Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inflytande för de
anställda över enskilda företag och om inflytande för
de anställda över statliga företag.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 133 av herrar Lager och Adolfsson samt II: 172 av herr Hermansson m. fl.
föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en sådan
översyn och förändring av lagen om aktiebolag att de anställda kan ges insyn
i och inflytande över företagens skötsel.

I de likalydande och likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade
motionerna 1: 13b av herrar Lager och Adolfsson samt II: 173 av herr
Hermansson m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställer om snabb utredning och praktiska åtgärder för att inom statsföretagen
ge bestämmanderätt åt de anställda.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig handläggning.

I motionerna I: 133 och II: 172 anföres, att en av de viktigaste demokratiseringsfrågorna
är frågan om arbetarnas och tjänstemännens inflytande
över de företag där de ger sin arbetskraft. Denna fråga ställer problemen om
vittgående ändringar i de nu rådande ägandeförhållandena.

Vissa ändringar i fråga om de anställdas trygghet har skett genom
överenskommelserna om permitteringslön och avgångsvederlag, men på
den viktigaste punkten, den om de anställdas inflytande över företagen,
har ingenting ändrats. Den vanligaste invändningen är att dessa frågor
tillhör områden, där arbetsmarknadens parter möts och som statsmakterna
skall undvika. Ibland hänvisas till företagsnämnderna. Dessa är
emellertid inte förankrade i lagstiftning, och deras befogenhet är ytterst
begränsad.

Som det nu är ligger bestämmanderätten helt i kapitalägarnas händer,
och deras ställning skyddas bl. a. av lagen om aktiebolag, som därför bör
omarbetas. Om produktionsutvecklingen skall kunna upprätthållas blir
det ofrånkomligt med tidsenliga former för ägandeförhållandena.

Sådana statsföretag som SJ, postverket, televerket etc. berörs inte av
ändringar i aktiebolagslagen, vilken ej heller förbjuder statens bolag, såsom
LKAB och NJA, att ge sina anställda bestämmanderätt i företagen.
Om de samhälleliga företagen började praktisera företagsdemokrati skulle
det få avsevärda konsekvenser även för den privatägda sektorn. De anBihang
till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 23

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965

ställdas bestämmanderätt skulle stimulera till bästa möjliga produktionsresultat.

I motionerna I: 134 och II: 173 hänvisas till motiveringen i motion I: 133.

Beträffande motiveringen får utskottet i övrigt hänvisa till motion I: 133.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statskontoret,
järnvägsstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO) och Luossavaara—Kirunavaara AB
(LKAB).

Statskontoret framhåller, att det pågår en snabb utveckling bort från
det hittills tillämpade systemet, att verksledningens beslut fattas av verkschefen
enrådigt eller med deltagande av chefstjänstemännen i plenum, till
lekmannastyrelser, sammansatta på olika sätt. I många fall är huvudsyftet
med urvalet av styrelseledamöter att bereda plats för vissa intressen, men
i andra fall har man direkt tagit avstånd från en sådan princip. Tjänstemän
ingår endast undantagsvis i lekmannastyrelserna. Kontoret förordar för sin
del lekmannastyrelser, som kan motverka byråkratisk trångsyn och ensidighet.
Kontoret finner det angeläget framhålla, att de olika personalkategorierna
inom de statliga företagen ges möjlighet att få sina synpunkter
beaktade i avsevärd omfattning. En ändamålsenlig form för kontakt mellan
personalen och företagsledningen är företagsnämnderna, vilka successivt
konsolideras och för vilka en ytterligare utveckling torde vara möjlig.

Statskontoret avstyrker motionerna.

Järnvägsstyrelsen utgår ifrån att motionärerna med uttrycket »bestämmanderätt»
åsyftar »medbestämmanderätt», d. v. s. en rätt för de
anställda att delta i beslutsprocessen och fortsätter: »Det torde numera
vara allmänt vedertaget att medbestämmande måste principiellt motsvaras
av medansvar, och innan det klarlagts hur ett sådant medansvar skall kunna
utkrävas är det enligt styrelsens mening icke möjligt att ha någon
uppfattning om effekten av medbestämmandet. Däremot ställer det sig
annorlunda med medinflytandet, d. v. s. insyn i och information om företagets
skötsel och möjligheten att i samband därmed framföra synpunkter.»

