Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
1
Nr 87
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående godkännande
av tre tilläggsprotokoll till konventionen den b november
1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna; given
Stockholms slott den 6 mars 196b.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 12
regeringsformen föreslå riksdagen att på sätt varom föredragande departementschefen
hemställt godkänna tre tilläggsprotokoll till konventionen den
4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna, avseende dels behörighet för den europeiska domstolen
för de mänskliga rättigheterna att avgiva rådgivande yttranden, dels
ändring av artiklarna 29, 30 och 34 i konventionen, dels ock erkännande av
vissa andra rättigheter och friheter än dem som redan inskrivits i konventionen
och dess första tilläggsprotokoll.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner tre tilläggsprotokoll till
konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna. Genom dessa kompletteras de i
konventionen och dess första tilläggsprotokoll redan upptagna mänskliga
fri- och rättigheterna med ytterligare ett antal sådana. Vidare tillskapas
behörighet för den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att
under vissa förutsättningar avgiva rådgivande yttranden. Härutöver vidtages
vissa ändringar i konventionen, vilka syftar till att underlätta arbetet
för den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 87
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
Utdrag ao protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 196b.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och inrikesdepartementen
anmäler ministern för utrikes ärendena fråga angående godkännande
av tre tilläggsprotokoll till konventionen den b november 1950 angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
samt anför därvid följande.
Med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1951:165; UU 1951:11;
rskr 1951: 251) deponerade Sverige den 4 februari 1952 ratifikationsinstrumentet
avseende konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De i denna upptagna
rättigheterna har sedermera kompletterats genom ett den 20 mars
1952 dagtecknat tilläggsprotokoll till konventionen (prop. 1953: 32; UU
1953:1; rskr 1953:124). Det svenska ratifikationsinstrumentet avseende
protokollet deponerades den 22 juni 1953.
Vid Europarådets rådgivande församlings elfte ordinarie möte antog församlingen
den 22 januari 1960 en rekommendation (nr 234), vari Europarådets
ministerkommitté föreslogs tillsätta en expertkommitté med uppdrag
att utarbeta ett andra tilläggsprotokoll till konventionen, jfr prop. 1960: 113,
s. 25. Detta skulle som utgångspunkt ha ett av församlingens juridiska utskott
uppgjort förslag.
Med anledning härav beslöt ministerkommittén den 22 mars 1960 att tillsätta
en expertkommitté med uppdrag att studera spörsmål, som sammanhänger
med konventionen, och överlämnade samtidigt församlingens rekommendation
till den nytillsatta kommittén.
Sedan expertkommittén i februari månad 1963 överlämnat sin rapport beslöt
ministerkommittén att den 16 september 1963 framlägga ett tilläggsprotokoll
för undertecknande av medlemsstaterna; Sverige underskrev protokollet
sagda dag. Till följd av att vid denna tidpunkt två ytterligare tilläggsprotokoll,
till vilka jag strax återkommer, redan utarbetats och öppnats
för undertecknande fick här ifrågavarande protokoll benämningen
protokoll nr b till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna, avseende erkännande av vissa andra
rättigheter och friheter än dem som redan inskrivits i konventionen och
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
dess första tilläggsprotokoll. Protokollet torde jämte svensk översättning få
fogas såsom bilaga C till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Vid Europarådets rådgivande församlings ovannämnda elfte ordinarie
möte föreslog församlingen i en annan rekommendation (nr 232) att en
överenskommelse skulle utarbetas, enligt vilken den europeiska domstolen
för de mänskliga rättigheterna skulle tilläggas behörighet att vid tveksamhet
rörande konventionens rättsliga innebörd tolka densamma, även
för det fall att någon tvist icke anliängiggjorts vid domstolen, jfr prop.
1960: 113, s. 24. Europarådets ministerkommitté hänsköt frågan, huruvida
det vore önskvärt att avsluta en sådan överenskommelse, till den tidigare
nämnda expertkommittén. I sin i april 1961 till ministerkommittén avgivna
rapport angav expertkommittén såsom sin mening, att det kunde
vara önskvärt att under vissa villkor tillägga domstolen behörighet att avgiva
rådgivande yttranden. På uppdrag av ministerkommittén utarbetade
expertkommittén därefter ett förslag till överenskommelse, som efter behandling
i ministerkommittén framlades för undertecknande av Europarådets
medlemsstater den 6 maj 1963, därvid den underskrevs för Sveriges
del. överenskommelsen som givits benämningen protokoll nr 2 till
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna, avseende behörighet för den europeiska domstolen
för de mänskliga rättigheterna att avgiva rådgivande yttranden torde jämte
översättning till svenska få fogas såsom bilaga A till statsrådsprotokollet
i detta ärende.
Till expertkommittén överlämnade ministerkommittén slutligen i juli månad
1961 för behandling bland annat två av den europeiska kommissionen
för de mänskliga rättigheterna hos den senare kommittén väckta förslag till
vissa ändringar i konventionens text, avseende kommissionens arbetssätt.
Sedan expertkommitténs rapport förelagts ministerkommittén, beslöt denna
att för undertecknande av medlemsstaterna den 6 maj 1963 framlägga ett
protokoll nr 3 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna, avseende ändring av artiklarna 29,
30 och 3b i konventionen. Protokollet, som undertecknats för Sveriges del,
torde jämte översättning få fogas såsom bilaga B till statsrådsprotokollet
i detta ärende.
I det följande lämnas en närmare redogörelse för de tre tilläggsprotokollen.
Protokoll nr 2
Enligt art. 1 i protokollet äger Europarådets ministerkommitté hos europeiska
domstolen för de mänskliga rättigheterna begära att den avgiver yttrande
rörande rättsliga spörsmål avseende tolkningen av konventionen eller
av något dess tilläggsprotokoll. Sådan framställning skall beslutas med en
majoritet av två tredjedelar av ministerkommitténs ledamöter.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
Domstolens behörighet härvidlag är inskränkt i två hänseenden. Sålunda
må den ej yttra sig över innehållet i eller omfattningen av de rättigheter och
friheter som anges i avdelning I i konventionen eller i tilläggsprotokollen.
Ej heller får framställningen avse spörsmål vartill kommissionen, domstolen
eller ministerkommittén må ha att taga ställning till följd av något i
konventionen förutsatt förfarande.
Domstolen skall enligt art. 2 själv avgöra om ministerkommitténs framställningar
faller inom ramen för domstolens behörighet.
