Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

1

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående skolväsendets centrala
ledning m. m.; given Stockholms slott den 13 mars
1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962
(nr 319),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allcmådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med utgångspunkt i 1963 års riksdags beslut angående riktlinjer för utformningen
av skolväsendets centrala ledning framlägges nu mera detaljerade förslag
rörande det nya skolämbetsverkets byråindelning och personalorganisation.

Ämbetsverkets fem avdelningar föreslås bli indelade i 16 byråer, vartill kommer
en fristående byrå för folkbildningsfrågor. Med nära anknytning till verksledningen
skall enligt förslaget vidare finnas en PR-sektion och en organisationsoch
utredningssektion. Med hänsyn till att byråerna i allmänhet blir ganska
stora skall en indelning i sektioner kunna ske.

Förslaget till personalorganisation upptar 478 tjänster, vilket i jämförelse
med nuvarande förhållanden innebär en minskning med 97 tjänster. Minskningen
hänför sig främst till byråsekreterar-, amanuens- och biträdespersonalen,
medan antalet kanslisttjänster å andra sidan väsentligt ökar. I lönehänseende
föreslås att cheferna för byråerna, undervisningsråden, placeras i Be 3. Personal
för mera renodlat pedagogiska uppgifter, skolkonsulenter, föreslås bli anställda
för begränsad tid, i regel 6 år, med enhetligt utformade lönevillkor. För bl. a..
uppgifter som sektionschefer, föreslås ett antal tjänster som avdelningsdirektörer
i B 1 bli inrättade.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 103i. 1 sand. Nr 83

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196i

Den centrala skolledningens omorganisation föreslås ske den 1 oktober 1964.
Beträffande länsskolnämnderna föreslås, att de båda ledamöter som nu utses
av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall ersättas med av Kungl. Maj:t
utsedda företrädare för arbetstagare och arbetsgivare. De uppgifter som mellaninstans
för Stockholms stad som hittills åvilat skolöverstyrelsen och överstyrelsen
för yx-kesutbildning föreslås fr. o. m. den 1 juli 1964 bli överflyttade till en för
Stockholms stad och län gemensam skolnämnd. Denna skall bestå av 9 ledamöter,
varav 4 utses av stadsfullmäktige i Stockholm och 4 av landstinget. Med
hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och skolnämnden
till följd av utvidgning av tillsynsuppgifterna och decentralisering från centrala
organ föreslås en personalökning med 10 inspektörstjänster och 36 kanslist- och
biträdestjänster till en sammanlagd kostnad av drygt 1 300 000 kr.

I samband med att sjöbefälsskolorna ställes under tillsyn av skolöverstyrelsen
föreslås, att den lokala ledningen av dessa skolor övertages av de kommunala
skolstyrelserna.

Medel för de båda nuvarande centrala skolmyndigheterna under nästa budgetårs
första kvartal och för det nya skolämbetsverket under återstoden av budgetåret
äskas under gemensamma anslag. För avlöningar beräknas 14 520 000 kr.,
vilket jämfört med innevarande års anslag för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen
innebär en ökning med i runt tal 700 000 kr. För omkostnader äskas
1 866 000 kr., en ökning med 175 000 kr., och för inredning och utrustning av ny
ämbetsbyggnad för skolöverstyrelsen 1 880 000 kr. Beträffande länsskolnämnderna
beräknas anslagen till 7 424 000 kr. för avlöningar och 1 690 000 kr. för omkostnader.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 1964

3

Förslag

till

Lag

om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 4, 5, 22, 52, 54 och 59 §§ skollagen den 6 juni 1962
skola erhålla ändrad lydelse på sätt sedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I varje----------

För Stockholms stad utövas länsskolnämndens
uppgifter av myndighet,
som sägs i 5 §.

Närmast under Konungen utövas
högsta inseendet över skolorna och
därtill hörande verksamhet av skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för
yrkesutbildning, var inom sitt verksamhetsområde,
i den ordning Konungen
förordnar.

Länsskolnämnd utgöres av sju för
fyra år utsedda ledamöter, som äro
bosatta inom länet och i övrigt fylla
av Konungen angivna villkor.

Av ledamöterna utses en av skolöverstyrelsen,
en av överstyrelsen för
yrkesutbildning, en av länsstyrelsen
och fyra av landstinget.

§•

-------en länsskolnämnd.

För Stockholms stad och Stockholms
län utövas länsskolnämndens
uppgifter av en gemensam skolnämnd.

§•

Närmast under Konungen utövas
högsta inseendet över skolorna och
därtill hörande verksamhet av skolöverstyrelsen.

. , uifiäH
‘•■i •..''mys.'',''/

§•

Länsskolnämnd utgöres av sju för
fyra år utsedda ledamöter, som äro
bosatta inom länet. Av ledamöterna
utses två av Konungen, varav en
bland företrädare för arbetsgivare
och en bland företrädare för arbetstagare
inom länet, samt en av länsstyrelsen
och fyra av landstinget.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

(Nuvarande lydelse)

Finnas inom länet två landstingskommuner,
utser vartdera landstinget
två ledamöter. Omfattar länet en eller
två städer, som icke tillhöra landstingskommun,
utses tre ledamöter av
landstinget och en ledamot av fullmäktige
i staden eller städernas fullmäktige
i samråd.

För varje ledamot utses en suppleant.
Därvid slcall vad ovan i denna
paragraf stadgas äga motsvarande
tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

Finnas inom länet två landstingskommuner,
utser vartdera landstinget två
ledamöter. Omfattar länet en eller
två städer, som icke tillhöra landstingskommun,
utses tre ledamöter av
landstinget och en ledamot av fullmäktige
i staden eller städernas fullmäktige
i samråd.

Skolnämnden för Stockholms stad
och Stockholms län utgöres av nio ledamöter,
vilka äro bosatta inom staden
eller länet. Av ledamöterna utses
en av överståthållarämbetet och länsstyrelsen
i Stockholms län i samråd,
fyra av stadsfullmäktige i Stockholm
och fyra av Stockholms läns landsting.

De ledamöter, vilka icke utses av
Konungen, skola fylla av Konungen
angivna villkor.

För varje ledamot utses i samma
ordning som ledamoten en suppleant.

Är elevhem knutet till skola, som
på grund av andra föreskrifter än de i
denna lag meddelade står under inseende
av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen
för yrkesutbildning, skall
jämväl elevhemmet stå under överstyrelsens
tillsyn.

Över beslut av länsskolnämnden
och överstyrelserna må, där ej annorlunda
är stadgat, besvär anföras hos
Konungen enligt de bestämmelser
Konungen meddelar.

52 §.

Är elevhem knutet till skola, som
på grund av andra föreskrifter än de
i denna lag meddelade står under inseende
av skolöverstyrelsen, skall
jämväl elevhemmet stå under överstyrelsens
tillsyn.

54 §.

Över beslut av länsskolnämnd och
skolöverstyrelsen må besvär anföras
hos Konungen.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

50 §.

Finnes i-----av grundskolan.

Finnes i kommunen kommunal
flickskola eller praktisk kommunal
realskola, bestämmer Konungen, från
vilken tidpunkt intagning i sådan
skola skall upphöra.

Vad i första stycket sägs skall även
gälla beträffande kommunal flickskola
eller praktisk kommunal realskola,
om ej Konungen på framställning
av kommunen bestämmer annan
tidpunkt, från vilken intagning i
sådan skola skall upphöra.

Denna lag träder i kraft, vad gäller 4, 22, 54 och 59 §§, den 1 juli 1964 och i
övrigt den 1 oktober 1964; dock skall vad i 54 § i dess äldre lydelse stadgas om
överstyrelsen för yrkesutbildning äga tillämpning till och med den 30 september
1964.

6

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 1964

Utdrag av protokollet över ecklesiastilcärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 13 mars 1964.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor angående skolväsendets
centrala ledning m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (bilagan 10, punkt 97) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1964/65 till skolväsendets centrala och regionala ledning beräkna ett förslagsanslag
av 23 247 000 kr.

Då beredningen av dessa frågor numera avslutats, anhåller jag att få närmare
redogöra för desamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

7

I. Inledning

1963 års riksdag beslöt (Prop. 144; SU 146; Rskr 334) att skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning skall ersättas av ett nytt ämbetsverk,
benämnt skolöverstyrelsen. Enligt beslutet skall det nya ämbetsverkets verksamhetsområde
omfatta — förutom de båda nuvarande verkens arbetsfält — bl. a.
sådan ungdomsutbildning, som f. n. anordnas i form av omskolningskurser för
arbetslösa och vissa liknande anordningar, sjöbefälsutbildningen samt yrkesutbildningen
inom socialvårdsområdet. Ämbetsverket skall enligt beslutet uppdelas
på fem avdelningar jämte en fristående rotel. Verksledningen skall utgöras
av en styrelse, bestående av verkets generaldirektör och överdirektör samt nio
av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, företrädande olika intresseområden av
samhällslivet. Omorganisationen förutsätter att en långtgående decentralisering
sker till regionala och lokala organ. Enligt beslutet skall även översyn ske av
länsskolnämndernas organisation. Efter ytterligare erforderligt utredningsarbete
skulle slutliga förslag beträffande omorganisationen av skolväsendets centrala
ledning och därmed sammanhängande spörsmål föreläggas 1964 års vårriksdag,
så att den nya organisationen kunde träda i kraft under budgetåret 1964/65,
förslagsvis den 1 oktober 1964.

För det utredningsarbete, som erfordrades för framläggande av slutliga förslag
beträffande omorganisationen av skolväsendets centrala ledning och därmed
sammanhängande spörsmål bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet
den 29 mars 1963 att tillkalla en särskild organisationskommitté. Till ledamöter
i kommittén utsågs den 10 april 1963 numera t. f. generaldirektören Hans Löwbeer,
ordförande, numera t. f. universitetskanslern Nils Gustav Rosén, med undervisningsrådet
Jonas Örring såsom ersättare, överdirektören Birger Öhman,
byråchefen Rolf Rudhe och budgetsekreteraren Jan-Christian Montelius.

Kommittén antog benämningen 1963 års organisationskommitté för skolväsendets
centrala ledning m. m.

I enlighet med de för utredningsarbetet meddelade direktiven har kommittén
haft att i anslutning till det fattade riksdagsbeslutet närmare precisera den nya
centrala myndighetens ämbetsområde och arbetsuppgifter samt att framlägga
detaljerade förslag om decentraliseringsåtgärder och om kansliorganisationen.
Vidare har i kommitténs uppdrag ingått att framlägga erforderliga förslag rörande
länsskolnämnderna, ämbetsverkets lokalbehov m. m. Kommittén ålades även
att i samråd med de båda nuvarande ämbetsverken avge erforderliga anslagsäskanden
för det nya ämbetsverket och länsskolnämnderna.

Kommittén avlämnade den 4 oktober 1963 betänkandet »Den nya skolöverstyrelsen»
(ecklesiastikdepartementet 1963:9). Vidare har kommittén avgivit

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964.

promemorior dels den 16 juli 1963 angående den regionala och lokala ledningen
av sjobefälsskolorna, dels den 13 november 1963 angående gemensam mellaninstans
för skolväsendet i Stockholms stad och Stockholms län.

Över betänkandet »Den nya skolöverstyrelsen» har utlåtanden avgivits av
socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, länsskolnämnderna, arbetmarknadsutredningen,
familjeberedningen, skoladministrativa utredningen,
utredningen rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål och organisation,
1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen, personalutbildningsnämnden,
civila statsförvaltningens personalnämnd, statens personalvårdsnämnd
samt utredningen om översyn av lagen om undervisning och vård av
vissa psykiskt efterblivna.

} ttranden har avgivits av Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,
Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund, Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemannens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,
Sveriges redareförening samt Sveriges hantverks- och industriorganisation.

Skrifter i anslutning till betänkandet har inkommit från överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, statens konsumentråd, statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek, Svenska arkitekters riksförbund, Svenska förbundet för specialundervisning,
Särskolornas rektorsförening, Handikapporganisationernas centralkommitté,
gemensamt från Fredrika Bremerförbundet, Kooperativa kvinnogillesförbundet,
Malsmännens riksförbund och Sveriges husmodersföreningars riksförbund,
från Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, Sveriges handelsgvmnasiers
riksförbund, Hörselfrämjandets riksförbund samt Föreningen Hem och
skola i Norrköping.

Över promemorian med förslag rörande den regionala och lokala ledningen av
sjobefälsskolorna har utlåtanden avgivits av sjöfartsstyrelsen, som överlämnat
yttranden från direktionerna för sjobefälsskolorna, riksrevisionsverket, överståthållarämbetet,
som överlämnat yttrande från stadsfullmäktige i Stockholm, länsstyrelsen
i Kalmar län, som överlämnat yttrande från stadsfullmäktige i Kalmar,
länsstyrelsen i Malmöhus län, som överlämnat yttrande från stadsfullmäktige i
Malmö, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som överlämnat yttrande från
stadsfullmäktige i Göteborg, länsstyrelsen i Västernorrlands län, som överlämnat
yttrande från stadsfullmäktige i Härnösand, ävensom länsskolnämnderna i Kalmar,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.

Yttranden över ifrågavarande promemoria har avgivits av Svenska stadsförbundet,
Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet
samt Sjöbefälsskolornas lärarförbund.

Över promemorian angående gemensam mellaninstans för skolväsendet i
Stockholms stad och Stockholms län har utlåtanden avgivits av byggnadsstyrel -

9

Kungl. Majits -proposition nr 83 år 1964

sen, statskontoret, överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Stockholms län, länsskolnämnden
i Stockholms län och 1961 års storstadsutredning.

Yttranden över denna promemoria har avgivits av Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsförbundet, Stockholms läns landstings förvaltningsutskott,
Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund,
Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund,
Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation
samt Stockholms stadskollegium.

Remissbehandlingen av betänkandet Den nya skolöverstyrelsen har ej omfattat
remiss till skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning, vilket sammanhänger
med att som ledamöter i kommittén ingått bl. a. de båda verkscheferna.
Med hänsyn härtill har kommittén inbjudit avdelningscheferna och
cheferna för fristående rotlar i skolöverstyrelsen samt ledamöterna av överstyrelsen
för yrkesutbildning till sammanträde med kommittén den 27 november
1963 för att därigenom lämna dessa tillfälle att framföra sina synpunkter på
betänkandet. Vid sammanträdet avlämnades till kommittén ett antal skrivelser
och promemorior, vilka kommittén med skrivelse den 30 november 1963 överlämnat
till ecklesiastikdepartementet.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

II. Kommitténs överväganden och förslag

1. Ämbetsområdet för nya skolöverstyrelsen (NSÖ)

I enlighet med direktiven har kommittén gjort vissa ytterligare preciseringar
av ämbetsområdet för det nya skolämbetsverket.

Inledningsvis framhåller kommittén därvid att som en allmän princip för
bestämmande av tillsynsområdet liksom hittills bör gälla att hit skall höra all
undervisning av skolpliktiga barn samt därutöver det statliga, det kommunala
och det statsunderstödda enskilda undervisnings- och utbildningsväsendet, i den
mån det med hänsyn till utbildningens inriktning skall tillhöra området. För
ställande av annan undervisning under skolämbetsverkets inseende bör fordras
beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Utredningen framhåller, att den vid utarbetandet av förslag till organisation
av verket eftersträvat, att organisationen skall bli sådan att inordnande av nya
områden under verket skall kunna ske smidigt och utan större ingrepp i organisationens
struktur.

Tillsynen av utbildningen på sjöfartsområdet är för närvarande uppdelad så,
att sjömansutbildningen hör under yrkesöverstyrelsen och befälsutbildningen
under sjöfartsstyrelsen. Även den senare skall enligt beslutet i anslutning till
propositionen 1963:144 nu föras in under skolämbetsverket. Några problem från
avgränsningssynpunkt anser kommittén ej föreligga här. All utbildning, som
enligt stadgan för sjöbefälsskolorna (1959: 425) och andra bestämmelser, bl. a.
kungörelsen 1960: 488 om lägre nautisk och maskinteknisk utbildning, är anordnad
eller kan komma att anordnas vid sjöbefälsskolorna, skall således stå under
tillsyn av NSÖ. Enligt ett av sjöfartsstyrelsen och telestyrelsen utarbetat förslag
skall utbildning av radiotelegrafister, som nu handhas av telestyrelsen,
anordnas vid sjöbefälsskolorna. De kurser av fortbildningskaraktär — radarkurser,
brandskyddskurser m. m. — som nu anordnas av sjöfartsstyrelsen med medel
ur ett till styrelsens förfogande stående reservationsanslag och som förlägges till
sjöbefälsskolorna bör i fortsättningen anordnas av NSÖ.

NSÖ bör även eljest, liksom nu sjöfartsstyrelsen, ägna uppmärksamhet åt den
enskilda utbildningen på sjöfartsområdet och bistå rederierna med råd rörande
främst pedagogiska frågor. Sjöfartsstyrelsen måste dock fortfarande ha det inseende,
som motiveras av dess befattning med behörighetsfrågorna. Till NSÖ bör
också överflyttas utbildningen av lärare för sjöbefälsskolorna.

Ledningen av utbildningen för socialvårdsområdet åligger redan i viss utsträckning
yrkesöverstyrelsen. Detta gäller t. ex. utbildning av bamsköterskor, sjuk -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

vårdsbiträden, undersköterskor och hemvårdarinnor. De senare utbildas också
vid skolor under lantbruksstyrelsen samt vid socialstyrelsens prov- och kompletteringskurser.
Enligt propositionen 1963:144 skall även den utbildning på
socialvårdsområdet, som sorterar under socialstyrelsen, överföras till NSÖ. I
propositionen nämnes »utbildningen av barnhemsföreståndare, av ålderdomshemsföreståndare
och av biträden för ålderdomshem m. m.». Vidare framhålles
att utbildning av hemsamariter, som nu bedrives i arbetsmarknadsverkets regi,
bör inordnas i den i vanlig ordning statsunderstödda yrkesutbildningen och därmed
ställas under NSÖ.

Kommittén utgår ifrån att då det i propositionen uttalas att den utbildning
på socialvårdsområdet, som sorterar under socialstyrelsen, skall överföras till
skolämbetsverket, detta i tillämpliga delar även avser hemvårdarinneutbildningen.
Denna utbildning bedrives nu i socialstyrelsens regi i form av prov- och
kompletteringskurser. Enligt kommitténs mening är det emellertid ej lämpligt
och ej förenligt med NSÖ:s uppgifter, att i egen regi bedriva dylik utbildning.
Kommittén anser därför att denna kortare form av hemvårdarinneutbildning,
av vilken såvitt kommittén kan bedöma behov kommer att föreligga även framdeles
skall inordnas i den i vanlig ordning statsunderstödda yrkesutbildningen
på samma sätt som i propositionen uttalas beträffande utbildningen av hemsamariter.

