Nr 31- -33 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

Nr 31

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för att förbättra
företagshälsovården, angående företagshälsovård,
yrkeshygien och yrkesmedicin samt om åtgärder
mot yrkesskador och yrkessjukdomar.

I de likalydande motionerna I: 109 av herr Lundström m. fl. och II: 139
av herr Ohlin m. fl. föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om förslag för genomförande av i utredningen »Arbetsforskning»
inom statens medicinska forskningsråd framlagda mest angelägna projekt
jämte erforderliga anslagsäskanden därför, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning beträffande
organiserat samarbete mellan statliga, landstingskommunal och övriga
institutioner för yrkesmedicin, yrkeshygien och företagshälsovård inom
landet.

I de likalydande motionerna I: 594 av herr Sundin m. fl. och II: 695 av
herr Hansson i Skegrie m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla

1) om skyndsam prövning och förslag angående en sådan förstärkning av
resurserna för den vetenskapliga forskningen, att förhållanden som framkallar
yrkesskador och yrkessjukdomar inom olika yrkesområden kan effektivt
motverkas;

2) om vidtagande av sådana åtgärder, att ökad utbildning i företagshälsovård
snarast möjligt kommer till stånd i fråga om såväl läkare som övrig
erforderlig personal;

3) om vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga för sådan samordning
inom företagshälsovården samt mellan denna och övrig sjukvård
och arbetsvärd, att hela näringslivet och därmed även mindre företag, jordbruk
och skogsbruk m. fl. kan få möjligheter till en god företagshälsovård;
samt

4) om skyndsamt vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga och
lämpliga i syfte att genom radio och TV samt genom undervisning vid yrkesskolor
och annan kursverksamhet öka upplysningen om yrkesskadors och
yrkessjukdomars förebyggande och botande.

I en inom andra kammaren väckt motion II: 21 av herr Holmberg m. fl.
föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en skyndsam
utredning rörande åtgärder i syfte att öka utbildningen respektive vidareutbildningen
av läkare och sjuksköterskor för företagshälsovårdens
1—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 31—33

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

behov, samt att åtgärder vidtages med syfte att omedelbart börja utvidga
landstingens och de landstingsfria städernas hälso- och sjukvård i enlighet
med synpunkterna i motionen.

Samtliga ovannämnda motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet,
som upptagit dem till samtidig behandling.

I motionerna I: 109 och II: 139 uttalas att företagshälsovården berör fyra
områden: rent förebyggande åtgärder, hälsovård, sjukvård och rehabilitering.

Vid större företag har industriläkaren i regel heltidstjänst och blir specialiserad.
Vid mindre företag anställda läkare och sjuksköterskor torde
huvudsakligen sysselsätta sig med sjukvård. Företagshälsovården bör samordnas
med annan form av sjukvård, vilket är särskilt viktigt för rehabiliteringen.
Företagshälsovården har expanderat avsevärt och är tillfredsställande
ordnad vid flera större företag, men så ej vid de små företagen. Samhället
bör uppmuntra tillskapande av hälsovårdsmöjligheter vid dessa. Genom
försöksverksamhet bör man söka komma fram till någon form av företagshälsovård
även för jordbruk och skogsbruk.

För att lösa problemen bör industriläkarkurserna vid statens institut för
folkhälsan göras mera omfattande, flera yrkesmedicinska avdelningar inrättas
och yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset ges ökade
personella resurser.

I fråga om yrkeshygien och yrkesmedicin anföres, att någon samordning
mellan de olika institutioner som sysslar därmed endast förekommer undantagsvis.
Samarbetet bör organiseras. Yrkesmedicinska avdelningar bör
inrättas i ökad omfattning vid regionsjukhus samt vid centrallasarett
inom områden med mycken industri. Blivande läkare bör undervisas i de
speciella medicinska problem som finns inom arbetslivet. Särskilda industriläkare
bör utbildas. Forskningen bör intensifieras i fråga om de medicinska,
psykologiska och sociologiska problem, som den industriella utvecklingen
medfört och forskningsprojekt bör stödjas av statsmakterna.

