BERÄTTELSE
till 1964 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1964.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med
den ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1964 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas
i den mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.
Vid ingången av 1963 präglades arbetsmarknadsläget alltjämt av den
konjunkturdämpning som inträtt under år 1962. Under våren och sommaren
skedde emellertid en snabb återhämtning. För att förebygga en allt för
hög efterfrågan på arbetskraft inom byggnadsverksamheten sommaren 1964
har olika åtgärder vidtagits i syfte att förskjuta en del byggnadsarbeten
framåt i tiden.
Liksom tidigare år har det rått betydande skillnader i sysselsättningsläget
mellan olika landsdelar framför allt mellan de utpräglade skogsbygderna
och övriga delar av landet. Genom omskolning och andra åtgärder har det
varit möjligt att överföra ett relativt stort antal arbetare från överskottstid
underskottsområden. En intensifierad verksamhet har även bedrivits för
att tillföra utflyttningsområdena nya arbetstillfällen.
Bostadsbyggandet har under år 1963 legat på en högre nivå än något år
tidigare. Antalet färdigställda lägenheter beräknas ha uppgått till drygt
80 000. Någon lättnad i bostadsbristen synes dock ej ha inträtt i de orter
där underskottet på bostadslägenheter varit mest påtagligt.
Beslut har fattats om införande av högertrafik år 1967. Administrationen
av trafikomläggningen har anförtrotts åt ett särskilt organ, statens högertrafikkommission.
Beslut har fattats om obligatorisk säkerhetsinspektion
av motorfordon 1''r. o. m. den 1 januari 1965. Nya riktlinjer för den statliga
trafikpolitiken har antagits.
Under det gångna året har lag om allmän försäkring trätt i kraft. De första
förmånerna från allmänna tilläggspensioneringen har utbetalats. Beslut har
fattats om utsträckning av den lagstadgade semestern från tre till fyra
veckor.
På hälso- och sjukvårdsområdet har landstingen övertagit provinsialläkarväsendet.
Som ett ytterligare led i strävandena att samordna de olika
1 liihang till riksdagens protokoll 1 saml. 1
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 196b
sjukvårdsgrenarna skall även mentalsjukvården överföras till landstingen.
Stödet åt folkbildningsarbetet har förstärkts och anslagen till kulturell
verksamhet i övrigt ytterligare ökats.
Försöksverksamhet med fackskolor har påbörjats inom ramen för den
fortgående ökningen av utbildningsmöjligheterna på den gymnasiala nivån.
Principbeslut har fattats om reformering av skolväsendets centrala ledning.
Som ett led i den pågående utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet
har vid universitetet i Umeå påbörjats inatematisk-naturvetenskaplig
och samhällsvetenskaplig högre utbildning och forskning. Riktlinjer har
vidare dragits upp för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet
fram till omkring år 1970.
Beslut har fattats om inrättande av statens naturvårdsnämnd ävensom
om riktlinjer och organisation i övrigt av naturvårdsverksamheten. Bestämmelserna
för det statliga kreditstödet till förvärv och drift av jordbruksföretag
har ändrats i syfte att ge detta stöd en tidsenlig och rationaliseringsbefrämjande
utformning. Ävenså har införts nya bestämmelser för statlig lånegaranti
till förvärv och drift av trädgårdsföretag.
Antalet arbetsanställda utlänningar uppgick den 1 oktober 1963 till c:a
134 600 mot c:a 129 500 vid samma tid 1962. Härav var c:a 86 200 respektive
c:a 81 900 nordbor. Vidare uppgick antalet icke-nordbor med uppehållstillstånd
den 1 oktober 1963 till c:a 52 900 mot c:a 52 400 den 1 oktober 1962.
Ombud för Sverige deltog i FN :s adertonde möte, som öppnades i New
York den 17 september 1963.
Sverige var representerat i FN :s fackorgans möten ävensom i exekutivkommittén
för FN:s flyktingskommissaries verksamhet (1959—63), i styrelsen
för FN:s barnfond (1959—63) samt i styrelsen för FN:s särskilda fond
(1961—63). Dessutom var professorn H. Eek ledamot av UNESCO:s styrelse
(1962—66) samt överdirektören A. Nyberg medlem av Meteorologiska
världsorganisationens verkställande utskott (1960—64).
Den Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) ministerråd har
sammanträtt den 18 och 19 februari i Geneve, den 9—11 maj i Lissabon,
den 11 och 12 september i Stockholm. Mot bakgrund av det läge som inträtt
sedan Storbritanniens förhandlingar med Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEC) avbrutits i början av 1963 har målet varit att söka utveckla och
stärka EFTA-samarbetet och effektivt ta till vara de ytterligare möjligheter
som EFTA-konventionen erbjuder. Beslut har fattats om ett antal konkreta
åtgärder i detta syfte. Sålunda har bland annat fastställts en ny tidtabell
för tullavvecklingen, innebärande att tullarna inom EFTA helt skall vara
avvecklade i slutet av år 1966, i stället för den 1 januari 1970 som avsetts
enligt konventionens ursprungliga lydelse. Vid årets slut har den interna
tullavvecklingen inom EFTA uppnått 60 procent.
Ministerrådet för Associationen mellan medlemsstaterna i EFTA och
2
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Finland (FINEFTA) har sammanträtt den 19 februari i Geneve, den 11 maj
i Lissabon och den 13 september i Helsingfors.
Sverige har under 1963 deltagit i arbetet inom Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD), vars verksamhet under året
varit särskilt inriktad på samordningen av medlemsländernas ekonomiska
politik och anpassningsproblem beträffande jordbruk, industri och arbetskraft
samt frågor sammanhängande med hjälpen till u-länderna och handeln
med dessa länder. Ett ministerrådsmöte hölls den 18—20 november.
Frågor om samarbete på den vetenskapliga forskningens område behandlades
vid ett särskilt ministermöte den 3 och 4 oktober.
De Avtalsslutande Parterna i allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)
beslöt vid ministermöte den 16—21 maj 1963 att inom GATT:s ram anordna
nya omfattande handelsförhandlingar med början den 4 maj 1964. Ministermötet
fastställde vissa allmänna principer för förhandlingarnas omfattning
och uppläggning. Vid ministermötet antogs också rekommendationer om
en rad åtgärder i syfte att främja u-ländernas handel.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. I samband
med Parismötet samlades ministerkommittén och företrädare för Europarådets
rådgivande församling till ett s. k. colloquium. Sista delen av församlingens
fjortonde ordinarie möte ägde rum i januari, medan första och
andra delarna av det femtonde ordinarie mötet ägde rum i maj och september.
Vid sistnämnda tillfälle avhölls även det tionde gemensamma mötet
mellan församlingen och den Europeiska ekonomiska gemenskapens s. k.
Europa-parlament.
Nordiska rådet höll sin elfte session i Oslo under tiden 16—22 februari
1963.
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakande av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare ingår i FN:s
övervakningskommissioner i Palestina-området, i Kashmir och i Jemen.
Sverige deltager även fortfarande med en frivillig-bataljon i FN:s vaktstyrka
i Främre Orienten och har dessutom sedan den 19 juli 1960 ställt frivillig
personal till FN:s förfogande för tjänstgöring i Kongo, en styrka som omfattat
en bataljon, en flygstyrka och ett antal tekniker och specialister. Flygstyrkan
har sedermera hemförlovats och truppstyrkans numerär reducerats.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter in. m.,
som slutits under tiden december 1962—november 1963,
en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantier för exportkrediter,
3
Riksdags berättelsen år 196i
sammanställningar angående de bidrag, som beviljats från lotterimedelsfonden
och ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån
för konst, teater och andra kulturella ändamål samt från fonderna för
idrottens och friluftslivets främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en sammanställning angående understöd ur allmänna arvsfonden samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Såsom bilaga till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt betänkanden, som utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat
skick under år 1963.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1962—november 1963
Den 1 december 1962 framlades i Helsingfors för undertecknande ett protokoll
med Finland rörande ett multilateralt varu utbyte soch
betalningsarrangemang. Protokollet undertecknades av Sverige
den 21 december.
Den 5 december 1962 undertecknades i New Delhi en överenskommelse
med Indien rörande svensk gåva av papper för framställning
av läroböcker för indiska skolor.
Den 5 december 1962 växlades i Djakarta ministeriella noter med Indonesien
rörande svensk gåva av papper för framställning av
läroböcker för indonesiska skolor.
Den 6 december 1962 undertecknades i Bangkok en överenskommelse med
Burma rörande svensk gåva av papper för framställning av
läroböcker för burmanska skolor.
Den 7 december 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Argentina
av den 3 september 1962 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 14 december.
Den 7 december 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen
med Finland av den 5 november 1962 angående gränstullsamarbete.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Helsingfors den 27 december.
Den 7 december beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Norge av
den 31 oktober 1962 angående grunderna för fördelning i beskattningshän
-
4
Överenskommelser med främmande makter m. in.
seende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inko
m s t e r. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Stockholm den 28 december.
Den 10 december 1962 undertecknades i New York för Sveriges vidkommande
med förbehåll för ratifikation Förenta Nationernas konvention om
samtycke till minimiålder för samt registrering av äktenskap av den
7 november 1962.
Den 10 december 1962 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt samarbete på hälsovårdens
område (det svensk-etiopiska barnsjukhuset i Addis Abeba).
Den 10 december 1962 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge
rörande giltighetstiden för konventionen den 5 februari 1919 angående
flyttlapparnas rätt till renbetning.
Den 11 december 1962 växlades i Bangkok ministeriella noter med Thailand
rörande vissa viseringsfrågor.
Den 14 december 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Israel
av den 15 maj 1962 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i
Stockholm den 7 februari 1963.
Den 14 december 1962 undertecknades i Dar-es-Salaam en överenskommelse
med Tanganyika rörande tekniskt samarbete på hälsovårdens
område (tillhandahållande av en rörlig röntgenutrustning).
Den 15 december 1962 undertecknades i Dar-es-Salaam en överenskommelse
med Tanganyika rörande upprättande och drift av ett nordiskttanganyikanskt
centrum i Tanganyika.
Den 20 december 1962 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland rörande
skydd för beståndet av lax i Östersjön. Kungl. Maj :t beslöt
den 15 mars 1963 att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumenten
deponerades i Stockholm samma dag.
Den 20 december 1962 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge
rörande giltighetstiden för överenskommelsen av den 20 december 1950 angående
fiskeriförliållandena i vissa til! Sverige och Norge hörande vattenområden.
Den 21 december 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera eu slutakt och ett
protokoll av den 16 juli 1962 innefattande resultatet av tullsänkningsk
o n f er en sen inom ramen för GATT. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Geneve den 26 januari 1963.
Den 3 och 8 januari 1963 växlades i Beirut och Nicosia ministeriella noter
med Cypern rörande avskaffande av passvise ringstvånget.
Den 15 januari 1963 undertecknades i Helsingfors en överenskommelse
o
Riksdagsberättelsen år 196i
med Dan in a rk, Finland och Norge rörande nordiskt-tanganyikanskt
tekniskt samarbete.
Den 17 januari 1963 undertecknades i Belgrad en överenskommelse med
Jugoslavien angående reglering av vissa finansiella fordringar.
Ivungl. Maj:t beslöt den 31 maj att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 9 juli.
Den 21 januari 1963 deponerades i Oslo ratifikationsinstrumentet till konventionen
av den 23 mars 1962 med Danmark, Finland, Island
och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.
Den 26 januari 1963 undertecknades i Nicosia en luft fartsöverenskommelse
med Cypern.
Den 31 januari 1963 undertecknades i Bryssel med förbehåll för ratifikation
en tilläggskonvention till konventionen i Paris den 29 juli 1960 om
ansvarighet gentemot tredje man på atomenergiens område.
Den 6 februari 1963 växlades i Stockholm ministeriella noter med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union rörande v a r u u tbytet.
Den 15 februari 1963 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
jämte vissa andra medlemmar av franczonen rörande varuutbytet.
Den 21 februari 1963 växlades i Stockholm ministeriella noter med R umänien
rörande varuutbytet.
Den 21 och 27 februari 1963 växlades i Bangkok ministeriella noter med
Thailand rörande ändring av bilagan till 1949 års luftfartsavtal.
Den 1 mars 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Österrike
av den 21 november 1962 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i
Stockholm den 10 juni.
Den 2 mars 1963 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Ungern
rörande varuutbytet och betalningarna under tiden 1 februari 1963—
31 januari 1966.
Den 9 mars 1963 växlades i Stockholm ministeriella noter med Finland
rörande ändring av bilagan till 1949 års luftfartsöverenskommelse.
Den 26 oktober och 29 december 1962 samt 11 mars 1963 växlades i New
York ministeriella noter med Förenta Nationerna rörande utsändande
av svenska biträdande experter.
Den 11 mars 1963 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Island
rörande varuutbytet.
Den 15 mars 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen av den 18
oktober 1950 om fågelskydd. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Paris den 24 april.
6
överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 21 mars 1963 växlades i Asunciön ministeriella noter med Paraguay
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 28 mars 1963 växlades i Stockholm ministeriella noter med Japan
rörande varuutbytet.
Den 29 mars 1963 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge angående
fiskeriförhållandena i vissa till Sverige och Norge hörande
vattenområden.
Den 29 mars 1963 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
giltighetstiden för konventionen den 5 februari 1919 angående f 1 j 11-iapparnas rätt till renbetning.
Den 29 mars 1963 undertecknades i Tunis ett avtal med Tunisien rörande
finansiellt och tekniskt samarbete, en låneöverenskommelse
och en överenskommelse rörande tekniskt samarbete.
Den 30 mars 1963 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande svensk gåva av papper för framställning a^
läroböcker för pakistanska skolor.
Den 22 mars och 5 april 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ILO konventionen
(nr 118) angående utlänningars likställande med ett lands egna medborgare
i fråga om social trygghet av den 28 juni 1962 samt akt angånde
ändringar i Internationella arbetsorganisationens
stadga av den 22 juni 1962. Ratifikationsinstrumenten deponerades i Geneve
den 25 april.
Den 22 mars och 5 april 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ett protokoll
av den 15 september 1962 rörande ändring av artikel 48 (a) i konventionen
den 7 december 1944 angående internationell civil luftfart. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Montreal den 10 maj.
Den 5 april 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera internationella kaffeavtalet
av den 28 september 1962. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
New York den 1 juli.
Den 19 april 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera protokollet i Haag av
den 28 september 1955 med ändring av konventionen i Warszawa den 12
oktober 1929 rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i
fråga om internationell luftbefordran. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Warszawa den 3 maj.
Den 24 april 1963 framlades för undertecknande i Wien en konvention
om konsulära förbindelser jämte två protokoll. Konventionen
och protokollen undertecknades av Sverige med förbehåll för ratifikation
den 8 oktober.
Den 25 april 1963 undertecknades i Madrid med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Spanien för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräck
-
7
Riksdagsberättelsen år 1964
ning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet respektive beträffande
skatter å kvarlåtenskap.
Den 26 april 1963 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
ett utlämningsfördrag med Storbritannien.
Den 16 april och 6 maj växlades i Rom ministeriella noter med Förenta
Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rörande rekrytering
av svenska biträdande experter.
Den 6 maj 1963 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för ratifikation
protokoll nr 2 och 3 till konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna avseende
behörighet för den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
att avgiva rådgivande yttranden respektive avseende ändring av
artiklarna 29, 30 och 34 i konventionen.
Den 6 maj 1963 godkändes i Strasbourg en ändring av stadgan för
Europarådet.
Den 8 maj 1963 växlades i Kapstaden ministeriella noter med S y d a f r ik
a rörande luftfartsförbindelserna.
Den 10 maj 1963 undertecknades i Stockholm ett handelsavtal
med Bulgarien.
Den 20 maj 1963 undertecknades i Köpenhamn ett tilläggsprotokoll till
överenskommelsen den 12 juli 1957 mellan Sverige, Danmark, Finland
och Norge om upphävande av passkontrollen vid de
in ter nordis k a gränserna.
Den 21 maj 1963 undertecknades i Rabat tredje tilläggsprotokollet till
handelsö veren sko mm elsen med Marocko av den 8 februari
1960.
Den 22 maj 1963 växlades i New Delhi ministeriella noter med Ceylon
rörande förlängning med visst tillägg av överenskommelsen den 22 maj
1958 och noteväxlingen den 11 maj 1961 rörande tekniskt samarbete på
familjeplaneringens område.
Den 28 maj 1963 undertecknades i Tunis ett tilläggsprotokoll till handelsö
verensko in melsen med Tunisien av den 25 april 1960.
Den 31 maj 1963 beslöt Kungl. Maj :t Sveriges anslutning till ett slutprotokoll
i London den 11 april 1962 från konferens med de avtalsslutande
regeringarna till förhindrande av havsvattnets förorening genom
olja, 1 954. Notifikation härom deponerades i London den 10
juni.
Den 3 och 31 maj 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera internationella fördragen
i Bern den 25 februari 1961 angående godsbefordran å
järnväg (CIM) och angående befordran å järnväg av resande och resgods
(CIV) samt ett tilläggsprotokoll. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Bern den 26 juni.
8
överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 31 maj 1963 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
giltighetstiden för konventionen den 5 februari 1919 angående
flyttlapparnas rätt till renbetning.
Den 13 juni 1963 växlades i Paris ministeriella noter med UNESCO rörande
utbildning för kvinnor i Afrika.
Den 18 juni 1963 undertecknades i Oslo en tilläggsöverenskommelse till
överenskommelsen den 20 augusti 1959 mellan Sverige, Danmark och
Norge om ekonomisk garanti till vissa flygbolag.
Den 21 juni 1963 framlades för undertecknande tredje protokollet med
förlängning av överenskommelsen av den 1 december 1960 angående upprättande
av en förberedande kommission för att studera möjligheterna för
europeiskt samarbete avseende rymdforskning. Protokollet
undertecknades av Sverige den 3 augusti.
Den 26 juni 1963 växlades i New York ministeriella noter med Förenta
Nationernas Technical Assistance Board (TAB) rörande rekrytering av
biträdande svenska experter.
Den 27 juni 1963 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt samarbete på hälsovårdens
område (hälsocentralavtalet).
Den 27 juni 1963 undertecknades i New Delhi en överenskommelse med
Indien rörande upprättandet av en teknisk skola i Sahara np
u r för utbildning i papperstillverkning.
Den 28 juni 1963 växlades i Stockholm ministeriella noter med Amerikas
Förenta Stater med ändring av överenskommelserna den 20
november 1952 och 20 november 1959 om finansiering av viss utbytesverksamhet
inom undervisningens område.
Den 28 juni 1963 växlades i Stockholm ministeriella noter med Japan
rörande varuutbytet.
Den 28 juni 1963 undertecknades i Oslo ett avtal med Norge om mandat
för en av de svenska och norska regeringarna tillsatt kommission för
utredning av vissa med den samiska renskötseln sammanhängande
spörsmål, ministeriella noter rörande förlängning av giltighetstiden
för konventionen den 5 februari 1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning
till den 1 juni 1966 samt ett tilläggsprotokoll till vissa avtal mellan
Sverige och Norge i renbetesfrågan.
Den 28 juni 1963 undertecknades i Warszawa ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet.
Den 29 juni 1963 växlades i Helsingfors ministeriella noter med Finland
angående anläggning och underhåll av en bro över Torne älv
vid Aavasaksa i övertorneå kommun (Finland) och övertorneå (Sverige).
Den 30 juni 1963 avlämnades i Bryssel en ministeriell note med uppsägning
av konventionen i Bryssel den 25 augusti 1924 rörande fastställande
lf Hiliang till riksdagens protokoll 196?i. 1 samt.
Rlksdagsberättelaen
9
Riksdagsberättelsen år 1964
av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om begränsningen av
ansvarigheten för ägare av fartyg, som användes till fart i
öppen sjö.
Den 1 juli 1963 framlades för undertecknande ett protokoll i Geneve rörande
Spaniens anslutning till allmänna tull- och
handelsavtalet. Protokollet undertecknades av Sverige den 30
juli.
Den 1 juli 1963 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation ett
tilläggsavtal till avtalet med Frankrike den 24 december 1936 för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående handräckning beträffande arvsskatt.
Den 1 och 2 juli 1963 växlades i Belgrad ministeriella noter med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 18 juli 1963 växlades i Alger ministeriella noter med Algeriet
rörande svenskt tekniskt bistånd på jordbruksområdet.
Den 5 och 25 juli 1963 växlades i Washington ministeriella noter med
Amerikas Förenta Stater rörande ett amerikanskt-skandinaviskt
telesatellitsamarbete.
Den 26 juli 1963 växlades i Paris ministeriella noter med UNESCO
rörande biträdande experter.
Den 5 augusti 1963 framlades för undertecknande ett fördrag mellan
Amerikas Förenta Stater, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union och
Storbritannien om förbud mot kärnvapenprov i atmosfären, i
yttre rymden och under vatten. Fördraget undertecknades av Sverige i
Washington, Moskva och London den 12 augusti. Kungl. Maj :t beslöt den
29 november att ratificera fördraget.
Den 9 augusti 1963 undertecknades i New Delhi en överenskommelse
med Indien rörande tekniskt samarbete på biofysikens
område.
Den 24 augusti 1963 undertecknades i Djakarta en överenskommelse
med Indonesien rörande ett svenskt bidrag till framställning av 1 äroböcker
för de indonesiska skolorna.
Den 2 september 1963 undertecknades för Sveriges vidkommande i Geneve
deklarationen av den 13 november 1962 om Förenade Arabrepublikens
provisoriska anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet
samt deklarationen av samma dag om J ugoslaviens provisoriska
anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 10 september 1963 undertecknades i Stockholm med förbehåll för
ratifikation ett avtal med Israel om ömsesidig utlämning för
brott.
Den 12 september 1963 undertecknades i Stockholm med förbehåll för
ratifikation ett avtal med Danmark angående samhandeln med
10
Överenskommelser med främmande makter m. m.
jordbruksprodukter inom Europeiska frihandelssammanslutningen.
Den 14 september 1963 undertecknades i Tokio med förbehåll för ratifikation
en konvention angående brott och vissa andra handlingar o mb
o r d å luftfartyg.
Den 17 september 1963 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för
ratifikation protokoll nr 4 till konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Den 17 oktober 1963 undertecknades i Wien en överenskommelse med
Danmark, Finland, Norge samt Internationella atomenergiorganet
(IAEA) rörande ömsesidigt bistånd vid olyckshändelser
till följd av joniserande strålning.
Den 18 oktober 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konventionen i Paris
den 5 oktober 1962 för upprättande av en europeisk organisation för astronomisk
forskning rörande södra stjärnhimlen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 4 november.
Den 21 oktober 1963 undertecknades för Sveriges vidkommande protokollet
i Geneve av den 7 november 1962 rörande förlängning av giltighetstiden
för deklarationen den 18 november 1960 om Argentinas provisoriska
anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 22 oktober 1963 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett tilläggsavtal med Amerikas Förenta Stater för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande inkomst- och andra
skatter.
Den 25 oktober 1963 undertecknades i Prag ett handelsavtal med
Tjeckoslovakien.
Den 31 oktober 1963 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
ett protokoll rörande privilegier och immunitet för Organisationen
för europeiskrymdforskning.
Den 18 november 1963 beslöt Kungl. Maj :t ratificera stadgan för Europeiska
kommissionen för bekämpande av mul- och klövsjuka av
den 11 december 1953.
Den 18 november 1963 undertecknades i Geneve med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Portugal angående samhandeln med jordbruksprodukter
inom Europeiska frihandelssammanslutningen.
Den 27 november 1963 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för
ratifikation konventionen om förenhetligande i vissa hänseenden av p ätentlagstiftningen.
Den 29 november 1963 undertecknades i New Delhi en överenskommelse
med Indien om ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för indiska skolor.
11
Riksdagsberuttelsen år 1964
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar
meddelade garantier för exportkrediter
Under budgetåret 1962/63 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett ansvarsbelopp av 405 miljoner
kronor. Därutöver har garantier ställts i utsikt (garantiutfästelser)
för ett ansvarsbelopp av 1 579 miljoner kronor. Motsvarande siffror för närmast
föregående budgetår var 342 respektive 1 123 miljoner kronor.
Exportkreditnämndens totalengagemang, som den 30 juni 1962 utgjorde
857 miljoner kronor, uppgick den 30 juni 1963 till 1 464 miljoner kronor.
Ökningen under budgetåret utgjorde alltså 607 miljoner kronor eller ca 70
procent.
Utvecklingen av nämndens garantiansvar framgår av följande sammanställning
beträffande dels engagemanget vid utgången av vart och ett
av budgetåren 1956/57—1962/63, dels förändringarna i det totala garantiansvaret
mellan de olika tidpunkterna.
Nämndens garantigivning avser i betydande utsträckning export till uländerna.
I fråga om garantier på normala villkor uppgick nämndens totalengagemang
den 30 juni 1963 till 584 miljoner kronor, vilket innebär en
ökning under budgetåret med 244 miljoner kronor. Härtill kommer de garantier
på särskilt gynnsamma villkor som tillkommit under budgetåret och
som lämnas vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling.
Nämndens engagemang beträffande sådana garantier uppgick vid budgetårsskiftet
till 100 miljoner kronor. Sammanlagt utgjorde sålunda garantigivningen
till u-länderna 684 miljoner kronor eller nära hälften av den
totala garantigivningen.
Nämndens engagemang i fråga om garantier vid export till öststater ökade
under budgetåret med 206 miljoner kronor till 568 miljoner kronor. Motsvarande
engagemang för export till övriga länder uppgick den 30 juni 1963
till 212 miljoner kronor och ökningen utgjorde här 57 miljoner kronor.
Nämndens premieinkomster uppgick under budgetåret till 3,9 miljoner
kronor, vartill kommer ränteinkomster med 1,7 miljoner kronor eller sammanlagt
5,6 miljoner kronor.
Med anledning av skadefall har under året utbetalats ersättningar med
sammanlagt 125 000 kronor. Samtidigt har 74 000 kronor kunnat återvinnas
i fråga om tidigare utbetalade ersättningar, varför nettoutbetalningarna
uppgått till 51 000 kronor. Omkostnaderna för nämndens verksamhet har
under budgetåret utgjort 817 000 kronor.
Årets överskott uppgick till 4,8 miljoner kronor. Beloppet har tillförts
nämndens reservfond, som motsvarar behållningen av nämndens verksam
-
12
Statsgarantier för e.rportgarantier
Tidpunkt
30/6 1957
30/6 1958
30/6 1959
30/6 1960
30/6 1961
30/6 1962
30/6 1963
Nämndens garantiansvar (miljoner kronor) |
|||
Garantiför- |
Garantiut- |
Summa |
ökning i jämfö- |
bindelser |
fästelser |
relsc med närmast |
|
36 |
120 |
156 |
|
81 |
78 |
159 |
3 |
155 |
169 |
324 |
165 |
257 |
255 |
512 |
188 |
310 |
426 |
736 |
224 |
369 |
488 |
857 |
121 |
444 |
''1 020 |
1 464 |
607 |
i Därav 100 milj. kr. för garantier pä särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse for
u-1 ändernas ekonomiska utveckling.
het sedan år 1933 och som den 30 juni 1963 uppgick till 39,5 miljoner kronor.
Beloppet representerar reserv för de garantiförpliktelser nämnden utställt
ävensom för de pensionsförpliktelser som nämnden iklätt sig gentemot
sina befattningshavare.
13
Riksdagsberättelsen år 196b
Under ar 1963 beviljade medel från lotterimedelsfonden
I. Översikt
Åndamålsgrupp |
Beviljade bidrag |
Summa |
|
Landsbygds- ändamål kronor |
Stads- o. blan-dade ändamål |
kronor |
|
A. Teaterverksamhet........... B. Orkesterverksamhet......... C. Övriga ändamål.......... |
7 496 900 685 500 1 903 700 |
27 206 192 3 506 100 1 075 914 |
34 703 092 4 191 600 2 979 614 |
Summa kronor |
10 086 100 |
31 788 206 |
41 874 306 |
Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer har räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nu nämnda grupp,
har sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1962 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 6 539 700 kronor (av sammanlagt 28 146 865 kronor).
II. Specifikation
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|||
A. Teaterverksamhet |
|||||
1) Landsbygdsändamål |
|||||
Riksteatern ..................... |
(för 1963/64) |
28/6 |
3 600 000 |
||
» ........... |
(för 1962/63) |
3/5 |
135 000 |
3 735 000 |
|
Svenska teatern aktiebolag............ |
(för 1963/64) |
28/6 |
2 950 000 |
||
» » » .......... |
(för 1962/63) |
3/5 |
485 900 |
3 435 900 |
|
leaterrädet (till understöd åt teaterverksamhet i |
|||||
landsorten) ................... |
28/6 |
250 000 |
|||
d:o d:o (för nordiskt teaterutbyte m. m.) |
28/6 |
30 000 |
280 000 |
||
Malmö stadsteater (för bygdeturnéer) ... |
28/6 |
15 000 |
|||
Föreningen Ruinspelen i Visby....... |
.. (för 1963) |
28/6 |
16 000 |
||
\ arbergs havsbad och kurort.......... |
. . (för 1962) |
12/1 |
5 000 |
||
* » » » .......... |
. . (för 1963) |
28/6 |
10 000 |
15 000 |
|
Summa kronor |
7 496 900 |
||||
2) Stads- och blandade ändamål |
|||||
Operan............................ |
(för 1963/64) |
28/6 |
8 750 000 |
||
» .............. |
(för 1962/63) |
3/5, |
1 659 000 |
||
» ............. |
(för 1962/63) |
19/12 |
716 000 |
||
» ....................(för pensionskostnader) |
5/4 |
400 000 |
11 525 000 |
||
Dramatiska teatern................. |
(för 1963/64) |
28/6 |
4 876 000 |
||
» » |
(för 1962/63) |
5/4, |
1 100 000 |
||
* » ............... |
(för 1962/63) |
19/12 |
190 000 |
6 166 000 |
|
Göteborgs lyriska teater.............. |
(för 1963/64) |
28/6 |
2 010 000 |
||
* » » .......... |
(för 1962/63) |
3/5 |
249 200 |
2 259 200 |
14
Bidrag av lotterimedel
Ändamål
Göteborgs stadsteater
» »
Beslu
tets dag
Belopp kronor
(för 1963/64)
(för 1962/63)
28/6
3/5
5/4
1 602 600
102 600
17 292
1 722 492
Malmö stadsteater...................(för 1963/64)
, * (för 1962/63)
Norrköping—Linköping, Stadsteatern . . (för 1963/64)
» * * (för 1962/63)
Hälsingborgs stadsteater..............(för 1963/64)
Upsala stadsteater ..................(för 1963/64)
» » (för 1962/63)
» » (för 1962/63)
, » (för 1961/62)
Folkteatern i Göteborg................(för 1963/64)
, » » (för 1962/63)
Borås stadsteater....................(för 1963/64)
» , (för 1962/63)
Föreningen Drottningholmsteaterns
vänner, Stockholm................... (för 1963)
Svensk dramatik, ekonomisk förening, Stockholm
28/6 3/5 |
2 376 000 |
28/6 |
738 500 |
3/5 |
97 500 |
28/6 28/6 |
660 000 |
5/6, |
65 000 |
6/12 |
75 900 |
6/12 |
22 800 |
28/6 |
305 000 |
3/5 |
50 000 |
28/6 |
200 000 |
3/5 |
40 000 |
28/6
28/6
2 713 000
836 000
328 800
823 700
355 000
240 000
150 000
87 000
Summa kronor 27 206 192
B. Orkester verksamhet
1) Landsbygdsändamål
Gävleborgs läns orkesterförening, Gävle, (för 1963/64)
D:o ................................ (för 1962/63)
Nordvästra Skånes orkesterförening,
Hälsingborg.......................(för 1963/64)
Sveriges orkesterföreningars riksförbund,
Jönköping........................(för 1963/64)
Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar,
Stockholm.......................... (för 1963)
2) Stads- och blandade ändamål
Konsertföreningen i Stockholm........(för 1963/64)
» » » ........(för 1962/63)
Göteborgs orkesterförening............(för 1963/64)
, » ............(för 1962/63)
, » .....(för pensionsavgifter)
Stiftelsen Malmö konserthus........... (för 1963/64)
, , , ........... (för 1962/63)
Norrköpings orkesterförening.......... (för 1963/64)
» * ..........(för 1962/63)
, , ..........(för 1961/62)
Nordvästra Skånes orkesterförening, Hälsingborg
.......................... (för 1963/64)
D:o ................................ (för 1962/63)
Västerås musiksällskap.......................
Örebro orkesterstiftelsc...............(för 1963/64)
» , (för 1962/63)
» » (för 1962/63)
28/6 347 500
5/6 _47 000
28/6
28/6
28/6
Summa kronor
28/6
5/6
28/6
5/6
5/6
5/6
28/6
5/6
8/2
28/6
5/6
28/6
28/6
12/1,
5/6
987 |
500 |
155 |
000 |
663 |
000 |
no |
000 |
31 |
000 |
450 |
000 |
77 |
100 |
333 |
000 |
22 |
000 |
22 |
800 |
340 |
000 |
71 |
700 |
120 000
80 000
13 000
394 500
6 000
225 000
6U 000
685 500
1 142 500
804 000
527 100
377 800
411 700
30 000
213 000
Summa kronor
3 506 100
15
Riksdagsberättelsen år 1964
Ändamål
Beslu -
tets dag
Belopp kronor
C. Övriga ändamål
1) Landsbygdsändamål
Arkiv för dekorativ konst, Lund........
Birgittastiftelsen, Stockholm.........
Borås stad...........................
Burträsk hembygdsförening ...........
Folkrörelsernas konstfrämjande, Stockholm
..........................
D:o d:o..............................
D:o d:o...........
(för 1963)
(för 1964)
Föreningen Konst i Skolan, Stockholm
Harakers församling, Tillberga.......
Jokkmokks kommun...............
Jära folkhögskola, Malmbäck........
Karlshamns och Bräkne härads fornminnesförening,
Karlshamn..........................
Kulturens studentorkester, Lund.........
Lunds stad.........................
Lödöse kommun.......................
Musikfrämjandet, Stockholm.......
Pitedalens folkhögskola, Älvsbyn........
Riksförbundet för bildande konst, Stock''
^ holm............................... (för 1963)
D:o d:o............................... (för 1964)
Rikskören Pro Musica, Lenhovda
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångarförbund
Sällskapet kyrkosångens vänner och kyrkomusikernas
riksförbund, Stockholm____ (för 1963)
Stiftelsen Fånöö studiehem........................
Stiftelsen Gerlesborgsskolan, Stockholm.........''''. ''
Stiftelsen Karin Jonssons i Ångsätcr minne, Ljusdal ..
Svaneholms slott, andelsfören. u.p.a................
Sveriges körförbund, Stockholm......... (för 1962)
* * * ......... (för 1963)
» *
Sveriges schackförbunds
holm................
Tärendö hembygdsgille...................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
Västergötlands fornminnesförening, Skara ....
ungdomskommitté, Stock -
2) Stads- och blandade ändamål
Akademien för de fria konsterna
Akademiska kören i Stockholm .
Föreningen Norden, Stockholm .
Föreningen Nordens institut, Biskops-Arnö..........
Föreningen Slottsspelen i Uppsala...............’" ’
Göteborgs lyriska teater (för lyrisk-dramatisk utbildning
i Göteborg) ...........................
Göteborgs studentteater.......................
IBRA-kören, Stockholm......................’ [" ’
Kammarmusikföreningen Fylkingen, Stockholm .
Kyndelkvartetten, Stockholm.....................
Malmö stadsteater (för lyrisk-dramatisk utbildning i
Malmö).........................
12/1 |
15 000 |
|
28/6 |
50 000 |
|
28/6 |
50 000 |
|
28/6 |
10 000 |
|
12/1 |
255 000 |
|
19/12 |
280 000 |
|
28/6 |
50 000 |
585 000 |
28/6 |
140 000 |
|
28/6 |
6 000 |
|
28/6 |
75 000 |
|
28/6 |
30 000 |
|
12/1 |
50 000 |
|
28/6 |
1 500 |
|
28/6 |
40 000 |
|
28/6 |
5 000 |
|
5/4 |
4 000 |
|
28/6 |
30 000 |
|
12/1 |
271 000 |
|
19/12 |
300 000 |
571 000 |
8/2 |
5 000 |
|
12/1 |
8 000 |
|
28/6 |
5 000 |
|
28/6 |
30 000 |
|
28/6 |
50 000 |
|
28/6 |
25 000 |
|
12/1 |
8 000 |
|
8/2 |
30 000 |
|
28/6 |
5 200 |
43 200 |
11/10
28/6
28/6
28/6
28/6
28/6
5/4
11/10
28/6
12/1
28/6
28/6
28/6
5/4
11/10
28/6
15 000
5 000
25 000
30 000
Summa kronor 1 903 700
84 500
3 400
2 000
1 500
4 000
5 000
180 000
5 000
3 000
5 000
15 000
179 700
16
Bidrag av lotterimedel
Ändamål
Meyerson, Å., fil.lic., Stockholm (för resa)...........
Musikaliska akademien (för orkesterinspektion)......
» » (för koreografutbildning).....
* » (för försöksverksamhet med
rikskonserter).................................
D:o d:o (för musik för ungdom)....................
Nordiska konstförbundets svenska sek -
tion .............................. (för 1962/63)
D:o d:o............................. (för 1963/64)
Nämnden för nordiskt musiksamarbete . (för 1962/63)
* » » » . (för 1963/64)
Pleijel, B., redaktör, Stockholm (för tidskriften Musikrevy)
.........................................
Riksteatern, Stockholm (för utbildning).............
Stiftelsen Ord och Bild, Stockholm.................
Stiftelsen Stockholms festspel......................
Stockholms studentteater..........................
Svenska danspedagogförbundet, Stockholm..........
Svenska FN-förbundet, Stockholm.................
Svenska IT I-rådet — Svensk teaterunion...........
Svenskt visarkiv, Stockholm......................
Sveriges dramatikerförbund, Stockholm.............
Sveriges fiolbyggarförbund, Stockholm..............
Sveriges författarförening, Stockholm ..............
Teatrarnas riksförbund, Stockholm.................
Teaterns utbildningsråd...........................
Tibell, Evy, skådespelerska, Göteborg (för studieresa)
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
25/10 |
|
28/6 |
6 700 |
28/6 |
75 000 |
11/7 |
250 000 |
11/7 |
20 000 |
12/1 |
|
19/12 |
|
12/1 |
22 000 |
28/6 |
27 000 |
11/7 |
|
11/10 |
|
11/10 |
|
28/6 |
|
3/5 |
|
11/10 |
|
28/6 |
|
6/12 |
|
8/2 |
|
11/10 |
|
12/1 |
|
20/12 |
|
18/9 |
|
31/5 |
|
11/10 |
1 014
351 |
700 |
20 |
000 |
20 |
000 |
49 |
000 |
4 |
000 |
18 |
000 |
35 |
000 |
25 |
000 |
1 |
000 |
10 |
000 |
4 |
000 |
11 |
400 |
7 |
500 |
10 |
000 |
4 |
000 |
2 |
200 |
10 |
000 |
2 |
000 |
2 |
000 |
Summa kronor 1 075 914
Under år 1963 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda
lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål
Ändamål |
Beslu- |
Belopp kronor |
|
tets dag |
|||
Operan (för uteblivna hyresinkomster).............. Styrelsen för Dramatiska teatern (för inlösen av aktier- |
8/2 |
50 000 |
|
na i Dramatcnrestaurangen AB) ................ Svenska teatern aktiebolag (för uppförande av lager- |
27/9 |
345 000 |
|
byggnad) ..................................... |
28/6 |
200 000 |
|
Summa kronor 595 000 |
17
Riksdagsberättelsen år 1964
Under år 1963 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
I. Skolöverstyrelsen Kursverksamhet............................ |
28/6 |
175 000 |
175 000 |
II. Sveriges riksidrottsförbund, Stockholm Ungdomsidrott.............................. |
15/3 |
440 000 |
|
Riksidrottsförbundets centrala förvaltning och |
28/6 |
260 000 |
|
Riksidrottsförbundets centrala idrottsliga verk-samhet ................................... |
28/6 |
781 600 |
|
Specialförbundens verksamhet................ |
5/6 |
628 000 |
|
» » ................ |
28/6 |
4 625 000 |
|
Distriktsförbundens verksamhet............... |
28/6 |
580 000 |
|
Föreningars verksamhet...................... |
28/6 |
460 000 |
|
Idrottsplatskommittén....................... |
28/6 |
236 000 |
|
Poliklinikkommittén......................... |
28/6 |
150 000 |
|
Simbadsdelegationen......................... |
28/6 |
90 000 |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön)____ |
8/2 |
38 500 |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön m. fl.)...................................... |
28/6 |
202 500 |
|
Övriga ändamål............................. |
28/6 |
166 000 |
8 657 600 |
III. Sveriges olympiska kommitté, Stockholm Förberedelser för deltagande i olympiska spel år |
25/7 |
475 000 |
|
Bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagan-de i de olympiska vinterspelen 1964 i Innsbruck |
4/10 |
250 000 |
725 000 |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet, Stockholm Ungdomsidrott.............................. |
3/5 |
52 000 |
|
Korporationsidrottsförbundets centrala förvalt-ning ..................................... |
28/6 |
460 000 |
|
Lokalförbundens förvaltning.................. |
28/6 |
175 000 |
|
Kursverksamhet............................ |
28/6 |
95 000 |
|
Företagsgymnastik.......................... |
28/6 |
20 000 |
|
Propaganda ................................ |
28/6 |
56 000 |
|
Idrottsmateriel.............................. |
28/6 |
54 000 |
|
Motionsverksamhet för pensionärer............ |
28/6 |
20 000 |
932 000 |
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets Ungdomsidrott.............................. |
3/5 |
65 000 |
|
Kursverksamhet m. m........................ |
28/6 |
125 500 |
190 500 |
VI. Div. andra organisationer a) Bidrag till ungdomsidrott Förbundet Vi unga, Södertälje................ |
3/5 |
10 000 |
|
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm....... |
3/5 |
4 000 |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförbund, Kristinehamn............................. |
3/5 |
11 000 |
|
Riksförbundet Sveriges 4H, Stockholm......... |
3/5 |
42 000 |
|
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar, |
3/5 |
12 000 |
|
Svenska frisksportförbundet, Stockholm........ |
3/5 |
4 000 |
|
Svenska missionsförbundets ungdom, Stockholm. |
3/5 |
19 000 |
|
Svenska scoutförbundet, Stockholm............ |
3/5 |
8 000 |
|
Sveriges storloge av IOGT, Stockholm......... |
3/5 |
14 000 |
|
Unga örnars riksförbund, Stockholm........... |
3/5 |
64 000 |
188 000 |
18
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
b) Bidrag till organisationernas allmänna verksam- |
|||
het m. m. |
|||
De vanföras riksförbund, Stockholm........... |
28/6 |
70 000 |
|
Organisationskommittén för skolungdomens fjäll- |
|||
färder, Stockholm......................... |
28/6 |
26 000 |
|
Riksföreningen för simningens främjande, Stock- |
|||
holm..................................... |
15/3 |
30 000 |
|
D:o d:o.................................... |
28/6 |
32 000 |
|
Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhög- |
|||
skola å Lillsved........................... |
28/6 |
30 000 |
|
Svenska livräddningssällskapet, Stockholm..... |
28/6 |
15 000 |
|
Sveriges akademiska idrottsförbund, Uppsala . .. |
28/6 |
45 000 |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation, Stockholm ... |
28/6 |
12 000 |
260 000 |
VII. Idrottsanläggningar |
|||
Svenska fotbollförbundet (fotbollstadion i Solna) |
28/6 |
100 000 |
|
Större och medelstora anläggningar (bidragen för- |
|||
delade av Kungl. Maj:t).................... |
28/6 |
20 000 |
|
D:o d:o.................................... |
18/10 |
1 860 000 |
|
Mindre anläggningar m. m. (bidragen fördelade |
|||
av RF)................................... |
28/6 |
1 500 000 |
|
Bastuanläggningar (bidragen fördelade av RF) .. |
28/6 |
100 000 |
3 580 000 |
Summa kronor 14 708 100 |
Under år 1963 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
I. Anläggningar m. in. Asarums kommun........................... |
25/1 |
36 000 |
|
Askersunds stad............................. |
15/3 |
7 200 |
|
Borrby kommuns simbadskommitté........... |
28/6 |
5 000 |
|
Bräkne-Hobv kommun....................... |
28/6 |
16 500 |
|
Dalhems kommun........................... |
28/6 |
90 000 |
|
Gamleby kommun........................... |
28/6 |
11 200 |
|
Gotlands distrikt av Motorförarnas helnykterhets-förbund ................................. |
28/6 |
20 700 |
|
Idrottsklubben Sport, Hofors................. |
28/6 |
8 400 |
|
Idrottsklubben Stern, Göteborg............... |
15/3 |
2 000 |
|
KFUM i Västerås........................... |
28/6 |
7 500 |
|
Loftahammar-Överums fritidsstiftelse.......... |
28/6 |
42 000 |
|
Länsstyrelsen i Kopparbergs län............... |
28/6 |
10 500 |
|
Orsa kommun............................... |
15/3 |
41 400 |
|
Oskarshamns stad........................... |
15/3 |
30 000 |
|
Skid- och friluftsanläggningar 1 Falun ek. för. . . . |
15/3 |
12 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
15/3 |
5 000 |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelningar i |
28/6 |
5 000 |
|
Bygdsiljum............................... |
28/6 |
52 600 |
|
Kvarnåsen............................... |
28/6 |
5 000 |
|
Ljusdal.................................. |
28/6 |
25 000 |
|
Röjdåfors................................ |
28/6 |
40 000 |
|
Slite köping................................ |
25/1 |
36 000 |
|
Sollentuna fritidsnämnd...................... |
28/6 |
23 000 |
19
Riksdagsberättelsen år 196U
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Stiftelsen Hagaparks semesterby.............. |
28/6 |
60 000 |
|
Stiftelsen Stockholms skärgård................ |
28/6 |
31 250 |
|
Stockholms stad............................. |
28/6 |
170 000 |
|
Svenska turistföreningen..................... |
15/3 |
362 000 |
|
J> * ..................... |
28/6 |
123 000 |
|
Söderåkra kommun.......................... |
25/1 |
4 200 |
|
Torslunda kommun.......................... |
28/6 |
60 000 |
|
Tåsjö kommun.............................. |
28/6 |
8 000 |
|
Tännäs kommun............................ |
25/1 |
1 800 |
|
Umeå stad................................. |
25/1 |
20 400 |
|
Urshultsbygdens turisttrafikförening........... |
25/1 |
4 500 |
|
Veberöds kommun........................... |
28/6 |
40 000 |
|
Virserums köping............................ |
25/1 |
60 000 |
|
Visby stad.................................. |
25/1 |
100 000 |
|
» » .............................. |
28/6 |
100 000 |
|
Västerås stad............................... |
28/6 |
60 000 |
|
Åsele köping................................ |
28/6 |
9 000 |
|
Älvkarleby kommun......................... |
28/6 |
10 000 |
|
Östersunds stad ............................ |
15/3 |
55 000 |
|
Österåkers kommun......................... |
13/9 |
15 000 |
|
Östhammars stad........................... |
28/6 |
31 800 |
1 857 950 |
11. Lägerverksamhet |
|||
Frälsningsarmén, Stockholm.................. |
5/6 |
7 200 |
|
KFUK:s riksförbund, Stockholm.............. |
5/6 |
500 |
|
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm....... |
5/6 |
2 500 |
|
Svenska missionsförbundets ungdom, Stockholm. |
5/6 |
4 600 |
|
Svenska scoutrådet, Stockholm................ |
5/6 |
23 700 |
|
Sveriges flickscoutråd, Stockholm............. |
5/6 |
18 000 |
|
Unga örnars riksförbund, Stockholm........... |
5/6 |
13 100 |
69 600 |
III. Kursverksamhet |
|||
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
|||
främjande i Sverige, Stockholm............. |
25/1 |
41 000 |
|
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisa- |
|||
tion, ekonomisk förening, Stockholm........... |
15/3 |
14 000 |
55 000 |
IV. Administration m. m. |
|||
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
|||
främjande i Sverige, Stockholm............. |
25/1 |
50 000 |
|
Lavinkommittén, Stockholm.................. |
5/6 |
9 805 |
|
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisa- |
|||
tion, ekonomisk förening, Stockholm......... |
15/3 |
65 000 |
|
Riksorganisationernas campingkommitté, Stock- |
|||
holm..................................... |
15/3 |
40 000 |
|
Svenska naturskyddsföreningen, Stockholm..... |
28/6 |
35 000 |
199 805 |
Summa kronor 2 182 355 |
Under budgetåret 1962/63 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål |
Belopp kronor'' |
Bidrag till svenska jägareförbundets verksamhet .......................... |
2181 000 |
» » länsjaktvårdsföreningarnas verksamhet.......................... |
980 000 |
» » viltforskningsrådets verksamhet................................ |
256 800 |
9 9 svenska naturskyddsföreningens verksamhet .................... |
134 900 |
Ersättning för skador å motorfordon vid sammanstötning med älg.......... |
92 300 |
Diverse................................................................ |
119 500 |
Summa kronor |
3 764 500 |
1 Avrundade tal.
Bidrag nr statens lappfond och handels- och sjöfarts fonden
Under budgetåret 1962/63 beviljade bidrag ur statens lappfond
Ändamål
Belopp kronor
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande:
1) Jämtlands län.......................
2) Västerbottens län ...................
3) Norrbottens län.....................
125 288
49 900
256 000
B. Åtgärder till främjande av lapparnas jakt och fiske ........................
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m. åt lapparna..............
D. Renforskning m. ........................................................
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m. m. bland lapparna
Summa kronor
431 188
45 000
16 370
75 000
135 215
702 773
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1962/63
Kronor1
Handelssekreterarväsendet.............................................
Bidrag till deltagande i mässor och utställningar i utlandet.................
Kostnader för den s. k. Sverige-manifestationen i USA.....................
Bidrag till Svenska Institutet för världsutställningen i Seattle..............
Bidrag till Sveriges Allmänna Exportförening för det s. k. Englandåret 1961/62
Bidrag till Svenska Turisttrafikförbundet................................
Diverse sjöfartsändamål...............................................
Summa utbetalningar
26 000
23 000
79 800
75 000
48 000
52 800
5 400
310 000
1 Avrundade tal.
Under budgetåret 1962/63 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1962/63 har 254 understöd om tillhopa i runt tal 6 miljoner
kronor delats ut ur arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål
framgår av nedanstående tablå.
Ändamål |
Belopp kr. |
Anstalter för halvöppen barnavård ...................................... Barnkolonier .......................................................... |
1 558 500 |
Studier och yrkesutbildning ............................................ Invalidfordon.......................................................... |
2 200 |
Summa kronor |
5 986 100 |
21
Riksdagsberättelsen år 1964
Understöd å 50 000: — kr. eller däröver har tilldelats följande
Bidragsmottagare
Belopp kr |
Ändamål |
50 000 |
scoutlokaler |
50 000 |
förläggningsbyggnad |
50 000 |
inackorderingshem |
50 000 |
ungdomsgård |
50 000 |
scoutstuga |
50 000 |
ungdomsgård |
50 000 |
ungdomsgård |
50 000 |
friluftsgård |
50 000 |
inackorderingshem för |
50 000 |
soldathem |
50 000 |
soldathem |
52 000 |
lekskola |
52 000 |
två lekskolor |
56 000 |
lekskola |
56 000 |
lekskola |
56 000 |
lekskola |
56 000 |
lekskola |
60 000 |
scoutgård |
65 000 |
lekskola |
65 000 |
kursgård för ungdom |
67 000 |
friluftsgård |
68 000 |
daghem |
70 000 |
ungdomsgård |
75 000 |
ungdomsgård |
75 000 |
ungdomsgård |
75 000 |
ungdomsgård |
75 000 |
ungdomsgård |
75 000 |
friluftsgård för barn |
75 000 |
ungdomsgård |
75 000 |
scoutgård |
80 000 |
scoutgård |
80 000 |
ungdomsgård |
100 000 |
ungdomsgård |
100 000 |
ungdomsgård |
100 000 |
ungdomsgård |
100 000 |
ungdomsgård |
100 000 |
lägergård |
100 000 |
barnstuga och ung-domsgård |
121 000 |
ungdomsgård och |
170 000 |
barnstuga |
Rambergets Scoutkår och dess föräldraförening ....
Svenska Missionsförbundets Ungdom i Kronobergs län
Sociala Missionen, Stockholm .....................
KFUM i Norrköping .............................
Rambergets scoutkår och dess föräldraförening .....
Stockholms stad .................................
Stiftelsen Nya Björngårdsvillan i Göteborg .........
Jönköpings Läroverks Friluftsgård.................
De Vanföras Riksförbund.........................
Föreningen soldaternas vänner.....................
Karlsborgs soldathemsförening.....................
Enköpings Hyresbostäder AB.....................
Sollefteå stad ...................................
HSB:s i Nacka bostadsrättsförening Barrträdet .....
Bostadsstiftelsen Plåten, Motala ....................
Västerås stad .....................i ...... ........
HSB:s i Västerås bostadsrättsförening Skogslyckan ....
Bollnäs scoutkår..................................
Karlskoga stad....................................
Katarina ungdomsråd..............................
Unga örnars sommarhem »Backagården», ekonomisk fö
rening, Lund ..................................
Borås stad ......................................
Kungsholms Baptistförsamling i Stockholm..........
Linköpings missionsförsamling......................
KFUM i Linköping................................
Borås stad ......................................
Upplands Ansgariiförbund, Uppsala ................
Stiftelsen Hälsingborgsbarnens friluftsgård ..........
Surte missionsförsamling ..........................
Segeltorps scoutkår................................
Gränna scoutföräldraförening ......................
Linköpings och S:t Lars kyrkliga samfällighet........
Stiftelsen De Dövas ungdomsgård ..................
Kristinehamns missionsförsamling ............
KFUM i Umeå ..................................
Mosaiska Församlingen, Göteborg ..................
Lysestrandsstiftelsen ..............................
Mosaiska församlingen i Malmö ....................
Mjällby kommun..................................
Nacka stad .....................
22
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
I Ju: 2
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. Djurskyddsutredningen (1961: I 13; 1962: I 10; 1963: I 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1953):
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident.
Experter:
Andersson, B., laborator;
Danielsson, A., byrådirektör, tillika sekreterare;
Ekman, A. G., professor;
Larsson, R., f. d. förste stadsveterinär;
Pehrson, G. T., professor emeritus.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 32.
Utredningsmannen har under året haft 8 sammanträden med utredningens
experter och ett flertal sammanträden med utredningens sekreterare.
Utredningsmannen har avgivit ett den 17 december 1963 dagtecknat betänkande,
benämnt »Slakt och kastrering av ren jämte andra djurskyddsfrågor»
(SOU 1963: 75).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen om administrativa frihetsberövanden (1961:1 15; 1962:1 12;
1963:I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 december 1953 för
utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa frihetsberövanden
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december 1953):
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led av I kamm.;
23
I Ju: 2
Riksdagsberättelsen år 1961
Axelson, N. E. A., landssekreterare;
Berglin, C.-G., socialläkare;
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd.
Sekreterare:
Nyman, E. O., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 37 och 1958: I Ju 19.
Utredningens uppdrag utvidgades år 1957 att omfatta jämväl frågan om
omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari
1957).
Utredningen har under år 1963 sammanträtt 2 dagar.
Utredningen har den 31 december 1963 avgivit betänkande, benämnt »Utlämning
vid administrativa frihetsberövanden inom Norden» (SOU 1963:
79).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Författningsutredningen (1961:1 16; 1962:1 13; 1963:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för
att utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga
en modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 augusti
1954):
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led av I kamm.;
Dahlén, P. O. R., partisekreterare;
Hallén, H. M., prost, f. d. riksdagsman;
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av II kamm.;
Westerståhl, H. J., professor, tillika sekreterare;
Wrigstad, P., chefredaktör.
Experter:
Löfstedt, T. E., hovrättsassessor;
Rudholm, S. J. G., justitiekansler;
Sköld, L., rektor;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Direktiven för utredningen, se 1955: I Ju 37.
Utredningen har under tiden december 1962—september 1963 sammanträtt
20 dagar, varav 5 dagar i Eskilstuna under februari 1963.
Utredningen har under 1963 avgivit betänkande, benämnt »Sveriges statsskick»,
med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning (SOU
1963: 16—19).
Uppdraget är därmed slutfört.
24
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju; g
4. Utredning om översyn av bestämmelserna i 28 § regeringsformen om
svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst
(1961:1 31; 1962: I 26; 1963: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1958 för att
verkställa översyn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om svenskt
medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst:
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman.
Expert:
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, docent.
Sekreterare:
Lidgard, C. S. H., förste ambassadsekreterare.
Utredningen har den 1 april 1963 avgivit betänkande, benämnt »Utlännings
tillträde till offentlig tjänst» (SOU 1963: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Sakkunnig för genomgång och bearbetning av domar i expropriationsmål
(1961:1 44; 1962:I 38; 1963:1 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 september 1960 för
genomgång och bearbetning av de domar i expropriationsmål, som enligt
kungörelsen den 1 november 1951 (nr 706) insänts till justitiedepartementet:
Westin,
J. O., civilingenjör.
Att biträda utredningsmannen (enligt Kungl. Maj :ts förordnande den 30
september 1960):
Pocell, K., civilingenjör.
Utredningsmannen har avgivit ett den 2 december 1963 dagtecknat betänkande,
benämnt »Expropriationsdomar 1951—60» (SOU 1963: 73).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Jordabalksutredningen (1962:148; 1963:1 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 december 1961 för alt
överarbeta vissa delar av lagberedningens förslag till ny jordabalk (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 december 1961):
Westerlind, N. P., justitieråd, f. d. ledamot i lagberedningen.
Experter:
Afrell, L. U., direktör;
Balk-Möller, S. C. E., bankjurist;
Fjelkner, A. W., direktör;
Fogelklou, E. L. E., bankdirektör;
25
I Ju: 6
Riksdagsberättelsen år 196i
Hernmarck, A. G. M., advokat;
Nilsson, S.-E. S., lagbyråchef;
Olivecrona, K. H. K., professor;
Pehrsson, W. P., advokat;
Sandelin, H., direktör;
Sjöholm, S. J. E., bruksdisponent.
Sekreterare:
Wilhelmsson, A. E., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Ju 48.
Utredningsmannen har under tiden november 1962—oktober 1963 sammanträtt
med experterna 9 dagar.
Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har utredningsmannen jämte hovrättsassessorn
S. I. Gullnäs, som biträtt i utredningsarbetet vid behandlingen
av vissa frågor, i november 1962 företagit en resa till Västtyskland, Schweiz
och Österrike för studium av grundboksväsendet i dessa länder.
Utredningsmannen har den 15 oktober 1963 avgivit betänkande med reviderat
förslag till jordabalk m. m. (SOU 1963: 55).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
7. Besvärssakkunniga (1961: I 7; 1962: I 6; 1963: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1949 och den 18 januari 1958):
Åkesson, N. O., f. d. landssekreterare, ordförande;
Lundberg, N. R. W., generaldirektör;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, docent.
Sekreterare:
Wennergren, C. B. O., kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 11 60 48.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1959: I Ju 7.
De sakkunniga har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 45
sammanträden, varav 3 i Knivsta den 8—10 januari 1963 och 5 i Mariehamn
den 1—5 juli 1963. Arbetet på de sakkunnigas slutbetänkande om en lag om
förvaltningsförfarandet har i stort sett slutförts.
Utlåtanden har av de sakkunniga avgivits den 24 november 1962 över riksdagens
skrivelse den 20 mars 1959, nr 121, i anledning av väckt motion angående
ändrad lydelse av 42 § lagen den 25 oktober 1957 om prästval och
26
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju; 8
den 19 september 1963 över lagberedningens betänkande »Utsökningsrätt II»
(SOU 1963: 28).
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under första halvåret 1964.
8. Firmautredningen (1961:18; 1962:1 7; 1963:18)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad därmed
äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1949). De sakkunniga,
som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, har den 9 januari
1958 avgivit betänkande med förslag till varumärkeslag (SOU 1958: 10). Sedan
utredningens återstående uppdrag utvidgats till att även omfatta en allmän
revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens (se 1960: I Ju 11) beslöt
departementschefen den 31 mars 1960 att utredningen i fortsättningen
skulle arbeta såsom två särskilda kommittéer, den ena för revision av firmalagstiftningen
och den andra för revision av lagstiftningen mot illojal
konkurrens. Den förstnämnda kommittén har antagit namnet firmautredningen:
Eberstein,
G. A., professor emeritus, ordförande;
Glimstedt, G., ombudsman;
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., patenträttsråd;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Experter:
Markman, Ividdi C., byråassistent;
Sandegren, E. O. E., f. d. byråchef;
Svanström, B. E. G., förste länsassessor (fr. o. m. den 5 december 1963).
Sekreterare:
Åhberg, B. E. B., hovrättsassessor.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 16 67.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Överläggningar med representanter för de i Danmark, Finland och Norge
arbetande kommittéerna för översyn av firmalagstiftningen har ägt rum den
12—-14 mars 1963 i Oslo.
Sekreterarna i de nordiska kommittéerna har överlagt den 8 och 9 november
1962 i Stockholm.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
27
I Ju: 9
Riksdagsbcrätt elsen år 196b
9. Utredningen om illojal konkurrens (1961: I 9; 1962: I 8; 1963: I 9)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för att verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1949). Chefen för justitiedepartementet beslöt den 31 mars 1960
att utredningen, som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen,
i fortsättningen skulle arbeta som två skilda kommittéer, den ena för revision
av firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen mot
illojal konkurrens. Den sistnämnda kommittén har antagit namnet utredningen
om illojal konkurrens:
Hedfeldt, N. E., justitieråd, ordförande (t. o. in. den 21 januari 1963);
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande (fr. o. in. den 22 januari
1963);
Bohman, C., direktör (fr. o. in. den 2 februari 1963);
Härnqvist, Margareta, fru, civilekonom;
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., patenträttsråd;
Wennberg, H., direktör (t. o. m. den 1 februari 1963).
Experter:
Gillberg, K. E., direktör;
Söderberg, J., direktör;
Tengelin, S., direktör;
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Bergqvist, H. A., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Sedermera har utredningens uppdrag i anslutning till två riksdagsskrivelser
av 1957 (nr 270) och 1958 (nr 144) utvidgats till att omfatta en allmän
revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Därjämte har ett arbetsutskott inom utredningen haft talrika
överläggningar dels internt, dels med företrädare för myndigheter, andra
utredningar och organisationer.
Överläggningar med representanter för de i Danmark, Finland och Norge
arbetande kommittéerna för översyn av lagstiftningen om illojal konkurrens
har ägt rum den 6—8 maj 1963 i Oslo.
Sekreterarna i de nordiska kommittéerna jämte experten direktören Ten -
28
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I JU: 11
gelin har överlagt den 19 och 20 juni 1963 i Köpenhamn samt den 16—18
september 1963 i Helsingfors.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
10. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet i
frågor angående förebyggande av brott och behandling av brottslingar
(1961: I 12; 1962: I 9; 1963: I 10)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section förordnade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1951 och den 26
september 1958:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Göransson, H. P., f. överdirektör.
Representant i Europarådets European Committee on Crime Problems enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 10 juni 1958:
Eriksson, G. T., generaldirektör (kommitténs vice ordförande).
Enligt uppdrag av FN:s generalsekreterare utreder generaldirektören
Eriksson frågan om en reorganisation av FN:s Social Defence Section (som
handlägger kriminalpolitiska spörsmål). En kommitté (»Ad hoc») av experter
på frågor om förebyggande av brott och behandling av brottslingar
sammanträdde den 7—16 januari i Geneve med generaldirektören Eriksson
som ordförande. Kommittén uppgjorde ett förslag till ämnen att behandla
vid 1965 års FN-kongress i Stockholm (Se I Ju 51) och avgav yttranden till
generalsekreteraren angående en internationell utredning om dödsstraffet
in. m.
European Committee on Crime Problems har under 1963 sammanträtt den
28_30 maj och den 2—7 december i Strasbourg. Svenska deltagare var ge
neraldirektören
Eriksson samt under majmötet nuvarande statssekreteraren
C. Holmberg och under decembermötet lagbyråchefen L. Brundin. Bl. a. har
behandlats konventionsförslag om övervakning av villkorligt dömda och villkorligt
frigivna samt om bestraffning av vägtrafikbrott.
Det Europeiska kriminologiska forskningsrådet började sin verksamhet
under majmötet. Dess ordförande är engelsmannen professorn L. Radzinowicz
och nordisk representant professorn J. Andenaes, Norge. Ett möte har
den 9—12 december anordnats i Strasbourg för ledare av kriminologiska
forskningsinstitut i Europa. Svensk representant var docenten K. Sveri.
11. t95t års fastiglietsbildningskommitté (1961: I 14; 1962: I 11; 1963: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sain
-
29
I Ju: 11
Riksdagsberättelsen år 1964
manhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, led. av II kamm.;
Ohlsson, O. E. M., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Borg, E. L., f. d. länsarkitekt;
Dahlin, P. G. A., stadsingenjör;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Larsson, F. G., professor;
Magnusson, R. E., överingenjör;
Prawitz, G. H., jur. dr;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Tilländer, T., f. d. länsjägmästare;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Öjborn, L. E., generaldirektör.
Särskilda experter, utsedda att biträda vid fullgörandet av det tilläggsuppdrag,
som den 19 december 1958 anförtrotts åt kommittén:
Carlsson Mared, H. S., stadsingenjör;
Romson, R., förste sekreterare;
Thyreen, E., civilingenjör;
Wannfors, E. G., avdelningsdirektör;
Westman, E. G., stadsjurist;
öjborn, se ovan.
Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., hovrättsråd;
Wallner, H., överingenjör.
Biträdande sekreterare:
Falk, J. A., lantmätare (fr. o. m. den 22 november 1963);
Hedström, A., hovrättsassessor.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 21 46 (Gyllensvärd), 22 78 50
(Wallner) och 41 90 67 (Hedström).
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34 och 1958: I Ju 17. Angående
det den 19 december 1958 meddelade tilläggsuppdraget, se 1960: I Ju 16.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 sammanträtt i
plenum 13 dagar, varjämte arbetsutskottet hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén har avgivit ett den 14 oktober 1963 dagtecknat betänkande,
benämnt »Fastighetsbildning» (SOU 1963: 68).
I anledning av kommitténs huvuduppdrag återstår att avsluta behand -
30
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I JU; 12
lingen av övergångsbestämmelser till den föreslagna lagen om fastighetsbildning
och därmed sammanhängande lagstiftningsfrågor ävensom spörsmål
om ändringar i lagen den 18 juni 1925 om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område.
Vad angår det tilläggsuppdrag, som meddelats den 19 december 1958, har
kommittén den 3 maj 1963 överlämnat betänkande med förslag till lag om
vissa gemensamhetsanläggningar m. m. (SOU 1963:23). Det arbete, som
återstår för fullgörande av tilläggsuppdraget, beräknas komma att redovisas
under första halvåret 1964 i ett betänkande, innehållande bl. a. förslag till
ändringar i byggnadslagen.
12. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
(1961: I 18; 1962: I 14; 1963: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 och
den 4 september 1959 för att verkställa utredning rörande pensionsstiftelsernas
civilrättsliga och skatterättsliga ställning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 februari 1955, den 24 september 1959 och den 12 januari
1960):
Schmidt, F., professor, ordförande;
Bolin, A. B., direktör;
von Feilitzen, S., direktör;
Helmers, D., docent;
Hydén, S. O., direktör;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Löfstedt, G., landskamrerare;
Wahlberg, A., förbundsjurist.
Experter:
Ericsson, G. M., aktuarie;
Hahr, E. O., fil. lic.;
Hamdahl, B. O., rättsavdelningschef;
Huss, K. J. L., t. f. kammarrättsassessor;
Johansson, S.-E., professor;
Rydin, B. C. K. A., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Ekström, A., hovrättsassessor.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. växel
63 57 60.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35. Tilläggsdirektiv,
se 1960: I Ju 20 och 1961: I Ju 18.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 7 sam -
31
I Ju: 12 Riksdagsberättelsen år 1961
manträden. Särskilda arbetsutskott har därjämte sammanträtt vid upprepade
tillfällen.
Sedan utredningen avlämnat den 6 april 1961 ett delbetänkande, benämnt
»Pensionsstiftelser I» (SOU 1961: 14), och den 14 december 1961 ett tabellverk,
kallat »Beräkning av pensionsreserv» (SOU 1961:61), fortsätter utredningen
sitt arbete med slutliga överväganden rörande sättet att trygga
arbetstagares fordringar på grund av löften om pension, innefattande spörsmål
bl. a. om förmånsrätt i arbetsgivares konkurs och arbetsgivarens avdragsrätt
vid taxering.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1964.
13. 1955 års valutredning (1961: I 19; 1962: I 15; 1963: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 27 maj 1955 och den
29 augusti 1958 för att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande
allmänna val (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955 och den 15
september 1958):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Braconier, J., redaktör, led. av II kamm.;
Brolin, C. H., organisationschef;
Lundgren, S. H. E., sekreterare;
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare.
Experter:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Sandell, G. E., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Ivleberg, J. L. M„ regeringsrättssekreterare.
Lokal: Finansdepartementets regeringsrättsbyrå, Storkyrlcobrinken 4; tel.
växel 22 45 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 39, 1959: I Ju 23 och 1962: I Ju
15. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag, se 1963:1 Ju 16.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 3 sammanträden.
Därutöver har ett stort antal överläggningar ägt rum mellan
ordföranden samt vissa ledamöter och experter.
Den 30 september 1963 har utredningen avgivit sitt slutbetänkande, benämnt
»Några valfrågor», (SOU 1963: 54). För utredningen återstår att i anledning
av remiss senast den 29 februari 1964 avgiva utlåtande över vissa
delar av författningsutredningens förslag till regeringsform (SOU 1963: 16,
17). Utredningen kommer därmed att ha slutfört sitt arbete.
32
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 15
14. Utredning rörande specialstraffrätten (1961: I 20; 1962: I 16; 1963: I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
att verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, H. G., professor.
Experter:
Danelius, H. C. Y., hovrättsfiskal;
Wetterberg, S. A. ö., lagbyråchef.
Utredningens adress: Stockholms universitet, Norrtullsg. 2; tel. 34 08 60
eller 37 24 43.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Utredningsmannen har efter remiss den 1 november 1963 avgivit utlåtande
över trafikmålskommitténs betänkande »Trafikmål» (SOU 1963: 27).
Vidare har utredningsmannen deltagit i gemensamma nordiska departementsöverläggningar
rörande lagstiftning om straff för vägtrafikförseelser,
begångna i utlandet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
15. Utredning för översyn av brottsregistreringen (1961:1 22; 1962:1 18;
1963: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1956 för att
verkställa översyn av brottsregistreringen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 april 1956):
Heuman, C. H. M., hovrättspresident.
Experter:
Edstrand, K. I., byrådirektör;
Hult, B. V., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen;
Olsson, K. G., biträdande landsfogde, tillika sekreterare;
Rengby, S. F. N., byrådirektör;
von Sydow, E. G., överdirektör.
Lokal: Polisberedningen, Inrikesdepartementet; tel. 21 02 36.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 38.
Utredningen har överlämnat ett den 31 december 1962 dagtecknat betänkande
angående registrering av alkoholbrottslighet in. m. (stencilerat). För
utredningen återstår att slutföra översynen av den ytterligare brottsregistrering
som förekommer hos skilda myndigheter för särskilda ändamål. Fråga
är här om brottsregistrering hos socialvårdsorganen (socialregister o. d.),
statens utlänningskommission (register över lagöverträdelser av utlänningar,
som vistas i landet), länsstyrelserna (körkortsregister), samt hos militära
myndigheter (militära straffregister).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
2 liilxang till riksdagens protokoll IDGli. I samt.
Rlksdagsbcrättelscn
33
I Ju: 16
Riksdagsberättelsen år 196''i
16. Fångvårdens byggnadskommitté (1961:1 23; 1962:1 19; 1963:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom fångvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman;
Bunner, T. Å. G., byggnadsråd;
Ericsson, C. H., byråchef;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Pålsson, P. O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Rinman, O. A. F., byggnadschef;
Serenander, E. F. B., fångvårdsdirektör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Andersson, H. E., byrådirektör;
Andersson, R. A., förste byråingenjör;
Fornander, J. N.-U., byråchef;
Hall-Mikaelsson, Barbro, fångvårdsdirektör;
Karlström, K. F., fångvårdsdirektör;
Lindberg, E. G., fångvårdsdirektör;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd;
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör;
Olsson, C. I., byrådirektör;
Ringius, G., bitr. fångvårdsdirektör;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Thurén, G. C. O., fångvårdsdirektör;
Traung, Brita, assistent.
Sekreterare:
Johnsson, N. O., byrådirektör.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60; tel. 61 96 39 (sekreteraren), 6196 19,
61 97 44, 61 98 66 (kansliet).
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden december 1962—oktober 1963 hållit 17 protokollförda
sammanträden, därav 6 plenarsammanträden.
Med skrivelser den 3 juli och den 16 september 1963 har kommittén till
Kungl. Maj :t överlämnat förslag till lokalförteckningar för en ny centralanstalt
för fångvården i Härnösand samt för öppna 120-mannaanstalter i
34
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet \ Ju: 17
Herrljunga och Ystad. Därutöver har kommittén till Kungl. Maj :t avgivit
yttranden och förslag i ett flertal ärenden.
På grundval av Kungl. Maj :ts uppdrag har kommittén, på sätt närmare
framgår av statsverkspropositionen (bil. 4), bedrivit ny- och ombyggnadsverksamhet
inom fångvården ävensom ombesörjt utrustning av nya och
ombyggda anstalter.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
17. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar
(1961:1 24; 1962:I 20; 1963:I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en undersökning
av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juli 1956):
Bergsten, P. G., justitieråd, ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., professor;
Blomberg, R. A., rektor;
Carlsson, N. G., professor;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Husén, T., professor;
Jonsson, G., chefläkare;
Malmquist, S. G., professor.
Experter :
Bolin, L. A., byråchef;
Brandt, Kristina, fil. kand.;
Elmhorn, Kerstin, fil. kand.;
Kinell, E., socialinspektör;
Kirstein, L., docent, överläkare;
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog;
Mattsson, S. F. I. H., stadsfiskal;
Ramfalk, C. W., docent;
Settergren, Gitte, fil. kand.;
Svahn, Iba, socionom.
Sekreterare:
Hellberg, O. A. 0:son, förste kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementets medborgarskapsbyrå, Storkyrkobrinken 7;
tel. 10 54 90 (sekreteraren); Kristinehovsgatan 23; tel. linjeväljare 69 64 04
—07 (experter).
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har under tiden december 1962—november 1963 sammanträtt
3 dagar. Därjämte har ett arbetsutskott med skiftande sammansättning
ett flertal gånger sammanträtt för behandling av särskilda spörsmål,
35
I Ju: 17
Riksdagsberättelsen år 1961
som uppkommit inom expertgruppen. Bearbetning av undersökningsmaterialet
och planläggning av en redovisning av detta har pågått hela året. En
undersökning av klientelets eventuella återfall i brott har påbörjats. Samarbete
med de militära inskrivningsmyndigheterna har inletts i syfte att lättare
få förnyad kontakt med de tidigare försökspersonerna.
Undersökningens arbete beräknas pågå under hela år 1964.
18. Utredningen angående försöksverksamhet mot ungdomsbrottsligheten
(1961:1 25; 1962:1 21; 1963: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november 1956 för
överläggningar om samordning av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Ljungberg, Blenda, läroverksadjunkt, led. av I kamm.;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
Wallentheim, Annie E. E., fru, led. av I kamm.;
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm.
Experter:
Aspelin, L. B. E., hovrättsfiskal;
Carlsson, N. G., professor;
Curman, H., överläkare;
Fredriksson, G. B., jur. dr (t. o. m. den 27 maj 1963);
Larsson, S. O., psykolog;
Lithner, K. O., stadsfiskal;
Persson-Blegvad, Britt-Mari, jur. kand.;
Sveri, K. O., docent.
Sekreterare:
Larsson, Ulla, förste aktuarie.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Angående utredningens uppdrag, se 1961: I Ju 25.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har utredningen hållit 19 sammanträden
under 24 sammanträdesdagar. Därjämte har ett särskilt arbetsutskott
hållit 19 sammanträden.
Sedan utredningen genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari och den 17
maj 1963 medgivits särskilt anslag för vissa sociologiska fältstudier har sådana
studier bedrivits i Gävle, Uppsala och Västerås under ledning av utredningens
expert Britt-Mari Persson-Blegvad och under medverkan av två
särskilt engagerade sociologer.
Utredningen har efter remiss avgivit utlåtande till Kungl. Maj :t över betänkandet
»Vård utom ungdomsvårdsskola — organisation och principer»
(stencil) av 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola
36
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 19
av ungdomsvårdsskoleelever.
Utredningens arbete beräknas vara slutfört under första halvåret 1964.
19. Famil j er ätt skommittén (1961: I 26; 1962: I 22; 1963: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. G., f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;
Hesser, S. C. E. T., lagbyråchef;
Svedberg, E.. D, hemmansägare, led. av I kamm.;
Wallin, Eivor, fru, f. d. riksdagledamot.
Experter:
Ernulf, M., direktör;
Hellner, J. E., professor;
Hellners, K. V., byrådirektör;
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör;
Malmström, P. F. Å., professor.
Sekreterare:
Höglund, O. A., hovrättsassessor.
Kanslirådet dr jur. G. Simson har biträtt kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44 och 1960: I Ju 31.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har med kommittén i dess
helhet hållits 9 sammanträden om tillhopa 20 sammanträdesdagar, varav
ett sammanträde om 11 sammanträdesdagar i Vickleby på Öland. Därutöver
har överläggningar ägt rum mellan ordföranden, enskilda ledamöter och
experterna. I en del frågor har överlagts även med advokater och andra
sakkunniga. Reviderade utkast till ändringar i giftermålsbalken, ärvdabalken,
försäkringsavtalslagen och 1931 års nordiska äktenskapskonvention
jämte därtill anslutande förordning av år 1931 om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förinynderskap har upprättats
och motiv till utkasten har utarbetats.
Representanter för kommittén har deltagit i nordiska överläggningar angående
äktenskapslagstiftningen den 8—10 november 1962 i Köpenhamn
och den 22—27 juni 1963 i Reykjavik samt angående försäkringsrättsliga
frågor den 25—28 februari 1963 i Stockholm.
Kommittén har till Kungl. Maj :t avlämnat dels den 24 januari 1963 promemoria
angående utländsk medborgares rätt att ingå äktenskap inför
37
I Ju: 19
Riksdagsberättelsen år 196b
svensk myndighet med förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 4 a § lagen den
8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,
förmynderskap och adoption (stencilerad), dels den 8 april 1963 promemoria
angående svensk domsrätt m. m. i vissa internationella äktenskapsmål
med lagförslag i ämnet (stencilerad).
Efter remiss har kommittén till Kungi. Maj :t avgivit utlåtanden dels
över viss fråga rörande kyrkobokföringen av barn utom äktenskap, dels
över framställning från lantmäteristyrelsen m. fl. om viss lagstiftning rörande
dödsbo m. m. jämte därvid iogade lagförslag och promemoria, dels
över promemoria angående prästs vigselskyldighet med förslag till ändrad
lydelse av 4 kap. 3 § giftermålsbalken, m. m., dels över vissa delar av författningsutredningens
förslag till regeringsform (SOU 1963: 16 och 17), dels
över socialstyrelsens förslag till bidragsförskottslag, dels över en av tillkallad
utredningsman avgiven promemoria rörande arbetsföreläggande (SOU
1963: 38). Kommittén har, likaså efter remiss, under 1963 avgivit utlåtanden
till första lagutskottet över motionen I: 275 om en översyn av lagstiftningen
rörande barn utom äktenskap samt över motionerna I: 161 och II:
191 om obligatoriskt civiläktenskap ävensom till andra lagutskottet över
motionerna 1:545 och 11:648 om makes samtycke till utträde ur den allmänna
tilläggspensionsförsäkringen.
Kommittén beräknar att under första halvåret 1964 framlägga betänkande
med förslag till ändrad lydelse av giftermålsbalken m. m. Därefter avser
kommittén att fortsätta utredningsarbetet rörande den internationella familjerätten.
Detta arbete beräknas pågå hela år 1964.
20. Utredning angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1961: I 28; 1962: I 23; 1963: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, S. A. F., professor.
Utredningens adress: Floragatan 6; tel. 20 18 25.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 Ju 1.
Under år 1963 har färdigställts ett avsnitt av handboken, innefattande en
principiell del rörande folkrättsreglers natur, grundläggande begrepp in. in.
Arbetet på ett andra avsnitt rörande olika plikter och rättigheter, som folkrätten
innebär för soldater m. fl., pågår och beräknas bli slutfört under första
halvåret 1964.
21. Sjölagskommittén (1961:1 29; 1962: I 24; 1963: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
att verkställa översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
38
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
I Ju: 22
Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
Bååw, Hj., redaktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hedborg, P. E., direktör (fr. o. m. den 1 december 1963);
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Åhmansson, C. E., direktör (t. o. ni. den 30 november 1963).
Experter:
Hagberg, L., advokat;
Pineus, K., dispaschör.
Sekreterare:
Rune, Ch. L., hovrättsassessor.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20 (ordföranden); Stenkullavägen
6, Stockholm K; tel. 51 90 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har kommittén hållit 3 sammanträden
om tillhopa fyra sammanträdesdagar, varjämte ordföranden vid
olika tillfällen överlagt med enskilda ledamöter och experter i kommittén.
Gemensamma överläggningar med de nordiska sjölagskommittéerna har
ägt rum i Oslo den 26—31 augusti 1963.
Kommittén har avgivit ett den 7 februari 1963 dagtecknat delbetänkande,
benämnt »Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m.» (SOU 1963:20).
Vidare har kommittén varit sysselsatt med revision av sjölagens regler om
partrederi, fartygs befälhavare och gemensamt haveri samt bestämmelserna
om befordran av passagerare och passagerares bagage m. m. Närmast
avser kommittén att slutföra revisionen av befälhavare- och haverikapitlen
och att i samband därmed verkställa en ytterligare översyn av ansvarsbestämmelserna.
Betänkande i dessa ämnen torde komma att avlämnas år
1964.
Remissyttranden har av kommittén avgivits dels den 28 november 1962
över en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria med förslag till
lagstiftning om ersättning för skada i töljd av atomfartygs drift, dels den
10 maj 1963 över förslag, som av särskilda utredningsmän inom utrikesdepartementet
framlagts till instruktionsbok för Sveriges representation i
utlandet.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1964.
22. Mönsterskgddsutrcdningen (1961: I 30; 1962: I 25; 1963: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1958 för att
verkställa en översyn av mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1958):
39
I Ju: 22
Riksdagsberättelsen år 1964
Ljungman, K. S. B., professor, ordförande;
Leffler, J., direktör;
Löfgren, N. S. J., disponent, f. d. riksdagsman;
Renström-Ingenäs, N. H. Lena, fru, led. av II kamm.;
Skawonius, S. E., konstnär;
Sterner, E. G. E., e. rådman (sakkunnig fr. o. m. den 26 april 1963), tillika
sekreterare;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 21 42 69 eller 20 35 59.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 40 och 1962: I Ju 25.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 5 sammanträden.
Därjämte har hållits ett nordiskt delegerademöte och 2 sammanträden
med särskilda arbetsutskott, som tillsatts av de nordiska kommittéerna.
Representanter för utredningen har haft överläggningar dels med utredningen
om illojal konkurrens rörande frågan om skydd mot s. k. slavisk efterbildning,
dels med olika företrädare för näringslivet i skilda frågor, som
tillhör utredningsarbetet.
Den särskilda undersökningen av spörsmålet om nyttokonstalstrens livslängd
har slutförts och redovisats av för ändamålet tillkallad företagsekonomisk
expertis.
De nordiska mönsterrättskommittéernas delegerade antog vid sitt senaste
möte slutgiltigt ett utkast till lag om mönster, vilket givits benämningen
»Helsingforsutkastet». För närvarande pågår motivskrivningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
23. översyn av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar
(1961: I 33; 1962: I 28; 1963: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för att
verkställa en översyn av 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1958):
Edling, S. Å., justitieråd.
Experter:
Angert, S.-E. A., civilingenjör;
Gei jer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Grundin, I. W., byrådirektör;
Jacobaeus, C., tekn. dr;
Nilsson, C. E., krigsråd;
Pehrsson, W. P., advokat;
Romanus, H. A. R., civilingenjör.
40
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 25
Lokal: Högsta Domstolen; tel. växel 23 67 20.
Sekreterare:
Mogård, E. P. B., f. hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 44.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har ett sammanträde hållits.
Därjämte har representanter från i Norge och Finland tillsatta kommittéer
för utredning angående rätten till arbetstagares uppfinningar haft överläggningar
med den svenske utredningsmannen, därvid jämväl observatör från
Danmark närvarit.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1964.
24. 1959 års förlagsinteckningskommitté (1961: I 35; 1962: I 29; 1963: I 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1959 för
att verkställa en översyn av lagstiftningen om förlagsinteckning m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Nordström, T., justitieråd, ordförande;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Lögdberg, B. Å. A., professor.
Experter:
Andersson, K. O., direktör;
Bergqvist, E. G., direktör;
Fjelkner, A. W„ direktör;
Fosselius, L.-E., direktör;
Olson, G., bankdirektör;
Rosenquist, B. F., direktör;
Sjöholm, S. J. E., bruksdisponent.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 21 42 89.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Ju 43.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 7 sammanträden;
vid ett av dessa har experter deltagit. Tryckningen av kommitténs
blivande betänkande har påbörjats.
Utredningsuppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1964.
25. Utredning angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
(1961: I 36; 1962: I 30; 1963: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda frågan angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal efter
arbetstidsförkortningens genomförande:
2j Ilihang till riksdagens protokoll 196i. I samt.
Rlksdagsberättelsen
41
I Ju: 25
Riksdagsberäitelsen år 1964
Wihlborg, H. H., byråchef.
Experter:
Grönberg, A. R. A., fångvårdsinspektör;
Brytting, O. E., förste byråsekreterare.
Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60.
Utredningsmannen har efter överläggningar och kompletterande undersökningar
biträtt fångvårdsstyrelsens framställningar i särskilda skrivelser
under tiden november 1962—oktober 1963 samt i anslagsäskandena för budgetåret
1964/65 angående förstärkning av tillsynspersonalen vid vissa fångvårdsanstalter
samt angående tillsynspersonal till den blivande centralanstalten
i Kumla.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 19 april 1963 skall utredningen även omfatta
frågor om tillsynspersonalens frihet från tjänstgöring på sön- eller
helgdag m. m.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
26. Utredningen angående vissa skadeståndsrättsliga frågor (1961: I 37;
1962: I 31; 1963: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 november 1959
för att utreda vissa skadeståndsrättsliga frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 december 1959):
Walin, A. G., f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen;
Hellner, J. E., professor;
Weslien, P.-A., advokat.
Experter:
Ekman, C. G., förbundsjurist (avliden den 13 oktober 1963);
Forstadius, E. L. W., bitr. direktör;
Sandberg, E. A., ombudsman;
Sundström, O., pol. mag.;
Åkerman, F. M., direktör.
Sekreterare:
Nordenson, U. K., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 45.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har hållits 10 sammanträden
med de sakkunniga. Utredningens experter eller vissa av dem har deltagit
i 3 av dessa sammanträden. Därjämte har ett flertal överläggningar ägt rum
mellan enskilda sakkunniga och experter.
De sakkunniga har deltagit i överläggningar med delegerade från Danmark,
Finland och Norge den 24—26 april 1963 i Köpenhamn.
Utredningen har den 20 juni 1963 avgivit betänkande med förslag till
»Lag med vissa allmänna bestämmelser om skadestånd» (SOU 1963:33).
42
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju; 27
För utredningen återstår att slutföra sitt uppdrag med avseende å frågorna
rörande principalansvaret och anställds skadeståndsskyldighet.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtanden till riksdagens första lagutskott
över motioner som väckts vid 1963 års riksdag dels om värnpliktigs
ersättningsskyldighet för skada vållad under värnpliktstjänstgöring, dels
om utredning angående statstjänstemäns ersättningsskyldighet, dels om
lagstiftning rörande det allmännas skadeståndsansvar (skadestånd i offentlig
verksamhet). Utredningen har därjämte avgivit utlåtanden till Kungl.
Maj:t över dels en inom justitiedepartementet upprättad promemoria rörande
Europarådets konvention av den 17 december 1962 om hotellägares
ansvar för hotellgästers egendom, dels en inom inrikesdepartementet av tillkallad
utredningsman utarbetad promemoria angående polismans skadeersättning.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1964.
27. Aktiebolagsutredningen (1961: I 39; 1962: I 33; 1963: I 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 februari 1960 och
den 2 november 1962 för att i samråd med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiltning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960 och den 10 december
1962):
Nial, S. H., professor, rektor vid Stockholms universitet.
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid
utredningen:
Bergius, E. V., byråchef;
Bolin, A. B., jur. kand.;
Borgström, C., direktör;
Hanner, P. V. A., ekon. lic., auktoriserad revisor (fr. o. in. den 12 februari
1963);
Gabrielson, L., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Pehrsson, W. P., advokat.
Sekreterare:
Loheman, A., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Hemström, C. J. F., jur. kand. (fr. o. in. den 1 mars 1963).
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 21 62 42 (sekreteraren) och 21 44 83
(biträdande sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 39. Tilläggsdirektiv,
se 1963: I Ju 31.
13
I Ju: 27
Riksdagsberättelsen år 196i
I samband med att utredningens uppdrag genom tilläggsdirektiven utvidgats
har utredningen, som tidigare kallats utredningen om samnordisk
översyn av aktiebolagslagstiftningen, antagit namnet aktiebolagsutredningen.
Utredningsmannen har jämte en av de sakkunniga, revisorn Hanner, deltagit
i nordiska överläggningar i Stockholm i mars 1963. Under tiden november
1962—oktober 1963 har utredningsmannen i övrigt vid två tillfällen
sammanträtt med de sakkunniga ävensom vid skilda tillfällen med revisorn
Hanner samt etableringsutredningens ordförande och sekretariat.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
28. Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv av lös egendom
(1961: I 40; 1962: I 34; 1963: I 32)
Tillkallad jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 februari 1960 för
att verkställa en översyn av reglerna om vindikationsrätt vid godtrosförvärv
av lös egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960):
Hessler, H., professor.
Sekreterare:
Strömholm, S., jur. lic., hovrättsfiskal.
Utredningens adress: Artillerigatan 24, Uppsala; tel. 018/14 57 64.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 40.
Utredningsmannen har under tiden november 1962—oktober 1963 deltagit
i ett sammanträde med de i övriga nordiska länder utsedda utredningsmännen.
Lagförslag med motiv har utarbetats.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1964.
29. Utredning angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. (1961: I 41; 1962: I 35; 1963: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1960 för att utreda
frågan angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. beträffande personal som beordrats att fullgöra militärtjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1960):
Thyresson, G., hovrättsråd.
Sekreterare:
Sterner, S. F. R., stabskonsulent (fr. o. m. den 1 november 1963).
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 60 81 (Thyresson) och 41 72 32
(Sterner).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 41.
Utredningsarbetet, som jämväl under år 1963 fördröjts av andra utredningsmannen
åvilande allmänna uppdrag, beräknas bli slutfört under år
1964.
44
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I JU; 31
30. Offentlighetskommittén (1961:143; 1962:1 37; 1963:134)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för översyn
av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1960):
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Eriksson, G. L., expeditionschef;
Pers, A. Y., redaktör;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Experter:
Borggård, G. R., expeditionschef;
Kromnow, E. Å., kansliråd;
Ryman, S.-H. G., byråchef;
Wadén, I. P. J., förste arkivarie.
Sekreterare:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö C; tel. 040/73 430.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 43 och 1962:1 Ju 37.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har kommittén sammanträtt
5 dagar.
Efter remiss har kommittén avgivit yttranden över dels framställning från
Sveriges advokatsamfund om vissa ändringar i rättegångsbalken och sekretesslagen
samt om fastställelse av nya stadgar för samfundet, dels promemoria,
upprättad inom justitiedepartementet, med förslag till ändrade sekietessbestämmelser
på rusdryckslagstiftningens område in. m., dels utredningens
för översyn av brottsregistreringen betänkande »Registrering av alkoholbrottslighet
in. m.» (stencilerat), dels sjölagskommitténs betänkande
»Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m.» (SOU 1963: 20), dels framställning
från statens jordbruksnämnd angående ändring i gällande sekretessbestämmelser.
Inom kommitténs sekretariat har under 1963 upprättats en promemoria
om erfarenheter av juryrättegången enligt nya tryckfrihetsförordningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
31. Utredningen angående fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg
(1961:147; 1962:141; 1963:136)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till konventionen
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg och där
-
45
I Ju: 31 Riksdagsberättelsen år 196b
med sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
Sidenbladh, K. J. E., hovrättspresident, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Nordström, C. G., lagbyråchef.
Expert:
Thorell, K. A. B., direktör.
Sekreterare:
Weidstam, Å., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten för övre Norrland, Umeå; tel. 182 70.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 47.
Rörande förslag till lag om internationell godsbefordran å väg pågår motivskrivning.
Detta arbete beräknas kunna slutföras under år 1964.
Arbetet med förslag till lagstiftning om inhemsk godsbefordran har påbörjats
under år 1963, i samband varmed ett sammanträde hållits.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
32. Utredning av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
(1961: 148; 1962: 142; 1963: 1 37)
Tillkallad enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för
att utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1960):
Welamson, L. T., professor.
Experter:
Dennemark, S., justitieråd;
Eek, H., professor.
Sekreterare:
Wersén, D., jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2; tel. 34 08 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
Utredningsmannen har under tiden den 25 februari—den 9 mars 1963 deltagit
i sammanträde i Haag med det särskilda utskott, som av Haagkonferensens
för internationell privaträtt nionde session tillsatts för att studera frågorna
om konventioner rörande erkännande och verkställighet av domar
samt avtalat forum. Vid detta sammanträde har utskottet för sin del slutligt
antagit förslag till konvention rörande erkännande och verkställighet av
domar i förmögenhetsrättsliga mål, avsett att underställas Haagkonferensens
tionde session år 1964. Såsom led i förberedelsearbetet till nämnda utskottssammanträde
har utredningsmannen haft 2 sammanträden med ex
-
46
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 33
perterna. Utredningen avvaktar f. n. resultatet av Haagkonferensens tionde
session.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
33. Expropriationsutredningen (1961:149; 1962:1 43; 1963:138)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 januari 1961):
Körlof, A. H. V., regeringsråd, ordförande;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Wiklund, O. W., kommunaldirektör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Hernmarck, A. G. M., advokat;
Lindh, Å. H., andre förbundsordförande;
Westman, E. G., stadsjurist.
Sekreterare:
Landh, L. V., hovrättsråd.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 60 03.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 4 sammanträden.
Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp inom utredningen. Utredningen har företagit studiebesök i Västerås,
Örebro och Göteborg och sammanträffat med representanter för dessa
städer för information angående kommunala markproblem och andra spörsmål
av betydelse för utredningsarbetet.
Efter remiss har utredningen avgivit yttranden till Kungl. Maj :t över
malmutredningens för Norrbotten betänkande »Malmen i Norrbotten» (SOU
1963: 1) och 1954 års fastighetsbildningskommittés betänkande med förslag
till lag om vissa gemensamhetsanläggningar (SOU 1963: 23) samt till riksdagens
tredje lagutskott över de vid 1963 års riksdag väckta motionerna
1:377 och 11:454 om lagstadgad förhandlingsskyldighet vid ifrågasatt expropriation.
Utredningen avser att i början av år 1964 avgiva delbetänkande med förslag
till vissa partiella reformer i expropriationslagstiftningen, bl. a. om förhandstillträde
och rättegångskostnad vid expropriation.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
47
I Ju: 34
Riksdagsberättelsen år 1964
34. 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslaqstiftninqen
(1962:1 44; 1963:1 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
översyn av medborgarskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 9
mars 1961):
Wahlbäck, J. M., landshövding.
Expert :
Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd (avliden den 12 juni 1963).
Sekreterare:
Nyman, E. O., hovrättsråd.
Lokal: Länsstyrelsen, Visby; tel. 158 00 (utredningsmannen) och Hovrätten
för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060/15 72 50 (sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1962: I Ju 44. Tilläqqsdirektiv,
se 1963: I Ju 39.
Under fortsatt samarbete med de sakkunniga, som utsetts i Danmark,
Finland och Norge, har behandlats såväl frågan om underlättande för nordiska
medborgare att vinna medborgarskap i annat nordiskt land som FNkonventionen
angående begränsning av statslöshet. Gemensamma överläggningar
har hållits den 3 och 4 september 1963 i Oslo.
Efter remisser har utredningen avgivit utlåtanden över dels det betänkande
om utlännings tillträde till offentlig tjänst (SOU 1963: 7), som avgivits
av utredningen om översyn av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om
svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst, dels ett
till Nordiska rådets 12 :e session 1964 framlagt medlemsförslag om revision
av medborgarskapslagstiftningen, dels vissa delar av författningsutredningens
förslag till regeringsform (SOU 1963: 16 och 17).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1964.
35. Domstolskommittén (1962:1 45; 1963:1:40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 23 mars och den 29
december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
Elliot, K. E., hovrättspresident, ordförande;
Brandt, H. B. D., rådman;
Engqvist, C. O., lagman;
Stangenberg, E. G., häradshövding;
Stangenberg, Harriet S. T., t. f. expeditionschef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
48
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju; 35
Experter:
Brundin, S. A. T. (Leif), t. f. lagbyråchef;
Henkow, K. G. I., hovrättsråd;
Kilander, B. I., t. f. revisionssekreterare (fr. o. m. den 1 november 1963);
Lyberg, F., byråchef;
Sandström, B. G. T., lagman;
Tiby, K. I., budgetsekreterare.
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman;
Kristensson, Astrid M., ombudsman, led. av II kamm.;
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nelander, E. M., expeditionsföreståndare, led. av II kamm.;
Nyberg, J. O., redaktör, led. av II kamm.;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Svensson, G. L., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ekelöf, P. O., professor;
von Feilitzen, S., direktör;
Gamstedt, E. V., stadsfiskal;
Wiklund, H. O. E., advokat.
Sekreterare:
Kilander, B. I., hovrättsassessor (t. o. m. den 31 oktober 1963);
Olsgren, L., hovrättsassessor;
Ankarloo, J. U., assessor (t. o. m. den 31 oktober 1963);
Hägerroth, S., assessor (den 9 mars—den 31 oktober 1963).
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 23 52 (Olsgren).
Direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 45 och 1963: I Ju 40.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har kommittén hållit 16 sammanträden
om tillhopa 29 sammanträdesdagar. En arbetsgrupp inom kommittén
har dessutom sammanträtt vid ett flertal tillfällen. Ledamöterna i
kommitténs rådgivande nämnd har deltagit i 10 av kommitténs sammanträden.
Kommittén har den 19 oktober 1963 avlämnat delbetänkande, benämnt
»Rådhusrätternas förstatligande» (SOU 1963: 56). Betänkandet består av
tre delar, av vilka en föreligger i tryck och de båda andra delarna är stencilerade.
Kommittén har till Kungl. Maj :t avgivit utlåtanden angående Trelleborgs
förenande i judiciellt avseende med domsaga samt angående domsagoregleringar
i Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens, Värmlands och Älvsborgs
län. Vidare har utlåtanden avgivits över trafikmålskommitténs betänkande
»Trafikmål» (SOU 1963: 27), lagberedningens betänkande »Utsökningsrätt
II», (SOU 1963: 28), sjölagskommitténs betänkande »Bärgarlönens fördel
-
49
I Ju: 36
Riksdag sberättelsen år 1964
ning. Sjöförklaring m. m.» (SOU 1963: 20) samt polisberedningens betänkanden
»Lag om polismyndighet m. m.» och »Åklagarorganisationen» (nr
6 och 8).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
36. Trafikmålskommittén (1962: I 46; 1963:1 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2
maj 1961):
Kristensson, A. Y. S., borgmästare, ordförande;
Agvald, S. R., advokat;
Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;
Lindstrand, E. L., direktör, jur. kand.;
Lundqvist, C. M., statsåklagare.
Experter:
Boalt, H. G. R., professor (fr. o. m. den 6 november 1963);
Elwing, C. M., docent;
Husén, T., professor (fr. o. m. den 6 november 1963);
Johansson, K. G. E., professor (fr. o. m. den 6 november 1963);
Settergren, E. H., poliskommissarie;
Sveri, K. O., docent (fr. o. m. den 6 november 1963).
Sekreterare:
Cosmo, C.-J. O., hovrättsassessor.
Kanslirådet dr jur. G. Simson har biträtt kommittén med vissa undersökningar
rörade utländsk rätt.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 28 eller 20 35 59.
Direktiven för komittén, se 1962: I Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit sammanträden
under tillhopa 16 dagar.
Den 14 maj 1963 avlämnade kommittén ett delbetänkande, benämnt
»Trafikmål» (SOU 1963: 27), rörande bl. a. 1 § trafikbrottslagen, handläggningen
av mindre brottmål samt ensamdomarkompetensen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
37. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén
(1962:I 47; 1963:I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för
att i samråd med en av Finlands handels- och industriministerium tillsatt
kommitté utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan
Finland och Sverige beträffande nyttjandet av gränsvattendragen:
50
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 39
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Bergström, I., byråchef;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör.
Sekreterare:
Herner, S. G., hovrättsassessor.
Lokal: Österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52; tel. 10 60 11.
Skriftliga direktiv har icke meddelats.
Gränsälvskommittén i dess helhet har under tiden november 1962—
oktober 1963 hållit 3 sammanträden under tillhopa 9 dagar.
De sakkunniga har den 9—14 september 1963 företagit en resa utefter
gränsälvarna från Haparanda till Kilpisjärvi.
De sakkunniga har efter remiss avgivit utlåtande till Kungl. Maj :t över
den finsk-svenska laxfiskekommissionens betänkande »Fiske och flottning
i gränsvattnen mellan Finland och Sverige» (NU 1963: 2).
Arbetet beräknas pågå under hela år 1964.
38. Utredning angående rikets vapen och flagga m. m. (1963: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att verkställa utredning angående rikets vapen och flagga m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 februari 1962):
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. växel
63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 44.
Utredningsmannen har under året utarbetat promemorior i vissa av de
ämnen, som enligt direktiven skall utredas.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
39. Militärstraff sakkunniga (1963: I 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961
för utredning av frågan rörande straff- och disciplinmedel mot krigsmän
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
Thvresson, G., hovrättsråd, ordförande;
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Lundkvist, K. S., förste postiljon, led. av II kamm.
Experter:
Friberg, H. C., förvaltare;
Magnusson, E. I., rustmästare;
Marcus, S., rättsavdelningschef;
Virgin, F.-I. C., överste.
51
I Jas 39
Riksdagsberättelsen år 196i
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 60 81.
Direktiven för utredningen, se 1963: I 45.
De sakkunniga har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 3
sammanträden, varav ett med deltagande av samtliga experter och ett med
en expert.
Efter remiss har de sakkunniga avgivit yttranden dels den 5 juli 1963
över en framställning till Kungl. Maj :t av chefen för armén om utredning
angående svensk militär rättsvård i internationellt sammanhang, dels den
31 oktober 1963 över framställningar till Kungl. Maj :t av generalpoststyrelsen
den 11 juli 1963 och av riksdagens militieombudsman den 23 juli
1963 om ändrade bestämmelser angående löneavdrag såsom disciplinär
bestraffningsform.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
40. Bostadsrättskommittén (1963:1 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1962 för
att verkställa översyn av bostadsrättslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 februari 1962):
Heuman, C. H. M., hovrättspresident, ordförande;
Blomqvist, N. G., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Källenius, S. I. R., direktör, jur. kand., led. av II kamm.;
Leo, P. G., direktör, jur. kand.;
Nyquist, F., hovrättsråd.
Sekreterare:
Jagander, J.-E. hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, Göteborg; tel. växel 031/18 70 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 46.
Kommittén har under tiden augusti—december 1963 hållit 4 sammanträden.
Arbetet inom kommittén har omfattat ett fortsättande och slutförande
av den under år 1962 påbörjade kartläggningen av bristerna i den nuvarande
regleringen av bostadsrättsinstitutet. Härjämte har utländsk lagstiftning
studerats.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
41. Förvaltningsdomstolskommittén (1963: I 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning av frågan om den administrativa rättskipningens omfattning
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1962):
52
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 42
Holmgren, H. K. H., regeringsråd, ordförande;
Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.;
Fredlund, L. S., avdelningschef;
Johansson, G. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd;
Reuterswärd, E. A. P„ lagbyråchef.
Expert;
Vogel, L. W., byråchef (fr. o. m. den 21 oktober 1963).
Sekreterare:
Hermanson, E. W., länsassessor.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 56 56 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1963; I Ju 47.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 5 sammanträden.
I skrivelse den 31 januari 1963 till chefen för justitiedepartementet
har kommittén i syfte att minska regeringsrättens arbetsbelastning
hemställt om sådan ändring i lagen om verkställighet av frihetsstraff m. m.,
varigenom fångvårdsstyrelsen skulle göras till sista instans i mål om
straffuppskov i stället för regeringsrätten.
Efter remiss har kommittén avgivit utlåtande med anledning av vad
riksdagens revisorer i sin den 15 december 1962 dagtecknade berättelse
yttrat angående ränta å restituerade utskylder på grund av utslag i kammarrätten
m. m. (§ 22).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
42. Etableringsutredningen (1963: I 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en allmän översyn av de frågor som sammanhänger med rätt att
här i riket förvärva egendom och driva näring (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1962);
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör, ordförande;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Pihlgren, K. Å. M., bruksdisponent;
önnesjö, K. E. A., direktör.
Experter:
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Rainer, A. O., lagbyråchef.
Sekreterare:
Åhström, N. Å. A., revisionssekreterare.
53
I Ju: 42
Riksdagsberättelsen år 196i
Biträdande sekreterare:
Frank, B. S., hovrättsassessor (t. o. m. den 30 juni 1963).
Lokal: Slottsbacken 6, 4 tr.; tel. växel 22 59 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 48.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har hållits 14 sammanträden
med de sakkunniga. Därjämte har överläggningar ägt rum med utredningen
om samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen samt med vissa
bankjurister.
Utredningen har efter remisser avgivit utlåtanden till Kungl. Maj :t över
malmutredningens för Norrbotten betänkande »Malmen i Norrbotten» (SOU
1963: 1) och dubbelbeskattningssakkunnigas betänkande »Internationella
skattefrågor» (SOU 1962: 59) samt till Nordiska rådet över ett till rådets
elfte session väckt tilläggsförslag om likställdhet vid inköp av fastigheter för
fritidsbruk. Samråd mellan kommerskollegium och utredningen har ägt
rum i samband med att kollegium haft att avgiva remissyttrande över vissa
punkter i protokollet från EFTA-rådets 18:e möte.
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1964.
43. Utredningen om rättegångshjälp (1963: I 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om rättshjälp i rättegång
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1962):
Eriksson, G. A. V., f. d. häradshövding, ordförande;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Lokal: Skogsliden, Skälderviken; tel. 0431/207 97.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Under kontakt med bl. a. olika försäkringsföretag har utredningen
undersökt möjligheten att tillgodose — helt eller till någon del —
behovet av rättegångshjälp genom försäkring. Utkast till lag om rättegångshjälp
har utarbetats.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1964.
44. Utredningen angående vattenlagens torrläggningsbestämmelser
(1963:1 50)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en översyn av vattenlagens bestämmelser rörande torrläggning av
mark (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
54
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 46
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor (t. o. m. den 14 oktober 1963);
Wikner, A. Å., tingsdomare (fr. o. m. den 15 oktober 1963).
Experter:
von Heideken, P. G., vattenrättsråd;
Hygstedt, T., byrådirektör.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60; tel. växel
63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 50.
Utredningsmannen har under tiden t. o. m. oktober 1963 sammanträtt
med experterna två dagar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
45. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom
(1963:I 51)
Tillkallade enbgt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande jämväl
av pågående arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga huruvida
anledning föreligger att föreslå ändringar i den svenska köplagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Karlgren, G. Hj. T., justitieråd;
Hellner, J. E., professor.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 6 februari 1963).
Lokal: Styrmansgatan 17; tel. 60 62 88 (Karlgren) och Arbetsdomstolen,
St. Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 51.
De sakkunniga har under tiden november 1962—oktober 1963 haft interna
överläggningar vid ett flertal tillfällen, och viss kontakt har ägt rum
med den finska kommittén.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
46. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och
handelsresande (1963: I 52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande,
samt att, med uppmärksamhet på vissa inom Nordiska rådet framförda
önskemål, överväga huruvida anledning föreligger att föreslå ändringar i
55
I Ju: 46 Riksdagsberättelsen år 196i
den svenska kommissionslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18
juli 1962):
Karlgren, G. Hj. T., justitieråd;
Hellner, J. E., professor.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 6 februari 1963).
Lokal: Styrmansgatan 17; tel 60 62 88 (Karlgren) och Arbetsdomstolen,
St. Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 52.
De sakkunniga har under tiden november 1962—oktober 1963 haft interna
överläggningar vid ett flertal tillfällen, och viss kontakt har ägt rum med
den finska kommittén.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
47. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom (1963:1 53)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa det arbete, som bedrives av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
om lagstiftning om skiljedom, samt att, under beaktande jämväl av
viss internationell reglering, överväga huruvida anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962):
Brundin, S. A. T. (Leif), t. f. lagbyråchef;
Hellners, K. V., byrådirektör.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. 11 60 18.
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 53.
De sakkunniga har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit sammanträden
under tillhopa 27 sammanträdesdagar, varav 8 dagar för gemensamma
överläggningar med ledamöter i den danska skilj edomskommittén
och sakkunniga med motsvarande uppdrag i Finland och Norge. Vidare har
de sakkunniga innehaft förordnande såsom ledamöter i den av Europarådet
tillsatta expertkommittén för skiljedomsfrågor och deltagit i kommitténs
sammanträden i Strasbourg den 3—15 december 1962 samt den 25 mars—
den 6 april och den 30 september—den 12 oktober 1963 för utarbetande av
förslag till konvention om enhetlig lagstiftning om skiljedom. Härutöver har
de sakkunniga bl. a. varit svenska delegater vid sammanträde i Geneve den
6—10 maj 1963 med det under ECE’s handelskommitté lydande arbetsutskottet
för skiljedomsfrågor, varvid ett skiljedomsreglemente, i första hand
avsett att vinna tillämpning i de mellanstatliga handelsförbindelserna inom
Europa, utarbetats och antagits.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
56
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 49
48. Sakkunniga för utarbetande av handledning för tillämpning av tryckfrihets-
och sekretesslagstiftningen (1963:1 54)
Tillkallade enligt Kung]. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 att i
samverkan med sakkunniga utsedda av Stockholms stad utarbeta en handledning
för tillämpning av tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen:
Utsedda av statsrådet och chefen för justitiedepartementet:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor;
Ryman, S.-H. G., byråchef.
Utsedda av Stockholms stad:
Eek, H., professor;
Elsin, P. E., f. d. stadsjurist, ordförande.
Lokal: Karlavägen 68; tel. 61 02 80 (ordföranden).
De sakkunniga har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit ett
konstituerande sammanträde.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt uppdrag under andra halvåret 1964.
49. 1962 års släktnamnskommitté (1963: I 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utarbeta en förteckning över lämpliga nya släktnamn samt utreda de språkliga
och namnrättsliga frågor som kan äga samband därmed (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 juli 1962):
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör, ordförande;
Bergman, N. G., professor;
Gehlin, J. H. M., assessor;
Ståhle, C. I., professor;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Expert:
Hiljding, S. G. O., byrådirektör.
Sekreterare:
Molde, F. B., docent.
Lokal: Institutet för svensk språkvård, Birger Jarlsgatan 20; tel. 20 57 95
(sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1963: I Ju 55.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 20 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1964.
57
I Ju: 50
Riksdagsberättelsen år 196k
50. Utredning för översyn av bokföringslagen (1963: I 56)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa översyn av bokföringslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1962):
Wallenberg, I. O., hovrättsråd, ordförande;
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
Löfgren, Å. S., auktoriserad revisor.
Expert:
Kedner, G., civilekonom (fr. o. m. den 30 augusti 1963).
Sekreterare:
Ytterbrink, I., jur. kand. och civilekonom (fr. o. in. den 1 november 1963).
Lokal: JK-ämbetet, Riddar huskaj en 5; tel. 20 59 09 (ordföranden) och
Anders Mattssonsgatan 21, Göteborg N; tel. 031/26 03 90 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 2 sammanträden.
Efter remiss har utredningen den 21 februari 1963 avgivit utlåtande till
chefen för finansdepartementet över två inom riksskattenämnden upprättade
promemorior med förslag till förordningar om skyldighet för dels kreaturshandlare
m. fl. och dels vissa tandläkare att föra räkenskaper såsom underlag
för taxering.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
51. Kommittén för förberedande av Förenta Nationernas kongress i Stockholm
år 1965 angående förhindrande av brott och behandling av brottslingar
(1963: I 57)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 med uppgift att biträda
vid förberedelserna till Förenta Nationernas kongress i Stockholm år 1965
angående förhindrande av brott och behandling av brottslingar:
Kling, E. H., statsråd, ordförande;
Beckman, N. A. T., justitieråd;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Holmberg, C. V., statssekreterare;
Mehr, H. L., borgarråd;
Petrén, B. A. S., hovrättspresident;
Åström, L.-Å. E., t. f. statssekreterare.
Sekreterare:
Amilon, C. O., byrådirektör.
Lokal: Fångvårdsstyrelsen; tel. växel 23 84 60.
58
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju; 53
Under tiden november 1962—oktober 1963 har kommittén hållit 2 sammanträden.
Därjämte har ett flertal överläggningar ägt rum inom kommitténs
arbetsutskott bestående av generaldirektören Eriksson och statssekreteraren
Holmberg samt med byrådirektören Amilon som sekreterare.
Kommitténs arbete kommer att pågå under hela år 1964.
52. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den nordiska
rättsgemenskapen (1963: I 58)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Myrsten, J. L., byrådirektör;
Rainer, A. O., lagbyråchef.
Lokal: Kanslihuset; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 58.
Det nordiska samarbetsutskottet följer fortlöpande lagstiftningsarbetet
inom den europeiska ekonomiska gemenskapen i de ämnen, som kan tänkas
komma att vara av intresse för den samnordiska lagstiftningen. De sakkunniga
har deltagit i nordiska överläggningar i Stockholm den 14 januari, i
Oslo den 20 mars och i Köpenhamn den 9 maj 1963. Därvid har särskilt
dryftats de principiella spörsmål av intern lagstiftningsteknisk natur, som
uppkommer vid en anslutning till eller association med EEC.
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under hela år 1964.
53. Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1963 för att
undersöka möjligheterna att i vidgad utsträckning upptaga utlandssvenskar
i folkbokföringen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1963):
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Experter:
Ivellberg, L. G.-A., utrikesråd;
Pehrson, H., förste taxeringsinspektör.
Sekreterare:
Laurell, S. A., byrådirektör.
Lokal: Drottninggatan 21, 4 tr., Rox 16243, Stockholm 16; tel. växel
24 55 00 (utredningsmannen); skolöverstyrelsen, Fack, Stockholm 8; tel.
växel 22 24 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 3 januari
1963):
59
I Ju: 53
Riksdagsberättelsen år 1964
Svensk medborgare, som är bosatt utomlands, kyrkobokföres i allmänhet icke
här i riket. Från denna grundsats har dock vissa begränsade undantag gjorts. Den
som är anställd i rikets tjänst å utrikes ort kyrkobokföres sålunda med familj och
svensk betjäning här i riket (14 § 2 mom. folkbokföringsförordningen). Likaledes
kyrkobokföres sjömän här i riket, så länge de kvarstår inskrivna å sjömanshus,
även om de icke är bosatta i Sverige (14 § 8 mom. andra stycket nämnda förordning).
Svensk missionär eller präst, som är anställd å utrikes ort, jämte vissa honom
närstående personer kvarstår också i församlingsboken, så länge utvandringscertifikat
ej uttagits (14 § 8 mom. tredje stycket folkbokföringsförordningen).
Även eljest kan det inträffa, att den som avflyttar från riket och bosätter sig utomlands
kvarstår kyrkobokförd här i riket, dock i regel endast under en kortare
övergångstid.
Kyrkobokföringen ligger till grund för mantalsskrivningen. Enligt 35 § 1 mom.
folkbokföringsförordningen skall sålunda i mantalslängd upptagas alla fysiska
personer, som den 1 november det år mantalsskrivningen äger rum skall vara kyrkobokförda
här i riket.
De röstlängder, som är avgörande för vem som äger deltaga i allmänt val, är
i sin tur grundade på mantalslängderna. Enligt vallagarna skall nämligen i röstlängd,
som upprättas årligen för varje valdistrikt av den lokala skattemyndigheten,
efter mantalslängden för samma år upptagas alla inom valdistriktet mantalsskrivna
personer, som uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av 21 år.
Av det sagda följer, att svenska medborgare, som är bosatta utomlands, icke
äger deltaga i allmänna val, såframt de ej är att hänföra till någon av de undantagskategorier,
som trots bosättning utomlands kyrkobokföres här i riket. Tid
efter annan har emellertid önskemål framförts om reformer, som möjliggör för
andra kategorier svenska medborgare än de nyssnämnda att utan hinder av bosättning
i främmande land deltaga i svenska val. Med hänsyn härtill fick 1955
års valutredning för några år sedan i uppdrag att utreda frågan om utlandssvenskarnas
rösträtt. Utredningen har behandlat frågan i ett betänkande, som avgavs
förra året (SOU 1962:19). I betänkandet föreslår valutredningen vidgade möjligheter
för utlandssvenskar att deltaga i val till riksdagens andra kammare.
Utredningen har härvid förordat ett vid sidan av folkbokföringen anordnat registreringsförfarande,
varigenom utlandssvenskar skulle kunna bli upptagna i röstlängden
för det valdistrikt, där de senast varit mantalsskrivna. Det föreslagna
registreringsförfarandet förutsätter en anmälan från den som önskar på detta
sätt bli upptagen i röstlängd. I anmälan skall enligt förslaget uppgift lämnas på
heder och samvete rörande vederbörandes medborgarskaps- och myndighetsförhållanden.
Anmälan skall tillställas vederbörande länsstyrelse, som efter kontroll
av anmälarens senaste mantalsskrivningsort vidarebefordrar anmälan till den
lokala skattemyndighet, på vilken det ankommer att upprätta röstlängd för orten
i fråga. Rätten att efter anmälan bli upptagen i röstlängd är enligt förslaget
tidsbegränsad. Endast sådan utlandssvensk, som varit här i riket mantalsskriven
för något av de fem år, som närmast föregått det år, då röstlängden i fråga upprättats,
föreslås sålunda få rätt att efter anmälan bli upptagen däri. Tidsbegränsningen
har bl. a. motiverats av svårigheterna att i det enskilda fallet fastställa,
huruvida en utomlands bosatt svensk allt fortfarande har sådant samband med
Sverige, som bör utgöra en förutsättning för deltagande i svenska val, samt av risken
för förändringar i vederbörandes medborgarskaps- och myndighetsförhållanden.
Valutredningens betänkande är icke enhälligt. En ledamot har sålunda
ansett den av majoriteten föreslagna femårsregeln böra uppmjukas på sådant sätt,
60
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 53
att nv femårsperiod får räknas från det år vederbörande utlandssvensk eftei anmälan
senast blivit upptagen i röstlängd. Två andra ledamöter har icke ansett någon
form av tidsbegränsning böra uppställas med avseende å rätten att efter anmälan
bli upptagen i röstlängd.
Valutredningens betänkande har varit föremål för sedvanlig remissbehandling.
Allmänt har under remissbehandlingen sympati uttalats för tanken att i större
utsträckning än för närvarande bereda utlandssvenskarna möjlighet att deltaga
i allmänna val. Meningarna har däremot gått starkt i sär, när det gällt att bedöma
hur långt man härvidlag bör gå. Somliga remissorgan har förordat en rätt föl
utlandssvenskar att deltaga såväl i andrakammarval som i kommunalval. Andra
åter har anslutit sig till valutredningens uppfattning, att utlandssvenskarnas rösträtt
allenast bör avse andrakammarvalen. En del remissorgan, däribland sådana
som företräder utlandssvenskarna själva, har förordat en i huvudsak oinskränkt
rätt för utlandssvenskar att deltaga i andrakammarval, medan andra uttalat sig
för mer eller mindre långtgående begränsningar i denna rätt. Även vid bedömningen
av det av valutredningen föreslagna systemet med ett anmälnings- och
registreringsförfarande vid sidan av folkbokföringen har skilda uppfattningar
framträtt. Systemet har visserligen godtagits av det stora flertalet remissorgan
men kritik däremot har uttalats från flera håll. De remissorgan, som gjort kritiska
uttalanden, har bl. a. framhållit, att systemet medför vissa ur valsäkerhetssynpunkt
betänkliga konsekvenser. Sålunda har betonats, att systemet icke medger någon
egentlig kontroll av att den som anmäler sig för registrering i röstlängd verkligen
är svensk medborgare och myndig. Det har även framhållits, att de faktiska möjligheterna
att på straffrättslig väg beivra oriktiga uppgifter, som anmälaren lämnat
rörande sina medborgarskaps- eller mvndighetsförhållanden, måste bli mycket
begränsade beroende på vederbörandes vistelse i främmande land. Vissa remissorgan
har vidare understrukit, att systemet skapar risk för att en och samma
person kan bli upptagen såsom röstberättigad i mer än en röstlängd och förty
komma att utöva rösträtt i flera valdistrikt.
Av vad sålunda förekommit torde framgå, att stora meningsskiljaktigheter råder
beträffande den lämpligaste lösningen av frågan om utlandssvenskarnas rösträtt.
Tydligt är också att det är förenat med avsevärda svårigheter att med
bevarad valsäkerhet lösa frågan på den väg valutredningen tänkt sig. Med hänsyn
härtill och till frågans vikt är det befogat att, innan slutlig ställning tages,
pröva andra vägar att förbättra utlandssvenskars möjligheter till valdeltagande.
Ett uppslag, som framförts såväl motionsledes i riksdagen som inom valutredningen
och som kan vara förtjänt att närmare övervägas, är att i folkbokföringen upptaga
även vissa andra grupper av utlandssvenskar än de som nu kvarstår såsom
folkbokförda hos oss. Jag tänker härvid närmast på utlandssvenskar, som med hänsyn
till arten av den verksamhet de utövar utomlands kan antagas komma att återflytta
till Sverige inom en icke alltför avlägsen framtid eller vilkas samhörighet
med Sverige eljest är mera tydligt uttalad. Som exempel på hithörande kategorier
av utlandssvenskar kan nämnas svenska tjänstemän vid internationella organisationer,
till vilka Sverige är anslutet, de svenska tidningarnas utlandskorrespondenter
och annan i utlandet stationerad svensk personal vid .svenska företag. Enligt
min mening bör en utredning nu komma till stånd med uppgift att närmare undersöka
möjligheterna att genomföra en reform i angiven riktning samt att framlägga
de förslag, vartill utredningen kan leda. Om det visar sig möjligt och lämpligt
att i betydligt större utsträckning än för närvarande upptaga utlandssvenskar i
folkbokföringen, bör utredningen beakta önskemålet, att bokföringen av dem åt
-
61
I Ju: 53
Riksdagsberättelsen år 196i
minstone i princip kommer att ske å den ort, som de i folkbokföringshänseende
tillhörde vid sin utflyttning ur riket. Vid utredningen bör även uppmärksammas,
att folkbokföringen är förenad med andra rättsverkningar än sådana som rör rösträtten
och dess utövning. Det får med hänsyn härtill övervägas, huruvida den form
av folkbokföring, som gäller för här i riket bosatta personer, jämväl bör komma
till användning beträffande utlandssvenskar, som finnes böra vara här folkbokförda.
Utredningen bör bedrivas så skyndsamt som sakens komplicerade beskaffenhet
medger.
Utredningsmannen har t. o. m. oktober 1963 hållit 2 sammanträden med
experterna.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
54. Hyres lags tiftn ingssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1963 för att
utreda frågor om förenkling av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet
för hyresgäst i den allmänna hyreslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juni 1963):
Granqvist, L. M., president i försäkringsdomstolen, ordförande;
Breitholtz, C. J. E. C:son, verkst. direktör i Sveriges fastighetsägareförbund;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Svensson, S. E., ordförande i Hyresgästernas riksförbund.
Sekreterare:
von Koch, N. M., revisionssekreterare.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. växel
63 57 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 26
april 1963):
Genom beslut av Kungl. Maj :t har hyresregleringslagstiftningen numera helt
upphört att gälla i sammanlagt 239 kommuner och orter samt upphört att gälla
beträffande garage i samtliga kommuner, beträffande övriga lägenheter, som uthyres
för annat ändamål än bostad, i 237 kommuner och orter och beträffande lägenheter,
som uthyres i möblerat skick, i 283 kommuner och orter. Det kan emellertid
nämnas, att regleringen fortfarande gäller i samtliga städer med ett invånareantal
över 25 000.
I proposition nr 138 till årets riksdag har föreslagits, att hyresregleringslagstiftningen
förlänges till och med utgången av år 1965.
Besittningsskyddslagen avses bli ersatt av permanenta regler om besittningsskydd
och om bestämmande av hyresvillkoren. Härom har hyreslagskommittén i
september 1961 framlagt förslag i betänkande angående reviderad hyreslag (SOU
1961:47). Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling, som
nu är avslutad.
Hyreslagskommittén har vid sitt ställningstagande till de angivna frågorna främst
62
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 54
haft i sikte normala hyresmarknadslägen men även marknadssituationer med en
viss mera måttlig lägenhetsbrist. Med utgångspunkt härifrån har kommittén beträffande
bostadslägenheter utarbetat förslag till bestämmelser om optionsrätt och
undantag härifrån, vissa optionsbrytande grunder samt villkoren i nytt hyresavtal.
Beträffande andra lägenheter än bostadslägenheter har föreslagits regler om
indirekt besittningsskydd, d. v. s. rätt till ersättning i fall av obehörig uppsägning
från hyresvärdens sida, giltiga grunder för hyresavtals upphörande och villkor i
nytt hyresavtal. Slutligen har föreslagits vissa regler om överlåtelse och upplåtelse
under kontraktstiden samt om rätt för samhyresgäst och make att övertaga lägenheten
vid kontraktstidens utgång. Tvist angående fråga som här avses föreslås skola
handläggas av allmän domstol. Lagreglerna är avsedda att intagas i hyreslagstiftningen.
I skrivelse den 26 november 1962 har statens hyresråd i samband med hemställan
om förlängning av hyresregleringslagstiftningen till och med utgången av
år 1965 framhållit, att förhållandena avsevärt ändrats efter hyresregleringslagens
tillkomst och att det är önskvärt att regleringen avvecklas så snart som möjligt.
Hyresrådet har därför ifrågasatt, om icke lagens konstruktion bör tagas under förnyat
övervägande.
Hyresrådet har påpekat, att vid lagens tillkomst såsom grundval för hyresregleringen
valts den då bestående hyresnivån, på vilken vissa påbyggnader gjorts,
framför allt generella tillägg för ökade förvaltningskostnader. För hus färdigställda
efter den 1 januari 1942 tillämpas självkostnadsprincipen. Hyresrådet har framhållit,
att de tillämpade grunderna för hyresregleringen lett till att betydande nivåskillnader
numera råder mellan hus av olika ålder och med olika finansieringsformer.
Den skillnad i hyresvärde, som i de större städerna marknadsmässigt föreligger
mellan centralt och perifert belägna lägenheter, kommer enligt hyresrådet
endast i ringa grad till uttryck genom skillnad i hyresnivån.
Hyresrådet har framhållit, att man vid en avveckling av hyresregleringen har att
räkna med att hyresnivån successivt utjämnas och att det är önskvärt att hyrorna
redan före avvecklingen kan anpassas efter lägenheternas inbördes marknadsmässiga
hyresvärde. Hyresrådet anser det omotiverat att genom lagstiftning hålla hyrorna
i äldre hus och i hus med eftertraktat centralt bostadsläge på en avsevärt
lägre nivå än i nyare och i mera perifert belägna hus.
Som en utväg har hyresrådet anvisat möjligheten att tillämpa en reglering av
det slag som avses i 6 § hyresregleringslagen. Detta innebär att avtalsfrihet i princip
skulle gälla med möjlighet för hyresnämnden att efter ansökan eller ex officio
nedsätta oskälig hyra. Ehuru de hyresreglerande myndigheterna med en sådan
ordning skulle komma att belastas med åtskilligt arbete med prövning av hyror,
skulle enligt hyresrådet avsevärda fördelar vinnas i andra avseenden. Sålunda
skulle frågan om generell hyreshöjning enligt nuvarande system helt eller delvis
bortfalla. Vidare skulle nuvarande prövning av grundhyror med hänsyn till hyresHiget
för jämförliga lägenheter och med hänsyn till förbättringsarbeten eller försämring
av lägenhetens skick eller inskränkning av förmåner bortfalla. I fråga
om förbättringsarbeten anser hyresrådet det angeläget, att prövningen kommer
att ta sikte på resultatet av arbetet och icke blott eller huvudsakligen — såsom nu
är fallet — på de nedlagda kostnaderna. Enligt det skisserade systemet skulle
man vid bedömandet av en lägenhets hyresvärde även kunna ta hänsyn till lägenhetens
skick i underhållsavseende.
Hyresrådet har hemställt, att en utredning tillsättes för att överväga en förenkling
av hyreskontrollen efter de av hyresrådet förordade riktlinjerna. I allt fall
63
I Ju:54
Riksdagsberättelsen år 1961
anser hyresrådet, att den skisserade metoden skulle kunna komma i fråga i orter,
där bostadsbristen buller på att lätta men ändå är påtaglig.
Hyresrådets förslag om en utredning i berörda hänseenden har i avgivna remissyttranden
tillstyrkts av bostadsstyrelsen, Sveriges fastighetsägareförbund och Hyresgästernas
riksförbund.
Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga spörsmålet om en utredning
av berörda frågor.
Hyresregleringslagstiftningen tillkom för att mildra verkningarna av den brist
på bostäder och andra lägenheter som under krigsförhållandena i början på 1940-talet uppstod på grund av en markant minskning av byggnadsproduktionen. Det
var då av såväl sociala som samhällsekonomiska skäl angeläget att undvika en
höjning av hyresnivån. Sålunda framhölls, att en mera avsevärd hyreshöjning
skulle särskilt för de mindre bemedlade vålla stora ekonomiska svårigheter, vilka
skulle göra sig så mycket mera gällande som befolkningens realinkomster blivit
minskade på grund av kristidsförhållandena. Det ansågs vidare angeläget att hindra
en avsevärd hyresökning på grund av de inflatoriska förhållanden som skulle
följa därav. Regleringen har alltså en klar kristidskaraktär och denna har satt sin
prägel på lagstiftningens utformning. Framför allt reglerna om kontroll av hyressättningen,
vilka ursprungligen syftade till en fastlåsning av hyresnivån, har blivit
relativt ingripande och komplicerade.
Alltjämt råder på vissa orter en betydande lägenhetsbrist. Denna har emellertid
andra orsaker än dom som motiverade hyresregleringslagstiftningens införande.
Den nuvarande bristen har sålunda inte sin grund i minskat byggande. Byggnadsproduktionen
har varit synnerligen intensiv under en lång följd av år och produktionsnivån
har stigit kraftigt. Att en omfattande bostadsbrist ändock råder på vissa
orter torde väsentligen bero på en fortgående omdaning av samhällsstrukturen,
innebärande bl. a. en koncentration av näringslivet till tätorterna. Denna utveckling
får antagas komma att pågå under lång tid. Vidare bör framhållas, att den
realinkomstminskning som år 1942 utgjorde motiv för en genomgripande reglering
av hyrornas storlek förbytts i en fortgående stegring av levnadsstandarden. Detta
i förening med att hyrorna inte stigit så mycket som andra priser har bidragit till
en betydande ökning av efterfrågan på bostadslägenheter.
Mot bakgrunden av det sagda är det naturligt att ta utformningen av reglerna
om hyressättningen under omprövning. Det kan därvid icke bestridas att tillämpningen
av ifrågavarande bestämmelser blivit komplicerad och svåröverskådlig, vilket
medför olägenheter såväl för allmänheten som för de hyrsreglerande myndigheterna.
De årligen återkommande generella besluten om hyresnivån föregås av en
omfattande och invecklad utredning och är till sitt innehåll svårbegripliga för dem
de gäller. Såsom hyresrådet framhållit, har hyresregleringen i sin nuvarande form
inte hindrat uppkomsten av betydande nivåskillnader mellan hyror i hus av olika
ålder och med olika finansieringsformer. En följd av regleringen är att de skillnader
i lägenheternas bruksvärde som exempelvis i större städer föreligger mellan
centralt och perifert belägna hus endast i ringa grad återspeglas i hyrorna.
Det är av intresse att få en närmare kännedom om såväl hur omfattande den
påtalade hyressplittringen är på olika orter som i vad mån en lägenhets mer eller
mindre förmånliga läge för närvarande återverkar på hyresnivån. Hyresrådet har
vidare såsom en olägenhet med nuvarande ordning framhållit, att hänsyn vid
hyressättningen icke kan tagas till lägenhetens skick i underhållsavseende. Även
jag anser detta vara en brist i det gällande systemet. I den mån det visar sig, att
den gällande lagstiftningen motverkar en erforderlig anpassning av hyrorna till
64
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 54
lägenheternas bruksvärde, bör undersökas, vilka ändrade regler som kan komma
i fråga.
I likhet med hyresrådet och de hörda remissorganen anser jag att sakkunniga
bör tillkallas för att utreda nämnda förhållanden och framlägga de förslag till
ändrade regler som utredningen kan föranleda.
Hyresrådet har anvisat utvägen att i likhet med vad som nu enligt G § hyresregleringslagen
gäller beträffande hyra för möblerat rum låta avtalsfrihet i princip
råda mellan hyresvärd och hyresgäst med möjlighet för hyresnämnd att nedsätta
oskälig hyra. Det bör ankomma på utredningen att undersöka och bedöma,
vilka verkningar på hyresmarknaden en sådan förenklad regel kan tänkas få i
orter där påtaglig lägenlietsbrist föreligger. Av särskild vikt är frågan om normer
för den angivna skälighetsprövningen av hyran. Kan det befaras, att väsentliga
olägenheter uppstår vid ett system som det skisserade, bör undersökas, vilka
regler som eljest kan erfordras för att åstadkomma ett ändamålsenligt utnyttjande
av lägenhetsbeståndet utan att oskäliga hyreshöjningar inträder. Därvid
bör bl. a. övervägas, om icke vid en mera marknadsmässig anpassning av hyrorna
erforderlig jämförlighetsprövning bör begränsas till hyror för lägenheter,
som utnyttjas för väsentligen samma ändamål. Särskilt bör därvid beaktas, vilken
betydelse föreskrifter i stadsplan m. m. kan ha i detta sammanhang. Det bör
även undersökas, om en friare hyressättning av det slag som förordats kan avse
blott viss del av en tätort eller vissa grupper av hus. Vidare bör övervägas, om
en hyreskontroll av det skisserade slaget kan tänkas ersätta den med statslånen
förbundna speciella hyreskontrollen.
Den sålunda förordade översynen syftar som framgått till en genomgripande
förenkling av det grundläggande element i hyresregleringen, som bestämmelserna
om hyressättningen utgör. En sådan förenkling synes kunna verka i riktning mot
en normalisering av hyresmarknaden.
Såvitt kan bedömas synes det av hyresrådet skisserade systemet för hyrans bestämmande
i praktiken giva liknande resultat som den regel beträffande prövning
av oskälig hyra som föreslagits av hyreslagskommittén. Även om den av hyresrådet
rekommenderade regeln kan behöva kompletteras med bestämmelser
som ger ytterligare garantier mot oskälig hyressättning, torde en ändring i den
riktning hyresrådet förordat -— med hänsyn till den givna utgångspunkten att
även på bristorter söka bättre anpassa hyrorna till lägenheternas verkliga bruksvärde
— leda till att de rådande olikheterna mellan principerna för hyressättningen
på bristorter och icke bristorter kommer att i betydande grad utjämnas.
Utöver regler om hyressättningen innehåller hyresregleringslagen bestämmelser,
enligt vilka hyresnämnd äger att efter en avvägning av parternas berättigade
intressen förlänga hyresavtal. 1 lagen gives icke någon närmare föreskrift, efter
vilka grunder denna avvägning skall ske, men under årens lopp har en relativt
fast praxis utbildat sig på detta område. Under hyresregleringens giltighetstid
har den uppfattningen vuxit sig stark i vida kretsar, att hyresgäst inte bara vid
lägenlietsbrist utan även vid en balanserad hyresmarknad bör åtnjuta skydd mot
obefogade uppsägningar. I besittningsskyddslagen och i förslaget till reviderad
hyreslag har sålunda inarbetats mera utförliga bestämmelser om skydd mot obefogade
uppsägningar. Ifrågavarande lagstiftning utgår från förutsättningen av
en i huvudsak balanserad hyresmarknad. Det är därför naturligt, att de grundläggande
bestämmelserna utgöres av regler om besittningsskydd, medan regler
om hyrans storlek och andra villkor för nytt hyresavtal mera har karaktären av
komplement till de förstnämnda bestämmelserna.
3 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
KikHdaKNberättclacn
65
ljus 54
Riksdagsberättelsen år 196t
Med hänsyn till ifrågavarande rättsreglers inbördes samband torde vid en
översyn av reglerna om hyressättningen på bristorter även utformningen av bestämmelserna
om besittningsskydd beröras. Bl. a. bör övervägas, i vad mån olägenheter
med en friare hyressättning även i bristorter kan undanröjas genom
lämpligt utformade besittningsskyddsregler. Det torde därför få ankomma på
utredningen att även behandla frågan om besittningsskydd beträffande lägenheter
i bristorter.
Utan att föregripa resultatet av utredningens överväganden kan man redan nu
antaga, att de regler härutinnan som kan komma i fråga i vissa avseenden kommer
att överensstämma med vad som kan komma att gälla för orter med en i huvudsak
balanserad hyresmarknad. Som exempel härpå kan nämnas vissa erforderliga
undantag från optionsrätten samt reglerna om makes övertaganderätt under
kontraktstiden och om rätt att övertaga lägenhet vid hyrestidens utgång. Även
reglerna om de förhållanden som kan godtagas såsom optionsbrytande grunder
torde få gemensamma drag.
Av det anförda framgår, att när det gäller bestämmelserna såväl om hyressättning
som om besittningsskydd förutsättningar synes finnas att i betydande avseenden
skapa överensstämmelse mellan orter med lägenhetsbrist och orter med
en i huvudsak balanserad hyresmarknad. Vissa avvikelser rörande bristorter torde
visserligen bli erforderliga men det kan ifrågasättas, om dessa blir så omfattande,
att det är nödvändigt att bibehålla en särskild lagstiftning härom. På grund
härav och då man med hänsyn till samhällsutvecklingen torde under lång tid
ha att räkna med en viss lägenhetsbrist i de större tätorterna, vilken kan kräva
särskilda regler till skydd för hyresgästernas berättigade intressen, bör det övervägas,
om inte lagstiftningen på dessa områden kan samordnas i en reviderad
permanent hyreslag. Denna skulle i så fall innehålla dels grundläggande regler
om besittningsskydd samt prövning av hyrans storlek och andra villkor för nytt
hyresavtal, dels i vissa begränsade avseenden härifrån avvikande bestämmelser,
vilka efter särskilt förordnande kunde bringas i tillämpning i orter med påtaglig
lägenhetsbrist.
Av särskild betydelse vid bedömningen av den nu framförda tanken synes vara,
i vad mån ett enhetligt förfarande vid tvister av angivet slag kan ifrågakomma.
Vad gäller hyresregleringslagstiftningen har hyresnämnder och hyresråd fungerat
som specialdomstolar. Tvister enligt besittningsskyddslagen handlägges däremot
av allmän domstol, i förekommande fall efter en särskild handläggning inför medlingsnämnd.
Även i förslaget till reviderad hyreslag förordas ett dylikt förfarande.
Hyreslagskommittén har diskuterat alternativet att hänvisa mål, som endast
angår hyresvillkoren i nytt hyresavtal, till prövning av lokala specialdomstolar
men avvisat denna tanke bl. a. av hänsyn till behovet av enhetlig rättstilllämpning.
Under remissbehandlingen av hyreslagskommitténs betänkande har delade meningar
framkommit i denna fråga. Från flera håll har uttalats, att tvister angående
hyresgästs besittningsskydd och därmed sammanhängande frågor bör handläggas
av hyresnämnderna. De skäl som åberopats härför är i huvudsak, att
de allmänna domstolarna redan har en betydande arbetsbörda, som skulle öka
ytterligare, och att risk föreligger för dryga rättegångskostnader och långvariga
processer. Beträffande hyresnämndsprocessen har däremot framhållits, att denna
är relativt snabb och billig. Från andra håll har gjorts gällande, att handläggning
vid allmän domstol ur rättssäkerhetssynpunkt är att föredraga.
Enligt min mening är frågan om lämpligt förfarande i mål av dessa slag av
66
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 54
central vikt vid ställningstagandet till hyreslagskommitténs förslag, och spörsmålet
får särskild betydelse i samband med den nu förordade omprövningen av
hyresregleringslagstiftningen. Det är i och för sig redan nu en icke helt tillfredsställande
ordning, att i vissa orter tvister om besittningsskydd och villkoren i
nytt hyresavtal handlägges av specialdomstol, medan motsvarande frågor i andra
orter handlägges av allmän domstol. Denna olägenhet blir än mera påtaglig ju
mera likartade reglerna för de olika orterna blir. Ett enhetligt förfarande synes
med hänsyn härtill böra eftersträvas.
Vid valet mellan hyresnämnder och hyresråd som specialdomstolar samt de
allmänna domstolarna uppstår emellertid svårigheter. Jag vill i korthet beröra
några av de problem som inställer sig. Vad det förstnämnda alternativet beträffar
är det mindre tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt att icke ha tillgång
till alla de bevismedel som den ordinära processen erbjuder. Svårigheter
torde vidare föreligga på grund av den nödvändiga avgränsningen av ifrågavarande
mål i förhållande till andra hyresmål, vilka tillkommer allmän domstol
eller överexekutor att avgöra. Sålunda kan hyresnämnd icke vara behörig att
med rättskraftig verkan avgöra sådana frågor som exempelvis huruvida hyresavtal
kommit till stånd, om uppsägning företagits i laga tid och laga form, hur
hyresavtal skall tolkas m. m. Detta är utan tvekan en olägenhet med ett specialförfarande.
Åtskilliga organisatoriska problem måste vidare lösas. Så t. ex.
fullgör befattningshavarna i hyresnämnder och i hyresrådet i stor utsträckning sina
uppdrag som bisysslor och fråga uppstår, om detta system kan bibehållas
vid en mera permanent organisation.
Å andra sidan kan i detta sammanhang till förmån för ett specialförfarande den
särskilda omständigheten framhållas, att här är fråga om att på redan existerande
organ lägga uppgifter, vilka har direkt samband med verksamhet, som dessa
under lång tid och på ett i huvudsak tillfredsställande sätt utövat. Partsrepresentationen
i hyresnämnderna framstår här såsom en tillgång. Som en väsentlig fördel
med hyresnämndsprocessen har vidare framhållits att denna är relativt snabb
och billig, medan ett förfarande vid allmän domstol ansetts kunna bli långvarigt
och förenat med betydande kostnader. Även vid alternativet med allmän domstol
uppstår givetvis svårigheter av organisatorisk art.
Av intresse är vid båda alternativen, i vad mån man genom ett medlingsförfarande
kan väsentligen minska tillströmningen av mål till de berörda myndigheterna.
Även frågan om partsorganisationernas medverkan bör därvid beaktas.
Ett särskilt problem uppstår i samband med spörsmålet om direkt eller indirekt
besittningsskydd beträffande de kommersiella lägenheterna. Jag syftar
därvid bl. a. på frågan, om hyresnämnderna kan inpassas i ett system med ersättningsregler.
Av vad nu sagts framgår, att problemet om ett enhetligt förfarande vid tvister
av ifrågavarande slag är svårlöst. Fördelen av så långt möjligt enhetliga
såväl materiella regler som procedurbestämmelser är emellertid uppenbar. Det
bör därför ankomma på utredningen att även överväga frågan om ett enhetligt
förfarande i mål av angivet slag.
Den sålunda föreslagna utredningen bör i erforderlig utsträckning samråda med
bl. a. bostadsrättskommittén. Utredningen bör bedrivas med all den skyndsamhet
som omständigheterna medger. På grundval av hyreslagskommitténs förslag
till reviderad hyreslag och resultatet av den nu förordade utredningen bör utan
något längre dröjsmål en samlad bedömning kunna göras av frågorna om besittningsskydd
och hyressättning i såväl en balanserad som en icke balanserad liy
-
07
I Ju: 54
Riksdagsberättelsen år 196A
resmarknad. Om denna bedömning ger vid handen att en revision av hyreslagen
bör ske enligt de nu skisserade riktlinjerna, synes den härför erforderliga lagtekniska
bearbetningen kunna ske inom justitiedepartementet.
Slutligen vill jag erinra om att riksdagen nyligen begärt en särskild utredning
om förhindrande av oförtjänta värdestegringsvinster. Jag avser att inom kort
hemställa om bemyndigande att tillsätta en utredning härom. Det torde få ankomma
på denna att överväga, vilka åtgärder som aktualiseras av att en mera marknadsmässig
hyressättning kan föranleda mycket betydande värdestegringsvinster.
De sakkunniga har t. o. m. oktober 1963 hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
55. Sakkunniga rörande lagstiftning om grannelagskoncession
(immissionssakkunniga )
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1963 för utredning
angående utformningen av en koncessionslagstiftning beträffande
grannskapsstörande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1963):
Ulveson, H. N. I., hovrättsråd, f. d. ledamot i lagberedningen, ordförande;
Aronson, S. A., direktör;
Bratt, U.-C., direktör;
Esping, L.-E., byråchef;
Grönfors, K. G. W., professor;
Lang, S., byrådirektör;
Ronge, H. E., professor.
Experter:
Friberg, L. T., professor;
Persson, J. L., vattenrättsdomare.
Sekreterare:
Lind, J. A. L., hovrättsfiskal.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 3 tr.; tel. växel 23 66 60 (ordföranden och
sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 26
april 1963):
I det förslag till ny jordabalk, som lagberedningen avlämnade i september
1960, reglerar 3 kap. rättsförhållanden mellan grannar. De föreslagna bestämmelserna
— som i allt väsentligt bygger på ett av beredningen 1947 avgivet betänkande
med förslag till 1—7 kap. i en ny jordabalk — behandlar framför allt
frågan om i vilken mån fastighet får nyttjas på sådant sätt, att granne utsättes
för buller, skakning, rök, gnistor, hetta, köld, stank eller annat dylikt (s. k. immissioner).
I övrigt innehåller kapitlet bl. a. stadganden om inverkan på grannfastighet
genom grävning och annat sådant arbete samt en föreskrift rörande
verkan av att byggnad uppförts utöver fastighetsgräns.
De av lagberedningen sålunda föreslagna reglerna om rättsförhållanden mellan
grannar saknar motsvarighet i nu gällande rätt. Bestämmelser i hithörande
68
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 55
ämnen finnes visserligen i bl. a. vattenlagen och ägofredslagen, men en allmän
civilrättslig reglering saknas. Detta förhållande framhölls i omförmälda betänkande
av år 1947. Enligt vad lagberedningen där uttalade borde i jordabalken
ingå endast de för grannskapsförhållandena bestämmande grundsatserna, medan
däremot antydda särskilda regler i ämnet även fortsättningsvis borde bibehållas i
respektive speciella författningar.
Innebörden av lagberedningens förslag till immissionsregler är bl. a. följande.
Ingen må bruka fast egendom på sådant sätt att granne vållas immissioner
utöver vad i orten är eller kan påräknas bli vanligt, med mindre besväret likväl
bör tålas med hänsyn till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden
eller till dess ringa betydelse (2 §). För industriell anläggning eller annan användning
av fast egendom, som kan för granne medföra störningar av angiven beskaffenhet,
föreslås att dispens från nyss återgivna förbudsregel skall kunna medgivas
i form av koncession till den störande verksamhetens fortbedrivande. Har
koncession lämnats, skall gälla att, så länge därvid föreskrivna villkor följes, skyldighet
ej föreligger att på grund av störningarna upphöra med den ifrågavarande
användningen av fastigheten eller att vidtaga andra förebyggande åtgärder än
sådana som kan genomföras utan oskälig kostnad (3 §). Den omständigheten, att
koncession meddelats, skall inte utesluta att granne, som utsättes för störningar
utöver vad han är skyldig tåla, erhåller ersättning; viss begränsning föreslås
dock (5 §).
Koncession varom nyss talats skall enligt lagberedningens förslag meddelas av
en särskild nämnd, och närmare bestämmelser om nämndens sammansättning
och verksamhet förutsättes skola meddelas i en särskild lag om grannelagskoncession.
Ett utkast till en sådan lag fanns fogat till 1947 års betänkande, men lagberedningen
förutsatte, att frågan hur en koncessionslagstiftning av detta slag
skall i detalj utformas göres till föremål för särskild utredning.
Vid remissbehandlingen av jordabalksförslaget har 3 kap. i stort sett föranlett
endast detaljanmärkningar. Med hänsyn till den begränsade remissbehandlingen
bör emellertid härav inte dras alltför vittgående slutsatser. Att märka är dock
att lagberedningen begagnade sig av möjligheten att under arbetets gång inhämta
sakkunniga myndigheters och övriga intressenters yttranden över föreslagna nykonstruktioner.
Så skedde bl. a. beträffande bestämmelserna om rättsförhållanden
mellan grannar. De som hördes i nämnda sammanhang tillstyrkte, att förslagen
i ämnet lades till grund för lagstiftning; i vissa fall påyrkades därvid
viss överarbetning.
I samband med att jag i december 1961 hemställde om bemyndigande att tillkalla
en utredningsman för överarbetning av vissa delar av lagberedningens jordabalksförslag
uttalade jag mig för att den av beredningen inledda revisionen av
jordabalkslagstiftningen borde fullföljas och att reformerna borde i enlighet med
hittillsvarande plan åvägabringas inom ramen för ett sammanhållet förslag till
ny jordabalk. Innan sagda överarbetning slutförts, är det inte lämpligt att ta
ställning till enskildheterna i de av beredningen föreslagna regelkonstruktionerna.
Detta gäller givetvis även regleringen på grannelagsrättens område. Vad
nyss anförts synes dock utgöra anledning till antagande, att de föreslagna reglerna
är väl lämpade att tjäna som utgångspunkt för en lagstiftning på området. Vid
ett slutligt ställningstagande bör reglerna emellertid bedömas mot bakgrunden
av ett i detalj utformat, mera definitivt förslag till koncessionslagstiftning. För
att så skall kunna ske finner jag påkallat, att den av lagberedningen förutsatta
närmare utredningen i detta hänseende nu påbörjas.
69
I Ju: 55
Riksdagsberättelsen år 1964
En ytterligare anledning att nu igångsätta en utredning om koncession för
grannskapsstörande verksamhet utgör de förslag, som framlagts av 1956 års flygbullerutredning
i dess 1961 avgivna betänkande »Flygbuller som samhällsproblem»
(SOU 1961:25). Utredningen har övervägt frågan angående lämplig form
för en rättslig reglering av det speciella slag av immissioner, som flygplatsbuller
representerar, men funnit frågan ingå såsom en del i det större problemkomplex,
vilket rör s. k. storimmissioner från industrier etc. över huvud taget.
Om hithörande problem skulle få en lösning, som åtminstone i huvudsak överensstämmer
med lagberedningens förslag till koncessionslag, bör — anser utredningen
— inte åt flygplatsbullret ges en reglering, som väsentligt avviker därifrån.
Utredningen har fördenskull avstått från att i detta hänseende framlägga ett
eget definitivt förslag beträffande flygplatsbuller och i stället föreslagit att frågan
upptages till behandling gemensamt med frågan om störningar på grund av
storimmissioner i gemen.
Den nu förordade utredningen bör verkställas av särskilda sakkunniga, i mån
av behov med biträde av experter. Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete
bör vara en civilrättslig grannelagsreglering av i stort sett den beskaffenhet, som
3 kap. i beredningens jordabalksförslag uppvisar. Då det gäller koncessionslagstiftningens
utformning bör ledning givetvis hämtas i lagberedningens utkast
från 1947. I fråga om flygplatsimmissioner bör hänsyn tas till flygbullerutredningens
undersökningar och rekommendationer.
De sakkunniga har t. o. m. oktober 1963 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
56. 1963 års JO-utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
verkställa den av riksdagen i skrivelse den 5 april 1963, nr 132, begärda utredningen
angående riksdagens ombudsmannaämbetens framtida organisation
och verksamhetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Lindell, I. A., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;
Hilding, P., redaktör, led. av I kamm.;
Lundkvist, K. S., förste postiljon, led. av II kamm.;
Svanström, K. J. H., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sveningsson, N. R„ lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Börjeson, C. O. A., hovrättsassessor.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. växel
63 57 60.
Angående direktiven för utredningen hänvisas till 1963 års riksdags sammansatta
konstitutions-, banko- och första lagutskotts betänkande 1963: 1.
Utredningen har t. o. m. oktober 1963 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
70
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 58
57. Utredningen rörande vattendomstolarnas personalbehov m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att företaga
översyn av vattendomstolarnas personalbehov och därmed sammanhängande
frågor:
Bergsten, P. G., justitieråd.
Expert:
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor, ledamot i lagberedningen.
Sekreterare:
Svahn, H. L., hovrättsfiskal.
Lokal: Vattenöverdomstolen, Järntorget 84; tel. växel 23 15 00 (sekreteraren).
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas pågå under hela år 1964.
58. Departementsutredningen
Genom beslut den 5 juni 1963 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statsrådet
Hermansson att utreda statsdepartementens — med undantag för utrikesdepartementet
— organisation och arbetsformer (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 juni 1963):
Hermansson, R., statsråd.
Expert:
Ericsson, K. G. V., rättsavdelningschef (fr. o. m. den 11 november 1963).
Sekreterare:
Magnander, E. E. A., t. f. kansliråd (fr. o. m. den 1 oktober 1963).
Biträdande sekreterare:
Thelander, N. E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1963).
Lokal: Kanslihuset; tel. växel 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 5
juni 1963):
Två omständigheter sätter i hög grad sin prägel på statsdepartementens verksamhet
och arbetsformer. För det första är departementen icke beslutande organ.
Besluten fattas av Kungl. Maj:t eller, i ett fåtal fall, av departementschefen eller
undantagsvis tjänsteman i departementet. Departementens uppgift är att bereda
de ärenden som skall avgöras av Kungl. Maj:t. Författningsutredningens förslag
att vissa regeringsärenden skall kunna avgöras av departementschef (SOU 1963:16
s. 65) innebär icke någon principiell avvikelse härifrån: departementen och
tjänstemän i departementen skall — med nu gällande fåtaliga undantag fortfarande
bereda men inte avgöra ärenden. För det andra medför den i vårt land sedan
gammalt förekommande organisationen med självständiga ämbetsverk, som
avgör det stora flertalet förvaltningsärenden, att regeringsärendena, som avgöres
av Kungl. Maj:t, i stor utsträckning kommer att bestå av frågor om riktlinjer och
andra mera generella föreskrifter. På Kungl. Maj:ts avgörande ankommer dock
71
I Ju: 58
Riksdagsberättelsen år 1964
även ärenden av annat slag såsom besvär över ämbetsverks och andra myndigheters
beslut, vilka ärenden beredes i departementen även då de skall avgöras i
regeringsrätten, och ett, för vissa departement ganska betydande, antal rena förvaltningsärenden.
Den allt mera intensifierade och ökande statliga verksamheten har helt naturligt
medfört allt större krav på departementen och växande arbetsbelastning för
dem. Särskilt kan framhållas den allt större betydelse som departementen, i egenskap
av beredande organ åt regeringen, den centrala statsmyndigheten,’ får för
planeringen av den statliga verksamheten. Det har lett till att olika punktvis insatta
organisatoriska förändringar och förstärkningar tid efter annnan genomförts
i departementen. Någon mera samlad översyn av deras organisation har dock icke
skett sedan 1956 då en promemoria upprättades angående personaluppsättningen
inom vissa avdelningar i statsdepartementen m. m., vilken ledde till vissa organisatoriska
ändringar och inrättande av ett antal högre tjänster (statsverksprop.
1957: Bil. 2: Gemensamma frågor s. 7 ff).
I prop. 1963:157 har chefen för civildepartementet i samband med framläggande
av förslag till ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster inom statsdepartementen
anmält, att under frågans beredning från departementens sida understrukits
behovet av integration i större eller mindre omfattning mellan statssekreterar-
och expeditionschefsavdelningarna. Den nuvarande uppdelningen ansågs
föråldrad och ofta till hinder för en fullt ändamålsenlig organisation av arbetet.
Vissa departement har därför prövat ordningen med integrerade byråer, vilket utfallit
väl. Det föreslogs att spörsmålet skulle bli föremål för särskild utredning.
För egen del anförde departementschefen att frågan om integration och eventuella
riktlinjer för en sådan är ett spörsmål av genomgripande art. Han ansåg,
att det bör upptagas till prövning genom särskild utredning, som bör avse den
interna departementsorganisationen i stort, omfattande även rättsavdelningar och
andra särskilda avdelningar i departementen samt frågan om delegation av arbetsuppgifter
från departementen till underlydande myndigheter. Det avsedda utredningsarbetet
bör enligt departementschefen också bli ägnat att belysa frågor om
'' issa högre tjänstemäns ställning och arbetsuppgifter inom departementen.
En utredning av det slag som chefen för civildepartementet förutsatt bör nu
igångsättas. Den bör inte beröra utrikesdepartementet, eftersom en omfattande
omorganisation och utbyggnad av detta departement redan beslutats av årets riksdag,
men i övrigt bör den avse statsdepartementens organisation och arbetsformer.