Övrig utbildning, som skall överföras från socialstyrelsen, anser kommittén ej
erbjuda några problem ur avgränsningssynpunkt.

I frågan om samverkan mellan NSÖ och andra ämbetsverk betonar kommittén
att en förutsättning för att koncentrationen till ett ämbetsverk av ledningen
av utbildningen skall medföra de fördelar som därmed åsyftas, är att ett sådant
samarbete äger rum. Kommittén anser det ej vara nödvändigt att institutionella
former alltid skapas härför. I vissa fall kan fasta samarbetsorgan vara lämpliga,
som t. ex. för samverkan mellan skolmyndigheterna och arbetsmarknadsmyndigheterna
rörande omskolningsverksamheten, men mestadels bör det vara en
kontinuerlig kontakt mellan befattningshavare i skilda verk. Kommittén anser
sig därför inte böra föreslå att särskilda samarbetsorgan inrättas.

Samarbetet mellan skolämbetsverket och de fackämbetsverk, för vilkas område
utbildning kommer att ske vid skolor under tillsyn av detta, skall enligt
kommitténs mening syfta till att skolämbetsverket snabbt och fortlöpande får
sådana informationer från fackämbetsverken att utbildningens dimensionering
och inriktning, undervisningsplaner, lärarutbildning, hjälpmedel m. m. skall
kunna anpassas till utvecklingen.

Särskilt inom utbildningen för vårdyrken förekommer det att delar av utbildningen
är förlagd till institutioner, som hör under ett fackämbetsverk. Samråd
fordras i sådana fall i fråga om utväljande av institutioner, till vilka den praktiska
utbildningen skall förläggas, och i fråga om utbildningens anordning, dels
så att den ger största möjliga utbyte från utbildningssynpunkt, dels så att den
ej inverkar störande på verksamheten vid institutionen.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jr

De utbildningsområden, skolor och utbildningsanstalter, som skall tillhöra
NSÖ:s ämbetsområde vid den tidpunkt, då ämbetsverket skall börja sin verksamhet,
framgår av följande sammanställning.

Obligatoriska skolor, däremot närmast svarande skolor
under avveckling samt specialskolor m. m.:

grundskolor

nomadskolor

statens försöksskola i Linköping
folkskolor, fortsättningsskolor
realskolor, flickskolor

enskilda skolor i vilka undervisas skolpliktiga barn

statens blindskolor

statens dövskolor

förskolor för döva barn

särskolor för psykiskt efterblivna

statens skol- och yrkeshem på Salbohed

statens skol- och yrkeshem i Vänersborg

skolor vid epileptikeranstalter

skolhem vid vanföreanstalterna

Eugeniahemmet

skolor vid anstalter för psykopatiska och nervösa barn
skolor för spastiska barn

ungdomsvårdsskolorna (den allmänbildande och, i viss utsträckning, den yrkesutbildande
undervisningen)

elevhem vid internatskolor, nomadskolor, obligatoriska skolväsendet och vid
högre skolor.

Icke-obligatoriska skolor:

kommunala yrkesskolor
centrala verkstadsskolor
sjömansskolor

statsunderstödda enskilda yrkesskolor

inbyggda skolor och företagsskolor samt annan statsunderstödd företagsutbildning kommunala

och statsunderstödda enskilda tekniska skolor (yrkesskolorna avser
utbildning för industri, hantverk, handel, kontor, husligt arbete liksom för
sjukvård och vårdnadsyrken såsom sjukvårdsbiträden, undersköterskor, laboratoriepersonal,
röntgen-, radioterapi- och operationsassistenter, barnsköterskor,
hemvårdarinnor)
fackskolor
allmänna gymnasier
tekniska gymnasier
handelsgymnasier
sjöbefälsskolor

specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande
statsunderstödda enskilda gymnasier

försvarets läroverk (i vad avser undervisning i allmänbildande ämnen)
skolor för vuxna

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

korrespondensgymnasier och viss korrespondensundervisning
sociala barnavårdsseminariet

svenska socialvårdsförbundets utbildning av alderdomsheinsf öres tändare
bergsskolan i Filipstad
textilinstitutet i Borås
Lennings textiltekniska institut
konstfackskolan
omskolningskurser

Lärarutbildning:

förskoleseminarier
folkskoleseminarier
lärarhögskolor
praktiska lärarkurser

yrkespedagogiska institut och annan utbildning av yrkeslärare
seminarier för huslig utbildning
slöjdlärarseminariet
teckningslärarinstitutet

Aug. Abrahamssons stiftelse för slöjdlärarutbildning
speciallärarutbildning
vidareutbildning av folkskollärare
lärarutbildning för civil- och gymnasieingenjörer samt
civil- och gymnasieekonomer
decentraliserad akademisk lärarutbildning
teknologie magisterutbildning

fortbildning av lärare och andra befattningshavare inom skolväsendet
Ericastiftelsen

Folkbildning:
folkhögskolor

frivilligt folkbildningsarbete, föreläsningsverksamhet, studiecirkelverksamhet
m. m.

ungdoms- och fritidsverksamhet
nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning
folkbiblioteksverksamhet

2. Arbetsuppgifter

a. Allmänna synpunkter

Kommittén framhåller inledningsvis att det skolämbetsverk, som nu skall
upprättas, är avsett att bli ett nytt ämbetsverk med sammanfattningsvis följande
centrala arbetsuppgifter, nämligen utveckling, planering, samordning,
rationalisering och service. Kommittén framhåller vidare att dessa funktioner
täcker verksamhet av en art, som ej sa mycket tar sig uttryck i ett visst antal
löpande ärenden som skall avgöras. Det är mera fråga om en från vidare perspektiv
utövad ledning, planering, initiativtagande verksamhet och stimulans åt
utvecklingen på fältet.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964-

För att åstadkomma den här avsedda inriktningen av verksamheten föreslår
kommittén en decentralisering så långt möjligt av arbetsuppgifter till de lokala
och regionala myndigheterna, varigenom utrymme beredes för de centrala uppgifterna.
Kommittén har även undersökt huruvida viss verksamhet utan olägenhet
kan upphöra.

Som en verkligt central arbetsuppgift för det nya ämbetsverket betecknar
kommittén uppgiften att kontinuerligt förändra innehållet i undervisningen i
takt med förändringarna inom samhälle och näringsliv. Till ett sådant arbete hör
att genom initiativ och åtgärder av olika slag effektivisera undervisningen så
att största möjliga verkningsgrad erhålles av insatserna för vidareutveckling av
skolväsendet. Till skolämbetsverkets uppgifter hör också att på olika sätt främja
utvecklingen på hjälpmedelsområdet.

För att förändringarna i undervisningens innehåll, uppläggning och metodik
snabbt skall sia igenom ute pa fältet fordras en omfattande utåtriktad verksamhet
i form av information, rådgivning och service via konsulentverksamhct, konferenser,
publikationsverksamhet osv. I detta sammanhang framhåller kommittén
att den omedelbara inspektionen av skolorna även för det icke-obligatoriska
skolväsendet i stor utsträckning bör kunna förläggas till länsskolnämnderna.
Kommittén betonar särskilt att all inspektionsverksamhet främst bör ha karaktären
av rådgivning och service och således ej begränsas till inspektion i trängre
mening.

Undervisningsfrågor i de enskilda fallen, t. ex. dispensfrågor, bör som regel ej
föras upp till det centrala verket. Kommittén föreslår därför att beslutanderätten
i ett antal undervisningsorganisatoriska frågor skall föras ned till skolstyrelser
eller länsskolnämnder. Individuella läroplaner bör i fortsättningen vara så
utformade att ett begränsat utrymme skall föreligga för skolstyrelserna att göra
avvikelser.

Kommittén understryker att lärarutbildning och lärarfortbildning torde vara
det effektivaste instrument som skolämbetsverket har till sitt förfogande för att
förverkliga intentionerna i en skolreform. I takt med skolundervisningens utveckling
skall successiva förändringar genomföras även i lärarutbildningens innehåll
och utformning. I fråga om lärarfortbildningen bör planering och ledning
ankomma på det centrala verket medan själva genomförandet i största möjliga
utsträckning bör anförtros åt de regionala fortbildningsorganen och kommunerna.

Beträffande de planerade uppgifterna för det nya ämbetsverket framhåller
kommittén bl. a. följande.

Den egentliga planerade funktionen kommer inom NSÖ att vara förlagd till
plancringsavdelningen. Den planering det här är fråga om är den som fordras
för att utbildningens dimensionering och inriktning skall bli avpassade såväl
efter de enskilda människornas önskemål om och behov av utbildning som efter

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

samhällets successivt förändrade arbetskraftsbehov. Den långsiktiga planeringen
måste bygga på en i samarbete med bl. a. arbetsmarknadsmyndigheterna gjord
bedömning av efterfrågeförändringarna dels inom samhället och näringslivet i
deras helhet, dels inom olika yrkesområden och inom olika regioner. Planeringen
skall utmynna i samordnade åtgärder för att de konstaterade behoven på olika
områden skall bli fyllda. Den skall vidare bl. a. ge underlag för långtidsprognoser
rörande personal- och kostnadsutvecklingen för det NSÖ underställda skolväsendet.

Den långsiktiga planeringen leder över i den regionala och lokala planeringen.
NSÖ:s uppgifter i detta avseende kan sägas vara dels att utveckla skolplaneringsmetodiken,
dels att nära följa planeringen och tillhandagå med rådgivning och
service samt att, då planeringen utmynnar i åtgärder för inrättande av ny skola,
som avses i 2 § b) skollagen (kommunal yrkesskola, fackskola, gymnasium) avge
yttrande till Kungl. Maj:t eller, efter delegation (2 kap. 29 § skolstadgan), besluta
i frågan.

Beträffande behandlingen av skolbyggnadsärenden framhåller kommittén att
NSÖ i största möjliga utsträckning bör befrias från handläggningen av individuella
byggnadsärenden dels genom decentralisering till länsskolnämnderna,
dels genom utökning av den kommunala bestämmanderätten.

De administrativa och organisatoriska uppgifterna har enligt kommitténs förslag
främst hänförts till den administrativa avdelningen men även till planeringsavdelningen
och till den särskilda organisationssektionen. Kommittén framhåller,
att administrationen av den betydande sektor av samhället som skolväsendet
utgör fortlöpande bör vara föremål för punktundersökningar i syfte att
åstadkomma förenklingar och rationaliseringar. NSÖ bör verka för så enkla
författningsregleringar som möjligt. På statsbidragsområdet bör strävandena att
uppnå förenklingar och större likformighet mellan bidragsreglerna för olika skolformer
fullföljas.

Kommittén räknar i sitt organisationsförslag med att meritkontoret i nuvarande
skick överföres till det nya verket. NSÖ bör dock fortsätta de redan påbörjade
undersökningarna huruvida det är möjligt att utnyttja modern kontorsteknik,
t. ex. datamaskiner, för rationalisering av vissa förberedande arbetsuppgifter
på detta område.

b. Decentralisering

Kommitténs förslag rörande skolväsendets centrala ledning förutsätter en
betydande decentralisering av beslutanderätt från det centrala planet till lokala
myndigheter och länsskolnämnder.

Kommittén, som gjort en förnyad genomgång av decentraliseringsfrågorna,
innefattande även nedflyttning av beslutanderätt från Kungl. Maj:t till lägre
instanser, redovisar sina förslag i decentraliseringsfrågan i en förteckning, som
upptar 204 olika punkter.

Viss decentralisering har dessutom genomförts av skolöverstyrelsen redan

1 t> Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

fr. o. m. den 1 juli 1903. Detta gäller lokalbehovsprövningen för skolanläggningar
för enbart låg- och mellanstadierna av det obligatoriska skolväsendet samt vissa
löneärenden, såsom löneklassplacering och B-avdrag på lönen vid tjänstledighet
för vissa studier.

Beträffande vissa i deccntraliseringsförslagct berörda ärenden av större betydelse
kan här redovisas följande.

Beträffande vissa skolorganisatoriska frågor föreslår kommittén bl. a. att från
Kungl. Maj:t till NSÖ nedflyttas beslut om erkännande av central verkstadsskola
och om inrättande av nya avdelningar vid sådan skola. Detsamma bör gälla
inrättande av linje vid gymnasium enligt skolstadgan 11 kap. 4 och 5 §§. Beslut
om inrättande av icke centrala yrkesskolor bör ankomma på länsskolnämnd.
Länsskolnämndens medgivande bör ej fordras för anordnande av särskild specialundervisning
för elever med hörsel-, syn- eller talsvårigheter.

I fråga om tilldelning och organisation av tjänster m. m. anser kommittén att
tilldelningen av ordinarie lärartjänster i läroämnen på grundskolans högstadium
samt av ordinarie adjunktstjänster vid icke statliga gymnasier bör förläggas
till länsskolnämnderna. Härför fordras av Kungl. Maj:t fastställda tilldelningsnormer
av samma typ som nu finns beträffande klasslärartjänster. Till skolstyrelserna
bör nedflyttas fastställande av vilka ämnen som skall ingå i tjänst, såväl
vid grundskolan (nu länsskolnämnd) som vid gymnasium, utom sådant med
praktisk lärarkurs, och realskola (nu överstyrelsen), varvid skolstyrelsen skall
ha att tillämpa de ämneskombinationer som är angivna i skolstadgan. Avvikelser
från dessa kombinationer bör kunna medges av länsskolnämnd. Beslut om återbesättande
av ordinarie lärartjänst i läroämnen såväl på grundskolans högstadium
som vid gymnasium och realskola bör meddelas av länsskolnämnd. I fråga
om dispenser från gällande behörighetsvillkor föreslås den generella regeln bli
tillämpad att beslutanderätten skall tillkomma tillsättningsmyndigheten. Med
tillsättningsmyndighet menas härvid den instans, som har att tillsätta ordinarie
tjänst av den kategori, varom fråga är i det aktuella fallet.

Beträffande tjänstetillsättningsordningen har kommittén funnit att förutsättningar
för närvarande saknas att genomföra någon mera betydande omläggning,
i vart fall beträffande vilken myndighet som skall vara tillsättande. I fråga om
tjänster som nu tillsättes av Kungl. Maj:t föreslår kommittén att rektorstjänst
vid gymnasium och annan lärarutbildningsanstalt än lärarhögskola och konstfackskolan
samt lektorstjänst vid gymnasium och lärarutbildningsanstalt och
huvudlärartjänst vid konstfackskolan skall tillsättas av NSÖ.

I fråga om handläggningen av skolbyggnadsärenden föreslår kommittén betydande
förändringar.

Kommittén anser att skolämbetsverkets uppgifter på skolbyggnadsområdet i
första hand bör avse utvecklingsarbete, rådgivning och service, innefattande
anvisningar, lokalprogram, typ- och uppställningsritningar etc. En sådan mera
konstruktivt betonad verksamhet bör i möjligaste mån ersätta den nuvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964- 17

detaljerade kontrollen av varje särskild skolbyggnad i samband med statsbidragsproceduren.

Kommittén har emellertid kommit till det resultatet, att tiden ännu ej är inne
för en förenklad handläggning av antydd innebörd på hela skolbyggnadsområdet.
Skälen härtill är främst att genomgripande reformer förestår av skolväsendet
ovanför grundskolan — yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet — samt att
granskningsfunktionen därför behöver bestå ännu en tid för att för dessa stadier
tillräckligt underlag skall erhållas för sammanställning av material för rådgivning
och service i form av anvisningar, lokalprogram osv.

Mot bakgrunden av denna uppfattning föreslår kommittén att ritningsgranskningen
ännu en tid bibehålies för byggnader avsedda helt eller delvis för
skolformer ovanför grundskolan. Däremot bör den enligt kommitténs mening
kunna helt slopas för byggnad avsedd enbart för grundskolan och där ersättas
av fortsatt och intensifierat utvecklingsarbete och service. Den service, som skall
lämnas beträffande byggnader för grundskolan, bör innefatta rätt för kommun
att på begäran få ritningar granskade inom NSÖ. Kommittén uttalar att ritningsgranskningen
ej bör ske i detalj utan avse de väsentliga dragen i den pedagogiska
funktionsdugligheten och byggnadsekonomien.

Lokalbehovsprövningen bör enligt kommitténs mening bibehållas som ett
väsentligt led i såväl skolplaneringen som i statsbidragsgivningen. I samma utsträckning
som ritningsgranskningen slopas, bör lokalbehovspx-övningen förläggas
till länsskolnämnderna, dvs. i fråga om byggnad avsedd enbart för grundskolan.
I övrigt bör lokalbehovsprövning tills vidare ske hos NSÖ.

Beträffande beslut om statsbidrag till skolbyggnader föreslår kommittén decentralisering
från Kungl. Maj:t till NSÖ, som skall ha att besluta om statsbidraget
även i de fall lokalbehovsprövningen sker hos länsskolnämnd. På NSÖ
bör tillika ankomma att med beaktande av tillgänglig skolbyggnadskvot och i
samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna bestämma turordningen för byggnadsprojekten.

c. Omskolningsverksamheten

Olika frågor rörande omskolningsverksamheten behandlas av kommittén i ett
särskilt avsnitt, i vilket först erinras om omskolningsverksamhetens nuvarande
uppläggning, omfattning och administration m. m.

Kurserna är av tre slag, nämligen nybörjarkurser, avsedda att ge en grundläggande
utbildning för ungdom, fortbildningskurser och omskolningskurser. All
denna utbildning, som brukar sammanfattas under beteckningen omskolningsverksamheten,
står nu under central ledning av yrkesöverstyrelsen, på vilken
genomförandet av kursverksamheten i huvudsak ankommer. Arbetsmarknadsmyndigheternas
uppgift är att utreda och bedöma behovet av kurser. För samarbetet
mellan yrkesöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen och för planläggning
av kursverksamheten finns sedan år 1960 ett särskilt organ, samarbetsdelegationen
för omskolningskurser m. m., som består av representanter för de

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1964. 1 saml. Nr 83

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196^

båda ämbetsverken samt arbetsmarknadens organisationer. Enligt överenskommelse
mellan verken har i varje län inrättats en kursstyrelse för de centrala
arbetslöshetskurserna. Till dessa kursstyrelser, för vilka kansligöromålen ombesörjes
av länsarbetsnämnderna, har yrkesöverstyrelsen sedan den 1 januari
1962 decentraliserat vissa arbetsuppgifter rörande kursverksamheten.

