Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b
1
Nr 89
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391), m. m.; given
Stockholms slott den 21 februari 196b.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen
den 13 maj 1960 (nr 391); och
2) förordning om ändring i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307)
angående tullrestitution.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att varvsindustrin, vid sidan av den nuvarande
rätten till tullrestitution, skall få möjlighet att införa materiel till sina fartygsbyggen
tullfritt. Härigenom uppnås en administrativ förenkling såväl
för industrin som för tullverket. Samtidigt framlägges förslag till vissa ändringar
i tullrestitutionsförordningen.
De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1964. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr 89
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 196/i
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningcn
den 13 maj 1960 (nr 391)
Härigenom förordnas, att 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen den 13 maj
19601 skall erhålla ändrad lydelse på
(Nuvarande lydelse)
5
1 mom. På villkor, — •— — av
fisknät;
e) delar, tillbehör och material,
vilka av lufttrafikföretag eller andra
flygplansägare införas för att användas
uteslutande för ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning
av luftfartyg; samt
f) delar till vapen och ammunition
för militärt bruk, härunder
inbegripet delar till stridsvagnar och
andra pansrade stridsfordon.
sätt nedan angives.
(Föreslagen lydelse)
§•
1 mom. På villkor,---av
fisknät;
e) material och andra artiklar, vilka
av varvs- eller verkstadsföretag
införas för att användas uteslutande
för arbeten beträffande vilka varvsindustrirestitution
kan ifrågakomma;
f)
delar, tillbehör och material,
vilka av lufttrafikföretag eller andra
flygplansägare införas för att användas
uteslutande för ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning
av luftfartyg; samt
g) delar till vapen och ammunition
för militärt bruk, härunder
inbegripet delar till stridsvagnar och
andra pansrade stridsfordon.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.
1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. se 1963: 593.
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b
3
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307)
angående tullrestitution
Härigenom förordnas, dels att 7 och 8 §§ förordningen den 4 oktober
1929 angående tullrestitution skola upphöra att gälla, dels att 1, 3, 3 a,
6 a, 9—11 och 13 §§ samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Tullrestitution nid åtnjutas i de
fall och på de villkor, som stadgas
nedan.
Tullrestitution, som avses i 2, 3,
3 a och 5 §§, må åtnjutas endast av
den som har generaltullstyrelsens
tillstånd därtill. Fråga om restitution
enligt nämnda bestämmelser
prövas i varje särskilt fall av generaltullstyrelsen
eller, efter styrelsens
förordnande, den lokala tullmyndigheten.
Prövning av fråga om restitution
enligt 6 eller 6 a § ankommer på
generaltullstyrelsen eller, efter styrelsens
förordnande, den lokala tullmyndigheten.
3§-
Idkare av--—- —--— från utlandet.
Vad i första stycket sagts skall
icke äga tillämpning i den mån rörelseidkaren
enligt 5 § 1 mom. e)
tulltaxeförordningen åtnjutit befrielse
från tull för de använda artiklarna.
För andra-------fasta utrustningen.
Varvsindustrirestitution må----ovannämnt slag.
I fråga------och utrustning.
Rätt till—---------arbetets utförande.
1 Senaste lydelse se beträffande 3, 10 och 10 a §§ 1961: 617, beträffande 3 a § 1958:477
samt beträffande 6 a, 9 a och 11 §§ 1960:394. s i: K
Näringsidkare äger på framställning
erhålla restitution av tull efter
ty i 2—5 §§ sägs, därest han
är känd såsom redbar och i övrigt
prövas lämplig för erhållande av
ifrågavarande förmån.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 196b
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
3
läkare av verkstadsrörelse äger att
efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning,
inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt
flygplan, för vars byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning
använts av honom från utlandet
införda materialicr eller andra
artiklar, åtnjuta restitution av
tull (flygindustri restitution)
för en motsvarande myckenhet
materialier eller andra artiklar
av samma slag, vilka inom
fem år före arbetets slutförande av
honom införts från utlandet. Rätt
till flygindustrirestitution gäller jämväl
i avseende å materialier, som
gått förlorade vid arbetets utförande.
