Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förvärvsarbete
för kvinnor, angående grkesintensiteten hos
vissa grupper av kvinnor och om införskaffande av
uppgifter angående arbetslösheten bland kvinnor
in. m.
Följande motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet:
1) de likalydande motionerna I: 258 av herr Virgin m. fl. och II: 312 av
herr Heckscher m. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa om utredning av kvinnornas möjligheter och önskemål
att åtaga sig förvärvsarbete;
2) de likalydande motionerna 1:578 av herr Paul Jansson m. fl. och II:
709 av fru Sjövall m. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om att en utredning tillsättes med uppgift
a) att insamla och analysera material som belyser yrkesintensiteten hos
ovan berörda grupper av gifta och ogifta kvinnor och
b) föreslå de åtgärder vartill undersökningen kan föranleda;
3) motion 11:48 av fru Rgding m. fl. vari föreslås, att riksdagen beslutar,
att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om omedelbara åtgärder för
att få så tillförlitliga och fullständiga uppgifter som möjligt om antalet
kvinnor som önskar förvärvsarbete och i samband därmed också andra uppgifter
som kan vara av värde för bedömningen av hur man bäst skall bereda
sysselsättning åt denna arbetskraft.
I motionerna 1:258 och 11:312 framhålles, att vid sidan av immigration
de gifta kvinnorna utgör vårt egentliga arbetskraftstillskott. Utvecklingen
tyder också på en ökad yrkesverksamhet bland dem, men det förefaller som
om en stagnation nu inträtt. Det råder en akut brist på arbetskraft bl. a.
inom vårdsektorn och inom skolväsendet. Man har i fråga om viss specialutbildad
arbetskraft kunnat konstatera en högre avgång ur yrket av kvinnliga
arbetstagare än av manliga. Antalet kvinnliga studerande ökar emellertid
ständigt.
Det är angeläget att man snarast gör en analys av anledningarna till den
låga kvinnliga yrkesverksamheten. Hittills har man nöjt sig med att öka
utbildningskapaciteten men icke tillräckligt uppmärksammat frågan om att
få kvinnorna att kvarstanna i yrket. Det bör prövas på vilket sätt man
kan främja inrättande av deltidsbefattningar i såväl allmän som enskild
tjänst och när det gäller allmän tjänst befordringsmöjligheterna för deltidsarbetande.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 11 samt. Nr 22
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965
Eu mängd faktorer spelar givetvis in men man saknar vetskap om de
faktiska förhållandena, man saknar eu helhetsbild. En utredning berörande
alla gifta kvinnor i aktiv ålder måste emellertid bli synnerligen omfattande,
varför den bör genomföras i etapper och i första hand avse det mest
utsatta områden där särskilda kompetenskrav uppställts.
I motionerna 1:578 och II: 709 anföres, att enligt arbetsmarknadsstyrelsens
beräkning av tillgången på arbetskraft fram till år 1980 den ökning
som kan förväntas hänför sig till de gifta kvinnorna. Sysselsättningsgraden
för de gifta kvinnorna varierar för olika trakter mellan 7 och 43 %. Undersysselsättning
förekommer i glesbygder och på orter med ensidig industri.
Om prognosen skall hålla, måste förvärvsintensiteten bland de gifta kvinnorna
bli högre på orter med goda sysselsättningsmöjligheter.
Prognosen grundas på en framskrivning av den ökning som skett de
sista femton åren. Detta är icke realistiskt, ty uppgifter från arbetskraftsundersökningarna
tyder redan på en stagnation för gifta kvinnor och särskilt
bland de äldre. På vissa områden föreligger akut brist på arbetskraft
såsom inom vårdyrkena och bland läkare, lärare och sjuksköterskor.
Åtgärder för att öka benägenheten för gifta kvinnor att ta arbete företas
och pågående utredningar undersöker problemet, varjämte förbättrad statistik
medger att man bättre kan följa utvecklingen. Vissa utredningar och
fortsatta undersökningar är emellertid påkallade såsom i fråga om meritvärdering
vid deltidstjänst, tillgången på högre rekryteringstjänster för
kvinnor och större flexibilitet i den offentliga tjänsteorganisationen. Kännedomen
om olika åtgärders effekt är också bristfällig.
Samlade åtgärder erfordras och i första hand bör den akademiskt utbildade
arbetskraften och de yrken som kräver legitimation uppmärksammas.
Lokala undersökningar kan bilda underlag för bedömningar av allmän karaktär
eftersom grundproblemen sannolikt är likartade i hela samhället.
Utredningar pågår bl. a. inom statistiska centralbyrån och arbetsmarknadsstyrelsen
men en samlande utredning bör komma till stånd. Vidare bör en
kartläggning av redan vidtagna åtgärder göras och förslag till nya åtgärder
framläggas.
I motion 11:48 framhålles bl. a. att det utöver de registrerade arbetslösa
finns ett stort antal som kan hänföras till »dold arbetslöshet». De arbetslösa
kvinnorna tillhör i stor utsträckning denna grupp. Vidare hävdas att
mycket kan göras, bl. a. genom lokaliseringspolitiken, för att bereda arbete
åt dessa kvinnor.