Kommittén uppehåller sig härefter vid omskolningsverksamhetens omfattning
och inriktning samt innebörden av beslutet i anslutning till propositionen
1963:144.

Enligt nämnda beslut skall all yrkesutbildning för ungdom under 21 år anordnas
inom det reguljära yrkesutbildningsväsendet och alltså helt stå under ledning
av skolämbetsverket och planeras av detta med stöd av regionala och lokala
skolmyndigheter. I samband med beslutet uttalades att vid uppbyggnaden av
skolämbetsverket borde beaktas att verket erhöll tillräckliga möjligheter att såväl
på längre sikt som i mera akuta situationer avpassa utbildningen till föreliggande
behov.

Den egentliga omskolningsverksamheten skall också enligt beslutet stå under
ledning av NSÖ samt planeras och genomföras i samverkan mellan arbetsmarknadsverket
och skolämbetsverket i stort sett i samma former som för närvarande.

Kommittén behandlar i fortsättningen först frågan om samverkan mellan skolmyndigheter
och arbetsmarknadsmyndigheter.

Beträffande samarbetet på det centrala planet finner kommittén ej anledning
att föreslå annan ändring än att det bör föreskrivas att vederbörande verkschefer
skall ingå i samarbetsdelegationen för omskolningskurser m. m.

Beträffande samarbetet på det regionala planet understryker kommittén angelägenheten
av att en verklig samordning sker mellan den mera långsiktiga planeringen
för det reguljära yrkesutbildningsväsendet och planeringen för omskolningsverksamheten.
Kommittén anser, att länsskolnämnderna ej bör ha någon
direkt befattning med omskolningsverksamhetens bedrivande — utom beträffande
viss pedagogisk tillsyn. Däremot föreslås ytterligare decentralisering till
kursstyrelserna på en rad punkter. Kommittén finner i anledning härav motiverat,
att ett organiserat samarbete kommer till stånd mellan kursstyrelsen och
länsskolnämnden och föreslår, att i kursstyrelse skall ingå länsskolinspektören
eller den skolinspektör som länsskolnämnden utser.

I fråga om ungdomsutbildningen betonar kommittén angelägenheten av att
yrkesöverstyrelsen, länsskolnämnder och kommuner i samråd med avnämarsidan
under innevarande budgetår planerar för att det behov av ungdomsutbildning,
som hittills tillgodosetts inom omskolningsverksamheten blir täckt genom den
reguljära yrkesutbildningen, så att svårigheter ej uppkommer i det nya läget.

För de speciella fall, då vid ett akut behov erforderlig utbildning visar sig ej
kunna ordnas inom den kommunala yrkesutbildningen med dess vanliga bidrags -

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

former, föreslår kommittén, att NSÖ utrustas med fullmakt att medge förmånligare
bidragsvillkor. Fullmakten bör inrymma möjlighet för ämbetsverket att i
varje särskilt fall avpassa bidragsvillkoren efter en bedömning av det speciella
stöd, som med hänsyn till huvudmannens eller huvudmännens ekonomiska situation
och liknande omständigheter behöver insättas för att få utbildningen till
stånd. I den mån så visar sig oundgängligen nödvändigt bör full täckning för
kostnaderna kunna medges. Kommittén föreslår, att kostnaderna för de ökade
bidragen skall bestridas ur vederbörliga bidragsanslag. Det betonas att de föreslagna
extraordinära bidragsmöjligheterna är avsedda att möta övergångssvårigheter
och att fullmakten därför nu bör ges endast med avseende på det närmast
framförliggande redovisningsåret, varefter det får prövas om fullmakten erfordras
även påföljande redovisningsår.

Kommittén erinrar även om att de s. k. riksyrkesskolorna är avsedda att
finnas kvar under en övergångstid och pekar på möjligheten att förlägga speciell
ungdomsutbildning, som ej kunnat bli tillgodosedd vid de kommunala yrkesskolorna,
till riksyrkesskola eller till filial av sådan skola.

Kommittén framhåller att omskolningsverksamheten till övervägande del är
en statlig utbildningsform, som i större utsträckning än annan utbildning inom
de båda överstyrelsernas ämbetsområden administreras av det centrala ämbetsverket
även om redan en viss decentralisering skett till kursstyrelserna.

Kommittén anser det nödvändigt att till kursstyrelserna decentraliseras den
direkta handläggningen av vissa ytterligare ärenden rörande omskolningsverksamheten.
I en särskild förteckning redovisas i detalj de förändringar som bör
vidtagas i detta hänseende. Decentralisering till kursstyrelsen innebär, då styrelsen
ej har eget kansli, att kansligöromålen på länsarbetsnämnden för kursstyrelsens
räkning kommer att öka.

Vid övervägandena av dessa decentraliseringsfrågor inom en till kommittén
knuten expertgrupp för omskolningsverksamheten har ett uppslag framkommit
om inrättande av regionala organ, vart och ett omfattande flera län. Dessa
organ skulle under ämbetsverket självständigt svara för vissa arbetsuppgifter
rörande omskolningsverksamheten inom regionen. Arbetsuppgifterna skulle vara
av rådgivande, initiativtagande och kontrollerande natur.

I diskussionen har räknats med att landet skulle indelas i åtta regioner. De
regionala organen skulle bestå av vardera en »regionkonsulent» och en assistent
till denne.

Av beskrivningen av de tänkta arbetsuppgifterna för de regionala organen
framgår, att organens uppgift ej i första hand skulle vara att handlägga löpande
ärenden utan att bedriva rationaliseringsarbete av teknisk och företagsekonomisk
karaktär.

Kommittén finner för sin del att detta uppslag bör ytterligare övervägas innan
slutlig ställning kan tagas till det.

Kommittén ifrågasätter om det inte, i avvaktan på resultatet av ytterligare

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jt

undersökningar, vore lämpligt från rationaliseringssynpunkt att till yrkesöverstyrelsen
(NSÖ) försöksvis knyta ett antal konsulenter med uppgifter i huvudsak
motsvarande dem som angivits för nämnda regionala organ. En sådan anordning
anser kommittén kunna vidtagas av yrkesöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
i samråd och med anlitande av medel ur omskolningsanslaget.

d. Centralupphandling

Inom yrkesöverstyrelsen finns för centralupphandlingen en särskild sektion,
som hör under dess första byrå men som intar en i stort sett självständig ställning.
Sektionen är uppdelad på två avdelningar, en inköpsavdelning och en
granskningsavdelning. Inom den senare utföres prisgranskning av den materiel,
till vars anskaffning statsbidrag utgår till huvudmän för yrkesskolor och verkstadsskolor,
ävensom viss fakturagranskning i samband med inköp för omskolnings
verksamheten. Upphandlingsverksamheten bedrives främst för yrkesutbildningens
behov (yrkesskolor, omskolningskurser m. m.) men har på senare år utvidgats
att i stegrad omfattning avse det allmänna skolväsendet, bl. a. för utrustning
av skolverkstäder vid grundskolan. Vidare förmedlas inköp åt olika
statliga myndigheter och dem underställda organ, bl. a. utrustningsnämnden för
universitet och högskolor.

Kommitténs principiella uppfattning är att centralupphandling för skolväsendet
av undervisningsmateriel och utrustning ej är en uppgift, som naturligen bör
ombesörjas av ett centralt skolämbetsverk med de för NSÖ angivna arbetsuppgifterna.
Enligt kommitténs mening kan emellertid definitiv ställning inte nu
tagas till den framtida organisationen av den här avsedda centralupphandlingen.
Sektionen för centralupphandling bör därför, i avvaktan på resultat av vissa
utredningar, provisoriskt överföras till NSÖ med tills vidare oförändrade arbetsuppgifter
och oförändrad personaluppsättning.

3. Kansliorganisationen

a. Avdelningar m. m.

Enligt riksdagens beslut skall NSÖ vara uppdelad på fem avdelningar, benämnda
undervisningsavdelningen för allmänna skolfrågor (TJA), undervisningsavdelningen
för yrkesutbildningsfrågor (UY), avdelningen för lärarutbildning och
pedagogiskt utvecklingsarbete (L), planeringsavdelningen (P) samt administrativa
avdelningen (A). Som en fristående enhet skall finnas en särskild folkbildningsbyrå
(F).

Enligt sina direktiv har kommittén i fråga om kansliorganisationen haft att
utarbeta en detaljerad organisationsplan med angivande av bl. a. ärendenas fördelning
på de fem avdelningarna och den fristående byrån samt på byråer och

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 83 år 196J/. 21

— i erforderlig mån — underliggande arbetsenheter m. in. inom de olika avdelningarna.

Enligt kommitténs mening bör de båda undervisningsavdelningarna i största
utsträckning befrias från organisatoriska och administrativa ärenden för att
kunna utgöra utpräglat pedagogiska arbetsenheter med inriktning på utvecklingsarbete,
rådgivning och service i undervisningsfrågor. Dock bör till undervisningsavdelningarna
föras vissa undervisningsorganisatoriska frågor som äger
direkt samband med undervisningens bedrivande, exempelvis frågor om antal
elever i klass och grupp, förutsättningar för anordnande av viss undervisning
med hänsyn till elevantalet, anordnande av specialundervisning, nedsättning av
lärares undervisningsskyldighet i enskilda fall.

I fråga om lärarutbildning savdelning en finner kommittén förhållandena vara
något annorlunda. Detta beror på att lärarutbildningsanstalterna måste tämligen
i detalj omhänderhas av det centrala verket. Kommittén anser därför att,
utöver undervisningsorganisatoriska frågor, även frågor rörande lärarutbildningsanstalternas
inre organisation bör handläggas på lärarutbildningsavdelningen
liksom anslags- och petitafrågor för lärarutbildningsanstalterna.

Inom NSÖ kommer ej att finnas någon motsvarighet till organisationsavdelningen
inom skolöverstyrelsen. De arbetsuppgifter, som nu ankommer på denna
avdelning, och motsvarande uppgifter inom yrkesöverstyrelsens fackbyråer,
måste således, i den mån de ej decentraliseras, fördelas mellan i huvudsak planeringsavdelningen
och administrativa avdelningen. Denna fördelning bör enligt
kommitténs förslag ske så, att till planeringsavdelningen föres skolorganisatoriska
frågor såsom samordning av skolor, anordnande av bildningslinjer och motsvarande,
beslut om antalet intagningsavdelningar, inrättande av tjänster. Till
administrativa avdelningen bör föras personalfrågor såsom tjänstetillsättning,
meritvärdering, behörighetsfrågor och ämneskombinationer i lärartjänster. Vidare
bör till denna avdelning föras ärenden rörande länsskolnämndernas organisation,
personal och anslag. Bland administrativa avdelningens uppgifter bör även
ingå ledning och samordning m. m. beträffande petitafrågorna.

I de principer, som ligger till grund för organisationsplanen, ingår att ämbetsverkets
arbetsuppgifter i största möjliga utsträckning skall inordnas i de fem
avdelningarna och den fristående rotcln. Detta är en förutsättning för integreringen
av arbetsuppgifterna. Inga uppgifter bör därför förläggas utanför dessa
sex huvudarbetsenheter till särskilda organ direkt under verksledningen. Direkt
under verksledningen föreslås dock bli ställda två mindre sektioner, en PR-sektion
och en organisations- och utredningssektion. Dessa sektioner är att närmast
betrakta som stabsorgan till verksledningens förfogande.

Kommittén framhåller att utrednings- och organisationssektionens viktigaste
uppgift blir att fortlöpande bedriva rationaliseringsverksamhet såväl inom verket
som inom skoladministrationen i övrigt. I samband härmed aktualiseras bl. a.
spörsmålet om utbildningen av verkets egen personal.

På sektionen bör också ankomma att vara sammanhållande arbetsenhet för

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

internationella ärenden och svara för kontaktfrågoma på detta område ävensom
handlägga ärenden som rör verkets styrelse.

Några motsvarigheter till skolöverstyrelsens två fristående rotlar — skolhygienroteln
och skolsociala roteln — kommer ej att finnas i den nya organisationen.
Detsamma gäller yrkesöverstyrelsens fristående sektion för omskolningsverksamheten.
Dessa arbetsenheters områden föreslås inordnad i de fem avdelningarna.
Vad skolsociala roteln beträffar framhåller kommittén att ställningstagandet
i detta fall är dikterat främst av pedagogiska motiv. Enligt kommitténs
mening är det nämligen till fördel för undervisningen av handikappade av
olika slag att ärenden rörande denna undervisning så långt möjligt samordnas
med ärenden rörande övrig undervisning.

Tillsynen över den skolhygieniska verksamheten och ärenden som äger samband
därmed bör enligt förslaget förläggas till undervisningsavdelningarna.

Frågor rörande verkets organisation, personal, lokaler m. m. bör ankomma på
administrativa avdelningen, i den mån de ej hänföres till den särskilda utrednings-
och organisationssektionen under verksledningen.

Gränsdragningen mellan avdelningarna TJA och UY i fråga om yrkesutbildning
av gymnasial karaktär bör enligt kommitténs uppfattning ske så, att till
TJA föres fackgymnasieutbildning, fackskolor och därmed i huvudsak jämförliga
tekniska skolor, bergsskolan i Filipstad och sjöbefälsskolorna. Konstfackskolan
och textilinstituten bör hänföras till TJY.

Kommittén har övervägt förläggningen av undervisningsfrågorna rörande övningsämnen
och därvid funnit, att det inre sambandet mellan de olika övningsämnena
ej är så starkt att de nödvändigtvis måste behandlas inom samma avdelning.
Med hänsyn bl. a. till den expertis, som kommer att finnas inom TJY,
har kommittén funnit det lämpligt att dit föra ämnena hemkunskap, slöjd och
barnavård för alla skolformer. Frågor rörande teckning, musik och gymnastik
föreslås bli handlagda på TJA, likaledes för samtliga skolformer. Sådana till båda
undervisningsavdelningarnas verksamhetsområden hörande uppgifter, som hjälpmedelsjrågor,
examensjrågor och standardiserade prov, skolpsykologi, skolhygien
och skolsociala frågor samt yrkesvägledning anser kommittén böra föras till avdelning
TJA, varvid de arbetsenheter, som kommer att syssla med dessa uppgifter,
i lika utsträckning skall verka även på TJY:s område.

Kommittén betonar att pedagogiskt utvecklingsarbete skall bedrivas inom
verket i dess helhet. Avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete
skall dock utgöra ett särskilt forum för sådan verksamhet. Den skall
i denna egenskap bl. a. svara för uppläggningen av sådant utvecklingsarbete,
som organiseras i särskilda former, bedriva pedagogiska undersökningar och
försök, som ej lämpligen kan utföras av annan arbetsenhet, ge råd åt och bistå
andra arbetsenheter i pedagogiskt utvecklingsarbete samt svara för förmedling
inom ämbetsverket samt till skolväsendet, speciellt lärarutbildningsanstalterna,

23

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 1964

av erfarenheter och resultat som finnes inom den pedagogisk-psykologiska forskningen
och inom utvecklingsarbetet.

I fråga om arbetsuppgifterna på folkbildningsområdet räknar kommittén ej
med några förändringar i förhållande till vad som nu gäller för folkbildningsroteln
inom skolöverstyrelsen.

För omskolningsverksamhet finns för närvarande inom yrkesöverstyrelsen en
särskild fristående sektion, där i huvudsak alla på överstyrelsen ankommande
uppgifter rörande denna verksamhet handlägges. I frågan hur dessa uppgifter
skall inordnas i NSÖ:s verksamhet redovisas i kommitténs betänkande två skilda
förslag. Enligt den mening, som företrädes av kommitténs majoritet, bör i enlighet
med principerna för NSÖ:s organisation arbetsuppgifterna rörande omskolningsverksamheten
fördelas mellan verkets huvudarbetsenheter. De pedagogiska
frågorna, utarbetandet av kursplaner osv. bör alltså hänföras till undervisningsavdelningarna,
i första hand till avdelning UY men även till avdelning UA, i den
mån omskolningsverksamheten avser sådana områden beträffande vilka den
pedagogiska expertisen finns på denna avdelning. Kommitténs majoritet anser,
att denna samordning med övrig undervisning för omskolningsverksamheten har
den fördelen att denna kontinuerligt och smidigt får tillgång till den övriga
undervisningens erfarenheter och resurser, samtidigt som erfarenheterna från
omskolningens pedagogiska verksamhet kommer att bli av betydelse för den
reguljära undervisningens utveckling.

Planeringen för och organisationen av omskolningsverksamheten bör förläggas
till planeringsavdelningen. Kommitténs majoritet finner detta nödvändigt för
att uppnå en större överblick och flexibilitet beträffande möjligheterna att rationellt
utnyttja tillgängliga resurser i fråga om lärare, lokaler och undervisningsmateriel
för såväl omskolningsverksamheten som det reguljära utbildningsväsendet.
Med hänsyn till det arbetsmarknadspolitiska syftet med denna utbildningsverksamhet,
förordar kommitténs majoritet att inom planeringsavdelningen skapas
en särskild arbetsenhet, inom vilken de planeringsmässiga och organisatoriska
arbetsuppgifterna rörande verksamheten så långt möjligt sammanhålles.

I denna fråga om det organisatoriska inordnandet av omskolningsverksamheten
i NSÖ har ledamoten Öhman en från kommitténs majoritet avvikande
uppfattning. Öhman anför i denna fråga bl. a. följande.

Omskolningsverksamhetens rörlighet och behovet av intim kontakt med
arbetsmarknadsmyndigheterna och näringslivsorganisationerna samt det korta
perspektivet vid planeringen, oftast kombinerat med stor brådska vid anordnandet
av nya kurser och förändring av befintliga, allt detta gör att arbetsenheten
för omskolningsverksamheten skiljer sig betydligt från andra arbetsenheter i
NSÖ. Härtill kommer att verksamheten är rent statlig och bl. a. härför fordrar
mycket mer beslut i speciella frågor i själva NSÖ. Härigenom passar denna
arbetsenhet enligt min uppfattning absolut inte att vara en del av en annan
arbetsenhet — del av byrå — i NSÖ.

Omskolningsverksamheten omfattar nu ungefär 1 000 kurser och beräknas

24

Kungl. Maj:is proposition nr 83 år 1964

öka till 1 300—1 500 kurser per år. Även om ett antal s. k. nybörjarkurser övergår
till den reguljära yrkesutbildningen, kvarstår ett mycket stort verksamhetsfält.
Även om en decentralisering av ärenden enligt kommitténs förslag kan
åstadkommas, får verksamheten en sådan omfattning, att den mer än väl motsvarar
andra byråers inom NSÖ. Även arbetsuppgifternas omfattning talar därför
klart för att omskolningsverksamheten skall bilda en egen byrå.

