Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

Nr 38

Utlåtande i anledning av väckta motioner dels om åtgärder mot
bristen på sjukvårdspersonal, dels om samordnande åtgärder
mot krisförhållandena inom hälso- och sjukvården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 136 av fru Olsson och II: 171 av herr Börjesson i Falköping in. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till bristen på personal
inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållanden; 2.

om skyndsam prövning av frågan om utländsk arbetskraft samt manliga
skötare kunde rekryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet;

3. om skyndsam utredning, på grundval av ovannämnda undersökningar,
angående åtgärder för ett snabbt hävande av sjukvårdens brist på sjuksköterskor
och annan vårdpersonal.

Till allmänna beredningsutskottet har vidare hänvisats de likalydande
motionerna I: 579 av herrar Lager och Adolfsson och II: 699 av herr Holmberg
in. fl. vari föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär tillsättandet
av en utredningsman med fullmakt att samordna olika åtgärder
och att till 1966 års riksdag framlägga en generalplan för att komma till rätta
med krisförhållandena inom hälso- och sjukvården.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig handläggning.

1 motionerna I: 136 och II: 171 framhålles, att sjuksköterskebristen alltjämt
är ett så allvarligt problem inom sjukvården, att det synes nödvändigt
med effektiva åtgärder för att snarast möjligt komma till rätta med problemet.
Rekrytering av utländsk arbetskraft är en utväg som enligt motionärernas
mening bör bli föremål för snar prövning. Vidare bör manlig arbetskraft
mer än hittills lockas till sjukvårdsyrket. De åtgärder som vidtagits för
att häva sjuksköterskebristen anser motionärerna inte till fyllest och finner
en skyndsam undersökning av alla sammanhängande faktorer påkallad.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 171.

I motionerna 1:579 och 11:699 framhålles, att orsakerna till sjukvårdskrisen
måste bli föremål för en samordnad lösning. I stället för i och för sig
betydelsefulla detalj utredningar behövs enligt motionärernas mening en
generalplan för att snabbast möjligt övervinna krisen. Någon eller några
1 —- Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 38

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

borde anförtros uppdraget att summera krisförhållandena, erfarenheter och
utredningsresultat och föreslå konkreta åtgärder enligt en bestämd tidsplan.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 699.

Utskottet har inhämtat yttranden från medicinalstyrelsen, rådet för sjukhusdriftens
rationalisering, Svenska landstingsförbundet och Svensk sjuksköterskeförening.

Medicinalstyrelsen anför bl. a.:

Antalet aktiva sjuksköterskor under åren 1960—63 framgår av nedanstående
tablå.

September föregående år—september	Summa aktiva under redovisningsåret	Därav heltidsaktiva under mer än 9 månader
1960............................	19.813	12.907
1961.............................	21.572	13.262
1962.............................	22.135	12.907
1963.............................	23.354	12.975

I dessa uppgifter ingår icke under respektive år nyutbildade sjuksköterskor.
Dessa utgjorde år 1960 1 447, år 1961 1 556, år 1962 1 612, år 1963
1 775 och år 1964 ca 1 900. Emellertid har antalet årsverken per 100 sjuksköterskor
minskat från 50,4 1962 till 49,5 1963. Preliminära siffror för 1964
visar icke någon förändring. Förklaringen till den minskade yrkesintensiteten
inom kåren torde främst vara att söka i den ökade giftermålsfrekvensen.
Av de 33 353 registrerade sjuksköterskorna 1963 var 21 498 gifta och av
dessa hade 10 072 barn under sju år.

Icke endast sjuksköterskeutbildningen utan även utbildningen av övriga
kategorier av sjukvårdspersonal har ökat. Sålunda är även utbildningen av
sjukgymnaster och arbetsterapeuter under utbyggnad. Enligt skolöverstyrelsens
beräkningar kommer ca 3 300 sjukvårdsbiträden, 1 000 undersköterskor,
260 operations-, röntgen- och radioterapiassistenter och 500 laboratorieassistenter,
varav 250 på kliniska laboratorier, att utbildas 1964/65. Detta
innebär en avsevärd utökning jämfört med föregående år.

Vidare har utbildningen av hemsamariter intensifierats. Det beräknas att
ca 5 000 kommer att utbildas under innevarande år.

Antalet sjuksköterskevakanser inom kroppssjukvården har varit relativt
konstant under de senaste åren. I oktober 1964 var antalet vakanta sjukskötersketjänster,
där ersättare erfordrades, 929. Motsvarande siffror för undersköterskor
och sjukvårdsbiträden var 106 respektive 249.

