
sammanhang behandlats av föreningen, senast i ett yttrande till kammarkollegiet
i år med anledning av planerad anläggning av Långfors kraftstation
i älven. I yttrandet anförde föreningen bl. a. att oavsett överenskommelsen
av år 1961 de legala och ekonomiska förutsättningarna bör prövas beträffande
varje företag för sig. Vindelälven är viktig särskilt för fisketurismen
och sannolikt även för yrkesfisket. En total utbyggnad av Norrlands
älvar skulle med tanke på inkomsterna från turismen vara ett katastrofalt
missgrepp. Från vetenskaplig synpunkt är det ett mycket betydande önskemål
att Vindelälven bevaras. Vidare framhölls att vi har överproduktion av kraft
och att kraft exporteras. Föreningen ansåg därför att utbyggnad av Vindelälven
i varje fall borde uppskjutas.

Föreningen anför avslutningsvis att vattenfallsstyrelsen enligt uppgift
nedlagt betydande kostnader för utbyggnad av Vindelälven och att styrelsen
bör kunna arbeta från förutsättningar som ej godtyckligt undanrycks.
Om emellertid styrelsen och staten anser sig kunna medverka för att rädda
Vindelälven skulle det från naturvårdssynpunkt hälsas med tillfredsställelse.

Utskottet

I båda motionsparen föreslås utredning angående frågan om utbyggnad
av Vindelälven, därvid i motionsparet I: 254 och II: 316 hemställes att utredningen
uppdrages åt 1964 års naturresursutredning.

I oktober 1961 träffades en överenskommelse mellan vattenfallsstyrelsen
och de dåvarande främsta företrädarna för naturvården angående den framtida
utbyggnaden av vattenkraften i vissa norrländska vattensystem. I överenskommelsen
ingick bl. a. en viss utbyggnad av Vindelälven. I proposition

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1965 11

nr 126 till 1962 års riksdag berördes överenskommelsen och chefen för jordbruksdepartementet
uttalade sin tillfredsställelse med att överenskommelsen
kommit till stånd. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 17/1962)
anslöt sig jordbruksutskottet till detta departementschefens uttalande.

Utskottet är medvetet om att projekt för fortsatt utbyggnad av våra vattentillgångar
ofta medför problem av kontroversiell art. Det är å ena sidan
ett intresse av hög angelägenhetsgrad att tillgodose det behov av elektrisk
kraft som är oundgängligt för att trygga den industriella utvecklingen och
välståndsutvecklingen över huvud taget. Å andra sidan är det naturligt att
kravet på naturområden för fritidsverksamhet under senare år vuxit sig
allt starkare. Härtill kommer de konsekvenser exempelvis för olika näringsgrenar
i berörda bygder och för den vetenskapliga forskningen som en utbyggnad
kan medföra.

Det torde vara en allmänt omfattad mening att utbyggnadsplaneringen
för vattenkraften måste grundas på omsorgsfulla avvägningar mellan de
olika intressen som berörs. Vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram är
uppgjort med utgångspunkt i bl. a. den ovannämnda överenskommelsen.
I programmet ingår som ovan sagts en viss utbyggnad av vattnet i Vindelälven
och avsevärda kostnader, enligt uppgift hittills omkring 16 milj. kronor,
har nedlagts på undersökning och projektering beträffande denna älv.
Mellan vattenfallsstyrelsen och statens naturvårdsnämnd, vilken tillkommit
efter det överenskommelsen träffades, pågår emellertid sedan en tid
överläggningar angående den planerade utbyggnaden, överläggningarna lär
ännu icke ha lett till något slutgiltigt resultat men enligt vad utskottet erfarit
är dörren öppen för vidare förhandlingar. Enligt utskottets mening
bör riksdagen icke i detta skede av ärendets handläggning taga ställning till
frågan om utbyggnad.

Vad beträffar de i motionsyrkandena framförda utredningsförslagen får
utskottet i enlighet med naturresursutredningens uttalande anföra, att hithörande
spörsmål blir ingående penetrerade i anslutning till överläggningarna
mellan vattenfallsstyrelsen och naturvårdsnämnden. Utskottet kan icke
finna att tillräckliga skäl skulle föreligga för särskilda utredningar vid sidan
härav.

Utskottet, som anser det kunna förutsättas att utbyggnadsplaneringen
sker med beaktande av de olika därav berörda intressena, får med hänvisning
till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna I: 254 och II: 316 samt de
likalydande motionerna I: 599 och II: 705 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1965

Närvarande:

från. första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Enarsson, Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström, Hedlund, Nyman, Hubinette,
Axel Kristiansson och Helge Karlsson;

från andra kammaren: herr Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Hainrin
i Kalmar, Svensson i Kungälv, Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner, fru
Hörnlund, herrar Nilsson i Agnäs och Johansson i Växjö.

Reservationer

1) av herrar Rimås och Nilsson i Agnäs, vilka ansett att utskottet bort anföra
och hemställa följande.

I dagens läge måste det ekonomiskt riktiga i en fortsatt utbyggnad av vårt
lands älvar och vattendrag ifrågasättas. Under alla förhållanden finns det
anledning till många invändningar emot ett projekt av den storlek som Vindelälvens
utbyggnad utgör enligt den regionalplan som vattenfallsstyrelsen
uppgjort.

Elektrisk kraft kan nu utvinnas billigare på andra vägar. Distributionen
av ström ställer sig kostsam från vattenkraftverken i jämförelse med t. ex.
ångkraftverken. Atomkraften kommer inom kort att ha en dominerande
betydelse. Enligt en rapport från Euratoms möte i Venedig i april 1965 beräknas
2/s av alla kraftverk vara atomdrivna mot slutet av detta århundrade.
Det ter sig troligt att de belopp, som härefter nedläggas i byggnad av kraftstationer
i älvarna, innebär felinvestering. Då därtill kommer det växande
intresset hos vårt folk att bevara orörd natur som en källa till hälsa och
trivsel, är det önskvärt att de ännu orörda vattendragen måtte bevaras. Sverige
torde ha råd att skona de områden det här är fråga om och i längden
kommer detta också att visa sig vara det som ger största vinningen från
miljöpolitiska, naturvetenskapliga och nationalekonomiska synpunkter.

Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
1:254 och 11:316 samt de likalydande motionerna 1:599
och II: 705 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning
beträffande frågan om en utbyggnad av Vindelälven.

2) av herrar Enarsson och Hiibinette.