Min erfarenhet från sju års sysslande såsom verkschef med omskolningsfrågor
säger mig, att dessa frågor icke sällan är sådana, att chefen för arbetsenheten
måste kunna vända sig direkt till sådan överordnad som har mycket stor beslutanderätt,
även i ekonomiskt viktiga frågor. Längre ner än till avdelningschef
kan man ej gå, om man skall kunna räkna med tillräckligt stor beslutandekompetens
hos personen i fråga. Chefen för arbetsenheten för omskolningsärenden
bör därför vara på nivån närmast under avdelningschef, dvs. byråchef — undervisningsråd.
Även utifrån dessa överväganden är alltså en särskild byrå det
riktiga.

Skälen för att göra arbetsenheten för omskolningsärenden till en sektion under
byrå P 2 är enligt min mening inte positiva. Endast det negativa — att en särskild
byrå för dessa ärenden inte stämmer med principkonstruktionen av NSÖ
— kan åberopas. Jag anser att detta är att bortse ifrån att departementschefen
i propositionen 1903: 144 dock klart utsagt, att man måste iaktta, att det gäller
speciella krav på denna utbildningsverksamhets organisation.

Enligt Öhmans uppfattning föreligger fullt tillräckliga skäl för att förlägga omskolningsärendena
till en särskild, för dessa ärenden upprättad byrå under Pavdelningen.

b. Byråer

Kommittén föreslår, att den inom skolöverstyrelsen nu använda benämningen
rotel på arbetsenheterna närmast under avdelningarna i enlighet med den i ämbetsverken
vanliga terminologien ersättes med benämningen byrå i det nya
verket.

I fråga om byråorganisationen anser kommittén att en koncentration bör ske
till så få arbetsenheter som möjligt, varigenom den nödvändiga samordningen av
beslut och åtgärder underlättas och dubbelarbete undvikes. En organisation
med begränsat antal byråer medför också enligt kommitténs uppfattning den
fördelen, att avgöranden och avvägningar mellan olika intressen kan ske på byråplanet
i större utsträckning än om byråerna är flera men med mindre arbetsområden.

Från dessa utgångspunkter har kommittén kommit fram till ett förslag, som
innebär inrättande av 15 byråer inom avdelningarna, vartill kommer den fristående
folkbildningsbyrån. Kommittén preciserar i detta sammanhang också
fördelningen av arbetsuppgifterna mellan byråerna.

Undervisningsavdelningen för allmänna skolfrågor (UA) föreslås i första hand
bli uppdelad på en byrå för grundskolan och däremot närmast svarande skolor
och en byrå för fackskolan och gymnasiet och därmed jämförliga skolor.

Till grundskolebyrån bör föras bl. a. undervisningsfrågor beträffande övningsämnena
teckning, musik och gymnastik samt yrkesvägledningsfrågor.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196J+

Arbetsområden, som inbegriper samtliga skolformer och som enligt kommitténs
förslag skall föras till denna avdelning, dvs. hjälpmedel, skolpsykologi, examensfrågor
och prov, skolhygien och skolsociala frågor föreslås bli sammanförda
under en tredje byrå, vilken enligt kommitténs uppfattning kan rubriceras som
en »servicebyrå» för i första hand undervisningsavdelningarna men även för de
tre övriga avdelningarna och den fristående byrån.

Kommittén föreslår således att avdelning UA indelas i tre byråer.

Undervisningsavdelningen jör yrkesutbildningsfr ägor (UY) bör enligt kommitténs
förslag uppdelas på två byråer. Den ena bör omfatta yrkesutbildningen
(inklusive omskolningsverksamheten) inom industri, hantverk, handel, kontorsverksamhet
och sjöfart medan den andra byrån bör omfatta yrkesutbildningen
(inklusive omskolningsverksamheten) inom husligt arbete, sömnad, textilslöjd,
barnavård, sjukvård och socialvård. Till den senare byrån bör förläggas undervisningsfrågor
beträffande övningsämnena hemkunskap, slöjd och barnavård
inom samtliga skolformer.

Beträffande avdelningen jör lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete
(L) föreslår kommittén cn indelning i fyra byråer. Uppdelningen av arbetsuppgifterna
innebär att byrå L 1 skall handlägga frågor om utbildning av klasslärare
och lärare i läroämnen, byrå L 2 frågor om utbildning av lärare i yrkesämnen
och övningsämnen, byrå L 3 frågor om fortbildning av lärare, skolledare och
annan personal inom skolväsendet samt byrå L 4 frågor om pedagogiskt utvecklingsarbete.

Kommittén uttalar om planering savdelningen (P) att dess uppgifter kan sägas
hänföra sig till endera av följande tre funktioner: planerande, effektuerande och
byggande funktioner. Kommitténs majoritet har funnit ändamålsenligt att arbetsuppgifterna
koncentreras till tre byråer i huvudsak motsvarande dessa funktioner.
Såsom förut redovisats har ledamoten Öhman på denna punkt hävdat
en avvikande mening och förordat att inom avdelningen inrättas en fjärde byrå
för omskolningsfrågor.

Indelningen på tre byråer har enligt förslaget utformats så, att till en första
byrå föres översiktlig planering, till en andra byrå regional och lokal planering
samt organisationsfrågor och till en tredje byrå frågor om skolanläggningar
(byggnader, inredning och utrustning). Planerings- och organisationsuppgifter
rörande omskolningsverksamheten föreslås av kommitténs majoritet bli förlagda
till byrån för regional och lokal planering.

Arbetsuppgifterna inom administrativa avdelningen (A) indelar kommittén i
tre huvudgrupper, nämligen dels löne- och personalfrågor rörande skolväsendet,
dels statsbidrags-, anslags- och budgetfrågor, dels organisations-, löne- och personalfrågor
rörande ämbetsverket och de regionala organen. Kommittén anser
att byråindelningen bör grundas på dessa huvudgrupper och förordar därför att
tre byråer inrättas inom avdelningen.

De 16 byråer som skulle komma att finnas enligt kommittémajoritetens förslag
motsvaras nu av 22 rotlar i skolöverstyrelsen, varav tre fristående och 7

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

byråer i yrkesöverstyrelsen, sammanlagt 29 byråer (rotlar) i de båda nuvarande
verken. Därjämte överföres från sjöfartsstyrelsen ärenden som administreras där
av en särskild skolavdelning inom styrelsens juridisk — sociala byrå samt ärenden
från socialstyrelsens barnavårdsbyrå och social vårdsbyrå.

c. Sektioner

Begränsningen av antalet byråer inom NSÖ till 16 innebär att arbetsområdena
för byråerna blir avsevärt större än för skolöverstyrelsens och yrkesöverstyrelsens
nuvarande rotlar och byråer. Kommittén anser därför att en uppdelning
av byråerna på mindre arbetsenheter kan vara lämplig. Ämbetsverket bör
enligt kommitténs mening ha befogenhet att själv besluta om byråernas indelning
i sektioner eller andra arbetsenheter.

Kommittén lämnar exempel på hur en sektionsindelning enligt dess mening
lämpligen bör ske. Undersökningen av sektionsindelningsfrågan har skett även
i syfte att erhålla underlag för bedömning av personalorganisationen. Enligt
kommitténs uppfattning bör en sektion under byråns chef ledas av en kvalificerad
befattningshavare i avdelningsdirektörs eller byrådirektörs tjänsteställning.

I fråga om behovet av sektionsindelning på olika byråer anför kommittén i
huvudsak följande.

På byrå VA 1 torde det vara lämpligt att bilda sektioner för dels specialskolor
och specialundervisning, dels yrkesvägledning. I fråga om byrå VA 2 kan en
indelning i sektioner tänkas, antingen efter skolform eller efter stora ämnesgrupper;
en sådan indelning synes dock ej naturlig och kommittén har därför ej upptagit
någon sektionsindelning av denna byrå. Särskilt inom byrå VA 3 torde en
sektionsindelning vara nödvändig och kommittén räknar med fyra sektioner,
nämligen för hjälpmedelsfrågor, skolpsykologi, examensfrågor och standardiserade
prov samt skolhygien och skolsociala frågor. För de två byråerna på avdelning
VY torde en indelning av vardera i två sektioner vara erforderlig.

Till de två lärarutbildningsbyråerna på avdelning L skall enligt kommitténs
förslag föras tämligen omfattande organisatoriska uppgifter inkl. petita- och
anslagsfrågor. Dessa bör inom byråerna avgränsas från de pedagogiska arbetsuppgifterna
och hänföras till en sektion på vardera byrån.

Beträffande avdelning P anser kommittén att på byrå P2 planerings- och
organisationsuppgifterna för omskolningsverksamheten bör hållas samman i en
sektion. På byrå P 3 synes någon sektionsindelning ej vara erforderlig. Med
hänsyn till den centrala uppgift, utvecklingsarbetet i fråga om skolanläggningars
utformning m. m. utgör, kan det dock vara lämpligt att arbetet härmed sammanhålles
i en särskild arbetsgrupp under direkt ledning av byråns chef.

På byrå A 1 synes en uppdelning av det stora verksamhetsområdet på två
sektioner vara erforderlig, en för lönefrågor och en för övriga personalfrågor
(bl. a. tjänstetillsättning). På byrå A 2 synes naturligt att de kamerala ärendena
(utanordnande av statsbidrag m. m.) föres till en sektion. Upphandlingssektionen
bör provisoriskt anknytas till denna byrå.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

27

4. Personalbehov m. m.

I kommitténs uppdrag har ingått att precisera personalbehovet för det nya
ämbetsverket och att uppgöra en fullständig personalstat.

Kommittén har därvid haft att utgå ifrån beslutet i anslutning till propositionen
1963:144 om sammansättningen av ledningen för NSÖ och löneställningen
för chefsbefattningarna. Verksledningen skall, utom av styrelsen, utgöras av en
generaldirektör i lönegrad Bp 7 och cn överdirektör i Bp 5. Var och en av de
fem avdelningarna skall ledas av avdelningschef i lönegrad Br 4. Cheferna för
byråerna skall vara placerade i lönegrad B 3 men ställning har ej tagits till anställningsform
för dessa. Beträffande avdelningscheferna uttalades i propositionen
att de i första hand borde ägna sig åt sammanhållande och nydanande verksamhet
inom hela området för respektive avdelning och att tjänst som avdelningschef
därför som regel inte borde vara förenad med tjänst som chef för byrå.

Kommittén har övervägt frågan om tjänstebenämning för cheferna för avdelningar
och byråer och föreslår att samtliga chefer för byråer benämnes undervisningsråd.
För cheferna för avdelningar föreslår kommittén tjänstebenämningen
skolråd. Kommittén anser, att skolråd inte i något fall bör vara chef för
byrå.

Kommittén anser att undervisningsråden, i likhet med övriga chefstjänstemän
i verket, bör erhålla sådan anställningsform att de, då så visar sig lämpligt med
hänsyn till utvecklingen och förändringen av arbetet på den egna byrån och för
verket i dess helhet, utan svårighet kan övergå till andra arbetsuppgifter inom
eller utom verket. Vid övervägande av olika tänkbara anställningsformer har
kommitténs majoritet stannat för att föreslå att undervisningsråden bör tillsättas
såsom ordinarie medelst förordnande tills vidare, dvs. Br-förordnande.
I denna fråga har ledamöterna Rosén, öhman och Örring framlagt ett annat
förslag, som innebär att undervisningsråden skulle erhålla samma slag av förordnande,
Bp-förordnande, som nu tillämpas för gymnasiernas rektorer. Denna
anställningsform innebär förordnande för sexårsperioder. I det särskilda yttrandet
framhålles att denna anställningsform skulle öka möjligheterna för NSÖ att
till de ifrågavarande befattningarna rekrytera högt kvalificerade befattningshavare.

Enligt kommitténs mening bör ett sammanförande av de båda överstyrelsernas
arbetsområden i ett nytt ämbetsverk, uppbyggt enligt integrationsprincipen,
och en samtidigt eller dessförinnan genomförd decentralisering av arbetsuppgifter
medföra en rationaliseringsvinst även i form av personalbesparing. Till grund
för sin bedömning av personalbehovet för den nya organisationen har kommittén
lagt en uppskattning för varje avdelning och byrå av arbetsuppgifternas
omfattning och karaktär mot bakgrunden av de i det föregående redovisade övervägandena
om konsekvenserna av den principiella synen på verksamhetens in -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

riktning, arbetsuppgifternas innehåll samt effekten av decentraliseringen. Vidare
har kommittén beaktat den inverkan på ämbetsverkets funktioner som den förestående
utvecklingen inom ämbetsområdet kommer att ha. I detta avseende
anser kommittén dock att det inte är möjligt eller lämpligt att göra uppskattningar
på längre sikt. Av utvecklingen föranledda behov bör bedömas allt eftersom
de uppträder och mötas på det sätt som då befinnes lämpligt.

Kommittén framhåller, att den föx-eslagna personalorganisationen täcker det
fortlöpande och stadigvarande personalbehovet. Organisationen måste dessutom
kunna kompletteras med utnyttjande av ett expertanslag som står till verkets
förfogande.

Kommittén tar härefter upp olika aspekter på sammansättningen av verkets
personal.

Med avseende på NSÖ:s centrala uppgifter i fråga om utvecklingsarbete, rådgivning
och service för undervisningens cffektiviscring och successiva anpassning
till nya behov erfordras enligt kommitténs uppfattning dels inom verket ett
antal fasta befattningar för pedagogiska fackmän på olika områden, dels möjligheter
att för större eller mindre uppdrag anlita experter utanför verket.

Kommittén uttalar i detta sammanhang att för arbetsuppgifter, som kan sammanfattas
under beteckningen konsulentuppgifter, bör inom verket finnas ett
antal befattningar med enhetlig konstruktion och benämning. Befattningshavarna
bör i utpräglad grad vara pedagogiska fackmän inom sina områden och ha
nära kontakt med och erfarenhet av undervisningen. Befattningarna bör därför
konstrueras så, att de ej blir fasta i den meningen att de förutsättes komma att
innehas av samma personer under hela deras återstående tjänstetid. Kommittén
finner det tvärtom angeläget att en omsättning sker, varigenom ämbetsverket
kontinuerligt tillföres befattningshavare med omedelbar erfarenhet av undervisningen
och övrig verksamhet på fältet. Inte mindre viktigt anser kommittén
det vara att den erfarenhet, som befattningshavarna får under sin tjänstgöring
i ämbetsverket, föres direkt ut i skolans verksamhet genom en sådan omsättning.
De ifrågavarande befattningarna bör enligt kommitténs mening konstrueras som
arvodesbefattningar, på vilka förordnande meddelas för högst sex år med möjlighet
för verket att meddela förlängt förordnande för högst en treårsperiod.
För samtliga befattningar bör tillämpas en enhetlig benämning, förslagsvis skolkonsulent,
dock att för befattningshavare på folkbildningsbyrån bör användas
benämningen folkbildningskonsulent respektive bibliotekskonsulent.

Det sammanlagda antalet konsulentbefattningar av denna art föreslås bli 67,
fördelade med 40 på avdelning UA — varav 11 på byrå UA 3 — 13 på avdelning
UY, 8 på avdelning L samt 6 på byrå F.

I fråga om den administrativa personalens fördelning på olika kategorier har
kommittén funnit, att ett betydligt större antal kanslisttjänster än som nu finns
inom skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen bör inrättas inom NSÖ. Kommittén
anser att den utbildning som ges vid kanslistkurserna är av den art och

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196

inriktning att icke obetydliga delar av sådana administrativa arbetsuppgifter,
som nu utföres av amanuenspersonal, med fördel kan överlåtas till personal med
denna utbildning. Kommitténs förslag upptar 27 kanslisttjänster mot nu sammanlagt
åtta inom de båda överstyrelserna. Kommittén föreslår att en särskild
kanslistkurs anordnas med hänsyn till behovet av kanslister inom skoladministrationen.

Kommittén anser, att för speciella arbetsuppgifter närmast av teknisk natur
visst utrymme finns inom NSÖ för assistentbefattningar av det slag som nu finns
inom yrkesöverstyrelsen. Antalet sådana befattningar föreslås dock minskat från
25 till 16.

Utökningen av antalet kanslisttjänster samt decentraliseringen av i första
hand rutinärenden gör det enligt kommitténs mening möjligt att väsentligt
begränsa antalet amanuenser — byråsekreterare i reglerad befordringsgång i
förhållande till nuläget inom de båda överstyrelserna. Den förskjutning av
tygndpunkten i de administrativa arbetsuppgifterna, avsedda för personal med
akademisk utbildning, mot sådana av mera kvalificerad art motsvaras därför
enligt kommitténs förslag av en förskjutning i proportionerna mellan högre och
lägre tjänster för sådan personal.

I kommitténs uppdrag har ej ingått att avge förslag ifråga om löneställning.
I de fall tjänster med samma benämning är uppdelade på olika lönegrader —
byrådirektörer och förste byråsekreterare — har ej angivits fördelning på lönegrader.
I fråga om tjänster i lönegraderna B 1, A 27 eller A 25 har emellertid
gjorts en fördelning på en grupp med beteckningen avdelningsdirektör eller
byrådirektör och en grupp med beteckningen byrådirektör. Kommittén har härigenom
önskat markera att bl. a. för uppgifter som chefer för vissa sektioner ett
antal tjänster som avdelningsdirektör bör inrättas, beroende på att byråernas
arbetsområden blir avsevärt utökade i förhållande till områdena för de nuvarande
rotlarna och byråerna.

Som chef för sektionen inom byrå UA 3 för skolhygien och skolsoeiala frågor
har skolöverläkaren upptagits. Kommittén framhåller att skolöverläkaren, utom
att vara chef för denna sektion, givetvis skall såsom nu ha en självständig ställning
som skolämbetsverkets medicinske expert med befogenhet och skyldighet
att deltaga i behandlingen av alla frågor inom verket, i vilka medicinska synpunkter
bör göra sig gällande.

Kommittén föreslår, att de båda undervisningsavdelningarna skall ha gemensam
registratorsexpedition, medan var och en av de övriga avdelningarna och
den fristående byrån bör ha egna expeditioner. Expeditionen på administrativa
avdelningen bör därvid tjänstgöra som huvudexpedition och för denna har i personalförteckningen
för NSÖ upptagits en kontorsskrivare och en kontorist,
medan var och en av de övriga registratorsexpeditionerna bör förestås av en
kontorist. Övrig erforderlig biträdeshjälp bör erhållas från biträdespersonalen på
vederbörande avdelning. Sakregistrering bör ombesörjas på registratorsexpeditionerna
i den utsträckning så befinnes erforderligt.