Ärenden av här ifrågavarande natur skall handläggas av domstolen vid
sammanträde i plenum. I sitt yttrande till ministerkommittén skall domstolen
angiva skälen för sitt ställningstagande. Vidare upptager art. 3 bestämmelsen
att skiljaktig domstolsledamot äger avgiva sitt särskilda votum.
Art. b inrymmer befogenhet för domstolen att om den finner protokollet
påkalla detta upprätta arbetsordning och bestämma förfarandet vid handläggning
av dessa ärenden.
Beträffande de i art. 5 upptagna slutbestämmelserna må endast nämnas,
att protokollet för Sveriges del undertecknats under förbehåll för ratifikation.
Protokollet träder i kraft när samtliga konventionsstater tillträtt detsamma.
Efter ikraftträdandet skall det anses utgöra en integrerande del
av konventionen.
Protokoll nr 3
Som tidigare nämnts har detta tilläggsprotokoll tillkommit på grund av
önskemål av den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
Om bakgrunden till dessa må följande nämnas. Enligt art. 24 och 25 i konventionen
må kommissionen mottaga framställningar med påståenden om
att konventionsstat kränkt någon i konventionen angiven rättighet. Upptages
sådan framställning till prövning av kommissionen, skall kommissionen
enligt art. 28 till utrönande av de faktiska omständigheterna i fallet
genomgå densamma med representanter för parterna samt, om så befinnes
erforderligt, själv företaga en undersökning. Kommissionen skall vidare
ställa sig till parternas förfogande i syfte att nå uppgörelse i godo. De
nu angivna åliggandena skall kommissionen enligt art. 29 fullgöra genom
en underkommission bestående av sju ledamöter av kommissionen. Om frivillig
uppgörelse ej uppnås, skall ärendet hänskjutas till kommissionen, som
enligt art. 31 har att utarbeta en rapport över de faktiska omständigheterna,
angiva huruvida kommissionen anser att förpliktelse enligt konventionen
åsidosatts samt framlägga de förslag den anser lämpliga.
Enligt kommissionen har under de år kommissionen varit i verksamhet
erfarenheten visat, att systemet med en underkommission i vissa avseenden
varit otillfredsställande. Åtminstone fram till år 1961 har icke ett enda
av de av kommissionen upptagna ärendena förlikts. I samtliga fall har så
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 är 196i
lunda underkommissionen hänskjutit tvisten till kommissionen. När det
gällt för kommissionen att utarbeta sin rapport, har det framstått som en
olägenhet, att, ehuru samtliga kommissionsledamöter står ansvaret för rapporten,
de av dem som icke ingått i underkommissionen av naturliga skäl
icke äger samma kännedom om ärendet som de övriga. Med den gällande
uppdelningen mellan underkommissionen och kommissionen uppstår vidare
svårigheter — om åsikterna inom underkommissionen går isär — vid
bedömning om kränkning av konventionen skett eller ej. Underkommissionen
hindras därvid i sitt ställningstagande av att åsiktsfördelningen
inom kommissionen, när ärendet hänskjutits dit, alls ej behöver motsvara
den som råder inom underkommissionen. Slutligen förorsakar uppdelningen
nödvändigtvis ett visst mått av dubbelarbete.
För att undanröja nyssnämnda olägenheter upphäves genom art. 1 punkt
1 samt art. 2 och 3 i protokoll nr 3 de konventionsbestämmelser som berör
underkommissionen.
Genom protokollet tillgodoses ytterligare ett önskemål av kommissionen.
Enligt gällande konventionsbestämmelser äger kommissionen på ett preliminärt
stadium avvisa framställning på vissa, i art. 27 särskilt angivna
grunder. Om kommissionen däremot först efter att ha upptagit en tramstäJIning
till prövning finner att någon sådan avvisningsgrund föreligger,
måste den, om förlikning ej uppnås, emellertid ändock avgiva en fullständig
rapport över ärendet till ministerkomittén. Detta anser kommissionen onödigt
betungande.
önskemålet har genom art. 1 punkt 2 i protokollet tillgodosetts på det
sättet, att i stället för de bestämmelser i art. 29 i konventionen, vilka enligt
vad nyss sagts utgår, intages ett stadgande av innebörd, att även om kommissionen
upptagit framställning den, såvitt gäller framställning från enskild
person eller organisation, äger genom enhälligt beslut avvisa densamma,
om den finner någon av de i art. 27 i konventionen angivna avvisningsgrunderna
föreligga.
Beträffande de i art. \ upptagna slutbestämmelserna må nämnas att jämväl
detta protokoll för Sveriges del undertecknats under förbehåll för ratifikation.
Det träder i kraft när samtliga konventionsstater tillträtt detsamma.
Protokoll nr 4
I art. 1 föreskrives att ingen må berövas sin frihet enbart på grund av
oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse.
I art. 2 stadfästes rätten att välja uppehållsort i varje land, där man lagligen
befinner sig. Vidare utsäges att envar skall äga frihet att lämna varje
land, inbegripet sitt eget.
Utövandet av de rättigheter som upptages i art. 2 är emellertid under -
b Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 196i
kastat vissa inskränkningar. Sålunda får rättigheterna tåla de intrång som
anges i lag och vilka i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn
till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, för upprätthållande av
den allmänna ordningen och förebyggande av brott, för hälsovården samt
skyddande av sedligheten eller av annans fri- och rättigheter. Inom bestämda
områden må inskränkningar göras även i annat fall under förutsättning
att de anges i lag och att de kan anses berättigade av hänsyn till det allmännas
intresse i ett demokratiskt samhälle.
Art. 3 upptager förbud mot landsförvisning, vare sig genom individuella
eller kollektiva åtgärder. I artikeln stadgas vidare, att envar skall äga rätt
att inresa i den stat vars medborgare han är.
Enligt art. 4 förbjuds kollektiv utvisning av utlänningar.
Art. 5 innehåller bestämmelser för det fall att medlemsstat söker tillämpa
protokollet på område för vars internationella förbindelser staten svarar.
Enligt art. 6 skall art. 1—5 i protokollet i förhållandet mellan de fördragsslutande
staterna anses som tilläggsartiklar till konventionen och
konventionens samtliga bestämmelser skall följaktligen tillämpas på de
genom protokollet tillagda rättigheterna och friheterna. Genom denna bestämmelse
tillerkännes sålunda såväl den europeiska kommissionen som
den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna behörighet att
på fördragsslutande stats begäran pröva påstådd kränkning, jfr art. 24
och 44 i konventionen.