Motionärerna framhåller, att det är en rimlig begäran att man i första
hand åstadkommer likställighet mellan arbetslösa män och kvinnor, åtminstone
i det hänseendet att man klarlägger hur många arbetslösa det
finns i verkligheten samt den lokala fördelningen av dessa arbetskraftstillgångar.
Det går inte att avfärda denna fråga med en hänvisning till att även
kvinnorna får anmäla sig till arbetsförmedlingen. Då bortser man nämligen
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 är 1!)6,j
från eu massa fördomar som hindrar många kvinnor att ta ett sådant initiativ
och också från det hinder som består däri att hundratusentals kvinnor
nu inte har någon praktisk möjlighet att få ett arbete inom rimligt avstånd
lrån hemmet. Man glömmer det som måste vara avgörande ur samhällets
synpunkt, nämligen att utforska hela tillgången på arbetskraft för att använda
detta som bedömningsgrund för att anlägga statsföretag eller tillse
på annat sätt att arbetskraften utnyttjas.
Flera kommuner med ensidigt näringsliv och därför stor tillgång på icke
förvärvsarbetande kvinnlig arbetskraft har själva gjort undersökningar
för att få ett statistiskt material till sina överläggningar med statliga myndigheter
och privata företagare. Åtgärder för att skaffa tillförlitliga uppgifer
om den verkliga arbetslöshteen bör vidtagas under samverkan mellan
statliga och kommunala organ.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
11:312, 11:709 och 11:48.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.
Utskottet har inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska
centralbyrån.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför i fråga om motionerna II: 312
och II: 709 följande:
I den omskolnings- och fortbildningsverksamhet för arbetslösa in. fl. som
handhas av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsverket deltog under 1964
ca 40 000 personer varav ca 16 100 kvinnor, en ökning med ca 1 500 jämfört
med 1963. För kvinnorna dominerade utbildningen inom vårdområdet och
kontorsområdet. I huvudsak meddelades kunskaper för mera rutinbetonade
arbetsuppgifter.
Under 1961 introducerades en utbildning i form av s. k. reaktiveringseller
repetitionskurser. Kurserna är avsedda för sådana kvinnor som redan
har en god yrkesutbildning men varit borta från förvärvsarbete under längre
tid och före återinträdet i sitt yrkesarbete önskar en repetition av sina kunskaper
och en orientering om det nya som hänt inom yrket. Under 1964 anordnades
sådana kurser för sjuksköterskor, sjukgymnaster, förskollärare
och socionomer.
Den särskilt besvärande bristen på yrkeskunnig arbetskraft inom sjukvården
medförde för arbetsmarknadsstyrelsens del att särskilda utbildningsåtgärder
vidtogs under 1962. Den 30 juni 1961 uppdrog nämligen Kungl.
Maj :t åt arbetsmarknadsstyrelsen, dåvarande överstyrelsen för yrkesutbildning
och medicinalstyrelsen att gemensamt ordna utbildning för sådan personal
som kunde avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning.
Utbildningen skulle i första hand inriktas på laboratoriepersonal (laboratorieassistenter,
laboratriser) och på tre nya yrkesgrupper nämligen röntgenassistenter,
radioterapiassistenter och operationsassistenter. Utbildningen
som är tvåårig, anordnades såsom centrala nybörjarkurer i samarbete mellan
arbetsmarknadsverket och dåvarande överstyrelsen för yrkesutbildning
eller som ordinarie yrkesskolekurser. I uppdraget ingick också att anordna
tidigare omnämnda reaktiveringskurser för sjuksköterskor.
Under tiden december 1963 -december 1964 avslutade följande antal
elever utbildning i kurser för ovan nämnd vårdpersonal:
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965
Laboratorieassistenter .............. 3681 (90)
Röntgenassistenter.......... 63 (33)
Radioterapiassistenter . ............. 23 (13)
Operationsassistenter ............. 62 (30)
Hörselvårdsassistenter ............. 25
Fortbildning i klinisk cytologi....... . 34
Sjuksköterskor (reaktiveringskurser) . 279
Antalet elever som avslutar yrkesutbildning för laboratorie-, röntgen-, radioterapi-
och operationsassistenter under år 1965 uppgår till ca 750.
I absoluta tal fanns 1960 ca 19 500 kvinnliga akademiker, och av dem var
2/3 förvärvsarbetande (enligt folkräkningens definition, d. v. s. de arbetade
minst halv normal arbetsdag). Jämfört med hela den kvinnliga befolkningen
i motsvarande åldrar, d. v. s. 25—65 år, är de kvinnliga akademikernas
förvärvsverksainhetsgrad totalt sett mycket hög eller närmare bestämt dubbelt
så hög som för den kvinnliga befolkningen i dess helhet.
Den tidigare omnämnda omskolnings- och fortbildningsverksamheten för
arbetslösa in. fl., som handhas av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsverket,
står även till de akademiskt utbildade kvinnornas förfogande.
Individuella hjälpåtgärder i form av provanställningar eller som enskild
företagsutbildning kan ävenledes ifrågakomma. I sådana fall befrias arbetsgivaren
från kostnaderna för den »anställde» under prövo- eller utbildningstiden
mot att han förbinder sig att anställa vederbörande mot
gängse lön, om provtjänstgöringen eller utbildningen utfaller till belåtenhet.
Utbildningsbidrag av samma storleksordning som gäller för övrig omskolningsverksamhet
utgår till den som erhållit provanställning eller är
placerad i enskild företagsutbildning.