Personalsituationen måste ses mot bakgrunden av den ökning av vårdplatsantalet
som skett under de senaste åren och som vad beträffar akutsjukvården
varit större än beräknat och inneburit en alltför optimistisk syn
på personalproblemet. Den förkortade arbetstiden har slutligen ytterligare
försämrat situationen.

Medicinalstyrelsen vill med anledning av de synpunkter som framlagts i
motionerna erinra om att en rad åtgärder utöver ökad utbildning vidtagits
under senare år i syfte att bemästra bristen på sjukvårdspersonal. Under
hela 50-talet och än mer under senare år har långtidssjukvården kraftigt
utbyggts. Fram till 1970 kommer enligt av styrelsen införskaffade uppgifter
antalet vårdplatser för långtidssjuka att öka med 2 000 platser årligen. Här -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

igenom kan de personalkrävande akutsjukhusen avlastas. Även den öppna
vårdens resurser har utökats. Genom den ökade utbildningen av hemsamariter
(slutmålet är 50 000) kommer hemsjukvården att få bättre resurser.

I huvudmännens regi pågår vidare ett omfattande rationaliseringsarbete,
som lett till att ett flertal åtgärder vidtagits, som är ägnade att befrämja
rekryteringen av sjukvårdspersonal och behålla denna personal i arbete.
Bl. a. har sammanhängande arbetsskift införts på ett stort antal sjukhus så
långt detta varit möjligt. Ett införande av enbart odelade skift förutsätter
emellertid övergång till 3-skift, vilket i många fall skulle medföra en icke
obetydlig personalökning på vårdavdelningar av konventionell typ.---

Bland övriga rationaliseringsåtgärder kan nämnas centraliseringen av
bl. a. matdistribution, steriliserings- och städarbete vilken företagits vid
flera sjukhus och bidrager till att sjukvårdspersonalen kan avlastas vissa
arbetsuppgifter som icke är direkt sjukvårdande. Av byggnadstekniska skäl
är en sådan centralisering svår att genomföra på de äldre sjukhusen.

Även beträffande barntillsynen har förhållandena under senare år ändrats
till det bättre. Barndaghem förekommer vid ett stort antal sjukhus. Enligt
uPP§ift från arbetsmarknadsstyrelsen anordnas sålunda barntillsyn vid ca
40 sjukhus.

Överhuvudtaget synes eu mera aktiv personalpolitik än tidigare nu bedrivas
vid flertalet sjukhus och intresset för personalvårdande åtgärder ökar.
Det kan nämnas att introduktions- och informationsverksamheten utbyggts
på många håll. Detta torde medverka till att personalen lättare anpassas till
arbetet och att den stora personalomsättningen reduceras.

Det torde emellertid icke kunna bestridas att löne- och skatteförhållandena
spelar en viss roll, särskilt när det gäller gifta kvinnors yrkesintensitet.
Medicinalstyrelsen tillstyrker en utredning i syfte att klarlägga hur denna
påverkas av löne- och skatteförhållanden.

Styrelsen understryker vidare att ersättningen för arbete under obekväm
arbetstid måste förbättras för att sjukhusen och sjukvården i övrigt skall
kunna vidmakthålla nödvändig permanent beredskap. Detta är en utomordentligt
angelägen fråga.

Motionärerna föreslår vidare en skyndsam prövning av frågan huruvida
utländsk arbetskraft samt manliga skötare kan rekryteras för olika vårduppgifter.
Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om att utländsk arbetskraft
i stor utsträckning används inom sjukvården. Under tiden 1 januari—
30 juni 1964 tjänstgjorde ca 400 utländska sjuksköterskor i Sverige. 50—60
utländska sjuksköterskor erhåller årligen legitimation och kvarstannar som
regel i landet. Sedan år 1962 har medicinalstyrelsen årligen anordnat en
kompletteringskurs för sjuksköterskor med utländsk utbildning med ca 20
deltagare per kurs. Med hänsyn till att sjuksköterskebrist förekommer även
i praktiskt taget alla europeiska länder, torde det icke vara möjligt alt därifrån
erhålla något större tillskott av sjuksköterskor. Eu import från längre
bort belägna länder är förenad med vissa vanskligheter, men bör enligt styrelsens
mening prövas. Styrelsen anser sålunda att genom nämndens för internationellt
bistånd försorg unga kvinnor från u-länder bör beredas lägre
sju k vårdsu Ibild ning under några års vistelse i Sverige. Samtidigt skulle de
tillföra oss ett temporärt arbetskraftstillskott.