Utgångspunkt för utredningen bör vara att departementen skall bibehålla sin
ställning som beredande organ åt regeringen och att den traditionella arbetsfördelningen
mellan regeringen och andra förvaltningsorgan fortfarande skall gälla.
Detta innebär för det första att departementschefen skall vara ensam ansvarig
för departementets verksamhet; beslutanderätt skall alltså icke tillkomma departementstjänstemän
annat än i stort sett i samma omfattning som nu. Vidare betyder
det sagda, att departementen huvudsakligen bör syssla med frågor som rör de
större och viktigare riktlinjerna för verksamheten och med samordningen av
denna, medan den mera löpande förvaltningsverksamheten i allt väsentligt bör
ankomma på de centrala ämbetsverken och andra organ utanför departementen.
Utredningens huvudsyfte bör vara att stärka departementens ställning som organ
för den centrala planeringen genom att förbättra deras organisation och resurser
för planering och samordning. Förbättringarna bör avse möjligheterna att
följa utvecklingen och ta initiativ samt att utforma riktlinjer på grundval av material
som samlas inom underlydande organ och kommittéer. Planering och sam
-
72
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 58
ordning förutsätter självfallet möjligheter att kontrollera att givna riktlinjer följs;
även frågan om behov föreligger att förstärka resurserna i detta hänseende bör
beaktas vid utredningen.
Utredningen bör eftersträva att begränsa departementens och departementschefernas
arbetsuppgifter till i huvudsak frågor som kräver departementschefernas
personliga ställningstagande. I första hand bör utredningen föreslå åtgärder för
att från regeringens och departementens handläggning utrensa alla ärenden av
rent rutinbetonad karaktär eller av ringa betydelse. Därutöver bör beträffande
olika ärendegrupper — främst sådana av mera löpande art —- undersökas om icke
en längre gående delegering och decentralisering än den som nu råder är möjlig.
Som ett exempel må nämnas tillsättning av tjänster som inte hör till löneplan
B. Frågor om begränsning av besvärsrätten till Kungl. Maj:t eller om ändring
av kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten
synes icke böra prövas i detta sammanhang Ej heller bör fördelningen av ärenden
departementen emellan behandlas vid översynen, utom såtillvida att det bör
prövas om inte en del ärendegrupper av mindre central betydelse bör flyttas till
annat departement för att utjämna arbetsbördan departementen emellan eller för
att gränserna mellan dem skall bli rationellare.
Utredningen bör även gå in på samarbetet och samordningen mellan departementen.
Dessa redan nu viktiga frågor får ökad betydelse när departementens ställning
som centrala planeringsorgan förstärks. Om regeringens beslutanderätt —
som författningsutredningen föreslår — i viss utsträckning skall ankomma på
enskilda departementschefer torde samarbets- och samordningsfrågorna få än
större aktualitet.
Självfallet bör det först och främst tillses att det nuvarande goda och smidiga
samarbetet mellan departementen vidmakthålles. Gemensam beredning mellan departementen
bör även i fortsättningen ske i huvudsakligen samma ordning som
hittills. Samordningen av budgetfrågor respektive personalfrågor bör som hittills
ankomma på finans- och civildepartementen. Utredningen bör emellertid jämväl
undersöka i vad mån behov av ytterligare samordning särskilt av departementens
verksamhet i stort föreligger och hur man med minsta möjliga omgång skall kunna
säkra sådan samordning. Om möjligt bör detta ske utan särskilda organ för ändamålet,
men utredningen bör, om den finner det erforderligt, äga föreslå att statsrådsberedningen
förstärkes för ändamålet. Frågan hur dessa samordningsfrågor
skall hanteras inom regeringen bör också upptagas av utredningen. Naturligen
måste de ytterst ankomma på statsministern men det bör övervägas om det mera
direkta ansvaret för dem skall åvila en sådan »administrativ konsult» som författningsutredningen
förordar i betänkandet »Regeringsarbete!» (SOU 1958:14 s.
87 och 1903: 17 s. 225).
I detta sammanhang bör även övervägas om inte vissa mera servicebetonade
uppgifter kan sammanföras till ett för departementen gemensamt organ. Sådana
uppgifter är exempelvis — utom de som nu ankommer på organisationsavdelningen
och kassakontoret — gemensamma frågor beträffande arbetslokalerna, materialanskaffning,
städning in. in. Ett sådant organ bör också ha till uppgift att
fortlöpande utföra organisationsundersökningar inom departementsorganisationen.
Alternativa förslag bör framläggas under antagande dels att det gemensamma
organet skall stå under ledning av en »administrativ konsult» och dels att organets
chef icke skall ingå i regeringen men ha egen beslutanderätt.
Utredningen bör upprätta förslag till organisation av departementen. Denna
skall naturligen anpassas efter de uppgifter som skall ankomma på varje depar
-
3+ Bihang till riksdagens protokoll 1 samt.
IliksdagsberäHelsen
73
I Ju: 58
Riksdagsberättelsen år 196b
tement. Någon strikt schablonlösning är härvidlag icke möjlig och utredningen
böra äga stor frihet vid utformningen av sina förslag till organisation. Några riktpunkter
synes dock böra anges. Stor vikt bör fästas vid åtgärder som främjar
samordning och samarbete inom de särskilda departementen. Det bör tillses att
antalet tjänstemän med ställning direkt under departementschefen begränsas så
alt hans direkta »kontaktpunkter» bli få. I varje fall i en del departement — vilkas
antal stiger i den mån löpande ärenden kan delegeras — bör integration mellan
statssekreterar- och expeditionschefsavdelningar och, så långt möjligt, även
andra avdelningar eftersträvas, vilket medför att samma personal som sysslar
med utfärdande av riktlinjer också får handlägga ärenden som, i vad på departementet
ankommer, innebär tillämpning av riktlinjerna. Detta — liksom också
minskning av de löpande ärendena — aktualiserar expeditionschefernas ställning.
Klart är att det i varje departement krävs en kvalificerad tjänsteman i avdelningschefs
ställning som har till uppgift att svara för lagenligheten, följdriktigheten och
enhetligheten och över huvud för den formella sidan av verksamheten. Utredningen
bör överväga hur denne tjänsteman skall infogas i departementen; det kan
exempelvis i vissa departement tänkas att hans uppgifter kombineras med rättsavdelningschefens
eller att statssekreterare och expeditionschef samt i vissa departement
ytterligare någon av de övriga nuvarande avdelningscheferna bildar en
sorts »direktion» inom vilken de svarar för var sin grupp av funktioner. Vad
beträffar försvarsdepartementet bör utredningen samråda med kommandoexpeditionsutredningen.
Vid utformningen av departementsorganisationen bör utredningen även beakta
frågan om rekrytering av personal till departementen. Det är ett önskemål att
personalantalet i departementen hålles inom en begränsad ram och det är av
största vikt att kraven på högt kvalificerad personal kan tillgodoses. Det bör eftersträvas
att anordna tjänsterna så att departementens behov att kunna rekrytera
lämplig personal tillgodoses på bästa sätt samtidigt som det skapas ökade möjligheter
för innehavare av departementstjänster, vilka utom i fråga om kontorsoch
vaktpersonal till blott en mindre del bör ha karaktären av sluttjänster, att erhålla
slutposter utanför departementen. Jämväl arbetsbelastningen för enskilda
tjänstemän bör beaktas vid organisationens utformning.
Utredningen bör jämväl överse arbetsrutinerna inom departementen, såväl i
fråga om själva kontorsarbetet som beträffande de mera kvalificerade uppgifterna.
Förslag till rationalisering av arbetet bör framläggas.
Förslag till ny instruktion för statsdepartementen bör utarbetas. Denna synes,
utöver vanliga instruktionsregler, även böra innehålla de mera generella arbetsordningsföreskrifterna.
Utredningen bör uppdragas åt en sakkunnig som förses med erforderlig expertis.
Den bör ske så snabbt som möjligt och hålla nära kontakt med statsdepartementens
företagsnämnd. Jämväl berörda personalorganisationer bör ges tillfälle
att framföra sina synpunkter under utredningen.
Utredningen har intill den 7 november 1963 hållit 5 sammanträden, varav
ett tillsammans med statsdepartementens företagsnämnd.
Utredningen har påbörjat undersökningar rörande statsdepartementens
nuvarande organisation och arbetsformer. En expertgrupp från statskontoret
biträder med arbetsorganisatoriska undersökningar.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
74
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Jm 59
59. 1963 års undersökningskommission
Förordnad av Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 för att, så snart lämpligen ske
kan, dels utreda orsakerna till att den spioneriverksamhet, vartill översten
S. E. C. Wennerström erkänt sig skyldig, kunnat fortgå under en lång följd
av år, dels undersöka, huruvida vad som därvid förekommit giver anledning
till särskilda åtgärder i syfte att förebygga riskerna för brottslig verksamhet
av dylik art:
Dahlman, J. A. G., f. d. justitieråd, ordförande (t. o. m. den 18 oktober
1963, avliden den 14 december 1963);
Lännergren, E. B., lagman (fr. o. m. den 22 augusti 1963), ordförande (fr.
o. m. den 19 oktober 1963);
Berglund, N. E., häradshövding;
Wallenberg, I. O., hovrättsråd.
Sekreterare:
Litzén, A. G., revisionssekreterare.
Bitr. sekreterare:
Nordenfalk, S. R. E. J., hovrättsfiskal.
Lokal: Arbetsdomstolen, St. Nygatan 2 A; tel. växel 23 66 60.
Kommissionen har t. o. m. oktober 1963 hållit 34 sammanträden.
Kommissionen beräknas kunna inom en nära framtid slutföra den del av
utredningen som avser statsrådens handläggning av Wennerströmaffären.
Hela utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1964.
60. Utredningen för översyn av reglerna om fastställande av faderskap till
barn utom äktenskap och därmed sammanhängande frågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1963):
Nyquist, F., hovrättsråd.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. växel
63 57 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1963):
Frågan om införande av arvsrätt för utomäktenskapliga barn även efter fader
och fädernefränder har sedan ett femtiotal år tillbaka flera gånger varit föremål
för lagstiftarnas uppmärksamhet. Det senaste utredningsförslaget i ämnet
framlades av ärvdabalkssakkunniga år 1954 i betänkandet Ärvdabalk (SOU 1954:
6). Enligt de sakkunnigas mening förelåg inga principiella betänkligheter mot
att i arvsrättsligt hänseende helt likställa barn utom äktenskap med barn i äktenskap.
Såsom praktiska hinder upptog de sakkunniga dels svårigheterna att med
tillräcklig grad av säkerhet fastslå faderskapet och dels frågan om efterlevande
hustrus ställning i fall då mannen avlidit efterlämnande barn utom äktenskap. I
syfte att undanröja dessa hinder föreslogs emellertid vissa nya regler om förande
75
I Ju: 60
Riksdagsberättelsen år 1964
av talan i faderskapsmål och vidare framlades förslag till viss ändring av giftermålsbalkens
regler om bodelning vid makes död.
Ärvdabalkssakkunnigas förslag om lika arvsrätt för barn utom och i äktenskap
vann i princip anslutning hos det alldeles övervägande antalet remissinstanser.
Endast i fyra yttranden avstyrktes förslaget av principiella skäl. Även de föreslagna
nya reglerna om förande av talan i faderskapsmål tillstyrktes eller lämnades
utan erinran av flertalet remissmyndigheter.
Vid remissen till lagrådet den 12 maj 1955 av förslaget till ärvdabalk m. m. anslöt
sig dåvarande chefen för justitiedepartementet till de sakkunnigas förslag
om lika arvsrätt för barn i och utom äktenskap. I fråga om reglerna för fastställande
av faderskap till barn utom äktenskap föreslogs en mindre jämkning. De
föreslagna reglerna avsåg att öppna möjlighet att samtidigt föra talan mot flera
män; domstolen skulle i sådant fall verkställa en sannolikhetsbedömning och den
för vars faderskap övervägande skäl talade skulle anses som fader. Beträffande
efterlevande hustrus ställning anslöt sig departementschefen till de sakkunnigas
förslag om en något ändrad bodelningsregel.
I det till lagrådet remitterade förslaget till ärvdabalk m. m. ingick även ett
förslag till ny lag angående blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd
eller faderskapet till barn utom äktenskap. Enligt detta förslag skulle rätten få
möjlighet att förordna om blodundersökning och annan antropologisk undersökning
även beträffande syskon till barnet samt föräldrar till modern eller till
man, beträffande vilken rätten förordnat om sådan undersökning. Ett förslag i
denna riktning hade övervägts även av ärvdabalkssakkunniga, som emellertid,
under åberopande av det mottagande ett motsvarande förslag fått år 1949, avstått
från att framlägga något förslag i frågan.
Vid behandlingen i lagrådet mötte förslaget om lika arvsrätt för barn i och
utom äktenkap starkt motstånd. Detta gällde såväl principfrågan som vissa praktiska
frågor. I det senare hänseendet framhöll lagrådet svårigheterna att med tillräcklig
grad av säkerhet fastställa faderskapet till barn utom äktenskap; de i detta
hänseende föreslagna nya reglerna utsattes därvid för åtskillig kritik. Oavsett
vilken betydelse som tillmättes dessa svårigheter borde emellertid, ansåg lagrådet,
anstå med en reform i arvsfrågan till dess sådana åtgärder vidtagits att efterlevande
hustrus ställning i väsentlig grad stärkts. I fråga om de föreslagna nya
reglerna angående blodundersökning hade lagrådet ingen erinran.
I propositionen med förslag till ärvdabalk (1958: 144) upptogs ej något förslag
om utvidgad arvsrätt för barn utom äktenskap och ej heller något förslag om nya
regler för fastställande av faderskap till sådana barn. Min företrädare som departementschef
framhöll i sitt anförande till statsrådsprotokollet, att han ej kunde
dela den principiella uppfattning angående frågan om de utomäktenskapliga barnens
arvsrätt åt vilken lagrådet givit uttryck. Inte heller ansåg han de begränsade
möjligheterna att säkert fastställa det biologiska faderskapet vara något avgörande
skäl mot arvsrättsreformen. Därvid utgick han dock från att ökad säkerhet
vid fastställande av faderskap skulle kunna vinnas genom en reform av förfarandet
i faderskapsmål. En omständighet som måste beaktas var emellertid
efterlevande makes rätt i boet efter andre makens frånfälle, och i denna fråga
hade han kommit till samma uppfattning som lagrådet, d. v. s. att frågan om
efterlevande makes rätt först borde lösas. Departementschefen erinrade emellertid
om att särskilda sakkunniga redan tillkallats för att utreda bl. a. denna fråga.
Vidare framhölls, att under det uppskov som kunde föranledas av denna utredning
blodgruppsforskningen kunde komma att göra ytterligare framsteg och de
76
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 60
antropologiska undersökningsmetoderna förbättras varigenom ökad säkeihet vid
fastställandet av faderskap kunde vinnas.
Vid riksdagsbehandlingen av det samtidigt med förslaget till ärvdabalk framlagda
förslaget att utvidga undersökningsplikten vid blodundersökning m. m. till
e.it avse även vissa anhöriga till parterna förekom viss opposition. Riksdagen avslog
i anledning därav förslaget i denna del och hemställde om en utredning av
frågan, under vilka förutsättningar en utvidgning av undersökningsplikten kunde
medgivas.
Den fråga som år 1958 föranledde att någon proposition med förslag till lika
arvsrätt för barn i och utom äktenskap icke framlades, nämligen önskemålet om
en förstärkning av efterlevande hustrus ställning, kan inom en snar framtid väntas
få sin lösning såsom ett resultat av familjerättskommitténs arbete. Från denna
synpunkt skulle därvid hinder ej möta att ånyo upptaga frågan om de utomäktenskapliga
barnens arvsrätt, överväganden av detta slag aktualiserar emellertid
även det förut berörda spörsmålet om de regler angående förande av talan
i mål om faderskap till barn utom äktenskap som är ägnade att ge största möjliga
garantier för ett tillförlitligt resultat. Med detta spörsmål sammanhänger även
frågan vilka personer som bör vara underkastade undersökningsplikt enligt den
förut berörda lagen om blodundersökning i faderskapsmål m. m., d. v. s. den
fråga varom riksdagen tidigare begärt en närmare utredning.
Om det skall bli möjligt att redan i samband med ställningstagandet till familjerättskommitténs
förslag taga ståndpunkt även till frågan om de utomäktenskapliga
barnens arvsrätt, synes erforderligt att redan nu ånyo överväga spörsmålet vilka
regler som bör gälla för mål angående fastställande av faderskap till barn utom
äktenskap. I samband härmed bör även övervägas, vilka personer som skall vara
underkastade undersökningsplikt enligt lagen om blodundersökning i bl. a. sådana
mål och under vilka förutsättningar en utvidgning av undersökningsplikten kan
genomföras. En särskild anledning att ånyo utreda dessa frågor Uigör de vetenskapliga
framsteg som under senare år gjorts på bl. a. det blodgruppsserologiska
området. Dessa framsteg kan i betydande mån påverka utformningen av reglerna
för faderskapstalan och vad därmed äger samband.
Jag får alltså föreslå, att en utredning med nyss preciserade arbetsuppgifter snarast
igångsättes. Utredningen bör anförtros åt en särskild utredningsman med
biträde av experter. Det synes icke erforderligt med några ytterligare direktiv för
utredningen. Syftet är uppenbart, och ett rikhaltigt utgångsmaterial finnes i bl. a.
ärvdabalkssakkunnigas betänkande och däröver avgivna remissyttranden samt i
lagrådets utlåtande. Av förut anförda skäl bör utredningen bedrivas under viss
kontakt med medicinsk expertis.
Ärvdabalkssakkunnigas arbete bedrevs i viss utsträckning i samarbete med representanter
för Danmark, Finland och Norge. I Danmark och Norge gäller sedan
läng tid en ordning enligt vilken utomäktenskapliga barn i arvsrättsligt hänseende
är i princip likställda med barn i äktenskap. De i dessa länder gällande reglerna
angående fastställande av faderskap till barn utom äktenskap är i väsentliga delar
överensstämmande med motsvarande förslag av ärvdabalkssakkunniga. Med hänsyn
till det anförda bör under utredningsarbetet kontakt sökas med företrädare
för övriga nordiska länders justitiedepartement.
Förberedande åtgärder har vidlagits.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1964.
77
I Ju: 61
Riksdagsberättelsen år 1964
61. 1963 års markvärdekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning av frågan om åtgärder i syfte att, annorledes än genom
expropriation, motverka prisstegring på mark och förhindra oförtjänta
jordvärdestegringsvinster (se Post- och Inrikes tidn. den 13 augusti 1963):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Hermansson, H. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmberg, Y., jur. kand., led. av I kamm.;
Hörlén, S. I., kanslichef;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Follin, G. B., jur. kand.;
Leo, P. G., direktör;
Ljungberger, T., f. d. fastighetsdirektör;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef;
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Wallmark, L. J., försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Lekman, J. I. revisionssekreterare.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel. växel
63 57 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1963):
Samhällsbyggandet befinner sig i våra dagar i ett ytterst intensivt skede. Den
ekonomiska utvecklingen medför krav på väsentligt vidgade utrymmen för affärsoch
industrilokaler, rymligare bostäder och större fritidsområden. Ett ökat behov
av mark uppkommer också som en följd av den fortgående förnyelsen av
samhällenas äldre bebyggelse, i det att förut bebyggda områden i betydande omfattning
frilägges för att tillgodose nutida krav på friytor och utrymmen för den
växande trafiken. Särskilt för tätorternas del skapar befolkningstillväxten ökad
efterfrågan på mark för bostäder och därmed sammanhängande serviceanordningar.
Den nu skisserade utvecklingen har medfört en markant strukturförändring inom
stadsbyggnadsväsendet. Vid planering och genomförande av byggnadsverksamheten
räknar man ofta med betydligt större enheter än som tidigare varit fallet.
Tomter och kvarter sammanförs till organiskt odelbara enheter, inom vilka
åtskilliga anordningar och anläggningar är avsedda att utnyttjas gemensamt. Större
trafikleder och andra kommunikationsanläggningar förläggs stundom i nivåer
över eller under markytan och jämväl utrymmet under gatumark anses i vissa
fall böra tagas i anspråk för lokaler av skilda slag.
Det kraftigt växande behovet av mark för byggnation, fritidsområden, trafikleder,
serviceanordningar o. d. gör sig särskilt gällande inom och intill tätbe
-
78
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 61
byggda områden. Den stigande efterfrågan på mark kan leda till att markpriserna
stiger till orimligt höga nivåer. Till en sådan utveckling bidrager också förväntningar
om ökat utbyte av marken vid ett förändrat användningssätt för densamma.
Inför nödvändigheten att säkerställa tillgången på mark framstår det som en i
hög grad angelägen samhällsuppgift att tillse att marken kan förvärvas på rimliga
villkor. Otillbörlig stegring av markpriserna bör motverkas och osund spekulation
i värdestegeringsvinster i görlig mån förhindras.
Under åtskilliga årtionden har såväl i vårt land som i flera andra länder stort
intresse ägnats åt frågan om möjligheterna att begränsa oförtjänta värdestegringsvinster.
Denna fråga har vid flera tillfällen varit föremål för utredning och förslag
har framlagts, syftande till generella eller partiella lösningar av värdesteg
ringsproblemet.
.
De förslag till en generell lösning av problemet, som tidigast framlades i vårt
land, tog sikte på att genom beskattning åstadkomma en indragning av oförtjänt
jordvärdestegring. Dessa förslag, av vilka det senaste framlades år 1942, har icke
lett till något konkret resultat.
År 1957 framlade markvärdeutredningen betänkande (SOU 1957:43) van ingick
bl. a. ett förslag, enligt vilket värdestegringsindragning skulle ske genom ett
system, grundat på en nykonstruerad sakrätt — s. k. värdestegringshypotek i
kombination med vissa ändringar i expropriationslagstiftningen. Förslaget, som
icke vann anslutning av någon av de i utredningsarbetet deltagande representanterna
för de politiska partierna, har icke ansetts kunna tjäna som grundval för
lösning av det nu diskuterade problemet.
Det sagda betyder emellertid ingalunda, att värdestegringsfrågan lämnats obeaktad
i lagstiftningen. Lagstiftningsarbetet har tvärtom i skilda sammanhang inriktats
på att utfinna metoder, genom vilka värdestegringsvinster i vissa fall helt
eller delvis kan tillgodoföras det allmänna. Härvidlag må till en början erinras
om det år 1953 i åtskilliga hänseenden reformerade tomträttsinstitutet, som gör
det möjligt att ställa mark i allmän ägo till förfogande för enskild bebyggelse
utan att det allmänna samtidigt avhänder sig rätten till framdeles uppkommande
jordvärdestegring. Av särskild betydelse är också en i 1947 års byggnadslag fastslagen
princip, enligt vilken det tillkommer det allmänna att avgöra var och när
tätbebyggelse skall få uppkomma. En följd härav är bl. a. att markägare principiellt
icke är berättigad till ersättning av det allmänna för att han hindras utnyttja
marken för sådan bebyggelse. I de fall, då lagstiftaren ansett påkallat att
ålägga det allmänna lösnings- eller ersättningsplikt på grund av inskränkningar i
rätten att på visst sätt utnyttja fastighet, har bestämmelserna vanligen utformats
sä, att hänsyn icke tages till viss värdestegring, som inträffat till följd av samhällets
expansion eller åtgärder från det allmännas sida. Nämnas må vidare, att
förekomsten av markvärdestegring i ett speciellt fall, nämligen vid sådan mera
omfattande stadsreglering, som avses i 44 § byggnadslagen, grundar inlösningsrätt
för vederbörande kommun. En utvidgad inlösningsrätt i anledning av att
fastighet drar nytta av åtgärder från samhällets sida har vidare lagfästs genom
en av innevarande års riksdag antagen lagstiftning om expropriation för sanering
av historiskt eller kulturhistoriskt märklig bebyggelse (44 a § byggnadslagen,
SFS 19G3: 218). 1 sammanhanget må även erinras om att expropriationslagen alltifrån
sin tillkomst år 1917 innehållit bestämmelser, enligt vilka vid bestämmande
av löseskilling för exproprierad fastighet skall bortses från sådan värdeförändring.
som följer av expropriationsrättens beviljande eller det avsedda ändamålets
genomförande. I samma riktning verkar samma lags regler, att nytta som vid
79
I Ju: 61
Riksdag sberättelsen år 1964
(^expropriation uppkommer för restfastighet i viss omfattning får avräknas från
den ersättning för skada och intrång, som eljest skolat utgå på grund av expropriation.
Principen om avräkning av nytta mot skada har i än vidare omfattning
genomforts i lagen om allmänna vägar med avseende på det fall att mark tages i
anspråk med vagrätt. De skäl som ligger till grund för nu angivna regler har även
toranlett att i byggnadslagstiftningen införts bestämmelser om bidragsskyldi-diet
för tomtagare i fråga om gatukostnader och om skyldighet för markexploatör att
V1SSa [a11 vederlagsfritt avstå mark till gata eller annan allmän plats eller till
allmän byggnad.
Erfarenheten har emellertid givit vid handen, att åtgärder av nu antydd inneord
ehurn de i och for sig icke kan frånkännas betydelse i sammanhanget, likval
icke formår att mer än till en del motverka uppkomsten av oförtjänta värdes
egringsvinster. Sedan det visat sig, att markvärdeutredningens betänkande icke
kan laggas till grund för vidare lagstiftningsåtgärder, har därför åt den år 1960
tillsatta expropnationsutredningen uppdragits att utreda i vad mån det är möjigt
att inom expropriationslagstiftningens ram lösa problemet med oförtjänt jordvardestegring.
Med hänsyn till utvecklingen på samhällsbyggandets område är
emellertid ytterligare åtgärder erforderliga för att komma till rätta med probler
attIThålla markpriserna på rimlig nivå. Riksdagen har även nyligen (rskr nr
124 ’ YJ„nr. 42) hemstallt om en särskild utredning _ vid sidan av det arbete
som pågar inom expropnationsutredningen — om förhindrande av oförtjänta värestegnngsvinster.
Även jag anser skäl föreligga att upptaga hithörande frågor till
lornyat övervägande.
Bland de spörsmål, som härvid anmäler sig, må till en början nämnas frågan,
huruvida kommunernas resurser att föra en aktiv och målmedveten markpolitik
bor i skilda avseenden förstärkas. Tydligt är nämligen att aktiva insatser från
kommunernas sida, syftande till att i god tid trygga markförsörjningen, är av den
största betydelse aven då det galler att motverka tendenser till orimlig stegring
av markpriserna. Enligt vad jag erfarit avser chefen för inrikesdepartementet att
inom kort begära bemyndigande att tillkalla en särskild utredning med uppgift
att narmare overvaga bl. a. de former i vilka staten bör främja en sådan markpolitik
Äv betydelse i nu förevarande sammanhang är också såsom jag nyss framaHit
det pågående arbetet inom expropnationsutredningen, vilket bl. a. avser
formerna för genomförande av expropriativa markförvärv, frågan om behovet
av att vidga kommunernas rätt att expropriera mark för upplåtelse med tomträtt
samt värderings- och kostnadsreglerna vid expropriation.
Av det sagda framgår emellertid, att ingendera av de nu angivna utredningarna
kommer att behandla värdestegringsfrågan i hela dess vidd. Det synes därför erforderligt
att vid sidan av de nämnda utredningarna tillsätta en ''utredning som
har att behandla markvärdestegringsfrågan från vidare synpunkter.
Huvuduppgiften för den sålunda förordade utredningen bör i enlighet med
riksdagens hemställan vara att undersöka frågorna om att med andra medel än
genom de expropriationsrättsliga bestämmelserna förhindra oförtjänta jordvärdestegnngsvinster.
Vad beträffar samordningen av utredningens arbete med det
arbete, som bedrives inom expropnationsutredningen, och de uppgifter, vilka
ommer att anfortros den av chefen för inrikesdepartementet bebådade utredningen
bor ett nära samråd upprätthållas mellan de skilda utredningarna. Med
hansyn till omfattningen av de spörsmål, som utredningsuppgifterna avser, synes
betydande tidsvinster kunna göras genom en uppdelning av frågorna på skilda
80
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 62
utredningar. I sammanhanget bör också beaktas, att tidigare företagna undersökningar
av markvärdestegringsfrågorna synes ha givit vid handen, att det knappast
låter sig göra att genom en enda generell metod lösa hithörande problem.
I anslutning härtill må erinras om att sakkunniga nyligen tillkallats för att behandla
frågor om hyressättning och besittningsskydd inom orter med påtaglig
lägenhetsbrist samt spörsmålet om ett enhetligt förfarande i mål angående sådana
frågor. Som jag framhöll i samband med tillsättandet av denna utredning
torde det få ankomma på utredningen om förhindrande av oförtjänta värdestegringsvinster
att överväga, vilka åtgärder som aktualiseras av att en mera marknadsmässig
hyressättning kan föranleda mycket betydande värdestegringsvinster.
Samråd bör givetvis äga rum även mellan dessa utredningar.
Den i förevarande sammanhang förordade utredningen bör utan att vara bunden
av särskilda riktlinjer ha att överväga de uppslag till problemets lösning,
som framkommit vid tidigare verkställda utredningar och i den offentliga debatten.
Uppmärksamhet bör jämväl ägnas åt rättsutvecklingen på området i andra
länder. Härvid är av särskilt intresse de åtgärder, som nyligen vidtagits eller planeras
i våra nordiska grannländer. I den mån nya uppslag framkommer under utredningsarbetets
gång bör utredningen givetvis pröva jämväl dessa. Särskilt bör
tillses att möjligheter skapas för kommunerna att i mycket god tid utan förtida
eller framdeles uppkommande kapitalkostnader förvärva företrädesrätt till markområden,
som inom en ej alltför avlägsen framtid kan komma att omfattas av bebyggelseplaneringen.
Tillskapandet av nya sakrättsliga institut kan härvid tänkas
ifrågakomma. I samband med utredningsarbetet torde ståndpunkt böra tagas till
frågan i vad mån värdestegring av skilda kategorier helt eller delvis bör tillgodoföras
det allmänna. Hithörande spörsmål bör allsidigt belysas framför allt mot
bakgrunden av, huru utvecklingen på stadsbyggnadsväsendets område påverkar
markägandet och markvärdena i tätorterna och deras omgivning. Utgående härifrån
bör utredningen redovisa sina överväganden i fråga om hur samhället lämpligen
bör handla i markfrågorna och hur vinster på oförtjänt värdestegring bör
behandlas.
Kommittén har t. o. in. oktober 1963 hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
62. Gruvrättsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 med
uppdrag att verkställa en allmän översyn av gruvlagstiftningen (se Post
och Inrikes tidn. den 20 juli 1963):
af Geijerstam, S. O., landshövding, ordförande;
Bolding, L. E., ombudsman;
Lindbergson, K. A., överdirektör;
Lindell, N., ombudsman;
Nordmark, H. A., direktör;
Swarting, S. E. V., byråchef.
Sekreterare:
Delin, L. A., revisionssekreterare.
Lokal: Kanslihuset; tel. växel 22 45 00.
81
I Ju: 62 Riksdagsberättelsen år 196b
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1963):
I fråga om rätten att tillgodogöra malm- och mineralförekomster kan man i modern
gruvlagstiftning urskilja tre olika system, nämligen dels det system, enligt
vilket rätten att utnyttja mineralen i jorden uteslutande tillkommer jordägaren,
dels koncessionssystemet, som innebär att rätten till gruva förvärvas genom beslut
av vederbörande statliga myndighet, varvid denna har fri prövningsrätt i
fråga om valet av koncessionär, och dels inmutningssystemet, enligt vilket den
som i föreskriven ordning först anmäler sig till utnyttjande av en fyndighet erhåller
rätt därtill. I svensk rätt tillämpas alla dessa tre system. Enligt gruvlagen
den 3 juni 1938 gäller inmutningssystemet i fråga om vissa i lagen uppräknade
mineral, däribland koppar-, bly- och järnmalm. Koncessionssystemet tillämpas enligt
lagen den 28 maj 1886 angående stenkolsfyndigheter m. m. på stenkol, salt,
olja, gas och alunskiffer samt enligt uranlagen den 2 december 1960 på uran och
uranföreningar. Alla övriga mineral tillkommer jordägaren.
Inmutningssystemet kan sägas ha blivit accepterat i svensk gruvrätt under förra
hälften av 1700-talet och har sedan dess tillämpats i vårt land. Under förarbetena
till 1938 års gruvlag diskuterade man emellertid vid olika tillfällen frågan om
det system, som borde komma till användning för den nya lagstiftningen. I direktiven
till 1920 års gruvlagstiftningssakkunniga framhöll sålunda föredragande
departementschefen, att inmutningsrätten, sådan den utformats i då gällande
gruvlagstiftning, icke tillbörligen tillgodosåg det allmännas berättigade krav och
lätt medförde mindre önskvärda resultat. Själva utgångspunkten för lagstiftningen,
nämligen att tillgodogörandet av landets mineralfyndigheter främjades genom
utsikten av ekonomisk vinst för upptäckaren, ansågs visserligen i och för sig beaktansvärd
och hade tidigare ägt än större berättigande. Men det kunde icke anses
vara rationellt, att upptäckarintresset allt fortfarande tillgodosågs i den obegränsade
utsträckning, som vore fallet enligt ett på fri inmutnings- och brytningsrätt
grundat system. Det spörsmål, som de sakkunniga i första rummet borde taga
under omprövning, måste därför bli, huruvida den nya lagstiftningen skulle grundas
på ett rent koncessionssystem eller på ett blandat koncessions- och inmutningssystem.
Det av gruvlagstiftningssakkunniga framlagda lagförslaget var baserat på inmutningssystemet.
De sakkunniga uttalade i sitt betänkande (SOU 1924:16) att
de ingående undersökt de olika systemens inbördes företräden och därvid även
prövat möjligheten av olika kombinationer av system. Enligt de sakkunnigas mening
ägde inmutningssystemet som sådant avgjort företräde framför koncessionssystemet.
Som skäl härför åberopade de sakkunniga, att inmutningssystemet innebar
den största lockelsen till efterforskande och undersökning av mineralfyndigfceter,
vilka i Sverige merendels förekommer på sådant sätt att efterforskandet av
dem kräver ett träget och systematiskt arbete. Tillika betonade de sakkunniga,
att ett koncessionssystem skulle medföra stora administrativa svårigheter och innebära
vissa osäkerhetsmoment beträffande tillämpningen.
Även socialiseringsnämnden förordade i ett yttrande angående allmänna principer
för en ny gruvlagstiftning, som nämnden på uppdrag av Kungl. Maj:t avgav
år 1927 (SOU 1927:14), att gruvlagen skulle byggas upp efter ett inmutningssystem
av modifierad karaktär.
Såsom framgår av vad tidigare sagts innebar tillkomsten av 1938 års gruvlag
icke någon övergång till koncessionssystemet. För att även med bibehållande av
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 62
inmutningssystemet tillgodose det allmännas intresse inom gruvnäringen ersattes
emellertid den rätt, som enligt då gällande lag tillkom jordägaren att till hälften
med inmutaren deltaga i gruvföretaget, med en motsvarande rätt för kronan, den
s. k. kronoandelen. Till stöd för ett bibehållande av inmutningssystemet framhöll
föredragande departementschefen vid lagförslagets remitterande till lagrådet bl. a.,
att det självfallet var ett viktigt intresse att malmletningen fortgick i oförminskad
omfattning. Tillika betonades, att denna verksamhet i vårt land är förknippad
med särskilda svårigheter beroende på malmernas förekomsträtt. På grund härav
måste malmletningen här huvudsakligen få karaktären av ihärdiga, systematiska
undersökningar med anlitande av särskilt utbildad personal och moderna tekniska
hjälpmedel. En upptäckarverksamhet av denna art syntes departementschefen
åtminstone tills vidare väsentligen böra anförtros åt de enskildas initiativ
och företagsamhet (prop. 1938:40 s. 102 f).
Jag vill i detta sammanhang erinra om gällande bestämmelser om inskränkningar
i utländska rättssubjekts rätt att förvärva fast egendom eller gruva. Dessa
bestämmelser är föremål för översyn genom den i fjol tillkallade etableringsutredningen.
Vissa av de synpunkter som under förarbetena till gällande gruvlag åberopades
till förmån för inmutningssystemets bibehållande torde stå sig än i dag. Sålunda
kan det antagas, att inmutningssystemet fortfarande är bättre ägnat att stimulera
enskilda till efterforskande och undersökning av nya mineralfyndigheter än koncessionssystemet.
Sedan 1930-talet har emellertid förhållandena på förevarande område förändrats
i viktiga hänseenden. I motsats till vad som förutsattes vid tillkomsten av
gällande gruvlag förekommer en omfattande prospektering efter malm i statlig
regi för kronans räkning. I detta sammanhang må erinras om, att Sveriges geologiska
undersökning bedriver ett betydande prospekteringsarbete i Norrland, vilket
nu avses få än större omfattning. Kungl. Maj:t har sålunda i proposition nr
164 till 1963 års riksdag begärt godkännande av vissa allmänna riktlinjer för en
malminventering i Norrbottens län, innebärande bl. a. att inventeringsarbeten,
som kostnadsberäknats till sammanlagt omkring 40 milj. kronor, skall utföras av
Sveriges geologiska undersökning under åren 1963—1972. Här må vidare framhållas,
att malmletningstekniken under senare år undergått stora förändringar,
som bl. a. består i att flygprospektering avseende vidsträckta områden företages i
ökande omfattning, ett förhållande som kan ha sin betydelse vid bedömning av
frågan om lämpligaste gruvrättsliga system.
Man kan i detta sammanhang inte heller förbigå, att de rent ekonomiska betingelserna
för gruvdrift i betydande grad förändrats sedan tiden före andra
världskriget. Såvitt avser de senaste åren har härtill självfallet bidragit att nya
stora gruvor med relativt låga produktionskostnader öppnats i andra världsdelar.
Utbudet av malm från dessa gruvor har, i förening med nuvarande låga fraktsatser,
medfört en allt hårdare konkurrens på världsmarknaden. Skall Sverige kunna
bibehålla sin nuvarande relativt stora andel i denna marknad, måste svenskt
bergsbruk bedrivas av rationella produktionsenheter med väl arronderade och
från kommunikationssynpunkt lämpligt lokaliserade malmfält till sitt förfogande.
Att den splittring av rätten till fyndigheter inom samma malmtrakt, vartill ett på
fri inmutningsrätt baserat regelsystem kan leda, under dessa förhållanden kan
innebära en väsentlig olägenhet synes svårligen kunna bestridas. Hänsynen till
vår exportmarknad får emellertid ej undanskymma den inhemska marknadens
anspråk på en tryggad tillgång till malm för olika ändamål.
83
I Ju: 62
Riksdagsberättelsen år 196b
Bland de ytterligare omständigheter, som i förevarande sammanhang förtjänar
beaktande, må främst nämnas de europeiska ekonomiska integrationssträvandena.
Etableringsutredningens arbete torde icke komma att beröra själva gruvlagstiftningen,
men uppenbart är att frågan om det system, som gruvlagstiftningen är
uppbyggd på, är av stor betydelse från förevarande synpunkt. Vid sidan härav
finnes ett flertal synpunkter, som under 1930-talet saknade aktualitet eller i vart
fall var av underordnad betydelse men som i våra dagar bör beaktas. På en del
av dessa har malmutredningen för Norrbotten pekat i sitt nyligen avgivna betänkande
(SOU 1963:36). Denna utredning framhåller sålunda bl. a., att nuvarande
gruvrätt med dess nära nog automatiskt verkande regler icke torde inrymma
möjligheter att vid malmexploatering alltid åstadkomma avvägningar, som i
skälig mån tillgodoser andra betydelsefulla samhällsintressen än gruvnäringens.
Enligt utredningens mening är det otvivelaktigt av vikt att naturvårds-, kulturvårds-
och vattenvårdssynpunkter blir beaktade vid exploateringen och att en
rimlig avvägning mellan gruvnäringens intressen, å ena, och fastighetsbildningsoch
planintressena, å andra sidan, kan komma till stånd. Även samernas intresse
av att rennäringens krav blir beaktade kan nämnas i detta sammanhang.
De nya förhållanden, som sålunda inträtt under de senaste decennierna, talar
enligt min mening för att en övergång från inmutningssystemet till koncessionssystemet
eller, möjligen, till en blandform av båda dessa system ånyo bör övervägas.
En ändring av lagstiftningen i detta hänseende förutsätter emellertid en
närmare utredning rörande de faktorer, som kan inverka på valet av system och
dessa faktorers inbördes betydelse. Vidare torde böra undersökas, vilka olika åtgärder
som kan vidtagas — lagstiftningsvägen eller eljest -— för att stimulera till
malmletning, om ett koncessionssystem skulle väljas. Det behöver också klarläggas,
om icke väsentliga förbättringar jämfört med nuvarande förhållanden skulle
kunna vinnas genom punktvisa reformer inom ramen för ett även i fortsättningen
tillämpat inmutningssystem. Som exempel på sådana reformer må nämnas åtgärder
till motverkande av de s. k. ommutningarna, varigenom en inmutare mot
lagstiftarens intentioner under lång tid kan med utestängande av andra intresserade
undandraga en gång inmutade områden från effektiv undersökning. Detta
spörsmål har berörts av malmutredningen. En annan lagstiftningsåtgärd, som
ävenledes kan tjäna såsom exempel på vad här avses, är att skärpa förutsättningarna
för erhållande av utmål. Såsom ett tredje exempel på tänkbara punktändringar
må anföras ändringar i gruvlagens bestämmelser om statsgruvefält.
I förevarande sammanhang måste också kronoandelens betydelse uppmärksammas.
Bestämmelserna därom infördes som tidigare nämnts i vår gruvlagstiftning
i syfte att stärka det allmännas ställning inom gruvnäringen. Att de statsfinansiella
intressena kan tillgodoses genom detta torde vara oomtvistligt. Däremot har
delade meningar gjort sig gällande om de faktiska möjligheterna att med kronoandelens
hjälp gagna andra allmänna intressen. Till belysning av frågan om lämpligaste
gruvrättsliga system torde även på denna punkt en undersökning böra utföras,
varvid de erfarenheter i fråga om utnyttjandet av rätten till kronoandel,
som kan ha vunnits sedan nuvarande gruvlag trädde i kraft, självfallet bör utnyttjas.
En omläggning av den allmänna gruvlagstiftningen kan tänkas böra föranleda,
att övrig gruvrättslig lagstiftning bringas i närmare överensstämmelse med de
nya stadgandena. Vad särskilt beträffar stenkolslagen framstår denna redan nu
som avsevärt föråldrad och därför i behov av en omfattande översyn. En särskild
fråga som torde böra uppmärksammas vid en sådan översyn gäller, huruvida be
-
84
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 63
stämmelser om kronoandel bör införas även i stenkolslagen. En första förutsättning
härför lärer dock vara, att sådana bestämmelser finnes böra bibehållas i den
allmänna gruvlagstiftningen, något som ingalunda torde vara givet vid en omläggning
till koncessionssystem. — Kungl. Maj:t har den 5 april 1963 beslutat att
inhämta lagrådets utlåtande över ett förslag till ändring i bl. a. stenkolslagen,
men denna ändring avser främst bestämmelserna om salt-, olje- och gasfyndigheter,
medan stadgandena om övriga fyndigheter i stort sett lämnas oförändrade.
Den sålunda ifrågasatta lagändringen bör, om den genomföres, betraktas endast
som en temporär förbättring av reglerna, vidtagen i avvaktan på en grundligare
översyn av hela lagen.
Mot bakgrunden av det sagda är det naturligt att nu företaga en samlad översyn
av hela vårt gruvrättsliga regelsystem, sådant detta finnes upptaget i gruvlagen,
stenkolslagen och uranlagen. Som framgår av vad jag anfört i den tidigare
nämnda propositionen 1963: 164 bör denna översyn ske genom en särskild utredning.
Det torde böra ankomma på utredningen att upprätta de lagförslag, vartill dess
ståndpunktstagande ger anledning. Finner utredningen att behov föreligger av en
ny, på koncessionssystemet grundad gruvlag, torde utredningen därvid böra överväga,
om de principer för den närmare utformningen av nämnda system som
varit vägledande vid uranlagens tillkomst bör tillämpas också inom den nya
lagens område och en klar åtskillnad alltså göras mellan undersökning av fyndighet
och fyndighetens bearbetning. Utredningen skall emellertid självfallet vara
obunden av uranlagens principer, om dessa icke befinnes lämpliga för den allmänna
gruvlagstiftningen.
Den sålunda föreslagna utredningen bör i erforderlig utsträckning samråda med
etableringsutredningen ävensom med kammarkollegiet, som genom beslut av
Kungl. Maj :t fått i uppdrag att utreda frågan om lagstiftning rörande äganderätten
till de allmänna vattenområdena. Utredningen bör bedrivas med all den
skyndsamhet omständigheterna medger. I den mån det finnes lämpligt bör utredningen
vara oförhindrad att framlägga särskilda förslag berörande skilda delar
av utredningsuppdraget.
Utredningen har under året hållit ett sammanträde.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1964.
63. Fylleristraff utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1963 för
att verkställa en utredning om formerna för samhällets åtgärder vid omhändertagande
av berusade personer på allmän plats (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 oktober 1963):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Hillbo, A. O., byråchef;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Lindroth, K. J. H., byråchef;
Myhrman, G. C., överläkare;
Petersson, G. Å. B., ombudsman, led. av I kamm.;
85
I Ju: 63
Riksdagsberåttelsen år 196i
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm.
Sekreterare:
Johansson, T. L., byrådirektör.
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 11
oktober 1963):
Bestämmelser om straff för fylleri återfinnes i 11 kap. 10 § strafflagen. Där
stadgas att den som på allmän plats, evad det är utom- eller inomhus, uppträder
berusad av starka drycker, så att det framgår av hans åtbörder eller tal, dömes
till böter högst 500 kronor. Motsvarande gäller för den som uppträder berusad av
annat än starka drycker.
Omhändertagande av fyllerister på allmän plats kan genom polisens försorg ske
på grundval av bestämmelser i förordningen den 16 november 1841 emot fylleri
och dryckenskap. Även allmänna polisinstruktionen ger utrymme för ingripande
mot berusade personer genom tillfälligt omhändertagande, ifall den berusades
uppträdande innefattar ett störande av eller en omedelbar fara för ordningen.
Enligt 1841 års förordning skall fylleristen frigivas då han återvunnit »sina sinnens
bruk». Vid ingripande på grundval av allmänna polisinstruktionen må vederbörande
hållas i förvar endast så länge fara föreligger för att han kommer
att fortsätta störa ordningen.
Straffrättskommittén upptog i sitt förslag till brottsbalk de nuvarande reglerna
om straff för fylleri utan saklig ändring. I sitt yttrande över brottsbalksförslaget
uttalade däremot strafflagberedningen, att berusning borde kriminaliseras endast
i sådana kvalificerade fall, då den berusade gör sig skyldig till förargelseväckande
beteende på allmän plats. Bestämmelserna om straff i anledning av sådant beteende
borde enligt beredningen placeras i annan författning än brottsbalken. Reglerna
angående omhändertagande av fyllerister borde enligt beredningen ändras
därhän, att fylleristerna skulle föras till särskilda läkarkliniker, där de skulle kunna
kvarhållas några dygn.
De gamla reglerna om straff för fylleri överfördes i sak oförändrade till den
nya brottsbalken. Vid remissen av ifrågavarande del av brottsbalksförslaget till
lagrådet framhöll min företrädare i ämbetet, att även om kampen mot alkoholmissbruket
främst borde föras genom andra medel, ett behov alltjämt förelåg av
alt kunna bestraffa fylleri på allmän plats. Ej heller fanns tillräckliga skäl att
flytta bestämmelserna mot fylleri och förargelseväckande beteende till annan författning
än brottsbalken. Bestämmelserna om straff för fylleri upptogs i 16 kap.
15 § brottsbalken.
Samtidigt som 1962 års riksdag antog förslaget till brottsbalk med däri intagna
bestämmelser mot fylleri begärde den i anledning av väckta motioner hos Kungl.
Maj :t, att en utredning skulle verkställas om formerna för samhällets åtgärder vid
omhändertagande av berusade personer på allmän plats. Riksdagen uttalade därvid
att utredningen borde bedrivas förutsättningslöst.
Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd.
Det problem som först möter vid utredningsarbetet är i vad mån fylleri såsom
sådant bör kriminaliseras. Problemet har flera aspekter och måste ses ur
olika synvinklar när det gäller olika kategorier alkoholmissbrukare. Medan fylleristraffet
kan ha en viss avhållande effekt, när det gäller tillfällighetsmissbrukarna
kan detta inte med samma rätt sägas med avseende å vanefylleristerna. För den
händelse utredningen skulle ge vid handen att fylleristraff bör finnas kvar, bör
86
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 64
undersökas i vad mån man bättre än vad nu sker skall kunna skilja bort de fall
där straffpåföljden ter sig meningslös. Här kan exempelvis tänkas särskild åtalsprövning
i större utsträckning än nu.
Därest utredningen som ett resultat av sina överväganden skulle komma till att
bestämmelserna i brottsbalken om kriminalisering av fylleri bör ändras eller utgå,
har utredningen att undersöka vilka ändringar som i följd härav bör företagas i
annan lagstiftning. Här märkes bl. a. stadgandena i lagen om nykterhetsvård
rörande den s. k. fylleriindikationen såsom grund för intagning å allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare och de nya bestämmelserna i rusdrycksförsäljningsförordningen
om fylleri som grund för avstängning från rusdrycksinköp.
Vägtrafikförordningens regler om utfärdande och återkallelse av körkort hör
också till dem som påverkas av hur bestämmelserna om fylleri utformas. Det kan
vidare förtjäna att prövas, huruvida bestämmelserna om straff för förargelseväckande
beteende bör ändras med tanke på de talrika fall, då den som uppträder
berusad å allmän plats därigenom också gör sig skyldig till förargelseväckande
beteende. Förslag till de författningsändringar, som sålunda befinnes påkallade,
bör framläggas.
Formerna för omhändertagandet av berusade personer på allmän plats bör också
övervägas. I nuvarande läge torde det inte kunna komma i fråga annat än att
omhändertagande även i fortsättningen som regel bör ske genom polisens försorg.
Emellertid bör undersökas om nuvarande bestämmelser i 1841 års förordning
och i allmänna polisinstruktionen är tillfyllest och lämpligt utformade både ur
allmän ordningssynpunkt och med hänsyn till de krav, som bör ställas ur nykterhetsvårdssynpunkt.
Ytterligare har utredningen att pröva vilka åtgärder som bör vidtagas med fylleristerna
efter omhändertagandet. Det är här i främsta rummet en fråga om vilka
resurser i olika hänseenden, inte minst personella, som står till buds eller kan
skapas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att statsmakterna vid årets riksdag
uttalat sig för att den medicinska vården av alkoholskadade i princip bör
lämnas inom ramen för de allmänna sjukvårdsresurserna.
Utredningen bör pröva hithörande problem med avseende på såväl berusning
genom alkoholhaltiga drycker som berusning framkallad med andra medel.
Utöver vad som nu nämnts bör det stå utredningen fritt att upptaga sådana
spörsmål, som aktualiseras under utredningsarbetets gång och som faller inom
ramen för det uppdrag som anförtrotts utredningen.
Utredningsarbetet har påbörjats.
64. Utredning angående tidningspressens ekonomiska förutsättningar m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 november 1963 för
att utföra en undersökning av tidningspressens ekonomiska förutsättningar
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1963):
Lindell, I. A., landshövding, ordförande;
Ander, G., direktör;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.
87
I Ju: 64 Riksdagsberättelsen år 1964
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 22
november 1963):
En fri och oberoende tidningspress är av avgörande betydelse för opinionsbildningens
frihet och därmed för vårt demokratiska samhällsskick. I insikt härom
har statsmakterna genom tryckfrihetslagstiftningen skapat de legala förutsättningarna
för pressens möjligheter att arbeta under full frihet.
Utvecklingen under efterkrigstiden visar emellertid, att de ekonomiska förutsättningarna
för tidningspressen helt har ändrats. Härom bär nedläggandet av
många tidningar och koncentrationen inom pressen under denna tid vittne. Även
om dessa företeelser delvis kan vara ett uttryck för en nödvändig strukturrationalisering
inom tidningsvärlden, innebär dock utvecklingen att allvarliga konsekvenser
kan uppkomma för tryckfrihetens praktiska utnyttjande. Med hänsyn härtill
måste de svårigheter, som tidningspressen nu befinner sig i, betraktas som en
samhällsangelägenhet. En ingående analys av tidningspressens utveckling under
efterkrigstiden och dess nuvarande situation synes därför böra göras genom statsmakternas
försorg.
För att utföra denna undersökning bör särskilda sakkunniga tillkallas. På de
sakkunniga bör vidare ankomma att upptaga till övervägande, huruvida och i vilken
utsträckning särskilda åtgärder bör vidtagas från statsmakternas sida för vidmakthållande
av en fri opinionsbildning.
65. Parlamentarisk nämnd i Wennerströmaffären
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 13 december 1963 för att dels företaga en
allsidig granskning av det genom 1963 års undersökningskommissions försorg
samlade utredningsmaterialet, såvitt avser statsrådens handläggning av
Wennerströmaffären, dels överväga de principiella riktlinjerna för handläggningen
av säkerhetsfrågor:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Hernelius, J. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Johansson, K. H., fil. dr, led. av II kamm.;
Pettersson, A. G., skyddsassistent, led. av I kamm.;
Wedén, S. M., disponent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Tillinger, L.-E., hovrättsråd.
Kungl. Maj :t har i beslutet den 13 december 1963 förklarat, att nämndens
arbete skall så bedrivas att riksdagens konstitutionsutskotts grundlagsenliga
granskning kan slutföras under våren 1964.
Statsrådsberedningen
66. Forskningsberedningen (1963: I 59)
Inrättad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 december 1962 för samråd
om den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 december 1962):
88
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 66
Alfvén, H. O. G., professor;
Bergström, K. S. D., professor;
Brising, L. H., direktör;
Brohult, S. F. A., professor;
Brynielsson, H. A. B., direktör;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Fornander, S., direktör;
Gustafson, T. V., professor;
Gustafsson, Å., professor;
Gårding, L., professor;
Hjelm, K. G. L., professor (fr. o. m. den 20 juli 1963);
Holm, C. L., docent;
Husén, T., professor;
Kärrholm, M., docent (fr. o. m. den 20 juli 1963);
Larsson, L.-G., professor;
Liander, N. H., direktör;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Miintzing, A., professor;
Norberg, D., professor;
Olsson, Hj., direktör;
Petri, B., universitetskansler;
Rexed, B. A., professor;
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;
Svennilson, S. I., professor;
Tiselius, A., professor;
Ulfsparre, S., direktör;
Waldenström, J. G., professor.
I beredningen, som ledes av statsministern, ingår därjämte de medlemmar
av regeringen som berörs av de frågor som behandlas.
Enligt beslutet den 14 december 1962 har vidare upprättats en särskild
arbetsgrupp för att inom statsrådsberedningen förberedande behandla frågor
av betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. T
arbetsgruppen, som står under statsministerns ledning, ingår:
Alfvén (se ovan);
Brohult (se ovan);
Rexed (se ovan), sekreterare;
Svennilson (se ovan);
Tiselius (se ovan);
Håkansson, H. E. V., avdelningschef;
Moberg, S. T., avdelningschef.
Lokal: Kanslihuset; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för beredningen, se 1963: I Ju 59.
891
I Ju:66
Riksdagsberättelsen år 196A
Forskningsberedningen in pleno bär under tiden januari—oktober 1963
hållit ett sammanträde. Arbetsgruppen har under samma tid hållit 6 sammanträden.
Dessutom har sammanträden ägt rum med arbetsgruppen vid
ett flertal tillfällen, varvid statsministern ej närvarit.
90
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
IUs 1
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1963
1. Utredning rörande den administrativa organisationen vid utrikesdepartementet
m. m. (1961 och 1962: I 6; 1963: I 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 februari 1958 (den
19 september 1958) för att verkställa utredning rörande den administrativa
organisationen vid utrikesdepartementet m. m.:
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör;
Magnander, E. E. A., t. f. kansliråd.
Sekreterare:
Näslund, Y., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959: I U 6.
Utredningen har under december 1962 hållit ett sammanträde.
Utredningen har avgivit ett den 15 december 1962 dagtecknat slutbetänkande,
benämnt »Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen»
(SOU 1963:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Kansliutredningen (1961 och 1962: I 7; 1963: I 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 februari 1959 för
att verkställa utredning rörande rationell utformning och inredning av den
svenska utrikesrepresentationens kanslilokaler m. m.:
Snellman, U. H., arkitekt, f. d. byggnadsråd, ordförande;
Anger, P. I. V., generalkonsul;
Ekdahl, L. L. G., avdelningsdirektör;
Bothén, P. R., byråchef.
Expert:
Olsson, K.-A. T., arkitekt, fil. kand.
Sekreterare:
Griibb, E. O., byrådirektör.
Utredningen har under tiden 1 november 1962—27 september 1963 hållit
fyra sammanträden.
Utredningen har den 27 september 1963 avgivit ett betänkande, benämnt
»Utformning och inredning av utrikesrepresentationens kanslilokaler» (stencilerat,
UD 1963: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
91
IU: 3
Riksdagsberättelsen år 196b
3. UD-utredningen (1962: I 10; 1963: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 april 1961 för att
verkställa utredning rörande utrikesförvaltningens organisation och personalbehov
m. m.:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm., ordförande;
de Besche, H. W. A., bitr. kabinettssekreterare;
Boheman, E. C:son, f. d. ambassadör, led. av I kamm.;
Cars, G. F. O., regeringsråd;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Johansson, N. I., vice talman i I kamm.;
Lundberg, A. S., envoyé;
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör;
Vinell, K. T., envoyé.
Sekreterare:
Ternström, O. A., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1962: I U 10.
Utredningen har avgivit ett den 15 december 1962 dagtecknat betänkande,
benämnt »Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov» (SOU
1963:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredningen rörande frågan om statsmöblering av bostäder utomlands
för utsända tjänstemän vid utrikesförvaltningen m. fl. (Utrikesdepartementets
bostadsmöbleringsutredning) (1963: I 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 13 april 1962 för att verkställa
utredning av frågan om statsmöblering av bostäder utomlands för utsända
tjänstemän vid utrikesförvaltningen m. fl.:
Wollin, C. I. Hj. E., byråchef.
Experter:
Lannefjord, S. E. U., byråchef;
Lindblad, A. G. V., förste byråsekreterare;
Nilsson, J. H., budgetsekreterare;
Hellström, G. N. H., f. d. major;
Falk, H. A., byrådirektör (t. o. m. 7.12.62);
Ekdahl, L. L. G., avdelningsdirektör;
Hallgren, L. O., byrådirektör (fr. o. m. 12.12.62).
Sekreterare:
Dahlerus, B. J., förste kanslist.
Direktiven för utredningen, se 1963: I U 8.
92
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet IUs 6
Utredningen har under tiden 1 november 1962—26 oktober 1963 hållit
åtta sammanträden.
Utredningen har den 26 oktober 1963 avgivit »Promemoria med förslag
till principer för statsmöblering av bostäder för utsända diplomatiska och
konsulära tjänstemän m. fl.» (stencilerad, UD 1963: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
5. Nordiska samfärdselkommittén (1961 och 1962: I 5; 1963: I 1)
Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II lcamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Edelstam, E. A., byrådirektör.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1888.
Direktiven för utredningen, se 1958: I U 6.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit fyra
sammanträden, den 5 december 1962, den 14—15 januari och den 25—26
april 1963, vid samtliga tillfällen i Stockholm, samt den 23—24 augusti
1963 i Enare, Finland och Kirkenes, Norge. Sekreterarmöten har föregått
två av de ovan nämnda sammanträdena med kommittén. Det stora antalet
sammanträden hänger samman med kommitténs försöksvis erhållna
uppdrag att såsom s. k. niomannakommitté inom Nordiska rådet förbereda
vid rådets sessioner förekommande ärenden fallande inom kommitténs
arbetsområde.
Utöver de ärenden som tidigare förekommit på kommitténs dagordning,
har kommittén ägnat speciell uppmärksamhet åt bl. a. vägförbindelserna
mellan Finland, Norge och Sverige, särskilt i Nordkalott-området,
frågan om gemensam nordisk vägtrafiklagstiftning, tariffspörsmålen i vad
avser nordisk godstrafik med järnväg och den nordiska reguljära flygtrafiken.
Kommittén har uppmärksamt följt den under arbetsåret intensifierade
debatten om en fast förbindelse mellan Danmark och Sverige i
Öresund.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
6. Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöversynen (1961: I 9;
1962: I 8; 1963: I 4)
Genom beslut den 26 augusti 1960 har Kungl. Maj:t uppdragit åt utrikesförvaltningens
lönenämnd (tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyn
-
93
IU: 6
Riksdagsberättelsen år 196i
digande den 17 december 1948, den 22 december 1949 och den 17 november
1950 för att inom utrikesdepartementet biträda vid beredning av frågor
rörande avlöningar till tjänstemän vid beskickningar och konsulat)
att verkställa översyn av avlöningsförmånerna till utomlands stationerade
diplomatiska och konsulära tjänstemän m. fl. (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 oktober 1960):
Kabinettssekreteraren, ordförande;
Statssekreteraren i finansdepartementet;
Statssekreteraren i civildepartementet;
Chefen för utrikesdepartementets administrativa avdelning;
Kleen, E. W. E., generalkonsul (t. o. m. den 18 september 1963);
Przybyszewski Westrup, Z. S., f. d. envoyé;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Aberg, S. T., civilingenjör, direktör.
Sekreterare (för utredningsuppdraget):
Lannefjord, S. E. U., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Forshell, P. O. V., förste byråsekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1708.
Direktiven för utredningen, se 1961: I U 9.
Nämnden har för detta utredningsuppdrag under tiden november 1962—
oktober 1963 hållit tre sammanträden. Ett inom nämnden för uppdraget
utsett arbetsutskott har haft 21 sammanträden.
Studiebesök har av arbetsutskottet avlagts vid vissa beskickningar i
Väst- och Nordafrika.
Nämnden har den 20 november 1962 till Kungl. Maj :t avgivit »Promemoria
med förslag till reglering av vissa kostnader för bilresor m. m. för
utomlands stationerade diplomatiska och konsulära tjänstemän m. fl.»
(stencilerad, UD 1962: 3).
Nämnden har vidare den 5 januari 1963 till Kungl. Maj :t avgivit en
(promemoria, benämnd »Avlöningssystemet för utomlands stationerade
diplomatiska och konsulära tjänstemän m. fl.» (stencilerad, UD 1963: 1).
Av utredningsuppdraget återstår främst att till slutlig prövning upptaga
frågan om den tekniska regleringen av utlandstjänstemännens löneförmåner.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1964.
7. Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)
(1962: I 9; 1963: I 5)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till
regeringens förfogande för rådplägning i frågor av principiell karaktär rö
94
-
IUsT
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet
rande den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och.
koordination:
Erlander, T. F., statsminister, led. av II kamm., ordförande;
Sträng, G. G. E., statsråd, led. av I kamm.;
Lindström, Ulla G., statsråd, led. av I kamm.;
Lange, N. G., statsråd, led. av I kamm.;
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Carlson, S. L., professor;
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Frykholm, A. Y., kyrkoherde;
Hermansson, N. T., jur. kand.;
Höjer, T. Signe, ordförande i svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet;
Iveroth, C. A., verkst. direktör i Sveriges industriförbund;
Kaijser, R. G. S., med. dr, överläkare, led. av I kamm.;
Levinson, Margit R., ordförande i Rädda barnen, avliden den 2.10.63;
Michanek, E. N., statssekreterare;
Fockstedt, S., sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Nordenson, J. W., verkst. direktör i Sveriges allm. exportförening, led. av
I kamm.;
Odhner. C. E. T., agr. lic.;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Stroh, O., major, generalsekreterare i Svenska röda korset;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Wieslander-Kristensen, Anna, fil. mag.;
Åman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Lundström, H. O., byråchef.
Lokal: Finansdepartementet: tel. växel 22 45 00/1392 (sekreteraren).
Beredningen har under tiden november 1962—63 hållit två sammanträden.
Inom beredningen har två arbetsgrupper varit verksamma, en för kommersiellt
bistånd och en för utbildningsbistånd. Förstnämnda arbetsgrupp
avlämnade den 9 februari 1963 sin slutrapport, benämnd »Kommersiellt
och handelspolitiskt bistånd» (SOU 1963: 37). Arbetsgruppen för utbildningsbistånd
överlämnade sin slutrapport, benämnd »U-länder och utbildning
(SOU 1963: 34), den 28 juni 1963.
Beredningen beräknas fortbestå tills vidare under år 1964.
95
IU: 8
Riksdagsberättelsen år 196i
8. Baslinjeutredningen (1963: 1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961
för att företaga en översyn av baslinjerna för territorialvattnets beräkning
utmed den svenska kusten och därmed sammanhängande frågor:
Fagerholm, P. O., överingenjör, ordförande;
Gihl, K. I. T. N., professor emeritus;
Gottfridsson, E. H. R., kommendör;
Gullnäs, S. I. hovrättsassessor;
Hedström, L. E., utrikesråd;
Holm, N. E., gränschef;
Hult, N. E. J., överdirektör;
Sahlin, S., byråchef (ersättare för Hult).
Sekreterare:
Lidgard, C. S. H., förste ambassadsekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1429.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 11
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
96
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 2
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
l. 195i års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret (1961:1
9; 1962:I 9; 1963:I 1)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 november 1954 och
den 26 oktober 1956 för att inom försvarsdepartementet verkställa utredning
beträffande vissa personalkårer m. m. inom försvaret (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 december 1954):
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges Lantbruksförbund, ordförande;
Boija, K. E. G., personalchef, f. d. riksdagsman;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Paulsson, Å. B., expeditionschef;
Wallén, G. B., generaldirektör;
Experter:
Resare, A. C. R., byråchef;
Edenberg, W., kommendör;
Wallin, B., avdelningschef;
Bostorp, H. B., major;
Wahlberg, C.-G., civilingenjör.
Sekreterare:
Lindstedt, A. V., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Fö 17 och 1959:1 Fö 19.
Utredningen har under 1963 hållit 3 sammanträden.
Utredningen har den 31 december 1963 avlämnat förslag (stencilerat) angående
beräkningar av behovet av viss teknisk personal inom marinen,
m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Försvarets fiskeskyddsutredning (1961:1 14; 1962:1 13; 1963:1 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att inom
försvarsdepartementet verkställa utredning rörande de åtgärder, som
kunna befinnas erforderliga till förebyggande och ersättande av skada å och
intrång i fisket i Vättern m. m. på grund av militär verksamhet (se Postocli
Inrikes tidn. den 7 juni 1958):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;
4 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt.
Rlksdagsberättelsen
97
I Fö: 2
Riksdagsberättelsen år 196b
Högström, G., ombudsman, i Svenska insjöfiskarenas centralförbund;
Svensson, Nils E., fiskare, ledamot av Visingsö kommunalfullmäktige;
Svensson, Per Th., överste;
Tilly, N. U. S., överste.
Expert:
Puke, C. G. M., fil. lic., fiskeriintendent.
Sekreterare:
Forsström, A. W. Ch., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Werner, U. C. L., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fö 19.
Genom beslut den 31 augusti 1961 har Kungl. Maj :t vidare uppdragit åt
utredningen att utreda frågan, huruvida och i vilken utsträckning fiskarena
utanför Ravlunda skjutfält på grund av militära skjutövningar hindras i sin
yrkesutövning och vilken gottgörelse som med hänsyn härtill må anses skälig
ävensom att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de åtgärder som
må finnas påkallade med anledning av utredningsresultatet.
Utredningen har under tiden den 1 december 1962—den 13 juni 1963 hållit
6 sammanträden.
Utredningen har den 13 juni 1963 avgivit betänkande, benämnt »Försvar
och fiskerinäring» (SOU 1963: 31).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Försvarets personaldelegation (1961:1 16; 1962:1 14; 1963:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1958 för
samordning av vissa personalorganisations- och personalvårdsfrågor inom
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1958):
Linden, K. G., numera överdirektör, ordförande;
Edenberg, W., kommendör;
Lemmel, C. F. R„ generalmajor;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Silfverberg, K. J. A., generalmajor.
Delegationen har under tiden december 1962—november 1963 hållit 2
sammanträden.
Delegationen har avgivit en den 31 december 1963 dagtecknad slutrapport
(stencilerad) och därmed avslutat sin verksamhet.
4. 1960 års försvarsledningsutredning (1961:1 21; 1962:1 17; 1963:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning om totalförsvarets och krigsmaktens högsta ledning:
98
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 5
Frithiofson, K. A. F., statssekreterare, ordförande; ,
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
Svärd, N. G., generaldirektör, led. av I kamm.;
Wedén, S. M., disponent, led. av II kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Särskild sakkunnig:
Kolmodin, K. R., generallöjtnant.
Experter:
Wallén, G. B., generaldirektör;
Swanstein, S. N. S., avdelningschef;
Löwenhielm, F. A., överste;
Mangård, Ä., överste (fr. o. m. den 1 januari 1963);
Kierkegaard, S. C. D., kommendör (fr. o. m. den 1 januari 1963);
Palm, T., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1963);
Hammarskjöld, C. Å. H., länsassessor (fr. o. m. den 1 januari 1963);
Lindholm, M., avdelningschef (fr. o. m. den 1 februari 1963);
Varenius, B. G. O., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 juli 1963).
Huvudsekreterare:
Simonsson, N. V., avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Hökmark, A. G., major.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 21. Efter hemställan av utredningen
utvidgades genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 februari 1962 utredningens
återstående uppdrag — att pröva frågan om ökad samordning på
det regionala ledningsplanet inom krigsmakten — till att omfatta samordning
på det regionala ledningsplanet inom hela totalförsvaret.
Utredningen har under tiden december 1962—oktober 1963 sammanträtt
21 dagar samt dessutom avlagt studiebesök hos cheferna för första flygeskadern
och kustflottan. Utredningen har även under kortare tid följt vissa
övningar av totalförsvarskaraktär.
Utredningen har den 30 oktober 1963 avgivit ett betänkande »Totalförsvarets
regionala ledning» (stencilerat). Ett sammandrag av betänkandet har
tryckts (SOU 1963: 65).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1962 års försvarskommitté (1962:1 24; 1963:1 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att verkställa eu utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta
utveckling m. m.
Thapper, G. F., talman i II kamin., ordförande;
Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm.;
99
I Fö: 5
Riksdagsberättelsen år 1964
Johansson, N. I., hemmansägare, vice talman i I kamm.;
Virgin, G. I., kapten, led. av I kamm.;
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.;
Boija, K. E. G., personalchef, f. d. riksdagsman;
Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Mellqvist, S. A., expeditör, led av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Almgren, C. E. Å., generalmajor;
Åström, C. S., utrikesråd;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Oredsson, S. M„ byråchef.
Biträdande experter:
Lundvall, B. G. G., kommendör;
Palmstierna, N.-F., överstelöjtnant;
Sköld, N. G., överstelöjtnant.
Huvudsekreterare:
Resare, A. C. R., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Dahlberg, B. C. I., numera överstelöjtnant.
Direktiven för kommittén, se 1962: I Fö 24.
Kommittén har under tiden den 1 november 1962—den 6 februari 1963
hållit 19 sammanträden.
Kommittén har den 6 februari 1963 avgivit betänkande Försvar skostnaderna
budgetåren 1963/67 (SOU 1963: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen rörande fältflygares och flygnavigatörers anställningsförhållanden
m. m. (1963:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1962 för att
verkställa utredning rörande vissa fältflygares och flygnavigatörers anställningsförhållanden
m. m.:
Hanson, P.-O., redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Lundström, G. C. M., överstelöjtnant;
Lejbrant, K. Th., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Virdesten, S. G., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fö 19.
Utredningen har sedan den 1 november 1962 hållit 21 sammanträden.
Härjämte har studiebesök avlagts vid Krigsflygskolan i Ljungbyhed.
100
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I tö: B
Utredningen har avgivit ett den 6 november 1963 dagtecknat betänkande
i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Intendenturförvaltningsdelegationen (1963: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 för genomförande
i skilda hänseenden av de i propositionen 1962: 168 framlagda förslagen
angående inrättande av försvarets intendenturverk och avveckling
av arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning
och flygförvaltningens intendenturbyrå, m. m.:
Karleby, O., bankdirektör, ordförande;
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör;
Paulsson, Å. B., expeditionschef.
Sekreterare:
Norrman, Ä. S., krigsråd.
Biträdande sekreterare:
Andersson, E. H., förvaltare.
Direktiven för delegationen, se 1962: I Fö 22.
Delegationen har under tiden från och med den 1 november 1962 hållit 28
sammanträden.
Sedan försvarets intendenturverk i enlighet med statsmakternas beslut
trätt i funktion den 1 juli 1963 har delegationen den 9 september 1963 lämnat
en redogörelse för sin verksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
8. 195i års värnpliktsavlöningsutredning (1961:1 8; 1962: I 8; 1963: I 2).
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., expeditionschef, ordförande;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Wernstedt, L. G. L:son, överstelöjtnant;
Borgquist, F., seminarielärare;
101
I Fös 8
Riksdagsberättelsen år 196b
Nyström, E. P. S., major;
Löwenadler, S., kapten (fr. o. m. den 11 februari 1963).
Sekreterare:
Tännérus, L. A., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Fö 16 och 1959: I Fö 9. Beträffande
ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: I Fö 8.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 28 november 1962 avlämnat sina sjätte och sjunde
betänkanden, Förslag rörande hjälpåtgärder för de värnpliktigas anhöriga
under krig, m. m. respektive Förslag rörande förmåner för civilförsvarspliktiga
under beredskap och krig, m. m. (stencilerade).
Utredningen har vidtagit en översyn av bestämmelserna om civilanställningsförmåner
till fast anställt underbefäl och avser att avge förslag i ämnet
omkring årsskiftet 1963—1964. För utredningen återstår härefter att
verkställa utredning om tillgodoräkning i merithänseende av tid för värnpliktstjänstgöring.
Beträffande detta spörsmål pågår bl. a. vittgående undersökningar
genom en särskild arbetsgrupp inom utredningen. Då dessa
undersökningar kan draga ut på tiden, beräknas utredningsarbetet fortgå
under hela år 1964.
9. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga (1961: I 10; 1962: I 10;
1963:I 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
att inom försvarsdepartementet verkställa viss översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1956):
lnsulander, E. I., krigsråd, ordförande;
Fjellander, N. E. B., kansliråd;
Lyberg, F„ byråchef;
Resare, A. C. R., byråchef.
Expert:
Wijkman, E. G. B., byråchef.
Sekreterare:
Nilsson, J. H., budgetsekreterare (t. o. m. den 24 mars 1963);
Magnusson, Alice H. C., budgetsekreterare (fr. o. m. den 25 mars 1963).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1290).
102
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I För 10
Direktiven för översynen, se 1957: I Fö 13, 1959: I Fö 11, 1960: I Fö 10
och 1961: I Fö 10.
Genom beslut den 3 maj 1963 har Kungl. Maj :t vidare uppdragit åt de
sakkunniga att dels utreda frågan rörande den framtida placeringen av
centralkontoret för byggnads- och reparationsberedskapen, dels ytterligare
pröva möjligheterna att samordna handläggningen av kalkylfrågor m. m.
inom fortifikationsförvaltningen, dels ock ytterligare överväga vissa frågor
rörande arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen.
De sakkunniga har under tiden den 1 december 1962—den 15 november
1963 hållit 24 sammanträden.
Med skrivelse den 9 december 1963 har de sakkunniga avgivit betänkande
(stencilerat) med förslag rörande personalorganisation för fortifikationsförvaltningen
m. m. För de sakkunniga återstår härefter olika detaljspörsmål
rörande ämbetsverkets personalorganisation, att utreda frågan
rörande centralkontorets för byggnads- och reparationsberedskapen framtida
placering samt att överväga arbetsfördelningen mellan byggnadsstyrelsen
och fortifikationsförvaltningen.
Arbetet beräknas slutföras under år 1964.
10. Organisationsnämnden för militärmusiken (1961: I 12; 1962: I 11;
1963: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för
handläggning av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation
vid försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, U. S., byråchef, ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
Johansson, K. G., musikdirektör.
Experter:
Karén, H. V., byråchef;
Skeppstedt, S. H., major;
Wiklander, B. V., militärmusikinspektör.
Sekreterare:
Ogner, S. V., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Hanström, C. G. L. P., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1283).
Direktiven för nämnden, se 1957:1 Fö 17 och 1961:1 Fö 12.
Under förevarande tidsperiod har nämndens arbete främst varit inriktat
på att fullgöra Kungl. Maj:ts uppdrag den 6 juni 1962 att utarbeta förslag
103
I Fö: 10
Riksdagsberättelsen år 196b
rörande uppgifter och organisation avseende militärmusiken i stockholmsområdet
(principförslag torde avgivas i februari 1964) samt ett definitivt
militärmusikreglemente med därtill hörande anvisningar (jfr 1963: I Fö 4).
Genom beslut den 15 februari 1963 bemyndigade Kungl. Maj:t nämnden
att under år 1963 medgiva innehavare av beställning vid militärmusiken
tjänstledighet med oavkortad lön för deltagande i repetitioner och konserter,
utförda av statsunderstödd orkester för kulturell musik. Med anledning
härav har nämnden utfärdat anvisningar samt haft att fatta beslut i
ett betydande antal ärenden i ämnet. Genom beslut den 6 december 1963 utsträckte
Kungl. Maj :t förenämnda bemyndigande den 15 februari 1963 att
gälla tills vidare under år 1964.
Nämnden har i övrigt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet.
Nämnden har under tiden den 2 november 1962—den 31 december 1963
hållit 24 protokollförda sammanträden.
Återstående uppgifter för nämnden kan komma att slutföras under år
1964.
11. Kommandoexpeditionsutredningen (1961: I 13; 1962: I 12; 1963: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj och den 6 juni
1958 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions
ställning, uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mai
1958):
Linden, K. G., överdirektör, ordförande;
Henning, C. H. H., konteramiral;
Resare, A. C. R., byråchef, tillika sekreterare.
Expert:
Ringborg, C. J., byrådirekör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1685).
Utredningen har icke sammanträtt under år 1963.
Som anmälts till 1963 års kommittéberättelse avvaktar utredningen slutförandet
av översynen av krigsmaktens högsta ledning samt resultatet av
författningsutredningens arbete.
12. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen
m. m. (1961: I 18; 1962: I 15; 1963: I 8)
lillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
mannens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgår
-
104
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fös 13
den och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör;
Larsson, S., generaldirektör.
Sekreterare:
Berglund, S. F., kansliråd;
Holmström, E. W., förste byråintendent.
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (ankn. 1294).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fö 21.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Beträffande vissa markfrågor på Djurgården m. m. har överläggningar
förekommit med representanter för Djurgårdsförvaltningen, Djurgårdsnämnden
och Marinkommando Ost. Till byggnadsstyrelsen har avgivits
yttrande i fråga om anordnande av lokaler för den i konsthögskolan ingående
arkitekturskolan inom den av sjökartebyrån disponerade byggnaden
på Skeppsholmen. Härjämte har diskuterats vissa spörsmål, som äger
samband med frågan angående slutlig uppställningsplats för regalskeppet
Wasa. Utredningen har vidare haft förnyade ingående överläggningar med
marinledningen angående marinens lokalbehov på Skeppsholmen i samband
med den nya organisationen och utflyttningen.
Utredningen beträffande Beckholmen har fullföljts och delförslag förberedes
till år 1964. Kontakt har härvid tagits med Stockholms stad och
sj öf artsstyrelsen.
Utredningen, som i november 1962 uppdragit åt arkitektkonsult att uppgöra
en principskiss över användningen av Skeppsholmen m. m., avvaktar
för sitt fortsatta arbete i denna del nämda skiss, som beräknas föreligga
omkring årsskiftet 1963/64.
Utredningens arbete beräknas pågå under år 1964.
13. 1959 års besparingsutredning för försvaret (1961: I 19; 1962: I 16;
1963: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande besparingsmöjligheterna vid försvaret (so
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1959):
Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande;
Engfors, B. G. O., bankdirektör;
Eriksson, G. E., kassör;
Experter:
Hallin, G. E., krigsråd;
4-f flihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
Riksdagsberättelscn
105
I Fö: 13
Riksdagsberättelsen år 1964
Holmgren, J. F:son, civilingenjör, f. d. verkstadsdirektör;
Palm, T., avdelningsdirektör;
Lundberg, K. A. O., direktör (tillika huvudsekreterare).
Biträdande sekreterare:
Erichson, B.-L., byrådirektör.
Lokal: Nya System AB, Kungsträdgårdsgatan 14, Stockholm 7; tel.
22 95 80, ankn. 140 (bitr. sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fö 22.
Utredningen har under tiden 1 november 1962—81 oktober 1963 haft ett
sammanträde. På grund av sjukdom under år 1962 har ordföranden i november
samma år under hand begärt entledigande från uppdragen att vara
sakkunnig och ordförande i utredningen. Med anledning härav har utredningens
arbete tills vidare vilat. I särskild skrivelse den 11 september 1963
har ordföranden formellt anhållit om befrielse från sina uppdrag.
14. 1960 års befälsstatsdelegation (1961: I 22; 1962: I 18; 1963: I 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för verkställande
av vissa organisatoriska undersökningar rörande behovet av befälspersonal
inom arméns krigs- och fredsorganisationer (se Post- och
Inrikes tidn. den 28 juli 1960):
Borgquist, F., seminarielärare.
Experter:
af Burén, H., överstelöjtnant;
Skeppstedt, S. H., major.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Ä. G., krigsråd.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 104, Stockholm
C; tel. 21 04 28, 21 04 31.
Direktiven för delegationen, se 1961: I Fö 22.
Under 1963 har delegationen fortsatt och slutfört sina principiella undersökningar
beträffande specialtruppslagens krigs- och fredsorganisationer.
Föredragningar och genomgångar i ämnet har härvid erhållits av
centrala och regionala staber. Delegationen har vidare genom besök vid
vissa förband inhämtat bedömningsgrunder för precisering av fredsuppgifterna
även med särskild hänsyn till numera anbefalld förändrad tidsmässig
spridning av repetitionsövningsverksamheten. Av delegationen begärt
kompletterande underlag från arméstaben rörande sistnämnda förhållande
beräknas föreligga under november månad.
Delegationen beräknas slutföra sitt uppdrag i början av år 1964.
106
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 15
15. 1960 års värnpliktsutredning (1961: I 23; 1962: I 19; 1963: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960
för att verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningen m. m. samt
avgiva av utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den
29 oktober 1960):
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Borgquist, F., seminarielärare;
Brant-Lundin, C. L. W. S., överstelöjtnant;
Hedman, T. K.-E., högbåtsman (fr. o. m. den 1 april 1963);
Hörnquist, K. I. E., major;
Jansson, K. E., förvaltare (fr. o. m. den 1 april 1963);
Larsson, C.-O., överstelöjtnant;
Lindén, S., kommendörkapten av 1. graden;
Ljunggren, L. R. H., hovrättsassessor;
Renberg, H. V., seminarielärare;
Smedler, J.-E. G., major;
Synnergren, S. G. E., generalmajor;
Sekreterare:
Blomqvist, O. R., byråchef;
Biträdande sekreterare:
Bjule, R. E. I., major;
Nystedt, S. H., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 september 1963).
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 104; Stockholm;
tel. 21 04 19 (experterna Renberg och Lindén samt bitr. sekr. Bjule)
21 04 28 (bitr. sekr. Nystedt).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 23.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har utredningen erhållit
ytterligare föredragningar av försvarsstaben, bland annat belysande den
närmare innebörden i vissa hänseenden av 1963 års försvarsbeslut. Vissa
grenar av verksamheten vid flottan och flygvapnet har belysts genom spel
som anordnats av de centrala staberna. Utredningen har vidare studerat
de försök på olika områden som på framställning av utredningen under
den angivna tidrymden anordnats vid samtliga försvarsgrenar. Försöken
har avsett såväl grundutbildning som repetitionsövningar. De tidigare i
större omfattning bedrivna intensivstudierna på fältet har under angiven
period i huvudsak inskränkt sig till verksamheten vid flottan. — Utredningen
har vidare gjort besök i Finland och Schweiz för studium av värnpliktsutbildningen
därstädes. — Arbetet med slutlig bedömning av hop
-
107
I Fö: 15
Riksdagsberättelsen år 196b
bragt material och utformning av konkreta förslag påbörjades under
första hälften av år 1963.
Utredningen beräknar att redovisa huvuddelen av sitt utredningsuppdrag
under första halvåret 1964. Beträffande därefter återstående delar
av uppdraget, avseende bland annat samordningen mellan frivilligutbildning
och värnpliktsutbildning samt mellan utbildningen inom krigsmakten
och inom övriga delar av totalförsvaret, beräknas arbetet fortgå under
år 1964.
16. 1960 års intendenturförvaltningsutredning (1961: I 24; 1962:1 20;
1963: I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för
att verkställa utredning rörande inrättande av ett för försvaret gemensamt
intendenturförvaltningsverk (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober
1960):
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör.
Experter:
Ahlklo, S. E. H., överstelöjtnant (t. o. m. den 8 juli 1963);
Bodin, E. A., överstelöjtnant (fr. o. m. den 9 juli 1963);
Herolf, F. O. R., överstelöjtnant;
Neumiiller, J. F. C., ombudsman;
Wallenqvist, O. A., kommendörkapten av 2. graden (fr. o. m. den 9 juli
1963);
Wiilt, B. E., kommendörkapten av 1. graden (t. o. m. den 8 juli 1963);
Wärnsund, S. E., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., krigsråd.
Biträdande sekreterare:
Franzén, N. P., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 103, Stockholm
C; tel. 21 04 18.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 24.
Uppdraget utvidgades genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 april 1961 till
att omfatta frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår.
Genom beslut den 27 april 1962 föreskrev Kungl. Maj :t, att det
fortsatta utredningsarbetet i kårfrågan skall bedrivas med sikte på att
en gemensam kår skall inrättas för all intendenturpersonal inom krigsmakten
samt att förslag skall framläggas rörande en dylik kår.
Utredningsarbetet har bedrivits fortlöpande under året.
Utredningen, vars kvarstående uppdrag omfattar frågan om inrättande
av en för försvaret gemensam intendenturkår, beräknas slutföra sitt uppdrag
under år 1964.
108
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 18
17. Utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (1961: I 25;
1962: I 21; 1963: I 14) . < .
Tillkallad enligt Iiungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för
att verkställa utredning rörande redovisning av försvarets befästningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör.
Sekreterare:
Hofvander-Insulander, I. L., byrådirektör.
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16; tel.
lokalsamt. växel 20 15 60, rikssamt. växel 22 18 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 25.
Utredningsarbetet pågår och utredningsmannen eftersträvar att under
första halvåret 1964 framlägga principförslag.
18. Försvarets lärarutredning (1962: I 22; 1963: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 mars och den 20 oktober
1961 för att dels verkställa utredning rörande vissa lärarbefattningar inom
försvaret m. m. samt avgiva av utredningen betingade förslag dels ock
verkställa utredning och avgiva förslag rörande sammanförande till en
organisatorisk enhet av de uppgifter som åvila studierektorerna i försvarsgrensstaberna:
Hallin,
G. E., krigsråd, ordförande;
af Malmborg, N. M., kansliråd;
Andersson, A. E., studierektor.
Experter:
Knutsson-Hall, T. K., major;
Jardal, C. J.-G., kapten;
Deshayes, B. A., kapten (t. o. in. den 14 maj 1963);
Behrns, T. E., kapten (fr. o. m. den 15 maj 1963).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1366), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv för utredningen, se 1962: I Fö 22.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit ett
70-tal sammanträden och företagit ett antal studiebesök.
Utredningen avgav den 21 februari 1963 utredning och förslag angående
studierektorsorganisationen vid försvarsgrenarna m. m. (stencilerat
betänkande, Försvarsdepartementet, 1963: 1).
Utredningen avgav vidare den 28 februari 1963 förslag till ändrade
grunder för medelsanvisningen beträffande arvoden till lärare vid militära
skolor och utbildningskurser. Förslaget upptogs till behandling i prop.
1963: 110 (sid. 50).
109
I Fö: 18
Riksdagsberättelsen år 1964
Den 30 april 1963 ingav utredningen förslag till ändring av viss maximeringsföreskrift
i timarvodesbestämmelserna för försvaret (jfr Kungl.
Maj:ts beslut den 5 juni 1963).
Utredningens i föregående berättelse omnämnda betänkande angående
förmåner i frivilligt instruktörsarbete inom krigsmakten upptogs till behandling
i prop. 1963: 80. I anslutning till riksdagens beslut avgav utredningen
den 8 maj 1963 förslag till bestämmelser i ämnet. Sådana utfärdades
av Kungl. Maj :t den 17 maj 1963.
Den 19 september 1963 avgav utredningen remissutlåtande angående inrättande
av en lektorstjänst vid sjökrigsskolan.
Inom utredningen pågår f. n. överväganden rörande vissa principiella
problem med avseende på arbetstids- och tjänstgöringsförhållanden för
lärare inom försvaret, ersättningsfrågor m. m. Utredningens ståndpunktstaganden
i denna del avses skola redovisas särskilt. Arbetet kommer därefter
att inriktas på de frågor i övrigt, som enligt direktiven ankommer på
utredningen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
19. Soldathems utredningen (1962: I 23; 1963: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1961 för
att verkställa utredning och avge förslag rörande statligt stöd åt soldathemsverksamheten
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 november 1961):
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Sekreterare:
Nyman, K. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets civilförvaltning, Stockholm 80; tel. 63 00 60.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 23 sammanträden.
Studiebesök har gjorts vid soldathem och förband på Gotland,
i Linköping och i Halmstad. Härvid har utredningen haft överläggningar
med representanter för soldathemsorganisationer, stiftelser, myndigheter
m. fl. i frågor rörande soldathemsverksamheten. Utredningen har erhållit föredragningar
av skolöverstyrelsen ang. utbildning av ungdomsledare. Vidare
har utredningen gjort besök i Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland
för studium av soldathemsverksamheten och därmed sammanhängande
frågor.
Utredningsarbetet pågår och utredningsmannen eftersträvar att under
första halvåret 1964 framlägga förslag.
no
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 20
20. Försvarets fastighetsförvaltningsutredning (1963:1 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1962 för
översyn av de för försvarets fastighetsförvaltning gällande bestämmelserna:
Bertman, H., byggnadsråd.
Experter:
Höijer, G., krigsråd;
Hesselblad, F. E., överdirektör;
Castemark, E. O., byrådirektör;
Perslow, G. A., major;
Hallgren, L. O., byrådirektör;
Sellin, F. I., överstelöjtnant;
Brantberger, P. G., överstelöjtnant;
Wadenholm, B. B. T., förste byråinspektör (t. o. m. den 12 september 1963);
Hasselström, C. G. M., kapten (fr. o. m. den 13 september 1963);
Almqvist, G. C. G., byggnadsdirektör;
Lovén, B., kapten;
Persson, B. E., kapten (t. o. m. den 12 september 1963);
Montelius, S. C. J., kapten (fr. o. in. den 13 september 1963);
Ålund, J. E., major.
Sekreterare:
Lindwall, K. Å., byrådirektör.
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16; tel. lokalsamt.
växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fö 18.
Utredningen har under verksamhetsåret hållit överläggningar i fastighetsförvaltningsfrågor
med företrädare för centrala förvaltningsmyndigheter,
staber m. fl. samt företagit studiebesök vid regionala och lokala myndigheter.
Efter förslag av utredningen har fortifikationsförvaltningen den 7 december
1962 fastställt provisoriska instruktioner för chef för kasernvårdsavdelning,
kasernunderofficer och maskinchef (motsvarande) vid lokal förvaltningsmyndighet
m. m. Sedan fortifikationsförvaltningen underställt utredningen
fråga rörande bestridande av kostnader för förhyrningar med
medel i försvarets fastighetsfond har förslag till bestämmelser i ämnet utarbetats
inom utredningen och överlämnats till ämbetsverket. Utredningen
har vidare utarbetat ett förnyat utkast till fastighetsförvaltningsreglemente,
vilket diskuterats med experterna, samt ytterligare en upplaga av den i
föregående års verksamhetsberättelse omnämnda författningsförteckningen.
Denna har som orientering utsänts bl. a. till försvarets samtliga fastighetsförvaltande
myndigheter.
Vid utredningsarbetet har beaktats, att organisationen av försvarets fastighetsförvaltning
kan komma att påverkas av den genom 1960 års försvars
-
111
I Fö: 20
Riksdagsberättelsen år 1964
ledningsutredning prövade frågan om samordning på det regionala ledningsplanet
inom totalförsvaret. Fastighetsförvaltningsutredningen har därför ansett
sig icke böra utarbeta några slutliga förslag till fastighetsförvaltningsbestämmelser
förrän kännedom vunnits om organisationens sannolika framtida
utformning. I avvaktan härpå har utredningens arbete tills vidare inriktats
huvudsakligen på systematisering av författningsmaterialet samt
fortsatt analys av gällande bestämmelsers ändamålsenlighet med utgångspunkt
i nuvarande organisation.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
21. 1962 års försvarssjukvårdsutredning (1963: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande översyn av försvarssjukvårdens
ledning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 april
1962):
Engström, A. V., professor, ordförande;
Gyllenswärd, C. E., professor;
Rexed, B. A., professor;
Marcus, S., rättsavdelningschef;
Hasselrot, S. B., överste;
Troell, L., marinöverläkare;
Lundberg, K. U. G., flygöverläkare;
Urwitz, S. A., fältläkare.
Experter:
Nordström, K. A., överstelöjtnant;
Schildt, E. E:son, forskningsläkare (expert t. o. m. den 30 september 1963);
Åberg, B., laborator.
Sekreterare:
Ahlborg, B. O., med. lic.
Biträdande sekreterare:
Bratt, L. O., major;
Johannesson, S. G., förvaltare.
Lokal: Militärmedicinska Undersökningscentralen (MMUC), Karolinska
sjukhuset, Stockholm 60; tel. 34 05 00 (ankn. 1808).
Direktiv för utredningen, se 1963: I Fö 20.
Utredningens arbete har bedrivits fortlöpande under året. Utredningen
beräknar att avge delbetänkande rörande krigsmaktens förbandssjukvård
under första halvåret 1964. Underlag föreligger för ställningstagande till
frågan om den centrala ledningen av försvarssjukvården. Arbetsgrupper har
tillsatts för att bearbeta insamlat material rörande den regionala ledningen
av militärsjukvården samt rörande vissa utbildningsfrågor.
Arbetet beräknas pågå hela år 1964.
112
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fös 23
22. Utredningen rörande arbetsuppgifter m. m. för försvarets radioanstalt
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1963 för att
verkställa utredning rörande arbetsuppgifter m. m. för försvarets radioanstalt:
Tham,
G. S., f. d. överdirektör.
Expert:
Lindgren, A. T., laborator (fr. o. m. den 1 november 1963).
Sekreterare:
Rundquist, S. E., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 103, Stockholm
C; tel. 10 72 73.
Utredningsarbetet påbörjades den 1 augusti 1963.
Utredningsmannen har under augusti och september dels samlat för utredningen
erforderligt grundmaterial, dels planerat för arbetets uppläggning
och genomförande.
Utredningen har under oktober vid berörda verk och myndigheter orienterat
om arbetets syfte och uppläggning samt gjort framställning om före
dragningar inom områden som ha samband med radioanstaltens nuvarande
verksamhet.
Ifrågavarande föredragningar ha ägt rum under november och december
1963. I anslutning härtill har utredningen påbörjat en analys av den teletekniska
utvecklingens innebörd för radioanstaltens verksamhet på längre
sikt.
Arbetet beräknas pågå under år 1964.
23. Tjänsteställningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj 1963 för att
verkställa översyn av tjänsteställningsförhållandena för militär personal
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1963):
Paulsson, Å. B., expeditionschef, ordförande;
Resare, A. C. R., byråchef;
Björck, S. G., major;
Borgquist, F., seminarielärare;
Ljunggren, L. R. H., hovrättsassessor, tillika sekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1297),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
3 maj 1963):
113
I Fö: 23
Riksdagsberättelsen år 196b
Vid statsmakternas beslut år 1960 om en ny befälsordning för armén fastslogs,
att den aktiva befälspersonalen skulle bestå av tre grupper — officerare, underofficerare
och underbefäl. Klara avgränsningar mellan de skilda gruppernas uppgiftsområden
angavs i beslutet.
I den proposition (nr 109), som låg till grund för beslutet, framhöll jag, att det
vore både önskvärt och nödvändigt att befälssystemet inom de olika delarna av
krigsmakten bragtes till så stor överensstämmelse som möjligt. Jag anmälde därför
också min avsikt att låta verkställa en bearbetning av tjänsteställningsproblemen
avseende krigsmakten i dess helhet, varvid underofficerarnas kårbenämning slutligt
skulle fastställas, och att även en förändring av den aktiva underbefälskårens
benämning kunde komma att aktualiseras i detta sammanhang.
Bedömningsunderlag föreligger nu i sådan omfattning att förutsättningar finns
för en slutlig bearbetning av de berörda tjänsteställningsproblemen. Jag anser därför
tiden nu vara inne att inhämta Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en utredning
för att inom försvarsdepartementet företaga en översyn beträffande tjänsteställningsförhållanden
för samtliga befälsgrupper inom krigsmakten och framlägga
slutligt förslag härom.
Vägledande vid översynen av tjänsteställningsförhållandena bör vara att åstadkomma
ett logiskt sammanhang mellan uppgifterna i krigsorganisationen och
tjänsteställning. Den allmänna militära och sociala värderingen av krigsmaktens
befälspersonal måste nämligen i princip ske utifrån uppgifterna i den organisation
där de olika kategorierna sammanföres, d. v. s. krigsorganisationen. De tre
aktiva befälsgruppernas —- de aktiva officerarna, de nuvarande aktiva underofficerarna
och det aktiva underbefälet — speciella kompetens bör beaktas. Tillbörlig
hänsyn måste också tagas till reservbefälets och det värnpliktiga befälets speciella
förhållanden. Vidare bör beaktas de problem som visat sig uppkomma i samband
med svensk befälspersonals tjänstgöring utomlands. Det har i detta hänseende
konstaterats att nuvarande regler i många fall ej ger rätt uttryck åt de svenska
befälsgruppernas kompetensnivåer i jämförelse med utländsk personal, varför den
svenska personalen i olika avseenden ej sällan blivit missgynnad. En utgångspunkt
för arbetsgruppens arbete skall därutöver vara att de nuvarande aktiva underofficerarna
skall benämnas kompaniofficerare, varvid eventuella nya tjänstebenämningar
inom den nuvarande underofficersgruppen bör sökas i nära anslutning
till för gruppen gällande benämningar.
Utredningen har intill utgången av oktober 1963 haft 4 sammanträden.
Arbetet befinner sig i ett materialsamlande och förberedande stadium.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1964.
24. Krigsmaktens lärlingsutrcdning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att
verkställa utredning rörande krigsmaktens lärlingsskolor m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1963):
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;
Edlund, D. R., major, led. av II kamm.;
114
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 25
Holmström, C.-G. S., byråchef;
Karlson, T., ombudsman.
Sekreterare:
Bohman, F., byråingenjör.
Lokal: Riksdagshuset, särskilda utskottets ordföranderum; tel. 22 46 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
31 maj 1963):
Riksdagens år 1961 församlade revisorer förordade i sin berättelse (Del I, s.
31—39) en översyn av försvarets lärlingsskolor. Statsutskottet (SU 1962:114, s. 7)
anslöt sig till revisorernas uppfattning, att en översyn av verksamheten borde
komma till stånd. Vid översynen borde en ökad samordning med den civila yrkesutbildningen
eftersträvas, bl. a. genom att systemet med inbyggda verkstadsskolor
gavs ökad tillämpning. Det borde även övervägas vilka fördelar som kunde vinnas
genom att centralisera lärlingsutbildningen yrkesgrensvis. Riksdagen (skr. 284)
beslöt på utskottets hemställan att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet
anfört med anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande uttalande.
Den av riksdagen sålunda begärda översynen bör nu komma till stånd. Den bör
anförtros åt en särskild utredning.
Utredningen bör ha att överse lärlingsutbildning vid industriell verksamhet
inom krigsmakten.
Som utgångspunkt för sina bedömanden bör utredningen göra upp en prognos
för rekryterings- och utbildningsbehoven under det närmaste decenniet. Prognosen
bör grundas på fastställda materielplaner och kända utvecklingstendenser. Utredningen
bör utgå från nu gällande organisation av verkstadsrörelsen. De förändringar
härvidlag som kan bli aktuella, bl. a. som resultat av försvarets arbetsgrupps
för teleunderhåll (FATU) arbete, bör uppmärksammas. Givetvis bör utredningen
också ge akt på förändringar i yrkesutbildningen inom det allmänna skolväsendet.
Lärlingsutbildningen vid försvarets fabriksverk har också uppmärksammats av
riksdagens revisorer. Utredningen bör pröva huruvida denna utbildning på lämpligt
sätt kan samordnas med lärlingsutbildning för krigsmaktens industriella verksamhet.
Därvid måste emellertid fabriksverkets ställning som affärsverk uppmärksammas.
Med utgångspunkt i det anförda samt under iakttagande av vad riksdagens revisorer
och statsutskottet anfört i ämnet bör utredningen ha att avge förslag rörande
antal och inriktning av krigsmaktens lärlingsskolor m. m. samt dessas organisation
och finansiering.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas fortgå under år 1964.
25. Flygträningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda vissa frågor rörande s. k. allmän flygträning (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1963):
115
I Fö: 25
Riksdagsberättelsen år 1964
Simonsson, N. V., avdelningschef.
Sekreterare:
Ivourtzman, E. P., byrådirektör (fr. o. in. den 6 december 1963).
Expert:
Lehander, B. A., överstelöjtnant.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1117),
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
28 juni 1963):
Vid anmälan av propositionen nr 110 till årets riksdag upptogs vissa frågor sammanhängande
med verksamheten vid Barkarby flygdepå (F 8). Därvid uttalades
att man icke borde inrikta sig på att på lång sikt bibehålla transport- och helikopterflygning
samt flygning med flygledningens flygavdelning vid F 8. Åt chefen
för flygvapnet borde uppdragas att utreda vilka åtgärder som erfordrades för att
möjliggöra, att vid F 8 från och med den 1 juli 1968 icke skulle förekomma annan
flygning än sådan som är nödvändig på grund av att F 8 bibehålies som krigsbas
och användes för förrådsuppställning av krigsflygplan. Kungl. Maj:t har tidigare
i dag på min hemställan beslutat, att ifrågavarande uppdrag nu skall lämnas åt
flygvapenchefen. I anslutning härtill vill jag anföra följande.
Den del av flygningen på F 8, som äger rum vid flygledningens flygavdelning,
avser s. k. allmän flygträning. Denna form av flygtjänstgöring syftar i princip till
att vidmakthålla de kunskaper och färdigheter, som erhållits vid genomgången
grundläggande flygslagsutbildning. Den innefattar även en fortlöpande utbildning
för att göra personalen förtrogen med utvecklingen. Allmän flygträning fullgöres
på krigsflygplan, i den mån förhållandena medger detta, men i övrigt på transport-,
övnings- eller skolflygplan. Ifrågavarande form av flygtjänstgöring förekommer
även vid andra förband och skolor inom flygvapnet än F 8 men har särskilt
stor omfattning vid detta förband. Vid den förut nämnda flygledningens flygavdelning
fullgöres nämligen allmän flygträning regelmässigt av mer än 100 beställningshavare
ur flygvapnet, tjänstgörande vid staber, förvaltningar och skolor
m. m. i Stockholmsområdet. I avdelningen ingår 17 jetflygplan och lika många
propellerplan. Omkring två tredjedelar av nyssnämnda antal förare flyger f. n.
båda typerna av plan, de övriga enbart propellerplan. För ledning av flygavdelningens
verksamhet och för betjäning av dess flygmateriel har enligt meddelade
beslut avsetts ett betydande antal anställda.
När åtgärder nu vidtages i syfte att frilägga F 8 från bl. a. den flygning som avser
allmän flygträning, är det enligt min mening angeläget att ingående pröva i
vilken omfattning denna form av flygtjänstgöring oundgängligen behöver bedrivas.
Uppenbara motiv för att söka nedbringa omfattningen är kostnaderna — icke
minst personalåtgången — för flygplanens underhåll samt den förlust av arbetstid
som uppkommer i den flygande personalens verksamhet i staber m. m. Det bör
därför närmare utredas i vad mån det är nödvändigt att flygutbildad personal
med aktuell flygerfarenhet avses för befattningar i krigs- och fredsorganisationen,
där sådan personal för närvarande är placerad. Med utgångspunkt häri och
i nuvarande personaltillgångar bör möjligheterna att inskränka den allmänna
flygträningen bedömas. Vidare bör klarläggas vilket värde som bör tillmätas allmän
flygträning på äldre flygplantyper. Vid utredningen bör uppmärksamhet äg
-
116
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 26
nas de regler, som f. n. gäller för åtnjutande av särskilda ekonomiska förmåner
vid flygtjänstgöring och i vissa fall efter upphörandet av sådan tjänstgöring. Det
bör undersökas huruvida dessa regler — sedda i sammanhang med statens kostnader
i övrigt för flygträningen — är lämpliga eller om jämkningar bör övervägas.
Förslag beträffande storleken av ifrågavarande förmåner bör dock ej framläggas.
I samband med de angivna spörsmålen torde vissa frågor rörande allmän flygträning
inom armé- och marinflygorganisationerna böra upptagas. Jag vill erinra
om att Kungl. Maj:t den 3 juni 1960, i anslutning till riksdagens beslut efter förslag
i propositionen 1960:151, utfärdat provisoriska bestämmelser om särskilda ersättningar
till fast anställd personal m. fl. i flygtjänstgöring vid armén och marinen.
I nämnda proposition förutsattes (bilaga G, punkt 7) att frågan om organisationen
för och omfattningen av s. k. allmän flygträning borde närmare övervägas.
Uppgiften att utreda de frågor jag i det föregående angivit bör anförtros åt en
särskild utredningsman. Chefen för försvarsdepartementet bör äga att ge de ytterligare
anvisningar för utredningsarbetet som påkallas.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas fortgå under år 1964.
26. Utredningen rörande behovet av militärt utbildad personal vid överståthållarämbetet
och länsstyrelserna
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 september 1963 för
att pröva behovet av militärt utbildad personal vid överståthållarämbetet och
länsstyrelserna:
Åkerman, R. O. R., generallöjtnant, ordförande;
Lindberg, Å. A., landssekreterare.
Expert:
Varenius, B. G. O., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Lindgren, C.-I., kapten (fr. o. m. den 23 september 1963).
Lokal: Försvarsstabens allmänna avdelning, Stockholm 90; tel. 67 95 20
(ankn. 162).
Direktiven (kungl. brev till försvarets civilförvaltning den 6 september
1963):
att en utredning skall verkställas för att förutsättningslöst pröva behovet av militärt
utbildad personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna. Därest sådan
personal anses behövlig, böra de allmänna kvalifikationskraven på denna klarläggas
liksom förekommande behov av särskild utbildning e. d. Befinnes militärt
utbildad personal såsom militärassistenter böra knytas till länsmyndigheterna, bör
utredningen lägga fram förslag beträffande personalens anställningsförhållanden,
arbetsuppgifter och lydnadsförhållanden. Vid utredningsarbetet, som bör bedrivas
med utgångspunkt i att förslag i ämnet skall kunna föreligga under första halvåret
1964, skall kontakt hållas med överbefälhavaren och statskontoret samt i erforder
-
117
I Fö: 26 Riksdagsberättelsen år 196i
lig utsträckning med överståthållarämbetet, länsstyrelserna och länsförvaltningsutredningen.
Utredningen har under september och oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Under tiden 1 november 1963—1 januari 1964 har 5 sammanträden
planlagts. Utredningen avser att under sistnämnda tid därjämte besöka ett
tiotal länsstyrelser.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1964.
118
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
IS: 2
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
m.m. (1961:1 In 12; 1962:1 In 15; 1963:1 In 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den 10
november 1944, den 7 september 1945 och den 11 december 1953:
Rydback, A. V. L., överdirektör, ordförande;
Friberg, S. A., professor, rektor för karolinska institutet;
Larsson, E. Å., jur. doktor;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör (t. o. m den 14 maj 1963);
Poppius, H. D., t.f. kanslichef fr. o. m. den 15 maj 1963);
Resare, B. C. M., byråchef (fr. o. m. den 15 maj 1963).
Experter:
Biörck, K. G. W., professor;
Karlén, G. H., överdirektör.
Sekreterare:
Svedberg, J., t. f. sjukhusdirektör.
Biträdande sekreterare:
Stenfors, B. I. L., budgetsekreterare.
Kommissionen har under tiden december 1962—september 1963 hållit 9
sammanträden.
Genom beslut den 28 juni 1963 har Kungl. Maj:t bl. a. förordnat, att kommissionen
skall upphöra vid utgången av september månad 1963 samt att
kommissionen åvilande, kvarstående uppdrag skall övertagas av statens
nämnd för förhandlingar med kommuner.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning av vissa stiftelsen serafimerlasarettet berörande frågor
Förordnad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1959 att verkställa utredning
i vad mån förekommande donationsvillkor inskränka förfoganderätten
över de köpeskillingsmedel, som staten erhållit vid försäljningen till
Stockholms stad av de stiftelsen serafimerlasarettet tillhöriga fastigheterna
n:ris 2, 3 och 4 samt 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholm, m. m.
Uhlin, K. E., byråchef.
Sekreterare:
Råby, G., sjukhusintendent.
119
IS: 2
Riksdagsberåttelsen år 1964
Utredningen har den 12 juli 1963 avgivit sitt betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1960 års försöksdjursutredning (1961:1 In 45; 1962:1 In 35;
1963: I In 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 oktober 1960 för att
— med beaktande av vad i riksdagens år 1959 församlade revisorers berättelse
uttalats rörande inköp av djur för vetenskapliga försök m. m. ävensom
vad i remissutlåtanden häröver och i statsutskottets utlåtande nr 128/
1960, punkten 60, anförts — i samråd med berörda myndigheter verkställa
utredning rörande möjligheterna att samordna och rationalisera anskaffandet
av djur för vetenskapliga försök m. m. till statliga institutioner jämte
därmed sammanhängande spörsmål:
Björkman, K. G., överdirektör.
Expert:
Kull, K.-E., konsulent.
Sekreterare:
Ödmann, J. C. J. W., t. f. byrådirektör.
Utredningen har den 26 juli 1963 avgivit betänkande »Om försöksdjur»
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Socialvårdskonsulentutredningen (1962:1 18; 1963:1 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa en översyn av den regionala tillsyns- och rådgivningsverksamheten
på socialvårdens område:
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.
Sekreterare:
Ekblom, N. A. A., förste länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 18.
Utredningen har den 15 maj 1963 avgivit betänkandet »Den statliga konsulenlverksamheten
på socialvårdens område» (SOU 1963:30).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande administrationen av akademiska
sjukhuset i Uppsala och Ulleråkers sjukhus m. m. (1962:1 In 42;
1963:1 In 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för utredning
av vissa frågor rörande administrationen av akademiska sjukhuset
i Uppsala och Ulleråkers sjukhus m. m.
Rydback, A. V. L., överdirektör.
120
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S:7
Experter:
Norén, L. G., sjukhusdirektör;
Persson, S. B., sjukhusdirektör.
Sekreterare:
Nygren, G. I., byrådirektör.
Den sakkunnige har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 5
sammanträden med bl. a. representanter för medicinska fakulteten i Uppsala
och de berörda sjukhusen samt Uppsala läns landsting.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 december 1963 har utredningen upphört.
6. Sakkunnig för utredning av frågan om den framtida användningen av
kustsanatoriet Apelviken m.m. (1962:1 In 44; 1963 1 In 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att utreda frågan om den framtida användningen av kustsanatoriet Apelviken
m. m.
Anneli, E. G., överdirektör.
Experter:
Almqvist, C. G., vicekonsul;
Johansson, O. E., förvaltningsutskottsordförande;
Lindskog, A., borgmästare;
Nilsson, G. E., led. av II kamm.;
Nilsson, N. E., drätselkammarordförande.
Den sakkunnige har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6
sammanträden med olika intressenter.
Den sakkunnige har den 31 oktober 1963 avlämnat betänkande »Kustsanatoriet
Apelviken. Betänkande om dess framtida användning» (stencilerat)
samt i december 1963 förslag angående ianspråktagande av gamla lasarettet
i Sollefteå för vård av vissa psykiskt efterblivna (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredningen angående yrkesmedicinens organisation m. m. (1963: I In 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1961 för
att utreda vård- och konsultationsbehovet inom landet för sjukdomstillstånd
med yrkesmedicinsk prägel samt det behov av yrkesmedicinska sjukhusenheter,
som kan föreligga på riks-, region- eller länsplanet jämte organisationen
av sådana enheter:
Westling, O. J., generaldirektör.
Experter:
Björkman, S., professor;
121
I S: 7
Riksdagsberättelsen år 1964
Forssman, S. P. M., professor;
Lindgren, S. Å., docent;
Ramstén, N., ombudsman (fr. o. m. den 28 januari 1963);
Wedler, R., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 39.
Utredningen har under tiden november 1962—juni 1963 hållit 10 sammanträden.
Utredningen har den 26 juni 1963 avlämnat betänkande, benämnt »Yrkesmedicinska
sjukhusenheter, behov och organisation» (SOU 1963: 46).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Utredningen angående åtgärder mot försumliga försörjare
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att verkställa utredning angående åtgärder mot försumliga försörjare (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 december 1962):
Svennegård, Carl J., borgmästare.
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den
14 december 1962):
Den som av lättja eller liknöjdhet åsidosätter sin underhållsskyldighet mot
hustru eller barn under 16 år i sådan grad, att s. k. obligatorisk socialhjälp måste
lämnas någon av dem, kan enligt 41 § lagen om socialhjälp av socialnämnden
föreläggas att efter sin förmåga utföra arbete i arbetshem. I 100 § barnavårdslagen
stadgas, att barnavårdsnämnd kan meddela sådant arbetsföreläggande för
den som av lastbarhet, vårdslöshet, lättja eller liknöjdhet så försummar sina skyldigheter
mot barn, som ej fyllt sexton år, att samhällsvård måste beredas barnet,
och tillika undandrager sig att fullgöra honom åliggande ersättningsskyldighet
för samhällsvården. Detsamma gäller den som enligt lagakraftvunnen dom eller
skriftligt, av två personer bevittnat avtal, är pliktig att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn, som ej fyllt sexton år,
men av lättja eller liknöjdhet underlåter att fullgöra denna plikt och härigenom
föranleder sådan försämring av det uppehälle och den uppfostran som lagligen
tillkommer barnet, att särskild åtgärd mot den försumlige prövas påkallad för
att framtvinga underhållsskyldighetens fullgörande.
Arbetsföreläggande får inte meddelas den som ej fyllt 21 år. Den som intagits
i arbetshem må kvarhållas i hemmet, till dess grundad anledning föreligger till
antagande, att han skall söka efter förmåga fullgöra sina skyldigheter, dock inte i
oavbruten följd under längre tid än ett år.
Den nu berörda rättsliga regleringen går tillbaka till 1918 års fattigvårdslag.
Bestämmelserna har sedan dess inte undergått några större förändringar.
Lagstiftningen om arbetsföreläggande för försumliga försörjare har utsatts för
kritik från olika utgångspunkter. Bland annat har anförts, att förfarandet inte är
omgärdat med tillräckliga garantier ur rättssäkerhetssynpunkt. I samband med
att reglerna om arbetsföreläggande överfördes till de nu gällande socialhjälpsoch
barnavårdslagarna från äldre lagar angavs uttryckligen att bestämmelserna
122
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 8
finge anses ha provisorisk karaktär i avbidan på det resultat vartill utredningen
om administrativa frihetsberövanden kunde komina.
I sitt betänkande Rättssäkerheten vid administrativa frihetsberövanden (SOU
1960:19) föreslog utredningen en långtgående omläggning av instansordningen
och förfarandet när det gäller administrativa frihetsberövanden med bland annat
inrättande av särskilda socialdomstolar. I detta sammanhang framlades förslag
till en särskild lag om åtgärder mot försumliga försörjare, avsedd att ersätta socialhjälpslagens
och barnavårdslagens regler i detta ämne. Betänkandet har remissbehandlats
inom justitiedepartementet. Det har inte lagts till grund för lagstiftning
utan har jämte däröver avgivna yttranden överlämnats till förvaltningsdomstolskommittén
för att tagas i beaktande vid fullgörande av dess uppdrag.
I betänkandet Samhällsfarlig asocialitet (SOU 1962:22) har en särskilt tillkallad
utredningsman framlagt förslag till bestämmelser avsedda att ersätta den
nuvarande lösdriverilagstiftningen. Betänkandet utmynnar i ett förslag till lag
om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. Tvångsåtgärder — innebärande behandling
på anstalt — skall enligt förslaget kunna tillgripas mot dem som för
ett sådant asocialt liv att uppenbar fara föreligger för allmän ordning, säkerhet
eller sedlighet. Det klientel som avses med lagförslaget är företrädesvis påträngande
bettlare, arbetsskygga personer med stark kriminell belastning, svårartat
prostituerade och sutenörer. Däremot avses inte i och för sig klientel av typen
försumliga försörjare. För anstaltsvården skall enligt förslaget arbetshemsorganisationen
tagas i anspråk.
Betänkandet har remissbehandlats och bearbetas för närvarande inom inrikesdepartementet.
1 en skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 november 1962 har justitieombudsmannen
anfört, att han under sin inspektionsverksamhet uppmärksammat allvarliga
brister beträffande tillämpningen av bestämmelserna rörande arbetsföreläggande
och intagning på arbetshem. I skrivelsen har justitieombudsmannen, samtidigt
som han förordat vissa provisoriska åtgärder, hemställt om en utredning rörande
samhällets åtgärder mot försumliga försörjare. I anslutning härtill har justitieombudsmannen
ifrågasatt, huruvida ett så allvarligt ingrepp som ett frihetsberövande
i form av intagning på arbetshem borde bibehållas vid en reform av
lagstiftningen på detta område.
Arbetsföreläggandeinstitutet tillskapades urspungligen som ett medel för att i
görlig mån trygga försörjningen åt hustrur och barn till personer som visat bristande
ansvar när det gällde att uppfylla sin försörjningsskyldighet. I en tid, då
samhällets resurser för social omvårdnad var otillräckliga, hade försörjarens bidrag
utslagsgivande betydelse för de underhållsberättigades möjligheter att föra
en dräglig tillvaro. Det fanns därför starka motiv för kraftiga ingripanden mot
försumliga försörjare. Till bilden hör också att samhället hade små möjligheter
att på annat sätt verka för att försörjare, som visat bristande social anpassning,
återbördades till en samliällsnyttig tillvaro.
Numera ter sig förhållandena annorlunda. Genom bidragsförskottslagstiftningen
har skapats garantier för att underhållsberättigade barn erhåller bidrag till
sitt uppehälle. Den utbyggda socialhjälpen garanterar envar skydd mot materiell
nöd. Samhällets möjligheter att — i annan form än genom arbetsföreläggande
— ta hand om och i möjlig mån återanpassa personer med asocialt levnadssätt
har avsevärt ökats. En betydande del av de försumliga försörjarna torde fylla
förutsättningarna för samhällsingripanden i annan ordning, t. ex. enligt nykterhetsvårdslagen.
123
I S: 8
Riksdagsberättelsen år 196i
Antalet försumliga försörjare som intages på arbetshem har under senare år
successivt minskat och antalet intagna är numera litet. Lagstiftningens betydelse
kan dock inte mätas enbart efter antalet intagna. Viktigast är måhända att hotet
om intagning på arbetshem tvingar den försumlige att åtminstone i viss mån
uppfylla sina förpliktelser. Till en mycket betydande del synes arbetsföreläggandena
tillkomma på föranstaltande av kommuner såsom ett led i indrivningen
av utgivna bidragsförskott hos de bidragsskyldiga.
En utredning rörande samhällets åtgärder mot försumliga försörjare bör nu
komma till stånd. Skälen för och emot ett bibehållande av institutet arbetsföreläggande
bör granskas och konsekvenserna av ett avskaffande av detsamma undersökas.
En bedömning bör göras i vad mån andra åtgärder mot försumliga försörjare
är påkallade ur samhällelig synpunkt.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningsmannen har den 4 maj 1963 avlämnat betänkande »Arbetsföreläggande»
(SOU 1903: 38).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
9. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1961: I In 13; 1962: I In 16; 1963: I In 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1943, den 30 september
1949, den 30 december 1953, den 14 februari 1958 och den 9 januari
1959:
Birke, G. E., med. doktor, landstingsman, f. d. riksdagsman, ordförande;
Dahlberg, G., f. d. överdirektör;
Hellerström, S. C. A., professor;
Kugelberg, E. K. H., professor;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Sjögren, N. T., f. d. byråchef;
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., t. f. byrådirektör.
Byggnadskontrollant:
Hagskog, E. H., byggnadsingenjör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57, 33 99 17.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Under år 1963 har uppförandet av nervklinikerna fortskridit så långt, att
endast vissa justeringsarbeten återstår. Vidare har köksanläggningen, telefonväxeln
och värmeanläggningen med undantag för installation av ny turbogenerator
med tillhörande fundament färdigställts.
Ombyggnaden av kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet, anordnandet
124
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 10
av nya lokaler för allergologiska kliniken samt första etappens ombyggnad
av radiumhemmet har påbörjats.
Projekteringsarbetet har under året omfattat bl. a. andra etappens ombyggnad
av radiumhemmet samt nybyggnad för en högvoltstation i anslutning
till radiumhemmet. Beträffande personalbostäderna har projekteringsarbetet
fortskridit så långt, att byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas
i slutet av 1963.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 8 sammanträden
in pleno, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
10. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1961: I In 14; 1962: I In 17; 1963: I In 15)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter:
Rydback, A. V. L., överdirektör, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grönwall, A. J. T., professor, styresman för Akademiska sjukhuset i Uppsala;
Löfberg,
J. H., akademiräntmästare.
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Brunsberg, E. E. lantbrukare, landstingsman;
Carlsson, A. G. A., ombudsman, landstingsman;
Elmroth, A. E., f. d. landstingsman;
Jacobsson, E. E. hemmansägare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Aare, S. Th. B., byrådirektör;
Fors, S. R., byråchef;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Rexed, B. A., professor;
Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;
Skoog, T. G., professor;
Ström, G. O. F., professor;
Tynelius, E. G. A., intendent;
Vahlquist, B. C., professor.
Chef för kommitténs kansli, Norén, L. G. (t. o. m. den 31 augusti 1963);
Trapp, A. A. L. (fr. o. m. den 1 oktober 1963).
Sekreterare:
Nygren, G. I., byrådirektör (t. o. m. den 30 november 1963);
Werner, K. A. G., assistent (fr. o. m. den 1 december 1963).
125
I S: 10
Riksdagsberåttelsen år 1964
Adresser:
Kansli: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/117083, 140403, 110482, 142661,
139200/391.
Ordförande: Socialdepartementets kommittélokaler, Hornsgatan 15,
Stockholm So, tel. 22 29 60.
Sekreterare: Kommitténs kansli, Uppsala, tel. 018/117083.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 5 sammanträden,
varjämte arbetsutskottet sammanträtt 20 gånger.
Instruktion för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj:t den 30 januari
1953 (ändrad den 10 oktober 1957 och den 15 februari 1963). Kungl. Maj:t
har genom beslut den 10 april 1959 förordnat, att kommitténs uppdrag skall
omfatta jämväl utrustningsfrågor i samband med Akademiska sjukhusets
utbyggande. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 29 september 1961
uppdragit åt kommittén att utföra projektering av nybyggnad för Uppsala
sj uksköterskehems sj uksköterskeskola.
Kommittén har under år 1963 fortsatt arbetet med sjukhusets utbyggande
enligt av Kungl. Maj :t den 28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan.
Under år 1962 påbörjade ny- och ombyggnadsarbeten har sålunda
fortgått programenligt. Vidare har nybyggnad för en infektionsklinik påbörjats.
Ombyggnaden av psykiatriska kliniken har genomförts. Dessutom
har vissa förberedande arbeten utförts. Enligt Kungl. Maj:ts medgivande
den 6 september 1963 har under hösten 1963 påbörjats andra etappen av
den nya sjuksköterskeskolan, omfattande undervisningslokaler, elevrum,
samlingslokaler m. m.
Under året har projekteringsarbetet för en radioterapeutisk klinik m. m.
slutförts. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på medicinens och sjukvårdens
område pågår en överarbetning av generalplanen.
11. Sinnessjuklagstiftningskommittén (1961: I In 16; 1962: I In 19;
1963: I In 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
21 juni 1954):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande i nedan angiven sakkunnigkommitté.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd.
Expert, tillika biträdande sekreterare:
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7; tel. 21 02 27 (biträdande sekreteraren).
126
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 12
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.
Kungl. Maj :t har den 27 juni 1957 uppdragit åt utredningen att, i samband
med utredningens tidigare erhållna uppdrag, verkställa en fullständig översyn
av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill utfärdade föreskrifter
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1957).
Med stöd av bemyndigande samma dag tillkallade ytterligare sakkunniga:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hamrin, R. Y., chefredaktör, led. av II kamm.;
Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nordqvist, H. V. H., se ovan, vice ordförande;
Österman, E. G. E., överläkare, f. d. riksdagsman;
Ämark, C. E., överläkare.
Tilläggsdirektiv för utredningen, se 1958: I In 27.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 sammanträtt
16 dagar, varjämte kommitténs arbetsutskott hållit 11 sammanträden.
Arbetet med färdigställande av lagtext och motiv pågår.
Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt arbete omkring den 1 april
1964.
12. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1961: I In 17;
1962: I In 20; 1963: I In 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handhava de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset, som hänskjutes till kommittén för handläggning:
Aare,
S. Th. B., byråchef, ordförande;
Birke, G. E., med. doktor, landstingsman, f. d. riksdagsman;
Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., sjukhusintendent.
Experter:
Dahlström, Greta, förste byråinspektör;
Ericsson, H. M. laborator.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., t. f. byrådirektör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 23 66, 33 36 94 eller växel 34 05 00.
Upphandling av utrustning för bakteriologiska, kemiska och fysiologiska
centrallaboratorierna, blodgivarcentralen, alkoholkliniken, institutionen för
teoretisk alkoholforskning samt neurologiska och neurokirurgiska klinikerna
med undantag för vissa laboratorielokaler har fortskridit enligt uppgjord
plan.
127
I Ss 12
Riksdagsberåttelsen år 196b
Förslag till inventarieutrustning i samband med om- och tillbyggnader
dels av allergologiska kliniken, dels i en första byggnadsetapp av radiumhemmet
har överlämnats den 14 februari 1963. Utrustningsanskaffningen
för radiumhemmet har därjämte påbörjats.
Arbetet med upprättande av utrustningsförslag för vissa laboratorielokaler
i neurokirurgiska kliniken pågår.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 15 sammanträden,
varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt vid åtskilliga
tillfällen.
13. Uredningen om den framtida verksamheten vid Norrbackainstitutet
(1961: I In 21; 1962: I In 22; 1963: I In 18)
Tillkallade den 28 januari 1957 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
29 juni 1956 för att utreda frågan om förläggande till Norrbackainstitutet
av viss medicinsk rehabiliteringsverksamhet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 september 1956):
Montell, J. E. O., överdirektör, ordförande;
Andersson, N. S. E., docent;
Butler, P., överläkare;
Nilsson, K. A., kamrer;
Parenius, M. P., avdelningschef.
Expert:
Bergh, E. A., byråchef.
Sekreterare:
Lingren, G. W., byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 45.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 icke hållit
något sammanträde.
Utredningsarbetet vilar i avvaktan på en ny generalplan för karolinska
sjukhusets utbyggnad. Denna plan beräknas komma att framläggas under
våren 1964.
14. 1957 års epileptikerutredning (1961: I In 24; 1962: I In 25;
1963: I In 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om Margarethahemmets framtida ställning inom epileptikervården
och inrättande av en epileptikeranstalt i Norrland samt härav
föranledda frågor rörande vårdbehovet för epileptiker och dess tillgodoseende
ävensom därmed sammanhängande spörsmål:
128
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 15
öhman, G. B., överdirektör.
Expert:
Herrlin, A. K.—M., medicinalrådsassistent.
Sekreterare:
Vrethammar, K. H., t. f. byråchef.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Under år 1963 har särskild uppmärksamhet ägnats åt det totala behovet
av vårdplatser vid epileptikeranstalter. Undersökningar har genomförts angående
det aktuella klientelet vid epileptikeranstalterna, bl. a. med hänsyn
till de intagnas kön, ålder och hemort. Förekomsten av epilepsisjuka barn
inom vissa skoldistrikt har utretts. Experten och sekreteraren har uppgjort
ett principförslag som är under bearbetning.
Utredningen beräknas vara slutförd senast den 1 juli 1964.
i »v* , » i. ‘t. * f. ■/*. » i "■'' tf.’ "•»i1
15. Barnanstaltsutredningen (1961: I 10; 1962: I 8; 1963: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att
undersöka möjligheterna att vid anstalter med barnklientel så långt möjligt
uppnå enhetlighet i fråga om standarden i olika avseenden samt för utredning
av andra därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 maj 1958).
Wallentheim, Annie E. E., led. av I kamm., ordförande;
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Hallerby, N. E., redaktör;
Kaijser, R. G. S., lasarettsläkare, led. av I kainm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Winther, O. W. G., t. f. budgetsekreterare.
Experter (för vissa frågor):
Michanek, G. D., sekreterare (fr. o. in. den 26 april 1963);
Sandels, Stina K., docent;
Schyl-Sekund, Gertrud S., forskningsassistent.
Sekreterare:
Michanek, G. D., sekreterare (t. o. in. den 25 april 1963);
Åsberg, L. E., sekreterare (fr. o. m. den 26 april 1963).
Biträdande sekreterare:
Åsberg, L. E., sekreterare (t. o. in. den 25 april 1963);
Karlsson, U., soc. stud. (fr. o. m. den 1 april 1963).
Lokal: Socialdepartementets kommittélokalcr, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 00 99, 21 03 17.
Direktiven för utredningen, se 1959: I S 23; 1962: I S 8.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 7 sam -
5 Dihang till riksdagens protokoll 1 samt.
RiksdaKuberättelsen
129
I S: 15
Riksdagsberättelsen år 1964
man träden, varav ett under tre dagar. Därjämte har utredningen gjort studiebesök
under fyra dagar till barnanstalter av skilda slag i landet. Programmet
för utredningens besök vid ca 125 institutioner är därmed slutfört.
Som ett led i kartläggningen av tillstånd och behov vid barnanstalterna
har utredningen utfört en undersökning om standarden i olika avseenden
vid samtliga institutioner som omfattas av utredningens översyn.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
16. Socialpolitiska kommittén (1961: I 11; 1962: I 9; 1963: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en socialpolitisk
översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958):
Michanek, E. N., statssekreterare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Bengtsson, I. B., led. av II kamm.;
Bystedt, Britt-Marie, sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation
(fr. o. m. den 23 februari 1963);
Hallström, H. G. F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Hydén, S. O., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Nilstein, A. H., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation
(t. o. m. den 22 februari 1963);
Nyhage, H. B., folkskollärare, f. d. riksdagsman;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Sjövall, Elisabet, poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Tilert, C. R., byråchef.
Experter:
Björhammar, C. A., byråchef (fr. o. m. den 20 april 1963);
Holmstedt, G. F., byråchef;
Odelberg, A. A., med. dr (fr. o. m. den 1 mars 1963);
Peterson, L. E., budgetsekreterare (fr. o. m. den 29 juni 1963);
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Svenson, S. G., kansliråd;
Tranell, E. O. B., byråchef (fr. o. m. den 6 mars 1963);
Åström, L.-Å. E., t. f. statssekreterare.
Huvudsekreterare:
Forslund, E. B., byrådirektör.
Lokal: Socialdepartementet; tel. (sekr.) lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1139); (bitr. sekr.) tel. 10 60 37, 20 79 32.
Direktiven för kommittén, se 1959: I S 24.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 10 sammanträden.
130
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I Ss 17
Under året har utförts en analys av statistiska centralbyråns undersökning
beträffande personer med låga inkomster 1958—1959 med särskild hänsyn
till innebörd och verkningar av inkomstprövningsregler i socialpolitiken.
Analysen har delgivits allmänna skatteberedningen och tjänat som underlag
för kommitténs utlåtande över studiehjälpsutredningens betänkande
Bättre studiehjälp (SOU 1963: 48).
I samarbete med studiehjälpsutredningen har under året även utarbetats
en promemoria angående åldersregler inom skatte- och socialpolitiken samt
exempel på sammanlagd effekt av vissa 16-årsregler m. m. Promemorian
har redovisats som bilaga till studiehjälpsutredningens ovan nämnda betänkande.
Arbete pågår med en redogörelse för en kartläggning av vården av handikappade.
Vidare behandlas frågor rörande social forskning, åldringsbostäder,
hemhjälp o. d. för åldringar och invalider samt ålderdomshem. En särskild
vårdlagstiftning diskuteras.
Kommittén har avgivit följande betänkanden: Hemmadöttrar, undersökningar
och förslag (december 1962; stencilerat), Vårdbidrag för svårt handikappade
barn (den 19 april 1963; stencilerat), Åldringsvårdens läge (juli
1963; SOU 1963:47), Statligt stöd till byggande av sjukhem (november
1963; stencilerat) och Trygghet för barns underhåll (november 1963; stencilerat).
Kommittéarbetet fortsätter under år 1964.
17. 1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens verkningar (1961:
I 13; 1962: I 10; 1963: I 7)
Kungl. Maj:t uppdrog den 20 september 1957 åt socialstyrelsen att undersöka
den av 1957 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningens ekonomiska
och sociala verkningar (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober
1957). Genom Kungl. Maj ris beslut den 20 mars 1959 befriades socialstyrelsen
från uppdraget.
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande samma dag för att fullfölja
ifrågavarande undersökning:
Faxén, K.-O., docent, ordförande;
Holmberg, P. H. A., fil. kand.;
Nilstein, A. H., förste sekreterare.
Sekreterare:
Åberg, Y., fil. lic.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7, tel.
20 73 21.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 4.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 4 sammanträden.
131
I S: 17 Riksdagsberättelsen år 196i
Utredningen har den 15 mars 1962 avgivit betänkande »Arbetstidsförkortningens
omfattning och utläggning» (SOU 1962: 17).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1964.
18. Mentalsjukvårdsberedningen (1961: I In 35; 1962: I In 28; 1963: I In 21)
Kungl. Maj :t bemyndigade den 5 juni och den 29 oktober 1959 chefen
för inrikesdepartementet bl. a. att tillkalla dels högst 7 sakkunniga att såsom
en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid handläggning
av frågorna om mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning
jämte därmed sammanhängande spörsmål dels ock en delegation om högst
nio ledamöter för att biträda beredningen vid handläggning av byggnadsoch
utrustningsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1959). Genom
beslut den 28 juni 1963 förordnade Kungl. Maj :t med tillämpning fr. o. m.
den 1 juli 1963, att mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
skulle upplösas samt att åt nämnda delegation lämnade uppdrag
i stället skulle avse mentalsjukvårdsberedningen. Antalet ledamöter
i mentalsjukvårdsberedningen fastställdes därvid till högst 9.1
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963:
Brunnberg, H. A., professor, ordförande;
Enmark, A., förbundsordförande;
Lindh, T. B. E., byråchef;
Ljungberg, E. G. L., docent, medicinalråd;
Lundquist, G. A. R., laborator, överläkare;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef;
Nygren, G. I., byrådirektör (suppl. för Söderqvist).
Experter:
Aare, S. Th. B., byråchef;
Björck, P. B. T., med. doktor;
Brolinson, J. E. A., förvaltningsdirektör (t. o. m. den 30 september 1963);
Bunner, T. Å. G., byggnadsråd;
Frey, T. S:son, professor, överläkare;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Hedvall, Rut, instruktionssköterska;
Lagervall, A. G., byrådirektör;
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör, med. doktor;
Lauritzen, F. K., byggnadsdirektör;
Lindberg, U. G., t. f. avdelningsdirektör;
Marknäs, N. S. V., avdelningsdirektör;
* Beträffande uppgift å mentalsjukvårdsbercdningens samt dess byggnads- och utrustningsdelegations
ledamöter under tiden 1 januari—30 juni 1963 hänvisas till föregående års riksdagsberättelse.
132
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I b: 18
Mårdli, G. A., byggnadsråd;
Österman, E. G. E., överläkare;
Rylander, C. G., professor;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent;
Strandlund, K. B., byrådirektör;
Wretmark, G. E., docent, lasarettsläkare;
Åmark, C. E., docent, överläkare.
Sekreterare:
Frithiof, L.-A., t. f. byrådirektör;
Wadenstein, L. H., byråintendent (t. o. m. den 31 december 1963);
Helander, K. S. U., förste byråsekreterare.
Hos beredningen anställda:
Eklund, H. H., assistent;
Karlsson, E. O. A., assistent.
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30 (växel); 11 78 95 (t. f. byrådirektören
Frithiof).
Direktiven för beredningen, se, i tillämpliga delar, 1960: I In 49.
I samråd med medicinalstyrelsen och beredningens expert, professor C.
G. Rylander, pågår programmeringsarbetet för rättspsykiatriska kliniker
jämte undersökning angående lämpliga förläggningsplatser för desamma.
Resultaten härav beräknas kunna redovisas i början av år 1964.
För den fortsatta upprustningen av mentalsjukvården har bl. a. i beredningens
anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 efter förhandlingar med
respektive landsting framlagts principförslag om kombinerade mental- och
kroppssjukvårdsenheter i Norrtälje, Värnamo och Varberg. - •
Genom beslut den 31 maj 1963 har Kungl. Maj:t uppdragit åt beredningen
att framlägga förslag till fortsatt upprustning av mentalsjukvården.
Beredningens expertgrupp för den öppna vården har under år 1963 fortsatt
sitt uppdrag att utreda frågan om en försöksvis organiserad öppen vård
vid de statliga mentalsjukhusen. Försöksverksamhet med dagsjukhusvård
och öppna mottagningar har fortsatt vid vissa sjukhus. Därjämte har försök
med industriell arbetsterapi förberetts vid två av sjukhusen.
Beredningen har i samråd med landstingen i Kristianstads och Västmanlands
län föranstaltat om en gemensam patientinventering att tjäna som
underlag för en bedömning av vårdbehovet i olika former för psykiskt sjuka
inom respektive landstingsområden. Under år 1963 har resultaten av
nämnda inventeringar delgivits beredningen.
Under tiden januari—juni 1963 har den förutvarande mentalsjukvårdsberedningen
hållit ett sammanträde, varjämte dess byggnads- och utrustningsdelegation
under samma tid hållit 7 sammanträden, förberedda av
delegationens arbetsutskott. Olika expertdelegationer har hållit ett flertal
sammanträden.
133
IS: 18
Riksdagsberättelsen år 196i
Under tiden juli—december 1963 har den nuvarande beredningen hållit
15 sammanträden, varjämte olika expertdelegationer hållit ett flertal sammanträden.
19. Mentalsjukvårdens personaldelegation (1961:1 In 35; 1962:1 In 28;
1963:I In 21)
Kungl. Maj:t bemyndigade den 5 juni 1959 och den 17 maj 1963 chefen
för inrikesdepartementet att, såvitt nu är i fråga, tillkalla högst 8 sakkunniga
för att såsom en särskild delegation biträda dåvarande mentalsjukvårdsberedningen
vid utredning rörande personalorganisationen vid statens
mentalsjukhus jämte därmed sammanhängande spörsmål. Genom beslut
den 28 juni 1963 förordnade Kungl. Maj :t, att personaldelegationen skulle
fortsätta sitt arbete såsom en självständig utredning, som hade att direkt
till chefen för socialdepartementet redovisa sitt arbete.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts ovannämnda bemyndiganden:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör, ordförande;
Åmark, C. É., docent, överläkare, vice ordförande;
Andrée, T., landstingsman (fr. o. m. den 18 maj 1963);
Emers, Jane I. J., byråinspektör;
Enmark, A., förbundsordförande;
Persson, S., ombudsman (fr. o. m. den 18 maj 1963);
Persson, S. B., sjukhusdirektör;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef.
Experter:
Franzén, Margareta, kurator;
Israel, J., docent ;
Olsson, Gertrud, instruktionssköterska;
Royen, 8. N. H., organisationsdirektör;
Zetterström-Lagerwall, Ingegerd M., direktör.
Sekreterare:
Fägring, R. S., byrådirektör.
Bitr. sekreterare:
Andersson, K. B. G., notarie (fr. o. m. den 10 januari 1963).
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30.
Direktiven för delegationen, se, i tillämpliga delar, 1960: I In 49.
Personaldelegationen har den 5 mars 1963 avgivit betänkandet »Mentalsjukhusens
personalorganisation. Del 1. Intervju- och frekvensundersökningar
m. m.» (SOU 1963: 24)
Delegationen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 21
sammanträden.
134
I S: 20
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
Delegationen beräknas komma att under år 1964 avgiva sitt huvudbetänkande
med synpunkter och förslag rörande en ny personalorganisation
vid mentalsjukhusen.
20. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö
(1961: I In 37; 1962: I In 29; 1963: I In 22) .
Tillkallade den 1 oktober 1959 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30
juni samma år för att på statens vägnar dels upptaga förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och Malmö stad angående vissa i bemyndigandet
särskilt angivna frågor, dels ock i övrigt förhandla med landstinget och staden
angående sådana frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och Malmö:
Wulff, K. E., generaldirektör, ordförande;
Rydback, A. V. L., överdirektör;
Waldenström, J. G., professor.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., e. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., e. förste byråsekreterare.
Lokaler: Bankinspektionen; tel. 24 21 20 (ordföranden); Stora Nygatan
14; tel. 10 15 50 (sekreteraren).
Kommissionen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 17
sammanträden.
Den 1 november 1962 kvarstod följande efter den 1 oktober 1959 lämnade
uppdrag:
den 13 maj 1960 att upptaga förhandlingar med Malmö stad angående
frågan huruvida staten eller staden slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar;
den
5 maj 1961 att dels upptaga förhandligar med Malmöhus läns landsting
och övriga vederbörande om avveckling av nuvarande statsbidrag till
driften av centralanstalten för radioterapi vid lasarettet i Lund, dels upptaga
förhandlingar med Malmö stad om träffande av de överenskommelser, som
må erfordras vid ett genomförande av ifrågasatt ökning av den årliga intagningen
i de propedeutiska och kliniska ämnena till 160 studerande vid den
medicinska fakulteten i Lund.
Kungl. Maj :t har därefter åt kommisionen ytterligare uppdragit att upptaga
förhandlingar med Malmöhus läns landsting beträffande.
vissa frågor angående uppförande och drift av en bakteriologisk institution
vid universitetet i Lund (den 14 december 1962);
de frågor, som äger samband med tillkomsten av nybyggnad för radiofysiska
institutionen vid universitetet i Lund (den 25 januari 1963);
135
I S: 20
Riksdagsberättelsen dr 196b
fördelningen mellan staten och landstinget av kostnaderna för vissa kulvertarbeten
i samband med uppförandet av den barnpsykiatriska kliniken
vid lasarettet i Lund (den 15 mars 1963);
fördelningen mellan staten och landstinget av kostnaderna för byggnadsetapperna
C och D av centralblocket vid lasarettet i Lund (den 6 september
1903).
I skrivelse den 10 december 1962 har kommissionen efter förhandlingar
framlagt förslag till lösning av vissa frågor rörande tillämpningen av 1952
års avtal mellan staten och Malmö stad angående medicinsk undervisning
och forskning vid Malmö allmänna sjukhus.
Med skrivelse den 12 februari 1963 har kommissionen för Kungl. Maj:ts
prövning överlämnat ett den 21 januari 1963 med delegerade för Malmö stad
ingånget avtal angående Malmö allmänna sjukhus, genom vilket såväl uppdraget
rörande ökad läkarutbildning som frågan om evalveringsersättning
lostes.
Rörande de återstående uppdragen pågår i samtliga fall förhandlingar
med Malmöhus läns landsting samt — i fråga om centralanstalten för radioterapi
— dess medintressenter. Dessa förhandlingar beräknas kunna slutföras
under år 1964.
21. Statens ungdomsråd (1961: I 16; 1962: I 11; 1963: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 november 1959 för
att samordna och stimulera de frivilliga organisationernas arbete bland
ungdom och för ungdomsfostran samt för att främja samverkan med motsvarande
verksamhet från de berörda myndigheternas sida ävensom med
hem och skola:
Carlstein, Rune, stadskassör, led. av II kamm., ordförande;
suppl.: Stenberg, Nils, direktör;
Andrén, Ingrid, fru;
suppl.: Mundebo, Ingemar, lektor;
Arvidsson, Ebbe, rektor;
suppl.: Bengtson, Bo, direktör;
Berg, Vilhelm, sekreterare;
suppl.: Forssner, Sarah, sektionschef;
Engström, Stina, civilekonom;
suppl.: Ström, Turid, pol. mag.;
Eriksson, Allan, förbundssekreterare;
suppl.; Sandehult, Inga, fru;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör (t. o. m. den 5 april 1963);
Tholin, Bertil, stadssekreterare (fr. o. m. den 6 april 1963);
136
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S* 21
suppl.: Sterne, Gösta, disponent;
Husén, Torsten, professor;
suppl.; Mårtensson, Ivan, kriminalkommissarie;
Högemark, Karl, studierektor (t. o. m. den 9 september 1963);
Uddman, Ralph, studierektor (fr. o. m. den 10 september 1963);
suppl.: Heffler, Hugo studierektor (t. o. m. den 9 september 1963);
Dahlin, Sven, studieombudsman (fr. o. m. den 10 sept. 1963);
Johansson, Erland, fil. mag.;
suppl.: Hellberg, K.-E.;
Kyling, Folke, borgarråd;
suppl.: Ericson, Gerhard, ungdomsintendent;
Lindqvist, Alvar, förbundssekreterare;
suppl.: Lind, Ernst, riksinstruktör;
Lund, Ragnar, undervisningsråd;
suppl.; Gråby, Lars, konsulent;
Mattsson, Roland, gymnastikdirektör;
suppl.: Wiklund, Torsten, överste (t. o. m. den 5 april 1963) ;
Ahlström, Arne, rikskonsulent (fr. o. m. den 6 april 1963);
Molin, Rune, sekreterare;
suppl.: Segerström, Ingrid, förbundssekreterare;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
suppl.: Wedin, Nils, J., förbundsordförande;
Rosén, Göta, byråchef;
suppl.: Hasselrot, Brita, byråchef;
Ström, Ingmar, direktor;
suppl.: Andersson, Ingrid, barnavårdsombud;
Åkerman, Fredrik, direktör;
suppl.: Hellström-Olsson, Rosa, fru;
östlund, Harry, fil. mag.;
suppl.: Tapper, Karl-Herman, rektor.
Sekreterare:
Andersson, Harry, socionom.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 tr., Stockholm C; tel. 20 80 43.
Ungdomsrådet har inom sig utsett ett arbetsutskott, bestående av, Carlstein,
ordförande, Andrén, Johansson, Lund, Mattsson, Molin, Rosén, Ingmar
Ström och östlund, samt, såsom suppleanter, Arvidsson, Gerhard Ericson,
Allan Eriksson, Gråby, Hasselrot, Lindqvist och Turid Ström.
Ungdomsrådet deltager i planläggningen av den upplysningsverksamhet
rörande tobaksrökningens skadeverkningar, som medicinalstyrelsen (prop.
1963: 77) fått i uppdrag att genomföra i samråd med ungdområdet.
Sedan någon tid tillbaka har ungdomsrådets organisations- Och arbetsformer
varit föremål för utredning av en inom ungdomsrådet tillsatt ar
-
5-j- Hihang (ill riksdagens protokoll 196t. i samt.
KikndaRHberättelsen
137
I S: 21
Riksdags berättelsen år 1964
betsgrupp. Förslag till ny organisations- och arbetsform för rådet har överlämnats
till Kungl. Maj :t den 11 december 1963.
Under tiden november 1962—oktober 1963 har ungdomsrådet hållit 7
sammanträden. Arbetsutskottet har under samma tid hållit 9 sammanträden.
Delegationen för viss upplgsningsverksamhet i ungdomsfrågor.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 juli 1961 har uppdragits åt statens
ungdomsråd att vara samordnande och rådgivande organ för den upplysningsverksamhet
i ungdomsfrågor, i syfte att främja ungdomens anpassning
i samhället, vilket förutsattes komma till stånd enligt prop. 1961:104.
Dessutom skall ungdomsrådet ta de initiativ och vidta de åtgärder i övrigt,
som finnes påkallade för en intensifierad sådan upplysningsverksamhet.
För det närmare fullgörandet av ifrågavarande uppdrag har utsetts en delegation
för upplysningsverksamheten. Den har f. n. följande sammansättning:
Carlstein,
Rune, stadskassör, led. av II kamm., ordförande;
Mattsson, Roland, gymnastikdirektör;
Ström, Turid, pol. mag.
Ersättare:
Gråby, Lars, konsulent;
Johansson, Erland, fil. mag.
Adjungerade ledamöter:
Holmberg, Göran, redaktör;
Lundgren, Rolf, redaktionschef.
Sekreterare:
Andersson, Harry, socionom.
Lind, Ernst, riksinstruktör (fr. o. m. den 1 april 1963).
Lokal: Se Statens ungdomsråd.
Ungdomsrådet har påbörjat produktion av film i ungdomsfrågor m. in.
Vidare planlägger rådet bl. a. en kampanj för ledare inom ungdomsarbetet,
varvid samarbete sker med Sveriges radio/TV, som kommer att medverka
i kampanjen. Dessutom planlägges en upplysningsverksamhet för ökat föräldraansvar
för ungdomens fostran.
22. Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning (1961: I In 42; 1962: I In 32;
1963: I In 23)
Tillkallade den 13 maj 1960 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1
april 1960 för att verkställa översyn av statsbidragssystemet på kroppssjukvårdens
område jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes- tidn. den 8 april 1960) samt — utvidgat uppdrag jämlikt Kungl.
138
I S:23
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
brev den 13 september 1963 — jämväl översyn av utgående statsbidrag till
psykiatriska lasarettskliniker, till anstalter för lättskötta psykiskt sjuka,
psykiskt efterblivna, epileptiker, psykopatiska och nervösa barn samt till
psykisk barna- och ungdomsvård ävensom de övriga statsbidrag, som utredningen
finner kunna behandlas i förevarande sammanhang:
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Lindberg, N. O., kansliråd;
Olerud, E. H., sekreterare;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef.
Sekreterare:
Esseen, J. Å. B., direktörsassistent.
Lokal: Hallands läns landstings kansli, Stationsgatan 48 A, Halmstad;
tel. 243 00 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1961: I In 42.
Utredningen har under tiden december 1962—november 1963 hållit 5
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1964.
23. Vtredning för översyn av I95i års lag om undervisning och vård av vissa
psykiskt efterblivna (1963: I In 21)
Kungl. Maj :t har den 2 februari 1961 uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningen
att verkställa en översyn av 1954 års lag om undervisning och vård
av vissa psykiskt efterblivna jämte därmed sammanhängande spörsmål.
Därefter har Kungl. Maj:t den 28 juni 1963 uppdragit åt chefen för rättsavdelningen
i inrikesdepartementet S. F. Nordlund — vilken den 7 februari
1963 av chefen för inrikesdepartementet tillkallats att såsom expert biträda
mentalsjukvårdsberedningen med särskild uppgift att i ordförandes ställe
leda beredningens arbete med översyn av nämnda lag — att såsom särskild
sakkunnig och med biträde av de experter och sekreterare, som tidigare för
detta ändamål tillkallats åt mentalsjukvårdsberedningen, fullfölja ifrågavarande
översyn. Sålunda har tillkallats:
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef.
Experter:
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Forssman, H. A., professor, överläkare;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Grunewald, K. R., t. f. överinspektör;
Larsson, J. M. I. A., rektor;
Nordfors, G. M., rektor (suppl. för Larsson);
139
I S: 23
Riksdags berättelsen år 196\
Wessman, O. L. S., särskoleinspektör.
Sekreterare:
Westin, N. O., t. f. förste byråsekreterare.
Lokaler: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00 (Nordlund); inrikesdepartementets
kommittélokaler, Drottninggatan 21; tel. 24 55 00 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden februari—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1964.
24. Kommittén för behandlings forskning vid ungdomsvårdsskolorna
(1962: I 20; 1963: I 14)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
utreda frågan om behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Blomberg, R. A., rektor, tillika sekreterare;
Grunewald, K. R., t. f. överinspektör;
Johannesson, I. V., lektor, docent;
Lindskog, G. U. B., docent;
Sveri, K., docent.
Bitr. sekreterare:
Persson, T. I., förste assistent.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 61 04.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 20.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 14 sammanträden.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under första kvartalet 1964.
25. 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av
ungdomsvårdsskoleelever (1961: I 21; 1962: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för utredning
av frågan om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Rosén, Göta, byråchef, ordförande;
Sjövall, Elisabet, med. lic., poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Tågmark, A., f. d. rektor.
Experter:
Gordan, K., fil. lic. (fr. o. in. den 30 november 1963);
Grunewald, K. R„ med. lic., t. f. överinspektör.
140
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
IS: 27
Sekreterare: " .
Mattson, O. R., sekreterare. ^ : i •, • < m
Biträdande sekreterare: . v ; ; .t >''
Nilsson, K. G., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1963).
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
11 22 76 (sekr.) och Socialstyrelsen, Stockholm 2; tel. 22 12 00 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1961: I S 21.
Utredningen som under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 10
sammanträden, har den 28 juni 1963 avlämnat delbetänkandet »Vård utom
ungdomsvårdsskola — organisation och principer» (stencilerat).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört omkring den 30 juni 1964.
. • ■ « •; - r •>’ ; ;• : J -,lt r''i V ? »t
26. Yrkesskadeutredningen (1962:1 22». 1963:116)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
göra en översyn av lagstiftningen om yrkesskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 juli 1961): ’ !
Samuelsson, Yngve, generaldirektör, ordförande; _ ‘ "
Hultström, Leif A. I., t. f. överdirektör;
Hydén, Sven O., direktör; 7
Nilsson, Harald, förbundsordförande;
Werner, Gunnar, direktör;
Experter: . ,,
Engström, Martin, byråchef ’ ’ , . /
Wentz, Nils Olof, hovrättsassessor.
Sekreterare:
Blomdahl, Sven, t. f. försäkringsråd
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 59 eller 61 26 40.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 22.
Utredningen i sin helhet har under tiden november 1962—oktober 1963
hållit 13 sammanträden. Därjämte har vid ett flertal tillfällen överläggningar
ägt rum mellan ordföranden, enskilda ledamöter och experter.
Arbetet beräknas fortsätta under år 1964.
27. Samarbetskommittén för behandling av frågan om utbildning av viss
sjukvårdspersonal (1962: I In 39; 1963: I In 29)
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd
med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning för
eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratoriepersonal,
141
IS: 27
Riksdagsberättelsen år 196t
röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta
personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullgörande tillsatt en samarbetskommitté
till vilken också tillfälliga experter knutits.
Sekreterare:
Strandberg, Margit, förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm; tel. 54 05 20.
Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under år 1964.
28. Smittlagstiftningsutredningen (1962:1 In 43; 1963:1 In 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om smittsamma sjukdomar jämte
därmed sammanhängande spörsmål:
Rahm, A. H. B., byråchef.
Experter:
Dahlström, G., docent, överläkare;
Ehinger, A., länsläkare;
Hellerström, S. C. A., professor;
Ström, J., docent, överläkare;
Tottie, M., med. lic.;
Zetterberg, B. I., professor.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., byrådirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 43.
Utredningsmannen har under tiden december 1962—oktober 1963 hållit
6 sammanträden med experterna.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
29. 196T års sjukförsäkringsutredning (1963: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av sjukförsäkringslagen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Persson, Yngve, förbundsordförande, ordförande;
Edström, Gunnar, professor, led. av I kamm.;
Kaijser, Rolf G. S., överläkare, led. av I kamm.;
Malm, Erik, försäkringsdomare;
Olofsson, Gunnar, t. f. byråchef;
Pettersson, Harald, lantbrukare, led. av I kamm.;
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
142
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I Ss 30
Experter:
Osvald, Olof K., medicinalråd;
Swarén, Ulla, apotekare.
Sekreterare:
Lindencrona, Fredrik, byråchef (t. o. m. den 20 mars 1963);
Perenius, Ernst, byråassistent (fr. o. m. den 21 mars 1963);
Mårdell, Birgit, byrådirektör (fr. o. in. den 9 september 1963).
Biträdande sekreterare:
Perenius, Ernst, byråassistent (t. o. m. den 20 mars 1963);
Wase, Kjell, sekreterare (t. o. m. den 28 februari 1963).
Lokal: Sveavägen 13—15 III, Stockholm C; tel. 24 32 30.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 17.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
. .
Utredningens arbete kommer att fortgå under år 1964.
30. Centrala rehabiliteringsberedningen (CRB) (1963:1 18)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att pröva frågor om den ändamålsenliga organisationen och samordningen
av rehabiliteringsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari
1962):
Apelqvist, K. A. S., direktör, ordförande;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Forssman, S. P. M., professor;
Hirsch, C., professor;
Hultström, L. A. I., t. f. överdirektör;
Lindvall, H., kommunalråd;
Montan, K. J. A., kanslichef;
Olsson, B. K., landstingsdirektör.
Experter: (för utredning om vanföreanstalternas ställning och verksamhet)
,, i
Anneli, E. G., överdirektör; . , <
Sundmark, B. W., byrådirektör.
Sekreterare och chef för kansliet:
Lundgren, Ann-Margret, byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Äkerblad, B. I., överläkare;
Amer, Maj-Britt, förste byråsekreterare.
Lokal: Tegnérgatan 16, Stockholm Va; tel. 31 07 51 (kanslichefen),
31 07 54 (biträdande sekreterare), 31 07 58 (expedition).
Direktiven för beredningen, se 1963: I S 18.
143
IS: 30
Riksdagsberättelsen år 1964
Beredningen, som under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 15 sammanträden
och ett antal delegationssammanträden, har den 11 december
1962 avgivit en stencilerad (sedermera tryckt) promemoria med riktlinjer
för den allmänna rehabiliteringsorganisationen.
Arbetet beräknas fortsätta under år 1964.