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

För skötseln av verksbiblioteket föreslår kommittén en biblioteksassistent och
ett biträde. I anslutning härtill framhåller kommittén, att enligt dess mening
den del av yrkesöverstyrelsens bibliotek, som i egentlig mening utgör yrkespedagogiskt
bibliotek, bör inordnas i statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

Förslaget rörande skrivcentral och vakttjänst bygger på de förhållanden som
kommer att föreligga, sedan det för NSÖ avsedda ämbetshuset i kvarteret Murmästaren
blivit färdigställt. Detsamma gäller tryckeriet.

Beträffande personalbehovet för omskolningsverksamheten uttalar kommittén
bl. a. följande.

Yrkesöverstyrelsens F-sektion, där huvudparten av frågorna rörande omskolningsverksamheten
handläggs, har för närvarande omkring 60 tjänstemän. På
andra arbetsenheter inom överstyrelsen — främst kassakontoret, sektionen för
centralupphandling samt femte byrån (för lärarutbildning) finns ca 25 befattningshavare,
som till större eller mindre del sysslar med omskolningsärenden.
De sistnämnda avlönas med medel ur det belopp av 900 000 kr., som ingår i
anslagsposten till experter och tillfällig personal och som är avsett för ersättning
till personal för omskolningsverksamheten. Av de omkring 60 befattningshavarna
på F-sektionen är endast en mindre del, 19 tjänstemän, avlönad från anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie respektive icke-ordinarie tjänstemän. Av
dessa är för närvarande tre ordinarie och 14 extra ordinarie. Omkring 27 befattningshavare
avlönas från den nämnda omskolningsdelen av expertposten medan
ett 15-tal yrkeslärare inom omskolningsverksamheten, som längre eller kortare
tid tjänstgör inom sektionen, avlönas med medel ur omskolningsanslaget på
elfte huvudtiteln.

Med hänsyn till den föreslagna organisationen av NSÖ och den avsedda
decentraliseringen anser kommittén att arbetsbelastningen på omskolningssektionen
inom byrå P 2 blir mindre än nu på F-sektionen även om man beaktar nödvändigheten
av en mycket stark aktivitet från den förstnämnda sektionens sida.
På grund härav och av önskemålet att personalen i större utsträckning än nu
är fallet skall erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning, har kommittén
kommit fram till ett förslag rörande den fasta personaluppsättningen på sektionen
som upptar 26 tjänster, vartill kommer för verket gemensam personal. Kommittén
anser att i stort sett behov ej längre kommer att föreligga av att en särskild
del av expertposten skall avse omskolningsverksamheten.

Kommittén förordar att ett statligt personalvårdsorgan (prop. 1963:160
s. 20 ff.) med anlitande av tillgängliga medel i samråd med verksledningen försöksvis
utprövar en lämplig kuratorsanordning för personalvård.

Kommitténs förslag till personalorganisation för NSÖ sammanfattas i följande
förteckning, som även angiver fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie
tjänster. I sammanställningen har hänsyn tagits till den minskning med 4 befattningshavare
i NSÖ, som föranledes av utredningens särskilt avgivna förslag
rörande gemensam mellaninstans för Stockholms stad och län. På särskilt förslag
av kommittén har dessutom fördelningen av antalet biträdestjänster på
ordinarie och icke-ordinarie tjänster i viss utsträckning ändrats i förhållande till
förslaget i utredningens betänkande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b
Förslag till personalorganisation för NSÖ

31

Tjänst

Antal

Därav

ord.

icke ord.

Generaldirektör ........................................ 1

Överdirektör ........................................... 1

Skolråd ............................................... 5

Undervisningsråd ....................................... 16

Skolöverläkare ......................................... 1

Bitr. skolöverläkare..................................... 1

Chefsarkitekt .......... 1

Arkitekt/ingenjör ...................................... 4

Pressombudsman o. bitr. pressombudsman ................ 2

Folkhögskolinspektör ................................... 1

Särskolinspektör ....................................... 1

Bitr. särskolinspektör ................................... 1

Skolkonsulent .......................................... 61

Folkbildningskonsulent .................................. 4

Bibliotekskonsulent .................................... 2

Skolpsykolog........................................... 1

Avdelningsdirektör el. byrådirektör....................... 24

Byrådirektör .......................................... 11

Lektor1 ............................................... 6

Adjunkt1 .............................................. 5

1. byråsekreterare ...................................... 42

Intendent ............................................. 1

1. byråingenjör......................................... 3

Byråingenjör o. byråassistent ............................ 6

Kamrer ............................................... 1

Amanuens ............................................. 16

Assistent .............................................. 16

Kanslist ............................................... 26

Kontorsskrivare ........................................ 3

Handsekreterare åt generaldirektören, överdirektören och avdelningscheferna
...................................... 1

Kansliskrivare ......................................... 3

Förest, o. bitr. förest, på skrivcentral..................... 6

Kontorist ............................................. 39

Kanslibiträden och kontorsbiträden ...................... 133

Materialförvaltare ...................................... 2

Tryckeri föreståndare .................................... 1

Uppsyningsman ........................................ 1

1. expeditionsvakt ...................................... 3

Tryckare .............................................. 3

Expeditionsvakt ........................................ 12

Tryckeribiträden ....................................... 5

478

1

1

5

16

1

1

1

16

6

5

28

2

1

1

5

13

3

1

4

1

1

1

1

61

4
2
1
8

5

6

14

1

1

5

16

11

13

7

3

3 3

27 12

60 73

2

1

1

2 1

3

11 1

5

223 255

1 Lärare vid yrkespedagogiska institut (ej placerade i NSÖ).

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Den fast anställda personalen i NSÖ uppgår enligt kommitténs förslag till
478. Detta skall jämföras med det sammanlagda antalet befattningshavare i skolöverstyrelsen
och yrkesöverstyrelsen som är 575. Förslaget innebär således en
minskning med 97 befattningshavare i förhållande till nuläget i de båda överstyrelserna.
Därutöver bör beaktas den personal, som i sjöfartsstyrelsen och
socialstyrelsen nu handlägger utbildningsärenden, vilka överflyttas till NSÖ.

Den minskning av personalorganisationen på det centrala planet, som kommitténs
förslag innebär, bör emellertid också ställas mot den ökning av personalorganisationen
på det regionala planet, som behandlas i det följande. Denna
ökning omfattar — förutom den särskilt föreslagna överflyttningen av fyra
befattningshavare till den nya mellaninstansen i Stockholm — tio skolinspektörer
och fem kanslister, varjämte föreslås ytterligare medel till biträdeshjälp motsvarande
kostnaderna för åtta kansliskrivare, elva kontorister och åtta kontorsbiträden,
alltså en sammanlagd ökning med 46 tjänster. Nettominskningen enligt
omorganisationsförslaget uppgår således till 97 — 46 =) 51 tjänster.

5. Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation

a. Tillsynsområde och arbetsuppgifter

Beträffande området för länsskolnämndernas verksamhet efter upprättande
av NSÖ uttalades i propositionen 1963:144, att detta i vad avser yrkesutbildningen
i princip bör sammanfalla med den centrala myndighetens.

Vissa skolor och viss verksamhet, som hör till skolöverstyrelsens ämbetsområde,
står för närvarande ej under inseende av nämnderna. Detta gäller skolor
för blinda, skolor för döva, särskolor och viss annan specialundervisning, lärarutbildningsanstalter,
folkhögskolor och folkbildning samt privatskolor utom i
fråga om undervisning av skolpliktiga barn.

Kommittén anser att tillsynsområdet för länsskolnämnderna bör sammanfalla
med NSÖ:s ämbetsområde, i den mån ej särskilda skäl kan föranleda undantag
härifrån. Skolor för blinda och skolor för döva bör således ställas under inseende
av nämnderna. Detsamma bör gälla under NSÖ:s inseende stående privatskolor,
i vart fall privatskolor för vilka privatskolestadgan är tillämplig, samt statsunderstödda
enskilda yrkesskolor.

Länsskolnämnderna bör vidare få vissa tillsynsuppgifter i fråga om särskolorna.

Vad gäller lärarutbildning sanstalterna anser kommittén skäl ej föreligga att
nu föra in dem i länsskolnämndernas tillsynsområde och detsamma gäller beträffande
folkhögskolorna.

I fråga om länsskolnämndernas uppgifter framhåller kommittén bl. a. följande.

Enligt kommitténs mening kan länsskolnämndernas arbetsuppgifter, liksom
det centrala ämbetsverkets, delas upp på de tre stora huvudområdena — under -

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196 h

visning, planering och administration. Inom det förstnämnda området kan
huvudparten av tillsynsuppgifterna anses falla. Länsskolnämndernas tillsynsområde
omfattar redan nu formellt större delen av skolöverstyrelsens och yrkesöverstyrelsens
ämbetsområden och någon mera väsentlig utvidgning av området
kommer ej att ske i samband med organisationsförändringarna på det centrala
planet. I enlighet med den allmänna strävan att överföra den direkta tillsynen
från det centrala verket till de regionala organen kommer emellertid tillsynsuppgifterna
att i betydande grad öka, främst därigenom att de i motsats till
vad som nu i regel är fallet även skall avse yrkesutbildningsväsendet. Detta bör
komma till uttryck bl. a. däri att den omedelbara inspektionen av i princip
hela det under nämndernas inseende stående skolväsendet förlägges till dem.
I den mån sakkunskap på visst område ej är företrädd bland skolinspektörerna,
får expertis utanför nämnderna anlitas.

Länsskolnämndernas planerande verksamhet har i stort sedan deras tillkomst
varit inriktad främst på grundskolans (försöksskolans) genomförande, indelningen
i högstadieområden osv. I den mån denna stora planeringsuppgift slutföres,
torde utrymme vinnas för ökad uppmärksamhet åt undervisningen och de
pedagogiska uppgifterna. Planeringen måste emellertid i allt större utsträckning
komma att gälla även yrkesskolväsendets utbyggnad. Insatser från länsskolnämndernas
sida kommer jämväl att påkallas i samband med fackskoleorganisationens
och gymnasiereformens genomförande.

De organisatoriska och administrativa uppgifterna för nämnderna kommer
att i viss mån öka som följd av ytterligare decentralisering från det centrala
planet samt införandet under nämnderna av skolformer, som ej nu står under
deras inseende.

b. Sammansättning

Enligt direktiven har kommittén även att pröva frågan om eventuell ändring
av länsskolnämndernas sammansättning. Enligt 22 § skollagen utgöres länsskolnämnd
av sju för fyra år utsedda ledamöter, av vilka en utses av skolöverstyrelsen,
en av överstyrelsen för yrkesutbildning, en av länsstyrelsen och fyra av
landstinget.

Vid sin bedömning av detta spörsmål har kommittén ansett sig ej böra ingå
på en genomgripande prövning av länsskolnämndernas sammansättning. Kommittén
anser således att de av landstinget valda lekmannarepresentanterna alltfort
skall ha majoritet inom nämnden.

Kommittén finner det starkt motiverat att arbetsgivar- och avnämarintressen
samt arbetstagarintressen blir representerade även inom länsskolnämnderna. Då
enligt kommitténs mening länsstyrelsen fortfarande bör utse en ledamot, bör
vid oförändrat ledamotsantal insättande av två näringslivsrepresentanter innebära
att de två pedagogiska fackmännen utgår. Kommittén anser att detta
numera ej bör möta betänkligheter. Pedagogisk fackkunskap finns representerad
bland nämndens tjänstemän och enligt kommitténs mening kommer denna att
göra sig gällande vid ärendenas beredning och vid föredragningarna för nämnden.
Representanter i nämnderna för arbetsgivare och arbetstagare bör utses av
Kungl. Maj :t utan förslag.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 196\. 1 saml. Nr 83

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

Kommittén ifrågasätter i detta sammanhang behovet av den nuvarande föreskriften
att två av de landstingsvalda ledamöterna skall äga särskild kännedom
om landsbygdens skolväsen.

c. Personalbehov

Organisationsförändringen på det centrala planet påverkar arbetssituationen
vid länsskolnämndema av i huvudsak två skäl, nämligen dels genom utökningen
av tillsynsuppgifterna beträffande främst yrkesutbildningen, dels genom decentraliseringsåtgärderna.
Kommittén anser att de ökade tillsynsuppgifterna främst
påverkar nämndernas pedagogiska och planerande uppgifter.

För närvarande finns för denna del av verksamheten 55 skolinspektörstjänster.
Endast en nämnd ( i Norrbottens län) har fyra tjänster medan nio nämnder har
vardera tre tjänster, tio nämnder vardera två tjänster och fyra nämnder (i Uppsala,
Gotlands, Blekinge och Hallands län) vardera en tjänst. Kommittén anser
ej motiverat att det i något län skall finnas flera än tre tjänster. Av de fyra län
som nu har endast en tjänst föreslår kommittén att Uppsala, Blekinge och Hallands
län tilldelas ytterligare en tjänst. Beträffande de tio län som nu har två
inspektörstjänster har kommittén, med beaktande främst av skolväsendets omfattning
inom vederbörande län, funnit sig böra föreslå utökning till tre tjänster
i sju län nämligen Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs,
Örebro och Västmanlands län. Förslaget innebär således inrättande av tio nya
skolinspektörstjänster. Samtidigt föreslår kommittén att vid första uppkommande
vakans på någon av de fyra tjänsterna i Norrbottens län, det skall prövas
huruvida inte tjänsten kan indragas.

I fråga om den administrativa personalen ifrågasätter kommittén ingen förändring
på nivån ovanför kanslist- och biträdespersonalen.

Kommittén föreslår i övrigt att kanslisttjänster inrättas i de två länsskolnämnder
som nu ej har sådana, nämligen Gotlands och Blekinge län. Vidare
föreslås att de tre nämnder, inom vilkas områden skolväsendet har den största
omfattningen — nämnderna i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus
län — tillföres vardera en kanslistbefattning utöver de nu befintliga. I anslutning
härtill förordar kommittén, att den befattning inom den reglerade befordringsgången
för amanuenser, som finns vid länsskolnämnden i Malmöhus län,
utbytes mot en kanslisttjänst.

Ytterligare erforderligt tillskott av administrativ personal bör tillföras nämnderna
genom utökning av biträdespersonalen, i första hand genom inrättande
av tjänster för kansliskrivare och kontorister. Kommittén föreslår att medel
beräknas under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
motsvarande kostnaderna för följande nya tjänster, nämligen 8 kansliskrivar-,
11 kontorist- samt 8 kontorsbiträdestjänster. Det bör enligt förslaget ankomma
på skolöverstyrelsen att besluta om inrättande av tjänster och deras fördelning
på nämnderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

35

6. Gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms
stad och Stockholms län

Såsom framgått av det inledningsvis anförda har kommittén i en särskild promemoria
behandlat frågan om gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms
stad och Stockholms län. Såsom kommer att redovisas i det följande medför
förslagen i denna del vissa ändringar av det i betänkandet framlagda och i det
föregående behandlade förslaget om NSÖ:s och länsskolnämndernas personalorganisation.

Enligt nuvarande bestämmelser i 4 § skollagen skall i varje län såsom statsmyndighet
för skolorna finnas en länsskolnämnd. För Stockholms stad skall dock
enligt lagrummet länsskolnämndens uppgifter utövas av skolöverstyrelsen och
överstyrelsen för yrkesutbildning. Kommittén lämnar i sin promemoria en redogörelse
för de båda överstyrelsernas uppgifter som länsskolnämnd i nuläget. Det
framgår av denna redogörelse att den del av mellaninstansuppgifterna som omfattar
allmän tillsyn, rådgivning och service, är väsentligt mindre än vad som är
fallet vid länsskolnämnderna, beroende på de personella och andra resurser, som
finns inom den kommunala skolförvaltningen i landets största kommun. Däremot
är de på författning m. m. grundade beslutsfunktionerna desamma för
överstyrelserna som för länsskolnämnderna, då någon i detta sammanhang relevant
särreglering för Stockholm numera ej föreligger.

Överstyrelsernas uppgifter som länsskolnämnd är ej koncentrerad till någon
bestämd arbetsenhet utan fördelas mellan de olika arbetsenheterna allt efter sin
art.

I fortsättningen behandlar kommittén i sin promemoria mellaninstansfrågans
samband med inrättandet av den nya skolöverstyrelsen.

Såsom framgått av den tidigare redogörelsen erfordras för den föreslagna omdaningen
av den centrala skolledningen en omfattande decentralisering av arbetsuppgifter
och beslutanderätt till de lokala och regionala organen. Mot denna
bakgrund anser kommittén att mellaninstansuppgifterna för NSÖ skulle komma
att utgöra ett icke naturligt inslag i dess verksamhet och kunna inverka hinderligt
på den omställning av verksamheten som åsyftas och skall eftersträvas.

Kommittén erinrar om förevarande frågas behandling i samband med länsskolnämndernas
inrättande. Därvid anfördes som huvudsakligt skäl mot en för
staden och länet gemensam mellaninstans stadens dominans i förhållande till
länet beträffande folkmängd och skolväsendets omfattning. Denna skillnad mellan
staden och länet ansågs medföra, att ett partsförhållande skulle uppkomma
mellan stadens och länets representanter inom nämnden. Behovet av samarbete
inom stockholmsregionen, vilket av skolöverstyrelsen i detta sammanhang an -

36

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

fördes som motivering för gemensam mellaninstans, kunde visserligen vara en
realitet med sådant samarbete kunde bättre ske genom direkta kontakter mellan
Stockholm och angränsande kommuner.

Kommittén framhåller att den därefter förflutna tiden har visat, att behovet
av samarbete inom den region, som utgöres av staden och länet, är stort även
på skolväsendets område.

Vidare framhåller kommittén följande.

Överhuvudtaget har integrationssträvandena inom regionen i hög grad intensifierats
i och med en ökad framtidsplanering på olika områden under denna
tid. Det kan med hänsyn härtill göras gällande att de farhågor, som 1956 tydligen
hystes för att en gemensam mellaninstans främst skulle bli forum för besvärliga
förhandlingar mellan två parter, farhågor som kanske redan då var
överdrivna, numera ej bör tillmätas större betydelse. Samarbetsbehovet inom
regionen även på skolväsendets område framträder därför nu som ett starkt
motiv för en gemensam mellaninstans.