Åtgärder för att stimulera manlig ungdom att intressera sig för arbete
1 * Bihang till riksdagens protokoll 1963. It sand. AV .18

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr .18 år 1965

inom sjukvården har varit aktuella i många år och i princip har män haft
tillträde till sjuksköterskeskolorna sedan 1951. För närvarande har dock
endast 113 män sjuksköterskelegitimation, varav flertalet tjänstgör inom
mentalsjukvården. Inom denna senare vårdgren är för övrigt 40 % av vårdpersonalen
manlig. Man förväntar sig all operations- och röntgenassistentutbildning
på grund av dess mera tekniska inriktning skall locka män, men
detta har ännu icke varit fallet. Till och med 1964 har endast 3 operationsassistenter,
1 röntgenassistent och 1 radioterapiassistent varit män.

Styrelsen anser det helt enkelt nödvändigt att manlig ungdom intresseras
för sjuk vårdsyrkena och att huvudmännen stimuleras till inplacering avmän
i sjukvårdsarbete. Den kvinnliga arbetskraften torde nämligen särskilt
under 70-talet bli otillräcklig som rekryteringsbas för sjukvården. Det är
uppenbart att lönesättningen och avanceringsmöjligheterna spelar en avgörande
roll när det gäller rekryteringen av manlig personal.

Beträffande frågan om en förbättring av ambulansorganisationen, som
tagits upp i motion nr II: 699 vill styrelsen hänvisa till det förslag till sjukvårdsutbildning
av ambulanspersonal, som styrelsen nyligen framlagt. Övriga
utbildningsfrågor som berörts i motionen synes i huvudsak ha tagits
upp av pågående utredningar hl. a. yrkesutbildningsutredningen.

Sammanfattningsvis vill styrelsen framhålla att utbildningskapaciteten
för olika kategorier av sjukvårdspersonal har ökat avsevärt under det senaste
året samt att ett omfattande rationaliserings- och planeringsarbete bedrivs
på sjukvårdens område i syfte att på bästa sätt utnyttja tillgängliga
resurser och förbättra personalens arbetsförhållanden. Styrelsen vill starkt
framhålla vikten av att sjukvårdens expansion samordnas med personalresurserna
och utbildningen av sjukvårdspersonal, vilket endast kan ske genom
central granskning i medicinalstyrelsen av hälso- och sjukvårdens översiktsplanläggning.
Samtidigt måste krävas att eu personalplan presenteras.
Styrelsen anser det för sin del icke påkallat att, såsom i motion nr II: 699
föreslås, tillsätta en enmansutredning för att framlägga en generalplan. Styrelsen
vill i detta sammanhang erinra om den pågående utredningen angående
den centrala medicinaladministrationen, som bl. a. beaktar den centrala
administrationens behov av resurser för totalplaneringen av den svenska
hälso- och sjukvården.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering anför bl. a.:

Motion I: 171

Rådet har självt tagit upp viss utvecklings- och försöksverksamhet genom
inrättande av särskilda expertgrupper. Inom denna försöksverksamhet må
nämnas den kliniskt-kemiska laboratoriegruppens försök med elektronisk
databehandling samt apparatkonstruktioner för rationalisering av laboratoriearbetet
genom automation. I gruppens arbetsuppgifter ingår också försök
att nå personalbesparingar genom samarbete mellan ett centrallaboratorium
och övriga sjukvårdsinrättningar inom ett sjukvårdsområde. Vid fysiolog-anestesiologgruppen
pågår metodutveckling för användning av datareduceringsapparatur
vid tolkning av ortogonala arbets-EKG samt för insamling
av fysiologiska data i lämpliga former för bearbetning med datamaskiner.
Vidare har startats försöksverksamhet rörande användning av telemetri
för överföring av elektrokardiogram till kontinuerlig registreringsanläggning
med databehandling.