31. Socialstyrelseutredningen (1963: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
utreda och framlägga förslag rörande socialstyrelsens organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 mars 1962):
Engström, G. T., häradshövding.
Experter:
Forslund, E. B., byrådirektör (fr. o. m. den 8 oktober 1963);
Stenkula, C. G., socialdirektör hos Lunds stad (fr. o. m. den 8 oktober 1963);
Sturkell, C.-E., t. f. byråchef (fr. o. m. den 8 oktober 1963);
Sverne, T. E., bitr. häradshövding.
Sekreterare: i v.-i-. r.''.
Nissen, L. S. Veronika, byrådirektör.
Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm 34; tel. 54 02 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 20.
Utredningsarbetet, som bedrives i samarbete med statskontoret, beräknas
kunna slutföras under år 1964.
32. 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen (1963: I In 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för översyn
av sjuksköterskeutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1962):
Rydback, A. V. L., överdirektör, ordförande;
Binett, E., förbundssekreterare;
Biörck, K. G. W., professor;
Gröndal, H. O. F., landstingsdirektör (t. o. in. den 21 oktober 1963);
Johnsson, Inga H. L., organisationssekreterare (fr. o. m. den 22 oktober
1963);
Kärrlander, E. H., led. av II kamm.;
Lundgren, Karin M., rektor;
Zetterström-Lagervall, Ingegerd M., direktör.
Experter:
Andrell, B. Maria (Majsa) K., byrådirektör;
Eländer, K. O., sekreterare;
Forslund, K. E., konsulent;
144
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 33
Israel, J., universitetslektor;
Johnsson, Inga H. L., organisationssekreterare (t. o. m. den 21 oktober
1963);
Lindström, Alice, rektor (fr. o. in. den 29 april 1963);
Magnusson, D. N., docent (fr. o. m. den 1 juni 1963);
Naeslund, J. S., lektor (fr. o. m. den 23 september 1963).
Sekreterare:
Björinder, K. E. H., skolsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Östling, Berit, biträdande rektor (fr. o. m. den 1 juni 1963).
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 10, 3 tf.; tel. 11 46 50 (ordf.); 21 93 61,
2193 62, 2193 65 (kansliet).
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 41.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 haft två sammanträdesperioder
om vardera 4 dagar samt i övrigt hållit 12 sammanträden.
Den i direktiven omförmälda intervjuundersökningen har genomförts. Vidare
har utredningen medverkat vid en av Svenska landstingsförbundet företagen
frekvensundersökning av arbetet på 8 sjukhus ävensom vid en sociologisk
undersökning rörande sjuksköterskornas yrkesaktivitet och rörlighet
på arbetsmarknaden. Därjämte har utredningen tagit del i uppläggningen
av försöksverksamhet med psykologiska inträdesprov vid vissa sjuksköterskeskolor.
Utredningen avser framlägga sina förslag i två etapper. Ett första delbetänkande
beräknas kunna avlämnas under första kvartalet 1964. Arbetet beräknas
kunna avslutas under år 1964.
33. Utredning angående hembiträdeslagstiftningen (1963: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1962 för att
verkställa utredning angående hembiträdeslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 maj 1962):
Samuelsson, G. Y.,generaldirektör.
Experter:
Englund, Ingegerd, förste vice ordförande i Sveriges husmodersföreningars
riksförbund;
Jönsson, Ingeborg, förste byråinspektör;
Liljegren, Märta, ombudsman (fr. o. m. den 21 januari 1963);
Sandell, Viola, led. av II kamm.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 21 januari 1963).
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 59 (ordföranden) och
145
I S: 33
Riksdagsberättelsen år 196i
Arbetsdomstolen, Stora Nygatan 2 A; tel. 23 66 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 21.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
34. Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda m. m. (1963: I In 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser för
apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Ekblom, O., f. d. landshövding (t. o. m. den 14 juni 1963);
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör (fr. o. m. den 8 oktober 1963).
Experter:
Eklund, S. direktör;
Gunnarsson, A., byråchef;
Kalén, O., f. d. byrådirektör;
Tiby, K. I., byrådirektör;
Wester, S., apotekare;
Åkerlund, Mimmi, ombudsman;
östensson, M., ombudsman.
Sekreterare:
Regen, G., t. f. byrådirektör.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60 (den sakkunnige) och
lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekr.).
Utredningsmannen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit
19 sammanträden med experter.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1964. i * -
35. Familjeberedningen (1963: I 22)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1962 med uppgift att
kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets service
för barnfamiljerna och att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag beredningen
med anledning härav finner påkallade:
Lindström, Ulla, statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
Bentzel, R. H., professor;
Bornedal, Barbro, fru;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
146
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I St 36
Karlsson, Georg, professor;
Landberg, Maj-Lis, kassörska;
Lundberg, Kerstin, redaktör;
Nyman, Linnea, bitr. skyddskonsulent;
Rehnberg, K. B., byrådirektör;
Söderling, B., docent;
Wilandh, Katarina, fru.
Experter:
Boalt, Carin, fil. lic. (fr. o. m. den 7 maj 1963);
Carlsson, Gunnel, seminarielärare;
Hasselrot, Brita, t. f. byråchef;
Isberg, Ä., förste kanslisekreterare ;
Sjögren, Britta, intendent (fr. o. m. den 8 februari 1963).
Sekreterare:
Jönsson, G., förste kanslisekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 79 49.
Beredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Därutöver har arbetsgrupper inom beredningen hållit ett flertal
sammanträden.
Beredningen har i januari 1963 avgivit en promemoria rörande barnstugeverksamheten
samt i oktober 1963 en promemoria angående social
hemhjälp (stencilerad).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
36. Utredningen om medicinalväsendets centraladministration (MCAntredningen)
(1963: I In 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1962
för att verkställa utredning angående organisationen och arbetsuppgifterna
för medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 oktober 1962):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Engel, A. G. W., generaldirektör;
Rexed, B. A., professor;
Sandberg, H. A. S., landstingsdirektör;
Sterner, R. M. E., generaldirektör;
Wihlborg, H H„ byråchef, tillika sekreterare.
Expert:
Sjöström, Å. B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Holmsten, R. G., förste byråsekreterare.
147
I Ss 36 Riksdagsberättelsen år 1964
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Direktiven för utredningen, se 1963; I In 47.
Utredningen har under tiden december 1962—oktober 1963 hållit 7 sammanträden,
omfattande tillsammans 9 sammanträdesdagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1964.
37. 1962 års utredning angående högstadieundervisningen för rörelsehindrade
m. m. (1963: I In 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1962 för att utreda
organisationen av högstadieundervisningen för vissa handikappade
elever m. m.:
Anneli, E. G., överdirektör;
Sundmark, B. W., byrådirektör.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 48. :
Utredningen har i en promemoria den 18 juni 1963 (stencilerad) redovisat
de viktigare frågeställningar som inryms i uppdraget.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
• | ■ D f;"i t il IsA-iHil ■ ■ ‘
''• v‘i v;.*;«!. • i,? * •• : t :i i5T-;;, Mr l, • « r:
.. 38. Pensionsförsäkringskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1963):
Granqvist, L. M., president, ordförande; .. v .
Danielson, G. H., lagbyråchef;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Gustavsson, K. R., ombudsman, led av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Magnusson, A. T., disponent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Petri, C. A. H., hovrättsassessor.
Lokal: Försäkringsdomstolen, Sveavägen 13—15,n, Stockholm 40; tel.
24 48 10.
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den
14 december 1962):
Det omfattande utredningsarbete som legat till grund för de senaste årens socialförsäkringsreformer
har bedrivits med sikte på ett nytt, materiellt och organisatoriskt
enhetligt system för sjukförsäkring, folkpensionering och tilläggspensionering.
Parallellt med att statsmakterna våren 1961 fastslog principerna för den nya
148
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 38
organisationen, förbereddes de nya materiella reglerna genom utredningar i 1958
års socialförsäkringskommitté, i socialpolitiska kommittén och i socialdepartementet.
I våras gav statsmakterna i huvudsak sin anslutning till de förslag som
framkom under dessa utredningar (prop. 90; L2U 27; rskr 250) och den 1 januari
1963 träder lagen om allmän försäkring i kraft.
På vissa punkter fann statsmakterna vid sin behandling av de materiella frågorna
att ett slutligt ställningstagande borde föregås av ytterligare utredning eller
att utredningsarbetet eljest borde kompletteras. Denna kompletterande utredning
bör nu komma till stånd.
Som bekant innebär de reformer, som beslutats med lagen om allmän försäkring,
en kraftig utbyggnad av förtidspensioneringen. De stora nyheterna på området är
förbättringar som kommer invalider i alla åldersgrupper till godo. Vid lagens tillkomst
diskuterades även särskilda förbättringar av pensionsrätten för dem som
blivit invalider i unga år, men i denna fråga kom inget avgörande till stånd.
Yrkesskadeförsäkringslagen innehåller bestämmelser om en fördelaktigare livränteberäkning
än den vanliga för dem som skadas medan de undergår yrkesutbildning
eller när de befinner sig i början av sin yrkeskarriär. Med förebild i denna
lagstiftning ville socialförsäkringskommittén inom tilläggspensioneringen införa
bestämmelser, enligt vilka studier, annan utbildning och värnpliktstjänstgöring
under vissa förutsättningar skulle kunna ge pensionspoäng. I somliga fall
skulle en försäkrad som fick sin arbetsförmåga nedsatt i unga år enligt kommittéförslaget
kunna få pension även om han aldrig hunnit ut i förvärvsarbete. I andra
fall skulle den försäkrade erhålla en högre pension än som följer av de allmänna
reglerna. Staten skulle stå för kostnaden för de föreslagna s. k. gratispoängen.
Förslaget om gratispoäng inom tilläggspensioneringen upptogs inte i propositionen
till riksdagen. Min företrädare i ämbetet gav uttryck för allvarliga betänkligheter
mot att förändra tilläggspensioneringen från en avgiftsfinansierad försäkring
mot bortfall av förvärvsinkomst till ett system med blandad avgifts- och skattefinansiering,
i vilket olika omständigheter utöver inkomstbortfall skulle kunna ge
upphov till pensionsrätt. Han betonade, att pensionsfrågorna för dem som blir invalider
i unga år rymmer särskilda problem, men han ansåg att dessa problem
borde angripas från andra och mer generella utgångspunkter än kommittén gjort.
Den förnyade utredning, som nu bör företagas, bör ha till syfte att skapa regler,
som kompenserar invaliden för de särskilt ogynnsamma effekter av invaliditeten,
vilka har samband med att denna inträtt i ett tidigt skede av hans liv. Skall en
sådan reform fylla rimliga anspråk på effektivitet torde den få utformas på annat
sätt än socialförsäkringskommittén föreslagit. Andra kategorier av tidigt invalidiserade
än de som bedrivit studier eller fullgjort värnplikt kan med samma fog som
dessa göra anspråk på förbättrade pensioner. Det är för mig ännu en öppen fråga
om lösningen på de här aktuella pensionsproblemen bör sökas enbart inom folkpensioneringen
eller inom båda grenarna av det allmänna pensionssystemet. Däremot
torde det inte vara lämpligt att söka komma till rätta med problemen endast
genom en uppmjukning av villkoren för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen.
Vid en komplettering av den allmänna pensioneringen på denna punkt
bör man undvika att införa nyheter som bryter mot systemets allmänna konstruktion
eller eljest mot dess grundläggande principer.
Under utredningsarbetet bör samråd sökas med yrkesskadeutredningen, som i
sitt arbete på att samordna yrkesskadeförsäkringen med den allmänna pensioneringen
lär kunna ställas inför besläktade problem.
Ett annat problem inom förtidspensioneringen, som utredningen bör ta upp, giil -
149
I S: 38
Riksdagsberättclsen ur 196 i
ler dem som åtnjuter partiell förtidspension. Enligt gällande bestämmelser kan en
sådan pensionär, även om han skulle ha en blygsam pension och en förhållandevis
stor arbetsinkomst, inte förvärva ytterligare pensionsrätt inom tilläggspensioneringen.
Svårigheten att ge de partiellt arbetsföra pensionärerna en bättre ställning i
detta hänseende beror i viss utsträckning på att förtidspensionen från tilläggspensioneringen
i normalfallet beräknas så, att den motsvarar den ålderspension den
försäkrade skulle ha fått under det antagandet att han haft viss inkomst för varje
år fr. o. in. det då pensionsfallet inträffat t. o. m. det då han uppnått 65 års ålder.
Metoden innebär att den försäkrade för vissa år tillgodoräknas s. k. antagandepoäng
som inte har motsvarighet i faktiska förvärvsinkomster. Det skulle kunna
leda till dubbelersättning om den partiellt arbetsföre pensionären för samma år
som dessa antagandepoäng avser även finge räkna pensionspoäng på sina faktiska
arbetsinkomster.
Socialförsäkringskommittén kom till slutsatsen att den partiellt arbetsföre inte
borde ha möjlighet att förvärva ytterligare pensionsrätt inom tilläggspensioneringen,
om han åtnjöt en förtidspension grundad på antagandepoäng. Däremot
skulle han kunna intjäna nya pensionspoäng om han hade förtidspension endast
från folkpensioneringen eller, förutom sådan pension, en förtidspension från tilläggspensioneringen
enligt en mindre förmånlig regel som inte bygger på antagandepoäng.
Förtidspension av sistnämnda slag förekommer för den som vid tiden
för pensionsfallet eller åren närmast dessförinnan inte haft förvärvsarbete eller
arbetat endast i ringa omfattning.
Socialförsäkringskommitténs förslag avvisades i propositionen. Det anfördes, att
förslaget skulle kunna leda till att en förtidspensionär, som inte kunde tillgodoräkna
sig antagandepoäng och som alltså före pensionsfallet haft ingen eller ringa
anknytning till tilläggspensioneringen, kom i ett bättre läge än en förtidspensionär
med den fastare anknytning som är en förutsättning för tillgodoräknande av
antagandepoäng. Vidare invändes att kommittén inte yttrat sig om hur och under
vilka förutsättningar de pensionspoäng, som intjänats sedan pension börjat utgå,
skulle läggas till grund för pensionsberäkningen. Kommittén hade inte löst sådana
frågor som huruvida de nyförvärvade pensionspoängen skulle få brukas till att
förhöja eu redan utgående förtidspension och efter vilka grunder i så fall en gränsdragning
skulle ske med hänsyn till om invaliditetsorsakerna låg i tiden före eller
efter det den försäkrade började uppbära pension.
Tanken att den partiellt arbetsföre pensionären skall kunna tjäna in tilläggspension
står i och för sig i god överensstämmelse med tilläggspensioneringens princip
att inkomster av förvärvsarbete skall grunda pensionsrätt. Såsom framgått av
det anförda möter i denna lagstiftningsfråga vanskliga problem som behöver allsidigt
belysas. Det är i hög grad önskvärt att utredningen når fram till positiva resultat
utan att kraven på fasthet och konsekvens i regelsystemet eftersättes. Man
bör undvika att ge vissa grupper av försäkrade en särskilt förmånlig pensionsberäkning
och det får inte öppnas vägar till spekulation på pensionssystemets bekostnad.
I samband med de senaste årens pensionsbeslut har frågan om änkepension till
frånskild kvinna, vars förutvarande make avlider, diskuterats vid flera tillfällen.
Två förslag i ämnet har lagts fram. Enighet har rått om att sådan pension bör kunna
utgå, men när det kommit till reglernas närmare utformning har enigheten brutits.
Något beslut om införande av pensionsrätt för frånskilda kvinnor har därför
inte kunnat fattas.
150
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 38
Det ena av de förslag, på vilka jag nyss syftade, är det som socialförsäkringskommittén
lade fram i sitt betänkande Förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen
m. m. (SOU 1959: 32). Förslaget, som enbart rörde folkpensioneringen,
gick ut på att en pension — till beloppet motsvarande hälften av änkepensionen —
skulle utgivas till en frånskild kvinna, när hennes förutvarande man avled, under
i princip samma förutsättningar som om äktenskapet upplösts först genom mannens
död. Pensionsrätt skulle dock inte föreligga i vissa fall som kännetecknades
av att kvinnan grovt åsidosatt sina plikter mot mannen. Gentemot detta förslag
androgs under ärendets fortsatta behandling bl. a., att reglernas utformning skulle
kunna leda till pension i många fall då något behov av pensionsskydd inte förelåg.
I propositionen nr 75 till 1960 års riksdag avvisades kommittéförslaget med den
motiveringen att pensionsrätten borde reserveras för sådana fall, då det kunde
antagas vara vanligt att den frånskilda kvinnan kom i ett sämre försörjningsläge
genom mannens död.
Den inom socialdepartementet utarbetade promemorian Lag om allmän försäkring
m. m. (SOU 1961: 39) återkom till problemen med de frånskilda kvinnornas
rätt till änkepension. Däri föreslogs gemensamt för folk- och tilläggspensioneringen
att pensionsrätt skulle tillkomma frånskild kvinna, som vid tiden för den förutvarande
mannens död hade rätt till underhållsbidrag från honom, och att pensionen
i princip inte skulle få vara större än underhållsbidraget. För det fall att en
försäkrad efterlämnade både änka och frånskild hustru skulle i princip ingendera
kvinnans pension minskas på grund av att det fanns mer än en änkepensionsberättigad
efter den försäkrade.
I propositionen om den allmänna försäkringen upptogs ett förslag som anslöt till
denna konstruktion. Förslaget möttes av kritik från flera håll, och i riksdagen
väcktes motioner om ändringar i olika riktningar. Utskottet framhöll, att gällande
familjerättsliga regler leder till att underhållsbidrag till frånskilda kvinnor utgår
i förhållandevis få fall och då ofta med relativt blygsamma belopp. Utskottet befarade
därför, att förslaget skulle få tämligen ringa effekt, och fann att begränsningen
till underhållsbidraget föranledde erinringar, även om den från vissa synpunkter
kunde betraktas som naturlig och riktig. Med hänsyn härtill avstyrkte utskottet
förslaget och förordade i stället en ny, förutsättningslös utredning. Denna utredning
borde även ta upp vissa motionsvägen framförda spörsmål om införande
av änklingspensioner och om en eventuell uppdelning mellan makar av pensionsrätten
inom tilläggspensioneringen. Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört.
Eu ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån de allmänna
principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner vilar. Det
bör vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna om frånskilda kvinnors
rätt till änkepension skall låta sig infoga i den ram som det allmänna pensionssystemet
för närvarande ger. Man bör slå vakt om pensionssystemets enhetlighet och
således undvika att införa nya skillnader mellan folk- och tilläggspensioneringen
när det gäller förutsättningarna för rätt till familjepension. Vidare bör gällande
bestämmelser om familjestöd i annan form än pension och den familjerättsliga
lagstiftningen beaktas. Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas
in i ett större familjepolitiskt sammanhang.
Utredningen bör pröva frågan om en komplettering av familjepensioneringen
med änklingspensioner.
För utländska medborgare kommer lagen om allmän försäkring att betyda eu
förbättrad ställning inom tilläggspensioneringen. Alltjämt kvarstår dock inom tillläggspcnsioneringen
vissa för utlänningar restriktiva bestämmelser. Som exempel
151
I S: 38
Riksdagsberättelsen år 196k
härpå kan nämnas att minimivillkoren för rätt till ålderspension är strängare för
utlänningar än för svenskar och att utlänningens pension till skillnad mot den
svenske medborgarens reduceras vid bosättning utomlands och tvångsvis kan bytas
ut mot ett kapitalbelopp.
När den allmänna tilläggspensionering infördes hade man ännu inte full överblick
över förhållandet, internationellt sett, mellan en försäkring av den svenska
tilläggspensioneringens typ och förekommande utländska pensionsanordningar.
Detta utgjorde ett motiv för återhållsamhet i fråga om utlänningar. Lagstiftaren
räknade också med att särbestämmelserna för utlänningar skulle komma att mildras
genom överenskommelser med främmande länder.
Numera framträder målet för de internationella strävandena på socialförsäkringens
område klarare än för några år sedan. Den pågående europeiska integrationen
siktar till att göra arbetskraften fritt rörlig över gränserna och i samband
härmed har rests krav på likställighet för de i integrationen deltagande ländernas
medborgare inom alla berörda länders socialförsäkringssystem. Internationella arbetsorganisationen
har nyligen antagit en konvention (nr 118), som behandlar internationella
samordningsfrågor inom socialförsäkringen. Denna konvention utgår
från att det i princip inte skall göras skillnad mellan olika nationaliteter inom
sådana pensionsanordningar, vilka i likhet med den svenska tilläggspensioneringen
ger förmåner som är beroende av att individuella kvalifikationsvillkor fullgjorts.
Den genomgående tanken i det internationella samarbetet är uppenbarligen
att en utlänning, som med sin arbetsinsats bidrar till ett lands produktion, bör
vara likställd med landets egna medborgare i fråga om pensioner och andra socialförsäkringsförmåner.
I vårt land kan statsmakterna sägas redan ha givit sin anslutning i princip till
denna tanke. Mot denna bakgrund bör utredningen nu pröva tilläggspensioneringens
särregler för utlänningar. För utlänningar mindre gynnsamma bestämmelser
bör få stå kvar i lagen endast i den mån det kan påvisas att de fyller en praktisk
funktion och skyddar intressen som inte bör uppges.
Jag vill tillägga att det på en punkt i lagstiftningen om tilläggspensionering finns
bestämmelser, som gör skillnad mellan svenskar och utlänningar, utan att för den
skull någon befogad kritik synes kunna riktas mot bestämmelserna utifrån ett internationellt
präglat synsätt. Jag syftar på bestämmelserna om en särskilt förmånlig
beräkning av tilläggspension för svenska medborgare, som är födda något av
åren 1896—1923. Skälen för dessa övergångsförmåner är av den art att de bör
förbehållas den generation av svenska medborgare, som genom sitt arbete i hög
grad möjliggjort tilläggspensioneringens införande.
Utöver de uppgifter, som nu anförtrotts utredningen, bör utredningen kunna
uppta även andra pensionsfrågor i den mån detta under arbetets gång skulle visa
sig påkallat eller sådana frågor överlämnas till utredningen. Det bör inte möta något
hinder att utredningen, om den så finner lämpligt, framlägger delförslag innan
hela arbetet slutförts.
Kommittén har fram till den 1 november 1963 hållit 4 sammanträden.
Överläggningar har vidare hållits med företrädare för olika organisationer.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
152
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 41
39. Nordisk läkemedelskommitté
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 18 januari 1963 för att såsom svenska
ledamöter deltaga i en nordisk utredning om samarbete beträffande forskning,
upplysning och kontroll inom läkemedelsområdet, föranledd av nordiska
rådets rekommendation nr 12/1962:
Hellberg, H. L., professor, ordförande;
Båråny, E. H., professor;
Liljestrand, A., docent;
Lönngren, D. R., apotekare.
Lokal: Statens farmacevtiska laboratorium; tel. 33 58 23 (ordföranden).
Nordisk läkemedelskommitté har haft 2 plenarsammanträden. Inom kommittén
tillsatta arbetsgrupper har dessutom haft 1—2 sammanträden per
grupp.
Kommittén avser slutföra sitt arbete under år 1964.
40. Nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning och kontroll
på livsmedelsområdet
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 15 februari 1963 att såsom ledamöter i
en svensk delegation deltaga i en nordisk utredning om samarbete beträffande
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av nordiska
rådets rekommendation nr 11/1962:
Rahm, A. H. B., byråchef, ordförande;
Agartz, G. L., t. f. kommerseråd;
Blom, O. T., veterinärråd;
Wretlind, A., professor.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Den svenska delegationen har under tiden april—oktober 1963 hållit 2
sammanträden samt därjämte deltagit i ett sammanträde med den nordiska
kommittén och varit representerad vid 3 sammanträden med subkommittéer
av denna.
Utredningen beräknas komma att slutföras under år 1964.
41. Nordisk kommitté för utbildning i sjukhusadministration
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 1 mars 1963 att såsom svenska ledamöter
deltaga i en nordisk utredning av frågan om en gemensam nordisk utbildning
av sjukvårdsadniinistratörer, föranledd av nordiska rådets rekommendation
nr 1/1963:
Anneli, E. G., överdirektör;
Bergman, R. K., med. dr, f. d. medicinalråd;
153
IS: 41
Riksdagsberättelsen år 196b
Rahm, A. H. B., byråchef.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C, tel. 22 59 69.
Kommittén har intill den 1 november 1963 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1964.
42. Livsmedelsstadgekommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 19 april och den 6
december 1963 för översyn av livsmedelslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1963):
Wretlind, Arvid, professor, ordförande;
Englund, Ingegerd, ordförande i Uppsala läns husmodersförbund;
Fittger, Peter, fil. dr, f. verkst. direktör i Sveriges kemiska industrikontor;
Kämpe, Äke, stadsveterinär i Stockholm;
Lindskog, Carl, direktör i kooperativa förbundet:
Lund, Gunnar, verkst. direktör i Sveriges slakteriförbund;
Sandberg, Gunnar, verkst. direktör i Sveriges livsmedelshandlareförbund;
Ögersten, Stig, förbundssekreterare i Svenska livsmedelsarbetareförbundet.
Expert:
Ekman, Jacob, agr. lic., Svenska mejeriernas riksförbund.
Sekreterare:
Augustinsson, Bengt, t. f. regeringsrättssekreterare.
Lokal: Statens institut för folkhälsan; tel. 33 00 11 eller 23 69 00 ankn.
25 (ordföranden); Socialdepartementet; tel. 22 45 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
19 april 1963):
Livsmedelsstadgan den 21 december 1951 (nr 824) innefattar den första enhetliga
regleringen i vårt land rörande livsmedels sammansättning, beskaffenhet och
hantering samt andra frågor som berör framställning av och handel med livsmedel.
Stadgan tillkom efter mycket långvarigt och ingående utredningsarbete.
Den har sedermera i vissa mindre betydelsefulla hänseenden ändrats 1952, 1955,
1958 och 1960.
De inledande bestämmelserna i 1 kap. livsmedelsstadgan innehåller vissa begreppsbestämningar.
Som livsmedel anses varje till förtäring av människor avsedd
vara, som tillför kroppen näringsämne samt icke är att hänföra till läkemedel,
dock inte vissa vegetabila livsmedelsråvaror. Stadgandena om livsmedel
skall även gälla bl. a. tillsatser till livsmedel, varmed förstås vara eller ämne som
är avsedd att tillföras livsmedel för att påverka dess färg, smak, konsistens, hållbarhet
eller liknande och som finns kvar i det färdiga livsmedlet. I stadgans 2
kap. har sammanförts en del allmänna bestämmelser om livsmedels beskaffenhet.
Där ges bl. a. generella regler om vilka råvaror och tillsatser som får användas
vid framställning och beredning av livsmedel samt ett allmänt stadgande om vilka
varor som får saluhållas som livsmedel. Dessa för alla livsmedel giltiga föreskrifter
kompletteras beträffande speciella slag av livsmedel genom detaljbestämmel
-
154
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 42
ser i 8 kap. Bestämmelserna avser livsmedlens beskaffenhet och sammansättning.
Bland de livsmedel för vilka sålunda detaljerade regler givits må nämnas mjölk
och mjölkprodukter, margarinvaror, glass och köttvaror. Beträffande de i 8 kap.
angivna livsmedlen gäller även särskilda regler om märkning. Allmänna föreskrifter
i detta hänseende meddelas i 7 kap. Föreskrifterna gäller med vissa undantag
alla livsmedel i förpackat skick. Förpackning skall ha uppgift om innehållets benämning,
tillverkarens, förpackarens eller säljarens namn eller firma samt innehållets
totala vikt vid förpackningstillfället. I 3—6 kap. livsmedelsstadgan lämnas
föreskrifter om livsmedelslokaler, livsmedels hantering, utomhushandel och
kringföringshandel samt personalens hygien m. m. Av särskild betydelse är här
bestämmelserna om transport av livsmedel. Till dessa och andra här nämnda bestämmelser
återkommer jag i det följande. Till komplettering av stadgandena i
3—6 kap. har vissa regler upptagits i en av Kungl. Maj:t den 25 april 1952 fastställd
normallivsmedelsordning, som är avsedd att tjäna som förebild för lokala
föreskrifter på livsmedelsområdet, vilka kommun kan utfärda. Lokala föreskrifter
skall fastställas av länsstyrelsen. Beträffande livsmedelskontrollen stadgas i
9 kap. livsmedelsstadgan att medicinalstyrelsen och veterinärstyrelsen, med viss
fördelning mellan dem, utövar den centrala tillsynen utom i fråga om sammansättning
av charkuterivaror, i vilket hänseende statens jordbruksnämnd centralt
handhar tillsynen. Centralt undersökningsorgan på livsmedelsområdet är statens
institut för folkhälsan. Regionalt och lokalt svarar länsstyrelse respektive hälsovårdsnämnd
för kontrollen av livsmedelsstadgans efterlevnad. För brott mot viktigare
föreskrifter i stadgan eller mot lokala föreskrifter utfärdade med stöd av
stadgan ges vissa straffbestämmelser i 11 kap.
Utifrån de förutsättningar som förelåg vid livsmedelsstadgans tillkomst har
stadgan visat sig väl fylla sin huvuduppgift dels att, inom rimliga gränser med
hänsyn särskilt till kostnaderna, tillgodose konsumenternas berättigade krav på
att erhålla från hälsosynpunkt tillfredsställande livsmedel, dels att förhindra oredlighet
i handeln med livsmedel. Utvecklingen på förevarande område har emellertid
gått snabbt under 1950-talet. Sålunda bär t. ex. handeln med djupfrysta
varor fått betydande omfattning och tekniken på frysområdet har snabbt utvecklats.
Även andra konserveringsmetoder har fått ökad användning samtidigt
som försäljning av paketerade livsmedel alltmer börjat tränga ut lösviktsförsäljningen.
Helt allmänt torde också kunna sägas att allmänheten blivit mer kvalitetsmedveten
när det gäller livsmedel liksom i fråga om andra konsumtionsvaror,
något som lett till ökade krav på upplysning om bl. a. livsmedlens sammansättning
och hållbarhet. Dessa och en rad andra omständigheter har legat till grund
för krav på en allmän översyn av livsmedelsstadgan, vilka rests av bl. a. föreningen
för allmän hälsovård och biträtts av veterinärstyrelsen. Vad som särskilt stått
i förgrunden har varit bestämmelserna om märkning av livsmedel och de hygieniska
förhållandena vid transport av ömtåliga livsmedel samt utomhushandeln.
Vidare har man efterlyst särskilda föreskrifter rörande hantering av djupfrysta
livsmedel. Även i övrigt har sakliga eller formella ändringar i livsmedelsstadgan
ansetts befogade på särskilda punkter. Jag förordar därför att eu allmän översyn
av livsmedelsstadgan nu kommer till stånd, översynen bör i princip vara förutsättningslös.
I samband med översynen bör också uppmärksammas den på sistone aktualiserade
frågan om förbud mot saluhållande av skadliga livsmedelsimitationer.
1 det följande skall jag närmare beröra de mera centrala delar av stadgan som
visat sig behöva ses över.
I S: 42
Riksdagsberättelsen år 196i
Som jag redan antytt tar nu gällande föreskrifter om märkning av livsmedel
framför allt sikte på att konsumenten skall få kännedom om tillverkaren av varan
samt varans sammansättning och vikt eller volym. Däremot föreligger ingen
skyldighet att på förpackning ange när varan tillverkats eller hur länge den kan
förvaras utan kvalitetsförsämring. I framställning till Kungl. Maj :t den 21 november
1960 har stadsfullmäktige i Stockholm anhållit om åtgärder för införande i
livsmedelsstadgan av bestämmelser om datumstämpling av färdigförpackade livsmedel.
Sådan märkning sker redan på frivillig väg i viss utsträckning, särskilt
beträffande färdigförpackade livsmedel med kort hållbarhet. Sättet för märkningen
är emellertid varierande. Framställningen syftar till att datumstämplingen
skall bli generell och enhetlig. Vid den tämligen omfattande remissbehandlingen
av framställningen har man i allmänhet tillstyrkt obligatorisk datumstämpling
av en del livsmedel. De flesta remissinstanserna, bland dem medicinalstyrelsen,
veterinärstyrelsen, kooperativa förbundet och Sveriges köpmannaförbund, förordar
dock att frågan förutsättningslöst utredes, innan föreskrifter meddelas. I första
hand anses själva behovet av datumstämpling böra övervägas. Stämplingen säges
nämligen inte i och för sig utgöra någon garanti för kvalitet. Denna påverkas inte
bara av förvaringstiden utan i högre grad av hur varan hanterats och förvarats.
Vidare anses vid utredningen böra övervägas vilken dag som skall anges på förpackningen:
tillverkningsdagen, förpackningsdagen, sista försäljningsdagen eller
sista dagen för konsumtion av varan. Särskilt har framhållits att sista försäljningsoch
konsumtionsdag kan anges endast om man inte bara känner den normala hållbarheten
hos en vara under vissa betingelser utan även har garantier för att varan
förvaras under sådana betingelser. Detta gäller speciellt frysbehandlade varor.
Spörsmålet om datumstämpling har även tagits upp av 1954 års mjölkkommitté,
som i sitt betänkande (SOU 1960:29) rörande frågan om åtgärder för att förbättra
konsumtionsmjölkens beskaffenhet föreslagit, att mjölkförpackning skall
märkas med sista försäljningsdag efter ett enhetligt system för hela riket. Märkningen
skall innebära att mejeriet garanterar mjölkens hållbarhet -— under förutsättning
att den i butiken förvarats vid en temperatur under 10° C — ett dygn vid
18° C eller tre dygn vid kylskåpstemperatur efter den angivna dagen. Förslaget i
denna del får ses mot bakgrunden av vissa andra av kommittén framförda förslag
i syfte att hålla mjölkens temperatur nere vid transport från mejerier till försäljningslokaler
och vid förvaring i lokalerna. Kommitténs förslag om datumstämpling
har vid remissbehandlingen av betänkandet godtagits på de flesta håll. På
några håll har understrukits, att frågan om datumstämpling av mjölkförpackningar
bör övervägas i samband med den av stadsfullmäktige i Stockholm väckta frågan
om generell skyldighet att datumstämpla livsmedelsförpackningar.
Som framgår av det anförda innehåller spörsmålet om datummärkning av livsmedel
en rad problem som kräver ingående överväganden, .lag delar den uppfattning,
som kommit till synes i remissyttrandena över stadsfullmäktiges i Stockholm
framställning och mjölkkommitténs förslag, att dessa överväganden bör ske
i ett sammanhang, så att de bestämmelser i ämnet, som kan finnas påkallade, erhåller
en så enhetlig utformning som möjligt. Angelägenheten härav gör sig speciellt
gällande om märkningen skall fylla en funktion som konsumentupplysning.
Den märkning som redan nu frivilligt genomförts av åtskilliga producenter i
fråga om ett flertal skilda varor företer i detta hänseende betydande variationer
beträffande såväl formerna för märkningen som betydelsen av den angivna tidpunkten.
Fn annan form av konsumentupplysning är uppgift om eu varas sammansätt -
156
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 42
ning. Som jag nämnt inledningsvis finns detaljbestämmelser härom i 8 kap. livsmedelsstadgan
rörande ett flertal skilda grupper av livsmedel. Också dessa bestämmelser
bör ses över, varvid särskilt bör undersökas om skyldighet bör införas
att i större utsträckning än nu deklarera varans beståndsdelar. Sådan skyldighet
bör givetvis i första hand kunna komma i fråga när det gäller färdigförpackade
livsmedel och livsmedel, beträffande vilka konsumenternas möjligheter
att göra ett medvetet val är begränsade. Härvid bör bl. a. observeras vad 1961 års
riksdag på förslag av tredje lagutskottet uttalade i skrivelse till Kungl. Maj:t
(1961: 68) med anledning av motionerna I: 4 och II: 8, vari begärdes föreskrifter
om skyldighet att ange sammansättningen av glass som säljs i portionsförpackningar.
Vidare bör beaktas de förslag Sveriges biodlares riksförbund framlagt i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 augusti 1962 i syfte att bl. a. göra det möjligt för
konsumenterna att skilja äkta bihonung från s. k. konsthonung.
Vidkommande transport av livsmedel sägs i 12 § livsmedelsstadgan bl. a. att i
fråga om livsmedel, avsedda för försäljning eller servering, sådana försiktighetsmått
skall vidtagas och i övrigt så förfaras att livsmedlen inte förorenas eller blir
skadliga att förtära eller på annat sätt otjänliga till människoföda. I 17 § stadgas
att vid sådan transport fordonet skall vara lämpligt för ändamålet samt snyggt
och rent hållet. Det får inte samtidigt brukas till transport av vara, som kan göra
livsmedlet otjänligt till människoföda, med mindre erforderliga åtgärder vidtagits
för att förebygga sådan verkan. För ömtåliga livsmedel skall användas rent
och snyggt omhölje eller underlag. För kringföringshandel gäller strängare bestämmelser.
Enligt 19 § får yrkesmässig försäljning från fordon av kött, charkuterivaror,
smör, ost eller margarin eller av bröd eller annat bakverk bedrivas endast
med fordon som hälsovårdsnämnden godkänt att användas i sådan verksamhet.
Motsvarande gäller yrkesmässig försäljning från fordon av styckad eller flådd
färsk fisk. Här ifrågavarande bestämmelser gäller dock inte, bl. a. om varan är
innesluten i förpackning som ger nödigt skydd mot förorening, fukt och annan
påverkan utifrån. Fordon för yrkesmässig försäljning skall vara försett med skåp
och lådor av sådan beskaffenhet att varorna skyddas mot förorening samt vid
försäljning av bl. a. kött och fisk, med anordningar för att hålla varorna i erforderlig
grad avkylda. Veterinärstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om fordonets
beskaffenhet och utrustning. Godkännande skall avse högst tre år i sänder.
I normallivsmedelsordningen upptages vissa föreskrifter beträffande annan
transport av livsmedel än sådan som sker i samband med kringföringshandel.
Där sägs att fordon för transport av köttvaror avsedda för försäljning eller servering
om möjligt skall vara försett med särskilt skåp för varorna, så anordnat att
varorna inte förorenas vid transporten. Vidare föreskrives bl. a. att varor som
transporteras på öppet fordon skall vara övertäckta med rent skynke.
Redan vid livsmedelsstadgans tillkomst restes krav på att de nu i normallivsmedelsordningen
intagna transportföreskrifterna skulle få sin plats i stadgan
och därmed bli generellt gällande för hela riket. Föredragande departementschefen
ansåg dock detta föra för långt. På grund av kritik av de förhållanden, under
vilka animala livsmedel transporterades, tillsattes emellertid 1954 en utredningsman
för att utreda bl. a. frågan om den hygieniska kontrollen av animala livsmedel.
Av framför allt kostnadsskäl fann utredningsmannen det inte möjligt att införa
en allmängiltig föreskrift att all transport av animala livsmedel skulle ske i
slutet utrymme. Dylika föreskrifter blev inte heller utfärdade. I remissyttrande
över utredningsmannens ställningstagande ansåg veterinärstyrelsen det ofrånkomligt
att ifrågavarande bestämmelser skärptes. Denna åsikt vidhåller styrelsen i re
-
157
I S: 42
Riksdagsberältelsen år 196i
missyttrande över den av föreningen för allmän hälsovård gjorda anhållan om en
allmän översyn av livsmedelsstadgan. Frågan har även tagits upp i två likalydande
motioner vid 1962 års vårriksdag (I: 297 och II: 372), i vilka hävdades att gällande
bestämmelser angående transport av animala livsmedel bör ändras, så att
dagens hygieniska krav på ifrågavarande transporter kan uppfyllas. Motionärernas
yrkande tillstyrktes av veterinärstyrelsen och Stockholms stads hälsovårdsnämnd.
Andra lagutskottet, som framhöll att transport av slaktkroppar fortfarande
i viss utsträckning sker på öppna fordon, förordade (uti. 1962: 19), att bestämmelser
införes av innebörd att kött och köttvaror endast må transporteras i
slutet utrymme, samt att föreskrift överväges om att fordonet skall vara försett
med kylanordning, åtminstone då fråga är om längre transporter. Under åberopande
av utskottets utlåtande har riksdagen (rskr 1962:163) anhållit om förslag
till ändrade bestämmelser angående transport av kött och köttvaror i enlighet
med vad utskottet anfört.
De av riksdagen begärda förslagen bör utarbetas i samband med den allmänna
översyn av livsmedelsstadgan som jag förordat i det föregående. Som framgått av
det anförda är det inte bara transport av köttvaror och fisk som kritiserats. Mjölktransporterna
utgör ett känsligt led i mjölkdistributionen och kan såsom mjölkkommittén
framhållit inte alltid anses fylla de krav man måste ställa för att konsumenterna
skall tillhandahållas en fullgod vara särskilt vad gäller hållbarheten.
Med den omfattning handeln med djupfrysta varor tagit bör undersökas om särskilda
föreskrifter erfordras i fråga om transporten av dylika varor. Också förändra
särskilt känsliga livsmedel kan transportföreskrifter finnas vara påkallade.
Enligt min mening bör därför undersökningarna i förevarande hänseende omfatta
alla livsmedel. Bedömningen bör i första hand ske ur rent hygienisk synvinkel,
men hänsyn bör tagas också till i vilken mån mer rigorösa regler återverkar på
varans pris. De ekonomiska konsekvenserna av de transportbestämmelser, som
från hygienisk synpunkt är önskvärda, bör redovisas.
I samband med behandlingen av de spörsmål, som hänför sig till transport av
livsmedel, bör även uppmärksammas en inom Förenta Nationernas ekonomiska
kommission för Europa (ECE) i Geneve den 15 januari 1962 för undertecknandeframlagd
överenskommelse rörande särskild utrustning för transport av lättfördärvliga
livsmedel.
Ett annat område där en översyn av nuvarande bestämmelser i livsmedelsstadgan
gör sig starkt gällande är den utomhushandel som sker annorstädes än å allmän
saluplats. F. n. gäller enligt 18 § första stycket livsmedelsstadgan, att styckat
kött, mjölk, grädde, smör, margarin och fettemulsion i allmänhet får säljas utomhus
på allmän saluplats eller från stånd, bord eller dylikt endast under förutsättning
att livsmedlet är inneslutet i förpackning, som lämnar livsmedlet nödigt
skydd mot förorening, fukt eller annan påverkan utifrån. I andra stycket sägs
att livsmedel, som saluhålls utomhus, skall vara upplagda på ett för varuslaget
lämpligt underlag och i möjligaste mån vara skyddade mot flugor och damm samt
om det erfordras mot solljus och väta. Dessa föreskrifter anses inte omfatta ambulerande
försäljning eller kringföringshandel. Veterinärstyrelsen har i sitt remissyttrande
över föreningens för allmän hälsovård framställning om översyn av
livsmedelsstadgan understrukit att denna handel ofta sker på ett hygieniskt synnerligen
otillfredsställande sätt, bl. a. vad gäller handhygien och förvaringen av
osålda partier. Enligt styrelsen har från flera håll krävts att dylik handel helt
borde förbjudas. Styrelsen erinrar för sin del om att utomhushandel och ambulerande
handel i många fall utövas av s. k. partiellt arbetsföra och att ett förbud
158
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 42
mot sådan handel därför skulle vara anstötligt från social synpunkt. Med hänsyn
därtill förordar styrelsen den medelvägen att man inför förbud mot att utan tillstånd
av hälsovårdsnämnden i orten sälja eller saluhålla livsmedel, varigenom
man skulle få kännedom om och tillfälle att utöva kontroll över ifrågavarande försäljare.
Förbudet bör enligt förslaget omfatta alla livsmedel som inte är inneslutna
eller förpackade på visst sätt. Den av mig förordade utredningen bör även
förutsättningslöst penetrera dessa förhållanden. För min del vill jag endast understryka
veterinärstyrelsens påpekande att frågan har sociala aspekter som måste
beaktas. Även olika lösningars inverkan i fråga om konkurrensen mellan skilda
distributionsformer bör uppmärksammas.
I veterinärstyrelsens nyss nämnda remissyttrande har även i övrigt föreslagits
en rad ändringar i livsmedelsstadgan. Dessa förslag bör beaktas vid översynen av
författningsregleringen. Bl. a. föreslås i yttrandet strängare regler beträffande urtagning
och plockning av fjäderfä. Förslaget syftar till att minska risken för
spridning av salmonellabakterier. Vidare föreslås att undantag från stadgandena
om förvaring av glassmassa skall kunna medges i fråga om färdigberedd glassmassa
för framställning av s. k. mjukglass, som blivit en alltmer eftersökt vara.
Som framgår av vad jag anfört i det föregående är det stora delar av livsmedelsstadgan
som behöver anpassas till nu rådande förhållanden på livsmedelsområdet.
översynen bör omfatta inte bara de materiella reglerna utan även livsmedelskontrollen.
Jag tänker då närmast på formerna för kontrollen och kontrollorganens
befogenheter.
Vad gäller mjölk och mjölkprodukter har 1954 års mjölkkommitté i sitt förut
nämnda betänkande föreslagit olika åtgärder, främst införande av offentlig kvalitetskontroll,
i syfte att inom ramen för den övriga livsmedelskontrollen skapa
tillräckliga garantier för att konsumtionsmjölkprodukterna fyller rimliga kvalitetskrav.
Vid remissbehandlingen har förslagen utsatts för kritik i skilda hänseenden.
De bör därför lämpligen i förevarande sammanhang omprövas med beaktande
av den framförda kritiken. I anslutning härtill vill jag erinra om att
Kungl. Maj:t tidigare denna dag på föredragning av chefen för jordbruksdepartementet
beslutat uppdra åt statens jordbruksnämnd att utarbeta förslag rörande de
författningsmässiga åtgärder, som må påkallas för att genomföra mjölkkommitténs
förslag om kvalitetsbetalning av mjölk och om intern mjölkkontroll vid mejerierna.
Vid översynen av livsmedelsstadgans kontrollföreskrifter bör vidare uppmärksammas
de önskemål om enhetlig ledning av livsmedelskontrollen som framförts
till 1962 års riksdag av riksdagens revisorer. Däremot bör det inte nu komma
ifråga att inrätta nya organ för kontrollen.
I rekommendation 1962: 11 har Nordiska rådet rekommenderat regeringarna i
de nordiska länderna att utreda möjligheterna att genomföra en likartad livsmedelslagstiftning
och en gemensam medicinsk kontroll i fråga om livsmedel, överläggningar
i detta hänseende har numera tagits upp mellan representanter för
berörda regeringar. Vid den utredning jag här förordat bör hänsyn tagas till resultaten
av nämnda överläggningar och kontakt hållas med de utredningar på detta
område som kan komma till stånd i de nordiska länderna. Även i övrigt bör utländsk
livsmedelslagstiftning beaktas.
Utöver vad jag förut särskilt framhållit i samband med frågan om livsmedelstransporterna
bör vid utredningen uppmärksamhet ägnas åt de ekonomiska konsekvenserna
av olika ställningstaganden.
översynen av livsmedelslagstiftningen bör anförtros åt särskilt tillkallade sak -
159
I S: 42
Riksdagsberättelsen år 1964
kunniga, som vid utredningsarbetet bör samråda med de myndigheter vilkas verksamhet
beröres. Samråd bör även ske med utredningen om meteorologiska enhetei,
vilken bl. a. har att pröva frågan angående omfattningen och utformningen
av kontrollföreskrifterna rörande mätning och vägning av saluförda varor, samt
med andra utredningar, som beröres av översynen. Denna bör utmynna i förslag
till erforderlig lagstiftning.
Utredningen beräknas fortgå under år 1964.
43. Läkemedelsförsörjningsutredningen
Tillkallad enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1963 för att
verkställa utredning om läkemedelsförsörjningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 maj 1963):
Lönngren, D. R., apotekare:
Lokal: Giftnämnden, Experimentalfältet, Stockholm 50; tel. 32 39 93.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
19 april 1963):
Under århundraden har läkemedelshanteringen i vårt land varit noggrant reglerad.
Vad man härvid främst velat trygga är att de med läkemedel förenade riskerna
nedbringas till ett minimum, att allmänheten vid behov skall kunna få erforderliga
läkemedel utan onödig omgång och att läkemedlen finns att tillgå till
skäliga priser. Säkerhetssynpunkterna har tillgodosetts genom särskild lagstiftning.
Däri har upptagits kompetensvillkor för rätten att yrkesmässigt framställa
och hantera läkemedel och stränga kontrollföreskrifter i fråga om läkemedlens
kvalitet. I kontrollsyfte har vidare utstakats speciella handelsvägar för läkemedel.
Denna lagstiftning har nyligen från grunden reviderats och efter nutida krav anpassade
bestämmelser på området träder i kraft vid nästkommande årsskifte.
Den långt övervägande delen av de nu använda läkemedlen är industriellt tillverkade.
Flertalet är framställda inom privat läkemedelsindustri, svensk eller utländsk.
En mindre del tillverkas under industrimässiga förhållanden vid distriktslaboratorier,
knutna till vissa apotek. Grosshandeln med läkemedel omhänderhas
av droghandelsföretag, ägda av eller förenade med läkemedelsindustrier.
Detaljhandeln är med få undantag monopoliserad till apoteken. Dessa är privatägda.
Innehavarna av de drygt 400 självständiga apoteken utnämns emellertid av
Kungl. Maj :t. Ekonomiskt är apotekarna underkastade bestämmelser om s. k. allmänna
avgifter. Genom avgiftssystemet utjämnas olikheter i de skilda apotekens
ekonomiska förhållanden. Därigenom blir det möjligt att driva apotek på en ort,
trots att apoteket på grund av otillräckligt befolkningsunderlag och dylikt inte
är ekonomiskt bärkraftigt. Genom det kollektiva systemet regleras vidare apoteksinnehavarnas
inkomster. Inte blott i farmacevtiskt utan även i ekonomiskt
hänseende står sålunda apotekarna i viss utsträckning under statlig tillsyn och
konti oll. De står emellertid också under ekonomiskt inseende av den organisation
de obligatoriskt tillhör, nämligen apotekarsocieteten. Som exempel härpå kan
nämnas att enligt apotekarsocietetens stadgar åligger det societetens direktion att
följa de enskilda apotekens ekonomiska skötsel samt att därvid vid behov ingripa
med råd och anvisningar och i yttersta fall även föranstalta om ålägganden eller
vidtagande av direkta åtgärder rörande driften. Medlem är enligt stadgarna för
160
-
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 43
pliktad att själv vidtaga eller tåla de åtgärder, som direktionen kan finna erforderligt
att besluta om. Ytterligare ett exempel på apotekarsocietetens starka realinflytande
över apoteksväsendets funktioner är, att det enligt stadgarna tillkommer
direktionen att besluta om inrättande och nedläggande av distriktslaboratorium.
Det sagda ger vid handen att apotekarsocieteten genom sin direktion påtagit
sig företagsledande funktioner för det samlade apoteksväsendet. Apotekarsocieteten
lämnar också medlemmarna en omfattande service. Bl. a. genom att inrätta
och driva kontroll- och utvecklingslaboratorier samt andra centrala organ
har societeten bidragit till att rationalisera apoteksväsendet.
Läkemedelspriserna är administrativt reglerade. Sålunda gäller beträffande de
farmacevtiska specialiteterna, dit de fabriksberedda orginalförpackade medlen
hör, att medicinalstyrelsen i samband med godkännande av medlen skall pröva
att priset är skäligt. Vidare är grunderna för prissättningen av apotekens substanser
och beredningar meddelade av Kungl. Maj:t som även fastställt apotekens
avans på samtliga läkemedel.
Läkemedelsförsörjningens organisation och därmed sammanhängande frågor
har under lång tid varit föremål för prövning av skilda utredningar, främst 1940
års läkemedelsutredning och 1953 års läkemedelskommitté. En del av detta arbete
har legat till grund för den omnämnda, nyligen genomförda omläggningen av säkerhetslagstiftningen.
Vad beträffar utredningsmaterialet i övrigt liksom det samlade
resultatet av remissbehandlingen lämnar det rikhaltiga upplysningar om
förhållandena inom läkemedelssektorn. Det ger en god bild av såväl förtjänster
som svagheter hos den nuvarande organisationen.
1946 års läkemedelsutredning framlade förslag till en omorganisation av apoteksväsendet.
Förslaget innebar att statsmonopol på apoteksrörelse skulle införas
och att monopolrättens utövande skulle överlåtas till ett helstatligt aktiebolag.
Härigenom skulle enligt utredningen förutsättningar skapas för alt nedbringa läkemedelskostnaderna
för såväl den enskilde som samhället. Vidare skulle möjligheterna
öka för det allmänna att öva nöjaktigt inflytande på prissättningen
inom läkemedelsgrosshandeln och läkemedelsindustrien. Vid remissbehandlingen
av de sakkunnigas betänkande blev detta föremål för stark kritik. Det övervägande
antalet instanser avstyrkte att apoteksväsendet förstatligades. I flera yttranden
förordades i stället partiella reformer inom ramen för den befintliga
organisationen. Medicinalstyrelsen och apotekarnas organisationer angav mera
allmänt arten och omfattningen av sådana reformer.
I detta läge tillkallades 1953 års läkemedelskommitté med uppdrag att förulsättningslöst
pröva och mot varandra väga då redan framlagda och eventuellt
andra förslag till åtgärder. Kommitténs arbete har till största delen format sig till
en företagsekonomisk studie av läkemedelsförsörjningens organisation. Bland annat
har omfattande specialutredningar ägnats läkemedelsgrosshandeln och apotekens
avgiftssystem.
Läkemedelskommittén ansåg, att i en rationell läkemedelsorganisation borde
apoteken behålla sin ställning som enskilda företag men inordnas under en gemensam
ledning, vars målsättning inrymmer ett klart tillgodoseende av samhällsekonomiska
intressen i fråga om läkemedelsförsörjningen. En sådan ledning måste
också ha möjligheter att genomföra behövliga åtgärder för att nå ett dylikt
mål. Man kunde då behålla vinstintresset såsom drivande faktor för den enskilde
apoteksinnehavaren och samtidigt inrikta hans strävanden i positiv samhällsekonomisk
riktning. Kommittén föreslog att en halvstatlig nämnd, apoteksnämnden,
skulle inrättas med uppgift att under Kungl. Maj:t i ekonomiskt hänseende
6 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt.
RiksdaRsberättelsen
161
I S: 43
Riksdagsberättelsen år 196A
ha överinseendet över apoteksväsendet. Nämnden skulle enligt förslaget bl. a.
besluta om medicinaltaxegrunderna samt om grunderna för fastställande av apotekens
rörelsevinster och därmed sammanhängande ekonomiska frågor.
Förhållandena vid grosshandeln med läkemedel ansåg kommittén otillfredsställande
från det allmännas synpunkt. Droghandeln kännetecknades sålunda enligt
kommitténs mening av en kostnadskrävande servicekonkurrens och försäljningspolitik
samt av en dyrbar administrations- och lagerhållningsapparat. Två alternativa
lösningar diskuterades för att avhjälpa konstaterade brister. Den ena
innebar en centralisering till ett enda företag, ägt antingen av staten eller av
läkemedelsindustrien och apoteken gemensamt. Det andra alternativet skulle
vara att inrätta ett droghandelsföretag, helt eller till övervägande delen ägt av
apotekarsocieteten och avsett att bli ett komplement och en konkurrent till de
övriga företagen på området. Kommittén förordade det senare alternativet. Innan
kommittén framlade sitt förslag hade den förändringen inträtt, att apotekarsocieteten
förvärvat aktiemajoriteten i ett av de existerande droghandelsföretagen,
nämligen Apoteksvarucentralen Vitrum. Kommittén uttalade, att det gjorda
förvärvet sammanföll med kommitténs förslag endast under förutsättning, att företagets
tillverkningsdel och utländska försäljningsorganisation avskildes.
Läkemedelskommitténs utredning beträffande avgiftssystemet föranledde kommittén
att föreslå ett helt nytt system. Främsta syftet med detta anges vara att
ge apotekarna ett direkt ekonomiskt intresse av rationell och kostnadsbesparande
skötsel av apoteken.
Inställningen hos remissinstanserna till läkemedelskommitténs här berörda förslag
är oenhetlig. Bland dem som tillstyrkt inrättande av en apoteksnämnd råder
delade meningar såväl om nämndens uppgifter som om dess sammansättning och
organisation. Beträffande avgiftssystemet är man ense om att det nuvarande inte
längre är ändamålsenligt. De som mera ingående granskat kommitténs förslag till
nytt system anser, att det inte bör förverkligas utan väsentliga modifikationer.
Meningarna går isär, då det gäller frågan hur modifikationerna skall göras. Vad
slutligen angår frågan om droghandeln har remissbehandlingen i betydande grad
präglats av det fullbordade faktum, som förelegat genom apotekarsocietetens förvärv
av Vitrum. En principiell erinran som förekommit från näringslivets sida
är att Vitrum genom apotekarsocietetens insyn i de enskilda apotekens förhållanden
skulle inta en gynnad ställning gentemot konkurrenterna. Till följd av apotekarsocietetens
speciella karaktär har det gjorts gällande, att den gynnade ställningen
i viss mån är offentligt sanktionerad. Sedermera har också gjorts gällande,
att avgifter som apotekarsocieteten uttaxerar av sina medlemmar — och
som belastar de skilda apoteken och därmed i sista hand påverkar läkemedelspriserna
— har använts till ekonomiska konsolideringar av societeten och därmed
i varje fall indirekt av Vitrum.
Under den tid som utredningarna pågått har en utveckling och modernisering
skett inom såväl läkemedelsindustri som droghandel och apoteksväsende. När det
gäller att tillgodose de samhälleliga intressena, såväl av ekonomisk som annan
art, kvarstår däremot problemen i allt väsentligt olösta. I detta hänseende kan
förhållandena på läkemedelsområdet inte anses tillfredsställande. Kostnaderna
för den totala läkemedelskonsumtionen i vårt land uppgår redan i dag till ca 500
milj. kr. om året, varav omkring 200 milj. kr. betalas av sjukförsäkringsmedel
eller av stat och kommun. Av hänsyn både till den enskilde konsumenten och till
samhällsekonomien är det väsentligt, att kostnaderna inte blir högre än vad som
kan anses nödvändigt. Vissa på läkemedelspriserna inverkande faktorer står dock
162
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 43
utanför det allmännas kontroll. Detta gäller även detaljhandelsledet, något som är
särskilt otillfredsställande med tanke på att den eljest prisreglerande konkurrensfaktorn
här av säkerhetsskäl satts ur spel. Även andra synpunkter kan anföras
för att samhället bör erhålla ett fastare grepp över läkemedelsförsörjningen. 1
prop. 1962:184 föreslogs sålunda att sjukhusen i vissa fall skall kunna medges rätt
att svara för läkemedelsförsörjningen till sina patienter genom egna sjukhusapotek
och detta förslag motiverades bl. a. med att ett intensifieiat forskningsarbete
för att öka läkemedelsterapins möjligheter och minska dess risker inte kan bedrivas
utan aktiv medverkan från sjukhusens sida, varvid sjukhusen också bör
vara utrustade med egen farmacevtisk expertis. Principiellt innebär en lösning
med sådana sjukhusapotek att det nuvarande apoteksmonopolet brytes och att viss
del av läkemedelsförsörjningen ställs under sjukvårdens samhälleliga organ.
Enligt min mening är det angeläget att läkemedelsförsörjningens organisation
ytterligare reformeras i riktning mot ett större samhällsengagemang. De förslag
som framlagts av de förut nämnda utredningarna kan inte läggas till grund för
önskvärda reformer. En ny utredning bör därför komma till stånd, varvid dock
den kartläggning av området som skett i stor utsträckning bör kunna tjäna som
underlag för nya reformförslag.
Vid bedömningen av lämpligheten och möjligheterna att öka samhällets inflytande
i de olika leden i läkemedelsförsörjningen synes i övrigt följande synpunkter
böra vara vägledande.
Läkemedelsindustrin spelar numera en dominerande roll i fråga om produktion
av läkemedel och vidareutveckling av området. Denna industri är i hög grad
beroende av forsknings- och utvecklingsarbete, som bedrivs i konkurrens mellan
flera självständiga enheter. Vad den svenska industrin beträffar är det med hänsyn
till de stora forsknings- och utvecklingskostnaderna väsentligt att den kan
avsätta sina produkter på en större marknad än den svenska. I konkurrensen
på den utländska marknaden har den svenska industrin hittills varit förhållandevis
framgångsrik. Inemot hälften av läkemedelsindustrins inkomster kommer i
dag från utlandet. Vad jag här anfört om läkemedelsindustrin torde tala för att
den bör få fortsätta att utvecklas under samma former som nu. Bärande skäl för
att nu aktualisera ett förstatligande av läkemedelsindustrin saknas sålunda enligt
min mening. Någon sådan åtgärd har ej heller föreslagits vare sig av läkcmedelsutredningen
eller läkemedelskommittén. I fråga om insyn i läkemedelsindustrins
verksamhet och kontroll av produkternas beskaffenhet och ändamålsenlighet
ger den nya läkemedelslagstiftningen goda möjligheter. Beträffande
prisbildningen i industriledet torde man som nu närmast få inrikta sig på en
prövning av prisernas skälighet men det bör undersökas om inte från konkurrenssynpunkt
en viss läkemedelstillverkning utöver vad som nu förekommer bör
ske i allmän regi.
Droghandelns läkemedelsleveranser sker framför allt till apoteken. Det ojämförligt
största antalet varor utgörs av farmaccvtiska specialiteter på vilka priserna
är fasta. Konkurrensen inom branschen är därför närmast en servicekonkurrens,
vars samhälleliga värde oftast torde vara ringa. Detta och andra skäl har läkemedelskommittén
ansett tala för en centraliserad droghandel. Kommittén har dock
som nämnts förordat inrättande av ett särskilt, av apotekarsocieteten ägt eller
dominerat droghandelsföretag som komplement till de övriga. I viss mån har
detta alternativ förverkligats genom apotekarsocietetens förvärv av Vitrum. Med
den erfarenhet som nu vunnits synes det emellertid allvarligt böra övervägas att
som också redan två reservanter inom läkemedelsutredningen förordade centrali
-
163
IS: 43
Riksdagsberättelsen år 196b
sera droghandelsverksamheten till ett statsägt monopolföretag. Det synes sannolikt,
att ett sådant företag skulle bli ett värdefullt instrument för att hålla läkemedelskostnaderna
under bättre kontroll.
Som förut nämnts har myndigheterna ett stort inflytande över apoteksväsendet.
Detta är naturligt med hänsyn till att de privatägda apoteken i stort sett tillförsäkrats
monopolrätt. Det system som utbildats för att utjämna driftsresultaten
mellan de olika apoteken och för att — trots de starkt varierande förutsättningarna
— upprätthålla enhetliga läkemedelspriser i landet har emellertid blivit alltmer
artificiellt och komplicerat. Systemet karakteriseras av att apoteksinnehavarna
endast i ringa utsträckning själva får vidkännas kostnadsökningar, vilket
medför att dessa inte såsom eljest är fallet behöver frammana rationaliseringar.
Att alla möjligheter tillvaratages för att inte ökande kostnader mer än nödvändigt
slår igenom i läkemedelspriserna är särskilt angeläget eftersom allmänheten när
det gäller läkemedel i stort sett saknar valfrihet beträffande inriktning och omfattning
av konsumtionen.
Enligt min mening bör nu en ny ordning för läkemedelsförsörjningen på detaljhandelsplanet
övervägas. Mycket torde därvid tala för att de samhälleliga organ
som nu är huvudmän för sjukvården också får ett ökat ansvar för läkemedelsförsörjningen.
Detta skulle i så fall vara att gå vidare på den väg, som anvisades
i prop. 1962: 184 i fråga om läkemedelsförsörjningen vid vissa sjukhus. En sådan
ordning torde dock inte böra utesluta att läkemedel också tillhandahålles genom
privatägda apotek. Därest nu skisserade ordning icke skulle visa sig ändamålsenlig,
kan som ett alternativ förtjäna övervägas ett system med apoteken anknutna
till ett statligt företag. Oavsett vilket system som väljes bör tillses att allmänhetens
behov av service på förevarande område blir väl tillgodosett även i en ny
organisation.
Vid övervägandena rörande handeln med läkemedel bör beaktas, att pågående
internationella integrationssträvanden kan komma att slå igenom även på läkemedelsområdet.
Under utredningsarbetet bör undersökas vilka konsekvenser, som
kan följa härav. I det sammanhanget bör också uppmärksammas, huruvida apotekssystem
i andra länder inrymmer moment av förenkling, som kan nyttiggöras
vid en omorganisation.
Skulle en lösning enligt här angivna principiella linjer inte kunna förordas,
sedan de erforderliga detaljundersökningarna gjorts, bör prövas andra vägar att
ge samhället ökat grepp om de betydelsefulla frågorna på läkemedelsförsörjningens
område.
Det av mig förordade utredningsarbetet bör anförtros åt en sakkunnig som i
erforderlig utsträckning bör biträdas av experter. Om droghandel och den väsentliga
delen av apoteksväsendet skall drivas i allmän regi torde detta påkalla
nya former för bl. a. den tillsyn och kontroll som nu utövas av medicinalstyrelsen.
I denna del har utredningsuppdraget anknytning till vissa delar av MCAutredningens
arbete, varför nära kontakt bör hållas med denna utredning. Stor
betydelse för ifrågavarande utredning har vidare den översyn av bestämmelserna
om läkemedelsförmånerna i anslutning till sjukförsäkringen, som sker inom 1961
års sjukförsäkringsutredning. Samråd måste därför också ske med denna utredning.
Utredningsarbetet har påbörjats och beräknas fortgå under år 1964.
164
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I »s 44
44. 1963 års arbetstidskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1963):
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktige, förste vice talman i I kamm.,
ordförande;
Enarsson, J. O. A., kommunalkamrer, led. av I kamm.;
Gomér, O. D., f. d. disponent, led. av II kamm.;
Hallström, H. G. F„ ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Hanson, P.-O., redaktör, led. av I kamm.;
Höök, E. S. V., avdelningschef;
Larsson, S. G., direktör;
Nordholm, O. G., direktör;
Schärman, O., sekreterare;
Vilhelmsson, E. E., sekreterare.
Sekreterare:
Ekberg, L., hovrättsassessor.
Lokal: Socialdepartementets utredningslokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 22 84.
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1963):
De grundläggande generella arbetstidsbestämmelserna finns i lagen den 16 maj
1930 om arbetstidens begränsning, den s. k. allmänna arbetstidslagen. Denna lag
är i princip tillämplig på varje rörelse eller särskilt arbetsföretag med minst fem
anställda. Åtskilliga undantag gäller dock. Sålunda omfattar lagen inte arbete som
bedrives av staten. Genom lagens anknytning till begreppen rörelse eller företag
blir även åtskilliga offentliga verksamhetsgrenar i kommunal regi undantagna. På
grund av uttryckligt stadgande gäller undantag för bl. a. sjukvård och undervisning
även om sådan verksamhet skulle bedrivas som rörelse. Undantag gäller också
för vissa former av arbete inom näringsgrenar som eljest omfattas av lagstiftningen.
För vissa områden, där allmänna arbetstidslagen inte gäller, finns
särskilda arbetstidslagar, nämligen lantarbetstidslagen, arbetstidslagen för detaljhandeln
och arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer. Yissa bestämmelser
rörande arbetstid finns också i arbetarskyddslagen, butikstängningslagen, den
s. k. bagerilagen, hembiträdeslagen och förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik
m. m.
Allmänna arbetstidslagen ersatte 1919 års lag om arbetstidens begränsning, vari
principen om 48 timmars arbetsvecka första gången fastslogs i svensk lagstiftning.
Regeln om högst 48 timmars veckoarbetstid gällde till 1957, då beslut fattades
om en generell arbetstidsförkortning till 45 timmar. Denna förkortning genomfördes
successivt under åren 1958—1960. Samtidigt blev bestämmelserna om
veckoarbetstid dispositiva i den meningen att i lagen infördes möjligheter att genom
kollektivavtal träffa överenskommelse bl. a. om längre veckoarbetstid än den
som lagen föreskriver såsom maximum.
165
I Ss 44
Riksdagsberättelsen år 1964
Den år 1957 beslutade arbetstidsförkortningen var inte avsedd att bilda någon
slutfas i utvecklingen på arbetstidsområdet. Redan i direktiven till den utredning,
som låg till grund för reformen, framhöll dåvarande chefen för socialdepartementet,
att man borde sikta på en normal arbetstid av 40 timmar i veckan såsom
ett mål för strävandena men att detta mål endast kunde uppnås i etapper och
genom successiva framsteg. Såsom ett led i planeringen för ytterligare arbetstidsförkortning
uppdrogs i september 1957 åt socialstyrelsen att verkställa undersökningar
rörande arbetstidsförkortningens ekonomiska och sociala verkningar. I
mars 1959 befriades socialstyrelsen från detta utredningsuppdrag och för ändamålet
tillkallades särskilda sakkunniga, som antagit benämningen 1959 års undersökning
av arbetstidsförkortningens verkningar. De sakkunniga publicerade förra
året en redogörelse över arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning (SOU
1962: 17). I en senare redogörelse, som väntas under innevarande år, kommer arbetstidsförkortningens
verkningar att behandlas.
I en av Internationella arbetsorganisationen år 1962 antagen rekommendation
— för vilken samtliga svenska ombud röstade — uppställes 40-timmarsveckan
som mål. I rekommendationen framhålles att arbetstidsförkortningen bör ske
successivt, när så befinnes lämpligt för att den angivna normen skall uppnås utan
minskning i arbetstagarnas lön. Arbetstidsförkortningen bör, framhålles det vidare,
bringas i tillämpning på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till de särskilda
förhållandena inom varje land och inom varje sektor av den ekonomiska
verksamheten. Därvid bör beaktas bland annat vidmakthållandet av landets totala
produktion och dess konkurrensförmåga inom den internationella handeln liksom
önskemålen från arbetsgivare och arbetstagare rörande sättet för arbetstidsförkortningens
genomförande.
Innevarande års riksdag har i anslutning till motionsyrkanden i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställt om utredning angående en generell förkortning av arbetstiden
(andra lagutskottets utlåtande nr 17, riksdagens skrivelse nr 94).
För egen del finner jag nu tiden mogen att närmare ta upp frågan om en ytterligare
allmän arbetstidsförkortning. För detta ändamål bör tillsättas en särskild
utredning, som även bör ta sig an vissa andra spörsmål, som jag närmare
kommer att ange i det följande.
Med de arbetstidsförhåilanden som nu råder i vårt land blir spörsmålet om
ytterligare arbetstidsförkortning generellt sett mindre en fråga om vad som är
erforderligt och önskvärt ur hälsosynpunkt än en ekonomisk avvägningsfråga,
ökad fritid påverkar utrymmet för standardökning i andra former. När man
diskuterar hithörande problem är det också angeläget att göra klart, att frågan
om vilken arbetsinsats som krävs av en arbetstagare inte bara är en fråga om
veckoarbetstidens längd. Med i beräkningen måste också tagas längden av semestern
liksom antalet helgdagar och därmed jämställda arbetsfria dagar, som finns
inom de flesta områden. Den i år beslutade utsträckningen av den lagfästa semestern
från tre till fyra veckor, som får full effekt år 1965, är jämförlig med
en förkortning av veckoarbetstiden med en timme.
Vad som på senare tid förekommit i den allmänna debatten visar att det hos
arbetstagarna finns ett utbrett intresse för en ytterligare arbetstidsförkortning.
Den utredning, som nu skall tillsättas, bör få till uppgift att undersöka i vilken
utsträckning och i vilken takt en sådan förkortning är möjlig. Jag utgår från att
en kommande förkortning likaväl som den senast genomförda bör ske successivt.
Jag finner det emellertid varken erforderligt eller lämpligt att här ge utredningen
166
I S:44
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
några närmare anvisningar rörande det schema som en sådan förkortning bör
följa. Det blir utredningens sak att på grundval av vad den inhämtar och de bedömanden
den gör fatta ståndpunkt i detta hänseende.
Vid övervägandena måste helt naturligt avgörande vikt fästas vid den väntade
produktionsutvecklingen i landet. Stor betydelse måste tillmätas de återverkningar
en arbetstidsförkortning kas få för vårt lands näringsliv och i vad mån
konkurrenskraften på den internationella marknaden påverkas. Hänsyn måste
också tagas till den inverkan på samhällsekonomin som blir en följd av redan
beslutade sociala reformer. Bl. a. kommer socialförsäkringssystemet att stalla ökade
krav på produktionen.
Mot bakgrunden av att spörsmålet om en ytterligare arbetstidsförkortning endast
till mindre del kan sägas vara en arbetarskyddsfråga och med beaktande av
de förhållanden i stort som för närvarande råder på arbetsmarknaden skulle det
kunna ifrågasättas, om det finns behov av att reglera en sådan förkortning i lag.
Till detta vill jag anföra, att det alltjämt måste ses som en uppgift för lagstiftningen
att ange de normer, som enligt den rådande allmänna uppfattningen bör
gälla i fråga om arbetstidens längd. Det torde också vara så att garantier för att
en förändring i dessa normer snabbt och fullständigt skall slå igenom bäst skapas
med hjälp av lagstiftning. Jag anser alltså att en lagreglering är den rätta vägen
även i fortsättningen. Reglerna bör vara dispositiva i överensstämmelse med vad
som beslutades i samband med 1957 års reform.
Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att utredningen i sitt arbete
samråder med organisationerna på arbetsmarknaden. Representanter för arbetsmarknadens
parter bör ingå i utredningen.
I anslutning till sina överväganden angående en generell arbetstidsförkortning
bör utredningen företaga en översyn av lagreglerna rörade övertid samt förberedelse-
och avslutningsarbete. Vidare bör särskilt beaktas sådana frågor, som
sammanhänger med kontinuerlig drift och annat skiftarbete.
Åt utredningen bör anförtros att utreda frågan om en utvidgning av arbetstidslagstiftningens
tillämpningsområde. I detta hänseende framlades år 1954 förslag
av den år 1947 tillkallade arbetstidsutredningen i dess slutbetänkande (SOU 1954:
22_23). Enligt förslaget skulle nuvarande undantag för staten och för företag
med högst fyra anställda utgå. Anslutningen till rörelsebegreppet skulle slopas
och lagstiftningen skulle i princip bli tillämplig på alla arbetstagare som användes
till arbete mot vederlag. Vissa undantag skulle dock alltjämt gälla, bl. a. för polisväsendet,
brandväsendet, kontorspersonal och arbetsledare. De särskilda arbetstidslagarna
för lantarbetare och för detaljhandeln skulle upphävas. För vissa områden
främst inom den offentliga sektorn, såsom sjukvården och kommunikationsverken
— föreslogs vissa särbestämmelser.
Betänkandet gjordes till föremål för en omfattande remissbehandling, varvid
åsikterna gick starkt isär i åtskilliga frågor.
1 proposition nr 80 till 1957 års riksdag med förslag om 45-timmarsvecka anförde
dåvarande chefen för socialdepartementet, att först sedan erfarenhet vunnits
rörande verkningarna av den allmänna arbetstidsförkortningen kunde tiden
vara inne att ta ställning till arbetstidsutredningens förslag angående arbetstidslagstiftningens
tillämpningsområde och systematiska utformning m. m.
Arbetstidsutredningens förslag bör överarbetas med hänsynstagande bl. a. till
vad som framkommit vid remissbehandlingen av detsamma. Frågeställningarna
måste dock ses från delvis nya utgångspunkter. Hänsyn bör tagas till dels den
arbetstidsförkortning, som ägt rum efter det att betänkandet avgavs, dels den
167
I S:44
Riksdagsberättelsen år 1964
ytterligare arbetstidsförkortning, som utredningen kan komma att föreslå. Vidare
kan nämnas, att årets riksdag fattat beslut om utvidgad tillämplighet för arbetarskyddslagen
med slopande av begränsningen till rörelse.
Vad särskilt gäller arbetstidsproblemen för sådana grupper — t. ex. brandmännen
—- som inte omfattas av arbetstidslagstiftningen och som under osedvanligt
lång tid står till förfogande på arbetsplatsen, synes översynen böra bedrivas
med sikte på att arbetstiden i en eller annan form regleras i lag. Därvid
måste särskild uppmärksamhet ägnas åt de spörsmål som kan föreligga om hur
viss lindrigare tjänstgöring skall bedömas vid beräkning av arbetstidens längd.
I den mån utredningen finner lämpligt bör nu berörda spörsmål kunna behandlas
med förtur och förslag i hithörande delar framläggas utan avvaktan på utredningsarbetet
i övrigt.
över huvud synes målsättningen böra vara att undantagen från lagstiftningen
skall vara så få och så litet omfattande som möjligt.
Utredningens arbete bör utmynna i att förslag framlägges till en ny allmän
arbetstidslag. Spörsmålet huruvida speciella arbetstidslagar för vissa områden
skall finnas även i fortsättningen bör bedömas förutsättningslöst. Även behovet
av bagerilagen bör prövas.
Ändrade förhållanden beträffande arbetstidens längd och förläggning kan ge
utredningen anledning att gå in på spörsmål om tiden för firande av vissa helgdagar.
Vid utredningsarbetet bör uppmärksammas vilka konsekvenser framlagda förslag
kan få med hänsyn till internationella konventioner, som Sverige ratificerat.
Under sitt arbete bör utredningen samråda med andra utredningar med närliggande
ämnesområden, såsom utredningen angående hembiträdeslagstiftningen,
utredningen om butikstängningslagstiftningen och de sakkunniga som chefen för
kommunikationsdepartementet denna dag bemyndigats tillkalla för att verkställa
utredning om regleringen av arbetsförhållandena inom landsvägstrafiken.
Om så befinnes lämpligt bör, utöver vad tidigare berörts, delförslag kunna
framläggas.
Utredningen har fram till den 1 november 1963 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1964.
45. 1963 års klinikutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av organisationen vid de statliga undervisningssjukhusens
kliniker och avdelningar i vad avser ledningen av den sjukvårdande
verksamheten och därtill knutna organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter
ävensom av övriga därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1963):
Netzén, K. G., landshövding.
Sekreterare:
Fogelberg, B. E. B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Ebenius, A. M. B., förste byråsekreterare.
168
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 45
Lokal: Karolinska institutet, Solnavägen 1, Stockholm 60; tel. växel
23 54 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
28 juni 1963):
Undervisningssjukhusens antal i Sverige är f. n. sju, varav karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet i Stockholm samt akademiska sjukhuset i Uppsala är statliga.
För den slutna vården är undervisningssjukhusen uppdelade på kliniker
(självständiga avdelningar med vårdplatser) och andra självständiga avdelningar
(röntgenavdelningar, laboratorier in. in.). Ledningen av klinik eller annan självständig
avdelning tillkommer en överläkare. Befattningen som överläkare är antingen
uppförd på sjukhusets stat eller, i fall då Kungl. Maj:t så förordnar, förenad
med tjänst, som är uppförd på personalförteckningen för den myndighet som
svarar för undervisningen.
I flertalet fall är befattningen som överläkare förenad med en professur. Professorn-överläkarens
åligganden omspänner tre huvudområden, nämligen forskning,
undervisning och sjukvård. Professorns undervisning skall, såvitt den meddelas
i form av föreläsningar, omfatta högst cirka 130 timmar per läsår. I den mån
undervisningen meddelas i annan form, skall den äga motsvarande omfattning.
Professorn-överläkarens uppgifter för sjukvården framgår av sjukhusstadgan respektive
reglementena för de statliga undervisningssjukhusen. Huvuduppgiften
som överläkare enligt dessa bestämmelser är att ansvara för sjukvårdens behöriga
och ändamålsenliga handhavande å kliniken eller avdelningen.
Vid de statliga undervisningssjukhusen må för fullgörande av viss del av överläkares
åligganden anställas biträdande överläkare. Biträdande överläkare åligger,
i fråga om honom anförtrodd sjukvård, att i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter, som gäller för överläkare. I övrigt skall han biträda överläkaren
samt vid tillfälligt förfall för överläkaren fullgöra dennes åligganden. Han är
vidare skyldig att utan särskild ersättning meddela undervisning åt medicine studerande.
Fullgöres denna undervisning i form av föreläsningar skall den omfatta
högst 65 timmar för kalenderår. Sker undervisningen i form av annat arbete, skall
den ha motsvarande omfattning.
Vid de kommunala undervisningssjukhusen kan vid professorn-överläkarens sida
finnas såväl kliniska lärare som biträdande överläkare. Tjänst som klinisk lärare
är upptagen på personalförteckningen för den myndighet, som har att meddela
undervisningen, och är förenad med befattning som biträdande överläkare vid vederbörande
undervisningsklinik. Innehavare av sådan tjänst är i första hand skyldig
att deltaga i undervisningen samt handledningen av de studerande. Undervisningsskyldigheten
har samma omfattning, som gäller för biträdande överläkare vid
statligt undervisningssjukhus, men därutöver är den kliniske läraren skyldig att
mot särskild ersättning meddela ytterligare undervisning, dock högst 65 timmar
katedral eller däremot svarande annan undervisning per läsår. Innehavare av lärartjänst
är vidare skyldig att med uppmärksamhet följa den vetenskapliga utvecklingen
inom sitt ämnesområde samt bör idka vetenskaplig forskning. I sin
egenskap av biträdande överläkare har den kliniske läraren att fullgöra samma
åligganden inom sjukvården, som ankommer på biträdande överläkare vid statliga
undervisningssjukhus.
Innehavare av tjänst som biträdande överläkare, vilken är uppförd å personalförteckningen
för kommunalt undervisningssjukhus, är skyldig att biträda vid
handledningen av de studerande samt därjämte, i den mån sjukvårdsstyrelsen
Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt.
KiksdaKsberättelxen
169
I S:45
Riksdagsberättelsen år 1964
medgiver det, skyldig att mot särskild ersättning övertaga den undervisning eller
examination inom sitt verksamhetsområde, som prövas erforderlig för ett ändamålsenligt
anordnande av studierna vid vederbörande fakultet. Ifråga om åligganden
inom sjukvården gäller samma som beträffande biträdande överläkare vid
statligt undervisningssjukhus.
Såväl biträdande överläkare vid statligt undervisningssjukhus som klinisk lärare
och biträdande överläkare vid kommunalt undervisningssjukhus tillsättes för en
tid av sex år, såvida ej särskilda skäl föranleder förordnande för kortare tid.
På senare år har i olika sammanhang förslag framlagts om ändrad organisation
beträffande angivna biträdande överläkar- och lärartjänster. I vissa fall har därvid
åsyftats en förstärkning av undervisningens och forskningens resurser medan i
andra fall tyngdpunkten lagts på sjukvården och därmed sammanhängande organisatoriska
och administrativa frågor. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse
för de olika synpunkter, som sålunda kommit till uttryck.
I sitt år 1961 avgivna betänkande »Program för ökad läkarutbildning» föreslog
läkarutbildningsberedningen bl. a., att kliniska lärartjänster även skulle inrättas
i de större kliniska läroämnena vid de statliga undervisningssjukhusen. Beredningen
berörde vidare en från lärarhåll aktualiserad fråga om anställningsformen för
innehavarna av dessa tjänster och förklarade sig för sin del icke vara beredd att
förorda en ordinariesättning av de kliniska lärartjänsterna, då det enligt beredningens
mening fanns skäl att bibehålla deras karaktär av meriteringstjänster.
I yttranden över läkarutbildningsberedningens betänkande ställde sig direktionerna
för karolinska sjukhuset och för akademiska sjukhuset i Uppsala tveksamma
till förslaget om införande av kliniska lärartjänster i klinikorganisationen vid
sjukhusen. Direktionen för karolinska sjukhuset förordade för sin del, att vid de
»större» klinikerna infördes en tjänst som överläkare med förordnande för viss
tid, vars innehavare skulle avlasta klinikchefen viss grundläggande undervisning
och visst administrativt arbete. Även direktionen för akademiska sjukhuset ifrågasatte
huruvida beredningens förslag om kliniska lärarbefattningar var en tillräckligt
genomgripande åtgärd. Enligt direktionens mening erfordrades härutöver en
annan befattningstyp för biträdande klinikchefer, vilka i olika avseenden skulle
bereda de genom sjukvård, undervisning och forskning hårt pressade klinikcheferna
en behövlig avlastning. Dylika befattningar kunde tänkas utformade som
undervisnings- eller sjukvårdstjänster och behov av dem förelåg vid större kliniker
och avdelningar.
Chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade i propositionen 1961:108 angående
ökad utbildning av läkare och tandläkare m. m. bl. a., att han fann läkarutbildningsberedningens
förslag till omvandling av ett antal biträdande överläkartjänster
till tjänster som kliniska läkare vid de statliga undervisningssjukhusen i
Stockholm och Uppsala vara väl motiverat. Han räknade med att förslag härom
skulle framläggas av vederbörande anslagsäskande myndigheter i stort sett i överensstämmelse
med beredningens rekommendationer.
Med skrivelse den 7 juni 1962 till kanslern för rikets universitet överlämnade
karolinska institutets lärarkollegium ett förslag till ändrad klinikorganisation, vilket
hade utarbetats av en av kollegiet tillsatt beredningskommitté. Av beredningskommitténs
förslag framgår bl. a. följande.
Enligt beredningskommitténs mening kunde vissa fördelar vara att vinna med
att i undervisningstyngda ämnen inrättades — i stället för biträdande överläkartjänster
på undervisningssjukhusets stat, förenade med »inbakad» undervisningsskyldighet
— kliniska lärartjänster på lärosätets stat. Kommittén förutsatte här
-
170
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 45
vid att en dylik reform kombinerades med befrielse från »inbakade» undervisnings
uppgifter för de på sjukhusets stat kvarvarande överläkarna och biträdande
överläkarna. Tillsättningsförfarandet synes dock icke böra ändras. Sjukvårdsanknytningen
för de kliniska lärartjänsterna borde vara biträdande överläkarbefattning.
Anställningsformen för såväl de kliniska lärarna som de biträdande överläkarna
på sjukhusstat var föremål för delade meningar. Majoriteten inom kommittén
höll för sin del före, att de olika intressen, som därvid gjorde sig gällande,
bäst tillgodosågs genom att de kliniska lärartjänsterna, förenade med biträdande
överläkarbefattning, ordinariesattes, varigenom en ordinarie tjänst i biträdande
överläkarställning kom att finnas på var och en av de stora undervisningsklinikerna.
över lärarkollegiets framställning yttrade sig medicinska fakulteten i Uppsala
och direktionen för karolinska sjukhuset.
Medicinska fakulteten anförde bl. a. följande. På flertalet kliniker översteg undervisningsbehovet
i så hög grad den för professorer stadgade undervisningsskyldigheten,
att en mycket stor del av undervisningen, stundom den största delen,
måst anförtros åt andra läkare. Då klinikerna icke tillförsäkrats lärare med för
dessa uppgifter erforderliga kvalifikationer, var detta ett förhållande, som äventyrade
utbildningens standard. För fakultetens del var det, i första hand för de kliniska
ämnen, där forskningen och undervisningen var särskilt omfattande i förhållande
till de ordinarie lärarnas åligganden, ett rimligt önskemål, att en biträdande
överläkartjänst omvandlades till en ordinarie tjänst, motsvarande de teoretiska
ämnenas laboraturer och prosekturer. Därigenom skulle större kontinuitet
beträffande forskning och undervisning erhållas och fakulteten få bättre möjlighet
att erhålla för dessa uppgifter erforderliga befattningshavare. Professorernas
arbetsbörda vad avsåg både undervisning och administrativa göromål skulle lättas.
Direktionen för karolinska sjukhuset framhöll att föreningen av professur i kliniskt
ämne med chefsskapet för klinik med omfattande sjukvårdande uppgifter
ofta medförde en hart när övermäktig arbetsbörda för vederbörande professor.
Det var emellertid ur såväl forskningens som undervisningens synpunkt väsentligt
att klinikchefen kunde behålla ett samlande grepp över sin klinik och samordna
de olika verksamhetsgrenarna. Skulle detta kunna ske måste han avlastas
vissa i och för sig betydelsefulla göromål som, utan att samordningen av de olika
verksamhetsområdena förlorades, kunde anförtros annan väl kvalificerad läkare.
En tänkbar lösning vore därvid att arbetsuppgifterna ifråga anförtroddes den av
lärarkollegiet föreslagna kliniske läraren. Införandet i klinikorganisationen av ytterligare
en akademisk tjänst kunde dock av naturliga skäl icke förutsättas i första
hand medföra den förstärkning i fråga om de sjukvårdsorganisatoriska och administrativa
uppgifterna, som direktionen funnit erforderlig. Det kunde därför bli
nödvändigt att å vissa kliniker och avdelningar vid sidan av den kliniske läraren
introducera en ny tjänst som överläkare eller biträdande överläkare. En anordning
med en särskild överläkare skulle emellertid förutsätta att den nu gällande
principen en klinik — en läkare omprövades.
Av den lämnade redogörelsen framgår att nu gällande ordning ifråga om ledningen
av undervisningen, forskningen och den sjukvårdande verksamheten vid
de statliga undervisningssjukhusen företer vissa brister. Orsaken härtill synes
främst sammanhänga med att de mångskiftande arbetsuppgifter, som i nämnda
och andra hänseenden åvilar professorn-överläkaren, fått en sådan omfattning, att
de i vissa fall tenderar att bli honom övermäktiga. Icke minst har de organisatoriska
och administrativa uppgifterna fått en allt större betydelse i och med den
171
IS: 45
Riksdagsberättelsen år 196t
snabba utvecklingen på de medicinska och tekniska områdena. Rådande brist på
personal inom sjukvården, främst vårdpersonal, ställer vidare sjukhusledningarna
inför svåra problem, vilka trots fortgående utbyggnad av den centrala sjukhusadministrationen,
i betydande utsträckning måste återfalla på klinikchefen. Mot
bakgrund härav finner jag det angeläget att åtgärder vidtages i syfte att effektivisera
klinikorganisationen vid de statliga undervisningssjukhusen. Vad gäller undervisningsverksamheten
vill jag erinra om att lärarkollegiets förslag om omvandling
av ett antal biträdande överläkartjänster vid sagda sjukhus till tjänster som
klinisk lärare redan i princip godtagits av statsmakterna genom riksdagens godkännande
av propositionen 1961: 108. Härigenom har vissa förutsättningar skapats
för en förbättrad undervisningsorganisation vid klinikerna. Jag vill här erinra om
att chefen för ecklesiastikdepartementet nyligen tillkallat särskilda sakkunniga för
att utreda frågor om forskarutbildningen och forskarkarriären jämte därmed sammanhängande
spörsmål, varvid jämväl problem, som berör den kliniska forskningen,
torde komma att närmare prövas. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att universitetsutredningen i sitt betänkande »Universitetens och högskolornas organisation
och förvaltning» (SOU 1963: 9) icke föreslagit några förändringar i avseende
på undervisningsklinikernas ställning i förhållande till undervisningssjukhusen.
När det gäller ledningen av sjukvårdsverksamheten vid de statliga undervisningssjukhusen
och därmed sammanhängande organisatoriska och administrativa
uppgifter anser jag mig emellertid nu böra föreslå att en särskild översyn vidtages,
varvid målsättningen dock bör begränsas såtillvida som professorn-överläkaren
alltfort skall ha det samlande greppet över klinikens olika verksamhetsgrenar.
Syftet med översynen skall därför främst vara att undersöka vilka organisatoriska
förändringar som krävs för att professorn-överläkaren skall kunna beredas erforderlig
avlastning. Trots att utredningen i första hand skall avse den del av verksamheten
vid undervisningsklinikerna som är att hänföra till sjukvården, måste
givetvis — som en följd av det nära sambandet mellan sjukvård och medicinsk
utbildning — frågor av betydelse för utbildningen samtidigt aktualiseras. Överhuvudtaget
bör överläkarnas och biträdande överläkarnas ställning i sjukvårds- och
undervisningsorganisationen allsidigt prövas, varvid även nuvarande tillsättningsregler
kan behöva överses. Vidare bör frågan om formen för de kliniska lärarnas
anknytning till sjukvårdsverksamheten vid de statliga undervisningssjukhusen prövas.
Om så visar sig erforderligt bör det därvid vara utredningen obetaget att framlägga
förslag avseende de kliniska lärarnas ställning jämväl i övrigt ävensom beträffande
formerna för deras tillsättning.
Av det anförda framgår att utredningen i första hand skall avse de statliga undervisningssjukhusen.
I den mån utredningen finner att dess överväganden även
kan komma att påverka förhållandena vid de kommunala undervisningssjukhusen
bör samråd i dessa delar ske med vederbörande sjukvårdshuvudmän.
I propositionen 1963: 142 angående ökad utbildning av läkare har chefen för
ecklesiastikdepartementet tagit upp till behandling frågan om utformningen av lärartjänster
för bl. a. handledning i det kliniska arbetet av de studerande. Han erinrade
därvid om att det från olika håll hävdats att den nuvarande strukturen
av lärartjänster för dessa uppgifter — tjänster som klinisk amanuens i första hand
— inte var tillfredsställande. Från fakultetshåll hade sålunda understrukits, att
innehavarna av sistnämnda tjänster inte kunde ägna önskvärd tid åt undervisningen,
bl. a. därför att sjukvården ställde stora anspråk på dem. Från huvudmannahåll
hade samtidigt uttalats farhågor för att underläkarna — som enligt
172
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet 1 S: 47
kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus även hade handledande undervisningsuppgifter
— genom utbildningsverksamhetens växande omfattning skulle
bli i alltför hög grad engagerade i undervisningen. Läkarutbildningsberedningen
föreslog såsom en lösning på detta problem, att en särskild mellangradstjänst inrättades,
så konstruerad, att dess innehavare kunde ägna i varje fall huvuddelen av
sin tid åt undervisning och då framför allt handledning av de studerande. Departementschefen
fann det för sin del angeläget, att diskussionen i denna för den
kliniska utbildningen centrala fråga fördes vidare.
Enligt min mening synes det lämpligt att den av chefen för ecklesiastikdepartementet
sålunda berörda frågan tages upp till övervägande i samband med den av
mig nu förordade översynen av klinikorganisationen. Åven i denna del bör givetvis
samråd ske med de kommunala huvudmännen.
Utredningen beräknas fortgå under år 1964.
46. Nordisk utredning av frågan om specialistbehörighet för läkare
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 att såsom ledamöter i en
svensk delegation deltaga i en nordisk arbetsgrupp för utredning av möjligheterna
att genomföra enhetliga regler rörande specialistbehörighet för läkare,
föranledd av nordiska rådets rekommendation nr 26/1962:
Rexed, B. A., professor, ordförande;
Hamberger, C.-A., professor;
Rahm, A. H. B., byråchef.
Sekreterare:
Eurenius, G., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1963).
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00 (sekreteraren).
Den svenska delegationen har under tiden juli—november 1963 hållit
två sammanträden samt deltagit i ett sammanträde med den nordiska arbetsgruppen.
Utredningen beräknas komma att slutföras under år 1964.
47. Utredning rörande inrättandet av ett nordiskt institut för
odontologisk materialprovning
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 6 december 1963 att såsom ledamöter i en
svensk delegation deltaga i överläggningar rörande inrättandet av ett nordiskt
institut för odontologisk materialprovning (nordiska rådets rekommendation
nr 25/1963):
Hedengren, S.-O., byråchef;
Osvald, O. K., medicinalråd.
Utredningsarbetet beräknas komma att fortgå under år 1964.
173
I K: 1
Riksdagsberättelsen år 196b
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. 1953 års trafikutredning (1961: I 3; 1962: I 8; 1963: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1953):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Asp, P. E., åkeriägare, led. av II kamm.;
Dillen, B. O., direktör, tillika huvudsekreterare;
Hörjel, N. J., statssekreterare;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Persson, R. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Pålsson, P.-O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Åselius, K. Hj., f. d. bruksdisponent.
Experter:
Grahn, F. T., byrådirektör;
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Welinder, P. E. C., professor;
öster, M. N., direktör.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 17.
I prop. 1963: 191 angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken
m. m. har angivits, att vissa kvarstående trafikpolitiska problem avses bli
föremål för särskilda utredningar. Utredningen har i skrivelse till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet den 12 november
1963 hemställt, att kvarstående frågor av trafikpolitisk natur måtte utredas
i annan lämplig ordning och utredningen upphöra. Den 13 november 1963
beslöt departementschefen att utredningen skulle upphöra.
2. Svenska öresundsdelegationen (1961: I 5; 1962: I 10, 1963: I 10)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 mars 1954 för att i samarbete
med den utredningsdelegation, som för ändamålet utsetts från dansk
sida, utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse mellan
Sverige och Danmark över Öresund:
174
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 3
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman i I kamin., ordförande;
Hjort,
K.-G., M., f. d. generaldirektör;
Hörjel, N. J., statssekreterare;
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Expertgrupp för trafikekonomiska frågor:
Jarder, J. O., byrådirektör;
Kulander. H. E., avdelningsdirektör;
Tånneryd, S. A. S., direktör.
Expertgrupp för tekniska frågor:
Gudmundsson, N. H., teknisk direktör;
Kolm, C. R., f. d. överingenjör;
Reini, S. Å. O., överingenjör;
Thulin, C. I., f. d. major.
Sekreterare:
Wennerhorn, K. O. L., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Nilsson, E., t. f. byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 18.
Delegationen har den 21 december 1962 avgivit betänkandet öresundsförbindelsen
I och II (SOU 1962:53—54).
Uppdraget är därmed slutfört. 3
3. 1961 års trafiksåkerhetskommitté (1962: I 26; 1963: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
verkställa utredning angående tillfälliga hastighetsbegränsningar för motorfordon
och därmed sammanhängande spörsmål:
Karleby, O., bankdirektör, ordförande;
Ahlgren, N., direktör;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Rydberg, H. A. L., polisintendent;
Stoltz, A. W., häradshövding.
Experter:
Andersson, B. J., professor;
Erlander, S. B., fil. kand.;
Gustavsson, J. O., fil. kand.
Sekreterare:
Nordström, C. G., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Järmark, B. L., t. f. byrådirektör.
Direktiven för kommittén, se 1962: I K 26.
175
* *» Riks dag sb erätt elsen år 1964
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Kommittén har den 31 oktober 1963 avgivit betänkandet Tillfällig hastighetsbegränsning
i motortrafiken under åren 1961 och 1962 (SOU 1963-59).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Svenske ledamoten av en skandinavisk juristkommitté för undersökning
rörande SAS’ engagement med vissa luftfartsföretag (1962: I 32;
1963: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 att
såsom svensk ledamot ingå i en skandinavisk juristkommitté med uppdrag
att undersöka konsortiet Scandinavian Airlines Systems engagement med
det mexikanska luftfartsföretaget Guest Aerovias Mexico S.A. och med
det thailändska luftfartsföretaget Thai Airways International, i den mån
det senare har samband med förra engagementet:
öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd.
Sekreterare:
Mangård, N., hovrättsråd.
Kommittén har den 29 januari 1963 avgivit sitt betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredning om en avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholms
stad
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 december 1962 med
uppdrag att, efter överläggning med vederbörande intressenter, framlägga
förslag om avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 januari 1963):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Sekreterare:
Rabenius, S. G., t. f. byrådirektör.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 21
december 1962):
Enligt bemyndigande den 21 oktober 1960 tillkallade chefen för justitiedepartementet
samma dag landshövdingen Anders Tottie att åvägabringa och leda
förhandlingar om avveckling av vissa sedan 1700-talet utgående s. k. rekognitionsavgifter
till stiftelsen Danviks hospital. I anledning av ett av förhandlingsledaren
framlagt förslag utfärdade Kungl. Maj:t — efter riksdagens hörande —
kungörelse den 25 maj 1962 (nr 370) om avveckling av rekognitionsavgifterna
till Danviks hospital. (Prop. 1962:160; L3U 31; Rskr 254).
Riksdagens år 1960 församlade revisorer ha i sin berättelse den 15 december
176
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 6
1960, § 38, erinrat om att sedan flera hundra år tillbaka särskilda avgifter utgå
i Stockholms hamn för fartyg, som ankomma från utrikes ort, nämligen dels de
s. k. danvikspenningarna, som tillfalla stiftelsen Danviks hospital, dels de s. k.
fattigpenningarna, som tillfalla Stockholms borgerskaps änkehus. Frågan om
dessa sjöfartsavgifters avveckling har sedan länge varit aktuell. Utredningar ha
företagits rörande avgifternas rättsliga natur, och yrkanden ha framställts från
myndigheter och enskilda om att avgifterna måtte bringas att upphöra. Revisorerna
ha förordat, att frågan härom nu upptages till prövning (berättelsen, del I,
sid. 283 -287).
Utlåtanden i ärendet ha avgivits av kommerskollegium, landshövdingen Tottie,
direktionen över stiftelsen Danviks hospital, direktionen över Borgerskapets änkehus
och Sveriges redareförening (berättelsen, del II, sid. 364—374). Kommerskollegium
har enligt sitt utlåtande funnit det uppenbart, att bärande skäl icke
kunna anföras för att belasta utrikessjöfarten på Stockholm med dessa avgifter
för en åldringsvård, som icke har samband med denna sjöfart.
I utlåtande den 12 maj 1961, nr 116, har statsutskottet under punkten 38 anslutit
sig till revisorernas uppfattning, att frågan om danviks- och fattigpenningarnas
avveckling nu bör upptagas till prövning. Utskottet har därvid instämt i kommerskollegii
uttalande och förklarat, att avgifterna hänföra sig till gångna tiders
förhållanden, då betingelserna för åldringsvården vore helt andra än nu. Utskottet
har hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande uttalande anfört.
Med överlämnande av statsutskottets utlåtande har riksdagen i skrivelse den
25 maj 1961 (nr 285) anmält, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med
vad utskottet i utlåtandet föreslagit.
Utredningsmannen har under tiden januari—juli 1963 hållit 10 sammanträden,
varav 5 med delegerade för berörda institutioner.
Utredningsmannen har den 1 augusti 1963 avgivit förslag till överenskommelse
om avlösning av ifrågavarande avgifter mot viss till berörda institutioner
utgående engångsersättning att gäldas av statsmedel (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande sjömans rätt till fri hemresa
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1963 med
uppdrag att verkställa utredning med förslag rörande sådan ändring av sjömanslagen,
som angives i riksdagens skrivelse den 23 april 1963, nr 143:
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Utredningsmannen har den 4 september 1963 avgivit utredning rörande
sjömans rätt till fri hemresa (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
177
I K: 7 Riksdagsberättelsen år 196i
7. 1951 års byggnadsutredning (1961:1 2; 1962:1 7; 1963:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 februari 1951 och
den 21 februari 1958 för att verkställa utredning angående möjligheterna att
förenkla byggnadslagstiftningen och dess tillämpning (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 februari 1951):
Larsson, S., generaldirektör, ordförande;
Agerberg, N., direktör, f. d. riksdagsman;
Aurén, N. E. J., f. d. expeditionschef;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Johannesson, E. G. V., direktör;
Lindqvist, R. H., tekn. dr, f. d. byggnadschef;
Pettersson, A. P., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sännås, B. R., generaldirektör.
Experter:
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Borg, E. L., länsarkitekt;
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Buregren, T., byrådirektör;
Körlof, A. H. V., regeringsråd;
Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet;
Tobé, E. I., överlantmätare, led. av II kamm.
Direktiven för utredningen; se 1952: I K 24.
Sedan det ursprungliga utredningsuppdraget slutförts i juni 1957, återstod
att utreda vissa frågor rörande regionplanering m. m., som omnämnts
i riksdagens skrivelse den 14 maj 1957, nr 294, och som av Kungl. Maj :t
hänskjutits till utredningen genom skrivelse den 31 maj 1957.
I skrivelse den 26 november 1963 till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
har utredningens ordförande anfört, att med hänsyn
till en rad under senare år aktualiserade spörsmål byggnadslagstiftningens
bestämmelser om översiktsplaneringen kan behöva ges ändrat materiellt innehåll
samt att dessa bör utredas i ett vidare sammanhang. I anledning härav
har ordföranden hemställt, att utredningen måtte upphöra. Den 28 november
1963 beslöt departementschefen att utredningen skulle upphöra.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
8. Statens byggnadsbesparingsutredning (1961:1 4; 1962:1 9; 1963: I 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1954 för att
verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
178
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I Ks 10
ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Johanson, R., byrådirektör;
Lindh, T. B. E., byråchef.
Sekreterare:
Rietz-ödeen, Ann Mari, fru.
Teknisk sekreterare:
Johansson, S. A., byrådirektör.
Lokal: Grev Turegatan 38; tel. 61 68 29, 63 24 39.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 16.
Inom sekretariatet har utförts undersökningar avsedda att komplettera
i utgivna betänkanden och broschyrer framlagt material. Jämsides härmed
har arbetet med avfattande av slutbetänkande bedrivits.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under första kvartalet 1964.
9. Vägmarksersättningskommittén (1961:1 7; 1962:1 12; 1963:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa bl. a. viss översyn av vägmarksersättningssakkunnigas betänkande,
del I, angående grunder för bestämmande av ersättning för upplåtelse av
vägmark m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Hjelm, K. G. L., professor;
Johansson, J. H., överlantmätare;
Svengren, G.-O., byrådirektör;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert:
Larsson, F. G., professor.
Sekreterare:
Persson, J. L., vattenrättsdomare.
Biträdande sekreterare:
Andersson, E. O., agronom.
Lokal: österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52, Stockholm; tel.
10 60 11.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 27.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas slutfört omkring årsskiftet 1963/64.
10. Markdelegationen (1961:1 8; 1962:1 13; 1963:1 12)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
179
IK: 10
Riksdagsberättelsen år 1964
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads-
och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. H., överlantmätare;
Larsson, S., generaldirektör;
Renlund, R. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Arrhenius, K. G. H., kanslichef;
Mårdh, G. A., byggnadsråd.
Biträdande sekreterare:
Elofsson, A. F., förste byråsekreterare.
Lokaler: Byggnadsstyrelsen; tel. växel 22 37 80 och 54 05 60. Djurgårdsnämnden;
tel. 10 55 91.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 K 30.
Delegationen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 20
sammanträden. Därjämte har fortlöpande överläggningar ägt rum mellan
av delegationen och stadens delegerade utsedda subdelegerade. Förhandlingarna
har i första hand gällt stadens och kronans markintressen i Stockholms
centrala delar. Ett förslag till avtal angående vissa markbyten beräknas bli
framlagt före årets slut. Fortsatta förhandlingar kommer att föras i andra
för parterna angelägna frågor.
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1964.
11. Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms skärgård
(1961:1 H 10; 1962: I H 11; 1963: I H 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för alt
deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Morting, I. R. M., förrådsdirektör (t. o. m. den 28 juni 1963);
Berggren, E. G. C., byråchef (fr. o. m. den 29 juni 1963).
Experter:
Berggren, E. G. C., byråchef (t. o. m. den 28 juni 1963);
Ljungström, G. O., t. f. förste länsassessor;
Wennerhorn, K. O. L., byråchef.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1519),
rikssamt. växel 23 62 00.
Statlig medlem i det trafikutskott, som enligt avtal den 13 juli 1959, den
17 februari 1961 och den 10 april 1963 rörande båttrafiken i Stockholms mellersta
skärgård samt den 21 april 1961 angående trafiken i den norra skär
-
180
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 12
gården skall äga följa vederbörande redares åtgärder i fråga om trafiken
m. in.:
Morting, I. R. M., förrådsdirektör (t. o. m. den 28 juni 1963);
Berggren, E. G. C., byråchef (fr. o. m. den 29 juni 1963).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Företrädaren för staten vid förhandlingarna om båttrafiken i Stockholms
skärgård har med skrivelse den 11 april 1963 överlämnat ett den 10 april
1963 mellan företrädarna för staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, preliminärt ingånget
avtal om båttrafik i Stockholms mellersta skärgård under tiden den 1 oktober
1964—den 30 september 1984. Avtalet har godkänts av Kungl. Maj:t
genom beslut den 31 maj 1963. Förhandlingar om ordnande av båttrafiken
för samma tid i Stockholms norra skärgård pågår.
Förhandlingarna beräknas vara avslutade under år 1964.
12. 1957 års bemanning sutredning (1961: I H 11; 1962: I H 12; 1963: I H 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för att
utreda frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande
spörsmål:
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Forssblad, D., direktör;
Grenander, N., direktör;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Karlbjörn, H. S., ombudsman;
Linderstam, B. A. Hj., ombudsman;
Lycke, H., direktör;
Strömberg, A. E., rektor;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Tufvasson, K. E., byrådirektör;
Wikström, K. J., ombudsman;
Öbrinlc, J. H., f. d. byrådirektör.
Sekreterare:
Rune, Ch. L., hovrättsassessor, Stenkullavägen 6, Stockholm K; tel. 51 90 40.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit
flera sammanträden med experterna.
Arbetet med det till befälsbemanningen hörande spörsmålet om rätt att
för erhållande av behörighetsbevis enligt befälskungörelsen tillgodoräkna
sig militär utbildning beräknas bli slutfört under första halvåret 1964.
Utredningsarbetet i övrigt beräknas fortgå under år 1964.
181
I K: 13
Riksdagsberättelsen år 196b
13. 1957 års trafiknykterhetskommitté (1961: I 9; 1962: I 14; 1963: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1958):
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Ewerlöf, Elsa H. E., fru, f. d. riksdagsledamot;
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Vinberg, E. T., byråchef.
Expert:
Ormegard, C. O., rådman (fr. o. m. den 6 maj 1963).
Sekreterare:
Ormegard, C. O., rådman (t. o. m. den. 5 maj 1963);
Sterzel, F. A. C., preceptor (fr. o. m. den 6 maj 1963).
Lokal: Grev Magnigatan 6, Stockholm ö; tel. 24 64 10 (Sterzel).
Direktiven för kommittén, se 1958: I K 28.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 12 sammanträden.
Kommittén har den 11 december 1963 överlämnat delbetänkandet Onykterhet
i trafik I Vägtrafiken (SOU 1963: 72).
Kommitténs arbete beräknas slutfört under år 1964.
14. Märstadelegationen (1961: I 10; 1962: I 15; 1963: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 januari 1958 med
uppgift att samordna frågor rörande utbyggnaden av ett samhälle i närheten
av storflygplatsen Arlanda:
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Falk, G. A., landssekreterare, vice ordförande;
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Almgren, N. H., ordförande i Märsta kommunalfullmäktige;
Eliasson, N. J. L., ordförande i Huddinge kommunalnämnd (avliden i oktober
1963);
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Jansson, T. M., ordförande i Märsta kommunalnämnd;
Svanberg, S.-E., direktör i Scandinavian Airlines System;
Sörenson, S., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Sekreterare:
Sparrman, B. L., byrådirektör;
Lindqvist, N. V., biträdande länsarkitekt.
182
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 16
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län; tel. växel 24 55 00.
Direktiven för delegationen, se 1959: I K 22.
Delegationen har under tiden januari—oktober 1963 hållit 2 plenisammanträden
och 20 utskottssammanträden.
Delegationens arbete beräknas slutfört under år 1964.
15. 1959 års flygutredning (1961: I 13; 1962: I 17; 1963: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1959 för utredning
rörande den lämpliga fördelningen av ägarintressena i lufttrafikföretag
med tillstånd att bedriva inrikes linjefart:
Söderström, O. A. V., direktör, ordförande;
Dillén, B. O., direktör;
Petri, C. I., vicekonsul.
Experter:
Björkman, B. E. T:son, professor;
Lignell, K., direktör.
Sekreterare:
öhrn, J. B., kansliråd.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1963 hållit 1 sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under första halvåret 1964.
16. 1960 års radioutredning (1961: I 15; 1962: I 18; 1963: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1959 för
att utreda frågan om de allmänna riktlinjerna för ljudradions och televisionens
framtida verksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari
1960 och den 26 november 1962):
Åman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Heimbiirger, H. A., f. d. ekonomidirektör;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm. (ordf. i RUSKO och RUFUS);
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;
Mattson, Lisa, journalist, led. av I kamm. (ordf. i AKU);
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
öhrström, K. L., byråchef.
Experter:
Esping, E. B., teknisk direktör;
Lindenbaum, G. M., byrådirektör (t. o. m. den 18 november 1963);
183
IK: 16
Riksdagsberättelsen dr 1964
Persson, S. B. V., kanslichef;
Rydbeck, O., radiochef.
Sekreterare:
Brodd, K. A., byrådirektör;
Lindblad, I., docent (ordf. i RAFF).
Inom utredningens ram har under året självständigt arbetat skoldelegationen,
arbetsgruppen för folkbildning, universitetsundervisning och samhällsinformation,
arbetsgruppen för konsumentupplysning samt arbetsgruppen
för forskningsfrågor.
Skoldelegationen (RUSKO)
Experter:
Allebeck, S.-S. A., fil. mag. (fr. o. m. den 1 februari 1963);
Beskow, B., undervisningsråd (fr. o. m. den 1 februari 1963);
Lundgren, R. A., fil. mag. (fr. o. m. den 1 februari 1963);
Vrethammar, K. H., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1963).
Sekreterare:
Ryde, E. T. W., ekonomidirektör (t. o. m. den 18 november 1963).
Arbetsgruppen för folkbildning, universitetsundervisning och samhällsinformation
(RUFUS)
Experter:
Franzén, N.-O., programdirektör (fr. o. m. den 1 februari 1963);
Ivre, I. G. E., redaktör (fr. o. m. den 1 februari 1963).
Sekreterare:
Hallingberg, G. G., lektor;
Hedlund, B. E., avdelningschef (fr. o. m. den 1 november 1963).
Arbetsgruppen för konsumentupplysning (AKU)
Experter:
Holme-Gustafsson, Brita M., fru, förste intendent (fr. o. m. den 1 februari
1963);
Samuelsson, Ingrid H. M., fru, redaktör (fr. o. m. den 1 februari 1963);
Wallberg, Ursula, fru, forskningssekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1963).
Sekreterare:
Himmelstrand, Karin B., fru, fil. kand. (fr. o. m. den 15 augusti 1963).
Arbetsgruppen för forskningsfrågor (RAFF)
Experter:
Hallingberg, G. G., lektor (fr. o. m. den 12 februari 1963);
Himmelstrand, J. U. I., docent (fr. o. m. den 12 februari 1963).
Lokal: Sveriges radio, Kungsgatan 8, Stockholm C; tel. 63 10 40.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 15 och 1963: I K 16.
184
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 17
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 12 sammanträden
omfattande 16 dagar. Dessutom har en mindre arbetsgrupp under
ordförandens ledning sammanträtt 10 gånger.
Utredningen har under året företagit studieresor till Luleå och Helsingfors.
Sekreterarna har därjämte studerat TV-verksamheten i Oslo, London,
Dublin, Hamburg, Köln, Bryssel, Geneve, Rom och Köpenhamn. Under året
har ett internatsammanträde avhållits. Urvalsundersökningar har genomförts
beträffande skolradio och skoltelevision, trådradionätet samt nattradion.
Utredningen har den 26 juni 1963 avgivit skrivelsen »Ljudradions programkanaler,
sändarnät och ekonomiska behov» (stencilerad).
Utredningens skoldelegation överlämnade den 17 juni 1963 till utredningen
sitt betänkande »Skolradio och skol-TV fram till 1970» (stencilerat). Med
skrivelse den 2 juli 1963 överlämnade utredningen detta betänkande som
sitt eget förslag till chefen för kommunikationsdepartementet. Till betänkandet
är fogad en bilaga, i vilken redovisas en undersökning om skolradions
och skoltelevisionens användning höstterminen 1962.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
17. 1960 års vägsakkunniga (1961: I 18; 1962: 1 20; 1963: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
att verkställa översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1960):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Antonsson, J. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Bengtsson, H. V., plåtslagare, led. av II kamm.;
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Johansson, N. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Körlof, A. H. V., regeringsråd;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, andre vice talman i II kamm.
Experter:
Gustafson, C. E., byrådirektör (fr. o. m. den 22 februari 1963);
Nellborn, S. O., byrådirektör (fr. o. m. den 22 februari 1963);
Sandgren, P., ingenjör (fr. o. m. den 22 februari 1963);
Sundström, B., civilingenjör (fr. o. m. den 22 februari 1963).
Sekreterare:
Runesten, S.-O. J., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Bouvin, J. Å., hovrättsassessor (fr. o. m. den 3 oktober 1963).
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60.
185
I K; 17
Riksdagsberättelsen år 1964
Direktiven för de sakkunniga, se 1961: I K 18.
De sakkunniga har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 14
sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under år 1964.
18. Parkeringskommittén (1961: I 19; 1962: I 21; 1963: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
att verkställa översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser
för motorfordon m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1960):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Hall, G. V., överdirektör, vice ordförande;
Ahlgren, N., direktör;
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm.;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Aronsson, H., direktör (fr. o. m. den 22 februari 1963);
Berglund, H. J., borgarråd;
Mangård, N., hovrättsråd;
Träff, S. O., direktör.
Experter:
Ahlström, O., trafikingenjör;
Backman, G. B., regeringsrättssekreterare (fr. o. m. den 1 maj 1963);
Berg, F. L. V., direktör;
Bäcklander, R., direktör (fr. o. m. den 22 februari 1963);
Henrikson, C. T., stadssekreterare (t. o. m. den 22 februari 1963);
Hernroth, U. N., polisintendent;
Holmberg, Y., partisekreterare, led. av I kamm. (t. o. m. den 22 februari
1963);
Nordqvist, S., laborator (fr. o. m. den 5 februari 1963);
Sahlin, B. S., trafikinspektör;
Tynelius, S. G. A., stadsbyggnadsdirektör.
Sekreterare:
Backman, G. B., regeringsrättssekreterare (t. o. m. den 30 april 1963);
Berg von Linde, S. V., förste byråsekreterare;
Eklöf, Å., länsassessor (fr. o. m. den 1 maj 1963).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1961: I K 19.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 4 sammanträden.
Vid sidan härav har inom kommittén särskilt tillsatta arbetsgrupper
hållit 7 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1964.
186
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 20
19. El-lagstiftningsutredningen (1961: I 20; 1962: I 22; 1963: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om elektriska anläggningar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1960):
Elliot, K. E., hovrättspresident, ordförande;
Esping, E. B., teknisk direktör;
Karsberg, A. L., teknisk direktör;
Larsson, N. H. C., direktör;
Månsson, H., direktör.
Experter:
Carle, B., förste länsassessor;
Pettersson, G. A., överingenjör (fr. o. m. den 17 juni 1963);
Åkerlind, P. W., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 17 juni 1963).
Sekreterare:
Ellmén, S.-E. G., hovrättsråd;
Fahlander, T. I., hovrättsfiskal.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060/15 72 50.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 20.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 8 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under år 1964.
20. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté (1961: I 24;
1962: I 25; 1963: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,
Norge och Sverige:
Holmquist, B. G., rättsavdelningschef;
Stoltz, A. W., häradshövding.
Experter:
Ahlström, O., civilingenjör;
Burén, C.-D. E., förste bilinspektör;
Hagardt, S. A. O., direktör;
Tornberg, E. A. G., vägtrafikinspektör.
Sekreterare:
Egedal, N. Hj., byrådirektör;
Voss, B. G. P., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 1 oktober 1963).
Lokaler: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
187
I K: 20 Riksdagsberättelsen år 196b
rikssamt. växel 23 62 00 (Holmquist); Storkyrkobrinken 7, Stockholm C,
tel. 11 51 27 (Egedal).
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Kommittén räknar med att under år 1964 avlämna ett förslag till enhetliga
trafikregler och vägmärken för de nordiska länderna.
21. Kanaltrafikutredningen (1962: I 27; 1963: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1961 för att
verkställa en trafikekonomisk utredning om godstransporterna mellan väner-
och vätterområdena samt västkusten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1961):
Godlund, S. A. I., professor, ordförande;
Jarder, J. O., avdelningsdirektör;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Torell, A. S., direktör;
Waller, E. A., direktör.
Experter:
Hölcke, O. K. L., avdelningsdirektör;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Rådberg, J. T., major;
Sidenvall, J. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Olsson, R. I., förste kanslisekreterare.
Lokal: St. Nygatan 1, Stockholm C; tel. 10 73 09.
Direktiven för utredningen, se 1962: I K 27.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under år 1964.
22. Centrala civila transportkommittén (1962: I 28; 1963: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 juni och den 13
oktober 1961 för att verkställa utredning och planläggning i fråga om den
civila transportregleringsverksamheten i krig:
Petri, F. A., direktör, ordförande;
Baltzar, S.-E., byrådirektör;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Brunnberg, E. A., disponent;
188
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 23
Carlsten, C. J., överstelöjtnant, tillika sekreterare (t. o. m. den 1 november
1963);
Danielson, N.-G. F., byråchef (fr. o. m. den 1 juni 1963);
Dillén, B. O., direktör (t. o. m. den 18 september 1963);
Hagander, J. H., byrådirektör;
Hjalmarsson, S. O. R., trafikchef;
Krantz, Å. A., byråchef (t. o. m. den 31 maj 1963);
Montell, J. E. O., överdirektör;
Odén, C. A., kanslichef;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Skarp, N. Ä., major (fr. o. m. den 1 november 1963);
Söderberg, H. O. E., byråchef;
Öhrn, J. B., kansliråd (fr. o. m. den 19 september 1963).
Experter:
Börjesson, K. B., byrådirektör (fr. o. m. den 1 juli 1963);
Egedal, N. H., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Danielsson, G. Å. D., major (fr. o. m. den 1 oktober 1963);
Rundström, T. E., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 november 1963);
Rådkvist, R. E. G., förste byråsekreterare (den 7 januari—den 1 november
1963).
Lokal: Järntorget 84, Stockholm C; tel. 24 62 90.
Direktiven för kommittén, se 1962 I K 28.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 8 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
23. Bilskrotningsutredningen (1962: I 29; 1963: I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1961 för att
verkställa utredning angående omhändertagande och nedskrotning av kasserade
bilar (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1961):
Montell, J. E. O., överdirektör.
Experter:
Dahlerus, B. H., bergsingenjör;
Hedström, B. L. G. O., major;
Lindblad, R. A., civilingenjör;
Sederblad, B. F:son, hovrättsfiskal.
Sekreterare:
Bäckstrand, K. G. M., attaché.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1962: I K 29.
189
I K: 23
Riksdagsberättelsen år 196b
Under tiden november 1962—oktober 1963 har 7 sammanträden hållits
och ett flertal kontakter skett med företrädare för den verksamhet, som
beröres av uppdraget.
Utredningsarbetet beräknas slutfört i början av år 1964.
24. Färdskrivarutredningen (1962: I 31; 1963: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1961
för att verkställa utredning angående de tekniska möjligheterna alt utnyttja
maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning av färdskrivardiagram
samt därmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor:
Odén,
C. Ä., kanslichef, ordförande;
Kullberg, O. G., avdelningschef;
Rydberg, H. A. L., polisintendent.
Expert:
Broomé, B. P., civilingenjör.
Sekreterare:
Falkenmark, P. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. växel 24 62 90.
Utredningen har under tiden den 16 oktober 1962—den 19 oktober 1963
hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under år 1964.
25. Utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m. inom
byggnadsstyrelsen (1963: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m.
inom byggnadsstyrelsen:
Sandberg, A. G., direktör.
Experter:
Ekdahl, S. V. B., byrådirektör;
Eriksson-öst, O. V., byrådirektör.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Jämtlandsgatan 99, Vällingby, tel. 87 00 00.
Direktiven för utredningen, se prop. 1962: 98 s. 86, 87.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 37
sammanträden. Utredningen har den 17 juni 1963 avgivit delbetänkandet
Bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen I (stencilerat).
I avvaktan på Kungl. Maj :ts ställningstagande till de av utredningen
framlagda principförslagen pågår i en andra utredningsetapp planläggning
och förberedelse av systemarbetet. Som ett led häri har inom ut
-
190
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 27
redningen konstituerats en arbetsgrupp med experter från statskontoret
och byggnadsstyrelsen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
26. Utredning rörande vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioanläggning
och rundradioverksamhet (1963: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
utreda vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioanläggning och
rundradioverksamhet:
Bergström, S. B:son, professor.
Lokal: Riddartorget 5, Uppsala; tel. 018/12 36 13, 1417 14.
Utredningen har under år 1963 sammanträtt 10 gånger. Härvid har samråd
skett med representanter för telestyrelsen, Sveriges radio, 1960 års radioutredning,
Europeiska radiounionen m. fl.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under första halvåret 1964.
27. 1962 års fritidsutredning (1963: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 augusti och den
28 september 1962 för att verkställa utredning angående fritidsområden,
fritidsbebyggelse och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. 12 september 1962):
Lundgren, J. B., generaldirektör, ordförande;
Carlsson, I., förbundsordförande;
Fälldin, N. O. Th., lantbrukare, led. av II kamm.;
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Löwdin, Inga, fil. kand.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Ullsten, O., förbundsordförande.
Experter:
Annevall, S., direktör;
Bolin, H. E. A., medicinalråd;
Enocson, J. G. R., direktör;
Erichs, S. M., länsarkitekt;
Falken, P. J. ö., förste kanslisekreterare;
Haggård, S. F., sjöfartsråd;
Kvarby, N. R., överlantmätare;
Sehlin, H., direktör;
Wetterhall, S. C. E., länsingenjör.
191
I K: 27
Riksdagsberättelsen år 196i
Sekreterare:
Norrbom, N. C.-E., byrådirektör.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Centralvägen 16, Solna; tel. växel 08/83 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1963: I K 29.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 16
sammanträden.
Utredningen har utfört en inventering av fritidsbebyggelsens nuvarande
omfattning och lokalisering samt utvecklingstendenser. Vidare genomföres
en grundläggande intervjuundersökning i syfte att belysa dels förhållanden
rörande den nuvarande fritidsbebyggelsen, dels önskemål och
intresse att skaffa en fritidsstuga och dels fritids-, frilufts- och semestervanor.
Undersökningen skall vara slutförd den 1 mars 1964.
Utredningen har den 5 september 1963 till chefen för kommunikationsdepartementet
överlämnat dels promemoria med utredning och förslag rörande
provisorisk höjning av statens stöd till småbåtshamnar m. m., dels
promemoria med utredning och förslag rörande provisorisk höjning av
fonden för friluftslivets främjande (stencilerade). Utredningen beräknas
avgiva delbetänkande rörande fritidsbebyggelsen under år 1964 och slutbetänkande
under år 1965.
28. Bilförarutredningen (1963:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
att verkställa utredning angående förarutbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1962):
Elfving, O. G. C., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Burén, C.-D. E., förste bilinspektör;
Kallerdahl, B. U., rektor;
Levin, H. S., led. av II kamm.;
Persson, S., ombudsman;
Skiöld, L. O. R., byråchef;
Thorson, G. A., direktör.
Experter:
Bjarnholt, L. O., byrådirektör (fr. o. m. den 24 juni 1963);
Cullert, B., lektor (fr. o. m. den 24 juni 1963);
Freeman, L.-E. A., intendent;
Jansson, A. H., bilskoleägare;
Lindbo, L. P., gymnastikinspektör (fr. o. m. den 24 juni 1963);
Lindqvist, S. O. K., byrådirektör;
Rhedin, C. W. E., byråchef;
Sundelius, O. R. S., länsassessor (fr. o. m. den 21 maj 1963);
Talls, E. Å. E:son, lektor (fr. o. m. den 24 juni 1963).
192
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 30
Sekreterare:
Morath, B. A., stadsfiskalsassistent.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. 10 09 06.
Direktiven för utredningen, se 1963: I K 30.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 13 sammanträden,
varav ett omfattande 5 dagar, samt 14 sammanträden i särskilda
arbetsutskott.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
29. Saffle kanalutredning (1963:1 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1962 för
att upptaga förhandlingar rörande frågor om ombyggnad av Säffle kanal
med berörda lokala intressenter:
Lokrantz, L. A. O., direktör.
Expert:
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd.
Sekreterare:
Backman, G. B., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden november 1962—november 1963 haft 13
sammanträden, varvid i vissa fall förhandlingar ägt rum med berörda lokala
intressenter.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under år 1964.
30. 1963 års luftfartsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 november 1962
och den 1 mars 1963 för att verkställa utredning rörande luftfartsverkets
framtida ställning in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1963):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Eriksson, J. E., verkst. dir., led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, K. S. S., direktör, led. av II kamm.;
Norlin, P. A., direktör;
von Setli, T. G. A., greve, godsägare, andre vice talman i II kamm.;
Thilert, C. R., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Experter:
Svanberg, S.-E., direktör;
Weimar, Å., civilingenjör.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt.
Riksdagsberättelsen
193
I K: 30
Riksdagsberåttelsen år 196b
Sekreterare:
Öman, S. J., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
ter Vehn, K. B., byrådirektör;
Östberg, P. J., civilekonom (fr. o. in. den 1 oktober 1963).
Lokal: Grevturegatan 38, Stockholm Ö; tel. 61 80 91 (öman), 63 69 16 (ter
Vehn), 63 26 54 (Östberg) och 63 26 58 (exp.).
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
16 november 1962):
Luftfartsstyrelsens två huvuduppgifter är att handha den civila luftfartens
markorganisation och att utöva viss inspektionsverksamhet på civilflygets område.
Styrelsen skall däremot inte bedriva någon trafikrörelse.
För redovisning av statens intäkter och kostnader, som sammanhänger med
driften av den civila luftfartens markorganisation m. m., inrättades fr. o. in. den
30 juni 1938 luftfartsfonden. Till sin konstruktion skulle fonden vara analog med
affärsverksfonderna. I samband med luftfartsstyrelsens tillkomst den 1 juli 1945
skedde en viss omläggning av redovisningen av fonden i syfte bl. a. att i större
utsträckning än förut samla statens kostnader för den civila luftfarten å fonden.
Genom beslut vid 1947 års riksdag, då luftfartsverket fastställdes som sammanfattande
benämning på luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen, fick luftfartsverket
och luftfartsfonden en mera utpräglad karaktär av affärsverk respektive
affärsverksfond. Sålunda beslöts bl. a. att den inkomst- och utgiftsstat för
luftfartsfonden, som dittills årligen fastställts av riksdagen, skulle ersättas av en
driftkostnadsstat för luftfartsverket, vilken fastställdes av Kung], Maj:t.
Nämnda riksdagsbeslut innebar bl. a., att i princip alla statsverkets kostnader
för den civila luftfarten skulle redovisas över luftfartsfonden. Syftet med luftfartsverkets
affärsdrivande verksamhet skulle vara att genom god planläggning av investeringarna
i flygfält m. m. och rationell drift av markorganisationen hålla
kostnaderna för verksamheten så låga som det med hänsyn till trafiksäkerhetens
krav och skäliga anspråk på en i övrigt god service vore möjligt. Taxesättningen
skulle under beaktande härav ske på sådant sätt att, i den mån internationella
förhållanden ej lade hinder i vägen, täckning erhölles för kostnaderna för markorganisationen.
Häri skulle inberäknas kapitalkostnader, som hänförde sig till de
fr. o. in. budgetåret 1947/48 gjorda investeringarna i luftfartsfonden. Beträffande
tidigare gjorda investeringar uttalades, att man åtminstone tills vidare borde
kunna bortse från kapitalkostnaderna. Man räknade med att full kostnadstäckning
inte kunde erhållas under en övergångstid, men ansåg det dock troligt att full
kostnadstäckning för markorganisationen skulle kunna uppnås i början av 1950-talet. Utvecklingen inom luftfarten under de närmaste åren efter andra världskriget
hade i viss mån givit stöd för en sådan uppfattning.
Det ekonomiska utfallet av luftfartsverkets verksamhet utvecklades emellertid
inte i den riktning, som man hoppats på. Betydande underskott har måst upptagas
för luftfartsfonden å riksstaten för varje år. För senast avslutade räkenskapsår,
d. v. s. budgetåret 1961/62, redovisades ett bokföringsmässigt underskott
om ca 15 mkr. Härvid är att märka att hänsyn ej tagits till ränta å disponerat
kapital. Vidare får vissa andra kostnader anses för lågt beräknade vid en bedömning
av årsresultatet. Exempelvis upptages — i enlighet med gällande redovisningsbestämmelser
— pensionskostnaderna med faktiskt utbetalade belopp, me
-
194
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 30
dan en efter försäkringstekniska grunder beräknad pensionskostnad skulle ha
uppgått till ett väsentligt högre belopp. Vid en komplettering av årsräkenskaperna
i här angivna hänseenden skulle det ekonomiska resultatet för nämnda budgetår
bli ett underskott av lägst storleksordningen 27 mkr.
Till följd av den bristande balansen mellan luftfartsverkets kostnader och intäkter
föreslog luftfartsstyrelsen i sina petita hösten 1951, att frågan om luftfartsverkets
ställning som affärsdrivande verk skulle upptagas till förnyat övervägande.
Styrelsen förordade en särskild utredning, som skulle pröva bl. a. om
luftfartsverkets status av affärsdrivande verk borde ändras eller om denna status
borde inskränkas till att avse endast flygplatsorganisationen. I 1952 års statsverksproposition
framhöll dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, att
han inte hade något att erinra mot att frågan togs upp till närmare övervägande
inom luftfartsstyrelsen. I sina petita hösten 1955 framförde luftfartsstyrelsen den
tanken, att de delar av luftfartsverkets rörelse, som nu eller framdeles kunde
drivas affärsmässigt, borde särredovisas, medan verkets utgifter för säkerhetstjänst
och andra offentligrättsliga uppgifter borde ersättas verket genom direkta
riksstatsanslag. I petita hösten 1958 anförde luftfartsstyrelsen, att resultatet av
skandinaviska flygtaxekommitténs arbete, vilken kommitté tillsatts samma år,
kunde komma att få direkt betydelse för frågan om luftfartsverkets fortsatta ställning.
Med hänsyn härtill ansåg sig styrelsen tills vidare icke böra ingiva något
förslag i förevarande avseende.
Flygtaxekommittén tog i sitt betänkande, avgivet våren 1961, bl. a. upp vissa
spörsmål rörande den ekonomiska målsättningen för de skandinaviska ländernas
luftfartsverk. Enligt kommitténs mening borde luftfarten i princip svara för kostnaderna
för flygplatserna, luftfartslederna och luftfartsinspektionen, medan däremot
vissa allmänna förvaltningsuppgifter ansågs vara av natur att böra bestridas
av skattemedel. Möjligheterna att uppnå täckning för de angivna kostnaderna ansåg
kommittén dock vara begränsade på grund av bl. a. internationella förhållanden.
De svenska ledamöterna av flygtaxekommittén anförde i en särskild skrivelse
den 20 maj 1961, att luftfartsverket sannolikt under överblickbar framtid kommer
att redovisa betydande underskott. Ledamöterna förordade därför en omprövning
av luftfartsverkets ekonomiska målsättning och luftfartsfondens konstruktion.
Såvitt rör det inrikes trafikväsendet har 1953 års trafikutredning framhållit, att
varje trafikgren i princip bör själv fullt ut svara för de kostnader, som den förorsakar
det allmänna. Den inrikes luftfarten borde härvidlag icke utgöra något
undantag. Att i inrikesflygets uppbyggnadsskede fordra full realekonomisk kostnadstäckning
skulle dock enligt trafikutredningens åsikt föra för långt och motverka
den i och för sig önskvärda uppbyggnaden av ett lönsamt inrikesflyg. En
viss modifiering av kravet på 100-proccntig kostnadstäckning vore därför enligt
trafikutredningens mening nödvändigt, men målet borde dock vara full kostnadstäckning
inom en närliggande framtid.
Vid remissbehandlingen av betänkandena från 1953 års trafikutredning och
flygtaxekommittén har delade meningar uttalats rörande omfattningen av lufttrafikens
kostnadsansvar samt den takt i vilken eftersträvad kostnadstäckning,
bör uppnås. Ett flertal remissinstanser har tillstyrkt den av de svenska ledamöterna
av flygtaxekommittén föreslagna översynen av luftfartsverkets ekonomiska
målsättning och luftfartsfondens konstruktion.
Även i andra sammanhang har förslag framlagts rörande en översyn av luff -
195
IK: 30
Riksdags berättelsen år 196 b
fartsverkets ekonomiska målsättning och framtida ställning. Här kan erinras om
att i motioner till 1900 års riksdag (1:61 och 11:75) föreslogs en grundlig och
allsidig utredning av luftfartsverkets ställning, ekonomiska förhållanden och
framtida målsättning. Statsutskottet fann (SU 1960: 190) det angeläget, att en sådan
omprövning skedde men avstyrkte motionerna under hänvisning till att utredning
pågick genom skandinaviska flygtaxekommittén. En översyn av luftfartsverkets
ekonomiska målsättning har även aktualiserats genom motioner vid
årets riksdag (1:442 och 11:521). Riksdagen har ännu icke tagit ställning till
dessa motioner.
De avgifter, som nu pålägges luftfarten för flygplatsernas användning, motsvarar
ej på långt när de årliga kostnaderna för underhåll och drift av luftfartsleder,
flygplatsförvaltning, väderleks- och radiotjänst m. m. Luftfarten åtnjuter
sålunda betydande indirekta subventioner från det allmännas sida. Detta har i
vårt land, liksom i utlandet, ansetts motiverat, så länge flygtrafiken befinner sig
på ett nytt trafikmedels försöksstadium. I samma mån som detta stadium passerats
måste krävas, att trafiken i högre grad bär sina kostnader.
I anslutning till vad som anförts i årets statsverksproposition (bil. 8 pkt 66)
har vidare Kungl. Maj:t denna dag på min föredragning beslutat vissa höjningar
av flygplatsavgifterna. Dessa höjningar beräknas medföra ett intäktstillskott av
ca 7,5 mkr. för helt budgetår.
Som ett led i ansträngningarna att nedbringa luftfartsverkets underskott har
Kungl. Maj:t i år uppdragit åt statskontoret att i samråd med luftfartsstyrelsen
verkställa en översyn av luftfartsverket i syfte att inventera alla förefintliga besparingsmöjligheter.
Denna undersökning är ännu inte i alla delar slutförd.
Även om hänsyn tages till ytterligare tänkbara resultatförbättrande åtgärder
till följd av bl. a. pågående rationaliseringsundersökningar, torde det dock vara
realistiskt att räkna med, att luftfartsverket under rätt lång tid framöver kommer
att redovisa kraftiga underskott.
Mot bakgrunden av nu berörda förhållanden har jag funnit tiden vara inne för
en mera ingående omprövning av luftfartsverkets ekonomiska ställning och luftfartsfondens
konstruktion. Vissa skäl kan måhända tala för, att denna omprövning
kunde överlåtas till den nu sittande affärsverksutredningen, som har till huvuduppgift
att överväga riktlinjerna för affärsverkens pris- och taxepolitik och
därmed i princip den ekonomiska målsättningen för affärsverken. Med hänsyn
till de omfattande och speciella problem av bl. a. trafikpolitisk och internationell
karaktär, som är förbundna med luftfartsverkets verksamhet, framstår det emellertid
som mest ändamålsenligt, att den planerade översynen av luftfartsverket
verkställes av särskilt tillkallade sakkunniga. Självfallet bör denna utredning fortlöpande
samråda med affärsverksutredningen i fråga om sådana problemställningar,
som sistnämnda utredning har att behandla.
Den principiella utgångspunkten för utredningens arbete bör vara att för luftfartsverket
liksom för statens affärsverksamhet i övrigt skall eftersträvas full
kostnadstäckning, inklusive ränta å i verksamheten investerat kapital. Detta innebär
självfallet inte att man bör kräva att en flygplats måste bära sig de första
åren utan bedömningen bör i princip avse eu lämpligt avvägd längre tidsperiod.
Utifrån angivna målsättning bör utredningen pröva och avge förslag i fråga om
bl. a. omfattningen av luftfartsverkets verksamhet och riktlinjerna för investerings-
och avgiftspolitiken.
För att precisera kostnadstäckningsprincipens tillämpning i praktiken bör utredningen
pröva vilka slag av utgifter som bör belasta luftfartsfonden. I detta
196
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 30
sammanhang bör övervägas i vad mån en åtskillnad mellan utrikes- och inrikesflyget
är motiverad. Det skandinaviskt samordnade utrikes trafikflyget har närmast
att konkurrera med den övriga internationella luftfarten och den internationella
sjöfarten, medan inrikesflyget konkurrerar med de inrikes marktransportmedlen.
För de sistnämnda gäller, att de i princip skall betala samtliga a\
dem föranledda kostnader.
Mot bakgrunden av hittillsvarande utveckling synes det vidare angeläget att
otvetydiga riktlinjer ges för investeringspolitiken. Bl. a. bör klargöras vilka ekonomiska
betingelser som måste föreligga för att nya flygplatser och andra anläggningar
för markorganisationen skall komma till utförande. Detsamma gällei
även för nya investeringar på befintliga flygplatser.
Med utgångspunkt i de riktlinjer, som utredningen anser böra gälla för den
framtida investeringspolitiken, bör utredningen utarbeta en översiktlig långtidsplan
för flygplatsorganisationens utbyggnad. Härvid bör utredningen samråda
med kommunikationsdepartementet bl. a. med hänsyn till att ifrågavarande långtidsplan
bör ingå i den samlade planläggningen av transportapparatens utbyggnad.
Även med ytterligare rätt betydande höjningar av priset på de tjänster, som
luftfartsverket tillhandahåller, synes den eftersträvade kostnadstäckningen ej
omedelbart kunna uppnås. Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas, om icke primär-
och sekundärkommuner och andra lokala intressenter i större utsträckning
än hittills bör bidraga till anläggningskostnaderna och driften för flygplatser,
som främst är avsedda för den lokala trafiken. I utlandet har man på sina håll
inriktat sig på att knyta kommunala eller andra lokala intressenter till driften av
olika flygplatser. Detta har skett i det dubbla syftet att göra dessa intressenter
ekonomiskt medansvariga och att på denna väg stimulera flygintresset. Möjligheten
av en sådan framgångsväg under svenska förhållanden synes böra prövas. En
självklar förutsättning är härvid att det kommunala engagemanget får underordna
sig den samhällsekonomiska, trafikpolitiska och företagsekonomiska målsättningen.
Utredningen synes sålunda böra undersöka i vilken utsträckning anordnande
och förbättring samt drivande av flygplatser bör ankomma på staten och i vilken
omfattning detta bör bli en angelägenhet för kommuner och andra lokala intressenter.
Utredningen bör vara oförhindrad att taga upp även andra än här nämnda frågor,
som sammanhänger med den ekonomiska målsättningen för luftfartsfonden
och som kan komma att aktualiseras under utredningsarbetets gång.
I skrivelse den 19 april 1963 bär Kungl. Maj:t uppdragit åt utredningen
att skyndsamt överväga bl. a. vissa av luftfartsstyrelsen framlagda förslag
till flygsäkerhetsfrämjande åtgärder samt att — om så ansåges erforderligt
— utan att avvakta resultatet av arbetet i övrigt framlägga särskilt förslag
i denna del.
I skrivelse den 17 maj 1963 har Kungl. Maj :t anbefallt utredningen att
snarast möjligt till chefen för kommunikationsdepartementet överlämna eu
preliminär plan utvisande i vilken omfattning och turordning utbyggnaden
under 1960-talet av flygplatser för reguljär inrikes luftfart bör ske under
förutsättning att överenskommelser om flygplatsernas finansiering kan
träffas med vederbörande intressenter.
197
IK: 30
Riksdagsberättelsen år 196b
Utredningen har under tiden fram till den 1 november 1963 hållit 5 sammanträden.
Den 2 oktober 1963 har utredningen till chefen för kommunikationsdepartementet
avgivit utlåtande och förslag med anledning av uppdraget den
19 april.
Rörande uppdraget av den 17 maj har utredningen avgivit utlåtande den
30 oktober 1963.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
31. Utredning rörande förrådsbållningen inom vissa statliga verk
Tillkallad genom Kungi. Maj :ts beslut den 30 november 1962 för att utarbeta
en redogörelse rörande förråds- och lagerhållningen inom postverget,
televerket, statens järnvägar, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens
vattenfallsverk, varvid jämförelse även bör ske med förhållandena inom
enskild industriell verksamhet:
Lokrantz, L. A. O., direktör.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. växel 87 00 00.
Utredningsmannen har under tiden december 1962—oktober 1963 hållit
19 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas slutfört under år 1964.
32. Flygmaterielutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att verkställa en utredning rörande behovet av civila och militära beredskapsåtgärder
i fråga om flygplan tillhörande enskilda flygtrafikföretag:
Cardelius, E. C. F., generaldirektör, ordförande;
Ljungh, J. E. H., överingenjör;
Palm, T., avdelningsdirektör.
Expert:
Bjuggren, S. A. E:son, major.
Sekreterare:
Wergens, B. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Kontrollstyrelsen; tel. växel 23 64 60.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 24 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas slutfört i början av år 1964.
33. Lotsorganisationsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att utreda vissa organisatoriska frågor inom lots- och fyrväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
198
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 33
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Simonsson, P. M. O. O., sjöfartsråd.
Experter:
Grenander, N„ direktör, jur. dr;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Wijkman, E. G. B., byråchef.
Sekreterare:
Carlgren, L., förste byråsekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00 (Hartvig).
Direktiv (anförande av statsrådet Hermansson den 22 februari 1963):
Bestämmelser om lots- och fyrväsendet är intagna i lotsförordningen den 4
juni 1937 (nr 330). 1 förordningen finns föreskrifter om skyldighet att anlita
kronolots för fartygs vägledning i lotsleder och övriga farleder, som fartyget passerar
(lotsplikt), samt stadganden om skyldighet för fartygsbefälhavare att erlägga
lotspenningar (lotsavgift). Lotspenningar erlägges enligt en vid lotsforordningen
fogad lotstaxa och enligt bestämmelser i själva forordningen. Lotstaxan
är uppbyggd med hänsyn till dels den lotsade distansen, dels det lotsade
fartygets nettodräktighet i registerton.
Lotsplikten hänför sig enbart till fartyg i direkt utrikes trafik vid fard in ull
första svenska hamn och färd ut från sista svenska hamn under resan. Åtskilliga
undantag från lotsplikten är föreskrivna. Åsidosättandet av lotsplikten är, under
förutsättning att stadgade lotspenningar erlägges inom viss tid, icke straffbelagt.
I vissa fall föreligger skyldighet att helt eller delvis erlägga lotspenningar, trots
att lotsplikt icke föreligger och oavsett om lots anlitas eller ej.
Frågan om lotsplikten och dess bibehållande har varit föremål för flera utredningar
sedan början av 1920-talet. Lotspliktens värde för sjöfartssäkerheten torde
vara i viss mån begränsat med hänsyn till att lotsplikten inskränkts till att
gälla enbart direkta resor mellan svensk och utländsk ort. Härtill bidrager också,
att bestämmelserna faktiskt icke innebär annat än en lotsavgiftsplikt. Skyldigheten
att erlägga lotsavgift torde dock i och för sig öka benägenheten att taga i
anspråk biträde av lots. Detta synes vara fallet särskilt i fråga om det mindre
tonnaget.
Den långa svenska kusten tillsammans med gynnsamma betingelser for byggande
av hamnar har medfört ett synnerligen decentraliserat hamnväsende, bestående
av såväl allmänna hamnar som enskilda, av industrier ägda lastageplatser.
Denna uppbyggnad av hamnväsendet har medfört, att lotsplatsorganisationen
blivit i hög grad splittrad. Organisationen omfattar f. n. 69 lotsplatser. Detta kan
icke undgå att väsentligt fördyra verksamheten, bl. a. genom svårigheterna att
effektivt utnyttja den samlade personalen. Denna, som lyder under sjöfartsstyrelsen,
uppgår f. n. till ca 650 lotsar och ca 300 båtmän. Lotsorganisationen bestämes
delvis av de krav, som sjöfartssäkerheten ställer, men också av olika faktorer
av mera utpräglad servicekaraktär. Sjöfartens utveckling medför, att anspråken
successivt ändras. Vissa lotsplatser förlorar i betydelse, medan andra
får ökade och mer kvalificerade uppgifter.
Sjöfartsstyrelsen har de senare åren slutfört ett antal utredningar om ändring 199 -
IK: 33
Riksdagsberättelsen år 196A
ar i lolsplatsorganisationen. Dessa utredningar, som i första hand varit inriktade
på lotsplatser med ringa lotsningsfrekvens, har föranlett indragning av
vissa platser. Utredningsarbetet fortsattes och väntas leda fram till ytterligare
förslag.
Vad angår frågan om eu mera genomgripande rationalisering inom lotsväsendet
hör emellertid framhållas, att en klar målsättning saknas för den service,
som lotsväsendet bör lämna. Förhållandet mellan de av servicen föranledda kostnaderna
och de ersättningar härför, som sjöfarten är beredd att betala, är ej heller
klarlagt. En målsättning och ett klarläggande i här nämnda hänseenden synes
erforderliga för att ge ökad bredd åt och underlag för en fortsatt rationaliseringsverksamhet.
Av betydelse vid avvägningen av lotsplatsorganisationen är också de inledningsvis
angivna bestämmelserna om lotsplikten. Denna plikt medför en icke
ringa stelhet i organisationen. Systemet med lotsplikt och lotsavgiftsplikt skapar
otvivelaktigt större intäkter för staten och lotsarna, i första hand härrörande
från det mindre tonnaget, än vad som skulle erhållas utan ett sådant system. Å
andra sidan medför systemet för statens del också vissa kostnader, som måhända
skulle kunna undvikas vid ett annat system. Det synes angeläget, att frågan om
den framtida lotsplatsorganisationen prövas icke blott mot bakgrund av ändringar
i sjöfartens struktur och teknikens betydelse både för sjöfarten och lotsningstjänsten
utan även i samband med spörsmålet om lotsplikten och dess bibehållande.
Vid en sådana samlad prövning, vari även frågan om sjöfartsavgifterna
ingår såsom en väsentlig del, torde en mera rationell avvägning av frågan
om lotsplatsernas antal och storlek kunna erhållas.
Lotspenningarna utgör tillsammans med de enligt kungörelsen den 28 november
1958 (nr 590) om fyr- och båkavgift utgående avgifterna sjöfartens huvudsakliga
bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet. För budgetåret 1962/63 är
å riksstatens inkomstsida lotspenningarna upptagna med 12 miljoner kronor samt
fyr- och båkmedlen med 18 miljoner kronor.
Taxorna för de båda sjöfartsavgifterna omreglerades senast år 1958 i syfte att
nå en täckning av 90 procent av kostnaderna för lots- och fyrväsendet, frånsett
utgifterna för pensioner. Till följd av stigande kostnader för löner m. in. har
täckningen successivt försämrats och ligger nu vid ca 70 procent. Särskilt de
för det mindre tonnaget uttagna lotsavgifterna står i dålig proportion till kostnaderna
för lotsningstjänsten, avseende detta tonnage.
I skrift den 21 januari 1963 har Svenska gruvföreningen framhållit, att uttagandet
av fyr- och båkavgiften i dess nuvarande form drabbar de exporterande gruvföretagen
hårt i förhållande till andra svenska exportföretag. Avgiften saknar
motsvarighet i de flesta konkurrerande exportländer. Den utgör därför en allvarlig
belastning för de svenska exportgruvorna i konkurrensen på den internationella
malmmarknaden. Mot bakgrunden härav finner föreningen det angeläget, att
fyr- och båkavgiften blir föremål för utredning i syfte att möjliggöra lättnader
i avgiften, i första hand för malmtonnaget.
Här redovisade frågor om lotsplatsorganisationen och lotsplikten samt sjöfartsavgifterna
torde nu böra tas upp till närmare utredning. Den bör verkställas av
särskilt tillkallade sakkunniga. Vid prövningen av dessa frågor torde komma att
anmäla sig även spörsmål avseende den organisatoriska sidan av fyrväsendet Det
bör vara de sakkunniga obetaget att i sin utredning inbegripa även dessa spörsmål.
r
Det är chefens för civildepartementet avsikt att senare denna dag anhålla om
200
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 33
bemyndigande att tillkalla en beredning för att verkställa översyn av vissa löncoch
arbetstidsfrågor inom lots- och fyrväsendet m. in. Dessa frågor och de av
mig nu behandlade spörsmålen av organisatorisk art har ett nära inbördes samband
med varandra. Det är angeläget, att de båda frågekomplexen utredes i ett
sammanhang och att ett samråd kommer till stånd mellan de båda utredningarna.
Beträffande den nu förordade utredningen angående vissa organisatoriska frågor
inom lots- och fyrväsendet bör de sakkunniga — efter samråd med sjöfartsstyrelsen
■—• i första hand söka utforma en målsättning för den service, som lotsväsendet
i fortsättningen bör lämna. Detta innebär bl. a., att en bestämning bör
göras av de anspråk på service och på tillgodoseende av berättigade säkerhetskrav,
som skall fyllas av lotsplatser av olika storlek och med olika inriktning av
arbetsuppgifterna. Härvid bör beaktas den strukturella och tekniska utvecklingen
inom sjöfarten ävensom de tekniska framstegen i fråga om de på lotsarnas
arbetsområde till buds stående förbindelse- och transportmedlen. Frågan
om omfattningen av den service, som från olika synpunkter kan vara önskvärd
för sjöfarten, bör klarläggas liksom storleken av kostnaderna för hållandet av
en därav påkallad organisation och förutsättningarna hos olika grenar av sjöfarten
att kunna bidraga till dessa kostnader. Mot bakgrund av resultatet av prövningen
härav bör de sakkunniga undersöka, i vilken mån utrymme finns för ökad
effektivitet inom lotsplatsorganisationen. Denna bör överses i sin helhet. Den organisationsutredning,
som sålunda är erforderlig, bör även omfatta lotsningsförhållandena
i Trollhätte kanal, där lotsningsverksamheten handhas av statens vattenfallsverk.
översynen av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och fyrväsendet,
vilken enligt vad förut sagts skall verkställas av en av chefen för civildepartementet
tillkallad beredning, avser även lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk.
Vid prövningen av frågan om bibehållande i nuvarande eller ändrad utformning
av systemet med lotsplikt och lotsavgiftsplikt bör beaktas, att löne- och arbetstidsförhållandena
för lotspersonalen påverkar uppbyggnaden av ett sådant
system. Även om det gällande systemet ökar antalet debiterade lotsningar, icke
minst vad avser det mindre tonnaget, och därigenom ger staten större intäkter,
måste vid bedömningen av systemets ekonomiska verkningar ur statens synpunkter
beaktas de extra direkta och indirekta kostnader, som del vållar staten.
Över huvud taget bör systemets fördelar och nackdelar vägas mot varandra. Utredningen
bör syfta till en anordning, som tillgodoser sjöfartssäkerhetsintresset
utan att därför medföra de olägenheter, som vidlåder nuvarande system.
De sakkunniga bör överse lotspenningarna samt fyr- och båkavgiften och därvid
i princip eftersträva full kostnadstäckning. Vid övervägandena rörande avgiftssystemets
utformning bör de sakkunniga beakta dess verkningar mot bakgrunden
av de svenska exportnäringarnas konkurrensläge. Vad angår lotspenningarna
bör frågan om avvägningen av avgifterna särskilt prövas med hänsyn
till statens kostnader för skilda typer av lotsningar.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att — om så visar sig görligt — framlägga
delförslag, innan hela arbetet slutförts.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1963 hållit 5 sammanträden
samt i samband med två av dessa besökt Landsorts och Sandhamns lotsplatser,
varjämte utredningen företagit en resa till Åbo för samråd med
finska myndigheter om gemensamma problem, främst på lotsområdet.
Utredningsarbetet beräknas forlgå under år 1964.
7-j- Hi han g till riksdagens protokoll 1964. 1 samt.
KikHdaKBhcrättelsen
201
IK: 34
Riksdagsberättelsen år 1964
34. Arbetsgruppen för säkerhetsinspektionsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 mars 1963 för att
närmare undersöka och överväga de särskilda detalj spörsmål, som återstår
att lösa innan säkerhetsinspektionen träder i kraft:
Hörjel, N. J., statssekreterare, ordförande;
Andréasson, N. R. G., direktör;
Hall, G. V., överdirektör;
Nilsson, E., t. f. byråchef;
Rosenquist, B. F., direktör;
Thorell, K. A. B., direktör.
Experter:
Ahlgren, N., direktör;
Burén, C.-D. E., förste bilinspektör;
Ekberg, K. G., överingenjör;
Eriksson, Böret, hovrättsassessor;
Gårdman, J. K. E., direktör;
Hagardt, S. A. O., direktör;
Himmelstrand, G. G. F., sekreterare;
Holmbom, R. V., ombudsman;
Leidvik, B. E., ingenjör;
Lindstrand, E. L., direktör;
Pellijeff, F. H. A., direktör.
Sekreterare:
Appelgren, L. G. S., byrådirektör;
Öhrn, J. B., kansliråd.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Arbetsgruppen har t. o. m. oktober 1963 hållit ett flertal sammanträden.
Konstituerande stämma med aktieägarna i Aktiebolaget Svensk Bilprovning
hölls den 20 september och registrering av bolaget skedde den 18 oktober
1963.
Gruppens arbete beräknas slutfört under våren 1964.
35. Arbetsgruppen för radio- och televisionshus i Göteborg
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 med
uppgift att skyndsamt verkställa granskning av det av byggnadsstyrelsen
den 28 februari 1963 framlagda förslaget till byggnadsprogram för ett radio-
och televisionshus i Göteborg:
Sommar, C. O., direktör, ordförande;
Johansson, S. K. L., byrådirektör;
von Willebrand, B. M., byråchef.
202
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 36
Sekreterare:
Björnson, L.-E., byrådirektör.
Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60.
Arbetsgruppen har t. o. m. oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas slutfört i början av år 1964.
36. Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli
1963):
Severin, E. J., direktör, ordförande;
Lokrantz, L. A. O., direktör;
Wetterblad, R. I. T:son, avdelningschef.
Sekreterare:
Sandler, E., civilingenjör.
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö; tel. 63 26 84.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
28 juni 1963):
I samband med vägväsendets förstatligande den 1 januari 1944 organiserades
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i följande byråer, nämligen en vägbyrå, en förrådsbyrå,
en kanslibyrå, en kameralbyrå, en brobyrå, en hamnbyrå samt en järnvägs-
och luftfartsbyrå. Härjämte inrättades en fristående avdelning för militärärenden.
Vissa förändringar i organisationen har emellertid sedermera genomförts. Sålunda
utbröts år 1945 luftfartsavdelningen ur järnvägs- och luftfartsbyrån och
ombildades till luftfartsstyrelsen. För byråns kvarvarande arbetsuppgifter inrättades
en särskild järnvägsavdelning. Samma år tillkom som ett provisorium en
fristående avdelning för vattenförsörjning och avlopp. Genom en år 1946 vidtagen
omorganisation förändrades vägbyrån och hamnbyrån till s. k. utredningsbyråer.