6
§•
läkare av verkstadsrörelse äger att
efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning,
inberäknat förseende med reservdelar,
av svenskt eller utländskt
flygplan, för vars byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning
använts av honom från utlandet
införda materialier eller andra
artiklar, åtnjuta restitution av
tull (flygindustrirestitution)
för en motsvarande myckenhet
materialier eller andra artiklar
av samma slag, vilka inom
fem år före arbetets slutförande av
honom införts från utlandet. Rätt
till flygindustrirestitution gäller jämväl
i avseende å artiklar, som gått
förlorade vid arbetets utförande.
§•
Förutom i------avlämnade föremål.
Tullrestitution enligt punkterna
a)—c) må åtnjutas för tullbeloppet
med avdrag, för varje påbörjad
månad efter materielens införsel,
vid tillämpning av punkt a) av två
procent, punkt b) av fem procent
och punkt c) av tio procent.
Har vara,--— — — ;— ursprungliga tullbeloppet.
Tullrestitution enligt punkterna
a)—c) må åtnjutas för tullbeloppet
med avdrag, för varje påbörjad
månad efter materielens införsel
eller, där Konungen så förordnar, för
varje påbörjad månad efter materielens
ianspråktagande, vid tillämpning
av punkt a) av två procent,
punkt b) av fem procent och punkt
c) av tio procent.
9§.
Vill den, som medgivits rätt till allmän
industrirestitution eller varvsindustrirestitution,
åtnjuta befrielse
från erläggande av tull för vara, intill
dess fråga om verkställande av
restitution blivit avgjord, vare han
därtill berättigad, därest han till
tullverket avlämnar säkerhet för belopp,
som enligt vad nedan sägs
kan åligga honom att sedermera inbetala.
Har rätten--
---— är föreskrivet.
Vill den, som medgivits rätt till allmän
industrirestitution, varvsindustrirestitution
eller flygindustrirestitution,
åtnjuta befrielse från erläggande
av tull för vara, intill dess fråga
om verkställande av restitution
blivit avgjord, vare han därtill berättigad,
därest han till tullverket avlämnar
säkerhet för belopp, som enligt
vad nedan sägs kan åligga honom
att sedermera inbetala. Statlig
myndighet må dock åtnjuta sådan
befrielse utan att ställa säkerhet.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b
(Nuvarande lydelse)
9
Restitution av tull må ej åtnjutas
med mindre ansökning därom avser
belopp om sammanlagt lägst etthundra
kronor, såvitt angår 2—5 §§,
femtio kronor, såvitt angår 6 §, och
tvåhundra kronor, såvitt angår 6 a §.
Restitution av-----— — ö
(Föreslagen lydelse)
§•
Restitution av tull må ej åtnjutas
med mindre i samma ärende tullen
samt skatt eller annan avgift, som
av tullverket skall restitueras samtidigt
med tullen, uppgår till sammanlagt
lägst etthundra kronor, såvitt
angår 2, 3, 3 a eller 5 §, femtio kronor,
såvitt angår 6 §, och tvåhundra
kronor, såvitt angår 6 a §.
al bortfaller.
10
Generaltullstyrelsen må i särskilda
fall medgiva utsträckning av de
i 2, 3, 3 a och 5 §§ fastställda tidrymder.
Likaledes må generaltullstyrelsen
medgiva, att tullrestitution,
som avses i 2, 3 och 3 a §§, må åtnjutas
jämväl i det fall, att hinder
uppstått för artiklarnas användning
för de i sistnämnda paragrafer omförmälda
arbeten och artiklarna på
grund därav återutföras, liksom ock
i det fall, att det för sökanden skulle
medföra synnerlig kostnad eller
olägenhet att visa de använda artiklarnas
slag och ursprung, men
han ådagalagt, att artiklarna till myckenhet
och beskaffenhet överensstämma
antingen med artiklar, som
av sökanden införts från utlandet,
eller med artiklar, som av honom
framställts med användande av artiklar,
införda av honom.
Generaltullstyrelsen äger även medgiva,
att den som erhållit rätt till
varvsindustrirestitution må åtnjuta
sådan restitution, oaktat de av honom
använda artiklarna införts avannan,
som erhållit rätt till enahanda
slag av restitution.