I motionerna 1: 594 och II: 695 anlägges i stort sett samma synpunkter.
Den industriella utvecklingen har medfört problem för individen från hälsosynpunkt.
Samhällets alla resurser måste sättas in på förebyggande och
botande av yrkessjukdomar och yrkesskador. Upprustning av industri- och
företagshälsovården är därför nödvändig. Större företag har sökt ordna
denna vård, men för mindre företag och i all synnerhet för jordbruk och
skogsbruk är problemen svårlösta. Genom samordning och samarbete bör
dock även mindre företag kunna få en god företagshälsovård.

En upprustning av företagshälsovården bör inriktas på såväl de förebyggande
åtgärderna som vård- och rehabiliteringsåtgärder. Vunna erfarenheter
om förebyggande åtgärder måste så snabbt och direkt som möjligt delges
företag och anställda. Vid flerläkarstationer bör placeras även läkare
med utbildning i företagshälsovård. Utbildningen av personal för företags -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

hälsovården bör i ökad utsträckning inriktas på rehabilitering och arbetsvärd.
Samordning och samarbete mellan olika institutioner på företagshälsovårdens
område bör främjas av samhället och upplysning därom spridas
genom massmedia.

Även i motion II: 21 anlägges likartade synpunkter. Företagshälsovården
är otillfredsställande. Den tekniska utvecklingen medför hets i arbetet, som
för arbetarskyddet och yrkesmedicinen medför nya problem. Företagshälsovård
och bioteknologi kan minska många arbetshinder, men endast delar
av arbetslivet är täckta av företagshälsovård. Denna hälsovård bör vara underställd
samhällets huvudmannaskap.

Ökad utbildning och vidareutbildning av företagsläkare och sjuksköterskor
är mycket viktig. Utbildade sjuksköterskor som icke är i tjänst borde
kunna intresseras för kurser i företagshälsovård med perspektiv att få deltidstjänst
inom företagshälsovården. Arbetarskyddet och yrkesmedicinens
organisation bör förstärkas och hälsokontrollen utbyggas.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 139, II: 695 och II: 21.

Utskottet

I motionsyrkandena framlägges förslag om dels åtgärder i syfte att utvidga
sjukvårdshuvudmännens hälso- och sjukvård med sikte på företagshälsovårdens
behov (II: 21), dels utredning (I: 109 och II: 139) respektive
åtgärder (1:594 och 11:695) för att åstadkomma organiserat samarbete
och bättre samordning inom områdena för yrkesmedicin, yrkeshygien och
företagshälsovård, dels utredning (11:21) respektive åtgärder (1:594 och
II: 695) beträffande ökad utbildning av personal för företagshälsovård, dels
åtgärder för genomförande av vissa forskningsprojekt (I: 109 och II: 139)
samt prövning och förslag angående förstärkning av den vetenskapliga
forskningens resurser (I: 594 och II: 695), dels åtgärder för ökad upplysning
om yrkesskador och yrkessjukdomar (I: 594 och II: 695).

Utskottet har tidigare vid åtskilliga tillfällen haft att behandla sådana
spörsmål som upptagits i de här föreliggande motionerna eller dem närliggande
frågor (se exempelvis utskottets utlåtanden nr 24/1961, 18/1962,
24/1962, 55/1962, 34/1963, 12/1964, 23/1964 och 24/1964). I utlåtandena
23/1964 och 24/1964, vilka gällde motioner med yrkanden som väsentligen
täcker de i de föreliggande motionerna II: 21 samt I: 594 och II: 695 framförda,
hänvisade utskottet huvudsakligen till den aktivisering av arbetet på
förevarande områden som skett under den senaste tiden och till de förbättringar
som kunde förväntas härav ävensom till pågående utredningar samt
avstyrkte enhälligt motionerna, vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

Den allmänna debatten kring yrkesmedicinen, yrkeshygienen, arbetsfy1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 31—33

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965

siologien och företagshälsovården har varit och är fortfarande mycket livlig.
Många kritiska synpunkter på den nuvarande verksamheten har anförts
och behovet av ökade resurser har även framhållits i utredningar och av
myndigheter och organisationer. Det är även utskottets mening att de rådande
förhållandena icke kan anses i alla avseenden tillfredsställande och
utskottet finner det förståeligt att motionärerna på sätt som nu skett velat
aktualisera en rad spörsmål på dessa områden. Utskottet vill emellertid
i det följande bl. a. något beröra ett par omständigheter som tillkommit efter
förra årets riksdagsbehandling av motioner i hithörande ämnen.