Samtidigt inrättades en tredje utredningsbyrå genom ombildning av avdelningen
för vattenförsörjning och avlopp till en vatten- och avloppsbyrå. Vidare tillskapades
en konstruktionsbyrå samt en byggnads- och underhållsbyrå. Till konstruktionsbyrån
överfördes större delen av arbetsuppgifterna inom brobyrån, vilken i
samband härmed avvecklades. Dessutom ombildades militäravdelningen till en
försvarsbyrå. Den 1 juli 1947 ändrades förrådsbyråns benämning till förråds- och
verkstadsbyrån. Fr. o. m. budgetåret 1952/53 genomfördes ytterligare organisatoriska
förändringar, som i huvudsak innebar, att kansli- och kameralbyråerna ersattes
med dels en administrativ byrå och dels en juridisk byrå. Samtidigt inrättades
inom byggnads- och underhållsbyrån en avdelning för teknisk-ekonomisk
granskningsverksamhet, den s. k. sakkontrollen. Hamnbyrån med tillhörande distriktsorganisation
överfördes fr. o. m. år 1956 till det nybildade sjöfartsverket.
Vid omorganisation av vägbyrån år 1958 delades denna byrå i en vägbyrå för planering
och projektering av vägar samt en trafikbyrå för trafikfrågor. Nämnda år
inrättades även en för hela väg- och vattenbyggnadsverket gemensam rationali
-
203
IK: 36
Riksdagsberättelsen år 196b
seringsavdelning, vilken direkt underställdes verksledningen. I anslutning härtill
erhöll även avdelningen för sakkontroll en fristående ställning direkt under verksledningen.
Den särskilda järnvägsavdelningen drogs in fr. o. m. år 1959 och dess
arbetsuppgifter överfördes till trafikbyrån.
Efter tidpunkten för vägväsendets förstatligande har förutsättningarna för vägoch
vattenbyggnadsverkets verksamhet i avsevärd grad ändrats. Bilismens och
landsvägstrafikens expansion samt den allmänna tekniska och ekonomiska utvecklingen
har medfört, att arbetsuppgifterna vidgats och delvis erhållit en annan
karaktär än tidigare. Verkets uppgifter med planeringen och utbyggnaden av
vägnätet på landsbygden samt medverkan vid utformningen av trafikledssystemen
i städerna har successivt blivit mer krävande. Vid projekteringsarbetet har fotogrammetriska
metoder och automatisk databehandling i stor utsträckning ersatt
äldre och mera tids- och arbetskrävande förfaringssätt vid upprättande av arbetsplaner.
Även inom det egentliga vägbyggandet har utvecklingen kännetecknats
av en fortgående mekanisering och därmed minskad användning av manuell
arbetskraft. Byggnadsarbetena kan numera bedrivas snabbare och effektivare tack
vare bl. a. förbättrade arbets- och byggnadsmetoder samt större och mera ändamålsenliga
maskiner och redskap för massförflyttningar. Genom förbättrad teknik
kan också vägunderhållet skötas mera rationellt än tidigare.
Under åren närmast efter förstatligandet av vägväsendet medförde bristen på
arbetskraft, material och i viss mån maskiner, att vägbyggnadsverksamheten inte
kunde ökas i den takt, som ansågs önskvärd för att tillgodose tidigare eftersatta
och för framtiden förutsedda utbyggnadsbehov. Fr. o. m. år 1952 har emellertid
avsevärt ökade resurser ställts till vägväsendets förfogande. Året dessförinnan
omfattade byggnadsverksamheten i fråga om allmänna vägar på landsbygden arbeten
för sammanlagt ca 135 mkr. För år 1964 har för ordinarie vägarbeten anvisats
anslag å 500 mkr. Kostnaderna för underhållet av de allmänna vägarna uppgick
till ca 180 mkr budgetåret 1951/52 medan anslaget till samma ändamål för
budgetåret 1963/64 upptagits till 440 mkr.
Statsbidragen till byggande av vägar och gator i städer och samhällen, som är
väghållare, har relativt sett ökats snabbare än investeringarna på landsbygden.
År 1951 utgick sålunda ca 18 mkr i statsbidrag, medan bidragsramen för år 1964
beräknats till 215 mkr. Statsbidragen till det kommunala vägunderhållet har under
samma tid mer än fyrdubblats och uppskattas för år 1964 till ca 70 mkr. Även
bidragen till det enskilda vägnätet har ökat starkt under motsvarande period
eller från 12 mkr år 1951 till beräknade 45 mkr för nästa budgetår.
Vidare ställes betydande belopp årligen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande för förråds- och verkstadsrörelsen och för bidragsverksamheten inom
det vatten- och avloppstekniska området. Sålunda upphandlas årligen fordon och
maskiner för drygt 30 mkr samt andra förnödenheter till en kostnad av ca 100
mkr. Bidragsvolymen i fråga om vatten- och avloppsanläggningar har successivt
stigit och beräknas för nästa budgetår till ca 70 mkr.
Verkets totala medelsomslutning, som år 1951 uppgick till ca 1/2 miljard kronor,
beräknas för nästa budgetår bli av storleksordningen 1 1/2 miljard kronor.
Den stegrade verksamheten under det senaste decenniet har trots betydande rationaliseringsåtgärder
icke kunnat bemästras utan en betydande utökning av styrelsens
personal. I början av 1950-talet uppgick denna till ca 410 personer. Motsvarande
antal var hösten 1962 ca 600. Särskilt under de senaste åren har personalökningen
varit kraftig, ökningen hänför sig i stor utsträckning till personal
med teknisk utbildning.
204
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet
IK: 36
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under senare år bedrivit en omfattande
utredningsverksamhet rörande organisatoriska frågor inom verket. Utredningar
om personalpolitiken och vägförvaltningarnas organisation har nyligen avslutat.
För närvarande pågår utredningar rörande bl. a. ekonomi- och personal^
nerna inom verket samt vägmästareområdenas utformning och organisation Vidare
har styrelsen i sin framställning om anslag till avlöningar och omkostnader
in m för budgetåret 1963/64 framlagt förslag till omorganisation av vissa delar a\
byggnads- och underhållsbyrån, av hela förråds- och verkstadsbyrån samt a%
trafikbyråns avdelning för bilinspektionen. En plan har också skisserats Jo
närmaste årens äskanden rörande distriktsingenjörsorgamsationen i avvaktan pa
genomförandet av den organisation på vattenvårdsområdet, som bl. a. vatten vårdskommittén
kan komma att föreslå. Utredningarna har utförts delvis av verket självt
och delvis av utomstående konsulter.
I årets statsverksproposition anförde jag bl. a., att de utredningar som framlagts
av styrelsen och som legat till grund för styrelsens äskanden för nasta budgetår
syntes tyda på växande organisatoriska svårigheter och aktualiserade organisationsfrågor
av större räckvidd. Jag uttalade i sammanhanget, att jag senare hade
för avsikt föreslå Kungl. Majd att tillkalla särskilda sakkunniga för att överse
huvudorganisationen. Jag anhåller nu få taga upp till narmare behandling de
spörsmål, som en sådan utredning bör omfatta.
Väg- och vattenbyggnadsverkets uppgifter omfattar — forutom projektering,
byggande och underhåll av vägar och broar - trafiksäkerhetsfrågor inom såval
det fordonstekniska som det trafiktekniska området, frågor rörande vatten- och
avloppsverksamheten samt förråds- och verkstadsrörelse. Verksamheten omspänner
sålunda vitt skilda områden och avser arbetsuppgifter av synnerligen varierande
art. Under verksledningen, generaldirektören och överdirektören, sorterar
styrelsens nio byråer jämte rationaliserings- och sakkontrollavdelningarna, 24 vagförvaltningar,
23 distriktsingenjörskontor för vatten- och avloppsverksamheten
samt 15 distrikt för statens bilinspektion. „
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har redan utförts eller pagar
f. n. inom väg- och vattenbyggnadsverket ett relativt stort antal separata organisationsutredningar,
vilka var för sig avser centrala delar av verkets administration.
Totalt omfattar dessa särutredningar merparten av den centrala administrationen.
Vid dessa utredningar har styrelsen utgått från att nuvarande indelning i byråer
och motsvarande enheter skall vara oförändrad och att den mellan dem nu tilllämpade
fördelningen av arbetsuppgifterna också i stort sett skall bibehållas.
Med tanke på den dynamiska utveckling och den strukturella förändring, som
hittills skett och som sannolikt kommer att fortsätta i accelererande takt inom
de flesta sektorerna av väg- och vattenbyggnadsverkets verksamhetsområde, vill
jag emellertid framhålla, att en metod för organisationsöversyn, som avser en serie
partiella reformer på basis av i allt väsentligt nuvarande gränslinjer mellan
de olika enheterna och även i övrigt på rätt statiska förutsättningar, kan medföra
en låsning av administrationen, vilken även på relativt kort sikt är klart
olämplig och därför kan orsaka betydande olägenheter. Jag vill vidare erinra om
att de tekniska framstegen och utvecklingen av nya metoder när det gäller planering,
j)rojektering och byggande i regel också innefattar en tendens till alltmer
ökad specialisering och fackinriktning. Detta leder till en successiv uppsplittring
av organisationen i olika specialistbetonade arbetsenheter samtidigt som erforderlig
koordinering av såväl central som regional verksamhet kan komma att försvåras.
Särskilda åtgärder för samordning av de skilda enheternas verksamhet kan
205
I K: 36 Riks dags berättelsen år 1964
bli nödvändiga. Med hänsyn till vad jag här anfört anser jag, att en samlad översyn
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation är erforderlig, och jag
.föreslår därför, att en sådan kommer till stånd.
Vid denna översyn bör en utgångspunkt vara, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhetsområde inom den offentliga sektorn skall vara i huvudsak
oförändrat.
Ett viktigt led i utredningsarbetet blir att fastslå en klar målsättning för de
administrativa, tekniska och ekonomiska funktionerna inom den centrala förvaltningen
eftersom detta är grundläggande för utformningen i stort av huvudorganisationen.
Med utgångspunkt härifrån bör i första hand verksledningens och de
olika organisatoriska huvudenheternas arbetsuppgifter klarläggas och avgränsas
samt riktlinjer för arbets- och ansvarsfördelningen fastslås. Formerna för föredragning,
ordergivning och information mellan verksledningen och de regionala
cheferna bör i samband härmed närmare övervägas. Likaså bör möjligheterna att
ytterligare decentralisera arbetsuppgifter till vägförvaltningarna undersökas, varvid
de sakkunniga bör utgå från att den nuvarande regionala vägförvaltningsorganisationen
tills vidare bibehålies oförändrad. Även om tyngdpunkten i utredningsarbetet
kommer att avse de organisatoriska problem som har direkt anknytning
till styrelsen, bör utredningen givetvis till behandling uppta och föreslå även
sådana jämkningar i vägförvaltningarnas interna organisation, som har direkt
samband med utredningens förslag rörande styrelsen.
Genom inrättandet av den för hela verket gemensamma rationaliseringsavdelningen
avsågs att skapa större möjligheter att på olika sätt göra verksamheten
mera effektiv och ekonomisk. Avdelningen fungerar som både service- och utredningsorgan.
Till avdelningen är knuten en regional organisation. För utredningar
har i flera fall även anlitats utomstående konsulter. Vid översynen bör utredningen
undersöka, huruvida den nuvarande organisationen för rationaliseringsverksamheten
är lämpligt avvägd.
Nära samband med rationaliseringsverksamheten har sakkontrollen. Sakkontrollavdelningens
uppgift är att utföra bl. a. teknisk-ekonomisk drift- och resultatkontroll.
På grund av väg- och vattenbyggnadsverkets omfattande verksamhet
och de betydande anslagsbelopp verket förvaltar har avdelningen en viktig uppgift
att fylla. En ändamålsenligt upplagd kontrollverksamhet är ett utomordentligt
betydelsefullt instrument för bevakning av kostnadsutvecklingen och verksamhetens
rationella uppläggning i synnerhet i fråga om byggnads- och underhållsarbeten
i egen regi och på entreprenad. Med hänsyn härtill synes det angeläget, att
vid organisationsöversynen sakkontrollavdelningens ställning och arbetsuppgifter
särskilt beaktas.
Inom byggnads- och underhållsbyrån torde de viktigaste uppgifterna i stor
utsträckning avse utfärdandet av allmänna riktlinjer i form av normer och anvisningar
för byggnads- och underhållsarbetet. Vid översynen torde övervägas,
huruvida denna sida av verksamheten bör intensifieras. I samband härmed bör
bl. a. undersökas möjligheten att decentralisera handläggningen av andra ärenden
inom byggnads- och underhållsverksamheten. Beträffande forsknings- och undersökningsverksamheten
på vägområdet bör utredningen överväga i vilken utsträckning
denna verksamhet lämpligen skall bedrivas inom byrån eller uppdragas
åt statens väginstitut. I fråga om den geotekniska avdelningen bör på motsva-:
rande sätt undersökas lämpligheten att överföra vissa utredningsuppgifter till statens
geotekniska institut.
Inom byggnads- och underhållsbyrån finnes sedan några år tillbaka en avdel -
206
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 36
ning för utbildning av främst den personal som är sysselsatt inom vägförvaltningarnas
byggnads- och underhållsavdelningar. Styrelsens utbildningsverksamhet
°har emellertid successivt utvidgats till att avse även annan personal och ar
f. n. av avsevärd omfattning. En stor del av denna verksamhet omhanderhas av
administrativa byrån. Även flertalet övriga byråer bedriver utbildning av personal
inom dels respektive byrå, dels de regionala enheterna. Det synes angelaget
att klarlägga i vilken omfattning verket bör bedriva utbildning i egen regi. Vidare
bör målsättningen för denna del av verksamheten närmare preciseras, hor att
åstadkomma en central planering och prioritering av utbildningsbehoven bor de
sakkunniga överväga om icke utbildningsfrågorna, som kan beraknas få en alltmer
ökad betydelse, bör sammanföras till en särskild enhet inom styrelsen.
Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafikbyrå handlagges ärenden rörande
trafik- och fordonstekniska säkerhetsfrågor. Dessutom har byrån det närmaste
överinseendet över verksamheten inom statens bilinspektion. Genom statsmakternas
beslut angående införande av säkerhetsinspektion av motorfordon
m. in. (prop. 1963: 91, SU 83, L’U 22, Rskr 184 och 198) kommer .statens bilinspektions
och därmed även trafikbyråns arbetsuppgifter att i avsevard män andras.
Jag vill även erinra om att jag i direktiven till den pågående forarutbildningsutredningen
bl. a. anfört, att denna utredning bör undersöka och overvaga vilka
konkreta fördelar som kan vinnas, därest de uppgifter, som nu åvilar statens bilinspektion
respektive statens biltrafiknämnd, sammanföres till en självständig
myndighet, som skulle få karaktären av en speciell trafikmyndighet. Vid översynen
av väg- och vattcnbygg-.adsstyrelsen bör nu angivna omständigheter beaktc)S«
x
fråga om vatten- och avloppsorganisationen bör utredningen samråda med
vattenvårdskommittén, som har att framlägga förslag om hur vattenvården i stora
drag bör organiseras. „ .
I juni 1958 anmälde väg- och vattenbyggnadsstyre. en till Kungl. Maj:t, att styrelsen
inrättat en samarbetsdelegation för vägväsendet, i vilken ingick representanter
för 1 yggnadsstyrelsen, skogsbruket, jordbruket, det övriga näringslivet,
Svenska vagföreningen samt Svenska stadsförbundet. Sedermera har även Länsvägnäm;
dernas förbund blivit representerat i delegationen. Avsikten med delegationen
var att i anslutning till arbetet med att följa upp och genomföra 1957
års vägplan ha tillgång till ett kontaktorgan mellan styrelsen och de myndigheter
och organisationer, som bär intresse av och är beroende av vägarna och
vägtransporterna. I 1959 års statsverksproposition anförde jag bl. a., att en tids
erfarenhet av delegationens arbete samt övervägandena inom 1953 års trafikutredning
borde avvaktas, innan definitiv ställning toges till delegationens uppgifter
och sammansättning. Någon särskild instruktion för delegationen finnes icke.
Den sammankallas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, när styrelsen anser detta
lämpligt. Antalet sammanträden per år brukar uppgå till två å tre. De sakkunniga
bör mot bakgrunden av sina förslag i övrigt pröva, huruvida en dylik
delegation bör inrättas som permanent organ. De närmare uppgifterna och arbetsformerna
för delegationen liksom dess lämpliga sammansättning bör därvid även
angivas. .
Utredningen bör vid utarbetandet av sina förslag särskilt beakta möjligheten
till arbetskraftsbesparande åtgärder. I sammanhanget bör även undersökas i vad
mån arbetsuppgifter kan överföras från tjänstemän med teknisk utbildning till
annan personal.
Med det anförda har jag berört vissa huvudproblem, som bör närmare over -
207
I K: 36
Riksdagsberättelsen år 1964
vägas av utredningen. Denna bör emellertid vara oförhindrad att taga upp jämväl
andra spörsmål, som sammanhänger med styrelsens organisation.
Utredningen bör närmare ange de ekonomiska konsekvenserna av olika förslag.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningen har t. o. m. oktober 1963 hållit 6 sammanträden. Utredningsarbetet
beräknas fortgå under år 1964.
37. Körtidsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning om regleringen av arbetsförhållandena inom landsvägstrafiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1963):
Elfving, O. G. C., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Elmstedt, K. E., direktör;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.;
Svensson, K. H., ombudsman.
Sekreterare:
Sterzel, F. A. C., preceptor.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, L.-O. H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Grev Magnigatan 6, Stockholm ö; tel. 24 64 10 (Sterzel).
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
28 juni 1963):
De i yrkestrafikförordningen intagna föreskrifterna om körtider samt arbetsoch
vilotider for förare inom den yrkesmässiga trafiken har huvudsakligen tillkommit
i syfte att minska den fara för trafiksäkerheten, som är förknippad med
förares uttrottning och överansträngning. Enligt min mening talar de motiv, som
ligger bakom här avsedda föreskrifter för den yrkesmässiga trafiken, för att en
reglering sker av kortider m. m. även för förare som är verksamma inom handelsoch
industriföretag och annan icke yrkesmässig trafik. Det synes naturligt att i
princip likartade arbetstidsföreskrifter gäller för den yrkesmässiga och den icke
yr esmassiga trafiken. Vid en utvidgning av tillämpningsområdet bör innehållet i
bestämmelserna på nytt övervägas under beaktande av de krav, som måste uppställas
i dagens intensiva trafik och inför den ytterligare trafikökning som är att
emotse. Såsom bl. a. framhållits av andra lagutskottet vid 1960 års riksdag har
stadgandena i yrkestrafikförordningen icke utformats med hänsyn till en så kraf.
lg,^af.1.kin^ensit®t’ som nu är radande. Vidare synes det mig angeläget att den av
trafiksakerhetsrådet föreslagna skärpningen av arbetstidsbestämmelserna ingående
provas från bl. a. sociala och ekonomiska synpunkter. Härjämte kräves ett närmare
klarlaggande av vilka kategorier av förare som bör underkastas bestämmelserna.
. Såsom trafikutredningen framhållit, erfordras en mer effektiv kontroll och
övervakning av arbets- och körtidsbestämmelsernas efterlevnad. Bristerna i dessa
208
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 38
hänseenden är redan i dag starkt framträdande. En utvidgning av bestämmelsernas
tillämpningsområde kan icke väntas ge önskad effekt utan en väsentligt utökad
kontroll och övervakning. Behov föreligger även av utökad kontroll beträffande
arbetarskyddet i övrigt inom biltrafiken samt i fråga om efterlevnaden av
gällande bestämmelser om maximilaster m. m.
Med hänsyn till vad som anförts anser jag, att frågan om regleringen av arbetsförhållanden
inom landsvägstrafiken bör utredas genom särskilda för ändamålet
tillkallade sakkunniga.
De sakkunniga bör företa en omprövning av de i 28 § yrkestrafikförordningen
intagna körtidsbestämmelserna m. m. från trafiksäkerhetssynpunkt samt från sociala
och ekonomiska aspekter. Det är vidare angeläget att den närmare bestämningen
av de kategorier av fordonsförare inom den icke yrkesmässiga biltrafiken,
som bör underkastas dylika regler, ingående prövas med utgångspunkt från trafiksäkerhetsrådets
förslag. De sakkunniga bör dessutom utreda frågan om vilka åtgärder,
som kan krävas i samband med svensk ratificering av en inom Förenta
Nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) utarbetad europeisk överenskommelse
rörande arbetsförhållandena för besättningar å fordon i internationella
landsvägstransporter.
Vidare bör utarbetas förslag till åtgärder i syfte att åstadkomma en mer effektiv
kontroll och övervakning av efterlevnaden av bestämmelserna rörande körtider
m. m. inom landsvägstrafiken. Därvid krävs en översyn av gällande bestämmelser
om förarböcker, färdskrivare etc. Därjämte bör prövas huruvida andra metoder
än de nuvarande kan komma ifråga för kontrollens utövande. Slutligen finner
jag det angeläget att de sakkunniga utreder hur en effektiv arbetsinspektion
för landsvägstrafiken bör ordnas och vilka resurser som erfordras härför.
De sakkunniga bör ha samråd med färdskrivarutredningen samt med bilförarutredningen,
som jämlikt sina direktiv bl. a. har att pröva vilka fördelar som kan
vinnas därest de uppgifter, som nu åvilar statens bilinspektion respektive statens
biltrafiknämnd, sammanföres till en speciell trafikmyndighet. Vidare bör samråd
äga rum med de utredningsmän, som chefen för socialdepartementet denna dag bemyndigats
tillkalla för att utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning m. m.
De sakkunniga bör närmare ange de ekonomiska konsekvenserna av framlagda
förslag. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningen har under året hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
38. Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för åt!
såsom företrädare för staten tillsammans med vederbörande företrädare
för Stockholms stad och Stockholms läns landsting göra en utredning om
den reguljära båttrafiken i Stockholms södra skärgård (se Post- och inrikes
tidn. den 9 juli 1963):
Berggren, E. G. C., byråchef.
Experter:
Ljungström, G. O., tf. förste länsassessor;
Wennerliorn, K. O. L., byråchef.
209
I K: 38 Riksdagsberättelsen år 1964
Lokal: Handelsdepartementet; tel. växel 22 45 00, rikssamtal växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 28
juni 1963):
Den reguljära båttrafiken i Stockholms skärgård omfattas sedan länge av statsmakternas
intresse. Utgångspunkten har varit att det allmänna bör svara för att
den bofasta skärgårdsbefolkningens behov av fastlandsförbindelse tillgodoses i
rimlig utsträckning. Enligt riktlinjer, som godkändes av 1952 års riksdag, borde
skärgårdstrafiken i huvudsak ordnas genom kombinerad land- och sjötrafik, varvid
vägsystemet skulle byggas ut och sjötransporternas längd förkortas. Därigenom
skulle på längre sikt förutsättningar skapas för att åstadkomma ett smidigt
och ej så kostnadskrävande trafiksystem. Detta program har under de senaste tio
åren i flera väsentliga delar förverkligats genom att väg-, bro- eller färjförbindelser
anordnats till några av de större öarna samt vissa vägar i kustlandet och
på öarna förbättrats. En stor del av öborna och sommarturisterna kommer emellertid
även framgent att för sina fastlandsförbindelser vara beroende av reguljär
båttrafik. Det gäller både i Stockholms norra och mellersta skärgård samt i den
södra delen av området.
Stockholms norra och mellersta skärgård är geografiskt splittrad på ett stort
antal i huvudsak mindre öar. Den bofasta befolkningen inom området har efter
andra världskrigets slut successivt minskat till följd av försämrade utkomstmöjligheter
inom de för skärgården traditionella näringsgrenarna jordbruk och fiske.
Det i sammanhang därmed och med motorismens utveckling vikande passagerarunderlaget
för den reguljära båttrafiken nödvändiggjorde i början av 1950-talet
ekonomiska insatser från det allmänna för att upprätthålla framför allt den förlustbringande
vinterfarten. Sålunda träffades i juni 1952 ett avtal mellan staten,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å ena, samt Waxholms nya ångfartygs
aktiebolag, å andra sidan, om subventioner till bolaget för upprätthållande
av reguljär båttrafik i området. Detta avtal har sedermera förlängts flera gånger.
Nu gällande avtal med bolaget upphör den 30 september 1964. För tiden därefter
har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 maj 1963, under förutsättning att riksdagen
lämnar avtalet utan erinran, godkänt ett mellan staten, Stockholms stad och
Stockholms läns landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, träffat avtal
om understöd åt Vaxholms stad för upprätthållande av viss sjötrafik i skärgården
under en 20-års period. Understödet har formen av dels lånegarantier
för modernisering av skärgårdsflottan, dels bidrag till täckande av underskott i
driften. Ett av staten, Stockholms stad och landstinget gemensamt tillsatt trafikutskott
skall äga följa Vaxholms stads åtgärder i fråga om trafiken. Genom avtalet
har en långsiktig lösning vunnits av trafikfrågorna i berörda delar av skärgården.
I Stockholms södra skärgård är den geografiska strukturen annorlunda, öarna
med bofast befolkning är i allmänhet större och ligger närmare fastlandet. Gynnsamma
betingelser har därmed förelegat för långt framförda landkommunikationer,
kombinerade med passbåtsförbindelser till och från öarna. Så är också trafiken
sedan länge organiserad i området. Den bedrives av privatägda rederier
utan understöd av det allmänna. Huvuddelen av sjötransporterna ombesörjs av
Stockholms Ångslups Aktiebolag.
Frågan om modernisering av den reguljära båttrafiken i Stockholms södra
skärgård har under det senaste halvåret aktualiserats dels i två likalydande, ännu
210
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 38
ej slutligt behandlade motioner (I: 99 och II: 119) till årets riksdag, dels i skrivelse
till Konungen den 9 april 1963 från länsstyrelsen i Stockholms län. I motionerna
framhålles önskvärdheten av att trafikförhållandena i den södra delen
av skärgårdsområdet blir föremål för utredning och hemställs att en plan för
ordnande av trafiken snarast utarbetas och föreläggs riksdagen. I länsstyrelsens
skrivelse anhålls, att Kungl. Maj:t efter överenskommelse med Stockholms stad
och Stockholms läns landsting skall lämna i uppdrag åt dem, som företräder det
allmänna vid förhandlingarna om båttrafikens ordnande i det norra och mellersta
skärgårdsområdet, att följa utvecklingen av båttrafiken i den södra skärgården
ävensom att utreda och planera trafikens ordnande därstädes för uppkommande
behov av stödåtgärder från det allmänna. I skrivelsen hemställs också
om åtgärder i syfte att underlätta lånemöjligheterna för privat eller kommunägda
rederier vid nyanskaffning och upprustning av båtar och färjor i skärgårdstrafiken.
Det i den reguljära båttrafiken i Stockholms södra skärgård insatta båtmaterialet
är i stor utsträckning av gammalt datum. Av skärgårdsbefolkningen bedöms
båtarna dessutom för klena för att vid besvärliga isperioder kunna upprätthålla
trafiken i en omfattning, som svarar mot befolkningens behov av reguljära fastlandsförbindelser
under vinterhalvåret. Ovisshet råder därför hos öborna beträffande
möjligheterna att vintertid kunna påräkna normala person- och godstransporter.
Man menar också att tonnaget under senare år över huvud taget inte
har förnyats i den omfattning, som behövs för att säkerställa trafiken på längre
sikt.
I detta läge och med hänsyn till samhällets ansvar när det gäller att tillgodose
den bofasta skärgårdsbefolkningens rimliga anspråk på kontinuitet i fastlandsförbindelserna,
finner jag motiverat, att det allmänna närmare än som hittills ansetts
behövligt följer trafikförhållandena i Stockholms södra skärgård. Det bör
ske i samverkan mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting
genom en trafikutredning, bestående av tre sakkunniga, av vilka staten, staden
och landstinget utser en var. På utredningen bör i första hand ankomma att med
ledning av uppgifter, som inhämtas från främst de berörda kommunerna, kartlägga
behoven av person- och godstransporter till och från öarna under framför
allt vinterhalvåret. Utredningen bör sedan löpande följa trafiken under tills vidare
en vinter- och en sommarsäsong för att på grundval av därvid gjorda iakttagelser
bedöma, om förändringar i den nuvarande trafiken är påkallade. I den
mån utredningen konstaterar brister i trafiken — sammanhängande med båtmaterialets
storlek och beskaffenhet, med turtätheten eller med annat — bör utredningen
närmare redogöra härför ävensom ange tänkbara lösningar för en förbättring
av trafikförhållandena.
Utredningsuppdraget torde lämpligen böra omhänderhas av samma personer,
som sitter i det tidigare nämnda trafikutskottet rörande norra och mellersta skärgården.
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott har den 29 augusti 1963
beslutat att landstinget skall deltaga i utredningen om Stockholms södra
skärgård samt uppdragit åt landstingskamreraren P.-E. Öberg att därvid
företräda landstinget. Stadskollegiet i Stockholm har den 11 september 1963
förklarat staden villig att deltaga i utredningen samt utsett t.f. finanssekreteraren
L.-O. Larsson att företräda staden i utredningsarbetet med biträde
211
I K; 38 Riksdagsberättelsen år 196b
av direktören Bengt Schelin och intendenten Karl-Gustaf Paulsson såsom
experter.
39. Sakkunniga för granskning av järnvägsstyrelsens beräkningar rörande
ersättningen till statens järnvägar för driften av trafiksvaga järnvägslinjer
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 november 1963 för
att inom kommunikationsdepartementet dels verkställa granskning av de
tillämpade redovisnings- och beräkningsprinciperna i den av järnvägsstyrelsen
för år 1962 utförda redovisningen av trafiksvaga järnvägslinjer, dels —
sedan järnvägsstyrelsen slutfört erforderliga undersökningar i fråga om
nedskrivning av statskapitalet för trafiksvaga järnvägslinjer — jämväl
granska dessa undersökningar:
Schmidt, C. S:son, civilingenjör, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor.
Sekreterare:
Pellijeff, F. H. A., direktör.
Biträdande sekreterare:
Görs, L. F. E:son, t. f. byrådirektör.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Utredningsarbetet beräknas slutfört i början av år 1964.
212
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 2
F inansdepar tementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. Skattelagssakkunniga (1961: I 11; 1962: I 8; 1963:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 mars 1950):
Björne, F. H., regeringsråd, ordförande;
Eklund, E. G., f. d. kammarrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1951:1 Fi 29.
Såsom särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att utreda
vissa spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet
har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 mars 1958
tillkallats:
Norgren, C. A., landskamrerare, ordförande i sektionen;
Lindholm, G., taxeringsintendent.
Experter:
Ericson, F. L., byråchef;
Sagnert, S. E., t. f. länsassessor.
Sekreterare:
Nilson, E. R., förste länsnotarie.
Sektionen har den 11 mars 1963 avlämnat promemoria med förslag till
ändrade bestämmelser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftbyggnader
(Fi-stencil 1963:4).
Skattelagssakkunnigas utredningsarbete har avslutats i enlighet med beslut
den 6 december 1963 av chefen för finansdepartementet.
2. 1953 års skatteflyktskommitté (1961:1 13; 1962:1 9; 1963:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953
för att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser
mot skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 oktober 1953):
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd, ordförande;
Anneli, E. H., bankdirektör, f. d. taxeringsintendent;
Geijer, E. E. K. R., bankdirektör, f. d. assessor.
213
I Fis 2
Riksdagsberättelsen år 196i
Sekreterare:
Ekman, S. G., kammarrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 34.
Kommittén har under tiden november 1962—september 1963 hållit 12
sammanträden.
Kommittén avlämnade den 11 oktober 1963 betänkande rörande åtgärder
mot skatteflykt (SOU 1963:52).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet
(1961: I 20; 1962:1 14; 1963: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning rörande lokaliseringen till orter utanför Stockholmsområdet
av statliga ämbetsverk och annan statlig verksamhet (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 maj 1957):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Brodd, K. A., byrådirektör;
Gustafsson, J. A. T., pastor, led av II kamm.;
Hagberg, E. R., direktör, led av I kamm.;
Hedlund, E. Å., sekreterare;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led av I kamm.;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Åkerman, R. O. R., generallöjtnant;
Sännås, B. R., generaldirektör.
Sekreterare:
Swanstein, S. N. S., avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Linde, A. T., t. f. försäkringsråd;
Beskow, A. V. T., länsassessor;
Petersson, L. S., byråchef;
Sunesson, A. L., f. d. förste byråsekreterare;
Åhslund, B. A. A., major.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 34.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 6
sammanträden, varav ett omfattande två dagar i följd. Under verksamhetsåret
har utredningen avgivit utlåtanden i ett flertal remitterade ärenden.
214
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 5
Utredningen har avlämnat ett den 23 oktober 1963 daterat betänkande
rörande lokalisering av statlig verksamhet (SOU 1963: 69 och 70).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1957
(1961:I 21; 1962:I 15; 1963:I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 15 november 1957
för att med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas
protokoll och övriga tillgängliga handlingar verkställa
undersökning av taxeringsutfallet på landsbygden vid 1957 års allmänna
fastighetstaxering:
Hagberg, A. E., professor;
Sköld, E. T., lantbruksdirektör.
Direktiv: Enligt Kungl. Maj ris uppdrag har undersökningen verkställts
i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande undersökning av taxeringsutfallet
vid 1952 års allmänna fastighetstaxering (SOU 1956: 57).
De sakkunniga har den 22 december 1962 överlämnat resultaten av undersökningen
under titeln »Undersökning av taxeringsutfallet beträffande
jordbruksfastighet på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering»
(SOU 1963:14).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Dubbelbeskattningssakkunniga (1961:1 29; 1962:1 22; 1963:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande beskattningen av utomlands bosatta personer
för härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst
av tjänst ävensom vissa med internationell dubbelbeskattning sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1959):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Eckersten, I. E., byråchef;
Hultqvist, L. G., förste taxeringsintendent.
Expert:
Brodén, S. E., kammarrättsfiskal.
Sekreterare:
Pehrson, H., förste taxeringsinspektör.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 38.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1962—den 2 oktober
1963 hållit 19 sammanträden.
De sakkunniga har avgivit kompletterande yttrande den 4 december 1962
215
I Fi: 5
Riksdagsberättelsen år 1964
över ett inom Nordiska rådet väckt tilläggsförslag om multilaterala dubbelbeskattningsavtal
(Sak A 11/1963),
De sakkunniga har den 21 december 1962 avlämnat ett betänkande benämnt
»Internationella skattefrågor» (SOU 1962:59) och den 19 september
1963 en promemoria benämnd »Beskattningen av experter i internationell
biståndsverksamhet» (Fi-stencil 1963: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. SPA-utredningen (1961: I 34; 1962: 1 26; 1963: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 juli 1959):
Ericson, F. C. W., generaldirektör, ordförande;
Aldestam, A. N., byråchef;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör;
Tengroth, K.-E., direktör;
Thorsell, Y. N., lönesekreterare.
Experter:
Kalén, O. H., f. d. byrådirektör;
Kjellén, T. B., f. d. direktör;
Nilsson, P.-O. V., förbundsjurist;
Palm, R. A., lönesekreterare;
Törngren, C. E. G:son, direktör.
Sekreterare:
Renström, K.-E., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 43.
Utredningen har under november och december 1962 hållit 5 sammanträden.
Utredningen har i december 1962 avgivit betänkande med förslag om nya
grunder för den statliga personalpensioneringen av vissa icke-statliga grupper
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Värdesäkringskommittén (1961:1 35; 1962:1 27; 1963:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande värdesäkring av fordringar och därmed
sammanhängande problem (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1959):
216
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 7
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Arvidsson, G. N. A., professor;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Dahlström, G. E., sekreterare (fr. o. m. den 15 mars 1963);
Edsman, K. O., bankdirektör;
Eriksson, G. E., kassör;
Feldt, K.-O., byrådirektör, tillika sekreterare;
Hallnäs, S. J. A., förste ombudsman (t. o. m. den 15 mars 1963);
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
Lindström, G., direktör;
Månsson, K. G., bankdirektör;
Odhnoff, E. W., direktör;
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör;
Throne-Holst, H., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Åstrand, B. H., direktör.
Experter:
Bystedt, R. R., taxeringsintendent;
Hansson, K. B. G., direktör;
Larsson, T. K. L., direktör;
Nylén, J. A. S., bankdirektör;
Rodhe, K., professor;
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Tornberg, B. E., bankdirektör;
Welinder, P. E. C., professor;
Åström, A. M., bankombudsman.
Biträdande sekreterare:
Sohlman, R. V. A., t. f. byrådirektör;
Ståhl, I. O. L., laborator.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 44.
Kommittén har under tiden december 1962—oktober 1963 hållit 4 sammanträden.
Därutöver har särskilda arbetsgrupper inom kommittén hållit
sammanträden.
Efter remiss har kommittén den 12 februari 1963 avgivit yttrande över
en framställning av försäkringsinspektionen angående utredning om höjning
av utgående trafiklivräntor.
Kommittén har den 25 oktober 1963 slutjusterat sitt betänkande om värdesäkring
av fordringar och därmed sammanhängande problem.
Uppdraget är därmed slutfört.
217
I Fi: 8
Riksdagsberättelsen år 196b
8. Organisationskommittén för den statliga centrala rationaliserings- och
revisionsverksamheten (1961:1 38; 1962:1 29; 1963:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
närmare utreda och avgiva förslag rörande de åtgärder som erfordras med
anledning av riksdagens beslut om inrättande från och med den 1 juli 1961
av de nya rationaliserings- och revisionsverken, statskontoret och riksrevisionsverket
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1960):
Löfqvist, I., generaldirektör, ordförande;
Granström, S. E., överintendent;
Renlund, R. G., generaldirektör.
Experter:
Hanström, T. V., bankinspektör;
Kull, B., byråchef;
Säfström, S. O., byråchef.
Sekreterare:
Lindberg, N. O., t. f. kansliråd;
Näsholm, B., byråchef;
Rudhe, R. S., byråchef.
Kommittén har under tiden november 1962—januari 1963 hållit 9 sammanträden.
Kommittén har den 29 januari 1963 avgivit promemoria (Fi-stencil 1963:
3) med principförslag beträffande arbetsuppgifterna vid statskontorets
fondbyrå.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Statens skogsföretagsutredning (1963:1 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1962 för
att verkställa en översyn av organisationen av statens skogsförvaltande och
skogsindustriella verksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari
1962):
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Severin, E. J., direktör.
Experter:
Höjer, E. W., generaldirektör;
Rynell, J. O. S., direktör;
Olhammar, G. F. N., f. d. direktör.
Sekreterare:
Christell, B. U. E., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Stensson, J.-T., amanuens.
218
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 10
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 18 sammanträden
och företagit en tvådagars studieresa i övre Norrland.
Utredningen har i december 1963 avlämnat betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
10. 1958 års skatteutjämningskommitté (1961:1 22; 1962:1 16; 1963: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa utredning rörande den kommunala skatteutjämningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1958):
Nilsson, G. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Carlsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Eriksson, J. E., direktör, led. av I kamm.;
Fridh, K. G., t.f. byråchef (fr. o. m. den 29 april 1963);
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lothigius, C.-W., direktör, f. d. riksdagsman;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Stenius, J.-E. E., kansliråd;
Sundberg, E. D., drätsel direktör;
Sörlin, T., slöjdlärare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 29 april 1963);
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, f. d. riksdagsman.
Experter:
Edlund, C. B., byrådirektör;
Fridh, K. G., t.f. byråchef (t. o. m. den 28 april 1963);
Peterson, L. E., budgetsekreterare;
Skoglund, B. H., taxeringsintendent.
Biträdande sekreterare:
Hörngren, S., sekreterare (t. o. m. den 31 juli 1963);
Sagnert, S. E., t.f. länsassessor;
Stening, F. B., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7lT; tel.
20 95 29 (huvudsekr.), 21 66 80 och 20 96 83 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 35.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet
den 26 april 1963):
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse den 28 februari 1963 har Svenska landstingsförbundets
styrelse aktualiserat frågan om en skatteutjämning mellan landstingen.
Genom en landstingskommunal skatteutjämning skulle ernås en jämnare
219
I Fi: 10
Riksdagsberättelsen år 196''r
fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården, som är landstingens dominerande
verksamhetsområde. Enligt förbundsstyrelsens mening borde en utredning
av denna fråga ske i anslutning till det arbete som bedrives av 1958 års skatteutjämningskommitté
eller också av särskilda sakkunniga i samarbete med bl. a.
nämnda kommitté. För egen del bar förbundsstyrelsen föreslagit att särskilda sakkunniga
måtte utses för en översyn av frågan om hälso- och sjukvårdens finansiering
i syfte att ernå en skatte- och kostnadsutjämning mellan landstingen.
Den ojämna skattebelastningen landstingen emellan orsakas delvis av landstingens
olika tillgång på skatteunderlag. Mot bakgrunden härav ter det sig naturligt
att eu utredning om skatteutjämnande åtgärder för landstingen inriktas på att i
första hand motväga skillnaderna i skatteunderlag. Hithörande frågor har ett
direkt samband med det utredningsarbete, som bedrives av 1958 års skatteutjämningskommitté.
Jag vill även erinra om att frågan rörande en slutlig avveckling
av den skatteersättning, som i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer
utgår till såväl primärkommunerna som landstingen, sammanhänger
med skatteutjäinningskommitténs pågående utredning. Nämnda omständigheter
talar för att en prövning av frågan om skatteutjämning mellan landstingen inte
bör uppskjutas —• vilket skulle bli fallet om hela frågan rörande hälso- och sjukvårdens
finansiering inrymdes i utredningen — utan lämpligen komma till stånd
i direkt anslutning till skatteutjämningskonnnitténs arbete.
Det ifrågavarande utredningsarbetet bör anförtros åt 1958 års skatteutjämningskommitté.
Enligt förut givna direktiv är kommitténs främsta uppgift att framlägga
förslag om bur en bidragsgivning i skatteutjämnande syfte tekniskt bör anordnas.
Ett sådant förslag bör av nyss angivna skäl få den utformningen att även
landstingen kan komma i åtnjutande av skatteutjämningsbidrag med syfte att
åstadkomma en lämplig utjämning av den sammanlagda kommunala utdebiteringen.
Utredningen bör därvid främst ta sikte på åtgärder som är ägnade att
minska skillnaderna i skatteunderlaget per invånare de olika landstingen emellan.
Det förslag till ett skatteutjämningsbidrag och därmed förbundna åtgärder, som
kommittén har i uppdrag att utarbeta och som således bör avse både primärkommunerna
och landstingen, är avsett att prövas i samband med en slutlig avveckling
av den skatteersättning, vilken t. o. m. år 1965 utgår i anledning av
1957 och 1961 års ortsavdragsreformer. För att ett ställningstagande i hithörande
frågor skall kunna ske vid denna tidpunkt, måste skatteutjämningskommitténs
förslag utformas och avvägas mot bakgrunden av de resurser som under det nu
närmast framförliggande budgetåret står till förfogande för statsbidrag i form
av skatteersättning och skattelindringsbidrag. I detta sammanhang vill jag även
erinra om att staten genom polisväsendets förstatligande successivt kommer att
övertaga kostnader av storleksordningen 300 milj. kronor, som f. n. faller på
kommunerna. De åtgärder, som kommittén kan komma att föreslå, bör vara så
avvägda att de i kostnadshänseende håller sig inom ramen för i årets statsverksproposition
upptagna anslag till skatteersättning till kommunerna och landstingen
i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt till bidrag till
skattetyngda kommuner, utgörande tillsammans omkring 750 milj. kronor. Inom
denna kostnadsram bör kommittén framlägga förslag till ett allmänt skatteutjämningsbidrag
och till ändrad fördelning av folkpensionskostnaderna mellan staten
och kommunerna samt till de förändringar som kan befinnas lämpliga beträffande
speciella primärkommunala statsbidrag. Genom att skatteersättningen i anledning
av 1957 års ortsavdragsreform successivt minskas under tiden t. o. in. år
220
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 12
1965, kan den sålunda angivna medelsramen beräknas med omkring 100 milj.
kronor överstiga nyssnämnda anslag vid den tidpunkt då nuvarande bestämmelser
om skatteersättning utlöper.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden,
därav 3 omfattande två dagar i följd. Därjämte har kommitténs
arbetsutskott hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1964.
11. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning (1961:1 23;
1962:I 17; 1963:I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 med uppdrag
att verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, N. J., statssekreterare, ordförande;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Lindblad, S. J. H., bankdirektör;
Resare, B. C. M., byråchef;
Welinder, P. E. C., professor.
Expert:
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Jacobsson, A. T., byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11, Fack, Stockholm 2; tel.
23 77 20 (sekr.)
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fi 37.
Sammanträden har ägt rum med mindre delegationer inom kommittén.
Vidare har samråd ägt rum med domänstyrelseutredningen.
Med hänsyn till vad som framkommit vid ifrågavarande samråd har utredningen
funnit sig böra avvakta vissa överväganden inom domänstyrelseutredningen.
12. Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst m. m. (1961: I 24;
1962:1 18; 1963:I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
att verkställa en översyn av bestämmelserna om särskild skatteberäkning
för ackumulerad inkomst och rörande den skatterättsliga behandlingen av
koncernbidragen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1958):
Lundell, S. V., lagbyråchef, ordförande;
Bergqvist, E. G., direktör;
af Klercker, E. B., T:son, jur. dr.
221
I Fi: 12
Riksdagsberättelsen år 196b
Sekreterare:
Sandström, C. O., kammarrättsråd.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fi 39.
Utredningen har den 31 oktober 1961 avlämnat ett betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser om ackumulerad inkomst (SOU 1961:56).
Därmed har utredningen redovisat den ena delen av sitt uppdrag. Den andra
delen, som gäller den skatterättsliga behandlingen av koncernbidragen,
avser utredningen att, om möjligt, redovisa i början av år 1964. Under år
1963 till den 1 november har utredningen haft 13 sammanträden.
13. Uppbördsorganisationskommittén (1961: I 25; 1962: 19; 1963: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1958 för
att verkställa utredning och framlägga förslag rörande eventuell omorganisation
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1958):
Edström, K. S., landskamrerare, ordförande;
Bruno, G. F., avdelningschef;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
von Otter, S. F., kammarrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Pernelid, W. Å. E., t. f. överdirektör.
Experter:
Berg, K. G. H:son, biträdande taxeringsintendent;
Dahlsten, G. O. L., komminister, kyrkobokföringsinspektör;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Edsfeldt, L. H., förste revisor;
Engqvist, K. E. B., t. f. budgetsekreterare (fr. o. m. den 29 mars 1963);
Hallman, E. R., byrådirektör;
Heimer, G., häradsskrivare;
Lindström, A. H., byrådirektör;
Swedlund, G. R., arkivråd;
Thorson, T. A. R., byråchef;
Wallner, H., överingenjör;
Widstam, T. O., byråchef;
Wijkman, E. G. B., byråchef (fr. o. m. den 29 mars 1963);
Winnermark, A. E., kronokamrerare;
Biträdande sekreterare:
Roos, G., länsassessor;
Thulin, N. G. M., kammarrättsfiskal.
222
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 14
Lokal: Drottninggatan 21 (Box 16243), Stockholm 16; tel. växel 24 55 00
(ankn. expedition 516; huvudsekr. 515, även dir. 11 50 12).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 41.
I propositionen 1963: 32 angående riktlinjer för organisationen av folkbokförings-
och uppbördsväsendet m. m. föreslogs att datamaskiner skall
införas som hjälpmedel inom folkbokföringen och för arbetet med bl. a.
uppbörd och redovisning av de direkta skatterna. Vidare föreslogs att centrala
uppbördsnämnden fr. o. m. den 1 juli 1964 skall omändras till centralmyndighet
för folkbokföring och uppbörd och att den nya myndigheten
skall erhålla benämningen centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Det finge ankomma på kommittén att avge förslag angående nämndens
organisation. Riksdagen lämnade förslagen utan erinran (SU 41; rskr
101). Kommittén har i september 1963 avgivit »Förslag till organisation
in. m. för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden» (Fi-stencil
1963:8).
Arbetet med detaljutformning av ADB-system för folkbokföring och uppbörd
pågår inom kommitténs sekretariat. Förberedande åtgärder för genomförandet
av försöksverksamhet inom Stockholms län och Östergötlands län
har vidtagits.
Yttranden har avgivits över framställningar och betänkanden m. in., bl. a.
över det av dubbelbeskattningssakkunniga avgivna betänkandet »Internationella
skattefrågor», det av polisberedningen avgivna betänkandet nr 9
angående exekutionsväsendet och den av särskild utredningsman avgivna
P.M. med förslag till förenklat taxeringsförfarande i fråga om inkomst i annan
kommun än hemortskommun, m. in.
Sammanträden med kommitténs ledamöter har hållits genomsnittligt
minst en gång i månaden, varvid även alltid någon eller några experter deltagit.
Vid två tillfällen har samtliga experter varit närvarande.
Utredningsarbetet beräknas fortgå intill halvårsskiftet 1964, då centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden enligt vad som framgår av departementschefens
uttalanden i förenämnda proposition skall träda i funktion
och bl. a. övertaga uppbördsorganisationskommitténs återstående arbetsuppgifter.
14. Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den
28 juni 1956 mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
om försatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (1961:1 26;
1962: I 20; 1963: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1959 för
att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den 28 juni 1956
mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund om fortsatt
samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
223
I Fi: 14
Riksdagsberätlelsen år 196b
von Sydow, G., statssekreterare.
Expert:
Henckel, T. G., aukt. revisor.
Sekreterare:
Skiöld, L. O. R., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
15. Lönebeskattningsutredningen (1961:1 31; 1962:1 23; 1963:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om beskattning av inkomst av
tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1959):
Wigert, A. G. A., f. d. landskamrerare, ordförande;
Björklund, K. E. A., kammarrättsråd och divisionsordförande;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Expert:
Steneborn, H. A., förste länsassessor.
Sekreterare:
Axelsson, P. A. H., häradsskrivare.
Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala län, Kungsängsgatan 5 A, Uppsala; tel.
018/12 04 60.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 8
sammanträden.
Utredningen har såsom en första etapp av sitt arbete den 22 oktober 1962
avgivit betänkande angående beskattning av traktamenten m. m. (SOU
1962:47).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1964.
16. Uppbördsutredningen (1961:1 32; 1962:1 24; 1963:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 10 september 1959):
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef, ordförande;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Åhström, G. O., länsassessor.
Expert:
Öberg, B. A., rådman.
224
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Ei: 17
Sekreterare:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent.
Lokal: Stockholms stads uppbördsverk, Götgatan 76 (sekr.); tel. lokalsamt.
växel 24 15 00, rikssamt. växel 24 18 00.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 41.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 16
sammanträden.
Utredningen har avgivit yttrande den 15 oktober 1963 över polisberedningens
betänkande nr 9 angående exekutionsväsendet.
Utredningen beräknar att under år 1964 kunna avlämna delbetänkande
angående huvuddelen av de frågor, som utredningen har att taga ställning
till.
17. Allmänna skatteberedningen (1961:1 36; 1962:1 28; 1963:1 26)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1960 (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 och 16 juni 1960) tillkallades sakkunniga (allmänna
skatteberedningen) med uppdrag att verkställa, dels en allmän översyn av
beskattningssystemet (skattesystemutredningen), dels utredning av frågan
om den framtida utformningen av företagsbeskattningen (företagsskatteutredningen).
Skattesystemutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilstein, A. H., fil. lic., förste sekreterare;
Oscarsson, S., lantbrukare;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor;
Åqvist, N. E. M., rättsavdelningschef;
östman, F. O., kanslichef;
Jungefors, S. L. S., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare.
Företagsskatteutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Crabo, S. G., direktör;
Ekström, T. A., fil. kand.;
Henrikson, G. A., direktör (fr. o. in. den 20 april 1963);
Kristersson, H., fil. dr;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Lyberg, B., direktör;
8 liihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
KlkgdaKBherättelsen
225
I Fi: 17
Riksdagsberättelsen år 196t
Nilsson, B. A. O., direktör;
Samuelsson, K. O., docent (t. o. in. den 29 mars 1963);
Svensson, S. R., direktör;
Östergren, A. B., direktör;
Jungefors, S. L. S., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare.
Experter åt allmänna skatteberedningen:
Bergqvist, E. G., direktör;
Eckersten, I. E., byråchef;
Edlund, C. B., byrådirektör;
Faxén, K.-O., docent;
Fosselius, L.-E., direktör;
Fridolin, H. R., byråchef;
Hallman, E. R., byrådirektör (fr. o. m. den 18 november 1963);
Helmers, D., docent;
Järdler, S. A., direktör;
Lindberger, L., docent (fr. o. m. den 20 april 1963);
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Peterson, L. E., budgetsekreterare (fr. o. in. den 26 januari 1963);
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef;
Västhagen, N. E. B., professor;
Åberg, C.-J., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare åt allmänna skatteberedningen:
Reenstierna, U. A. M., kammarrättsassessor;
Rosén, J.-E. A., förste länsnotarie;
Björne, B. G., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 19 januari 1963).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningarna, se 1961:1 Fi 36.
Allmänna skatteberedningen har under tiden november 1962—oktober
1963 hållit tio plenarsammanträden. Därutöver har skattesystemutredningen
sammanträtt 16 dagar, varav sex i Falsterbo under tiden den 12—
den 17 augusti och två i Nynäshamn den 5 och den 6 september. En sammankomst
med representanter för olika kvinnoorganisationer har anordnats
den 4 september. Liksom föregående år har beredningens arbete i betydande
omfattning bedrivits inom särskilda arbetsgrupper med uppgift
att närmare belysa tänkbara utformningar av reglerna för de skilda delarna
av skatte- och avgiftsområdet. Antalet sådana gruppsammanträden har
under den angivna tiden uppgått till omkring 25; ett av dessa har hållits i
Norrtälje den 26 och den 27 augusti. Vidare har ett stort antal överläggningar
med enskilda experter samt representanter för olika myndigheter
och organisationer ägt rum.
Utredningsarbetet och övervägandena i åtskilliga väsentliga hänseenden
226
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I *1: 1©
såsom i avseende å fördelningen mellan direkt skatt, indirekt skatt och
socialavgifter ävensom skattefördelningen mellan fysiska och juridiska
personer, har fört fram till vissa preliminära resultat. Detsamma gäller
regelsystemets utformning inom vissa av huvudområdena, särskilt vad
gäller socialförsäkringens finansiering och den direkta beskattningen av
fysiska personer.
Beredningens målsättning är att under första halvåret 1964 redovisa sin
principiella inställning till uppläggningen i stort av skatte- och avgiftssystemet.
Samtidigt avses förslag skola framläggas beträffande formerna
för socialförsäkringens finansiering, de fysiska personernas direkta beskattning
samt den indirekta beskattningens omfattning och konstruktion.
I det sistnämnda ligger inte endast valet mellan olika varianter av huvudformen
för indirekt beskattning utan även en översyn av de s. k. punktskatterna.
Åtminstone vissa reformer inom förmögenhetsskattens område
kommer även att behandlas.
Med ett betänkande av antydd omfattning skulle beredningen ha defi-r
nitivt skilj t sig från ett antal av de mest betydelsefulla frågeställningarna.
Återstående frågor av större omfattning är, såvitt gäller skattesystemutredningen,
spörsmålet om s. k. definitiv källskatt för löntagare samt, vad
angår företagsskatteutredningen, reformer inom området för företagsbeskattningen.
Undersökningsarbetet i dessa delar har drivits parallellt med
andra arbetsuppgifter men dock i viss mån fått stå tillbaka för dessa.
Resultatet i sist avsedda hänseenden liksom beträffande förut inte berörda
problem av mer begränsad räckvidd torde inte kunna redovisas under
år 1964. Beredningens arbete beräknas fördenskull komma att fortgå
även efter utgången av år 1964.
18. 1961 års fastighetstaxeringsutredning (1962:1 32; 1963:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, S. V., landskamrerare, ordförande;
Andersson, A. S., föreståndare;
Broström, R. T., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Egardt, K., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad; tel. 035/183 20.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fi 32.
Utredningen har den 12 mars 1963 överlämnat promemoria med förslag
227
I Fi: 18
Riksdagsberåttelsen år 196b
till ändringar av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering
m. m. (Fi-stencil 1963: 1).
Av utredningsuppdraget återstår frågan om skatteplikt för vissa samlingslokaler.
Resultatet av utredningen härutinnan beräknas kunna redovisas
under första halvåret 1964.
19. Konsumtionskreditutredningen (1962:1 33; 1963:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 mars 1961 för
att utreda vissa spörsmål rörande konsumtionskrediter (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 mars 1961):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande (t. o. m. den 15 mars 1963);
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 19 april 1963);
Brodén, E. B., sekreterare;
Dahlström, G. E., fil. lic.;
Gillberg, K. E., direktör;
Höglund, R., bankdirektör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Löfberg, B. A. F., statssekreterare (t. o. m. den 25 januari 1963);
Rosenquist, B. F., direktör;
Thedin, N., direktör;
Wallberg, Ursula, forskningssekreterare.
Expert:
Edstrand, K.-I., byrådirektör.
Sekreterare:
Hellström, L. T., förste sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Eisler, H. M., civilekonom (fr. o. m. den 18 oktober 1963).
Lokal: Finansdepartementet; tel. växel 63 06 70 ankn. 79 (sekr.); lokalsamt.
växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 ankn. 1548 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 8 sammanträden.
Vid sammanträdena har dels diskuterats resultatet av en av utredningen
gjord intervjuundersökning (se 1963:1 Fi 29), dels tagits upp problempunkter
på konsumtionskreditområdet, varvid preliminära ståndpunktstaganden
prövats.
Utredningens arbetsgrupp har hållit ett tiotal sammanträden, som främst
ägnats åt analys av intervjuundersökningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1964.
228
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 1 * i*
20. t961 års nykterhetslagkommitté (1962:1 36; 1963:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
att verkställa utredning angående frågan om alkoholreklamen och angående
de tekniska förutsättningarna för registrering av rusdrycksinköp
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1961):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Bergendal, G. F., direktör;
Erbacke, K. G., direktör;
Hillbo, A. O., byråchef;
Holmquist, B. G., rättsavdelningschef.
Experter:
Arfwedson, R. E. J., direktör;
Rapaport, E., t. f. byråchef (fr. o. m. den 28 juni 1963);
Zetterström, H., förste aktuarie (fr. o. m. den 28 juni 1963).
Sekreterare:
Linder, L. E. G., ombudsman.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamtväxel
23 62 00 (sekr. 22 95 80).
Direktiven för kommittén, se 1962:1 Fi 36.
Kommittén har under tiden december 1962—november 1963 hållit 16
sammanträden.
Kommittén har den 30 september 1963 från statistiska centralbyråns utredningsinstitut
erhållit redogörelse för den på kommitténs uppdrag verkställda
intervjuundersökningen avseende reklamen och propagandan kring
vin och sprit.
Kommittén avser att avsluta sitt arbete i början av år 1964.
21. Koncentrationsutredningen (1962:1 37; 1963:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961
för att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den
18 december 1961):
Arvidsson, G. N. A., professor, ordförande;
Faxén, K.-O., docent;
Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm.;
Lindberger, L., docent;
Olsson, K. H., överdirektör (fr. o. m. den 25 januari 1963);
Tidefelt, J. S., ombudsman.
Experter:
Carling, A. G., fil. kand.;
229
I Fi: 21 Riksdagsberättelsen år 1964
Lindgren, J. G., universitetslektor;
Pettersson, N. L., fil. kand. (fr. o. m. den 1 januari 1963);
Wikström, S. R., ekon. lic. (fr. o. m. den 1 september 1963).
Sekreterare:
Feldt, K.-O., byrådirektör (t. o. m. den 15 februari 1963);
Johansson, K. G., pol. mag. (fr. o. m. den 1 augusti 1963).
Biträdande sekreterare:
Hagström, A. G., pol. mag.;
Wettergren, L. J. B., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 18 september
1963).
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 65 73 (Johansson), 20 40 37 (Hagström).
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fi 37.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 5 sammanträden. Under året har utredningen bl. a. genomfört en
enkät rörande ägandeförhållandena hos ett antal storföretag. Efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande har påbörjats en bearbetning av kupongskatteuppgifterna
för de största aktiebolagen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
22. Affärsverksutredningen (1963: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1961
med uppdrag att Verkställa utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens
pris- och taxepolitik (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari 1962):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande (t. o. m. den 15 mars 1963);
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 26 april
1963);
Blennow, O. I., disponent;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Tilert, C. R., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Experter:
Säfström, S. O., byråchef;
Swarting, S. E. V., byråchef (fr. o. m. den 8 oktober 1963).
Sekreterare:
Fornstad, B. F., civilekonom;
Swarting, S. E. V., byråchef (t. o. m. den 7 oktober 1963).
Biträdande sekreterare:
Sjönander, B. J., t.f. budgetsekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
230
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 1 **
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1964.
. >• . 1 A/''.
23. Utredningen om metrologiska enheter (1963: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 for att
verkställa översyn av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. B., lagman, ordförande;
Edstrand, K.-I., byrådirektör;
Ahström, N. Å. A., revisionssekreterare.
Experter:
Laurell, K. F., byrådirektör;
Rudberg, E. G., professor.
Sekreterare:
Hanson, J. M., t. f. byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7"; tel. 10 32 65.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fi 34.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 38 sammanträden,
varav vid nio hållits överläggningar med enskild expertis samt
med representanter för myndigheter och organisationer.
Utredningen har företagit resor till Finland, Schweiz, Förbundsrepubliken
Tyskland och Frankrike och där haft överläggningar med representanter
för myndigheter och privata organisationer, för den internationella byrån
för mått och vikt i Paris och för den internationella byrån för legal metrologi
i Paris.
Utredningen avser att i ett delbetänkande redovisa resultatet av sina överväganden
rörande frågan om lag om måttenheter. Denna del av utredningen
beräknas bli avslutad under år 1964.
24. Kreditinstitututredningen (1963: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
att verkställa en översyn av gränsdragningen mellan olika kreditinstituts
verksamhetsområden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 september
1962):
Dahlström, L. E. R., direktör, ordförande;
Gallans, N. P. A., bankdirektör;
Hanström, T. V., bankinspektör;
Lindencrona, A., direktör;
231
I Fi: 24
Riksdagsberättelsen år 1964
Lönnqvist, S. E. V., postbankschef;
NiJsson, S.-E. S., lagbyråchef;
Svenson, S. G., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Torén, L. E. H:son, överinspektör;
Åstrand, B. H., direktör.
Sekreterare:
Lindahl, K. O. R., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Sanell, P. Ä., t. f. byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11, Stockholm; tel. växel
23 77 20 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 35. ,
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 10 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
25. 1963 års utredning rörande underhållet av statliga fastigheter
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att i fråga om statens allmänna fastighetsfond verkställa utredning rörande
principerna för beräkning av kostnaderna för underhållet av de till de
olika delfonderna hörande byggnaderna —- varvid även bör övervägas vilka
olika fastighetskostnader, som lämpligen bör hänföras till utgifter å
fastighetsfondens stat och vilka, som bör bestridas av nyttjande myndigheter
m. fl. — samt rörande gränsdragningen mellan arbeten, som skall
hänföras till ordinarie underhåll och sådana, som avser iståndsättningsåtgärder
eller är att hänföra till investeringar m. m.:
Mårdh, G. A., byggnadsråd.
Expert: . ,
Skoglund, O. A., byrådirektör.
Sekreterare:
Duke, K. E. Å., förste revisor.
Lokal: Byggnadsstyrelsen, Box 40056, Stockholm 40; tel. växel 22 37 80.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
26. Aktiefondsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
att verkställa utredning rörande vissa former av handeln med värdepapper
samt översyn av bestämmelserna angående stämpelavgift för fondpapper:
232
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 26
Martenius, Å. B. A., regeringsråd, ordförande;
Dinkelspiel, M., direktör;
Nilsson, S.-E. S., lagbyråchef;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör;
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd.
Expert:
Wernlund, S. A., kammarrättsassessor.
Sekreterare:
Ihrfelt, P. F., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Warholm, M. Birgit, byrådirektör.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (bitr. sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 15
februari 1963):
Handeln med värdepapper är delvis reglerad genom lagen den 16 maj 1919 om
fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet. Med fondkommissionsrörelse
förstås därvid yrkesmässig verksamhet för köp och försäljning i kommission av
fondpapper, d. v. s. aktier och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer.
Sådan rörelse kräver enligt lagen tillstånd av Kungl. Maj:t eller bankinspektionen.
Tillstånd för annan än bankaktiebolag förutsätter bl. a. viss tids väl vitsordad
tjänstgöring i branschen samt tillgång till visst minimikapital, för enskild
person i regel 200 000 kronor och för aktiebolag 500 000 kronor i aktiekapital.
Fondkommissionärens provision på de av honom slutna avtalen är i fråga om
fondbörshandeln författningsmässigt reglerad. I sin verksamhet står fondkommissionär
under tillsyn av bankinspektionen. Handeln med premieobligationer
är ytterligare reglerad genom kungörelsen den 19 maj 1939 med vissa bestämmelser
angående försäljning av svenska statens premieobligationer.
Under senare år har handeln med aktier kommit att delvis ske i nya former.
En sådan är försäljning av bevis om andel i s. k. aktiefond. En annan form —
här kallad prenumerationsköp — innebär att aktier säljes mot betalning i förskott
genom regelbundna s. k. insatser.
De nu åsyftade aktiefonderna har bildats av en stiftelse med ett kapital om
5 000 kronor, vilket är deponerat i banks notariatavdelning. Ledamöterna av stiftelsens
styrelse utsågs första gången av stiftarna. Ny ledamot utses av styrelsen.
Dennas förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall granskas av revisorer vilka,
så länge stiftelsens kapital är deponerat i samma bank, skall vara antingen tjänstemän
med anknytning till bankens notariatavdelning eller auktoriserade revisorer.
I sistnämnda fall skall revisorerna första gången utses av stiftarna och
därefter av direktionen för den ifrågavarande banken. Stiftelsen har bildat såväl
öppna som slutna aktiefonder. De öppna fondernas aktieinnehav är inte bestämt
till innehåll eller omfång utan kan ändras efter beslut av stiftelsens styrelse. Varje
sluten fond har däremot ett från början bestämt aktieinnehav. Inköp till fonderna
sker i stiftelsens namn. Till bevis om andel i varje fonds värde utger stiftelsen
till innehavaren ställda s. k. aktiefondsbevis, som lyder på en eller flera
andelar och är försedda med kuponger vilka berättigar till del i fondens avkastning.
Förvärv av aktiefondsbevis innebär enligt fondernas stadgar, att förvärva
-
3f Ilihang till riksdagens protokoll 196U. 1 samt.
KikRdaKHberäUeUen
233
I Fi: 26
Riksdagsberättelsen år 1961
ren till alla delar godkänner dessa stadgar med de ändringar däri som stiftelsens
styrelse kan komma att besluta. Stadgarna föreskriver, att fonden skall förvaltas
av den ifrågavarande bankens notariatavdelning samt att stiftelsen, såvitt avser
öppna fonder, skall bestämma om inköp och försäljning av aktier. Enligt stadgarna
medför en fondandel vid varje tidpunkt rätt till fondens värde dividerat
med antalet utelöpande fondandelar. Detta andelsvärde jämte ett mindre kostnadstiHägg
bestämmer försäljningspriset för aktiefondsbevisen. För utdelning på
dessa skall tas i anspråk utdelningar på fondens aktier och räntor på fondens
bankräkning efter avdrag för förvaltningskostnader och skatter. Stiftelsen är enligt
fondstadgarna skyldig att ur fondens kapital inlösa aktiefondsbevis men
först sedan detta avlämnats och medel för lösenbeloppets utbetalande tillförts
stiftelsen genom försäljning av aktier i fonden med iakttagande av övriga andelsägares
intressen. Stiftelsen är å sin sida berättigad att uppsäga utelöpande
aktiefondsbevis till inlösen.
Prenumerationsförsäljning av aktier bedrives för närvarande av ett aktiebolag
med ett aktiekapital om 5 000 kronor. Verksamheten bedrives i nära samarbete
med ett annat aktiebolag, vilket köper och äger alla aktier som skall säljas. Allmänheten
erbjudes att mot månatliga s. k. insatser, som erlägges i förskott, förvärva
aktieposter, vilka omfattar vissa angivna börsnoterade aktier. När den första
insatsen erlägges, får köparen ett s. k. aktiebevis, vari bestämmelserna för
aktieköpet anges. Samtidigt förbinder sig köparen skriftligen att fullgöra inköpsvillkoren.
Sedan den sista insatsen betalats, erhåller köparen aktierna jämte tillhörande
kuponger. Först därmed övergår äganderätten till aktierna och — som
huvudregel — rätten till avkastningen av dem på köparen. Fullföljer köparen
inte inbetalningsplanen, kan han enligt försäljningsbestämmelserna återfå erlagda
insatser, dock med visst avdrag.
De nu nämnda nya formerna av handel med värdepapper omfattas inte av lagen
om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet. Lagstiftningen om tillsyn
över stiftelser är på grund av den ringa omfattningen av stiftelsens eget kapital
ej heller tillämplig på den stiftelse, som förvaltar aktiefonderna. Den här
ifrågavarande fondhandeln kommer därför att, till skillnad från den traditionella
fondhandeln, bedrivas utan tillstånd eller tillsyn av offentlig myndighet.
Den prövning av de personliga kvalifikationerna och de ekonomiska förutsättningarna
för yrkesmässig fondpappershandel, som i fråga om denna handel i övrigt
sker från det allmännas sida, har sålunda inte någon motsvarighet beträffande
de nya fondhandelsformerna. Därmed saknas här sådana garantier till säkerhet
för aktieköparna, som ansetts motiverade på närliggande områden. Detta
förhållande torde vara värt särskilt beaktande, då fondhandeln i de nya formerna
speciellt vänder sig till kategorier av sparare som saknar tidigare erfarenheter
av aktieköp. Slutligen saknas varje reglering av försäljningsprovision och
liknande ersättning.
Till det nu nämnda kommer att oklarhet i skilda hänseenden torde råda om
rattsförhållandet mellan förvärvarna av aktiefondsbevis och den förvaltande stiftelsen
liksom mellan aktieköparna vid prenumerationsköp och det säljande aktiebolaget.
Till skydd för innehavarna av aktiefondsbevis och för prenumerationsköparna
kan särskilda bestämmelser tänkas vara behövliga. Även i förhåli*11
treC^e man torcle de nya fondhandelsformerna skapa rättsliga problem.
Bland de spörsmål, som sålunda aktualiseras, må beträffande aktiefonderna nämnas
frågorna om inflytandet på val av styrelse och revisorer, bestämmandet över
fondens sammansättning, rätten att utfå aktier och att påkalla inlösen av aktie
-
234
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 26
fondsbevis, beslutanderätten i fråga om fondens stadgar och utövandet av rösträtt
för fondens aktier. I fråga om prenumerationsköpen må särskilt nämnas frågorna
om säkerställande av de försålda aktierna före deras överlämnande till
köparen och om reglering av förhållandet mellan säljare och köpare i fall då
avtalet inte fullföljes.
Bankinspektionen har i framställning till Kungl. Maj:t hemställt om utredning
angående behovet av lagstiftning rörande de nya formerna av fondhandel.
De problem, vilka är förenade med fondhandeln i sådana former som här
angivits, har i flera länder föranlett särskild lagstiftning. I andra länder är frågan
om en sådan lagstiftning under utredning. De företag, som här i landet utnyttjat
de nya verksamhetsformerna, står under sakkunnig ledning, och bakom
dem finns betydande ekonomiska intressen. Utvecklingen här har därför hittills
inte varit ägnad att inge oro, och önskemålet om en utredning i ämnet innebär
således inte någon kritik mot de hittillsvarande förhållandena. De tidigare berörda
problemen, som allmänt sett är förenade med de nya formerna av fondhandel,
kan emellertid få en helt annan betydelse, om nya företag under andra
betingelser skulle ägna sig åt likartad verksamhet. Risken för en sådan utveckling
liksom det förhållandet, att den svenska fondhandeln i övrigt är underkastad
laglig reglering, synes böra föranleda att, liksom i andra länder, frågan om
behovet och utformningen av en lagstiftning rörande de nya formerna av fondhandel
utredes. Jag tillstyrker därför bankinspektionens hemställan om en sådan
utredning.
Den nu förordade utredningen bör avse inte endast de nu förekommande,
oreglerade formerna av fondhandel utan även — i den mån detta visar sig motiverat
— andra likartade former av sådan handel. Målsättningen för utredningen
bör vara att tillgodose det berättigade intresset av skydd för spararna samt att i
övrigt pröva behovet av regler angående rättsförhållandet mellan dem och de
företag som ägnar sig åt denna handel. Även förhållandet till tredje man liksom
andra spörsmål, som aktualiseras av de nya fondhandelsformerna, bör beaktas i
den mån utredningen ger anledning därtill. Särskilt kan härvid nämnas frågan,
om bank — som i princip inte får förvärva aktier — bör ha rätt att förvärva
aktiefondsbevis. Även skattefrågor kan förtjäna uppmärksamhet i sammanhanget.
Vid sina överväganden bör utredningen eljest inte vara bunden av några på förhand
uppdragna riktlinjer utan ha att förutsättningslöst pröva den föreliggande
frågan.
I det förra året avgivna betänkandet om stämpel- och expeditionsavgifter (SOU
1961: 37), vilket efter remissbehandling nu är föremål för beredning inom finansdepartementet,
föreslås att aktiefondsbevis, för vilka enligt gällande ordning ej
uttages vare sig emissions- eller fondstämpel, i fortsättningen skall beläggas med
sådana stämpelavgifter. Till följd härav framlägges i betänkandet, såvitt avser
fondstämpeln, förslag till ändring i 1908 års fondstämpelförordning. Denna förordning
var vid den utredning, som resulterade i det nyss nämnda betänkandet
om övriga stämpelavgifter, inte föremål för översyn i vidare mån än som föranleddes
av utredningens förslag rörande dessa avgifter. En allmän översyn av
den nu mer än femtio år gamla fondstämpelförordningcn framstår emellertid
från olika synpunkter som motiverad. Det synes lämpligt att en sådan utredning
äger rum i nu förevarande sammanhang, och jag tillstyrker därför att så sker.
Vid utredningen — som bör vara förutsättningslös — bör särskilt uppmärksammas
frågan rörande fondstämpelavgiften vid affärer mellan enskilda utan medverkan
av fondhandlare.
235
I Fi: 26
Riksdagsberättelsen år 196b
Frågan om fondstämpelpliktens omfattning och utformning har visst samband
med motsvarande problem beträffande emissionsstämpeln på fondpapper. Sedan
betänkandet om stämpel- och expeditionsavgifter avgavs, har dessa problem aktualiserats
genom framställningar om stämpelfrihet för olika kreditinstituts obligationer.
Därvid har framträtt behov av en mera allmän omprövning av principerna
för emissionsstämpelplikten beträffande fondpapper. Frågan härom bör
lämpligen utredas i detta sammanhang.
Utredningen har under tiden februari—november 1963 hållit 5 sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1964.
il.M !?''• ‘o. V''- • ‘ : ;• .• :
27. Utredningen rörande förundersöknings- och åklagarverksamheten i
tullmål
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1963 med uppdrag
att i samråd med polisberedningen verkställa utredning rörande förundersöknings-
och åklagarverksamheten i tullmål i de hänseenden, som
angivits i en till finansdepartementet den 11 mars 1963 inkommen skrivelse
från generaltullstyrelsen:
Ros, A. K. E., underståthållare.
Lokal: överståthållarämbetet, Box 16107, Stockholm 16; tel. växel
22 70 80.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
28. 1963 års försäkringsskattekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 med
uppdrag att utreda frågan om förenkling av beskattningsreglerna för försäkringsföretag
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 juli 1963):
Lindquist, N. G., kammarrättsråd, ordförande;
Brundin, G. G., byråchef;
Crabo, S. G., direktör;
Ekestaf, C. B. L., direktör;
Sandström, C. O., kammarrättsråd.
Expert:
Jonsson, G. D. V., byrådirektör.
Sekreterare:
Stening, F. B., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7ir; tel.
20 96 83 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 28
juni 1963):
236
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 29
I proposition nr 48 till årets riksdag med förslag till vissa andringar i reglerna
om beskattning av försäkringsanstalter framhöll jag att kommunalskattelagens
regler för beskattning av försäkringsföretag delvis är ganska komplicerade
och svåra att tillämpa för taxeringsmyndigheterna. Framför allt galler detta beskattningen
av skadeförsäkringsrörelse. Bland annat från forsakringsmspektionens
sida har därför framförts tanken på att för försäkringsföretagen overga till
någon form av bruttobeskattning. I propositionen erinrades om att man för utländska
försäkringsanstalter här i riket, som driver annan försäkringsrörelse
än livförsäkringsrörelse, av praktiska skäl beräknar den beskattningsbara inkomsten
till viss procent av premieinkomsten. Beträffande livförsäkring har i
riket har man för såväl in- som utländska försäkringsanstalter övergått från nettobeskattning
till en räntebeskattningsmetod.
I propositionen framhöll jag vidare att jag hade för avsikt att låta fragan om
förenkling av beskattningsreglerna bli föremål för en särskild utredning, som
borde bedrivas skyndsamt. Det måste nämligen anses i någon mån ovisst, huruvida
det kunde anses ligga i allmänna skatteberedningens uppdrag att ingå på en
prövning av den mångfald specialregler, vilka nu gäller i särskilda hanseenden
exempelvis beträffande försäkringsbeskattningen. Frågan om en reformering av
denna beskattning syntes därför, framhöll jag, utan olägenhet kunna hanskjutas
till en specialutredning. Vad jag sålunda anförde föranledde ingen erinran från
riksdagens sida»
Den förutsatta utredningen bör nu komma till stånd. Utredningens syfte skall
vara att i möjligaste mån förenkla beskattningsreglerna för försäkringsföretagen.
De nya reglerna bör i princip icke medföra skattebortfall för stat och kommun.
Några närmare direktiv för utredningen torde inte vara erforderliga. Det synes
dock naturligt att utredningen i första hand undersöker möjligheten att för
samtliga försäkringsföretag övergå till schablonmässiga beskattningsregler av den
typ som_ bortsett från livförsäkringsrörelse — nu gäller för utländska försäk
ringsanstalter,
som driver verksamhet här i riket. Skulle detta inte visa sig möjligt
eller lämpligt bör utredningen pröva om man även för annan försäkringsrörelse
än livförsäkringsrörelse kan tillämpa en räntebeskattningsmetod och i
vad mån reglerna för densamma kan ytterligare förenklas. Det bör emellertid
vara utredningen obetaget att pröva andra möjligheter till förenkling av beskattningsreglerna
i fråga om försäkringsrörelse. Skulle de regler, utredningen föreslår
beträffande försäkringsföretagen, förutsätta ändringar i fråga om försäkringstagares
beskattning, bör utredningen även framlägga förslag härom.
Kommittén har under tiden intill november 1963 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
29. Sakkunniga med uppdrag att verkställa en allmän översyn av gällande
myntlagstiftning och därmed sammanhängande frågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1963 lor
att verkställa en allmän översyn av gällande myntlagstiftning och därmed
sammanhängande frågor:
Äbjörnsson, C. V., regeringsråd, ordförande;
Ekengren, H. K. A., bankdirektör;
237
I Fi: 29
Riksdagsberättelsen år 196i
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.;
Lindberg, N. O., t.f. kansliråd;
Schmidt, C. S., civilingenjör, led. av I kamm.;
Stenberg, N. G., direktör;
Ulvfot, B. H., myntdirektör.
Expert;
Ähström, N. Å. A., revisionssekreterare.
Sekreterare :
Lindgren, S. R., regeringsrättssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Willart, N. B., förste byråsekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 1
november 1963):
Den svenska myntserien är fastställd i 1873 års lag om rikets mynt, vilken bl. a.
innehåller regler om skiljemyntens valörer och metalliska innehåll. I lagen stadgas
sålunda, att av silver skall präglas mynt av vissa högre namnvärden och att
av brons skall präglas mynt av vissa lägre namnvärden. Vidare har Kungl. Maj:t
i lagen tillagts rätt att besluta om prägling av vissa mynt i kopparnickel eller
järn. Silvermynten skall enligt föreskrift i lagen utmyntas av legering med minst
fyrtio procent silver och skall innehålla fint silver till viss lägsta vikt, växlande
efter valör. Närmare bestämmelser om myntlegeringarnas sammansättning, myntens
vikt samt högsta tillåtna avvikelser i fråga om silvermyntens silverhalt och
vikt meddelas av Kungl. Maj :t. Detsamma gäller i fråga om myntens diameter,
prägel, inskrift, rand och yttre utseende i övrigt. Tid efter annan har Kungl.
Maj;t i kungörelser meddelat närmare bestämmelser om myntens sammansättning
och yttre utseende. Lagen om rikets mynt har vid skilda tillfällen ändrats
och kompletterats. Skiljemyntens storlek och vikt är dock huvudsakligen oförändrade
sedan lagens tillkomst.
I framställning till chefen för finansdepartementet har mynt- och justeringsverket
gjort gällande, att den efter 1873 års behov avpassade myntserien i våra
dagar knappast kan anses vara fullt ändamålsenlig. Enligt ämbetsverket visar den
myntstatistik, som förts, att vissa valörer är mindre populära som betalningsmedel
och att efterfrågan på bronsmynt är avsevärt större än vad som skulle
vara fallet om mynten verkligen sattes i omlopp av allmänheten. Verket anser
vidare, att bronsmynten på grund av sina stora styckevikter rent framställningsmässigt
utgör en avsevärd belastning för verket. Kostnaderna för framställning
av bronsmynt närmar sig sålunda myntens dubbla namnvärden. Verket erinrar
om att myntlagen numera inte längre föreskriver en konstant relation mellan
skiljemyntens metallinnehåll och deras namnvärden och menar att man synes ha
helt släppt tanken på skiljemynt som metallföremål med egenvärde. Enligt myntoch
justeringsverkets uppfattning bör man därför överväga att frångå den fyrtioprocentiga
silverlegeringen, som lagen föreskriver för vissa mynt, och i stället
arnända sig av billigare metaller. Förutom en kostnadsbesparing vid metallförvarvet
skulle man härigenom vinna ökade möjligheter att köpa halvfabrikat. Under
åberopande av vad som nu återgivits har verket hemställt om en översyn av
238
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I ris 29
(ten gällande myntlagstiftningen i syfte främst att skapa en efter nutidens betalningsbehov
avpassad myntserie.
Den av mynt- och justeringsverket förordade utredningen synes böra komma
till stånd. En revision av gällande myntserie förutsätter emellertid en rad olika
överväganden. För det första bör härvid naturligtvis frågan om skiljemyntens
lämpliga valörer tagas upp. Skäl torde kunna anföras för att något eller några
av de minst gångbara mynten i gällande serie tages bort. Huruvida mynt med
andra namnvärden blir erforderliga bör utredningen överväga. Tvivel synes särskilt
kunna hysas om det ändamålsenliga i den nuvarande differentieringen av
bronsmynten.
I samband med frågan om skiljemyntens valörer uppkommer frågan om de
enskilda myntens storlek och utseende samt metallinnehåll. Såsom mynt- och justeringsverket
påpekat synes anledning föreligga att överväga en minskning av
storleken i fråga om vissa mynt. Härigenom kan man nämligen få lätthanterligare
mynt och samtidigt nedbringa myntningskostnaderna. De mynt, som nu allmänt
används i automathandeln, torde emellertid inte böra förändras till storlek och
vikt utan att mycket vägande skäl kan anföras till stöd för en sådan åtgärd. Vid
bedömandet av de enskilda myntens utformning är även att märka, att de svenska
mynten bör tydligt skilja sig från andra länders mynt.
I fråga om myntmetallerna synes särskild uppmärksamhet böra ägnas möjligheterna
att nedbringa myntningskostnaderna genom lämpliga ändringar i reglerna
för myntens metalliska innehåll utan att myntens hållbarhet och utseende
därigenom blir lidande.
I en tidigare detta år till riksdagen avgiven proposition med förslag till lag
angående ändring i lagen den 20 december 1957 (nr 684) om betalningsväsendet
under krigsförhållanden uttalade jag, att någon tillverkning under fredstid av
särskilda krigsmynt inte bör komma i fråga. Samtidigt framhöll jag emellertid, att
mynt med högt metallvärde i en krigssituation kunde komma att undandras marknaden.
Från beredskapssynpunkt fick det därför anses vara av värde, om fredsmynten
hade ett lägre metallvärde än för närvarande. Även till denna synpunkt
bör man självfallet ta hänsyn vid ett övervägande av frågan om lämpliga myntmetaller.
Vid valet av myntmetaller bör utredningen vidare ta hänsyn till möjligheterna
att bearbeta olika metaller med sådan utrustning, som är vanlig i ett myntverk.
Möjligheten att inköpa halvfabrikat bör likaså beaktas i detta sammanhang. På
längre sikt torde nämligen myntframställningen kunna rationaliseras och förbilligas
genom användande av sådana fabrikat. Myntmetall bör avvika från vanliga, för
andra ändamål tillverkade legeringar. Vid valet av myntmetaller bör man också
fästa avseende vid deras motståndskraft mot korrosion och nötning samt deras
toxiska effekt mot bakterier.
Den översyn av gällande myntlagstiftning, som jag i enlighet med det anförda
funnit mig böra förorda, bör alltså i främsta rummet omfatta sådana praktiska
problem, som sammanhänger med frågan om en reviderad myntserie. Med hänsyn
till den nuvarande myntlagens ålder och det förhållandevis splittrade intryck,
som den därtill anknytande lagstiftningen ger, synes utredningen emellertid inte
böra begränsas till denna fråga utan omfatta myntlagstiftningen i hela dess vidd.
Vid en mer allmän översyn av myntlagen kommer bl. a. frågan om guldmvntfoten
och guldmyntens fortsatta existens in i bilden. I myntlagen stadgas nämligen,
att guld ensamt skall vara värdemätare i riket och således utgöra grunden
för dess myntväsen samt att rikets huvudmynt skall vara guldmynt av vissa va
-
239
Fi: 29
Riksdagsberåttelsen år 1964
iorer. Riksbanken är vidare enligt lagen principiellt skyldig att inlösa skiljemynt
med guld En motsvarande principiell skyldighet att inlösa sedlar med guld
ävdar riksbanken på grUnd aV stadgande i § 72 regeringsformen. Riksbankens sedelinlosningsskyldighet
och därigenom även — i kraft av ett stadgande i mvntiqIT
~ skyIdlgheten att inlösa skiljemynt med guld har emellertid alltsedan år
1931 vant suspenderade genom varandra avlösande, provisoriska lagar. Denna
pi ovisonska lagstiftning kan sägas ha i realiteten inneburit, att guldmyntfoten
åtminstone temporärt upphävts för Sveriges del. Även ett formellt och definitivt
övergivande av guldmyntfoten har emellertid övervägts. Sålunda förordade de
sakkunniga for utredning om reglering av riksbankens sedelutgivningsrätt på
betr\kan,de år 1955 (S0U 1955:43), att grundlagsstadgandet om
skyldi0het för riksbanken att inlösa sedlar med guld skulle upphävas. Förslag
larom föreligger nu i författningsutredningens betänkande med förslag till nv
regeringsform (SOU 1963:16—19). 8
Även om alltså frågan om guldet som grund för vårt myntväsende ytterst beror
av överväganden vid en grundlagsreform och jämväl intimt sammanhänger
m®d de. forfag beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt, som fullmäktige i
riksbanken kan komma att framlägga efter en där pågående översyn av riksbankslagen,
synes en utredning om myntväsendet likväl böra vara oförhindrad
att behandla hithörande spörsmål i vad de direkt berörs av en ny myntlagstiftmng.
Utredningen bör sålunda ta ställning till de förslag, som redan väckts i
dessa frågor, och överväga därav betingade ändringar i myntlagstiftningen.
EU spörsmål, vilket liksom de sist berörda har sin förankring i ett grundlagss
adgande, utgör frågan i vilka avseenden myntväsendet i framtiden bör regleras
i lag och i vilka avseenden Kungl. Maj:t bör kunna besluta därom inom ramen
för sin ekonomiskt-administrativa lagstiftningsmakt. Enligt § 79 2:o regeringsformen
får inte någon förändring i rikets mynt »till skrot eller korn» äga rum
utan riksdagens bifall. Detta stadgande utgör grundvalen för myntlagens bestammeLser
om myntlegeringar och myntlödighet. Författningsutredningen har i
sitt förslag till ny regeringsform inte upptagit någon bestämmelse motsvarande
det sist berörda grundlagsstadgandet. Frågan om en annan avgränsning av myntlagens
innehåll än den nuvarande bör prövas mot bakgrunden av detta författningsutredningens
förslag.
Vid sidan av de nu berörda frågorna torde vid en översyn av gällande mvntlagstiftning
aven åtskilliga andra frågor uppkomma. Myntlagen innehåller exempelvis
bestämmelser om inlösen av vanställda och skadade mynt, om mynt som
lagligt betalningsmedel och om skyldighet att i en betalning mottaga skiljemynt.
Det bor stå Öppet för utredningen att utan några på förhand uppdragna riktmjer
ompröva dessa och andra med myntväsendet sammanhängande frågor.
Myntlagstiftningen har ursprungligen varit föremål för nordiskt konventionsarbete.
Numera synes emellertid den grundläggande myntkonventionen mellan
Danmark, Norge och Sverige av år 1873, vilken innehöll bestämmelser om för
landerna gemensamma huvud- och skiljemynt, i praktiken sakna större betydelse.
Genom en tillaggsartikel av år 1924 har sålunda lämnats öppet för envar av de
konventionsbundnä staternas finansförvaltningar att för sin räkning låta prägla
skiljemynt, som skall vara lagligt betalningsmedel endast i det rike för vars
rakning de präglats. Endast såtillvida kan konventionen alltjämt sägas äga viss
betydelse, att icke konventionsenliga skiljemynt skall genom sitt utseende tydlgt
skilja sig från de skiljemynt, som präglats i enlighet med konventionens bestämmelser.
Utredningen bör överväga om skäl för Sveriges del längre kan anses
240
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi; 29
föreligga att vidbliva myntkonventionen. Även i övrigt bör utredningen beakta
internationella förhållanden av betydelse för det svenska myntväsendet.
Då det är angeläget att frågan om en ny myntserie så snart som möjligt kan
föreläggas statsmakterna för ett ställningstagande, bör utredningen undersöka,
om denna fråga kan brytas ut och tagas upp till separat behandling. Visar sig detta
vara möjligt, bör det stå utredningen fritt att i delbetänkande redovisa förslag
till sådana ändringar i gällande myntlag, som behovet av en reviderad myntserie
kan föranleda.
.HO
241
I E: 1
Riksdagsberättelsen år 196 4
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1961:1 11; 1962:1 8; 1963: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1953 och
den 9 december 1960 för att verkställa dels fortsatt utredning rörande organisationen
av lärarinneutbildningen på det husliga området och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor dels ock utredning rörande åtgärder
för forskning och högre utbildning på näringslärans område samt
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november
1953):
öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Brunius, F. E., professor;
Holmvall, Karin M., rektor;
Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;
Malmros, H., professor;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Ernest-Börestam, Eva, ombudsman;
Herngård, Birgit K., rektor;
Johanson, Anna-Stina, rektor;
Wretlind, A., professor.
Biträdande sekreterare:
Wernlund, Brita K., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1954:1 E 35. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1955: I E 31, 1956: I E 27 och 1961:1 E 11.
Kommittén har under året avgivit ett den 19 november 1963 daterat betänkande
med titeln »Forskning, undervisning och information inom näringslärans
område» (SOU 1963: 77).
Kommitténs olika uppdrag är därmed slutförda.
2. Odontologiska förhandlingssakkunniga (1961:1 12; 1962:1 9; 1963: I 8)
Ursprungligen tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni
1955 för att på statens vägnar upptaga vissa förhandlingar i samband med
utbyggnad av tandläkarutbildningen. Genom beslut den 31 januari 1958 er
-
242
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 3
höll de sakkunniga dessutom i uppdrag att verkställa utredning rörande
bl. a. tandsjukvården vid tandläkarhögskolorna. Kungl. Maj:t har vidare genom
beslut den 9 oktober 1958 föreskrivit, att handlingarna i ett ärende
berörande centraltandpolikliniken vid Södersjukhuset i Stockholm skall
överlämnas till de sakkunniga. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7
mars 1958 har antalet sakkunniga utökats från ursprungligen fem till sex.
Sakkunniga:
Lindskog, A. G., borgmästare, ordförande;
Fors, S. R., byråchef;
Karlén, G. H., överdirektör;
Sellman, S. P. H., professor, rektor;
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare;
Westin, G. E. N., professor emeritus.
Experter:
Kihlman, K. H., byråingenjör;
Markén, K.-E., avdelningstandläkare.
Sekreterare:
Witting, N.-O., e. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Marcusson, T. M. I., förste revisor.
Direktiven för de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1956:1 E 36. Jfr
vidare bl. a. 1961: I E 12 och riksdagens skrivelse 1957: 249.
De sakkunniga har under år 1963 ej behövt sammanträda.
Med undantag av viss fråga berörande centraltandpolikliniken vid Södersjukhuset
i Stockholm slutfördes de sakkunnigas uppdrag under år 1961.
Arbetet med återstående uppdrag har sedan dess på grund av föreliggande
hinder varit vilande och de sakkunniga har endast haft att besvara vissa remisser.
Genom beslut den 1 november 1963 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att
nyssnämnda, ej avslutade del av utredningsuppdraget skall övertagas av
statens nämnd för förhandlingar med kommuner. Därmed återstår för de
sakkunniga icke någon del av utredningsuppdragen.
3. 1955 års universitetsutredning (1961:1 14; 1962:1 10; 1963:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående universitetens och högskolornas
uppgifter och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Segerstedt, T., professor, rektor, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Olson, O. Hjalmar, direktör;
Svennilson, S. I., professor.
243
IEs 3
Riksdagsberättelsen år 1964
Experter:
Hagström, F. A. G., byrådirektör;
Rudberg, E. G., professor;
Rydén, J. E., sekreterare.
Sekreterare:
Berg, C. G. H., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 38.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 17 januari 1963
hållit 5 sammanträden.
Utredningen avgav den 17 januari 1963 sitt sjunde betänkande, Universitetens
och högskolornas organisation och förvaltning (SOU 1963: 9), jämte
bihanget Universitetsväsendets organisation. Rapport av statskontoret (SOU
1963:10).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss
lärarutbildning (1961:1 15; 1962:1 11; 1963:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen
av hela yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1955):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Beskow, B., undervisningsråd;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Forssell, E. E., yrkesskoldirektör;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Vinge, Margit S. C., byrådirektör, f. d. riksdagsledamot;
öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Askeberg, S. H. J., byråchef;
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Lilja, E. A., rektor;
Lindman, P., kanslichef;
Molander, H., förste assistent;
Sjöstedt, C.-E., f. d. undervisningsråd;
Åhlén, K., rektor.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 39. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag,
se 1957:1 E 30 och 1958: I E 26.
244
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 6
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1962—den 16 januari
1963 sammanträtt 3 gånger.
Den 16 januari 1963 avlämnade de sakkunniga sitt tredje betänkande rörande
utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av
lärare i yrkesämnen (SOU 1963: 13).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1957 års utredning angående konstfackskolan (1961:1 17; 1962: I 13;
1963:1 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1957 för att
utreda frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för konstfackskolan och därmed sammanhängande spörsmål, med
uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad om de ändringar av ifrågavarande avtal, vartill utredningen kan giva
anledning:
öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Larsson, B. A. F., förste byråsekreterare.
Utredningsmannen har den 30 december 1963 avlämnat ett förslag angående
kostnadsfördelningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå
(1961:1 22; 1962: I 16; 1963:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957 för
att — i enlighet med riktlinjer, som förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 188 till 1957 års riksdag — fortsätta med
detaljplaneringen m. m. av den medicinska högskolan i Umeå:
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Dahlqvist, O. R. F., landstingsman;
Fors, S. R., byråchef;
Heimer, G., landstingsdirektör;
Huggert, E. A. F., professor;
Larsson, Lars-Gunnar, professor;
Lundgren, P. G., fältläkare;
Olrog, O. Chr., byggnadsråd;
Terner, N. J., med. lic.;
Törnblom, N. F., professor;
Westin, G. E. N., professor emeritus.
245
I E: 6
Riksdagsberättelsen år 196b
Experter:
Hollunger, E. G., professor;
Högberg, G., sjukhusdirektör;
Lysell, E. G. S. L., professor, föreståndare;
Löfström, G., professor;
Roempke, S. O., biträdande länsarkitekt.
Sekreterare:
Selander, H. E. B., t. f. byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Sverne, J. E., förste byråsekreterare (med uppgift att vara sekreterare i den
av kommittén tillsatta nämnden för frågor rörande tandläkarutbildningen).
Organisationskommittén har under tiden den 1 november 1962—den 30
juni 1963 hållit 2 plenarsammanträden.
Organisationskommitténs arbete upphörde med utgången av juli 1963
och ersattes då av interimsstyrelsen för universitetet i Umeå.
7. Samnordiska utredningen rörande utbildning av teknisk personal
(1961:1 26; 1962:1 20; 1963:1 19)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1958 har svenska representanter
tillkallats såsom ledamöter i den av Nordiska rådet vid dess femte
session rekommenderade gemensamma nordiska utredningen rörande
samarbete i fråga om utbildning av teknisk personal. Utredningsuppdraget
har inom nordiska kulturkommissionen fördelats på två organ, av vilka i
stort sett det ena skulle behandla den tekniska utbildningen på högskolestudiet
och det andra övrig teknisk utbildning.
1. Samnordiska utredningen rörande teknisk utbildning på högskolestadiet
Uppdraget under 1. slutfördes under år 1962.
2. Samnordiska utredningen rörande utbildning och fortbildning av teknisk
personal
Tillkallad svensk representant enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1958:
öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Waril, E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Bager, Kerstin, förste byråsekreterare.
Utredningen har den 25 oktober 1963 avgivit en promemoria med vissa
förslag om nordiskt samarbete i fråga om teknisk utbildning (stencilerat).
Uppdraget under 2. är därmed slutfört.
246
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 10
8. Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till kyrkohandboken
(1961:1 27; 1962:I 21; 1963:I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 28, begärda
översynen av föreliggande förslag till bihang till kyrkohandboken:
Murray, G. R. O., domprost.
Den sakkunnige har den 9 juni 1963 avgivit sitt betänkande (stencilerat,
1963:7).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Umeå
(1962: I 42; 1963:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1961 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Västerbottens läns landsting
och övriga vederbörande angående frågor, som äger samband med anordnande
i Umeå av utökad och fullständig läkar- och tandläkarutbildning:
Rydback, A. V. L., överdirektör, ordförande;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör.
Experter:
Larsson, Lars-Gunnar, professor;
Lysell, E. G. S. L., professor.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., e. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., e. förste byråsekreterare.
Kommissionen har under tiden den 1 november 1962—den 30 september
1963 hållit 2 sammanträden.
Efter remiss har kommissionen den 28 juni 1963 till Kungl. Maj :t avgivit
utlåtande i ärende angående Västerbottens läns landstings driftkostnadsbidrag
till den odontologiska högskolekliniken i Umeå.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1963 har kommissionen upphört
med utgången av september månad 1963.
10. Fackskolcutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1962 för
att verkställa en översyn av föreliggande förslag till läroplaner för fackskolor
och prövning av vissa därmed sammanhängande spörsmål:
247
I E: 10 Riksdagsberättelsen år 1964
Sjöstedt, C.-E., f. d. undervisningsråd, ordförande (t. o. in. den 23 mars
1963);
Orring, J. A., undervisningsråd, ordförande (fr. o. m. den 23 mars 1963);
Ekblom, K. Rangel M., rektor (t. o. m. den 23 mars 1963);
Elfman, N.-O., rektor (t. o. m. den 23 mars 1963);
Eriksson, S.-E., rektor (t. o. m. den 23 mars 1963), tillika sekreterare;
Linnér, Birgitta, jur. kand.;
Mörtstedt, S.-E., lektor;
Rudvall, G., rektor;
Stetler, E. F., byrådirektör;
Thulin, Y., rektor (t. o. m. den 23 mars 1963);
Vallgårda, H., folkhögskollärare (fr. o. m. den 23 mars 1963);
Öberg, G. H., skoldirektör (fr. o. m. den 23 mars 1963), tillika sekreterare;
östlundh, H.-E., lektor.
Experter:
Adlerborn, O., ämneslärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Ahlberg, C. A., musikdirektör (fr. o. m. den 25 mars 1963);
Alenmark, S., arkitekt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Almberger, K. E., rektor (fr. o. m. den 25 mars 1963);
Almelöv, E., förste polisassistent (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Ander, E. G. N., adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Aschan, R. V. Ingegerd, adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Bergsten, I. Kajs B., musikdirektör (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Bergqvist, B., ingenjör (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Bjellerup, L., docent (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Boalt, Carin M., intendent (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Borén, L. B., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Boström, N. E. I. F., universitetslektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Dahl, Ulla, konsulent (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Dahlin, A. R., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Ek, Ebba, adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Ekberg, S., docent (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Ekelund, Marianne, gymnastikdirektör (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Ekström, Evy E. M., ämneslärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Elfman, N. O., rektor (fr. o. m. den 23 mars 1963);
Engström, O. S. F., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Gerhardsson, G., civilingenjör (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Gillberg, S. B., lektor (fr. o. m. den 25 mars 1963);
Glad, S. T., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Grunewald, G. V., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Gustafsson, G. S., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Gårdström, B. Ingrid, förste konsulent (fr. o. m. den 20 maj 1963);
248
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 10
Hamilton, Janetta, kurator (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Hermansson, H. V., rektor (fr. o. in. den 6 februari 1963);
Hjortsberg, Agneta, seminarielärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Hultgren, L., adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Håstad, G. M. J., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Högberg, J. P., rektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Jacobsson, G. F. A., preceptor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Johansson, A., fil. lic. (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Johannesson, P. A., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Levihn, B., adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Lindner, N. G., laborator (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Lundberg, P. J. T., rektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Lundfeldt, K., ingenjör (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Lundqvist, K. B., lektor (fr. o. in. den 6 februari 1963);
Lägnert, F. A., lektor (fr. o. m. den 25 mars 1963);
Lövgren, E. T. C., lektor (fr. o. m. den 19 juni 1963);
Melander, E. A. M., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
de la Motte, A., ämneslärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Mundebo, K. A. I., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Naeslund, J. S., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Nicklasson, Stina A. R., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Nilsson, J. V. E., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Nilsson, Marta, konsulent (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Nilsson, Tore R., rektor;
Norén, Ulla, barnavårdslärare (fr. o. m. den 25 mars 1963);
Nordin, Anna-Greta, konsulent (fr. o. m. den 6 februari t. o. m. den 24 mars
1963);
Palmér, E. G. L., teckningslärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Quennerstedt, Ella-Brita, hushållslärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Rankloo, G. H. J., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Rilton, Anna-Stina, fil. lic., (fr. o. m. den 25 mars 1963);
Rodhe, Birgit K., biträdande skoldirektör (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Råde, P. J. L., universitetslektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Sander, N. E., adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Setterberg, T., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Sjöberg, E. K. T., rektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Sternerup, E. H., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Staf, K.-R., ingenjör (fr. o. in. den 27 maj 1963);
Strand, Margit, ämneslärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Sundin, S. S., rektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Thorell, K. R., adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Thorén, I. K. A., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
249
IE: 10
Riksdagsberättelsen år 196''f
Udden, Ruth, ämneslärare (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Wahrby, H. O., konsulent (fr. o. in. den 6 februari 1963);
Wandrell, T., civilekonom (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Welander, E. O., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Westerlund, E. B., adjunkt (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Westöö, C. J. R., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Wickbom, T. A. rektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Wikberg, E., docent (fr. o. m. den 19 juni 1963);
Vretblad, E. G., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963);
Wärneryd, K.-E., docent (fr. o. m. den 20 maj 1963);
öhman, L.-O., lektor (fr. o. m. den 6 februari 1963).
Biträdande sekreterare:
Zetterlund, S. H., rektor (fr. o. m. den 25 mars 1963).
Direktiven för utredningen se 1963:1 E 43.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 1 oktober 1963
sammanträtt sammanlagt 50 dagar. Därutöver har vissa expertgrupper
sammanträtt ett flertal gånger.
I fackskoleutredningens direktiv förutsattes att utredningen skulle framlägga
sina förslag i etapper för att försöksverksamheten med fackskolor
skulle kunna inledas i begränsad omfattning redan läsåret 1963/64. Fackskoleutredningen
överlämnade sålunda den 12 november 1962 vissa preliminära
synpunkter på försöksverksamhetens allmänna omfattning m. m.
gällande läsåret 1963/64. Den 19 december 1962 föreslog utredningen åtta
försökskommuner för läsåret 1963/64. Den 7 mars 1963 överlämnade utredningen
ett förslag till intagningsbestämmelser, timplaner m. m. för försöksverksamheten
med fackskolor 1963/64 (stencilerat 1963: 3).
Utredningen har tillsammans med experter från arbetsmarknadsstyrelsen
deltagit i en undersökning rörande en kvantitativ bedömning av avnämarområdet
för olika linjer och grenar inom den sociala fackskolan. Därjämte
har inom utredningen gjorts två smärre undersökningar angående
dels elevrekryteringen till kommunala tekniska skolor, aftonskolor med
teknisk undervisning och tekniska institut, dels elevrekryteringen till folkhögskolor.
I samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning tillkallade skolöverstyrelsen
i januari 1963 skoldirektören Henning Öberg att såsom sakkunnig direkt
under generaldirektörens ställföreträdare, undervisningsrådet Jonas
Orring handlägga ärenden rörande den planerade försöksverksamheten med
tvååriga fackskolor. Sedan Orring och Öberg inträtt som ordförande respektive
huvudsekreterare i fackskoleutredningen har förberedelsearbetena
för försöksverksamheten med fackskolor överflyttats till utredningen som
i samråd med de båda överstyrelserna framlagt förslag till kungl. brev
med bestämmelser om försöksverksamheten med tvååriga fackskolor, till
250
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 12
fackskolekommunerna översänt kursplaner för årskurs 1, infordrat vissa
uppgifter angående antalet sökande till årskurs 1 m. m.
I samarbete med utredningen har representanter för de av försöksverksamheten
berörda kommunerna av de båda överstyrelserna kallats till en
informationskonferens i Stockholm den 14 mars 1963. Utredningen har i
september 1963 i samråd med de båda överstyrelserna anordnat en konferens
för av försöksverksamheten med fackskolor berörda skolledare och
lärare.
Utredningen har den 2 oktober 1963 överlämnat sitt huvudbetänkande
Fackskolan (SOU 1963:50).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Studiehjälpsutredningen (1963:1 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande studiehjälpen vid gymnasier, yrkesskolor
m. fl. läroanstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juli 1962):
Palme, S. O. J., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Sjönander, B. J., t. f. budgetsekreterare;
Wernberg, N. A. G., rektor;
Åström, L.-Å. E., t. f. statssekreterare.
Experter:
Peterson, Lars E., budgetsekreterare;
Widding, N. Å. W., revisionssekreterare (fr. o. m. den 31 maj 1963).
Sekreterare:
Larsson, Ulf O., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 E 49.
Utredningen har från den 1 november 1962 hållit 10 sammanträden.
Utredningen har den 4 oktober 1963 avlämnat sitt betänkande »Bättre
studiehjälp» (SOU 1963:48).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
12. Chalmerska byggnadskommittén (1961: I 9; 1962:1 6; 1963:1 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936, den 15 juni
1937 och den 18 november 1938 för handhavande av de byggnadsföretag
vid Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt kommittén (instruktion den 18 november 1938):
Larson, E. G., direktör, ordförande;
251
IE: 12
Riksdagsberättelsen år 196A
Asplund, S. O., professor;
Friberger E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., professor, f. d. rektor, kassaförvaltare;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., byrådirektör.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Sven Hultins Gata, Göteborg S;
tel. 031/81 Öl 00.
Under tiden den 1 november 1962—31 oktober 1963 har förekommande
ärenden behandlats under hand.
Kommitténs uppdrag är i huvudsak slutfört; verksamheten beräknas
kunna avslutas under 1964.
13. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
(1961:1 10; 1962:I 7; 1963:I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., professor, rektor, ordförande;
Ahrbom, N. O., f. d. professor;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led av I kamm.;
Österberg, D. V., professor.
Arkitekt:
Henriksson, G. A., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokal: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947:1 E 21; instruktion
den 29 juni 1946.
Under året har pågått uppförande av nybyggnad av kurslaboratorier
för kemi, tillbyggnad för institutionen för elektronik samt nybyggnad av
personalmatsal. I den äldre fysikbyggnaden har ombyggnader av kurslaboratorier
till mindre laboratorier utförts. Vidare har under året påbörjats
uppförandet av nybyggnader för avdelningen för maskinteknik jämte därav
föranledda försörj ningsåtgärder. Utvändiga planeringsarbeten i anslutning
till nybyggnaden för avdelningen för teknisk fysik har utförts.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda sju arkitekter,
en byggnadsingenjör, en ritare samt ett kanslibiträde.
Under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963 har kommittén
hållit 3 sammanträden.
252
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 14
14. Utrustningskommittén för Göteborgs universitet
(1961:1 16; 1962:1 12; 1963:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid
universitetet, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:
Arén, T. S., kanslichef, ordförande;
Broman, T., professor;
Fors, S. R., byråchef;
af Malmborg, R., byggnadsråd (t. o. m. den 30 juni 1963);
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Kihlman, K. H., byråingenjör;
Malmgren, B. R., professor;
Olsson, O. G. A., professor;
Teorell, E. T. A., professor;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Hilding, B. B. I., kapten.
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. 031/29 20 00 (växel).
Kommitténs uppdrag avsåg från början frågor om utrustning av nybyggnader
för institutionerna för anatomi, histologi, medicinsk kemi, farmakologi
och fysiologi samt nybyggnad för administration och bibliotek. Uppdraget
har sedermera genom departementschefens beslut den 5 november
1956 och den 20 maj 1957 utvidgats till att omfatta jämväl frågorna om utrustning
dels av nytillkommande lokaler för institutionerna för bakteriologi
och klinisk balcteriologi, dels ock av undervisnings- och forskningslokaler
för följande kliniker inom Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg då under
uppförande varande centralkomplex, nämligen medicinska kliniken I, medicinska
kliniken II, kirurgiska kliniken I, kirurgiska kliniken II, röntgendiagnostiska
kliniken och neurologiska kliniken. Vidare har Kungl. Maj :t
genom beslut den 26 april 1957, den 15 maj 1959, den 27 maj 1960 och den
16 juni 1961 uppdragit åt kommittén att handha anskaffningen av viss inredning
och utrustning för kliniskt-fysiologiska laboratoriet, kliniskt-kemiska
laboratoriet, pediatrislca kliniken, hudkliniken, kvinnokliniken I och vissa
föreläsningssalar vid nämnda sjukhus samt till lokaler för ämnet hygien.
Under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963 har hållits ett
flertal sammanträden med kommitténs arbetsutskott.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1964.
253
IE: 15
Riksdagsberättelsen år 1961
15. Farmaceututbildningskommittén (1961:1 21; 1962:1 14; 1963:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 för utredning
av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juli 1957):
Söderlundh, S., apotekare, f. d. medicinalråd, ordförande;
Bjugge, P., arkitekt SAR;
Lönngren, D. R., apotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E., professor emeritus;
Poppius, H. D., t. f. kanslichef.
Experter:
Isaksson, D., direktör;
Rexed, B. A., professor;
Sandell, E., professor;
Schill, L. G., laborator.
Biträdande sekreterare:
Wennström, K. G., med. lic.
Lokal: Farmaceutiska institutet; tel. 32 39 93 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958:1 E 45.
Under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963 har kommittén
hållit 19 sammanträden.
Kommittén har i sitt slutskede främst bearbetat lokaliserings- och byggnadsfrågor
samt i övrigt kompletterat tidigare utredningar i vissa delar.
Kommittén beräknar att avsluta sitt arbete under första hälften av 1964.
16. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.
(1961: I 21; 1962:I 15; 1963:I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att utreda
vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.:
Rexed, B. A., professor.
Experter (för utredning rörande blandad medicinsk och annan utbildning)
:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Magnéli, P. A., professor;
Reichard, P. A., professor;
Ström, G. O. F., professor.
Sekreterare:
Wennström, K. G., med. lic.
Lokal: Anatomiska institutionen vid Uppsala universitet; tel. 018/13 12 49;
254
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 18
sekreteraren: Ecklesiastikdepartementets kommittélokaler, Stora Nygatan
14, Stockholm; tel. 11 48 39.
Utredningen har under arbetsåret biträtt ecklesiastikdepartementet vid
beredningen av skilda medicinska utbildningsfrågor.
Inom ramen för ett uppdrag av den 2 juni 1961 att biträda med utredning
rörande blandad medicinsk och annan utbildning har utredningen till
behandling upptagit frågan om förutsättningar att anordna sådan utbildning
vid Uppsala universitet. Utredningen avser att inom kort inkomma
med konkreta förslag i detta ärende.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1964.
17. Utredning rörande dispositionen av donationshemman och andra lönetillgångar
vid de allmänna läroverken (1961:1 23; 1962:1 17; 1963:1 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Reuterswärd, G. F. P., advokatfiskal.
Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89 (den sakkunnige); kammarkollegiet;
tel. 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 50.
Sedan utredningsuppdraget såvitt rör Visingsö skolegodsfond slutförts genom
ett år 1959 avgivet betänkande, har utredningen ägnat sig åt de egentliga
lönedonationerna vid de allmänna läroverken.
Det för utredningsarbetet betydelsefulla spörsmålet om de statliga befattningshavarnas
rätt att i och för sin tjänst uppbära förmåner utöver lön
se föregående års berättelse (1963: I 16) — har uppmärksammats av civildepartementet
i betänkandet De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt
(SOU 1963: 51).
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1964.
18. 1958 års utredning kyrka—stat (1961: I 24; 1962: I 18; 1963: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Tammelin, N. E., justitieråd, ordförande;
255
IE: 18
Riksdagsberättelsen år 196b
Wieslander, I. L., f. d. hovrättspresident, ordförande (t. o. m. den 12 september
1963 för slutförandet av vissa ärenden);
Bolin, A. B., sekreterare i LO;
Engström, K. Olof N., rektor;
Josefson, P. L. R., biskop;
Zetterberg, K. Å. H., pastor primarius, led. av II kamm.
Experter:
Hedelius, F. E. O., f. d. kammarrättsråd;
Heldtander, T., kyrkoadjunkt;
Ivarsson, E. Henrik, kyrkoherde;
Palmqvist, P. O. A., docent;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Rodhe, Sten, lektor;
Silén, S. F. P., biskop;
Sjöberg, E. K. T., rektor;
Swedberg, B. G. R., pastor;
Waller, S. M., docent;
Åberg, E. V. R., kammarråd.
Huvudsekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Andersson, Hans B., tingsdomare;
Lindh, J. E., hovrättsassessor;
Lindahl, J.-M., t. f. förste kanslisekreterare;
Nykvist, G. N., byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1963).
Wilhelmson, L. E., revisionssekreterare (fr. o. m. den 11 mars 1963).
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm C; tel. 20 39 26 (ordf.), 21 59 25
(huvudsekr.), 21 59 27 (sekr. Wilhelmson), 20 38 18 (sekr. Nykvist) och
21 56 24 (kansliet); ävensom Adelgatan 6, Malmö C; tel. 040/140 71 (sekr.)
och 040/140 72 (sekr. Lind).
Direktiven för utredningen, se 1959: I E 44.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
sammanträtt 35 dagar.
Under år 1963 har utredningen avlämnat två betänkanden, »Religionens
betydelse som samhällsfaktor. Möjligheter och metoder för en sociologisk
undersökning» (SOU 1963: 26) samt »Kyrkor och samfund i Sverige. Omfattning
och verksamhet» (SOU 1963: 39).
Efter remiss har utredningen till riksdagens första lagutskott avgivit yttrande
över motionerna I: 161 och II: 191 om obligatoriskt civiläktenskap.
Utredningen framlägger under första delen av år 1964 ytterligare två betänkanden.
I det ena ges en historisk översikt rörande förhållandet mellan
stat och kyrka i Sverige och en framställning angående de aktuella kyrko
-
256
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 19
begreppen i vårt land med särskild hänsyn till förhållandet mellan kyrka
och stat. I det andra behandlas religionsfrihetsfrågan.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1964.
19. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Göteborg
(1961:1 25; 1962: I 19; 1963: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att på
statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och andra vederbörande
angående dels vissa i bemyndigandet särskilt angivna frågor, dels
de övriga frågor, som av departementschefen hänskjutes till de sakkunniga
för handläggning:
Wulff, K. E., generaldirektör, ordförande;
Ingelmark, B.-E., professor;
Rydback, A. V. L., överdirektör.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., e. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., e. förste byråsekreterare.
Lokaler: Bankinspektionen; tel. 24 21 20 (ordföranden); Stora Nygatan
14; tel. 10 15 50 (sekreteraren).
Kommissionen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober
1963 hållit 18 sammanträden.
Den 1 november 1962 kvarstod följande efter den 7 mars 1958 åt kommissionen
särskilt givna uppdrag:
den 30 december 1959 att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad i
fråga om anordnande vid lämplig tidpunkt av lokaler för odontologisk utbildning
i Göteborg;
den 5 maj 1961 dels att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och
Övriga vederbörande i fråga om avveckling av nuvarande statsbidrag till
driften av centralanstalten för radioterapi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg,
dels att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad om träffande av de
överenskommelser, som må erfordras vid ett genomförande av ifrågasatt
ökning av den årliga intagningen i de propedeutiska och kliniska ämnena
till 160 studerande vid den medicinska fakulteten i Göteborg;
samt den 7 september 1961 att upptaga överläggningar med Göteborgs
stad angående villkoren för placering av eu professur i psykiatri vid Lillhagens
sjukhus och därmed sammanhängande frågor.
Vidare förelåg en framställning från nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande rörande iordningställande av lokaler och anskaffning av
utrustning för en reumatologisk avdelning vid Sahlgrenska sjukhuset i Gö
-
9 Bihang till riksdagens protokoll 196''i. 1 samt.
Riksdaesbcrättelsen
257
IE: 19
Riksdagsberultelsen år 1964
teborg, vilken framställning den 5 juli 1962 av Kungl. Maj:t överlämnats till
kommissionen för vidtagande av de åtgärder, vartill kommissionen kunde
finna anledning.
Med ändring av sitt beslut den 30 december 1959 har Kungl. Maj :t den 22
mars 1963 åt kommissionen uppdragit att upptaga förhandlingar med Göteborgs
stad i fråga om anordnande vid lämplig tidpunkt av odontologisk utbildning
i Göteborg och därmed sammanhängande frågor.
Kungl. Maj:t har åt kommissionen ytterligare uppdragit:
den 8 februari 1963 att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och
andra vederbörande angående nya lokaler för barnmorskeläroanstalten i Göteborg
jämte därmed sammanhängande frågor;
samt den 11 oktober 1963 att skyndsamt upptaga överläggningar med Göteborgs
stad angående frågor, som sammanhänger med ett avtal mellan
staten och Göteborgs stad angående bidrag till universitetet i Göteborg
in. in.
Efter remiss har kommissionen den 2 april 1963 till Kungl. Maj:t avgivit
utlåtande över en av särskilt tillkallad utredningsman avgiven promemoria
angående organisationen av BCG-vaccintillverkningen in. in.
Beträffande odontologisk utbildning har kommissionen i avvaktan på betänkande
från expertgruppen för odontologisk utbildning i Göteborg hittills
icke fört några förhandlingar (ifrågavarande betänkande har avgivits den
11 oktober 1963), ej heller beträffande det i slutet av redovisningsperioden
lämnade uppdraget om universitetsavtalet. I alla övriga ovan angivna frågor
har förhandlingar ägt rum under året men avtal har ännu icke träffats.
Kommissionen beräknar slutföra samtliga uppdrag under år 1964.
20. Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt aftonsångsritual
(1961: I 28; 1962: I 22; 1963: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
ytterligare bearbetningen av föreliggande förslag till alternativt aftonsångsritual
:
Lindquist, G. D., biskop.
Experter:
Andrén, Å. professor;
Askmark, K. F. R., biskop;
Edwall, P. A. R., kyrkoherde.
Lokal: Östrabo, Växjö; tel. 0470/128 14.
Utredningen beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1964.
258
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I Es 22
21. Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m. m.
(1961: I 29; 1962: I 23; 1963:I 22).
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi
och deras behov av bidrag till församlingsverksamheten:
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Expert:
Tingström, A. L., förste stiftsnotarie.
Lokal: Domkapitlet i Uppsala; tel. 018/13 04 62 (den sakkunnige) och
018/14 34 08 (experten).
Den sakkunnige har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober
1963 hållit 8 sammanträden med experten.
Utredningsuppdraget beräknas vara avslutat i början av år 1964.
22. Utredningen rörande naturhistoriska riksmuseet m. m. (riksmuseiutredningen)
(1961: I 30; 1962: I 24; 1963: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1959 med
uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande
naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida ställning
till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1959):
Thomson, A. N., f. d. universitetskansler, ordförande;
Andersson, M. Axel J., chefredaktör, led. av I kannn.;
Arén, T. S., kanslichef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kamm.
Experter:
Hedström, A„ hovrättsassessor (fr. o. m. den 14 januari 1963);
Linnman, N. H. T., intendent;
Poppius, H. D., t. f. kanslichef.
Sekreterare:
Johansson, E. Allan, t. f. budgetsekreterare (t. o. m. den 14 januari 1963);
Konnander, B. A. V., t. f. budgetsekreterare (biträdande sekreterare t. o. m.
den 14 januari 1963, sekreterare fr. o. m. den 15 januari 1963).
Biträdande sekreterare:
Hjorth, J. L. S., e. kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1963);
Hillerud, K. 1., amanuensaspirant (fr. o. m. den 1 oktober 1963).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
259
IE: 22
Riksdagsberättelsen år 196i
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 41.
Utredningen liar under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 11 sammanträden.
Utredningen har den 12 november 1963 avgivit sitt andra betänkande,
»Forskningsinstitutet för experimentell fysik. Förslag om institutets framtida
ställning». (Stencilerat, 1963: 11.)
Utredningen beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1964.
23. Utredning rörande operaverksamheten (1961: I 32; 1962: I 25;
1963: I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1959):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Experter:
Engländer, R., fil. dr;
Grauers, R., reklamchef;
Hansson, N. L., byrådirektör;
Hähnel, F., redaktör;
Pergament, M., tonsättare;
Wallner, B., fil. lic.;
Wärneryd, K.-E., docent.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., byrådirektör.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 43.
Utredningen har den 28 juni 1961 avlämnat ett första betänkande angående
»Kungl. teatern. Verksamhet och ekonomi» (SOU 1961:28).
1 betänkandet har bl. a. framhållits behovet av en annexscen för kun"!.
o
teatern, vilken borde vara placerad inom operabyggnaden. En preliminär
undersökning har visat, att vissa möjligheter finns att åstadkomma en dylik
scen. Närmare undersökningar beträffande möjligheterna att på ett
tillfredsställande sätt ordna erforderliga publikutrymmen m. m. är emellertid
nödvändiga. Utredningsmannen har därför i skrivelse den 19 juli
1963 hos byggnadsstyrelsen hemställt, att sådana undersökningar måtte utföras
genom styrelsens försorg. Resultatet av dessa beräknas föreligga under
första hälften av år 1964. Utredningens arbete i denna del och med
frågor rörande operahusets förvaltning m. in. kan beräknas bli slutfört
under år 1964.
260
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet J 25
24. Utredning rörande den försvar smedicinska forskningen (1961: I 33;
1962: I 26; 1963: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Clemedsson, C.-J., professor;
Engström, A. V., professor;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Hesselblad, G., arméöverläkare;
Schmidt, T., överste;
Ström, G. O. F., professor;
Troell, L., marinöverläkare;
Uvnäs, B., professor.
Sekreterare:
Blomquist, B. E. L., förste marinläkare.
Biträdande sekreterare:
Bergsten, N. G., förste kanslisekreterare.
Lokal: Garantilånenämnden, Storkyrkobrinken 7, Box 2075, Stockholm 2;
tel. 20 33 09.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 45.
Utredningen har under liden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit ett plenarsammanträde.
Utredningen har den 2 augusti 1962 avlämnat betänkandet »Försvarsmedicinsk
forskning i totalförsvaret» (SOU 1962:34). Utredningsarbetet
fortsätter nu med materialinsamling för utredningens betänkande rörande
den försvarsmedicinska forskningens krigsorganisation.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1964.
25. Studiesociala utredningen (1961:1 34; 1962:1 27; 1963:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
verkställa en översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens
område (se Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober 1959):
Palme, S. O. J., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Berg, C. G. H., fil. lic.;
Bodström, T. L., fil. lic.;
Håkansson, Hans E. V., avdelningschef;
Persson, E. Yngve, förbundsordförande;
Rönquist, P.-E., byråchef;
Östergren, A. B., direktör.
261
IE: 25
Riksdagsberättelsen år 1964
Experter:
Baude, A., fil. lic. (fr. o. in. den 27 mars 1963);
Lindahl-Kiessling, K. M., docent (fr. o. m. den 27 mars 1963);
Ruin, O. K., docent;
Sandlund, M.-B., fil. kand. (fr. o. m. den 27 mars 1963);
Ståhl, I. O. L., laborator;
Wallberg, Iv. Hj. S., byråchef;
Wilhelmsson, A. Börje, hovrättsfiskal (fr. o. in. den 1 juni t. o. m. den 21
juli 1963).
Sekreterare:
Wentz, N. O., hovrättsfiskal.
Biträdande sekreterare :
Larsson, Ulf O., fil. lic.
Lokal: Storkyrkobrinken 7 nb, Stockholm; tel. växel lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (ordföranden), 1142 18 (sekreteraren), 1142 19 (biträdande
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 46.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962 — den 31 oktober 1963
hållit 9 sammanträden.
Utredningen har under året överlämnat dels ett betänkande om Studentrekrytering
och studentekonomi (SOU 1963: 53), dels i betänkandet Akademikernas
skuldsättning (SOU 1963: 44) två undersökningar, berörande
den ena skuldsättningen hos de 1959/60 vid universitet och högskolor examinerade,
den andra den sociala rekryteringen till gymnasierna år 1960.
Utredningens förslag om den framtida studiefinansieringen på den högre
utbildningens område väntas föreligga vid årsskiftet.
26. 1960 års blindvårdsutredning (1961: I 36; 1962: I 28; 1963: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för att
verkställa utredning rörande anpassnings- och yrkesundervisning för vuxna
synskadade jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Bergh, E.-A., byråchef, ordförande;
Granström, K. O., docent, överläkare;
Hedkvist, C. H., direktör;
Hedlén, B. R., socialdirektör;
Tegström, A. R., rektor.
Expert:
Andersson, Bo G., biträdande överläkare.
Sekreterare:
Thorell, R., bvråinspektör.
262
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 28
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74—76, Stockholm K.;
tel. växel lokalsamt. 54 05 20, rikssamt. 54 05 80.
Utredningen liar under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 8 sammanträden.
Utredningen beräknas vara avslutad under senare delen av 1964.
27. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(1961: I 37; 1962: I 29; 1963: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. G. V., rättsavdelningschef.
Expert:
Olsson, S. G., byråchef.
Sekreterare:
Ericson, L. G., byrådirektör.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (utredningsmannen), växel 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 37.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 9 sammanträden, varvid samråd skett med bl. a. företrädare för försvarsstabens
personalvårdsavdelning samt för Skeppsholms församling och
Karlskrona amiralitetsförsamling.
Under år 1963 har marinen ställt till utredningens förfogande den i föregående
års redogörelse berörda enkäten bland militär personal, som beröres
av organisationsfrågor inom utredningens ram. Utredningen har i det närmaste
avslutat sin bearbetning av detta material, som består av en undersökning
rörande frågor sammanhängande med en avveckling av Skeppsholms
församling och det framtida ordnandet av den andliga vården inom marinen
i Stockholmsområdet.
Utredningen kan härefter slutföra sitt arbete, vilket beräknas kunna ske
under 1964.
28. 1960 års arbetsterapeututredning (1961:1 39; 1962:1 31; 1963:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av sysselsättnings- och arbetsterapeuter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1960):
Sönnerlind, A. S., byråchef, ordförande:
Degerman, Kerstin, arbetsterapeut;
Friberg, A. A., förste inspektör;
263
IE: 28
Riksdagsberiittelsen år 1964
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Bjerner, B. E., överläkare;
Ekholm, K. W., rektor;
Inghe, P. G., professor;
Sjöström, Å. B., förste aktuarie;
Äkerblad, B. I., överläkare.
Sekreterare:
Ribbing, E. M., budgetsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 39.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
sammanträtt 2 dagar.
Utredningen har den 2 november 1962 avlämnat betänkandet »Utbildning
av arbetsterapeuter» (SOU 1962: 50).
Ltredningens arbete med utarbetande av undervisningsplaner för arbetsterapeututbildningen
in. m. beräknas fortgå under större delen av år 1964.
29. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund
(1961:1 40; 1962:1 32; 1963:1 30)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående anordnande
av högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande;
von Friesen, S., professor;
Gralén, N. G. J., professor;
Gustafson, Torsten V., professor;
Laudon, A., disponent;
Lindmark A. L. G., avdelningschef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Pleijel, Å. V. C., professor;
W oxén, R., professor, rektor.
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H„ byrådirektör.
Lokal: Tekniska högskolan i Lund; Sölvegatan 18, Lund 7, tel. 0412/
271 00.
264
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 30
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria rörande högre teknisk
utbildning och forskning i Lund, se 1961: I E 40.
Kommittén har i september 1963 avlämnat Stomplan för teknisk högskola
i Lund, Del II, Avdelningen för kemi, med förslag till utformning
av högskolans kemiavdelning.
Kommittén har under tiden den 1 november—den 30 oktober 1963 hållit
4 plenarsammanträden. Därutöver har organisationskommitténs arbetsutskott
sammanträtt ett flertal gånger. Löpande ärenden har handlagts av arbetsutskottet
respektive verkställande ledamoten.
Organisationskommitténs arbete kommer att pågå under år 1964.
30. Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg
(1961:1 41; 1962: I 33; 1963:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
dels verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående successiv
utbyggnad av den matematisk-naturvetenskapliga forskningen och
utbildningen i Göteborg, dels ock leda samordningen av viss utbildningsoch
forskningsverksamhet vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska
högskola (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Frisk, J. I. Hj., professor;
Hörstadius, S. O., professor;
Larsson, Sixten, generaldirektör;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Sjönander, B. J., t. f. budgetsekreterare, fr. o. m. den 9 juni 1962 ersättare
för Lindmark vid förfall för denne;
Svartholm, N. F. V., professor.
Experter:
Ganelius, T. Hj., professor;
Molin, B. A., fil. mag.;
Olsson, K. E. Esbjörn, teknolog.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör.
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 87 69 och 20 62 93 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i dels
eu inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndi
-
9f Ilihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml.
Kiksdagsberältelsen
265
IE: 30
Riksdagsberuttelsen år 1964
gande fogad promemoria rörande matematisk-naturvetenskaplig samt högre
teknisk utbildning och forskning i Göteborg, se 1961:1 E 41, dels en
sedermera till kommittén överlämnad, den 23 januari 1961 dagtecknad
departementspromemoria rörande Chalmers tekniska högskolas iutbyggnad,
se 1962:1 E 33. Vidare har Ivungl. Maj:t genom beslut den 10 maj
1963 föreskrivit, att lokalprogramarbetet avseende nybyggnader för universitetets
i Göteborg botaniska och zoologiska institutioner skall baseras
på antaganden om 100 studerande för två betyg i vartdera av ämnena
zoologi och botanik. Slutligen har genom samma dag meddelade tilläggsdirektiv
åt kommittén uppdragits att i samråd med byggnadsstyrelsen,
vederbörande universitets- och högskolemyndigheter och studentkårer
samt representanter för den anställda personalen utarbeta förslag till lokalprogram
för matsalar jämte därtill hörande erforderliga utrymmen vid
universitetet och Chalmers tekniska högskola.
Kommittén har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 2 plenarsammanträden.
Kommittén har i allt väsentligt avslutat sitt arbete.
31. Kommittén för nya utbildningsvågar vid de filosofiska fakulteterna
(1961:1 42; 1962:1 34; 1963:1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och successivt avgiva förslag angående anordnande
av nya former för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Segerstedt, T., professor, rektor, ordförande;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hambraeus, G. A., civilingenjör;
Håkansson, H., ombudsman;
Högström, A., fil. kand.;
Karlström, H. Å., t. f. byrådirektör;
Rönquist, P.-E., byråchef;
Zachrisson, B., rektor.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 E 42.
Kommittén har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 3 sammanträden.
Kommittén har under året prövat olika möjligheter till nya utbildningsvägar
vid de filosofiska fakulteterna.
Kommittén har också haft överläggningar rörande utbildning av olika
yrkesgrupper inom näringslivet inom den nuvarande fil. kand.-examens
ram.
Kommittén har emellertid vid en rad överläggningar funnit att den mås -
266
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 32
te invänta förslag från andra utredningar såsom gymnasieutredningen,
1960 års lärarutbildningssakkunniga, utredningen angående psykoteknikerutbildning
samt psykologutbildning.
Utredningsarbetet beräknas avslutas under år 1964.
32. Gymnasieutredningen (1961:1 44; 1962:1 36; 1963:1 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa utredning rörande den gymnasiala utbildningens uppgifter, innehåll
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1960):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm. (fr. o. m. den 17 december 1963);
Andersson, Torsten, redaktör, led. av I kamm.;
Berg, C. G. H., fil. lic.;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hulthén, L., professor;
Hultin, M. G., avdelningschef;
Magnusson, T. A. S., lektor;
Palme, S. O. J., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 6 december 1963);
Sandgren, C. L., avdelningschef, tillika huvudsekreterare;
Vestin, F. E. Margareta, konsulent;
Öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Adlerborn, O., ämneslärare;
Agdur, N. B., professor;
Ager, Ruth M., byråchef;
Ahlberg, C. A., musikdirektör;
Ahlström, B. E., rektor (fr. o. m. den 15 januari 1963);
Ahnmé, B., fil. lic. (fr. o. in. den 1 januari 1963);
Alfort, A. M., direktör;
Allebeck, S. S., intendent;
Almberger, K. E., rektor;
Alvemark, T. G. R., rektor;
Ander, E. G. N., adjunkt;
Anderson, G. V., rektor;
Andersson, E. R., ämneslärare;
Ängsmark, G., fil. kand.;
Anrup, N. E., rektor;
Arpi, G., professor;
Aschan, Ingegerd V. R., adjunkt;
Assarsson, A. A., skoldirektör;
Bager, S. E. O., civilingenjör;
Bentzel, R. H., professor;
267
IE: 32
Riksdagsberättelsen år 106 i
Berggren, N. L. E., adjunkt;
Bergsman, E. B., överingenjör;
Bergsten, I. Kajs, G., musikdirektör;
Bergström, E. G., rektor;
Bjellerup, L., lektor;
Björkquist, Margit, rektor;
Borén, L. G., lektor;
Borg, L. G., professor;
Boström, N. E. I. F., universitetslektor;
Bromsjö, B., lektor;
Bäcklund, B., lektor;
Böre, C. O. H., rådman;
Carlberg, B. A., professor;
Carlberg, E. R., professor;
Dahlin, A. R., lektor;
Dahllöf, U., docent;
Danielsson, A., fil. lic.;
Duvhammar, P. B. O., adjunkt;
Ekelund, Marianne, gymnastikdirektör;
Ekerman, S. A. L., riksdagsstenograf;
Ekman, A. G., professor;
Ekström, Evy E. M., ämneslärare;
Ellegård, H. A., professor;
Embring, A. G., lektor (fr. o. m. den 15 januari 1963);
Engström, O. S. F., lektor;
Ericsson, N. A. F., lektor;
Forsberg, S. B., rektor;
Frick, G., universitetslektor (fr. o. in. den 15 januari 1963);
Fries, N. T. E., professor;
Garland, S. O., lektor;
Gerhard, I., docent;
Gerhardsson, G., civilingenjör (fr. o. in. den 15 januari 1963);
Glad, S. T., lektor;
Gouiedo, L. H., byrådirektör;
Grunewald, G. V., lektor;
Gustavsson, C.-E. H., redaktör;
Hammarström, Ingrid L., docent;
Hansson, N. G. T., rektor;
Hedström, B. F., lektor;
Henriksson, A., direktör;
Henriksson, G. A., professor;
Henrysson, S., laborator;
268
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 32
Hermansson, H. V., rektor;
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Holmberg, B., rektor;
Holmberg, K. E. G., lektor;
Hubendick, P. E., byrådirektör;
Husén, T., professor;
Hybinette, Anna-Greta, direktör;
Håstad, G. M. J., lektor;
Härnquist, Iv., professor;
Högberg, J. P., rektor;
Höistad, G. R., rektor;
Hörnström, E. J., lektor;
Jacobsson, B. A., t. f. undervisningsråd;
Jacobsson, G. F. A., preceptor;
Jergling, A. G., lektor;
Johannesson, Ingvar V., docent (fr. o. in. den 1 april 1963);
Johansson, ö., fil. lic.;
Junel, K. B., avdelningschef;
Kaby, N. A., t. f. byråchef;
Ivarling, S. I., professor;
Kastman, \1. Margareta, rektor;
Kruse, O. S. N., lektor (fr. o. in. den 15 januari 1963);
Lager, Brita, instruktionssköterska;
Larsson, H., direktör;
Larsson, Ulf O., fil. lic. (fr. o. in. den 1 oktober 1963);
Lauritzen, B., fil. lic.;
Lindbeck, A., docent;
Linderoth, K. A., personalchef;
Lindgren-Fridell, Marita, intendent;
Ljung, B.-O., fil. lic;
Ljungkvist, E., direktör (fr. o. m. den 15 januari 1963);
Ljunglöf, S. G., lektor;
Lundberg, B. K. O., generaldirektör;
Lundgren, N., professor;
Lundman, Ulla-Britta, lektor;
Lundquist, D., fil. lic. (fr. o. in. den 1 februari 1963);
Lundquist, K. B., lektor (fr. o. m. den 15 januari 1963);
Lundquist, N. L., direktör;
Luthman, G. F., direktör;
Lägnert, F., lektor;
Löfkvist, H. E., överingenjör;
Lövgren, E. T. C., lektor;
269
IE: 32
Riksdagsberättelsen år 196 i
Magnusson, D. N., universitetslektor;
Maler, B. J., docent;
Malm, K. S:son, lektor;
Malmström, S., civilingenjör;
Meijer, H. A. B., rektor;
Melander, E. A. M., lektor;
Melin, B. J. G., lektor;
Molin, O. B. E., lektor (fr. o. in. den fö januari 1963);
Moll, O. G., byrådirektör;
Mueller, J. P., hovrättsassessor;
Munck af Rosenschöld, J. R., direktör;
Mundebo, K. A. I., lektor;
Månsson, N. K. I., direktör;
Mörtstedt, S.-E., lektor;
Naeslund, J. S., lektor;
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nilsson, J. V. E., lektor;
Nordell, E. H., rektor;
Nordin, G. E., byrådirektör;
Norinder, Y. H. T., professor;
Olderin, G. O., byrådirektör;
Ohlson, B. O., lektor;
Palmér, E. G. L., teckningslärare;
Perlmann, H. P., docent;
Persson, E. V., civilingenjör;
Quensel, C.-E., professor;
Rankloo, G. H. J., lektor;
Rosenblad, F. G., professor;
Råde, P. J. L., universitetslektor;
Rånby, B. G., professor;
Sandberg, E. O., rektor;
Schoster, P. S. G. L., lektor;
Sjöberg, A. B. G. J., rektor;
Sjöberg, E. K. T., rektor;
Sjöblom, N., civilekonom;
Sternerup, E. H., lektor;
Stetler, E. F., byrådirektör;
Storm, C. O., adjunkt;
Särlvik, N. G. B., konsulent;
Thorburn, T. W., professor;
Thorén, I. K. A., lektor;
Thyberg, Stina, t. f. byråchef;
270
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 32
Ulne, J. O., byråchef;
Wahrby, H. O., konsulent;
Wallberg, K. Hj. S., byråchef;
Wallerius, O., förste byråingenjör;
Waril, E., byrådirektör;
Wedberg, A. E. O., professor;
Welander, E. O., lektor (fr. o. m. den 15 januari 1963);
Wernlund, Brita K., förste byråsekreterare;
Westerlund, G., professor;
Westöö, C. J. R., lektor;
Wickbom, T. A., rektor;
Wickström, B. G., ekon. lic;
Wildeman, N. C. E., kammarrättsråd;
Virdebrant, B. C.-E., t. f. budgetsekreterare (fr. o. m. den 17 april 1963);
Wirdenius, H. O., docent;
Vrethammar, K. H„ t. f. byråchef;
Wärnfeldt, A. O., direktör;
Åstrand, S., f. d. rektor;
Åstrand, P. O., docent;
Öhman, L.-O., lektor;
Österberg, L., civilingenjör;
Östlundh, H.-E., lektor.
Biträdande sekreterare:
Lidvall, S. J., byrådirektör.
Lokal: Stora Nygatan 14; tel. 10 53 83 (Sandgren), 10 53 59 (Lidvall»
och 10 54 16 (kansli); (postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm
2).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 44.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 14 sammanträden med tillhopa 36 sammanträdesdagar. Därutöver
har vissa expertgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Gymnasieutredningen har avgivit följande betänkanden:
Den 11 februari 1963 »Vägen genom gymnasiet» (SOU 1963: 15).
Den 26 mars 1963 »Kraven på gymnasiet» (SOU 1963:22).
Den 5 juli 1963 dels huvudbetänkandet »Ett nytt gymnasium» (SOU
1963:42), dels »Läroplan för gymnasiet» (SOU 1963:43), dels ock »Specialutredningar
om gymnasiet» (SOU 1963:41).
Gymnasieutredningen avser att senare framlägga förslag om bl. a. vuxenutbildning
på gymnasiestadiet.
Utredningsarbetet beräknas komma att avslutas under år 1964.
271
IE: 33
Riksdagsberättelsen år 1964
33. 1960 års lärarutbildningssnkkunniga (1961: I 45; 1962: I 37; 1963: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1960,
den 6 juni och den 12 juli 1962 med uppdrag att utreda dels ämnes- och
klasslärarutbildningens organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
14 oktober 1960), dels ock lärarutbildningens mål och innehåll in. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1962):
Karleby, O., bankdirektör, ordförande;
Arvidson, E. S. Ä., rektor, led. av II kamm.;
Hoppe, E. G., professor;
Husén, T., professor;
Junel, K. B., avdelningschef;
Källquist, Iv. G. E., rektor;
Lunde, Ingrid M., ombudsman;
Marklund, O. S. A., t. f., undervisningsråd, tillika huvudsekreterare;
Svensson, K. O. Börje, rektor;
Sävhagen, Ruth I., universitetslektor;
Sönnerlind, A. S., byråchef.
Experter:
Ander, E. G. N., adjunkt (fr. o. in. den 15 april 1963);
Aulin, G. A. E., konsulent (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Bengtsson, Sture. Ch., rektor;
Berggren, N. L. E., adjunkt (fr. o. in. den 15 april 1963);
Bjarnholt, L. O., byrådirektör (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Blix, E., lektor;
Boierth, A., adjunkt (fr. o. m. den 15 april 1963);
Borén, L. B., lektor (fr. o. in. den 15 april 1963);
Brolin, P.-E., lektor (fr. o. in. den 1 oktober 1963);
Clasberg, Gulli E., textillärare (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Cullert, B., lektor (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Dahlin, A. R„ lektor (fr. o. in. den 15 april 1963);
Elgqvist, Inga, sekreterare;
Franzén, B. K. V., professor (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Fredrikson, Karin, hushållslärare (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Frykholm, Gietta A. M., lektor (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Glad, S. T., lektor (fr. o. in. den 15 april 1963);
Grunewald, G. V., lektor (fr. o. in. den 15 april 1963);
Hedman-Sjögren, Ingrid, hushållslärare (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Hensjö, E. P.-E., adjunkt (fr. o. m. den 15 april 1963);
Hilding, S. H., lektor;
Holmström, G., adjunkt (fr. o. m. den 15 april 1963);
272
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 33
Hårde, R. F., bitr. rektor (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Håstad, G. M. J., lektor (fr. o. in. den 15 april 1963);
Högberg, J. P., rektor (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Hörnblad, A., ämneslärare (fr. o. m. den 15 april 1963);
Leivander, T. E. M., lektor (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Lindahl, A. R. A., rektor;
Lindbo, P., gymnastikinspektör (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Lindelöw, Birgit M., t. f. lektor (fr. o. in. den 16 september 1963);
Linder, E. B., lektor (fr. o. m. den 19 augusti 1963);
Lundberg, P. J. T., rektor (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Lägnert, F. A., lektor (fr. o. m. den 15 april 1963);
Melander, E. A. M., lektor (fr. o. m. den 15 april 1963);
Xaeslund, J. S., lektor (fr. o. in. den 19 augusti 1963);
Norén, Ulla, barnavårdslärare (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Xordhemmer, M. M. E., lektor (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Nordin, Anna-Greta, konsulent (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Nordqvist, Birgit M., barnavårdslärare (fr. o. in. den 20 maj 1963);
Norman, H. T., rektor;
Perlmann, H. P., docent (fr. o. in. den 15 april 1963);
Rosander, G., adjunkt;
Sandgren, C. L., avdelningschef;
Sandhammar, E. T., adjunkt (fr. o. m. den 15 april 1963);
Sandström, C.-O. H., adjunkt (fr. o. m. den 15 april 1963);
Sjöberg, E. K. T., rektor (fr. o. m. den 15 april 1963);
Slettengren, K. A. W., adjunkt (fr. o. in. den 15 april 1963);
Staaf, K. G., konsulent (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Starrsjö, S. J. V., ämneslärare (fr. o. m. den 15 april 1963);
Stenquist, E. G., rektor;
Tormod, G. R., övningsskollärare (fr. o. in. den 16 september 1963);
Ullstad, B. E., t. f. undervisningsråd;
Virgin, Ebba E. S., byrådirektör (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Wahrby, H. O., konsulent (fr. o. m. den 20 maj 1963);
Åhnebrink, J., lektor (fr. o. m. den 19 augusti 1963);
örtenholm, T., teckningslärare (fr. o. in. den 20 maj 1963);
östlundh, H.-E., lektor (fr. o. in. den 15 april 1963).
Sekreterare:
Wittrock, C.-H. V. T., lektor (t. o. in. den 30 september 1963).
Biträdande sekreterare:
Hedberg, Gunvor E. M., förste byråsekreterare.
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., Stockholm 2; tel. 11 80 02 (Marklund),
21 17 74 (Hedberg) och 10 01 88 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 45 och 1963: I E 34.
273
IE: 33
Riksdagsberättelsen år 1964
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober
1963 hållit 13 sammanträden om tillhopa 21 dagar. Därutöver har vissa
arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Kungl. Maj:t har, efter framställning från de sakkunniga, den 10 maj
1963 ytterligare uppdragit åt de sakkunniga att i samråd med 1962 års
Umeåkommitté närmare utreda frågan om anordnande av lärarutbildning
vid ett universitet i Umeå.
De sakkunniga har avgivit betänkandena »Lärarhögskolor i Uppsala
och Umeå» (stencilerat, 1963: 1) samt »Folkskollärarutbildningen i
engelska» (stencilerat, 1963: 2) den 20 december 1962, »Den ämnesteoretiska
lärarutbildningen vid universiteten» del I—III (stencilerat, 1963:4—
6) den 24 juni 1963 och del IV (stencilerat, 1963: 8) den 5 september 1963
samt »Lärare på grundskolans mellanstadium» (SOU 1963: 35) den 9 maj
1963.
Utredningsarbetet väntas fortgå under år 1964.
34. Kyrkoberedskapsutredriingen (1961: I 46; 1962: I 38; 1963: I 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens
beredskap för och verksamhet under krig:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Experter:
Råberger, E. N., kontraktsprost;
Swedberg, B. G. R., pastor;
Ter stad, I. G. A., civilförsvarsdirektör;
Åkerhielm, H. G., frih., komminister, fältprost.
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., överstelöjtnant.
Lokal: Försvarsstaben; tel. växel lokalsamt. 67 95 20, rikssaint. 67 96 20.
Utredningsmannen har under 1963 till och med den 31 oktober 1963 4
gånger sammanträtt med alla experterna samt ett flertal tillfällen med enstaka
experter. Under året har huvuddelen av utredningsunderlaget inhämtats.
Sammanställning pågår och ställningstagande i anslutning härtill. Med hänsyn
till kommunalrättskominitténs betänkande II angående Kommunal beredskap
(SOU 1962: 7) och 1958 års utredning kyrka—stat betänkande I angående
Kyrkor och Samfund i Sverige (SOU 1963: 39) har kompletteringar
skett. Som följd av utredningens pågående arbete och kontakter har kyrkoberedskapshöjande
åtgärder på utredningens initiativ under det gångna året
vidtagits på många områden och hos ett flertal myndigheter.
Utredningsarbetet beräknas avslutas under år 1964.
274
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 36
35. 1960 års ecklesiastika boställsutredning (1961: I 47; 1962: I 39;
1963: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, I., landshövding, ordförande;
Gynnerstedt, T. K. V., stiftssekreterare;
Lindström, H. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Pettersson, G., jordbrnksinstruktör, led. av I kamm.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Ericsson, K. G. V., rättsavdelningschef;
Norberg, R. E., kansliråd (fr. o. in. den 8 februari 1962);
Wigren, B. G., stiftsjägmästare.
Sekreterare:
Göransson, C. G. N., budgetsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt
22 45 00; rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 47.
Utredningen har under år 1963 hållit 3 sammanträden, varjämte en särskild
arbetsgrupp inom utredningen haft ett antal överläggningar. Vid månadsskiftet
april—maj gjorde utredningen en exkursion i Skåne och på Själland,
varvid bl. a. frågor rörande strukturrationalisering, naturvård och
skogsvård studerades. Vidare förekom diskussioner med företrädare för lokala
myndigheter rörande principer för försäljning av kyrklig jord och placering
av fondmedel in. m. Vid besök i det danska kyrkoministeriet fick utredningen
en utförlig orientering om den kyrkligt-ekonomiska förvaltningen
i Danmark.
Det material, som insamlats vid en av utredningen gjord inventering av
det ecklesiastika fastighetsbeståndet, har under året bearbetats vid statistiska
centralbyråns maskincentral.
Uppgifter har vidare inhämtats rörande prästgårdar, som genom den nya
pastoratsindelningen blivit övertaliga, och förteckning över sådana prästgårdar
har upprättats. Materialet avses ligga till grund för utredningens överväganden
rörande skyddet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
36. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1962: I 41; 1963: I 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1961 för att
verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
275
IE: 36
Riksdagsberättelscn år 1964
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars 1961):
Sjöstrand, O. T., professor.
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, karolinska sjukhuset; tel. växel
lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, anknytning 1947.
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41.
Genom beslut den 18 maj 1962 utvidgade Kungl. Maj :t utredningsuppdraget
att jämväl beakta en vid 1962 års riksdag i motionerna I: 241 och II: 296
väckt fråga nämligen om massör- och sjukgymnastutbildning för blinda och
synskadade.
Den sakkunnige har den 31 oktober 1962 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (stencilerat, 1962: 6). Den sakkunnige avser att
i ett särskilt betänkande redovisa resultatet av sina överväganden rörande
frågan om utbildning av blinda och synsvaga till massörer och sjukgymnaster.
Denna del av utredningen beräknas vara avslutad till den 1 januari 1965.
37. Skoladministrativa utredningen (1962: I 43; 1963: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 14 april 1961 och
den 18 oktober 1963 för att verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1961):
Eliasson, Th., skoldirektör, ordförande;
Anrup, N. E., rektor;
Elam, L. G., rektor (fr. o. m. den 18 oktober 1963);
Karlin, B. G., civilekonom;
Lögdberg, K. S., sekreterare (fr. o. m. den 18 oktober 1963).
Expert:
Bergh, S. G., rektor (fr. o. m. den 28 januari 1963).
Sekreterare:
Almefelt, P. V., fil. mag.
Lokal: Sveavägen 13—15, 14 tr.; tel. 20 92 95 (sekr.); ordf. tel. 82 00 00
(skolstyrelsens kansli, Solna).
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 43.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 23 sammanträden.
Utredningen har den 20 november 1962 avlämnat »Förslag till förbättring
av läroverksrektorernas arbetssituation (stencilerat, 1962:5).
Utredningsarbetet beräknas avslutas under första halvåret 1964.
276
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 39
38. Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål och
organisation (1962:1 44; 1963:1 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 november 1961 för
att verkställa utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1961):
Lundström, Karin E., undervisningsråd, ordförande;
Göransson, C. G. N., budgetsekreterare;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.
Experter:
Barr, B., docent;
Cullbrand, G., dövlärare;
Gissler, T., rektor;
Lundberg, E., rektor;
Söderkvist, S., dövundervisningskonsulent;
Zommarin, H., rektor.
Sekreterare:
Bengtson, Sture Ch., rektor.
Lokal: Sveavägen 13—15, Stockholm C; tel. 20 91 85.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 E 44.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 23 sammanträden. Härjämte har ett antal överläggningar hållits med
experter och representanter för blind- och dövskoleväsendet.
Utredningsarbetet beräknas komma att avslutas under år 1964.
39. Antikvarieutredningen (1963:1 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 med
uppdrag att verkställa utredning rörande riksantikvarieämbetets och statens
historiska museums arbetsuppgifter och organisation samt därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari
1962):
Hjem, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Regnéll, C. G., bankdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Selling, C. G. A., riksantikvarie;
Thordeman, B. J. N., f. d. riksantikvarie.
Sekreterare:
Högner, K. E., byrådirektör.
Lokal: Riksantikvarieämbetet; tel. 67 00 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 41.
277
IE: 39
Riksdagsberättelscn år 1964
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 5 sammanträden under tillhopa 10 sammanträdesdagar. Därjämte har
ordföranden, experterna och sekreteraren regelbundet sammanträffat för
överläggningar rörande skilda utredningsspörsmål.
Utredningen beräknar att slutföra sitt arbete under år 1964.
40. Frescatikommittén (1963:1 42)
Programkommittén för Stockholms universitets blivande anläggningar
i Frescati, tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 januari
1962:
Moberg, S. T., t.f. avdelningschef, ordförande;
Arén, T. S., kanslichef;
Linnman, M. O. J., t.f. byggnadsråd (avliden den 30 september 1963);
Nial, S. H., professor, rektor;
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Boalt, H. G. R., professor;
Dagerholm, K. F. E., universitetslektor;
Lagerqvist, G. A., professor (fr. o. m. den 15 november 1963);
Lindberger, ö., professor;
Nygren, J. B., byråsekreterare;
Odelberg, C. V. W., överbibliotekarie;
Tham, C. G. W., fil. stud.;
Wallberg, K. Hj. S., byråchef.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. stud. (fr. o. m. den 17 juni 1963).
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 87 69, 20 63 98 och 20 62 93 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria rörande programkommitté för Stockholms universitets
blivande anläggningar i Frescati, se 1963: I E 42. Vidare har Kungl. Maj:t
genom beslut den 10 maj 1963 föreskrivit, att lokalprogramarbetet skall
baseras på följande antaganden rörande studerandeantalet vid universitetet
i Stockholm, nämligen 2 000 närvarande studerande vid juridiska fakulteten,
8 000 vid humanistiska fakulteten och 5 000 vid matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten. Slutligen har genom samma dag meddelade
tilläggsdirektiv åt kommittén uppdragits att i samråd med byggnadsstyrelsen,
vederbörande universitets- och högskolemyndigheter och student
-
277
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 41
kårer samt representanter för den anställda personalen utarbeta förslag
till lokalprogram för matsalar jämte därtill hörande erforderliga utrymmen
inom Frescatiområdet.
Kommittén har under tiden den 1 november 1962— den 31 oktober 1963
hållit 16 protokollförda sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1964.
41. Rymdkommittén (1963: I 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation
och därmed sammanhängande spörsmål:
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Alfvén, H. O. G., professor;
Brising, L. H., direktör;
Funke, G. W., sekreterare i statens råd för atomforskning;
Hulthén, L., professor (har fungerat som ordförande sedan den 19 februari
1963);
Jacobaeus, A. C., direktör;
Lindblad, B., professor;
Sterky, H. K. A., generaldirektör.
Experter:
Bolin, B., professor;
Fremlin, R. N. G., t.f. byrådirektör;
Hultqvist, B., docent.
Sekreterare:
Brunberg, E. Å. A., docent.
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166, 23 tr.; tel. 22 59 80.
Direktiv:* Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen
av den svenska rymdforskningen — exempelvis anknytning till ett
eller flera befintliga forskningsråd eller upprättande av ett särskilt forskningsråd
— som från skilda synpunkter kan bedömas vara den lämpligaste.
I samband därmed bör även prövas frågan om ändamålsenliga former
för samordning av den svenska forskningen med verksamhet inom
ESRO och andra internationella organ på rymdforskningens område, exempelvis
inom Förenta Nationerna. Kommittén bör vidare presentera åtminstone
en skiss över den svenska rymdforskningens mera långsiktiga
utveckling samt redovisa alternativa uppskattningar av kostnaderna för
denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande
även till de självklara intressen, som den svenska industrien har
i förevarande hänseende.
* (Prop. 1962: 85, sid. 31)
279
IE: 41 Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
Därjämte har kommittén till uppgift att tills vidare disponera och fördela
det av riksdagen för budgetåret 1963/64 anvisade reservationsanslaget
Rymdforskning å 2 000 000 kronor samt omhänderha därmed förenade
angelägenheter av karaktär att eljest ankomma på statligt forskningsråd.
Kommittén har under 1963 fördelat större delen av de anvisade medlen
på olika forskningsprojekt.
Under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963 har hållits 12
sammanträden.
Kommittén har den 1 oktober 1963 avgivit betänkandet Organisatoriska
åtgärder för rymdverksamhetens främjande (SOU 1963:61).
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under första hälften av år 1964.
42. Konsertbyråutredningen (1963: I 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 med uppdrag
att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juni 1962):
Nordmark, H. A., direktör, ordförande;
Anderson, Freddy V. E., förbundsordförande (fr. o. in. den 5 april 1963);
Hahn, G. A., kapellmästare (tillika sekreterare t. o. m. den 31 juli 1963);
Malmgren, B. A., studieombudsman;
Poppius, H. D., kanslichef;
Tegen, M., docent.