§■
Generaltullstyrelsen eller, efter
styrelsens förordnande, den lokala
tullmyndigheten äger utan hinder
av vad ovan stadgas medgiva, att
a) allmän industrirestitution eller
flygindustrirestitution må åtnjutas
när hinder uppstått att använda artiklarna
för de i 2 eller 3 a § angivna
arbetena och artiklarna på grund
därav återutförts;
b) varvsindustrirestitution må åtnjutas
när artiklarna återutförts
utan att ha kommit till användning
eller när de kunnat komma till användning
endast såsom skrot eller
gått förlorade genom olyckshändelse
eller i oförändrat skick överlåtits
till någon som har rätt till befrielse
från tull enligt 5 § 1 mom. e) tullt
axe förordningen;
c) varvsindustrirestitution må åtnjutas
när använda artiklar införts
av annan som har rätt till sådan
restitution eller enligt 5 § 1 mom.
e) tulltaxeförordningen medgivits
befrielse från tull för artiklarna men
senare erlagt tull för dem;
d) den som har rätt till varvsindustrirestitution
och erhåller rätt
till befrielse från tull enligt 5 § 1
mom. e) tulltaxeförordningen samt
därvid innehar artiklar avsedda för
arbeten, som angivas i 3 §, må åtnjuta
restitution för motsvarande
myckenhet artiklar av samma slag,
vilka införts innan rätt till befrielse
frun tull erhållits;
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 är J 96 i
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
e) allmän industrirestitution,
varvsindustrirestitution eller flygindustrirestiiution
må åtnjutas när det
för sökanden skulle medföra synnerlig
kostnad eller olägenhet att visa
de använda artiklarnas slag och
ursprung men han ådagalagt, att artiklarna
till myckenhet och beskaffenhet
överensstämma antingen med
artiklar, som av sökanden införts
från utlandet, eller med artiklar,
som av honom framställts med användande
av artiklar, införda av honom.
Generaltullstyrelsen eller, efter
styrelsens förordnande, den lokala
tullmyndigheten må även i särskilda
fall medgiva utsträckning av de i
2, 3, 3 a och 5 §§ fastställda tidrymderna.
Har varvsindustrirestitution åtnjutits
för andra artiklar än som ingå
i eller eljest tillföras fartyg och
ha artiklarna, utan att återutföras,
tagits i anspråk för annat ändamål
än som avses i 3 § eller överlåtits
till någon, som icke själv erhållit
rätt till varvsindustrirestitution för
sådana artiklar eller rätt till befrielse
från tull enligt 5 § 1 mom. e)
tulltaxcförordningen, skall den som
sålunda tagit artiklarna i anspråk
eller överlåtit dem erlägga tull för
artiklarna. Tullen skall beräknas efter
de bestämmelser, som gälla vid
tiden för ianspråktagandet eller
överlåtelsen, och, om tullen utgår i
förhållande till artiklarnas värde,
grundas på värdet vid denna tid.
Till betalning-------genom utmätning.
11 §.
Vid tillämpning — — — ----efter transitering.
Vad i denna förordning stadgas Vad i denna förordning stadgas
angående tullrestitution vid utförsel angående tullrestitution vid utförsel
gäller även, då gods, för vilket så- gäller även, då gods, för vilket sådan
restitution ifrågasättes, utförts dan restitution ifrågasättes, utförts
Har varvsindustrirestitution åtnjutits
för andra artiklar än som ingå
i eller eljest tillföras fartyg och
ha artiklarna, utan att återutföras,
tagits i anspråk för annat ändamål
än som avses i 3 § eller överlåtits
till någon, som icke själv erhållit
rätt till varvsindustrirestitution för
sådana artiklar, skall den som sålunda
tagit artiklarna i anspråk eller
överlåtit dem erlägga tull för artiklarna.
Tullen skall beräknas efter
de bestämmelser, som gälla vid tiden
för ianspråktagandet eller överlåtelsen,
och grundas på artiklarnas
värde i då förefintligt skick.
7
Kungl. Maj:ls proposition nr 89 år 196b
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
till frihamn eller, vad angår gods,
för vilket allmän industrirestitution
eller handelsrestitntion ifrågasattes,
såsom förnödenhets- eller proviantartiklar
ombordtagits å fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik.
Vid tillämpning av 6 och 6 a §§
skall med där avsedd återutförsel
jämställas förstöring under myndighets
kontroll.
13
De närmare bestämmelser, som
finnas erforderliga för tillämpning
av denna förordning, meddelas av
Konungen.
till frihamn eller, vad angår gods,
för vilket allmän industrirestitution
eller handelsrestitution ifrågasättes,
då godset levererats till någon som
har rätt till befrielse från tull enligt
5 § 1 mom. e) tulltaxeförordningen
eller såsom förnödenhets- eller
proviantartiklar ombordtagits å fartyg
eller luftfartyg i utrikes trafik.