Beträffande enskild persons rätt att besvära sig hos något av dessa båda
organ för övervakning av konventionens efterlevnad upptager art. 6 bestämmelsen,
alt detta förutsätter särskild förklaring från fördragsslutande
stats sida. Protokollet följer sålunda i detta hänseende konventionens
system, jfr art. 25 och 46 i konventionen.
Om protokollets slutbestämmelser må här blott nämnas, att enligt art. 7
protokollet träder i kraft, när 1''ein stater ratificerat detsamma. Sverige har
undertecknat protokollet med ratifikationsförbehåll.
, . t
Departementschefen
De tre protokoll till konventionen angående de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna, för vilka redogörelse här lämnats, får
ses som en naturlig utveckling på detta område. Den genom protokoll nr 2
tillskapade behörigheten för den europeiska domstolen att avgiva rådgivande
yttranden, kan med den ram som givits denna behörighet ses som ett
hjälpmedel för Europarådets ministerkommitté. Sverige synes med hänsyn
härtill böra godtaga denna rådgivande funktion, vilken får skiljas
från domstolens obligatoriska jurisdiktion enligt art. 46 i konventionen;
sagda jurisdiktion har Sverige som bekant ej underkastat sig.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
De ändringar som göres i konventionen som följd av protokoll nr 3 har
uppenbarligen påkallats av rent praktiska överväganden, syftande till att
underlätta arbetet för den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
I detta sammanhang torde böra framhållas att den tidigare
nämnda expertkommittén har under behandling även andra förslag från
kommissionen, nämligen tillskapande av möjligheter till fri rättegång under
vissa förutsättningar för enskilda parter samt avslutande av överenskommelse
om bestraffning av mened vid förfarande inför kommissionen.
Genom protokoll nr b kompletteras de i konventionen och dess första
tilläggsprotokoll redan upptagna mänskliga fri- och rättigheterna med ytterligare
ett antal sådana. I art. 1 stadgas förbud mot frihetsberövande såsom
påföljd vid oförmåga att fullgöra avtalad förpliktelse. Hos oss har tidigare
funnits en sådan påföljd — gäldsfängelse — men detta institut är
sedan länge upphävt. Under förarbetena till protokollet rådde å svensk sida
någon tvekan om huruvida utförande av arbete i arbetshem eller dömande
till tvångsarbete enligt socialhjälpslagen (§§ 41—51) och barnavårdslagen
(§ 100) stod i överensstämmelse med den föreslagna grundsatsen. I prop.
1964: 34 har emellertid föreslagits att dessa bestämmelser i socialhjälpsoch
barnavårdslagarna upphäves. Förevarande krav i protokollet får alltså,
i allt fall om nämnda förslag genomföres, anses uppfyllt. I art. 2 stadgas om
vissa rättigheter att röra sig fritt, att fritt välja uppehållsort och att utan
hinder få lämna landet. Gällande svensk lagstiftning synes ej innebära
hinder att Sverige åtager sig att tillämpa dessa rättigheter. De inskränkningar
som i Sverige finnes i vad avser utövandet av dessa rättigheter
(t. ex. skyldigheten att vid utresa ur riket inneha pass, förekomsten av
i passkungörelsen angivna passhinder, förbud för vissa underhållsskyldiga
att lämna riket, förbud att vistas i vissa militära skyddsområden)
får anses stå i överensstämmelse med vad som är tillåtet enligt protokollet.
Art 3 stadgar under 1 förbud mot förvisning från eget land. Detta rimmar
helt med vad som redan i nära ett sekel gällt enligt svensk rättsuppfattning;
landsförvisningsinstitutet borttogs i Sverige år 1869. Detta förbud
har ej ansetts innefatta hinder t. ex. mot utlämning av eget lands medborgare,
militär kommendering utomlands eller tvångsvis överförande a\
barn till vårdnadshavare i utlandet. Under 2 stadgas en ovillkorlig rätt för
medborgare att inresa i sitt hemland. Sådan rätt gäller sedan länge i Sverige
utan särskilt lagstöd; den framgår e contrario av vår utlänningslag.
1 art. 4 stadgas slutligen förbud mot kollektiv utvisning av utlänningar. Sådan
utvisning är självfallet helt främmande för svensk rättsuppfattning.
Sverige har vid ratifikation av konventionen och det första tilläggsprotokollet
avgivit förklaring om erkännande av den europeiska kommissionens
behörighet att upptaga besvär av enskild (prop. 1951: 165, s. 14). Sverige
bör vid ratifikation av det fjärde tilläggsprotokollet avgiva en motsvarande
förklaring beträffande de i protokollet upptagna fri- och rättigheterna.
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1964
Under åberopande av det anförda får jag föreslå, att här bilagda protokoll
n:ris 2, 3 och 4 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna måtte jämlikt § 12 regeringsformen
framläggas för riksdagen för godkännande, och hemställer alltså
att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen
att godkänna protokollen och medgiva att Sverige vid
ratifikation av protokoll nr 4 förklarar sig erkänna att den
enligt art. 25 i konventionen redan avgivna förklaringen
skall omfatta jämväl de i art. 1—4 i protokollet angivna
fri- och rättigheterna.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Ove Heyman
BILAGOR
If Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 87
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1964
Protocol No. 2 to the Convention för the
Protection of Human Rights and Fundamental
Freedoms, conferring upon the
European Court of Human Rights compctence
to give advisory opinions
The member States of the Council
of Europé signatory hereto:
Having regard to the provisions of
the Convention for the Protection of
Human Rights and Fundamental
Freedoms signed åt Rome on 4th
November 1950 (hereinafter referred
to as “the Convention”) and, in particular,
Artide 19 instituting, among
other bodies, a European Court of
Human Rights (hereinafter referred
to as “the Court”);
Considering that it is expedient to
confer upon the Court competence
to give advisory opinions subject to
certain conditions;
Have agreed as follows:
Article 1
1. The Court may, åt the request
of the Committee of Ministers, give
advisory opinions on legal questions
concerning the interpretation of the
Convention and the Protocols thereto.
2. Such opinions shall not deal
with any question relating to the
content or scope of the rights or
freedoms defined in Section 1 of the
Convention and in the Protocols
thereto, or with any other question
which the Commission, the Court or
the Committee of Ministers might
Protocole No 2 å la Convention de sauvegarde
des Droits de 1’honune et des libertés
fondamentales, attribuant å la Cour
européenne des Droits de 1’homme la compétence
de donner des avis consultatifs
Les Etats membres du Conseil de
1’Europe, signataires du présent Protocole,
Vu les dispositions de la Convention
de sauvegarde des Droits de
1’homme et des libertés fondamentales,
signée å Rome le 4 novembre
1950 (ci-aprés dénommée « la Convention»),
notamment 1’article 19
instituant entre autres organes une
Cour européenne des Droits de
1’homme (ci-aprés dénommée «la
Cour ») ;
Considérant qu’il est opportun
d’attribuer å la Cour la compétence
de donner, sous certaines conditions,
des avis consultatifs,
Sont convenus de ce qui suit :
Artide 1"
1. La Cour peut, å la demande du
Comité des Ministres, donner des
avis consultatifs sur des questions
juridiques concernant 1’interprétation
de la Convention et de ses Protocoles.