Vårdavdelningsgruppen medverkar med utarbetandet av normer för vård -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 5

avdelningars storlek och arbetsuppgifter vid olika specialiteter. Stor vikt
lägges därvid på att söka nå fram till den för varje slag av våidavdelning
lämpligaste personalsammansättningen, lokalutformningen och tekniska utrustningen.
Av stor betydelse är en pågående utredning om vårdkapacitet i
förhållande till vårdbehov och vårdstandard, som syftar till att genom konstruktion
av analytiska modeller, som återspeglar dynamiken i patientbeläggningen
på avdelningen, objektivt kunna fastställa optimal avdelningsstorlek
och normer för personalsammansättning vid olika typer av vårdavdelningar.
_

Röntgengruppen företager bl. a. en undersökning av möjligheterna till
standardisering av röntgenutlåtanden, som syftar till att åstadkomma personalbesparingar
genom databehandling av materialet.

Slutligen må här omnämnas den omfattande försöksverksamheten inom
journalgruppen. Gruppens allmänna målsättning är sammanfattningsvis att
pröva system, som kan ta hand om all den information, som finns i_ den
medicinska patientjournalen, för att möjliggöra förenklingar av sjukvårdsrutiner
inom såväl sluten som öppen vård. Användning av moderna databehandlingsmetoder
torde därvid komma att medföra stora rationaliseringar.

Det torde av denna redogörelse ha framgått att en betydande försöksverksamhet
kunnat påbörjas genom rådets försorg ifråga om åtgärder för sjukhusdriftens
rationalisering. Därtill kommer det rationaliserings- och organisationsarbete,
som fortlöpande utföres av sjukvårdshuvudmännens egna
rationaliseringsorgan och centrala sjukvårdsberedningen. Den arbetsinsats
som för närvarande göres i rationaliseringssyfte inom sjukhusdriften torde
sålunda få betraktas som betydande. Rådet beräknar att den inom en nara
framtid kommer att leda till bl. a. en omfördelning av arbetsuppgifter inom
sjukhusdriften så att den kvalificerade personalen — läkare och sjuksköterskor
— skall kunna utnyttjas effektivare. Det bör även framhållas att rådet
verkar för ett närmande mellan medicinare och tekniker i syfte att åstadkomma
en ökad rationaliseringsinsats.

Motion II: 699

Rådet får i detta sammanhang nämna, att den 1962 tillsatta utredningen
om medicinalväsendets centraladministration (MCA-utredningen) enligt
direktiven i första hand skall undersöka, vilka arbetsuppgifter som med
hänsyn till hälso- och sjukvårdens nuvarande eller förutsebara framtida organisation
bör ankomma på det statliga centrala medicinalorganet. Rådet
anser sig ha grundad anledning antaga att totalplaneringen av den svenska
hälso- och sjukvården är en sådan arbetsuppgift, som kan komma att åvila
detta organ i fortsättningen. Innan åtgärder vidtages för tillsättande av ett
generalplaneringsorgan enligt motionärernas förslag synes MCA-utredningens
resultat böra avvaktas.

Vad slutligen beträffar förslaget om tillsättande av en utredningsman med
fullmakt att samordna olika åtgärder inom hälso- och sjukvården får rådet
erinra att anordningar för hälso- och sjukvård av ålder ansetts vara en kommunal
angelägenhet. De har följaktligen kommit att åvila landstingen och
de landstingsfria städerna. Delta förhållande accentueras ytterligare genom
den beslutade åtgärden att från och med 1967 överföra mentalsjukvården,
som nu handhas av staten, i landstingens regi. Mot denna bakgrund ifrågasattes
huruvida det är möjligt för statsmakterna att ge särskilt organ så vittgående
befogenheter, som motionärerna anser nödvändiga för genomföran -

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

de av en generalplan för hälso- och sjukvården inom landet, utan att de
kommunala myndigheternas rätt att själva besluta i hithörande frågor trädes
för när.

Landstingsförbundet anför bl. a.:

Genom ett flertal betänkanden har erhållits ingående belysningar av olika
administrativa och sjukvårdstekniska frågor och genom ytterligare utredningar
torde icke vara så mycket mer att vinna i personalavseende för sjukvården.
I stället bör strävandena nu främst inriktas på att söka föra ut i
praktiken de uppslag i olika riktningar som kan hämtas ur det föreliggande
utredningsmaterialet. Här må anföras ett par exempel på aktuella praktiska
åtgärder med sikte på förbättringar i personalsituationen.