Vid tillämpning av 6, 6 a och
10 §§ skall med där avsedd återutförsel
jämställas förstöring under
myndighets kontroll.
§•
Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, generaltullstyrelsen
fastställer de närmare villkoren för
åtnjutande av tullrestitution.
De föreskrifter i övrigt, som finnas
erforderliga för tillämpning av
denna förordning, meddelas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 196b
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 februari
196 b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Skoglund, Edenman,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullfrihet i vissa
fall för varvsmateriel, m. m., samt anför därvid följande.
Inledning
Varvsindustrin åtnjuter, i likhet med andra exportindustrier, vissa lättnader
i tullhänseende genom att tull som erlagts för importerad materiel
restitueras.
Varvsindustrirestitutionens uttormning har under senare år varit föremål
för prövning i skilda sammanhang. Härvid har framhållits att tullrestitutionsförfarandet
är förhållandevis komplicerat och att betydande förenklingar
skulle kunna uppnås, om man ersatte detta förfarande med tullfrihet
i någon form. Frågan har ingående behandlats också inom generaltullstyrelsen.
Efter överarbetning av ett tidigare av generaltullstyrelsen och
kommerskollegium gemensamt framlagt förslag (se prop. 1961: 167) har
styrelsen nu i en till finansdepartementet den 28 januari 1963 inkommen
skrivelse framlagt ett nytt förslag om införande av tullfrihet i viss omfattning
för varvsmateriel m. m. I skrivelsen behandlas också ändringar i vissa
speciella restitutionsbestämmelser. Förslagen har utarbetats efter samråd
med kommerskollegium.
Över generaltullstyrelsens framställning har, efter remiss, yttranden avgivits
av statskontoret, riksskattenämnden, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
sjöfartsstyrelsen, fiskeristyrelsen, kommerskollegium (som överlämnat
yttranden från samtliga handelskamrar), Sveriges industriförbund,
Bruksindustriföreningen, Sveriges mekanförbund, Sveriges varvsindustriförening,
Svensk industriförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation,
Föreningen Sveriges mindre varv, Sveriges allmänna exportförening,
Sveriges grossistförbund och Sveriges redareförening.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196b
Vid remissbehandlingen har generaltullstyrelsens förslag i huvudsak
tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
I sin skrivelse har generaltullstyrelsen också redovisat resultatet av vissa
undersökningar av mera teknisk art rörande möjligheterna till förenklingar
i tullrestitutionsförfarandet, som styrelsen utfört i samråd med statens
organisationsnämnd. I anledning härav påkallade åtgärder berör emellertid
endast föreskrifter, som det ankommer på Kungl. Maj :t eller generaltullstyrelsen
att utfärda.
Generaltullstyrelsens framställning anknyter till riksdagsskrivelsen 1959:
235 angående åtgärder i syfte att förenkla förfarandet på förevarande område,
vilken i sin tur var föranledd av vissa uttalanden i ämnet av 1958 års
riksdagsrevisorer.
Jag anhåller nu att till närmare behandling få ta upp de sålunda föreliggande
frågorna.
Gällande ordning
Bestämmelser om varvsindustrirestitution är meddelade i förordningen
den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution. Tillämpningsföreskrifter
till denna har meddelats i en samma dag utfärdad kungörelse (nr 308).
Enligt 3 § tullrestitutionsförordningen kan varvs- eller verkstadsföretag
få restitution av tull, som erlagts för importerad materiel m. m., efter verkställd
byggnad, ombyggnad, reparation, inredning eller utrustning av fartyg,
skeppsdockor, dockportar, pontoner, mudderverk, liksom av produktionsbyggnader,
slipar, stapelbäddar, utrustningskajer eller därmed jämförliga
anläggningar. Varvsindustrirestitution lämnas även fartygsägare,
dock endast beträffande artiklar som ingår i eller tillföres honom tillhörigt
fartyg.