Experter:
Enhörning, K. M., intendent (fr. o. m. den 1 augusti 1963);
Forsström, E. G. A., sekreterare;
Ljungman, K. S. B., professor;
Wallner, B., lektor (fr. o. m. den 1 augusti 1963).
Sekreterare:
Wallin, N. L., rektor (fr. o. m. den 1 augusti 1963)
Biträdande sekreterare:
Johansson, O. Torsten, ombudsman (fr. o. in. den 1 augusti 1963).
Direktiven för utredningen, se 1963: I E: 45.
Lokal: Sandelsgatan 10—12, Stockholm ö., tel. 24 04 25.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 27 sammanträden, varav 4 i de av utredningen föreslagna försökslänen
för rikskonserter. Därutöver har experter och olika arbetsgrupper sammanträtt
ett flertal gånger.
Utredningen bär i december 1962 avgivit sitt betänkande del I »Rikskonserter»
(stencilerat, 1962: 8).
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1965.
280
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I Et 43
43. 7962 års Umeåkommitté (1963: 1 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande fortsatt utbyggnad av organisationen för högre
utbildning och forskning i Umeå (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni
1962):
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef, ordförande;
Larsson, Lars-Gunnar, professor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Linnman, M. O. J., byggnadsråd (avliden den 30 september 1963);
Olrog, O. Ch., byggnadsråd( t. o. m. den 10 maj 1963);
Oredsson, S. M., byråchef (t. o. m. den 14 januari 1963);
Rexed, B. A., professor;
Sjönander, B. J., t.f. budgetsekreterare;
Sköld, L. G., rektor;
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Experter :
Brohult, S. F. A., professor;
Frenckner, T. B. P., professor (fr. o. m. den 1 november 1963);
Fries, N. T. E., professor (fr. o. m. den 27 september 1963);
Godlund, S. A. I., professor (fr. o. m. den 1 november 1963);
Grönberg, B. G. L., förste bibliotekarie (fr. o. m. den 25 februari 1963);
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 september 1963);
Hellmér, S.-O., stadsbibliotekarie (fr. o. in. den 25 februari 1963);
Holm, C. L., docent (fr. o. m. den 1 november 1963);
Hyrenius, J., professor;
Härnqvist, K., professor;
Johnels, J. A. G., professor (fr. o. in. den 27 september 1963);
Knudtzon, E. J., överbibliotekarie (fr. o. m. den 25 februari 1963);
Lundgren, G. E. H., professor (fr. o. m. den 1 november 1963);
Liining, K. G. T. G:son, professor;
Magnéli, P. A., professor (fr. o. in. den 25 februari 1963);
Nilsson, J. M., docent (fr. o. m. den 1 november 1963);
Odelberg, C. V. W., överbibliotekarie (fr. o. in. den 25 februari 1963);
Ottosson, J.-O., professor;
Paul, K.-G., professor (fr. o. in. den 25 februari 1963);
Törnblom, N. F., professor (fr. o. m. den 25 februari 1963);
Åkerlind, Ulla, f. Uhler, universitetslektor (fr. o. m. den 25 februari 1963);
Ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör (fr. o. in. den 25 februari 1963).
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör (t. o. m. den 31 augusti 1963);
Johnsson, Roland G. (fr. o. in. den 1 september 1963).
281
IE: 43
Riksdagsberättelsen år 196i
Biträdande sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil.stud. (fr. o. m. den 17 juni 1963);
von Sydow, C.-O., fil.lic. (fr. o. m. den 4 mars 1963).
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 97 94 och 20 62 93 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande fogad
promemoria rörande en kommitté för fortsatt utbyggnad av organisationen
för högre utbildning och forskning i Umeå, se 1963: I E 46.
Kungl. Maj :t har även genom beslut den 10 maj 1963 föreskrivit, att lokalprogramarbetet
skall baseras på följande antaganden rörande studerandeantalet
vid universitetet i Umeå, nämligen 1 000 närvarande studerande i samhällsvetenskapliga
ämnen och 1 400 i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
Genom samma dag meddelade tilläggsdirektiv har åt kommittén uppdragits
att i samråd med byggnadsstyrelsen, vederbörande universitets- och högskolemyndigheter,
studentkårer samt representanter för den anställda personalen
utarbeta förslag till lokalprogram för matsalar jämte därtill hörande
erforderliga utrymmen vid Umeå universitet.
Slutligen har Kungl. Maj :t, ävenledes den 10 maj 1963, uppdragit åt 1960
års lärarutbildningssakkunniga att i samråd med 1962 års Umeåkommitté
närmare utreda frågan om anordnande av lärarutbildning vid universitetet
i Umeå. Uppdraget, som inte innebär något ställningstagande till frågan om
upprättande av en humanistisk fakultet i Umeå, innebär ett vidareutvecklande
av i skrivelse den 1 april 1963 av 1960 års lärarutbildningssakkunniga
framförda synpunkter angående anordnande av lärarutbildning vid universitetet
i Umeå.
Kommittén har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 12 protokollförda sammanträden.
Kommittén har den 11 december 1962 avgivit delbetänkande Högre utbildning
och forskning i Umeå I (stencilerat, 1962: 9) och den 3 december
1963 huvudbetänkande Högre utbildning och forskning i Umeå II (stencilerat,
1963:10).
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1964.
44. Programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet (1963: I 47)
Programkommitté för nybyggnader för den humanistiska fakulteten i
Uppsala, tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1962):
Smith, A. Å., avdelningschef, ordförande;
Backelin, M. V., fil. lic. (t. o. m. den 8 april 1963);
Häggqvist, E. H., byrådirektör;
282
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 45
Johansson, E. Allan, t.f. bndgetsekreterare (fr. o. m. den 9 april 1963);
Segerstedt, T., professor;
Sohlman, R. W. A. R:son, byrådirektör.
Expert:
Bylund, O. A. T., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör (t. o. m. den 31 augusti 1963);
Lindquist, B. R. L., byrådirektör.
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 10 73 32 (Lindquist) och 20 62 93 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande fogad
promemoria rörande programkommittéer för nybyggnader för de humanistiska
fakulteterna i Uppsala och Göteborg.
Vidare har Ivungl. Maj:t genom beslut den 10 maj 1963 föreskrivit, att lokalprogramarbetet
skall baseras på följande antagande rörande studerandeantalet
vid humanistiska fakulteten i Uppsala, nämligen 5 500 närvarande
studerande.
Kommittén har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 7 sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1964.
45. Programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet (1963: I 48)
Programkommitté för nybyggnader för den humanistiska fakulteten i Göteborg,
tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1962):
Smith, A. Å., avdelningschef, ordförande;
Attman, L. A., professor;
Bruno, C.-A., byrådirektör;
Johansson, E. Allan, t. f. budgetsekreterare;
Sjönander, B. J., t. f. budgetsekreterare.
Experter:
Bylund, O. A. T., avdelningsdirektör;
Ottervik, N. G. G., överbibliotekarie;
Wåhlstrand, R. A., rektor.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör (t. o. m. den 31 augusti 1963);
Lindquist, B. R. L., byrådirektör.
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 10 73 32 (Lindquist) och 20 62 93 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
283
IE: 45
Riksdagsberättelsen år 1964
ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande fogad
promemoria rörande programkommittéer för nybyggnader för de humanistiska
fakulteterna i Uppsala och Göteborg.
Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 10 maj 1963 föreskrivit, att lokalprogramarbetet
skall baseras på följande antagande rörande studerandeantalet
vid humanistiska fakulteten i Göteborg, nämligen 4 000 närvarande
studerande. Genom nämnda beslut den 10 maj 1963 har Kungl. Maj :t jämväl
utvidgat kommitténs uppdrag att omfatta uppgörande av lokalprogram för
nybyggnad för socialinstitutet i Göteborg, varvid antalet studerande borde
bedömas med utgångspunkt i de beräkningar och synpunkter, som framförts
i socionomutbildningskommitténs betänkande om socionomutbildning (SOU
1962: 43) samt i statistiska sammanställningar rörande tendenserna på akademikernas
arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet (SOU 1962: 55).
Kommittén har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 4 sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1964.
46.1962 års ungdomsutredning (1963:1 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 augusti 1962):
Ward, K. K. B., chefredaktör, ordförande;
Gustafsson, Anna-Greta, ungdomsintendent;
Hellberg, K.-E., förbundssekreterare;
Mattsson, R. N. G., gymnastikdirektör;
Ohlsson, Nils Lennart, folkhögskollärare.
Experter:
Halidén, O., fil. lic. (fr. o. in. den 1 september 1963);
Johannesson, Ingvar V., docent (fr. o. m. den 1 maj 1963).
Sekreterare:
Johansson, K. Inge, bitr. studierektor.
Biträdande sekreterare:
Romanus, N. S. R., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Sveavägen 13—15, Stockholm; tel. sekreteraren 20 91 65, biträdande
sekreteraren växel lokalsanit. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 E 50.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 12 sammanträden.
Utredningen har den 12 oktober 1963 överlämnat en framställning om
ökat stöd till ungdomsledarkurser.
284
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 48
Utredningen har den 5 november 1963 avgivit betänkande I »Stöd åt ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet» (SOU 1963:67).
Utredningen har under året igångsatt undersökningar angående fritidsgruppverksamhetens
och ledarutbildningens betydelse i ungdomsarbetet. För
denna undersökning har förutom ovannämnda experter till utredningen
knutits sekreteraren O. S. Sjögren.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1965.
47. 1962 års arbetspsykologutredning (1962: I 51)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning av den psykotekniska verksamhetens organisation
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
20 november 1962):
Geijer, J. L., jur. doktor, led. av I kamm., ordförande;
Ekman, A. G., professor;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Lahnhagen, R., direktör;
Neymark, N. G. E., byråchef.
Sekreterare:
Gustavsson, B. P. G., fil. lic. (fr. o. m. den 1 mars 1963).
Lokal: Psykologiska institutionen, Drottninggatan 95 A, Stockholm Va;
tel. 34 08 60 ankn. 274.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 51.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober 1963
hållit 8 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1964.
48. Skolarbetstidsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att verkställa utredning rörande fem dagars arbetsvecka i skolan in. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 febr. 1963):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Forssell, E. E., yrkesskoldirektör;
Karlsson, Elvy M., fru;
Landström, S.-S. H., sekreterare;
Rodhe, G., skolöverläkare;
Westman, J. G., länsskolinspektör.
Experter:
Andersson, E., ombudsman;
Ljunggren, F. T., rektor;
285
IE: 48
Riksdagsberättelsen år 1964
Myrdal, H.-G., sekreterare (fr. o. in. den 12 juli 1963);
Sandberg, A. B., byråchef;
Schultz, J. H. S., förste ombudsman.
Sekreterare:
Askeberg, S. H. J., byråchef (fr. o. m. den 22 april 1963).
Lokal: Storkyrkobrinken 7, n. b., Stockhlm 2, tel. 11 42 17.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
25 januari 1963):
Redan vid mitten av 1950-talet aktualiserades för skolans del frågan om fem
dagars arbetsvecka, då bl. a. vissa synpunkter i saken framfördes från skolöverstyrelsens
sida i samband med den vid denna tid pågående utredningen om arbetstidsförkortning
(se SOU 1956:21, s. 156 ff). En försöksverksamhet på området
startade läsåret 1958/59 och har, efter till en början starkt begränsad omfattning,
innevarande läsår nått ett betydande omfång.
När skolberedningens olika förslag behandlades i propositionen 1962:54 angående
reformering av den obligatoriska skolan m. m., redovisade jag min avsikt
att föranstalta om en utredning rörande skolan och femdagarsveckan.
De redovisade planerna beträffande försöksverksamheten liksom förslaget om
tillsättandet av en utredning godtogs utan närmare kommentarer vid propositionens
behandling i riksdagens särskilda utskott (SäU 1962: 1, s. 190).
Vad så gäller det avsedda utredningsarbetet vill jag som en grundläggande utgångspunkt
framhålla att, i den mån och i den omfattning som arbetsmarknaden
i stort mera allmänt övergår till femdagarsvecka, skolan bör anpassa sig efter
de ändrade förhållandena så långt detta är möjligt från praktiska, pedagogiska
och andra skolmässigt relevanta synpunkter samt med hänsyn till sociala och
samhällsekonomiska förhållanden. Vidare bör enligt min uppfattning, i samband
med utredningen om skolans femdagarsvecka, söka åstadkommas en lösning av
problemet att samordna läsårets längd och förläggning vid skilda skolformer i
den omfattning, som är motiverad från skolorganisatoriska och pedagogiska synpunkter
samt med hänsyn till föräldraintressena.
Härutöver vill jag i detta sammanhang ■— utan någon mera fixerad gränsdragning
för eller uttömmande beskrivning av utredningsuppdraget — anföra
följande synpunkter beträffande detta.
Utredningen bör i första hand avse en kartläggning och en grundlig analys av
vad en övergång till femdagarsvecka skulle innebära för skolväsendets del samt
överväganden rörande olika tänkbara lösningar av de svårigheter, som utredningen
finner förenade med en sådan övergång. Jämte en redovisning av resultaten
av detta inventerande och analyserande arbete bör utredningen utmynna i
ställningstagande och rekommendationer i de många frågor komplexet omfattar,
bl. a. följande: femdagarsveckans tillämpning under hela läsåret eller blott
delar därav; eventuellt behov av att undantaga vissa typer av skolor vid ett mera
allmänt genomförande; samtidigt eller successivt genomförande över hela landet
och i olika skolformer; den närmare ordningen för ett genomförande; förändringar
i skolarbetets organisation, som bör vidtagas i samband med ett allmänt
genomförande av femdagarsvecka, med särskilt beaktande även från andra
286
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 48
synpunkter av frågan om läsårets längd och ferietidens fördelning; likformighet
eller variationer mellan olika skolformer och inom en och samma skolform i
fråga om olika anordningar för genomförande av femdagarsvecka, behovet och
lämpligheten av valfrihet i fråga om uppläggningen.
Den pågående försöksverksamheten på området är givetvis av central betydelse
för utredningsarbetet. Utredningen bör nära samarbeta med överstyrelserna
och andra i denna verksamhet engagerade parter. Inte minst är det av betydelse
att genom de parallellt med utredningsarbetet bedrivna försöken aktuella
frågeställningar så långt möjligt blir praktiskt prövade och belysta i verksamheten
på fältet liksom att rapporter över försöksarbetet utformas så, att de
ger största möjliga utbyte för utredningen.
Utredningens analys och överväganden bör avse samtliga skolformer under
skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning, sålunda exempelvis
även lärarutbildningsanstalterna och till dem knutna övningsskolor. Speciella
överväganden torde krävas beträffande skolor av internatform. I den mån utredningen
finner det berättigat, bör dess arbete vidare, efter samråd med vederbörande
centrala tillsynsmyndighet, kunna utvidgas även till att avse skolor
utanför överstyrelsernas verksamhetsområde på det åldersstadium, som motsvarar
den obligatoriska skolan, och på det gymnasiala åldersstadiet.
En självklar utgångspunkt för övervägandena är elevernas bästa, deras hälsa,
utveckling och omvårdnad, deras utbildning och allsidiga fostran i övrigt. Alla
relevanta omständigheter måste vägas mot varandra och ses mot bakgrunden av
den förändrade situation som håller på att växa fram ute i arbetslivet. Frågorna
om en förkortad arbetsvecka och om en samordning av skolornas lärotider bör
inte ges en sådan förgrundsställning, att man därmed äventyrar skolarbetets mål
och syfte. Som en allmän princip för övervägandena bör gälla att inga rubbningar
skall ske i fråga om målet och slutnivån för respektive utbildning eller
för enskilda ämnen. I en del fall kan måhända en berättigad modernisering av
gällande läroplan och en effektivering av undervisningsmetoderna ge något utrymme
för en reducering av timplanen, men detta torde med försiktighet få prövas
från fall till fall. I fråga om grundskolan har, såsom tidigare framgått, vid
avvägningen av timtalen en viss hänsyn tagits även till den alltmer aktuella frågan
om femdagarsvecka; någon egentlig timplanereducering bör utredningen ej
räkna med. För gymnasiets del väntas förslag om nya läroplaner m. m. inom en
relativt snar framtid.
Utredningen bör ges fria händer att bl. a. i det av mig förut angivna samordningssyftet
pröva frågan om läsårets längd och fördelning för olika skolformer.
Här är bl. a. att beakta olika skolformers anordningar för inträdes- och flyttningsprövningar.
I fråga om lärotiderna bör i viss mån erfarenheter från andra
länder kunna vara av intresse för utredningen. Beträffande lektionernas längd
vill jag här erinra om att denna fråga för grundskolans del i viss mån prövas i
de försök, som nu pågår rörande klassföreståndarfrågan på högstadiet. Med anknytning
närmast till den i försöksverksamheten vanliga anordningen att inskränka
friluftsdagarnas antal bör vidare betonas skolans ansvar för och aktiva medverkan
i elevernas allsidiga fostran, där bland mycket annat gemenskapen i aktiviteter
av olika slag utanför skolans väggar spelar en långt ifrån obetydlig roll.
För yrkesutbildningens del synes problemen kring femdagarsveckan och läsåret
från vissa synpunkter svårare att lösa än beträffande den allmänna skolan.
I yrkesskolan kan variationer förekomma ifråga om läsårets längd, veckotim
-
287
IE: 48
Riksdagsberättelsen år 196A
talet och lektionernas längd. Lärotiderna är genomgående längre än inom det
allmänna skolväsendet. Inom yrkesskolan blir sålunda i vissa fall det tidsmässiga
utrymmet för anordningar, som skulle behöva vidtagas för att förkorta arbetsveckan,
avsevärt mindre än inom andra skolformer, om utbildningens omfång
skall hållas intakt. Behovet av en närmare samordning av lärotiderna med
andra skolformer förtjänar även här att uppmärksammas. Yrkesutbildningens
nära anknytning till näringslivets olika områden kan vidare för skolans del föranleda
ett starkt beroende av hur arbetstiderna är ordnade inom speciella områden
av näringslivet. Den utredning som här är aktuell, bör emellertid inte avse
överväganden om yrkesutbildningens uppläggning och organisation. Det är min
avsikt att senare föranstalta om en allsidig utredning av yrkesutbildningen. Dessa
båda utredningar torde gemensamt böra överväga spörsmålen om lärotiderna
för yrkesskolans del.
I anslutning till såväl de nyss redovisade bedömningarna om arbetsbelastningen
vid femdagarsvecka som de berörda spörsmålen om läsårets längd vill
jag vidare erinra om att de anordningar, som hittills vidtagits inom försöksverksamheten
med femdagarsvecka, i regel torde ha inneburit en minskning av lärarnas
totala tjänstgöring. Detta förhållande påpekades i ett utlåtande av statskontoret
redan vid försöksverksamhetens början och har även berörts i uttalanden
från vissa instanser inom Stockholms stads förvaltning vid de överväganden,
som föregick stadens tidigare omnämnda framställning. Även frågor av
denna art bör givetvis klarläggas i utredningen. I fråga om lärarna liksom också
andra personalkategorier inom skolan torde ett genomförande av femdagarsvecka
få betydelse för tjänstgörings- och anställningsvillkorens utformning. Förhållandena
för exempelvis rektorer och tillsynslärare, vaktmästare, skolsköterskor
och skohnåltidspersonal behöver sålunda belysas. I anslutning till vad nu
berörts bör vidare framhållas, att till utredningsuppgifterna hör att över huvud
taget belysa de ekonomiska konsekvenserna för stat och kommun vid ett genomförande
— helt eller delvis — av fem dagars arbetsvecka i skolan. Yissa minskade
utgifter uppkommer i fråga om kostnader exempelvis för skolmåltider,
medan på andra punkter kostnadsökningar torde kunna ifrågakomma.
Ett område, där bl. a. kostnadskonsekvenser torde vara att förutse och där
svårigheterna över huvud taget torde behöva undersökas grundligare än som
kunnat ske genom hittills föreliggande försöksrapporter, avser skollokalerna. Belastningen
på exempelvis institutionslokaler blir starkt beroende av hur läsåret
utformas vid tillämpning av femdagarsvecka. Nära sammanhängande med
bl. a. lokalproblemen är spörsmål om schemaläggningen. Frågan om ett s. k.
cirkulationsschema torde här vara av intresse. Jag vill vidare i detta sammanhang
erinra om skolberedningens uttalande, att problemet med återläsning av
den genom lördagsledigheten förlorade undervisningstiden borde angripas helt
förutsättningslöst, och om vad beredningen därvid anförde om den faktiska undervisningstiden
och de skriftliga proven.
Frågan om lokaltillgången har också en viss motsvarighet på den personella
sidan. En förkortning av arbetsveckan kan, i synnerhet om den utan förändring
av läsårets längd samtidigt innebär en sammanpressning av veckoschemat i
sort sett från sex till fem dagar, för lärarna medföra minskade möjligheter och
en minskad benägenhet att åtaga sig övertimmar, vilket skulle innebära en viss
försämring av lärartillgången. För det icke-obligatoriska skolväsendets del bör
utredningen bl. a. av detta skäl, så långt ske kan, klarlägga i vilken mån ett
genomförande av femdagarsveckan skulle kunna inverka på ökningstakten i frå
-
288
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I Es 48
ga om utbildningskapaciteten samt framlägga därav eventuellt påkallade förslag.
De hittills nämnda exemplen på svårigheter och problem, som bör behandlas
i utredningen, har huvudsakligen gällt interna skolproblem. Frågan om femdagarsvecka
i skolorna berör emellertid, såsom skolberedningen framhållit, inte
endast pedagogiska, skolhygieniska och organisatoriska problem. Den har också
i hög grad allmänt sociala, samhällsekonomiska och arbetsmarknadsmässiga
aspekter. Även om min avsikt är att den nu föreslagna utredningen i första hand
skall ägna sin uppmärksamhet åt de praktiskt betonade problem, som hänför
sig till situationen inom skolan, så anser jag det dock lämpligt att genom denna
utredning också införskaffas ett underlag för de slutliga bedömningarna av
problemet även ur andra, mindre skolmässigt avgränsade aspekter. De sakkunnigas
överväganden om ett allmänt genomförande av femdagarsvecka i skolan
och om den närmare ordningen för ett genomförande bör bl. a. grundas på undersökningar
om femdagarsveckans aktuella och väntade tillämpning på arbetsmarknaden.
Det är inte min avsikt att de sakkunniga skulle genomföra några
egna primärundersökningar på detta område. Jag förutsätter, att utredningen
genom aktivt bistånd från arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens parter
i övrigt skall kunna redovisa en tillförlitlig överblick över utvecklingen inom
arbetsmarknaden i stort i denna fråga.
Den sociala sidan av frågekomplexet gäller i stort sett hur den friställda veckodagen
kan och kommer att utnyttjas av eleverna, vilka resurser som finns att bereda
dem meningsfylld sysselsättning och att motverka de avigsidor, som kan
framträda som en följd av bristande sysselsättning och tillsyn samt hur i synnerhet
föräldrar, som inte själva är lediga denna veckodag, ser på fördelarna och nackdelarna
med den förkortade skolveckan. Även de risker, som kan föreligga för
att eleverna utnyttjar ledigheten till avlönat arbete i en utsträckning som inte
är försvarlig med hänsyn till hälsa och skolarbete, bör undersökas, varvid samtidigt
bör beaktas de ökade möjligheterna till praktiktjänstgöring, som kan vara
värdefull för elevernas studieval och fortsatta utbildning eller yrkesverksamhet.
Speciellt i dessa frågor torde ett mer omfattande och nyanserat rapportmaterial
från den nu vidgade försöksverksamheten vara av stor betydelse. Som
komplement härtill synes det mig kunna vara lämpligt att de sakkunniga ingående
överlägger dels med berörda centrala myndigheter och organisationer,
dels på det lokala planet med exempelvis företrädare för skolan och skolhälsovården,
föräldraföreningar, barnavårdsnämnd och polismyndighet på några representativa
orter, där man under en längre period hunnit samla erfarenheter av
följderna av skolans femdagarsvecka. På dessa olika vägar synes det vara möjligt
att få en god bild även av den sociala sidan av problemet och att få ett begrepp
om de åtgärder, som eventuellt behöver vidtagas för att motverka eller
eliminera avigsidorna vid ett genomförande av en förkortad skolvecka. Med
hänsyn till vad jag i det föregående anfört om skolans ansvar för och aktiva
medverkan i elevernas allsidiga fostran, bör i detta sammanhang bl. a. övervägas,
huruvida den från undervisning friställda veckodagen skall lämnas utanför all
aktivitet från skolans sida, eller om inom skolans ram ändamålsenliga insatser
kan och bör göras i här berörda avseende.
De bemyndiganden att medge försök med femdagarsvecka och försök med
planeringsdagar, som senast lämnats, avser som nämnts en försöksperiod t. o. m.
läsåret 1964/65. Om utredningen, såsom rimligt är, i sitt arbete skall kunna i
full utsträckning tillgodogöra sig erfarenheterna av åtminstone försöksåren 1962/
64 och därefter framlägga sina resultat och förslag, kan det eventuellt främst
10 Iiihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
RikHdaKHbernttclscn
289
IE: 48
Riksdagsberättelsen år 196b
av praktiska skäl bli aktuellt att i avvaktan på de slutliga ställningstagandena
överväga en förlängning av försöksperioden. Jag förutsätter, att överstyrelserna
och utredningen i samråd i god tid överväger och hos Kungl. Maj:t anmäler
denna fråga.
Jag har tidigare berört angelägenheten av att utredningen samarbetar med de
båda överstyrelserna på skolans område. Även med vissa nu pågående utredningar
torde kontakt vara nödvändig. Så torde speciellt vara fallet beträffande
gymnasieutredningen och fackskoleutredningen. I anslutning till gjorda uttalanden
i propositionen 1962:54 kommer jag senare att ta upp frågan om en utredning
i syfte att närmare undersöka lärarnas arbetsförhållanden. Också med denna
planerade utredning torde ett samarbete kunna vara påkallat i sådana tidigare
berörda frågor som de om femdagarsveckans inverkan på lärarnas tjänstgörings-
och anställningsförhållanden.
Vid sina uttalanden om femdagarsveckan i skolan framhöll skolberedningen
som sin åsikt, att storleken av den särskilda kommitté, som borde tillsättas för
att utreda frågan, borde kunna begränsas och till övervägande del bestå av experter.
Jag delar helt denna uppfattning. Efter olika överväganden har jag stannat
för att föreslå en sakkunniggrupp på högst sex personer. Dessa sakkunniga
bör givetvis erhålla erforderligt biträde av sekreterare och experter. Såsom tidigare
framgått, förutsätter jag också samarbete och överläggningar med olika av
frågan berörda instanser.
Utredningen har under tiden den 7 maj—den 31 oktober 1963 hållit 4
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1964.
49. 1963 års bibelkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 februari och den
5 april 1963 för att verkställa utredning rörande förutsättningarna för en ny
bibelöversättning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mars 1963):
Quensel, N. J. E., f. d. president, ordförande;
Edlund, C. A. E., domprost;
Eeg-Olofsson, A. O. C., lektor;
Gierow, K. R. K„ författare;
Riesenfeld, E. H., professor;
Ståhle, C. I., professor;
Wifstrand, S. A., professor.
Sekreterare:
Olsson, Birger O., teol. kand. och fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, J. M., förste kanslisekreterare (vissa sekreterargöromål).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (biträdande sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet af Geijerstam till statsrådsprotokollet
den 1 februari 1963):
290
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 49
En utredning av det slag riksdagen uttalat sig för bör nu komma till stånd.
Av flera skäl, inte minst praktiska sådana, synes denna utredning i huvudsak
böra begränsas till att avse de olika spörsmål och problem som är förknippade
med en nyöversättning eller en modernisering av den nuvarande editionen av
Nya testamentet. Huruvida arbetet bör utsträckas till att avse motsvarande frågor
beträffande andra delar av bibeln är en fråga, till vilken lämpligen bör tagas
ställning först sedan redovisning skett av resultat och slutsatser rörande Nya
testamentet. Utredningen torde emellertid kortfattat få anmäla sina allmänna
synpunkter på detta spörsmål.
Beträffande den allmänna inriktningen av utredningen kan jag i övrigt i allt
väsentligt ansluta mig till vad allmänna beredningsutskottet anfört. Kommittén
bör alltså pröva i vad mån och i vilka avseenden en nyöversättning eller en
modernisering av den nuvarande editionen behövs för att bibeln skall kunna
fylla sina uppgifter i kyrka och kyrkosamfund samt i vårt religiösa och kulturella
liv. En primär uppgift bör därvid vara att tillhandahålla underlag för en
bedömning, huruvida det med hänsyn till nyare vetenskapliga rön inom exegetiken,
språkforskningen och andra aktuella forskningsområden samt den allmänna
språkutvecklingen finnes ett klart påvisbart behov av en nyöversättning
eller modernisering. Till grund för prövningen kan emellertid inte enbart läggas
nu nämnda omständigheter. Vid bedömningen av behovet måste beaktas, att en
god och riktig bibelöversättning i en tillgänglig och värdig språkdräkt som nyss
antytts inte bara är av väsentlig betydelse för kyrkan och kyrkosamfunden utan
av ett stort allmänt kulturellt intresse.
Bibeln har en skiftande användning; både som religiös urkund och som litterärt
dokument läses den och skall den kunna förstås av människor med vitt
skilda förutsättningar och utgångspunkter. Såsom framhölls i en interpellationsdebatt
vid föregående års riksdag aktualiseras också frågan, om det verkligen
är möjligt att tillgodose olika önskemål och behov genom en enda ny översättning.
Det ifrågasattes vid tillfället, om det inte fordrades skilda översättningar
för olika kategorier av läsare, t. ex. för bruk i kyrkorna och bruk i undervisningen.
I debatten framhölls, att man vidare kunde tänka sig ett behov av en
litterärt särpräglad översättning eller en särskild översättning för ungdom.
Utredningens prövning bör självfallet inte endast avse behovsfrågan och vad
därmed enligt vad nu sagts äger samband utan också principer och närmare
riktlinjer för att tillgodose skilda behov.
Till nu anförda allmänna synpunkter på hur utredningsarbetet bör inriktas
får jag foga vissa närmare kommentarer.
Bland de spörsmål, som utredningen bör upptaga till närmare behandling, kan
i anslutning till de av riksdagsutskottet redovisade skälen i första hand nämnas
frågan, i vilken utsträckning handskriftsfynd och nya insikter på textkritikens
område leder till bedömandet, att den nuvarande bibelöversättningen uppvisar
bristande överensstämmelse med numera vedertagen uppfattning om grundtexten.
En redovisning bör ske av nya läsarters antal och deras betydelse för denna
fråga, ävensom av tidigare kända men föga beaktade läsarter, vilka nu genom
nyfynden fått ökad vikt. Detta bör kunna åstadkommas medelst punktundersökningar.
I anslutning härtill gäller det att pröva i vilken omfattning framstegen i fråga
om tolkningen och förståelsen av grundtexten kan tillgodogöras vid en nyöversättning
eller modernisering. Även i detta avseende torde punktundersökningar
kunna utföras och redovisas. Fråga uppkommer även hur olika förekommande
291
IE: 49
Riksdagsberättelsen år 1964
stilarter kan återges på svenskt språk. För besvarande av denna fråga torde krävas
provöversättningar av exempel på olika stilformer. I detta liksom i andra
sammanhang när det gäller provöversättningar bör, där så är möjligt och lämpligt,
redan utförda sådana beaktas vid utredningen.
Även problematiken i själva överförandet av bibeltext till modernt språk har
på senare tid gjorts till föremål för undersökningar och fått ny belysning både
genom de resultat som den vetenskapliga semantiken kommit till och genom
de erfarenheter som vunnits genom metodiskt organiserade översättningsföretag
av olika slag. Med utnyttjande av dessa resultat och erfarenheter bör utredningen
undersöka, efter vilka principer ett översättnings- eller moderniseringsarbete
skall kunna uppläggas. Här bör bl. a. diskuteras problem rörande ordagrann
och fri översättning.
Vad så gäller den svenska språkdräkten får de eventuella svagheterna och
egenheterna i 1917 års bibelöversättning anses utgöra ett mindre vägande skäl
för åtgärder. Av större intresse synes i stället vara, att det svenska språket under
detta sekel förändrats i sådan omfattning, att språkformen i den nuvarande
översättningen inte längre framstår som lättillgänglig och naturlig. För ungdomen
måste språket på många punkter te sig ålderdomligt och dunkelt beträffande
ordval, böjningsformer och satsbildning. Den snabba språkförändringen har
gjort att en huvuduppgift för utredningen bör vara att undersöka, om det är
möjligt att göra bibeln mera tillgänglig för nya generationer. I samband härmed
bör övervägas, i vilken utsträckning språkförändringar som skett under det senaste
halvseklet stadgat sig såsom fast, allmänt godtagbart språkbruk och om det
är möjligt att förutse, efter vilka linjer fortsatta förändringar kommer att äga
rum. Särskild uppmärksamhet bör ögnas de förskjutningar i det inbördes förhållandet
mellan språkets stilarter som allmänt anses vara en för senare tid speciell
företeelse. Man bör i detta sammanhang överväga vad som kan åstadkommas
med olika typer av översättningar och vilken vinning de medför i nuvarande
språksituation, jämfört med 1917 års översättning. Av betydelse är härvidlag vilka
behov en nyöversättning skall kunna tillgodose (exempelvis liturgisk läsning,
enskild läsning, undervisning). Detta bör belysas bl. a. med parallella provöversättningar
av identiska textpartier. Härvid bör det kunna bli aktuellt att anlita
inte bara experter på exegetikens och språkvetenskapens område utan även
skönlitterära författare.
De hittills i vårt land brukade kyrkobiblarna har haft statlig auktorisation. Det
kan i nuvarande läge i och för sig te sig naturligt att också en framtida ny utgåva,
som grundar sig på ett under det allmännas ansvar utfört arbete, fastställes
i samma ordning som hittills skett. Vägande skäl talar också för att en ny
utgåva i sin helhet träder i stället för vår nuvarande edition. Även om denna
målsättning således bör vara den primära, synes dock hithörande frågor böra
vid utredningen något närmare belysas mot bakgrunden av bl. a. de omständigheter
beträffande språkets differentiering, som tidigare berörts, och vilka behov
en ny edition synes böra främst tillgodose. Härvid bör, som jag redan antytt,
prövas frågan om vi i framtiden bör ha flera olika typer av bibelöversättningar.
I anslutning härtill bör bedömas, om översättningen skall auktoriseras
samt vilken karaktär auktorisationen i så fall bör givas.
De är angeläget att uppmärksamhet ägnas åt de för utredningsarbetet betydelsefulla
problemens behandling även i övriga nordiska länder samt på andra
håll i världen.
En viktig fråga vid utredningen är vilka personella resurser som kan finnas
292
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 50
att tillgå för en nyöversättning eller modernisering varom senare kan bli fråga.
Vidare bör övervägas och föreslås riktlinjer för hur ett dylikt arbete bör organiseras.
Utredningen bör även redovisa beräknade kostnader härför.
Kommittén har under tiden till och med utgången av oktober 1963 hållit
4 sammanträden under tillhopa fem sammanträdesdagar.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1964.
50. Utredningen rörande förbud mot utförsel ur riket av värdefulla konst
och
kulturföremål
Tillkallad enligt Kungl. Maj:t bemyndigande den 15 februari 1963 för
att verkställa utredning rörande förbud mot utförsel ur riket av värdefulla
konst- och kulturföremål och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 februari 1963):
Eckerberg, E. L., regeringsråd.
Experter:
Aronowitsch, G., direktör;
Berg, G., professor;
Berthelson, G. B., t. f. överantikvarie;
Jansson, N. L., regeringsrättssekreterare;
Jägerskiöld, E. O. H., arkivråd;
Lindberg, S. G., förste bibliotekarie;
von Malmborg, B. F., förste intendent.
Sekreterare:
Lind af Hageby, G. K. L., hovrättsfiskal.
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm 2, tel. 21 43 54 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
15 februari 1963):
I proposition (nr 5) till årets riksdag har Kungl. Maj:t framlagt förslag om
avveckling av fideikommissen. På vissa fideikommiss finnes betydande kulturvärden
avseende både fast och lös egendom. Till dem hör slott och andra herrgårdsbyggnader
med parker och trädgårdsanläggningar samt möbler, konstverk,
arkivalier, bibliotek, vapensamlingar m. m.
En avveckling av fideikommissen leder till att egendom, som för närvarande
ingår i fideikommissen, framdeles utan hinder av fideikommissbandet kan bli
föremål för försäljning. Detta aktualiserar frågan om behovet av regler till skydd
för de i fideikommissen ingående kulturvärdena. I propositionen föreslås bl. a.
att aktiebolag skall kunna bildas på grundval av de större jord- och skogsfideikommissen.
I samband därmed anförs, att de fasta kulturvärdena — d. v. s. byggnader,
trädgårdar och parkanläggningar — vid en sådan bolagsbildning kan
beräknas komma att ingå i bolagsegendomen och således erhålla vård och underhåll
samt att härigenom och genom gällande lagstiftning om expropriation
och om byggnadsminnen ett relativt gott skydd beredes de fasta kulturvärdena.
I fråga om samlingar av möbler, tavlor, böcker och andra föremål av särskilt
293
IE: 50
Riksdagsberättelsen år 196t
kulturhistoriskt värde föreslås i samma proposition i enlighet med ett av fideikommissutredningen
framlagt förslag, att kronan eller kulturvårdande institution
skall erhålla inlösningsrätt. I särskild proposition (nr 26) föreslås regler
om befrielse från eller nedsättning av arvsskatt för att främja vård av fideikommissens
kulturvärden. Beträffande ytterligare åtgärder för att bevara fideikommissens
kulturvärden anför statsrådet och chefen för justitiedepartementet i
förenämnda proposition nr 5 följande.
Vad beträffar kulturvården har utredningen slutligen tagit upp ett problem,
som är av mera allmän karaktär men som får särskild aktualitet genom fideikommissavvecklingen
och den därav följande risken för skingring av lösa kulturföremål
av olika slag. Sålunda har utredningen framhållit, att behov kan
uppkomma att utsträcka det förbud som enligt kungörelsen den 6 maj 1927 gäller
mot utförsel från riket av vissa äldre kulturföremål, huvudsakligen av trä,
till att avse även andra slag av lösa kulturföremål. Risken för att framför allt
enstaka konstföremål av stort värde kommer att lämna landet vid avveckling
av fideikommissen har starkt betonats av chefen för nationalmuseum. De sålunda
uttalade farhågorna är enligt min mening grundade. Frågan om åtgärder härvidlag
- vilka såsom antytts icke endast bör ses mot bakgrunden av avvecklingen
av fideikommissen — kommer att upptagas till behandling inom berörda
departement.
överintendenten och chefen för nationalmuseet har i skrivelse till finansdepartementet
den 19 januari 1963 hemställt, att i anslutning till lagstiftningen om
fideikommissens avveckling måtte utfärdas dels föreskrifter med förbud mot utförsel
ur riket av konstföremål överhuvudtaget dels ock bestämmelser om inlösen
av de från fideikommissen härrörande konstskatterna av särskilt värde för
vårt land.
I förenämnda kungörelse den 6 maj 1927 (nr 129) har Kungl. Maj:t för att
inom Sverige bevara äldre föremål utgörande prov på framförallt bygde- och
allmogekultur efter riksdagens hörande utfärdat förbud mot utförsel från riket
av vissa kulturföremål, tillverkade före 1860. Kungörelsen avser möbler och husgeråd
av trä, även i förening med annat ämne, byggnader och byggnadsdelar
samt till byggnader hörande inredningsföremål såsom friser, paneler, takmålningar
och kakelugnar m. m.
Av det anförda framgår, att i anledning av fideikommissavvecklingen risk
förefinnes att enstaka konst- och kulturföremål, i synnerhet sådana med högt
värde, kan komma att utföras ur landet. Förhållandena på den internationella
marknaden gör denna risk särskilt beaktansvärd. En sådan utförsel skulle, om
den blev av mera betydande omfattning, innebära allvarliga förluster för det
svenska kulturarvet. Det kan ifrågasättas om icke det sagda äger tillämpning
även beträffande andra kulturföremål än sådana, som ingår i fideikommissen”
Jag anser det därför nödvändigt, att det undersökes vilka åtgärder som kan
och bör vidtagas för att förhindra en omfattande utförsel ur riket av värdefulla
konst- och kulturföremål. Denna undersökning, som ej bör begränsas till fideikommissegendom,
torde lämpligen verkställas genom en särskild utredningsman.
Vid undersökningen skall naturligen först och främst till behandling upptagas
frågan vilka regler som erfordras för att förhindra utförsel av konst- och
kulturföremål av svenskt urspung. Utredningsmannen bör emellertid även utreda
behovet av skydd för föremål av främmande ursprung i synnerhet ifråga
om sådana med stark anknytning till Sverige.
294
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I El 51
Behovet av skydd i här angivet hänseende torde i huvudsak avse äldre föremål.
En väsentlig uppgift för undersökningen får därför anses vara att söka bestämma
tillämpningsområdet för de ifrågasatta reglerna i vad avser berörda
föremåls ålder. .
Vid utredningen bör fogas förslag till de bestämmelser, som utredningsmannen
må anse erforderliga.
Utredningen har fram till den 30 oktober 1963 hållit 3 sammanträden.
Utredningens uppdrag beräknas kunna slutföras under första halvåret
1964.
51. Utredning rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions och
televisionens områden m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars 1963 för att
verkställa utredning rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions
och televisionens områden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 mars
1963):
Lutteman, S. E., borgmästare, ordförande;
Bergman, G. M., professor;
Lauritzen, B., fil. lic.;
Rembe, R., ombudsman;
Torsslow, S., fil. doktor;
Uhlin, N. L., teknisk direktör;
Unsgaard, H., utbildningschef.
Sekreterare:
Hilton, H., sekreterare i Handelns arbetsgivareorganisation.
Lokal: Handelns arbetsgivareorganisation, Birger Jarlsgatan 53, Stockholm
C; tel. 24 30 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
12 mars 1963):
1955 års provinsteaterutredning har i sitt i september 1961 avlämnade andra
betänkande Den sceniska utbildningen (stencilerat) behandlat frågan om grundutbildning
för skådespelare. Utredningen framhöll, att utbildningsfrågan nu är
ett av svensk teaters allvarligaste problem. Det räckte emellertid inte enligt utredningen
att därvidlag uppmärksamma den grundläggande skådespelarutbildningen.
Ett klart dokumenterat behov ansågs av utredningen föreligga av en
högre utbildningsform, som i sig skulle innesluta dels vidareutbildning av skådespelare,
dels specialutbildning för en rad andra yrkesgrupper inom teaterns
värld, för vilka organiserad utbildning ej funnes att tillgå, såsom för regissörer,
dramaturger, dramatiker, kritiker och dekoratörer. Utredningen underströk även
behovet av utbildning för en rad motsvarande yrkesgrupper inom filmens, radions
och televisionens områden. Utredningen ansåg, att frågan om en central
utbildningsanstalt med uppgift att svara för en differentierad högre utbildning
både för teaterns och andra här berörda medias behov borde med det snaraste
295
I Et 51
Riksdagsberättelsen år 196b
bringas till sin lösning. Att närmare ingå på de spörsmål, som sammanhänger
med frågan om eh sådan central utbildningsanstalt, ansåg provinsteaterutredningen
irtte ligga inom ramen för sitt uppdrag utan förordade, att uppgiften
borde anförtros en särskild utredning.
Vid remissbehandlingen av provinsteaterutredningens betänkande har samtliga
de remissorgan, som uttalat sig med anledning av utredningens förslag på denna
punkt, understrukit behovet av den förordade särskilda utredningen.
Utbildningsproblemet inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden
har tilldragit sig en växande uppmärksamhet och i olika sammanhang
givit anledning till förberedande undersökningar och förslag. Provinsteaterutredningens
förslag om en förstärkning av den grundläggande sceniska utbildningen
prövas för närvarande inom ecklesiastikdepartementet. Samtidigt föreligger
— som framgår av den lämnade redogörelsen — eh rad förslag med sikte
på ytterligare utbildningsformer för teatern, filmen, radion och televisionen och
önskemål om en särskild utredning av hela detta frågekomplex. Även för egen
del är jag övertygad om att det är angeläget, att en sådan utredning nu kommer
till stånd.
Särskilda sakkunniga bör sålunda tillkallas för att i första hand göra en så
vitt möjligt fullständig inventering av utbildningsbehovet för yrkesutövare inom
teatern och nyssnämnda massmedia. Inventeringen bör ske i samråd med berörda
organisationer på området och med beaktande av möjliga förändringar i den
framtida efterfrågan på arbetskraft av här avsett slag, bl. a. till följd av olika
massmedias ökade roll i samhällslivet. Det torde finnas anledning räkna med
att ur arbetsmarknadssynpunkt ogynnsamma verkningar kan komma att göra sig
gällande — liksom fallet varit inom skådespelaryrket — om en växande efterfrågan
absorberar ungdomar som inte fått tillräcklig specialutbildning för att
kunna i längden göra sig gällande i yrket. Genom en sådan inventering bör de
sakkunniga söka svar på frågorna vilka kategorier av yrkesutövare, som bör beredas
utbildning, och vilket samlat rekryteringsbehov till dessa yrken utbildningen
bör tillgodose.
När det gäller rekryteringen till de ifrågasatta nya utbildningsvägarna bör
kravet på en tillräcklig förutbildning, särskilt i allmänbildande ämnen, vägas
mot betydelsen av att den öppenhet, som hittills kännetecknat karriären inom
teatern och här berörda massmedia, så långt möjligt bevaras samt mot den relativa
knappheten i ett litet land på artistiska begåvningar.
De sakkunniga bör vidare ta ställning till utbildningens omfattning och utformning.
Vid undervisningens planläggning bör utredningen bl. a. beakta behovet
av och möjligheterna för praktiska övningar inom de institutioner, som
svarar för produktionen på de olika av utbildningen berörda områdena, liksom
till dessa institutioners synpunkter på s. k. internutbildning.
För att de sakkunniga skall kunna ta ställning till utbildningens närmare utformning
i olika hänseenden synes det lämpligt, att material införskaffas från
liknande utbildningsanstalter i utlandet. Samtidigt är det angeläget att utvecklingen
i de olika nordiska länderna beaktas för att tillvarataga möjligheterna
till en nordisk samordning på längre sikt. De sakkunniga bör därför närmare
informera sig om pågående utveckling och utredningsarbete på detta område i
de övriga nordiska länderna och hålla fortlöpande kontakt därmed.
Redan kända förhållanden utomlands bekräftar en uppfattning, söm kommit
till uttryck i en rad här åberopade yttranden, nämligen att det är önskvärt att
296
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 52
samordna undervisningen för många av de yrkesgrupper, vilka anses böra omfattas
av utbildningen. Vid ett slutligt ställningstagande till de organisatoriska
formerna för utbildningen bör de sakkunniga dock förutsättninglöst pröva, vilka
delar av denna som lämpligen bör förläggas till en särskild utbildningsanstalt
och vilka som eventuellt bör tillgodoses i annan form. Likaledes bör de
sakkunniga beakta sambandet mellan här aktuella nya utbildningsvägar och
existerande fasta eller provisoriska former för grundutbildning av skådespelare.
Målsättningen bör vara att inom alla här berörda områden skapa ett fullständigt
och sammanhängande mönster för utbildningen. Samtidigt är det nödvändigt,
att de sakkunniga vid bedömningen av de organisatoriska formerna tar hänsyn
till existerande eller under utredningens gång tillkommande utbildningsinstitutioner
på området. För den händelse avtal träffas mellan en av Kungl. Maj:t utsedd
förhandlingsdelegation och den svenska filmbranschens organisationer om
upprättande av ett svenskt filminstitut med uppgifter även på utbildningens område
och detta avtal i vederbörlig ordning godkännes, bör nära samråd äga rum
mellan utredningen och detta instituts ledning.
Även om utredningen i sitt arbete främst bör inrikta sig på att finna praktiska
lösningar av utbildningsfrågorna, finner jag det lämpligt, att utredningen —
åtminstone för ett principiellt ställningstagande — även överväger, i vilken omfattning
och i vilka former forskning, som sammanhänger med utbildningsområdet,
bör bedrivas. Samråd bör i denna del ske med 1960 års radioutredning.
Utredningen bör även överväga frågan om förläggningen av den ifrågasatta
utbildningsverksamheten. Jag vill i detta sammanhang erinra om att diskussioner
förts om möjligheterna att utnyttja det s. k. Kronobageriet vid Sibyllegatan
i Stockholm för teaterutbildning. Det synes mig lämpligt, att utredningen i
första hand undersöker, om tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen kan åstadkommas
inom denna fastighet. Skulle så vara fallet, torde det få ankomma på
utredningen att uppgöra förslag till lokalprogram. Om emellertid Kronobageriets
lokaler inte visar sig lämpliga att utnyttja för ändamålet, bör utredningen vara
oförhindrad att söka andra framkomliga vägar. Utredningsarbetet bör i dessa
delar bedrivas i nära samarbete med byggnadsstyrelsen.
De sakkunniga bör eftersträva att utförligt belysa de ekonomiska konsekvenserna
av sina förslag.
Kommittén har intill den 31 oktober 1963 sammanträtt 3 gånger.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1964.
52. Utredningen om vissa marinbiologiska fältstationer, m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1963 för att
verkställa viss överarbetning av den s. k. fältstationsutredningen:
Hult, N. E. J., överdirektör.
Experter:
Jägersten, K. G. M., professor;
Nyholm, K.-G., professor;
Silén, L. K. P., professor.
Sekreterare:
Wikland, L. E:son, byråchef.
10t Bihang till riksdagens protokoll tOGU. 1 samt.
KiksdnKHberätteUen
297
I E: 52
Riksdagsberättelsen år 196i
Lokal: Fiskeristyrelsen, Göteborg 5, tel. 031/17 08 50.
Vid uppdragets fullgörande har utredningen att beakta innehållet i en
inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria angående viss överarbetning av den s. k. fältsiationsutredningen:
-
På utredningsmannen bör det ankomma att — efter närmare direktiv av chefen
för ecklesiastikdepartementet — undersöka möjligheterna att vid Klubbans
och Kristinebergs stationer anordna ett ökat antal utbildningsplatser i ämnet
zoologi, att — om undersökningen visar, att förevarande stationer kan byggas
ut i tillräcklig omfattning — framlägga de förslag rörande utbyggnaden, som
kan vara påkallade samt att — om undersökningen visar, att förevarande stationer
icke kan byggas ut för hela den erforderliga utbildningskapaciteten —
föreslå de åtgärder, som kan erfordras utöver en utbyggnad av ifrågavarande
stationer för att den önskade kapaciteten skall kunna tillgodoses. I detta sammanhang
torde få erinras om att i direktiven för utredningen rörande organisationen
av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet m. m. framhållits, att de lokaler,
som nu disponeras av fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil,
framdeles kan bli disponibla för annan verksamhet, bl. a. för marinbiologiska
stationer för den vid universiteten bedrivna forskningen. Utredningsmannen bör
hålla nära kontakt med nämnda utredning. Beträffande byggnadsfrågorna bör
överarbetningen ske i nära samarbete med byggnadsstyrelsen.
En grundläggande fråga för utredningsmannens arbete är under vilken del av
året undervisning kan bedrivas vid stationerna. För att kurser skall kunna bedrivas
under en större del av året än som räknats med i fältstationsutredningen
synes viss ändring av nu tillämpade studieplaner vara erforderlig. En översyn
av studieplanerna i sådant syfte bör verkställas av utredningsmannen i samråd
med berörda universitetsmyndigheter.
Statskontoret och fiskeristyrelsen har — såsom nämnts i ovan refererade departementschefsanförande
— framfört vissa synpunkter på fältstationernas organisatoriska
ställning. Utredningsmannen torde böra överväga huruvida någon
form av gemensam förvaltning av de berörda fältstationerna kan anses vara
ändamålsenlig. I sammanhanget torde få erinras om det nyligen av 1955 års
universitetsutredning framlagda betänkandet »Universitetens och högskolornas
organisation och förvaltning» (SOU 1963:9). Beträffande ökat utnyttjande m. m.
av Kristinebergs station förutsättes överenskommelse med Vetenskapsakademien.
Utredningsmannen bör därför framlägga erforderliga förslag i hithörande frågor
i samråd med akademien samt efter hörande av riksmuseiutredningen.
Utredningsmannens förslag rörande verksamhetens organisation vid här avsedda
stationer skall åtföljas av beräkningar av såväl investerings- som driftskostnader.
Arbetet bör bedrivas så, att i varje fall ett principförslag rörande totallösning
samt förslag rörande omedelbara åtgärder kan framläggas i sådan
tid, att de kan beaktas i budgetarbetet hösten 1963.
I tilläggsdirektiv den 10 maj 1963 har platsbehovet för de zoologiska
tvåbetygsstuderande närmare fixerats till 500 för universiteten i Uppsala,
Göteborg och Stockholm samt ett nytt lärosäte, och till 100 för universitetet
i Lund, vilket antal förutsetts skola beredas fältstationsundervisning
vid förenämnda institution i Helsingör.
298
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 53
Utredningsmannen har tillsammans med sekreteraren företagit studieresa
till befintliga fältstationer vid Gullmarsfjorden (Klubban, Kristineberg
och havsfiskelaboratoriet i Lysekil) samt den projekterade stationen
å T jämo.
överläggningar med utredningens experter har ägt rum i september 1963
samt med representanter för finans- och ecklesiastikdepartementen i samma
månad. Vidare har utredningsmannen konfererat med Vetenskapsakademiens
sekreterare, vattenfallsstyrelsens avdelning Byggnadsteknik beträffande
vissa barackfrågor samt med fångvårdsstyrelsens arbetsbyrå beträffande
samma frågor.
Utredningen har den 30 november 1963 avlämnat ett betänkande med
överarbetning av byggnadsstyrelsens förslag rörande vissa marinbiologiska
fältstationer (stencilerat, 1963: 12).
Utredningen beräknar slutföra sitt uppdrag under år 1964.
53. 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 mars 1963 för att
utföra visst i proposition 1963: 144 avsett utredningsarbete i samband med
omorganisationen av skolväsendets centrala ledning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 april 1963):
Löwbeer, H., statssekreterare, ordförande;
Montelius, J.-C. O. A., budgetsekreterare;
Orring, J. A., undervisningsråd;
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör;
Rudhe, R. S., byråchef;
Öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Caping, B. R., byrådirektör;
Ekblad, S. G., rättsavdelningschef;
Gårdstedt, H. B., skolinspektör;
Håkansson, H. E., förste byråinspektör;
Karlsson, Tore E., ombudsman;
Kolbjörn, G. E., länsskolinspcktör;
Landström, S.-S. H., sekreterare;
Larsson, M. Bergom, direktör;
Laurell, S. A., byrådirektör (fr. o. m. den 18 november 1963);
Sjöberg, O. T. E. V., byrådirektör (fr. o. m. den 18 november 1963);
Stenholm, Britta, skoldirektör;
Wahlström, K. Gunvor S., förste byråsekreterare;
299
IE: 53
Riksdagsberättelsen år 196i
Wernlund, Brita K., förste byråsekreterare;
Wiman, Anna, t. f. byråchef.
Sekreterare:
Nordin, G. E., byrådirektör.
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 29, Fack, Stockblm 8; tel.
22 24 00.
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta de direktiv, som
framgår av en inom ecklesiastikdepartementet med stöd av förenämnda bemyndigande
upprättad promemoria den 17 april 1963 rörande arbetsuppgifter
för organisationskommittén för skolväsendets centrala ledning m. m. Efter
en redogörelse för de i proposition 1963: 144 förordade riktlinjerna för
utformningen av skolväsendets centrala ledning m. m. anföres i promemorian:
På
organisationskommittén bör ankomma bl. a. följande uppgifter, varvid bör
beaktas det redan förefintliga utredningsmaterial på skilda punkter som — utöver
i 1955 års sakkunnigas betänkande SOU 1962: 28 — finns i främst skolöverstyrelsens,
yrkesöverstyrelsens och statskontorets remissyttranden i ärendet.
1. Precisering av ämbetsområdet
Särskilt gäller detta den del av det nya ämbetsverkets verksamhetsområde, som
nu ligger utanför skolöverstyrelsens och yrkesöverstyrelsens arbetsfält, dvs. yrkesutbildningen
på sjöfarts- och socialvårdsområdena, samt den ungdomsutbildning,
som hittills anordnats i särskilda former såsom omskolningskurser o. d.
men som nu skall inflyta i den reguljära yrkesutbildningen för ungdom. Därvid
observeras bl. a. vad departementschefen anfört (s. 92) om att det nya ämbetsverket
bör få tillräckliga möjligheter att såväl på längre sikt som i mera akuta
situationer avpassa utbildningen till föreliggande behov. Förslag bör även framläggas
beträffande formerna för det av departementschefen förordade (s. 91) förstärkta
samarbetet i omskolningsfrågor. Vidare bör uppmärksammas bl. a. ämbetsverkets
uppgifter beträffande yrkesutbildningen vid ungdomsvårdsskolor och
ungdomsfängelser (s. 93) samt i fråga om samverkan med skilda fackämbetsverk
(s. 94).
2. Precisering av arbetsuppgifterna
Kommittén bör närmare överväga vilka åligganden och initiativ av främst utvecklings-,
planerings-, samordnings- samt rationaliserings- och servicekaraktär,
som bör ankomma på det nya ämbetsverket, samt mot bakgrunden därav och av
resultatet av den ytterligare decentraliseringsundersökningen enligt p. 3 nedan
precisera verkets arbetsuppgifter. I samband därmed observeras bl. a. vad departementschefen
anfört (s. 102) om centralupphandlingen av undervisningsmateriel
m. m.
3. Decentralisering
Såsom departementschefen anfört (s. 102) fordras en förnyad detaljerad genomgång
av decentraliseringsfrågorna, varvid även mycket långtgående uppslag bör
prövas. Därvid bör särskilt observeras vad departementschefen uttalat om att beslutanderätten
bör förläggas så långt ned i instansordningen som möjligt och att
även möjligheterna att i ökad utsträckning flytta beslutanderätten från Kungl.
Maj:t till lägre instanser beaktas. Vidare bör uppmärksammas möjligheterna att
300
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 53
genom avskaffande av förekommande bestämmelser minska behovet av åtgärder
från statlig myndighets sida.
Förslag i decentraliseringsfrågor bör kunna framläggas sucessivt under utredningsarbetets
gång med inriktning på att all nu avsedd decentralisering skall ha
trätt i kraft senast den dag, då det nya ämbetsverket startar sin verksamhet.
4. Kansliorganisationen
Såsom inledningsvis angivits skall det nya ämbetsverket uppdelas på fem avdelningar
jämte en fristående rotel. Härutöver har departementschefen framhållit
som angeläget (s. 99), att antalet rotlar icke bör uppgå till mer än ca tjugo. Med
utgångspunkt häri bör kommittén utarbeta en detaljerad organisationsplan för
ämbetsverket med angivande av bl. a. ärendenas fördelning på de fem avdelningarna
och den fristående roteln samt på rotlar och — i erforderlig mån — underliggande
arbetsenheter m. m. inom de olika avdelningarna.
Kommittén har vidare att precisera personalbehovet för det nya ämbetsverket
och uppgöra en fullständig personalstat med angivande av karaktär och anställningsform
för varje tjänst och befattning. Då förhandlingar beträffande lönegradsplacering
av tjänsterna i det nya verket förutsättes ske enligt vedertagen ordning,
bör kommittén dock undvika att avge förslag i fråga om lönesättning.
Kommittén bör därjämte avge förslag hur tjänstetillsättningarna i samband med
omorganisationen skall ske och vilka åtgärder som med avseende därpå bör vidtas.
För den händelse personal inom de nuvarande myndigheterna inte skulle
kunna beredas anställning i det nya verket, bär kommittén att undersöka och
överväga de möjligheter som kan finnas att på annat håll inom statsförvaltningen
bereda vederbörande anställning samt föreslå de övergångsanordningar, som kan
bli betingade av organisationsförändringarna.
5. Länsskolnämnderna
Mot bakgrunden av de resultat, vartill övervägandena enligt p. 1—3 ovan leder,
har kommittén bl. a. att precisera länsskolnämndernas arbetsuppgifter samt pröva
personalbehovet vid dessa och frågan om eventuell ändring av nämndernas
sammansättning. Vidare bör kommittén söka nå en lösning av spörsmålet om
lämplig mellaninstansanordning beträffande Stockholms stad.
6. Lokalbehovet
Under utredningsarbetet bör kommittén samråda med byggnadsstyrelsen rörande
det sätt, på vilket lokalbehovet för det nya ämbetsverket skall tillgodoses. Därvid
bör observeras bl. a. behovet av provisoriska omflyttningar inom de nuvarande
verkslokalerna i avvaktan på att sammanhängande utrymmen kan ordnas
i samband med utbyggnad av ämbetslokalerna i kvarteret Murmästaren vid Hantverkargatan.
Kommittén bör jämväl undersöka de nuvarande verkens inventariebestånd
och kontorsmaskinella utrustning samt bedöma det eventuella nyanskaffningsbehovet
i samband med omorganisationen.
7. Instruktion rn. m.
Kommittén bör utarbeta förslag till instruktion och till provisorisk arbetsordning
för det nya ämbetsverket samt till de författningsändringar och föreskrifter
i övrigt som aktualiseras av omorganisationen.
S. Anslagsäskanden
På kommittén bör ankomma att för budgetåret 1964/65 inkomma med anslagsäskanden
för det nya ämbetsverket och länsskolnämnderna. Kommittén bör vida
-
301
IE: 53
Riksdagsberättelsen år 1964
re samråda med de båda nuvarande ämbetsverken huru skall förfaras med anslagsäskandena
för dessa beträffande den del av nämnda budgetår, varunder de
skall bestå.
Kommittén har under tiden till och med den 31 oktober 1963 hållit 14
sammanträden under tillhopa 18 sammanträdesdagar. Därutöver har ett antal
sammanträden hållits med experter m. fl.
Med skrivelse den 16 juli 1963 har kommittén överlämnat en promemoria
angående den regionala och lokala ledningen av sjöbefälsskolorna. Kommittén
har den 4 oktober 1963 avgivit betänkandet Den nya skolöverstyrelsen
(stencilerat, 1963: 9), innehållande även förslag till anslagsäskanden för
budgetåret 1964/65 för nuvarande skolöverstyrelsen och överstyrelsen för
yrkesutbildning samt för den nya skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna.
Vidare har kommittén den 19 november 1963 överlämnat promemoria med
förslag angående gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms
stad och Stockholms län.
Kommittén kommer att slutföra sitt uppdrag under år 1964.
54. Programkommittén för Lunds universitet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
upprätta lokalprogram för de humanistiska och ekonomiska fakulteterna
vid universitetet i Lund m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1963):
af Malmborg, R., byggnadsråd, ordförande;
Johansson, E. Allan, t. f. budgetsekreterare;
Sandblom, J. P., professor, rektor;
Sjönander, B. J„ t. f. budgetsekreterare;
Åhgren-Lange, Ulla H. A., byrådirektör.
Experter:
Lindblom, P„ rektor;
Nilsson-Stjernquist, P., professor.
Sekreterare:
Faith-Ell, E. Å., byrådirektör.
Lokal: Hantverkargatan 29, postadress Byggnadsstyrelsen, Fack, Stockholm
8; tel. 54 05 60.
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet den 10 maj 1963 upprättad, till förenämnda
bemyndigande fogad promemoria angående lokalprogramkommitté för de
humanistiska och ekonomiska fakulteterna vid universitetet i Lund m. m.:
Kommittén bör ha till uppgift att göra upp förslag till lokalprogram avseende
erforderliga byggnadsåtgärder för dels den humanistiska fakulteten —- i första
302
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet
IE: 54
hand de samhällsvetenskapliga ämnena — och den ekonomiska *akuJet®“ 8
administrationen vid universitetet i Lund, dels socialinstitutet i Lund. Kommittén
bör även upprätta förslag till hur de lokaler, som nu disponeras av universitetet
och socialinstitutet men som kan komma att fristallas sedan namnda Jg„
nader tagits i anspråk för universitetet och/eller socialinstitutet, bor disponera
1 fAnhållet*studerande i de samhällsvetenskapliga ämnena och vid den ekonomiska
faktulteten samt vid socialinstitutet bör bedömas med utgångspunkt i de beräkningar
och synpunkter, som framförts i en av prognos- och planeringsgruppen
inom ecklesiastikdepartementet uppgjord promemoria rörande det högre utbildningsväsendets
fortsatta utbyggnad, statistiska sammanstallningar rörande tein e -serna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet (SOU 1 -•
55) och socionomutbildningskommitténs betänkande om socionomutbildnmgen
Folkskoleseminariets i Lund byggnad disponeras enligt avtal mellan staten och
Malmöhus läns landsting av staten till utgången av år 1979, varefter landstinget
skall övertaga byggnaden. Fram till den tidpunkt landstinget övertagit byggnaden
förutsättes lokalerna — med vissa undantag — enligt avtalet skola disponeras
av den ekonomiska fakulteten i Lund och/eller av institutioner tillhörande de samhällsvetenskapliga
ämnena inom den humanistiska fakulteten därstädes. I 1963 års
statsverksproposition (bilagan 20, s. 48) har chefen för finansdepartementet vid
anmälan av förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond for budgetåret
1963/64 framhållit, att det vid dispositionen av seminariebyggnaden m. in. bor mtersträvas,
att det blir en ur utbildningens synpunkt rimlig fordelning av lokalerna
mellan de ämnen — om möjligt de fem huvudämnena inom samhällsvetenskap och
företagsvetenskap — som avses skola inrymmas i nämnda byggnad m. m.
Enligt avtal mellan staten och landstinget skall vidare bl. a. den gamla tvatteribyggnaden
och den gamla köksbyggnaden inom södra lasarettsområdet övergå
i statens ägo, när ersättningsbyggnader iordningställts på norra lasarettsområdet.
Såväl tvätteribyggnaden som köksbyggnaden torde kunna bli disponibla inom
den närmaste tiden. ... .
Folkskoleseminariets byggnad synes i första hand bora disponeras for de samhällsvetenskapliga
ämnena med undantag av ämnet nationalekonomi, medan den
gamla köksbyggnaden i första hand bör ställas till förfogande för amnena nationalekonomi
och företagsekonomi, övergångsvis kan det emellertid bil nödvändigt
att endera gamla köksbyggnaden eller gamla tvätteribyggnaden upplåtes för
tekniska högskolan i Lund, om nybyggnaderna för högskolan icke hinner b i
färdigställda inom erforderlig tid. Vad gäller ökade lokalutrymmen för universitetsadministrationen
synes det ligga nära till hands, att det s. k. Lundagårds
huset
ianspråktages för nämnda ändamål.
Erforderliga lokalbehov såväl för berörda fakulteter m. in. vid universitetet som
för socialinstitutet bör i första hand tillgodoses i befintliga byggnader. De tidigare
nämnda byggnaderna — folkskoleseminariets byggnad, gamla köksbyggnaden
och gamla tvätteribyggnaden —- innebär nämligen ett betydande tillskott av
lokaler.
Lokalprogrammen bör uppgöras med tanke på största möjliga flexibilitet i fråga
om utnyttjande av lokalerna. Sålunda bör hl. a. eftersträvas att för flera ämnen
gemensamma utrymmen tillskapas i största möjliga utsträckning, exempelvis
i form av gemensamma föreläsnings-, seminarie-, lektions- och bibliotekslokaler,
303
IE: 54
Riksdagsberättelsen år 196b
skrivcentraler samt vaktmästarutrymmen. Särskilt i detta avseende bör jämväl
beaktas befintliga lokaler för andra än de nu berörda ämnesområdena.
Av kommittén uppgjorda lokalprogram (motsvarande) bör överlämnas successivt
till byggnadsstyrelsen. Denna har därefter att i samråd med kommittén uppgöra
byggnadsprogram. Härvid bör beaktas möjligheterna till sådana utformningar
av programmen att byggnadskostnaderna kan hållas nere.
Utredningen har intill den 31 oktober 1963 hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
55. 1963 års universitets- och högskolekommitté
Tillkallade enligt Kungl. Majt:s bemyndigande den 10 maj 1963 för att
verkställa vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden av universitet
och högskolor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1963):
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef, ordförande;
Luthman, G. F., verkställande direktör;
Rexed, B. A., professor;
Siegbahn, K. M. B., professor;
Sundberg, F., direktör;
Sunner, S. A., laborator;
Uhlin, N. L., teknisk direktör;
Woxén, B., professor.
Experter:
Agdur, N. B., professor;
Ahlberg, C.-F., professor;
Björkman, B. E. T:son, professor;
Brising, L. H., direktör;
Brunnberg, H. A., professor;
Fischer, H. Chr., laborator;
Forbat, F., arkitekt SAB;
Frick, G., universitetslektor;
Fries, N. T. E., professor;
Hansson, E. A., universitetslektor;
Henriksson, G. A., professor;
Holm, J. L., docent;
Holm, P., filosofie licentiat;
Hägerstrand, S. T. E., professor;
Jacobams, A. Chr., direktör;
Jonsson, Ivar, byggnadsråd;
Jung, K. E. I., direktör;
Kihlstedt, C. A., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1963);
Kirkegaard, P., docent;
304
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 55
Lamm, A. U., direktör;
Larsson, F., Gerhard, professor;
Larsson, Karl-Erik, A., professor;
Leden, I. E., professor;
Liander, N. H., direktör;
Lundgren, G. E. H., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1963);
Lundqvist, N.-H., avdelningschef;
Luning, K.-G., professor;
Magnéli, A., professor;
Melander, L. G. S., professor;
Mileikowsky, C., direktör (fr. o. m. den 1 oktober 1963);
Nilsson, Alde E., direktör;
Norén, A. B., universitetslektor;
Nydahl, F., professor;
Nyholm, K.-G., professor;
Sandström, J. O., docent;
Vinterbäck, Ä., universitetslektor;
Vänngård, T. I., universitetslektor.
Sekreterare:
Wallberg, K. H. S., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Johansson, Lars G., t. f. byrådirektör;
Wennström, K. G., medicine licentiat.
Lokal: Stora Nygatan 14; tel. 10 51 66 (Wallberg) och 11 48 39 (Wennström).
Det åligger kommittén att vid uppdragets fullgörande beakta innehållet i
en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria angående vissa undersökningar rörande den fortsatta
utbyggnaden av universitet och högskolor m. m.
På grundval av en av prognos- och planeringsgruppen inom ecklesiastikdepartementet
(P-gruppen) utarbetad promemoria rörande det högre utbildningsväsendets
fortsatta utbyggnad jämte remissyttranden över densamma avses proposition
skola framläggas till höstriksdagen 1963 innehållande riktlinjer för utbyggnaden
av postgymnasial utbildning avseende perioden 1965—70. En väsentlig del
av denna utbildning gäller universitets- och högskoleutbildningen.
Som framgår av P-gruppens beräkningar i SOU 1962: 55 torde antalet studerande
vid universitet och högskolor år 1970 komma att väsentligt överstiga det antal
som varit riktgivande för den konkreta utbyggnad av universitet och högskolor,
varom statsmakterna beslutat i anledning av propositionen 1960: 119. Detta innebär,
att planeringen för den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor
under återstoden av 1960-talet bör utgå från nya antaganden om det totala antalet
studerande. Remissbehandlingen av P-gruppens promemoria visar, att det, som
P-gruppen gjort, är realistiskt att nu räkna med följande totalantal studerande i
början av 1970-talet.
305
I E: 55 Rilcsdagsberättelsen år 196b
Fakultet/högskola Antal när
varande
stud.
Teol. fak..................................... 1 500
Jur. fak....................................... 6 000
Hum. fak..................................... 22 500
Mat.-nat. fak................................... 20 700
Mek. fak....................................... 8 200
Tekn. högsk................................... 15 300
Tandl. högsk................................... 2 200
Handelshögsk................................. 4 400
övr. högsk..................................... 1 800
Totalt 82 600
Därav studerande vid fria fak................. 50 700
Därav studerande vid spärrade utb.-linjer ...... 31 900
Det är uppenbart, att för det växande antalet studerande krävs en snabb och
betydande utbyggnad av nu existerande lärosäten. Huruvida ett genomförande av
målsättningen att bereda drygt 80 000 studerande i början av 1970-talet utbildningsplatser
kräver, att universitets- och högskoleinstitutioner inrättas på fler orter
än i Uppsala, Lund, Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå, fordrar ytterligare
överväganden. I P-gruppens promemoria framhålles, att ingående kostnadsjämförelser
bör göras mellan olika alternativ för utbyggnaden. Remissbehandlingen
av P-gruppens promemoria ger härvidlag den vägledningen, att det i första
hand bör prövas huruvida man bör tillskapa ytterligare en universitetsort utöver
de nuvarande fem.
En dylik kostnadsjämförelse bör nu verkställas. Denna synes böra i huvudsak
utföras enligt följande riktlinjer.
Först verkställes en undersökning av utbildningskostnaderna, till en början begränsad
till de medicinska, tekniska och matematisk-naturvetenskapliga disciplinerna.
För de medicinska fakulteternas del är intagningen av nybörjare enligt nu gällande
planer följande.
U—a |
L—d/M—ö |
Nybörj arantal Gbg Sthlm |
U—å |
Totalt |
||
Nuläget (1/7 —62) ...... |
90 |
120 |
168 |
168 |
— |
546 |
Beslutad eller i proposition |
90 |
190 |
168 |
208 |
62 |
718 |
(tidpunkt för full utbygg-nad av nu beslutad eller |
(65/66) |
(63/64) |
(65/66) |
En undersökning bör genomföras för att utröna var och hur ytterligare 200
nybörjare årligen skall kunna beredas medicinsk utbildning. Därvid bör tagas
som utgångspunkt, att denna ytterligare ökning skall genomföras i Uppsala, Stockholm
och Umeå samt i Linköping eller Örebro. Det bör prövas, om några ekono
-
306
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 55
miska fördelar står att vinna genom att lokalmässigt koncentrera den teoretiska
delen av utbildningen mer än den kliniska delen. Vid beräkning av de statliga
drift- och kapitalkostnaderna för den kliniska delen av utbildningen bör schematiskt
räknas med samma huvudprinciper för kostnadsfördelningen mellan staten
och den kommunala huvudmannen, som ligger till grund för 1959 års avtal mellan
staten och den kommunala huvudmannen i Göteborg. Utredningen bör göras under
det antagandet, att ökningen av nybörjarplatsantalet genomföres under perioden
1966/67—1970/71.
Antalet nybörjare vid de tekniska högskolorna enligt nu gällande planer är följande.
Nybörjarantal
KTK |
GTH |
LTH |
S:a |
|
Nuläget (62/63)...................... |
756 |
517 |
80 |
1 353 |
1960 års program.................... (tidpunkt för fullt genomförande av pro- |
771 |
650 |
490 |
1 911 |
grammet) ........................ |
(65/66) |
(65/66) |
(66/67) |
På sätt som angivits i P-gruppens promemoria synes man i första hand böra
undersöka vilka anordningar som kräves för att utan väsentligare lokalmässiga
utbyggnader öka intagningen vid de tre högskolorna under andra hälften av
1960-talet med sammanlagt ca 300 nybörjarplatser. Denna ökning bör fördelas på
avdelningar ungefär i proportion till avdelningarnas storlek sedan 1960 års program
genomförts. Om en dylik ökning blott skulle kunna genomföras medelst utnyttjande
av tvåskift- och/eller treterminsutbildning bör klarläggas kostnader och
övriga konsekvenser av en dylik förändring i nu gällande studieordning.
Därutöver bör undersökas de kostnadsmässiga konsekvenserna av att under perioden
1966/67—1970/71 utöka intagningskapaciteten vid tekniska högskolor med
ytterligare ca 650 nybörjarplatser fördelade på avdelningar i stort sett proportionellt
till avdelningarnas storlek sedan 1960 års program genomförts. Därvid bör
undersökas de ekonomiska konsekvenserna av att antingen bygga en ny teknisk
högskola eller att genomföra denna ytterligare kapacitetsökning jämte den tidigare
nämnda på ca 300 vid de tre existerande högskolorna.
Kommittén bör dock vara oförhindrad att, om preliminära undersökningar så
ger vid handen, pröva andra möjligheter att genomföra den totala ökningen av
950 nybörjarplatser än som nu skisserats.
Med hänsyn till yttrandena över P-gruppens promemoria bör därvid även prövas
de kostnadsmässiga konsekvenserna av att inom ramen för ovannämnda 950
ytterligare nybörjarplatser utplacera högre teknisk utbildning inom en eller två
avdelningar vid ytterligare någon ort, varvid några av huvudorterna i övre Norrland
i första hand bör övervägas.
För de matematisk-naturvetenskapliga fakulteternas del bör kommittén i första
hand pröva hur en ökning av utbildningskapaciteten på tvåbetygsnivån i de centrala
spärrade ämnena skall kunna genomföras i den omfattning som angivits i
P-gruppens promemoria samt beräkna kostnaderna för en sådan kapacitetsökning.
Denna kapacitet omkring år 1970, vilken remissinstanserna ej rest några
invändningar emot, framgår av följande tablå. I tablån anges dessutom motsvarande
kapacitet enligt propositionen 1960: 119 för år 1966/67 vid de fyra nu befintliga
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, d. v. s. i Uppsala, Lund, Göteborg
och Stockholm.
307
IE: 55
Riksdagsberättelsen år 1964
Utbildnings- |
Utbildnings- |
|
kapaciteten |
kapaciteten |
|
1966/67 vid |
omkring år |
|
nu bef. |
1970 vid |
|
fakulteter |
samtliga då |
|
teter |
||
Fysik............... |
1 300 |
|
Kemi............... |
1 300 |
|
Botanik............. |
........... 285 |
600 |
Zoologi............. |
........... 255 |
600 |
Som underlag för utredningen bör tas följande på dagens lokalförhållanden och
nu planerade lokalutbyggnader grundade fördelning av antalet utbildningsplatser
för två betyg vid befintliga orter.
Fördelning av den årliga tvåbetygskapaciteten för grundexamen i vissa
naturvetenskapliga ämnen
Ort |
Fysik |
Kemi |
Botanik |
Zoologi |
S:a |
|
plan |
ny |
plan ny |
plan ny |
plan ny |
plan ny |
|
60 |
plan |
60 plan |
60 plan |
60 plan |
60 [plan |
|
Uppsala .... |
. . 200 — |
240 |
200 — 240 |
80 — 100 |
80 — 100 |
560 — 680 |
Lund...... |
.. 160 — |
260 |
160 —260 |
80 — 100 |
50 — 100 |
450 — 720 |
Göteborg .. |
.. 160 — |
200 |
160 —200 |
50 — 100 |
50 — 100 |
420 — 600 |
Stockholm.. |
. . 200 — |
240 |
200 —240 |
75 — 120 |
75 — 120 |
550 — 720 |
Umeå .... |
160 |
aj an- 160 |
ej an-100 |
ej an- 100 |
ej an- 520 |
|
given |
given |
given |
given |
given |
||
Summa |
720 — 1 100 |
720 — 1 100 |
285 — 520 255 — 520 1 980 —3 240 |
|||
+ U-å |
+ U-å |
+ U-å |
+ U-å |
+ U-å |
Det bör undersökas, vilka kostnadsökningar som skulle uppstå, om den i tablån
angivna ökningen av utbildningskapaciteten för två betyg i grundexamen genomföres
inom ramen för nu existerande och planerade lokalbestånd. En dylik ökning
av utbildningskapaciteten synes i flera fall endast kunna genomföras medelst tvåskift-
och/eller treterminsutbildning. Kostnaderna för en med hänsyn härtill ändrad
studieordning bör klarläggas.
Utöver den i tablån angivna högre kapaciteten (ny plan) bör utredas olika
möjligheter, och dessas kostnadsmässiga konsekvenser, att ge tvåbetygsutbildning
för ytterligare 560 studerande per år, varav 200 i fysik, 200 i kemi, 80 i botanik
och 80 i zoologi. Ett alternativ synes därvid vara att utöka de befintliga fakulteternas
kapacitet, eventuellt i kombination med en decentraliserad lärarutbildning
i berörda och angränsande ämnen. Ett annat alternativ är att upprätta en ny
matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Kommittén bör vara oförhindrad att, om
preliminära undersökningar så ger vid handen, pröva andra möjligheter att genomföra
den totala ökningen av antalet spärrade utbildningsplatser i varje ämne
än som nu skisserats.
Efter en prövning av de kostnadsmässiga konsekvenserna av tänkbara alternativ
för en utvidgning av utbildningskapaciteten i de nu berörda spärrade ämnena,
bör prövas vilka konsekvenser ökningen i dessa ämnen kan få för andra ämnen
inom de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Därvid bör beaktas att
308
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 55
man ernår en med hänsyn till examenskombinationer och arbetsmarknadsförhållanden
rimlig fördelning av utbildningskapaciteten på skilda ämnen. Som vägledning
för totaldimensioneringen av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
bör tas de beräkningar av densamma som återfinns i P-gruppens promemoria.
Därvid bör dock beaktas, att den här tidigare angivna kapaciteten i de spärrade
ämnena för Umeås del torde medföra ett större totalantal studerande i Umeå i de
matematisk-naturvetenskapliga ämnena än vad som anges i P-gruppens promemoria.
En allmän utgångspunkt vid de kostnadsuppskattningar, som i enlighet med
vad som nu sagts bör verkställas avseende en utvidgad utbildningskapacitet i medicin,
teknik och matematisk-naturvetenskapliga ämnen bör vara, att nuvarande
examens- och studieförhållanden i stort sett skall förbli oförändrade; dock bör
hänsyn tagas till de förändringar i skilda utbildningsavseenden, som sker i enlighet
med fastställda beslut eller praxis. Med hänsyn till den stora betydelse ur
ekonomisk synpunkt som kostnaderna för forskning direkt knuten till utbildning
har, bör i de redovisningar som lämnas för olika alternativ så långt möjligt redovisas
såväl driftkostnader som byggnads- och utrustningskostnader för utbildning
för grundexamen (studier t. o. m. fyra betyg i filosofisk examen och motsvarande
i andra studieordningar) å ena sidan och för licentiand- och doktorandutbildning
samt för forskning å den andra. Det bör vara angeläget för utredningen att
söka bidraga till att det i fortsättningen skapas ett så enhetligt redovisningssystem
som möjligt.
Vidare bör i de alternativa lösningar av utbyggnaden av utbildningskapaciteten
som framlägges redovisas i vilken omfattning gemensamma anläggningar och
gemensam personal m. m. förutsättes. En utgångspunkt för utredningen bör därvidlag
vara, att man vid den fortsatta utbyggnaden av i första hand de experimentellt
inriktade högskolorna och fakulteterna eftersträvar att åstadkomma
största möjliga gemensamma bruk av lokaler, utrustning och personal för forskare,
lärare och studerande tillhörande skilda ämnen, fakulteter och högskoleenheter.
Vid utredningsarbetet i detta avseende bör de utredningar och erfarenheter,
som under senare år gjorts inom byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för
universitet och högskolor, skilda organisations- och programkommittéer m. fl. organ
prövas och värderas.
På basis av de nu skisserade utredningarna rörande medicin, teknik och matematisk-naturvetenskapliga
ämnen bör ställning tagas till om övervägande skäl
talar för att den här avsedda utbyggnaden inom dessa områden bör ske vid nu
bestående lärosäten. Skulle denna prövning leda till att så ej är fallet, bör tagas
upp till prövning vilka de kostnadsmässiga konsekvenserna blir av att till ett
nytt lärosäte med en eller flera av disciplinerna medicin, teknik och naturvetenskap
även förlägga ekonomutbildning, samhällsvetenskaplig utbildning och humanistisk
utbildning.
Som utgångspunkt för en dylik prövning för ekonomutbildningens del bör tagas
den i P-grupp<^is promemoria förordade ökningen av intagningskapaciteten
från 075 nybörjarplatser till ca 1 100 nybörjarplatser mot slutet av 1900-talet.
För samhällsvetenskap och humaniora i övrigt bör prövas vilka kostnadsmässiga
konsekvenser som skulle följa av en väsentligt större utbyggnad i Umeå och
på ytterligare någon ny ort än den utbyggnad som räknats med i P-gruppens promemoria.
Sedan undersökningarna av de egentliga utbildningskostnaderna genomförts,
bör kommittén uppskatta storleken av andra väsentliga samhälleliga kostnader,
309
IE: 55
Riksdagsberättelsen år 196A
bl. a. av typen studentbostadskostnader, för en utbyggnad av utbildningskapaciteten.
Dessa uppskattningar bör begränsas till de huvudalternativ för utbyggnaden
som prövas i undersökningarna av utbildningskostnaderna.
Parallellt med de nu skisserade undersökningarna bör det konkreta planeringsarbetet
vid de bestående lärosätena fullföljas av därtill utsedda kommittéer. Emellertid
synes det lämpligt att — i avbidan på resultaten av statsmakternas ställningstagande
till utfallet av de i det föregående skisserade undersökningarna -—
dessa kommittéer ges i uppgift att planera för en större utbildningskapacitet än
den som räknats med i statsmakternas beslut i anledning av propositionen 1960:
119.
Det fortsatta planeringsarbetet bör beträffande nedannämnda kommittéer baseras
på följande antaganden rörande studerandeantalet m. in. vid de av kommittéernas
arbete berörda lärosätena.
1. Frescatikommitten: 2 000 närvarande studerande vid juridiska fakulteten, 8 000
vid humanistiska fakulteten och 5 000 vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
vid universitetet i Stockholm;
2. 1962 års Umeåkommitté: 1 000 närvarande studerande i samhällsvetenskapliga
ämnen och 1 400 i matematisk-naturvetenskapliga ämnen vid universitetet i
Umeå;
3. Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg: 100 studerande för
två betyg i vartdera av ämnena zoologi och botanik vid universitetet i Göteborg;
4. Utredningen om vissa marinbiologiska fältstationer m. m.: kursplatser för
500 studerande för två betyg i ämnet zoologi avseende samtliga lärosäten utom
universitetet i Lund; beträffande sistnämnda lärosäte bör utredningen undersöka
möjligheterna att vid det marinbiologiska laboratoriet i Helsingör anordna kursplatser
för 100 studerande för två betyg i ämnet zoologi;
5. Programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet: 5 500 närvarande studerande
vid humanistiska fakulteten vid universitetet i Uppsala;
6. Programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet: 4 000 närvarande studerande
vid humanistiska fakulteten vid universitetet i Göteborg; programkommitténs
uppdrag bör utvidgas att omfatta även uppgörande av lokalprogram för
nybyggnad för socialinstitutet i Göteborg, varvid antalet studerande bör bedömas
med utgångspunkt i de beräkningar och synpunkter, som framförts i socionomutbildningskommitténs
betänkande om socionomutbildning (SOU 1962:43) samt i
statistiska sammanställningar rörande tendenserna på akademikernas arbetsmarknad
fram till mitten av 1970-talet (SOU 1962: 55).
7. Lokalprogramkommittén för de humanistiska och ekonomiska fakulteterna
vid universitetet i Lund, m. m.: 3 500 närvarande studerande vid humanistiska
fakulteten och 275 nybörjarplatser vid ekonomiska fakulteten vid universitetet i
Lund.
Siffrorna för antalet närvarande studerande vid ovannämnda fakulteter m. m.
avser samtliga studerande vid respektive fakultet enligt den officiella statistikens
definitioner. Till grund för beräkning av lokalbehov m. m. bör emellertid ligga antalet
i undervisningen deltagande studerande.
Med skrivelse den 25 januari 1963 har en arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet
till departementschefen överlämnat en promemoria angående statligt stöd
till studentkårlokaler, över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av
ett antal myndigheter och organisationer.
Med hänsyn till angelägenheten av att lokalutrymmen för bespisningsmöjligheter
kommer till stånd så fort som möjligt — särskilt aktuell torde frågan om be
-
310
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 56
spisningslokaler vara för Frescatiområdet och universitetsområdet i Umeå —
synes det böra ankomma på Frescatikommittén, 1962 års Umeåkommitté, naturvetenskapliga
samordningskommittén i Göteborg och organisationskommittén för
teknisk högskola i Lund att i samråd med byggnadsstyrelsen, vederbörande universitets-
och högskolemyndigheter och studentkårer samt representanter för den
anställda personalen vid lärosätena göra upp förslag till lokalprogram för matsalar
jämte därtill hörande erforderliga utrymmen för respektive universitets- och
högskoleorter. Matsalsutrymmena bör dimensioneras för såväl de studerande som
personalen vid lärosätet. Vid planeringen av matsalsutrymmena bör eftersträvas
att — där så är möjligt — studerande och personal från flera lärosäten skall kunna
utnyttja samma bespisningsmöjligheter. Kommittéerna bör vidare i sitt arbete
ägna uppmärksamhet åt det från kostnadssynpunkt fördelaktigaste alternativet
vad avser centrala restaurangkök respektive separata sådana. I detta sammanhang
erinras om den undersökning angående centrala respektive separata restaurangkök,
som förutnämnda arbetsgrupp redovisat med skrivelse till chefen för
ecklesiastikdepartementet den 22 april 1963.
Av kommittéerna uppgjorda lokalprogram bör överlämnas till byggnadsstyrelsen.
Denna har därefter att i samråd med vederbörande kommitté uppgöra byggnadsprogram.
Utredningen har intill den 31 oktober 1963 hållit 3 sammanträden. Härjämte
har ett antal sammanträden med skilda expertgrupper hållits.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1964.
56. 1963 års forskarutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande forskarutbildningen och forskarkarriären
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
20 juni 1963):
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Agdur, N. B., professor;
Borgström, E. B. G., professor;
Brinck, I. G., universitetslektor;
Ellegård, H. A., professor;
Elvander, N. A. I., docent;
Gabrielson, C. O., forskningschef;
Nilsson, Sven A., professor;
Strand, S.-E., fil. mag.;
Sävhagen, Ruth I., universitetslektor.
Expert:
Rånby, B.-G., professor (fr. o. in. den 25 november 1963);
Åhgren-Lange, Ulla H. A., byrådirektör.
Sekreterare:
Helmfrid, S., docent.
Biträdande sekreterare:
311
I E: 56
Riksdagsberättelsen år 1964
Hemlin, H. E., fil. lic. (fr. o. m. den 15 december 1963);
Orava, O. A., fil. mag.
Lokal: Sveavägen 13—15, 10 tr., Stockholm C, tel. 20 11 39, 20 10 84,
20 10 94.
Direktiv: (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
5 juni 1963).
Såsom redan framgår av de refererade synpunkterna råder inom skilda läger
en kritisk inställning till uppläggningen av den nuvarande forskarutbildningen
och utformningen av forskarkarriären. En närmare granskning av de skäl som
anförts för en mera genomgripande översyn av hela frågekomplexet ger i huvudsak
följande vid handen. Forskarutbildningen anses innefatta alltför ringa undervisning
och organiserad handledning och bedömes därigenom bli mindre effektiv,
vilket i sin tur leder till för långa utbildningstider. De högre vetenskapliga
examina med skild licentiatexamen och doktorsgrad anses inte motsvara
internationella förhållanden; det svenska systemet synes sålunda leda till alltför
omfattande kvantitativa krav, varjämte den historiskt betingade utformningen av
disputation och doktorsavhandling blivit onödigt komplicerad. Såvitt gäller forskarkarriären
anses konstruktionen av tjänsterna medföra alltför lång period av
°trySghet i anställningen. Slutligen förmärkes en opinion som önskar en granskning
även av det akademiska befordringsväsendet, där möjligheter till förenkling
av bl. a. professorstillsättningar — med bevarande av nuvarande strävan till objektivitet
— efterlyses.
För egen del hyser jag den uppfattningen, att starka motiv kan anföras för en
undersökning av forskarutbildningen och den vetenskapliga karriären i dess
skilda faser med syfte att åstadkomma en fast grund för en reform på detta område.
Jag vill till en början understryka, att jag med begreppet forskarutbildning
här och i det följande avser utbildning — i form av studier, avhandlingsarbete,
undervisning och handledning — inte endast av blivande forskare i egentlig mening
utan av alla dem som -— oavsett yrkesmål — efter en akademisk eller motsvarande
grundexamen fortsätter sina studier mot högre examina. Såvitt gäller
läkarutbildningen avser jag i detta sammanhang med grundexamen medicine licentiatexamen.
Ordet forskarkarriär använder jag i fortsättningen som en sammanfattande
beteckning för såväl den gängse universitetslärarbanan med forskning
och undervisning i kombination som de olika forskarbefattningar, vilka de
skilda forskningsråden bekostar.
Vårt universitets- och högskoleväsen genomgår nu en snabb utvidgning. En
effektiv vetenskaplig utbildning, anordnad på grundvalen av ett rationellt urval
av personer lämpade för vetenskaplig verksamhet, är otvivelaktigt en grundförutsättning
för att universitets- och högskoleväsendets egna lärarkadrer under de
kommande decennierna skall kunna rekryteras på ett tillfredsställande sätt. Inom
nktiga områden av det allmännas verksamhet råder allvarlig brist på personer
med ändamålsenlig vetenskaplig utbildning. Jag vill här som ett exempel peka på
den inom vissa ämnesområden mycket kännbara bristen på lektorskompetenta
lärare inom skolväsendet. Inom den offentliga sektorn överhuvudtaget synes därtill
ett stigande behov av vetenskapligt utbildade personer göra sig gällande. Samtidigt
kan emellertid konstateras att det starkt ökande studerandeantalet icke lett
till en motsvarande ökning av frekvensen av vetenskapliga examina inom flera
områden, t. ex. samhällsvetenskaperna och övriga humaniora. Vidare bör näm
-
312
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 56
nas, att praktiskt taget alla näringslivets fält och särskilt den expanderande industrin
sysselsätter i starkt ökande omfattning personal med vetenskaplig utbildning.
Forskarutbildningen vid universiteten och fackhögskolorna har sålunda numera
att tillgodose ett väsentligt bredare yrkesfält än tidigare. Denna enligt min
mening synnerligen viktiga omständighet innebär givetvis att nya krav härigenom
måste kunna ställas på inriktningen och uppläggningen av denna utbildning.
Slutligen vill jag beträffande särskilt forskarkarriären framhålla att de starka specialiseringstendenser,
som numera kännetecknar universitetens och högskolornas
krav på högre fasta tjänster, rymmer ett principiellt avvägningsproblem av växande
betydelse. Enligt min uppfattning saknas i dag ofta tillräckligt vägledande
riktlinjer, när det gäller att taga ställning till om behovet av vissa tjänster bör
täckas genom inrättande av permanenta universitetstjänster eller på annan väg,
exempelvis genom de statliga forskningsrådens försorg.
Som ett första led i sitt arbete bör de sakkunniga pröva de frågor som sammanhänger
med forskarutbildningen. Med internationella förhållanden som jämförelsematerial
bör undersökas, om nuvarande licentiatexamen och doktorsgrad kan
sammanföras till en gemensam vetenskaplig examen, doktorsgraden. Härigenom
skulle i alla fakulteter doktoranden, med utgångspunkt i en akademisk grundexamen,
kunna direkt inrikta sitt arbete mot en av studiekurser och vetenskapligt
arbete -— avhandlingen — sammansatt slutexamen. Erfarenheter från de medicinska
fakulteterna, som i det väsentliga redan har ett sådant system, torde härvidlag
bli av stor betydelse. En strävan bör vara att finna sådana kriterier på resultatet
av doktorandarbetet, att de kvantitativa fordringarna får stå klart tillbaka
för de kvalitativa kraven.
I detta sammanhang bör de sakkunniga även undersöka formerna för framläggande
och granskning av doktorsavhandlingar. Ett incitament till minskning av
avhandlingarnas storlek skulle sannolikt åstadkommas om -— såsom föreslagits i
debatten -—■ den graderade betygssättningen avskaffades. Publicering av avhandlingar
torde även i fortsättningen te sig som en önskvärd anordning. Det bör
emellertid ingående undersökas, om inte en förhandsgranskning av manuskriptet,
med publicering endast vid godkännande och med beaktande därvid av framförd
kritik, skulle innebära ett framsteg jämfört med nuvarande system. En möjlighet
— som lämpligen kan förenas med principen om förhandsgranskning — synes
vara att inskränka offentliggörandet av avhandlingsarbetena till sammanfattningar,
exempelvis i form av tidskriftsartiklar; det bakomliggande materialet bör därvid
givetvis hållas tillgängligt på institution eller bibliotek. En annan möjlighet
— som i väsentligt ökad utsträckning borde kunna tagas tillvara — är att utnyttja
r,. k. sammanläggningsavhandlingar, baserade på redan publicerade uppsatser. Sådana
avhandlingar förekommer nu främst inom medicin, naturvetenskap och teknik.
De möjligheter som här skisserats till ändrade former för redovisning av avhandlingsarbetet
innebär samtidigt, att förutsättningar skapas för en önskvärd
reducering av de egentliga framställningskostnaderna. Hithörande spörsmål bör
ytterligare belysas av de sakkunniga efter samråd med expertis på området.
Om de sakkunniga stannar för att förorda en ändrad presentation av avhandlingsarbetet
enligt här skisserade riktlinjer, bör de även studera de yttre formerna
för den offentliga granskningen av avhandlingen, d. v. s. disputationen.
Uppgiften att framlägga förslag avseende skilda anordningar för den egentliga
forskarutbildningen fram till slutexamen blir en första viktig del i de sakkunnigas
313
IE: 56
Riksdagsberättelsen år 196b
arbete med utbildningsfrågorna. Det är givetvis angeläget, att de sakkunniga söker
belysa det samband mellan skilda faktorer, som leder till den enskildes val
av forskarutbildning. Vad gäller själva utbildningsgången förefaller mig en eller
flera studiekurser i enlighet med fordringarna för den nuvarande licentiatexamen
utgöra ett betydelsefullt inslag. Mot bakgrund av det i bl. a. Förenta staterna
tillämpade systemet bör de sakkunniga utröna hur dessa studiekurser bör utformas.
Nuvarande kvantitativa krav, sådana de framgår av studieplansbestämmelserna
för licentiatexamen i vissa ämnen inom filosofisk fakultet, ger vid handen att —
oavsett frågan om en reformering av forskarutbildningen — gällande bestämmelser
på detta område behöver revideras i för den studerande klart liberaliserande
riktning. För att hithörande spörsmål skall kunna belysas bör studieplanerna
med därtill hörande föreskrifter i några centrala ämnen inom dessa fakulteter
analyseras ingående. De sakkunniga bör — i samråd med experter — på grundval
härav framlägga förslag till nya studieplaner för utbildningen efter grundexamen
i sådana typämnen.
Särskilt viktigt blir i det sammanhanget att klargöra i vad mån metodiskt inriktade
kurser och övningar blir nödvändiga för en effektiv forskarutbildning.
En bedömning torde förutsätta en jämförelse av förhållandena inom skilda discipliner
och vid olika universitets- och högskoleenheter. Det kan tänkas, att en
gemensam principiell utformning går att förena med ett i sina delar skiljaktigt
uPPbyggt system vid olika fakulteter eller motsvarande enheter. I vissa fall kan
fråga uppkomma om flera forskarutbildningslinjer inom en och samma fakultet;
sålunda kan som exempel på en sådan utveckling nämnas möjligheterna av skilda
forskarutbildningslinjer för teoretiker och kliniker vid de medicinska läroanstalterna.
De sakkunniga bör vidare beakta möjligheterna att — såsom universitetsutredningen
tidigare förordat — låta studerande med grundexamen i vissa ämnen utan
alltför omfattande kompletteringar fullfölja sina studier till högre examen i annat
ämne eller vid annan läroanstalt. Jag vill här erinra om mitt uttalande i propositionen
1960:119 om angelägenheten av att åtgärder vidtages i syfte att underlätta
integrationen av matematisk-naturvetenskaplig och teknisk utbildning och
forskning. Åtgärder av denna natur synes otvivelaktigt — mot bakgrunden av det
samspel mellan företrädare för helt skilda discipliner som i dag ofta karakteriserar
forskningsarbetet — kunna främja en adekvat forskarutbildning.
Enligt min mening bör som en riktpunkt för övervägandena i här avsedda del
av utredningens frågeställningar gälla, att själva studiekursen, de anslutande momenten
av kursmässig handledning — som jag här kallar doktorandkurser —
jämte det vetenskapliga arbetet bör för den enskilde doktoranden kunna avpassas
så, att det skall vara möjligt att från den akademiska grundexamen nå doktorsgraden
inom tre å fyra år under förutsättning att denna tid huvudsakligen
ägnas åt doktorandarbetet.
En fråga som i detta sammanhang blir av stor betydelse gäller hur doktorandkurser
skall infogas i den nuvarande organisationen av institutioner inom fakulteter
och högskolor.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om hur formerna för handledningen
vid de olika institutionerna bör utvecklas. En viktig uppgift blir därvid att åstadkomma
lämpliga arrangemang i syfte att ge en planmässig utbildning åt dem som
genom anställning som amanuens eller assistent skall inom ramen för sin tjänstgöring
bedriva studier med inriktning på en högre slutexamen. Därvid bör förut
-
314
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 56
sättas att vid en fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet den
nuvarande relationen mellan antalet assistenter och tvåbetygsstuderande, särskilt i
vissa större laborativa ämnen; genom olika åtgärder — t. ex. genom införande av
en ny tjänstetyp, som i debatten kallats överassistent — kan komma att nedbringas.
Existerande specialisering av de högre lärartjänsterna bör givetvis utnyttjas.
Även docent- och forskardocenttjänster — eller deras framtida motsvarigheter —
bör stå till förfogande för denna undervisning i specialiserade högstadiekurser
och organiserad forskarhandledning. Naturligt synes även vara att till forskningsråden
knutna forskarbefattningar av olika slag tages i anspråk för forskarutbildningen;
formerna för ett sådant engagement bör därför närmare övervägas.
Med hänsyn till industriens möjligheter att vid sina forskningslaboratorier ge
både specialiserade studiekurser och forskarhandledning bör de sakkunniga undersöka,
hur ifrågavarande resurser skall kunna nyttiggöras för utbildningen av
forskare på i första hand de naturvetenskapliga och tekniska områdena. En motsvarande
extern forskarutbildning bör emellertid kunna tänkas även på andra än
nämnda områden. Såvitt gäller det samhällsvetenskapliga fältet synes det allmännas
inrättningar kunna i framtiden i högre grad än f. n. tjäna som institutioner
också för väsentliga delar av en forskarutbildning.
Utredningsarbetets andra etapp bör ägnas åt forskarkarriären. Skäl synes tala
för att den begynnande vetenskapliga yrkesverksamheten inleds av ett aspirantstadium,
där den som avlagt slutexamen får tillfälle att genom fortsatt vetenskapligt
arbete utbilda och meritera sig för fast vetenskaplig anställning. Aspirantperioden
skulle då bli avgörande för urvalet till ett följande steg i forskarkarriären.
Väsentligt blir därvid att avgöra hur lång denna period bör vara. I fråga
om ställning m. m. bör de sakkunniga kunna utgå från en jämförelse med nuvarande
system, i vilket forskarassistenttjänsten utgör den första egentliga forskarbefattningen.
Om en andra förordnandeperiod bedömes från urvalssynpunkt nödvändig,
innan ansökan till fast tjänst kan ske, bör de olika konsekvenser en dylik
anordning kan medföra övervägas. De sakkunniga bör — om tanken på en här
diskuterad aspiranttjänst betraktas som ändamålsenlig —- föreslå sättet för en
granskning av ansökan till aspiranttjänst samt den utnämnande instansen. Av
stort intresse blir också att avgöra om aspiranttjänster bör vara knutna till viss
institution — och i så fall principerna för en sådan anknytning — eller om de
bör vara rörliga inom en fakultets hela område.
Ett karakteristiskt inslag i det nuvarande systemet är förekomsten av en granskning
efter ansökan om s. k. docentkompetens utan samband med särskild tjänst.
De sakkunniga bör analysera behovet av en sådan anordning i en framtida reorganiserad
forskarkarriär. Om en dylik kompetensbedömning anses böra förekomma,
bör undersökas om den bäst baseras på graderade avhandlingsbetyg eller på en
samlad bedömning av forskarens vetenskapliga meritering, t. ex. efter slutet av
en aspirantperiod. Formerna för en sådan prövning bör också anges, t. ex. om
föreläsningsprov skall avläggas och om av sakkunnig avgivet utlåtande skall erfordras.
Tänkbart är att denna granskning kan ske genom en fakultetskommitté.
De sakkunniga bör också undersöka om aspiranttjänstgöring behöver vara enda
förutsättningen för kompetensprövningen. Därest en motsvarande utbildning och
meritering ägt rum utanför universitets- eller högskoleinstitutionen, t. ex. på ett
industrilaboratorium, synes skäl kunna anföras för meddelande av kompetens
efter sådan tjänstgöring.
Starka skäl har anförts för en begränsning av en sammanlagd aspirantperiod
315
I E: 56
Riksdagsberättelsen år 1964
i forskarkarriären till högst en sexårsperiod. Utredningen bör därför undersöka
hur en fast forskarkarriär skulle kunna organiseras. En grundläggande uppgift
blir därvidlag att granska följderna — från rekryteringssynpunkt in. in. — även
dylik genomgripande förändring i vårt nuvarande system. Speciellt viktigt
blir det sålunda att söka bedöma i stora drag bur strömmen av forskarutbildade
personer i ett sådant system kommer att fördela sig samt hur ålderssammansättningen
och strukturen i övrigt inom forskarkarriären under sådana förhållanden
kommer att te sig på längre sikt. Utgångspunkten härvidlag måste rimligen vara
att antalet fasta högre tjänster kommer att bli begränsat och att således forskarkarriären
får en pyramidform. Frågan om antalet steg i en här avsedd forskarkarriär
blir ett centralt spörsmål. Valet synes naturligen stå mellan två eller tre
nivåer. De sakkunniga bör i detta sammanhang uppmärksamma den anglosaxiska
organisationen med tre steg, nämligen tjänster som assistant professor (Returer;,
associate professor (reader) och professor. Riktpunkten för övervägandena i
denna del av frågekomplexet bör vara att en fast forskarkarriär måste utformas
så, att den inte blir ett hinder för en successiv övergång till yrkesverksamhet
utanför universitetslärarkarriären.
Om de sakkunniga finner tanken på fasta docenttjänster realistisk, bör de undersöka
och föreslå former för tillsättning av sådana tjänster. Väsentliga blir
frågorna om till vilka institutioner dylika tjänster skall knytas samt om relationen
mellan fria och institutionsbundna docenttjänster inom olika fakulteter. Vid
övervägandena om en eventuell förändring av docenttjänsternas karaktär bör ingående
undersökas hur dessa tjänster på ett effektivt sätt skall kunna utnyttjas
för undervisning och handledning. Därvid blir det en särskilt viktig uppgift att
pröva undervisningsskyldighetens omfattning.
Universitetslektoraten har visat sig utgöra en värdefull del av institutionernas
lärarstab. De sakkunniga bör ange riktlinjer för hur dessa tjänster skall kunna anpassas
till en organisation med en fast forskarkarriär. Någon ändring av universitetslektoratens
karaktär av undervisningstjänster bör enligt min mening inte
komina i fråga.
Det är angeläget att klara principer fastslås som anger kompetenskrav, arbetsuppgifter
och tjänsteställning in. m, — såvitt gäller både forskning och undervisning
— beträffande forskarkarriärens samtliga olika tjänster. Slutligen bör
utredningen taga upp till diskussion frågan om den lämpliga relationen i antal
mellan de olika forskarkarriärtjänsterna inom skilda fakulteter och högskolor.
De sakkunniga bör däremot inte framlägga konkreta förslag om inrättande av
tjänster vid skilda institutioner.
De sakkunniga bör utgå ifrån att det vid sidan av de reguljära universitets- och
högskoletjänsterna kommer att finnas speciella forskartjänster av skilda slag vid
de olika institutionerna, i första hand sådana för vilka kostnaderna bestrides
med forskningsrådsmedel. Jag vill erinra om att 1955 års universitetsutredning
föreslog inrättande av s. k. rörliga professurer för att tillgodose behovet av specialisering
inom nya områden och tillvaratagande av speciella forskarbegåvningar.
De sakkunniga bör undersöka, vilken uppgift en dylik konstruktion skulle
kunna ha om en fast forskarkarriär infördes.
De sakkunniga bör vidare uppmärksamma, att de statliga forskningsråden kan
efter Kungl. Maj:ts medgivande, med anlitande av forskningsanslag, inrätta forskarbefattningar
med betydande trygghet i anställningsformen (se härom prop.
1955:1, bil. 10 s. 679). Jag vill också erinra om det förslag om inrättande vid
forskningsråd av extra ordinarie forskartjänster — bl. a. en professur — som
316
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 57
framlagts i proposition till årets riksdag om den försvarsmedicinska forskningens
organisation m. m. (prop. 1963:74). De sakkunniga bör undersöka, hur ett
utvecklat system av forskartjänster vid forskningsråden, vid ett bibehållande av
forskningsrådens hittillsvarande ställning i förhållande till universitets- och högskoleorganisationen,
skulle kunna anpassas till en fast vetenskaplig karriär vid
universitetsinstitutionerna. Väsentligt är här att finna den ändamålsenligaste proceduren
såvitt gäller inrättande och tillsättning av dylika tjänster. Det är uppenbart,
att universiteten och högskolorna liksom huvudmän för andra områden, där
forskningsverksamhet är en framträdande uppgift, kan äga intresse av samverkan
med respektive forskningsråd i ett sådant förfarande.
En tredje huvuduppgift i utredningsarbetet bör avse att granska formerna för
tillsättning av tjänster i den fasta forskarkarriären. Med nu pågående utbyggnad
av universitetsväsendet blir engagementet i tillsättningsproceduren — framför
allt beträffande professurer — många gånger en alltför betungande uppgift för
de utnämnda professorerna. De sakkunniga bör undersöka hur långt förfarandet
kan förenklas utan att vederbörlig objektivitet eftersättes eller den enskildes
krav på rättvis behandling kommer i fara. Erfarenheter från de nordiska länderna,
särskilt Danmark, bör inhämtas. En viss möjlighet till förenkling ligger
i helt eller delvis gemensamt utlåtande från en sakkunnigkommitté. Vetenskapliga
»självdeklarationer» från de sökande skulle måhända ge god hjälp i avgörandet
i olika instanser. Utfrågning av de i proceduren kallade sakkunniga inför
sittande fakultet är en annan möjlighet. Det material rörande hithörande frågor,
som 1945 års universitetsberedning redovisade, ävensom synpunkter som framfördes
vid remissbehandlingen av beredningens betänkande (SOU 1951:9) bör
beaktas.
Med hänsyn till frågornas vikt bör de sakkunniga arbeta skyndsamt. I de delar
av frågekomplexet som direkt berör eller kan ha betydelse för lärarutbildningen
bör de sakkunniga samråda med 1960 års lärarutbildningssakkunniga.
Redovisade förslag bör åtföljas av översiktliga beräkningar av kostnader i olika
hänseenden.
Utredningen har intill den 31 oktober 1963 hållit 10 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under hela år 1964.
57. Yrkesutbildningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1963):
öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Gårdstedt, H. B., skolinspektör, tillika huvudsekreterare;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hallbeck, O. A., studiesekreterare;
Isling, B. Å. J„ sekreterare;
Karlsson, Tore E., ombudsman;
Kellgren, N. E., fil. kand., led. av II kamin.;
317
IE: 57
Riksdagsberättelsen år 196b
Nilsson, J.-I. N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, Bengt K., landstingsdirektör;
Stefanson, R. S. S., optiker, led. av I kamm.;
Stålnacke, E. O., skoldirektör;
Wetterström, Karin H., kamrer, led. av II kamm.
Lokal: Sandelsgatan 10—12, Stockholm No; tel. 61 89 44, 67 69 16,
67 60 54, 67 87 32.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
28 juni 1963):
Ett genomgripande reformarbete bär under senare år bedrivits och pågår alltjämt
inom viktiga sektorer av utbildningsområdet. Jag erinrar endast om det
arbete, som utförts av 1955 års universitetsutredning och 1957 års skolberedning
med åtföljande riksdagsbeslut, och om det arbete, som pågår inom 1960 års gymnasieutredning
och den år 1962 tillkallade fackskoleutredningen.
Formerna för och omfattningen av samhällets insatser för yrkesskolväsendet
grundar sig väsentligen på beslut vid 1955 års riksdag. Vårt yrkesutbildningsväsen
är således utformat enligt riktlinjer, som utarbetades för ungefär 10 år
sedan. Ehuru detta kan synas vara en kort tidrymd finns det två grundläggande
skäl för att nu ompröva dessa riktlinjer. Det ena är, att det på utbildningsområdet
vidtagits och inom kort torde komma att vidtagas åtgärder, som starkt påverkar
yrkesskolväsendet. Detta måste således anpassas till förändringarna inom
utbildningsorganisationen i stort. Det andra skälet är, att yrkesutbildningen ständigt
måste anpassas efter de allt snabbare förändringarna i produktionslivet.
Endast om så sker kan yrkesutbildningen fullgöra sina från sociala och ekonomiska
synpunkter betydelsefulla uppgifter.
Sett från denna senare synpunkt är en tioårsperiod med hänsyn till utvecklingstakten
inom näringslivet i ett högindustrialiserat land som vårt en ganska
avsevärd tidrymd. Snabbheten i utbyggnadstakten inom yrkesskolväsendet illustreras
slående av det faktum, att det vid 1955 års riksdag för år 1970 uppsatta
målet för den kvantitativa utbyggnaden i stort sett uppnåddes redan år 1959 (beträffande
närmare data rörande yrkesutbildningens tillväxt och nuvarande omfattning
hänvisas till Statistiska meddelanden, U 1963:3). Denna numera mycket
omfattande utbildningsorganisation får inte tillåtas komma efter utvecklingen
vare sig inom produktionen eller inom utbildningsväsendet i övrigt.
I de uppmärksammade motionerna till 1960 års riksdag angående tillsättande
av en beredning för yrkesutbildningsfrågor (1:370 och 11:463) betonades starkt
nödvändigheten av att lägga stor vikt vid en effektiv och kvalitativt högtstående
yrkesutbildning, om vårt land skall ha utsikt att i internationell konkurrens hävda
sig under den andra industrialiseringsepok vi nu kan anses genomleva.
I utlåtande (SU 1960:192) över nämnda motioner sade sig statsutskottet finna
skäl för att yrkesutbildningens problem i stort sågs över, sedan vissa då pågående
utredningar slutförts. Så har nu skett, och jag finner, av de två inledningsvis angivna
allmänna skälen, angeläget, att yrkesutbildningen framförallt på det gymnasiala
åldersstadiet nu blir föremål för en samlad översyn. Denna bör resultera
i förslag, som syftar till att åstadkomma och vidmakthålla en yrkesutbildning
av så god standard och omfattning som är möjligt att uppnå med insats av
resurser, som anses befogad med hänsyn till yrkesutbildningens betydelse för produktionsutvecklingen.
318
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 57
För att verkställa den sålunda förordade utredningen rörande yrkesutbildningens
uppgifter, innehåll och organisation bör särskilda sakkunniga tillkallas.
På detta stadium synes det mig lämpligt att här blott ange vissa huvudspörsmål,
som bör övervägas av utredningen. Det bör därefter ankomma på utredningen
att i föreskriven plan för utredningsarbetet (1 § kommittékungörelsen)
närmare precisera problemställningarna och arbetsuppgifterna samt ange en
lämplig tidsplan för utredningsarbetet. Utredningen bör därvid överväga bl. a.
huruvida det kan vara lämpligt att som en första etapp avge ett betänkande med
mera principiella och översiktliga synpunkter på det utomordentligt omfattande
problemkomplexet.
I de många detaljer, som kommer att anmäla sig under utredningsarbetets gång,
bör utredningen, om det inte gäller spörsmål av sådan betydelse att ytterligare
direktiv bör inhämtas av departementschefen eller Kungl. Maj:t, ha fria händer
att föreslå vad som finnes bäst förenligt med utredningens syfte. Utredningen
bör också vara oförhindrad att, om så prövas lämpligt, successivt framlägga
förslag i avgränsade frågor, liksom även preliminära förslag om åtgärder att
praktiskt prövas innan slutligt avgörande sker.
I anslutning härtill vill jag framhålla att tillkomsten av denna utredning, som
även med en snabb arbetstakt får antas kräva en ganska lång tid, givetvis inte
får leda till något avstannande eller uppskjutande av det utvecklingsarbete, som
f. n. pågår och under de närmaste åren måste fortgå inom yrkesutbildningen. Utredningen
måste alltså noggrant följa den aktuella utvecklingen på utbildningsområdet
och anpassa sitt arbete därefter, samtidigt som den, tills uppdraget är
fullgjort, skall kunna i viss mån tjäna som en rådgivande instans i det fortlöpande
arbetet på att förkovra yrkesutbildningsväsendet.
Jag övergår så till att översiktligt beröra de huvudspörsmål, som bör utgöra
de väsentligaste utgångspunkterna för utredningens arbete.
1. Avgränsas yrkesutbildningsområdet på det gymnasiala åldersstadiet i traditionell
och statsbidragsmässig mening omfattar det enligt 1955 års riktlinjer följande
huvudsektorer, nämligen industri och hantverk, handel samt husligt arbete,
vartill kommer yrkesutbildningen inom jordbruk och skogsbruk. Utvecklingen
under senare år har starkt understrukit behovet av en ändrad ram för
det egentliga yrkesutbildningsområdet. Främst har detta behov gjort sig gällande
beträffande de s. k. vårdyrkena samt i fråga om skilda serviceyrken i övrigt.
Utredningen bör därför söka komma fram till en sådan definition av begreppet
yrkesutbildning, som bättre än den nu vanligen tillämpade avspeglar utvecklingen
inom produktionen och är anpassad till samhällets struktur och behov. Med
hjälp av en dylik definiering bör yrkesutbildningsområdet kunna avgränsas
bl. a. så, att klarhet skapas om vilka former av yrkesutbildning, som bör ingå i
det reguljära utbildningsväsendet och stödjas med statsmedel och som kan regleras
genom någorlunda enhetliga riktlinjer och bestämmelser. Genom definieringen
bör också kunna åstadkommas en någorlunda lätthanterlig bestämning i
stort av det yrkesutbildningsområde, som ej täckes av fackskolan, gymnasiet, universiteten
etc.
.lag vill emellertid understryka att en mera nyanserad och differentierad beskrivning
av yrkesutbildningsbegrcppet också måste vara så flexibel, att nya yrkesutbildningsgrenar
utan svårighet kan fogas in därunder och att det inte leder
till konstlade gränsdragningar mot andra utbildningsområden. Eu mera homogen
syn på utbildningsfältet i dess helhet och en ökad integration mellan skilda utbildningsinriktningar
måste vara riktpunkter i utredningsarbetet.
319
IE: 57
Riksdagsberättelsen år 196b
2. Ett väl utbyggt utbildningsväsen är nämligen ett sammanhängande system,
vars olika delar är mer eller mindre beroende av varandra och där ingen del
kan bedömas helt fristående från andra delar. Om ett utbildningsväsen bör också
gälla, att dess olika delar, möjligen med undantag för elementarundervisningen,
ytterst har en inriktning mot produktionslivet och följaktligen till sin uppbyggnad
på lämpligt sätt bör vara anpassade till dettas struktur. Vid en översyn av
yrkesutbildningsväsendet är det nödvändigt att ha dessa synpunkter aktuella. Åtminstone
den förstnämnda förbises lätt. Jag vill därför understryka betydelsen av
att yrkesutbildningsväsendet betraktas i sitt utbildningspolitiska sammanhang och
inte som en företeelse skild från annan utbildning. Jag har inledningsvis angivit
behovet av anpassning till andra delar av utbildningsväsendet som en av huvudanledningarna
till att nu ifrågavarande översyn bör komma till stånd. Den omständighet,
som härvidlag först påkallar uppmärksamhet, är givetvis det år 1962
fattade beslutet om grundskolan.
Jag vill erinra om att jag i propositionen 1962:54 förutskickade, att Kungl.
Maj:t skulle uppdra åt överstyrelsen för yrkesutbildning att, oberoende av den
större och mer genomgripande utredning av yrkesutbildningen som senare kunde
komma till stånd, företa en översyn av yrkesskolornas kursplaner m. m., begränsad
till vad som för de närmaste åren vore mest nödvändigt för yrkesutbildningens
anpassning till de ändrade förutsättningar, som den nioåriga skolan komme
att medföra. Ett sådant uppdrag har sedermera genom Kungl. Maj:ts beslut
den 26 oktober 1962 meddelats överstyrelsen, och jag har med stöd av Kungl.
Maj:ts i samma beslut givna bemyndigande tillkallat särskilda experter för att
inom överstyrelsen biträda vid arbetet med nämnda översyn, vars resultat skall
redovisas för Kungl. Maj:t före utgången av september 1963.
Genomförandet av grundskolan innebär, liksom för all vidareutbildning, ändrade
förutsättningar för yrkesskolans arbete. Framför allt medför reformen ett
anpassningsproblem på längre sikt och den måste få betydande inverkan på innehållet
i de flesta grenar inom yrkesutbildningen. Denna kommer att i framtiden
få enbart elever med minst nioårig föregående utbildning. Dessutom kommer
en del av eleverna till yrkesskolan med vissa redan inhämtade praktiska
kunskaper av betydelse för deras blivande yrkesutövning. Efter grundskolans genomförande
kommer yrkesskolorna att få mottaga elever med väsentligt mindre
varierande förutsättningar i fråga om föregående skolutbildning än under övergångstiden.
I en sålunda stabiliserad situation blir det både mera angeläget och
lättare att lösa problemet med den dubbla anpassningen av yrkesskolans kursplaner:
till den utbildning, som den obligatoriska skolan har givit, och till de krav,
som yrket ställer. Kursplanerna skall erbjuda goda och naturliga möjligheter till
vidare utbildning för elever från samtliga linjer inom grundskolan och de skall
så långt möjligt var och en säkerställa en god förberedelse för det valda yrket.
Detta bör vara en riktpunkt för den mer radikala och långsiktiga lösning av problemet
med kursplanernas anpassning till de genom grundskolans införande ändrade
förutsättningarna, som utredningen har att söka komma fram till.
I detta sammanhang bör utredningen vidare uppmärksamma följande. Tendensen
till en allt längre, allmänt hållen och i huvudsak »teoretiskt» präglad utbildningsgång
gör sig allt klarare gällande. Det är därför viktigt att egentliga yrkesutbildningsmöjligheter
erbjuds ungdomen under hela den normala utbildningsåldern
med skilda etappanknytningar parallellt med det övriga gymnasiala utbildningssystemet
ovanför grundskolan. Det kommer att fordras sådana möjligheter
inte bara för dem, som genomgått grundskola, utan säkerligen också i växande
320
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 57
utsträckning för bl. a. dem, som avslutat fackskola och gymnasium. Det måste
även finnas övergångsmöjligheter under de skilda studiegångarnas lopp.
Vi kan alltså enligt min mening förvänta inte blott ett större behov av möjligheter
till grundläggande yrkesutbildning som direkt påbyggnad på grundskolan
utan också en ökad efterfrågan på utbiidningsmässig yrkestillpassning efter en
allmänt hållen, kanske visserligen yrkesinriktad men knappast just för visst yrke
eller viss yrkessektor specialiserad utbildning.
3. Antalet utbildningsplatser i de egentliga yrkesskolornas heltidskurser har
visserligen ökat högst väsentligt under den senaste femårsperioden, från 28 000
till 61 000 per år. Men ser man på yrkesskolornas andel av den totala utbildningskapaciteten
i vårt land, är den ändå inte särskilt stor. Av samtliga ungdomar i
16—19-årsåldern tar yrkesskolorna i sina heltidskurser f. n. emot inte mer än
omkring 12 å 13 procent.
För de mera teoretiskt betonade utbildningsvägarna ovanför grundskolan görs
numera fortlöpande bedömningar av och uppsätts mål för deras framtida kvantitativa
utveckling. Omkring år 1970 beräknas sålunda gymnasiet ta emot åtminstone
30 procent och fackskolan omkring 20 procent av dem som lämnar grundskolan.
För den del av utbildningsväsendet, som skall svara för den mer specifika
yrkesutbildningen — vare sig denna bygger direkt på grundskolan eller på någon
av dess påbyggnader — finns ingen lika klar utbildningspolitisk målsättning
i kvantitativt hänseende. Yrkesutbildningsområdet blir därför lätt en restpost i
de kvantitativa kalkylerna och bristen på översiktlig planering för detta område
kan leda till en mindre planmässig utbyggnad med tillfälliga inriktningar på
skilda yrken och branscher alltefter kortsiktiga konjunkturbedömningar.
Den långsiktiga planeringen på utbildningsfältet måste alltså omfatta planer
också för yrkesutbildningsområdet som ett av flera viktiga led i en samlad bedömning
av vad vi vill åstadkomma med vårt utbildningsväsende i en period då
ett rationellt utnyttjande av tillgängliga realekonomiska resurser är av största
vikt.
Utredningen bör därför — i samråd med berörda myndigheter, redan pågående
utredningar och övriga intressenter inom utbildningsväsendet och arbetsmarknaden
— söka komma fram till en bedömning av den totalt behövliga utbildningskapaciteten
inom yrkesutbildningen och dess huvudsektorer för så lång tid
framåt, som en prognos i detta avseende på ett meningsfullt sätt kan göras. Utredningen
bör också ge vägledning för hur en dylik prognos i fortsättningen
skall kunna fortlöpande förnyas och revideras.
4. Målsättningen för all yrkesutbildning är given: att bibringa eleverna sådana
färdigheter och kunskaper, att de på bästa sätt kan fullgöra sina yrkesuppgifter,
och att ge eleverna en tillfredsställande grund för framtida fortbildning och
eventuellt behövliga omskolning. Denna målsättning ändras inte därav att vi i
det svenska yrkesutbildningsväsendet strävat efter att också tillgodose behovet
av allmänt och medborgerligt bildande moment i utbildningen.
Den svenska yrkesutbildningen skiljer sig från motsvarande utbildning i de
flesta andra länder genom att den i så betydande omfattning bedrives i samhällets
regi eller med dess stöd. Detta får ses som ett konkret uttryck för uppfattningen,
alt ungdomar med ett praktiskt inriktat utbildningsbehov skall tillgodoses
i lika mån som de med ett teoretiskt inriktat. Denna utgångspunkt måste utredningen
också ha och den bör energiskt sträva efter att finna möjligheter att
få detta synsätt att slå igenom bättre och mera allmänt än hittills skett. Dä kraven
på de yrkesverksammas kvalifikationer kan förväntas successivt öka, är det
11 llihang till riksdagens protokoll 1 samt.
Riksdags berättelsen
321
IEs 57
Riksdagsberättelsen år 196b
angeläget, att de praktiska yrkesutbildningsvägarna kan hävda sig som jämbördiga
i konkurrensen med de teoretiska.
Beträffande yrkesutbildningsväsendets organisation bör de etablerade utbildningsformerna
inte gå fria från omprövning och erforderliga förändringar, även
om de är av förhållandevis ungt datum. Varje skola löper risken att till sin natur
bli konservativ, vilket skarpare accentueras ju snabbare förändringarna sker
utanför skolans väggar. Konkurrensen på den internationella marknaden medför
också, att vi måste söka oss fram till allt bättre och effektivare utbildningsformer,
anpassningsbara till skiftande förhållanden. I andra länder är det i regel
i arbetslivet en sådan utveckling sker. För vårt lands vidkommande synes yrkesskolväsendet
böra vidareutvecklas vid i princip bibehållna former för huvudmannaskap
och ansvarsfördelning mellan stat, kommun och näringsliv. Om utredningen
emellertid skulle finna att en tillräckligt effektiv utbildning inte kan skapas
på den nuvarande organisatoriska grunden bör den ha fria händer att föreslå
förändringar också i denna.
I detta sammanhang vill jag peka på att beträffande såväl det nuvarande yrkesskolväsendet
som de nya utbildningsformer, som successivt tillkommer, det
finns anledning för utredningen att ompröva hur huvudmannaskapet inom den
kommunala sektorn skall vara fördelat, dvs. i vilken omfattning landstingskommunerna
alternativt primärkommunerna skall vara huvudmän för de kommunala
yrkesskolorna. F. n. finns ingen enhetlig linje i detta avseende utan förhållandena
varierar från län till län. Nuvarande huvudmannaskapsfördelning har
väl också influerats av det rådande, till sin utformning historiskt betingade
statsbidragssystemet på området, enligt vilket högre statsbidrag som regel utgår
till en av landsting anordnad skola, oavsett om denna i realiteten har regionalt
eller lokalt upptagningsområde. Huvudmannaskapsfrågan bör enligt min mening
bedömas utifrån bl. a. planeringssynpunkter, varvid bör beaktas behovet av en
samordnad planering och utveckling av alla skolformer, som följer ovanpå grundskolan.
Då statsbidragssystemet i många hänseenden företer brister i sin uppläggning
och detaljutformning, bör utredningen även ompröva detla med sikte på alt
åstadkomma ett så enkelt och lättillämpligt system som möjligt.
Prövningen av frågan om den organisatoriska grunden, huvudmannaskapet och
ansvarsfördelningen samt statsbidragssystemet bör ske med utgångspunkt i alt
den nuvarande kostnadsfördelningen mellan de berörda huvudintressenterna i
stort upprätthålles. Skulle utredningen finna skäl för mera påtagliga förändringar
i sistnämnda avseende, bör utredningen anmäla detta för erhållande av
ytterligare direktiv för eventuellt fortsatta överväganden och ställningstaganden
härutinnan.
Beträffande näringslivets roll synes utgångspunkterna för en bedömning av den
framtida utvecklingen vara följande. Det kan antagas, att en fortsatt utbyggnad av
yrkesskolväsendet av typ verkstadsskola till önskvärd omfattning kommer att
ställa större anspråk på resurserna i fråga om investeringar och personal i skolorna
än som är möjliga att tillgodose. Ä andra sidan kan anföras skäl som med
viss styrka talar mot att lämna över ökade utbildningsuppgifter åt näringslivet.
Främst det, att det enskilda företagets insatser långt ifrån alltid kan fås att sammanfalla
med de intressen näringslivet som helhet och samhället har av en mera
mångsidig och inte för specialiserad utbildning. Emellertid kan behovet av ett
starkt specialiserat yrkeskunnande inte åsidosättas. Den allmänna slutsatsen synes
bli att vi nu som tidigare måste söka lösningen i en samverkan mellan samhälle
och näringsliv. Dock torde det vara klart, att en rationell hushållning med
322
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 57
tillgångarna måste innebära, att näringslivets resurser tas i anspråk i större utsträckning
än hittills.
5. Samtidigt som formerna för en fortsatt expansion klarlägges måste den nuvarande
yrkesskolutbildningens inre organisation, innehåll och metodik omprövas.
Därvid synes det först vara utbildningstidens längd i yrkesskola, som påkallar
uppmärksamhet. Denna fråga har ofta diskuterats, i regel tillsammans med
frågan huruvida en grundläggande utbildning i yrkesskola bör bedrivas i kombination
med fortsatt utbildning i arbetslivet.
Det förefaller som om tiden för den grundläggande utbildningen för åtskilliga
yrkesområden numera får anses vara för lång. Utredningen bör överväga vilka
möjligheter som finns att nedbringa utbildningstiden, i första hand då tiden som
tillbringas i yrkesskola. I en skola med en systematiskt ordnad utbildningsgång
kan tillskottet i elevernas kunskaper per tidsenhet antas vara betydande vid utbildningens
begynnelse, då eleverna börjar med små eller inga förkunskaper inom
yrkesområdet. Allteftersom eleverna kan mera, torde skolan, som inte står i
daglig kontakt med utvecklingen inom yrkseområdel, få allt svårare att berika
eleverna. Det kan således antas, att tillskottet i elevernas kunskaper per tidsenhet
blir mindre ju längre den skolmässiga utbildningen pågår. För en utbildning förlagd
till arbetslivet kan förhållandet antas vara det motsatta. Utredningen bör
försöka klarlägga hur lång den skolmässiga yrkesutbildningen i olika fall bör
vara, innan den efterföljes av utbildning i produktionen.
F. n. meddelas i yrkesskolorna ofta en flerårig utbildning för olika yrken. I
samband med överväganden av utbildningstidens längd bör de sakkunniga undersöka,
om man inte rent principiellt bör eftersträva att i skolmässiga former
bibringa eleverna en tämligen ospecialiserad, på breda yrkesområden inriktad
utbildning, som får följas av en inskolning i yrket inom de företag eller institutioner,
där eleven sedan anställes. Visar sig åtgärder i denna riktning möjliga
torde de kunna medföra, att de f. n. mer än 50 olika slagen av yrkesavdelningar
vid de centrala och lokala yrkesskolorna kan reduceras.
Om det skulle visa sig lämpligt att mera allmänt övergå till ett system med
en bredare grundutbildning i samhällets yrkesskolor och en fortsatt utbildning
inom arbetslivet, blir det en viktig uppgift för utredningen att pröva hur denna
senare utbildning skall organiseras.
F. n. medverkar näringslivet när det gäller den av samhället stödda yrkesutbildningen
i två former, genom utbildning i företagsskolor och i s. k. inbyggda
skolor. Jag har i det föregående förutsatt, att det sannolikt blir nödvändigt att i
större utsträckning än hittills ta näringslivets resurser i anspråk för yrkesutbildningen.
Det är därför viktigt att företagsskolorna och de inbyggda skolorna inte
bara blir betraktade som komplement till samhällets yrkesskolor utan som med
dessa samordnade och likvärdiga utbildningsvägar. Det bör följaktligen prövas
vilka åtgärder som ytterligare fordras för att stimulera tillkomsten av dylika skolor.
Det lämpliga organisatoriska sambandet mellan inbyggda skolor och företagsskolor
samt kommunala yrkesskolor bör utredas och möjligheterna att mera regelmässigt
låta utbildningen vid de förra bygga på en grundutbildning i de
senare klarläggas. När det gäller de inbyggda skolorna bör utredningen också
undersöka om skäl finnes att alltjämt begränsa anordnandet av dylika till vissa
bestämda yrkesområden. Undersökas bör även i vilken män behov föreligger av
att kunna komplettera en praktisk yrkesutbildning i näringslivet genom kurser i
yrkesskolorna.
323
IE: 57
Riksdagsberättelsen år 196i
För vissa yrkesgrupper med begränsat rekryteringsbehov men med krav på eu
kvalificerad och dyrbar utbildning kan det vara nödvändigt att överväga nya
organisationsformer, exempelvis upprättande av riksskolor.
6. När det gäller yrkesutbildningens innehåll är grundproblemet att hålla den
i skolmässiga former bedrivna utbildningen aktuell. Detta kräver i första hand
tillräckligt utförliga normalplaner för varje yrke eller yrkessektor, vilka kontinuerligt
måste revideras. Vidare fordras sådana resurser, att yrkesskolornas utrustning
med bl. a. maskiner kan fortlöpande moderniseras. Det är dock bl. a.
med hänsyn till sistnämnda krav och de allt snabbare förändringarna, som det
är nödvändigt att ompröva utbildningsformeriia på det sätt jag nyss angivit.
Den nuvarande undervisningen i verkstadsskolorna syftar tämligen ensidigt
till ett inlärande av manuella färdigheter. De snabba omställningarna i produktionen
och även förändringarna av arbetet som sådant synes motivera, att även
andra färdigheter eller snarare egenskaper övas i större utsträckning än som nu
sker. Förmågan att samarbeta med andra anställda på arbetsplatsen, att planera
arbetet rationellt, att ta ställning till olika handlingsalternativ osv. är egenskaper,
som företagen är lika beroende av hos sina medarbetare som de rent tekniska
färdigheterna. Utredningen bör klarlägga, hur undervisningen skall utformas för
att i högre grad än som nu sker tillgodose även dessa önskemål.
1 debatten kring yrkesutbildningens innehåii och målsättning har också frågan
om fördelningen mellan »fostrande» och »färdighetsmeddelande» undervisning
förts fram. Enligt min mening är det först och främst sättet på vilket yrkesutbildningen
bedrivs som är avgörande för den fostran som samtidigt sker. Vådorna
av en yrkesutbildning med för låg anspråksnivå, slapp tillsyn, långa väntetider
etc. kan knappast repareras genom speciella lektionstimmar med »fostrande»
innehåll.
Eu fördelningsfråga av större vikt är om avvägningen mellan teoretisk och
praktisk utbildning i allmänhet är riktigt gjord med hänsyn till olika aktuella
yrkeskrav. Inom många av yrkeslivets områden stiger kraven på teoretiskt kunnande.
Detta sker samtidigt som vägarna ständigt vidgas för ungdom, som vill
ägna sig åt teoretiska studier. Det är nödvändigt att utredningen till prövning tar
upp fragan om de teoretiska studiernas utrymme inom yrkesutbildningen. Vid
övervägande härav anmäler sig automatiskt de utbildningsmetodi ska och pedagogiska
spörsmålen. Dessa bör utredningen ägna stor uppmärksamhet. Det synes
därvid vara naturligt att bygga på den utveckling som skett inom utbildningsväsendets
olika områden under senare tid. Det förefaller troligt att man, åtminstone
vad grundutbildningen beträffar, kan bruka eller vidareutveckla de
hjälpmedel som finns och även utarbeta förslag till programmerad undervisning.
Överhuvud bör framstegen på det metodiska området för att öka möjligheterna
att göra teoretiska kunskaper tillgängliga för bredare elevkategorier noga observeras
och i största möjliga utsträckning vinna tillämpning inom yrkesutbildningen.
Självfallet skall utbildningsmetodiska erfarenheter av manuellt inlärande tillvaratas
och omsättas i vidast möjliga tillämpning. Beträffande det egentliga yrkespedagogiska
området bör utredningen klarlägga nuiäget och så konkret som
möjligt dels ange näraliggande uppgifter, som snabbt bör lösas, och dels dra upp
riktlinjer för ett angeläget, mera långsiktigt yrkespedagogiskt reformarbete.
I detta sammanhang vill jag erinra om det intresse som på sina håll visats för
systemet med s. k. blockutbildning. Innebörden av systemet är i korthet att man
eftersträvar att föra samman besläktade utbildningsmål och specialiteter i större
324
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 57
enheter. Syftet är att vinna en till de snabba förändringarna inom produktionen
så anpassningsbar utbildningsorganisation som möjligt. Detta systems värde bör
utredningen analysera.
7. En av den svenska yrkesutbildningens svagheter anses vara frånvaron av objektiva
bedömningsgrunder, när det gäller utbildningsresultaten. Den första förutsättningen
för att få till stånd sådana bedömningsgrunder är att enhetliga och
tillräckligt utförliga utbildningsplaner konstrueras. Men det är också av flera skäl
rimligt, att man kan få en uppfattning om huruvida utbildningen verkligen
fört fram till det angivna målet. Syftet med en sådan objektiv granskning skall
dock inte vara en betygsättning av den enskilde eleven utan att få ett mått på
utbildningens standard. Insikterna härom bör sedan läggas till grund för konstruktiva
åtgärder, för vilka annars i åtskilliga fall anledningar skulle saknas.
Denna fråga bör uppmärksammas och utredningen bör — med beaktande av
vad bl. a. skolberedningen anfört rörande diagnostiska prov och standardprov
— undersöka, om standardprov av olika slag kan och bör införas i yrkesutbildningen.
Införandet av en mer fixerad anspråksnivå kan antas medföra en ökad efterfrågan
på pedagogisk service från yrkesskolornas sida. Utredningen bör ingående
undersöka förutsättningarna för ökad tillgång till pedagogisk service och tillsyn.
Dylik verksamhet kräver bl. a. personal med inte bara ingående kännedom
om respektive yrkesområde utan även med naturliga förutsättningar att hålla
kontakt med utvecklingen inom dessa områden. Utredningen bör överväga huruvida
man kan tillgodose åtminstone en del av det nödvändiga behovet genom
att ekonomiskt stödja näringslivets och arbetsmarknadsparternas egna utbildningsorgan.
8. En översyn av det slag, som här är i fråga, måste i hög grad beröra de lärare
som är verksamma inom yrkesutbildningen. Ehuru yrkeslärarnas utbildning för
endast några få år sedan var föremål för statsmakternas prövning och beslut, är
det ofrånkomligt, att utredningen skall äga ingå på lärarfrågorna i all den omfattning
den finner det behövligt. För egen del anser jag, i anslutning till vad
jag här tidigare sagt, att en komplettering av nuvarande lärarutbildning med
sådana ämnen som administration, arbetsplanering, metodutveckling och personalledning
bör övervägas. Bristande insikter i dessa och närliggande ämnen hos
redan verksamma yrkeslärare bör repareras genom en planmässig fortbildning.
Då en viktig uppgift för utredningen blir att göra en kvantitativ bedömning
av yrkesutbildningsbeliovet, är det nödvändigt att denna kompletteras med bedömningar
av lärarbehovct för samma tidrymd.
9. Vad jag hittills anfört har i första hand avsett utbildning på heltid. Inom
det av samhället stödda yrkesutbildningsväsendet förekommer emellertid ett betydande
antal kortare kurser, s. k. deltidskurser, huvudsakligen anordnade under
kvällstid. Sedan tveksamhet uppkommit, huruvida dessa kurser alltid hade
ett yrkesutbildande syfte, gjordes genom överstyrelsens för yrkesutbildning försorg
en undersökning av denna verksamhet, vilken i korthet redovisades i 1962
års statsverksproposition. Utredningen bör, med beaktande av de ytterligare undersökningar
som kan ha gjorts inom överstyrelsen, klarlägga omfattningen och
det yrkesutbildningsmässiga värdet av deltidskursverksamheten och framlägga
de förslag rörande dennas former och innehåll utredningen finner påkallade. Utredningen
bör särskilt observera behovet av gränsdragningar mellan å ena sidan
deltidskurser med klart yrkesutbildande eller fortbildande syfte —— andra kurser
skall enligt min mening inte stödjas ur anslagen till yrkesutbildning — och å
325
IE: 57
Rilcsdagsberättelsen år 106A
andra sidan dels hobbybetonade kurser och dels sådan verksamhet, som rimligen
bör hänföras till det fria och frivilliga folkbildningsarbetets område.
10. Den med stöd från det allmänna anordnade vuxenutbildningen har i vårt
land ännu en ganska ringa omfattning. Skälen för en ökad vuxenutbildningskapacitet
såväl i fråga om elementarkunskaper som beträffande yrkesinriktad utbildning
har utförligt belysts bl. a. i studiesociala utredningens betänkande
ang. vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet (SOU 1962:5). Den yrkesinriktade
vuxenutbildningen har huvudsakligen växt fram genom omskolningsverksamheten
och hittills i huvudsak gällt manuella yrken. Omskolningsverksamheten
är f. n. på ett mycket mera direkt sätt än primärutbildningen för ungdom ett
led i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det markeras också genom att yrkesutbildning
för vuxna ordnas i samverkan mellan arbetsmarknadsmyndigheter
och yrkesöverstyrelsen eller av arbetsmarknadsmyndighet enbart. I propositionen
1963: 144 angående riktlinjer för utformningen av skolväsendets centrala
ledning m. in. har vissa preciseringar gjorts av de uppgifter på detta område,
som bör åligga skolmyndigheterna respektive arbetsmarknadsmyndigheterna.
Mellan dessa förutsättes ett intimt samarbete ske.
Inom yrkesutbildningsväsendet bör inte några skarpa gränser dras mellan primärutbildning
för ungdom och omskolning eller fortbildning av vuxna. Det betyder,
att de samlade resurserna på mest effektiva sätt bör tas i anspråk för utbildning,
oavsett om den rubriceras på det ena eller det andra sättet. Även om
utredningen har att i första hand ta itu med yrkesutbildningsfrågorna på det
gymnasiala åldersstadiet, är det, med hänsyn till den snabbt växande betydelsen
av vuxenutbildningen för allt fler grupper av yrkesutövare angeläget att utredningen
från skilda synpunkter beaktar såväl behov som utformning och innehåll
även i fråga om denna utbildning och därvid ser den som en del av en
sammanhängande utbildningsorganisation.
Jag har tidigare sagt, att det troligen blir nödvändigt att i allt större utsträckning
falla tillbaka på näringslivets egna resurser vid en fortsatt expansion av yrkesutbildningsväsendet.
Från vissa synpunkter synes detta i särskild grad böra
gälla i fråga om den arbetsmarknadsmässiga yrkesutbildningen för vuxna.
Ju flera människor denna del av yrkesutbildningen kommer att omfatta och ju
mera genomgripande omställningar det blir fråga om, desto angelägnare blir det
att se till att omskolningen inte får den snäva inriktningen att på snabbast möjliga
sätt skapa specialiserade arbetare inom nya efterfrågeområden utan att den
också innehåller allmänorienterande moment, som belyser samhällsförändringarna
i stort och förklarar och motiverar den konkreta situation i vilken den vuxne,
som utbildas, befinner sig. När det gäller att angripa såväl dessa problem som
de egentliga pedagogiska spörsmålen i samband med vuxnas utbildning torde det
vara fruktbringande att ta del av de erfarenheter, som finns samlade hos det
fria och frivilliga folkbildningsarbetets målsmän.
11. Ett ständigt aktuellt problem inom yrkesutbildningen och en av de mest
angelägna organisatoriska uppgifterna är att få till stånd och vidmakthålla tillräckligt
intima kontakter mellan arbetslivet och den skolmässiga yrkesutbildningen.
Utredningen bör därför ingående överväga hur arbetslivets företrädare
skall beredas tillfälle att påverka utbildningens utformning och inriktning. En intim
samverkan av detta slag är också av betydelse för yrkesutbildningens inriktning
i stort, dvs. för en förnuftig planering. Ju mer omfattande och differentierad
yrkesutbildningen blir, desto mera komplicerad blir anpassningen till arbetskraftsbehovet
och desto angelägnare en översiktlig planering för rikets behov.
326
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I Es 59
Utan medverkan från arbetsmarknadens sida — och goda resurser för prognosverksamhet
— torde en tillfredsställande planering inte kunna komma till stånd.
Behoven i dessa hänseenden bör noga observeras av utredningen.
Utredningen har påbörjat sitt arbete.
58. Sakkunnig för översyn av avlöningsförmånerna för
utlandskyrkoherdarna
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1963 för att verkställa
översyn av bestämmelserna rörande utlandskyrkoherdarnas avlöningsförmåner:
Norberg,
R. E., kansliråd.
Experter:
Forshell, P. O. V., förste byråsekreterare;
Tingström, A., förste stiftsnotarie.
Lokal: Sveavägen 13—15, 14 tr., Stockholm C; tel. 20 90 15.
Den sakkunnige har under hösten 1963 företagit två resor, den ena till
Berlin och Köpenhamn samt den andra till Oslo, London och Paris för att
undersöka vissa organisatoriska förhållanden vid de svenska utlandsförsamlingarna.
Den sakkunnige beräknar slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1964.
59. Sakkunnig för översyn av kyrkomusikerstadgan
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1963 för att verkställa
dels den av riksdagen i skrivelse den 26 april 1963, nr 164, begärda
översynen av kyrkomusikerstadgan, dels ock de av kyrkomötet i skrivelserna
den 27 september 1963, nr 16 och 17 samt den 2 oktober 1963, nr 31,
gjorda framställningarna angående ändringar i stadgan:
Norberg, R. E., kansliråd.
Lokal: Sveavägen 13—15, 14 tr., Stockholm C; tel. 20 90 15.
Utredningsarbetet har påbörjats.
327
I Jo: 1
Riksdagsberättelsen år 1964
J or dbruks departementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. 1956 års matpotatisutredning (1962: I 14; 1963: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för förbättring av försörjningen
med matpotatis av tillfredsställande kvalitet (se Post- och Inrikes tidn. den
4 januari 1956):
Magnusson, R. A. H., generaldirektör, ordförande;
Carbell, E. E. E., e. o. byråchef, led. av II kamm.;
Engström, I. Stina, civilekonom, fru;
Hejneman, Y. L., direktör;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Nergelius, E. S., direktör, (t. o. m. 14 mars 1963);
Wixell, N., direktör.
Experter:
Emilsson, P. M. B., fil. dr;
Gustafsson, N. H., byråchef;
Larsson, E. L., avdelningschef;
Månsson, N. Ch., direktör;
Rosenqvist, K. Å. T., disponent.
Sekreterare:
Ericsson, S. K. J., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 15.
Inom utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållits 1
sammanträde.
Utredningen har den 20 mars 1963 avgivit delbetänkande rörande Forskningen
och försöksverksamheten beträffande potatis, in. m. (stencilerat, Jo
1963:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1960 års Svalövsutredning (1962:1 24; 1963:1 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1960 för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående ekonomiska och organisatoriskt-tekniska
spörsmål vid Sveriges utsädesförening, Svalöv, i anslutning till ett
328
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 4
eventuellt införande av ett nytt system för stöd åt växtförädlingen i landet
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1960):
Thorselius, U. T., byråchef.
Expert:
Linden, H. G., agronom.
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Johansson, S. E., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 14 sammanträden.
Utredningen har avgivit sitt slutbetänkande den 25 oktober 1963 (stencilerat,
Jo 1963: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning om försvarets kartförsörjning (1962:1 32; 1963: I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att utreda
vissa samordningsfrågor beträffande den militära kartförsörjningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1961):
Sjölin, N. A., distriktslantmätare.
Experter:
Davidson, R. D. L., lantmätare;
Gustafsson, L. B., kapten, t. f. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1962—juni 1963 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontakter under tillhopa 64 dagar.
Utredningen har avgivit betänkande den 26 juni 1963 med förslag angående
samordningen i fredstid av den civila och den militära kartförsörjningen
(stencilerat, Jo 1963:2).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Arbetsgruppen för förberedande av statens naturvårdsnämnds verksamhet
Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj 1963 för beredning
av vissa frågor i anledning av inrättandet av statens naturvårdsnämnd
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 maj 1963):
Netzén, K. G., landshövding, ordförande;
Brinck, P. S. V., professor;
Enocson, R., direktör;
j]| Bihang till riksdagens protokoll t9C>b. 1 saml. 329
Riksdatrsberättelsen
I Jo: 4
Riksdagsberåttelsen år 1964
Fälldin, N. O. Th., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lane, S., överdirektör;
Sehlin, H., direktör;
Walin, A. G., f. d. justitieråd.
Sekreterare:
Siöalth, G. B., förste kanslisekreterare.
Direktiv (kungl. brev den 3 maj 1963):
för beredning av vissa frågor i anledning av inrättandet av statens naturvårdsnämnd.
---------------------- —------
Arbetsgruppen har under 1963 hållit 3 sammanträden.
Arbetsgruppen har den 19 juni 1963 avgivit förslag till instruktion och
kassaföreskrifter för statens naturvårdsnämnd jämte redogörelse för vidtagna
förberedelser i övrigt.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
5. 1949 års jaktutredning (1962: I 12; 1963: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1949 för
att verkställa utredning angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring för
jägare, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman:
Bouveng, G. A., f. d. överdirektör;
dels såsom sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen överlägga
med honom samt i övrigt biträda vid utredningen:
Andersson, N. A„ småbrukare, led. av II kamm.;
Bennet, O., friherre, godsägare;
Jönsson, E. I., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. 28 mars 1963);
Larsson H., skogsinspektör, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., häradsdomare, f. d. riksdagsman (avliden 12 februari 1963);
Sköldin, P. A., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D., f. d. byråchef;
Wikström, C., direktör.
Sekreterare:
Hamilton, H. P., greve, forstmästare.
Lokal: Utredningsmannen: Brantstigen 5, Bromma; tel. 25 45 60. Sekreteraren:
Svenska jägareförbundet, östermalmsgatan 39, Stockholm ö; tel.
växel 23 26 85.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
330
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo* 6
Utredningen har under tiden december 1962—november 1963 bållit 4
sammanträden.
Till utredningen har även under 1963 överlämnats ärenden, berörande
j aktlagstiftningen.
Ett betänkande i älgfrågan, innefattande förslag såväl beträffande älgskadeersättningarna,
älgavgifterna och älgskadefonderna som i fråga om
älgjakten beräknas komma att avgivas vid årsskiftet 1963/64.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1964.
6. Vattenvårdskommittén (1962:1 13; 1963:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., chefredaktör, led. av I kamm.;
Hawerman, K. B. A., överingenjör;
Laurell, G., laborator;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., f. d. överinspektör;
Aqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Thunmark, S. G., professor;
Persson, J. L., biträdande vattenrättsdomare;
Goldschmidt, H. A., byrådirektör;
Hannerz, D. G. L., laborator;
Lindell, B. G., civilingenjör, fil. lic.;
Vasseur, E. J. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Bexelius-Jansson, Gunvor, E., fiskal.
Lokal: Statens vatteninspektion, Drottningholm (sekreteraren); tel. växel
72 04 64, 72 04 74.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 20.
Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkande med förslag angående
organisations- och lagstiftningsfrågor m. m. (SOU 1955:6), den 1
mars 1958 angående vattenvårdens centrala och lokala organisation (stencilerat),
den 9 december 1960 angående skydd för vattenförsörjningen
331
I Jo: 6
Riksdagsberättelsen år 1964
(SOU 1960:38) och den 23 februari 1962 angående tillsyn över radioaktiv
vattenförorening (stencilerat, Jo 1962: 2). Utredningsarbetet fortsätter med
en förnyad översyn av vattenvårdens organisation och i samband därmed
frågan om anordnande av vattenvårdsförbund för tillsyn av särskilda vattendrag
eller vattenområden samt frågan om forskning inom vattenvården.
7. Veterinärhögskoleutredningen (1962:1 16; 1963:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 februari 1958) samt rörande verksamheten vid och organisationen
av statens veterinärmedicinska anstalt i den utsträckning denna
verksamhet berör forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara:
Wikström, H. J., generaldirektör, ordförande;
Kvarnbäck, J. S., rektor;
Lagerlöf, N. P., professor emeritus, f. d. rektor;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär.
Experter:
Hansen, H.-J., professor;
Schmiterlöw, C. G., professor, rektor.
Sekreterare:
Dahlström, B. E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Danielsson, A., byrådirektör.
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Stockholm 8; tel. växel 52 06 20 samt
51 78 64 (Dahlström).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 26 samt 1961: I Jo 16.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 24 plenarsammanträden.
Studiebesök har avlagts vid Veterinaer og landbohpjskolen
i Köpenhamn och Norges veterinaerhpgskole i Oslo.
Återstående utredningsarbete beräknas slutföras under början av år
1964.
8. Trädgårdsnäringsutredningen (1962:1 17; 1963:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
332
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 9
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamm.:
Olsson, K. H., överdirektör;
Rimås, K. S. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.;
Thorselius, U. T., byråchef (t. o. m. 20 november 1963).
Experter:
Langdal, H., avdelningschef;
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare;
Norrgren, U., redaktör;
Nyström, H., direkör;
Svensson, N. A., direktör.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Svartmangatan 9 n. b., Stockholm C; tel. 21 02 47 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1962—november 1963 hållit 7
plenarsammanträden. Utredningen har i november 1960 avlämnat förslag
angående statlig lånegaranti för anordnande av auktionslokaler för tradgårdsprodukter,
m. m., i december 1961 förslag angående utformningen av
yrkesundervisningen på trädgårdsområdet (SOU 1962:2) och förslag angående
utformningen av trädgårdsnäringens rationaliseringsstöd, i november
1962 förslag om visst stöd till förädlingsverksverksamheten på tradgårdsområdet
och förslag angående statliga garantier för förvärvs- och
driftslån på trädgårdsområdet samt i oktober 1963 förslag om verksamheten
inom vissa ämnesområden vid lantbrukshögskolans trädgårdssektion
i Alnarp m. m. (stencilerat, Jo 1963: 7).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1964.
9. 1958 års jordlagsutredning (1962: I 18; 1963:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds-
och uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Jonzon, S. G. B., hovrättsråd;
Nilsson, E. Hj„ f. d. förman, led. av I kamm.;
Johansson, A. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hteggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
333
I Jo: 9
Riksdagsberättelsen år 196 b
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Oscarsson, S., lantbrukare.
Experter:
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
öjborn, L. E., generaldirektör;
Wallner, H., byråchef (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse av
utredningen inträda vid förfall för öjborn).
Sekreterare:
Sköld, E. T., lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. 23 39 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1962—november 1963 hållit 2
sammanträden.
Påpående arbete, översyn av uppsiktslagen, beräknas fortgå under hela
år 1964.
10. Emåutredningen (1962: I 19; 1963:1 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1959 för
att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer som
följdverkningar av större torrläggningsföretag (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 oktober 1959):
Osvald, K. H., professor emeritus, led. av I kamm.
Experter:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Hägglund, J. M., f. d. byråchef;
Rödén, J. O. G., byrådirektör;
Thunmark, S. G., professor.
Sekreterare:
Hägglund, .1. M., f. d. byråchef (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Rödén, J. O. G., byrådirektör (se ovan).
Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Box 39, Vällingby; tel. växel 87 00 00 (biträdande
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 25 september
1959.
Utredningsmannen har 1961 hemställt om befrielse från utredningsuppdraget.
Arbetet med en slutrapport, vilket blivit fördröjt genom mellankommande
arbetsuppgifter för experterna, beräknas bli färdigt under första
halvåret 1964.
334
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 12
11. Gruvskogsutredningen (1962:1 20; 1963:1 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för att
verkställa utredning rörande ändring i nuvarande ordning med upplåten
nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
13 november 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Alarik, A. L:son, disponent;
Arkling, F„ ombudsman, jur. kand.;
Edling, N. P. J., kammarråd;
Hagberg, A. E., professor;
Nyström, E. A. R., byråchef;
Rudberg, H., disponent;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
Lokal: Högsta domstolen, Stockholm 2; tel.växel 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1962 — november 1963 ej hållit
något sammanträde in pleno. Sedan värderingarna slutförts har experter
varit sysselsatta med att bearbeta vissa delar av materialet för att få fram ett
underlag för slutligt ståndpunktstagande i saken. Utredningen beraknas avsluta
sitt arbete under år 1964.
12. Arrendelagsutredningen (1962:1 21; 1963: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 for
att verkställa översyn av och avgiva förslag rörande arrendelagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december
1959):
Widegren, B. G., borgmästare, ordförande;
Hamilton, H. J. F.-A., friherre, led. av II kamm.;
Jönsson, G. V., förbundssekreterare;
Larsson, L. Th„ lantbrukare, led. av I kamin.;
Mossberger, E. G. V., ombudsman, led. av I kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
öhrström, A., forstmästare.
Sekreterare:
Bäärnhielm, G. M., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Axelsson, S. A., lantmätare.