2. Ces avis ne peuvent porter sur
les questions ayant trait au contenu
ou å l’étendue des droits et libertés
définis au titre 1" de la Convention
et dans ses Protocoles, ni sur les
autres questions dont la Commission,
la Cour ou le Comité des Ministres
pourraient avoir å connaitre
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 196b
11
Bilaga A
(Översättning)
Protokoll nr 2 till konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna, avseende behörighet
för den europeiska domstolen för
de mänskliga rättigheterna att avgiva
rådgivande yttranden
Europarådets medlemsstater som
undertecknat detta protokoll hava
under åberopande av bestämmelserna
i den i Rom den 4 november
1950 undertecknade konventionen
angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande
friheterna (här nedan benämnd
»konventionen») och särskilt artikel
19, varigenom bland andra organ
upprättas en europeisk domstol för
de mänskliga rättigheterna (här nedan
benämnd »domstolen»), och
i betraktande av att det är lämpligt
att tillägga domstolen behörighet
att under vissa villkor avgiva rådgivande
yttranden,
överenskommit om följande.
Artikel 1
1. På begäran av ministerkommittén
må domstolen avgiva rådgivande
yttranden rörande rättsliga spörsmål
avseende tolkningen av konventionen
och protokollen till densamma.
2. Dessa yttranden må ej avse
spörsmål rörande innehållet i eller
omfattningen av de rättigheter och
friheter, vilka bestämmas i avdelning
I i konventionen och i protokollen
till densamma, ej heller de
övriga spörsmål till vilka kommissionen,
domstolen eller ministerkom
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 196i
have to consider in consequence of
any such procecdings as could be
instituted in accordance with the
Convention.
3. Decisions of the Committee of
Ministers lo request an advisory
opinion of the Court shall require
a two-thirds majority vo te of the representatives
entitled to sit on the
Committee.
Article 2
The Court shall decide whether a
request för an advisory opinion submitted
by the Committee of Ministers
is within its consultative competence
as defined in Article 1 of this Protocol.
Article 3
1. For the consideration of requests
for an advisory opinion, the
Court shall sit in plenary session.
2. Reasons shall be given for advisory
opinions of the Court.
3. If the advisory opinion does not
represent in whole or in part the
unanimous opinion of the judges,
any judge shall be entitled to deliver
a separate opinion.
4. Advisory opinions of the Court
shall be communicated to the Committee
of Ministers.
Article 4
The powers of the Court under Article
55 of the Convention shall extend
to the drawing up of such rules
and the determination of such procedure
as the Court may think necessary
for the purposes of this Protocol.
Article 5
1. This Protocol shall be open to
signature by member States of the
Council of Europé, signatories to the
Convention, who may become Parties
to it by:
(a) signature without reservation
in respect of ratification or acceptance;
-
par suite de 1’introduction d’un recours
prévu par la Convention.
3. La décision du Comité des Ministres
de demander un avis å la
Cour est prise par un vote å la majorité
des deux tiers des représentants
ayant le droit de siéger au Comité.
Article 2
La Cour décide si la demande
d’avis présentée par le Comité des
Ministres reléve de sa compétence
consultative telle que celle-ci est définie
par 1’article 1" du présent Protocole.
Article 3
1. Pour 1’examen des demandes
d’avis consultatifs, la Cour siége en
séance pléniére.
2. L’avis de la Cour est motivé.
3. Si 1’avis n’exprime pas en tout
ou en partie 1’opinion unanime des
juges, tout juge a le droit d’y joindre
1’exposé de son opinion individuelle.
4. L’avis de la Cour est tx-ansmis
au Comité des Ministres.
Article 4
Par extension du pouvoir que lui
attribuc 1’article 55 de la Convention
et aux fins du présent Protocole,
la Cour peut, si elle 1’estime nécessaire,
établir son réglement et fixer
sa procédure.
Article 5
1. Le présent Protocole est ouvert
å la signature des Etats membres du
Conseil de 1’Europe signataires de la
Convention, qui peuvent y devenir
Parties par :
(a) la signature sans réserve de
ratification ou d’acceptation ;
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196i
mittén må hava att taga ställning
till följd av förfarande som förutses
i konventionen.
2. Ministerkommitténs beslut att
begära yttrande av domstolen fattas
med en majoritet av två tredjedelar
av de ledamöter som äro berättigade
att taga säte i kommittén.
Artikel 2
Domstolen prövar om framställning
från ministerkommittén om
rådgivande yttrande faller inom
domstolens rådgivande behörighet,
sådan denna bestämts i artikel 1 i
detta protokoll.
Artikel 3
1. Domstolens handläggning av
framställning om rådgivande yttrande
sker vid sammanträde i plenum.
2.1 domstolens yttrande skola skälen
angivas.
3. Om yttrande i sin helhet eller
till del ej ger uttryck åt domarnas
enhälliga uppfattning, äger varje ledamot
angiva sin skiljaktiga mening.
4. Rådgivande yttrande skall överlämnas
till ministerkommittén.
Artikel 4
Genom utvidgning av de befogenheter
som artikel 55 i konventionen
tillerkänner den äger domstolen upprätta
sin egen arbetsordning och bestämma
förfarandet om den så finner
påkallat för detta protokolls
syftemål.
Artikel 5
1. Detta protokoll står öppet för
undertecknande av de medlemsstater
i Europarådet vilka undertecknat
konventionen; de kunna tillträda
detsamma genom
a) undertecknande utan förbehåll
för ratifikation eller godkännande,
eller
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år l!)6t
(b) signature with reservation in
respect of ratification or acceptance,
followed by ratification or acceptance.
Instruments of ratification or acceptance
shall be deposited with the
Secretary-General of the Council of
Europé.
2. This Prolocol sliall enter into
force as soon as all States Parties to
the Convention shall have become
Parties to the Protocol, in accordance
with the provisions of paragraph
1 of this Artide.
3. From the date of the entry into
force of this Protocol, Artides 1 to
4 shall be considered an integral part
of the Convention.