Beträffande fartyg medgives restitution då det är fråga om svenskt eller
utländskt fiske-, last- eller sjöräddningsfartyg med en längd av minst åtta
meter. I övrigt lämnas restitution för utländska fartyg av järn ävensom för
andra fartyg om bruttodräktigheten överstiger 70 ton. I fråga om varvens
tekniska utrustning lämnas varvsindustrirestitution endast om utrustningen
är avsedd att uteslutande användas vid egentlig varvsverksamhet och
— med visst undantag — är att hänföra till den fasta utrustningen.
När ett varvsarbete är slutfört, lämnas restitution för en mot de vid arbetet
använda, importerade artiklarna svarande myckenhet artiklar av
samma slag, som inom fem år före arbetets slutförande införts av företaget
eller fartygsägaren (3 §). Generaltullstyrelsen kan i särskilda fall medge
restitution, även om företaget eller fartygsägaren inte kan visa artiklarnas
slag och ursprung. Styrelsen kan också förlänga nyssnämnda tidsfrist
(10 §).
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1964
Varvsindustrirestitution medges även beträffande artiklar, som gått förlorade
vid arbetets utförande (3 §). I särskilda fall kan restitution lämnas,
då varvsmaterielen inte kunnat användas för avsett ändamål och på grund
härav återutföres. Restitution kan även medges för artiklar, som införts av
annan än den som söker restitution, om den som infört dem har varvsindustrirestitutionsrätt
(10 §).
Har teknisk varvsutrustning, för vilken restitution åtnjutits, tagits i anspråk
för icke restitutionsberättigande ändamål, skall tull utgå (10 a §).
Som nämnts lämnas restitution av tull först då ett restitutionsberättigande
arbete slutförts. För att i det särskilda fallet restitution skall kunna erhållas
fordras emellertid, att generaltullstyrelsen — efter samråd med kommerskollegium
— medgivit företaget eller fartygsägaren en allmän rätt att
åtnjuta restitution. Sådan rätt medges den som är känd såsom redbar och
i övrigt prövas lämplig för erhållande av restitution. Generaltullstyrelsen
fastställer också efter samråd med kommerskollegium de närmare villkor,
som i särskilda fall finnes erforderliga (1 och 7 §§). Restitutionsrätten förfaller
om de förutsättningar, som legat till grund för denna, upphör. Detta
gäller även i fall då näringsidkare överlåter sin rörelse eller försätts i konkurs
(8 §).
Restitutionsberättigad kan i avvaktan på beslut om restitution få anstånd
med erläggande av tull, om säkerhet ställes för tullens erläggande (9 §).
Generaltullstyrelsens förslag
Generaltullstyrelsens förslag innebär att de egentliga varvsföretagen, vid
sidan av rätten till varvsindustrirestitution, skall få möjlighet att införa
varvsmateriel tullfritt. Verkstadsföretagen och fartygsägarna, som liksom
varvsföretagen kan få restitution, omfattas inte av förslaget. Varvsföretagens
rätt till tullfrihet skall enligt förslaget gälla alla de arbeten, som nu
kan komma i fråga för tullrestitution. Det måste dock redan vid införseltillfället
kunna konstateras att materielen skall användas för tullfrihetsberättigande
arbeten. Om materielen likväl inte kommer till användning för
det avsedda ändamålet och inte utföres eller förstöres, skall därå belöpande
tull jämte ränta erläggas.
Den grundläggande bestämmelsen om tullfrihet bör enligt förslaget införas
i 5 § tulltaxeförordningen, där likartade fall av tullfrihet redan nu
finns reglerade.
I sin allmänna motivering understryker generaltullstyrelsen, att det måste
anses mycket angeläget att den föreslagna tullfriheten för varvsmateriel genomföres
och att detta sker snarast möjligt. Styrelsen anför.
Sammanlagda restitutionsbeloppet i fråga om varvsindustrirestitution
uppgick under budgetåret 1948/49 till 8 840 089 kronor, 1950/51 till 8 528 728
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 196i
kronor, 1958/59 till 33 028 494 kronor och 1961/62 till 30 769 904 kronor, medan
under motsvarande budgetår enligt tullrestitutionsförordningen totalt
restituerade belopp uppgingo till 13 904 610 kronor, 15 435 561 kronor,
70 353 218 kronor respektive 86 795 921 kronor. Även om detta rent siffermässiga
resultat i och för sig icke utgör en helt rättvisande måttstock för
bedömande av det arbete för såväl tullverket som varvsindustrin, vilket är
förknippat med tillämpningen av restitutionsförfarandet, torde detsamma
likväl kunna giva en uppfattning om betydelsen av att den förordade tullfriheten
genomföres. Ett genomförande av denna tullfrihet är ur tullverkets
synpunkt i hög grad angeläget i rådande personalläge, särskilt vad gäller
kvalificerad personal, samt med hänsyn till den ovan berörda sedan åtskilliga
år ökande omfattningen av restitutionsrörelsen. Vad varven själva
beträffar må erinras om att Sveriges varvsindustriförening vid upprepade
tillfällen framhållit önskvärdheten av en lösning av frågan. Enligt vad styrelsen
erfarit tillmätes frågan av föreningen alltjämt oförminskad betydelse.