Styrelsen omnämner därefter en rad organ, som tillskapats inom styrelsens
förvaltningsområde, där personalen har möjlighet att öva inflytande,
såsom s. k. förordsfullmäktige, utbildningsnämnd, skydds- och säkerhetskommittéer,
utredningskommittéer m. m. Ett samarbetsorgan av särskild
typ är företagsnämnderna, vilkas befogenheter visserligen är begränsade
men dock utgör en utmärkt form för information och i sin mån samråd.
Styrelsen finner därför att inom SJ de anställda utövar ett icke föraktligt
medinflytande på beslutsprocessen. Utvecklingen fortsätter, och en utredning
synes endast kunna blotta de trots allt kvarstående motsättningarna mellan
arbetsgivar- och arbetstagarintressen.

SAF anser, att motionärernas påstående att de anställda »är uteslutna

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965 3

från allt inflytande» över de företag där de arbetar är en grov karikatyr av
verkligheten. Frågan är emellertid ytterligt komplicerad, och ändringar i
aktiebolagen torde icke vara ägnade att främja en lugn utveckling.

SAF avstyrker motionerna.

LO hänvisar till överenskommelsen mellan LO och SAF om anställningstryggheten.
Förslag till åtgärder för att öka och fördjupa de anställdas inflytande
i företagen kommer att aktualiseras. LO är emellertid icke beredd
att nu precisera sin ståndpunkt.

I fråga om den industriella demokratien inom statlig affärsverksamhet
förbereder en kommitté inom Statstjänarkartellen förslag till revision av
överenskommelsen om företagsnämnder inom statsförvaltningen.

LO anser sig icke ha anledning att påkalla de begärda utredningarna.

TCO anser, att hithörande frågor bör behandlas i första hand genom förhandlingar
och överenskommelser mellan berörda parter på arbetstagarrespektive
arbetsgivarsidan, och anser ej utredning påkallad.

SACO har samma uppfattning och finner ingen anledning att tillstyrka
motionerna.

LKAB framhåller att den s. k. företagsdemokratien befinner sig i ett utvecklingsskede
och att olika avsnitt är under behandling på såväl arbetsgivar-
som arbetstagarsidan. En fortsatt behandling av frågorna i denna
ordning synes vara att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning
av riksdagen fastställda normer för verksamheten.

Utskottet

Motionärerna föreslår utredningar och åtgärder i syfte att ge anställda
i privata företag insyn i och inflytande över företagens skötsel samt att
inom statsföretag ge bestämmanderätt åt de anställda.

Huvudorganisationer på arbetsmarknaden har i yttranden över motionerna
framhållit att överväganden i hithörande olika frågor för närvarande
sker inom organisationerna samt att dessa frågor för att ge bästa möjliga
resultat bör behandlas i första hand genom förhandlingar och överenskommelser
mellan berörda parter. I fråga om statsföretagen har i yttrandena
bl. a. anförts att företagsdemokratien befinner sig i ett utvecklingsskede
där olika avsnitt är under behandling på såväl arbetsgivar- som
arbetstagarsidan. En fortsatt behandling av frågorna i denna ordning anses
vara att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning av riksdagen
fastställda normer för verksamheten.

Utskottet delar den uppfattning som sålunda uttryckts i remissyttrandena.

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1965

Med hänsyn härtill finner utskottet icke i de i motionerna föreslagna utredningarna
och åtgärderna påkallade utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 133 och II: 172 samt
de likalydande motionerna I: 134 och II: 173 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 april 1965

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Hellebladh,
Nyman, Axel Kristiansson, fru Hultell*, herrar Helge Karlsson*, Wååg*
och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar*, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark*, Rimås,
Wikner, Börjesson i Glömminge*, Gustafsson i Uddevalla* och Nilsson i
Agnäs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLN 63
614673