I samverkan mellan landstingsförbundet och ett enskilt landsting kommer
att under den närmaste tiden igångsättas en genomgående, förutsättningslös
och helt från grunden gående undersökning av såväl vård- och behandlingsfunktionerna
som alla därtill knutna servicefunktioner vid ett
som representativt utvalt större modernt lasarett. Avsikten är att genom
organisationsundersökningar, funktionsdetalj för detalj, inom den stora inrättningen
skapa mer allmängiltiga erfarenheter av hur en rationellt uppbyggd
sjukhusvårdsorganisation skall tänkas utformad. I främsta rummet
kommer härvid att undersökas möjligheterna att genom ändrad administrativ
uppbyggnad av de enskilda funktionerna liksom av sjukhuset i stort —
införande av tekniska hjälpmedel etc. — åstadkomma såvitt möjligt ett
hundraprocentigt utnyttjande av de begränsade personalresurser som kan
ställas till förfogande. För undersökningen som beräknas sträcka sig flera
år framåt i tiden kommer att utnyttjas såväl särskild expertis utifrån som
den sakkunskap som finns inom förvaltningarna.

Vidare vill styrelsen erinra om att inom" förbundet utarbetats riktlinjer
för en aktiviserad personalvård avsedd att tillämpas av landstingen inom
sjukvården liksom inom landstingsverksamheten i stort. Ett bland syftemålen
häi med är att söka astadkomma en minskning av personalomsättningen
inom denna samhällssektor. Härtill får väl också,"i vart fall på sikt, antagas
bidraga den pågående starka utbyggnaden av utbildnings- och fortbildningsverksamheten
med inriktning på samtliga personalgrupper.

Styrelsen kan icke finna att vare sig undersökningar av arbets-, social-,
löne- och skatteförhållanden inriktade separat på sjukvårdens förhållanden,
import mera allmänt av utländsk arbetskraft eller tillsättande av eu utredningsman
med uppgift att framlägga en samlad generalplan kan ge lösningen
för den besvärande personalsituationen inom sjukvården. Endast genom
ett systematiskt beaktande av alla på personalfrågorna inverkande faktorer
och med åtgärder inriktade på reella åtgöranden i de individuella fallen och
anpassade efter lokala förhållanden kan tillvaratas de möjligheter till förbättrad
personalsituation, som nuvarande arbetsmarknad kan erbjuda, varvid
dock är att märka att bristsituationen långt ifrån är något specifikt för
sjuk- och hälsovården.

Svensk sjuksköterskeförening (SSF) anför bl. a.:

Motion II; 171

Förutom ett tillägg rörande skyndsam prövning om manliga skötare kunde
rekryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet är AK-motion

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 är 1965 7

nr 171/1965 av samma innehåll som AK-motion nr 758/1964, över vilken
SSF den 16 mars 1964 avlämnade yttrande till allmänna beredningsutskottet.
SSF hänvisar därför till detta sitt yttrande och framhåller ånyo, att det enda
verkligt effektiva sättet att komma ur vårdkrisen är att vidta sådana ågärder,
som ökar rekryteringen till hälso- och sjukvården av de gifta och ogifta
nu icke yrkesverksamma sjuksköterskorna.

Beträffande eventuella försök från svensk sida att rekrytera utländska
sjuksköterskor konstaterar SSF, liksom i sitt yttrande förra året, att något
överskott på sjuksköterskor icke finnes vare sig i Västeuropa eller USA,
utan att tvärtom ett underskott föreligger i samtliga stater. Även u-länderna
har stor hrist på kompetenta sjuksköterskor.----------

Motionärerna nämner att villkoren för pensionerade sjuksköterskor, som
skulle kunna stanna kvar i yrket, har angetts som otillfredsställande. Hänvisande
till sitt yttrande förra året rörande denna fråga kan SSF nu meddela,
att förbättringar härvidlag nyligen har åstadkommits för pensionerade
sjuksköterskor som önskar arbeta inom landstingen och städerna. Trots
Kungl. Maj .ts beslut har landstings- och stadsförbunden rekommenderat
landstingen, respektive städerna, att nu och tillsvidare medge de pensioneiade
sjuksköterskorna oreducerad lön hela året. Den oreducerade lönen må
utgå oberoende av om pensionstagaren har kvarstått i tjänst till pensioneringsperiodens
övre gräns eller när pensionsansökan har inkommit.

SSF vill fästa uppmärksamheten vid att dessa förbättringar inte har kommit
till stånd för pensionerade sjuksköterskor som önskar tjänstgöra på de
statliga sjukhusen.

Vårdyrkena har alltför länge betraktats som speciellt kvinnliga och den
eftersläpning beträffande lönerna som är en följd av detta betraktelsesätt
torde i hög grad verka hämmande på män som i själ och hjärta intresserar
sig för vårdyrke, och som skulle kunna bli ett välbehövligt tillskott till detta
yrkesområde men som nu väljer andra arbetsfält.