För kvinnor som innehar lärarkompetens och som efter några års bortovaro
önskar återinträda i yrket har möjligheterna till ny anställning varit
bättre än för andra yrkeskategorier. Komplettering av tidigare kunskaper
har ej vållat oövestigliga svårigheter, och bristen på arbetskraft i yrket har
medverkat till att arbetsgivaren haft en liberalare syn vid nyanställning.
Skolöverstyrelsen anordnar årligen introduktionskurser för läroverkslärare
i Stockholm och på ett par andra orter i landet. Intresset för introduktionskurser
för läraryrket har varit stort bland de återvändande kvinnorna.
Kurserna omfattar 14 dagars praktisk och teoretisk undervisning.
För att stimulera hemmakvinnor med farmaceutisk utbildning att åtaga
sig arbetsuppgifter av tillfällig art, exempelvis kortare sjukvikariat eller
tjänstgöring enstaka dagar vid apotek, tillämpas speciellt förmånliga lönevillkor
och tjänstetidsberäkningar.
Av det ovan sagda framgår, att vissa försök gjorts för att underlätta
för kvinnor med något längre yrkesutbildning och för akademiskt utbildade
kvinnor att efter några års bortovaro ånyo anpassas till arbetsmarknaden.
Detta utgör emellertid bara en ringa början. Inom arbetsmarknadsstyrelsen
planeras sålunda ytterligare åtgärder för att underlätta deras återinträde
på arbetsmarknaden. Bristen på kvalificerad arbetskraft kommer sannolikt
att medverka till ett bättre utnyttjande av den resurs av yrkesutbildad arbetskraft
som finns bland hemmakvinnorna. Anpassnings- eller introduktionskurser
för olika uppgifter inom t. ex. förvaltningsområdet torde
vara önskemål som utan större svårighet skulle kunna realiseras. Li
1
Siffrorna inom parantes anger det antal elever som erhållit utbildning inom det ordinarie
yrkesskoleväsendet.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 5
kaså torde speciella omskolningskurser till nya verksamhetsgrenar för
kvinnor som är lokalt bundna och som ej har möjlighet att sysselsättas
i det egna yrket i hemorten, vara en angelägen uppgift för både arbetsmarknaden
och kvinnorna. Exemplifieringen av önskemål i fråga om
åtgärder för att underlätta för de yrkesutbildade kvinnorna att komma tillbaka
till yrkesarbetet kunde mångfaldigas. Skälen till att ännu så litet gjorts
för en smidigare återanpassning av dessa kvinnor till arbetslivet är inte
negativism endast från arbetsgivarnas eller samhällets sida.
Kvinnorna själva har ännu inte gjort sina anspråk gällande. Möjligheterna
till vuxenutbildning i form av omskolning och liknande är av ungt datum.
och omställningen till nya handlingsmönster tar tid och måste underbyggas
med information om fakta och praktiska arrangemang.
Statistiska centralbyrån yttrar om motion II: 709:
Mot bakgrunden av de erfarenheter från det arbete med arbetskraftsprognoser
som numera bedrivs inom SCB väll verket inledningsvis understryka
vikten av att den fråga som tas upp i motionen blir så allsidigt belyst
som möjligt. Storleken av det totala arbetskraftstillskottet under de
närmaste 15 åren blir — såsom även framhålls i motionen — till väsentlig
del beroende av de gifta kvinnornas yrkesintensitet. För yrkesgrupper med
starkt eller dominerande inslag av kvinnlig arbetskraft kan tillgången på
arbetskraft öka eller minska avsevärt redan vid relativt små förändringar i
yrkesintensiteten.
De yrkesintensitetstal som kommer till uttryck i statistik över den faktiska
sysselsättningen är betingade av en mängd olika faktorer. Man får
här skilja mellan faktorer som verkar på kvinnornas utbud av arbetskraft,
dvs. deras benägenhet att ta arbete och faktorer som verkar på efterfrågesidan,
dvs. möjligheterna att få lämpligt arbete på den ort där de bor. De
benägenhetspåverkande faktorerna kan vara såväl demografiska och utbildningsmässiga
som ekonomiska och sociala (opinionsbildning, attityder), medan
efterfrågesidan i första hand bestämmes av det allmänna ekonomiska
klimatet, regionala variationer i detta samt arbetsgivarattityder. För gifta
kvinnor med specialiserad utbildning tillkommer också att på orten tillgängliga
arbetstillfällen inte alltid motsvarar den utbildningsmässiga inriktningen.
Den faktiskt registrerade yrkesintensiteten bestäms av alla dessa
faktorer tillsammans.
Inom ramen för SCB:s arbete med arbetskraftsprognoser har man givetvis
haft anledning att försöka analysera detta problemkomplex när det
gäller den totala arbetskraften. Hittills har man dock måst begränsa analysen
till den registrerade yrkesverksamheten sådan denna framkommer i
folkräkningar och i de arbetskraftsundersökningar som utförs inom SCB:s
utredningsinstitut fyra gånger om året. I 1960 års folkräkning redovisas
yrkesintensiteten med uppdelning förutom efter kön och ålder även efter
yrkes- och viss högre utbildning. Att från ett sådant material kunna belysa
de grundläggande orsakerna till yrkesintensitetens storlek och utveckling är
givetvis mycket svårt även om vissa slutsatser kan dras från jämförande
studier av regionala och utbildningsmässiga skillnader samt en viss belysning
kan erhållas rörande de demografiska variablernas betydelse för yrkesverksamheten.