4. The Secretary-General of the
Council of Europé shall notify the
member States of the Council of:
(a) any signature without reservation
in respect of ratification or acceptance;
(b)
any signature with reservation
in respect of ratification or acceptance
;
(c) the deposit of any instrument
of ratification or acceptance;
(d) the date of entry into force
of this Protocol in accordance with
paragraph 2 of this Artide.
In witness whereof, the undersigned,
being duly authorised thereto,
have signed this Protocol.
Done åt Strasbourg, this Gth day
of May 1963, in English and in
French, both texts being equally
authoritative, in a single copy which
shall remain deposited in the archives
of the Council of Europé. The
Secretary-General shall transmit certified
copies to each of the signatory
States.
(b) la signature sous réserve de
ratification ou d’acceptation, suivie
de ratification ou d’acceptation.
Les instruments de ratification ou
d’acceptation seront déposés prés le
Secrétaire Général du Conseil de
1’Europe.
2. Le present Protocole entrera en
vigueur des que tous les Etats Parties
å la Convention seront devenus
Parties au Protocole, conformément
aux dispositions du paragraphe 1"
de cet artide.
3. A dater de l’entrée en vigueur
du présent Protocole, les artides 1"
å 4 seront considérés comme faisant
partie intégrante de la Convention.
4. Le Secrétaire Général du Conseil
de 1’Europe notifiera aux Etats
membres du Conseil :
(a) toute signature sans réserve
de ratification ou d’acceptation ;
(b) toute signature sous réserve
de ratification ou d’acceptation ;
(c) le dépöt de tout instrument de
ratification ou d’acceptation ;
(d) la date d’entrée en vigueur du
présent Protocole, conformément au
paragraphe 2 de cet artide.
En foi de quoi, les soussignés, dument
autorisés å cet effet, ont signé
le présent Protocole.
Fait å Strasbourg, le 6 mai 1963,
en francais et en anglais, les deux
textes faisant également foi, en un
seul exemplaire qui sera déposé dans
les archives du Conseil de 1’Europe.
Le Secrétaire Général en communiquera
copie certifiée conforme å chacnn
des Etats signataires.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1961
b) undertecknande med förbehåll
för ratifikation eller godkännande,
åtföljt av ratifikation eller godkännande.
Ratifikations- och godkännandeinstrumenten
skola deponeras hos Europarådets
generalsekreterare.
2. Detta protokoll träder ikraft när
samtliga konventionsstater tillträtt
detsamma enligt bestämmelserna i
mom. 1 i denna artikel.
3. Från och med detta protokolls
ikraftträdande skola artiklarna 1—4
anses utgöra en integrerande del av
konventionen.
4. Europarådets generalsekreterare
skall underrätta rådets medlemsstater
om
a) varje undertecknande utan förbehåll
för ratifikation eller godkännande
;
b) varje undertecknande med förbehåll
för ratifikation eller godkännande;
c)
deposition av varje ratifikations-
eller godkännandeinstrument;
d) dagen för detta protokolls
ikraftträdande enligt mom. 2 i denna
artikel.
Till bekräftelse härå hava undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade,
underskrivit detta protokoll.
Som skedde i Strasbourg den 6
maj 1963, på engelska och franska,
vilka båda texter äga lika vitsord, i
ett enda exemplar som skall vara
deponerat i Europarådets arkiv. Generalsekreteraren
skall överlämna
bestyrkta avskrifter till varje signatärmakt.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196i
Protocol No. 3 to the Convention för the
Protection of Human Rights and Fundamental
Freedoms, amending Articles 29,
30 and 34 of the Convention
The member States of the Council
of Europé, signatories to this Protocol,
Considering that it is advisable to
amend certain provisions of the Convention
for the Protection of Human
Rights and Fundamental Freedoms
signed åt Rome on 4th November
1950 (hereinafter referred to as “the
Convention”) concerning the procedure
of the European Commission of
Human Rights,
Have agreed as follows:
Article 1
1. Article 29 of the Convention is
deleted.
2. The following provision shall
be inserted in the Convention:
“Article 29
After it has accepted a petition
submitted under Article 25, the Commission
may nevertheless decide
unanimously to reject the petition
if, in the course of its examination,
it finds that the existence of one of
the grounds for non-acceptance provided
för in Article 27 has been
established.
In such a case, the decision shall
be communicated to the parties.”
Artide 2
In Article 30 of the Convention,
the word “Sub-Commission” shall be
replaced by the word “Commission”.
Protocole No 3 å la Convention de sanvegarde
des Droits de 1’homme et des libertés
fondamentales, modifiant les articles 29,
30 et 34 de la Convention
Les Etats meinbres du Conseil de
1’Europe, signataires du présent Protocole,
Considérant qu’il convient d’amender
certaines dispositions de Ia Convention
de sauvegarde des Droits de
1’homme et des libertés fondamentales
signée å Rome le 4 novembre 1950
(ci-aprés dénommée la Convention)
relatives å Ia procédure de la Commission
européenne des Droits de
1’homme,
Sont convenus de ce qui suit :
Article 1"
1. L’article 29 de la Convention est
supprimé.
2. La disposition suivante est insérée
dans la Convention :
« Article 29
Apres avoir retenu une requéte introduite
par application de 1’article
25, la Commission peut néanmoins
décider å l’unanimité de la rejeter
si, en cours d’examen, elle constate
l’existence d’un des motifs de non
recevabilité prévus å 1’article 27.
En pareil cas, la décision est communiquée
aux parties. »
Artide 2
A 1’article 30 de la Convention, le
mot « sous-commission » est remplacé
par le mot « Commission ».
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1964
17
Bilaga B
(Översättning)
Protokoll nr 3 till konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna, avseende
ändring av artiklarna 29, 30 och 34
i konventionen
Europarådets medlemsstater som
undertecknat detta protokoll hava
i betraktande av att vissa bestämmelser
som avse förfarandet hos den
europeiska kommissionen för de
mänskliga rättigheterna böra ändras
i den i Rom den 4 november 1950
undertecknade konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna
(här nedan kallad »konventionen»)
överenskommit
om följande.
Artikel 1
1. Artikel 29 i konventionen utgår.
2. Följande bestämmelse intages i
konventionen:
»Artikel 29
Oaktat kommissionen upptagit en
framställning enligt artikel 25, må
den enhälligt besluta att avvisa densamma,
därest kommissionen vid sin
prövning finner att någon i artikel
27 angiven grund för att icke upptaga
framställning föreligger.
I sådant fall skall beslutet delgivas
parterna».