Då vidare på grund av det förestående upprättandet av det nya skolämbetsverket,
vilket såsom förut hävdats bör befrias från mellaninstansuppgifterna,
läget även eljest är väsentligt förändrat sedan det tidigare ställningstagandet
gjordes, är skälen nu tillsammantagna mycket starka för att även Stockholms
stad inordnas i mellaninstansorganisationen genom inrättandet av en för Stockholms
län och staden gemensam mellaninstans. Detta står i överensstämmelse
med den omorganisation som enligt vad förut nämnts redan genomförts på det
bostadspolitiska området genom inrättandet av bostadsnämnden för Stockholms
stad och län.

Mot bakgrund av de här redovisade motiven föreslår kommittén att en mellaninstans
för Stockholms stad och Stockholms län — kallad skolnämnd — inrättas
från den 1 jidi 1964.

Beträffande arbetsuppgifterna för skolnämnden framhåller kommittén att det
är uppenbart att dennas aktivitet ej kan eller bör vara densamma i förhållande
till alla kommuner. En differentiering måste ske allt efter kommunernas olika
behov av stöd och rådgivning.

Kommittén anser att tillgången på pedagogisk expertis inom Stockholms stads
skolförvaltning innebär, att behov där i stort sett ej föreligger av statlig pedagogisk
tillsyn och rådgivning. Vidare bör nämndernas befattning med sådan planering,
som endast berör Stockholm bli av begränsad omfattning. Skolnämndens
planerade uppgifter bör i stället väsentligen avse planeringen inom länet samt
inom stockholmsregionen, där Stockholms stad beröres.

I princip skall arbetsuppgifterna vara desamma som för länsskolnämnderna
— vilket bl. a. innebär att den av organisationskommittén föreslagna decentraliseringen
skall genomföras lika för skolnämnden och Stockholms stad som för
länsskolnämnderna och övriga kommuner. Vad kommittén föreslagit i sitt betänkande
om länsskolnämndernas tillsynsområde och arbetsuppgifter skall äga
tillämpning även på skolnämnden.

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196h

Beträffande sammansättningen av skolnämnden föreslår kommittén att landstinget
i Stockholms län och stadsfullmäktige i Stockholm skall utse vardera fyra
representanter.

Kommittén utgår ifrån att man kan förutsätta att både arbetsgivare och
arbetstagare kan bli representerade bland de åtta förtroendevalda ledamöterna
och att det därför beträffande skolnämnden ej föreligger behov av särskilt utsedda
arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter. Antalet ledamöter kan då begränsas
till nio. I instruktionen bör intagas en rekommendation, att de av landstinget
och stadsfullmäktige valda ledamöterna skall utses så, att arbetsgivarrespektive
arbetstagarintressen kan anses bli representerade av vardera minst en
ledamot. Detta förutsätter samråd mellan de två valförsamlingarna. Utöver de
av landstinget och stadsfullmäktige utsedda ledamöterna skall i nämnden ingå
en ledamot som utses av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms
län i samråd. Denne skall vara en i allmän tjänst anställd förvaltningsjurist eller
domare. För varje ledamot utses suppleant på motsvarande sätt. Kungl. Maj:t
skall förordna ordförande.

I personalorganisationen för skolnämnden förutsattes i kommitténs förslag i
första hand ingå nu befintlig personal vid länsskolnämnden i Stockholms län.
Innevarande budgetår har länsskolnämnden följande personaluppsättning: 1
länsskolinspektör, 2 skolinspektörer, 1 byrådirektör, 1 kanslist, 1 kanslibiträde
och 2 kontorsbiträden, sammanlagt åtta befattningshavare. Enligt det förslag
till personalorganisation för länsskolnämnderna, som organisationskommittén
framlagt i sitt betänkande och som redovisats i det föregående skulle länsskolnämnden
i Stockholms län erhålla ett tillskott med en kanslisttjänst. Av den i
förslaget upptagna förstärkningen av biträdespersonalen vid nämnderna, som
ej är specificerad för varje nämnd, skulle enligt de beräkningar, som ligger till
grund för kommitténs förslag på denna punkt, en kontoristtjänst tillföras nämnden
i Stockholms län. Med hänsyn tagen till detta förslag skulle således skolnämnden
i första hand tillföras en personal av sammanlagt 10 befattningshavare.

Vid bedömningen av vilken personal, som därutöver är erforderlig med hänsyn
till skolnämndens arbetsuppgifter beträffande Stockholm, erinrar kommittén
om att skolnämndens befattning med Stockholm, utom i vad avser de egentliga
beslutsfunktionerna, förutsatts bli begränsad varför bärande skäl ej nu anses
föreligga att för skolnämndens del inrätta en fjärde skolinspektörstjänst. (Som
närmare redovisas i det följande har ledamoten Öhman ansett en förstärkning i
detta hänseende vara erforderlig.)

Behovet av ytterligare arbetskraft av denna art föreslås av kommitténs majoritet
bli tillgodosett genom anlitande av experter från fall till fall eller mera
kontinuerligt efter skolnämndens bedömande. För att utrymme skall vinnas
härför föreslås en uppräkning med 25 000 kronor av anslagsposten till arvoden

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

och särskilda ersättningar till experter och tillfällig personal under avlöningsstaten
för länsskolnämnderna.

Kommitténs förslag i personalfrågan innebär i övrigt att förstärkningen i
fråga om fasta tjänster bör avse tjänster för administrativ personal. En inte
oväsentlig del av de beslutsfunktioner i fråga om Stockholm, som kommer att
vila på skolnämnden, kan väntas vara av beskaffenhet att böra ombesörjas av
kvalificerad personal. I skolnämndens personalorganisation bör därför enligt
förslaget införas en tjänstekategori, som ej har motsvarighet i länsskolnämnderna,
nämligen förste byråsekreterare. Även arbetsuppgifter av den art som
vid länsskolnämnderna ombesörjes av kanslist, bl. a. granskning av statsbidragsrekvisitioner,
beräknas avsevärt att öka. Detta bör föranleda inrättande av
ytterligare en kanslisttjänst. Förstärkning föreslås dessutom med dels en högre
biträdestjänst, förslagsvis kansliskrivare, dels en tjänst inom gruppen övriga
biträden (dvs. kanslibiträden och kontorsbiträden i reglerad befordringsgång).

Sammanfattningsvis föreslås sålunda följande personaluppsättning för skolnämnden
för Stockholms stad och Stockholms län fr. o.m. den 1 juli 1964:

1 länsskolinspektör

2 skolinspektörer

1 byrådirektör

1 förste byråsekreterare

3 kanslister

1 kansliskrivare

1 kontorist

4 övriga biträden

Summa 14 tjänster

Vidare föreslås som nämnts, en uppräkning av anslagsposten till experter m. m.
med 25 000 kr.

Eftersom personal- och kostnadsökningarna för skolnämnden direkt sammanhänger
med överförandet från skolöverstyrelsen till skolnämnden av mellaninstansuppgifterna
för Stockholm anser kommitténs majoritet ökningarna för
nämnden i princip bör motsvaras av en personal- och kostnadsminskning för nya
skolöverstyrelsen. Efter närmare prövning av detta problem föreslår kommitténs
majoritet att den för NSÖ i det tidigare avlämnade betänkandet föreslagna
organisationen minskas med en förste byråsekreterartjänst på byrå A 1, en
kanslisttjänst på byrå A 2, en kansliskrivartjänst på byrå P 2 samt en biträdestjänst
på skrivcentralen. Vidare bör minskning ske med 25 000 kr. av anslagsposten
till arvoden till experter och tillfällig personal i NSÖ, motsvarande ökningen
av expertposten för länsskolnämnderna.

I frågorna rörande personalutökningen för mellaninstansen och möjligheterna
att i samband därmed minska personalen i NSÖ har ledamöten Öhman i särskilt
yttrande uttalat en annan mening än kommitténs majoritet. Enligt dennes upp -

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1961/.

fattning bör det nu föreliggande förslaget föranleda tillskapandet av följande
nya befattningar: en skolinspektörstjänst, en förste byråsekreterartjänst och
två biträdcstjänster. Öhman anser det inte möjligt att minska den föreslagna
personaluppsättningen i NSÖ med någon kvalificerad befattningshavare utan
föreslår minskning endast med två biträdestjänster.

7. Den lokala och regionala ledningen av sjöbefälsskolorna

Såsom tidigare redovisats skall sjöbefälsskolorna efter omorganisation av den
centrala skolledningen ställas under tillsyn av denna. I samband därmed har
frågan om den lämpligaste utformningen av den lokala och regionala ledningen
av dessa skolor aktualiserats. Såsom framgått av inledningen har kommittén
framlagt sina förslag i detta hänseende i en särskild promemoria.

I fråga om den regionala ledningen uttalas i propositionen 1963:144 att området
för länsskolnämndernas verksamhet i vad avser yrkesutbildningen i princip
bör sammanfalla med den centrala myndighetens och att detta innebär en
utvidgning av nämndernas verksamhetsområde i vad avser bl. a. sjöbefälsutbildningen.
Den lokala ledningen av sjöbefälsskolorna är ej berörd vare sig i den
nämnda propositionen eller i det betänkande, som låg till grund för denna.

Den nuvarande ledningen av sjöbefälsskolorna, vilka är belägna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand, utövas centralt av sjöfartsstyrelsen.
Förvaltningen av skolorna är för närvarande i hög grad centraliserad till denna
myndighet. Något regionalt organ för skolornas ledning finns för närvarande
inte.

På det lokala planet ankommer ledningen av sjöbefälsskola på en direktion
och på rektor. Direktionen består av skolans rektor samt fyra eller, om Kungl.
Maj :t så bestämmer, sex andra ledamöter. Halva antalet, däribland ordföranden,
utses av Kungl. Maj:t och återstoden av stadsfullmäktige i skolkommunen.

Direktionens uppgift är främst att utöva en allmän tillsyn över skolorna, samt
att förvalta och utdela premier och stipendier. Direktionen har dessutom vissa
begränsade uppgifter av förvaltningskaraktär. Föreskrifterna om rektors ämbete
liknar vad beträffar beskrivningen av rektors allmänna åligganden motsvarande
bestämmelser i stadgor för skolor inom det allmänna skolväsendet.

Kostnaderna för skolornas verksamhet bestrides i huvudsak av staten. Kommunernas
skyldigheter beträffande skolorna hänför sig till åtaganden att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler samt bostad åt rektor. För närvarande
har ingen av rektorerna tjänstebostad och städerna utbetalar därför till
staten hyresersättning, som bokföres som särskilda uppbördsmedel under omkostnadsstaten
för sjöbefälsskolorna.

I sin motivering för sitt förslag rörande en omläggning av den lokala ledningen
av sjöbefälsskolorna gör kommittén inledningsvis vissa jämförelser med de förhållanden
som låg till grund för överförandet av de tekniska gymnasierna till den

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

kommunala skolstyrelsen. Liksom fallet var med de tekniska gymnasierna före
den 1 juli 1962 finns för sjöbefäl sskolorna lokala organ med få förvaltande uppgifter
men med stark ställning som forum för kontakterna mellan den näringsgren,
för vilken skolorna utbildar personal, och skolorna. Såväl de särskilda
styrelserna för de tekniska gymnasierna som direktionerna för sjöbefälsskolorna
har tillmätts stort värde som organ genom vilka näringslivets intresse för yrkesutbildningen
kunnat göras fruktbärande i olika avseenden.

Kommittén finner de skäl, som till slut föranledde att de tekniska gymnasierna
ställdes under skolstyrelserna, i väsentliga delar tillämpliga även på sjöbefälsskolorna.
Detta gäller angelägenheten av gynnsamma förutsättningar för att
de lokal- och personalresurser, som finns på skolorten, skall på bästa sätt kunna
bli utnyttjade genom samverkan mellan olika skolformer. Kommittén anser det
för den tekniskt inriktade utbildningen synnerligen önskvärt att laboratorier
med kostsam utrustning blir maximalt utnyttjade, vilket kommit till uttryck i
att samarbete redan nu förekommer mellan sjöbefälsskolor och tekniska gymnasier.
Beträffande lärarbehovet framhållcs att detta åtminstone till en del är
gemensamt för sjöbefälsskolorna och andra skolor med teknisk utbildning. Förutsättningarna
för en effektiv decentralisering skulle enligt kommitténs mening
bli avsevärt gynnsammare om skolorna ställdes under de kommunala skolstyrelserna,
vilka i skolförvaltningarna har effektiva organ till sitt förfogande.

Den omständigheten att skolorna är riksskolor anser kommittén inte utgöra
hinder för att de inordnas i skolstyrelserna.

Kommittén anser det klart, att de nuvarande direktionerna inte bör finnas
jämsides med de kommunala skolstyrelserna. Anknytningen till sjöfartsnäringen
och i den verksamma företagare och anställda föreslås i stället ske genom det
tekniska rådet vid länsskolnämnderna samt yrkesråden vid skolstyrelserna. Det
tekniska rådet bestar i allmänhet av ordförande och ytterligare två ledamöter.
Råden har sålunda ej sådan sammansättning att direkt representation för var
och en av de olika grenarna av näringslivet i länet föreligger. Kommittén har
emellertid övervägt, om inte särskild representation likväl bör finnas just för
sjöfartsintressena. På grund av denna utbildnings speciella karaktär och behovet
av särskild sakkunskap pa området och då frågan endast berör fyra länsskolnämnder
har kommittén stannat för att föreslå att de tekniska råden vid länsskolnämnderna
i Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus län och Västernorrlands
län utökas med en ledamot med speciell inriktning på sjöfartsfrågor.
^ågra ändringar i skollagens och skolstadgans bestämmelser rörande yrkesråden
anser kommittén ej vara erforderliga i detta sammanhang. Kommittén
utgår ifrån att skolstyrelserna skall finna angeläget att i samband med att de
blir styrelse för sjöbefälsskolan se till att ett yrkesråd blir effektivt organ för
samarbete både med företagare och anställda på sjöfartens område i staden.

För kontakter på det centrala planet mellan avnämare och organisationer å
ena sidan samt utbildningen å andra sidan anser kommittén det önskvärt att

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

ett centralt utbildningsråd bildas. Initiativ i denna fråga bör dock komma från
näringslivet och personalorganisationerna.

Då det gäller formerna för sjöbefälsskolans ställande under skolstyrelsen hänvisar
kommittén till skollagen enligt vilken Kungl. Maj:t på framställning av
kommunens fullmäktige må besluta, att skolstyrelsen skall vara styrelse även
för annan skola än grundskola, kommunal yrkesskola, fackskola samt statligt
och kommunalt gymnasium. Med hänsyn till att sjöbefälsskolorna har karaktären
av riksskolor anses det ej lämpligt att dessa skolor utan vidare jämställes
med de i 1 kap. 2 § b) skollagen angivna skolorna — kommunal yrkesskola,
fackskola samt statligt och kommunalt gymnasium — och införes i detta lagrum.
Därav skulle nämligen, om icke särskilda undantag göres i lagstiftningen, följa
att vissa bestämmelser, som ej är helt förenliga med sjöbefälsskolornas karaktär
— bl. a. föreskrifterna om elevområden och den därtill knutna regleringen av
ersättningar i samband med interkommunal samverkan — skulle bli tillämpliga.
Detsamma gäller vidare i viss mån bestämmelserna om kommunens skyldigheter.
Med avseende å städernas särskilda skyldigheter i förhållande till sjöbefälsskolorna
bör i princip ingen ändring ske på grund av att skolstyrelsen blir
styrelse.

Vid beslut enligt 2 kap. 7 § tredje stycket skollagen blir endast lagens allmänna
bestämmelser tillämpliga. De stadgemässiga föreskrifterna bör fortfarande
finnas i en särskild stadga för sjöbefälsskolorna. I denna bör skolstyrelsens befattning
med skolornas förvaltning regleras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som gäller i fråga om skolstyrelsens förvaltning av statligt gymnasium.
Skolstyrelsen bör ha att för statsverkets räkning ombesörja sjöbefälsskolas
ekonomiska förvaltning i huvudsak enligt vad som gäller för statliga gymnasier.
Den ekonomiska förvaltningen innefattar bl. a. skyldigheten att beräkna och av
statsmedel utbetala löner till skolornas personal. Kommunen bör vidare ha att
anordna skolhälsovård för eleverna på samma sätt som vid andra statliga
skolor under skolstyrelsen. Decentralisering av beslutanderätt i olika avseenden
till skolstyrelsen bör genomföras i likhet med vad som föreslagits för övriga
statliga skolor under skolstyrelsen.

För de nya uppgifter som kommer att åvila skolkommunerna, främst den ekonomiska
förvaltningen, bör dessa erhålla kompensation. Detta föreslås ske på
samma sätt som vid skolstyrelsernas övertagande av förvaltningen av de högre
tekniska läroverken. Kommunerna bör således befrias från dem enligt åtaganden
åvilande skyldigheter i fråga om bostad åt rektor. Vidare bör ersättningar
för upplåtelse av tomt och lokaler tillfalla kommunen. Hyror och hyresersättningar
bör därför ej inlevereras till statsverket. Det belopp, som härigenom tillföres
kommunerna, beräknas till inemot 20 000 kr. För anordnande av skolhälsovården
bör ersättning utgå med 0,5 % av kostnaden för lärarlöner vid vederbörande
skola i enlighet med vad som nu gäller vid tekniskt gymnasium.

Reformen föreslås bli genomförd den 1 juli 1964.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196k

8. Anslagsäskanden för de centrala och regionala

skolmyndigheterna 1964/65

a. Skolöverstyrelsen: Avlöningar

Anslag 1963/64

skolöverstyrelsen .......................................... 7818 000

överstyrelsen för yrkesutbildning ............................ 6 005 000

verksamhet som bekostats med medel ur olika andra anslag ... 427 000

Summa kr. 14 250 000

Anslag 1964/65 (förslag) ...................................... 14 520 000

Förändring + 270 000

I sina förslag till anslagsäskanden förutsätter organisationskommittén att
NSÖ skall börja sin verksamhet den 1 oktober 1964.

Vid uppgörande av dessa förslag har kommittén samrått med skolöverstyrelsen
och yrkesöverstyrelsen. Det har därvid överenskommits, att kommitténs
förslag även skall omfatta anslagsberäkningar för de båda verken för tiden
1 juli—30 september 1964. Kommittén anser lämpligt, att kostnaderna för båda
verken under detta kvartal och för NSÖ för övrig del av budgetåret 1964/65
bestrides från samma anslag, nämligen förslagsanslagen Skolöverstyrelsen: Avlöningar
och Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Härigenom undvikes att på riksstaten
behöver uppföras ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag för vart
och ett av de tre verken. Vid beräkningen av medelsbehovet under olika poster
har således inräknats dels 25 % av innevarande års motsvarande anslagsposter
för skolöverstyrelsen (SÖ) och yrkesöverstyrelsen (KÖY) dels 75% av de för
NSÖ för helt budgetår beräknade posterna.