Vid försök att öka rekryteringen av män är det av vikt, anser SSF, att alla
yrken inom vårdområdet blir föremål för rekrytering, sålunda inte blott den
legitimerade sjuksköterskans (sjukskötarens) utan även undersköterskans
och sjukvårdsbiträdets. Yrkesvägledningen i skolorna skulle kunna göra
en insats genom att klargöra för ungdomen att vårdyrkena inte är och inte
bör vara könsbundna och genom att peka på de avanceringsmöjligheter som
finns. Fn kunnig orientering över exempelvis avdelningssköterskans uppgifter
både som arbetsledare, handledare och sjukvårdsexpert eller över sjukvårdsföreståndarens
(husmoderns) arbete i sin egenskap av administratör
och chef för sjukvårdspersonalen skulle kunna stimulera många unga män
med fallenhet inte blott för utövande av praktisk sjukvård utan också med
organisationsbegåvning att söka sig till hälso- och sjukvården.

Det skulle då det gäller män vara rekryteringsfrämjande om man kunde
minska värnpliktstiden genom att låta de män som vill bli sjuksköterskor
erhålla eu förkortad militär utbildning och sedan lära sig sjukvård vid skola.
För närvarande finns det tre kategorier män, för vilka sjuksköterskeskola
kan vara aktuell: de som inte har fullgjort sin värnpliktstjänst, de som har
det, fastän kanske på ett område som inte har med sjukvård alt göra, och

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

sjukvårdare från marinens skola som får sjuksköterskeutbildning i Uppsala
bl. a.

Motion II: 699

Uppenbart har under de senaste åren ett stort arbete lagts ned för att bl. a.
utreda krisen inom hälso- och sjukvården. Det är angeläget, anser SSF, att
resultaten av de olika åtgärderna kan följas upp, samordnas och prövas i
förhållande till de föreliggande vårdbehoven.

En sådan prövning förutsätter enligt SSF:s åsikt bedömningar av medicinsk
och praktisk sj ukvårdsexpertis.

Enligt SSF:s åsikt bör hithörande frågor lämpligast kunna behandlas i
samband med det arbete som utförs av utredningen angående centrala medicinaladministrationen.

I sitt åberopade yttrande över motion II: 758 vid 1964 års riksdag tillstyrkte
sjuksköterskeföreningen förslag om skyndsam undersökning rörande orsakerna
till nuvarande brist på personal inom sjukvården med avseende på
arbets-, social- och skatteförhållanden (utskottets utlåtande nr 37/1964).

Utskottet

Yrkanden om en undersökning rörande orsakerna till bristen på personal
inom sjukvården, förslag till prövning av frågan om utländska sjuksköterskor
kunde rekryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet och
om en härpå grundad utredning om åtgärder för att häva personalbristen
framställdes även i motioner till 1964 års riksdag, vilka hänvisades till utskottet.
I sitt utlåtande över dessa motioner (nr 37/1964) framhöll utskottet,
att ett tillsättande av de utredningar som föreslagits i motionerna föga torde
främja motionernas syfte. Beträffande rekrytering av utländska sjuksköterskor
framhöll utskottet bl. a. att brist på sjuksköterskor föreligger
även utomlands och fann övervägande skäl tala för att motionsyrkandet icke
heller i denna del borde föranleda någon åtgärd.

Beträffande nu förevarande motioner får utskottet ånyo anföra, att utskottet
icke finner skäl frångå sin tidigare ståndpunkt, alt vad som på detta område
är mest angeläget icke är att ytterligare utredningar tillsätts utan att resurserna
inriktas på att fullfölja de pågående strävandena att genom praktiska
åtgärder söka avhjälpa bristen på sjukvårdspersonal.

Åtgärder för att främja rekryteringen, utbygga utbildnings- och f ortbildningsverksamheten,
aktivera personalpolitiken, minska personalomsättning
en samt rationalisera vård och sjukhusdrift har redovisats i remissyttrandena.
En betydande försöksverksamhet har påbörjats genom rådet för sjukhusdriftens
rationalisering. Därtill kommer det rationaliserings- och organisationsarbete,
som fortlöpande utföres av sjukvårdshuvudmännens egna
organ och centrala sjukvårdsberedningen. Svenska landstingsförbundet har
i sitt yttrande meddelat att förbundet och ett enskilt landsting under närmaste
tiden kommer att igångsätta en genomgående förutsättningslös och
helt från grunden gående undersökning av såväl vård- och behandlingsfunk -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 9

tionerna som alla därtill knutna servicefunktioner vid ett representativt utvalt
större modernt lasarett.