Artikel 2
I artikel 30 i konventionen skall
ordet »underkommissionen» ersättas
av ordet »kommissionen».
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1964
Article 3
1. Åt the beginning of Article 34
of the Convention, the following shall
be inserted:
“Subject to the provisions of Article
29 . .
2. Åt the end of the saine Article,
the sentence “the Sub-Commission
shall take its decisions by a majority
of its members” shall be deleted.
Artide 4
1. This Protocol shall be open to
signature by the member States of
the Council of Europé, who may become
Parties to it either by:
(a) signature without reservation
in respect of ratification or acceptance,
or
(b) signature with reservation in
respect of ratification or acceptance,
followed by ratification or acceptance.
Instruments of ratification or acceptance
shall be deposited with the
Secretary-General of the Council of
Europé.
2. This Protocol shall enter into
force as soon as all States Parties to
the Convention shall have become
Parties to the Protocol, in accordance
with the provisions of paragraph 1
of this Article.
3. The Secretary-General of the
Council of Europé shall notify the
member States of the Council of:
(a) any signature without reservation
in respect of ratification or
acceptance;
(b) any signature with reservation
in respect of ratification or acceptance;
(c)
the deposit of any instrument
of ratification or acceptance;
(d) the date of entry into force of
this Protocol in accordance with paragraph
2 of this Article.
In witness whereof, the undersigned,
being duly authorised thereto,
have signed this Protocol.
Artide 3
1. Au debut de 1’article 34 de la
Convention, le membre de phrase
suivant est inséré :
« Sous réserve des dispositions de
1’article 29, ...»
2. A la fin du méme article, la
phrase «les decisions de la souscommission
sont prises ä la majorité
de ses membres » est supprimée.
Artide 4
1. Le présent Protocole est ouvert
å la signature des Etats membres du
Conseil de 1’Europe signataires de la
Convention qui peuvent y devenir
Parties par :
(a) la signature sans réserve de
ratification ou d’acceptation ;
(b) la signature sous réserve de
ratification ou d’acceptation suivie
de ratification ou d’acceptation.
Les instruments de ratification ou
d’acceptation seront déposés prés le
Secrétaire Général du Conseil de
1’Europe.
2. Le présent Protocole enlrera en
vigueur dés que tous les Etats Parties
å la Convention seront devenus
Parties au Protocole conformément
aux dispositions du paragraphe
1" de cet article.
3. Le Secrétaire Général du Conseil
de 1’Europe notifiera aux Etats membres
du Conseil :
(a) toute signature sans réserve
de ratification ou d’acceptation ;
(b) toute signature sous réserve
de ratification ou d’acceptation ;
(c) le dépöt de tout instrument de
ratification ou d’acceptation ;
(d) la date d’entrée en vigueur du
présent Protocole, conformément au
paragraphe 2 de cet article.
En foi de quoi, les soussignés, dument
autorisés å cet effet, ont signé
le présent Protocole.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
Artikel 3
1. Först i artikel 34 i konventionen
skall följande ord infogas:
»Där ej annat följer av artikel
29 . . .»
2. I samma artikel utgår slutmeningen
»för beslut av underkommissionen
erfordras majoritet av dess
ledamöter».
Artikel b
1. Delta protokoll står öppet för
undertecknande av de medlemsstater
i Europarådet vilka undertecknat
konventionen; de kunna tillträda
detsamma genom
a) undertecknande utan förbehåll
för ratifikation eller godkännande,
eller
b) undertecknande med förbehåll
för ratifikation eller godkännande,
åtföljt av ratifikation eller godkännande.
Ratifikations- och godkännandeinstrumenten
skola deponeras hos Europarådets
generalsekreterare.
2. Detta protokoll träder i kraft
när samtliga konventionsstater tillträtt
detsamma enligt bestämmelserna
i mom. 1. i denna artikel.
3. Europarådets generalsekreterare
skall underrätta rådets medlemsstater
om
a) varje undertecknande utan förbehåll
för ratifikation eller godkännande;
b)
varje undertecknande med förbehåll
för ratifikation eller godkännande;
c)
deposition av varje ratifikations-
eller godkännandeinstrument;
d) dagen för detta protokolls
ikraftträdande enligt mom. 2. i denna
artikel.
Till bekräftelse härå hava undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade,
underskrivit detta protokoll.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1964
Done åt Strasbourg, this 6th day
of May 1963, in English and in
French, both texts being equally authoritative,
in a single copy which
shall remain deposited in the archives
of the Council of Europé. The
Secretary-General shall transmit certified
copies to each of the signatory
States.
Fait å Strasbourg, le 6 mai 1963,
en fran^ais et en anglais, les deux
textes faisant également foi, en un
seul exemplaire qui sera déposé dans
les archives du Conseil de 1’Europe.
Le Secrétaire Général en communiquera
copie certifiée conforme å chacun
des Etats signataires.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
Soin skedde i Strasbourg den 6
maj 1963, på engelska och franska,
vilka båda texter äga lika vitsord, i
ett enda exemplar som skall vara deponerat
i Europarådets arkiv. Generalsekreteraren
skall överlämna bestyrkta
avskrifter till varje signatärmakt.
22
Kurxgl. Maj:ts proposition nr 87 år 1964
Protocol No. 4 to thc Conveution for the
Protection of Human Rights and Fundamental
Freedoms, securing certain rights
and freedoms other than those already included
in the Convention and in the first
Protocol thereto
The Governments signatory hereto,
being Members of the Council of
Europé,
Being resolved to take steps to ensure
the collective enforcement of
certain rights and freedoms other
than those already ineluded in Section
I of the Convention for the Protection
of Human Rights and Fundamental
Freedoms signed åt Rome on
4th November 1950 (hereinafter referred
to as “the Convention”) and
in Artides 1 to 3 of the First Protocol
to the Convention, signed åt Paris
on 20th March 1952,
Have agreed as follows:
Article 1
No one shall be deprived of his
liberty merely on the ground of inability
to fulfil a contractual obligation.
Artide 2
1. Everyone lawfully within the
territory of a State shall, within that
territory, have the right to liberty of
movement and freedom to choose
his residence.
2. Everyone shall be free to leave
any country, ineluding his own.