Den allmänna debatten har i stor utsträckning rört sig om ett helt nyligen
avgivet utredningsförslag »Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi»
(socialdepartementet, stencil 1964: 11). Utskottet får erinra om att
vid innevarande riksdag väckts motioner (1:176 och 11:222), vari framställts
yrkanden om inrättande av ett sådant institut ävensom om vissa ökade
resurser för arbetarskyddsstyrelsen. Motionerna har hänvisats till statsutskottet
som upptagit dem till behandling i sitt utlåtande nr 5. Statsutskottet
har uttalat bl. a. att en förstärkning av resurserna på detta område är angelägen
men framhållit att frågan om ett arbetsmedicinskt institut är under
Kungl. Maj:ts prövning och att med hänsyn härtill någon åtgärd från riksdagens
sida icke är påkallad. Förslaget om ökade resurser för arbetarskyddsstyrelsen
har framställts mot bakgrunden av att en utredning angående företagshälsovården,
vilken sker under ledning av styrelsen, ännu icke kunnat
avslutas. Statsutskottet har i denna fråga erinrat bl. a. om att 40 000 kronor
ställts till utredningens förfogande för första halvåret 1965 och att viss
förstärkning av ämbetsverkets arbetskraft för ändamålet kan förväntas
samt avstyrkt motionerna även i denna del.

Den förenämnda utredningen angående ett arbetsmedicinskt institut bär
uttalat den uppfattningen, som säges vara omfattad jämväl av arbetsmarknadspartema,
att det aktuella läget och den förutsedda utvecklingen inom
näringslivet kräver kraftfulla insatser från samhällets sida främst inom
undervisningens och utbildningens men även inom utvecklingens och forskningens
områden, samtidigt som kravet på en utbyggd yrkeshygienisk, yrkesmedicinsk
och arbetsfysiologisk serviceverksamhet kvarstår. Med hänsyn
till utvecklingens krav har utredningen bedömt det vara mest ändamålsenligt
att i första hand förstärka och samordna resurserna för utbildning
och utveckling med tills vidare en viss begränsning av serviceverksamheten.
Genom koncentrerade insatser på utvecklings- och utbildningsområdena bör
man enligt utredningen successivt kunna nå en ökad servicekapacitet dels
hos den av utredningen föreslagna centrala instansen, dels perifert vid yrkesmedicinska
sjukhnsenheter.

Undersökningen framför synpunkter och förslag beträffande serviceverksamheten,
utvecklings- och forskningsarbetet, undervisnings- och utbildningsfrågorna
samt informations- och kontaktverksamheten, vilka spörsmål
utskottet icke ansett sig böra här gå närmare in på.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965 5

De remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag har genomgående
i allt väsentligt anslutit till de av utredningen anförda synpunkterna.

Den förenämnda undersökningen beträffande företagshälsovården sker
i samarbete mellan arbetarskyddsstyrelsen och representanter för medicinalstyrelsen,
LO, SAF och Svenska industriläkarföreningen. Utgångspunkt för
utredningen är en av internationella arbetsorganisationen år 1959 utfärdad
rekommendation och utredningens syfte är i första hand att kartlägga behovet
av företagshälsovård främst vid mindre företag och att få i gång försöksverksamhet.
Utredningen har till följd av bristande resurser blivit försenad
men numera har, som ovan nämnts, medel ställts till förfogande för en
intensifiering av utredningsarbetet.

Det är självfallet icke möjligt för utskottet att ingående bedöma i vilken
utsträckning det framlagda förslaget om ett särskilt institut och den pågående
utredningen om företagshälsovården kan anses innefatta eller medföra
lösningar av de olika problem som upptagits i motionerna. I vart fall
synes det dock utskottet som om de frågor som enligt vad ovan sagts behandlades
av förra årets riksdag och som upptagits även i årets motioner
kommit i ett i viss mån bättre läge. Utskottet finner därför icke anledning
förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i dessa frågor.
Det kan vidare förutsättas att det i motionerna I: 109 och II: 139 påtalade
behovet av att genomföra vissa särskilt angelägna forskningsprojekt blir
beaktat vid den fortsatta prövningen av föreliggande förslag om förbättrade
resurser för forskningen. Likaså torde de i motionerna I: 109 och
II: 139 samt I: 594 och II: 695 framförda önskemålen om organiserat samarbete
och bättre samordning på förevarande områden uppmärksammas vid
denna prövning och i den pågående utredningen om företagshälsovården.