Beträffande de i motionerna I: 136 och II: 171 berörda spörsmålen om
sjukvårdspersonalens arbets-, social- och löneförhållanden vill utskottet —
i likhet med statsutskottet i utlåtande nr 5 till 1964 års riksdag över där
väckta motioner om åtgärder för att göra vårdyrkena mera attraktiva —
framhålla att dessa frågor, i första hand lönesättningen, bör lösas av arbetsmarknadens
parter och att övriga åtgärder för att förbättra arbetsförhållanden
vid sjukhusen bör ankomma på sjukvårdshuvudmännen att vidtaga.
De i förevarande motioner berörda skatteförhållandena anser utskottet icke
böra särbehandlas för denna grupp arbetstagare. Förslag rörande höjda förvärvsavdrag
har godkänts av årets riksdag. Vidare har Kungl. Maj :t för riksdagen
framlagt förslag angående frivillig särbeskattning. I övrigt behandlas
av motionärerna åsyftade frågor i detta avseende för närvarande av den i år
tillsatta familjeskatteberedningen.

I fråga om sjukvårdspersonalens yrkesintensitet och avgång från yrkesverksamhet
vill utskottet erinra om den sociologiska undersökning av bl. a.
gifta, icke yrkesverksamma sjuksköterskor i syfte att utröna deras attityd
till aktivt yrkesarbete, som startats på initiativ av sjukvårdsstyrelserna i
Stockholm och Göteborg. Vidare har frågor om sjuksköterskornas yrkesaktivitet
och rörlighet på arbetsmarknaden behandlats i en vetenskaplig statistisk
undersökning, som publicerats i betänkandet »Sjuksköterskeutbildningen
II. Vissa grundläggande undersökningar» (SOU 1964: 46).

De i motionerna 1:579 och 11:699 framförda förslagen om tillsättande
av en utredningsman med fullmakt att samordna olika åtgärder och med
uppdrag att framlägga en generalplan för hälso- och sjukvården har i remissyttrandena
genomgående avstyrkts. Enligt utskottets mening kan behov
av samordnande åtgärder på detta område och organisationen härför förutsättas
bli behandlade av utredningen om medicinalväsendets centraladministration
(MCA-utredningen), som skall utreda organisationen och arbetsuppgifterna
för medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ samt därjämte,
enligt tilläggsdirektiv år 1964, i samråd med socialstyrelseutredningen
jämväl utreda och framlägga förslag rörande en gemensam centralorganisation
för socialvårds- och medicinalväsende.

Under hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet,
att följande motioner, nämligen

A. de likalydande motionerna I: 136 och II: 171 samt

B. de likalydande motionerna I: 579 och II: 699,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh*,
Hedlund, Nyman, Hiibinette*, fru Olsson*, lierrar Helge Karlsson*
och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Dickson*,
Lundmark, Rimås*, Wikner, Rask*, Nilsson i Agnäs*, Andersson i Örebro,
fru Ekroth och herr Johansson i Växjö.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Olsson och herr Johansson i Växjö, vilka ansett att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

I motionerna I: 136 och II: 171 framföres yrkanden rörande dels undersökning
av orsakerna till bristen på personal inom sjukvården, dels prövning
av frågan om huruvida utländsk arbetskraft samt manliga skötare kunde
rekryteras för olika vårduppgifter, dels skyndsam utredning — på grundval
av den nämnda undersökningen — angående åtgärder för hävande av
bristen på sjuksköterskor och annan vårdpersonal.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att personalbristen inom sjukvården
och särskilt bristen på sjuksköterskor medför att andra vårdresurser
i form av vårdanläggningar och utrustning inte kan utnyttjas till fullo. Likaså
medför bristen att en önskvärd utbyggnad av kapaciteten på angelägna
vårdområden äventyras. Åtgärder för att bemästra personalproblemen och
säkra tillgången på personal måste därför te sig synnerligen angelägna.

Som framgår av de remissvar som avgivits i anledning av motionerna var
antalet aktiva sjuksköterskor under år 1963 23 354, varav 12 975 heltidsaktiva
under mer än 9 månader av året. Antalet icke yrkesverksamma sjuksköterskor
torde f. n. uppgå till omkring 10 000.