Lokal: Ekorrvägen 18, Bromma; tel. 26 89 00 (Bäärnhielm), 22 78 50
(Axelsson).
335
I Jo: 12
Riksdagsberättelsen år 1964
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 23.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 19 sammanträden.
Av dessa bar ett varit gemensamt med jordlagsutredningen.
Dessutom har en dag ägnats studier av områden i Stockholms omgivningar
med sommarstugebebyggelse på arrenderad mark.
Utredningen beräknar att under år 1964 kunna avsluta överläggningarna
i alla ämnen av principiell betydelse.
13. Utredningen rörande ny förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt
och för statens växtskyddsanstalt samt därmed sammanhängande
frågor (1962:1 22; 1963: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande ny förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt
och för statens växtskyddsanstalt samt därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1960):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
von Horn, K. R. L. R., överintendent;
Osvald, K. H., professor emeritus, led. av I kamm.;
Stiernstedt, L. J. T., friherre, byråchef (fr. o. m. 27 juni 1963).
Experter:
Ekelund, S. F. A., agr. dr., t. f. professor;
Zachrison, S. J. G., direktör.
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Sibyllegatan 75, Stockholm Ö; tel. 60 74 38 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 17
plenarsammanträden. Utredningen har den 26 april 1963 till Kungl. Maj:t
inkommit med förslag till lösning av markfrågan för statens växtskydd sanstalts
Skånefilial. Vidare har utredningen den 25 september 1963 avgivit
utlåtande angående växtskyddsanstaltens uppgifter, organisation m. m.
Utredningen beräknas avsluta sitt uppdrag under första halvåret 1964.
14. 1960 års jordbruksutredning (1962:1 23; 1963:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1960):
Netzén, K. G., landshövding, ordförande;
Bengtsson, T. B., advokat;
Edblom, F., förbundsordförande;
336
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 14
Eriksson, S., förbundsordförande;
Haeggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Holmström, S. J. R., direktör;
Håkansson, J. H. V., direktör;
Jansson, E., förbundsordförande;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Johansson, J. A., förbundsordförande;
Juréen, L. J. E., byråchef, tillika huvudsekreterare;
Kragh, B., professor;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Persson, S. G. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;
Söderberg, K., direktör;
Wahlfisk, K.-O., expeditionschef;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Zachrison, S. J. G., direktör;
Åstrand, B. H., direktör;
öjborn, L. E., generaldirektör.
Experter:
Andersson, K. Å., lantbruksdirektör;
Berg, S. G:son, sparbanksdirektör;
Bergendahl, G., länsarbetsdirektör;
Bergentz, S., överlantmätare;
Brangmo, W., direktör;
Ericson, F. L., byråchef;
Fried, T. K.-A., major;
De Geer, C., friherre;
Grabö, P., agr. lic.;
Grönlund, C.-E., byråchef;
Gulbrandsen, O. G., docent;
Hagander, J. H., byrådirektör;
Hjalmarsson, B. A. S., lantbruksdirektör;
Hjelm, K. G. L., professor;
Hjorth, R., byråchef;
Holm, P., fil. lic.;
Larson, S. E., byråchef;
Lindberger, L., byråchef;
Lindskog, J. L., biträdande överlantmätare;
Medin, K. H., byråchef;
337
I Jo: 14
Riksdagsberättelsen år t96b
Nilsson, O., agronom;
Park, C. E., revisor;
Sambergs, Å., avdelningschef;
Sjöborg, N. E., direktör;
Svensson, N. A., direktör;
Wallberg, Ursula, forskningsassistent;
Wieslander, M., lantbruksdirektör.
Experter som under 1963 slutfört sitt uppdrag:
Andrén, T., civil jägmästare;
Andersson, K. O., direktör;
Benzel, R., professor;
Blix, F. G., professor;
Ernest-Börestam, Eva, fil. kand., ombudsman;
Hellberg, A. E., statsagronom;
Isacson, B., lantbrukare, led. av I kamm.;
Jansson, S. L. H., professor;
Kristensson, B., direktörsassistent;
Larsson, F., direktör;
Neymark, Marit, förste intendent;
Olsson, K. H., överdirektör;
Renborg, U., agr. lic.;
Sundberg, U., professor;
Åkerberg, E., professor.
Biträdande sekreterare:
Lindén, H. G., agronom;
Lindström, I. A., agronom;
Swedborg, E. H„ direktör.
Lokal för sekretariatet: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 16; tel. växel
22 55 60, rikssamt. 22 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 plenarsammanträden.
Härjämte har ett stort antal sammanträden hållits av
inom utredningen tillsatta arbetsgrupper. Utredningen har under år 1963 redovisat
resultaten från följande arbetsgrupper, nämligen:
1. Arbetsgruppen för skogsbruksfrågor: Utvecklingstendenser i modernt
skogsbruk (SOU 1963:63)
2. Arbetsgruppen rörande lantbrukets organisationsformer: Det svenska
lantbrukets effektiviseringsvägar (SOU 1963: 66)
3. Arbetsgruppen rörande jordbrukets kreditför sörj ning: Kapitalutvecklingen
i det svenska lantbruket.
Följande arbetsgrupper, som under 1963 slutför sina uppdrag, kommer att
under 1964 redovisa sina resultat, nämligen:
338
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 16
4. Arbetsgruppen för strukturfrågor: Befolknings- och strukturförändringar
i svenskt lantbruk
5. Arbetsgruppen rörande produktionsutvecklingen: Den framtida jordbruksproduktionens
storlek
6. Arbetsgruppen för distributionsfrågor: Jordbruksprodukternas distributions-
och marginalförhållanden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1964.
15. Renbetesmarksutredningen (1962:1 25; 1963:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa inventering av för renskötseln tillgängliga betesmarker, m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1960):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Experter:
Lif, P. T., ingenjör;
Steen, E. V., docent, statsagronom;
Tuuri, O. 0:son, renägare;
Wikman, L. Å., överinspektör.
Sekreterare:
Ejdemo, B. E. H., förste konsulent.
Lokal: Länsstyrelsen, Östersund; tel. växel 176 60 (utredningsmannen),
225 82 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden december 1962—november 1963 hållit 8 sammanträden
och företagit 2 studieresor till lappbyar i Västerbottens och
Jämtlands län.
Utredningen beräknar slutföra sitt uppdrag i början av år 1964.
16. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker (1962: I 29; 1963: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den
18 mars 1961):
Killander, F. W. K., f. d. lagman.
Expert:
Sundquist, A. H. T. A:son, biträdande överlantmätare (fr. o. m. 6 november
1963).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 29.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1964.
339
I Jos 17
Riksdagsberättelsen år 196i
17. 1961 års kronhjortsutredning (1962:1 31; 1963:1 21)
Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26
maj 1961 för utredning rörande reservat för kronhjortar m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 juni 1961):
Hulterström, A. N. O., landssekreterare.
Experter:
Dahl, A. E., professor;
Eriksson, S. T. V., t. f. länsjägmästare;
Schunnesson, P. H., hovrättsråd.
Sekreterare:
Lennbo, A. Å., assessor.
Lokal: Rådhuset, Malmö; tel. växel 763 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1964.
18. Utredning rörande organisationen av fiskeristgrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. (1963: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1962 för
att verkställa utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 mars 1962):
Wikström, H. J., generaldirektör.
Experter:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindroth, A. A., fiskeribiolog;
Rörs, A. J. I., avdelningsdirektör (fr. o. m. 25 januari 1963);
Sahlin, S., byråchef.
Sekreterare:
Lundblad, R. O., t. f. byrådirektör.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1587), rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 23.
Utredningsmannen har under tiden november 1962—oktober 1963 haft
överläggningar med bl. a. cheferna för fiskeristyrelsen och statens vatteninspektion.
Besök vid det norska havsforskningsinstitutet i Bergen har företagits.
Ett sammanträde med experterna har hållits.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1964.
340
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 20
19. Syneförrättningssakkunniga (1963:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1962 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande metodiken vid syneförrättningar
enligt 7 kap. vattenlagen samt utbildningen av personal för fullgörande
av uppgifter som rör sådana förrättningar, m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 mars 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Andersson, S. S., laborator;
Hjalmarsson, B. A. S., lantbruksdirektör;
Kindblom, A. L., lantbruksingenjör;
Persson, J. L., vattenrättsdomare;
Widén, K. A. I., överingenjör.
Experter:
Berglund, G., agr. lic. (fr. o. m. 15 februari 1963);
Ekelund, L., avdelningsdirektör (fr. o. m. 15 februari 1963).
Lokal: Biblioteksgatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 63 11 70 (ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 24.
De sakkunniga har under tiden november 1962-—oktober 1963 hållit sammanträden
under 11 dagar.
De sakkunniga har den 9 september 1963 avgivit ett betänkande angående
organisationen av torrläggningsverksamheten m. m. (stencilerat, Jo 1963:
6).
De sakkunniga beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1964.
20. 1962 års fältförsöksutredning (1963: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 april 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om lämpligaste organisationsform
för hushållningssällskapens medverkan i lantbrukshögskolans
fältförsöksverksamhet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1962):
Sjövall, K., byrådirektör, ordförande;
Allzén, B. M., byrådirektör;
Gustafsson, N. H., byråchef;
Hagsand, E. G., statsagronom;
Petersson, S. G. W., försöksintendent.
Sekreterare:
Grönlund, G. B. H., byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Stockholm 2; tel. växel 23 77 20 (ordföranden
och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 25.
341
I Jo: 20
Riksdagsberättelsen år 1964
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 27 plenarsammanträden
och dessutom sammanträtt i anslutning till studiebesök
vid hushållningssällskap och statliga försöksstationer.
Utredningen har den 16 juli 1963 avgivit betänkande angående hushållningssällskapens
medverkan i lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet
på jordbruksområdet (stencilerat, Jo 1963: 5).
Utredningens kvarstående arbetsuppgifter avser fältförsöksverksamheten
inom trädgårds- och husdj ursområdena. Arbetet härmed beräknas komma
att slutföras under första halvåret 1964.
21. Skogsbruksutredningen (1963: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgarantigivningen till produktionsfrämjande åtgärder
till förmån för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962) och sedermera ålagda
genom beslut av Kungl. Maj :t dels den 16 november 1962 att verkställa
utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog och dels den 15 februari
1963 att överväga möjligheterna att främja användningen av skogsfrö och
skogsplantor av god och lämplig kvalitet samt att i anslutning därtill överväga
frågan om statens medverkan i det skogliga växtförädlingsarbetet:
Wikström, H. J., generaldirektör, ordförande;
Danell, C. A., skogsdirektör;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Resare, B. C. M., byråchef;
Sköld, P. I., överjägmästare;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Winroth, C. E. E., förste byråinspektör.
Experter :
Hagström, B., skogsvårdschef;
Landahl, O. S. H., lantbruksdirektör;
Lindskog, J. L., biträdande överlantmätare;
Olsson, E. A. J., länsjägmästare;
Åberg, L.-G., bankdirektör (fr. o. m. 23 april 1963).
Sekreterare:
Göransson, T. Å. J., byrådirektör.
Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 36, Stockholm C; tel. 23 36 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningens ursprungliga uppdrag, se 1963: I Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 5 ple
-
342
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo» 22
nar samman träden. Besök av ordföranden jämte två av experterna har avlagts
å AB Iggesunds Bruks skogar för studium av skoglig arealplanering.
Utredningen har den 14 oktober 1963 avgivit betänkande om skogsvägar
(SOU 1963: 71).
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1964.
22. Utredning rörande mejeriundervisning, m. m. (1963: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande undervisning, forskning och
försök på mejeriområdet samt därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 juni 1962):
Ericsson Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Brohult, S. F. A., professor (fr. o. m. 17 maj 1963);
Ekman, J., agr. lic;
Granlund, K. Å., ombudsman;
Simberg, S., mejeriföreståndare;
Thomé, K. E. G., professor;
Woxén, R., rektor.
Experter:
Ohlsson, Y., direktör;
Storgårds, T., professor;
Swartling, P. F., professor.
Sekreterare:
Skarin, E. Å., byrådirektör (t. o. m. 26 juni 1963).
Hiort H. A., förste byråsekreterare (fr. o. m. 27 juni 1963).
Lokal: Ordföranden: Biblioteksgatan 9, 3 tr„ Stockholm C; tel. 63 11 70.
Sekreteraren: Sibyllegatan 75, Stockholm ö; tel. 60 74 38.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit sammanträden
under 13 dagar.
Utredningen har efter remiss avgivit utlåtanden dels den 16 maj 1963 över
en av statskontoret upprättad promemoria nr 2 angående organisationen av
de olika verksamheterna vid Alnarpsinstitutet, m. in., och dels den 13 september
1963 över en av organisationskommittén för teknisk högskola i Lund
utarbetad promemoria rörande stomplan för avdelningen för kemi vid denna
högskola.
Utredningen har den 7 november 1963 avgivit betänkande Högre undervisning
samt forskning på mejeriområdet m. m. (stencilerat, Jo 1963:9).
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete under första hälften
av år 1964.
343
I Jo: 23
Riksdagsberättelsen år 196b
23. Söråkersutredningen (1963: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
verkställa översyn av inriktningen, omfattningen och lokaliseringen av
trädgårdsundervisningen i Norrland (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1962):
Ericsson, G., byråchef.
Sekreterare:
Persson, S., hortonom.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Centralvägen 16, Solna 1; tel. 83 05 20 (utredningsmannen).
Statens trädgårdsskola, Norrköping; tel. 011/670 13 (sekreteraren)
.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 28.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit i genomsnitt
1—2 sammanträden per vecka. Resor har företagits till berörda
platser i Norrland.
Utredningen, som avvaktar vissa överväganden av landstinget i Västernorrlands
län, beräknar slutföra sitt arbete under år 1964.
24. Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté (1963: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets
område samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 november 1962):
Lane, S., överdirektör, ordförande;
Hansson, N. B., länsjägmästare, led. av I kamm.;
Hermansson, H. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Persson, K. O., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Stiernstedt, L. J. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Eliasson, P. E., lektor;
Enander, G. M., jägmästare;
Falk, E. G. R., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Lokal: Centralvägen 28, Solna (Statens naturvårdsnämnd); tel. 83 08 90.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 29.
Tilläggsdirektiv. Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 27 september 1963
skall kommittén vid fullgörandet av sitt uppdrag beakta 1963 års riksdags
uttalande vid behandlingen av propositionen nr 144 angående utformning
-
344
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 26
en av skolväsendets centrala ledning (SU 146; rskr. 334), vari riksdagen
bland annat förklarat sig dela departementschefens principiella uppfattning
att all egentlig yrkesutbildning bör ledas av det gemensamma skolämbetsverket
samt i anslutning till vissa motionsyrkanden framhållit angelägenheten
av att åtgärder snarast möjligt vidtages för att förverkliga en sådan samordning.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 sammanträtt
14 gånger.
Den 30 maj 1963 avlämnade kommittén delbetänkande med förslag till
förläggningsort för den centrala maskinskola för skogsbruket, om vars inrättande
1962 års riksdag fattat principbeslut (stencilerat, Jo 1963: 4).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
25. Utredning rörande husdjursförädlingen (1963: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen av den
tillämpade forskningen på husdj ursförädlingens område och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Andersson, D., lantbrukare;
Hansson, A., professor;
Hjelm, L., professor;
Olsson, B., direktör.
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare (fr. o. m. 18 oktober 1963).
Lokal: Ordföranden: Biblioteksgatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 63 11 70.
Sekreteraren: Sibyllegatan 75, Stockholm Ö; tel. 60 74 38.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 30.
Utredningen har t. o. m. oktober 1963 hållit sammanträden under 8 dagar.
Utredningen beräknar att kunna slutföra sitt arbete vid mitten av år 1964.
26. Växtförädlingsskijddsutredningen (1963: I 31)
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1962
för att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1962):
Nordenstam, B. A., överståthållare, ordförande;
Esbo, H. V. O., professor;
Hesser, S. C. E. T., lagbyråchef;
Tedin, K. O., professor;
315
I Jo: 26
Riksdagsberättelsen år 1964
Tryggveson, F., direktör;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Experter:
Blom, M., direktör;
Johansson, S. E., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 29 november 1963);
Loftenius, K. A. V., direktör;
Thorselius, U. T., byråchef (t. o. m. 20 november 1963);
Weibull, G., konsul.
Sekreterare:
Mejegård, O. S. W., hovrättsråd.
Lokal: Svea hovrätt, Stockholm 2; växel 23 68 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 31.
Utredningen har under tiden december 1962—oktober 1963 hållit 8 sammanträden
samt företagit 2 studieresor till växtförädlingsanläggningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1964.
27. 1963 års hästutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 december 1962 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande statens stöd till hästaveln
och amatörridsporten samt därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 26 januari 1963):
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.;
Dahlgren, P. A. B., lantbrukare, led av II kamm.;
Johansson, E. V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av II kamm.;
Jönsson, E. I., lantbrukare, led. av II kamm.
Expert:
Korkman, N. F., byråchef (fr. o. m. 1 mars 1963).
Sekreterare:
Ovegård, L. O., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Kolk, R., amanuens.
Lokal: Riksdagens revisorer, Riksdagshuset, Stockholm 46; tel. 11 21 37
(sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
28 december 1962):
Antalet hästar i landet har under de senaste årtiondena minskat mycket kraftigt.
Enbart under den senaste tioårsperioden har antalet reducerats med 50 procent
från 360 000 år 1953 till 180 000 år 1962. Denna utveckling är en följd av den
snabba mekaniseringen inom jordbruket och skogsbruket. Samtidigt har även för
-
346
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 27
svarets behov av hästar minskat. Å andra sidan har intresset för amatörridsporten
ökat under senare år. Med hänsyn till den stora betydelse hästen haft för
angivna näringar och för vår beredskap är det naturligt att staten sedan länge
lämnat stöd i olika former åt hästaveln. Statligt stöd utgår också till amatörridsporten.
Statsbidrag till hästaveln utgår för innevarande budgetår med 1 540 000 kr. från
anslaget till befrämjande av liusdjursaveln. Verksamheten vid statens hingstdepå
och stuteri i Flyinge, som för budgetåret 1961/62 medförde ett driftsunderskott
av omkring 525 000 kr., innebär därjämte ett betydande stöd till vissa grenar av
hästaveln. Det bör också erinras om att på grundval av uttalande av Kungl. Maj:t
i brev den 21 april 1961 lantbruksstyrelsen överenskommit med vederbörande organisationer
om att varje år ett visst belopp — för närvarande cirka 140 000 kr.
— skall avsättas av trav- och galoppsällskapens andelar av vinstavdraget på totalisatoromsättningen
för att utbetala vissa avelspremier. Till amatörridsporten
utgår från det förut nämnda riksstatsanslaget statsbidrag med 250 000 kr. för innevarande
budgetår. Härutöver har under de senaste åren ur reservationen under
samma anslag medel —- för innevarande budgetår 500 000 kr. — ställts till förfogande
för bidrag till anordnande av ridhusanläggningar. För ett vart av budgetåren
1962/63—1964/65 utgår vidare enligt beslut av 1962 års riksdag ur nämnda
reservation bidrag med 50 000 kr. för att minska kostnaderna för ridsportens organisationer
för den civila verksamheten vid arméns rid- och körskola i Strömsholm.
Ett ej oväsentligt stöd till hästaveln och amatörridsporten innebär slutligen
den statliga kreditgaranti, som må beviljas för lån — för budgetåret 1962/63 intill
ett belopp av 1 100 000 kr. — till inköp av avelshästar och ridhästar.
Dispositionen av statsbidragen till hästaveln sker till viss del med stöd av
reglementet den 2 december 1949 (nr 703) för den med statsmedel understödda
hästpremieringen (hästpremieringsreglementet). I hästpremieringen, som bedrivits
i huvudsak enligt samma grunder sedan 1890-talet, deltog 1961 cirka 11 000
hästar eller ungefär sex procent av samtliga hästar i landet.
Av statsbidraget till hästaveln anvisades för kallblodsaveln för budgetåret 1961/
62 1 250 000 kr., varav ungefär hälften eller 636 000 kr. togs i anspråk för hästpremieringsverksamheten.
Vid premieringarna 1961 utdelades skådepenningar
med ett värde av 8 kr. till 2 700 hästar, penningpris på genomsnittligt cirka 50
kr. till 4 400 hästar och frisedlar av samma genomsnittliga värde till 7 000 hästar.
De statliga administrationskostnaderna för premieringarna uppgick till cirka 8
kr. per deltagande häst eller till totalt omkring 70 000 kr. Härtill kommer hushållningssällskapens
årliga administrationskostnader för hästpremieringarna,
som enligt uppgift från Hushållningssällskapens förbund utgör i runt tal 100 000
kr. I övrigt utgick från berörda anslagspost s. k. betesbidrag om sammanlagt
80 000 kr. fördelat på belopp om 75 kr. per häst. Vidare erhöll landets hingstföreningar
bidrag med cirka 590 kr. per hingst till en sammanlagd kostnad av 338 000
kr. Slutligen utgick till hovvårdsverksamhet 100 000 kr. och till hästavelsföreningar
80 000 kr.
Till statsbidrag för budgetåret 1961/62 till varmblodsaveln anvisades 290 000
kr., varav drygt 56 000 kr. disponerades för premiering av cirka 1 300 hästar. Det
största bidraget till varmblodsaveln utgjorde ett belopp av 196 000 kr. för bevaringspremier
på 400 kr. till 490 halvblodshästar, som godkänts såsom remonter
eller avelsston. Vidare utgick från anslagsposten 20 förärvningspremier å 500 kr.
till ston i en ålder av 13—18 år. Till bidrag till viss hästavelsförening och till
övriga åtgärder användes 17 000 respektive 10 000 kr. Det förut nämnda beloppet
347
I Jo: 27
Riksdagsberättelsen år 1904
av 140 000 kr. av totalisatormedel disponerades till avelspris åt uppfödare av
tävlingshästar. Av statsbidraget till amatörridsporten utnyttjades cirka 40 000 kr.
till premier åt uppfödare och ägare av ridhästar.
Av det betänkande, som den 29 oktober 1962 avgivits av utredningen angående
statens hingstdepå och stuteri i Flyinge m. m., framgår att verksamheten vid
Flyinge så gott som helt är inriktad på halvblodsaveln, som i huvudsak avser
uppfödning av ridhästar. Enligt utredningen finns för närvarande cirka 1 000
stamboksberättigade halvblodsston, som tillhör ungefär 470 uppfödare. Årligen
uppföds i runt tal 360 fullt dugliga hästar, varav 80 torde användas i den fortsatta
aveln, 120 försäljas till armén, 12 till ridande polisen, 70 till export och 78
till ridskolor och enskilda. Utslaget på nämnda antal årligen uppfödda hästar blir
driftsunderskottet vid Flyinge budgetåret 1961/62 nära 1 500 kr. per häst.
Mot bakgrunden av det anförda finner jag flera skäl tala för att frågan om
det fortsatta statliga stödet till hästaveln och amatörridsporten nu bör bli föremål
för en allsidig översyn. Av det föregående framgår att stödet till hästaveln
är splittrat på ett flertal olika former och att det till betydande del utgår med
belopp som torde sakna större ekonomisk betydelse för vederbörande hästägare.
Detta står i mindre god överensstämmelse med de principer för statlig bidragsgivning
av jämförbart slag som riksdagen uttalat sig för. Frågan om omfattningen
av det statliga stödet till amatörridsporten sammanhänger i viss mån med stödet
till hästaveln. Även det ökade intresset för amatörridsporten motiverar enligt
min mening en översyn av bidragsgivningen härtill.
Utredningen bör ha till uppgift att mot bakgrunden av jordbrukets, skogsbrukets,
försvarets, amatörridsportens och andra intressenters aktuella och framtida
behov av hästar av olika typer klarlägga målsättningen för fortsatta statliga stödåtgärder
för hästaveln. Vid övervägandena rörande formerna för stödet bör utredningen
i första hand inrikta sig på sådana stödformer, som ej förutsätter att
staten skall bedriva egen verksamhet inom hästaveln. Med hänsyn härtill bör ingående
prövas huruvida det är erforderligt att i fortsättningen driva hingstdepån
och stuteriet i Flyinge i statlig regi. Därest utredningen finner att verksamheten
bör nedläggas eller överföras till annan huvudman, bör förslag framläggas rörande
bland annat den fortsatta dispositionen av Flyinge egendom. I övrigt bör
stödgivningen till hästaveln utformas så att stöd lämnas till åtgärder av betydelse
för avelsarbetet i allmänhet beträffande olika hästraser. Däremot anser jag att
bidrag till direkta uppfödningskostnader i princip ej bör komma i fråga, eftersom
dessa kostnader bör bäras av de skilda avnämarna av hästar. I fråga om
sättet att finansiera det fortsatta stödet till hästaveln bör utredningen pröva skälen
för och emot att härför anlita totalisatormedel.
Ekonomiskt stöd till amatörridsporten från det allmännas sida är enligt min
mening allenast motiverat av samma skäl som gäller i fråga om bidrag till idrott
och friluftsliv. I syfte att ernå en lämplig avvägning av det statliga stödet bör utredningen
undersöka de ekonomiska betingelser under vilka amatörridsporten nu
utövas. Utredningen bör söka finna helt tidsenliga former för stöd åt sporten.
Mot bakgrunden av att tillgången på de reservationsmedel, som utnyttjas för
statsbidrag till ridhusanläggningar, är begränsad bör särskilt beaktas det samlade
behovet i framtiden av stöd till dylika anläggningar. Härjämte bör utredningen
överväga de frågor, som hänger samman med den civila verksamheten
vid arméns rid- och körskola i Strömsholm. Såsom i det föregående berörts har
statsmakterna ej bundit sig för sådan verksamhet vid skolan för längre tid än till
den 1 juli 1965.
348
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 28
Utredningen bör vara oförhindrad att i övrigt till behandling uppta frågor,
som hänger samman med förut berörda spörsmål. Arbetet bör bedrivas i sådan
takt att förslag kan framläggas senast för 1965 års riksdag.
Till utredningen torde böra överlämnas dels av lantbruksstyrelsen den 30 mars
1962 avgivet förslag till nytt hästpremieringsreglemente jämte däröver inhämtade
remissyttranden, dels skrivelse den 6 augusti 1962 från lantbruksstyrelsen angående
finansiering av det statliga stödet till hästaveln och i anslutning därtill inkomna
skrifter från vissa organisationer, dels skrivelse den 25 september 1962
från Hushållningssällskapens förbund angående sällskapens kostnader för hästpremieringarna,
dels ock skrivelse den 14 december 1962 från lantbruksstyrelsen
angående disponering av militära ridhus för jämväl den civila ridsporten.
Utredningen har under tiden t. o. m. oktober 1963 hållit 3 sammanträden,
varjämte utredningen under 2 dagar företagit en resa till vissa ridhus m. m.
i mellersta och södra Sverige.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
28. Utredningen angående frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen
på längre sikt m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för att
verkställa utredning angående frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen
på längre sikt m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 november
1963):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
18 oktober 1963):
Stödet åt den svenska lin- och hamphanteringen i dess nuvarande form har
fastställts av 1961 års riksdag (prop. 49; JoU 17; rskr. 169). Linhanteringen stöds
genom ett pristillägg för linhalm om sammanlagt högst 1 040 000 kr. per år samt
genom viss prisgaranti för spånadslinfrö. För stödet anlitas medel, som inflyter
i form av införselavgifter för fettvaror. Vidare har medgivits uppskov med amorteringar
på och räntor för vissa lån ur hemslöjdslånefonden intill utgången av
år 1963. Genom beslut vid 1963 års riksdags vårsession (prop. 134; JoU 14: rskr.
180) har moratoriet i princip utsträckts att gälla intill utgången av år 1965. Kungl.
Maj :t har vidare i beslut den 6 september 1963 medgivit, att Hallands läns linodlareförening
må, på närmare angivna villkor, försälja en föreningen tillhörig
spånskivfabrik m. in. Genom försäljningen har föreningen erhållit medel som den
förklarat sig vilja använda för att rationalisera och modernisera linberedningen.
I anslutning härtill erinrade Kungl. Maj:t om att någon garanti för fortsatt statligt
prisstöd åt spånadslinhanteringen efter utgången av år 1965 inte föreligger.
Stödet åt hampodlingen har, med hjälp av anslag över driftbudgeten, givits formen
av pristillägg för hampfiber med sammanlagt högst 680 000 kr. per år.
Linodling förekommer i Sverige för närvarande — bortsett från odling av
husbehovskaraktär — endast i södra delen av landet och beredningen av linet
sker vid beredningsverket i Laholm, som är landets enda. Verkets ekonomiska
349
I Jo: 28
Riksdagsberättelsen år 1964
situation har under senare år klarlagts genom utredningar, som redovisats i
bland annat propositionerna 1961:49 och 1963: 134. Någon utredning i syfte att
undersöka förutsättningarna för linhanteringen att i en framtid bli oberoende av
statligt stöd har dock inte gjorts. Jag anser det angeläget, att en dylik utredning
nu företas.
Hampodlingen, som är lokaliserad till Gotland, har på motsvarande sätt varit
föremål för utredningar, men långtidsaspekterna har under senare år inte studerats.
Då många av de frågor, som är förknippade med hampodlingen och
hampberedningen, är av enahanda karaktär som de, som gör sig gällande beträffande
linhanteringen, finner jag det ändamålsenligt, att de båda produktionsgrenarnas
framtida ställning utreds i ett sammanhang.
Därest utredningen skulle visa att förutsättningar saknas att göra lin- och
hamphanteringen ekonomiskt självbärande inom en överskådlig framtid, aktualiseras
frågan huruvida skäl föreligger för en försatt verksamhet av nu ifrågavarande
slag i Sverige. Åtskilliga synpunkter är därvid värda beaktande.
För närvarande synes beredskaps- och arbetsmarknadsaspekterna vara av speciellt
intresse. Vid olika tillfällen har beredskaps- och arbetsmarknadssynpunkterna
tillmätts varierande betydelse. Såsom framgår av berörda ämbetsverks utlåtanden,
återgivna i de nyssnämnda propositionerna, ansågs år 1961 starka skäl
föreligga att av beredskaps- och arbetsmarknadsskäl bibehålla en statsunderstödd
lin- och hampodling i riket. Dessa skäl synes emellertid numera ha försvagats
(se prop. 1963: 134, sid. 10). Vid utredningen bör såvitt möjligt klargöras bedömningen
för framtiden av dessa problem.
Av intresse är också en ekonomisk analys av beredskapslagring jämförd med
fortsatt statsunderstödd produktion.
Det har även gjorts gällande att linodlingen, om den nedlades, skulle ersättas
av andra grödor, varigenom en redan nu ofta besvärande överproduktion skulle
öka. De skäl som åberopats i detta sammanhang torde i dag inte kunna frånkännas
berättigande. Under det närmaste decenniet synes emellertid den svenska
jordbruksnäringens rationalisering kräva, att en inte obetydlig del av den nu
odlade arealen tas ur den egentliga jordbruksproduktionen. Den areal som nu
upptas av linodling, ungefär 2 000 hektar, synes mig i detta framtidsperspektiv
inte vara av avgörande betydelse. Frågan bör dock närmare utredas.
Därest utredningen, som bör företas förutsättningslöst, skulle visa att en fortsatt
lin- och hamphantering inte är motiverad vare sig av samhällsekonomiska skäl
eller av heredslcapsskäl, aktualiseras frågan om formerna för att avveckla stödet
for den berörda odlingen. Men tanke på bland annat ekonomiska, sociala och beredskapsmässiga
synpunkter bör en eventuell avveckling av stödet ske på ett så
smidigt sätt som möjligt. Ett nära samarbete med berörda myndigheter och organisationer
är därför nödvändigt vid utredningen.
29. Utredningen angående översgn av de statliga insatserna i fråga om fritidsfisket
och därmed sammanhängande frågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för att
verkställa översyn av de statliga insatserna i fråga om fritidsfisket och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1963):
350
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 29
Hult, J., överdirektör, ordförande;
Arweson, B. E. M., fiskare, led. av II kamm.;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
af Klintberg, L., vattenrättsdomare;
Wallin, P. A., sportfiskekonsulent.
Lokal: Fiskeristyrelsen, Göteborg; tel. 031/17 08 50 (ordföranden).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
18 oktober 1963):
Fritidsfisket har ökat starkt i Sverige under senare år. Bakgrunden till denna
utveckling är bland annat att söka i att många människor fått kortare arbetstid,
att inkomststandarden har förbättrats samt att det genom bättre vägnät och ökat
bilinnehav blivit lättare att nå fiskevattnen. Härigenom har allt flera fått möjlighet
att utnyttja fritiden i former som tidigare varit förbehållna en relativt liten del av
befolkningen.
Fiskerätten bygger i princip på äganderätten till vattenområdet, vilken i sin tur
i regel är knuten till jordägandet. Genom 1950 års vattengräns- och fiskerättslagstiftning
definierades allmänt och enskilt vatten. Allmänt vatten finns i havet, Vänern,
Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. I allmänt vatten äger varje
svensk medborgare rätt att fiska med rörligt redskap. I vissa fall föreligger också
rätt till fiske i enskilt vatten för andra än ägarna. Bland annat gäller detta för
varje svensk medborgare beträffande vissa fisken med rörligt redskap utefter
kusterna, i de ovan nämnda insjöarna samt i Mälaren.
Enskilda vatten ägs eller arrenderas i viss utsträckning av staten, kommuner,
hushållningssällskap, fiskevårdsföreningar m. fl. och upplåts till allmänheten mot
köp av fiskekort. Vatten som ägs eller arrenderas av sportfiskeföreningar eller
klubbar kan stundom vara öppna även för andra än medlemmarna.
Från statens sida har på olika sätt vidtagits åtgärder för att främja fisket. Även
om huvudsyftet härvid i regel varit att tillgodose yrkesfiskets behov är åtgärderna
i många fall av sådan karaktär att de kommer även fritidsfisket till godo. Genom
lagstiftning har bland annat fastlagts gränserna mellan allmänna och enskilda
fiskevatten, varigenom möjligheterna till fiske utvidgats för andra än innehavarna
av enskild fiskerätt, samt givits bestämmelser om rätt till fiske och om fiskevårdsområden.
Genom ändring av fiskeristyrelsens instruktion år 1961 har fiskeristyrelsen
ålagts att beakta såväl yrkesfiskets som fritidsfiskets intressen. Vid fiskeristyrelsens
laboratorier utförs forskning och försök på fiskets område, som särskilt
vad gäller sötvattenslaboratoriets verksamhet torde vara till gagn även för
fritidsfisket. Vid hushållningssällskapen finns på statsmedel anställda fiskerikonsulenter,
vilka tillhandagår både yrkes- och fritidsfiskets utövare med råd och
upplysningar. Vid domänverket, som förvaltar flertalet statliga fiskevatten, finns
vidare en särskild sektion för fiskefrågor, som även verkar för att öka möjligheterna
till fritidsfiske på de statliga vattnen.
I samband med fritidsfiskets starka expansion under senare år har i olika sammanhang
framförts önskemål om ytterligare åtgärder från statens sida för att
möjliggöra ökat fritidsfiske, önskemålen har framför allt gällt tillgång till lämpliga
fiskevatten, som kan utnyttjas av envar efter köp av fiskekort eller på annat
sätt, samt förbättrad fiskevård och övervakning i redan tillgängliga vatten. Vidare
har efterlysts enklare och mera ändamålsenliga bestämmelser om var och när det
351
I Jo: 29
Riksdagsberättelsen år 196 b
är tillåtet att fiska samt åtgärder för att överbrygga de motsättningar mellan yrkes-
och fritidsfisket, som i en del fall uppkommit eller ökat.
Fritidsfisket har vidare genom sin snabba utveckling kommit att beröra vatten,
som tidigare varit föga utnyttjade. Bland annat gäller detta norrländska fiskevatten
i kronans ägo. Detta förhållande har aktualiserat en del nya problem, där
framför allt behovet av reproduktion av fiskbestånden bör särskilt uppmärksammas.
Det ankommer i första hand på fritidsfiskarna själva och deras organisationer
att överenskomma med vattenägarna om att fiskevatten ställs till förfogande och
att fiskevården i befintliga vatten förbättras. Med hänsyn till fritidsfiskets stora
värde ur frilufts- och rekreationssynpunkt synes emellertid staten böra medverka
till att leda fritidsfiskets utveckling. Enligt min mening motiverar den starka ökningen
av fritidsfisket, som kan väntas tillta ytterligare under de närmaste åren,
att en översyn sker av de statliga insatserna på detta område. Genom organisatorisk
medverkan från statsmakternas sida samt ändamålsenliga fiskebestämmelser
torde i inte obetydlig utsträckning bättre förhållanden kunna uppnås på fritidsfiskets
område utan att därför statens kostnader för ändamålet behöver öka i större
omfattning. Jag vill därför förorda att de statliga insatserna vad gäller fritidsfisket
blir föremål för översyn genom särskilt tillkallade sakkunniga.
De sakkunniga bör undersöka om gällande vattengräns- och fiskerättslagstiftning
lämpligen kan modifieras i syfte att skapa bättre möjligheter att bedriva fritidsfiske
utan att yrkesfiskets intressen träds för nära. Därvid bör även — i samråd
med vederbörande fiskeriintendenter — utredas om länsstyrelsernas lokala bestämmelser
på fiskets område kan göras enklare och mera enhetliga. I samband
härmed bör också övervägas om inte dessa bestämmelser i fortsättningen bör tillkomma
genom ett intimt samarbete mellan länsstyrelserna och fiskeristyrelsen.
Vid sin genomgång av nu nämnda lagstiftning och bestämmelser bör de sakkunniga
jämväl söka klarlägga, om särskilda åtgärder — t. ex. i fråga om fisketillsyn
och bevakning av vattnen — är erforderliga för att förebygga motsättningar mellan
yrkes- och fritidsfiskare.
Utredningen bör vidare undersöka möjligheterna att inom ramen för nuvarande
organisation åstadkomma förbättrad fiskevård samt att på olika sätt öka tillgången
på vatten lämpade för fritidsfiske.
Utredningen bör under sitt arbete samråda med fiskeristyrelsen, domänstyrelsen,
statens naturvårdsnämnd, 1962 års fritidsutredning, utredningen om avgiftsfri
fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker samt yrkes- och fritidsfiskets
organisationer.
352
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 1
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. Utredning för översyn av normalpappersförordningen m. m. (1961:1 19;
1962:1 17; 1963:1 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1959
med uppdrag att verkställa översyn av normalpappersförordningen m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Experter:
Nilsson, T. R., rektor;
Perla, G., avdelningschef;
Swedlund, G. R., arkivråd.
Direktiven för utredningen: se 1960: I H 23.
Utredningen har under tiden december 1962—april 1963 hållit 9 sammanträden.
Utredningen har den 9 april 1963 avgivit utlåtande över viss ansökan
om dispens från normalpappersförordningen såvitt gäller fotografiskt papper
av utländskt ursprung. Samma dag har utredningen avgivit betänkande,
benämnt »Papper och annan skrivmateriel» (SOU 1963: 25).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Malmutredningen för Norrbotten (1961:1 23; 1962:1 19; 1963:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa utredning av frågor, som äger samband med en inventering av
Norrbottens naturtillgångar (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1960):
Näslund, H. M. E„ landshövding, ordförande;
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Kristensson, F., professor;
Lindbergson, K. A., överdirektör.
Experter:
Delin, L. A., revisionssekreterare;
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor;
Frietsch, O. R., statsgeolog;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
12 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
353
I H: 2
Riksdagsberättelsen år 196b
Sekreterare:
Fredén, E., direktör.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 H 23.
Malmutredningen för Norrbotten har den 10 januari 1963 avgivit ett betänkande
benämnt »Malmen i Norrbotten» (SOU 1963: 36).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Sakkunnig med uppdrag att verkställa utredning angående Chalmers
provningsanstalts framtida ställning och verksamhet m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1963 med
uppdrag att såsom sakkunnig verkställa utredning angående Chalmers
provningsanstalts framtida ställning och verksamhet med särskilt beaktande
av önskemålen om samordning av provningsresurserna i riket och
det behov av samarbete med Chalmers tekniska högskola, som kan visa
sig föreligga:
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
Experter:
Möller, T., tekm lic.;
Simonsson, H. L., överdirektör.
Sekreterare:
Lindgren, E. F., fil. kand.
Den sakkunnige har den 22 oktober 1963 avgivit betänkande (stencilerat)
angående »Chalmers provningsanstalts framtida ställning och verksamhet».
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
4. Svenska kommittén för nordiska patent (1961:1 7; 1962:1 9; 1963:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1955 —
i anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 — för att
deltaga i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1955):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande;
Reiland, L. A. G., byråchef;
Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Borggård, G. R., expeditionschef.
354
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 6
Sekreterare:
Lewin, S., byråchef.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 22 55 40 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1956: I H 25.
Kommittén har under tiden november 1962—november 1963 hållit 11 sammanträden
samt tillsammans med motsvarande danska, finska och norska
kommittéer 2 plenarmöten och 5 möten med mindre delegationer.
Sedan remissyttrandena över de danska, finska, norska och svenska kommittéernas
för nordiska patent gemensamma preliminära betänkande inkommit,
har kommittéernas förslag ytterligare bearbetats och kompletterats.
Tryckningen av kommittéernas gemensamma slutliga betänkande med
förslag till nordisk patentlagstiftning och nordiskt samarbetsavtal på patentområdet
för införande av en ordning med nordiska patentansökningar
har påbörjats.
Kommittén beräknas slutföra sitt uppdrag i början av år 1964.
5. Patentverksutredningen 1958 (1961:1 16; 1962:1 15; 1963:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning angående arbetsförhållandena inom vissa delar av
patent- och registreringsverket (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1958):
Thuresson, E. O., kansliråd, ordförande;
Hesselström, O. B., byrådirektör;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör.
Experter:
Lundberg, B. I., byråchef;
Oredsson, P. T. G., byråchef.
Sekreterare:
van der Heeg, N., förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 H 20.
Utredningen har under tiden december 1962—november 1963 icke hållit
något sammanträde.
Utredningen kommer att fortsätta sitt arbete under hela år 1964.
6. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(1961: I 21; 1962: I 18; 1963: I 12)
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1960 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett nordiskt ekonomiskt samarbetsutskott
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
355
IH: 6
Riksdagsberättelsen år 196b
von Sydow, G., statssekreterare, ordförande;
de Besche, H. W. A., ambassadör;
Wickman, H. K., statssekreterare.
Suppleanter:
Englund, K. G. A., byråchef;
Lindqvist, O. O. G., kommerseråd (fr. o. m. den 16 maj 1963);
von Sydow, E., utrikesråd;
Wennersten, P. G., kommerseråd (t. o. m. den 15 maj 1963).
Experter:
Bergström, S., byråchef;
Branting, J. E. M., direktör;
Croneborg, K. O. R., byrådirektör;
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Klackenberg, S. L., byråchef;
Krantz, Å. A., byråchef;
Larson, S. E., byråchef;
Leuf, N. B., byrådirektör;
Lundström, H. O., byråchef;
Marklund, K. L., förste kanslisekreterare;
Roos, G. E., revisor;
Zander, Å. G. V., direktör.
Huvudsekreterare:
Leuf, N. B., byrådirektör (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. L., förste kanslisekreterare (se ovan).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (huvudsekreteraren).
Direktiven för delegationen, se 1961:1 H 21.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1962
—november 1963 hållit 4 sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
hållit 3 sammanträden. Samarbetsutskottets svenska delegation har under
samma tid haft 2 sammanträden. Under 1963 har 4 specialutskott med särskilda
sekretariat varit verksamma.
7. Metallforskningskommittén (1961:1 24; 1962:1 20; 1963:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att verkställa utredning rörande den fortsatta verksamheten vid Metallografiska
institutet och vissa därmed sammanhängande frågor, avseende bl. a.
verkstadsindustriens behov av centralt bedriven forskning (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 november 1960 och den 1 mars 1962):
356
I Ht 8
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet
Löfqvist, I., generaldirektör, ordförande;
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Simonsson, H. L., överdirektör.
Experter:
Andersson, A. O., t. f. professor;
Bergsman, B., överingenjör;
Trägårdh, K. S. R-, överingenjör.
Sekreterare:
Foghelin, T. T. M., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Näslund, Y., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1963).
Lokal: Statskontoret, Birgerjarlstorg 10; tel. 22 08 60 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1961:1 H 24 och 1963:1 H 14.
Kommittén har under tiden november 1962—november 1963 hållit 12 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1964.
8. Kvarntorpskommissionen (1962: I 22; 1963:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961 med uppgift
att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidtaga de åtgärder
i övrigt, som föranledes av oljeskifferutredningens förslag rörande
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den
5 juli 1961):
önnesjö, K. E. A., direktör, f. d. statssekreterare, ordförande;
Hjalmarson, H. H., direktör;
Lundberg, K. F. V., förbundsordförande;
Pilo, C.-W., direktör;
Rehnberg, K. B., byrådirektör;
Thilert, C. R., byråchef;
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tunhammar, E. W., direktör;
Werner, E., landssekreterare.
Experter:
Hansson, N. L., byrådirektör;
Löwbeer, T., lagbyråchef.
Sekreterare:
Dahlkvist, H. V., byrådirektör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I H 22.
357
I H: 9
Riksdagsberättelsen år 196i
Kommissionen har under tiden december 1962—november 1963 hållit 1
sammanträde.
Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete under hela år 1964.
9. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översättning av Romfördraget,
m. m. (1963:I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1962 med uppdrag
att verkställa översättning av Romfördraget jämte dettas följ dförfattningar,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1962):
Löwbeer, T., lagbyråchef, ordförande;
Lundström, H. O., byråchef;
Olsson, H.-O., förste sekreterare;
Senning, C. O., byråchef.
Sekreterare:
Wrangmark, S. B., pol. mag., civ. ekon.
Biträdande sekreterare:
Linder, Harriet, aukt. translator.
Lokal: Kommerskollegium, Birgerjarlstorg 5; tel. växel 22 36 00 (sekreteraren).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
De sakkunniga har under tiden november 1962—november 1963 hållit
56 sammanträden.
De sakkunniga har den 15 februari 1963 överlämnat översättning av Fördraget
angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och
tillhörande dokument (SOU 1963: 12) och den 20 september 1963 översättning
av Fördraget angående upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen
(SOU 1963: 57).
För närvarande arbetar de sakkunniga med översättningen av Euratomfördraget
samt viktigare tillämpningsföreskrifter till de två förstnämnda
fördragen.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1964.
10. 1962 års företagareföreningsutredning (1963:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1962 för
att verkställa utredning angående företagareföreningarnas organisation och
verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör, ordförande;
Andersson, T. (i Brämhult), led. av I kamm.;
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie;
Stefanson, R. S. S., led. av I kamm.;
Söderberg, S. T. R., led. av I kamm.
358
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 1 *
Sekreterare:
Jansson, Iv. I., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 13 mars 1963).
Experter (fr. o. m. den 21 november 1963):
Hedskog, A. T., bankdirektör;
Ulvenäs, K.-I., direktör.
Lokal: Riksgäldskontoret; tel. växel 22 12 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 H 17.
Utredningen har till och med november 1963 hållit 2 sammanträden.
Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1964.
11. Utredning rörande frågan om utformningen av det statliga stödet till de
svenska handelskamrarna i utlandet m. m. (1963:1 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 december 1962 med
uppdrag att såsom sakkunnig utreda frågan om utformningen av det statliga
stödet till de svenska handelskamrarna i utlandet m. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 december 1962):
Ternström, O. A., byråchef.
Sekreterare:
Stensson, J.-Th., kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I H 18.
Utredningen har till och med november 1963 hållit 3 sammanträden.
Utredningen har den 4 november 1963 avgivit ett delbetänkande (stencilerat)
angående »De svenska handelskamrarna i utlandet.» Del I.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1964.
12. Konsumentupplgsningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande för statsrådet Lindström
den 22 februari 1963 att föranstalta om att frågan angående den framtida
organisationen av upplysningsavdelningen vid statens institut för konsumentfrågor
blir föremål för utredning genom en för detta ändamål förordnad
arbetsgrupp:
Berggren, E. G. C., byråchef, ordförande;
Westerlind, C. O., direktör;
Hernlund, C. H., förste ombudsman (fr. o. m. den 22 maj 1963).
Experter:
Engqvist, K. E. B., budgetsekreterare;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Steen, G. A., hovrättsråd;
Wennerling, A., redaktör.
359
IH: 12
Riks dags berättelsen är 1964
Sekreterare:
Näslund, Y., förste byråsekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ordföranden).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningen har till och med november 1963 hållit 10 sammanträden, varjämte
företagits ett tjugutal studiebesök hos organisationer och institutioner.
Utredningen räknar med att i januari 1964 avlämna ett betänkande i ämnet.
13. 1963 års konsumentupplgsningskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande för statsrådet Lindström
den 31 maj 1963 för att verkställa utredning angående vissa principiella
frågor rörande konsumentupplysning (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni
1963):
Sundquist, A. Å., hovrättsråd, ordförande;
Carbell, E. E. E., byråchef, led. av II kamm.;
Sträng, Ingrid;
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Ringstedt, N. A. E., t.f. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 18 juni 1963).
Lokal: Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor, Storkyrkobrinken
7, Stockholm C; tel. 21 67 09 (ordföranden), 21 66 82 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
31 maj 1963):
En med^statsmedel helt bekostad konsumentupplysning förekommer i vårt land
sedan 1957 vid sidan om den konsumentupplysning som sprides genom olika privata
kanaler. Den statliga konsumentupplysningen förfogar f. n. över tre organ
(statens pris- och kartellnämnd, statens konsumentråd, statens institut för konsumentfrågor)
och är delaktig i ett fjärde (varudeklarationsnämnden). Vart och
ett av dessa organ bedriver en upplysningsverksamhet till allmänheten. Information
om priser och konkurrensförhållanden utgår från pris- och kartellnämndens
upplysningssektion i form av pressmeddelanden, en facktidskrift och mera populärt
utformade informationsblad ävensom genom föredragsverksamhet, informationsmöten
m. m. Varudeklarationsnämnden koncentrerar huvudsakligen sin
verksamhet på deklarationer, som åsättes varorna, och upplysning om dessa
deklarationer. Konsumentinstitutet arbetar genom en särskild upplysningsavdelning
med pressnotiser, publikationer, förlagsartiklar, utställningar, telefonservice
m. in., medan konsumentrådet ger anslag till både statlig och enskild konsumentvaruforskning,
till publicering av forskningsresultaten samt till upplysningsverksamhet
av bl. a. folkbildningsorganisationerna och Svenska slöjdföreningen. Rådet
uppträder även självt som utgivare.
Denna statliga konsumentupplysning når allmänheten antingen direkt eller via
tidningspressen, radio och TV. Till vilken grad som informationsmaterialet bör
360
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 13
vara bearbetat före publiceringen och det sätt varpå presentationen av det sker
är f. n. föremål för en livlig debatt. Under sina första fem verksamhetsår har
konsumentrådet och konsumentinstitutet samlat åtskillig erfarenhet av de problem,
som möter, när konsumentupplysningen försöker tillmötesgå de växande
anspråken från allt flera håll. En del av dessa problem accentueras av den utveckling,
som kan förutses, på varumarknaden och beträffande massmedia. Tidpunkten
är därför nu lämplig för en utredning av vissa principiella frågor, som
påverkar den statliga konsumentupplysningens innehåll, ansvar och räckvidd.
När den kommersiella reklamen har avvisats från radio och TV, har det bl. a.
skett med hänvisning till att en objektiv upplysning till konsumenterna om varor
och deras användning är ett bättre alternativ när det gäller dessa massmedia,
som kan få ett inflytande i särklass över konsumenternas varuval. 1960 års radioutredning
har också efter tilläggsdirektiv av Kungl. Maj:t gripit sig an med den
praktiska frågan hur man skall kunna vidga konsumentupplysningen i televisionens
programverksamhet. Utredningen undersöker därvid konsumenternas behov
och önskemål och tillgången på material, som i första hand producentorganisationerna
och näringslivet genom sina forskningsresurser kan framställa för användning
i konsumentupplysande TV-program samt dessas utvidgning och nyorientering.
Emellertid har den statliga konsumentupplysningen sina särskilda
problem, som sammanhänger med den dubbla auktoritet, som den konsumentvägledning
får, vilken utgår från statliga forsknings- och upplysningskällor och
förmedlas genom ett företag av den dominerande karaktär som Sveriges Radio
har. Tidningspressens behandling av informationsmaterial från statliga institutioner
erbjuder så många fler möjligheter till variation, kompletteringar och
kritiska genmälen, att riskerna för en dirigerande konsumentupplysning genom
pressen är jämförelsevis små, till skillnad från annonsreklamens mycket större
möjligheter att dirigera konsumentsmaken. Gemensamt för den statliga konsumentupplysningen
i alla dess uppenbarelseformer är det större ansvar, som åvilar
dess upphovsmän, om en varubedömning får oberäknade skadeverkningar för
vederbörande tillverkare eller för konsumenterna. Samtidigt som osäkerheten
med hänsyn till detta kan föranleda en alltför stor försiktighet med utlämning av
material och med krav på granskning av utformningen, utövas en hårdnande
press på uppgiftslämnarna av en alltmer stigande efterfrågan på noggrant testade
resultat av varuprovningar, vilkas opartiskhet och oberoende av tillverkarintressen
garanteras bäst, då endast staten svarar för testen. Detta både större ansvar
och större oberoende markerar den statliga konsumentupplysningens dilemma.
De anspråk på den statliga konsumentupplysningen, som f. n. framföres från
olika håll, avser närmast att upplysningen bör mer inträngande analysera varornas
egenskaper och priser i deras inbördes relation och presentera jämförelser
och värderingar mellan olika varumärken utifrån sådana relationer. Vidare
tillkommer önskemål om en popularisering av konsumentupplysningen, som gör
det lättare för konsumenterna att upptäcka och avgöra vad som lönar sig för dem
att köpa. Olika meningar har gjort sig gällande om möjligheterna för eu statlig
konsumentupplysning att sträcka sig så långt som till dylika bedömningar, hordringarna
på saklighet och objektivitet är stora. Vid värderingar får subjektiviteten
större spelrum. I gränsområdet mellan fakta och tolkningen av fakta möter
den statliga konsumentupplysningen flera problem. De följande behöver särskilt
undersökas.
Utforskningen av ett varuområde eller testningen av en produkt, som förekommer
i många fabrikat, tar alltid en viss tid. En publicering av inte helt färska
361
12j Bihang till riksdagens protokoll 19(i''t. 1 samt.
RikHdaKHberäUelfien
IH: 13
Riksdagsberättelsen är 196k
provningsresultat skulle kunna medföra, att varukritiken drabbar eu märkesvara,
som just har utkommit i ny, tekniskt förbättrad upplaga. Ett negativt utlåtande
om en provad vara, som namngives genom massmedia, kan därvid komma
att vidhäfta varunamnet, även sedan varan har genomgått en utveckling mot
bättre formgivning eller högre teknisk kvalitet, till men för produktens försäljning
och til! avbräck för tillverkaren. Även andra delar av tillverkarens produktionsregister,
som icke beröres av de omdömen som fälls, kan i fall av gemensam
fabrikantmärkning smittas av en dylik »negativ reklam» med ekonomiska
skadeverkningar som kan synas orättfärdiga. Omvänt får positivt betygsatta varumärken
en ofrivillig reklam som i värde torde åtskilligt överstiga den betalda
annonsering som radio och TV principiellt avvisar. Urvalet av varumärken, som
inom en viss varugrupp uttages för undersökning och testning, blir därigenom
synnerligen känsligt. Eftersom mängden av fabrikat ofta gör det praktiskt omöjligt
att omfatta alla med en undersökning, kan representanter för dem som lämnas
utanför hävda, att deras produkter, ehuru inte så kända och inarbetade, likväl
skulle ha kunnat konkurrera om de goda vitsorden med eller rentav överträffa
de stora fabrikaten, som den statliga konsumentupplysningen presenterat
för allmänheten. De kända produkterna skulle därmed bli ändå mer befästa i
konsumenternas medvetande, under det att innovationer, som kan föra utvecklingen
framåt, eller prisbilligare men likvärdiga modeller får svårare att tränga
in på marknaden.
Dylika oavsiktliga konsekvenser av en vidgad konsumentupplysning genom
massmedia kommer helt säkert att bli svåra att undvika. Det måste dock vara av
intresse att få utrett och bedömt av sakkunniga vilka förutsättningar, som lämpligen
bör vara uppfyllda, för att vitsord om namngivna varor må kunna utfärdas
av statliga organ. De sakkunniga bör sålunda pröva huruvida i förutsättningarna
skall ingå vissa garantier för att provunderlaget genom sin bredd och sammansättning
är tillräckligt representativt och om eventuell skyldighet bör finnas att
låta urvalet av varor som testas föregås av en kartläggning av hela varugruppen.
En annan fråga är hur sådana kartläggningar skall kunna ge besked om lämpliga
kriterier för provurvalet — kriterier som förbrukningens respektive försäljningens
omfång, avvikelser i varors utformning och funktionssätt, prisskillnader
o. s. v. Eikaså viktig är frågan om hur mycket provresultatens betydelse reduceras
av tidsfaktorn och hur gamla de forsknings- och provningsresultat kan tilllåtas
vara, som åberopas i värderingar där märkesvaror namnges. Hur inte helt
aktuella undersökningsresultat skall kunna kompletteras med snabba efterkontroller
och förses med betryggande reservationer, innan de introduceras för allmänheten,
bör jämte de rekommendationer, som framkommer vid de sakkunnigas
överväganden i tidigare berörda frågor, kunna ingå i ett samlat förslag till
publiceringsregler för den statliga konsumentupplysningen i de fall, då den rör
sig med värderingar av namngivna produkters egenskaper och priser. En sådan
handlingskodex kan bli till god hjälp för de inom den statliga konsumentupplysningen
sysselsatta, som skall utlämna informationsmaterialet för bearbetning och
publicering av andra, och den bör kunna bidra till att normalisera mellanhavandena
mellan de statliga konsumentorganens personal å ena sidan, och avnämarna
i pressen, radion och televisionen å andra. Man kan även utgå från att
vissa delar av en sådan kodex får betydelse för den konsumentupplysningsverksamhet
som baserar sig på material från näringslivets egna forskningsorgan.
Även när det gäller att fastställa det juridiska ansvaret för missvisande uppgifter,
som en tjänsteman kan ha gett och som vållat ett företag eller en enskild
362
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: lo
ekonomisk skada, är det av betydelse, om det finns en publiceringskodex för
jämförande konsumentupplysning. Nuvarande lagstiftning om illojal konkurrens
är inte tillämplig på statlig varuupplysning. Den förestående omarbetningen avlagen
mot illojal konkurrens torde inte heller vidga området så att statlig informativ
verksamhet inkluderas. Men om rekvisiten på illojal reklam skulle komma
att vidgas till vad som gäller i övriga nordiska länder, med vilka ett samarbete är
anbefallt och där inte endast oriktiga utan även vilseledande uppgifter anses utgöra
illojal konkurrens i lagens mening, kan sådan konsumentupplysning i radio
och TV, som bygger på material från näringslivets egna forskningslaboratorier,,
lättare hamna i riskzonen. Då den statliga konsumentupplysningens utformning
i press och massmedia kan antagas bli normgivande även för den upplysningsverksamhet,
som arbetar med material från det enskilda näringslivet, bär därmed
den statliga konsumentupplysningen indirekt ett ansvar för att varurecensionerna
i radio och TV inte kolliderar med lagstiftningen om otillbörlig konkurrens.
Krav på beriktigande med eller utan ersättningsanspråk kan dock komma att
resas både från tillverkar- och konsumentsidan i fall då informationer blivit missvisande
genom t. ex. brister i undersökningsmetoder eller ofullständig redovisning
av fakta, blivit inaktuella genom förseningar i undersökningsarbetet eller
blivit värdeladdade på ett sätt som åstadkommit större negativ påverkan än varit
avsett. Om beriktiganden i efterhand godtages som korrektiv av en missvisande
framställning, kan det ifrågasättas huruvida en viss genmälesrätt bör införas i
den publiceringskodex som de sakkunniga skall överväga. Behovet av beriktiganden
är naturligen större ju längre räckvidd en missvisande framställning har och
alltså större när det gäller radio/TV än beträffande press och film. Frågan om
genmälesrätt har också upptagits av Nordiska rådet i dess rekommendation om
en gemensam nordisk undersökning rörande radions juridiska ansvar, och i den
mån de sakkunniga penetrerar problemställningen för konsumentupplysningens
vidkommande bör det ske i nära kontakt med denna undersökning. Vad beträffar
ersättningsanspråk med anledning av missvisande uppgifter lär dessa f. n.
ha små utsikter att göra sig gällande. I betänkande om radions juridiska ansvar
(SOU 1962:27) har berörts skadeståndsansvaret vid oriktiga uppgifter, som -—
lämnade av vårdslöshet — skadar enskild person eller egendom. Frågan om skadestånd
vid ekonomisk skada kommer också att övervägas av utredningen om
illojal konkurrens. Som serviceorgan åt allmänheten och genom sin karaktär intar
Sveriges Radio en sådan ställning, att allmänheten har befogade anspråk på att
kunna lita på de uppgifter bolaget utsänder. Frågan om det ekonomiska rättsskyddet
såväl för den enskilde konsumenten som för ett företag eller annat kollektiv,
vars produkter betygsättes i massmedia, är inte löst. Om konsumentupplysningen
med tiden får en kraftigt ökad volym i radio- och TV-sändningar, kommer
riskerna för olycksfall i arbetet att öka och påverka opinionen till förmån
för åtgärder. Oberoende av om en sådan utveckling är att vänta eller ej, får nuvarande
minimala möjligheter att utkräva skadestånd för vilseledande konsumentupplysning
i radio- och TV-sändningar, inte föranleda att radio- och TVprogrammen
brister i uppmärksamhet beträffande uppgifter och fakta som kam
komma att vålla friktioner. Redan har bl. a. resebyråer, flytvästtillverkare och
bilverkstäder avgivit protester över utlåtanden, som påstås ha vållat dem ekonomisk
skada. Mot dessa protester står konsumenternas berättigade anspråk på att
bli varnade för skador och onödiga utgifter som en viss konsumtion kan förorsaka.
Den statliga konsumentupplysningen företräder i första hand medborgar
-
.163
IH: 13
Riksdagsberättelsen år 196b
kollektivet d. v. s. konsumenterna. Den får därför inte avstå från en för konsumenterna
nyttig information bara för att denna kan vålla vissa producenter ekonomisk
skada. I vissa fall är sådan skada det enda sätt varpå rättelse kan uppnås,
undermåliga varor och oskälig prissättning bekämpas. Kraven på noggrannhet
och saklighet i den statliga konsumentupplysningen får inte komma verksamheten
att slå över i en ängslig och blek försiktighet. Inom konsumentupplysningen
liksom inom andra samhällsaktiviteter och politiken måste man i viss utsträckning
arbeta med relativa sanningar och på dessa fotade åtgärder, som får
ekonomiska konsekvenser för enskilda och företag. Även om man inte kan dra
en fullständig parallell mellan ansvaret för politiska beslut och ansvaret för en
statlig upplysningsverksamhet, gäller i båda fallen att handling på grundval av
relativa sanningar kan vara bättre än ingen handling alls.
I betänkandet om radions juridiska ansvar förutsättes att programledaren skall
vara ensam ansvarig för en utsändning och ha frihet att utforma sändningen.
Förslaget upptar ett förbud mot censur, så utformat att myndighet eller annat
allmänt organ ej må meddela föreskrift om förhandsgranskning av rundradioprogram
eller förbud mot sändning av program. Om ett stadgande av denna typ
skulle bli resultatet av de slutliga övervägandena i frågan, får de statliga konsumentinstitutionerna
ingen rätt att lägga sig i redigeringen av det egna materialet
i sändningar till allmänheten, liksom de redan nu saknar befogenhet att ingripa
mot tidningspressens redigering av det material de lämnar ifrån sig. Om emellertid
konsumentorganen blir ställda i den situationen, att de i princip inte får
någon medbestämmanderätt beträffande bearbetningen av sitt material för de
stora spridningskanalerna, efter det att materialet väl har överlämnats till de professionella
programledarna, inställer sig frågan hur den säkraste och smidigaste
sammanställningen av fakta om undersökta varor skall kunna ske dessförinnan.
I debatten om konsumentupplysningens mål och medel har önskemål skymtat
om en centralisering av den statliga konsumentupplysningen till ett särskilt gemensamt
organ. Detta skulle innebära ett frånskiljande av publicerings- och folkbildningsuppgifterna
från forsknings-, provnings- och utredningsverksamheten.
För att trygga sakligheten i det upplysningsmaterial, som redigeras såväl för
egna publikationer som för spridning genom massmedia, är det emellertid ofrånkomligt
med dagliga och stundliga kontakter mellan fackmedarbetarna och den
i upplysningsarbetet verksamma personalen, och ett lösbrytande av konsumentupplysningen
från provnings- och forskningsverksamheten skulle utan tvivel medföra
många vanskligheter. Däremot är det ytterst angeläget med ett intensifierat
samarbete mellan institutionerna i de principers intresse, som det är de sakkunnigas
huvuduppgift att precisera. De sakkunniga må därför överväga hur en
bättre samordning må åvägabringas i dessa hänseenden. Enbart strävan att i
konsumentupplysningen informera samtidigt om varans egenskaper och pris gör
det önskvärt med ett bättre organiserat samarbete. Då härtill kommer mera allmänna
och översiktliga informationer om t. ex. prisbildningens mekanism, om
kontant- och kredithandel, om konkurrens och konkurrensbegränsningar, om reklammetoder
etc., är en samverkan ofrånkomlig med statens konsumentråd som
naturlig koordinator.
Den föreslagna utredningen kommer alltså att omfatta i huvudsak principiella
frågor beträffande den statliga konsumentupplysningens utformning och frågan
om en publiceringskodex för sådan konsumentupplysning vid spridning genom
publikationer och massmedia. Därvid kräves samråd med olika slags expertis. I
frågor som rör upplysningsverksamhetens allmänna organisation bör nära sam
-
364
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I Hs 14
arbete etableras med den organisationsutredning som tillsattes av Kungl. Maj:t
den 22 februari 1963 och som har till uppdrag att koordinera forsknings- och
provningsresultat från olika hel- och halvstatliga forskningsinstitutioner på konsumentområdet
med den informationsverksamhet som bedrives vid konsumentinstitutet.
Vad beträffar problemen kring den nödvändiga samverkan mellan statliga
organ för konsumentupplysning och programtjänsten i radio/TV bör de sakkunniga
hålla kontakt med 1960 års radioutredning. De sakkunniga bör, om de
så önskar, få redovisa sina resultat i etapper.
Kommittén har till och med november 1963 hållit 4 sammanträden samt
påbörjat intervjuundersökningar.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
14. Oljeskyddsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande organisation av beredskapen mot oljeskador
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1963):
Petrén, G. O. E., justitieråd, ordförande;
Grönvall, N. J., f. d. brandchef;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Stenius, J.-E. E., kansliråd.
Sekreterare:
Bärring, S. R. M., länsassessor.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 28
juni 1963):
Utsläpp av olja på land eller i öppet vattenområde kan förorsaka betydande
skadeverkningar i skilda hänseenden. Olja som rinner ut på markytan eller i
marken kan vålla förorening av yt- och grundvatten med svåra följder för vattenförsörjningen.
Särskilt allvarliga torde härvid vara de fall då oljan rinner
ned i grundvattenförande marklager. Även husgrunder kan skadas genom den i
marken nedträngande oljan. Utsläpp av olja i öppet vatten medför nedsmutsning
av bl. a. stränder, båtar och fiskredskap. Oljeskadorna drabbar även växter och
djur. Särskilt på fågellivet har den på vattnet flytande oljan haft omfattande
skadeverkningar. Utflöde av olja kan också medföra stora risker för uppkomst
av skada genom brand.
Den starkt stegrade förbrukningen av oljeprodukter i vårt land har medfört
en ökad fara för uppkomsten av skador genom utsläpp av olja. Samhället har genom
olika åtgärder sökt skydda sådana intressen som kan skadas. I vattenlagen
har givits bestämmelser till skydd mot förorening av yt- och grundvattentillgångar
och dessa regler torde komma att ytterligare byggas ut på grundval av
utredningar och förslag av vattenvårdskommittén. Bestämmelser till motverkande
av vattenförorening har även meddelats i 1956 års lag om tillsyn över vattendrag,
sjöar och andra vattenområden. Vidare har i den nya förordningen om
365
IH: 14
Riksdagsberättelsen år l(J6i
brandfarliga varor, som trädde i kraft den 1 januari 1963, givits bestämmelser
■som avser att förhindra skadliga oljeutsläpp i samband med förvaring, hantering,
transport och försäljning av brandfarlig vara. Vad särskilt angår sjöfarten
bär i lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, vilken reviderats i år
■och utformats på grundval av internationell samverkan i oljeskadefrågan, stadgats
förbud mot uttömning av olja samt givits andra föreskrifter för att förhindra
oljeskador.
Dessa lagstiftningsåtgärder har närmast åsyftat att i möjlig mån förebygga
uppkomsten av olika slags oljeskador. Utvecklingen har dock visat att skadevållande
oljeutsläpp icke helt kan undvikas och med den stigande konsumtionen av
oljeprodukter i vårt land torde riskerna härför ytterligare ökas. Gjorda erfarenheter
ger emellertid vid handen att ett snabbt ingripande med lämpliga motåtgärder
vid inträffat oljeutsläpp helt eller till största delen skulle kunna förhindra
eljest betydande skadeverkningar. För att möjliggöra sådana ingripanden har i
enstaka fall viss skyddsmateriel anskaffats av de lokala brandkårerna. Stundom
har även enskilda företag anlitats för avvärjande av oljeskador. Ofta har dock
brist pa resurser och en för ändamålet lämpad organisation medfört att lämpliga
och önskvärda skadeförebyggande åtgärder icke vidtagits. Det är därför ett
samhällsintresse att skapa en beredskap på detta område, som medger att effektiva
motåtgärder kan tillgripas vid hotande oljeskador. Frågan om den lämpligaste
formen för en sådan beredskap bör närmare övervägas genom en särskild
utredning.
I första hand synes genom utredningen böra klarläggas vilka myndigheter och
andra organ som bör medverka i den avsedda beredskapsorganisationen. Länsstyrelsen
torde här liksom eljest när det gäller samhällets olycksberedskap böra
inta en central ställning. Det synes vidare böra övervägas i vad mån man kan
bygga upp en larmordning och en beredskap på detta område genom anknytning
till redan bestående lokala organ med likartade arbetsuppgifter. Härvid torde
brandkårerna och organisationen för sjöräddningsväsendet komma i blickfältet.
Bland centrala myndigheter, vilkas verksamhetsområden torde bli berörda av utredningen,
må nämnas statens vatteninspektion, statens brandinspektion, generaltullstyrelsen,
kommerskollegium, sjöfartsstyrelsen och det till styrelsen knutna
oljeskyddsradet samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Det bör ankomma på
utredningen att överväga behovet av en samordning av olika myndigheters åtgärder
i syfte att möjliggöra snabba ingripanden. Utredningen bör även beakta
möjligheterna att utnyttja på området verksamma enskilda företag i beredskapsorganisationen.
Fn effektiv begränsning av oljeskadornas verkningar förutsätter att beredskapsorganisationen
utrustas med lämpliga hjälpmedel. Tekniken för omhändertagande
av utrunnen olja har under senare tid förbättrats och åtskilliga metoder
liksom kemiska medel torde numera stå till förfogande. Dessa problem är också
föremål för fortlöpande forskning bl. a. i ingenjörsvetenskapsakademiens oljeskadegrupp.
Utredningen bör med beaktande av vunna forskningsresultat taga upp
frågan om anskaffande av en för beredskapsorganisationen ändamålsenlig utrustning.
Utredningen bör lägga fram förslag till erforderliga åtgärder och författningsbestämmelser.
I den mån förslagen kommer att medföra utgifter för det allmänna
bör frågan om finansieringen jämväl tagas upp till bedömande. Utredningen bör
också vara oförhindrad att i övrigt taga upp de spörsmål som aktualiseras i samband
med utredningsarbetet.
366
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 15
Utredningen har till och med november 1963 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
15. Kommittén för förberedande av svenskt deltagande i den tredje internationella
konferensen rörande atomenergins fredliga utnyttjande
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 september 1963
med uppdrag att förbereda svenskt deltagande i den tredje internationella
konferensen rörande atomenergins fredliga utnyttjande, vilken avses aga
mm i Geneve den 31 augusti—den 9 september 1964:
Brynielsson, H. A. B., direktör, ordförande,
Holte, P. G., docent;
Håkansson, H. E. V., avdelningschef;
Leine, L. B., överingenjör;
Sjöstrand, N. G. F., professor;
Wivstad, O. I., tekn. direktör.
Sekreterare:
Holte, P. G., se ovan.
Lokal: Drottning Kristinas väg 47; tel. 22 25 40.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har till och med november 1963 hållit 1 sammanträde.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
367
I In: 1
Riksdagsberättelsen år 1964
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. Kommittén för näringslivets lokalisering (1961:1 S19; 1962:1 S13;
1963:1 S10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag rörande den samhälleliga lokaliseringsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1959):
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Källenius, S., direktör, led. av II kamm.;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Rehn, L. G., avdelningschef;
Stefanson, R, S., optikermästare, led. av I kamm.
Experter:
Arpi, G., professor;
Bergsjö, N., skogsdirektör (fr. o. m. den 23 april 1963);
Buregren, T., byrådirektör;
Segrell, T., landssekreterare (fr. o. m. den 16 mars 1963);
Thorburn, T. W., professor;
Törnqvist, G., fil. lic.
Sekreterare:
Kahlin, T. H. G., direktör.
Biträdande sekreterare:
Heffler, K. G., förste byråsekreterare;
Karlsson, G. F., länsarbetsdirektör;
Sundberg, T. H., förste byråsekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1960:1 S 25.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 15 sammanträden.
Kommittén har den 10 september 1963 avgivit betänkande, kallat »Aktiv
lokaliseringspolitik» (SOU 1963:58), samt två bilagor till detsamma, benämnda
»Studier i industrilokalisering» (SOU 1963: 49) och »Särskilda utredningar»
(SOU 1963:62).
Uppdraget är därmed slutfört.
368
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 3
2. 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning (1961:1 S22; 1962:1 S16;
1963: I S 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1960
för att utreda vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 oktober 1960):
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande;
Beckman, S.-W. O., direktörsassistent;
Elf, G. A., kassaföreståndare;
Fälldin, N. O. T., lantbrukare, led. av II kamm.;
Malmberg, O. E., kassaföreståndare;
Nilsson, Elna C. V., kassör;
Roth, N. E., ombudsman;
Steneborn, H. A., förste länsassessor.
Experter:
Andersson, J. G. D., byrådirektör;
Erici, B. H., byråchef;
Stark, H.-O., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 18 januari 1963).
Sekreterare:
Lindwall, U. L. A., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 S 22.
Utredningen har under tiden november 1962—juli 1963 hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 30 augusti 1963 avgivit betänkande, kallat »Arbetslöshetsförsäkringen»
(SOU 1963:40).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning om ersättning till polisman för kroppsskada, som åsamkats honom
vid tjänsteutövning m. m. (1962: I 36; 1963:1 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 februari 1961 för att
verkställa utredning angående ersättning till polisman för kroppsskada, som
åsamkats honom vid tjänsteutövning:
Jönsson, L. I., bitr. häradshövding.
Expert:
Lindell, M., ombudsman.
Sekreterare:
Wallén, A. O. A., hovrättsassessor.
Utredningen har i maj 1963 avlämnat promemoria angående polismans
skadeersättning (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
369
I In: 4
Riksdagsberättelsen år 1964
4. Sakkunniga i nordisk expertgrupp för undersökning av förutsättningarna
för anslutning till konventionen om persontrafik mellan Europarådets medlemsstater
m. m. (1962:1 37; 1963:1 27)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 21 april 1961 för att såsom svenska ledamöter
ingå i en nordisk expertgrupp med uppgift att kartlägga och undersöka
de problem som uppkommer i utlänningskontrollhänseende vid en anslutning
till konventionen den 13 december 1957 om bestämmelser för persontrafik
mellan Europarådets medlemsstater samt att utreda de tekniska
och praktiska problemen vid en nordisk anslutning till ILO-konventionen
nr 108 angående nationella identitetshandlingar för sjömän:
Andermark, N. A., polisintendent;
Bundsen, S. E. F., byråchef;
Hellner, E. M., lagbyråchef.
Den nordiska expertgruppen har under tiden december 1962—mars 1963
hållit 2 sammanträden, varjämte de svenska ledamöterna av gruppen sammanträtt
1 gång.
Expertgruppen har i mars 1963 avgivit betänkanden dels angående godtagande
av vissa utländska identitetskort i stället för pass, dels rörande utlänningskontrollen
vid en anslutning till ILO-konventionen nr 108 (sammanförda
i Nordisk utredningsserie 1963: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Sakkunnig för utredning av laboratorieavdelningens vid statens kriminaltekniska
anstalt organisation och arbetsuppgifter m.m. (1962:1 48;
1963:1 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1961 för
att utreda laboratorieavdelningens vid statens kriminaltekniska anstalt organisation
och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor:
Girell, B. H., t.f. expeditionschef.
Expert:
Landin, N., byrådirektör (fr. o. m. den 5 november 1962).
Sekreterare:
Alpsten, A. B., budgetsekreterare.
Utredningen har i november 1963 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
370
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 7
6. Utredning rörande landstingens organisation och verksamhetsformer
(Landstingsutredningen) (1963: I 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1962 för
utredning rörande landstingens organisation och verksamhetsformer (se
Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1962):
Bergquist, T. E. N., landshövding, ordförande;
Arfvidson, A. I., kammarråd;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Johansson, H. K., fil. doktor, led. av II kamm.;
Nilsson, N. Y., lantbrukare, led. av I kamm.;
Olsson, E. W., lantbrukare, led. av I kamm.;
Tobé, E. I., överlantmätare, led. av II kamm.
Expert:
Lindencrona, F. V. K., byråchef.
Sekreterare:
Thulin, S. G., direktörsassistent, jur. kand. (t. o. m. den 17 juni 1963).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 In 40.
Utredningen har under tiden november 1962—november 1963 hållit 12
sammanträden.
Utredningen har i november 1963 avgivit betänkande, kallat »Landstingens
organisation och arbetsformer m. m.» (SOU 1963: 64).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
7. Kommunalrättskommittén (1961:1 30; 1962:127; 1963:120)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala och landstingskommunala förtroendemän, överförande av
kommunal förvaltning på särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att
underställa statlig myndighet vissa beslut och kommunernas övertagande av
uppgifter, som tillkommit civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12
februari 1959) samt —- enligt ytterligare av Kungl. Maj :t meddelade uppdrag
— av frågor om underställningsfri lånerätt för kommunalförbund, om finansiering
av kommuns utgifter för dess befattning med avfall och sopor,
om kommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna, om de med införandet
av en enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen, om avveckling
av städernas auktionsmonopol och om möjligheterna att genom
delegation bereda utrymme för en starkare förankring inom kommunens olika
delar av den kommunala förvaltningen (se beträffande sistnämnda fråga
371
I In: 7
Riksdagsberättelsen år 1964
Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1963):
Bergquist, T. E. N., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Aronsson, H. S., direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp);
Carlsson, C. W., direktör, led. av II kamm.;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommun
typ);
Gustafsson,
N.-.E., led. av I kamm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp);
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., kommunaldirektör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Järdler, S. A., förbundsdirektör (se ovan);
Kaijser, F. J., preceptor;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Romson, R., förste sekreterare i svenska stadsförbundet.
Sekreterare:
Borglund, E. A., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Ekner, T., stadsnotarie.
Lokal: Ormstigen 4, Partille; tel. 031/44 19 29 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, (se 1960:1 In 43 och 1961: I In 30).
De ytterligare meddelade utredningsuppdragen har tillagts kommittén den
18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november 1961
(avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor), den 12 januari
1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna), den 18 maj 1962 (frågor
om enhetlig kommuntyp), den 31 maj 1963 (städernas auktionsmonopol)
och den 8 november 1963 (frågor om delegation av kommunal förvaltning).
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 8 november 1963):
Som huvudprincip för kommunernas förvaltning gäller, att kommunen skall vara
en odelad förvaltningsenhet. För varje förvaltningsområde skall i princip finnas
ett enda förvaltningsorgan för hela kommunen. Beträffande förvaltningen av de
uppgifter, som ålagts kommunerna i särskild författning (reglerad förvaltning),
är denna huvudregel i allmänhet fastslagen i varje sådan författning. En dylik
ordning torde ha förutsatts jämväl i fråga om den oreglerade förvaltningen, ehuru
hinder på detta område inte synes föreligga för decentraliserad förvaltning. Ledningen
av hela kommunens förvaltning skall dock utövas centralt av kommunens
styrelse, som även har ansvaret för kommunens skötsel.
Central kommunal förvaltning innebär otvivelaktigt betydande fördelar såväl för
att vinna enhetlighet inom och samordning mellan olika förvaltningsgrenar som
för att åstadkomma en effektiv förvaltningsorganisation. I stora kommuner kan
en helt centraliserad förvaltning emellertid erbjuda vissa problem ur arbetsorga
-
372
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 7
nisatorisk synvinkel. För att undanröja svårigheter i detta hänseende öppnades
med 1953 års kommunallagstiftning möjligheter till förenklad handläggning av
vissa ärenden, främst ärenden av rutinkaraktär. Fullmäktige äger sålunda i reglemente
för kommunens styrelse bestämma att styrelsen må uppdraga åt särskild
inom denna bildad avdelning eller åt ledamot av styrelsen eller åt tjänsteman hos
kommunen att på styrelsens vägnar fatta beslut i de ärenden som anges i reglementet,
dock ej vissa ärenden av större vikt. Motsvarande delegationsrätt äger
fullmäktige tillerkänna nämnd för oreglerad förvaltning. Enligt bestämmelser i
författningar rörande reglerad förvaltning äger nämnder för sådan förvaltning i
regel delegationsrätt i samma omfattning som kommunens styrelse, antingen omedelbart
på grund av författningens föreskrifter eller efter fullmäktigbeslut.
Den i och för sig önskvärda och nödvändiga utvecklingen mot större kommuner
med central förvaltning kan emellertid få konsekvenser även i andra avseenden
än de rent arbetsorganisatoriska. Sannolikheten för att kommunens olika delar blir
representerade i den kommunala förvaltningen minskas ju större kommunen är.
Det ligger nära till hands att anta, att minskad lokal representation leder till bristande
orts- och personkännedom hos förtroendemännen och sämre kontakt med
lokala problem och lokala synpunkter och önskningar.
Inom den av mig tillkallade arbetsgruppen för överläggningar av frågor rörande
den kommunala demokratin har med tanke på de väntade kommunsammanläggningarna
övervägts, vilka åtgärder som kan vidtagas för att med bibehållande i
princip av den koncentrerade förvaltningsformen inom kommunen som en odelad
förvaltningsenhet motverka nyss antydda och liknande konsekvenser av stora kommunala
förvaltningsenheter. Därvid har bl. a. följande synpunkter framkommit.
Ett lämpligt sätt att tillgodose lokala intressen i den kommunala förvaltningen
kan tänkas vara att bygga ut nuvarande delegationsmöjligheter. Väljer man denna
väg bör emellertid garantier finnas för att kontinuiteten och enhetligheten inom
förvaltningen inte går förlorad och att möjlighet till samordning olika förvaltningsgrenar
emellan i huvudsak bibehålls. Det torde av dessa skäl vara mindre
ändamålsenligt att skapa en under de lokala nämnderna fristående lokal förvaltning.
En sådan ordning skulle för övrigt medföra en icke önskvärd, vittgående omdaning
av hela den kommunala förvaltningsorganisationen.
Däremot synes det vara möjligt att vidga rätten till delegation t. ex. så att avgörandet
av vissa ärenden, som endast berör viss kommundel eller där bosatta
medborgare, får överlämnas till ledamot eller suppleant i den centrala nämnden
jämte en eller flera utanför nämnden stående personer från orten. Härigenom
skulle fördelarna av central förvaltning i huvudsak bevaras samtidigt som olika
kommundelar skulle kunna beredas kontinuerlig representation vid avgörandet av
förvaltningsangelägenheter som har särskild anknytning till orten och dess befolkning.
Med hänsyn till dylika organs sammansättning synes rätten till delegation
inte behöva inskränkas enbart till rutinärenden. Ärenden av stor vikt eller
pricipiell betydelse bör dock givetvis förbehållas den centrala nämnden, som
även hör kunna meddela generella direktiv för handhavandet av uppgifter som sålunda
delegeras.
Jag förordar, att frågan om vidgade delegationsmöjligheter i kommunal förvaltning
görs till föremål för en särskild utredning. Det får bli eu uppgift för utredningen
att närmare undersöka vilken lösning som från alla synpunkter kan anses
vara den mest ändamålsenliga. Undersökningen bör omfatta både reglerad och
oreglerad förvaltning, med undantag dock för de centrala förvaltningsuppgifter
som skall handhas av kommunens styrelse.
373
X In: 7
Riksdagsberättelsen år 196k
Föranleder utredningens ställningstaganden ändringar i kommunallagarna eller
i författningar rörande reglerad kommunal förvaltning bör utredningen utarbeta
förslag till erforderliga ändringar.
Enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 23 januari 1959 tillkallade jag sex sakkunniga,
som antagit benämningen kommunalrättskommittén, för utredning av
vissa kommunalrättsliga frågor. Det synes lämpligt att kommittén även får uppdraget
att utreda de spörsmål som jag nu berört.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 sammanträtt
tillhopa 10 dagar.
Kommittén har avgivit betänkanden kallade »Ersättning för kommunala
förtroendeupppdrag» (SOU 1961:54) — innefattande jämväl frågorna om
pensioner —, »Kommunal beredskap» (SOU 1962: 74), »Kommunalt stöd
åt studerande från utvecklingsländerna» (SOU 1962:21), »Kommunalförbundens
lånerätt» (SOU 1963: 2) och »Kommunala renhållningsavgifter»
(SOU 1963: 29).
Arbetet har, förutom åt de delar av utredningsuppdraget som redovisats
i under året avgivna betänkanden, ägnats frågorna om överförande av kommunal
förvaltning på särskilda rättssubjekt. Betänkande beträffande denna
del av uppdraget beräknas kunna avgivas under år 1964.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
8. Bostadsbyggnadsutredningen (1961:1 S 17; 1962:1 S 12; 1963:1 S 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959
för att utreda och framlägga förslag om vissa bostadsfrågor m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1959):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, S., direktör;
Holm, J. L., docent, tillika huvudsekreterare;
Johansson, Alf, professor;
Lundberg, Willy Maria, redaktör;
Olsson, O. E., länsbostadsdirektör;
Severin, E. J., direktör.
Experter:
Eriksson, G. E. S., byrådirektör;
Johansson, R. I., förste aktuarie;
Landström, K. Lillemor S., förste aktuarie (fr. o. m. den 10 oktober 1963);.
Wiberg, N. L., förste avdelningsingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1963).
Sekreterare:
Dalén, Ingrid K., byrådirektör;
Svensson, B. Å. G., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, E. L., bankkamrerare.
374
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In; 10
Lokaler: Linnégatan 64; tel. 63 56 20 och Gumshornsgatan 6; tel. 61 83 48,
61 83 09, 61 87 26.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 S 23.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas kunna avslutas under år 1964.
9. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning (1961:1 44; 1962: I 34;
1963:I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
inom departementet biträda med viss beredskapsplanläggning:
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Experter:
Hellner, E. M., lagbyråchef, tillika sekreterare;
Högsell, S.-O. G., kansliråd;
Nordenskjöld, D., överste;
Sundh, P. A., överstelöjtnant;
Swanstein, S. N. S., avdelningschef;
Wannerberg, N. G., major.
Lokal: Inrikesdepartementet, tel. 22 45 00 ankn. 1846 (Hellner).
Arbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
10. Arbetsmarknadsutredningen (1961:1 S 21; 1962:1 S 15; 1963:1 S 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1960
för att verkställa en översyn av arbetsmarknadspolitiken (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 oktober 1960):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Björkman, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gustavsson, R., ombudsman, led. av II kamm.;
Jacobsson, Carl, direktör;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Liljegren, Märta, jur. kand., förbundsordförande;
Lindström, G., direktör;
Lundin, B., ombudsman;
Nordenskiöld, E. O. E., direktör;
Ohlin, B., professor, led. av II kamm.;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.;
Petersson, O. H. E., kansliråd;
Rehn, G., avdelningschef.
Experter:
375
I In: 10
Riksdagsberättelsen år 1964
Beckman, R., byråchef (fr. o. m. den 28 februari 1963);
Stark, H.-O., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 27 september 1963);
Thilert, C. R., byråchef (t. o. m. den 27 februari 1963).
Sekreterare:
Rehnberg, K. B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Ahlqvist, B., byrådirektör;
Bergström, O., förste byråinspektör;
Hedlund, Y., inspektör;
von Hofsten, Greta, byråinspektör.
Lokal: Snickarbacken 7, 1 tr., Stockholm C; tel. 10 46 41, 10 46 61,
10 48 36.
Direktiven för utredningen, se 1961: I S: 21.
Vidare har Kungl. Maj :t den 18 oktober 1963 uppdragit åt utredningen
att undersöka huruvida lagen med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
bör ändras för att vissa servicebehov skall kunna tillgodoses samt
att, om så finnes vara fallet, framlägga förslag till erforderliga ändringar
ävensom att i samband därmed jämväl i övrigt göra en översyn av lagen.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras i början av år 1964.
11. Länsförvaltningsutredningen (1962:1 38; 1963:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1961 för att
verkställa utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1961):
Natt och Dag, Å. S., generaldirektör, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Fröjd, S. A., kansliråd;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., generaldirektör.
Experter:
Godlund, S. A. I., professor;
Hägerstrand, S. T. E., professor;
Wijkman, E. G. B., byråchef (fr. o. m. den 14 februari 1963).
Sekreterare:
Svanström, B. E. G., förste länsassessor.
376
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 12
Biträdande sekreterare:
Kjellman, F. H., förste länsnotarie.
Lokal: Hamngatan 12, 3 tr., Stockholm C; tel. 20 24 18 (ordföranden),
20 24 13 (sekreteraren), 20 24 08 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 38.
Utredningen har under tiden december 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Utredningen har efter remisser avgivit utlåtanden över dels betänkande
kallat »Vägväsendets distriktsorganisation» (SOU 1962:46), avgivet av en
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillsatt utredningskommitté, dels socialvårdskonsulentutredningens
betänkande, kallat »Den statliga konsulentverksamheten
på socialvårdens område» (SOU 1963: 30), dels polisberedningens
betänkande nr 2 angående den regionala polisorganisationen.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
12. 1961 års storstadsutredning (1962:1 45; 1963:1 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för att
inom inrikesdepartementet biträda med utredning av vissa indelningsfrågor
i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län m. m. och framlägga
härav betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 13 november
1961):
Olsson, K. J., f. d. landshövding och riksdagsman.
Experter:
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör;
Edström, K. S., landskamrerare;
Fröjd, S. A., kansliråd;
Godlund, S. A. I., professor;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lindencrona, F. V. K., byråchef;
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., generaldirektör;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör;
Widmark, G. F. S., kanslidirektör.
Representanter för berörda städer och landsting:
Agrenius, G. B., borgarråd;
Aronson, S. A., direktör;
Frank, P. W., borgarråd;
377
I In: 12
Riksdagsberättelsen år 196h
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Mehr, H. L., borgarråd;
Birke, G. E., grosshandlare, med. doktor, f. d. riksdagsman;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande (avliden den 4 oktober
1963);
Sköldin, P. A., f. d. metallarbetare, led. av II kamm.;
Söderquist, M., landstingsordförande, f. d. riksdagsman;
Welin, G., kommunalnämndsordförande;
Berggren, A. T., direktör;
Hj örne, H. E., chefredaktör;
Johannesson, E. R., direktör;
Steen, J., arkitekt;
Thorburn, B., direktör;
Bjerrek, B., disponent;
Runfors, G. H., rektor;
Staxäng, E. V. lantbrukare, led. av II kamm.;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Larsson, H., bostadsinspektör;
Adamsson, E. S. J., expeditör, led. av II kamm.;
Hiilphers, T., kommunalråd;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Johansson, S. A., f. d. förbundsordförande;
Lindvall. H., kommunalråd;
Anderberg, H. R., landstingsordförande, f. d. riksdagsman;
Andrée, T., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Jönsson, H., ombudsman;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., länsassessor.
Lokal: Hamngatan 12, 3 tr., Stockholm C; tel. 20 24 41.
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 45.
Utredningsarbetet har under tiden november 1962—januari 1963 främst
avsett med Göteborgs- och Malmöområdena sammanhängande frågor. Utredningsmannen
har den 15 februari 1963 avgivit delbetänkande, kallat »Indelnings-
och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena» (SOU
1963: 6). Därefter har utredningsarbetet ägnats åt hithörande förhållanden
i Stockholmsområdet. Därvid har 9 sammanträden hållits med experterna,
varjämte vid olika tillfällen överläggningar hållits med representanter för
berörda städer och landsting.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1964.
378
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In! 15
13. Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av sjötrafiken
m. m. (1962:I 47; 1963:I 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för att
utreda frågan om möjligheterna att åstadkomma en förbättrad övervakning
i fråga om efterlevnaden av sjötrafikens regler och bestämmelserna angående
vattenförorening från fartyg m. m.:
Ros, A. K. E., f. d. underståthållare.
Sekreterare:
Heden, P. A. G., förste byråinspektör.
Lokal: Överståthållarämbetet, tel. 22 70 80.
Utredningen har den 24 januari 1963 avgivit förslag om att kustbevakningspersonal
skulle tills vidare under år 1963 på prov biträda vid sjötrafikövervakning.
Sedan dylik verksamhet genomförts enligt Kungl. Maj :ts
kungörelse den 29 mars 1963 (nr 62), har utredningen från berörda myndigheter
infordrat uppgifter rörande erfarenheterna av verksamheten samt synpunkter
beträffande kustbevakningspersonalens fortsatta medverkan vid
sj ötrafikövervakning.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1964.
14. Utredning angående exekutionsavgift (1963:1 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1 december 1961 för att verkställa
utredning rörande frågan om införande av en schablonmässigt beräknad
exekutionsavgift:
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Experter:
Ahlenius, S. R., landsfiskal;
Beck-Friis, J. O., förste stadsfogde.
Sekreterare:
Widmark, P. S. V., kammarrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 19 04.
Utredningen har under tiden den 1 november 1962—den 1 november 1963
hållit 16 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras i början av år 1964.
15. Sakkunniga för utredning om utformningen av utlänningskontrollen
jämte därmed sammanhängande frågor (utlänningsutredningen)
(1963: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 4 januari 1962):
379
I In: 15
Riksdagsberättelsen år 196b
Lännergren, E. B., lagman, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hellner, E. M., lagbyråchef;
Nilsson, J.-I. N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. H., hovrättsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Karduansmakargatan 8, Stockholm 16; tel. 24 55 00
ankn. 350.
Direktiven för utredningen, se 1963: 1 In 37.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit tio sammanträden.
Utredningen har i januari 1963 avgivit delbetänkande, benämnt »Uppehållstillstånd
m. m. för utländska studerande» (SOU 1963: 11).
Utredningen har vidare, efter det att polisberedningen sökt samråd i fråga
om polisens framtida befattning med utlänningskontrollen, den 31 maj
1963 till beredningen överlämnat en promemoria angående utlänningskontrollen,
vari utredningen redovisat sina ställningstaganden i fråga om vilka
utlänningskontrollerande uppgifter som enligt dess uppfattning borde åvila
polisväsendet. Utredningen har slutligen den 25 juni 1963 avgivit utlåtande
över nordiska expertgruppens betänkande angående godtagande av vissa
utländska identitetskort i stället för pass samt den 14 oktober 1963 yttrat sig
över polisberedningens betänkande nr 3 angående rikspolisstyrelsens organisation
och dess betänkande nr 4 rörande polisens befattning med utlänningskontrollen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
16. 1962 års polisutbildning skommitté (1963:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 för
att verkställa en översyn av polisutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 februari 1962):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Biörklund, E. G. G. W., rektor;
Vestlund, A. G., folkhögskoleinspektör;
Wendin, S. E. W., sekreterare.
Experter:
Djurberg, L. G. H., kanslichef (fr. o. m. den 6 oktober 1962);
Blomquist, S. K:son, överstelöjtnant (fr. o. m. den 5 november 1962);
Pettersson, Th., socionom (fr. o. m. den 7 december 1962).
380
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: lö
Sekreterare:
Wångstedt, K. J. E., byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr., Stockholm C; tel. 21 38 53.
Direktiven för kommittén, se 1963: I In 38.
Vidare har Kungl. Maj:t den 11 oktober 1963 uppdragit åt kommittén, att
vid fullgörandet av sitt uppdrag beakta vad polisberedningen i sitt betänkande
nr 6 anfört om behovet av utbildning för polismän, som i polischefs
ställe skall fatta beslut i polismyndighetsärenden, samt att skyndsamt framlägga
förslag angående anordnande av kompletterande utbildning redan före
förstatligandereformens ikraftträdande.
Kommittén har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 10 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
17. Bostadsförbättringsutredningen (1963:1 S 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1962 för att
utreda och framlägga förslag rörande en omläggning av statens stöd för bostadsförbättringar
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1962):
Svenson, S. G., kansliråd.
Experter:
Carlsson, G. A. V., byrådirektör;
Junaeus, H. A. G., t.f. länsbostadsdirektör (fr. o. m. den 14 maj 1963);
Lundström, N. G. Å., byråchef.
Sekreterare:
Bergström, H. A. H., byrådirektör (fr. o. m. den 14 maj 1963);
Junaeus, H. A. G., t.f. länsbostadsdirektör (t. o. m. den 13 maj 1963).
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 19.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 4 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
18. Utredning rörande organisationen av kropps- och mentalsjukvården i
Östergötlands län m.m. (1963: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
utreda organisationen av kropps- och mentalsjukvården i Östergötlands län
m. m. och framlägga härav betingade förslag:
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Representanter för Östergötlands läns landsting:
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
381
I In: 18
Riksdagsberättelsen år 1964
Gröndal, H. O. F., landstingsdirektör;
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm.
Representanter för Norrköpings stad:
Jarméus, T. M. N., kommunalråd;
Larsson, G., kommunalråd;
Levander, S. G., hypoteksdirektör.
Expert:
Villner, S. V., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Fröjd, S. A., kansliråd (t. o. m. den 14 oktober 1963).
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamtal 22 45 00, rikssamtal
23 62 00.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1964.
19. Polisberedningen (1963:1 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 att såsom
en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid det ytterligare
utrednings-, planläggnings- och författningsarbete som krävs för förstatligandet
och omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1962):
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Frykholm, N. O., stadsfogde;
Finnberg, K. V. B., polismästare (fr. o. m. den 1 juni 1963);
Lindell, K. J., generaldirektör (t. o. m. den 31 maj 1963);
Lindroth, K. J. H., byråchef;
Rundberg, J., förbundsordförande;
Thulin, G. Å. L., underståthållare;
Waesterberg, L. B., landsfiskal.
Rådgivande nämnd:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Sektion I (för utformningen av den lokala polisorganisationen m. m.)
Djurberg, L. G. H., kanslichef, sektionsordförande;
Hårsman, S. J. H., poliskommissarie (fr. o. m. den 17 november 1962);
382
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 19
Jirstam, B. H. L., byråchef;
Lund, B., poliskommissarie;
Wilhelmsson, J. R., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 12 februari 1963);
Wästberg, H. S. O., landsfogdeassistent.
Sektion II (för utformningen av den regionala och centrala polisorganisationen
m. m.)
Persson, C. J. G., statssekreterare, sektionsordförande;
Blomberg, R. L. H., förste länsnotarie;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Sterner, R. Y. M., byråchef.
Sektion III (för utformningen av den lokala och regionala åklagarorganisationen
m. m.)
Herrlin, S. G. S., byråchef, sektionsordförande;
Börjesson, M. R., t.f. byråchef;
Olsson, K. G., biträdande landsfogde;
Lindberg, K. A., landsfiskal.
Sektion IV (för organisationen av exekutionsverksamheten)
Frykholm, N. O., stadsfogde, sektionsordförande;
Cederstrand, J. E., stadsfogde;
Grönhagen, N. O., exekutor;
Holmberg, P.-E., förste stadsfogde;
Jungkvist, K. J. R., förste stadsfogde (fr. o. m. den 24 juni 1963);
Lindberg, K. A., landsfiskal;
Oredsson, B. B. L., byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1963);
Wedin, N. A., förste kammarskrivare (fr. o. m. den 12 februari 1963).
Sektion V (för lagstiftningsfrågor, personal-, löne- och pensionsfrågor
in. m.)
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef, sektionsordförande;
Berggren, G. R., hovrättsassessor;
Tiby, K. I., budgetsekreterare;
Wilhelmsson, F. U., budgetsekreterare.
Särskilda experter:
Löhr, A., avdelningsdirektör;
Radhe, S. A., kanslichef;
Vinde, P., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Alpsten, A. B., budgetsekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamtal 22 45 00, rikssamtal
23 62 00.
Tel. till ordförandena i de olika sektionerna:
Sektion I 21 02 38; sektion II 22 45 00; sektion III 23 66 60; sektion IV
019/12 40 50; sektion V 22 45 00.
383
I In: 19
Riksdagsberättelsen år 196b
Direktiven för beredningen, se 1963: I In 44.
Kungl. Maj :t har den 14 december 1962 uppdragit åt polisberedningen
att, utöver de för beredningen den 25 maj 1962 meddelade direktiven, beakta
vad statsutskottet anfört i utlåtande 1962: 183 i anledning av propositionen
1962: 148 angående huvudmannaskapet för polisväsendet, m. m.
Vidare har Kungl. Maj :t uppdragit åt polisberedningen
den 25 januari 1963 att utreda frågan om ett verksamhetskartotek för
polisväsendets behov efter förstatligandereformen;
den 31 maj 1963 att närmare undersöka lämpligheten av att decentralisera
handläggningen av passärendena; samt
den 11 oktober 1963 att i samband med fullgörandet av beredningen tidigare
meddelade uppdrag företaga en av riksdagen i skrivelse den 29 maj
1963, nr 314, förordad utredning rörande förstärkning av polisen för att
ernå effektivare bekämpning av spritlangningen.
Kungl. Maj :t har överlämnat vissa handlingar för att av beredningen
tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag, nämligen
den 25 januari 1963 angående polismännens fysiska träning och skjututbildning;
den
8 februari 1963 angående ändringar i polisutrustningsreglementet;
den 15 februari 1963 och den 22 februari 1963 angående polisens medverkan
vid verkställandet av förpassningar, m. m.;
den 19 april 1963 angående omorganisation av polisrytteriet; samt
den 3 maj 1963 angående kvinnliga polisers anställningsförhållanden.
Beredningen har under år 1963 avgivit följande betänkanden (stencilerade)
nämligen
1. Den lokala polisorganisationen
2. Den regionala polisorganisationen
3. Rikspolisstyrelsens organisation
4. Polisens befattning med utlänningskontrollen
5. Kontaktverksamheten mellan kommunerna och polisen
6. Lag om polismyndighet m. m.
7. Kommunal trafikövervakning
8. Åklagarorganisationen
9. Exekutionsväsendet
10. Kommuns skyldigheter i samband med statens övertagande av huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m.
11. Ansvaret för förvaring av häktade efter förstatligandet av polis- och
åklagarväsendet
12. Särreglering av polischefernas ställning i Stockholm, Göteborg och
Malmö m. m.
13. Vikarie- och förstärkningsorganisationen inom åklagarväsendet m. m.
14. Kompetenskrav m. m. för polischefer
384
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 20
15. Dispensfrågor m. m. inom åklagar- och exekutionsväsendet
16. Organisationen av åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och
Malmö m. m.
17. Ändring i rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare m. in.
Beredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 18
sammanträden jämte ett veckosammanträde. Härutöver har sektionerna
hållit åtskilliga sammanträden.
Beredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1964.
20. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den kommunala
demokratin (1963: I 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala
demokratin:
Representanter för svenska stadsförbundet:
Aronsson, H. S., direktör;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör;
Malmgren, N. J. V., ombudsman;
Mehr, H. L., borgarråd;
Sterne, G. E. V., disponent;
Wärenstam, T. G., huvudredaktör.
Representanter för svenska landskommunernas förbund:
Anderberg, H. R., landstingsordförande, f. d. riksdagsman;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nilsson, G. E., godsägare, led. av II kamm.;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., kommunalnämndsordförande, f. d. riksdagsman.
Representanter för svenska landstingsförbundet:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm.
Fröjd, S. A., kansliråd, tillika sekreterare;
Larsson, E. Å., juris doktor;
Nordlund, S. F., rättsavdelningschcf;
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamtal 22 45 00, rikssamtal
23 62 00.
Under tiden januari—oktober 1963 har arbetsgruppen hållit två sammanträden.
Därvid har bl. a. diskuterats olika frågor i anslutning till kom
-
13 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
Riksdags berättelsen
385
I In: 20
Riksdagsberättelsen år 196b
munindelningsreformen, bl. a. rörande möjligheterna att genom delegation
bereda utrymme för en starkare förankring inom kommunens olika delar
av den kommunala förvaltningen.
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1964.
21. Affärstidsutredningen (1963:1 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj 1962 och
den 6 juni 1962 för utredning rörande butikstängningslagstiftningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1962):
Ryman, S.-H. G., byråchef, ordförande;
Brotaeus, T., direktör;
Magnusson, E., förbundsordförande;
Persson, K.-E., disponent;
Enskog, C.-G. B., ingenjör, led. av II kamm.;
Gunne, A. Kristina M., fru, led. av II kamm.;
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av II kamm.;
Svensson, G. L., lantbrukare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Olson, O. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm; tel. 22 59 60 (ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 46.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit fem
sammanträden. Därutöver har en inom utredningen utsedd expertgrupp
hållit ett sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
22. Frikyrkolokalsutredningen (1963:1 S 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en utredning angående statligt stöd till de fria kristna samfundens
kyrkor och samlingslokaler (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli
1962):
Wahlbäck, J. M., landshövding, ordförande;
Eeg-Olofsson, A. O. C., lektor;
Elmgren, A., direktör;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.;
Svensson, E., socialassistent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Linde, A. T., t. f. försäkringsråd.
Lokal: Försäkringsrådet, Stockholm 5; tel. 62 76 55.
386
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 23
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 23.
Utredningen har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
23. 1962 års bostadsförmedlingsutredning (1963:1 S 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 med
uppgift att utreda frågor rörande bostadsförmedlingens organisation och
principer (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1962 och den 9 december
1963):
Lindstedt, A., kommerseråd, ordförande;
Breitholtz, C. J. E. C:son, direktör;
Edling, M., sekreterare;
Geijer, J. L., led. av I kamm.;
Jonasson, G., direktör (t. o. in. den 10 september 1963);
Lennerfors, S., direktör (fr. o. in. den 11 september 1963).
Sekreterare:
Eskilsson, P., förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommerskollegium; tel. 10 64 23.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 24.
Kungl. Maj :t har den 29 november 1963 uppdragit åt utredningen att
skyndsamt med förtur framlägga förslag till åtgärder för att få till stånd
en gemensam och effektivare bostadsförmedling för kommuner, som kan
anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet
den 29 november 1963):
Behovet av en samordnad och effektivare bostadsförmedling inom framför alu
Storstockholmsområdet har efter hand blivit alltmer accentuerat. Det synes angeläget,
att möjligheter skyndsamt skapas för att förmå kommuner, vilka ingår i ett
område som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende, att anordna
gemensam bostadsförmedling för hela området. Bostadsförmedlingsutredningen
bör därför närmast inrikta sitt arbete på att undersöka vilka åtgärder som
erfordras härför. Finner utredningen därvid, att en effektivare bostadsförmedling
inte kan åstadkommas utan att obligatorisk bostadsförmedling införes, bör
utredningen vara oförhindrad att låta sina förslag omfatta även en sådan lösning.
Det är emellertid angeläget, att denna i så fall inte ges en vidare omfattning än
som påkallas av det angivna syftet samt att en tungrodd administrativ regleringsapparat
undvikes.
Utredningen har under tiden den 28 maj—den 31 oktober 1963 hållit 2
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
387
Ilo: 24
Riksdags berättelsen år 1964
24. Utredning rörande frågan om Göteborgs stads samgående med Göteborgs
och Bohus läns landsting m. m. (Göteborgsutredningen) (1963:1 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962
och den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting m. m.:
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting:
Andersson, E., kamrer;
Bjerrek, B., disponent;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm;
Runfors, G. H., rektor;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.
Representanter för Göteborgs stad:
Adolfsson, G., redaktör (t. o. m. den 21 mars 1963);
Berggren, A. T., direktör;
Hj örne, H. E., chefredaktör;
Johannesson, E. R., direktör;
Steen, J., arkitekt;
Svensson, B., ombudsman (fr. o. m. den 22 mars 1963).
Sekreterare:
Lindencrona, F. V. K., byråchef.
Lokal: Inrikesdepartementet, tel. 22 45 00.
Överläggningar i Göteborg med representanter för Göteborgs stad och
Göteborgs och Bohus läns landsting har intill den 16 november 1963 skett
vid tre sammanträdesdagar, varjämte sekreteraren vid olika tillfällen haft
överläggningar med representanter för de båda huvudmännen.
Utredningen beräknas bli slutförd under år 1964.
25. Länsindelningsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1963 för att
inom inrikesdepartementet verkställa utredning om ändrad indelning av riket
i län och framlägga härav betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 februari 1963):
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör.
Rådgivande nämnd:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
388
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In* ^5
Sekreterare:
Arfwidsson, N. H., länsassessor (fr. o. m. den 1 september 1963).
Lokal: Hamngatan 12, 3 tr„ Stockholm C; tel. 20 24 38 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
25 januari 1963):
Frågan om en allmän översyn av länsindelningen har aktualiserats vid ett flertal
tillfällen under senare år. Såsom jag framhöll vid tillkallandet av 1959 års länsindelningsutredning
ansåg jag dock vid nämnda tillfälle att till en början endast
en förberedande och mera begränsad undersökning beträffande Stockholms- och
göteborgsområdena borde göras. 1959 års länsindelningsutredning, som bestått av
en sakkunnig med experter, har sålunda haft i uppdrag att göra en förberedande
undersökning rörande omfattningen av de egentliga Stockholms- och göteborgsregionerna
samt de närmast utanför dessa regioner belägna städernas influensområden
och dessa områdens gruppering i regioner, allt i den utsträckning som erfordras
för att fastställa en lämplig länsindelning. Det förutsattes därvid, att en senare
utredning med parlamentarisk anknytning skulle på grundval av undersökningens
resultat utarbeta slutligt förslag i länsindelningsfrågan såvitt angår nämnda regioner.
I sitt 1961 avlämnade betänkande (SOU 1961: 40) har länsindelningsutredningen
redovisat olika alternativ för en indelning av Stockholms- och göteborgsområdena
i län med den utgångspunkten, att länen i möjligaste mån bör omfatta,
från näringsgeografiska, kommunikationstekniska samt bebyggelse- och befolkningsmässiga
synpunkter väl sammanhållna och naturligt avgränsade områden.
Följdverkningarna av indelningsförslagen på län utanför nämnda storstadsområden
har utredningen i enlighet med sina direktiv behandlat endast översiktligt.
Frågan om ny länsindelning i stockholmsområdet ansågs emellertid böra ytterligare
utredas, innan en allmän översyn av länsindelningen kunde komma till
stånd. Med hänsyn härtill uppdrogs 1961 åt en särskild sakkunnig med experter
1961 års storstadsutredning —- att bl. a. pröva frågan om att sammanföra den regionala
förvaltningen i Stockholms stad och län till en administrativ enhet enligt
två alternativa lösningar, antingen i samband med en ändring i länsindelningen,
innebärande att staden och länet sammanföres, eller inom ramen för den bestående
indelningen. I övrigt skulle utredningen avse de primärkommunala samarbetsoch
indelningsproblemen i Stockholms-, göteborgs- och malmöområdena och därav
direkt föranledda ändringar i länsindelningen.
Tidpunkten synes nu vara inne, då en allmän översyn av länsindelningen bör
komma till stånd. I enlighet med 1962 års riksdags beslut håller sålunda nu planer
på att färdigställas för indelning av landet i kommunblock, som utgör näringsgeografiskt
sammanhängande regioner. Syftet med denna indelning är att åstadkomma
ett utvidgat och lämpligt inriktat kommunalt samarbete samt att underlätta
lämpliga kommunsammanläggningar. Kommunblocken torde i åtskilliga fall komma
att omfatta kommuner på ömse sidor om nuvarande länsgränser. En indelning
i sådana kommunblock torde naturligen böra läggas till grund för övriga administrativa
och judiciella indelningar. Vidare pågår f. n. inom åtskilliga utredningar
överväganden rörande den statliga länsadministrationens organisation. En central
ställning i detta sammanhang intar länsförvaltningsutredningen, som 1961 tillkallades
för att förutsättningslöst granska den statliga länsförvaltningen och framlägga
förslag rörande dess ordnande för framtiden. Ett rationellt ordnande av
länsförvaltningen torde förutsätta, att länen uppfyller vissa krav i fråga om stor
-
389
I In: 25
Riksdagsberättelsen år 196å
lek och arrondering samt lämplighet i övrigt som förvaltningsområden. Samtidigt
måste emellertid dessa krav påverkas av hur man bedömer frågan om länsförvaltningens
lämpliga omfattning och organisation. Övervägandena om länsförvaltningens
organisation och en ny länsindelning bör därför ske parallellt.
För den allsidiga utredning rörande rikets indelning i län, som alltså nu bör
komma till stånd, bör följande synpunkter vara vägledande.
Utredningen skall ytterst syfta till ett fullständigt förslag rörande de ändringar
i nuvarande länsindelning, som av olika skäl kan anses påkallade, dock att frågan
om att sammanföra Stockholms stad och län skall prövas av 1961 års storstadsutredning.
Som underlag för detta förslag har utredningen att — med utnyttjandet av det
av 1959 års länsindelningsutredning framlagda materialet — ingående undersöka
hur länen som områden främst för statlig förvaltning och landstingskommunal
verksamhet bör vara uppbyggda för att såväl allmänhetens berättigade krav på en
välordnad service som det allmännas intresse av en effektiv förvaltningsapparat
bäst skall tillgodoses. I detta sammanhang bör jämväl beaktas att en med hänsvn
till totalförsvarets ledningsorganisation lämplig länsindelning erhålles.
Ett av de problem som måste allsidigt belysas är vad som för en rationellt bedriven
statlig och landstingskommunal verksamhet bör uppställas som riktpunkt
i fråga om länens storlek, främst i fråga om det befolkningsmässiga underlaget.
Vad beträffar den statliga verksamheten torde som tidigare berörts bedömningen
i nämnda avseende delvis sammanhänga med vilka förvaltningsgrenar som bör
ha länen som regionala distrikt samt förutsättningarna för ett effektivt utnyttjande
av personella, tekniska och andra resurser i verksamheten, liksom med
frågan, hur länsförvaltningen i stort för framtiden bör vara organiserad. Med avseende
på den landstingskommunala verksamheten gäller att på motsvarande sätt
söka klarlägga vad olika nu aktuella eller för framtiden sannolika förändringar i
verksamheten kan antagas innebära i fråga om krav på befolkningsmässigt och
ekonomiskt underlag i landstingskommunerna. Som framgår av det sagda bör utredningen
vid dessa undersökningar utgå från att sambandet mellan län och landstingsområde
i princip skall bibehållas.
Förutom frågor rörande länens lämpliga storlek bör framför allt de problem,
som sammanhänger med länens arrondering, ingående undersökas. Riktpunkten
bör härvid vara att ett län skall vara så avgränsat att det omfattar en befolkning,
som så långt möjligt hör samman genom intressegemenskap på samhällslivets olika
områden. Vid uppbyggnaden av de nya länen bör de planerade kommunblocken,
som skall bildas efter samma principer, betraktas som de minsta enheterna.
Utredningen bör vid förslag till ändringar i länsindelningen ta ställning jämväl
till de lagstiftnings- och andra författningsfrågor, som sammanhänger med genomförandet
av föreslagna ändringar, ävensom till organisatoriska, ekonomiska och
andra åtgärder, som kan aktualiseras av ändringarna.
Det av mig förordade utredningsarbetet synes böra anförtros åt en sakkunnig,
biträdd av en rådgivande nämnd med parlamentarisk anknytning samt experter.
Det bör ankomma på Iänsförvaltningsutredningen att tillhandahålla den sakkunnige
det material i fråga om länsförvaltningens organisation, som erfordras för indelningsfrågornas
bedömning. Den sakkunnige skall också äga att av länsförvaltningsutredningen
begära bistånd med undersökningar och överväganden, som
krävs för prövning av indelningsfrågorna och som jämväl faller inom ramen för
länsförvaltningsutredningens arbete, samt att kalla nämnda utredning till gemensamma
sammanträden. Samrad skall vidare ske med de centrala ämbetsverk, som
390
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: ib
beröras av utredningsarbetet samt med förut nämnda och andra utredningar, som
behandlar i förevarande hänseende aktuella frågor. Företrädare för länsorganen,
landstingskommunerna och primärkommunerna bör därjämte beredas tillfälle att
framföra sina synpunkter.
Utredningsarbetet, som nyligen påbörjats, beräknas fortgå under hela år
1964.
26. Landstingens arkivutredning
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning
rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963).
Petrini, K. H., landsarkivarie, ordförande;
Danielsson, G. G., sekreterare hos svenska landstingsförbundet.
Sekreterare:
Frisk, J., arkivarie.
Lokal: Hornsgatan 15, Stockholm So; tel. 22 34 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
28 juni 1963):
Landstingens liksom deras olika organs arkiv är av mycket stor betydelse ur
olika synpunkter. I dessa arkiv förekommer sålunda handlingar av rättslig betydelse.
Arkiven avspeglar vidare viktiga drag i det moderna svenska samhällets
framväxt. Stora delar av sjukhusens arkiv har aktualitet under lång tid och är av
stor vikt för den medicinska och medicinhistoriska forskningen. Arkiven hos
landstingens undervisningsanstalter är av samma betydelse som arkiven hos statliga
och kommunala skolors arkiv. En gallring i dessa olika arkiv måste däi för
ske med noggrant iakttagande av att de för arkivbildarens verksamhet, för rättssäkerheten
och för framtida forskning värdefulla delarna av arkiven blir bevarade.
Ett önskemål måste vara, att gallringen sker på ett enhetligt satt inom de
olika landstingen. Erfarenheten visar också, att gallring utan klart utformade,
auktoritativa anvisningar eller regler antingen sker utan omtanke och utan hänsyn
till framtida behov eller icke alls kommer till stånd, vilket ur arkivvårdens synpunkt
är beklagligt.
En effektiv och riskfri gallring förutsätter en omsorgsfull arkivbildning. Några
enkla anvisningar rörande arkivbildning och arkivvård torde kunna bidiaga till
en rationalisering inom den del av kontorsdriften, som arkivbildningen och aikivvården
utgör.
Riksarkivet har icke ansett det möjligt att — vid sidan av pågående gallringsutredningar
m. m. — inom verket utföra en så omfattande utredning, som måste
föregå framläggandet av förslag till anvisningar rörande gallring i landstingens
och deras olika organs arkiv. Av denna anledning synes frågan om sådan gallring
av landstingsarkivalier, som i detta sammanhang är nödvändig, böra bli föremål
för särskild utredning. Utredningen torde böra ske genom särskilda sakkunniga.
De sakkunniga bör utarbeta och föreslå anvisningar rörande vård av och gallring
i arkiven hos landstingen och dessas olika organ. Förslag till anvisningar
391
I In: 26
Riksdagsberältelsen år 1961
torde böra utarbetas med ledning av bestämmelserna i kungörelsen den 11 december
1953 (nr 716) angående utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter,
den s. k. »allmänna gallringskungörelsen», samt riksarkivets cirkulär den 10 november
1961 (nr 591) med anvisningar rörande tillämpningen av allmänna arkivstadgan.
Utredningen har intill den 31 oktober 1963 hållit 5 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1964.
27. Markpolitiska utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1963 och
den 18 september 1963 för att verkställa utredning angående statliga stödåtgärder
till främjande av en aktiv kommunal markpolitik (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 september 1963):
Renlund, R. G., generaldirektör, ordförande;
Svensson, S. G., kansliråd.
Experter:
Asker, E. A. G., fastighetschef;
Edin, H., kommunaldirektör;
Hernbäck, Ö., avdelningsdirektör;
Nordberg, A. E., utredningschef.
Sekreterare:
Westin, J. O., civilingenjör.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, Stockholm So; tel. 41 80 39.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
6 september 1963):
Vid planeringen och genomförandet av bostadsproduktionen är det av väsentlig
betydelse, att den erforderliga marken finns tillgänglig i god tid och kan
upplåtas på skäliga villkor. I båda dessa avseenden är aktiva kommunala insatser
av stor vikt.
Erfarenheten har visat, att kommunala markförvärv är ett värdefullt medel
att föra cn rationell och effektiv bostadspolitik i expanderande orter. Sådana förvärv
genomföres ofta för att stadsplanearbetet och annan kommunal planeringsverksamhet
i samband med kommunernas tillväxt skall kunna påbörjas i lämplig
tid och försiggå störningsfritt. I många fall utgör en kommunal markpolitisk aktivitet
en förutsättning för att ett tillräckligt bostadsbyggande i kommunen skall
komma till stånd. Även i samband med saneringen av äldre, otidsenlig bebyggelse
i städernas centrala delar framstår kommunala markpolitiska insatser ofta som
både önskvärda och nödvändiga för att stadsförnyelsen skall få en ändamålsenlig
utformning.
Målmedvetna markpolitiska åtgärder från kommunernas sida kan vidare vara
ägnade att hålla tillbaka prisuppgången på mark och motverka spekulation i värdestegringsvinster.
En aktiv kommunal markpolitik kräver betydande kapitalinsatser. Om marklörvärven
skall kunna äga rum på ett tidigt stadium av planeringsprocessen, blir
392
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 27
kapitalet bundet under relativt lång tid. Om kommunerna i ökad utsträckning
upplåter marken i en form som innebär att markvärdestegringen kan förbehållas
kommunerna, d. v. s. under tomträtt, ökar anspråken på kommunala kapitalinsatser
ytterligare. Finansieringssvårigheter har utan tvivel verkat hämmande på
kommunala markförvärv och upplåtelser av marken under tomträtt.
Fn tänkbar lösning av de finansiella problemen i samband med kommunernas
markpolitik är att staten lämnar krediter till kommunerna för markförvärv och
för underlättande av tomträttsupplåtelser. Frågan om statligt kreditstöd behandlades
i 1962 års statsverksproposition (bil. 7, p. 76). Bostadsstyrelsen hade ifrågasatt,
om inte en kommun för inköp av saneringsfastighet skulle kunna erhålla förskott
på det blivande statslånet för nybyggnad på fastigheten. Föredragande departementschefen
anförde i detta sammanhang, att frågan behövde belysas ytterligare
och förklarade sig förutsätta, att bostadsstyrelsen senare skulle återkomma
med närmare utredning i ämnet. Riksdagen (SU 46, rskr 146) uttalade med anledning
härav den meningen, att utredningen inte borde begränsas till att galla
låneförskott för förvärv av saneringsfastigheter utan även avse markförvärv för
nyexploatering.
I samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 redovisade bostadsstyrelsen
ifrågavarande utredning och framlade förslag om låneförskott till
kommuner för anskaffande av mark för bostadsbyggande och för förvärv av fastigheter
i saneringsområden. Vidare föreslog styrelsen, att staten skulle främja
kommunernas tomträttsupplåtelser av mark för bostadsändamål genom att bevilja
kommunerna lån för täckande av viss del av tomtkostnaderna.
Vid anmälan av dessa frågor i 1963 års statsverksproposition (bil. 13, p. 102)
anförda jag — under hänvisning bl. a. till att kapitalanskaffningen för ifrågavarande
ändamål då inte syntes erbjuda kommunerna några allvarliga problem —
att jag inte var beredd att vid den tidpunkten ta upp styrelsens förslag till prövning.
Även statsutskottet (utlåtande nr 42) anförde, att den rådande situationen på
kapitalmarknaden inte syntes i och för sig innebara några allvarligare problem
i fråga om kommunernas kreditanskaffning för markförvärv. Utskottet ansåg det
emellertid angeläget, att frågan om kommunernas kreditförsörjning för markförvärv
prövades, inte minst med hänsyn till att utbudet på kapitalmarknaden pa
längre sikt kunde förete betydande variationer. Med hänsyn till vikten av att
kommunerna förde en aktiv markpolitik borde därjämte övervägas, om inte statsmakterna
i någon form borde stimulera kommunerna till önskvärda insatser. Utskottet
förutsatte, att Kungl. Maj:t snarast möjligt komme att pröva denna fråga
och förelägga riksdagen de förslag en sådan prövning kunde föranleda. I anslutning
till vad som anförts i bostadsstyrelsens framställning och i vissa motioner till
riksdagen borde prövningen även innefatta frågan om statliga åtgärder för att
underlätta kommunala tomträttsupplåtelser.
Vad statsutskottet sålunda anfört godkändes av riksdagen (rskr. 124).
Spörsmålet om formerna för en statlig medverkan i syfte att främja kommunernas
markpolitik bör nu tagas upp till närmare utredning. Uppgiften bör anförtros
åt en särskild utredningsman med biträde av särskilda experter.
Utredningsmannen bör söka klarlägga vilken betydelse aktiva kommunala insatser
på det markpolitiska området har för möjligheterna att åstadkomma ett rationellt
bostadsbyggande och samhällsbyggande i övrigt. Olika former för kommunalt
handlande bör härvid belysas med särskilt beaktande av de kommunalekonomiska
aspekterna. Mot bakgrund av denna kartläggning bör utrednings
13j
Ilihang till riksdagens protokoll 196''r. 1 samt. 393
Rikad årsberättelsen
I In: 27
Riksdagsberättelsen år 196b
mannen i enlighet med vad riksdagen uttalat, undersöka vilka åtgärder som från
statens sida kan behöva vidtagas för att bereda kommunerna erforderliga finansieringsmöjligheter
för såväl förvärv av exploateringsmark och saneringsfastigheter
som upplåtelse av mark med tomträtt. Som allmän riktpunkt bör gälla att
en statlig medverkan inte ges subventionskaraktär. Utredningsmannen bör även
pröva om andra statliga åtgärder av administrativ eller organisatorisk art kan
vara påkallade för att stimulera kommunerna till ökad markpolitisk aktivitet.
Utredningsmannen bör vid fullgörande av sitt uppdrag i erforderlig omfattning
samråda med de nyligen av chefen för justitiedepartementet tillkallade sakkunniga
för utredning av frågan om åtgärder i syfte att, annorledes än genom expropriation,
motverka prisstegring på mark och förhindra oförtjänta jordvärdestegringsvinster.
Utredningen bör bedrivas så skyndsamt som möjligt.
Utredningen har intill den 31 oktober 1963 hållit 2 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1964.
28. Bostadspolitiska kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 november 1963 för
att utreda och lägga fram förslag rörande medlen för bostadspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1963):
Sännås, B. R., generaldirektör, ordförande;
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Aronson, S. A., direktör;
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Kypengren, S., direktör;
Lif, A., direktör;
Lindberger, L., docent;
Olof görs, G., direktör;
Svensson, E., förbundsordförande;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Carlsson, G. A. V., t. f. länsbostadsdirektör.
Lokal: Bostadsstyrelsen, Norrtullsgatan 6, Stockholm Va; tel. 22 85 40
ankn. 263 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
8 november 1963)
De bostadspolitiska målen och arbetsformerna går i allt väsentligt tillbaka på
riktlinjer som antogs av statsmakterna åren 1946 och 1947. Lånebestämmelser och
andra regler för bostadsstödet har visserligen sedan dess vid ett flertal tillfällen
ändrats i betydelsefulla hänseenden. Bostadspolitikens grunddrag har dock bevarats.
Enligt min mening föreligger det inte heller nu några bärande skäl för
394
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 28
eu principiell omprövning av de bostadspolitiska målen. I ett dynamiskt samhälle
är det emellertid naturligt, att bostadspolitiken till sitt innehåll ständigt utvecklas
och förändras. De medel bostadspolitiken betjänar sig av måste anpassas
till sådana förändringar. Även i övrigt finns det skäl att i vissa avseenden se över
de bostadspolitiska hjälpmedlen för att göra dem bättre ägnade att fylla sitt syfte.
Viktiga frågor inom det bostadspolitiska fältet är sedan några år tillbaka föremål
för överväganden inom bostadsbyggnadsutredningen. Huvuduppgiften för
denna kommitté, som består av ett antal icke-parlamentariska experter, är att
klarlägga det framtida bostadsbehovet. Den har därvid att belysa hur befolknings-
och inkomstutvecklingen kan komma att påverka efterfrågan på bostäder
samt att söka bilda sig en uppfattning om hur efterfrågan kommer att inriktas på
lägenheter av olika storlek och typ liksom på olika hustyper. Tanken är att utredningens
undersökningar och överväganden skall mynna ut i slutsatser, som
kan utgöra underlag för att bestämma målet för bostadsförsörjningens utveckling
och därmed skapa förutsättningar för statsmakterna att fatta beslut om bostadsproduktionens
framtida struktur och omfattning.
Redan när bostadsbyggnadsutredningen tillkallades anmäldes avsikten att dess
arbetsresultat skulle bilda utgångspunkt för överväganden om de bostadspolitiska
medlen och arbetsformerna. Enligt vad jag under hand erfarit från utredningen
torde ett delbetänkande komma att läggas fram under innevarande höst. Detta
betänkande kommer att innehålla en studie över de boendes flyttningsbenägenhet
och hur denna speglar behov och önskemål i fråga om bostadens egenskaper. Vidare
kommer betänkandet att innehålla material för belysning av bostadsefterfrågans
inkomstelasticitet, dvs. dess variationer med hushållens inkomstnivå. Utredningens
huvudbetänkande torde komma att avlämnas nästa år. I detta avses
förutsättningarna för en höjd bostadsstandard bli ingående beskrivna från konsumtions-
och produktionssynpunkt.
På grund av vad jag nyss anfört och med hänsyn till det läge vari bostadsbyggnadsutredningens
arbete befinner sig synes tiden nu vara inne att tillkalla en
kommitté för översyn av bostadspolitikens medel. Denna bostadspolitiska kommitté
bör ha parlamentarisk förankring.
Kommittén bör få till uppgift att ingående pröva i vad mån olika bostadspolitiska
anordningar har fyllt och alltjämt fyller sitt syfte samt att mot bakgrund
av vunna erfarenheter och resultaten av kommitténs undersökningar överväga om
en ändring av innehåll och form kan göra medlen för bostadspolitiken bättre ägnade
att främja statsmakternas bostadspolitiska mål. Kommittén bör därvid givetvis
beakta de blivande resultaten av bostadsbyggnadsutredningens arbete samt
statsmakternas prövning av dessa.
Med hänsyn till uppgiftens natur låter det sig knappast göra att uttömmande
ange de problem som kommittén bör ta upp till prövning. De viktigaste frågor,
som kommittén får att arbeta med, skall dock anges.
Ett huvudproblem för kommittén blir att pröva på vad sätt bostadslångivningen
och till denna knutna subventioner skall kunna utvecklas till ett så tjänligt hyrespolitiskt
instrument som möjligt.
Kännetecknade för utvecklingen efter det andra världskriget och i synnerhet
under 1950-talet är att stegringen av tomt- och byggnadskostnader bär medfört
eu fortgående höjning av kapitalkostnaderna för bostadsfastigheter. Detta har i
sin tur medverkat till att hyror och bostadskostnader är högre ju nyare husen
är. I viss mån sammanhänger denna stegring med standardutvecklingen. Tillgängliga
uppgifter tyder emellertid på, att skiljaktigheterna i hyror mellan hus
395
I In: 28
Iiiksdagsberättelsen år 196i
av olika ålder är avsevärt större än som kan betingas av skillnader i standard.
Det föreligger med andra ord av allt att döma en väsentligt splittrad hyresnivå.
Hyressplittringen innebär en irrationell och slumpbetonad prisdifferentiering på
likvärdiga nyttigheter och är förenad med åtskilliga olägenheter.
Allvarliga ansträngningar bör göras för att åstadkomma rimligare hyresrelationer
mellan lägenheter av olika ålder. Hyresdispariteten i det befintliga bostadsbeståndet
torde emellertid inte i väsentlig utsträckning kunna avlägsnas med
hjälp av åtgärder inom ramen för ett system av bostadspolitiska stödformer.
Detta problem torde därför få tas upp till prövning i annat sammanhang. Jag
vill erinra om att de av chefen för justitiedepartementet tillkallade hyreslagstiftningssakkuniga
har till uppgift att pröva frågan om att slopa nuvarande bestämmelser
om hyresreglering och hyreskontroll, införa principiell avtalsfrihet på
hyresmarknaden samt skapa laglig möjlighet, inom ramen för en allmän hyreslag,
att få oskäligt höga hyror nedsatta av myndighet. Bostadspolitiska kommittén
bör inte behandla frågan om en fortsatt utjämning av hyrorna i hittills byggda
hus. Kommittén bör i stället inrikta sitt arbete på att söka åstadkomma en sådan
konstruktion av låne- och subventionsreglerna, att kapitalkostnadsfaktorerna ger
betingelser för en jämnare hyresstruktur för de i framtiden tillkommande husen.
Därvid bör kommittén även beakta angelägenheten av att något skarpt brott i
hyresutvecklingen inte skapas vid en övergång till nya finansieringsregler.
Som jag redan framhållit har räntebidragen till uppgift att stabilisera räntorna
för bostäder och därigenom eliminera de kastningar i hyresnivån som eljest —
vid självkostnadsbestiimda hyror — skulle följa av ändringar i lånemarknadens
räntesatser. Denna funktion är väsentlig och bör tillgodoses även framgent. Det
synes emellertid lika viktigt att på lämpligt sätt söka utjämna de liyresolikheter
som har sin grund i att variationer i kostnadsläget vid skilda tidpunkter ställer
olika stora krav i fråga om den kapitalmängd som skall förräntas och amorteras.
Olika tekniska möjligheter finns att lösa detta problem. Tidigare har man inom
bostadspolitiken använt kapitalsubventioner. Dessa har utformats så, att staten
och i viss utsträckning även kommunerna tillskjutit räntefria lan eller bidrag för
att begränsa det räntebärande kapitalet. Denna metod har emellertid i huvudsak
övergivits främst kanske på grund av de statsfinansiella påfrestningarna vid eu
långvarig kostnadsuppgång. Av samma skäl och då det torde saknas anledning
att med hjälp av subventioner hindra en viss anpassning av hyror och bostadskostnader
till de ändrade inkomstförhållandena i samhället och därmed till de
boendes förbättrade hyresbetalningsförmåga synes lösningen inte böra sökas i
direkta kapitalsubventioner.
Kommittén bör i första hand undersöka om man kan konstruera ett sådant
system för bostadskrediterna, som i sig innebär såväl att räntefluktuationer hindras
slå igenom i bostadshyrorna som att variationer i produktionskostnaderna inte
tillätes ge upphov till sådana ojämnheter i hyresnivån som saknar motsvarighet i
skillnader beträffande lägenheternas bostadsvärde. Troligen förutsätter detta att
villkoren beträffande ränta och amortering på statslånen bestämmes efter väsentligt
andra principer än för närvarande. Bl. a. kan det komma i fråga att göra
amorteringsreglerna variabla efter ränteändringar på marknaden, utan att takten
i kapitalåterbetalningarna över en längre period förändras väsentligt.
Utgångspunkten bör inte vara att bostadshyrorna skall hållas vid oförändrade
nominella belopp, om priserna i allmänhet undergår förändringar. Snarare synes
en successiv anpassning till ändringar i det allmänna prisläget eftersträvansvärd,
åtminstone till den del sådana prisändringar påverkar kostnaderna för nv
-
396
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: Zo
produktionen av bostäder. Detta kan tala för att hyrorna i början av husens livstid
bör sättas lägre än vad som brukar tillämpas för närvarande samt förutsättningar
skapas för en fortlöpande ökning av de nominella hyresintäkterna.
Vid sin prövning av dessa frågor bör kommittén beakta det blivande resultatet
av värdesäkringskommitténs pågående överväganden rörande möjligheterna att
konstruera indexbundna bostadslån.
Även om det är möjligt att genom ändrade kreditregler åstadkomma bättre betingelser
för en jämnare hyresstruktur torde åtminstone tills vidare en viss subventioncring
från statlig sida vara oumbärlig. Emellertid bör eftersträvas att subventioneringen
inte får en successivt växande omfattning utan avvecklas i den
takt som är möjlig med hänsyn till inträdande förbättringar i bostadskonsumenternas
betalningsförmåga. Kommittén bör från dessa utgångspunkter överväga
vilka ändringar i subventionsreglerna som är påkallade. Även i övrigt bör subventionsbestämmelserna
ses över bl. a. med sikte på att ta vara på eventuella
möjligheter till förenklingar. Mot bakgrund av de förslag kommittén kommei
fram till beträffande subventionsreglernas framtida utformning kan vidare ändringar
beträffande nivån för redan utgående subventioner te sig motiverade. Kommittén
bör i så fall lägga fram förslag härom.
Även formen för statens kreditstöd bör övervägas av kommittén. I olika sammanhang
har under en följd av år framförts förslag om en övergång från direkta
bostadslån till statliga kreditgarantier. Kommittén bör förutsättningslöst pröva
denna fråga. Jag vill erinra om att en promemoria om övergång till kreditgarantier
på småhusområdet utarbetades inom socialdepartementet år 1958. Promemorian
har remissbehandlats. Det synes lämpligt att ifrågavarande promemoria
jämte remissyttrandena överlämnas till bostadspolitiska kommittén för att tagas
under övervägande i dess arbete.
En annan fråga som kommittén bör undersöka gäller den statliga bostadskreditens
begränsning i enskilda fall. Såsom framgår av vad jag förut anfört finns
olika övre lånegränser för skilda låntagarkategorier. Generellt gäller emellertid
att lånets övre gräns är bestämd i procent av det pantvärde lånemyndigheterna
godkänner. Bestämmelserna innebär, att en låntagare såsom egen kapitalinsats får
skjuta till _ utöver en andel av pantvärdet — det belopp varmed den faktiska
produktionskostnaden i förekommande fall överstiger det godkända pantvärdet. Bestämmelserna
om lånetak har avsiktligt utformats tämligen snävt för att fylla ett
av sina väsentliga syften, nämligen att hålla tillbaka en stegring av produktionskostnaderna.
Det torde därför vara förhållandevis vanligt att överkostnader uppkommer,
dvs. att produktionskostnaderna uppgår till ett högre belopp än pantvärdet.
Anskaffningen av det kapital som motsvarar överkostnaden kan bereda byggnadsföretagarna
betydande svårigheter. Mest framträdande torde dessa svårigheter
vara för allmännyttiga bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och egnaheinsbyggare.
De förstnämnda är uppbyggda med tanke på att kapitalförsörjningen i
sin helhet skall utgöras av statliga bostadslån och lån med bättre förmånsrätt. För
att täcka överkostnaderna är de hänvisade till att söka tillfälliga lån hos kreditinstituten
pii allmänna marknaden eller ta i anspråk egna fonderade medel, avsedda
för framtida behov i redan byggda hus, eller söka stöd hos kommunerna.
De kooperativa företagen nödgas anlita utvägen att höja bostadsrättshavarnas
grundavgifter. Möjligheterna härtill är begränsade, om inte bostadskooperationens
verksamhet skall inskränkas till ett befolkningsskikt med särskilt goda tillgångar.
Även för egnahemsbyggarna innebär kravet på egen kapitalinsats ofta en
397
I In: 28
Riksdagsberättelsen år 1964
avsevärd komplikation. För byggnadsföretagare, som producerar hyreshus, avsedda
att förvaltas i enskild regi, torde problemet inte vara lika markant. Det
rationella motivet för tillkomsten av sådana hus torde nämligen vara behovet att
placera ett redan tillgängligt kapital.
Detta läge i fråga om kapitalförsörjningen skapar en stark press från byggnadsföretagarnas
sida för att få till stånd höjningar av lånetaket. Bostadspolitiska
kommittén bör undersöka, om ifrågavarande problem kan lösas på generell väg
med bibehållande av en återhållsam kreditgivning från statens sida.
b rågan om kapitalförsörjningen för överkostnader har samband med ett par
andra inbördes nära förbundna problem. Det ena gäller vid vilken nivå i förhållande
till pantvärdet som statskreditens övre gräns bör ligga, det andra de
principer enligt vilka lånetaket bör vara konstruerat.
Vid ett flertal tillfällen har förslag framförts om en enhetlig övre gräns för
olika kategorier av byggnadsföretagare. Jag är för egen del inte beredd att inta
någon bestämd ståndpunkt i denna fråga. Vissa skäl, bl. a. behovet av enkelhet i
lånereglerna, kan anföras för likartad behandling av olika låntagargrupper så
långt det är praktiskt möjligt och ändamålsenligt. Mot ett förenhetligande av lånevillkoren
i detta avseende talar främst de olika förutsättningar under vilka de
skilda kategorierna av byggnadsföretagare arbetar. Om spörsmålet angående kapitalförsörjningen
för överkostnader kan få en acceptabel lösning, torde förutsättningarna
för enhetlighet i fråga om de övre lånegränserna förbättras. Kommittén
bör granska frågan.
Beträffande lånetakets konstruktion kan följande anföras. Två huvudmotiv torde
ha förelegat då lånetaket tillskapades i mitten av 1950-talet. Det ena var angelägenheten
att genom begränsningar i den statliga långivningen söka bromsa
den pågående tämligen starka uppgången i produktionskostnaderna för bostäder.
Det andra motivet var att såvitt möjligt förenkla den administrativa handläggningen
av bostadslåneärendena hos de kommunala och statliga organen. Senare
har vid flera tillfällen framförts kritik mot lånetaket. Bl. a. har framhållits att
lånetaket med sin ringa grad av individuell anpassning till kvalitetsbetingande
kostnadsolikheter har verkat hämmande på standardutvecklingen inom bostadsproduktionen.
Å andra sidan har det gjorts gällande att lånetaket har möjliggjort
oskäligt stora produktionsvinster vid bostadsbyggande till enkel standard.
Det bör ankomma på bostadspolitiska kommittén att närmare granska lånetakets
funktion mot bakgrund av de hittills vunna erfarenheterna samt föreslå de
ändringar som befinnes motiverade. Kommittén bör dock begränsa sina förslag
till att gälla de huvudsakliga grunderna för lånetakets konstruktion. Något detaljförslag
till nytt lånetak bör kommittén således ej utarbeta.
Som en allmän riktpunkt för kommitténs överväganden beträffande finansieringssystemet
bör gälla, att kommittén bör eftersträva en ordning, som främjar
ett ekonomiskt byggande utan att anspråken på en fullgod bostadsstandard sättes
tillbaka.
Näringslivets byggnadsdelegation har nyligen till mig överlämnat en inom näringslivets
bostadsutredning utarbetad skrift med titeln Bostadshusens finansiering.
I skriften framställes vissa förslag rörande bostadsfinansieringen. Skriften
torde få överlämnas till bostadspolitiska kommittén för att övervägas i dess arbete.
I fråga om låneobjekten torde några mera betydande ändringar knappast vara
påkallade. Jag vill erinra om att bostadsförbättringsutredningen har uppdrag att
se över reglerna om förbättringslån och pensionärsbostadsbidrag m. m. Dessa
398
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: In
frågor bör bostadspolitiska kommittén därför ej behandla. En fråga som emellertid
förtjänar belysas är om anledning finns att överväga en utvidgning av långivningen
till att i särskilda fall avse förvärv av äldre fastigheter, som inte ar
statsbelånade. Jag syftar på hus belägna på orter, där lokaliseringspolitiska skal
talar för att investering i nybyggnader inte bör äga rum och där statliga lån for
sådant ändamål därför inte beviljas. Ett därmed nära besläktat spörsmål galler
hur man skall förfara med statliga bostadslån som har beviljats för hus, vilka
inte längre användes som varaktiga bostäder. F. n. gäller att lånet i sådana fall
uppsägs till omedelbar inbetalning. Med hänsyn till den pågående förändringen
av vårt lands bebyggelsestruktur kan det övervägas om mindre rigorora återbetalningsbestämmelser
bör gälla t. ex. när ett statsbelånat bostadshus övei går till
användning som fritidsbostad. I varje fall synes skäl tala härför, om statens fordran
för det utestående lånet därigenom kan tryggas bättre än eljest. Villkoren beträffande
ränta och amortering kan i sådant fall behöva jämkas. Kommittén bör
undersöka dessa frågor.
I fråga om konsumtionsstödet i form av bostadsrabatter har nyligen väsentlig
ändrade villkor beslutats av statsmakterna. Principerna för detta stöd bör inte
behandlas av bostadspolitiska kommittén. Kommittén bör dock vara oförhindrad
att lägga fram sådana förslag i fråga om bostadsrabatterna, som utgör konsekvenser
av vad kommittén kan komma att föreslå beträffande de generella bostadssubventionerna.
I övrigt bör kommittén kunna ta upp de frågor rörande bostadspolitiken som
under arbetets gång finnes böra behandlas. Såvitt möjligt bör kommittén söka
begränsa sitt arbete till frågor som gäller de bostadspolitiska medlens utformning.
.
Kommitténs överväganden och förslag bör åtföljas av kostnadsberäkningar, a^-seende såväl de närmaste budgetåren som en längre period. Vidare bör författningsförslag
i förekommande fall utarbetas.
Den bostadspolitiska organisationens närmare utformning bör beröras endast i
den mån så motiveras av de förslag rörande bostadspolitikens arbetsmetoder som
kommittén lägger fram.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela ar 1964.
399
ICi: 1
Iiiksdagsberättelsen år 1964
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1963
1. Delegationen för pensionsutbetalning (1961:1 7; 1962:1 5; 1963: I 5)
Tillsatt genom beslut den 30 december 1958 (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 januari 1959):
Ledamöter:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Sjönell, I. Marianne, byråchef, vice ordförande;
Järnbrink, H. G., byråchef;
Lindgren, A. S. V., byråchef;
Tiby, K. I., byrådirektör.
Experter:
Bengtsson, E. O. A., förste byråsekreterare;
Hagström, Kerstin M., förste aktuarie;
Ruuth, L. G., byråsekreterare;
Sporzén, T., förste byråsekreterare.
Sekreterare :
Elftman, G. S. V., byrådirektör.
Direktiven för delegationen, se 1960:1 C 9.
Delegationen har, utöver det löpande arbetet med pensionsutbetalningarna,
under sin verksamhet år 1963 bland annat även fullföljt planläggningen
av arbetet inom sin arbetsgrupp för samordningen med allmän pension.
Delegationen har under tiden december 1962—juni 1963 hållit 13 sammanträden.
Delegationen har haft kontakt med riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen,
statistiska centralbyrån, försvarets civilförvaltning och de myndigheter,
som beviljar personalpension.
I och med att delegationen fr. o. m. den 1 juli 1963 ingår såsom en särskild
utbetalningsbyrå inom statens personalpensionsverk är dess uppdrag
slutfört. ^ 8
2. Utredningen angående dispositionen av vissa av statliga myndigheter förvaltade
under stödsfonder m. m. (1961:1 12; 1962:1 9; 1963:1 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av vissa av statliga myndig
400
-
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 4
heter förvaltade understödsfonder m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8
december 1960):
Ericsson, S. J. G., f. d. kansliråd.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 C 12.
Utredningen har den 29 juni 1963 avgivit sitt betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1964
3. Löneförfattningsberedningen (1961:1 4; 1962:1 4; 1963: I 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 september 1956 för
att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., f. d. bibliotekarie, led. av I kamm.;
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., f. d. överdirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Edgardh, C. H. H., avdelningschef (t. o. m. den 11 februari 1963).
Sekreterare:
Ståhlberg, E. Å., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Wistrand, A. W. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län, Karduansmakargatan 8, Box
16145, Stockholm 16; tel. 24 55 00 (sekr.).
Direktiven för beredningen, se 1957: 1 C 11.
Beredningens arbetsutskott har under tiden den 1 november 1962—-den
31 oktober 1963 sammanträtt ett 50-tal gånger.
Enligt beslut av chefen för civildepartementet den 25 oktober 1963 skall
löneförfattningsberedningens arbete vila i avvaktan på att en inom departementet
samma dag tillkallad beredning med uppdrag att förbereda vissa
frågor sammanhängande med övergång till ny förhandlingsordning (se I
C 15) fullgjort sitt arbete.
4. Yrkeslärarberedningen (1961: I 10; 1962: I 7; 1963: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 med uppdrag
att inom civildepartementet biträda med övervägande av vissa löne
-
401
I Ci: 4
Riksdagsberättelsen år 1961)
spörsmål m. in. beträffande yrkeslärarc och därmed likartade lärarkategorier
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1960):
Wetterblad, R. I. T:son, avdelningschef, ordförande;
Fritzdorf, K. B., sjukhusdirektör;
Gräslund, L. O., lönedirektör;
Hallin, G. E., krigsråd;
Nyström, J. L., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 januari 1963);
Romberg, N. W. A., sjukvårdsdirektör (t. o. m. den 14 januari 1963);
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef;
Sönnerlind, A. S., byråchef;
Tengroth, K.-E., direktör;
Thorselius, U. T., byråchef;
Öhman, G. B., överdirektör.
Expert:
Ulne, J. O., byråchef (fr. o. m. den 6 november 1962).
Sekreterare:
Sandberg, A. B., byråchef.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1006);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Yrkeslärarberedningen har under tiden den 1 november 1962—den 31 oktober
1963 hållit 15 sammanträden.
På grundval av vissa av beredningen upprättade promemorior angående
organisationsfrågor samt anställnings- och avlöningsvillkor beträffande
skolledare och lärare vid vissa yrkesskolor m. fl. läroanstalter har överenskommelse
träffats den 19 april 1963 med representanter för Sveriges akademikers
centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion angående
lönesättning m. m. för skolledare och lärare dels vid kommunala yrkesskolor
m. fl. läroanstalter (prop. 1963:170; SU 148; rskr 336) dels ock vid
lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor (prop. 1963: 167; SU 149; rskr
337). Härefter har beredningen utrett vilka ytterligare åtgärder som erfordras
för ett genomförande av löneregleringen. På grund av beredningens i anslutning
härtill upprättade förslag har överenskommelse träffats den 9 november
1963 med representanter för förenämnda organisationer rörande vissa
återstående anställnings- och avlöningsfrågor för här avsedd personal.
Uppdraget är därmed i huvudsak slutfört.
5. Representanter för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelcgationen
(1961:1 11; 1962:1 8; 1963:1 7)
Förordnade genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 november 1960 såsom representanter
för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen:
402
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
I Ci: 6
Johnsson, B. E., generaldirektör;
Rydback, A. V. L., överdirektör.
Expert:
Karlén, G. H., överdirektör.
Sekreterare:
Uggla, K.-L., budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1002);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961:1 C 11.
Mellan representanter för statsverket, Stockholms stad, Göteborgs stad
och Malmö stad, å ena sidan, samt Sveriges läkarförbund, å andra sidan,
träffades den 4 april 1963 — under förutsättning av vederbörande huvudmans
godkännande — efter förhandlingar, som påbörjades i oktober 1962,
överenskommelse angående anställningsvillkoren för hos huvudmännen anställda
sjukhusläkare m. fl., att i vad avser statsverket gälla tiden den 1 januari
1963—den 31 december 1964. överenskommelsen har, såvitt avser
statsverket, godkänts av riksdagen (prop. 1963: 157; SU 147; rskr 335).
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1964.
6.Personalutbildningsnämnden (1962:1 11; 1963:1 9)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 februari 1961 för att
planlägga och handha utbildningen av kanslister vid centrala verk m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1961). Åt nämnden har tillika
genom olika Kungl. Maj :ts beslut uppdragits att ombesörja försökskurser
i enlighet med förslag från personalutbildningsberedningen:
Ledamöter:
Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Fjellander, N. E. B., kansliråd;
Melin, O. A., byråchef (såvitt angår utbildning av personal vid fångvårdsm.
fl. anstalter);
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
östergren, A. B., direktör (såvitt angår utbildning av personal i amanuenskarriären
in. fl.);
östlund, J. O., förste ombudsman.
Sekreterare:
Ström, K. F., byrådirektör.
Konsulenter:
Särlvik, N. G. B.;
Ålsäter, Inga M.
Lokal: Civildepartementet; tel. 10 70 17.
403
I Ci: 6
Riksdagsberättelsen år 1964
Direktiven, se 1962:1 C 11.
Nämnden har under tiden november 1962—oktober 1963 hållit 9 sammanträden.
Nämnden har omhänderhaft utbildningskurser för kanslister samt ett
större antal kurser, ingående i den av personalutbildningsberedningen
initierade försöksverksamheten. Kostnaderna för kurserna har bestritts
från tolfte huvudtitelns reservationsanslag till viss utbildningsverksamhet.
Fr. o. m. den 1 juli 1963 skall jämväl kostnaderna för arvoden åt ledamöter
i nämnden in. fl. bestridas från samma anslag.
7. Personalutbildningsberedningen (1962: I 13; 1963: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1961 med
uppdrag att verkställa en översyn av den av staten bedrivna personalutbildningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1961):
Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare;
Lundeberg, C. N. S., avdelningsdirektör;
Lundgren, J. B., generaldirektör;
Melin, O. A., byråchef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
Ålsäter, Inga M., konsulent;
östergren, A. B., direktör.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef;
Eklund, K. A., byrådirektör;
Fjellander, N. E. B., kansliråd;
Hallin, G. E., krigsråd (fr. o. in. den 18 mars 1963);
Karleby, O., bankdirektör;
Lundkvist, K. E. I., förste byråsekreterare;
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör;
Olhans, A., förbundssekreterare (avliden den 28 januari 1963);
Rigbäck, B. G., direktör;
Sköld, L. G., rektor;
Särlvik, N. G. B., konsulent (fr. o. in. 3 oktober 1963).
Sekreterare:
Ström, K. F., byrådirektör.
Lokal: Civildepartementet; tel. 10 70 17.
Direktiven, se 1962: I C 13.
Personalutbildningsberedningen har under tiden november 1962—okto -
404
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 7
ber 1963 hållit 12 sammanträden, av vilka ett kombinerats med studiebesök
vid kursgård.
Arbetsgruppen med uppdrag att utreda frågan om gemensam utbildning
för vårdar- och vaktpersonal vid anstalter inom fångvård, ungdomsvård
och nykterhetsvård har till behandling upptagit jämväl frågan om gemensam
utbildning för assistentpersonalen vid nämnda anstalter och till beredningen
överlämnat förslag till försökskurs. Arbetsgruppen har hållit 6
sammanträden.
Arbetsgruppen för den högre förvaltningsutbildningen har hållit 5 sammanträden
och till beredningen överlämnat en promemoria angående behovet
av administrativ ledarutbildning jämte förslag till en försökskurs
i administration och personalledning för högre statstjänstemän.
Arbetsgruppen med uppdrag att utreda frågor rörande gemensam service
m. m. på den statliga personalutbildningens område har fortsatt sitt
arbete. Byrådirektören Eklund och avdelningsdirektören Lundeberg har
deltagit i en konferens på Wijks herrgård, Lidingö.
Personalutbildningsberedningen har under tiden den 1 november 1962—
den 31 oktober 1963 hos cliefen för civildepartementet i olika framställningar
föreslagit försöksvis anordnande av en vårdarkurs (20 december
1962) ; femton introduktionskurser för nyanställda biträden för skriv- och
kontorsgöromål under första halvåret 1963 (27 december 1962); en kurs
för lokala kursorganisatörer (18 januari 1963); en försökskurs för gemensam
utbildning av assistenter m. fl. vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor
och vårdanstalter för alkoholmissbrukare (21 januari 1963); en
introduktionskurs för amanuenser (7 februari 1963); trettio introduktionskurser
för nyanställda biträden för skriv- och kontorsgöromål, fyra introduktionskurser
för amanuenser och en kurs för lokala kursorganisatörer,
allt under budgetåret 1963/64 (14 juni 1963); en kurs i administration
och personalledning för högre statstjänstemän (18 juni 1963) samt en
försökskurs för viss arbetsledande personal (31 oktober 1963). Beredningen
har härjämte överlämnat en framställning med anhållan om projektering
av eu kursgård för den statliga personalutbildningens behov (18 juni
1963) .
För fortlöpande kontakt mellan personalutbildningsberedningen och
den särskilda arbetsgrupp inom överstyrelsen för yrkesutbildning, som
har i uppdrag att utreda frågan om utbildning för personal vid statens
fasta maskinanläggningar, har beredningen utsett ledamoten av beredningen
K. E. H. Ahldin samt jämlikt särskilt förordnande krigsrådet G. E.
Hallin.
Personalutbildningsberedningen har avgivit yttranden rörande socionomutbildningen
(SOU 1962:43); fångvårdsstyrelsens anslagsäskanden för
budgetåret 1964/65 till utbildningsverksamhet; de juridiska fakulteternas
405
I Cis 7
Riksdagsber ätt elsen år 196i
framställning om utredning rörande inrättande av ytterligare tingsnotarietjänster;
UD-utredningens betänkande angående utrikesförvaltningens organisation
och personalbehov (SOU 1963:3); barnanstaltsutredningens
betänkande om förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter
(SOU 1962:57) samt det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad
(SOU 1962: 55).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
8. Krigsavlöningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för
att inom civildepartementet biträda med utformningen av avlöningsföreskrifter
m. m. för tillämpning under beredskap och krig:
Edgardh, C. H. H., avdelningschef, ordförande;
Andrén, A. G., byråchef;
Blomqvist, O. R., byråchef;
Kollind, H. O., krigsråd;
Lindberg, N. O., kansliråd.
Expert:
Tell, Anna Greta, byrådirektör.
Sekreterare:
Winéus, B. G., byråassistent.
Lokal: Försvarets forskningsanstalt, Linnégat. 89, Stockholm No; tel.
växel 63 15 00 (sekr.).