3. No restrictions shall be placed
on the exercise of these rights other
than such as are in accordance with
law and are necessary in a democratic
Protocole No 4 å la Convention de sauvegarde
des Droits de 1’homme et des libertés
fondamentales, reconnaissant certains
droits et libertés autres que ccux figurant
déjå dans la Convention et dans le premier
Protocole additionncl å la Convention
Les Gouvernements signataires,
Membres du Conseil de 1’Europe,
Résolus å prendre des mesures
propres å assurer la garantie collective
de droits et libertés autres que
ceux qui figurent déjå dans le titre I
de la Convention de sauvegarde des
Droits de 1’homme et des libertés
fondamentales, signée å Rome le 4
novembre 1950 (ci-aprés dénommée
« la Convention ») et dans les articlcs
1" å 3 du premier Protocole additionnel
å la Convention, signé å
Paris le 20 mars 1952,
Sont convenus de ce qui suit :
Artide 1"
Nul ne peut étre privé de sa liberté
pour la seule raison qu’il n’est pas
en mesure d’exécuter une obligation
contractuelle.
Artide 2
1. Quiconque se trouve réguliérement
sur le territoire d’un Etat a le
droit d’y circuler librement et d’y
choisir librement sa résidence.
2. Toute personne est libre de quitter
n’importe quel pays, y compris
le sien.
3. L’exercice de ees droits ne peut
faire l’objet d’autres restrictions que
celles qui, prévues par la loi, constituent
des mesures nécessaires, dans
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1964
Bilaga C
(Översättning)
Protokoll nr 4 till konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna, avseende erkännande
av vissa andra rättigheter och
friheter än dem som redan inskrivits i
konventionen och dess första
tilläggsprotokoll
Undertecknade regeringar, som
äro medlemmar av Europarådet och
vilka beslutat att vidtaga åtgärder
för att gemensamt säkerställa andra
rättigheter och friheter än dem som
redan inskrivits i avdelning I i den
i Rom den 4 november 1950 undertecknade
konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna
(här nedan kallad »konventionen»)
och i artiklarna 1—3 i det i Paris
den 20 mars 1952 undertecknade
första tilläggsprotokollet till konventionen,
hava överenskommit om följande.
Artikel 1
Ingen må berövas sin frihet enbart
på grund av oförmåga att fullgöra
avtalad förpliktelse.
Artikel 2
1. Den som lagligen befinner sig
på en stats område äger rätt att där
fritt röra sig och att fritt välja bosättningsort.
2. Envar äger frihet att lämna vilket
som helst land, inbegripet sitt
eget.
3. Utövandet av dessa rättigheter
får icke underkastas andra inskränkningar
än sådana som äro angivna i
lag och i ett demokratiskt samhälle
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
society in the interests of national
security or public safety, for the
maintenance of ordre public, for the
prevention of crime, for the protection
of health or morals, or för the
protection of the rights and freedoms
of others.
4. The rights set forth in paragraph
1 may also be subject, in particular
areas, to restrictions imposed
in accordance with law and justified
by the public interest in a democratic
society.
Article 3
1. No one shall be expelled, by
means either of an individual or of
a collective measure, from the territory
of the State of which he is a
national.
2. No one shall be deprived of the
right to enter the territory of the State
of which he is a national.
Article 4
Collective expulsion of aliens is
prohibited.
Article 5
1. Any High Contracting Party
may, åt the time of signature or ratification
of this Protocol, or åt any
time thereafter, communicate to the
Secretary-General of the Council of
Europé a declaration stating the extent
to which it undertakes that the
provisions of this Protocol shall apply
to such of the territories for the
international relations of which it
is responsible as are named therein.
2. Any High Contracting Party
which has communicated a declaration
in virtue of the preceding paragraph
may, from time to time, communicate
a further declaration modifying
the terms of any former de
-
une société démocratique, å la sécurité
nationale, å la sureté publique,
au maintien de l’ordre public, å la
prevention des infractions pénales,
å la protection de la santé ou de la
morale, ou å la protection des droits
et libertés d’autrui.
4. Les droits reconnus au paragraphe
1" peuvent également, dans
certaines zones déterminées, faire
l’objet de restrictions qui, prévues
par la loi, sont justifiées par 1’intérét
public dans une société démocratique.
Article 3
1. Nul ne peut étre expulsé, par
voie de mesure individuelle ou collective,
du territoire de l’Etat dont il
est le ressortissant.
2. Nul ne peut étre privé du droit
d’entrer sur le territoire de l’Etat
dont il est le ressortissant.
Article 4
Les expulsions collectives d’étrangers
sont interdites.
Article 5
1. Toute Haute Partie Contractante
peut, au moment de la signature
ou de la ratification du présent Protocole
ou å tout moment par la suite,
communiquer au Secrétaire Général
du Conseil de 1’Europe une déclaration
indiquant la mesure dans laquelle
elle s’engage å ce que les dispositions
du présent Protocole s’appliquent
å tels territoires qui sont désignés
dans ladite déclaration et dont
elle assure les relations internationales.
2. Toute Haute Partie Contractante
qui a communiqué une déclaration
en vertu du paragraphe précédent
peut, de temps å autre, communiquer
une nouvelle déclaration modifiant
les termes de toute déclara
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196b
nödvändiga med hänsyn till statens
säkerhet och den allmänna säkerheten,
för upprätthållande av den allmänna
ordningen och förhindrande
av brott, för hälsovården samt för
skyddandet av sedligheten eller av
annans fri- och rättigheter.
4. De rättigheter som angivas i
mom. 1. må inom bestämda områden
tillika bli föremål för inskränkningar,
angivna i lag, vilka äro berättigade
av hänsyn till det allmännas
intresse i ett demokratiskt samhälle.
Artikel 3
1. Ingen må tvingas att lämna den
stat vari han är medborgare, vare
sig genom individuella eller kollektiva
åtgärder.
2. Ingen må förvägras rätten att
inresa i den stat vari han är medborgare.
Artikel b
Kollektiv utvisning av utlänningar
är förbjuden.
Artikel 5
1. Varje hög fördragsslutande part
må vid tidpunkten för protokollets
undertecknande eller ratifikation eller
när som helst därefter till Europarådets
generalsekreterare överlämna
förklaring, angivande i vilken
utsträckning den förbinder sig att
tillämpa bestämmelserna i protokollet
inom sådana områden, som angivas
i nämnda förklaring och för
vilkas internationella förbindelser
parten svarar.
2. Varje hög fördragsslutande part
som avgivit förklaring enligt föregående
punkt må från tid till annan
avgiva ny förklaring, innebärande
ändring av tidigare förklaring eller
upphävande av tillämpningen av be
-
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 196b
claration or terminating the application
of the provisions of this Protocol
in respect of any territory.
3. A declaration made in accordance
with this Artide shall be deemed
to have been made in accordance
with paragraph 1 of Artide 63 of the
Convention.