Utskottet vill understryka vikten av att strävandena att ytterligare öka
utbildningskapaciteten energiskt fullföljes, emedan det har avgörande betydelse
för den framtida utbyggnaden på olika vårdområden. Beträffande
möjligheterna att häva den nu akuta bristen torde dock åtgärderna i hög
grad böra inriktas på att öka yrkesintensiteten bland de redan utbildade
sjuksköterskorna. Såsom sjuksköterskeföreningen framhållit är det av
utomordentlig vikt att man vidtar sådana åtgärder, som ökar rekryteringen
till hälso- och sjukvården av de gifta och ogifta nu icke yrkesverksamma
sjuksköterskorna. Motionärerna har i detta avseende yrkat på skyndsam
undersökning rörande orsakerna till nuvarande brist på personal inom sjukvården
med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena. Yrkandet
har tillstyrkts av Sjuksköterskeföreningen såvitt gäller löne- och
skatteförhållandena. Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla att

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 11

flera av dessa frågor är beroende av parternas ställningstaganden i avtalsförhandlingar.
En undersökning av nämnda art skulle dock vara av betydande
värde, emedan man härigenom skulle få fram bättre underlag för
bedömning av hur olika insatser och åtgärder bör avvägas för att effekten
skall bli den största möjliga. Utskottet tillstyrker därför förevarande yrkande.
Härvid vill utskottet erinra om det samband som finns mellan rationaliseringssträvandena
inom sjukvården och personalens arbetsförhållanden.

Beträffande yrkandet om utredning på grundval av undersökningens resultat
finner utskottet sig inte kunna ta ställning till det närmare förfarandet
vid vidtagande av de åtgärder som undersökningen ger anledning till.
Utskottet förutsätter dock att de olika åtgärder och insatser vartill undersökningsresultatet
kan föranleda genomföres så skyndsamt det över huvud
taget är möjligt.

Vad slutligen angår frågan om rekrytering av utländsk arbetskraft har
remissinstanserna framhållit att sjuksköterskebrist råder i det övriga Norden
liksom i flertalet övriga västeuropeiska länder. Utskottet är medvetet
om att flera vägar redan prövas för att skaffa utländsk arbetskraft till den
svenska sjukvården. Medicinalstyrelsen har anvisat vägar för att temporärt
tillföra sjukvården arbetskraftstillskott genom nämnden för internationellt
bistånd. Dessa möjligheter bör prövas. Prövning av ytterligare åtgärder är
nödvändiga när det gäller införande av utländsk arbetskraft.

Såsom medicinalstyrelsen framhållit är det helt enkelt nödvändigt att
manlig ungdom intresseras för sjukvårdsyrkena och att huvudmännen stimuleras
till inplacering av män i sjukvårdsarbete. Undersökning bör ske om
hur denna inplacering skall kunna effektiviseras.

De i motionerna I: 579 och II: 699 framförda förslagen om tillsättande av
en utredningsman med fullmakt att samordna olika åtgärder och med uppdrag
att framlägga en generalplan för hälso- och sjukvården har i remissyttrandena
genomgående avstyrkts. Enligt utskottets mening kan behov av
samordnande åtgärder på detta område och organisationen härför förutsättas
bli behandlade av utredningen om medicinalväsendets centraladministration
(MCA-utredningen), som skall utreda organisationen och arbetsuppgifterna
för medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ samt därjämte,
enligt tilläggsdirektiv år 1964, i samråd med socialstyrelseutredningen jämväl
utreda och framlägga förslag rörande en gemensam centralorganisation
för socialvårds- och medicinalväsende.

Under hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 136 och II: 171 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till
bristen på personal inom sjukvården med avseende på arbets-,
social-, löne- och skatteförhållanden;

2. om skyndsam prövning av frågan om utländsk arbets -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

kraft samt manliga skötare kan rekryteras för olika vårduppgifter
inom sjukhusväsendet;

3. om skyndsam utredning, på grundval av ovan nämnda
undersökningar, angående åtgärder för ett snabbt hävande
av sjukvårdens brist på sjuksköterskor och annan vårdpersonal;
samt

B. att de likalydande motionerna 1:579 och 11:699 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.

)

m in) - i

bl*

''juiir,h:ri ft no

tf fl y>nviA^:xo aha«i\ih i<>- yjtwir mc -ui

Aif sbiVj-rt/H h , / r;/ '' ; > mor] n,

ESSELTE AB. STHLM 65
614710