Beredningen har intill den 1 november 1963, utöver sammanträden inom
en särskild arbetsgrupp, hållit 3 plenarsammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
9. Reseersättningsberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för
att inom civildepartementet biträda vid översyn av allmänna resereglementet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1963):
Ledamöter:
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör, ordförande;
Ahldin, H., ombudsman (t. o. m. den 24 september 1963);
Berglund, E., sekreterare (fr. o. in. den 25 september 1963);
Edquist, E. G., sekreterare;
Elftman, G. S. V., byrådirektör;
Ericsson, B. C. A., kansliråd;
Håkansson, P. H., direktör;
Jonsson, A. H. S., förste ombudsman;
406
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Cis 11
Näsholm, B., byråchef;
Särndal, B. R. G., byrådirektör.
Suppleanter (utsedda av vederbörande personalorganisation):
Ahldin, H., ombudsman (fr. o. m. den 25 september 1963);
Axelsson, B., sekreterare (fr. o. m. den 26 april 1963);
Berglund, E., sekreterare (t. o. m. den 24 september 1963);
Hallström, C.-M., ombudsman (fr. o. m. den 3 september 1963);
Hillerborg, R., förbundsjurist (fr. o. m. den 30 augusti 1963).
Sekreterare:
Werner, U. C. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens lönenämnd, Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Beredningen har under tiden februari—oktober 1963 hållit 8 sammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
10. Beredningen för översyn av vissa löne- och arbetstidsfragor inom lots
och
fyrväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att verkställa översyn av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och
fyrväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 23 april 1963):
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Andrén, A. G., byråchef;
Engqvist, K. E. B., budgetsekreterare (fr. o. m. den 26 oktober 1963);
Lunde, H., sekreterare;
Rörs, A. J. I., avdelningsdirektör (t. o. m. den 25 oktober 1963);
Werner, I. H. G., förbundsordförande.
Sekreterare:
Danielsson, S. A., förste byråsekreterare (t. o. in. den 14 november 1963);
Carlgren, L., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 november 1963).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00; rikssamt.
växel 23 62 00.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
11. Civila statsförvaltningens personalnämnd
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 april 1963 för beredning
av med organisationsförändringar eller omlokaliseringar sammanhängande
personalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1963):
Söderberg, G., expeditionschef, ordförande;
Carlström, L. B., byråchef;
Salomonson, C. S. R., byråchef;
Skogh, S. A., byråchef.
407
I Ci: 11
Riksdags berättelsen år 1964
Sekreterare:
Engqvist, K. E. B., budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1129);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
26 april 1963):
För handläggning av vissa frågor rörande till följd av organisationsförändringar
inom försvaret övertalig personal finnes sedan år 1956 inrättad en särskild
nämnd, försvarets personalnämnd. Vidare finnes för samordning av handläggningen
av vissa personalfrågor i samband med genomförande av förbandsindragningar
m. m. inom försvaret sedan år 1958 inrättad eu försvarets personaldelegation.
I prop. 1960: 120 med förslag i fråga om lokaliseringen av vissa statliga institutioner,
m. m. behandlades bl. a. vissa i samband med omflyttning av statliga
myndigheter uppkommande personalproblem. Föredragande departementschefen
anförde därvid bl. a. följande:
Enligt min mening bör personalfrågor i samband med den i det föregående
förordade utflyttningen i första hand åvila vederbörande myndighet. Personalfrågor
som rör försvaret bör handläggas på i princip samma sätt som dylika frågor
i samband med tidigare beslutade rationaliseringsåtgärder. 1 övrigt bör för handläggning
av personalproblem, som uppkommer vid utflyttning av statliga myndigheter,
inrättas en särskild delegation. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att närmare bestämma delegationens sammansättning och arbetsuppgifter ävensom
meddela föreskrifter angående den samordning av delegationens verksamhet
med verksamheten hos försvarets personalnämnd och personaldelegation,
som kan befinnas erforderlig.
Jag förutsätter givetvis, att vederbörande personalorganisationer beredes tillfälle
att medverka vid personalproblemens lösande.
Vad sålunda anförts och föreslagits föranledde ingen erinran från statsutskottets
sida (SU 127). Utskottet förutsatte därvid att all möjlig hänsyn skulle komma
att tagas till den berörda personalens berättigade intressen. Riksdagen (rskr
335) godkände utskottets förslag i förevarande hänseende.
Sedermera har från vissa personalorganisationers sida framställningar gjorts
om förmåner av olika slag till berörda anställningshavare icke blott i samband
med omlokalisering av statliga myndigheter utan även vid andra rationaliseringsåtgärder
med personalomflyttningar eller personalinskränkningar som följd samt
om inrättande av ett centralt organ för handläggning av därvid uppkommande
personal- och ersättningsfrågor, bl. a. spörsmål om överförande av anställningshavare
från en myndighet till en annan. I ärendet har överläggningar ägt rum
mellan representanter för civildepartementet och statstjänstemännens huvudorganisationer.
I ett flertal fall har Kungl. Maj it utverkat riksdagens bemyndigande att besluta
om ekonomiska förmåner åt personal, som blivit övertalig till följd av beslutade
omorganisationer inom den civila och militära statsförvaltningen. De förmåner
det har varit fråga om är årliga ersättningar och avskedsersättningar till entledigad
personal, omskolningsbidrag till kollektivavtalsavlönade anställningshavare
samt lön enligt särskilda grunder till tjänstemän, som övergår till lägre tjänst.
Förenämnda bemyndiganden har inhämtats från fall till fall. Vid de förda
överläggningarna med tjänstemännens huvudorganisationer nåddes enighet där
-
408
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 11
om att det ur synpunkten av en ändamålsenlig planering av personaldisponeringen
i samband med omorganisationer och omlokaliseringar var erforderligt att
Kungl. Maj :t hade ett generellt bemyndigande att medge berörd personal de särskilda
förmåner av här avsett slag som betingades av omständigheterna.
Mot bakgrunden härav föreslog Kungl. Maj:t, på min hemställan, i årets statsverksproposition
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor riksdagen att
bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt vad jag till statsrådsprotokollet anfört besluta
om särskilda förmåner i samband med omorganisation eller förflyttning av statlig
myndighet. Till protokollet anförde jag bl. a., att det avsedda bemyndigandet
enligt min mening borde ha samma innebörd som de av riksdagen tidigare från
fall till fall lämnade. Ett villkor för att förmåner av avsett slag skulle få utgå
vid omlokalisering borde vara, att vederbörande förebringade godtagbara skäl för
att icke medfölja vid förflyttningen. Beslutanderätten i frågor rörande avsedda
förmåner borde för den civila statsförvaltningens del i såväl omlokaliseringssom
omorganisationsfall utövas av den särskilda delegation, som avsetts skola
inrättas för handläggning av personalproblem i samband med omlokaliseringar.
Riksdagen har (SU 14, rskr 14) lämnat Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.
Ifrågavarande delegation bör nu tillsättas. Den synes böra benämnas civila statsförvaltningens
personalnämnd. Den bör bestå av högst fyra ledamöter.
Nämnden bör utöva sin verksamhet i samverkan med myndigheter, arbetsmarknadsorgan
och personalorganisationer ävensom med försvarets personalnämnd.
Verksamheten bör bedrivas med försvarets personalnämnd som förebild.
Nämnden bör sålunda förskaffa sig en klar överblick över de personalproblem,
som betingas av organisationsförändringar och omlokaliseringar inom den civila
statsförvaltningen. Behandlingen av sådana problem bör givetvis i första hand
åvila berörda myndigheter. Nämnden bör emellertid vara oförhindrad att såväl
hos Kungl. Maj:t som hos vederbörande myndigheter föreslå ur nämndens synpunkt
ändamålsenliga övergångsbestämmelser i samband med genomförandet av
omlokaliseringar eller ändrade organisationsformer.
I den mån övertalig personal eller personal, som av godtagbara skäl icke medföljer
en organisationsenhet vid förflyttning, icke kan omplaceras genom vederbörande
myndighets försorg, bör nämnden verka för att dylik personal får sin
uppmärksamhet riktad på och söker nytillkomna och ledigblivna tjänster inom
andra delar av statsförvaltningen samt att densamma vid lika lämplighet i övrigt
ges företräde till tjänst framför andra sökande. Jag förutsätter även att — i
fall då besvär anföres eller eljest — Kungl. Maj:t kan finna anledning att anlita
nämnden såsom remissinstans. Nämnden bör kunna träffa överenskommelse med
myndigheterna att anmälan om tillämnad anställning av personal i allmänhet eller
av vissa personalkategorier skall ske hos nämnden. Den bör även äga att -—•
i den utsträckning det bedömes lämpligt — hos Kungl. Maj:t göra framställning
om förbud mot anställning utan dylik anmälan. Där omskolning erfordras för
underlättande av omplacering av här avsedd personal bör nämnden medverka
härtill.
Nämnden bör även verka för att ifrågavarande personal •— i den mån den icke
kan erhålla annan anställning — placeras på den allmänna arbetsmarknaden.
Den egentliga förmedlingsverksamheten härvidlag bör utövas av arbetsmarknadsorganen
men nämnden bör äga att ta initiativ.
I de fall då särskilda ekonomiska förmåner — i de former som ovan berörts
— befinnes böra stå här avsedd personal till buds, bör det ankomma på nämnden
att utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till bestämmelser härom.
109
I Ci: 11
Riksdags berättelsen år 196b
Sådana bestämmelser bör kunna tillerkänna nämnden avgörandet i ersättningsärenden
efter i huvudsak samma principer som tillämpats beträffande försvarets
personalnämnd.
Tillfälle bör beredas företrädare för myndigheter och personalorganisationer
att vid överläggningar med nämnden framlägga sina synpunkter på frågor, som
handlägges av nämnden.
Nämnden har intill den 1 november 1963 hållit 3 sammanträden.
Nämndens arbete kommer att fortgå under år 1964.
12. Kanslihusets personalvårdsberedning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1963 med uppdrag
att inom civildepartementet biträda vid behandlingen av frågor rörande
viss personalvårdande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 28
juni 1963):
Löfberg, B. A. F., statssekreterare, ordförande;
Berger, O. A., kansliråd;
Söderberg, G., expeditionschef;
Sönnerlind, A. S., byråchef;
Thilert, C. R., byråchef.
Sekreterare:
Malmborg, R. H., sekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. växel 22 45 00 (ankn. 1012); rikssamt.
växel 23 62 00 (sekr.).
Beredningen har intill den 1 november 1963 hållit ett första sammanträde.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
13. Civildepartementets organisationsberedning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 med uppdrag
att inom civildepartementet biträda med övervägande av organisationen
av ett statligt förhandlingsorgan m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 24
juni 1963):
Löfberg, B. A. F., statssekreterare, ordförande;
Aldestam, N. A., byråchef;
Edgardh, C. H. H., avdelningschef;
Lidbeck, P. I., avdelningschef;
Samuelson, K. G., generaldirektör (fr. o. m. den 26 oktober 1963);
Söderberg, G., expeditionschef;
Wetterblad, R. I. T:son, avdelningschef;
Wickman, H. K., statssekreterare.
410
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 14
Expert:
Stjernquisl, N. N., professor (fr. o. m. den 25 november 1963).
Sekreterare:
Montelius, J.-C. O. A., budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1372);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Beredningen har intill den 1 november 1963 hållit 2 sammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
14. Utredningen rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl. (se
Post- och Inrikes Tidn. den 3 juli 1963):
Aldestam, N. A., byråchef.
Expert:
Hall, P. F. L., docent, bitr. överläkare (fr. o. in. den 1 december 1963 ).
Sekreterare:
Ström, E. R., förste kanslisekreterare.
Lokal: Slottsbacken 6, 4 tr., Stockholm C; tel. växel 22 59 60 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
28 juni 1963):
Sedan åtskilliga år finns enligt de statliga avlöningsreglementena speciella anordningar
av organisatorisk och ekonomisk art för att underlätta för personalen
att komma i åtnjutande av erforderlig medicinsk hjälp vid konstaterad eller befarad
sjukdom. Sålunda finns bl. a. möjlighet för den anställde att utan kostnad
vända sig till särskild läkare, verksläkare eller anvisningsläkare. För vård som
meddelas av specialiserad läkare efter särskild remiss lämnas ersättning med 75
procent av kostnaden. Läkemedel som ordinerats av nu nämnda läkare ersätts
helt av myndigheten.
De nu nämnda sjukvårdsförmånerna har av personalorganisationerna icke ansetts
ge ett medicinskt fullt tillfredsställande skydd för de anställdas hälsa. Det har
bl. a. hävdats att eftersom vissa sjukdomar i sitt förlopp är sådana att de icke för
den sjuke ger sig till känna förr än sjukdomsprocessen pågått avsevärd tid bör
arbetsgivaren medverka till att den anställde genomgår hälsoundersökning. Härigenom
skulle den sjukvårdande verksamhet som redan innefattas i de anställdas
förmåner kunna insättas i ett tidigt stadium av en eventuell sjukdom. I löneuppgörelsen
detta år med de statsanställdas huvudorganisationer har därför intagits
ett avsnitt om att en utredning skall verkställas rörande hälsokontroll för statstjänstemännen.
En hälsokontroll för de statsanställda kan vara en fråga av väsentlig betydelse
om den ges en lämplig avvägning gentemot samhällets övriga insatser på det medicinska
området. Värdet av hälsokontrollen såväl för den anställde som för arbetsgivaren
beror dock på den grad av säkerhet i bestämningarna av hälsotillståndet
som på detta sätt erhålles.
Hälsokontroll av de anställda bedrives för närvarande hos vissa statliga myn -
111
I Ci: 14
Riksdagsberättelsen år 196b
digheter, bl. a. SJ, ävensom hos vissa kommuner. Flera enskilda företag har tilllämpat
hälsokontroll, i vissa fall för hela personalen, i andra fall för grupper som
ansetts mest utsatta för ohälsa.
Inom Värmlands län bedrives för närvarande av medicinalstyrelsen och landstinget
en försöksverksamhet med hälsokontroll. Denna hälsokontroll har bl. a.
planlagts som en metodstudie för att fastställa om kemiska blodanalyser kan användas
såsom massurvalsmetod vid allmän hälsokontroll. En förutsättning för att
till rimliga kostnader bedriva arbetet med blodanalyser i den omfattning som erfordras
vid massundersökningar av detta slag har varit att ett automatiskt laboratorium
stått till förfogande.
Det stora intresse som från olika håll visats frågan om hälsokontroll har föranlett
skilda medicinska experter att uttala sig i frågan. Dessa experter synes i allmänhet
vara av den uppfattningen att en allmän hälsokontroll icke för dagen generellt
kan garanteras ge fullständiga upplysningar om hälsotillståndet. Det skulle
enligt min mening vara olyckligt om de anställda får en felaktig uppfattning om
hälsokontrollens möjligheter att påvisa brister i hälsotillståndet. Härmed sammanhängande
problem förtjänar särskild uppmärksamhet.
Vid den utredning som nu bör igångsättas synes en utgångspunkt vara att hälsokontrollen
blir frivillig samt vidare att betryggande garantier för sekretess erbjudes
den anställde. De med sekretessfrågan sammanhängande spörsmålen bör närmare
granskas av utredningen. Vid behandlingen av sekretessfrågor bör erforderligt
samråd ske med den av chefen för justitiedepartementet tillsatta utredningen
rörande lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet (Offentlighetskommittén).
Utredningen bör om den ej finner det möjligt att ange en mera definitiv ordning
för hälsoundersökningar kunna föreslå en verksamhet av försökskaraktär. Försöksverksamheten
bör dock utformas så, att den kan ge underlag i olika avseenden
för långsiktigare ställningstaganden; den bör t. ex. kunna lämna material som
underlättar ställningstaganden i fråga om undersökningsmetodik samt undersökningarnas
organiserande och kostnader.
För de förslag som utredningen framlägger bör redovisas erforderlig organisation
samt så vitt möjligt fullständig kostnadsberäkning. Även frågan om bestridandet
av kostnader för hälsokontroll för personal som är anställd i statsunderstödd
verksamhet bör behandlas av utredningen.
Till utredningen synes för erforderlig ytterligare bearbetning få överlämnas en
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd undersökning rörande hälsokontroll
inom väg- och vattenbyggnadsverket.
Utredningen bör orientera personalorganisationerna om de skilda aspekter som
under utredningens gång uppkommer på frågan om hälsokontroll för de anställda.
Utredningen har under tiden augusti—oktober 1963 hållit 6 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1964.
15. Civildepartementets avtalsberedning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 oktober 1963 för
att förbereda vissa frågor sammanhängande med övergång till ny förhandlingsordning:
-
412
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Cl! 15
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör;
Ryman, S.-H. G., byråchef;
Ståhlberg, E. Å., byråchef.
Expert:
af Malmborg, N. M., kansliråd (fr. o. m. den 13 november 1963).
Sekreterare:
Wistrand, A. W. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län, Karduansmakargatan 8, Box
16145, Stockholm 16; tel. 24 55 00 (sekr.).
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1964.
413
Riksdagsberättelsen år 196b
II. Centralt krisorgan
Inrikesdepartementet
1. Statens utlänningskommission (1961, 1962, 1963: II 1)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 28 november
1958 (SFS nr 593).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Ahlberg, Iris, intendent;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Casparsson, K. R., f. d. landshövding;
Grudemark, E. A. F., överstelöjtnant;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Kellberg, L. G. A., utrikesråd;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Thulin, G. Å. L., underståthållare.
För ledamöterna finnes sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handlägges
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike ävensom ärenden angående artister oavsett nationalitet.
På andra byrån handlägges ärenden angående övriga utlänningar. Tredje
byrån handlägger ärenden angående kommissionens personal, administration
och ekonomi samt ärenden angående gränskontroll och teknisk utlänningskontroll,
besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar den
officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Ernberg,
O. H., tf. byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Bundsen, S. E. F., byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; tel. 23 31 20.
Stockholms slott den 3 januari 1964.
GUSTAF ADOLF
414
Herman Kling
».
•''i T-VI . jfcT f* »''
*- .ii -.■•■.■‘i''*
BILAGA
JVs*'' * -
.''i *?•».*
■ ;■! tv .<
Riksdagsberättelsen år 196 i
KOMMITTÉ -
Justitiedepartementet
1 |
2 |
3 |
I 4 |
! 5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
Vt 1962- |
-30/, 1963 |
||||
berättelsen |
||||||
30/„ 1962 |
||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1963 |
||||||
10 |
11 |
1 |
53 150 |
3 800 |
4 447 |
|
Utredningen om administrativa frihetsberövande^ |
12 |
13 |
2 |
407 170 |
— |
— |
Författningsutredningen....................... Utredning om översyn av bestämmelserna i 28 § re- |
13 |
14 |
3 |
772 019 |
9 305 |
36 445 |
geringsformen om svenskt medborgarskap såsom |
26 |
26 |
4 |
4 063 |
2 450 |
6 870 |
Sakkunnig för genomgång och bearbetning av do- |
||||||
mar i expropriationsmål..................... |
38 |
35 |
5 |
26 209 |
3 600 |
6 400 |
Jordabalksutredningen......................... |
48 |
43 |
6 |
40 744 |
8 325 |
17 625 |
Summa kr. |
1303 355 |
27 480 |
71787 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1964 |
||||||
Besvärssakkunniga............................ |
6 |
7 |
7 |
438 552 |
7 775 |
7 275 |
Firmautredningen3............................ |
7 |
8 |
81 |
745 340 |
14 170 |
10 356 |
Utredningen om illojal konkurrens3.............. Svenska representanter hos FN och hos Europa- |
8 |
9 |
9/ |
3 990 |
16 628 |
|
rådet i frågor ang. förebyggande av brott och be-handling av brottslingar..................... |
9 |
10 |
10 |
_ |
_ |
_ |
1954 års fastighetsbildningskommitté*........... Utredning ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
11 |
12 |
11 |
788 218 |
4 342 |
22 368 |
ställning................................... |
14 |
15 |
12 |
316 129 |
9 670 |
14 670 |
1955 års valutredning5......................... |
15 |
16 |
13 |
138 306 |
10 260 |
9 406 |
Utredning rörande specialstraffrätten............ |
16 |
17 |
14 |
121 087 |
720 |
150 |
Utredning för översyn av brottsregistreringen..... |
18 |
18 |
15 |
101 002 |
1 050 |
2 445 |
Fångvårdens byggnadskommitté3............... 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
19 |
19 |
16 |
— |
— |
— |
brottslingar................................ Utredningen ang. försöksverksamhet mot ungdoms- |
20 |
20 |
17 |
515 527 |
2 160 |
51 871 |
brottsligheten............................... |
21 |
21 |
18 |
101 608 |
2 715 |
17 517 |
Familj erättskommittén........................ Utredning ang. bekantgörande av folkrättens regler |
22 |
22 |
19 |
237 531 |
9 620 |
8 637 |
för krig.................................... |
23 |
23 |
20 |
— |
— |
— |
416
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 1 |
12 | |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
V, |
1963 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Hese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter Vt—51/» |
utgifter V.i—51/i. |
14 och 15) |
|||
KOSlIlaUCl j |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
1 045 |
1 696 |
152 |
11 140 |
2 288 |
4 000 |
70 578 |
||
1 153 |
1 156 |
1 641 |
— |
— |
3 950 |
723 |
3 000 |
414 843 |
123 211 |
9 071 |
18 279 |
45 206 |
241 517 |
114 527 |
1 128 063 |
||
_ |
— |
36 |
181 |
— |
9 537 |
1506 |
— |
15106 |
5 371 |
_ |
32 |
15 403 |
500 |
— |
42112 |
||
49 206 |
38 196 |
136 |
5 021 |
247 |
118 756 |
46 002 |
— |
205 502 |
55 730 |
162 563 |
11 929 |
25177 |
45 637 |
400 303 |
165 546 |
7 000 |
1 876 204 |
5 263 |
34 901 |
1 330 |
1 387 |
57 931 |
24 619 |
10 000 |
531102 |
|
40 995 |
2 744 |
9 108 |
93 |
77 466 |
19 622 |
11 5001 |
954 533 |
|
— |
41 182 |
1 218 |
1 889 |
675 |
65 582 |
23 523 |
11 500/ |
|
z |
85 320 |
3185 |
4 762 |
320 |
120 297 |
63 321 |
20 000 |
991 836 |
763 |
57 257 |
1 413 |
505 |
7 631 |
91 909 |
31 714 |
20 000 |
459 752 |
39 191 |
1 815 |
888 |
2 898 |
64 458 |
3 700 |
3 000 |
209 464 |
|
_ |
_ |
870 |
— |
— |
121 957 |
|||
— |
— |
— |
— |
130 |
3 625 |
— |
— |
104 627 |
_ |
96199 |
1 243 |
941 |
3 250 |
155 664 |
45 666 |
27 000 |
743 857 |
676 |
32 681 |
6 227 |
16 588 |
2 236 |
78 640 |
22 448 |
2 000 |
204 696 |
41 754 |
1 583 |
1 543 |
1 138 |
64 275 |
31 909 |
9 000 |
342 715 |
|
_ |
— |
— |
— |
— |
B - |
— |
— |
— |
14 liihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
Riksdags berättelsen
417
Riksdagsberättelsen år 196i
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Sjölagskommittén............................. |
24 |
24 |
21 |
202 245 |
11 200 |
12 264 |
Mönsterskyddsutredningen..................... Översyn av lagen om rätten till arbetstagares upp- |
25 |
25 |
22 |
234 270 |
7 025 |
16 470 |
tinningar................................... |
28 |
27 |
23 |
38 239 |
4 550 |
3 500 |
1959 års förlagsinteckningskommitté............. Utredning ang. fångvårdsanstalternas behov av till- |
29 |
28 |
24 |
99 531 |
2 680 |
6 888 |
synspersonal................................ |
30 |
29 |
25 |
75 982 |
2 985 |
3 064 |
Utredningen ang. vissa skadeståndsrättsliga frågor |
31 |
30 |
26 |
37 993 |
4 320 |
9 384 |
Aktiebolagsutredningen........................ Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv av |
33 |
31 |
27 |
44 707 |
— |
5 437 |
lös egendom................................ Utredning ang. upplysning till militära myndigheter |
34 |
32 |
28 |
13 950 |
615 |
1 915 |
om ådömda straff m. m...................... |
35 |
33 |
29 |
_ |
||
Offentlighetskommittén........................ Utredningen ang. fraktavtalet vid internationell |
37 |
34 |
30 |
73 656 |
6 705 |
6 748 |
godsbefordran å väg......................... Utredning av frågan om verkställighet av utländsk |
41 |
36 |
31 |
1 464 |
1 260 |
295 |
dom i tvistemål............................. |
42 |
37 |
32 |
_ |
||
Expropriationsutredningen..................... 1961 års utredning om översyn av medborgarskaps- |
43 |
38 |
33 |
64 491 |
5 650 |
6 630 |
lagstiftningen............................... |
44 |
39 |
34 |
989 |
_ |
|
Domstolskommittén....................... |
45 |
40 |
35 |
64 246 |
17 415 |
23 049 |
Trafikmålskommittén.......................... Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvs- |
46 |
41 |
36 |
54 533 |
12 953 |
8 874 |
kommittén......................... |
47 |
42 |
37 |
2 627 |
5 025 |
3 196 |
Utredning ang. rikets vapen och flagga m. m...... |
— |
44 |
38 |
_ |
1 720 |
_ |
Militärstraffsakkunniga........................ |
— |
45 |
39 |
16 236 |
4 720 |
240 |
Bostadsrättskommittén........................ |
— |
46 |
40 |
10 913 |
1 600 |
3 916 |
Förvaltningsdomstolskommittén................ |
— |
47 |
41 |
13 890 |
4 064 |
|
Etableringsutredningen........................ |
— |
48 |
42 |
_ |
6 360 |
9 300 |
Utredningen om rättegångshjälp................ Utredningen ang. vattenlagens torrläggningsbe- |
— |
49 |
43 |
— |
5 770 |
38 |
stämmelser......................... Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös |
— |
50 |
44 |
— |
1 800 |
525 |
egendom......................... Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, |
— |
51 |
45 |
- |
— |
— |
handelsagentur och handelsresande............ |
— |
52 |
46 |
|||
Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom .... |
53 |
47 |
— |
1 830 |
— |
|
stiftningen................. |
— |
54 |
48 |
|||
1962 års släktnamnskommitté.................. |
— |
55 |
49 |
7 905 |
5 205 |
|
Utredning för översyn av bokföringslagen........ Kommittén för förberedande av FN-s kongress i |
56 |
50 |
— |
4 165 |
8 |
|
behandling av brottslingar.................. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbets- |
— |
57 |
51 |
— |
— |
— |
utskott rörande den nordiska rättsgemenskapen . |
— |
58 |
52 |
_ |
_ |
_ |
Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring .. |
— |
— |
53 |
_ |
_ |
_ |
Hyreslagstiftningssakkunniga................... Sakkunniga rörande lagstiftning om grannelags- |
— |
— |
54 |
— |
— |
— |
koncession (immissionssakkunniga)............ |
— |
— |
55 |
_ |
_ |
_ |
1963 års JO-utredning.................. Utredningen rörande vattendomstolarnas personal- |
— |
— |
56 |
— |
— |
— |
behov m. m.................. |
— |
— |
57 |
|||
Departementsutredningen............... |
— |
— |
58 |
|||
1963 års undersökningskommission.......... Utredningen för översyn av reglerna om fastställan- |
— |
— |
59 |
— |
— |
— |
de av faderskap till barn utom äktenskap m. m. |
— |
— |
60 |
_ |
_ |
|
1963 års markvärdekommitté........... |
— |
— |
61 |
— |
— |
— |
418
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 |
10 |
11 1 |
12 |
13 | |
14 |
15 |
16 |
38 957 |
1 867 |
1 601 |
315 |
66 204 |
27 542 |
8 500 |
304 491 |
|
— |
53 376 |
4 907 |
5 623 |
223 |
87 624 |
20 730 |
12 500 |
355 124 |
628 |
_ |
54 |
8 732 |
— |
1 000 |
47 971 |
||
— |
42 153 |
1 722 |
218 |
— |
53 661 |
13 207 |
10 000 |
176 399 |
4 591 |
576 |
_ |
130 |
11 346 |
12 217 |
7 000 |
106 545 |
|
_ |
40 105 |
2 784 |
1 158 |
106 |
57 857 |
17 860 |
10 000 |
123 710 |
— |
52 457 |
— |
— |
4 |
57 898 |
30 687 |
17 500 |
150 792 |
— |
5 804 |
1 134 |
860 |
— |
10 328 |
5 430 |
— |
29 708 |
_ |
_ |
_ |
_ |
6 000 |
6 000 |
|||
— |
37 200 |
1 405 |
1 562 |
708 |
54 328 |
14 175 |
12 000 |
154 159 |
— |
1 585 |
1 246 |
864 |
— |
5 250 |
2 619 |
4 000 |
13 333 |
_ |
_ |
_ |
_ |
3 390 |
— |
3 390 |
||
— |
49 206 |
1 236 |
1 175 |
2 542 |
66 439 |
18 807 |
25 000 |
174 737 |
1 445 |
397 |
2 235 |
4 077 |
2 962 |
900 |
8 928 |
||
15 471 |
121 289 |
14 774 |
11 058 |
3 074 |
206 130 |
120141 |
27 200 |
417 717 |
3 199 |
39 785 |
2 690 |
5 012 |
11 410 |
83 923 |
21 069 |
20 000 |
179 525 |
1 444 |
862 |
117 |
10 644 |
5 157 |
— |
18 428 |
||
_ |
— |
693 |
— |
— |
2 413 |
8 800 |
4 000 |
15 213 |
26 936 |
48 |
551 |
238 |
191 |
32 924 |
9 900 |
7 000 |
66 060 |
_ |
36118 |
— |
456 |
— |
42 090 |
19 372 |
15 700 |
88 075 |
_ |
33 976 |
418 |
9 616 |
229 |
62193 |
21 865 |
21 600 |
105 658 |
_ |
62 385 |
2 750 |
6 424 |
366 |
87 585 |
18 750 |
11500 |
117 835 |
— |
— |
3 823 |
— |
79 |
9 710 |
1 193 |
2 500 |
13 403 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 325 |
833 |
— |
3158 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
221 |
— |
221 |
_ |
_ |
450 |
__ |
450 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
1 830 |
4 576 |
— |
6 406 |
213 |
213 |
_ |
213 |
|||||
_ |
_ |
_ |
_ |
38 |
13 148 |
45 576 |
8 000 |
66 724 |
24 884 |
169 |
29 226 |
15 510 |
17 000 |
61 736 |
|||
300 |
1 700 |
2 000 |
||||||
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 780 |
11 000 |
19 780 |
_ |
4 284 |
12 000 |
16 284 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 755 |
8 000 |
18 755 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 641 |
25 000 |
33 641 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
34 957 |
30 000 |
64 957 |
_ |
_ |
18 072 |
9 000 |
27 072 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 680 |
14 500 |
22 180 |
419
Riksdagsberättelsen år 196b
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
V |
Gruvrättsutredningen................... |
62 |
|||||
Fylleristraffutredningen.................... Utredning ang. tidningspressens ekonomiska förut- |
— |
— |
63 |
— |
— |
— |
sättningar........................ |
— |
— |
64 |
_ |
_ |
_ |
Parlamentarisk nämnd i Wennerströmaffären..... |
_ |
_ |
65 |
_ |
_ |
|
Forskningsberedningen................. Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
66 |
4 539 372 |
8 510 207125 |
4 860 297 193 |
||
Atomskadeutredningen............... Utredningen för översyn av Nedre justitierevisio- |
27 |
2 |
— |
186 423 |
— |
— |
nens arbetsorganisation................. Utredning av frågan om radions juridiska ansvarig- |
32 |
3 |
— |
10 818 |
720 |
750 |
het........................ Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1962/63 |
40 |
6 |
58 300 255 541 |
720 |
345 1095 |
|
Kommittélokaler...................... |
_ |
_ |
60 |
|||
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete.......... Organisationskommittén för 1962 års FN-semina- |
— |
- |
— |
1 200 |
||
rium rörande administrativt rättsskydd..... Översyn av möjligheterna till utgallring av hand- |
— |
— |
— |
150 |
1 425 |
|
lingar hos de allmänna domstolarna............ Experter för biträde vid arbete med förberedande |
“ |
2 160 |
||||
litterära och konstnärliga verk.......... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
6 045 |
Nordiska straffrättskommittén............... |
_ |
_ |
_ |
150 |
||
Fångvårdsstyrelsen..................... |
_ |
_ |
_ |
|||
Överdirektören E. G. Anneli7......... |
_ |
_ |
_ |
60 330 |
||
Förste stadsfogden O. Beck-Friis....... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 037 |
|
Hovrättsassessorn Gunvor Bergström...... |
— |
_ |
_ |
_ |
1 800 |
|
Hovrättsassessorn M. Bäärnhielm.......... |
_ |
_ |
_ |
3 630 |
||
Byrådirektören B. Crona.............. |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 500 |
|
F. d. häradshövdingen T. Fredriksson...... |
— |
— |
_ |
_ |
1 980 |
_ |
Assessorn J. Gehlin............. |
_ |
_ |
_ |
2 550 |
||
Assessorn R. Greve............... |
_ |
_ |
_ |
_ |
19 572 |
|
Skyddskonsulenten S. Lilliehöök ... |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 660 |
_ |
Expeditionsvakten W. Nordström...... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Skyddskonsulenten B. Nyblom...... |
_ |
_ |
_ |
_ |
583 |
_ |
Förste expeditionsvakten S. Skald...... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
800 |
F. d. landssekreteraren S. A. Swedberg .. |
— |
_ |
_ |
_ |
3 200 |
|
Hovrättsassessorn C. Wibling.......... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 200 |
_ |
Lagmannen N. Viklund......... |
_ |
_ |
_ |
_ |
500 |
|
Assessorn N. G. Örtegren........... Summa kr. |
1 050 102 055 |
11 527 |
1 Kostnaderna bestrides från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från ett vart av anslagen.
a Kostnaderna bestrides från andra, femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från ett vart av anslagen.
3 Kostnaderna bestrides från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
420
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 1 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
|
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 000 |
1 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
306 |
— |
— |
13 676 |
13 129 |
6 000 |
32 805 |
77192 |
1088515 |
67 539 |
84 735 |
40192 |
1 862 491 |
836159 |
481100 |
7 719122 |
_ |
_ |
168 |
168 |
_ |
_ |
186 591 |
||
— |
— |
— |
— |
3 798 |
5 268 |
— |
— |
16 086 |
— |
— |
— |
60 |
5 273 |
5 678 |
175 |
— |
64 153 |
— |
'' ''- |
60 |
9 239 |
11114 |
175 |
266 830 |
||
148 |
20 195 |
20 403 |
||||||
— |
. — |
— |
— |
— |
1 200 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 575 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
2160 |
|||
230 |
261 |
137 |
6 673 |
|||||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
150 |
|||
_ |
_ |
— |
— |
15 000 |
15 000 |
|||
_ |
_ |
— |
— |
— |
60 330 |
|||
_ |
12 638 |
— |
421 |
— |
14 096 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 800 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
3 630 |
|||
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 500 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
158 |
2138 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
2 550 |
|||
_ |
_ |
— |
— |
— |
19 572 |
|||
3 862 |
— |
— |
— |
— |
6 522 |
|||
— |
— |
— |
— |
237 |
237 |
|||
6 155 |
— |
1 444 |
— |
8182 |
||||
_ |
_ |
— |
— |
29 |
829 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
343 |
3 543 |
|||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
1 200 |
|||
_ |
_ |
— |
— |
— |
500 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 050 |
|||
10 017 |
13 016 |
1444 |
682 |
36 099 |
174 840 |
t> ‘ Kostnaderna bestrides från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
5 Kostnaderna bestrides från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
• Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
7 Kostnaderna bestrides till viss del från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
421
Riksdagsberättelsen år 1964
Utrikesdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
Vi 1962- |
-30/. 1963 |
|||
30/« 1962 |
||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1963 |
||||||
Utredning rörande den administrativa organisatio- |
||||||
nen vid utrikesdepartementet m. m............. |
6 |
2 |
1 |
138 871 |
4 676 |
17 744 |
Kansliutredningen............................. |
7 |
3 |
2 |
7 886 |
2 430 |
1 560 |
UD-utredningen.............................. |
10 |
6 |
3 |
23 314 |
7 740 |
11 849 |
Utredningen rörande frågan om statsmöblering av |
||||||
bostäder utomlands för utsända tjänstemän vid |
||||||
utrikesförvaltningen m. fl..................... |
— |
8 |
4 |
1 120 |
4 155 |
6 960 |
Summa kr. |
171191 |
19 001 |
38113 |
|||
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid in- |
||||||
gången av 1964 |
||||||
Nordiska samfärdselkommittén1................. |
5 |
1 |
5 |
|||
Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöver- |
||||||
synen .................................... |
8 |
4 |
6 |
102 641 |
4 340 |
65 790 |
Beredningen för internationella biståndsfrågor (U- |
||||||
beredningen)............................. |
9 |
5 |
7 |
156 941 |
4 757 |
53 019 |
Baslinjeutredningen........................... |
— |
7 |
8 |
2 926 |
7 509 |
1 710 |
Summa kr. |
262 508 |
16 606 |
120 519 |
|||
D. Av konunittéanslaget under budgetåret 1962/63 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom |
||||||
departementet m. in. |
||||||
Rådgivare i fråga om upplysningsverksamhet om |
||||||
Sverige.................................... |
— |
— |
— |
— |
44 504 |
47 870 |
Svenska UNICEF-kommittén................... |
— |
— |
— |
— |
8 845 |
— |
Summa kr. |
53 349 |
47 870 |
1 Kostnader bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
422
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 1 |
9 i |
10 | |
11 1 |
12 | |
13 | |
14 | |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
ll,->“/>. |
1963 |
kostnad 14 och 15) |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk-ställda |
Beräk- nade utgifter Vu— |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
_ |
— |
1 384 14 818 |
593 4 481 |
8 137 10 5 336 |
32 534 4 000 |
54 |
800 3 370 |
172 205 15 310 67 538 |
_ |
11 115 |
8 748 |
— |
20 983 |
||||
16 202 |
5 074 |
13 483 |
91873 |
8 802 |
4170 |
276 036 |
||
_ |
. |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
— |
— |
— |
— |
3 657 |
73 787 |
5101 |
56 600 |
238 129 |
— |
— |
2 367 1 463 |
6183 207 |
12 502 |
78 828 |
12 490 2 070 |
2 000 |
250 259 25 885 |
3 830 |
6 390 |
16159 |
163 504 |
19 661 |
68 600 |
514 273 |
||
— |
— |
400 |
2 129 |
1 600 |
94 503 |
45 391 |
18 345 |
158 239 11 655 |
400 |
2129 |
1600 |
105 348 |
46 201 |
18 345 |
169 894 |
423
Riksdagsberättelsen år 1964
Försvarsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
*/71962- |
1963 |
|||
30/« 1962 |
||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19631 |
||||||
1954 års utredning angående vissa personalkårer |
||||||
inom försvaret......................... |
9 |
1 |
1 |
245 824 |
1 050 |
5 250 |
Försvarets fiskeskyddsutredning............. |
13 |
6 |
2 |
71 575 |
6 135 |
8 955 |
Försvarets personaldelegation................... |
14 |
7 |
3 |
40 414 |
675 |
|
1960 års försvarsledningsutredning.............. |
17 |
10 |
4 |
178 246 |
11 375 |
21 690 |
1962 års försvarskommitté..................... |
24 |
17 |
5 |
42 278 |
20 685 |
23 425 |
Utredningen rörande fältflygares och flygnavigatö- |
||||||
rers anställningsförhållanden m. m............ |
— |
19 |
6 |
_ |
4 725 |
4 635 |
Intendenturförvaltningsdelegationen............. |
— |
22 |
7 |
— |
13 035 |
4 440 |
Summa kr. |
578 337 |
57 680 |
68 395 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
||||||
gången av 19641 |
||||||
1954 års värnpliktsavlöningsutredning........... |
8 |
2 |
8 |
70 197 |
4 955 |
9 960 |
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.......... |
10 |
3 |
9 |
92 760 |
10165 |
4 455 |
Organisationsnämnden för militärmusiken........ |
11 |
4 |
10 |
142 935 |
7 905 |
10 995 |
Kommandoexpeditionsutredningen.............. |
12 |
5 |
11 |
5 169 |
||
Utredningen rörande den framtida användningen |
||||||
av Skeppsholmen m. m....................... |
15 |
8 |
12 |
21 595 |
1 025 |
3 720 |
1959 års besparingsutredning för försvaret........ |
16 |
9 |
13 |
228 414 |
2 225 |
8 475 |
1960 års befälsstatsdelegation.................. |
18 |
11 |
14 |
152 721 |
14 520 |
|
1960 års värnpliktsutredning................... |
19 |
12 |
15 |
135 731 |
10 055 |
34 230 |
1960 års intendenturförvaltningsutredning....... |
20 |
13 |
16 |
114 291 |
4 550 |
3 510 |
Utredning rörande redovisning av försvarets be- |
||||||
fästningar........................... |
21 |
14 |
17 |
20 994 |
2 350 |
_ |
Försvarets lärarutredning...................... |
22 |
15 |
18 |
71 289 |
13 625 |
7 785 |
Soldathemsutredningen........................ |
23 |
16 |
19 |
6 199 |
3 795 |
6 255 |
Försvarets fastighetsförvaltningsutredning........ |
— |
18 |
20 |
840 |
3 615 |
2 940 |
1962 års försvarssjukvårdsutredning............. |
— |
20 |
21 |
5 574 |
24 940 |
13 800 |
Utredningen rörande arbetsuppgifter in. m. för |
||||||
försvarets radioanstalt...................... |
_ |
_ |
22 |
|||
Tjänsteställningsutredningen................... |
— |
— |
23 |
_ |
||
Krigsmaktens lärlingsutredning................. |
— |
— |
24 |
_ |
_ |
|
Flygträningsutredningen....................... |
— |
— |
25 |
_ |
_ |
|
1963 års militärassistentutredning............... |
— |
— |
26 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
1 068 709 |
89 205 |
121645 |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget
424
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
10
11
12
13
14
15
16
Vt—11963
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
|||
ningsförmåner |
ningar m |
m. |
(trycknings- |
||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
|
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
|
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
|||
34 787 |
500 |
41 587 |
|||
351 |
4 381 |
1 513 |
1 241 |
22 576 |
|
_ |
_ |
— |
— |
675 |
|
36 213 |
4 858 |
8 279 |
7 666 |
90 081 |
|
— |
642 |
14 057 |
13 508 |
12 420 |
84 737 |
78 |
72 |
201 |
9 711 |
||
— |
67 960 |
670 |
7 013 |
10 414 |
103 532 |
351 |
139 602 |
24 044 |
30 385 |
32 442 |
352 899 |
3 099 |
97 |
437 |
1 008 |
19 556 |
|
_ |
_ |
2 232 |
16 852 |
||
— |
— |
5 |
98 |
981 |
19 984 |
135 |
_ |
4 880 |
|||
39 692 |
77 |
1 631 |
4 895 |
56 995 |
|
26 184 |
35 764 |
674 |
1 428 |
7 756 |
86 326 |
104 006 |
5 260 |
31 652 |
13 459 |
198 662 |
|
30 982 |
— |
— |
1 518 |
40 560 |
|
17 213 |
_ |
_ |
946 |
20 509 |
|
44 415 |
2 844 |
2 931 |
— |
5 978 |
77 578 |
_ |
2 068 |
4 384 |
23 |
16 525 |
|
— |
— |
6 555 |
|||
— |
3 486 |
4 099 |
1 392 |
1 320 |
49 037 |
118 794 |
188 891 |
15.346 |
41022 |
40116 |
614 019 |
Verkställda
utgifter
Vt—”/k
Beräknade
utgifter
In sl/i
Beräknad
totalkostnad
t. o. m. 31/u
1963 (s:a av
kol. 5, 13,
14 och 15)
10 614
29 082
9 971
49 667
3 856
3 420
4 108
4 440
8 108
25 076
71 223
2 401
540
34 344
2 640
1 660
17 189
10 200
1 012
174 001
2 500
600
23 000
10 000
36100
14 000
3 000
4 800
2 000
1 000
11 000
40 000
10 000
1 000
22 000
4 000
1 700
8 000
13 000
3 000
2 700
1 500
12 000
154 700
289 911
104 765
41 689
320 409
127 015
19 711
113 503
1 017 003
107 609
116 032
171 827
5169
32 915
278 301
275 123
445 616
167 252
43 043
205 211
29 364
10 755
79 800
23 200
3 000
2 700
1 500
13 012
2 011 429
14f Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml.
Rlksdagsberättelsen
425
Riksdagsberättelsen år 1964
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1962/63 Överstelöjtnanten P. 0. P. Ljung . |
— |
21 |
— |
7 482 7 482 |
17 695 17 695 |
690 3 960 |
Militära arbetstidsdelegationen2 .... Summa kr. |
2 Kostnaderna bestridas fr. o. m. 1.7.1963 från IV ht anslag till vissa nämnder m. m
,,,v
426
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
690 |
690 |
|||||||
— |
23 182 |
664 |
70 |
50 |
44 931 |
600 |
— |
53 013 |
— |
23182 |
664 |
70 |
50 |
45 621 |
600 |
— |
53 703 |
427
Riksdagsberättelsen år 1964
Socialdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
Vt 1962- |
-so/s 1963 |
|||
*•/. 1962 |
||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1963 |
||||||
Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska |
||||||
sjukhusets utbyggande m. m.................. |
Inl5 |
Inl3 |
1 |
94 393 |
2 270 |
3 600 |
Utredning av vissa stiftelsen serafimerlasarettet be- |
||||||
rörande frågor.......................... |
— |
— |
2 |
_ |
_ |
|
1960 års försöksdjursutredning............... |
In 35 |
In 25 |
3 |
1 868 |
750 |
4 755 |
Socialvårdskonsulentutredningen................ |
18 |
13 |
4 |
176 615 |
5 625 |
4 579 |
Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande |
||||||
administrationen av akademiska sjukhuset i Upp- |
||||||
sala och Ulleråkers sjukhus m. m.............. |
In 42 |
In 30 |
5 |
33 580 |
1 250 |
1 365 |
Sakkunnig för utredning av frågan om den framtida |
||||||
användningen av kustsanatoriet Apelviken m. m. |
In 44 |
In32 |
6 |
846 |
_ |
720 |
Utredningen angående yrkesmedicinens organisa- |
||||||
tion m. m.................................. |
— |
39 |
7 |
7 071 |
425 |
6 135 |
Utredningen angående åtgärder mot försumliga |
||||||
försörjare................................. |
— |
— |
8 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
314 373 |
10 320 |
21154 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1964 |
||||||
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut- |
||||||
byggande*.................................. |
Inl6 |
In 14 |
9 |
_ |
_ |
_ |
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala |
||||||
utbyggande*............................ |
In 17 |
Inl5 |
10 |
_ |
_ |
|
Sinnessjuklagstiftningskommittén............... |
Inl9 |
Inl6 |
11 |
292 031 |
4 985 |
8 206 |
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté* ..... |
In 20 |
Inl7 |
12 |
_ |
_ |
_ |
Utredningen om den framtida verksamheten vid |
||||||
Norrbackainstitutet........................ |
In 22 |
Inl8 |
13 |
_ |
||
1957 års epileptikerutredning................... |
In 25 |
Inl9 |
14 |
_ |
_ |
_ |
Barnanstaltsutredningen...................... |
8 |
5 |
15 |
210 496 |
11 610 |
13 698 |
Socialpolitiska kommittén................... |
9 |
6 |
16 |
406 777 |
15 785 |
73 753 |
1959 års utredning om arbetstidsförkortningens |
||||||
verkningar......................... |
10 |
7 |
17 |
190 662 |
375 |
34 622 |
Mentalsjukvårdsberedningen*.............. |
In 28 |
In 21 |
18 |
_ |
||
Mentalsjukvårdens personaldelegation*........... |
In28 |
In21 |
19 |
_ |
_ |
_ |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild- |
||||||
ning i Lund och Malmö...................... |
In 29 |
In 22 |
20 |
116 095 |
14 505 |
3 780 |
428
Kommittékostnader: Socialdepartementet
[9 | 10 j 11 1 12_I 13 | 14
Beräknad |
||||||||
V7—*1/» |
1963 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1963 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
lade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m |
in. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
310 |
207 |
6 387 |
3 975 |
104 755 |
||||
_ |
1105 |
— |
1 105 |
|||||
236 |
494 |
_ |
6 235 |
5 919 |
— |
14 022 |
||
385 |
14 053 |
3 742 |
3 904 |
32 288 |
378 |
~ |
209 281 |
|
9 270 |
137 |
226 |
585 |
18 836 |
31 668 |
— |
— |
65 248 |
— |
1 533 |
— |
— |
122 |
2 376 |
— |
6 800 |
10 022 |
1 266 |
26 879 |
1 018 |
4 673 |
5 969 |
46 365 |
16 005 |
— |
69 441 |
132 |
— |
— |
132 |
5 883 |
— |
6 015 |
||
11231 |
42 602 |
1819 |
9 494 |
28 831 |
<125 451 |
33 265 |
6 800 |
479 889 |
5 427 |
50 228 |
1 400 |
— |
840 |
71 086 |
29 942 |
17 000 |
410 059 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 200 |
2 200 |
61 363 |
3142 |
3 697 |
10 722 |
104 231 |
34 466 |
17 600 |
366 793 |
|
19 470 |
138 446 |
1 999 |
1 719 |
13159 |
264 330 |
72 353 |
60 000 |
803 460 |
— |
— |
— |
z |
6 348 |
41 345 |
17 243 |
6 500 |
255 750 |
5 847 |
132 |
2 977 |
1 477 |
239 |
28 958 |
12 389 |
2 500 |
159 942 |
429
Riksdagsberättelsen år 1964
Statens ungdomsråd........................
Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning........
Utredning för översyn av 1954 års lag om undervisning
och vård av vissa psykiskt efterblivna2.....
Kommittén för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna
....>........................
1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård
utom skola av ungdomsvårdsskoleelever ....
Yrkesskadeutredningen.......................
Samarbetskommittén för behandling av frågan om
utbildning av viss sjukvårdspersonal..........
Smittlagstiftningsutredningen..................
1961 års sjukförsäkringsutredning...............
Centrala rehabiliteringsberedningen (CRB).......
Socialstyrelseutredningen.......................
1962 års utredning om sjuksköterskeutbildningen ..
Utredning angående hembiträdeslagstiftningen .. .
Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om
nya pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare
och apoteksanställda m. m.................
Familjeberedningen...........................
Utredningen om medicinalväsendets centraladministration
(MCA-utredningen).................
1962 års utredning angående liögstadieundervis
ningen
för rörelsehindrade m. m..............
Pensionsförsäkringskommittén..................
Nordisk läkemedelskommitté...................
Nordisk utredning om samarbete beträffande
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet
.......................''f...............
Nordisk kommitté för utbildning i sjukvårdsadmi
nistration2.
.................................
Livsmedelsstadgekommittén ... ■................
Läkemedelsförsörjningsutredningen..............
1963 års arbetstidskommitté....................
1963 års klinikutredning...............
Nordisk utredning av frågan om specialistbehörighet
för läkare...............................
Summa kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 1963
Nykterhetsvårdsutredningen....................
Utredning om pensionsstyrelsens frivilliga försäkring
.......................................
Laboratorieutredningen........................
Socialberedskapskommittén....................
1960 års semesterkommitté.....................
Utredning rörande förenkling av metoden för generell
hyreshöjning............................
Summa kr.
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1962/63
bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. m.
Utredningar rörande
frågan om arbetsdriften vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare..........
1 a |
1 3 |
1 4 |
1 & |
1 6 |
1 7 |
1 |
3 2 |
61 806 |
8 655 |
10 061 |
|
In 3 |
2 In 2 |
i 2 |
2 55 275 |
1576 |
3 654 |
- In 2 |
2: |
— |
— |
||
2( |
U |
2< |
82 725 |
11 055 |
8 880 |
21 |
lf |
It |
67 332 |
4 130 |
7 658 |
22 |
lf |
2( |
34 959 |
14 315 |
8 369 |
In3£ |
In2£ |
27 |
17 685 |
2 780 |
|
In4S |
In31 |
28 |
4 965 |
4 590 |
|
17 |
29 |
24 204 |
10 980 |
56 721 |
|
18 |
36 |
19 274 |
22 320 |
37 576 |
|
2C |
31 |
— |
750 |
880 |
|
In41 |
32 |
12 320 |
30 905 |
||
21 |
33 |
1875 |
480 |
||
In43 |
34 |
3 250 |
11 505 |
||
22 |
35 |
12 953 |
5 960 |
32 931 |
|
— |
In47 |
36 |
— |
6 600 |
5 067 |
— |
In 48 |
37 |
— |
150 |
268 |
— |
— |
38 |
— |
3 740 |
1 558 |
39 |
-: |
— |
375 |
||
— |
— |
40 |
— |
— |
— |
— |
_ |
41 |
_ |
||
— |
— |
42 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
43 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
44 |
_ |
||
— |
— |
45 |
— |
— |
— |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
1592 274 |
159 895 |
358 317 |
|||
1 |
— |
._- |
567 464 |
_ |
_ |
3 |
— |
— |
85 849 |
_ |
125 |
7 |
1 |
— |
98 059 |
— |
4 335 |
14 |
2 |
— |
218 149 |
8 845 |
3 313 |
17 |
3 |
— |
8 361 |
5 600 |
2 391 |
19 |
4 |
— |
3 958 |
600 |
— |
981 840 |
15 045 |
10164 |
|||
430
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 1 |
10 | |
11 |
12 |
13 | |
14 |
15 |
16 |
287 |
4 806 |
1209 |
6 247 |
31 265 |
5 351 |
9 900 |
108 322 |
|
2 468 |
1 718 |
- - |
9 411 |
3 123 |
5 000 |
72 809 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2166 |
54 453 |
1 769 |
10 007 |
405 |
88 734 |
31 098 |
18 000 |
220 557 |
41 175 |
1 812 |
1 296 |
1336 |
57 406 |
28 652 |
11500 |
164 890 |
|
64 518 |
45 870 |
335 |
4 135 |
1379 |
138 921 |
43 485 |
26 700 |
244 065 |
3 099 |
_ |
42 |
5 921 |
— |
— |
23 606 |
||
2 904 |
_ |
1439 |
1963 |
15 |
15 876 |
12 972 |
4 600 |
33 448 |
17 061 |
5 686 |
5 871 |
3 821 |
100 140 |
41046 |
25100 |
190 490 |
|
91 442 |
12 224 |
3 568 |
10 610 |
177 741 |
67 312 |
38 600 |
302 927 |
|
907 |
129 |
563 |
166 |
— |
3 395 |
343 |
5 700 |
9 438 |
50 856 |
51 197 |
8 215 |
27 092 |
3 035 |
183 621 |
81 772 |
47 500 |
312 893 |
— |
— |
2 355 |
1 300 |
22 000 |
25 655 |
|||
874 |
15 629 |
6 000 |
21 629 |
|||||
— |
— |
6 547 |
1 903 |
18 741 |
66 081 |
26 562 |
15 000 |
120 596 |
20 905 |
30 998 |
1 763 |
218 |
188 |
65 738 |
42107 |
23 000 |
130 845 |
1 476 |
9 |
1 904 |
15 495 |
13 300 |
30 699 |
|||
775 |
in |
_ |
847 |
— |
7 030 |
18 103 |
10 600 |
35 733 |
1 471 |
— |
— |
— |
1 846 |
2127 |
3 500 |
7 473 |
|
276 |
— |
1 710 |
— |
— |
1986 |
1 024 |
5 200 |
8 210 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 000 |
8 000 |
_ |
_ |
— |
18 646 |
9 700 |
28 346 |
|||
_ |
— |
— |
8 700 |
8 700 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
700 |
174 338 |
588 020 |
59 486 |
67 760 |
77136 |
*1484 952 |
606 911 |
424 100 |
4 108 237 |
240 |
240 |
_ |
— |
567 704 |
||||
93 |
218 |
_ |
— |
86 067 |
||||
19 932 |
_ |
255 |
691 |
25 213 |
— |
— |
123 272 |
|
6 532 |
560 |
326 |
13 522 |
33 098 |
— |
— |
251 247 |
|
8 352 |
9 323 |
2 723 |
460 |
14 704 |
43 552 |
— |
— |
51 913 |
_ |
_ |
_ |
— |
43 |
643 |
— |
— |
4 601 |
8 352 |
35 787 |
3 283 |
1041 |
29 293 |
102 964 |
1 084 804 |
||
26 295 |
13 971 |
23 |
40 289 |
431
Riksdagsberättelsen år 1964
översyn av behovet av vårdpersonal vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m......
driftsbokföring vid karolinska sjukhuset och akademiska
sjukhuset i Uppsala..................
Kommissionen för rådgivning vid atomolyckor ....
Experter åt utrustningsnämnden för universitet och
högskolor för inredning och utrustning av vissa
lokaler vid radiofysiska institutionen vid karolinska
sjukhuset.............................
Ersättningar till:
Sjukhusintendenten G. Råby.................
Byggnadsrådet af Malmborg..................
Civilingenjören E. O. Jonsson.................
Professorn A. Engström......................
Laboratorn S. G. Dahlén.....................
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.
Centrala regionsjukvårdsnämnden...............
Uppsala universitet för viss social-medicinsk undersökning
...............................
Överföring till VII ht.....................
Kommittéexpenser............................
Summa kr.
1 2 |
3 |
4 |
5 |
f 6 |
7 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
210 |
— |
— |
— |
— |
925 |
_ |
5 480 |
675 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7 200 |
_ |
— |
— |
— |
— |
6 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
— |
— |
— |
— |
450 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 890 |
8 880 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
28 395 |
9 765 |
Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
Kostnaderna bestrides ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
Härav har 93 031 kr. belöpt å elfte huvudtitelns kommittéanslag
* * * 401 976 * # * » » „
* * 280 035 * * » * * t
432
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 ! |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
1 069 |
___ |
520 |
_ |
1 799 |
— |
— |
— |
|
1 200 |
_ |
_ |
_ |
— |
2125 |
— |
— |
— |
— |
— |
332 |
383 |
22 |
6 892 |
|||
_ |
_ |
_ |
288 |
— |
288 |
— |
— |
— |
36 275 |
_ |
_ |
_ |
_ |
43 475 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
6 000 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
1 782 |
— |
1 782 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
450 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
450 |
— |
— |
— |
3 049 |
133 520 |
1 201 |
19 471 |
9 247 |
183 258 |
— |
— |
— |
— |
107 |
208 |
— |
— |
315 |
— |
— |
|
_ |
_ |
35 000 |
35 000 |
— |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
— |
50 000 |
50 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
74 383 |
74 383 |
— |
■- |
— |
40 524 |
160 991 |
1741 |
36 415 |
168 675 |
5 446 506 |
— |
— |
— |
433
Riksdags berättelsen år 196 b
Kommunikationsdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. |
>/, 1962- |
-30/, 1963 |
|||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvodei Leda- möter |
1 Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||||
1963 |
|||||||||
1953 års trafikutredning....................... |
8 |
8 |
1 |
980 |
682 |
4 |
765 |
5 |
708 |
Svenska öresundsdelegationen1.................. |
10 |
10 |
2 |
1 177 |
703 |
6 |
510 |
21 |
315 |
1961 års trafiksäkerhetskommitté............... |
26 |
21 |
3 |
105 |
903 |
_ |
27 |
438 |
|
Svenske ledamoten av en skandinavisk juristkom- |
|||||||||
mitté för undersökning rörande SAS’ engagement |
|||||||||
med vissa luftfartsföretag.................... |
32 |
26 |
4 |
22 |
557 |
12 |
000 |
5 |
294 |
Utredning om en avveckling av vissa avgifter för |
|||||||||
sjöfarten i Stockholms stad................... |
— |
— |
5 |
— |
— |
_ |
|||
Utredning rörande sjömäns rätt till fri hemresa . . . |
— |
— |
6 |
— |
— |
_ |
|||
1951 års byggnadsutredning.................... |
7 |
7 |
7 |
209 |
092 |
— |
— |
||
Summa kr. |
2 495 |
937 |
23 |
275 |
59 |
755 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin yerksamhet vid |
|||||||||
ingången av 1964 |
|||||||||
Statens byggnadsbesparingsutredning2........... |
9 |
9 |
8 |
784 |
739 |
_ |
6 |
391 |
|
Vägmarksersättningskommittén1................ |
12 |
11 |
9 |
132 |
245 |
6 |
025 |
7 |
945 |
Markdelegationen............................. |
13 |
12 |
10 |
86 |
323 |
3 |
600 |
3 |
846 |
Statens företrädare vid förhandlingar om bättra- |
|||||||||
fiken i Stockholms skärgård2.................. |
11 |
8 |
11 |
— |
— |
_ |
|||
1957 års bemanningsutredning2.................. |
12 |
9 |
12 |
— |
— |
— |
|||
1957 års trafiknykterhetskommitté.............. |
14 |
13 |
13 |
in |
120 |
4 |
440 |
5 |
097 |
Märstadelegationen............................ |
15 |
14 |
14 |
32 |
149 |
4 |
410 |
3 |
390 |
1959 års flvgutredning......................... |
17 |
15 |
15 |
30 |
177 |
2 |
600 |
2 |
925 |
1960 års radioutredning1....................... |
18 |
16 |
16 |
164 |
173 |
32 |
967 |
88 |
565 |
1960 års vägsakkunniga........................ |
20 |
17 |
17 |
84 |
469 |
14 |
805 |
11 |
865 |
Parkeringskommittén.......................... |
21 |
18 |
18 |
129 |
404 |
3 |
905 |
13 |
884 |
El-lagstiftningsutredningen..................... |
22 |
19 |
19 |
48 |
865 |
10 |
260 |
7 |
545 |
Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkom- |
|||||||||
mitté..................................... |
25 |
20 |
20 |
15 |
836 |
7 |
175 |
6 |
667 |
Kanaltrafikutredningen........................ |
27 |
22 |
21 |
55 |
244 |
10 |
475 |
51 |
794 |
Centrala civila transportkommittén.............. |
28 |
23 |
22 |
51 |
387 |
18 |
600 |
13 |
196 |
Bilskrotningsutredningen ...................... |
29 |
24 |
23 |
4 |
072 |
2 |
250 |
3 |
523 |
Färdskrivarutredningen........................ |
31 |
25 |
24 |
2 |
385 |
1 |
no |
2 |
463 |
Utredning angående organisationen av bokförings- |
|||||||||
arbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen......... |
— |
27 |
25 |
— |
— |
_ |
|||
Utredning rörande vissa rättsliga spörsmål m. m. i |
434
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
V»—*7i. |
1963 |
kostnad |
||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1963 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
V»—“/i. |
Vu—*7u |
|||||||
kostnader, |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
92 240 |
444 |
53 |
9 320 |
112 531 |
451 |
1 093 664 |
||
— |
— |
1 057 |
7 424 |
32 458 |
68 764 |
7 833 |
— |
1 254 300 |
— |
40 807 |
359 |
575 |
65 256 |
134 437 |
18 685 |
— |
259 025 |
— |
36 447 |
1 870 |
3 185 |
1 920 |
60 718 |
1 084 |
— |
84 359 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 975 |
_ |
1 975 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
588 |
— |
588 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
209 092 |
— |
169 494 |
3 730 |
11 237 |
108 954 |
376 450 |
30 616 |
— |
2 903 003 |
7 105 |
612 |
14 108 |
3 031 |
11 700 |
813 578 |
|||
— |
16 054 |
123 |
1 189 |
1 771 |
33107 |
11 595 |
8 000 |
184 947 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 446 |
7 920 |
15 000 |
116 689 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
645 |
2 000 |
2 645 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
500 |
712 |
24 867 |
2 784 |
2 284 |
3 242 |
43 427 |
916 |
15 000 |
170 463 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 800 |
1 040 |
1 000 |
41 989 |
— |
— |
932 |
— |
‘-142 |
6 314 |
575 |
100 |
37 166 |
— |
6 431 |
4 566 |
4 542 |
31 178 |
168 249 |
111 660 |
54 000 |
498 082 |
— |
35 676 |
305 |
563 |
6 008 |
69 223 |
24 731 |
25 000 |
203 423 |
4 143 |
77 361 |
1 952 |
2 051 |
4 207 |
107 505 |
45 059 |
20 200 |
302 168 |
— |
32 607 |
2 142 |
6 494 |
41 |
59 090 |
12 998 |
9 000 |
129 953 |
6 506 |
3 502 |
6 619 |
13 793 |
2 022 |
46 285 |
15 888 |
15 000 |
93 009 |
10 487 |
26 513 |
3 054 |
1 626 |
2 700 |
106 652 |
79 506 |
27 000 |
268 402 |
— |
43 122 |
4 618 |
3 598 |
10 588 |
93 723 |
40 205 |
24 600 |
209 915 |
— |
789 |
150 |
2 529 |
826 |
10 069 |
8 870 |
4 000 |
27 011 |
— |
— |
— |
— |
231 |
3 805 |
812 |
2 000 |
9 002 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 544 |
1 500 |
17 044 |
435
Riksdagsberättelsen år 1964
1 1 |
2 1 |
3 1 |
4 1 |
5 1 |
6 |
7 |
fråga om radioanläggning och rundradioverksam-het1 * ....................................... |
28 |
26 |
5 675 |
|||
1962 års fritidsutredning....................... |
— |
29 |
27 |
— |
2 440 |
5 175 |
Bilförarutredningen........................... |
— |
30 |
28 |
— |
6 430 |
6 137 |
Säffle kanalutredning.......................... |
— |
31 |
29 |
— |
— |
— |
1963 års luftfartsutredning..................... |
— |
— |
30 |
— |
— |
645 |
Utredning rörande förrådshållningen inom vissa |
_ |
_ |
31 |
_ |
_ |
_ |
Flygmaterielutredningen....................... |
— |
— |
32 |
— |
4 200 |
3 975 |
Lotsorganisationsutredningen3 4................... |
— |
— |
33 |
— |
— |
— |
Arbetsgruppen för säkerhetsinspektionsfrågor..... |
— |
— |
34 |
— |
4 040 |
1 530 |
Arbetsgruppen för radio- och televisionshus i Göte-borg* ...................................... |
_ |
_ |
35 |
_ |
_ |
— |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen..... |
— |
— |
36 |
— |
— |
— |
Körtidsutredningen............................ |
— |
— |
37 |
— |
— |
— |
Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen... |
— |
— |
38 |
— |
— |
— |
Sakkunniga för granskning av järnvägsstyrelsens |
39 |
|||||
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Sakkunnig för utredning rörande behovet av rörel-semedel inom de statliga kommunikationsverken |
16 |
2 |
1732 588 18 110 |
145 407 4 600 |
246 558 |
|
Utredning rörande statens geotekniska institut .... |
19 |
3 |
— |
8 838 |
6 875 |
900 |
1960 års byggnadsstyrelseutredning.............. |
23 |
4 |
— |
69 860 |
— |
525 |
1960 års utredning angående kontrollbesiktning av |
24 |
5 |
— |
30 672 |
5 880 |
1 936 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1962/63 Samordningsfrågor rörande nordisk transporteko-nomisk forskning............................ |
127 480 |
17 355 600 |
3 361 1 605 |
|||
Länsstyrelsens i Värmlands läns utredning rörande |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Generaldirektören I. Löfqvist................... |
— |
— |
— |
— |
3 000 |
— |
Byråchefen L. O. R. Skiöld..................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Regeringsrättssekreteraren G. B. Backman....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommunikationsdepartementets expenser ....... |
— |
— |
— |
— |
— |
450 |
Summa kr. |
— |
3 600 |
2 055 |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
3 Kostnaderna bestrides från andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.
3 För tiden före 1/7 1963 redovisad under handelsdepartementet.
4 Återbetalning.
436
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
132 |
5 807 |
214 |
6 021 |
|||||
327 |
153 |
2 774 |
2 004 |
716 |
13 592 |
33 818 |
13 000 |
60 410 |
3 978 |
37 260 |
2 624 |
2 009 |
751 |
59 189 |
33 966 |
23 500 |
116 655 |
279 |
680 |
— |
959 |
2100 |
10 000 |
13 059 |
||
— |
— |
— |
45 |
690 |
16 543 |
24 000 |
41 233 |
|
_ |
_ |
675 |
_ |
675 |
||||
_ |
_ |
_ |
8175 |
14 285 |
5 000 |
27 406 |
||
_ |
. |
_ |
_ |
— |
— |
1 100 |
1 100 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
5 570 |
12 313 |
3 000 |
20 883 |
_ |
1 280 |
9 000 |
10 280 |
|||||
_ |
_ |
— |
16 651 |
12 000 |
28 651 |
|||
— |
— |
'' |
— |
— |
— |
1 000 |
1 000 |
|
_ |
||||||||
26153 |
311440 |
33 054 |
43 362 |
64 796 |
870 785 |
512 840 |
337 200 |
3 453 413 |
4 600 |
22 710 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
1 287 |
9 062 |
— |
— |
17 900 |
|
— |
— |
— |
— |
4 710 |
5 235 |
— |
— |
75 095 |
_ |
_ |
_ |
— |
6 051 |
13 868 |
— |
— |
44 540 |
— |
— |
— |
12 048 |
32 765 |
160 245 |
|||
3 590 |
1 568 |
1023 |
8 |
8 396 |
17 284 |
8 500 |
34 180 |
|
_ |
_ |
2 342 |
4 000 |
6 342 |
||||
_ |
_ |
— |
3 000 |
— |
— |
3 000 |
||
_ |
_ |
— |
— |
2 500 |
— |
2 500 |
||
_ |
_ |
— |
— |
2 500 |
— |
2 500 |
||
— |
— |
— |
— |
29 383 |
29 833 |
772 |
— |
30 605 |
— |
3 590 |
1568 |
1023 |
29 391 |
41229 |
25 398 |
12 500 |
79127 |
437
Kiksdagsberättelsen år 196i
Finansdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. in. |
''/t 1962- |
-30/„ 1963 |
|||
1962 |
||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1963 |
||||||
Skattelagssakkunniga..................... |
8 |
12 |
1 |
899 893 |
6 070 |
11 810 |
1953 års skatteflyktskommitté.................. |
9 |
13 |
2 |
218 915 |
_ |
5 649 |
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam- |
||||||
het.......................... |
14 |
14 |
3 |
484 603 |
9 270 |
17 335 |
Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1957 ........ |
15 |
15 |
4 |
53 759 |
_ |
|
Dubbelbeskattningssakkunniga ................. |
22 |
21 |
5 |
115 214 |
11550 |
7 648 |
SPA-utredningen..................... |
26 |
24 |
6 |
239 143 |
6 600 |
15 045 |
Värdesäkringskommittén....................... |
27 |
25 |
7 |
262 017 |
9145 |
17 647 |
Organisationskommittén för den statliga centrala |
||||||
rationaliserings- och revisionsverksamheten..... |
29 |
27 |
8 |
34 883 |
2 585 |
3 405 |
Statens skogsföretagsutredning.................. |
— |
33 |
9 |
19 709 |
2 550 |
16160 |
Summa kr. |
2 328 136 |
47 770 |
94 699 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1963 |
||||||
1958 års skatteutjämningskommitté............. |
16 |
16 |
10 |
589 070 |
4 660 |
49 594 |
Utredningen om universitetens egendomsförvaltning |
17 |
17 |
11 |
42 736 |
2 725 |
1 440 |
Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst. |
18 |
18 |
12 |
82 340 |
3 385 |
4 545 |
Uppbördsorganisationskommittén1............... |
19 |
19 |
13 |
1 616 330 |
||
Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämp- |
||||||
ningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan staten |
||||||
och Tralikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund |
||||||
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiiruna- |
||||||
vaara aktiebolag....................... |
20 |
20 |
14 |
6 390 |
_ |
_ |
Lönebeskattningsutredningen ............... |
23 |
22 |
15 |
84 554 |
2 460 |
5 501 |
Uppbördsutredningen......................... |
24 |
23 |
16 |
89 897 |
5 585 |
5108 |
Allmänna skatteberedningen............... |
28 |
26 |
17 |
372 450 |
32 235 |
47 866 |
1961 års fastighetstaxeringsutredning.......... |
32 |
28 |
18 |
— |
6 040 |
2 400 |
Konsumtionskreditutredningen............ |
33 |
29 |
19 |
107 454 |
4 575 |
7 500 |
1961 års nykterhetslagkommitté................ |
36 |
30 |
20 |
22 667 |
7 360 |
5 370 |
Koncentrationsutredningen................ |
37 |
31 |
21 |
33 746 |
8 105 |
44 777 |
Affärsverksutredningen.................... |
— |
32 |
22 |
15 989 |
2 140 |
11 850 |
Utredningen om metrologiska enheter............ |
— |
34 |
23 |
_ |
4 260 |
5 655 |
Kreditinstitututredningen................... |
— |
35 |
24 |
_ |
10 945 |
6 060 |
1963 års utredning om underhållet av statliga fastig- |
||||||
heter.................... |
_ |
_ |
25 |
_ |
||
Aktiefondsutredningen.................. |
— |
— |
26 |
_ |
1 490 |
1 005 |
Utredningen rörande förundersöknings- och åkla- |
||||||
garverksamheten i tullmål.................. |
— |
_ |
27 |
_ |
_ |
_ |
1963 års försäkringsskattekommitté............. |
— |
— |
28 |
— |
— |
— |
438
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
V»-*1/», |
1963 |
kostnad |
||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1963 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
Vt—"/:. |
V»—*V». |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.j |
||||||
2 434 |
21 728 |
3 000 |
4 459 |
7 301 |
56 802 |
1 465 |
1 500 |
959 660 |
40 923 |
— |
— |
— |
— |
46 572 |
21 556 |
— |
287 043 |
_ |
46 517 |
1 570 |
733 |
11 834 |
87 259 |
18 266 |
14 200 |
604 328 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
53 759 |
— |
37 923 |
5 164 |
867 |
12 051 |
75 203 |
18 403 |
— |
208 820 |
— |
5 738 |
— |
— |
527 |
27 910 |
— |
— |
267 053 |
— |
69 443 |
4 127 |
3 371 |
790 |
104 523 |
33 901 |
6 700 |
407 141 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 990 |
_ |
_ |
40 873 |
— |
44 972 |
874 |
2 984 |
19 |
67 559 |
195 |
— |
87 463 |
43 357 |
226 321 |
14 735 |
12 414 |
32 522 |
471 818 |
93 786 |
22 400 |
2 916140 |
188 601 |
3 000 |
13 055 |
1 757 |
260 667 |
79 228 |
40 700 |
969 665 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
4165 |
975 |
1000 |
48 876 |
— |
45188 |
— |
— |
48 |
53166 |
17 742 |
9 200 |
162 448 |
976 007 |
469 952 |
400 000 |
3 462 289 |
|||||
9 450 |
15 840 |
|||||||
— |
25 349 |
— |
646 |
7 049 |
41 005 |
12 388 |
6 300 |
144 247 |
— |
40 969 |
1 578 |
— |
6 |
53 246 |
15 570 |
6 400 |
165 113 |
12 393 |
193 093 |
12 086 |
20 246 |
7 713 |
325 632 |
119 080 |
70 000 |
887 162 |
1 827 |
2 652 |
2 206 |
412 |
3 376 |
18 913 |
— |
530 |
19 443 |
— |
— |
2 724 |
— |
118146 |
132 945 |
5 227 |
23 000 |
268 626 |
— |
— |
— |
— |
100 000 |
112 730 |
1 690 |
8 100 |
145187 |
23 282 |
74 026 |
3 986 |
1 174 |
1 434 |
156 784 |
59 835 |
33 000 |
283 365 |
2 275 |
26 200 |
448 |
— |
342 |
43 255 |
10 205 |
11 000 |
80 449 |
— |
31 990 |
1 542 |
1 054 |
69 |
44 570 |
16 005 |
9 100 |
69 675 |
— |
— |
— |
— |
— |
17 005 |
7 123 |
7 160 |
31 288 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
115 |
4 800 |
4 915 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 495 |
— |
5 900 |
8 395 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 750 |
2 750 |
439
Riksdagsberättelsen år 1964
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa en allmän |
||||||
sammanhängande frågor..................... Summa kr. |
29 |
3 063 623 |
95 965 |
198 671 |
||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
Stabiliseringsutredningen....................... |
2 |
— |
— |
403 100 |
— |
— |
1955 års stadsutredning........................ |
10 |
1 |
— |
303 654 |
— |
— |
Utredningen angående redogöraransvaret m. m.. . . |
11 |
2 |
— |
260 231 |
3 095 |
1 920 |
Kommittén för maskinell databehandling........ |
12 |
3 |
— |
517 721 |
1 240 |
4 847 |
Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk lag-stiftning angående konjunkturpolitisk reglering |
||||||
av avbetalningshandeln...................... |
13 |
4 |
— |
233 762 |
2 130 |
230 |
1959 års långtidsutredning..................... |
21 |
5 |
— |
310 039 |
— |
5 000 |
Valutakommittén............................. |
30 |
7 |
— |
14 344 |
4 795 |
8 318 |
1961 års utredning angående översyn av vissa be- |
||||||
skattningsregler för skadeförsäkringsrörelse .... |
31 |
8 |
— |
53 809 |
1 665 |
1 605 |
Investeringsfondsutredningen................... |
34 |
9 |
— |
35 842 |
3 730 |
1 078 |
Bostadslåneutredningen........................ |
35 |
10 |
— |
44 960 |
— |
450 |
Utredningen rörande frågan om pensioneringen ge-nom Enskilda Järnvägarnas pensionskassa efter in- |
||||||
förandet av den allmänna tilläggspensioneringen. Summa kr. |
11 |
2 177 462 |
9 733 26 388 |
23 448 |
||
D. Av kommittéanslaget under hudgetåret 1962/63 |
||||||
Utredningsrådet.............................. |
— |
— |
— |
5 145 |
2 295 |
— |
Kommittélokaler.............................. |
— |
— |
— |
46 072 |
— |
139 |
Uppdrag att å statens vägnar föra förhandlingar |
||||||
formningen av stödet till den svenska filmen m. m. |
— |
— |
— |
— |
— |
7 600 |
Statens nämnd för förhandlingar med kommuner .. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Iduns tryckeri AB............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Klichéanstalten Draken........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kanslirådet N. O. Lindberg.................... |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
— |
Bankokommissarien G. Å. Gustafsson............ |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
Avdelningsdirektören C. R. C. Högberg.......... |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
Avdelningschefen P. E. Å. Törnqvist............ |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
Byråchefen S. O. Säfström..................... |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
Bohlins Revisionsbyrå AB...................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Sparbanksinspektören S. M. Oredsson............ |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
— |
Byråchefen B. C. M. Resare.................... |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
— |
Disponenten O. I. Blennow..................... |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
— |
Postbankschefen S. E. V. Lönnqvist............. |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
— |
Lagbyråchefen S. V. Lundell................... |
— |
— |
— |
— |
8 000 |
— |
M. Tellvin.................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
10 073 |
Departementets expensförråd................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Esselte AB................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
B. Welén..................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
718 |
K. Lindskog.................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
2 707 |
R. Norling................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
B. Nilsson.................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kåpe........................................ Summa kr. |
51 217 |
40195 |
21237 |
1 Kostnaderna bestrides från andra medel än kommittéanslaget.
440
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
39 777 |
628 068 |
27 570 |
36 587 |
239 940 |
2 242 585 |
815135 |
648 390 |
6 769 733 |
9 820 |
9 820 |
412 920 |
||||||
— |
10 |
— |
— |
— |
10 |
— |
— |
303 664 |
— |
13 358 |
'' — |
— |
6 055 |
24 428 |
— |
— |
284 659 |
— |
2 063 |
— |
— |
29 079 |
37 229 |
— |
— |
554 950 |
21 025 |
2 377 |
25 762 |
259 524 |
|||||
— |
— |
— |
— |
16 286 |
21 286 |
— |
— |
331 325 |
— |
— |
642 |
— |
200 |
13 955 |
— |
— |
28 299 |
463 |
8 344 |
_ |
. |
2 109 |
14 186 |
_ |
_ |
67 995 |
— |
4 003 |
— |
— |
— |
8 811 |
— |
— |
44 653 |
— |
2 522 |
— |
— |
8 620 |
11 592 |
— |
— |
56 552 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
9 733 |
— |
— |
9 733 |
21488 |
30 300 |
642 |
74 546 |
176 812 |
2 354 274 |
|||
2 295 |
7 440 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
22152 |
22 291 |
6 823 |
— |
75 186 |
7 600 |
7 600 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 438 |
23 200 |
32 638 |
— |
— |
— |
— |
7 210 |
7 210 |
— |
— |
7 210 |
_ |
— |
— |
— |
30 |
30 |
— |
— |
30 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
— |
— |
2 500 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1500 |
— |
— |
1 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
— |
1 500 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
— |
1 500 |
_ |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
500 |
_ |
— |
— |
— |
7 500 |
7 500 |
— |
— |
7 500 |
_ |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
. - |
— |
1 200 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1200 |
— |
— |
1 200 |
_ |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
1 384 |
— |
11 384 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
10 000 |
502 |
— |
10 502 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
8 000 |
— |
— |
8 000 |
_ |
— |
— |
— |
— |
10 073 |
3 671 |
— |
13 744 |
— |
— |
— |
— |
19 000 |
19 000 |
— |
— |
19 000 |
_ |
_ |
— |
— |
13 118 |
13 118 |
— |
— |
13 118 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
718 |
— |
— |
718 |
_ |
— |
— |
— |
— |
2 707 |
— |
— |
2 707 |
— |
— |
— |
— |
464 |
464 |
— |
— |
464 |
_ |
— |
— |
— |
488 |
488 |
— |
— |
488 |
— |
— |
— |
— |
96 |
96 |
— |
— |
96 |
— |
— |
— |
— |
70 058 |
131 490 |
21 818 |
23 200 |
227 725 |
441
Riksdagsberättelsen år 196b
Ecklesiastikdepartementet
1 |
1 2 |
3 |
4 |
5 |
1 6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
7,1962- |
-80/. 1963 |
|||
80/, 1962 |
||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1963'' |
||||||
1953 års lärarinneutbildningskommitté........... |
8 |
7 |
1 |
214 655 |
7 855 |
8 656 |
Odontologiska förhandlingssakkunniga........... |
9 |
8 |
2 |
249 610 |
450 |
_ |
1955 års universitetsutredning.................. |
10 |
9 |
3 |
583 487 |
11 410 |
11 582 |
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala |
||||||
ledning och viss lärarutbildning............... |
11 |
10 |
4 |
559 544 |
5 000 |
13 418 |
1957 års utredning angående konstfackskolan..... |
13 |
12 |
5 |
7 957 |
575 |
_ |
Organisationskommittén för medicinska högskolan |
||||||
i Umeå1.................................... |
16 |
15 |
6 |
_ |
_ |
_ |
Samnordiska utredningen rörande utbildning av |
||||||
teknisk personal............................ |
20 |
19 |
7 |
39 862 |
2 725 |
3 060 |
Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till |
||||||
kyrkohandboken* ........................... |
21 |
20 |
8 |
2 141 |
— |
450 |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild- |
||||||
ning i Umeå................................ |
42 |
38 |
9 |
48 434 |
||
Fackskoleutredningen.......................... |
43 |
10 |
27 465 |
13 825 |
||
Studiehjälpsutredningen....................... |
— |
49 |
11 |
— |
7 765 |
7 239 |
Summa kr. |
1 705 690 |
63 245 |
58 230 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19631 |
||||||
Chalmerska byggnadskommittén*............... |
6 |
5 |
12 |
_ |
_ |
, |
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskomitté* |
7 |
6 |
13 |
— |
— |
— |
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet .. |
12 |
11 |
14 |
115 244 |
4 500 |
7 542 |
14 |
13 |
15 |
67 690 |
18 115 |
9 249 |
|
Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrå- |
||||||
gor m. m................................... |
15 |
14 |
16 |
14 108 |
— |
— |
Utredning rörande dispositionen av donationshem- |
||||||
man och andra lönetillgångar vid de allmänna |
||||||
läroverken................................. |
17 |
16 |
17 |
8 625 |
450 |
360 |
1958 års utredning kyrka—stat................. |
18 |
17 |
18 |
546 029 |
27 473 |
62 476 |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild- |
||||||
ning i Göteborg............................. |
19 |
18 |
19 |
145 124 |
1 485 |
19 870 |
Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt |
||||||
aftonsångsritual*............................ |
22 |
21 |
20 |
— |
— |
— |
Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingar- |
||||||
nas ekonomi m. m.8......................... |
23 |
22 |
21 |
22 054 |
— |
— |
442
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
10 | |
11 1 |
12 | |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
It) lal- |
||||||||
‘/7—''"/l. |
1963 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Resekostnadser- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1963 (s:a av |
||
mistade avlö- |
sättningar och |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
traktamenten |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt—»V.. |
*/.i—M/i. |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
3 537 |
3 933 |
741 |
932 |
25 654 |
5 723 |
6 400 |
252 432 |
|
_ |
_ |
— |
— |
552 |
1002 |
485 |
2 000 |
253 097 |
— |
26 914 |
4 792 |
592 |
68 556 |
123 846 |
1 947 |
— |
709 280 |
103 |
31 931 |
125 |
1 853 |
48 318 |
100 748 |
— |
— |
660 292 |
— |
— |
— |
— |
575 |
2 800 |
11 332 |
||
_ |
_ |
562 |
936 |
61 |
7 344 |
510 |
1 800 |
49 516 |
— |
2 220 |
— |
— |
— |
2 670 |
3 210 |
— |
8 021 |
_ |
_ |
■ |
_ |
_ |
48 434 |
|||
23 673 |
58 568 |
21 877 |
24 247 |
4 550 |
174 205 |
118 023 |
— |
292 228 |
— |
18182 |
2 123 |
943 |
4 515 |
40 767 |
16 036 |
20 500 |
77 303 |
23 776 |
141 352 |
33 412 |
29 312 |
127 484 |
476811 |
145 934 |
33 500 |
2 361935 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
— |
224 |
12 266 |
3 323 |
6 000 |
136 833 |
— |
6 546 |
178 |
1 233 |
63 |
35 384 |
6 969 |
3 000 |
113 043 |
— |
— |
— |
60 |
— |
60 |
— |
— |
14 168 |
810 |
9 435 |
|||||||
357 |
120 911 |
10 809 |
.9 176 |
12 618 |
243 820 |
133 929 |
45 200 |
968 978 |
1 444 |
40 032 |
1 798 |
1 081 |
2 405 |
_68 115 |
19 654 |
,6 500 |
239 393 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 310 |
2 000 |
27 364 |
443
Riksdagsberättelsen år 1964
1 |
1 2 |
1 3 |
4 |
1 5 |
6 |
7 |
Riksmuseiutredningen......................... |
24 |
23 |
22 |
68 531 |
6 645 |
8 895 |
Utredning rörande operaverksamheten........... |
25 |
24 |
23 |
66 578 |
_ |
|
Utredning rörande den försvarsmedicinska forsk-ningen .................................... |
26 |
25 |
24 |
81 673 |
1525 |
14 938 |
Studiesociala utredningen...................... |
27 |
26 |
25 |
171 410 |
9 330 |
9 400 |
1960 års blindvårdsutredning................... |
28 |
27 |
26 |
15 623 |
3 825 |
2 685 |
Utredning rörande Skeppsholms församling i Stock-holm m. in.5................................ |
29 |
28 |
27 |
8 432 |
4 875 |
|
1960 års arbetsterapeututredning................ |
31 |
29 |
28 |
38 604 |
4 810 |
7 052 |
Organisationskommittén för teknisk högskola i |
32 |
30 |
29 |
|||
Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göte-borg ....................................... |
33 |
31 |
30 |
226 703 |
2 400 |
2 882 |
Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filoso-fiska fakulteterna........................... |
34 |
32 |
31 |
79 566 |
750 |
|
Gymnasieutredningen.......................... |
36 |
33 |
32 |
776 857 |
35 845 |
289 282 |
1960 års lärarutbildningssakkunniga............. |
37 |
34 |
33 |
328 257 |
21 480 |
53 442 |
Kyrkoberedskapsutredningen’.................. |
38 |
35 |
34 |
19 120 |
— |
12 845 |
1960 års ecklesiastika boställsutredning8.......... |
39 |
36 |
35 |
34 749 |
5 410 |
8 640 |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen...... |
41 |
37 |
36 |
7 626 |
5 475 |
675 |
Skoladministrativa utredningen................. |
43 |
39 |
37 |
16 769 |
5 350 |
12 930 |
Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets ut-bildningsmål och organisation................. |
44 |
40 |
38 |
7 416 |
2 445 |
3 507 |
Antikvarieutredningen......................... |
— |
41 |
39 |
3 277 |
4 695 |
4 072 |
Frescatikommittén............................ |
— |
42 |
40 |
5 571 |
10 730 |
8 833 |
Rymdkommittén....................... |
— |
44 |
41 |
10 117 |
_ |
|
Konsertbyråutredningen....................... |
— |
45 |
42 |
44 |
11 160 |
7 362 |
1962 års Umeåkommitté....................... |
— |
46 |
43 |
_ |
4 095 |
5 555 |
Programkommittén för Uppsala humanistiska fakul-tet ................................ Programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet.................................. 1962 års ungdomsutredning..................... |
— |
47 48 |
44 45 46 |
} ; |
4 115 3 500 |
6 665 2100 |
1962 års arbetspsykologutredning............... |
— |
51 |
47 |
— |
_ |
1 740 |
Skolarbetstidsutredningen...................... |
— |
— |
48 |
_ |
_ |
634 |
1963 års bibelkommitté9....................... |
— |
_ |
49 |
_ |
_ |
825 |
Utredningen rörande förbud mot utförsel ur riket av |
50 |
1 500 |
||||
Utredning rörande utbildningen inom teaterns, |
51 |
|||||
Utredningen om vissa marinbiologiska fältstationer, |
52 |
500 |
300 |
|||
1963 års organisationskommitté för skolväsendets |
53 |
1 300 |
1 185 |
|||
Programkommittén för Lunds universitet........ |
— |
— |
54 |
_ |
_ |
_ |
1963 års universitets- och högskolekommitté...... |
— |
— |
55 |
_ |
_ |
_ |
1963 års forskarutredning...................... |
— |
— |
56 |
_ |
_ |
_ |
Yrkesutbildningsberedningen................... |
— |
— |
57 |
_ |
_ |
_ |
Sakkunnig för översyn av avlöningsförmånerna för |
58 |
|||||
Sakkunnig för översyn av kyrkomusikerstadgan11 . |
— |
— |
59 |
— |
— |
— |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1957 års skolberedning..................... |
2 |
2 885 797 1 403 610 |
198 908 |
570 816 |
||
1957 års brevskoleutredning.................... |
3 |
— |
— |
184 628 |
_ |
_ |
1960 års folkbildningsutredning................. |
5 |
— |
— |
93 445 |
_ |
_ |
Musikledarutredningen.................. |
30 |
1 |
— |
41 611 |
2 565 |
2 679 |
Socionomutbildningskommittén................. |
35 |
2 |
— |
97 266 |
3 725 |
3 495 |
444
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 | |
14 |
15 |
16 |
2 357 |
3 697 |
21 594 |
6 181 |
8 000 |
104 306 |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
67 778 |
1 400 |
642 |
49 |
16 594 |
35 148 |
_ |
— |
116 821 |
|
_ |
58 640 |
5 872 |
4 756 |
44 959 |
132 957 |
41 469 |
55 000 |
400 836 |
— |
— |
3 930 |
— |
— |
10 440 |
548 |
2 000 |
28 611 |
445 |
232 |
_ |
5 552 |
3 052 |
5 000 |
22 036 |
||
848 |
1 056 |
2 225 |
3 751 |
12 033 |
31 775 |
301 |
70 680 |
|
_ |
461 |
1 252 |
1 809 |
7 039 |
15 850 |
3195 |
1 000 |
246 748 |
9 333 |
_ |
_ |
606 |
10 689 |
— |
— |
90 255 |
|
9 065 |
255 541 |
18 408 |
110 439 |
67 662 |
786 242 |
264 012 |
27 200 |
1 854 311 |
74 330 |
147 848 |
6 588 |
13199 |
39 131 |
356 018 |
144 611 |
155 000 |
983 886 |
_ |
_ |
_ |
933 |
1 056 |
14 834 |
4 172 |
3 500 |
41 626 |
_ |
40 394 |
64 |
7 757 |
10 404 |
72 669 |
21 447 |
15 000 |
143 865 |
_ |
85 |
243 |
— |
891 |
7 369 |
— |
— |
14 995 |
905 |
— |
107 |
1 028 |
5 621 |
25 941 |
11 566 |
7 000 |
61 276 |
802 |
24 983 |
1 100 |
1 905 |
351 |
35 093 |
9 161 |
10 000 |
61 670 |
119 |
9 212 |
2 252 |
909 |
271 |
21 530 |
9 002 |
7 400 |
41 209 |
- |
24 360 |
423 |
266 |
13 515 |
58127 |
30 076 |
18 000 |
111 774 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
6 400 |
16 517 |
|
5 498 |
31 299 |
1 740 |
4 801 |
6154 |
68 014 |
11 047 |
4 000 |
83 105 |
3 210 |
9 696 |
10 729 |
8 582 |
8 845 |
50 712 |
39 639 |
30 000 |
120 351 |
— |
18 347 |
2 594 |
3 144 |
1 074 |
35 939 |
22 066 |
14 000 |
72 005 |
2 327 |
_ |
28 |
7 955 |
37 562 |
32 000 |
77 517 |
||
_ |
9 420 |
_ |
— |
— |
11 160 |
13 882 |
9 700 |
34 742 |
_ |
_ |
214 |
_ |
— |
848 |
27 817 |
16 700 |
45 365 |
— |
— |
— |
916 |
— |
1 741 |
5 824 |
2 000 |
9 565 |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
7 785 |
8 200 |
17 485 |
— |
210 |
175 |
84 |
— |
469 |
2 346 |
2 000 |
4 815 |
— |
— |
— |
— |
— |
800 |
4 464 |
2 000 |
7 264 |
389 |
_ |
2 874 |
19 510 |
5 600 |
27 984 |
|||
__ |
_ |
— |
— |
649 |
3 500 |
4 149 |
||
_ |
_ |
_ |
— |
— |
16 066 |
55 000 |
71 066 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
15 170 |
18 000 |
33 170 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
1 500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
2 500 |
2 500 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
96 578 |
810 608 |
76 034 |
176 110 |
255 241 |
2184 295 |
939 805 |
591 300 |
6 601197 |
235 |
24 |
259 |
1 403 869 |
|||||
_ |
_ |
_ |
_ |
6 834 |
6 834 |
— |
— |
191 462 |
- |
- |
_ |
I _ |
90 |
90 |
— |
— |
93 535 |
_ |
8 153 |
442 |
895 |
14 395 |
29 129 |
— |
— |
70 740 |
— |
6 156 |
662 |
| 861 |
12 440 |
27 339 |
— |
— |
124 605 |
445
Riksdagsberättelsen år 1964
1 |
2 |
3 |
1 4 |
1 5 |
6 |
7 |
Sakkunniga för utredning rörande textil- och kon-fektionsindustriens utbildningsbehov.......... Summa kr. |
40 |
3 |
— |
It 860 1832 420 |
5170 11460 |
6 206 12 380 |
D. Under budgetåret 1962/63 bestridda kostnader för Kommittélokaler........................ Karolinska sjukhusets utrustningskommitté...... Utrustningsnämnden för universitet och högskolor |
1 650 |
2 294 |
||||
Byggnadskommittén för nordisk biennalpaviljong i |
||||||
Experter inom skolöverstyrelsen att biträda vid Iduns Tryckeri AB................ |
_ |
2 175 |
||||
Regeringsrådet H. J. Dillner12........... |
6 825 |
|||||
Expeditionsförman S. Malmberg ................ Professor R. Woxén.................. |
— |
|||||
Expert att biträda skolöverstyrelsen och styrelsen |
||||||
Sveriges ledamöter av styrelsen för en nordisk hus-hållshögskola........................ |
||||||
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdel-ning .......................... |
||||||
Konstnärsstipendienämnden............. Experter för viss översyn av gällande föreskrifter |
5 605 |
2 580 |
||||
översyn av yrkesskolans kursplaner m. m........ Summa kr. |
28 085 |
35 614 |
Ang. statens byggnadsbesparingsutredning, se redogörelsen till kommunikationsdeprtementet.
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Enligt Kungl. Majt:s beslut den 5 juni 1959 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1959/60 av andra medel än kommittéanslaget.
2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
* Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1961 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1961/62 av andra medel än kommittéanslaget.
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktober 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 februari 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
10 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
11 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
12 Kostnaderna bestrides från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
446
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
2 799 |
191 |
3 003 |
17 369 |
28 |
29 257 |
||
14 309 |
3 903 |
2182 |
36 786 |
81020 |
28 |
- . |
1 913 468 |
2 275 |
39 083 |
43 652 |
|||||
— |
— |
— |
— |
2 235 |
|||
118611 |
2 216 |
4 277 |
187 |
160 203 |
|||
— |
— |
— |
— |
270 |
|||
1 162 |
3 035 |
6 372 |
|||||
— |
— |
— |
224 |
224 |
|||
— |
— |
— |
— |
67 789 |
|||
— |
— |
— |
— |
2 850 |
|||
— |
— |
— |
2 500 |
||||
— |
— |
864 |
— |
1 477 |
|||
— |
3 416 |
660 |
— |
4 916 |
|||
_ |
_ |
_ |
120 000 |
120 000 |
|||
— |
— |
— |
2 652 |
10 837 |
|||
_ |
_ |
779 |
_ |
779 |
|||
1 434 |
— |
— |
15 000 |
16 434 |
|||
123 482 |
5 632 |
9 615 |
177 146 |
440 538 |
447
Riksdagsberättelsen år 196b
Jordbruksdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
|||||||
t. o. m. |
V, 1962- |
-50/. 1963 |
|||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
||||||
Leda- möter |
Sekr., |
||||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||||
1963 |
|||||||||
1956 års matpotatisutredning................... |
14 |
9 |
1 |
104 |
875 |
885 |
7 |
335 |
|
1960 års Svalövsutredning...................... |
24 |
18 |
2 |
70 |
203 |
5 |
205 |
14 |
210 |
Utredning om försvarets kartförsörjning.......... |
32 |
22 |
3 |
17 |
037 |
_ |
910 |
||
Arbetsgruppen för beredning av vissa frågor i an- |
|||||||||
ledning av inrättande av statens naturvårds- |
|||||||||
nämnd..................................... |
— |
— |
4 |
— |
— |
840 |
|||
Summa kr. |
192 |
115 |
6 |
090 |
23 |
295 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||||
ingången av 1964 |
|||||||||
1949 års jaktutredning......................... |
12 |
7 |
5 |
137 |
633 |
12 |
275 |
1 |
701 |
Vattenvårdskommittén........................ |
13 |
8 |
6 |
158 |
601 |
7 |
785 |
4 |
967 |
Veterinärhögskoleutredningen................... |
16 |
10 |
7 |
186 |
899 |
8 |
705 |
13 |
520 |
Trädgårdsnäringsutredningen................... |
17 |
11 |
8 |
163 |
892 |
12 |
125 |
11 |
401 |
1958 års jordlagsutredning..................... |
18 |
12 |
9 |
113 |
617 |
520 |
3 |
255 |
|
Emåutredningen.............................. |
19 |
13 |
10 |
90 |
080 |
— |
254 |
||
Gruvskogsutredningen......................... |
20 |
14 |
11 |
12 |
462 |
1 |
875 |
_ |
|
Arrendelagsutredningen........................ |
21 |
15 |
12 |
146 |
143 |
11 |
500 |
11 |
558 |
Utredning rörande ny förläggningsort för statens |
|||||||||
centrala frökontrollanstalt och för statens växt- |
|||||||||
skyddsanstalt samt därmed sammanhängande |
|||||||||
frågor..................................... |
22 |
16 |
13 |
41 |
387 |
3 |
905 |
5 |
158 |
1960 års jordbruksutredning.................... |
23 |
17 |
14 |
456 |
477 |
26 |
005 |
112 |
450 |
Renbetesmarksutredningen..................... |
25 |
19 |
15 |
99 |
023 |
775 |
9 |
613 |
|
Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jord- |
|||||||||
brukare i Norrbottens läns lappmarker......... |
29 |
20 |
16 |
— |
_ |
_ |
|||
1961 års kronhjortsutredning................... |
31 |
21 |
17 |
— |
1 |
125 |
17 |
450 |
|
Utredning rörande organisationen av fiskeristyrel- |
|||||||||
sens laboratorieverksamhet................... |
— |
23 |
18 |
900 |
1 |
250 |
5 |
376 |
|
Syneförrättningssakkunniga.................... |
— |
24 |
19 |
176 |
4 |
515 |
210 |
||
1962 års fältförsöksutredning................... |
— |
25 |
20 |
13 |
647 |
8 |
795 |
21 |
740 |
Skogsbruksutredningen........................ |
— |
26 |
21 |
— |
3 |
425 |
7 |
669 |
|
Utredning rörande mejeriundervisning, m. m...... |
— |
27 |
22 |
_ |
5 |
625 |
2 |
728 |
|
Söråkersutredningen........................... |
— |
28 |
23 |
— |
1 |
395 |
3 |
859 |
|
Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté.......... |
— |
29 |
24 |
5 |
601 |
6 |
230 |
5 |
450 |
Utredning rörande husdjursförädling............. |
— |
30 |
25 |
— |
— |
55 |
448
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 | 9 | |
10 | |
11 1 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad |
||||||||
V»-"/.. |
1963 |
kostnad |
||||||
i. o. m. /i* |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1963 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5,13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
/ 7 Ilo |
/ ii In |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
225 |
1 355 |
9 800 |
114 675 |
|||||
_ |
24 524 |
4 696 |
6 726 |
10 816 |
66 177 |
20 676 |
— |
157 056 |
— |
6 228 |
— |
— |
5 135 |
12 273 |
6 345 |
35 655 |
|
_ |
- |
296 |
53 |
_ |
1 189 |
1 045 |
— |
2 234 |
— |
30 752 |
5 217 |
8134 |
15 951 |
89 439 |
28 066 |
— |
309 620 |
3 227 |
656 |
17 859 |
11 377 |
3 500 |
170 369 |
|||
_ |
_ |
1 828 |
1 131 |
— |
15 711 |
— |
— |
174 312 |
2 008 |
53 301 |
3 102 |
2 416 |
8190 |
91 242 |
12 202 |
15 000 |
305 343 |
3 099 |
32 676 |
3 415 |
3 061 |
7 277 |
73 054 |
20 954 |
10 000 |
267 900 |
_ |
_ |
627 |
126 |
— |
4 528 |
— |
4 200 |
122 345 |
_ |
595 |
— |
— |
185 |
1 034 |
— |
5 000 |
96 114 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 875 |
660 |
— |
14 997 |
289 |
41 988 |
3 425 |
2 898 |
540 |
72 198 |
22 016 |
15 000 |
255 357 |
11 493 |
1 733 |
705 |
338 |
23 332 |
4 722 |
69 441 |
||
10 129 |
177 702 |
10 994 |
25 604 |
60 785 |
423 669 |
166 364 |
90 000 |
1 136 510 |
— |
34 317 |
182 |
11 156 |
3 568 |
59 611 |
18 393 |
— |
177 027 |
_ |
_ |
- |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
|
299 |
17 561 |
465 |
2 349 |
7 651 |
46 900 |
6 727 |
10 000 |
63 627 |
952 |
891 |
172 |
8 641 |
2 382 |
4 000 |
15 923 |
||
_ |
_ |
6 912 |
— |
532 |
12 169 |
3 334 |
1 000 |
16 679 |
_ |
_ |
9 710 |
6 005 |
30 |
46 280 |
11 623 |
4 000 |
75 550 |
_ |
33 014 |
1 071 |
1 600 |
175 |
46 954 |
14 389 |
20 000 |
81 343 |
_ |
_ |
3 953 |
373 |
— |
12 679 |
2 903 |
2 000 |
17 582 |
_ |
8 613 |
887 |
845 |
41 |
15 640 |
1 357 |
1 000 |
17 997 |
_ |
21 358 |
1 674 |
1 350 |
167 |
36 229 |
33 781 |
15 000 |
90 611 |
— |
— |
101 |
— |
— |
156 |
2 710 |
500 |
3 366 |
15f Biliang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
449
Riksdagsberåttelsen år 1964
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
V äxtf örädlingssky ddsutredningen............... |
31 |
26 27 |
5140 |
5 475 |
||
1963 års hästutredning......................... |
||||||
Utredning angående frågan om stödet åt spånads- |
||||||
lin- och hamphanteringen på längre sikt m. m. . . |
— |
— |
28 |
— |
— |
— |
serna i fråga om fritidsfisket och därmed sam-manhängande frågor......................... |
29 |
|||||
Summa kr. |
1626 538 |
124 570 |
247 944 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1960 års naturvårdsutredning ................ |
26 |
1 |
103 250 |
1 225 |
5 325 |
|
1961 års jordbrukstekniska utredning............ |
27 |
2 |
||||
Utredning angående statens hingstdepå och stuteri i |
||||||
Flyinge m. m............................. |
28 |
3 |
8 712 |
3 925 |
||
Utredning angående översyn av de administrativa |
||||||
bestämmelserna för arealtillägg............ Arbetsgruppen för beredning av vissa frågor i an- |
30 |
4 |
— |
825 |
300 |
525 |
ledning av ombildning av statens reproduktions-anstalt till statligt aktiebolag................. |
33 |
5 |
— |
3 060 |
6 525 |
_ |
Summa kr. |
142 108 |
13 530 |
10 620 |
|||
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1962/63 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden |
||||||
Ersättning för vissa utredningsuppdrag: |
||||||
Agronomen G. Petersson..................... |
760 1200 |
|||||
Kanslichefen Y. Ericsson..................... |
||||||
Jägmästaren F. Skuncke..................... |
||||||
Docenten E. Steen........................ |
435 1800 |
|||||
Hovrättsrådet O. S. W. Mejegård ............. Förste konsulenten B. Ejdemo................ Renägaren 0. Tuuri......................... |
— |
— |
||||
Naturvårdsdelegationen..................... Statens veterinärmedicinska anstalt (utredning av |
20 465 |
500 |
585 |
|||
frågan om åtgärder till bekämpande av smitt-samma fisksjukdomar)....................... |
7 677 |
|||||
Utredning rörande de med fast redskap bedrivna |
||||||
fiskena vid kusten av Mjällby och Ysane socknar |
1 350 |
2 2501 |
||||
Lantbruksstyrelsen (utredning rörande skogsvärde- |
||||||
ring vid fastighetsrationalisering).............. Skogsstyrelsen (översyn av bestämmelser och orga- |
—1 |
—i |
— |
|||
nisation inom virkesmätningens område)....... |
_ |
250 |
_ |
|||
Jordbruksdepartementets kommittélokaler....... |
— |
—- |
— |
|||
Summa kr. |
29 492 |
7195 |
713 |
450
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
1 567 |
1 561 |
137 |
13 880 |
9 727 |
10 000 |
33 607 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
5 655 |
5 384 |
4 000 |
15 039 |
15 824 |
432 618 |
55 825 |
62 071 |
90 444 |
1029 296 |
351 005 |
214 200 |
3 221039 |
3 222 |
12 556 |
2 313 |
26 846 |
51 487 |
458 |
155 195 |
||
— |
3 411 |
1 838 |
1 276 |
11 234 |
21 279 |
— |
— |
47 540 |
— |
— |
905 |
392 |
78 |
8105 |
— |
— |
16 817 |
— |
— |
— |
— |
— |
825 |
— |
— |
1 650 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 300 |
8 825 |
— |
— |
11 885 |
3 222 |
15 967 |
2 743 |
3 981 |
40 458 |
90 521 |
458 |
233 087 |
|
1 092 |
1 852 |
1 852 |
||||||
56 922 |
— |
— |
— |
— |
58 122 |
19 588 |
— |
77 710 |
— |
— |
428 |
— |
— |
428 |
— |
— |
428 |
2 970 |
— |
1 709 |
— |
1 138 |
6 252 |
— |
— |
6 252 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
— |
— |
1 800 |
_ |
— |
478 |
— |
— |
478 |
— |
— |
478 |
— |
— |
265 |
— |
— |
265 |
— |
— |
265 |
— |
5 203 |
— |
— |
— |
6 288 |
1 297 |
— |
28 050 |
— |
— |
— |
— |
858 |
858 |
— |
— |
8 535 |
— |
— |
— |
— |
234 |
2 612 |
6 167 |
— |
10129 |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
— |
— |
10 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
250 |
_ |
_ |
250 |
|
— |
— |
— |
— |
149 |
149 |
— |
— |
149 |
60.984 |
5 203 |
2 880 |
— |
12.379 |
89 354 |
27 052 |
— |
145 898 |
15-f liihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt.
RiksdagsberättelBen
451
Riksdagsberättelsen år 196b
Handelsdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
*''<.v i, , ‘? |
nummer i |
|||||
berättelsen |
t. o. m. |
•/,1962- |
-*°/, 1963 |
|||
»”/, 1962 |
||||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19631 |
||||||
Utredning för översyn av normalpappersförord- |
||||||
ningen m. m................................ |
17 |
11 |
1 |
49 126 |
— |
3 899 |
Malmutredningen för Norrbotten................ |
19 |
13 |
2 |
27 385 |
3 440 |
7 891 |
Sakkunnig med uppdrag att verkställa utredning an- |
||||||
gående Chalmers provningsanstalts framtida |
||||||
ställning och verksamhet m. m................ |
— |
— |
3 |
— |
750 |
1 695 |
Summa kr. |
76 511 |
4190 |
13 485 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19641 |
||||||
Svenska kommittén för nordiska patent*......... |
9 |
7 |
4 |
62 254 |
_ |
_ |
Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafi- |
||||||
ken i Stockholms skärgård4................... |
11 |
8 |
— |
— |
— |
495 |
1957 års bemanningsutredning4................. |
12 |
9 |
— |
66 484 |
— |
— |
Patentverksutredningen 1958 ................... |
15 |
10 |
5 |
33 682 |
— |
— |
Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam- |
||||||
arbetsutskottet*............................. |
18 |
12 |
6 |
82 820 |
_ |
_ |
Metallforskningskommittén..................... |
20 |
14 |
7 |
13 916 |
11 270 |
3 800 |
Kvarntorpskommissionen...................... |
22 |
15 |
8 |
11 976 |
4 560 |
930 |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översätt- |
||||||
ning av Romfördraget, m. m.................. |
— |
16 |
9 |
— |
6 135 |
1 510 |
1962 års företagareföreningsutredning............ |
— |
17 |
10 |
— |
— |
— |
Utredning rörande frågan om utformningen av det |
||||||
statliga stödet till de svenska handelskamrarna i |
||||||
utlandet m. m............................... |
— |
18 |
11 |
— |
750 |
1 350 |
Konsumentupplysningsutredningen.............. |
— |
— |
12 |
— |
— |
— |
1963 års konsumentupplysningskommitté........ |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Oljeskyddsutredningen......................... |
— |
— |
14 |
— |
_ |
— |
Kommittén för förberedande av svenskt deltagande |
||||||
i den tredje internationella konferensen rörande |
||||||
atomenergins fredligaJutnyttjande............ |
— |
— |
15 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
271132 |
22 715 |
8 085 |
452
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 | 9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
15 |
16 |
||
Beräknad total- |
||||||||
Vt—1''V,, 1963 |
kostnad |
|||||||
t. o. m. »V„ |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1963 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
Vt-*1/» |
Vii—''1/.. |
|||||||
Kostnader, |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr.. |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
3 579 |
1 378 |
8 856 |
57 982 |
|||||
— |
14 757 |
2183 |
2 221 |
2 390 |
32 882 |
5 225 |
— |
65 492 |
_ |
_ |
374 |
388 |
— |
3 207 |
300 |
10 000 |
13 507 |
18 336 |
2 557 |
2 609 |
3 768 |
44 945 |
5 525 |
10 000 |
136 981 |
|
>98 409 |
98 409 |
34 052 |
20 000 |
214 715 |
||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
495 |
_ |
_ |
495 |
— |
— |
— |
849 |
— |
849 |
— |
— |
67 333 33 682 |
85 632 |
85 632 |
24 859 |
20 000 |
213 311 |
||||
1 472 |
1 988 |
7 867 |
2 530 |
61 |
28 988 |
7 269 |
8 000 |
58 173 |
— |
— |
419 |
— |
— |
5 909 |
3 613 |
— |
21 498 |
_ |
44 421 |
_ |
_ |
1 374 |
53 440 |
24 746 |
12 000 |
90186 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 535 |
6 000 |
11 535 |
2 100 |
5 650 |
1 800 |
9 550 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 120 |
10 000 |
19 120 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
465 |
5 000 |
5 465 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 668 |
10 000 |
18 668 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 000 |
1 000 |
1472 |
46 409 |
8 286 |
3 379 |
185 476 |
275 822 |
123 977 |
93 800 |
764 731 |
453
Riksdag sberättelsen år 1964
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 |
7 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 19631 |
||||||
Oljeskifferutredningen......................... |
2 |
— |
— |
130 648 |
— |
— |
14 |
3 |
148 RQO |
495 |
|||
Idrottsutredningen............................ |
16 |
4 |
— |
21 514 |
2 220 |
975 |
1961 års oljelagringskommitté.................. |
21 |
5 |
— |
47 423 |
3 790 |
728 |
Summa kr. |
346175 |
6 010 |
2198 |
|||
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1962/63 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden |
||||||
inom departementet m. m.1 |
||||||
Ersättning till nordiska kommittén för konsument- |
||||||
frågor2 3 4..................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till nordiska kommittéer rörande hälso- |
||||||
tjänst för sjöfolk2........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till upplysningsberedningen........... |
— |
— |
— |
— |
7 200 |
11 518 |
Förste expeditionsvakten S. Sellgren............. |
— |
— |
— |
780 |
— |
780 |
Ingenjören E. Stenmark....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor A. Å. |
||||||
Sundquist.................................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kamreraren P.-E. Öberg....................... |
— |
— |
— |
— |
540 |
— |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
780 |
7 740 |
12 298 |
1 Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
2 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
3 Totala utgifterna för ledamöter, sekreterare, experter m. m.
4 Utredningen har från och med den 1 juli 1963 överförts till kommunikationsdepartementet.
454
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 1 |
9 |
10 |
11 |
12 | |
13 |
14 I 15 | |
16 |
|
106 |
106 |
130 754 |
||||||
403 |
_ |
197 |
— |
1 095 |
— |
— |
147 685 |
|
_ |
_ |
3195 |
— |
— |
24 709 |
|||
- • ■ |
_ |
• _. |
— |
4 947 |
9 465 |
— |
— |
56 888 |
403 |
303 |
4 947 |
13 861 |
360 036 |
||||
>5 987 |
5 987 |
3 917 |
||||||
_ |
»1 378 |
1378 |
— |
— |
— |
|||
1 950 |
_ |
168 |
378 |
55102 |
76 316 |
14 004 |
— |
— |
_ |
- • -L- . |
780 |
— |
— |
— |
|||
— |
-? |
— |
— |
— |
— |
560 |
— |
— |
_ |
_ |
3 500 |
— |
—T |
||||
. |
_ |
— |
540 |
'' - |
— |
— |
||
_ |
— |
— |
— |
8 327 |
8 327 |
1 808 |
— |
— |
1950 |
— |
168 |
378 |
70 794 |
93 328 |
23 789 |
— |
— |
455
Riksdagsberättelsen dr 1961
Inrikesdepartementet
l
Kommitténs benämning
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1963
Kommittén för näringslivets lokalisering.........
1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning.......
Utredning om ersättning till polisman för kroppsskada,
som åsamkats honom vid tjänsteutövning
m. m..................................... _
Sakkunniga i nordisk expertgrupp för undersökning
av förutsättningarna för anslutning till konventionen
om persontrafik mellan Europarådets
medlemsstater m. m.........................
Sakkunnig för utredning av laboratorieavdelningens
vid statens kriminaltekniska anstalt
organisation och arbetsuppgifter m. m..........
Landstingsutredningen.........................
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1964
Kommunalrättskommittén.....................
Bostadsbyggnadsutredningen...................
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning.......
Arbetsmarknadsutredningen....................
Länsförvaltningsutredningen....................
1961 års storstadsutredning.....................
Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning
av sjötrafiken m. m.....................
Utredning angående exekutionsavgift............
Sakkunniga för utredning om utformningen av utlänningskontrollen
jämte därmed sammanhängande
frågor (utlänningsutredningen).......
1962 års polisutbildningskommitté...............
Bostadsförbättringsutredningen.................
Utredning rörande organisationen av kropps- och
mentalsjukvården i Östergötlands län m. m.....
Polisberedningen..............................
Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande
den kommunala demokratin.............
2 |
3 |
4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
V»1962- |
1963 |
|||
1962 |
1963 |
1964 |
/i iyb2 |
Arvode Leda- möter |
n Sekr., |
S13 |
S10 |
1 |
356 573 |
11 745 |
102 952 |
S 16 |
S 12 |
2 |
98 647 |
10 695 |
17 446 |
36 |
26 |
3 |
1 845 |
— |
3 750 |
37 |
27 |
4 |
9 307 |
3 495 |
— |
48 |
35 |
5 |
615 |
705 |
2 445 |
— |
40 |
6 |
1 083 |
1 850 |
6 901 |
468 070 |
28 490 |
133 494 |
|||
27 |
20 |
7 |
169 186 |
4 515 |
12 081 |
S 12 |
S 9 |
8 |
— |
2 280 |
65 926 |
34 |
24 |
9 |
6 510 |
600 |
2 145 |
S 15 |
Sll |
10 |
83 572 |
10 850 |
14 725 |
38 |
28 |
11 |
261 286 |
15 640 |
8 545 |
45 |
33 |
12 |
38 639 |
10 800 |
17 654 |
47 |
34 |
13 |
_ |
_ |
|
— |
36 |
14 |
— |
900 |
6 244 |
_ |
37 |
15 |
25 241 |
5 585 |
6 024 |
— |
38 |
16 |
264 |
2 805 |
5 482 |
S 19 |
17 |
— |
3 375 |
750 |
|
— |
42 |
18 |
_ |
1 350 |
_ |
— |
44 |
19 |
— |
33 955 |
54 145 |
— |
45 |
20 |
— |
1 440 |
— |
456
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 19 1 10 |
11 1 |
12 I 13 | 14 |
15 |
16 |
||||
Beräknad |
||||||||
Vt-"/». |
1963 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Re se- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
lade |
kol* 5» 13| |
|||
ningsförmåner |
ningar m |
m. |
(trycknings-kostnader, |
utgifter ‘/»-“/i. |
rtgifter |
14 och 15) |
||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
m. fl. |
m. 11. |
m. m.) |
||||||
3 335 |
93 813 |
9 979 |
8 772 |
16 006 |
246 602 |
102 494 |
2 000 |
707 669 |
973 |
32 653 |
6120 |
1 131 |
1 855 |
70 873 |
22 284 |
191 804 |
|
— |
— |
— |
— |
231 |
3 981 |
1 800 |
— |
7 626 |
— |
— |
1 368 |
— |
— |
4 863 |
— |
— |
14170 |
3150 |
750 |
2 000 |
6 515 |
|||||
_ |
6 908 |
2 725 |
3143 |
763 |
22 290 |
7 933 |
8 000 |
39 306 |
4 308 |
133 374 |
20192 |
13 046 |
18 855 |
*351 759 |
135 261 |
12 000 |
967 090 |
44 387 |
1 949 |
1 505 |
2 410 |
66 847 |
30 484 |
15 000 |
281 517 |
|
99 427 |
1 896 |
1 133 |
138 764 |
309 426 |
75 944 |
50 000 |
435 370 |
|
990 |
1 069 |
— |
4 804 |
— |
1 500 |
12 814 |
||
108 588 |
4 398 |
7 720 |
3 288 |
149 569 |
51 725 |
42 100 |
326 966 |
|
69 627 |
64 362 |
4 593 |
8 349 |
2 451 |
173 567 |
60 983 |
31 200 |
527 036 |
555 |
37 365 |
3 817 |
16 421 |
10 971 |
97 583 |
26 456 |
14 000 |
176 678 |
— |
28 576 |
— |
47 |
35 767 |
18 467 |
10 200 |
64 434 |
|
3 545 |
37 866 |
1 242 |
1 983 |
56 245 |
14 066 |
10 000 |
105 552 |
|
36 395 |
3 900 |
611 |
— |
49 193 |
16 297 |
12 000 |
77 754 |
|
— |
— |
— |
4 125 |
705 |
5 000 |
9 830 |
||
978 |
703 |
_ |
3 031 |
— |
— |
3 031 |
||
23 208 |
208 908 |
4 680 |
39 018 |
6 497 |
370 411 |
243 148 |
100 000 |
713 559 |
— |
— |
3 414 |
— |
— |
4 854 |
600 |
2 000 |
7 454 |
457
Riksdagsberåttelsen år 196i
1 “ '' -- |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
1 7 |
Affärstidsutredningen......... |
660 |
|||||
Frikyrkolokalsutredningen...... |
S 23 49 |
22 |
8 240 |
|||
1962 års bostadsförmedlingsutredning |
23 24 25 |
|||||
Utredning rörande frågan om Göteborgs stads sam-gående med Göteborgs och Bohus läns landsting |
1 398 |
|||||
Länsindelningsutredningen . .. |
1 oju |
|||||
Landstingens arkivutredning..... |
||||||
Markpolitiska utredningen . .. |
27 28 |
|||||
Bostadspolitiska kommittén ... |
||||||
Summa kr. |
584 698 |
104 495 |
196 938 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i |
18 21 23 3 |
1 |
9 000 825 1 215 |
|||
Utredning av frågan om utbildning av distrikts-sköterskebarnmorskor m. in. . . |
2 |
O / i OOl |
O O/O |
|||
Götaälvskommittén........ |
3 |
|||||
Giftstadgeutredningen...... |
||||||
Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för ut-redning av frågan om gemensam nordisk arbets-marknad för läkare och tandläkare . |
24 |
4 |
37 140 28 743 |
326 4 706 5 835 2 119 2 639 27 537 |
||
Förberedande undersökning rörande medicinal-styrelsens organisation och arbetsuppgifter m. m. |
30 31 |
6 |
— |
1 950 |
||
Utredning rörande tillverkning av BCG-vaccin m.m. |
40 41 |
9 10 11 12 |
— |
35 874 |
150 |
|
Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande |
46 |
O lli/O |
||||
1962 års utredning om Serafimerlasarettet ... |
o Zj t) 21 074 983 990 |
i yyo |
||||
Summa kr. |
19 325 |
|||||
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1962/63 |
||||||
Statens signalskyddsnämnd m. m....... |
||||||
Kommittélokaler..... |
803 |
|||||
Utredning rörande inrättande av ytterligare en |
||||||
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild-ning i Göteborg...... |
||||||
Byråchefen F. V. K. Lindencrona...... |
||||||
Rådmannen Ingvar Jönsson...... |
||||||
Aktiebolaget Kartografiska Institutet .... |
||||||
Utredning av frågan om riktlinjer för vissa urvals-undersökningar inom bostadsstatistiken ... |
— |
— |
— |
— |
2 730 |
5 220 |
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . Förste expeditionsvakten Iwan Malmberg........ Byråchefen Sven-Hugo Ryman ... |
— |
— |
— |
— |
— |
3 312 |
Summa kr. |
6 420 |
9 510 |
Harav har 317 475 kronor belöpt å femte huvudtitelns kommittéanslag.
Harav har 466 229 kronor belöpt å femte huvudtitelns kommittéanslag.
Härav har 30 831 kronor belöpt å femte huvudtitelns kommitteanslag.
458
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 |
9 1 |
10 | 11 | |
12 | |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
49 041 |
1 180 |
59121 |
140 |
4 700 |
63 961 |
|||
— |
— |
451 |
— |
689 |
3109 |
2 156 |
2 000 |
7 265 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
1 200 |
555 |
358 |
90 |
3 751 |
10 185 |
3 000 |
16 936 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
9 542 |
13 000 |
22 542 |
|
___ |
— |
— |
— |
— |
—- |
'' - |
4 000 |
4 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
4 000 |
145 976 |
666 864 |
33 053 |
76 887 |
167190 |
21391403 |
560 898 |
334 900 |
2 871 899 |
93 |
26 663 |
1 675 |
_ |
3 084 |
49 090 |
27 179 |
_ |
753 600 |
. |
_ |
_ |
917 |
__ |
1 742 |
_ |
_ |
8 858 |
— |
'' -'' |
1 293 |
434 |
13 743 |
17 495 |
— |
— |
66 404 |
— |
— |
— |
746 |
— |
746 |
—- |
— |
103 570 |
— |
— |
— |
— |
27 |
353 |
— |
— |
37 493 |
1 033 |
__ |
136 |
_ |
453 |
8 278 |
_0_ |
_ |
37 021 |
— |
— |
663 |
356 |
7 245 |
9 286 |
— |
— |
31 009 |
41 074 |
— |
— |
— |
309 |
41 383 |
— |
— |
41 383 |
— |
4 651 |
3 901 |
887 |
— |
18 669 |
— |
— |
54 543 |
_ |
_ |
_ |
_ |
220 |
4 334 |
_ |
_ |
7 590 |
— |
13 650 |
— |
— |
51 438 |
70 177 |
— |
— |
91251 |
42 200 |
44 964 |
7 668 |
3 340 |
76 519 |
221553 |
27179 |
'' |
1232 722 |
1 168 |
2 468 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
73 816 |
74 619 |
— |
— |
— |
— |
— |
164 |
— |
— |
554 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
290 |
_ |
290 |
__ |
— |
— |
|
51 342 |
— |
— |
— |
— |
51 342 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 445 |
2 445 |
— |
— |
— |
22 881 |
_ |
■ |
- |
_ |
30 831 |
_ |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
462 |
462 |
— |
— |
*- |
— |
— |
— |
— |
368 |
3 680 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 472 |
9 472 |
— |
— |
— |
74 223 |
— |
1622 |
— |
86 563 |
*178 338 |
— |
— |
— |
459
Riksdagsberåttelsen år 196b
Civildepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
1/,1962- |
1963 |
||||
1962 |
1963 |
1964 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1963 |
||||||
Delegationen för pensionsutbetalning............ |
5 |
5 |
1 |
249 359 |
2 295 |
6 450 |
Utredningen angående dispositionen av vissa av |
||||||
statliga myndigheter förvaltade understödsfonder |
||||||
m. m....................................... |
9 |
8 |
2 |
77 677 |
3 750 |
— |
Summa kr. |
327036 |
6 045 |
6 450 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet under |
||||||
1964 |
||||||
Löneförfattningsberedningen.................... |
4 |
4 |
3 |
417 777 |
1 000 |
16 245 |
Yrkeslärarberedningen......................... |
7 |
6 |
4 |
24 071 |
10 085 |
12 733 |
Representanter för statsverket i den s. k. läkarför- |
||||||
handlingsdelegationen........................ |
8 |
7 |
5 |
14 300 |
7 500 |
2 375 |
Personalutbildningsnämnden................... |
11 |
9 |
6 |
112 516 |
2 315 |
2 820 |
Personalutbildningsberedningen................. |
13 |
10 |
7 |
91 974 |
12 355 |
18 295 |
Av * anordnade kurser: |
||||||
Kontorsbiträdeskurser....................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 614 |
Skolkanslistkursen.......................... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Allmänna kanslistkursen..................... |
— |
— |
_ |
_ |
7 640 |
_ |
Krigsaviöningsberedningen..................... |
— |
— |
8 |
— |
— |
1 290 |
Reseersättningsberedningen.................... |
— |
— |
9 |
— |
— |
1420 |
Beredningen för översyn av vissa löne- och arbets- |
||||||
tidsfrågor inom lots- och fyrväsendet.......... |
— |
— |
10 |
— |
_ |
_ |
Civila statsförvaltningens personalnämnd......... |
— |
— |
11 |
— |
— |
_ |
Kanslihusets personalvårdsberedning............ |
— |
— |
12 |
— |
— |
_ |
Civildepartementets organisationsberedning....... |
— |
— |
13 |
— |
— |
— |
Utredningen rörande hälsokontroll för de stats- |
||||||
anställda m. fl.............................. |
— |
_ |
14 |
_ |
_ |
_ |
Civildepartementets avtalsberedning............. |
— |
— |
15 |
- |
- |
— |
Summa kr. |
660 638 |
40 895 |
60 792 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1963 |
||||||
1959 års maskinklassificeringsgrupp............. |
— |
3 |
_ |
63 701 |
_ |
36 |
Utredningen angående grunderna för en prisgeogra- |
||||||
fisk undersökning........................... |
6 |
1 |
— |
64 014 |
3 000 |
9 930 |
460
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
1963 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1963 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5,13, |
|||
ningsförmåncr |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
•/t-*1/» |
||||||||
kOSUläuöl f |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
_ |
75 077 |
530 |
369 |
_ |
84 721 |
890 |
_ |
334 970 |
36 777 |
_ |
_ |
_ |
473 |
41 000 |
2 305 |
— |
120 982 |
36 777 |
75 077 |
530 |
369 |
473 |
125 721 |
3195 |
— |
455 952 |
66 271 |
228 |
420 |
1 344 |
85 508 |
26 262 |
529 547 |
||
— |
— |
— |
— |
87 |
22 905 |
1 875 |
7 000 |
55 851 |
_ |
_ |
122 |
271 |
47 |
10 315 |
_ |
500 |
25115 |
— |
15142 |
— |
296 |
— |
20 573 |
— |
— |
133 089 |
32 123 |
106 671 |
633 |
5 406 |
278 |
175 761 |
28 565 |
18 000 |
314 300 |
_ |
- |
_ |
1 443 |
_ |
7 057 |
_ |
_ |
7 057 |
— |
— |
— |
— |
122 |
122 |
— |
— |
122 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 640 |
— |
— |
7 640 |
— |
8 411 |
— |
— |
— |
9 701 |
7 558 |
10 200 |
27 459 |
— |
5 790 |
— |
— |
— |
7 210 |
14 581 |
9 000 |
30 791 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
200 |
200 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
600 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
77 |
2 500 |
2 577 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
4 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
600 |
1 000 |
1 600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 000 |
15 000 |
32 123 |
202 285 |
983 |
7 836 |
1878 |
346 792 |
79 518 |
68 000 |
1154 948 |
_ |
_ |
_ |
_ |
345 |
381 |
— |
— |
64 082 |
— |
— |
— |
605 |
5 323 |
18 858 |
— |
— |
82 872 |
461
Riksdagsberåttelsen år 196 b
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredningen angående den statliga personalpensio- |
||||||
neringens ordnande i organisatoriskt hänseende.. |
10 |
2 |
— |
7 771 |
600 |
1 591 |
Summa kr. |
135 486 |
3 600 |
11557 |
|||
D. Under budgetåret 1962/63 bestridda kostnader |
||||||
för sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Civildepartementets kommittélokaler............ |
— |
— |
— |
— |
_ |
280 |
Iduns tryckeri AB............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Regeringsrådet 0. H. Klackenberg............... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Byrådirektör K. F. Ström...................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
— |
280 |
462
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
7 365 |
i. ;>''J > i i i: ^ |
9 556 |
• • i «.:* •; |
17 327 |
||||
— |
7 365 |
— |
605 |
5 668 |
28 795 |
— |
— |
164 281 |
353 |
633 |
|||||||
_ |
_ |
— |
8 796 |
8 796 |
— |
— |
— |
|
_ |
_ |
1 040 |
— |
-, |
1 040 |
— |
— |
— |
— |
— |
1036 |
— |
— |
1 036 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 076 |
— |
9149 |
11505 |
— |
— |
— |
463
Betänkande!! utkomna från trycket under år 1963
Statens offentliga utredningar 1963
Kronologisk förteckning
1. En teknisk Institution Inom Stockholms universitet.
Svenska Reproduktions AD. 114 s. K.
2. Kommunalförbundens lånerätt. Idun.44 s. I.
3. Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov.
Idun. 90 s. U.
4. Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen.
Idun. 95 s. U.
5. Försvarskostnadema budgetåren 1963/67. Idun. 130
s. Fö.
6. Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och
Malmöområdena. Idun. 212 s. I.
7. Utlännings tillträde till offentlig tjänst. Svenska Reproduktions
AB. 43 s. Ju.
8. Preliminär nationalbudget för år 1963. Marcus. IV
+ 97 s. Fi.
9. Universitetens och högskolornas organisation och
förvaltning. Hwggström. 509 s. E.
10. Universitetsväsendets organisation. Hasggström.
190 s. + 10 st. utviksblad. E.
11. Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande.
Idun. 54 s. I.
12. Översättning av fördrag angående upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande
dokument. Marcus. 283 s. H.
13. Utbildning av lärare för Jordbruk och skogsbruk
samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. Idun.
269 s. E.
14. Undersökning av taxeringsutfallet. ldun. 155 s. Fi.
15. Vägen genom gymnasiet. Idun. 315 s. E.
16. Sveriges statsskick. Del. 1. Lagförslag. Idun. 206 s.
Ju.
17. Sveriges statsskick. Del. 2. Motiv. Idun. 522 s. Ju.
18. Sveriges statsskick. Del 3. Motiv. Förslag till riksdagsordning.
Idun. 220 s. Ju.
19. Sveriges statsskick. Del 4. Bilagor. Idun. 311 s. Ju.
20. Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m. Idun.
in s. ju.
21. Sjukhus och öppen vård. Tdun. 486 s. I.
22. Kraven på gymnasiet. Idun. 367 s. -f 12 s. ill. E.
23. Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar
m. m. ldun. 290 s. Ju.
24. Mentalsjukhusens personalorganisation. Del 1. Intervju-
och frekvensundersökningar m. m. Idun.
259 s. I.
25. Papper och annan skrivmateriel. Kihlström. 74 s. H.
26. Religionens betydelse som samhällsfaktor. AB Wilhelmssons
Boktryckeri. 211 s. E.
27. Trafikmål. Beckman. 237 s. Ju.
28. Utsökningsrätt II. Norstedt A Söner. 119 s. Ju.
29. Kommunala renhållningsavgifter. Beckman. 81 s. I.
30. Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens
område. Beckman. 119 s. S.
31. Försvar och fiskerinäring. Norstedt A Söner. 235 s.
Fö.
32. Listerlandets ålfisken. Kihlström. 67 s. Jo.
33. Skadestånd I. Norstedt A Söner. 81 s. Ju.
34. U-länder och utbildning. Idun. 201 s. U.
35. Lärare på grundskolans mellanstadium. Idun. 91 s. E.
36. Malmen i Norrbotten. Svenska Reproduktions AB.
150 s.H.
37. Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd.
Idun. 151 s. U.
38. Arbetsföreläggande. Idun. 97 s. S.
39. Kyrkor och samfund i Sverige. Idun. 308 s. E.
40. Arbetslöshetsförsäkringen. Idun. 248 s. I.
41. Specialutredningar om gymnasiet. Beckman. 318 s.
42. Ett nytt gymnasium. Idun. 949 s. E.
43. Läroplan för gymnasiet. Hseggström. 776 s. E.
44. Akademikernas skuldsättning. Marcus. 107 s. E.
45. Befolkningsutveckling och näringsliv i Jämtlan
län. Idun. 456 s. + 1 utvikskarta. I.
46. Yrkesmedicinska sjukhusenheter — behov och orga
nisation. Kihlström. 91 s. I.
47. Aldringivårdens läge. Idun. 295 s. + 20 s. ill. S.
48. Bättre studiehjälp. Idun. 220 s. E.
49. Aktiv lokaliseringspolitik. Bilaga I. Idun. 392 s. -t2
st. utvikskartor. I.
50. Fackskolan. Haeggström. 782 s. E.
51. De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. Mar
cus. 115 s. C.
52. Om åtgärder mot skatteflykt. Idun. 288 s. Fi.
53. Studentrekrytering och studentekonomi. Kihlström
131 s. E.
54. Några valfrågor. Kihlström. 75 s. Ju.
55. Reviderat förslag till Jordabalk m. m. Norstedt A
Söner. 459 s. Ju.
56. Domstolsväsendet I. Rådhusrätternas förstatligande.
Idun. 261 s. Ju.
57. ö versättning av fördrag angående upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen. Marcus. 157 s.
58. Aktiv lokaliseringspolitik. Betänkande. Idun. 458 s.
+ 4 st kartor. I.
59. Tillfällig hastighetsbegränsning i motortrafiken under
åren 1961 och 1962. Idun. 163 s. K.
60. Svenska handelsflottans krigsförluster under det an
dra världskriget. Marcus. 185 s. H.
61. Organisatoriska åtgärder för rymdverksamhetens
främjande. Kihlström. 119 s. E.
62. Aktiv lokaliseringspolitik. Bilaga II. Idun. 455 s. +
5 st. kartor. I.
63. Utvecklingstendenser i modernt skogsbruk. Idun.
80 s. Jo.
64. Landstingens organisation och arbetsformer m. m.
Kihlström. 195 s. I.
65. Totalförsvarets regionala ledning. Idun. 210 s. Fö.
66. Det svenska lantbrukets effektiviseringsvägar.
Idun. 211 s. Jo.
67. Stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.
Idun. 102 s. E.
68. Fastighetsbildning. Idun. 827 s. Ju.
69. Lokalisering av statlig verksamhet. Kihlström. 354
s. Fi.
7 0. Stadsbyggnadsmässiga konsekvenser av inflyttning
av statlig verksamhet. Kihlström. 92 s. Fi.
71. Skogsvägar. Svenska Reproduktions AB. 73 s. Jo.
72. Nykterhet i trafik. Idun. 292 s. K.
73. Domar i expropriationsmål. 1951—60. Idun. 147 s.
Ju.
74. Rätt till studiemedel. Kihlström. 320 s. E.
75. Slakt och kastrering av ren jämte andra djurskyddsfrågor.
Norstedt A Söner. 132 s. + 4 s. ill. Ju.
76. Ilögre utbildning och forskning i Umeå. II. Haeggström.
89 s. E.
77. Forskning, undervisning och information inom näringslärans
område. Idun. 168 s. E.
78. Nya medel för plangenomförande. Idun. 55 s. Ju.
79. Nordisk verkställighet av administrativa frihetsberövanden.
Idun. 90 s. Ju.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.
464
Statens offentliga utredningar 1963
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
J ustitiedcpart ementet
Utlännings tillträde till offentlig tjänst. [7]
Författningsutredningen VI. Sveriges statsskick. Del. 1.
Lagförslag. [16] De! 2. Motiv. [171 Del 3. Motiv. Förslag
till riksdagsordning. [18] Del 4. Bilagor. [19]
nens fördelning, sjöförklaring m. m. [20]
till lag om vissa gemensamhetsanläggningar
m. m.[23J
mål. [27]
Utsökningsrått II. [28]
tånd I. [331
valfrågor. [d4]
Reviderat förslag till Jordabalk m. m. [55]
Domstolsväsendet I. Rådhusrätternas förstatligande. [56]
Fastighetsbildning. [68]
Domar i expropriationsmål 1951—60. [73]
Slakt och kastrering av ren Jämte andra djurskyddsfrågor.
[75]
Nya medel för plangenomförande. [78]
Nordisk verkställighet av administrativa frihetsberövanden.
[79]
Utrikesdepartementet
Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. [31
Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. [4]
U-länder och utbildning. [34]
Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. [37]
1960 års gymnasieutredning. 1. Vägen genom gymnasiet.
[15] 2. Kraven på gymnasiet. [22] 3. Specialutredningar
om gymnasiet. [41 ] 4. Ett nytt gymnasium. [42] 5. Läroplan
för gymnasiet. [43]
1958 års utredning kyrka — stat 1. Religionens betydelse
som samhällsfaktor. [26] 2. Kyrkor och samfund i Sverige.
[39]
Lärare på grundskolans mellanstadium. [35]
Bättre studiehjälp. [48]
Fackskolan. [50]
Studiesociala utredningen. 1. Akademikernas skuldsättning.
[44] 2. Studentrekrvtering och studentekonomi.
[53) 3. Rätt till studiemedel. [74]
Organisatoriska åtgärder för rymd verksamhetens främjande.
[61]
Stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.
[67]
Högre utbildning och forskning i Umeå. II. [76]
Forskning, undervisning och information inom näringslärans
område. [77]
J ordbruksdepartemente t
Llsterlandets ålfisken. [32]
1960 års jordbruksutredning. 1. Utvecklingstendenser i
modernt skogsbruk. [63] 2. Det Svenska lantbrukets effektiviseringsvägar.
[66]
Skogsvägar. [71]
Fömvarsdepartementet
Försvarskostnadema budgetåren 1963/67. 15]
Försvar och fiskerinäring. [311
Totalförsvarets regionala ledning. [65]
Socialdepartementet
Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens
område. [ 30]
Arbetsföreläggande. [38,
Åldringsvårdens läge. [47]
Kommunikationsdepartementet
Tillfällig hastighetsbegränsning i motortrafiken under åren
1961 och 1962. [59]
Nykterhet i trafik. [72]
Finansdepartementet
Preliminär nationalbudget.för år 1963. [8]
Undersökning av taxeringsutfallet. [14]
Om åtgärder mot skatteflykt. [52]
Lokaliseringsutredningen. 1. Lokalisering av statlig verksamhet.
[69] 2. Stadsbyggnadsmässiga konsekvenser,av
inflyttning av statlig verksamhet. [70]
Ecklesiastikdepartementet
En teknisk institution inom Stockholms universitet. [1]
1955 års universitetsutredning VII. 1. Universitetens och
högskolornas organisation och förvaltning. [9] 2. Universitetsväsendets
organisation. 110]
Utbildning av lärare för Jordbruk och skogsbruk samt
fortbildning av lärare i yrkesämnen. [13]
Handelsdepartementet
Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument.
[12]
Papper och annan skrivmateriel. [25]
Malmen i Norrbotten. [36]
Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen. [o7J
Svenska handelsflottans krigsförluster under det andra
världskriget. [60J
Inrikesdepartementet
Kominunalrättskommitten IV. Kommunalförbunden*
lånerätt. [2] V. Kommunala renhållningsavgifter. [29]
Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och MalmÖområdena.
]6I
Uppehållstillstånd rn. m. för utländska studerande. [11]
Sjukhus och öppen vård. [21 ]
Mentalsjukhusens personalorganisation. Del I. Intervjuoch
frekvensundersökningar m. m. [24]
Arbetslöshetsförsäkringen. [40]
Befolkningsutveckling och näringsliv i Jämtlands län. [45]
Yrkesinedicinska sjukhusenheter — behov och organisation.
[46]
Kommittén för näringslivets lokalisering. 1.
liseringspolitik. Bilaga 1. [49] 2. Aktiv lokaliseringspolitik.
Betänkande. [58] 3. Aktiv lokaliseringspolitik. Bilaga.
II. [62]
Landstingens organisation^!! arbetsformer in. in. [64]
Civildepartementet
De offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. [51]
465
Stencilerade betänkande»
avgivna under 1963 av
i riksdagsberättelsen redovisade kommittéer och sakkunniga
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, varunder vederbörande kommitté
eller sakkunnig redovisas)
J ustitiedepartementet
1. Betänkande angående registrering av alkoholbrottslighet
ra. m. [15]
2. Promemoria angående utländsk medborgares rätt
att ingå äktenskap inför svensk myndighet [19]
3. Promemoria angående frågan om ändring av kungl.
kungörelsen den 4 december 1903 angående översändandet
av vissa prästbetyg [19]
4. Framställning om ändring av instansordningen i
ärenden angående uppskov med straffverkställighet
5. Promemoria angående svensk domsrätt in. m. i vissa
internationella äktenskapsmål [19]
0. Avveckling av magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionema.
Motiv. (Bilaga till domstolskommitténs
betänkande SOU 1963: 56) [35]
7. Avveckling av magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionerna.
Författningstext. (Bilaga till domstolskonunittens
betänkande SOU 1963: 56) [35]
Utrikesdepartementet
1. Avlöningssystemet för utomlands stationerade diplomatiska
och konsulära tjänstemän [6]
2. Utformning och inredning av utrikesrepresentationens
kanslilokaler [2]
3. Promemoria med förslag till principer för statsmöblering
av bostäder för utsända diplomatiska och konsulära
tjänstemän [4]
F örsv arsdepartementet
1. Utredning och förslag angående studierektorsorganisationen
vid försvarsgrenarna m. m. [18]
2. Promemoria av numera överdirektören K. G. Linden
ang. försvarsgrensstabernas organisation. [—]
3. Betänkande med förslag rörande fältflygares och
flygnavigatörers anställningsförhållanden m. m. [6]
4. Betänkande med förslag rörande personalorganisation
för fortifikationsförvaltningen m. m. [9]
5. Betänkande angående beräkningar av behovet av
viss teknisk personal inom marinen m. m. [1]
6. Slutrapport rörande försvarets personaldelegation [3]
Socialdepartementet
1. Promemoria med riktlinjer för den allmänna rehabiliteringsorganisationen
[30]
2. Betänkande angående hemmadöttrar, undersökningar
och förslag [16]
3. Promemoria rörande barnstugeverksamheten [35]
4. Betänkande angående vårdbidrag för svårt handikappade
barn [16]
5. Betänkande rörande vård utom ungdomsvårdsskola
— organisation och principer [25]
6. Betänkande angående stiftelsen Serafimerlasarettet
[2]
7. Betänkande om försöksdjur [3]
8. Promemoria angående social hemhjälp [35]
9. Betänkande angående kustanatoriet Apelviken [6]
10. Betänkande angående statligt stöd till byggande av
sjukhem [16]
11. Betänkande angående trygghet för barns underhåll
Kommunikationsdepartementet
1. Betänkande angående SAS’ engagement i Guest
Aerovias Mexico S. A. m. m. [4]
2. Förslag om avveckling av vissa avgifter för sjöfarten
i Stockholm [5]
3. Utredning rörande sjömans rätt till fri hemresa [6]
4. Ljudradions programkanaler, sändarnät och ekonomiska
behov [16]
5. Skolradio och skol-TV fram till 1970 [16]
6. Bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen del
I [25]
7. Promemoria med utredning och förslag rörande provisorisk
höjning av statens stöd till småbåtshamnar
m. m.[27]
8. Promemoria med utredning och förslag till provisorisk
höjning av fonden för friluftslivets främjande
[27]
Finans departementet
1. Promemoria med förslag till ändringar av bestämmelserna
angående förfarandet vid allmän fastighetstaxering
m. m. [18]
2. Promemoria med principförslag beträffande arbetsuppgifterna
vid statskontorets fondbyrå [8]
3. Promemoria med förslag till ändrade bestämmelser
om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftbyggnader
[1]
4. Förslag till organisation m. m. för centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden [13]
5. Promemoria angående beskattningen av experter i
internationell biståndsverksamhet [5]
Ecklesiastikdepartementet
1. Betänkande angående lärarhögskolor i Uppsala och
Umeå [33]
2. Betänkande angående folkskollärarutbildningen i
engelska [33]
3. Förslag till intagningsbestämmelser, timplaner m. m.
för försöksverksamheten med fackskolor 1963/64 [10]
4. Betänkande angående den ämnesteoretiska lärarutbildningen
vid universiteten, del I [33]
5. Betänkande angående den ämnesteoretiska lärarutbildningen
vid universiteten, del II [33]
6. Betänkande angående den ämnesteoretiska lärarutbildningen
vid universiteten, del III [33]
7. Förslag till ordning för vissa gudstjänster, vilka icke
upptagas i Den svenska kyrkohandboken [8]
8. Betänkande angående den ämnesteoretiska lärarutbildningen
vid universiteten, del IV [33]
9. Betänkande angående den nya skolöverstyrelsen [53]
10. Betänkande angående högre utbildning och forskning
i Umeå [43]
11. Betänkande angående forskningsinstitutet för experimentell
fysik [22]
12. Betänkande rörande vissa marinbiologiska fältstationer
[52]
Jordbruksdepartementet
1. Promemoria angående ordnandet av den lokala lantbrukskemiska
analysverksamheten [13]
2. Betänkande med förslag angående samordningen i
fredstid av den civila och den militära kartförsörjningen
[3]
466
3. Förslag till åtgärder rörande forskningen och försöksverksamheten
beträffande potatis m. m. [1]
4. Betänkande angående skogsbrukets centrala maskinskola
[24]
5. Betänkande med förslag till hushållningssällskapens
medverkan i lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet
på jordbruksområdet [20]
6. Betänkande angående organisationen av torrläggningsverksamheten
m. m. [19]
7. Förslag rörande verksamheten inom vissa ämnesområden
vid lantbrukshögskolans trädgårdssektion
i Alnarp in. in. [8]
8. Betänkande angående ekonomiska och organisatoriska
frågor rörande Sveriges utsädesförening [2]
9. Betänkande angående högre undervisning samt
forskning på mejeriområdet m. m. [22]
Handelsdepartementet
1. Betänkande angående Chalmers provningsanstalts
framtida ställning och verksamhet [3]
2. Betänkande angående de svenska handelskamrama i
utlandet [11]
Inrikesdepartementet
1. Promemoria angående polismans skadeersättning [3]
2. Promemoria angående utlänningskontrollen [15]
3. Betänkande med förslag rörande den lokala polisorganisationen
[19]
4. Betänkande med förslag rörande den regionala polisorganisationen
[19]
5. Betänkande med förslag rörande rikspolisstyrelsens
organisation [19]
6. Betänkande med förslag rörande polisens befattning
med utlänningskontrollen [19]
7. Betänkande med förslag rörande kontaktverksamheten
mellan kommunerna och polisen [19]
8. Betänkande med förslag rörande lag om polismyndighet
m. m. [19]
9. Betänkande med förslag rörande kommunal trafikövervakning
[19]
10. Betänkande med förslag rörande åklagarorganisationen
[19]
11. Betänkande med förslag rörande exekutionsväsendet
[191 ...
12. Betänkande med förslag rörande kommuns skyldigheter
i samband med statens övertagande av huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m. [19]
13. Betänkande med förslag rörande ansvaret för förvaring
av häktade efter förstatligandet av polis- och
åklagarväsendet [19]
14. Betänkande med förslag rörande särreglering av
Solischefemas ställning i Stockholm, Göteborg och
lalmö m. m. [19]
15. Betänkande med förslag rörande vikarie- och förstärkningsorganisationen
inom åklagarväsendet
m. m. [19]
16. Betänkande med förslag rörande kompetenskrav
m. m. för polischefer [19]
17. Betänkande med förslag rörande dispensfrågor m. m.
inom åklagar- och exekutionsväsendet [19]
18. Betänkande med förslag rörande organisationen av
åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och
Malmö m. in. [19]
19. Betänkande med förslag till ändring av rättegångsbalkens
bestämmelser om åklagare m. m. [—j
20. Utredning och förslag angående statens kriminaltekniska
laboratorium [5]
Civildepartementet
Betänkande rörande dispositionen av vissa av statliga
myndigheter förvaltade understödsfonder m. m.
[2]
467
Nordisk Udredningsserie (NU) 1963
1. 0resundsforbindelsen. 1, del
2. Fiske och (lottning i gränsvattnen mellan Finland
och Sverige
3. Opprettelse av »Nordens hus» i Reykjavik
4. Samarbeid mellom de tekniske högskolor i Norden
5. Bolagsbeskattningen i Norden
6. Betenkning angående nordisk patentlovglvning
7. Betänkanden av nordiska expertgruppen för vissa
utlänningskontrollfrågor. 1—2
8. Nordisk statistisk årsbok 1963
468
Personregister till kommittéer och sakkunniga, samt
centrala krisorgan
A
Aare, S. Th. B.............. I S 10, 12, 18
Adamsson, E. S. J. (II)...... I In 12
Adlerborn, O............... I E 10, 32
Adolfsson, G............... I In 24
Afrell, L. U. ............... I Ju 6
Agartz, G. L............... IS 40
Agdur, N. B................ I E 32, 55, 56
Ager, Ruth M.............. I E 32
Agerberg, N................ I K 7
Agrenius, G. B.............. I In 12
Agvald, S. R............... I Ju 36
Ahlberg, C. A............... I E 10, 32
Ahlberg, G. F. J......... I K 7, 14, E 55
Ahlberg, Iris............... II In 1
Ahlborg, B. O.............. I Fö 21
Ahldin, K. E. H.........I Fi 3, Ci 6, 7, 9
Ahlenius, S. R.............. I In 14
Ahlgren, N................. I K 3, 18, 34
Ahlklo, S. E. H............. I Fö 16
Ahlkvist, K. E. (I).......... I Ju 2, 3
Ahlqvist, B................ I In 10
Ahlström, A................ IS 21
Ahlström, B. E............. I E 32
Ahlström, O................ I K 18, 20
Ahnmé, B.................. I E 32
Ahnsjö, S. O. R............. I Ju 17
Ahrbom, N. O.............. I E 13
Alarik, A. L:son............ I Jo 11
Albinsson, N. G............. IS 35
Aldestam, N. A. ... I Fö 8, Fi 6, Ci 3, 13, 14
Aiemyr, S. R. (II)......... I K 13, E 39
Alenmark, S................ IE 10
Alexanderson, K. E. (I) . . .. I Ju 2, E 13
Alfort, A. M................ I E 32
Alfvén, H. O. G............ I Ju 66, E 41
Allebeck, S. S. A............ I K 16, E 32
Allzén, B. M................ I Jo 20
Almberger, K. E............ I E 10, 32
Almefelt, P. V.............. I E 37
Almelöv, E................. I E 10
Almgren, C. E. Å........... I Fö 5
Almgren, N. H............. I K 14
Almqvist, C. G............. IS 6
Almqvist, G. C. G........... I Fö 20
Alpsten, A. B............... I In 5, 19
Alvemark, T. G. R.......... I E 32
Amer, Maj-Britt............ IS 30
Amilon, C. O............... I Ju 51
Ander, E. G. N............. I E 10, 32, 33
Ander, G................... I Ju 64
Anderberg, H. R............ I In 12, 20
Andermark, N. A........... I In 4
Anderson, C. A. (I) .... I Ju 56, U 7, In 7
Anderson, G. V............. I E 32
Andersson, A. E............ I Fö 18
Andersson, A. G. B. (I)...... I Ju 16, 35
Andersson, A. O............ I H 7
Andersson, A. S............. I Fi 18
Andersson, B............... I Ju 1
Andersson, Bo G............ I E 26
Andersson, B. J............. I K 3
Andersson, D............... I Jo 25
Andersson, E............... I In 24
Andersson, E............... I E 48
Andersson, E. H............ I Fö 7
Andersson, Ebon M. I. (I) . . . I Ci 3
Andersson, E. O............ I K 9
Andersson, E. R............ I E 32
Andersson, F. V. E.......... I E 42
Andersson, G. I. (II)........ I Ju 41, 56
Andersson, Harry........... IS 21
Andersson, H. B............ I E 18
Andersson, H. E............ I Ju 16
Andersson, Ingrid.......... IS 21
Andersson, J. G. D.......... I In 2
Andersson, K. B. G......... IS 19
Andersson, K. O........... I Ju 24, Jo 14
Andersson, K. Å............ I Jo 14
Andersson, M. A. (II)....... I U 7, In 28
Andersson, M. Axel J. (I) .... I K 18, E 22
Andersson, N. A. (II)....... I Jo 5
Andersson, N. S. E.......... IS 13
Andersson, R. A............ I Ju 16
Andersson, S. G. V.......... I Jo 6, 10
Andersson, S. S............. I Jo 19
Andersson, Torsten (I) I Ju 65, K 18, Fi 3,
E 32, H 10, In 1, 12, II In 1
Andersson, T. C............ I Ju 31, Jo 6
Andersson, T. G........ I K 18, 30, In 16
Andreasson, N. R. G........ I K 34
Andrée, T.................. I S 19, In 12
Andrell, B. Maria........... IS 32
Andrén, A. G............... I Ci 8, 10
Andrén, Ingrid............. IS 21
Andrén, T.................. I Jo 14
Andrén, Å................. I E 20
Anger, P. I. V,............. I U 2
Angert, S.-E. A............. I Ju 23
Ängsmark, G............... I E 32
Ankarloo, J. U............. I Ju 35
Anneli, E. G............. I S 6, 30, 37, 41
1(! Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 samt.