Vidare kan nämnas att anslag beviljats för eu monografiserie, baserad
på folkräkningsmaterial in. in., varvid även kvinnornas förvärvsverksamhet
kommer att belysas utifrån olika utgångspunkter.
C Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 är 196ä
Det skulle dock, enligt SCB:s uppfattning, vara värdefullt med kompletterande
undei sökningar, bl. a. attitydundersökningar av det slag som antyds
i motionen. Dessa undersöknignar borde då i princip omfatta all kvinnli»
arbetskraft även om man kan ha anledning att lägga tyngdpunkten på förhållandena
för kvinnor med lång utbildning på grund av det utbildningskapital
dessa representerar och den bristsituation som föreligger då det
gäller vissa sådana kategorier av arbetskraft. En sammankoppling av uppgifter
från akademikerregistret med uppgifter från den planerade folkräkningen
för 1965 skulle kunna ge värdefull information härvidlag. Det bör
dock framhållas att särskilda medel erfordras för att detta skall kunna ske.
I detta sammanhang kan nämnas, att i december 1960 tillsattes på SCB:s
initiativ eu arbetsgrupp för vissa kvinnofrågor, vars närmaste uppgift var
»-dt planera en statistisk undersökning kring dessa frågor. Arbetsgruppen,
vari ingick representanter för socialdepartementet, socialstyrelsen, arbetsmarknadsparterna
och vissa kvinnoorganisationer, utarbetade förslag till
en intervjuundersökning av de gifta kvinnornas problem, särskilt med hänsyn
till deras arbetsmarknadsbeteende och de faktorer som påverkar deras
val av sysselsättning (utbildning, familjesituation, möjligheter att få hjälp
med tillsyn av barnen, attityder till förvärvsarbete m. in.). Ett formulär utarbetades
och provades vid tva mindre provundersökningar. Av ekonomiska
skäl kom dock denna undersökning inte till stånd.
Som framgått ovan är undersökningar av det slag som efterlyses i motionen
delvis redan påbörjade inom ramen för SCB:s verksamhet eller med
nära anknytning härtill. Kompletterande undersökningar av samhällsattityder
m. in. ävensom kartläggning av de åtgärder som vidtagits för att öka
kvinnornas förvärvsintensitet — och om möjligt även effekten av dessa _
är av ren utredningskaraktär och har eu så nära anknytning till denna verksamhet,
speciellt utredningarna inom SCB:s prognosinstitut att de, enligt
verkets uppfattning, bör utföras antingen inom eller i varje fall i mycket nära
samarbete med SCB. Härigenom skulle man på ett smidigt sätt uppnå
den samlade utredningsverksamhet som efterlyses i motionen. Den del av
den i motionen föreslagna utredningen som gäller utarbetande av förslag
till åtgärder faller däremot naturligt inom ramen för en parlamentarisk
kommitté. Det kan då vara lämpligt att en sådan kommitté tillsätts redan
innan resultaten av ovan nämnda undersökning föreligger.
I fråga om motion II: 48 anför arbetsmarknadsstyrelsen:
Yrkcsverksamhetsgraden. För att belysa yrkesverksamhetsgraden bland
kvinnor är det främst två informationskällor, som har kommit till användning,
nämligen folkräkningarna och arbetskraftsundersökningarna. Den senaste
folkräkningen gjordes 1960 och en ny kommer att genomföras innevarande
år. Från folkräkningarna erhållcs bl. a. uppgifter om yrkesverksam>na
kvinnor med fördelning på bl. a. ålder, civilstånd och regionala områden.
Inom styrelsen har från 1960 års folkräkning sammanställts data över
gifta och ogifta kvinnors yrkesverksamhetsgrad i s. k. A- och B-regioner
samt i större tätorter. Uppgifterna har av arbetsmarknadsstyrelsen publicerats
i en serie »Meddelanden från lokaliseringssektionen» (Lokaliseringsoch
utredningsbyrån). En del av dessa sammanställningar är medtagna i
belänkandet Aktiv lokaliseringspolitik (SOU 1963:58).
Arbetskraftsundersökningarna ger vid fyra tillfällen varje år uppgifter
om förvärvsarbetande resp. ej förvärvsarbetande kvinnor med fördelning
efter bl. a. ålder, civilstånd och förekomsten av barn. Arbetskraftsundersök
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 7
ningarna är s. k. urvalsundersökningar, vilket bl .a. medför att någon långtgående
regional uppdelning av materialet ej är möjlig. Viss uppdelning
har dock skett på de tre områdena norra Sverige, storstadslänen samt
övriga landet. Resultaten från arbetskraftsundersökningarna delges, så
snart de föreligger, tidningspressen. Närmare redogörelser publiceras av
statistiska centralbyrån i serien Statistiska Meddelanden och av arbetsmarknadsstyrelsen
bl. a. i serien Arbetsinarknadsinformation. I anslutning till styrelsens
remissyttrande över Allmänna skatteberedningens förslag till Nytt
skattesystem sammanställdes en PM med dala beträffande den icke förvärvsarbetande
befolkningen, i vilken vissa resultat från arbetskraftsundersökningen
i augusti 1964 redovisas.