Det må här nämnas att generaltullstyrelsen och kommerskollegium i det
tidigare förslaget i ämnet framhållit att, enligt vad företagna undersökningar
utvisat, endast en obetydlig del av den materiel, som av varven infors
under anspråk på varvsindustrirestitution, kommer till användning för
icke restitutionsberättigande ändamål. Det förhåller sig enligt ämbetsverken
otvivelaktigt så, att den importerade materielen till stor del beställs för särskilda
redan projekterade varvsarbeten. Under sådana förhållanden kan
det enligt ämbetsverkens mening knappast anses rationellt, att varven under
alla förhållanden skall vara hänvisade till ett omständligt restiiutionsförfarande
för att slutgiltigt kunna tullfritt disponera över den importerade
materielen. Om tullverket erhåller en betryggande säkerhet för tullen,
anses några hinder i princip inte föreligga alt materielen utlämnas tullfritt
redan vid införseln. Någon anledning att begränsa tullfriheten till vissa
lnatcrielgrupper anser ämbetsverken inte föreligga. Tullfriheten bör enligt
ämbetsverken förbehållas sådana företag som bedriver varvsverksamhet i
egentlig mening, eftersom andra företag inte anses ha samma förutsättningar
att redan vid införseltillfället avgöra i vad mån materielen skall komma
till användning enbart för varvsarbete eller inte.
Som redan nämnts bör enligt generaltullstyrelsen varven även i fortsättningen
beredas möjlighet till tullrestitution vid sidan om tullfriheten. Man
har nämligen funnit det angeläget att i största möjliga utsträckning undvika
förtullning i efterhand av tullfritt utlämnad materiel. I den mån osäkerhet
råder om materielens framtida användning, bör förtullning sålunda ske i
vanlig ordning och restitution sedan medges för det fall att materielen använts
för restitutionsberättigande ändamål.
I den nu framlagda skrivelsen har generaltullstyrelsen även tagit upp
frågan om inte också annan exportindustri än varvsindustrin skulle kunna
beredas samma slag av tullfrihet som varvsindustrin. Styrelsen har dock
inte ansett sig kunna förorda åtgärder i sådan riktning. Styrelsen anför.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1964
Det kan förutsättas att även om möjlighet till tullfrihet genomfördes för
exportindustrin denna tullfrihet praktiskt taget skulle komma att sakna
betydelse, därest som villkor för tullfrihetsmedgivandel skulle gälla att berörda
företag på förhand skulle kunna avgöra materielens användning.
Skulle å andra sidan för exportindustrins vidkommande ett sådant villkor
ej uppställas, bleve följden härav att olägenheten med förtullning i efterhand
regelmässigt skulle uppstå. Med hänsyn härtill och då ett genomförande
av tullfriheten för exportindustrin visat sig förutsätta omfattande
och komplicerade författningsbestämmelser, har styrelsen icke ansett sig böra
föreslå någon ytterligare utvidgning av tullfrihetsbestämmelserna.
När det gäller den författningsmässiga utformningen av den nya tullfriheten
för varvsindustrin, förordar generaltullstyrelsen att de närmare föreskrifter,
som fordras utöver den grundläggande bestämmelsen i tulltaxeförordningen,
liksom i andra motsvarande fall meddelas i tulltaxeringskungörelsen.
I denna bör sålunda införas bestämmelser om bl. a. det administrativa
förfarandet, ställande av säkerhet m. m.
I anslutning till sitt förslag om införande av tullfrihet för varvsindustrin
förordar generaltullstyrelsen vissa ändringar i tullrestitutionsförordningen.