Iliksdagsberättelsen
469
Riksdagsberättelsen år 196b
Anneli, E. H............... I Fi
Annevall, S................ I K
Anrup, N. E................ I E 32,
Antonsson, J. M. (II)....... I K
Apelqvist, K. A. S.......... IS
Appelgren, L. G. S.......... I K
Arén, T. S................ I E 14, 22,
Arfvidson, A. J............. I In
Arfwedson, R. E. J.......... I Fi
Arfwidsson, N. H........... I In
Arkling, F................. I Jo
Aronowitsch, G............. I E
Aronson, S. A..........I Ju 55, In 12,
Aronsson, H................ I K
Aronsson, H. S............. I In 7,
Arpi, G.................... I E 32, In
Arrhenius, K. G. H.......... I K
Arvidson, E. S. Å. (II)...... I E
Arvidsson, E............... IS
Arvidsson, G. N. A.......... I Fi 7,
Arweson, B. E. M........... I Jo
Aschan, Ingegerd R. V...... I E 10,
Askeberg, S. H. J........... I E 4,
Asker, E. A. G.............. I In
Askmark, K. F. R.......... I E
Asp, P. E. (II)............. I K
Aspelin, L. B. E............ I Ju
Asplund, S. O.............. I E
Assarsson, A. A............. I E
Attman, L. A............... I E
Augustinsson, B............ IS
Aulin, G. A. E.............. I E
Aurén, N. E. J............. I K
Axelson, N. E. A............ I Ju
Axelsson, B................ I Ci
Axelsson, P. A. H........... I Fl
Axelsson, S. A.............. I Jo
B
Backelin, M. V............. I E
Backman, G. B............. I K 18,
Bager, Kerstin............. I E
Bager, S. E. O.............. I E
Balk-Möller, S. C. E......... I Ju
Balzar, S. E................ I K
Båråny, E. H............... IS
Barr, B.................... I E
Baude, A.................. I E
Beck-Friis, J. O............. I In
Beckman, N. A. T.......... I Ju
Beckman, R................ I In
Beckman, Sigrid............ I Ju
Beckman, S.-W. O.......... I In
Behrns, T. E............... I Fö
Bengtson, B................ IS
Bengtson, S. Ch............. I E 33,
Bengtson, T. S. (I).......... IS 16, Jo
Bengtsson, E. O. A.......... I Ci
Bengtsson, G. T. E. (II) I Ju 61, S 23, In
Bengtsson, H. V. (II)....... I K
Bengtsson, I. B. (II)........ IS
Bengtsson, S. B. I. (II)...... I In
Bengtsson, T. B............ I Jo
Bennet, O.................. I Jo 5
Bentzel, R. H........ I S 35, E 32, Jo 14
Berg, C. G. H.............. I E 3, 25, 32
Berg, F. L. V............... I K 18
Berg, G.................... I E 50
Berg, K. G. H:son.......... I Fi 13
Berg, S. G:son.............. I Jo 14
Berg, V.................... IS 21
Bergelin, S.-E. S......... I Fö 5, 15, K 22
Bergendahl, G.............. I Jo 14
Bergendal, G. F............. I Fi 20
Bergentz, S................ I Jo 14
Berger, O. A............... I Ci 12
Berggren, A. T............. I In 12, 24
Berggren, E. G. C....... I K 11, 38, H 12
Berggren, G. R............. I In 19
Berggren, N. L. E........... I E 32, 33
Bergh, E. A................ I S 13, E 26
Bergh, K. R................ I Ju 16, 35
Bergh, S. G................ I E 37
Bergius, E. V............... I Ju 27
Berglin, C.-G............... I Ju 2
Berglund, E................ I Ci 9
Berglund, G................ I Jo 19
Berglund, H. J............. I K 18
Berglund, N. E............. I Ju 59
Berglund, S. F............. I Fö 12
Bergman, G. M............. I E 51
Bergman, N. G............. I Ju 49
Bergman, R. K ............ IS 41
Bergquist, Th. E. N...... I Ju 16, In 6, 7
Bergqvist, B............... I E 10
Bergqvist, E. G........I Ju 24, Fi 12, 17
Bergqvist, H. A............ I Ju 9
Bergsjö, N................. I In 1
Bergsman, E. B............ I E 32, H 7
Bergsten, I. Kajs G......... I E 10, 32
Bergsten, N. G............. I E 24
Bergsten, P. G............. I Ju 17, 57
Bergström, E. G............ I E 32
Bergström, H. A. H......... I In 17
Bergström, I............... I Ju 37
Bergström, K. S. D....... I Ju 66 E 3, 30
Bergström, O.............. I In 10
Bergström, S............... I H 6
Bergström, S. B............ I K 26
Berg von Linde, S. V........ I K 18
Berthelson, G.-B............ I E 50
Bertman, H................ I Fö 20
de Besche, H. W. A......... I U 3, H 6
Beskow, A. V. T............ I Fi 3
Beskow, B................. I K 16, E 4
Bexelius, E. G.............. IS 24
Bexelius-Jansson, Gunvor E. . I Jo 6
Bexelius, T. A.............. I S 11, H 4
Binett, E.................. IS 32
Birke, G. E............. I S 9, 12, In 12
Biörck, K. G. W............ I S 1, 32
Biörklund, E. G. G. W...... I In 16
Bjarnholt, L. O............. I K 28, E 33
Bjellerup, L................ I E 10, 32
Bjerner, B. E.............. I E 28
Bjerrek, B................. I In 12, 24
2
27
37
17
30
34
40
6
20
25
11
50
28
18
20
1
10
33
21
21
29
32
48
27
20
1
18
12
32
45
42
33
7
2
9
15
12
44
29
7
32
6
22
39
38
25
14
51
10
19
2
18
21
38
6
1
28
17
16
2
14
470
Personregister
Bjugge, P.................. I E 15
Bjuggren, S. A. E:son....... I K 32
Bjule, R. E. I.............. I Fö 15
Björck, K. A. W............ I Jo 13
Björck, P. B. T............. IS 18
Björck, S. G............... I Fö 23
Björhammar, C. A.......... IS 16
Björinder, K. E. H......... IS 32
Björklund, K. E. A......... I Fi 15
Björkman, B. E. T:son...... I K 15, E 55
Björkman, F. (II) .......... I In 10
Björkman, K. G............ IS 3
Björkman, S............... IS 7
Björkquist, E. G. A......... IS 22
Björkquist, Margit ......... I E 32
Björne, B. G............... I Fi 17
Björne, F. H............... I Fi 1
Björnson, L.-E............. I K 35
Blennow, O. I.............. I Fi 22
Blidfors, T. E. J. (II)....... I K 22, E 22
Blix, E.................... I E 33
Blix, F. G............... I E 1, 6, Jo 14
Blom, M................... I Jo 26
Blom, O. T................ IS 40
Blomberg, R. A............ I Ju 17, S 24
Blomberg, R. L. H.......... I In 19
Blomdahl, S............... IS 26
Blomquist, B. E. L......... I E 24
Blomquist, S. K:son ........ I In 16
Blomqvist, N. G............ I Ju 40
Blomqvist, O. R............ I Fö 15, Ci 8
Boalt, Carin M............. IS 35, E 10
Boalt, H. G. R............. I Ju 36, E 40
Bodin, E. A................ I Fö 16
Bodström, T. L............. I E 25
Boheman, E. C:son (I) ...... I U 3
Bohman, B. G. (II)......... I Ju 41, Fö 5
Bohman, C................ I Ju 9
Bohman, F................ I Fö 24
Bohman, H. Å............. I Fi 11
Boierth, A................. I E 33
Boija, K. E. G............. I Fö 1, 5
Bolding, L. E.............. I Ju 62
Bolin, A. B............. I Ju 12, 27, E 18
Bolin, B................... I E 41
Bolin, H. E. A............. I K 27
Bolin, L. A................ I Ju 17, Ci 7
Boman, K. E. R. (I)........ IS 10, E 1
Borén, L. B................I E 10, 32, 33
Borg, E. L................. I Ju 11, K 7
Borg, L. G................. I E 32
Borggård, G. R............. I Ju 30, H 4
Borglund, E. A............. I In 7
Borgquist, F......... I Fö 8, 14, 15, 23
Borgström, C............... I Ju 27
Borgström, E. B. G......... I E 56
Bornedal, Barbro........... IS 35
Bosaeus, B. W. N........... I K 7, In 12
Bostorp, H. B.............. I Fö 1
Boström, N. E. I. F......... I E 10, 32
Bothén, P. R............... I U 2
Bouveng, G. A............. I Jo 5
Bouvln, J. Å.............. I I< 17
Braconier, J. (II)........... I Ju 13
Brandt, H. B. D............ I Ju 35
Brandt, Kristina........... I Ju 17
Brangmo, W............... I Jo 14
Brantberger, P. G.......... I Fö 20
Branting, J. E. M...........• • I H 6
Brant-Lundin, C. L. W. S. ... ‘ I Fö 15
Bratt, L. O................ I Fö 21
Bratt, U.-C................ I Ju 55
Breitholtz, C. J. E. C:son .... I Ju 54, In 28
Brinck, I. G................ I E 56
Brinck, P. S. V............. I Jo 4
Brising, L. H......... I Ju 66, E 41, 55
Brodd, K. A............... I K 16, Fi 3
Brodén, E. B............... I Fi 19
Brodén, S. E............... I Fi 5
Brohult, S. F. A. ... I Ju 66, E 43, Jo 22
Brolin, C. H............... I Ju 13
Brolin, P.-E................ I E 33
Brolinson, J. E. A.......... IS 18
Broman, T................. I E 14
Bromsjö, B................ I E 32
Broomé, B. P.............. I K 24
Broomé, J. T. A...... I S 34, a 3, 9, 15
Broström, R. T............. I Fi 18
Brotaeus, T................. I In 20
Brunberg, E. Å. A........... I E 41
Brundin, G. G............. I Fi 28
Brundin, S. A. T........... I Ju 35, 47
Brunius F. E............... I E 1
Brunnberg, E. A............ I K 22
Brunnberg, H. A........... IS 18, E 55
Bruno, C.-A................ I E 45
Bruno, G. F................ I Fi 13
Brunsberg, E. E............ IS 10
Brynielsson, H. A. B........I Ju 66, H 15
Brytting, O. E............. I Ju 25
Bundsen, S. E. F......... I In 4, II In 1
Bunner, T. Å. G............ I Ju 16, S 18
Buregren, T................ I K 7, In 1
Burén, C.-D. E............ I K 20, 28, 34
af Burén, H................ I Fö 14
Butler, P.................. IS 13
Bylund, O. A. T............ I E 44, 45
Bystedt, K. Britt-Marie..... I S 16, Ci 7
Bystedt, R. R. .............. I Fi 7
Bååw, Hj.................. I Ju 21
Bäcklander, R.............. I K 18
Bäcklund, B............... I E 32
Bäckstrand, K. G. M........ I K 23
Bärring, S. R. M............ I H 14
Bäärnhielm, G. M........... I Jo 12
Böre, C. O. H.............. I E 32
Börjeson, C. O. A.......... I Ju 56
Börjesson, K. B............ I K 22
Börjesson, M. R............ I In 19
C
Callans, N. P. A............ I Fi 7, 24
Caping, B. R............... I E 53
Carbell, E. E. E. (II) ....... I Jo 1, H 13
Cardelius, E. C. F........... I K 32
Carlberg, B. A.............. I E 32
471
Riksdagsberättelsen år 196b
Carlberg, E. R............. I E 32
Carle, B................... I K 19
Carlgren, L................ I K 33, Gi 10
Carling, A. G............... I Fi 21
Carlson, S. L............... I U 7
Carlsson, A................ I In 28
Carlsson, A. G. A. .......... IS 10
Carlsson, C. E. (I).......... I Fi 10
Carlsson, C. W. (II)......... I In 7
Carlsson, Gunnel ........... IS 35
Carlsson, G. A. V........... I In 17, 28
Carlsson, I................. I K 27
Carlsson, Mared, H. S....... I Ju 11
Carlsson, N. G.............. I Ju 17, 18
Carlstein, R. (II)........... IS 21
Carlsten, C. J.............. I K 22
Carlström, L. B, ........... I Ci 11
Cars, G. F. O............... I U 3
Casparsson, K. R........... II In 1
Cassel, L. D. (II)..... I U 3, 5 In 11, 25
Castemark, E. O............ I Fö 20
Cederstrand, J. E........... I In 19
Cedenvall, G F E ...... I Fi 18, 22, E 41
Christell, B. U. E........... I Fi 9
Christianson, G. A..... I Fö 7, 12, 16, 17
Clasberg, GuUl E........... I E 33
Clemedsson, C.-J........... I E 24
Cosmo, C.-J. O............. I Ju 36
Crabo, S. G................ I Fi 17, 28
Croneborg, K. O. R......... I H 6
Cullbrand, G............... I E 38
Cullert, B.................. I K 28, E 33
Curman, H................ I Ju 18
Curtman, C. W............. I U 7, Fö 1
D
Dagerholm, K. F. E......... I E 40
Dahl, A. E................. I Jo 17
Dahl, Ulla................. IE 10
Dahlberg, B. C. I........... I Fö 5
Dahlberg, G................ IS 9
Dahlberg, S................ I In 8
Dahlén, P. O. R............ I Ju 3
Dahlerus, B. H............. I K 23
Dahlerus, B. J.............. I U 4
Dahlgren, I. J. G.. IS 19, 22, In 6, 12, 20
Dahlgren, P. A. B. (II)...... I Jo 27
Dahlin, A. R............. I E 10, 32, 33
Dahlin, P. G. A............. I Ju 11
Dahlin, S................... IS 21
Dahlkvist, H. V............ I H 8
Dahllöf, U................. I E 32
Dahlman, J. A. G........... I Ju 59
Dahlman, S.-O........ I Fi 6, In 7, 12, 20
Dahlqvist, O. R. F.......... I E 6
Dahlsten, G. O. L........... I Fi 13
Dahlström, B. E............ I Jo 7
Dahlström, G............... IS 28
Dahlström, Greta........... IS 12
Dahlström, G. E............ I Fi 7, 19
Dahlström, L. E. R......... I Fi 24
Dalén, Ingrid K............ I In 8
Danelius, H. C. Y........... I Ju 14
Danell, C. A................ I Jo 21
Danielson, G. H............ IS 38
Danielson, N.-G. F.......... I K 22
Danielsson, A............... I Ju 1, Jo 7
Danielsson, A............... I E 32
Danielsson, G. G............ I In 26
Danielsson, G. Å. D.......... I K 22
Danielsson, S. A............ I Ci 10
Davidson, R. D. L.......... I Jo 3
De Geer, C................. I Jo 14
Degerman, Kerstin......... I E 28
Delin, L. A................. I Ju 62, H 2
Dennemark, S.............. I Ju 32
Deshayes, B. A............. I Fö 18
Digman, H. M.............. I Jo 11
Dillén, B. O................ I K 1, 15, 22
Dinkelspeil, M............. I Fi 26
Djurberg, L. G. H........... I In 16, 19
Dryselius, S. V. A:son....... I Fi 5, 13
Duke, K. E. Å.............. I Fi 25
Duvhammar, P. B. O........ I E 32
Dyrssen, G. P. T.......... I Ju 44, 57, H 2
E
Ebenius, A. M. B........... I S 45
Eberstein, G. A............. I Ju 8
Eckerberg, E. L............ I E 50
Eckerberg, P. A.......... I Fi 3, 7, In 10
Eckersten, I. E............. I Fi 5, 17
Edblom, F................. I Jo 14
Edelstam, E. A............. I U 5
Edenberg, W............... I Fö 1, 3
Edgardh, C. H. H........... I Ci 3, 8, 13
Edin, H................... I In 27
Edling, M.................. I In 23
Edling, N. P. J............. I Jo 11
Edling, S. Å................ I Ju 23
Edlund, C. A. E............ I E 49
Edlund, C. B............... I Fi 10, 17
Edlund, D. R. (II).......... I Fö 24
Edquist, E. G.............. I Ci 9
Edsfeldt, L. H.............. I Fi 13
Edsman, K. O.............. I Fi 7
Edstrand, K.-I....... I Ju 15, Fi 19, 23
Edström, G. (I)............ IS 29
Edström, K. S.............. I Fi 13, In 12
Edwall, E. H. A............ IS 12
Edwall, P. A. R............ I E 20
Eeg-Olofsson, A. O. C........ I E 49, In 22
Eek, H.................... I Ju 32, 48
Egardt, K.................. I Fi 18
Egedal, N. Hj.............. I K 20, 22
Ehinger, A................. IS 28
Ehnbom, E. B. A........... I Fi 16, In 14
Eisler, H. M............... I Fi 19
Ejdemo, B. E. H............ I Jo 15
Ek, Ebba.................. I E 10
Ekberg, K. G............... I K 34
Ekberg, L.................. IS 44
Ekberg, S................... I E 10
Ekblad, S. G............... I E 53
Ekblom, K. Rangel M....... I E 10
Ekblom, N. A. A............ IS 4
472
Personregister
Ekblom, O................. I S 34, K 12
Ekdahl, L. L. G............ I U 2, 4
Ekdahl, S. V. B............. I K 25
Ekelund, L................. IJol9
Ekelund, Marianne......... I E 10, 32
Ekelund, S. F. A............ I Jo 13
Ekelöf, P. O................ I Ju 35
Ekendahl, Sigrid H. E. (II) .. I S 30, 38
Ekengren, H. K. A.......... I Fi 29
Ekerman, S. A. L........... I E 32
Ekestaf, C. B. L............ I Fi 28
Ekholm, K. W.............. I E 28
Eklund, E. G............... I Fi 1
Eklund, E. P. G............ I Fi 10
Eklund, H. H.............. IS 18
Eklund, K. A.............. I Ci 7
Eklund, S.................. IS 34
Eklöf, K. G. A.............. I H 10
Eklöf, Å................... I K 18
Ekman, A. G............... IJul,E32, 47
Ekman, C. G............... I Ju 26
Ekman, J................. I S 42, Jo 22
Ekman, S. G............... I Fi 2
Ekner, T................... I In 7
Ekström, A................ I Ju 12
Ekström, Evy E. M......... I E 10, 32
Ekström, T. A.............. I Fi 17
Elam, L. G................. I E 37
Eländer, K. O.............. IS 32
Elf, G. A................... I In 2
Elfman, N.-O............... I E 10
Elftman, G. S. V............ I Ci 1, 9
Elfving, O. G. C............ I K 28, 37
Elgqvist, Inga.............. I E 33
Eliasson, L. M. (II)......... I Fö 5
Eliasson, N. J. L............ I K 14, In 12
Eliasson, P. E.............. I Jo 24
Eliasson, Th................ I E 37
Ellegård, H. A.............. I E 32, 56
Elliot, K. E................ I Ju 35, K 19
Ellmén, S.-E. G............. I K 19
Elmgren, A................ I In 22
Elmgren, B. F. (I).......... I Ju 30, U 3,
S 11, In 15, 19
Elmhorn, Kerstin........... I Ju 17
Elmroth, A. E.............. IS 10
Elmstedt, K. E............. I K 37
Elofsson, A. F.............. I K 10
Elsin, P. E................. I Ju 48
Elvander, N. A. I........... I E 56
Elvving, C. M............... I Ju 36
Embring, A. G.............. I E 32
Emers, Jane I. J............ IS 19
Emilsson, P. M. B........... I Jo 1
Enander, G. M.............. I Jo 24
Enarsson, J. O. A. (I)....... IS 44
Engel, A. G. W............. IS 36
Engfors, B. G. O............ I Fö 13
Englund, Ingegerd.......... IS 33, 42
Englund, K. G. Å........... I H 6
Engländer, R............... I E 23
Engqvist, C. O.............. I Ju 35
Engqvist, K. E. B. I Fi 13, H 12, Ci 10, 11
Engström, A. V............. I Fö 21, E 24
Engström, G. T............. IS 31
Engström, K. Olof N........ I E 18
Engström, M............... IS 26
Engström, O. S. F.......... I E 10, 32
Engström, Stina............ I S 21, Jo 1
Enhörning, H. A............ I In 19
Enhörning, K. M............ I E 42
Enmark, A................. IS 18, 19
Enocson, J. G. R........... I K 27, Jo 4
Enskog, C.-G. B. (II)........ I In 21
Erbacke, K. G.............. I Fi 20
Erichs, S. M................ I K 27
Erichson, B.-L.............. I Fö 13
Erici, B. H................. I In 2
Ericson, F. C. W............ I Fi 6
Ericson, F. L............... I Fi 1, Jo 14
Ericson, Gerhard........... IS 21
Ericson, L. G............... I E 27
Ericsson, B. C. A........... I Ci 9
Ericsson, C. H.............. I Ju 16
Ericsson, G................. 1 Jo 23
Ericsson, G. M.............. I Ju 12
Ericsson, H. M............. IS 12
Ericsson, J. A. (I)..........I Ju 64, F''i 9,17
Ericsson, K. G. V.........I Ju 58, E 27, 35
Ericsson, N. A. F........... I E 32
Ericsson, S. J. G............ I Ci 2
Ericsson, S. K. J............ I Jo 1
Ericsson, Y. A. R. .. I K 6, Jo 19, 22, 25, 28,
H 1
Eriksson, Allan............. IS 21
Eriksson, Böret............ I K 34
Eriksson, B. A.............. I H 6
Eriksson, G. A. V........... I Ju 43
Eriksson, G. E.............. I Fö 13, Fi 7
Eriksson, G. E. S........... I In 8
Eriksson, G. L.............. I Ju 30
Eriksson, G. T.............. I Ju 10, 16, 51
Eriksson, J. E. (I).......... I K 30, Fi 10
Eriksson, Nancy M. (II)..... IS 15
Eriksson, S................. I Jo 14
Eriksson, S.-E.............. I E 10
Eriksson, S. T. V........... I Jo 17
Eriksson-Öst, O. V.......... I K 25
Erlander, S. B.............. I K 3
Erlander, T. F. (II)......... I U 7
Ernberg, O. H.............. II In 1
Ernest-Börestam, Eva....... I E 1, Jo 14
Ernulf, M.................. I Ju 19
Esbo, H. V. O.............. I Jo 26
Eskilsson, C. E. (I).... I K 16, E 4, In 18
Eskilsson, P................ I In 23
Esping, E. B............... I K 16, 19
Esping, L.-E............... I Ju 55
Esseen, J. Å. B............. IS 22
Eurenius, G............... IS 46
Ewerlöf, Elsa H. E.......... I K 13
F
Fagerholm, P. O............ I U 8
Fägring, R. S............... IS 19
Fahlander, T. I............. I K 19
473
Riksdagsberättelsen år 196i
Fahlander, V. M. J.......... I U 1
Faith-Ell, E. Å............. i E 54
Falk, E. G. R.............. I Jo 24
Falk, G. A................. I K 14
Falk, H. A................. I U 4
Falk, J. A.................. I Ju 11
Falken, P. J. ö............. I K 27
Falkenmark, P. A........... I K 24
Fallenius, B. A............. I Ju 11
Faxén, K.-O............ I S 17, Fi 17, 21
Fehrm, E. M............... I Ju 66, E 24
von Feilitzen, S............. I Ju 12, 35
Feldt, K.-O................ I Fi 7, 21
Finnberg, K. V. B.......... I In 16, 19
Fischer, H. Chr............. i E 55
Fitger, P................... IS 42
Fjelkner, A. W............. I Ju 6, 24
Fjellander, N. E. B........ I Fö 9, Ci 6, 7
Flinck, K.-E............... I E 30
Fockstedt, S................ I U 7
Fogelberg, B. E. B.......... IS 45
Fogelklou, E. L. E.......... I Ju 6
Foghelin, T. T. M........... I H 7
Forbat, F.................. I E 55
Fornander, J. N.-U.......... I Ju 16
Fornander, S............... I Ju 66
Fornstad, B. F............. I Fi 22
Fors, S. B.............. I S 10, E 2, 6, 14
Forsberg, S. B.............. IE 32
Forshell, P. O. V............ I U 6, E 58
Forslund, E. B............. I S 16, 31
Forslund, K. E............. IS 32
Forssblad, D............... I K 12
Forssell, E. E............... I E 4, 48
Forssman, H. A............. IS 23
Forssman, S. P. M.......... I S 7, 30
Forssner, Sarah............ IS 21
Forsström, A. W. C......... I Fö 2
Forsström, E. G. A.......... I E 42
Forstadius, E. L. W......... I Ju 26
Fosselius, L.-E..............I Ju 24, Fi 17
Frank, P. \V............... I In 12
Frank, B. S................ I Ju 42
Franzén, B. K. V........... I E 33
Franzén, Margareta......... IS 19
Franzén, N. O.............. I K 16
Franzén, N. P.............. I Fö 16
Fredén, E.................. I H 2
Fredlund, L. S............. I Ju 41
Fredriksson, G. B........... I Ju 18
Fredriksson, Karin.......... I E 33
Freeman, L.-E. A........... I K 28
Fremlin, R. N. G........... I E 41
Frenckner, T. B. P.......... I E 43
Frey, T. S:son............. IS 18
Friberg, A. A............... I E 28
Friberg, H. C............... I Ju 39
Friberg, L. T............... I Ju 55
Friberg, S. A............... IS 1
Friberger, E. G............. IE 12
Frick, G................... I E 32, 55
Fridh, K. G................ I Fi 10
Fridolin, H. R.............. I Fi 17
Fried, T. K.-A............ |
I Jo 14 |
||
Fries, N. T. E............ |
. . |
I E |
32, 43, 55 |
von Friesen, S............ |
I E 29 |
||
Frietsch, 0. R............ |
I H 2 |
||
Frisk, J.................. |
I In 26 |
||
Frisk, J. I. Hj............ |
I E 30 |
||
Frithiof, L.-A............. |
I S 18 |
||
Frithiofson, K. A. F....... |
I Fö 4 |
||
Fritzdorf, K. B........... |
I Ci 4 |
||
Frykholm, A. Y.......... |
I U 7 |
||
Frykholm, Gietta A. M. . .. |
I E 33 |
||
Frykholm, N. O.......... |
I In 19 |
||
Fröding, N. G. O. (II)..... |
I Ju 36 |
||
Fröjd, S. A.............I |
In |
11, |
12, 18, 20 |
Funke, G. W............. |
I E 41 |
||
Fälldin, N. O. T. (II). . I |
K |
27, Jo 4, In 2 |
|
G |
|||
Gabrielson, C. O......... |
I E 56 |
||
Gabrielson, L............. |
I Ju 27 |
||
Gamstedt, E. V........... |
I Ju 35 |
||
Ganelius, T. Hj........... |
I E 30 |
||
Garland, S. O............. |
I E 32 |
||
Garpe, D. A. J........I Ju 33, K |
14, In 12 |
||
Gehlin, J. H. M........... |
I Ju 49 |
||
Geijer, E. E. K. R........ |
I Fi 2 |
||
Gei jer, J. L. (I). . . I Ju |
23, |
27, |
40, 54, E |
47, In 23
af Geijerstam, S. O.......... I Ju 62
Gerhardsson, G........ |
..... I E 10, |
32 |
Gerle, B. O............ |
..... I Ju 17, S |
18 |
Gierow, K. R. K....... |
..... I E |
49 |
Gihl, K. I. T. N........ |
..... I U |
8 |
Gillberg, K. E......... |
..... I Ju 9, Fi |
19 |
Gillberg, S. B.......... |
..... I E |
10 |
Gillström, A. K. (I) ... . |
||
Girell, B. H........... |
..... I In |
5 |
Gissler, T............. |
38 |
|
Glad, S. T............. |
33 |
|
Glimstedt, G.......... |
8 |
|
Godlund, S. A. I. . I K |
21, E 43, In 11, |
12 |
Goldschmidt, H. A..... |
..... I Jo |
6 |
Gomér, O. D. (II)...... |
..... IS |
44 |
Gordan, K............. |
..... IS |
25 |
Gottfridsson, E. H. R. . . |
---- I U |
8 |
Gouiedo, L. H.......... |
32 |
|
Grabö, P. E............ |
14 |
|
Grafström, E. O. H..... |
..... I K 1, Fi |
22 |
Grahn, F. T............ |
..... I K |
1 |
Gralén, N. G. J........ |
_____ I E |
29 |
Granath, K.-E........ |
I S 15, 21, 23, |
35 |
Granlund, K. Å......... |
22 |
|
Granqvist, L. M........ |
38 |
|
Granström, K. O........ |
---- I E |
26 |
Granström, S. E........ |
----- I Fi |
8 |
Grauers, R............. |
23 |
|
Grebäck, E. H. (II) .. . . |
____I Ju 33, Jo |
29 |
Grenander, N........... |
. I Ju 21, K 12, |
33 |
Grudemark, E. A. F..... |
____ II In |
1 |
Grundin, I. W.......... |
||
Grunewald, G. V........ |
.... I E 10, 32, |
33 |
Grunewald, K. R....... |
.... I S 23, 24, |
25 |
474
Personregister
Griibb, E. O................ I U 2
Gråby, L.................. IS 21
Gräslund, L. O............. I Cl 4
Grönberg, A. R. A.......... I Ju 25
Grönberg, B. G. L........... I E 43
Grönfors, K. G. W.......... I Ju 55
Grönhagen, N. O............ I In 19
Grönlund, C. E............. I Jo 14
Grönlund, G. B. H.......... I Jo 20
Gröndal, H. O. F........... I S 32, In 18
Grönvall, N. J.............. I H 14
Grönwall, A. J. T........... IS 10
Gudmundsson, N. H......... I K 2
Gulbrandsen, O. G.......... I Jo 14
Gullnäs, S. I................ IU 8
Gunnarsson, A.............. IS 34
Gunne, A. Kristina M. (II). .. I In 21
Gustafson, C. E............. I K 17
Gustafson, S. H. (II)........ I Fi 17
Gustafson, T. V............. I Ju 66, E 29
Gustafsson, Anna-Greta..... I E 46
Gustafsson, G. E. (II) . I S 11, K 30, In 22
Gustafsson, G. H. (II) .. I Ju 54, S 38, K 7,
In 28
Gustafsson, G. S............ I E 10
Gustafsson, H. L. (II) . I U 6, K 33, In 19,
Ci 3, 10
Gustafsson, J. A. I. (II)..... I Fi 3
Gustafsson, L. B............ I Jo 3
Gustafsson, M. G. (II) I Fö 8, 19, 24, In 24
Gustafsson, N.-E. (I)........ I In 7
Gustafsson, N. H........... I Jo 1, 20
Gustafsson, Å.............. I Ju 66
Gustavsson, B. P. G......... I E 47
Gustavsson, B. T. (I)........ I Fö 15
Gustavsson, C.-E. H......... I E 32
Gustavsson, J. O............ I K 3
Gustavsson, K. R. (II)...... IS 38
Gustafsson, R. (II).......... I In 10
Gyllenram, K. Å. G......... I Fö 14
Gyllensvärd, K. J. G........ I Ju 11
Gyllenswärd, C. E........... I Fö 21
Gynnerstedt, T. K. Y........ I E 35
Gåjdman, J. K. E........... I K 34
Gårding, L................. I Ju 66
Gårdstedt, H. B............ I E 53, 57
Gårdström, B. Ingrid....... I E 10
Göransson, C. G. N.......... I E 35, 38
Göransson, H. P............ I Ju 10
Göransson, T. Å. J.......... I Jo 21
Görs, L. F. E:son........... I K 39
H
Ilaeggblom, E. E. (II) ...... I Jo 9, 14
Hagander, J. H............I K 22, Jo 14
Hagardt, S. A. O........... I K 20, 34
Hagberg, A. E............. I Fi 4, Jo 11
Hagberg, E. R. (I) ......... I Fi 3
Hagberg, L................ I Ju 21
Hagbergh, C. E............. I Ju 21
Hagbergh, G. G. E. . I E 30, 40, 43, 44, 45
Hagelin, N. P.............. II In 1
Haggård, S. F.............. I K 27
Hagnell, H. (II)............
Hagsand, E. G.............
Hagskog, E. H.............
Hagström, A. G............
Hagström, B...............
Hagström, F. A. G..........
Hagström, Kerstin M.......
Hahn, G. A................
Hahr, E. O................
Haldén, J. O. F.......... Il
Hall, G. V.................
Hall-Mikaelsson, Barbro.....
Hall, P. F. L...............
Hallbeck, O. A.............
Halidén, O.................
Hallén, H. M...............
Hallerby, N. E.............
Hallgren, L. O............. I
Hallin, G. E..... I Fö 10, 13,
Hallingberg, G. G...........
Hallman, E. R.............
Hallnäs, S. J. A............
Hallström, C.-M............
Hallström, H. G. F.........
Hamberger, C.-A..............
Hambraeus, G. A...........
Hamdahl, B. O.............
Hamilton, H. J. F.-A. (II) ...
Hamilton, H. P............
Hamilton, Janetta..........
Hammarskjöld, C. Å. H.....
Hammarström, Ingrid L.....
Hamrin, M. T. P. (II).......
Hamrin, R. Y. (II) .......
Hamrin-Thorell, Ruth (I) ...
Hanner, P. V. A............
Hannerz, D. G. L...........
Hansen, H.-J..............
Hanson, J. M..............
Hanson, P.-O. (I)..........
Hansson, A................
Hansson, E. A.............
Hansson, G. H. (I) .........
Hansson, K. B. G...........
Hansson, N. B. (I) .........
Hansson, N. G. (II)..... I Ju
Hansson, N. G. T...........
Hansson, N. L.............
Hansson, S. F. (II) ....... I
Hanström, C. G. L. P.......
Hanström, T. V............
Hartvig, P. Å..............
Hasselrot, Brita............
Hasselrot, S. B.............
Hasselström, C. G. M........
Hawerman, K. B. A........
Hedberg, Gunvor E. M......
Hedborg, G. T.............
Hedborg, P. E.............
Hedelius, F. E. O...........
Hedén, P. A. G.............
Hedengren, S.-O............
Hedfeldt, N. E.............
I Fi 21
I Jo 20
I S 9
I Fi 21
I Jo 21
I E 3
I Ci 1
I E 42
I Ju 12
2 31, 32, 57
I K 18, 34
I Ju 16
I Ci 14
I E 57
I E 46
I Ju 3
I S 15
U 4, Fö 20
, 18, Ci 4, 7
I K 16
I Fi 13, 17
I Fi 7
I Ci 9
I S 16, 44
....IS 46
I E 31
I Ju 12
I Jo 12
I Jo 5
I E 10
I Fö 4
I E 32
I Ju 11, 61
I S 11
I Ju 19
I Ju 27
I Jo 6
I Jo 7
I Fi 23
I Fö 6, S 44
I Jo 25
I E 55
I Ju 33
I Fi 7
I Jo 24
64, Jo 8, 14
I E 32
I E 23, H 8
In 11, 12, 25
I Fö 10
I Fi, 8 24
I K 12, 33
I S 21, 35
I Fö 21
I Fö 20
I Jo 6
I E 33
I Fi 17
I Ju 21
I F. 18
I In 13
I S 47
I Ju 9
475
Riksdagsberättelsen år 196i
Hedin, C. E. (II)...... |
..... I In 13, 19 |
Herrlin, A. K.-M........... |
I S 14 |
|
Hedkvist, C. H........ |
Herrlin, S. G. S.........:___ |
I In 19 |
||
Hedlén, B. R.......... |
I E 26 |
Hesselblad, F. E............ |
I Fö 20 |
|
Hedlund, B. E........ |
..... I K 16 |
|||
Hedlund, E. Å........ |
..... I Fi 3 |
Hesselström, 0. B.......... |
I H 5 |
|
Hedlund, Y........... |
Hesser, S. C. E. T........ I |
Ju |
19, Jo 26 |
|
Hedman-Sj ögren, Ingrid |
...; I E 33 |
Hessler, H................. |
I Ju 28 |
|
Hedman, T. K.-E...... |
---- I Fö 15 |
Hessler, ,1. T. H............ |
I E 4, 32 |
|
Hedskog, A. T........ |
I H 10 |
Heuman, C. H. M .......... |
I |
Ju 15, 40 |
Hedström, A.......... |
Hilding, B. B. I. . |
I E 14 |
||
Hedström, B. F....... |
____ I E 32 |
|||
Hedström, B. L. G. O. . |
I K 23 |
Hilding, S. FI.............. |
I E 33 |
|
Hedström, L. E....... |
I U 8 |
Hiljding, S. G. O........... |
I Ju 49 |
|
Hedvall, Rut......... |
Hillbo, A. 0...............I |
Ju |
63, Fi 20 |
|
van der Heeg, N...... |
I H 5 |
Hillerborg, R............... |
I Ci 9 |
|
Heffler, K. G.......... |
||||
Heffler, H............ |
I S 21 |
Hilton, H.................. |
I E 51 |
|
von Heideken, P. G. ... |
---- I Ju 44 |
Himmelstrand, G. G. F...... |
I K 34 |
|
Heimbiirger, H. A..... |
I K 16 |
Himmelstrand, J. U. I...... |
I K 16 |
|
Heimer, Gunnar....... |
---- I E 6 |
Himmelstrand, Karin, B..... |
I K 16 |
|
Heimer, Gösta ........ |
I Fi 13 |
Hiort, H. A............ I Jo |
2, |
13, 22, 25 |
Hejneman, Y. L....... |
---- I Jo 1 |
Hirsch, C.................. |
I S 30 |
|
Helander, K. S. U..... |
I S 18 |
Hjalmarson, H. H. . |
I H 8 |
|
Heldtander, T........ |
---- I E 18 |
Hjalmarsson, B. A. S. . |
I |
Jo 14, 19 |
Helén, N. G. (II)...... |
I K 16 |
Hjalmarsson, S. O. R. |
I K 22 |
|
Hellberg, A. É........ |
---- I Jo 14 |
Hjelm, K. G. L. .. I Ju 66, K |
9, |
Jo 14, 25 |
Hellberg, H. L........ |
---- I S 39 |
Hjern, B. K. L......... I Ju |
13 |
63, E 39 |
Hellberg, K.-E......... |
---- I S 21, E 46 |
Hjort, K.-G. M............. |
I K 2 |
|
Hellberg, 0. A. Oison .. |
I Ju 17 |
Hjorth, J. L. S............. |
I E 22 |
|
Hellerström, S. C. A. .. |
I S 9, 28 |
Hjorth, R................. |
I Jo 14 |
|
Hellmér, S.-O........... |
Hjortsberg, Agneta......... |
I E 10 |
||
Hellner, E. M.......... |
____ I In 4, 9, 15 |
I |
In 12 24 |
|
Hellner, J. E......... |
I Ju 19, 26, 45, 46 |
von Hofsten, Greta......... |
I In 10 |
|
Hellners, K. V......... |
I Ju 19, 47 |
Hofvander-Insulander, I. L. . |
I Fö 17 |
|
Hellström, G. N. H..... |
____ I U 4 |
Hollunger, E. G............ |
I E 6 |
|
Hellström, L. T........ |
I Fi 19 |
Holm, C. L................ I |
Ju |
66, E 43 |
Hellström-Olsson, Rosa . |
I S 21 |
Holm, J. L................ |
I E |
55, In 8 |
Helmers, D............ |
Holm, N. E................ |
I U 8 |
||
Helmfrid, S............ |
I E 56 |
Holm, P................... I |
E |
55, Jo 14 |
Hemlin, H. E........... |
Holmberg, B............... |
I E 32 |
||
Hemström, C. J. F...... |
I Ju 27 |
Holmberg, C. V............. |
I Ju 51 |
|
Henckel, T. G.......... |
Holmberg, E. G............. |
I |
Ju 30, 48 |
|
Henkow, K. G. I....... |
---- I Ju 35 |
Holmberg, G............... |
I S 21 |
|
Henning, C. H. H....... |
____ I Fö 11 |
Holmberg, K. E. G. .. |
I E 32 |
|
Henrikson, C. T........ |
____ I K 18, 27 |
Holmberg, N. E. G.......... |
I S 11 |
|
Henrikson, G. A........ |
Holmberg, P.-E............. |
I In 19 |
||
Henriksson, A.......... |
Holmberg, P. H. A..... |
I S 17 |
||
Henriksson, G. A....... |
.. I E 13, 32, 55 |
Holmberg, Y. (I).......... I |
Ju |
61, K 18 |
Henrysson, S........... |
I E 32 |
Holmbom, R. V............ |
I K 34 |
|
Hensjö, E. P.-E........ |
---- I E 33 |
Holmbäck, Å. E. V......... |
II In 1 |
|
Hermanson, E. W...... |
Holme-Gustafsson, Brita M... |
I K 16 |
||
Hermansson, H. E. (I) . . |
. . . . I Ju 61, Jo 24 |
Holmgren, J. F:son......... |
I Fö 13 |
|
Hermansson, H. V..... |
I E 10, 32 |
Holmgren, H. K. H......... |
I Ju 41 |
|
Hermansson, N. T..... |
I U 7 |
K |
20 Fi 20 |
|
Hermansson, R......... |
Holmqvist, A. Mary S. (II). . , |
I Fi 29 |
||
Hernbäck, Ö........... |
I In 27 |
Holmstedt, G. F............ |
I S 16 |
|
Hernelius, J. A. (I) .... |
____ I Ju 65 |
Holmsten, R. G............. |
I S 36 |
|
Herncr, S. G........... |
____ I Ju 37 |
Holmström, C.-G. S......... |
I Fö 24 |
|
Hemgård, Birgit, K..... |
I E 1 |
Holmström, E. W........... |
I Fö 12 |
|
Hernlund, C. H......... |
I H 12 |
Holmström, G.............. |
I E 33 |
|
Hernmarck, A. G. M. ... |
I Ju 6, 33 |
Holmström, S. J. R......... |
I Jo 14 |
|
Hernroth, U. N......... |
Holmvall, Karin M.......... |
I E 1 |
||
Herolf, F. 0. R......... |
I Fö 16 |
Holte, P. G................ |
I H 15 |
476
Personregister
Hoppe, E. G............... I E 33
von Horn, K. R. L. R....... I Jo 13
Hubendick, P. E............ I E 32
Huggert, E. A. F........... I E 6
Hult, B. V................. I Ju 15
Hult, J................... I Jo 29
Hult, N. E. J............... I U 8, E 52
Hulterström, A. N. O........ I Jo 17
Hultgren, L................ I E 10
Hulthén, L................. I E 32, 41
Hultin, M. G............... I E 32
Hultqvist, B............... 1 E 41
Hultqvist, L. G............. I Fi 5
Hultström, L. A. I.......... IS 26, 30
Husén, T... I Ju 17, 36, 66, S 21, E 32, 33
Huss, K. J. L.............. I Ju 12
Hulphers, T............... I In 12
Hybinette, Anna-Greta...... I E 32
Hydén, S. O............ I Ju 12, S 16, 26
Hygstedt, T................ I Ju 44
Hyrenius, J................ I E 43
Håkansson, H.............. I E 31
Håkansson, H. E........... I E 53
Håkansson, H. E. V. I Ju 66, K 1, E 25, H 15
Håkansson, J. H. V......... I Jo 14
Håkansson, P. H............ I Cl 9
Hårde, R. F................ I E 33
Hårsman, S. J. H........... I In 19
Håstad, G. M. J........... I E 10, 32, 33
Hägerroth, S............... I Ju 35
Hägerstrand, S. T. E........ I E 55, In 11
Hägglund, J. M............. I Jo 10
Häggqvist, E. H............ I E 44
Hähnel, F.................. I E 23
Härnqvist, K............... I E 32, 43
Hämqvist, Margareta....... I Ju 9
Högberg, G................. I E 6
Högberg, J. P..............I E 10, 32, 33
Högemarlc, K............... IS 21
Höglund, O. A.............. I Ju 19
Höglund, R................ I Fi 19
Högner, K. E............... I E 39
Högsell, S.-O. G............ I In 9
Högström, A............... I E 31
Högström, G............... I Fö 2
Höijer, G.................. I Fö 20
Höistad, G. R.............. I E 32
Höjer, E. W................ I Fi 9
Höjer, T. Signe............. IU 7
Hökmark, A. G............. I Fö 4
Hölcke, O. K. L............ I K 21
Hörjel, N. J.......... I K 1, 2, 34, Fi 11
Hörlén, S. I................ I Ju 61
Hörnblad, A................ I E 33
Hörngren, S................ I Fl 10
Hörnlund, Gördis K. (II) .... I In 21
Hörnquist, K. I. E.......... I Fö 15
Hörnström, E. J............ I E 32
Hörstadius, S. O............ I E 30
Hössjer, K. G. N............ I E 12
Höök, E. S. V.............. IS 44
I
Ihrfelt, P. F................ I Fi 26
Ingelmark, B. E............ I E 19
Inghe, P. G................ I E 28
Ingvar, L. O. A. H.......... I E 29
Insulander, E. I.........t.. I Fö 9
Isacson, B. (I).............. I Jo 14
Isaksson, D................ I E 15
Isberg, Å.................. IS 35
Isling, B. A. J.............. I E 57
Israel, J................... IS 19, 32
Ivarsson, E. Henrik......... I E 18
Iveroth, C. A............... I U 7
Ivre, I. G. E............... I K 16
J
Jacobaeus, A. C............. I E 41, 55
Jacobaeus, C............... I Ju 23
Jacobson, B. A............. I E 32
Jacobsson, A. T............. I Fi 11
Jacobsson, C............... I In 10
Jacobsson, E. E............ IS 10
Jacobsson, G. (I)........ I Ju 8, 9, In 12
Jacobsson, G. F. A.......... I E 10, 32
Jacobsson, P. (I).......... I Ju 39, K 17
Jagander, J.-E.............. I Ju 40
Jansson, A. H.............. I K 28
Jansson, B. F. (II).......... I Ju 11
Jansson, E................. I Jo 14
Jansson, K. E.............. I Fö 15
Jansson, K. I............... I H 10
Jansson, N. L.............. I E 50
Jansson, S. E............. IS 20, E 9, 19
Jansson, S. L. H............ I Jo 14
Jansson, T. M.............. I K 14
Jardal, C. J.-G.............. I Fö 18
Jarder, J. O................ I K 2, 21
Jarméus, T. M. N........... I In 18
Jeppsson, J. T.............. I S 9, 12
Jerdenius, K. E. I Fö 1, F''i 6, E 47, H 12
Jergling, A. G.............. I E 32
Jirstam, B. H. L............ I In 19
Joge, S. F.................. I H 6
Johannesson, E. G. V........ I K 7
Johannesson, E. R.......... I In 12, 24
Johannesson, I. V........ IS 24, E 32, 46
Johannesson, P. A.......... I E 10
Johannesson, S. G........... I Fö 21
Johanson, Anna-Stina....... I E 1
Johanson, R................ I K 8
Johansson, A............... I E 10
Johansson, Alf............. I In 8
Johansson, A. E............ I Jo 9
Johansson, A. E. M........ I Ju 50, Fi 7
Johansson, Erland.......... IS 21
Johansson, E. Allan......I E 22, 44, 45, 54
Johansson, E. V. (II)....... I Jo 27
Johansson, F. L. H.......... I Jo 9, 14
Johansson, G. R. (II)....... I Ju 41
Johansson, H. K. (II) ....... I In 6
Johansson, K. Inge......... I E 46
Johansson, J. A............. I Jo 14
ldf liihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt.
Riksdaggberättelsen
477
Riksdagsberättelsen år 196A
Johansson, J. H............ I K 9,
Johansson, K. B. M. (I) .... J Ju 33, In
Johansson, K. G........... I Fö 10, Fi
Johansson, K. G. E......... I Ju
Johansson, K. H. (II)........ I Ju
Johansson, L. G............ I E
Johansson, N. I. (I)......... I U 3, Fö
Johansson, Nils J. O........ I E 40,
Johansson, N. R. (II)....... I K
Johansson, O. E............ I s
Johansson, O. F............ IS
Johansson, O. Torsten....... I E
Johansson, R. I............ I In
Johansson, S. A............. I K
Johansson, S. A............. I in
Johansson, S.-E............. I Ju
Johansson, S. E............. I Jo 2,
Johansson, S. K. L.......... I K
Johansson, T. L............ I Ju
Johansson, Ö............... I E
Johnels, J. A. G........ I E 16, 43, Jo
Johnsson, B. E............. I Ci 3, 5,
Johnsson, Inga H. L........ IS
Johnsson, J. H. (II)......... i E
Johnsson, N. O............. I Ju
Johnsson, R. G............. I E
Jonasson, G. (I)............ In
Jonsson, A. H. S............ I Ci
Jonsson, G................. I Ju
Jonsson, G. D. V............ I Fi
Jonsson, Ivar.............. I E
Jonsson, K. I............... I K
Jonzon, S.-G. B............. I Jo
Josefson, P. L. R........... I E
Junaeus, H. A. G........... I In
Junel, K. B................ I E 32,
Jung, K. E. I............... I E
Jungefors, S. L. S........... I Fi
Jungkvist, K. J. R.......... I In
Juréen, L. J. E............. I Jo
Jägerskiöld, E. O. H........ I E
Jägerskiöld, S. A. F......... I Ju
Jägersten, K. G. M.......... I E
Järdler, S. A.....I Fi 10, 17, In 7, 12,
Järmark, B. L.............. I K
Järnbrink, H. G............ I Ci
Jönsson, E. I. (II).......... I Jo 5,
Jönsson, G................. IS
Jönsson, G. V.............. I Jo
Jönsson, H................. I In
Jönsson, Ingeborg.......... IS
Jönsson, L. I............... I In
K
Kaby, N. A................. I E
Kahlin, T. H. G............ I In
Kaijser, F. J............... I In
Kaijser, R. G. S. (I)....... I U 7, S 15,
Kalén, O. H................ I S 34, Fi
Kallerdal, B. U............. I K
Kamph, B. C. J............. I E
Karén, H. V................ I Fö
Karlbjöm, H. S............. I K
Karleby, O...... I Fö 7, K 3, E 33, Ci 7
Karlén, G. H........... I S 1, E 2, Ci 5
Karlgren, G. Hj. T.......... I Ju 45, 46
Karlin, B. G................ IE 37
Karling, S. I............... IE 32
Karlson, Tore E........ I Fö 24, E 53, 57
Karlsson, E. L.............. i in 8
Karlsson, Elvy M........... i E 48
Karlsson, E. O. A........... i s 18
Karlsson, F. G. (I) I Ju 11, 61, S 38, K 37
Karlsson, Georg............ I s 35
Karlsson, G. F.............. I In 1
Karlsson, U................ i s 15
Karlström, H. Å............ i e 31
Karlström, K. F............ I Ju 16
Karsberg, Å. L............. I K 19
Kastman, M. Margareta..... I E 32
Kedner, G................. I Ju 50
Kellberg, L. G.-A....... I Ju 53; II In 1
Kellgren, N. E. (II)......... I E 57
Kierkegaard, S. C. D........ i Fö 4
Kihlgren, R. W. R:son...... I Ju 34
Kihlman, K. H............. I E 2, 14
Kihlstedt, C. A............. ie 55
Kilander, B. I.............. I Ju 35
Killander, F. W. K.......... I Jo 16
Kindblom, A. L............. I Jo 19
Kinell, E................... I Ju 17
Kirkegaard, P............. I E 55
Kirstein, L................. T Ju 17
Kjellén, T. B............... I Fi 6
Kjellin, B. T. M.......... I Ju 10, 18, 30
Kjellman, F. H............. I In 11
Klackenberg, O. H......... I H 2, Ci 6, 7
Klackenberg, S. L........... I H 6
Kleberg, J. L. M............ I Ju 13
Kleen, E. W. E............. I U 6
af Klercker, E. B. T:son..... I Fi 12
Kling, E. H................ I Ju 51
af Klintberg, L............. I Jo 29
af Klintberg, R. H. F........ I K 21, H 14
Knudtzon, E. J............. I E 43
Knutsson-Hall, T. K........ I Fö 18
Knutsson, P. A.........I Ju 45, 46, S 33
von Koch, N. M............ I Ju 54
Kolbjörn, G. E............. IE 53
Kolk, R................... I Jo 27
Kollberg, G. N. (II)......... i K 1
Kollind, H. O.............. i ci 8
Kolm, C. R................ i K 2
Kolmodin, K. R............ I Fö 4
Konnander, B. A. V......... I E 22
Korkman, N. F............. I Jo 27
Kourtzman, E. P........... I Fö 25
Kragh, B.................. I Jo 14
Krantz, Å. A............... I K 22, H 6
Kristensson, Astrid M. (II).. . I Ju 35
Kristensson, A. Y. S......... I Ju 36
Kristensson, B.............. I Jo 14
Kristensson, F.............. I H 2
Kristersson, H.............. I Fi 17
Kromnow, E. Å............ I Ju 30
Kruse, O. S. N.............. IE 32
10
10
21
36
65
55
5
43
17
6
12
42
8
8
12
12
26
35
63
32
18
15
32
4
16
43
23
9
17
28
55
27
9
18
17
33
55
17
19
14
50
20
52
20
3
1
27
35
12
12
33
3
32
1
7
29
6
28
34
10
12
478
Personregister
Kugelberg, E. K. H......... IS 9
Kulander, H. E............. I K 2
Kull, B.................... I Fl 8
Kull, K.-E................. IS 3
Kullberg, O. G.............. I K 24
Kvarby, N. R.............. I K 27
Kvarnbäck, J. S............ I Jo 7
Kyling, F.................. IS 21
Kypengren, S............... I In 28
Källenius, S. I. R. (II)..... I Ju 40, In 1
Källquist, K. G. E.......... I E 33
Kämpe, Å................. IS 42
Kärrholm, M............... I Ju 66
Kärrlander, E. H. (II)....... IS 32
Köhler, N. G............... I Ju 8, 9, 27
Körlof, A. H. V.......... I Ju 33, K 7, 17
L
Lager, Brita............... I E 32
Lagerlöf, N. P.............. I Jo 7
Lagerqvist, G. A........... I E 40
Lagervall, A. G............. IS 18
Lahnhagen, R.............. I E 47
Lamm, A. U............... I E 55
Landahl, O. S. H........... I Jo 21
Landberg, Maj-Lis.......... IS 35
Landh, L. V................ I Ju 33
Landm, N.................. I In 5
Landström, K. Lillemor S. ... I In 8
Landström, S.-S. H......... I E 48, 53
Lane, S.................... I Jo 4, 24
Lang, S.................... I Ju 55
Langdal, H................. I Jo 8
Lange, N. G. (I)............ I U 7
Lannefjord, S. E. U......... I U 4, 6
Larnstedt, A. O. G,......... I Ju 63, In 7
Larson, E. G............... I E 12
Larson, S. E................ I Jo 14, H 6
Larsson, A. E.............. I Ju 11
Larsson, Bror, A. F......... I E 5
Larsson, C.-O............... I Fö 15
Larsson, E. (II)............ I Ju 35, K 13
Larsson, E. L............... I Jo 1
Larsson, E. Å.............. I S 1, In 20
Larsson, F................. I Jo 14
Larsson, F. G......... I Ju 11, K 9, E 55
Larsson, G................. I In 18
Larsson, G. K. V. (II)....... I In 19, 20
Larsson, H................. I E 32
Larsson, H. (II)............ I K 16, Jo 5
Larsson, H................. I In 12
Larsson, J. M. I. A.......... IS 23
Larsson, K. E. A........... I E 55
Larsson, K. S. S. (II)....... I K 30
Larsson, L.-G......... I Ju 66, E 6, 9, 43
Larsson, L. T. (I)........... I Jo 12
Larsson, M. Bergom ........ I E 53
Larsson, N. H. C............ I K 19
Larsson, R................. I Ju 1
Larsson, Sixten .... I Fö 12, I< 7, 10, E 30
Larsson, S. G............... IS 44
Larsson, S. O............... I Ju 18
Larsson, T. K. L...... I Ju 19, S 18, Fi 7
Larsson, U. O..............I- E 11, 25, 32
Larsson, Ulla ......... I Ju 18
Laudon, A................. I E 29
Laurell, G.................. I Jo 6
Laurell, K. F............... I Fl 23
Laurell, S. A............... I Ju 53, E 53
Laurltzen, B............... I E 32, 51
Lauritzen, F. K............. IS 18
Leden, I. E................ I E 55
Leffler, J.................. I Ju 22
Lehander, B. A............. I Fö 25
Leidvik, B. E............... I K 34
Leine, L. B. ............... I H 15
Lejbrant, K. T............. I Fö 6
Lekman, J. I............... I Ju 61
Lemmel, C. F. R............ I Fö 3
Lennbo, A. Å............... I Jo 17
Lennerfors, S............... I In 23
Leo, P. G.................. I Ju 40, 61
Leuf, N. B................. I H 6
Levander, S. G............. I In 18
Levihn, B.................. I E 10
Levin, H. S. (II)............I Ju 11, K 28
Levinson, Margit R......... I U 7
Lewander, T. E. M.......... I E 33
Lewin, S................... I H 4
Liander, N. H.............. I Ju 66, E 55
Lidbeck, P. I............... I Ci 13
Lidgard, C. S. H............ I Ju 4, U 8
Lidvall, S. J............... IE 32
Lif, A..................... I In 28
Lif, P. T................... I Jo 15
Lignell, K.................. I K 15
Lilja, E. A................. I E 4
Liljegren, Märta............ IS 33, In 10
Liljestrand, Å.............. IS 39
Lind af Hagebv, G. K. L. ... I E 50
Lind, E.................... IS 21
Lind, J. A. L............... I Ju 55
Lindahl, A. R. A............ IE 33
Lindahl, J. M............... I E 18, 49
Lindahl-Kiessling, K. M..... I E 25
Lindahl, K. O. R........... I Fi 24
Lindahl, L.-O. H............ I K 37
Lindahl, P. E. E. A......... I E 16, 43
Lindbeck, A................ I E 32
Lindberg, E. G............. I Ju 16
Lindberg, K. A............. I In 19
Lindberg, N. O..... I S 22, Fi 8, 29, Ci 8
Lindberg, S. G.............. I E 50
Lindberg, U. G............. IS 18
Lindberg, Å. A............. I Fö 26
Lindberger, L. . . . I Fi 17, 21, Jo 14, In 28
Lindberger, ö.............. I E 40
Lindbergson, K. A.......... I Ju 62, FI 2
Lindblad, A. G. V........... I U 4
Lindblad, B................ I E 41
Lindblad, I................. I K 16
Lindblad, R. A............. I K 23
Lindblad, S. J. H........... I Fi 11
Lindblom, P................ IE 54
Lindbo, L. P............... I K 28, E 33
Linde, A. T................ I Fi 3, In 22
479
Riksdagsberättelsen år 196i
Linde, P. G. A. G..... |
I Ju 13, Fi 16 |
Lindwall, K. Å.......... |
||
Lindegren, K. N. A. . . |
... I |
E 1, 4, Jo 24 |
Lindwall, U L. A........ |
I In 2 |
Lindell, B. G......... |
I Jo 6 |
Lingren, G. W........... |
I S 13 |
|
Lindell, I.A........... |
I Ju 56, 64 |
Linnér, Birgitta......... |
I E 10 |
|
Lindell, K. J.......... |
I In 19 |
Linnman, M. O. J........ |
I E 40, 43 |
|
Lindell, M............. |
I In 3 |
Linnman, N. H. T....... |
I E 22 |
|
Lindell, N............. |
I Ju 62 |
Lithner, K. O........... |
||
Lindelöw, Birgit M..... |
I E 33 |
Litzén, A. G............. |
||
Lindelöw, K.-G........ |
I E 18 |
Ljung, B.-O............. |
||
Lindén, H. G.......... |
I Jo 2, 14 |
Ljungberg, Blenda (I)____ |
I Ju 18 |
|
Linden, K. G.......... |
I Fö 3, 11 |
Ljungberg, E. G. L....... |
I S 18 |
|
Lindén, S............. |
I Fö 15 |
Ljungberger, T.......... |
I Ju 61 |
|
Lindenbaum, G. M..... |
I K 16, E 23 |
Ljunggren, F. T......... |
I E 48 |
|
Lindencrona, A........ |
I Fi 24 |
Ljunggren, L. R. H...... |
I Fö 15, 23 |
|
Lindencrona, F. V. K. |
I S 29 |
, In 6, 12, 24 |
Ljungh, J. E. H......... |
I K 32 |
Lindencrona, G........ |
I Ju 21, H 14 |
Ljungkvist, E........... |
I E 32 |
|
Linder. E. B.......... |
I E 33 |
Ljunglöf, S. G........... |
||
Linder, Harriet........ |
I H 9 |
Ljungman, K. S. B....... |
... I Ju 22, E 42 |
|
Linder, L. E. G........ |
I Fi 20 |
Ljungström, G. O........ |
I K 11, 38 |
|
Linderoth, K. A....... |
I E 32 |
Loftenius, K. A. V....... |
I Jo 26 |
|
Linderstam, B. A. Hj. .. |
I K 12 |
Loheman, A............. |
||
Lindgren, A. S. V...... |
I Ci 1 |
Lokrantz, L. A. O........ |
.. . I K 29, 31, 36 |
|
Lindgren, A. T........ Lindgren, G.-I......... |
I Fö 22 I Fö 26 |
Lothigius,C.-W.......... |
I Fö 20 |
|
Lindgren, E. F........ |
I H 3 |
Lund, B................ |
||
Lindgren-Fridell, Marita |
I E 32 |
Lund, G................ |
||
Lindgren, J. G......... |
I Fi 21 |
Lund, R................ |
||
Lindgren, S. R......... |
I Fi 29 |
Lundberg, A. S.......... |
I U 3 |
|
Lindgren, S. Å......... |
I S 7 |
Lundberg, B. I.......... |
||
Lindh, J. E........... |
I E 18 |
Lundberg, B. K. O....... |
I E 32 |
|
Lindh, T. B. E........ |
I S 18, K 8 |
Lundberg, E............ |
||
Lindh, Å. H........... |
I Ju 33 |
Lundberg, Kerstin....... |
I S 35 |
|
Lindholm, G.......... |
I Fi 1 |
Lundberg, K. A. O....... |
I Fö 13 |
|
Lindholm, M.......... |
I Fö 4 |
Lundberg, K. F. V. ... |
I H 8 |
|
Lindman, P........... |
I E 4 |
Lundberg, K. U. G. .. |
I Fö 21 |
|
Lindmark, A. L. G..... |
I Fi |
13, E 29, 30 |
Lundberg, N. R. W..... |
.. I Ju 7, Fö 2 |
Lindner, N. G......... |
I E 10 |
Lundberg, P. J. T........ |
I E 10, 33 |
|
Lindquist, B. R. L..... |
.... |
I E 44, 45 |
Lundberg, S. G. J....... |
Ju 42, U 3, H 7 |
Lindquist, G. D........ |
I E 20 |
Lundberg, Willy Maria ... |
I In 8 |
|
Lindquist, N. G........ |
I Fi 28 |
Lundblad, B. O. .. |
I Jo 18 |
|
Lindqvist, A.......... |
I S 21 |
Lunde, H............... |
||
Lindqvist, N. V........ |
I K 14 |
Lunde, Ingrid M......... |
I E 33 |
|
Lindqvist, O. O. G..... |
I H 6 |
Lundeberg, C. N. S........ |
I Ci 7 |
|
Lindqvist, R. H....... Lindqvist, R. L. A..... |
I K 7 I Fi 16, 17 |
Lundell, S. V. . I Ju 12, |
42, Fi 12, 17, In |
|
Lindqvist, S. O. K..... |
I K 28 |
Lundfeldt, K............. |
||
Lindroth, A. A........ |
I Jo 18 |
Lundgren, Ann-Margret . . |
I S 30 |
|
Lindroth, K. J. H...... |
____I |
Ju 63, In 19 |
Lundgren, G. E. H....... |
I E 43, 55 |
Lindskog, A........... |
IS 6 |
Lundgren, J. B........... |
.. I K 27, Ci 7 |
|
Lindskog, A. G........ |
I E 2 |
Lundgren, Karin M....... |
I S 32 |
|
Lindskog, C. P. F...... |
I S |
42, Jo 1, 14 |
Lundgren, N............. |
I E 32 |
Lindskog, G. U. B..... |
I S 24 |
Lundgren, P. G........... |
||
Lindskog, J. L......... |
I Jo 14, 21 |
Lundgren, Rolf........... |
I S 21 |
|
Lindstedt, A......... I Ju 24 |
Fi 19, In 23 |
Lundgren, R. A........... |
||
Lindstedt, A. Y........ |
I Fö 1 |
Lundgren, S. H. E........ |
I Ju 13 |
|
Lindstrand, E. L....... |
____I |
Ju 36, K 34 |
Lundin, B................ |
|
Lindström, Alice...... |
I S 32 |
Lundkvist, K. E. I........ |
I Ci 7 |
|
Lindström, A. H....... |
I Fi 13 |
Lundkvist, K. S. (II)...... |
I Ju 39, 56 |
|
Lindström, G.......... |
____ I Fi 7, In 10 |
Lundman, Ulla-Britta..... |
I E 32 |
|
Lindström, H. B. (II) .. |
I E 35 |
Lundquist, D............. |
I E 32 |
|
Lindström, I.......... |
I Jo 14 |
Lundquist, G. A. R........ |
I S 18 |
|
Lindström, Ulla G. (I). . |
I U 7, S 35 |
Lundquist, N. L.......... |
I E 32 |
|
Lindvall, H............ |
S 30, In 12 |
Lundqvist, C. M.......... |
I Ju 36 |
480
Personregister
Lundqvist, K. B.......... |
I E 10, 32 |
Lundqvist, N.-H.......... |
I E 55 |
Lundström, G. C. M...... |
I Fö 6 |
Lundström, H. O........ |
.. I U 7, H 6, 9 |
Lundström, Karin....... |
I E 38 |
Lundström, N. B. (I)---- |
I Ju 33, 64, K 3 |
Lundström, N. G. Å...... |
I In 17 |
Lundvall, B. G. G........ |
I Fö 5 |
Lundvik, C. U. V........ |
I Ju 16 |
Luthman, G. F.......... |
I E 32, 55 |
Lutteman, S. E.......... |
I E 51 |
Luning, K. G. T. G:son ... |
I E 43, 55 |
Lyberg, B............... |
I Fi 17 |
Lyberg, F............... |
|
Lycke, H............... |
I K 12 |
Lysell, E. G. S. L........ |
I E 6, 9 |
Lägnert, F. A........... |
I E 10, 32, 33 |
Lännergren, E. B. . . I Ju |
59, Fi 23, In 15 |
Löfberg, B. A. F. .. . I |
Fi 19, Ci 12, 13 |
Löfberg, J. H............ |
I S 10 |
Löfgren, N. S. J......... |
I Ju 22 |
Löfgren, Å. S............ |
I Ju 50 |
Löfkvist, H. E........... |
I E 32 |
Löfqvist, I.............. |
I Fi 8, H 7 |
Löfqvist, Thyra (II)..... |
I Jo 8 |
Löfroth, J. G. (II)....... |
I Ju 11 |
Lölstedt, G.............. |
I Ju 12 |
Löfstedt, T. E........... |
I Ju 3 |
Löfström, G............. |
I E 6 |
Lögdberg, B. Å. A....... |
I Ju 24 |
Lögdberg, K. S.......... |
I E 37 |
Löhr, A................. |
I In 19 |
Lönngren, D. R......... |
I S 39, 43, E 15 |
Lönnqvist, S. E. V....... |
I Fi 24 |
Lönnroth, N. E. M....... |
... I Ju 66, E 30 |
Lövegren, Marianne...... |
I Ju 17 |
Lövgren, E. T. C......... |
I E 10, 32 |
Löwbeer, H............. |
I E 53 |
Löwbeer, T.............. |
I H 8, 9 |
Löwdin, Inga........... |
I I< 27 |
Löwenadler, S........... |
I Fö 8 |
Löwenhielm, F. A........ |
I Fö 4 |
M |
|
Magnander, E. E. A...... |
... I Ju 58, U 1 |
Magnéli, P. A............ |
[ E 16, 43, 55 |
Magnusson, Alice H. C. .. |
I Fö 9 |
Magnusson, A. T. (II) . . . . |
I S 38 |
Magnusson, D. N........ |
... I S 32, E 32 |
Magnusson, E........... |
|
Magnusson, E. I........ |
I Ju 39 |
Magnusson, E. O. B. (II) |
I S 11 |
Magnusson, R. A. H..... |
I Jo 1 |
Magnusson, R. E........ |
I Ju It |
Magnusson, T. A. S..... |
I E 32 |
Maler, B. J............. |
1 E 32 |
Malm, E............... |
I S 29 |
Malm, K. S:son......... |
I E 32 |
Malmberg, O. E......... |
I In 2 |
Malmborg, R. H........ |
1 Ci 12 |
af Malmborg, N. M...... |
... I Fö 18, Ci 15 |
af Malmborg, R........I |
S 9, 13, 14, 29, 54 |
von Malmborg, B. F..... |
1 E 50 |
Malmgren, B. A............. I E 42
Malmgren, B. R............ I E 14
Malmgren, N. J. V.......... I In 20
Malmquist, S. G............ I Ju 17
Malmros, H................ I E 1
Malmström, P. F. Å......... I Ju 19
Malmström, S.............. • E 32
Mangård, N................ I K 4, 18
Mangård, Å................ I Fö 4
Mannerskantz, A. F......... I In 7, 20
Marcus, S.................. I Ju 39, Fö 21
Marcusson, T. M. I.......... I E 2
Markén, K.-E............. I E 2
Marklund, K. L............. I H 6
Marklund, O. S. A.......... I E 33
Markman, Kiddi C.......... I Ju 8
Marknäs, N. S. Y........... IS 18
Marnell, K. G.............. I Ju 16, Ci 7
Martenius, Å. B. A.......... I Fi 26
Martinsson, B. N. O. (II) .... I Ju 41, 43
Mattson, Lisa (I)........... I K 16
Mattson, O. R.............. IS 25
Mattsson, R. N. G.......... IS 21, E 46
Mattsson, S. F. I. H......... I Ju 17
Medin, K. FI............... I Jo 14
Mehr, H. L.............I Ju 51, In 12, 20
Meidner, R. A.............. I Fi 17
Meijer, H. A. B............. I E 32
Mejegård, O. S. W.......... I Jo 26
Melander, E. A. M..........I E 10, 32, 33
Melander, L. G. S........... I E 55
Melin, B. J. G.............. I E 32
Melin, O. A................ I Ci 6, 7
Mellqvist, S. A. (II). I Fö 5, K 16, In 11, 25
Michanek, E. N............. I U 7, S 16
Miehanek, G. D............. IS 15
Mileikowsky, C............. I E 55
Moberg, C. E. R............ I Ju 13, Jo 8
Moberg, S. T. . . I Ju 66, E 3, 9, 29, 30,
40, 43, 55
Mogård, E. P. B............ I Ju 23
Molander, H................ I E 4
Molde, F. B................ I Ju 49
Molin, B. A................ I E 30
Molin, O. B. E.............. I E 32
Molin, R................... IS 21
Moll, O. G................. I E 32
Mollstedt, S. R. B........... I Ju 24
Montan, K. J. A............ IS 30
Montelius, J.-C. O. A...... I Ci 13, E 53
Montelius, S. C. J........... I Fö 20
Montell, J. E. O.. I S 13, K 22, 23; II In 1
Morath, B. A............... I K 28
Morén, O. A................ I E 21
Morting, I. R. M............ I K H
Mossberger, E. G. V. (I)...... I Jo 12
de la Motte, A.............. I E 10
Mueller, J. P............... • E 32
Munck af Rosenschöld, J. R.. . I E 32
Mundebo, K. A. I.......IS 21, E 10, 32
Murray, G. R. O............ I E 8
Muntzing, A................ I Ju 66
Myhrman, G. C............. I Ju 63
481
Riksdagsberättelsen år 196i
Myrsten, J. L......... |
|
Månsson, H.......... |
|
Månsson, K. G........ |
|
Månsson, N. C........ |
|
Månsson, N. K. I..... |
..... I E 32 |
Mårdell, Birgit........ |
..... I S 29 |
Mårdh, G. A.......... |
I S 18, K 10, Fi 25 |
Mårtensson, I.......... |
|
Möller, T.............. |
|
Möller, Y. A. (I)....... |
..... I Ju 18 |
Mörtstedt, S.-É........ |
..... I E 10, 32 |
N |
|
Naeslund, J. S........ |
I S 32, E 10, 32, 33 |
Natt och Dag, Å. S. . . . |
|
Nelander, E. M. (II) . . . |
..... I Ju 35 |
Nellborn, S. O......... |
|
Nergelius, E. S........ |
|
Netzén, K. G.......... |
I S 45, Jo 4, 14 |
Neumuller, J. F. C..... |
|
Neymark, Marit....... |
|
Neymark, N. G. E..... |
..... I E 32, 47 |
Nial, S. H............. |
|
Nicklasson, Stina A. R. |
..... I E 10 |
Nilsson, E. R.......... |
|
Nilsson, Alde E........ |
|
Nilsson, B. A. O....... |
|
Nilsson, C. E.......... |
|
Nilsson, E............. |
|
Nilsson, Elna C. V..... |
|
Nilsson, E. Hj. (I) .. I |
Fi 3, Jo 9, 24, In 1 |
Nilsson, G. E. (II)..... |
|
Nilsson, G. V.......... |
|
Nilsson, H............ |
|
Nilsson, J. H.......... |
|
Nilsson, J.-I. N. (II) . .. |
..... I E 57, In 15 |
Nilsson, J. M......... |
|
Nilsson, J. O. (II)..... |
..... I Jo 8 |
Nilsson, J. V. É..... |
..... I E 10, 32 |
Nilsson, K. A......... |
|
Nilsson, K. G.......... |
|
Nilsson, K. Y. T....... |
..... I Ju 37 |
Nilsson, L. G.......... |
|
Nilsson. Margret....... |
|
Nilsson, Marta........ |
|
Nilsson, N. E......... |
|
Nilsson, N. Y. (I)...... |
I In 6 |
Nilsson, O........... |
|
Nilsson, P.-O. V....... |
|
Nilsson, Sven A........ |
I E 56 |
Nilsson, S.-E. S........ |
I Ju 6, Fi 24, 26 |
Nilsson, T. R.......... |
|
Nilstein, A. H........ |
I S 16, 17. Fi 17 |
Nissen, L. S. Veronika . |
---- IS 31 |
Norberg, D........... |
|
Norberg, R. E......... |
.. I E 35, 58, 59 |
Nordberg, A. E........ |
|
Nordell, E. H...... |
|
Nordenskiöld, E. O. E. . |
I In 10 |
Nordenskjöld, D....... |
|
Nordenson, J. W. (I) ... |
I U 7 |
Nordenson, U. K........ |
Nordenstam, B. A........... I Jo 26
Nordfors, G. M............. i s 23
Nordhemmer, M. M. E....... I E 33
Nordholm, O. G............ I S 44
Nordin, Anna Greta......... I E 10, 33
Nordin, G. E............... I E 32, 53
Nordlander, M. I. C.-H. ... I Ju 42, In 25
Nordlund, S. F......... I S 23, In 19, 20
Nordmark, H. A.......... I Ju 62, E 42
Nordqvist, Birgit M......... I E 33
Nordqvist, H. V. H......... I Ju 2, S 11
Nordqvist, S............... I K 18
Nordström, C. G............ I Ju 31, K 3
Nordström, K. A............ I Fö 21
Nordström, T............... I Ju 24
Nordvall, K. E............. I E 12
Norén, A. B................ I E 55
Norén, L. G................ I S 5, 10
Norén, Ulla................ I E 10, 33
Norgren, C. A.............. i Fi 1
Norinder, Y. H. T........... I E 32
Norlin, P. A................ i K 30
Norman, H. T.............. I E 33
Norrbom, N. C.-E........... I K 27
Norrgren, U................ I Jo 8
Norrman, Å. S.............. I Fö 7, 16
Nyberg, J. O. (II).......... I Ju 35
Nydahl, F.................. IE 55
Nygren, G. I............... I S 5, 10, 18
Nygren, J. B............... IE 40
Nyhage, H. B.............. I S 16
Nyholm, K.-G.............. I E 52, 55
Nykvist, G. N.............. IE 18
Nylén, J. A. S.............. i Fi 7
Nyman, E. O............... I Ju 2, 34
Nyman, K. G............... I Fö 19
Nyman, Linnea............ IS 35
Nyquist, F................. I Ju 40, 60
Nystedt, S. H.............. I Fö 15
Nyström, E. A. R........... I Jo 11
Nyström, E. P. S........... I Fö 8
Nyström, H................ I Jo 8
Nyström, J. L.............. i Ci 4
Nyström, P. I.............. I S 36
Näsliolm, B................ I Fi 8, Ci 9
Näslund, H. M. E........... I In 1, H 2
Näslund, P. J............... i Jo 5
Näslund, Y.............. I U 1, H 7, 12
Näsström, E. E. (I)......... I E 4, 13
O
Odelberg, A. A............. i s 16
O delberg, C. V. W.......... I E 40, 43
Odén, C. Å................. I K 22, 24
Odhner, C.-E. T. I Ju 42, U 7, K 1, Jo 14
Odhnoff, E. W.............. I Fi 7
Ogner, S. V................ I Fö 10
Ohlin, B. (II).............. I In 10
Ohlson, B. O............... I E 32
Ohlsson, C. E............... I E 15
Ohlsson, N. L.............. i E 46
Ohlsson, O. E. M. (I)........ I Ju 11
Ohlsson, Y................. I Jo 22
482
Personregister
Olderin, G. O.......
Qlerud, E. H.......
Olhammar, G. F. N.
Olhans, A.........
Olivecrona, K. H. K.
Olofgörs, G.........
Olofsson, G.........
Olrog, O. Chr.......
Olsgren, L.........
Olson, G..........
Olson, O. Hjalmar .
Olsson, O. L.......
Olsson, B
I E 32
____ I S 22
I Fi 9
X Gi 7
____ I Ju 6
____ I In 28
I S 29
I E 6, 43
____ I Ju 35
_____ I Ju 24
_____ I E 3, 29
..... I In 21
..... I Jo 25
Olssonj B. K............... I S 30, E 57
Olsson, B. O................ I E 49
Olsson, C. I................ I Ju 16
Olsson, E. A. J............. I Jo 21
Olsson, E. \V. (I)........... I I*1 6
Olsson, Gertrud........... IS 19
Olsson, Gunnel (II)......... I E 38, In 10
Olsson, H.-0............... I H 9
Olsson, Hj................. I Ju 66
Olsson, K.-A. T............. I U 2
Olsson, K. E. Esbjörn....... I E 30
Olsson, K. G...............I Ju 15, In 19
Olsson, K. H............ I Fi 21, Jo 8, 14
Olsson, K. J................ I In 12
Olsson, O. E................ I In 8
Olsson, O. G. A............ I E 14
Olsson, R. I................ I K 21
Olsson, S. G................ I E 27
Olsson, S. O. B....... I S 22, Fi 3, In 8
Orava, O. A................ I E 56
Oredsson, B. B. L........... I In 19
Oredsson, H. E............. I Gi 3
Oredsson, P. T. G........... I H 5
Oredsson, S. M. I U 3, Fö 5, S 1, Fi 6, 26,
E 9, 43
Ormegard, C. O............. I E 13
Orring, J. A................. I E 10, 53
Oscarsson, S................ I Fi 17, Jo 9
Österman, E. G. E.......... IS 11, 18
Osvald, K. H. (I)........... I Jo 10, 13
Osvald, O. K............... I S 29, 47
von Otter, S. F. I Ju 13, 53, Fi 13, E 18
Ottervik, N. G. G........... I E 45
Ottosson, J.-O.............. I E 43
Ovegård, L. O.............. I Jo 27
Palm, R. A................. I Fi
Palm, T............... I Fö 4, 13, K 32
Palme, S. O. J. (I).......... I E 11, 25, 32
Palmér, E. G. L............ I E 10, 32
Palmqvist, P. O. A.......... I E, 18
Palmstierna, N.-F........... I Fö
Parenius, M. P.............. IS 13
Park, C. E................. I Jo 14
Paul, K.-G-................ I E 43
Paulsson, Å. B............. I Fö 1, 7, 23
Pehrson, C. G.............. I S 9, 10
Pehrson, G. T.............. I Ju 1
Pehrson, H................. I Ju 53, Fi
Pehrsson, W. P............. I Ju 6, 23, 27
Pellijeff, F. H. A............ I K 34, 39
Perenius, E................ IS 29
Pergament, M.............. I E 23
Perla, G................... I H 4
Perlmann, H. P............. I E 32, 33
Pernelid, W. Å. E........... I Fi 13
Pers, A. Y................. I Ju 30
Perslow, G. A.............. I Fö 20
Persson-Blevgvad, Britt-Mari. I Ju 18
Persson, B. E............... I Fö 20
Persson, C. J. G..... In 19, 18, 19, 20, 24
Persson, E. Yngve...... I E 25, Jo 9, 14
Persson, E. V............... I E 32
Persson, F. J. H. (I)........ I U 5
Persson I. .......•••••••••• IE 35
Persson’, J. L.......I Ju 55, K 9, Jo 6, 19
Persson, K.-E.............. I In 21
Persson, K. O. (II).......... I Jo 24
Persson, N........... I Fi 10, In 12, 20
Persson, R. V. (I)........... 4 E 1
Persson, S.................. I S 19, K 28
Persson, S.................. I Jo 23
Persson, S. B............... I S 5, 19
Persson, S. B. W............ IK 16
Persson, S. G. F. (II) .... I Jo 14, 21, 27
Persson, T. I............... IS 24
Persson Y. ................ IS 29
Peterson, L. E..... IS 16, Fi 10, 17, E 11
Petersson, G. Å. B. (I)...... I Ju 63
Petersson, L. S............. I Fi 3
Petersson, O. H. E.......... I In 10
Petersson, S. G. W.......... I Jo 20
Petrén, B. A. S............. I Ju 51
Petrén, B. E. G............. I Ju 4, 7, 41
Petrén, G. O. E............. I H 14
Petri, B.................... I Ju 66
Petri, C. A. H.............. IS 38
Petri, G. I.................. I E 15
Petri, F. A................. I K 22
Petrini, K. H............... I In 26
Pettersson, A. G. (I)........ I Ju 65, S 4
Pettersson, A. P............ I E 7
Pettersson, E. G. A......... I Ju 49
Pettersson, G. (I)......... I E 35, Jo 12
Pettersson, G. A............ I E 19
Pettersson, H. (I)........... I S 29
Pettersson, N. L............ I Fi 21
Pettersson, Th.............. I In 16
Pihlgren, K. Å. M........... I Ju 42
Pilo, C.-W................. I H 8
Pineus, K.................. I Ju 21
Pleijel, Å. V. C............. I E 29
Pocell, K.................. 1 Ju 5
Poppius, H. D........ I S 1, E 15, 22, 42
Prawitz, G. H.............. I Ju 11
Przybyszewski Westrup, Z. S.
Puke, C. G. M.............. I Fö 2
Pålsson, P. O............... I Ju I6> E 1
483
Riksdagsberättelsen år 196i
Quennerstedt, Ella-Brita |
---- I E |
10 |
Quensel, C.-E.......... |
32 |
|
Quensel, N. J. E....... |
49 |
|
R |
||
Rabenius, S. G........ |
5 |
|
Radhe, S. A........... |
19 |
|
Rahm, A. H. B........ |
I S 28, 40, 41, |
46 |
Rainer, A. O.......... |
52 |
|
Ramfalk, C. W........ |
17 |
|
Ramstén, N............ |
7 |
|
Rankloo, G. H. J...... |
I E 10, |
32 |
Rapaport, E............ |
20 |
|
Reenstierna, U. A. M. . |
---- I Fi |
17 |
Regen, G.............. |
34 |
|
Regnéll, C. G. (II)...... |
39 |
|
Rehn, L. G........ |
10 |
|
Rehnberg, K. B........ |
I S 35, H 8, In |
10 |
Reichard, P. A...... |
16 |
|
Reiland, L. A. G. ... |
4 |
|
Reini, S. Å. O........ |
2 |
Rembe, R.................. i E 51
Renberg, H. V.............. I Fö 15
Renborg, U................ I Jo 14
Rengby, S. F. N............ I Ju 15
Renlund, R. G. I K 10, Fi 8, E 48, In 27
Renström-Ingenäs, N. H. Lena
(H)..................... I Ju 22
Renström, K.-E............ I Fi 6
Resarc, A. C. R....... I Fö 1, 5, 9, 11, 23
Resare, B. C. M....... I S 1, Fi 11, Jo 21
Reuterswärd, E. A. P...... J Ju 41, 43, 61,
Fi 15, 16, 17
Reuterswärd, G. F. P........ i e 17
Rexed, B. A. I Ju 66, Fö 21, S 10, 36, 46,
E 14, 15, 16, 24, 43, 55
......... I K 28
......... I E 28
..... I K 21, 22, 29, 33
I E 49
I K 8
I Ci 7
Rhedin, C. W. E
Ribbing, E. M........
Rickard, A. B. O......
Riesenfeld, E. H......
Rietz-ödeen, Ann Mari
Rigbäck, B. G
Rilton, Anna-Stina......... i e 10
Rimmerfors, A. E. (II)...... I U 7, S 16
Rimås, K. S. E. (II)......... I Jo g
Ringborg, C. J.............. I Fö 11
Ringius, G................. I Ju 16
Ringstedt, N. A. E.......... I H 13
Ringström, K. G............ I Fi 7, H 10
Rinman, O. A. F............ I Ju 16
Risberg, S. A............. I S 20, E 9, 19
Rodhe, Birgit K............ I E 10
Rodhe, G.................. I E 48
Rodhe, K.................. I Fi 7
Rodhe, S................... I E 18
Roempke, S. O............. I S 10, E 6
Romanus, H. A. R.......... I Ju 23
Romanus, N. S. R.......... I E 46
Romberg, N. W. A.......... i Ci 4
Romson, R........... I Ju 11, K 7, In 7
Ronge, H. E............... I Ju 55
Roos, G.................... x Fi 13
Roos, G. E................. i h 6
Ros, A. K. E.............. I Fi 27, In 13
Rosander, G................ f e 33
Rosén, Göta............... I S 21, 25
Rosén, J.-E. A.............. I Fi 17
Rosén, N. G. K. G...... I Ju 66, E 32, 53
Rosenblad, F. G............ I E 32
Rosenblad, U. S. I Fö 3, 8, 10, 19, E 34
Rosenquist, B. F..... I Ju 24, K 34, Fi 19
Rosenqvist, K. Å. T......... I Jo 1
Roth, N. E................. I In 2
Royen, S. N. H............. I s 19
Rudberg, E. G..............I Fi 23, E 3
Rudbcrg, H................ I Jo 11
Rudhe, R. S................ I Fi 8, E 53
Rudholm, S. J. G........... i ju 3
Rudstedt, K. G............. I Ju 16
Rudvall, G................. 1 e 10
Ruin, O. K................. 1 E 25
Rundberg, J................ I In 19
Rundquist, S. E............ I Fö 22
Rundström, T. E........... I K 22
Rune, Ch. L............... I Ju 21, K 12
Runesten, S.-O. J........... j g 17
Runfors, G. H.............. I In 12, 24
Ruuth, L. G................ 1 ci 1
Rydback, A. V. L. IS 1, 5, 10, 20, 32, E 9,19,
Ci 5
Rydbeck, O................ jk 16
Rydberg, H. A. L........... I K 3, 24
Ryde, E. T. W............. JK 16
Rydén, J. E................ ie 3
Rydin, B. C. K. A.......... I Ju 12
Rylander, A. O. E.......... I Ju 4, K 13
Rylander, C. G............. 1 s 18
Ryman, S.-H. G. I Ju 30, 48, In 21, Ci 15
Rynell, J. O. S............. 1 Fi 9
Råberger, E. N............. [ e 34
Råby, G................... is 2
Rådberg, J. T.............. IK 21
Råde, P. J. L............... I E 10, 32
Rådkvist, R. E. G.......... I K 22
Rånby, B. G............... I E 32, 56
Rödén, J. O. G............. I Jo 10
Rönnmark, L. C. A.......... I E 12, 30
Rönquist, P.-E............. I E 25, 31
Rörs, A. J. I.............. I Jo 18, Ci 10
S
Sagnert, S. E............... I Fi 1, 10
Sahlin, B. I............... I Jo 11, H 2
Sahlin, B. S................ f k 18
Sahlin, S................... I U 8, Jo 18
Salomonson, C. S. R......... I Ci 11
Sambergs, Å............... I Jo 14
Samuelson, K. G............ 1 Ci 13
Samuelsson, G. Y........ I Ju 9, S 26, 33
Samuelsson, Ingrid H. M..... I K 16
Samuelsson, K. O........... I Fi 17
Sandberg, A. B............. I E 48, Ci 4
Sandberg, A. G............. I K 25
Sandberg, E. A............. I Ju 26
484
Personregister
Sandberg, E. O............. I E
Sandberg, G................ IS
Sandberg, H. A. S........... IS
Sandberg, J. P.............. I E
Sandberg, N. E............. I E
Sandblom, J. P............. I E
Sandegren, E. O. E.......... I Ju
Sandehult, Inga............ IS
Sandelin, H................ I Ju
Sandell, E.................. I E
Sandell, G. E............... I Ju
Sandell, Viola (II).......... IS
Sandels, Stina K............ IS
Sander, N. E............... I E
Sander, T. A. O............. I Ju
Sandgren, C. L............. I E 32,
Sandgren, P................ I K
Sandhammar, E. T.......... I E
Sandler, R. J. (I)............ I Ju
Sandler, E................. I K
Sandlund, M.-B............. I E
Sandström, B. G. T......... I Ju
Sandström, C. O............ I Fi 12,
Sandström, C.-O. H......... I E
Sandström, J. O............ I E
Sanell, P. Å................ I Fi
Schildt, E. E:son........... I Fö
Schill, L. G................. I E
Schirén, G. U......... I Ju 37, K 9, Jo
Schmidt, C. S:son (I)........ I K 39, Fi
Schmidt, F................. I Ju
Schmidt, T................. I E
Schmiterlöw, C. G........... I Jo
Schoster, P. S. G. L......... I E
Schultz, J. H. S............. I E
Schunnesson, P. H.......... I Jo
Schvl-Sekund, Gertrud S..... IS
Schärman, O............... IS
Schött, L. E. (I)..... I K 37, Jo 27, In
Sederblad, B. F:son......... I K
Segerstedt, T............... I E 3, 31,
Segerstedt
Segerström, Ingrid.......... IS
Segrell, T.................. I In
Sehlin, H.................. I K 27, Jo
Sehlstedt, O. A............. I Ju 3, Fö
Selander, H. E. B........... I E
Sellin, F. I................. I Fö
Selling, C. G. A............. I E
Sellman, S. P. H............ I E
Senning, C. O............... I H
Serenander, E. F. B......... I Ju
von Seth, T. G. A. (II) . . I K 17, 30, Jo
Setterberg, T............... I E
Settergren, E. H............ I Ju
Settergren, Gitte........... I Ju
Settergren, G. C. A.......... I H
Severin, E. J......... I K 36, Fi 9, In
Sidcnbladh, K. J. E......... I Ju
Sidenvall, J. G.............. I K
Siegbahn, K. M. B.......... I E
Silén, L. K. P.............. I E
Silén, S. F. P............... I E
Sillverberg, K. J. A......... I Fö 3
Simberg, S................. I Jo 22
Simonsson, H. L............ I H 3, 7
Simonsson, N. V............ I Fö 4, 25
Simonsson, P. M. O. O...... I K 33
Siöalth, G. B............... I Jo 4
Sjunnesson, N. S........... IS 18
Sjöberg, A. B. G. J......... I E 32
Sjöberg, E. A.............. I K 1, Fi 22
Sjöberg, E. K. T........ I E 10, 18, 32, 33
Sjöberg, O. T. E. V......... I E 53
Sjöblom, N................ I E 32
Sjöborg, N. E.............. I Jo 14
Sjögren, Britta............. IS 35
Sjögren, N. T.............. IS 9
Sjögren, O. S............... I E 46
Sjöholm, S. J. E............ I Ju 6, 24
Sjölin, N. A................ I Jo 3
Sjönander, B. J. I Fi 22, E 11, 30, 43, 45, 54
Sjönell, I Marianne......... I Ci 1
Sjöstedt, C.-E.............. I E 4, 10
Sjöstrand, N. G. F.......... I H 15
Sjöstrand, O. T............. I E 36
Sjöström, Å.-B............. I S 36, E 28
Sjövall, Elisabet (II)........ I S 16, 25
Sjövall, K................. I Jo 20
Skantz, Anna-Greta (II)..... IS 29
Skarin, E. Å............... I Jo 22
Skarp, N. Å................ I I< 22
Skawonius, S. E............ I Ju 22
Skeppstedt, S. H........... I Fö 10, 14
Skiöld, L. O. R............. I K 28, Fi 14
Skogh, S. A................ I Ci 11
Skoglund, B. H............. I Fi 10
Skoglund, O. A............ I Fi 25
Skoog, T. G................ IS 10
Sköld, E. T................ I Fi 4, Jo 9
Sköld, L................... I Ju 3
Sköld, L. G............... I E 43, Ci 7
Sköld, N. G................ I Fö 5
Sköld, P. I................. I Jo 21
Sköldin, P. A. (II).......... I Jo 5, In 12
Slettengren, K. A. \V........ I E 33
Smedler, J. -E. G........... I Fö 15
Smith, A. Å............... I E 44, 45
Snellman, U. FI............. I U 2
Sohlman, R. V. A. R:son .... I Fi 7, E 44
Sommar, C. O.............. I K 35
Sparrman, B. L............ I K 14
Sporzén, T................. I Ci 1
Staaf, K. G................ I E 33
Stat, K.-R................. I E 10
Stangenberg, E. G.......... I Ju 35
Stangenberg, Harriet S. T. . . I Ju 35
Stark, H.-O................ I In 2, 10
Starrsjö, S. J. V............ I E 33
Staxäng, E. V. (II) ......... I In 12, 24
Steen, E. V................ I Jo 15
Steen, G. A................ I H 12
Steen, J................... I In 12, 24
Stefanson, R. S. S. (I) . I E 57, H 10, In 1
Stenberg, N................ IS 21
Stenberg, N. G............. I Fi 29
32
42
36
54
10
54
8
21
6
15
13
33
15
10
11
33
17
33
3
36
25
35
28
33
55
24
21
15
6
29
12
24
7
32
48
17
15
44
22
23
44
15
21
1
4
12
6
20
39
2
9
16
6
10
36
17
4
8
31
21
55
52
18
485
Riksdagsberättelsen år 196i
Steneborn, H. A. I Ju 61, S 16, Fi 7, 15, In 2 |
Svahn, H. L......... |
...... I Ju 57 |
||
Stenfors, B. I. L. . |
......... IS |
1 |
Svahn, Iba.......... |
...... I Ju 17 |
Stenholm, Britta . |
......... I E |
53 |
Svanberg, S.-E....... |
...... I K 14, 30 |
Stening, F. B. ... |
......... I Fi 10, |
28 |
Svanström, B. E. G. .. |
...... I Ju 8, In 11 |
Stenius, J.-E. E. . |
......... I Fi 10, H |
14 |
Svanström, K. J. H. (I)..... I Ju 56 |
|
Stenkula, C. G. .. |
......... IS |
31 |
Svartholm, N. F. V. .. |
...... I E 30 |
Stenquist, E. G. .. |
......... I E |
33 |
Svedberg, A. L. (I) ... |
...... I Jo 8 |
Stensson, J.-T. ... |
......... I Fi 9, H |
11 |
Svedberg, E. D. (I) ... |
...... I Ju 19, 35 |
Sterky, H. K. A. . |
......... I E |
41 |
Svedberg, J.......... |
...... IS 1 |
Sterne, G. E. V. .. |
......... I S 21, In |
20 |
Svengren, G.-O....... |
...... I K 9 |
Stemer, E. G. E. . |
......... I Ju 22 |
Sveningsson, N. R. (I) |
...... I Ju 56 |
|
Sterner, R. M. E. . |
......... IS |
36 |
Svennegård, C. J..... |
...... IS 8 |
Stemer, R. Y. M. |
......... I In |
19 |
Svennilson, S. I...... |
...... I Ju 66, E 3 |
Sterner, S. F. R. . |
......... I Ju 29 |
Svenson, S. G........ |
I S 16, Fi 24, In 17 |
|
Sternerup, E. H. . |
......... I E 10, |
32 |
Svensson, B.......... |
...... I In 24 |
Sterzel, F. A. C. .. |
......... I K 13, |
37 |
Svensson, B. Å. G. ... |
...... I In 8 |
Stetler, E. F..... |
......... I E 10, |
32 |
Svensson, E.......... |
...... I In 28 |
Stiernstedt, L. J. T |
........ I Jo |
13 |
Svensson, E. (II)..... |
...... I In 22 |
Stiernstedt, L. V. J |
(II) .... I Jo |
24 |
Svensson, G. L. (II) .. |
..... I Ju 35, In 21 |
Stjemquist, N. Nilsson- . I Ju 3, 30, Ci |
13 |
Svensson, K. H....... |
...... I K 37 |
|
Stjernquist, P. Nilsson- ..... I E |
54 |
Svensson, K. 0. Börje |
...... I E 33 |
|
Stoltz, A. W...... |
......... I K 3, |
20 |
Svensson, N. A....... |
...... I Jo 8, 14 |
Storgårds, T...... |
......... I Jo |
22 |
Svensson, N. E....... |
...... I Fö 2 |
Storm, C. 0....... |
......... I E |
32 |
Svensson, 0.......... |
...... I Jo 6 |
Strand, A. W. (I) .. |
......... I Ju 65, S |
44 |
Svensson, P. G. A. (II) |
...... I Fö 4, Ci 3 |
Strand, Margit ... . |
......... I E |
10 |
Svensson, P. T....... |
...... I Fö 2 |
Strand, S.-E...... |
......... IF. |
56 |
Svensson, S. E....... |
...... I Ju 54 |
Strandberg, Margit |
......... IS |
27 |
Svensson, S. G....... |
...... I In 17, 27 |
Strandlund, K. B. . |
......... IS |
18 |
Svensson, S. R....... |
...... I Fi 17 |
Stroh, 0.......... |
......... I U |
7 |
Svensson, S. V....... |
...... I Fi 18 |
Sträng, G. G. E. (I) |
......... I U |
7 |
Svensson, W. (II) .... |
...... I Jo 14 |
Sträng, Ingrid .... |
......... I H |
13 |
Sveri, K. O.......... |
.. I Ju 18, 36, S 24 |
Ström, E. R...... |
......... I Ci |
14 |
Sverne, J. E......... |
...... I E 6 |
Ström, G. O. F. . . . |
...... I S 10, E 16, |
24 |
Sverne, T. E......... |
...... I S 31 |
Ström, I.......... |
......... IS |
21 |
Svärd, N. G. (I)...... |
...... I Fö 4 |
Ström, J.......... |
......... IS |
28 |
Swanstein, S. N. S. . . . |
. . I Fö 4, Fi 3, In 9 |
Ström, K. F...... |
......... I Ci 6 |
7 |
Swarén, Ulla......... |
...... IS 29 |
Ström, Turid ..... |
......... IS |
21 |
Swarting, S. E. V. ... |
..... I Ju 62, Fi 22 |
Strömberg, A. E. .. |
......... I K |
12 |
Swartling, A. E. V. ... |
...... I Ci 1 |
Strömberg, S. J. M. |
......... I Fi 2, |
26 |
Swartling, P. F....... |
...... I Jo 22 |
Strömholm, S..... |
......... I Ju 28 |
Swedberg, B. G. R. ... |
...... I E 18, 34 |
|
Sturkell, C.-E..... |
......... IS |
31 |
Swedborg, E. H....... |
...... I Jo 14 |
Ståhl, I. 0. L..... |
......... I Fi 7, E |
25 |
Swedenborg, J. E..... |
...... I E 13 |
Ståhl, M. D. E. (II) I Fö 5, In 11, 19, |
25 |
Swedlund, G. R....... |
...... I Fi 13, H 1 |
|
Ståhlberg, E. Å. .. |
......... I Ci 3, |
15 |
von Sydow, C.-O...... |
...... I E 43 |
Ståhle, C. I....... |
......... I Ju 49, E |
49 |
von Sydow, E........ |
...... I H 6 |
Stålnaeke, E. 0. .. |
......... I E |
57 |
von Sydow, E. G. ... |
...... I Ju 15 |
Sundberg, E. D. .. . |
......... I Fi |
10 |
von Sydow, G........ |
...... I Fi 14, H 6 |
Sundberg, F...... |
......... I E |
55 |
Sylwan, Å. H:son..... |
...... I In 11, 12 |
Sundberg, T. H. .. . |
......... I In |
1 |
Synnergren, S. G. E. .. |
...... I Fö 15 |
Sundberg, U...... |
......... I Jo |
14 |
Säfström, S. 0........ |
...... I Fi 8, 22 |
Sundelin, G. V. (I) |
........ I Fö 8, Ci 3 |
Säkk, K............. |
...... I Jo 8 |
|
Sundelius, 0. R. S. |
......... I K 28, In |
12 |
Sännås, B. R. I K 7, Fi 3, In 11, 12, In 28 |
|
Sundh, P. A...... |
......... I In |
9 |
Särlvik, N. G. B...... |
____ I E 32, Ci 6, 7 |
Sundin, S. E. (I) .. |
......... I Fi 17, Jo 9 |
Särndal, B. R. G...... |
...... I Ci 9 |
|
Sundin, S. S...... |
......... I E |
10 |
Sävhagen, Ruth I..... |
...... I E 33, 56 |
Sundmark, B. W. . |
......... I S 30, |
37 |
Söderberg, G......... |
I Fö 8, Ci 11. 12, 13 |
Sundquist, A. H. T. |
A:son ... I Jo |
16 |
Söderberg, H. 0. E. ... |
...... I K 22 |
Sundquist, A. Å. . . |
......... I H |
13 |
Söderberg, J.......... |
...... I Ju 9 |
Sundström, B..... |
......... I I< |
17 |
Söderberg, K......... |
...... I Jo 14 |
Sundström, 0..... |
......... I Ju 26 |
Söderberg, S. T. R. (I) |
...... I H 10 |
|
Sunesson, A. L. ... |
......... I Fi |
3 |
Söderkvist, S......... |
...... I E 38 |
Sunner, S. A...... |
......... I E |
55 |
Söderling, B......... |
...... I S 35 |
486
Personregister
Söderlund, S. Y............ I E 23
Söderlundh, S.............. I E 15
Söderquist, M.............. I In 12
Söderqvist, B. O. A.....I S 18, 19, 22, Ci 4
Söderström, O. A. V......... I K 15
Sönnerlind, A. S...... I E 28, 33, Ci 4, 12
Sörenson, S................ I K 14
Sörlin, T. (I)............... I Fi 10
T
Talls, E. Å. E:son.......... . K 28
Tammelin, N. E. ........... I E 18
Tammelin, P. A. V. I Ju 16, 35, H 3, Ci 7
Tapper, K.-H.............. IS 21
Tedin, K. O................ I Jo 26
Tegen, M.................. I E 42
Tegström, A. R............. I E 26
Tell, Anna Greta........... I Ci 8
Tengelin, S................. I Ju 9
Tengroth, K.-E............. I Fi 6, Ci 4
Tengwall, J. O............. IS 28
Teorell, E. T. A............. I E 14
Terner, N. J................ I E 6
Ternström, O. A............ I U 3, H 11
Terstad, I. G. A............ I E 34
Tham, C. G. W............. I E 40
Tham, G. S................ I Fö 22
Thapper, G. F. (II) .... I Fö 5, In 18, 20
Thedin, N.................. I Fi 19
Thelander, N. E............ I Ju 58
Thilert, C. R.....I S 16, K 30, Fi 22, H 8,
In 10, Ci 12
Tholin, B.................. IS 21
Thomé, K. E. G............ I Jo 22
Thomson, A. N............. I E 22
Thorburn, B................ I In 12
Thorburn, T. W............ I E 32, In 1
Thordeman, B. J. N......... I E 39
Thore, J. S................ I Ju 21, K 12
Thorell, K. A. B.......... 1 Ju 31, K 34
Thorell, K. R............... I E 10
Thorell, Rune.............. I E 26
Thorén, I. K. A............. I E 10, 32
Thornstedt, H. G........... I Ju 14
Thorselius, U. T...... I Jo 2, 8, 26, Ci 4
Thorsell, Y. N............. I Fi 6
Thorson, G. A.............. I K 28
Thorson, T. A. R........... I Fi 13
Throne-Holst, H............ I Fi 7
Thulin, C. I................ I K 2
Thulin, G. Å. L........... I In 19, II In 1
Thulin, N. G. M............ I Fi 13
Thulin, S. G................ I In 6
Thulin, Y.................. I E 10
Thunholm, L.-E.......... I U 7, Fi 7, 24
Thunmark, S. G............ I Jo 6, 10
Thurén, G. C. O............ I Ju 16
Thuresson, E. O............ I H 5, 8
Thyberg, Stina............. I E 32
Thyreen, E................. I Ju 11
Thyresson, G............... I Ju 29, 39
Tiby, K. I..... I Ju 35, S 34, In 19, Ci 1
Tidefclt, J. S............... I Fi 21
Tilländer, T................
Tillinger, L.-E.............
Tilly, N. U. S...............
Tingström, A. L............
Tiselius, A.................
Tjernberg, K. V. H..........
Tobé, E. I. (II)............
Topelius, G. Z..............
Torbrink, Tekla J. L. (II) ....
Torell, A. S................
Torén, L. E. H:son.........
Tormod, G. R..............
Tornberg, B. E.............
Tornberg, E. A. G...........
Tornborg, C. G. F........... I
Torsslow, S................
Tottie, A. V. R............. I
Tottie,, M..................
Tranell, E. O. B............
Trapp, A. A. L.............
Traung, Brita..............
Troell, L...................I
af Trolle, U................ I
Tryggveson, F..............
Träff, S. O.................
Trägårdh, K. S. R..........
Tufvasson, K. E............
Tunhammar, E. W..........
Turesson, B (II) I K 27, E 35,
Tuuri, O. 0:son............
Tynelius, E. G. A...........
Tynelius, S. G. A...........
Tågmark, A................
Tånneryd, S. A. S...........
Tännérus, L. A.............
Törnblom, N. F.............
Törngren, C. E. G:son.......
Törnqvist, G...............
U
Uddén, Ruth..............
Uddman, P,................
Uggla, C. A.......... I Ju 8, 9
Uggla, K.-L...............
Uhlin, K.-E.......... I S 2,
Uhlin, N. L................
Ulfsparre, S................
Ullstad, B. E...............
Ullsten, O..................
Ulne, J. O.................
Ulvenäs, K.-I...............
Ulveson, H. N. I............
Ulvfot, B. H...............
Unsgaard, H...............
Upmark, E. G. J............
Urwitz, S. A................
Uvnäs, B..................
V
Vahlberg, G. E.............
Vahlquist, B. C.............
Vallgårda, H...............
Vallin, S. A................
I Ju 11
I Ju 65
I Fö 2
I E 21, 58
I Ju 66
I In 15
I K 7, In 6
I E 2, 6, 43
I E 1
I K 21
I Fi 24
I E 33
I Fi 7
I K 20
H 5, In 12
I E 51
K 5, Jo 15
I S 28
I S 16
I S 10
I Ju 16
Fö 21, E 24
Ju 9, H 13
I Jo 26
I K 18
I H 7
I K 12
I H 8
Jo 21, In 28
I Jo 15
I S 10
I K 18
I S 25
I K 2
I Fö 8
I E 6, 43
I Fi 6
I In 1
I E 10
I S 21
, 22, 49, Jo 26
I Ci 5
Fi 11, E 17
I E 51, 55
I Ju 66
I E 33
I K 27
I E 32, Ci 4
I H 10
I Ju 55
I Fi 29
I E 51
I K 2
I Fö 21
I E 24
I K 17, Fi 3
I S 10
I E 10
I Jo 6
487
Riksdagsberättelsen år 196 b
Varenius, B. G. O........... I Fö 4, 26
Vasseur, E. J. E............ I Jo 6
ter Vehn, K. B............. I K 30
Vestin, F. E. Margareta..... I E 32
Vestlund, A. G............. I In 16
Vilhelmsson, E. E........... IS 44
Villner, S. V................ I In 18
Vinberg, E. T.............. I K 13
Vinde, P................... I In 19
Vinell, K. T................ I U 3
Vinge, Margit S. C.......... I E 4
Vinterbäck, Å.............. I E 55
Virdebrant, B. C.-E......... I E 32
Virdesten, S. G............. I Fö 6
Virgin, Ebba E. S........... I E 33
Virgin, F.-I. C.............. I Ju 39
Virgin, G. I. (I)............ I Fö 5
Vogel, L. W................ I Ju 41
Voss, B. G. P............... I K 20
Vretblad, E. G.............. I E 10
Vrethammar, K. H. ... I S 14, K 16, E 32
Vänngård, T. I............. I E 55
Västhagen, N. E. B......... I Fi 17
W
Wadén, I. P. J............. I Ju 30
Wadenholm, B. B. T........ I Fö 20
Wadenstein, L. H........... IS 18
Waesterberg, L. B........... I In 19
Wahlberg, A............... I Ju 12
Wahlberg, C.-G............. I Fö 1
Wahlbäck, J. M......... I Ju 34, In 22
Wahlfisk, K.-O............. I Jo 14
Wahlund, S. G. W. (II)...... I Ju 3
Wahlström, K. Gunvor...... I E 53
Wahrby, H. O..............I E 10, 32, 33
Walberg, S. S.......... I Ju 61, Fi 5, 20
Waldenström, J. G........ I Ju 66, S 20
Walin, A. G.......... I Ju 19, 26, Jo 4
Wallberg, K. H. S..... I E 25, 32, 40, 55
Wallberg, Ursula..... I K 16, Fi 19, Jo 14
Wallén, A. O. A............ I In 3
Wallén, G. B............... I Fö 1, 4
Wallenberg, I. O............ I Ju 50, 59
Wallenqvist, O. A........... I Fö 16
Wallentheim, Annie E. E. (I). I Ju 18, S 15
Waller, E. A............... I K 21
Waller, S. M................ I E 18
Wallerius, O................ I E 32
Wallin, B.................. I Fö 1
Wallin, Eivor.............. I Ju 19
Wallin, N. L............... I E 42
Wallin, P. A............... I Jo 29
Wallmark, L. J............. I Ju 61
Wallner, B................. I E 23, 42
Wallner, H........... I Ju 11, Fi 13, Jo 9
Wandrell, T................ I E 10
Wannerberg, N. G.......... I In 9
Wannfors, E. G............. I Ju 11
Ward, K. K. B............. I E 46
Warholm, M. Birgit......... I Fi 26
Waril, E................... I E 7, 32
Wase, K................... IS 29
Wedberg, A. E. O..... |
I |
E |
32 |
|||
Wedén, S. M. (II)..... |
. I Ju |
65 |
i, Fö 4 |
|||
Wedin, N. A......... |
I |
In |
19 |
|||
Wedin, N. J.......... |
I |
s |
21 |
|||
Wedler, R............ |
I |
s |
7 |
|||
Weibull, G........... |
I |
Jo |
26 |
|||
Weidstam, A......... |
I |
Ju |
31 |
|||
Weimar, Å........... |
I |
K |
30 |
|||
Welamson, L. T...... |
I |
Ju |
32 |
|||
Welander, E. O....... |
I |
E |
10, |
32 |
||
Welin, G............. |
I |
In |
12 |
|||
Welinder, P. E. C. . . I |
K |
1, |
39, Fi |
7, |
ii, |
17 |
Wendin, S. E. W...... |
I |
In |
16 |
|||
Wennberg, H......... |
I |
Ju |
9 |
|||
Wennergren, C. B. O. . |
I |
Ju |
7 |
|||
Wennerhorn, K. O L . |
. I K |
2, |
11, |
38 |
||
Wennerling, A........ |
I |
H |
12 |
|||
Wennersten, P. G..... |
I |
H |
6 |
|||
Wennmark, J. T. D. . . |
I |
Jo |
5 |
|||
WTennström, K. G..... |
I E 15, |
16, |
55 |
|||
Wentz, N. O......... |
. I S |
26. |
, E |
25 |
||
Wergens, B. G........ |
I |
K |
32 |
|||
Wernberg, N. A. G. ... |
I |
E |
11 |
|||
Werner, E........... |
I |
H |
8 |
|||
Werner, G........... |
I |
S |
26 |
|||
Werner, I. H. G...... |
I |
Ci |
10 |
|||
Werner, K. A. G. . .. |
I |
S |
10 |
|||
Werner, U. C. L...... |
I Fö 5 |
!, Ci 9 |
||||
Wernlund, Brita K. .. . |
. I E |
1, |
32, |
53 |
||
Wernlund, S. A....... |
I |
Fi |
26 |
|||
Wernstedt, L. G. L:son |
I |
Fö |
8 |
|||
Wersén, D........... |
I |
Ju |
32 |
|||
Wessman, O. L. S..... |
I |
S |
23 |
|||
Wester, S............ |
I |
s |
34 |
|||
Westeriind, C. O...... |
I |
H |
12 |
|||
Westerlind, E. A...... |
I |
K |
14, Fi |
19, |
E |
56 |
Westeriind, N. P...... |
I |
Ju |
6 |
|||
Westerlund, E. B..... |
I |
E |
10 |
|||
Westerlund, G........ |
I |
E |
32 |
|||
Westerståhl, H. J..... |
I |
Ju |
3 |
|||
Westin, G. E. N...... |
I E 2 |
, 6 |
||||
Westin, J. O......... |
I Ju |
5, |
In |
27 |
||
■Westin, N. O......... |
I |
S |
23 |
|||
Westling, O. J........ |
I |
S |
7 |
|||
Westman, E. G....... |
I Ju |
11, |
33 |
|||
Westman, J. G....... |
I |
E |
48 |
|||
Westöö, C. J. R....... |
I |
E |
10, |
32 |
||
Wetterberg, S. A. ö. . . |
I |
Ju |
14 |
|||
Wetterblad, R. I. T:son |
. I |
I< 36, |
Ci |
4, |
13 |
|
Wettergren, L. J. B. .. |
I |
Fi |
21 |
|||
Wetterhall, H. C. B. . . |
I . |
Ju 11, |
Jo |
9, |
14 |
|
Wetterhall, S. C. E. .. . |
I |
K |
27 |
|||
Wetterström, Karin H. |
(ii) |
I |
E |
57 |
||
Wiberg, N. L......... |
I |
In |
8 |
|||
Wickbom, T. A....... |
I |
E |
10, |
32 |
||
Wickman, H. K...... |
I H |
6, |
Ci |
13 |
||
Wickström, B. G....... |
I |
E |
32 |
|||
Widding, N. Å. W..... |
I |
E |
11 |
|||
Widegren, B. G........ |
I |
Jo |
12 |
|||
Widell, C. G........... |
I |
Jo |
8 |
|||
Widén, K. A. I........ |
I |
Jo |
19 |
|||
Widmark, G. F. S...... |
I |
In |
12 |
|||
Widmark, P. S. V...... |
I |
In |
14 |
488
Personregister
Widstam, T, O. . *.......... I Fi 13
Wieslander, I. L............ I E 18
Wieslander-Kristensen, Anna. X U 7
Wieslander, M.............. I Jo 14
Wifstrand, S. A............. I E 49
Wigert, AGA............. I Fi 15
Wigren, B. G............... I E 35
Wihlborg, H. H............. I Ju 25, S 36
Wiik, B. E................. I Fö 16
Wijkman, E. G. B. I Fö 9, K 33, Fi 13, In
11
Wijnbladh, C. M. E......... I Ju 1, 38
Wikberg, E................ I E 10
iVikland, L. E:son.......... I E 52
Wiklander, B. V............ I Fö 10
Wiklund, H. O. E........... I Ju 35
Wiklund, O. W. . I Ju 33, Fi 10, In 7, 20
Wiklund, S. A. D. (II)...... I Ju 18, 63
Wiklund, T................ IS 21
Wikman, L. Å.............. I Jo 15
Wikner, A. Å............... I Ju 44
Wikström, C............... I Jo 5
Wikström, H. J............. I Jo 7, 18, 21
WTikström, K. J............. I K 12
Wikström, S. R............. I Fi 21
Wilandh, Katarina.......... IS 35
Wildeman, N. C. E........ I E 32, Ci 6, 7
Wilhelmson, J. F........... I Jo 7
Wilhelmson, L. E........... I E 18
Wilhelmsson, A. Börje...... I E 25
Wilhelmsson, A. E.......... I Ju 6
Wilhelmsson, F. U.......... I In 19
Wilhelmsson, J. R.......... I In 19
Willart, N. B............... I Fi 29
von Willebrand, B. M....... I K 35
Wiman, Anna.............. I E 53
Wiman, O.................. II In 1
Winéus, B. G............... I Ci 8
Winnermark, A. E.......... I Fi 13
Winroth, C. E. E........... I Jo 21
Winther, O. W. G........... IS 15
Wirdenius, H. O............ I E 32
Wistrand, A. W. H.......... I Ci 3, 15
Witting, N.-O.............. I E 2
Wittrock, C.-H. V. T........ I E 33
Wivstad, O. I.............. I H *5
Wixell, N.................. I Jo 1
Wollin, C. I. Hj. E.......... I U 4
Woxén, R........ I E 13, 29, 55, Jo 22
Wrangmark, S. B........... I H 9
Wretlind, A............ IS 40, 42, E 1
Wretmark, G. E............ IS 18
Wrigstad, P................ I Ju 3
WulfI, K. E................ I S 20, E 19
Wåhlstrand, R. A........... I E 45
Wångstedt, K. J. E......... I In 16
Wärenstam, T. G.......... I In 20
Wärneryd, K.-E............ I E 10, 23
Wärnfeldt, A. O............ I E 32
Wärnsund, S. E............. I Fö 16
Wästberg, H. S. O.......... I In 19
Y
Ytterbrink, I............... I Ju 50
z
Zachrison, S. J. G....... I K 9, Jo 13, 14
Zachrisson, B.............. I E 31
Zander, Å. G. V............ I H 6
Zetterberg, B. I............. IS 28
Zetterberg, K. Å. H. (II) .... I E 18
Zetterlund, S. H............ I E 10
Zetterström, H............. I Fi 20
Zetterström-Lagerwall,
Ingegerd M............... IS 19, 32
Zommarin, H............... I E 38
von Zweigbergk, Å. C..... I Ju 8, 22, 49,
H 4
Å
Åberg, B................... I Fö 21
Åberg, C.-J................ I Fi 17
Åberg, E. V. R............. I E 18
Åberg, L.-G................ I Jo 21
Åberg, S. T................ I U 6
Åberg, Y.................. IS 17
Åbj örnsson, C. V............ I Fi 29
Ågren, K. G................ I E 14
Åhberg, B. E. B............ I Ju 8
Åhgren-Lange, Ulla H. A. . .. I E 54, 56
Åhlén, K.................. I E 4
Åhmansson, C. E........... I Ju 21
Åhnebrink, J............... I E 33
Åhslund, B. A. A........... I Fi 3
Åhström, G. O.............. I Fi 16
Åhström, N. Å. A..... I Ju 42, Fi 23, 29
Åkerberg, E................ I Jo 14
Åkerblad, B. I.............. I S 30, E 28
Åkerhielm, H. G............ I E 34
Åkerlind, P. W............. I K 19
Åkerlind, Ulla.............. I E 43
Åkerlund, Mimmi........... IS 34
Åkerman, F. M............. I Ju 26, S 21
Åkerman, R. O. R.......... I Fö 26, Fi 3
Åkesson, N. O.............. I Ju 7
Ålsåter, Inga M............. I Ci 6, 7
Ålund, J. E................ I Fö 20
Åman, O. V................ I U 7, K 16
Åmark, C. E.. I Ju 16, S 11, 18, 19, E 28
Åqvist, E. G............... I Jo 6
Åqvist, N. E. M............ I Fi 17
Åsberg, L. E............... IS 15
Åselius, K. Hj.............. I K 1
Åstrand, B. H........ I Fi 7, 24, Jo 14
Åstrand, P. O.............. I E 32
Åstrand, S................. • E 32
Åström, A. M.............. • ^ 7
Åström, C. S............... I Fö 5
Åström, L.-Å. E...... I Ju 51, S 16, E 11
Ä
Älmeby, H. V. B........... I Fö 13
489
Riksdagsberättelsen År 196 i
0
Öberg, B. A................ I Fi 16
Öberg, G. H................ I E 10
öbrink, J. H............... I K 12
ödeen, S. A. E......... I K 8, E 40, 43
Ödmann, J. C. J. W......... IS 3
Ögersten, S................ IS 42
öhman, F. G. H........... I K 4
Öhman, G. B. IS 14, E 1, 4, 5, 7, 32, 53
57, Ci 4
öhman, L.-O............... I E 10, 32
Öhm, J. B.................I K 15, 22, 34
Öhrström, A............... I Jo 12
Öhrström, K. L.. . I K 14, 16, 30, Fi 22
öjborn, L. E......... I Ju 11, Jo 9, 14
öman, S. J................. IK 30
Önnesjö, K. E. A........... I Ju 42, H 8
örtenholm, T............... I E 33
Östberg, P. J............... I K 30
östensson, M............... IS 34
Öster, M. N................ I K 1
österberg, D. V............. I E 13
Österberg, L............... I E 32
östergren, A. B..... I Fi 17, E 25, Ci 6, 7
östling, Berit.............. IS 32
östlund, H................. IS 21
Östlund, J. O............... I Ci 6
östlundh, H.-E............. I E 10, 32, 33
östman, F. O.............. I Fi 17
490
Sakregister
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
^centrala krisorgan
A
Ackumulerad inkomst: skatteut
redn.
ang.................... I Fi: 12
Administratio rättskipning: Se Förvaltningsdomstolskommittén
Administrativa frihetsberövanden .. I Ju: 2
Affärslidsutredningen............ I In: 21
Af/ärsverksutredningen: riktlinjerna
för pris- och taxepolitik....... I Fi: 22
Aftonsångsritual. Se Kyrkan.
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande I S: 10
—utredn. rör. administrationen av I In: 5
Aktiebolagslagstiftning........... I Ju: 27
Aktiefondsutredningen........... I Fi: 26
Allmänna val. Se Valutredning.
Antikvarieutredningen........... I E: 39
Apelviken: framtida användningen
av kustsanatoriet............. I In: 6
Apotekspersonal. Se Farmaceututbildningskommiltén.
Pension.
Arbetslöshetsförsäkringsutredning:
1960 års..................... I In: 2
Arbetsmarknadsutredningen...... I In: 10
Arbetspsykologiutredning: 1962 års I E: 47
Arbetstagare: rätten till arbetstagares
uppfinningar.............. I Ju: 23
Arbetsterapeututredning: 1960 års . I E: 28
Arbetstid: 1959 års undersökning av
arbetstidsförkortningens verkningar
...................... I S: 17
— 1963 års arbetstidskommitté . . IS: 44
Arkiv: landstingens arkivutredning I In 26
Arrendelagsutredningen.......... I Jo: 12
Associering. Se Etableringsutrcdningen,
Nordiskt samarbete och
Romfördraget.
Atomenergi: kommitté för förberedande
av svenskt deltagande i
den tredje internationella konferensen
rörande atomenergins
fredliga utnyttjande.......... I H: 15
Avtalsberedning: civildepartementets
......................... I Ci 15
B
Barn utom äktenskap: Se Faderskap
till barn utom äktenskap.
Barnanslaltsutredningen......... IS: 15
Baslinjeutredningen: baslinjerna för
territorialvattnets beräkning utmed
den svenska kusten....... I U: 8
Befälsstatsdelegation: 1960 års .... I Fö: 14
Befästningar. Se Försvaret.
Bemanningsutredning: 1957 års ... I K: 12
Beredskapsplanläggning.......... I In: 9
Besvärssakkunniga.............. I Ju: 7
Bibelkommitté: 1963 års......... I E: 49
Biljörarutredningen............. I K: 28
Bilskrotningsutredningen......... I K: 23
Biltrafik. Se Trafik.
Blind- och dövskolevåsendet: utbildningsmål
och organisation..... I E: 38
Blindvårdsutredning: 1960 års---- I E: 26
Bokföring: översyn av bokföringslagen
....................... I Ju: 50
Se även Byggnadsstyrelsen.
Bostadsbyggnadsutredningen...... I In: 8
Bostadsförbättringsutredningen---- I In: 17
Bostadst örmedlingsutredning: 1962
års......................... I In: 23
Bostadspolitiska kommittén....... I In: 28
Bostadsrättskommittén ........... I Ju: 40
Brott och behandling av brottslingar:
— svenska representanter hos
Förenta Nationerna och Europa- .
rådet i frågor om ............. I Ju: 10
— kommitté för förberedande av
Förenta Nationernas kongress i
Stockholm år 1965 ang. förhindrande
av.................... I Ju: 51
Brottsregistreringen.............. I Ju: 15
Butikstängningslagstiftningen..... I In: 21
Byggnadsbesparingsutredningen ... I K: 9
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stock
-
holms stad rör................ I K: 10
Byggnadsstyrelsen: organisationen
av bokföringsarbetet m. m..... I K: 25
Byggnadsutredning: 1951 års..... I K: 7
Båttrafiken i Stockholms skärgård . I K: 11,
38
C
Cen trala rehabiliterings utredn ingen
0CRB)...................... IS: 18
491
Riksdagsberättelsen år 196b
Centrala verk: personalutbildnings -
nämnden .................... I Ci: 6
Chalmers provningsanstalt........ I H: 3
Chalmerska byggnadskommittén ... I E: 12
Chalmers tekniska högskola. Se Naturvetenskapliga
samordningskommittén
i Göteborg.
Civila statsförvaltningens personal -
nämnd ...................... I Ci: il
Civildepartementets avtalsberedning. I Ci: 15
Civildepartementets organisationsbe
redning.
..................... I Ci: 13
Civilförsvaret: utredn. rör. krigsmaktens
och civilförsvarets fortsatta
utveckling.............. 1 Fö: 5
D
Departementsutredningen......... I Ju: 58
Djur för vetenskapliga försök..... IS: 3
Djurskyddsutredningen.......... I Ju: 1
Dom. Se Verkställighet av utländsk
dom.
Domstolskommitlén.............. I Ju: 35
Donationshemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman
m. m. vid de allm. läroverken . . I E: 17
Dubbelbeskattningssakkunniga .... I Fi: 5
Dövskolor. Se Blind- och dövskoleväsendet.
E
Ecklesiastika löneboställen. Se Kyrkan.
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete; jfr även Associering.
El-lagstiftningsutredningen....... |
I |
IC: |
19 |
Emåutredningen................ |
I |
Jo: |
10 |
Epileptikerutredningen: 1957 års . . |
I |
S: |
14 |
Etableringsutredningen........... |
I |
Ju: |
42 |
Europarådet: förutsättningarna för |
anslutning till konventionen om
persontrafik mellan Europarå
-
dets medlemsstater......... |
. . I |
In: |
4 |
Exekutionsavgift: utredn. om .. . |
I |
In: |
14 |
Expropriationsmål............ |
I |
Ju: |
5 |
Expropriationsutredningen..... |
I |
Ju: |
33 |
F
Fackskoleutredningen............ |
I |
E: |
10 |
Faderskap till barn utom äktenskap |
I |
Ju: |
60 |
Famil jeberedningen............. |
I |
S: |
35 |
Familjer ättskommittén........... |
I |
Ju: |
19 |
Farmaceututbildningskommittén . . . |
I |
E: |
15 |
Fastigheter: 1963 års utredning rör. |
få |
||
underhållet av statliga fastighe- |
|||
ter.......................... |
I |
Fi: |
25 |
Fastighetsbildningskommitté: 1954 |
|||
års......................... |
I |
Ju: |
11 |
Fastighetstaxeringssakkunniga .... I Fi: 4
Fastighetstaxeringsutredning: 1961
års......................... I Fi: 18
Filosofiska fakulteterna, Kommittén
för nya utbildningsvägar vid de.
Se Universiteten.
Firmautredningen............... I Ju: 8
Fiske: försvarets fiskeskyddsutred
ning.
....................... I Fö: 2
— utredn. ang. översyn av de stat
liga
insatserna i fråga om fritidsfisket
....................... I Jo: 29
— utredn. om avgiftsfri fiskerätt
för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker.............. I Jo: 16
Fiskeristyrelsen: organisation av
dess laboratorieverksamhet .... I Jo: 18
Flagga. Se Rikets vapen och
flagga.
Flygmaterielutredningen......... I K: 32
Flygnavigatörer. Se Försvaret.
Flygträningsutredningen......... I Fö: 25
Flygutredning: 1959 års.......... I K: 15
Folkbokföring. Se Utlandssvenskars
folkbokföring.
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig............ I Ju: 20
Forskarutredning: 1963 års....... I E: 56
Forskningsberedningen........... I Ju: 66
Frescatikommittén.............. I E: 40
Fri rättegång. Se Rättegångshjälp.
Frihetsberövanden. Se Administrativa
frihetsberövanden.
Frikyrkolokalsutredningen........ I In: 22
Fritidsutredning: 1962 års....... I K: 27
Fylleristraffutredningen......... I Ju: 63
Fångvård: anstalternas förseende
med personal................ I Ju: 25
■—fångvårdens byggnadskommitté. I Ju: 16
Fältflygare. Se Försvaret.
Fältförsöksutredning: 1962 års ... . I Jo: 20
Fältstationer. Se Marinbiologiska
fältstationer.
Färdskrivareutredningen......... I K: 24
Förenta Nationerna. Se Brott och behandling
av brottslingar.
Företagareförcningsutredning: 1962
års......................... I H: 10
Författningsutredningen.......... I Ju: 3
Förlagsinteckningskommitté: 1959
års......................... I Ju: 24
Förorening av vatten. Se Vattenvårdskommittén.
Försumliga försörjare: åtgärder mot IS: 8
Försäkringsskattekommitté: 1963 års I Fi: 28
Försvaret: 1959 års besparingsutred
-
ning........................ I Fö: 13
— fiskeskyddsutredning........ I Fö: 2
— flygträningsutredningen ..... I Fö: 25
— fältflygares och flygnavigatörers
anställningsförhållanden....... I Fö: 6
— försvarets fastighetsförvalt
ningsutredning.
.............. I Fö: 20
492
Sakregister
Försvaret: 1960 års försvarsledningsutrednlng.
.................. I Fö:
— 1962 års försvarssjukvårdsut
redning.
.................... I Fö:
— intendenturförvaltningsdelega
tionen.
..................... I Fö:
— krigsavlöningsberedningen .... I Ci:
— krigsmaktens lärlingsutredning I Fö:
— lärarutredning.............. I Fö:
— militärstraffsakkunniga....... I Ju:
— personaldelegation........... I Fö:
— tjänsteställningsutredningen . . I Fö:
— 1954 års utredn. betr. vissa personalkårer
inom.............. I Fö:
— utredn. rör. arbetsuppgifter
m. m. för försvarets radioanstalt I Fö:
— utredn. rör. behovet av militärt
utbildad personal vid överståthållarämbetet
och länsstyrelserna I Fö:
— utredn. rör. krigsmaktens och
civilförsvarets fortsatta utveck
-
ling ......................... I Fö:
— utredn. rör. inrättande av ett
intendenturförvaltningsverk ... I Fö:
— utredn. rör. redovisning av försvarets
befästningar.......... I Fö:
Se även Kartor, Kommandoexpeditionsutredningen,
Militära myn
-
digheter, Militärmusik, Värnpliktsutredning.
Försvarsförvaltningssakkunniga:
1956 års..................... I Fö:
FÖrsoarsmedicinsk forskning...... I E:
Försöksdjursutredning: 1960 års . . IS:
Förvaltningsdomstolskommittén ... I Ju:
Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rått. Se Besvärssakkunniga.
G
Godsbefordran.................. I Ju:
Godtrosförvärv.................. I Ju:
Grannelagskoncession............ I Ju:
Gruvrättsutredningen............ I Ju:
Gruvskogsutredningen............ I Jo:
Grängesberg-Oxelösund, Trafikaktiebolaget.
Se Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag.
Gränsälvskommittén: finsk-svenska I Ju:
Gymnasieutredningen............ I E:
Göteborg. Se Läkarutbildning och
Radio- och televisionshus i Göteborg.
Göteborgs- och Bohus län: indelningsfrågor
....................... I In:
Göteborgs humanistiska fakultet. Se
Universiteten.
Göteborgs stad. Se Landsting.
Göteborgs universitet: utrustnings
kommitté.
................... I E:
H
Handelsagentur. Se Kommission,
handelsagentur och handelsresande.
Handelskamrarna: det statliga stödet
till de svenska handelskamrarna
i utlandet.............. I H: 11
Handelsresande. Se kommission,
handelsagentur och handelsresande.
Handikappade: organisationen av
högstadieundervisningen för rö
-
relsehindrade elever........... I S: 37
Se även Blind- och dövskoleväsendet,
Blindvårdsutredning, Centrala rehabiliteringsutredningen.
Hembiträdeslagstiftning.......... IS: 33
Husdjursförådling.............. I Jo: 25
Hushållningssällskap. Se Fältförsöksutredning.
Hyreslagstiftningssakkunniga..... I Ju: 54
Hästutredning: 1963 års......... I Jo: 27
Högskolor: Chalmers provningsanstalts
framtida ställning och verksamhet
...................... I H: 3
Se även Universiteten.
Hörselskadade. Se Blind- och dövskoleväsendet.
I
Identitetshandlingar. Se Europarå -
det.
Illojal konkurrens............... I Ju: 9
ILO. Se Europarådet.
Immissionssakkunniga.......... I Ju: 55
Inkomstbeskattning. Se Lönebeskattningsutredningen.
Intendenturförvaltningsdelegationen I Fö: 7
Intendenturförvaltningsutredning:
1960 års..................... I Fö: 16
Internationell godsbefordran. Se
Godsbefordran.
Internationella bislåndsfrågor..... I U: 7
J
Jaktutredning: 1949 års.......... I Jo: 5
JO-utredning: 1963 års.......... I Ju: 56
Jordabalksutredningen........... I Ju: 6
Jordbruksutredning: 1960 års..... I Jo: 14
Jordlagsutredning: 1958 års...... I Jo: 9
Järnvägar: Sakkunniga för granskning
av järnvägsstyrelsens beräkningar
rör. ersättningen till statens
järnvägar för driften av trafiksvaga
järnvägslinjer m. m. . . I K: 39
K
Kanal: kanaltrafikutredningen ... I K: 21
— Säffle kanalutredning........ I K: 29
Kanslihusets personalvärdsberedning I Ci: 12
Kanslistutbildning. Se Centrala verk.
4
21
7
8
24
18
39
3
23
1
22
26
5
16
17
9
24
3
41
31
28
55
62
11
37
32
12
14
493
Riksdagsberättelsen år 196b
Karolinska sjukhuset: |
L |
||||||
— kommissionen för förhandlingar |
|||||||
rör. karolinska sjukhusets utbyg- |
Landstingen: Göteborgs stads sam- |
||||||
gande ....................... |
I |
S: |
1 |
gående med Göteborgs och Bohus |
|||
— kommittén för karolinska sjuk- |
läns landsting................ |
I |
In: |
24 |
|||
husets fortsatta utbyggande . . . |
I |
S: |
9 |
— landstingens arkivutredning . . |
I |
In: |
26 |
— utrustningskommitté för..... |
I |
S: |
12 |
— organisation och verksamhets- |
|||
Kartor: utredn. om försvarets kart- |
former...................... |
I |
In: |
6 |
|||
försörjning................... |
I |
Jo: |
3 |
Lantbrukshögskolan. Se Fältförsöks- |
|||
Klientelundersökning rör. ungdoms- |
utredning. |
||||||
brottslingar: 1956 års.......... |
I |
Ju: |
17 |
Livsmedelskontroll. Se Nordiskt sam- |
|||
Klinikutredning: 1963 års........ |
I |
S: |
45 |
arbete. |
|||
Kommandoexpeditions utredn ingen . |
I |
Fö: |
11 |
Livsmedelsstadgekommittén....... |
I |
S: |
42 |
Kommission, handelsagentur och |
L. K. A. B. Se Loussavaara-Kii- |
||||||
handelsresande: sakkunniga rör. |
runavaara aktiebolag. |
||||||
lagstiftning om............... |
I |
Ju: |
46 |
Lokaliseringsutredningen rör. statlig |
|||
Kommunala demokratien: arbets- |
verksamhet................... |
I |
Fi: |
3 |
|||
grupp för överläggningar om ... |
I |
In: |
20 |
Se även Näringslivet. |
|||
Kommunalrättskommittén........ |
I |
In: |
7 |
Lots- och fyrväsendet: vissa löne- |
|||
Kommunindelning. Se Göteborgs och |
och arbetstidsfrågor.......... |
I |
Ci: |
10 |
|||
Bohus län, Malmöhus län, Stock- |
Lotsorganisationsutredningen..... |
I |
K: |
33 |
|||
holms län. |
Luftfartsutredning: 1963 års...... |
I |
K: |
30 |
|||
Koncentralionsutredningen....... |
I |
Fi: |
21 |
Lund. Se Medicinsk undervisning i |
|||
Koncernbidrag. Se Ackumulerad in- |
Lund och Malmö samt Universi- |
||||||
komst. |
teten. |
||||||
Konsertbyråutredningen.......... |
I |
E: |
42 |
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebo- |
|||
Konstfackskolan................ |
I |
E: |
5 |
lag: samarbete med Trafikaktie- |
|||
Konsumentupplysningskommitté: |
bolaget Grängesberg-Oxelösund . |
I |
Fi: |
14 |
|||
1963 års..................... |
I |
H: |
13 |
Läkare: Se Nordiskt samarbete. |
|||
Konsumentupplysningsutredningen |
I |
H: |
12 |
Läkarförhandlingsdelegationen .... |
I |
Ci: |
5 |
Konsumtionskreditutredningen .... |
I |
Fi: |
19 |
Läkarutbildning: |
|||
Konventionen om persontrafik mel- |
— kommission för förhandlingar |
||||||
lan Europarådets medlemsstater . |
I |
In: |
4 |
om högre utbildning i Umeå . . . |
I |
E: |
9 |
Kreditinstitututredningen......... |
I |
Fi: |
24 |
—- kommission för förhandlingar |
|||
Krigsavlöningsbcredningen....... |
I |
Ci: |
8 |
om högre utbildning i Göteborg |
I |
E: |
19 |
Krigsmaktens lärlingsutredning . . . |
I |
Fö: |
24 |
Läkemedelsförsörjningsutredningen. |
I |
S: |
43 |
Kriminalvård. Se Brott och behand- |
Läkemedelskommitté. Se Nordiskt |
||||||
ling av brottslingar, Eftervårdsut- |
samarbete. |
||||||
redning, Fångvård. |
Länsförvallningsutredningen...... |
I |
In: |
11 |
|||
Kriminologi. Se Brott och behandling |
Länsindelningsutredningen....... |
I |
In: |
25 |
|||
av brottslingar. |
Länsstyrelserna: behovet av militärt |
||||||
Kronhjortsutredningen: 1961 års . . |
I |
Jo: |
17 |
utbildad personal............. |
I |
Fö: |
26 |
Kroppssjukvårdens statsbidragsul- |
Lärarinneutbildningskommittén: |
||||||
redning ...................... |
I |
S: |
22 |
1953 års ............. |
I |
E: |
1 |
Kustsanatoriet Apelviken......... |
I |
In: |
6 |
Lärarutbildningssakkunniga: 1960 |
|||
Kvarntorpskommissioncn......... |
I |
H: |
8 |
års......................... |
I |
E: |
33 |
Kyrkan: ang. aftonsångsritual____ |
I |
F.: |
20 |
Läroverk. Se Donationshemman. |
|||
— 1963 års bibelkommitté...... |
I |
E: |
49 |
Lönebeskattningsutredningen...... |
I |
Fi: |
15 |
—• ang. bihang till kyrkohandboken |
I |
E: |
8 |
Löneförfattningsberedningen...... |
I |
Ci: |
3 |
— kyrkoberedskapsutredningen . . |
I |
E: |
34 |
Lös egendom. Se Köp av lös egendom. |
|||
— kyrkomusikerstadgan........ |
I |
E: |
59 |
||||
— Skeppsholms församling...... |
I |
E: |
27 |
M |
|||
— 1958 års utredn. kyrka—-stat . |
I |
E: |
18 |
||||
— 1960 års ecklesiastika boställs- |
Malmutredningen för Norrbotten . . |
I |
H: |
2 |
|||
utredning.................... |
I |
E: |
35 |
Malmö. Se Medicinsk undervisning |
|||
— utlandsförsamlingarnas ekonomi |
I |
E: |
21 |
i Lund och Malmö samt Odontolo- |
|||
— översyn av avlöningsförmånerna |
giska förhandlingssakkunniga. |
||||||
för utlandskyrkoherdarna...... |
I |
E: |
58 |
Malmöhus län: indelningsfrågor . . |
I |
In: |
12 |
Kyrkomusikerstadgan............ |
I |
E: |
59 |
Marinbiologiska fältstationer...... |
I |
E: |
52 |
Köp av lös egendom: sakkunniga |
Markdelegationen............... |
I |
K: |
10 |
|||
rör. lagstiftning om........... |
1 |
Ju: |
45 |
Markpolitiska utredningen....... |
I |
In: |
27 |
Körtidsutredningen.............. |
I |
K: |
37 |
Markvärdekommitté: 1963 års .... |
I |
Ju: |
61 |
Matpotatisutredning: 1956 års .... |
I |
Jo: |
1 |
494
Sakregister
MC A-utredningen.............. I S: 36
Medborgarskap: utredn. ang.
svenskt medborgarskap såsom
villkor för statstjänst......... I Ju: 4
Medborgarskapslagstiftningen: 1961
års utredning om översyn av ... I Ju: 34
Medicinaloäsendets centraladministration
....................... I S: 36
Medicinsk undervisning i Lund och
Malmö...................... I S: 20
Medicinska högskolan i Umeå: organisationskommittén
för...... I E: 6
Medicinska utbildningsfrågor..... I E: 16
Mejeriundervisning............. I Jo: 22
Mentalsjukvård. Se Sjukvård.
Mentalsjukvårdens personaldelegation
......................... I S: 19
Mentalsjukvårdsberedningen...... IS: 18
Metallforskningskommittén....... I H: 7
Metrologiska enheter............. I Fi: 23
Militära myndigheter............ I Ju: 29
Militärmusik................... I Fö: 10
Militärstraffsakkunniga.......... I Ju: 39
Myntlagstiftningssakkunniga...... I Fi: 29
Mått och vikt: Se Metrologiska enheter.
Märstadelegationen.............. I K: 14
Mönsterskyddsutredningen........ I Ju: 22
N
Namn. Se Släktnamnskommitté.
Naturhistoriska riksmuseet: utredn.
rör.......................... I E: 22
Naturvetenskapliga samordningskommittén
i Göteborg.......... I E: 30
Naturvårdsnämnd, statens ....... I Jo: 4
Nordiska patent. Se Nordiskt samarbete.
Nordiskt samarbete: nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet ... I H: 6
— nordiska patent m. m......... I H: 4
— nordisk kommitté för utbildning
i sjukhusadministration....... IS: 41
— nordisk läkemedelskommitté .. IS: 39
— nordisk utredn. av frågan om
specialistbehörighet för läkare .. IS: 46
— nordisk utredn. om samarbete
betr. lagstiftning och kontroll på
livsmedelsområdet............ I S: 40
— nordisk vägtrafikkommitté ... I K: 20
— nordiskt samarbetsutskott rör.
den nordiska rättsgemenskapen I Ju: 52
■— samnordisk översyn av aktiebo
lagslagstiftningen.
............ I Ju: 27
— utredn. rör. inrättandet av ett
nordiskt institut för odontologisk
materialprovning............. I S: 47
Se även Samfärdsel och Teknisk
personal.
Normalpappersjörordningcn: översyn
av...................... I H: 1
Norrbackainstitutet: verksamheten
vid......................... IS: 13
Norrbotten. Se Malmutredningen.
Nykterhet. Se Trafik.
Nykterhetslagskommitté: 1961 års .. I Fi: 20
Näringslivet: lokaliseringen av . .. I In: 1
— utredn. rör. ägandeförhållandena
och maktkoncentrationen
inom........................ I Fi: 21
Näringsrätt. Se Etableringsutredningen.
O
Odontologisk materialprovning. Se
Nordiskt samarbete.
Odontologiska förhandlingssakkun
niga.
....................... I E: 2
Ojfentlighetskommittén........... I Ju: 30
Oljeskyddsutredningen........... I H: 14
Operaverksamheten.............. I E: 23
Organisationsnämnden för militärmusiken
..................... I Fö: 10
P
Parkeringskommittén............ I K: 18
Parlamentarisk nämnd i Wenner
strömaffären.
................ I Ju: 65
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Patentverksutredningen.......... I H: 5
Pension: delegationen för pensionsutbetalning
.................. I Ci: 1
— pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare
och apoteksan
ställda.
..................... I S: 34
— pensionsförsäkringskommittén. IS: 38
— SPA-utredningen............ I Fi: 6
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning..................... I Ju: 12
Personalutbildningsberedningen ... I Ci: 7
Polisväsendet: ersättning till polisman
för kroppsskada.......... I In: 3
— 1962 års polisutbildningskom
mitté.
...................... I In: 16
•— polisberedningen............ I In: 19
Potatis. Se Matpotatisutredningen.
Privata näringslivet. Se Koncentrationsutredningen.
Psykiskt efterblivna. Se Sjukvård.
Psykotekniska verksamhetens organisation
..................... I E: 47
R
Radioanläggning och rundradioverksamhet:
vissa rättsliga spörsmål I K: 26
Radio- och televisionshus i Göteborg I K: 35
Radioutredning: 1960 års........ I I<: 16
Rationaliserings- och revisionsverksamhet
...................... I Fi: 8
Regeringsformen: översyn av bestämmelserna
i § 28 .... ....... I Ju: 4
495
Riksdagsberättelsen år 1964
Regeringsrätten. Se Förvaltnings- |
vissa'' avgifter för sjöfarten i |
||||
domstolskommittén. |
Stockholms stad.............. |
I K: |
|||
Rehabilitering. Se Centrala rehabili- |
Skadestånd: utredn. ang. vissa ska- |
||||
teringsutredningen. |
deståndsrättsliga frågor....... |
I Ju: |
26 |
||
Renbetesmarksutredningen........ |
I Jo: |
15 |
Skatteberedningen, allmänna...... |
I Fi: |
17 |
Reseersättningsberedningen....... |
I Ci: |
9 |
Skatteflyktskommittén: 1953 års . . |
I Fi: |
2 |
Rikets vapen och flagga.......... |
I Ju: |
38 |
Skattelagssakkunniga............ |
I Fi: |
1 |
Riksantikvarieämbetet. Se Antikva- |
Skatteutjämningskommitté: 1958 års |
I Fi: |
10 |
||
rieutredningen. |
Skatteutredning. Se Ackumulerad in- |
||||
Riksdagens ombudsmannaämbeten: |
komst, Dubbelbeskattningssakkun- |
||||
framtida organisations- och verk- |
niga, Försäkringsskattekommitté |
||||
samhetsformer............... |
I Ju: |
56 |
och Lönebeskattningsutredningen. |
||
Riksmuseiutredningen........... |
I E: |
22 |
Skeppsholmen: utredn. rör. använd- |
||
Romfördraget: översättning av____ |
I H: |
9 |
ningen ...................... |
I Fö: |
12 |
Rymdkommittén................ |
I E: |
41 |
Skeppsholms församling.......... |
I E: |
27 |
Rättegångshjålp................. |
I Ju: |
43 |
Skiljedom: sakkunniga rör. lagstift- |
||
ning om..................... |
I Ju: |
47 |
|||
S |
Skog: den statliga bidrags-, låne- |
||||
och kreditgarantigivningen till |
|||||
Samarbete. Se Nordiskt samarbete. |
förmån för det enskilda skogs- |
||||
Samfärdsel: nordiska samfärdsel- |
bruket.................... |
I Jo: |
21 |
||
kommittén.................. |
I U: |
5 |
— skogsbrukets yrkesutbildnings- |
||
Sanatorier. Se Kustsanatoriet Apel- |
kommitté.................. |
I Jo: |
24 |
||
viken |
—• statens skogsföretagsutredning |
I Fi: |
9 |
||
SAS: undersökn rör. engagement |
Skoladministrativa utredningen . . . |
I E: |
27 |
||
med vissa luftfartsföretag..... |
I K: |
4 |
Skolarbetstidsutredningen......... |
I E: |
48 |
Sekretess. Se Offentlighetskommittén |
Skolväsendets centrala ledning: 1963 |
||||
samt Tryckfrihets- och sekretess- |
års organisationskommitté..... |
I E: |
53 |
||
lagstiftningen. |
Skärgårdsfrågor. Se Båttrafiken. |
||||
Serafimerlasarettet.............. |
I S: |
2 |
Släktnamnskommitté: 1962 års ... . |
I Ju: |
49 |
Sinnessjukvård. Se Sjukvård. |
Smittlagstiftningsutredningen...... |
I S: |
28 |
||
Sjukförsäkringsutredning: 1961 års |
I S: |
29 |
Socialpolitiska kommittén........ |
I S: |
16 |
Sjukgymnastutbildningen......... |
I E: |
36 |
Socialstyrelseutredningen......... |
I S: |
31 |
Sjuksköterskor: 1962 års utredn. |
Socialvårdskonsulentutredningen .. . |
I S: |
4 |
||
ang. sjuksköterskeutbildningen . |
I S: |
32 |
Soldalhemsverksamheten: utredn. |
||
Sjukvård: vissa rättssäkerhetsfrå- |
rör. statligt stöd.............. |
I Fö: |
19 |
||
gor inom sinnessjukvården (sin- |
RJ |
SP A-utredningen............... |
I Fi: |
6 |
|
nessjuklagstiftningskommittén). |
I S: |
11 |
Specialstraffrätten: utredn. om . |
I Ju: |
14 |
— mentalsjukvårdsberedningen . . |
I S: |
18 |
Spånadslin: stödet åt spånadslin- |
||
— mentalsjukvårdens personalde- |
och hamphanteringen......... |
I Jo: |
28 |
||
legation..................... |
I S: |
19 |
Statens centrala frökontrollanstalt |
||
— utredn. för översyn av 1954 års |
och statens växtskyddsanstalt .... |
I Jo: |
13 |
||
lag om undervisning och vård av |
Statens historiska museum. Se Anti- |
||||
vissa psykiskt efterblivna...... |
I S: |
23 |
kvarieutredningen. |
||
— organisationen av kropps- och |
Statens kriminaltekniska anstalt . . . |
I In: |
5 |
||
mentalsjukvården i Östergöt- |
Statens naturvårdsnämnd........ |
I Jo: |
4 |
||
lands län.................... |
I In: |
18 |
Statens skogsföretagsutredning .... |
I Fi: |
9 |
— 1962 års försvarssjukvårdsut- |
Statens ungdomsråd............. |
I S: |
21 |
||
redning..................... |
I Fö: |
21 |
Statens utlänningskommission . |
II In: |
1 |
Se även Kustsanatoriet Apelviken, |
Stat—kyrka. Se Kyrka—stat. |
||||
Kroppssjukvårdens statsbidragsut- |
Statliga verk: utredn. rör. förråds- |
||||
redning, Nordiskt samarbete och |
hållningen................... |
I K: |
31 |
||
Statsanställda. |
Statsanställda: utredn. rör. hälso- |
||||
Sjukvårdspersonal: utbildning av . |
I S: |
27 |
kontroll..................... |
I Ci: |
14 |
Sjöarbetstidslagen. Se Bemannings- |
Statsdepartementen. Se Kanslihusets |
||||
utredningen. |
personalvärdsberedning och Kom- |
||||
Sjölag skommittén............... |
I Ju: |
21 |
mandoexpeditionsutredningen. |
||
Sjömän: sjömans rätt till fri hem- |
Statsförvaltningen. Se Centrala verk, |
||||
resa......................... |
I K: |
6 |
Civila statsförvaltningens perso- |
||
Se även Europarådet. |
nalnåmnd och Personalutbild- |
||||
Sjötrafik: övervakning av sjötrafi- |
ningsberedningen. |
||||
ken......................... |
I In: |
13 |
Statsmöblering. Se Utrikesförvalt- |
||
—• utredn. om en avveckling av |
ningen. |
496
Sakregister
Statstjänst. Se Medborgarskap.
Stockholms län: indelningsfrågor .. I In: 12
Stockholms stad. Se Byggnads- och
markfrågor samt Sjötrafik.
Storstadsutredning: 1961 års...... I In: 12
Straff- och disciplinmedel mot krigsmän.
Se Militärstrajfsakkunniga.
Straffregister. Se Brottsregistrering,
Militära myndigheter.
Studiehjälpsutredningen.......... I E: 11
Studiesociala utredningen........ I E: 25
Svalövsutredning: 1960 års....... I Jo: 2
Syneförrättningssakkunniga...... I Jo: 19
Sysselsättningsterapeuter. Se Arbetsterapeututredning.
Säffle kanalutredning............ I K: 29
Säkerhetsinspektionsfrågor........ I K: 34
Söråkersutredningen............. I Jo: 23
T
Tandläkarutbildning. Se Läkarutbildning.
Tandvård. Se Odontologiska förhandlingssakkunniga.
Teknisk högskola i Lund: organisationskommitté
............... I E: 29
Tekniska högskolan i Stockholm:
byggnadskommitté........... I E: 13
Teknisk personal: samnordisk utbildning
av.................. I E: 7
Territorialvatten. Se Baslinjeutredningen.
Tidningspressen: ekonomiska förutsättningar
................. I Jo: 64
Tjänsteställningsutredningen...... I Fö: 23
Torrläggning av mark: utredn. ang.
vattenlagens torrläggningsbe
stämmelser.
................. I Jo: 44
Torrläggningsföretag. Se Emåutredningen.
Trafik: bilförarutredningen...... I K: 28
—■ körtidsutredningen........... I K: 37
— 1953 års trafikutredning...... I K: 1
— 1957 års trafiknykterhetskom
mitté.
...................... I K: 13
—■ 1961 års trafiksäkerhetskom
mitté.
...................... I K: 3
— trafikmålskommittén........ I Ju: 36
Trafikaktiebolaget Grängesberg—
Oxelösund. Se Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.
Trafiksäkerhet. Se Bilskrotningsutredningen.
Transportkommittén: centrala civila I K: 22
Tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen:
handledning för tillämp
-
ning av..................... I Ju: 48
Trädgårdsnäringsutredningen..... I Jo: 8
Trädgårdsundervisning: inriktningen,
omfattningen och lokaliseringen
av undervisningen i
Norrland (Söråkersutredningen). I Jo: 23
Tuberkulossjukvård. Se Kustsanatoriet
Apelviken.
Tullmål: förundersöknings- och
åklagarverksamheten i........ I Fi: 27
u
V-beredningen.................. I U: 7
Ulleråkers sjukhus: administrationen
av...................... I In: 5
Umeå: kommission för förhandlingar
om högre utbildning .... I E: 9
Se även Medicinska högskolan i
Umeå.
Umeåkommitté: 1962 års......... I E: 43
Understödsfonder............... I Gi: 2
Undersökningskommission i Wen
nerströmaffären.
............. I Ju: 59
Undervisning: utredn. rör. utbildningen
inom teaterns, filmens,
radions och televisionens områden
......................... I E: 51
Se även Centrala verk, Läkarutbildning,
Mejeriundervisning, Polisväsendet,
Sjuksköterskor, Sjukvård,
Skog, Trädgårdsundervisning,
Universiteten och Yrkesutbildningsberedningen.
Undervisning, medicinsk, i Lund
och Malmö.................. I S: 20
Ungdomsbrottslighet: utredn. ang.
försöksverksamhet............ I Ju: 18
Se även Klientelundersökning rör.
ungdoms brottslingar.
Ungdomsråd, statens............ I S: 21
Ungdomsverksamheten: statligt stöd
åt.......................... I E: 46
Ungdomsvårdsskoleelever: 1961 års
utredn. om effektivare åtgärder
för vård utom skola av........ IS: 25
Ungdomsvårdsskolorna: kommittén
för behandlingsforskning...... IS: 24
Universiteten: Frescatikommittén . I E: 40
— förhandlingskommission i Göteborg
........................ I E: 19
-— kommittén för nya utbildningsvägar
vid de filosofiska fakulteterna
....................... I E: 31
— programkommitté för Lunds
universitet................... I E: 54
— programkommitté för Uppsala
humanistiska fakultet......... I E: 44
.— programkommitté för Göteborgs
humanistiska fakultet......... I E: 45
—■ 1962 års Umeåkommitté..... I E: 43
— 1963 års universitets- och hög
skolekommitté.
.............. I E: 55
— 1955 års universitetsutredning . I E: 3
— utredn. om egendomsförvalt
ning.
....................... I Fi: 11
Se även Göteborgs universitet, Na -
t urvetenskapl iga samordn ingskommittéri
i Göteborg.
497
Riksdagsberättelsen år 196i
I Fi:
I Fi:
Universitetssjukhusen. Se Akademiska
sjukhuset i Uppsala, Karolinska
sjukhuset.
Uppbördsorganisationskommiltén ..
Uppbördsutredningen............
Uppfinningar. Se Arbetstagare.
Upphovsrätt. Se Mönsterskyddsutredningen.
Uppsala humanistiska fakultet. Se
Universiteten.
Utbildning. Se Undervisning.
Utlandsförsamlingarnas ekonomi ..
Utlandskyrkoherdar: översyn av avlöningsförmånerna
............
Utlandssvenskars folkbokföring ....
Utländsk dom. Se Verkställighet av
utländsk dom.
Utlänningskommission: statens ...
Utlänningskontrollen: utformningen
av (utlänningsutredningen) ....
Utrikesdepartementet: kansliutredningen
......................
U trikesförvaltningen: statsmöble
ring
av bostäder utomlands ....
— utredn. rör. adm. organisation .
U D-utredningen................
Utrikesförvaltningens lönenämnd ..
Utrustningskommitté: Se Göteborgs
universitet och Karolinska sjukhuset.
Utvecklingshjälp. Se U-beredningen.
V
Valutredning: 1955 års.......... I Ju: 13
Se även Utlandssvenskars folkbokföring.
Vattendomstolarna: personalbehov
m- ">....................... X Ju: 57
V attenlagens torrläggn ing sbestämmelser
....................... I Ju: 44
Vattenvårdskommittén........... I Jo: 6
I |
E: |
21 |
I |
E: |
58 |
I |
Ju: |
53 |
II |
In: |
1 |
I |
In: |
15 |
I |
U: |
2 |
I |
U: |
4 |
I |
U: |
1 |
I |
U: |
3 |
I |
U: |
6 |
Verkställighet av utländsk dom ... I Ju: 32
Veterinärer. Se Kontrollslakterier.
Veterinärhögskoleutredningen..... I Jo: 7
Vikt. Se Metrologiska enheter, Mått
och vikt.
Vägmarksersättningskommittén____ I K: 9
Väg- och vattenbyggnadsstyrelseut
redningen.
................... I K: 36
Vågsakkunniga: 1960 års........ I K: 17
Vägtrafik. Se Godsbefordran.
Vägtrafiklagstiftning............ i K: 20
Värdesäkringskommittén......... I Fi: 7
Värnpliktsavlöningsutredning: 1954
ärs......................... I Fö: 8
Vårnpliktsutredning: 1960 års____ I Fö: 15
Växtförädlingsskyddsutredningen .. X Jo: 26
w
Wennerströmaffåren............. i ju; 59_
65
Y
Yrkeslärarberedningen........... I Ci: 4
Yrkesmedicinens organisation..... I In: 7
Yrkesskadeutredningen........... X S: 26
Yrkesutbildning. Se Skog, Trädgårdsundervisning.
Yrkesutbildningens centrala ledning I E: 4
Yrkesutbildningsberedningen...... I E: 57
Ä
Åktenskapslagstiftning. Se Familjerättskommittén.
öresundsdelegationen: svenska____ I K: 2
Östergötlands län. Se Sjukvård,
överslåthållarämbetet: behovet av
militärt utbildad personal..... I Fö: 26
Innehållsförteckning
Sid.
Allmän berättelse ...................................................... 1
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1962
—november 1963 .................................................... 4
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade garantierna
............................................................ 12
Under år 1963 beviljade bidrag från lotterimedelsfonden .................. 14
Under år 1963 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier som
anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål...... 17
Under år 1963 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande.......... 18
Under år 1963 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande...... 19
Under budgetåret 1962/63 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden ........ 20
Under budgetåret 1962/63 beviljade bidrag ur statens lappfond .......... 21
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under budgetåret
1962/63 ...................................................... 21
Under budgetåret 1962/63 beviljade bidrag ur allmänna arvsfonden ...... 21
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan...................... 23
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju) ........................................ 23
Utrikesdepartementet (U) .................... 91
Försvarsdepartementet (Fö) ...................................... 97
Socialdepartementet (S)............................................ 119
Kommunikationsdepartementet (K) ................................ 174
Finansdepartementet (Fi) ........................................ 213
Ecklesiastikdepartementet (E) ...................................... 242
Jordbruksdepartementet (Jo) ...................................... 328
Handelsdepartementet (H) ........................................ 353
Inrikesdepartementet (In) ........................................ 368
Civildepartementet (Ci) .......................................... 400
II. Centralt krisorgan:
Inrikesdepartementet .............................................. 414
Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga........................ 416
Betänkanden utkomna från trycket under 1963 .......................... 464
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1963 ........................ 466
Nordisk Udredningsserie................................................ 468
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ____469
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan ........ 491