Behov föreligger att även mellan folkräkningstillfällena kunna följa utvecklingen
av den kvinnliga yrkesverksamhetsgraden inom mindre regionala
område än de som arbetskraftsundersökningarna tillåter. Inom styrelsen pågår
därför ett analysarbete av den årliga inkomststatistiken för att länsvis
studera förändringarna vad avser förvärvsverksamheten bland kvinnorna.
Vidare kan nämnas att lokala undersökningar med arbetsförmedlingens
medverkan gjorts för att kartlägga intresset hos kvinnor att ta förvärvsarbete.
Deltidsarbete. En bland många faktorer, som kan underlätta för många
kvinnor att förvärvsarbeta, är möjligheten att erhålla deltidsanställning.
Förekomsten av deltidsarbete bland gifta och ej gifta kvinnor i olika åldrar
belyses bl. a. i de ovan nämnda arbetskraftsundersökningarna. De i urvalet
till dessa ingående personerna tillfrågas nämligen om antalet timmar de
har varit yrkesverksamma under den aktuella mätveckan. Från den månatliga
sysselsättningsstatistiken över antalet sysselsatta industriarbetare erhålles
uppgifter om andelen deltidssysselsatta män resp. kvinnor.
Arbetslöshet. Man kan skilja mellan två olika arbetslöshetsmått nämligen
dels antalet hos arbetsförmedlingen registrerade arbetslösa och dels antalet
arbetslösa personer enligt arbetskraftsundersökningarna. Det förra
arbetslöshetsmåttet omfattar ej personer, som önskar arbete men ej tagit
kontakt med arbetsförmedlingen. I arbetskraftsundersökningarna klassificeras
som arbetslösa de personer som saknar arbete och på något sätt
manifesterat sin vilja att erhålla ett.
I arbetskraftsundersökningarna ingår sedan något år tillbaka en fråga,
som ger ytterligare ett mått på arbetslöshetens storlek. Man tillfrågar nämligen
ett representativt urval av alla personer utanför arbetskraften huruvida
de skulle ha sökt eller inte sökt arbete, om lämpligt arbete funnits på
vederbörandes hemort. Den grupp som klassificerats enligt dessa kriterier
benämns latent arbetssökande. Styrelsen avser att under närmaste tiden
publicera en redogörelse av arbetskraftsundersökningarnas resultat i vad
avser här berörda grupper.
Utskottet
De mångskiftande spörsmål som rör kvinnornas situation på arbetsmarknaden
och deras möjligheter att åtaga sig förvärvsarbete har sedan länge
tilldragit sig ett mycket stort intresse i den allmänna debatten. Utvecklingen
under senare tid mot eu starkt ökad förvärvsverksamhet bland kvinnorna
och den vidare utveckling som kan förutses och som bl. a. innebär en
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965
ökning av arbetskraftsbehovet har skapat en allmän insikt om att samhället
bör göra energiska insatser för att undanröja de hinder av olika slag
som nu ofta försvårar kvinnornas inträde i eller återgång till förvärvslivet.
Det är också numera en allmänt omfattad mening att kvinnorna bör äga
största möjliga frihet att välja mellan arbete i hemmet och på arbetsmarknaden.
I de här föreliggande motionerna har en rad i detta sammanhang betydelsefulla
spörsmål aktualiserats. Motionsyrkandena innebär att ingående
undersökningar bör göras för att klarlägga arbetslösheten bland kvinnor
som önskar förvärvsarbete (11:48), för att belysa yrkesintensiteten inom
vissa kvinnogrupper (1:578 och 11:709) och beträffande problematiken i
stort på detta område (I: 258 och II: 312) — allt i syfte att skapa underlag
för praktiska åtgärder till undanröjande av hindren för kvinnornas inträde
i eller återgång till förvärvsarbete.
Flertalet av de i motionerna upptagna frågorna har behandlats av utskottet
i tidigare sammanhang, senast vid 1964 års riksdag (utlåtande nr
39/1964). Utskottet hänvisade i detta utlåtande bl. a. till den omfattande
utredningsverksamhet berörande olika spörsmål av vikt på detta område
som påginge. Utskottet hade vid 1962 års riksdag i utlåtande över väckta
motioner föreslagit en utredning beträffande vissa familjepolitiska åtgärder
in. m., vilket förslag godkänts av riksdagen. I denna utredning skulle
enligt utskottets mening frågor om den kvinnliga arbetskraften i förvärvslivet
i förhållande till hem, samhälle och produktion etc. komma att aktualiseras.
Riksdagens skrivelse med anledning härav hade föranlett Kungl.
Maj :t att överlämna utskottsutlåtandet och motionerna till socialpolitiska
kommittén, allmänna skatteberedningen, studiehjälpsutredningen och familjeberedningen
för att beaktas vid fullgörandet av utredningsuppdragen.
Utskottet erinrade vidare bl. a. om att 1963 års riksdag anslagit medel
för utarbetande genom statistiska centralbyråns försorg av tio specialredogörelser,
baserade på 1960 års folk- och bostadsräkningar. Flertalet av redogörelserna
gällde frågor av betydelse i detta sammanhang. Bl. a. hade ett
av undersökningsobjekten betecknats »Familjen och den yrkesarbetande
kvinnan — en statistisk-sociologisk studie».