Sålunda föreslås bl. a. att företag, som har rätt till varvsindustrirestitution,
skall kunna få restitution för varvsmateriel, som varvet innehar, då rätt till
tullfrihet lämnas företaget. Förslaget innebär vidare, att varvsindustrirestitution
skall kunna medges vid överlåtelse av varvsmateriel från någon
som har restitutionsrätt till varv med rätt till tullfrihet. Restitution skall
även kunna lämnas om materielen införts av ett varv med rätt till tullfrihet
och därifrån överlåtits till någon med rätt till varvsindustrirestitution samt
tull erlagts i anledning av överlåtelsen. Förslaget förutsätter också, att den
som har rätt till allmän industrirestitution eller handelsrestitution skall
kunna få restitution vid leverans till varvsföretag, som har rätt till tullfrihet.
Dessutom förordas vidgade möjligheter till restitution vid återutförsel.
I detta sammanhang föreslår generaltullstyrelsen vidare att varvsindustrirestitution,
allmän industrirestitution och flygindustrirestitution skall kunna
medges för materiel, som förstörts under myndighets kontroll. Beträffande
reglerna om flygindustrirestitution förordas den ändringen, att den
som har rätt till sådan restitution skall kunna få anstånd med erläggande
av tull mot att säkerhet ställes för eventuellt framdeles uppkommande
betalningsskyldighet. I fråga om reducerad restitution bör enligt generaltullstyrelsen
liberalare regler för beräkningen av restitutionsbeloppets storlek
införas. Sålunda skall i vissa fall hänsyn kunna tas till tid som förflyter
innan materielen tas i anspråk.
Slutligen har förordats att bestämmelserna om minimibelopp för restitution
liberaliseras så att restitution skall kunna medges, då summan av
tull och skatt eller annan avgift som samtidigt skall restitueras överstiger
minimibeloppet.
Kungl. Maj:Is proposition nr 89 år 196b
13
Remissyttrandena
Vid remissbehandlingen har de av generaltullstyrelsen framlagda förslagen
över lag tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Flera remissinstanser,
bl. a. statskontoret, Sveriges industriförbund och Sveriges grossistforbund,
har understrukit att införandet av tullfrihet för varvsmateriel skulle innebära
störa förenklingar såväl för industrin som för tullverket. Sveriges
varvsindustriförening framhåller, att förslaget helt motsvarar de önskemål,
som föreningen tidigare tramtört. b öreningen tramhaller, att det är angeläget
att detta genomföres snarast möjligt. Marinförvaltningen som också
tillstyrker förslaget påpekar, att det är av stor vikt att de nya reglerna blir
tillämpliga även på tidigare införtullad materiel.
1 några remissyttranden har frågan om tullrestitutionstörfarandets allmänna
utformning tagits upp till behandling. Härvid har understrukits, att
alla möjligheter till införande av enklare regler bör tillvaratas. Det påpekas
dock att det möter stora svårigheter att nå fram till ett enkelt system.
För svenska exportföretag är det en angelägenhet av stor vikt att tullrestitutionsförfarandet
förenklas och begränsas i möjligaste mån, framhåller
Sveriges hantverks- och industriorganisation. Det bör nämligen beaktas
att i nuvarande marknadssituation även små och medelstora industriföretag
i växande utsträckning söker avsätta en del av sin produktion på
exportmarknaden och att dessa företags administrativa och kontorstekniska
resurser är begränsade. Med de principer som ligger till grund för gällande
regler om tullrestitution anses emellertid möjligheterna till en generell förenkling
vara små. Man understryker likväl att det är viktigt att myndigheterna
tillvaratar alla möjligheter, som kan underlätta företagens arbete
på området.
Även Sveriges industriförbund anser det vara av stor betydelse för exportindustrin,
att tullrestitutionsförfarandet utformas på sådant sätt att
handläggningen av restitutionsärenden inom företagen blir så litet betungande
som möjligt. Förbundet anför vidare.
I samband med tidigare remisser har förbundet funnit, att en generell
förenkling av tullrestitutionsförfarandet torde vara svår att genomföra. I
den mån det framdeles skulle visa sig att förenklingar, generella eller för
enstaka företag eller grupper av företag, kan åstadkommas, förutsätter
förbundet att de också genomföres.