Utskottet får sammanfattningsvis anföra, att behovet av en ändamålsenlig
och väl utbyggd arbetsmedicinsk organisation och av en effektiv företagshälsovård
är väl dokumenterat. Utskottet förutsätter emellertid att
prövningen av förslaget om ett arbetsmedicinskt institut och därmed sammanhängande
frågor samt utredningen angående företagshälsovården kommer
att slutföras utan onödig tidsutdräkt. När så skett torde behovet och
den lämpliga utformningen av ytterligare åtgärder i motionernas syfte låta
sig bättre överblicka. Utskottet anser sig för närvarande icke böra förorda
någon riksdagens skrivelse till Kungl. Maj :t i anledning av motionerna
utan får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att motion 11:21, de likalydande motionerna I: 109 och
11:139 samt de likalydande motionerna 1:594 och 11:695
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 År 1965

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Enarsson, Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström, Hedlund, Nyman, Hiibinette
och Helge Karlsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark,
Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille och Johansson i Växjö.

Reservationer

1) av herr Nyman som ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande.

I motionsyrkandena etc... . (= utskottet i styckena 1—8) ... intensifiering
av utredningsarbetet.

Utskottet finner att den i motionerna I: 109 och II: 139 samt I: 594 och
11:695 föreslagna samordningen av företagshälsovården och övrig sjukoch
hälsovård är synnerligen angelägen. Den ovannämnda, inom arbetarskyddsstyrelsen
tillsatta utredningen om företagshälsovården har att pröva
om principerna i ILO:s rekommendation nr 112 (1959) angående företagshälsovård
bör komma till uttryck i lagstiftning eller i av styrelsen utfärdade
anvisningar. I rekommendationens 11 :e punkt uttalas att företagshälsovården
jämväl bör upprätthålla kontakt med tjänster och organ utanför företaget
vilka befattar sig med frågor rörande arbetarnas hälsa, säkerhet, omskolning,
rehabilitering, omplacering och välfärd. Med hänsyn till rekommendationen
på denna punkt synes den pågående utredningen böra pröva
de av motionärerna aktualiserade frågorna om samordning mellan företagshälsovård
samt sjuk- och hälsovård i övrigt och om ett organiserat samarbete
mellan statliga, landstingskommunala och övriga institutioner för yrkesmedicin,
yrkeshygien och företagshälsovård inom landet. De här redovisade
synpunkterna bör delgivas arbetarskyddsstyrelsen.

I motionerna I: 109 och II: 139 har vidare föreslagits åtgärder för genomförande
av vissa angelägna forskningsprojekt på arbetsforskningens område.
Frågan om forskningen beröres i utredningsförslaget beträffande ett
särskilt institut för arbetshygien och arbetsfysiologi. Vid remissbehandlingen
av förslaget har emellertid riktats viss kritik mot detsamma, bl. a.
från statens tekniska forskningsråd. Rådet har bl. a. anfört att de löpande
insatserna på forskningssidan bör åvila ett organ med egen betydande forskningskapacitet
samt med resurser att i behövlig omfattning beställa utredningar
och forskningsarbeten utanför den egna organisationens ram, t. ex.
vid härför lämpade laboratorier inom näringslivet. Rådet har emellertid
funnit att dessa problem och möjligheter ej beaktats i erforderlig utsträckning
och att det framlagda förslaget i dessa avseenden är klart otillräckligt.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1965 7

Rådet har följaktligen förordat att frågan om forskningen inom arbetshygien
och arbetsfysiologi göres till föremål för kompletterande utredning,
gärna i samråd med den nyligen tillsatta utredningen angående branschforskning.
Utskottet delar rådets uppfattning att frågan om arbetsforskningen
bör göras till föremål för ytterligare utredning och föreslår att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t ger denna uppfattning till känna.

att riksdagen i anledning av motion II: 21, de likalydande
motionerna I: 109 och II: 139 samt de likalydande motionerna
I: 594 och II: 695 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver
till känna vad utskottet ovan anfört.

2) av herr Hamrin.