Utskottet underströk sin uppfattning om värdet av kvinnornas insatser
i arbetslivet och om vikten av att hithörande problem blev ingående belysta.
Det pågående utredningsarbetet vore emellertid av grundläggande betydelse
för den vidare behandlingen av frågorna, och utskottet förutsatte alt
det komme att bedrivas skyndsamt och effektivt. Utskottets förslag att motionerna
icke skulle föranleda någon åtgärd godkändes av riksdagen.
Utskottet vill här något beröra visst ytterligare utredningsmaterial som
sedermera tillkommit eller är att förvänta.
I 1960 års arbetsmarknadsutrednings betänkande »Arbetsmarknadspolitik»
(SOU 1965: 9), vilket framlagts helt nyligen, har kvinnornas speciella
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 dr 1965 9
arbetsmarknadsproblem behandlats i ett särskilt avsnitt (kap. 14, »Kvinnor
på och utanför arbetsmarknaden»). Utredningen framlägger en rad förslag
syftande till att underlätta anpassningen mellan det kvinnliga arbetskraftsutbudet
och efterfrågan. Således understrykes vikten av att arbetsförmedlingen
söker motverka både könsbunden rekrytering till vissa yrkesområden
och ett alltför snävt inriktat arbetsval från kvinnliga sökandes sida.
Förmedlingen bör också verka för en bättre anpassning av arbetsvillkoren,
framför allt arbetstiden, till de arbetssökandes möjligheter och skall vidare
uppspåra och söka aktivera icke yrkesverksamma kvinnor inom grupper
där det råder brist på arbetskraft.
Utredningen föreslår att yrkesvägledningen ges ökade resurser med sikte
på vägledning jämväl för medelålders och äldre kvinnor.
Vidare föreslås en viss personalförstärkning inom länsarbetsnämnderna
för de åtgärder som krävs om de totala arbetskraftstillgångarna skall bli
bättre tillvaratagna.
Beträffande de ekonomiska bidragen till flyttande arbetskraft förordas
bl. a. att familjebidrag skall kunna beviljas i de fall, där en ensamförsörjande
kvinna flyttar till anställningsorten före den övriga familjen.
Utredningen fäster stor vikt vid vuxenutbildningen. Utrymme bör i större
utsträckning än f. n. ges åt mera kvalificerade utbildningsalternativ,
exempelvis en etappvis utbyggd utbildning, omfattande två eller flera kurser
på tillsammans 1—2 år.
En ensamstående kvinna som på grund av bristande yrkeskunskaper inte
kunnat erhålla ett för hennes försörjning lämpligt arbete bör enligt utredningens
mening kunna erhålla utbildning i samma utsträckning som om
hon varit arbetslös. Grundbidraget bör kunna utgå oreducerat i de fall, där
en hemskild eller frånskild kvinna erhåller underhållsbidrag. Makes inkomst
bör icke medföra minskning av grundbidraget.
Utredningen framhåller att arbetslöshetsrisken är störst för de industrianställda
kvinnorna. Beträffande de sysselsättningsskapande åtgärderna
har utredningen i ett sammanhang, som avser arbetsmarknaden i stort och
således icke speciellt den kvinnliga arbetskraften, föreslagit en viss förskjutning
från beredskapsarbeten till industribeställningar. Även andra av utredningen
framlagda, här icke berörda förslag beträffande hela arbetsmarknaden
berör självfallet även den kvinnliga arbetskraften.
Återhållande faktorer av stor betydelse när det gäller kvinnornas engagemang
på arbetsmarknaden anses av många vara bl. a. skattetrycket och
bristen på anordningar för barntillsyn. Utskottet vill beträffande dessa frågor
erinra om att en särskilt beredning, familjeskatteberedningen, nyligen
tillkallats för att behandla de problem av såväl teknisk som fördelningspolitisk
art, vilka är förbundna med familjeskattefrågorna. En annan beredning,
familjeberedningen, har om hand frågorna beträffande samhällets
service för barnfamiljerna. Beredningen har i uppdrag bl. a. att pröva möj
-
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965
ligheterna till en snar utbyggnad av anordningar för barntillsyn och har förstärkts
med ytterligare expertis för detta ändamål.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om den nyligen tillsatta
kommittén för utredning angående samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna,
vilken kommitté har parlamentarisk sammansättning. Kommittén
skall enligt sina direktiv ha ett nära samråd med familjeskatteberedningen.
Utskottet har med det hittills anförda velat lämna några exempel på
den ökade aktivitet från statsmakternas sida som, sedan förevarande frågor
senast behandlades i riksdagen, ådagalagts för lösande av olika problem.
Utskottet kommer i den följande framställningen att bl. a. beröra vissa
ytterligare åtgärder i detta syfte.
Det kan således konstateras att spörsmålen om kvinnornas möjligheter
i arbetslivet f. n. ägnas en uppmärksamhet som bör leda till väsentliga förbättringar.