Sveriges mekanförbund framhåller att förbundet i olika sammanhang
genom kontakt med skilda företag fått exempel på den omfattande administrativa
apparat, som måste upprätthållas med nuvarande ordning. Förbundet
understryker det angelägna i att en lösning på de här aktuella problemen
erhålles.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 196b
Departementschefen
Liksom i andra länder har varvsindustrin i vårt land sedan länge haft
möjlighet att driva sin verksamhet utan att belastas med kostnader för
tull på importerad materiel och utrustning. Tullbefrielsen har skett genom
att företagen i särskild ordning fått restitution av erlagd tull. Restitutionsförfarandet
har emellertid varit jämförelsevis komplicerat och —- inte minst
på grund av den omfattning i vilken restitution förekommer — medfört betydande
olägenheter och kostnader såväl för industrin som för tullverket.
Dä störa svårigheter i varje fall hittills visat sig föreligga att uppnå några
väsentliga förenklingar i restitutionsförfarandet, har tanken uppkommit
att ersätta detta med någon form av tullfrihet, så att materielen redan vid
införseltillfället befrias från tull.
Som framgått av den tidigare lämnade redogörelsen, har frågan varit föremål
för ingående prövning inom generaltullstyrelsen. Denna har nu också
framlagt förslag till en lösning. Detta förslag, som utan undantag vunnit
anslutning vid remissbehandlingen, innebär sammanfattningsvis att de
egentliga varvsföretagen skulle kunna komma i åtnjutande av tullfrihet beträffande
alla arbeten, som nu kan komma i fråga för tullrestitution.
För egen del har jag i stort sett ingen erinran mot det av generaltullstyrelsen
framlagda förslaget, som synes kunna möjliggöra väsentliga förenklingar
i behandlingen av hithörande ärenden. Jag vill emellertid erinra
om att restitutionsmöjlighet föreligger för såväl varvs- som verkstadsföretag.
Gränsen mellan företag av dessa typer torde inte alltid vara helt klar,
och åtminstone vissa företag vilka måste betecknas som verkstadsföretag
torde från nu aktuella synpunkter vara att jämställa med varvsföretag. Enligt
min mening bör generaltullstyrelsen därför få möjlighet att ge tullfrihet
åt sådana verkstadsföretag som uppfyller de allmänna krav man måste ställa
på ett företag för att det skall kunna komma i åtnjutande av denna förmån.
Med nu angivna jämkning tillstyrker jag sålunda, att generaltullstyrelsens
förslag om tullfrihet genomföres.
När det gäller den författningsmässiga utformningen, innebär generaltullstyrelsens
förslag, att ett grundläggande stadgande om tullfrihet — i likhet
med vad som redan skett i andra fall —- införes i tulltaxeförordningens 5 §
och att de härutöver erforderliga föreskrifterna rörande kontroll m. m. utfärdas
av Kungl. Maj :t. Även i detta hänseende tillstyrker jag styrelsens
förslag. Inte heller mot de av styrelsen i detta sammanhang förordade ändringarna
i tullrestitutionsförordningen har jag något att erinra i sak. Utöver
vad som föreslagits bör emellertid enligt min mening också en sådan ändring
vidtagas i förordningen, att statliga myndigheter inte skall behöva ställa
säkerhet för att erhålla anstånd med erläggande av tull i avvaktan på
restitution.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1964
Av det tidigare sagda har framgått, att generaltullstyrelsen inte nu ansett
sig för andra industrigrenar kunna förorda några mera väsentliga förenklingar
motsvarande vad som föreslagits för varvsindustrins del. Några remissinstanser
-—- bland dem Sveriges industriförbund samt Sveriges hantverks-
och industriorganisation —- har emellertid framhållit angelägenheten
av att administrativa förenklingar genomföres också för andra industrier.
Även om föreliggande utredningar ger vid handen att stora svårigheter föreligger
att genomföra ytterligare förenklingar, är frågan likväl förtjänt av
fortsatt uppmärksamhet.
Vad jag nu förordat föranleder ändringar i 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen
samt i 1, 3, 3 a, 6 a, 9—11 och 13 §§ tullrestitutionsförordningen
ävensom upphävande av 7 och 8 §§ sistnämnda förordning. Författningsändringarna
torde böra tråda i kraft den 1 juli 1964.
Föredragande departementschefen hemställer härefter att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. tulltaxeförordningen den
13 maj 1960 (nr 391); och
2) förordning om ändring i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307)
angående tullrestitution.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Monica Gustafson
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640220