4. The territory of any State to
which this Protocol applies by virtue
of ratification or acceptance by that
State, and each territory to which
this Protocol is applied by virtue of
a declaration by that State under
this Artide, shall be treated as separate
territories for the purpose of
the references in Artides 2 and 3 to
the territory of a State.
Article 6
1. As between the High Contracting
Parties the provisions of Artides
1 to 5 of this Protocol shall be regarded
as additional Artides to the
Convention, and all the provisions of
the Convention shall apply accordingly.
2. Nevertheless, the right of individual
recourse recognised by a declaration
made under Artide 25 of
the Convention, or the acceptance of
the compulsory jurisdiction of the
Court by a declaration made under
Article 46 of the Convention, shall
not be effective in relation to this
Protocol unless the High Conlracting
Party concerned has made a statement
recognising such right, or accepting
such jurisdiction, in respect
of all or any of Artides 1 to 4 of
the Protocol.
Article 7
1. This Protocol shall be open for
signature by the Mcmbers of the
Council of Europé who are the signatories
of the Convention; it shall
tion antérieure ou mettant fin å
1’application des dispositions du présent
Protocole sur un territoire
queleonque.
3. Une déclaration faite conformément
au présent article sera considérée
comme ayant été faite conformément
au paragraphe 1 de 1’article
63 de la Convention.
4. Le territoire de tout Etat auquel
le présent Protocole s’applique en
vertu de sa ratification ou de son acceptation
par ledit Etat, et chacun
des territoires auxquels le Protocole
s’applique en vertu d’une déclaration
souscrite par ledit Etat conformément
au présent article, seront considérés
comme des territoires distinets
aux fins des références au territoire
d’un Etat faites par les articles
2 et 3.
Article 6
1. Les Hautes Parties Contractantes
considéreront les artides 1" å 5
de ce Protocole comme des artides
additionnels å la Convention et toutes
les dispositions de la Convention
s’appliqueront en conséquence.
2. Toutefois, le droit de recours individuel
reconnu par une déclaration
faite en vertu de 1’article 25 de la
Convention ou la reconnaissance de
la juridiction obligatoire de la Cour
faite par une déclaration en vertu de
1’article 46 de la Convention ne s’exercera
en ce qui concerne le présent
Protocole que dans la mesure
oix la Haute Partie Contractante intéressée
aura déclaré reconnaitre ledit
droit ou accepter ladite juridiction
pour les artides 1" å 4 du Protocole
ou pour certains de ees articles.
Article 7
1. Le présent Protocole est ouvert
å la signature des Membres du Conseil
de 1’Europe, signataires de la
Convention ; il sera ratifié en méme
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 196i
stämmelserna i detta protokoll inom
visst område.
3. Förklaring som avgivits enligt
denna artikel skall anses ha gjorts i
enlighet med artikel 63 mom. 1. i
konventionen.
4. Stats område, varpå detta protokoll
är tillämpligt till följd av att
staten ratificerat eller godkänt protokollet,
liksom varje område, varpå
protokollet är tillämpligt på grund
av en av samma stat undertecknad
förklaring i enlighet med denna artikel,
skola anses såsom skilda områden
i vad avser de hänvisningar till
stats område, som göras i artiklarna
2 och 3.
Artikel 6
1. I förhållandet mellan de höga
fördragsslutande parterna skola artiklarna
1—5 i detta protokoll anses
som tilläggsartiklar till konventionen
och konventionens samtliga bestämmelser
skola följaktligen vinna tilllämpning.
2. Rätten för enskild att besvära
sig, som erkänts genom förklaring,
avgiven enligt artikel 25 i konventionen,
eller förklaring om godtagande
av domstolens tvingande jurisdiktion,
avgiven enligt artikel 46 i konventionen,
får i vad avser detta protokoll
emellertid göras gällande blott
i den utsträckning ifrågavarande höga
fördragsslutande part förklarat
sig erkänna denna rätt eller godtaga
denna jurisdiktion beträffande artiklarna
1—4 i detta protokoll eller någon
av dessa.
Artikel 7
1. Detta protokoll står Öppet för
undertecknande av de medlemmar
av Europarådet som undertecknat
konventionen och skall ratificeras
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1964
be ratified åt the same time as or
after the ratification of the Convention.
It shall enter into force after
the deposit of five instruments of
ratification. As regards any signatory
ratifying subsequently, the Protocol
shall enter into force åt the date of
the deposit of its instrument of ratification.
2. The instruments of ratification
shall be deposited with the Secretary-General
of the Council of Europé,
who will notify all Members of
the names of those who have ratified.
In witness whereof.the undersigned,
being duly authorised thereto, have
signed this Protocol.
Done åt Strasbourg, this 16th day
of September 1963, in English and
in French, both texts being equally
authoritative, in a single copy which
shall remain deposited in the archives
of the Council of Europé. The
Secretary-General shall transmit certified
copies to each of the signatory
States.
temps que la Convention ou apres
la ratification de celle-ci. Il entrera
en vigueur apres le depot de cinq
instruments de ratification. Pour
tout signataire qui le ratifiera ultérieurement,
le Protocole entrera en
vigueur dés le dépot de 1’instrument
de ratification.
2. Les instruments de ratification
seront déposés prés le Secrétaire Général
du Conseil de 1’Europe qui notifiera
å tous les Membres les noms
de ceux qui 1’auront ratifié.
En foi de quoi, les soussignés, dument
autorisés å cet effet, ont signé
le present Protocole.
Fait å Strasbourg, le 16 septembre
1963, en francais et en anglais, les
deux textes faisant également foi, en
un seul exemplaire qui sera déposé
dans les archives du Conseil de l’Europe.
Le Secrétaire Général en communiquera
copie certifiée conforme
å chacun des Etats signataires.
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1964
samtidigt med eller efter ratifikation
av konventionen. Protokollet
träder i kraft då fem ratifikationsstrument
deponerats. För signatärmakt,
som därefter ratificerar detsamma,
skall protokollet träda i
kraft den dag, då ratifikationsinstrumentet
deponeras.
2. Ratifikationsinstrumenten skola
deponeras hos Europarådets generalsekreterare,
som har att underrätta
alla medlemmar om namnen på
dem som ratificerat.
Till bekräftelse härpå hava undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade,
underskrivit detta protokoll.
Som skedde i Strasbourg den 16
september 1963, på engelska och
franska, vilka båda texter äga lika
vitsord, i ett enda exemplar som
skall vara deponerat i Europarådets
arkiv. Generalsekreteraren skall
överlämna bestyrkta avskrifter till
varje signatärmakt.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640072