I det pågående arbetet förtjänar enligt utskottets mening de i
motionsyrkandena framförda önskemålen om ett klarläggande genom förbättrad
och utvidgad statistik, genom forskning och på annat sätt av olika
förhållanden på detta område stor uppmärksamhet, ökad kännedom om
exempelvis den dolda arbetslösheten bland kvinnorna, om yrkesintensiteten
hos utbildad kvinnlig arbetskraft och om resultaten av vidtagna åtgärder
är självfallet av stort värde för att ge det fortsatta arbetet på detta område
största möjliga effektivitet.
1 arbetsmarknadsstyrelsens aktivitetsprogram ingår bl. a. s. k. reaktiveringskurser
för sjuksköterskor och repetitionskurser för sjukgymnaster
och förskollärare. Reaktiveringskurserna har pågått sedan läsåret 1961/62
och repetitionskurserna sedan läsåret 1962/63. En dylik kurs för socionomer
har även anordnats förra året. En undersökning rörande den första
kursen för sjuksköterskor utvisar att kursdeltagarna återgått till aktiv
tjänst i en utsträckning motsvarande genomsnittligt tre månaders heltidsarbete
per elev och år. Styrelsen har för avsikt att när ett tillräckligt undersökningsmaterial
föreligger utsträcka sina undersökningar att avse även
övriga slag av kurser och samtliga årgångar.
Behovet av att få till stånd en belysning av yrkesintensiteten och orsakerna
till avgången från yrkesverskamhet har uppmärksammats även av
sjukvårdens huvudmän. Landstingsförbundets personalvårdskommitté har
sålunda framfört förslag om anordnande av avskedsintervjuer med sjukvårdspersonal
som avgår ur tjänsten, i syfte att klarlägga orsakerna härtill.
Det må i övrigt framhållas att ett stort antal arbetsgrupper inom förbundet
arbetar med frågor rörande personalrekryteringen och personalens arbetsförhållanden
m. m.
En sociologisk undersökning som avser bl. a. gifta, icke yrkesverksamma
sjuksköterskor och har till syfte att utröna deras attityd till aktivt yrkesarbete
har vidare igångsatts på initiativ av sjukvårdsstyrelserna i Stockholm
och Göteborg.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 11
Frågorna om sjuksköterskornas yrkesaktivitet och rörlighet på arbetsmarknaden
har även behandlats i en vetenskaplig statistisk undersökning
som publicerats i betänkandet »Sjuksköterskeutbildningen. II. Vissa grundläggande
undersökningar» (SOU 1964: 46).
I ett par av motionerna har särskilt spörsmålen rörande yrkesintensiteten
för kvinnlig arbetskraft med viss högre utbildning berörts och bl. a.
tanken på utnyttjande av akademikerregistret för belysning av frågan framförts.
Akademikerregistret är ett inom statistiska centralbyrån upplagt register
över dem som avlagt akademisk examen. Utskottet får erinra om vad
centralbyrån anfört därom att en sammankoppling av uppgifter från akademikerregistret
med uppgifter från den planerade folkräkningen för 1965
skulle kunna ge värdefull information i dessa frågor. Utskottet anser det
angeläget att en sådan undersökning företages så snart förutsättningarna
härför föreligger.
Utskottet får beträffande aktuella forskningsuppgifter på förevarande
område erinra om de inledningsvis omnämnda monografierna som är baserade
på senaste folk- och bostadsräkningar och för vilkas utförande ett anslag
på 1,5 milj. kronor ställts till förfogande. Utskottet har i ett tidigare
uttalande framhållit att dessa undersökningar får anses vara av grundläggande
betydelse för den vidare prövningen av olika spörsmål. En särskild
kommitté har tillsatts med uppgift att organisera arbetet och övervaka dess
fullgörande. Enligt vad utskottet erfarit beräknas monografien »Familjen
och den yrkesarbetande kvinnan — en statistisk-sociologisk studie» föreligga
sommaren 1965. Monografierna »Befolkningsutvecklingen och arbetsmarknaden»
samt »Fruktsamhet, äktenskap och fainiljestorlek» torde
publiceras under hösten 1965. Det kan förväntas att frågor av stor betydelse
i detta sammanhang därmed blir belysta.
Vad beträffar det i motionerna I: 578 och II: 709 framförda yrkandet om
utredning beträffande yrkesintensiteten hos vissa grupper av kvinnor samt
yrkandet i motionerna 1:258 och 11:312 om en mera allmän utredning om
kvinnornas förvärvsarbete kan utskottet med hänvisning till den ovan
lämnade, exemplifierande framställningen konstatera, att sedan frågorna
senast behandlades i riksdagen en avsevärd aktivitet på bred front utvecklats
för att komma till rätta med problemen och för att klarlägga de olika
orsakssammanhang som här är av betydelse.
Vad gäller motionsyrkandet i motion II: 48 som avser åtgärder för att ge
ökade kunskaper om arbetslösheten bland kvinnor, bl. a. den s. k. dolda
arbetslösheten, kan anföras, att arbetsmarknadsstyrelsen väl uppmärksammat
spörsmålen. Det kan förutsättas att den fortsatta verksamheten kommer
att i enlighet med motionens syfte skapa större klarhet beträffande dessa
förhållanden. Motionen är enligt utskottets mening härmed besvarad.
De förbättrade möjligheter för kvinnorna att komma in i eller återinträda
i arbetslivet som är motionernas allmänna syfte är således föremål för stor
12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965
uppmärksamhet, och ytterligare åtgärder är under organisatorisk planläggning.
Utskottet finner det angeläget att ekonomiska resurser i möjligaste
mån ställs till förfogande så att arbetet kan fullföljas. I övrigt anser utskottet
motionerna till stora delar besvarade härmed och finner icke skäl
förorda att ytterligare utredningar nu tillsättes. Utskottet får således hemställa,
att
1) motion II: 48,
2) de likalydande motionerna I: 258 och II: 312, samt
3) de likalydande motionerna I: 578 och II: 709,
i den mån de icke kan anses besvarade med vad ovan anförts,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 30 mars 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Hellebladh, Oscar Carlsson*, Svanström, Hedlund, Nyman, Axel Kristiansson,
fru Hultell, herrar Helge Karlsson och Blomquist;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderberg, herrar Lundmark*, Haglund, Wikner, Börjesson i Glömminge*,
Nilsson i Bästekille*, Westberg, Wennerfors och From.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av fru Hultell samt herrar Blomquist, Nilsson i Bästekille, Westberg och
Wennerfors, vilka ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande.
Åtgärder som påverkar benägenheten och möjligheterna för de gifta kvinnorna
att ta förvärvsarbete har vidtagits på olika områden. I 1960 års arbetsmarknadsutrednings
nyligen framlagda betänkande »Arbetsmarknadspolitik»
berörs problematiken mera indirekt, men betänkandet utgör självfallet
ett värdefullt grundmaterial.
Familjeberedningens uppgifter innebär bl. a. att kartlägga och analysera
olika problem i anslutning till samhällets service för barnfamiljerna, och
beredningen har bland sina uppdrag att undersöka möjligheterna till en
utbyggnad av barntillsynen.. Det kan vidare erinras om att en särskild be
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965 13
redning, familjeskatteberedningen, prövar frågor rörande familjebeskattningen.
Utredningsarbete förekommer dessutom inom arbetsmarknadsstyrelsen
liksom inom vissa andra institutioner, organisationer och kommuner.
Utskottet vill framhålla att utredningsarbetet och de vidtagna åtgärderna
framstår som i och för sig värdefulla. Emellertid har en uppsplittring av
problemen skett. Samlande åtgärder är nödvändiga, vilket särskilt gäller
de för samhället mest allvarliga och akuta bristområdena. Dessa är samtidigt
sektorer inom arbetslivet som huvudsakligen eller i stor utsträckning
är rekryterade av kvinnor.
I de föreliggande motionerna framliålles bl. a. vårdsektorn och skolväsendet
som exempel på sådana områden där de resurser som finns i den redan
utbildade arbetskraften måste tillvaratagas. Som ovan nämnts pågår vissa
utredningar, och skilda åtgärder har vidtagits. I detta sammanhang bör en
tillfredsställande lösning ernås på deltidsfrågorna och befordringsmöjliglieterna
för de deltidsarbetande.
Vidare är kunskaper om effekten av vidtagna åtgärder bristfälliga. Huruvida
reaktiverings-, repetitions- och omskolningskurserna medverkat till
högre yrkesintensitet är icke känt, och om det konkreta resultatet skulle
vara negativt vore en undersökning om de djupare orsakerna värdefull.
Utskottet instämmer i motionernas syfte att få till stånd en samlande
utredning. Bland de mera angelägna uppgifterna framstår behovet av en
helhetsbild av den problematik som ligger bakom de gifta kvinnornas möjligheter
och önskemål att kvarstanna eller återinträda i förvärvslivet. Härvid
har en omfattande attitydundersökning sin betydelse när det gäller inställningen
till exempelvis löner, arbetstidens omfattning och förläggning,
beskattning och barntillsyn.
En annan uppgift borde vara en sammanställning av de uppgifter som
finns dels om avgång under studietiden, dels om yrkesintensiteten efter avlagd
examen i äldre statliga utredningar, hos pågående utredningar samt
hos ämbetsverk och fackliga organisationer samt en bedömning av om dessa
data är till fyllest och av jämförbar kvalitet för att kunna ge en exakt bild
av läget inom dessa yrkesgrupper.
Vidare bör en kartläggning av redan vidtagna åtgärder samt framläggande
av förslag till åtgärder ske. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas
åt att undersöka samhällets attityder till gifta kvinnors förvärvsarbete som
underlag för opinionsbildning och nödvändiga attitydförändringar.
Vad gäller yrkandet i motion II: 48, som avser åtgärder för ett bättre klarläggande
av arbetslösheten bland kvinnor, kan anföras att arbetsmarknadsstyrelsen
uppmärksammat spörsmålen. Det kan förutsättas att den fortsatta
verksamheten kommer att i enlighet med motionens syfte skapa större klarhet
beträffande dessa förhållanden. Motionen är enligt utskottets mening
härmed besvarad.
14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1965
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1:258 och
11:312 samt 1:578 och 11:709 i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla att en utredning tillsättes med uppgift att
insamla och analysera material som belyser yrkesintensiteten
hos kvinnorna och deras möjligheter och önskemål
att åtaga sig förvärvsarbete samt föreslå de åtgärder vartill
undersökningen kan föranleda;
b) att motion II: 48, i den mån den icke kan anses besvarad
med vad ovan anförts, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
KARCUS BOKTR. STHLM 1965 650034