Kommitténs beräkning av medelsbehovet för NSÖ grundar sig på det förslag
till personalorganisation som redovisats i det föregående. Kommittén framhåller,
att löneställningen för åtskilliga tjänster och befattningar ej kunnat fixeras och
att anslagsberäkningarna därför är i viss utsträckning schablonmässiga.

Kommitténs beräkning av avlöningsstaten för budgetåret 1964/65 framgår
av följande sammanställning. Hänsyn har härvid tagits till den minskning med
sammanlagt 105 000 kr., som föranledes av kommitténs förslag rörande gemensam
mellaninstans för Stockholms stad och län.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964 43

Anslagspost

SÖ

1/7—30/9 64

KÖY

1/7—30/9 64

NSÖ

1/10 64—
30/7 65

Summa

1964/65

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ......................

493 000

248 000

3 027 000

3 768 000

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslags-vis ............................

195 000

4 000

20 000

219 000

Arvoden till experter och tillfällig per-sonal m. m., förslagsvis ..........

87 000

456 000

928 000

1 471 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............

673 000

473 000

4 054 000

5 200 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ..........

525 000

324 000

2 399 000

3 248 000

Summa

1 973 000

1 505 000

10 428 000

13 906 000

Beträffande avlöningsanslagets olika poster framgår av kommitténs förslag
bl. a. följande:

1) Kostnaderna för konsulentbefattningarna i NSÖ föreslås belasta ickeordinarie
posten och inte posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.

2) I personalförteckningen för yrkesöverstyrelsen är för närvarande upptagna
fyra ordinarie adjunkter och sex extra ordinarie lektorer. Kungl. Maj :t har föreskrivit,
att en av lektorstjänsterna, med placering i Umeå, tills vidare ej skall
tillsättas eller uppehållas med vikarie. En universitetslektor i pedagogik vid
universitetet i Umeå skall i stället medverka vid lärarutbildningen. Kommittén
finner, efter samråd med yrkesöverstyrelsen, en förstärkning erforderlig för det
yrkespedagogiska institutet i Umeå och föreslår att en adjunktstjänst inrättas
för placering där, och i den förut redovisade personalförteckningen har alltså 5
sådana tjänster upptagits. På adjunkten föreslås ankomma även de administrativa
uppgifterna rörande institutet, vilka ej ansetts kunna läggas på universitetslektorn.

3) Kommittén föreslår, att posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
budgetåret 1964/65 betecknas förslagsvis med rätt för Kungl. Maj:t att
besluta om överskridande, varigenom ämbetsverket skulle få möjlighet att, om
så finnes erforderligt, under en övergångstid behålla övertalig personal från de
nuvarande verken eller att, i den mån så skulle visa sig behövligt, tillfälligt
anställa ytterligare personal.

4) Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t föreslås utgå bl. a. arvoden till ledamöter och suppleanter i NSÖ:s
styrelse. I övrigt föreslås under anslagsposten att medel beräknas för vissa kostnader,
som nu bestrides från motsvarande poster under avlöningsstaterna för

44

Kungl. Majrts -proposition nr 83 år 1964

skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen, nämligen vad det förra verket beträffar,
arvoden till vissa ledamöter i folkbildningsnämnden och till ledamöterna i
nämnden för pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet m.m. samt
vad det senare verket beträffar, bl. a. arvoden till ledamöter och suppleanter i
delegationen för särskilda påbyggnadskurser vid högre tekniska läroverk samt
till ledamöter, suppleanter och sekreterare i samarbetsdelegationen för omskolningskurser
m. m.

5) Beträffande anslagsposten till arvoden till experter och tillfällig personal
m. m. beräknas för helt år ett belopp motsvarande summan av de belopp, som
för budgetåret 1963/64 är anvisat under expertposterna för skolöverstyrelsen
och yrkesöverstyrelsen (348 000 + 1 823 000 = 2 171 000) minskat med den del
av expertposten för det senare verket, som är avsett för ersättning till personal
för omskolningsverksamheten, dvs. med 900 000 kr. Anslagsposten skulle alltså
för helt år uppgå till (2 171 000 — 900 000 =) avrundat 1 270 000 kr. I likhet
med vad som anförts beträffande övriga anslagsposter föreslås, att anslagsposten
till arvoden till experter och tillfällig personal m. m. uppföres med 75 % av
1 270 000 -)- 25 % av expertposterna under avlöningsstatema för budgetåret
1963/64 för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen, 2 171 000, dvs. (952 500 -f542
750 =) avrundat 1 496 000 kr. Med hänsyn till det förut redovisade förslaget
rörande mellaninstansen för Stockholmsregionen skall av detta belopp 25 000 kr.
överföras till länsskolnämndernas avlöningsanslag, varför den här avsedda anslagspostens
slutliga storlek blir 1 471 000 kr.

b. Skolöverstyrelsen: Omkostnader

Anslag 1963/64

skolöverstyrelsen .......................................... 1 052 000

överstyrelsen för yrkesutbildning............................ 639 000

Summa 1 691 000

Anslag 1964/65 (förslag) ...................................... 1 866 000

Förändring + 175 000

I likhet med vad som föreslagits beträffande avlöningsstaten föreslår kommittén
att i omkostnadsstaten för 1964/65 i första hand inräknas 25% av de i
omkostnadsstatema för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen för budgetåret
1963/64 under respektive delpost anvisade medlen. Vid beräkningen av medelsbehovet
för NSÖ för tiden 1 oktober 1964—30 juni 1965 har kommittén likaledes
utgått från omkostnadsstatema för de båda överstyrelserna för budgetåret
1963/64. Beträffande beräkningen för NSÖ framhåller kommittén att medelsbehovet
för NSÖ trots den föreslagna minskningen i antalet befattningshavare
icke kan beräknas bli mindre än för de båda överstyrelserna beroende dels på

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 196 h 45

lokalsplittringen, dels på att personalminskningen inte kan genomföras omedelbart.

Kommittén grundar således sin anslagsberäkning för 1964/65 på förutsättningen
att mcdelsbehovet är i huvudsak oförändrat. Därjämte beräknas en viss
ökning uppkomma på grund av dels automatiskt verkande faktorer, dels vissa
kostnadsökningar för den nya organisationen. Kommitténs beräkning av omkostnadsanslaget
framgår av följande sammanställning.

Anslagspost

Anvisat för
SÖ och KÖY
1963/64

Förslag

1964/65

Ändring

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ....................

29 000

29 000

—

2. Reseersättningar, förslagsvis ...................

491000

592 000

-fiol 000

3. Tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande under-

visningsråd/byråchef, förslagsvis ...............

35 000

41 000

-f 6 000

4. Expenser

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis..........

79 000

79 000

—

b. Övriga expenser ...........................

904 000

972 000

-f 68 000

5. Publikationstryck, förslagsvis ..................

228 000

228 000

—

Summa kr.

1 766 000

1 941 000

+175 000

Särskilda uppbördsmedel

Prenumerationsavgifter m. m. avseende tidskriften

»Aktuellt från skolöverstyrelsen» ...............

75 000

75 000

—

Nettoutgift kr.

1 691 000

1 866 000

+175 000

Av kommitténs motivering för höjningarna under olika poster framgår bl. a.
följande.

1. Kommittén föreslår en viss uppräkning av delposten till reseersättningar
med hänsyn till att den nya konsulentorganisationen kan beräknas medföra
ökade kostnader för tjänstgöringstraktamenten. Därjämte bör räknas med en
ökad resefrekvens för verkets befattningshavare. Detta bör motivera en uppräkning
med förslagsvis 55 000 kr. för helt år och 42 000 kr. för tiden 1 oktober
1964—30 juli 1965. Vidare medför de höjda traktamentsbeloppen automatiska
kostnadsökningar. Med utgångspunkt i att traktamentskostnadema, enligt vad
som brukar antagas, motsvarar två tredjedelar av de totala resekostnaderna
och att traktamentena höjts med omkring 18 % beräknas den automatiska höjningen
till 59 000 kr. Av anslagsposten föreslås 17 000 kr. få utgå för intemordiska
tjänsteresor.

3. Den anslagspost som avser tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd/byråchef
bör med hänsyn till höjda traktamentskostnader höjas
med 6 000 kr.

4 b. Vid omorganisationen den 1 oktober 1964 måste omfattande omflyttningar
företagas av personal och utrustning mellan de olika lokalerna. Den engångsanvisning
för flyttningskostnader, som härför fordras, uppskattas till

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

60 000 kr. under posten till övriga expenser. Den stora lokalsplittringen under
det första verksamhetsåret kommer vidare att medföra ökade kostnader under
denna post för interna transporter. Härför beräknas en engångsanvisning av
10 000 kr.

I sitt särskilda förslag om gemensam mellaninstans för Stockholms stad och
län föreslår kommittén en minskning av delposten Övriga expenser under detta
anslag med 2 000 kr., vilket belopp i stället skall tillföras den nya mellaninstansen.
Med hänsyn tagen härtill utgör således medelsbehovet under detta anslag
1 866 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetårs anslag för de båda
överstyrelserna innebär en ökning med 175 000 kr.

c. Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad

Nytt anslag 1964/65 (förslag) .................................. 1 880 000

För NSÖ har påbörjats en nybyggnad i kvarteret Murmästaren Hantverkargatan
25—27 intill det ämbetshus, i vilket huvuddelen av nuvarande skolöverstyrelsen
är inrymd. Den nya byggnaden kommer ej helt att täcka NSÖ:s lokalbehov
och det är avsett att NSÖ även skall utnyttja vissa lokaler i skolöverstyrelsens
nuvarande ämbetshus samt i Hantverkargatan 21, samtliga lokaler i
direkt anknytning till nybyggnaden. Denna kommer dock ej att vara färdig
att tagas i bruk förrän under början av budgetåret 1965/66.

Under tiden fr. o. m. den 1 oktober 1964 intill dess inflyttningen kan ske i den
nya ämbetsbyggnaden måste NSÖ sålunda förläggas till de båda nuvarande överstyrelsernas
lokaler. Detta innebär en stark lokalsplittring. Skolöverstyrelsen
har nu lokaler på tio olika ställen med huvuddelen av verket i ämbetshuset
Hantverkargatan 29 medan yrkesöverstyrelsen har tre olika lokaler med huvuddelen
i Valhallavägen 191. Med hänsyn till begränsningen av personalorganisationen
beräknas dock ej samtliga nu utnyttjade lokaler behöva komma att
användas.

För inredning och utrustning av den nya ämbetsbyggnaden och övriga nyanskaffningar
som föranledes av omorganisationen föreslår kommittén, att ett
särskilt reservationsanslag uppföres budgetåret 1964/65.

För beräkningen av kostnaderna för inredning och utrustning har kommittén
hemställt om statskontorets medverkan. I skrivelse till kommittén den 26 september
1963 har statskontoret framlagt sådan beräkning. Kommittén finner ej
anledning att för sin del föreslå avvikelse från statskontorets förslag, vilket uppgjorts
efter samråd med kommittén i fråga om behovet av möbler, kontorsmaskiner
och annan utrustning.

Sammanfattningsvis upptar statskontorets förslag följande kostnader:

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196-4

47

Möbler m. ................................................... 4458 300

(därav 302 600 för möbler och 185 700 för hyllor i arkiv, bibliotek
och materialförråd)

Mattor ....................................................... 445 900

Gardiner ..................................................... 35 700

Kontorsmaskiner .............................................. 360 000

Övriga utgifter................................................ 73 800

(bl. a. anvisningstavlor, projektorer, epidiascope)

Summa kr. 1 103 700

Med tillägg för varuskatt, i den mån sådan ej ingår i de angivna beloppen,
samt visst belopp för oförutsedda utgifter upptages ett medelsbehov för nämnda
ändamål av 1 220 000 kr.

I statskontorets förslag ingår ej kostnader för belysningsarmatur, tele- och
andra elektriska kommunikationshjälpmedel eller utsmyckning av lokalerna.

På grundval av utredning utförd av en konsulterande ingenjörsbyrå föreslår
kommittén, att under förevarande anslag beräknas medel till kostnader för telesignalanläggningar
m. m. enligt följande sammanställning.

Snabbtelefonanläggning ...............

Kallelsesignalanläggning ..............

Upptagetsignalanläggning ............

Uranläggning (centralur och sekundärar)

Närvaromarkering ...................

Optisk personsökare..................

Postsignalanläggning .................

Fördunklingsapparater ...............

354 000
2 500
36 000
7 000
9 000
55 000
41 000
6 000

Summa kr. 510 500

Med tillägg för oförutsedda utgifter samt prisstegringar beräknas för nämnda
ändamål 575 000 kr.

I nybyggnaden skall installeras ny televäxel, gemensam för byggnadsstyrelsen
och skolöverstyrelsen. På överstyrelsen ankommande utgift härför beräknas till
165 000 kr.

För armatur (glödljusbelysning) beräknas 90 000 kr.

Slutligen förordar kommittén — med hänsyn till svårigheterna för nationalmuseet
eller konstrådet att medverka till en så omfattande deposition av konstnärlig
utsmyckning — att ett särskilt belopp anslås till anskaffning av dylik
utsmyckning (grafiska blad o. d.) i de tjänsterum, där deposition i vanlig ordning
ej kan ordnas eller eventuell utsmyckning genom konstrådets försorg ej kan påräknas.
Beloppet föreslås till i runt tal 60 000 kr., motsvarande i genomsnitt
150 kr. per ram. Inköpen bör ske i samråd med vederbörande avdelning vid
nationalmuseet.

Beträffande sistnämnda förslag har ledamoten Rudhe i ett särskilt yttrande

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jf

motsatt sig särskild medelsanvisning och i stället föreslagit utnyttjande av
anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.

Sammanlagt skulle således för inredning och utrustning m. m. av nybyggnaden
fordras (1 220 000 -f 575 000 + 165 000 + 90 000 -f 60 000 =) 2 110 000 kr. Enligt
förslag i promemorian om gemensam mellaninstans för Stockholms stad och
län skall detta belopp minskas med 8 000 kr. och motsvarande belopp tillföras
den nya mellaninstansen. Det slutligt äskade beloppet under detta anslag utgör
således 2 102 000 kr.

d. Länsskolnäinnderna: Avlöningar

Anslag

1961/62 ................................... 4 732 000

1962/63 ................................... 5 255 000

1963/64 ................................... 7 979 000

1964/65 (förslag)............................ 7 424 000

Nettoutgift

4 633 394

5 513 247

Anslagsäskandena för länsskolnämnderna grundar sig på förslag av organisationskommittén.
I sitt huvudbetänkande räknade kommittén med ett ökat medelsbehov
under detta anslag av 1 064 000 kr. Kommitténs senare avlämnade
förslag rörande gemensam mellaninstans för Stockholms stad och län innebär
därutöver bl. a., att vissa tjänster skulle flyttas över från skolöverstyrelsen till
den nya mellaninstansen. På grund härav föreslås att ytterligare 105 000 kr. tillföres
anslaget, vilket härigenom skulle ökas med sammanlagt 1 169 000 kr.

I anslaget för innevarande budgetår ingår även medel till kostnaderna för
fortbildningskonsulentorganisationen med ett belopp av 2 050 000 kr. Medelsbehovet
för detta ändamål har inte närmare behandlats av kommittén, som i
frågan hänvisat till särskilda förslag från skolöverstyrelsen. Sedermera har i 1964
års statsverksproposition (bilaga 10, p. 293) föreslagits att kostnaderna för fortbildningsledare
och fortbildningskonsulenter i fortsättningen helt skall bestridas
ur anslaget Lärares fortbildning m. m. Nästa budgetår skall således förevarande
anslag reduceras med hänsyn härtill. Efter beaktande jämväl av organisationskommitténs
förslag om medelsökningar kan anslaget som helhet minskas med
(2 050 000—1 169 000 =) 881 000 kr.

De av kommittén föreslagna medelsökningarna framgår av följande sam -

manställning.

1. Inrättande av en skolinspektörstjänst i Bo 1 vid envar av länsskolnämnderna
i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,

Blekinge, Kristianstads, Hallands, Skaraborgs, Örebro och Västmanlands
län (jfr avsnittet II: 5) ........................... -f- 503 382

2. Inrättande av 2 länsskolpsykologtjänster i Ae 25 ............. -f- 68 730

3. Inrättande av en kanslisttjänst i reglerad befordringsgång vid
envar av länsskolnämnderna i Stockholms, Gotlands, Blekinge,

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län (jfr II: 5).......... 4- 88 631

Kungl. Maj:te proposition nr 83 år 196b 49

4. Anvisande av medel till ökad biträdespersonal (jfr II: 5) motsvarande
kostnaden för

a) 8 kansliskrivartjänster ................................. + 129 038

b) 11 kontoristtjänster .................................... + 159 819

c) 8 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång...... + 94 517

5. Anvisande av medel motsvarande kostnaden för två kontorsbi trädestjänster

med halvtidstjänstgöring i reglerad befordringsgång
hos länsskolpsykologema ............................. + 11 815

6. Anvisande av medel till ersättning åt kanslipersonal hos nomadskolinspektören,
motsvarande kostnaden för en kanslibiträdes tjänst

.................................................... + 13 137

7. Bortfall av ersättning till kanslipersonal åt skolinspektör som ej

är stationerad på länsskolnämnds kansliort.................. — 5 000

8. Personalförstärkning vid mellaninstansen för Stockholms stad
och län enligt i det föregående under avsnittet II: 6 redovisat

förslag ................................................... + 105 000

Summa ökning kr. (avrundat) 1 169 000

Av kommitténs motivering för de olika förslagen framgår bl. a. följande.

2. För närvarande finns inrättade sju länsskolpsykologtjänster, varav två nya
från 1963/64. Tjänsterna har av skolöverstyrelsen placerats vid länsskolnämnderna
i Uppsala, Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs, Västmanlands, Jämtlands
och Västerbottens län. Som ett led i den successiva utbyggnaden av länsskolpsykologorganisationen
föreslås att ytterligare två tjänster inrättas fr. o. m.
budgetåret 1964/65. Liksom tidigare bör det ankomma på skolöverstyrelsen att
bestämma till vilka nämnder tjänsterna skall knytas.

5. Den under punkt 2 föreslagna utbyggnaden av länsskolspykologorganisationen
bör liksom föregående år även medföra en ökning med två kontorsbiträdestjänster
med halvtidstjänstgöring.

6. Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till experter
och tillfällig personal m. m. är för innevarande budgetår för ersättning till kanslipersonal
för nomadskolinspektören beräknat 8 500 kr. Då behov föreligger av
Utökad biträdeshjälp åt nomadskolinspektören föreslås, att under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas medel motsvarande
kostnaden för en kanslibiträdestjänst. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen
att bestämma, huruvida sådan tjänst skall inrättas eller om medlen bör användas
på annat sätt. Kommittén räknar ej med någon förändring av anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar till experter och tillfällig personal m. m.
Skolöverstyrelsen bör äga att vid fördelning av de under denna post beräknade
medlen till ersättningar till experter och arvodesanställd kanslipersonal även
beakta behov, som kan föreligga av ytterligare biträdeshjälp åt nomadskolinspektören.

7. Då budgetåret 1964/65 ej kommer att finnas någon inspektör, som ej är
stationerad på länsskolnämnds kansliort, bortfaller behovet av ifrågavarande
ersättning.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1064. 1 saml. Nr 83

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

e. Länsskolnämnderiia: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1961/62 ................................... 994 000 939 561

1962/63 ................................... 1 284 000 1 176 660

1963/64 ................................... 1 497 000

1964/65 (förslag)............................ 1 690 000

I sitt betänkande föreslår organisationskommittén, att anslaget köjes med
303 000 kr. Kommitténs förslag rörande mellaninstans för Stockholms stad och
län innebär bl. a. att ifrågavarande mellaninstans skall erhålla en ökad tilldelning
av expensmedel med 10 000 kr., varför ökningen av medelsbehovet under detta
anslag bör beräknas till 313 000 kr.

I anslaget ingår innevarande budgetår ett belopp av 120 000 kr. till reseersättningar
till fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter. Med hänsyn
till den under länsskolnämndemas avlöningsanslag omnämnda överflyttningen
av kostnaderna för denna konsulentorganisation till fortbildningsanslaget kan
detta belopp här frånräknas. Den totala medelsökningen på grund av kommitténs
förslag begränsas härigenom till (313 000 — 120 000 =) 193 000 kr.

Hur förändringarna av medelsbehovet fördelar sig på olika anslagsposter
framgår av följande sammanställning.

Anslagspost

Förslag

1964/65

Ändring

1. Sjukvård m. m......................................

12 000

+ 2 000

2. Reseersättningar till länsskolnämndemas ledamöter ....

125 000

of.

3. Reseersättningar till skolinspektörerna och nomadskolin-spektören ..........................................

480 000

+ 70 000

4. Reseersättningar till fortbildningsledare och fortbildnings-konsulenter .........................................

0

—120 000

5. Reseersättningar i övrigt ............................

307 000

+ 14 000

6. Expenser ...........................................

641 000

+187 000

7. Kostnader för kurser inom den skolpsykologiska verksam-heten samt för till länsskolpsykologverksamheten tillfälligt
knuten personal.....................................

125 000

+ 40 000

Summa kr.

1 690 000

+193 000

Av kommitténs motivering för de olika anslagshöjningarna framgår bl. a. följande.

3. Ökningen sammanhänger med förslaget om inrättande av 10 nya inspektörstjänster.

5. Av ökningen för reseersättningar har 2 000 kr. beräknats med hänsyn till
ökningen av antalet skolinspektörstjänster och 12 000 kr. på grund av tillkomsten
av två nya länsskolpsykologer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b. 51

6. Den föreslagna ökningen av expensmedlen fördelar sig på följande ändamål.

a) Ersättning till skolinspektör, som ej är stationerad på länsskolnämnds
kansliort och till nomadskolinspektören för tillhandahållande
av tjänstelokal m. m.

Bortfall av behov av medel till lokal inspektör.............. — 1 500

b) Testmateriel och apparatur för länsskolpsykologerna.......... -|- 3 000

c) Utrustning för de föreslagna nya länsskolpsykologemas verksamhet
...................................................... + 1500

d) Telefon .................................................. -j- 30 000

e) Belysning................................................. -j- 2 000

f) Övriga expenser........................................... -j- 62 000

g) Engångsanvisning för utrustning i anledning av föreslagen personalökning
................................................ -f- 90 000

Summa kr. -j- 187 000

I expensmedlen har liksom innevarande budgetår inräknats ett belopp av

3 000 kr. för upprustning av nomadskolinspektörens expedition.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196i

III. Yttranden

De remissmyndigheter, som gör allmänna uttalanden rörande organisationskommitténs
arbete, är genomgående positivt inställda till den föreslagna utformningen
av skolväsendets centrala ledning. I åtskilliga detaljfrågor framföres
emellertid avvikande eller kompletterande synpunkter. I det följande redovisas i
första hand sådana delar av yttrandena.

I de yttranden där frågor om ämbetsområdet för NSÖ beröres förordas
genomgående en utvidgning av detta. Det mest väsentliga förslaget framlägges
av 1962 års utredning angående sjulcsköterskeutbildningen, vilken avser att inom
kort framlägga förslag angående sjuksköterskeutbildningens utformning och
innehåll för framtiden. I frågan om tillsynen över utbildningen har utredningen i
tidigare sammanhang ställt sig avvaktande men anser nu, att frågan kommit i
ett annat läge genom 1963 års riksdagsbeslut om att på längre sikt inordna även
sjukvårdsutbildningen i NSÖ.

Med hänsyn till den nära förestående omorganisationen av sjuksköterskeutbildningen
ifrågasätter utredningen, om icke de tillkommande nya uppgifterna
på sjukvårdsutbildningens område redan från början bör påverka NSÖ:s organisation.

Utredningen framhåller i frågan bl. a. följande.

Det torde stå klart, att under omläggningsskedet för sjuksköterskeutbildningen,
vilket i stort sett kan antas spänna över perioden 1965—1970, ett skifte
av tillsynsmyndighet inte bör äga rum. Man har då att ta ställning till huruvida
skiftet bör ske 1965 eller vid en avlägsen tidpunkt (omkring 1970). Enligt utredningens
mening synes den myndighet, som för framtiden skall svara för utbildningen,
böra ges möjlighet att redan från början medverka vid den nya utbildningens
uppbyggande. Dessutom förelåg vid riksdagsbehandlingen en utbredd
mening, att inordnandet av utbildning på sjukvårdens, jordbrukets och skogsbrukets
områden i det gemensamma skolverkets ansvarsområde icke borde
skjutas långt på framtiden. Det synes under sådana förhållanden föreligga risk
för att medicinalstyrelsen under övergångsskedet icke erhåller tillräckliga förstärkningar,
eftersom det torde anses olämpligt att för en begränsad tid utvidga
en organisation som inom kort skall avvecklas.

Vad gäller mentalsjukvårdsutbildningen framhåller utredningen att denna år
1965 automatiskt i allt väsentligt torde ha inordnats i skolverket och att något
särskilt beslut angående överflyttning av tillsynen över mentalsjukvårdsutbildningen
således inte skulle erfordras.

Utredningen beräknar att beslut angående den nya sjuksköterskeutbildningen
kommer att fattas av vårriksdagen 1965. Man har att räkna med att sjukskö -

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jt terskeskolorna

i viss utsträckning kommer att gå över till den nya studieplanen
redan fr. o. m. den termin, som börjar i augusti 1965. Omläggningen kommer
emellertid att kräva förberedelser under våren och sommaren. Utredningen anser
lämpligt datum för överflyttningen av tillsynsuppgifterna vara den 1 juli 1965
men att skolöverstyrelsen senast från andra kvartalet 1965 bör ha erforderlig
personal för att i samråd med medicinalstyrelsen deltaga i förberedelsearbetet.

Utredningen framhåller, att det anförda grundar sig på nya förutsättningar,
vilka organisationskommittén icke kunnat beakta. Detta leder till att man redan
från början bör överväga att inrätta byråorganisationen inom avdelningen UY
för total tillsyn av sjukvårdsutbildning av alla slag.

Svenska landstingsförbundet framhåller, att det med hänsyn till den aktivitet
som nu föreligger inom vissa landsting att skapa sjukvårdsskolor är angeläget,
att den vid dessa skolor bedrivna utbildningen får en och samma tillsynsmyndighet.

SACO uppehåller sig vid frågan om gränsdragningen för NSÖ:s verksamhetsområde
i förhållande till den centrala ledningen för universitet och högskolor
och anser att lärarhögskolorna inte skall ingå i det nya ämbetsverkets arbetsområde,
liksom inte heller lärarutbildningen för civil- och gymnasieingenjörer
samt civil- och gymnasieekonomer, den decentraliserade akademiska lärarutbildningen,
teknologie magisterutbildningen eller vidareutbildningen av folkskollärare.
Denna utbildning bör i stället läggas under kanslersämbetet. Även TCO
tar upp denna fråga och anser, att lärarutbildningens inordnande under NSÖ
bör betraktas som ett provisorium i avvaktan på lärarutbildningssakkunnigas
förslag.

Familjeberedningen finner det naturligt, att hemvårdarinneutbildning överföres
till nya skolöverstyrelsen och delar också kommitténs uppfattning att en
omläggning av utbildningens administration därvid måste komma till stånd.

Enligt familjeberedningens mening bör en överföring till nya skolverket av
nuvarande hemvårdarinne- och hemsamaritutbildning i socialstyrelsens respektive
arbetsmarknadsstyrelsens regi kompletteras med en samtidig reformering av
utbildningssystemet för hemhjälpspersonalen i enlighet med förslagen i en av
beredningen avlämnad promemoria.

Frågan om samarbete mellan NSÖ och andra myndigheter behandlas i vissa
remissvar. Sålunda understryker socialstyrelsen vikten av att styrelsen kontaktas
vid varje ifrågasatt större omläggning av hittillsvarande utbildning på socialvårdsområdet.
I samband härmed understryker styrelsen angelägenheten av att
fackämbetsverken i sitt samarbete med NSÖ får möjlighet till kontakt med ett
enda för ämbetsområdet enhetligt och ansvarigt organ. En splittring av de administrativa
uppgifterna på flera avdelningar inom NSÖ skulle enligt styrelsens
mening i hög grad försvåra samarbetet.

Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar, att de beräkningar i fråga om framtida behov
av yrkesutbildad arbetskraft, som göres inom arbetsmarknadsstyrelsens

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

prognosinstitut, bör vara riktningsgivande för skolämbetsverkets ställningstagande
i fråga om yrkesskolornas dimensionering och inriktning.

I detta sammanhang framhålles bl. a. följande.

Styrelsen anser det vara en brist att arbetsmarknadsmässig bedömning av
utbildningsbehov för landet i dess helhet hittills endast förekommer om lokalbehov
samtidigt skall prövas. Styrelsen vill för framtiden förorda ett system,
som innefattar kontinuerlig gemensam bedömning av arbetsmarknadsmyndigheten
och skolmyndigheten i fråga om planeringen för yrkesutbildning. En del
av denna planering bör ske på det centrala planet. På länsplanet kan samverkan
ske dels genom att länsarbetsnämnden får representation i länsskolnämnden, ett
förslag som styrelsen tidigare framfört, dels därigenom att kommun till länsarbetsnämnd
förhandsanmäler sina planer beträffande förändringar i yrkesskolväsendet.
Styrelsen anser att det bör ankomma på de centrala skol- och arbetsmarknadsverken
att närmare utreda formerna för ifrågavarande samarbete.

Gentemot kommitténs uppfattning att det i stort sett inte är nödvändigt att
skapa institutionella former för samarbetet mellan olika berörda myndigheter
hävdar TCO, att det är synnerligen angeläget att riktlinjer för samarbete med
fackämbetsverk och arbetsmarknadsorganisationer redan från början fastställes
och att organ härför inrättas. Därtill bör i enlighet med kommitténs förslag
respektive verks instruktioner innehålla föreskrifter beträffande organisationen
av samarbete dem emellan.

Lantbruksstyrelsen framhåller behovet av samarbete med NSÖ i vad avser
bl. a. pedagogisk grundutbildning samt fortbildning av lärarpersonalen vid lantbrukets
yrkesskolor. Vidare framhåller styrelsen behovet av samarbete i pedagogiska
frågor samt vid utformningen av bestämmelser för skolverksamheten.

I detta sammanhang torde också få redovisas vissa förslag om rådgivande
organ som skulle knytas till NSÖ.

Från blind- och dövskoleutredningens sida framlägges således förslag om att
till den pedagogiska ledningen av specialskolorna och specialundervisningen
knyta en lekmannanämnd.

Utredningen uttalar i frågan bl. a. följande.

Omsorgen om skolväsendet för handikappade har en djup förankring i lekmannakretsar
och tar sig uttryck i värdefulla aktiva insatser av enskilda, intresseorganisationer
och landsting. Om den pedagogiska ledningen för skolväsendet
för handikappade i likhet med vad som skett för det pedagogiska utvecklingsarbetet,
förstärkes med en lekmannanämnd, förordnad av Kungl. Maj:t, torde
detta kunna bidraga till att kartlägga behoven i olika delar av landet och åstadkomma
lämpliga lösningar av aktuella problem.

Utredningen angående översyn av lagen om undervisning och vård av vissa
psykiskt efterblivna anser också, att en lekmannanämnd borde knytas till NSÖ
med uppgift att deltaga i handläggningen av sådana frågor rörande specialskolorna,
som i länsskolnämnd handläggs under medverkan av lekmän.

Som ett alternativ till den sålunda förordade lösningen kunde enligt utred -

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

ningens mening övervägas, att inspektionen av särskolorna och handläggningen
av vissa ärenden flyttades över på en fristående specialskolnämnd med lekmannarepresentation
som gentemot NSÖ skulle fungera som en länsskolnämnd.
Nämndens ämbetsbefattning borde omfatta inseendet över alla specialskolor.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet anser att en rådgivande
nämnd borde inrättas för utvecklingsarbetet på skolbyggnadsområdet.
Nämnden skulle ha företrädare bl. a. för kommunförbunden och dess uppgift
skulle vara att bestämma objekten för utvecklingsarbetet.

Uttalandena rörande kommitténs behandling av frågorna om NSÖts arbetsuppgifter
är genomgående positiva. I vissa frågor betonas eller
kompletteras kommitténs redovisning.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet uttalar båda sin tillfredsställelse
med de av kommittén angivna riktlinjerna för NSÖ:s verksamhet.
Samma grundsyn bör enligt de båda förbundens mening bli vägledande även för
den allmänt administrativa och organisatoriska verksamhet som tar sig uttryck i
utfärdandet av anvisningar o. d. Förbunden framhåller, att cirkulär och tillämpningsbestämmelser
ej får ges en sådan omfattning att de medför en detaljreglering,
som på ett olyckligt sätt begränsar de lokala skolmyndigheternas möjligheter
att efter eget bedömande utöva ett reellt beslutsfattande.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län betonar däremot värdet av anvisningar
från den centrala myndigheten. Nämnden anser det ej önskvärt, att
NSÖ så hårt som de två nuvarande ämbetsverken bindes vid restriktivitet beträffande
anvisningar.

Frågan om decentralisering av ärenden från den centrala skolmyndigheten
har diskuterats livligt i remissvaren. I allmänhet tillstyrkes organisationskommitténs
förslag. Således noterar skoladministrativa utredningen med
tillfredsställelse att kommitténs behandling av decentraliseringsfrågan konsekvent
skett utifrån den av även utredningen omfattade principen att ärendena
bör avgöras på ur praktisk synpunkt lägsta möjliga nivå. Utredningen anför
vidare bl. a. följande.

Handläggningen av ärenden rörande bildande av skolenheter av olika skolor
bör ses som en del av de regionala skolorganens planeringsfunktion. Utredningen
finner det därför naturligt att fråga om bildande av skolenhet av olika skolor
avgörs regionalt, ej centralt.

Då frågan om samorganisation av olika skolformer emellertid ej kan anses
principiellt löst förrän statsmakterna fattat beslut om åtgärder i anledning av
gymnasieutredningens och fackskoleutredningens förslag, biträder utredningen
nu organisationskommitténs förslag om NSÖ som beslutinstans för berörda
ärenden. Så snart frågan om samorganisation av olika skolformer fått sin principiella
lösning och generella direktiv därom kunnat utarbetas, bör dock beslutanderätten
i samorganisationsfrågor definitivt förläggas till länsskolnämnderna.

Enligt vad som kommit till utredningens kännedom vållar tillämpningen av

56

Kungl, Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964.

bestämmelserna om lönegrads- och löneklassplacering av lärare stundom skolledare
vissa problem. Detta gäller främst skolchefer i mindre kommuner med
jämförelsevis ofullständigt organiserade skolkanslier.

Då det enligt utredningens mening ej kan anses vara skäligt, att skolledares
behov av service i fråga om tolkning av lärarlöneförfattningar — främst bestämmelser
om lönegrads- och löneklassplacering av lärare — nästan helt skall täckas
genom skolledar- och lärarorganisationers eller speciella mellankommunala organs
försorg, föreslår utredningen att denna servicefunktion åläggs länsskolnämnderna.
Speciell bestämmelse därom bör intagas i instruktion för länsskolnämnder.

TCO framhåller, att tolkningen av bestämmelserna rörande löne- och anställningsvillkoren
självfallet inte kan helt överlämnas till den verkställande myndigheten
på det lokala planet. Erforderliga anvisningar från det centrala skolverket
måste enligt TCO:s uppfattning garantera en likformig tillämpning av dessa
bestämmelser intill den tidpunkt då de offentliganställda tjänstemännen får förhandlingsrätt
och tolkningsfrågorna skall avgöras av parterna i särskild ordning.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet uttalar sin tillfredsställelse
med de föreslagna decentraliseringsåtgärdema. Förbunden framhåller i
detta sammanhang även behovet av enkla och klara författningsbestämmelser
samt av att det bör ingå i länsskolnämndernas uppgifter att vid förfrågan från
kommunerna tillhandagå dessa med råd och upplysningar i ärenden rörande
lärares löneklassplacering.

De båda kommunförbunden ansluter sig vidare till de framlagda förslagen
rörande skolbyggnadsfrågoma.

Stadsförbundet framhåller bl. a. följande.

Styrelsen finner det mycket tillfredsställande att kommittén som princip fastslår,
att NSÖ:s befattning med skolbyggnadsfrågorna i första hand bör ske
genom utvecklingsarbete, rådgivning och service innefattande lokalprogram,
typ- och uppställningsritningar etc. och att en sådan mera konstruktiv verksamhet
bör ersätta den nuvarande detaljkontrollen av varje särskild skolbyggnad
i samband med statsbidragsproceduren. Förslaget att ritningsgranskningen
skall upphöra för byggnader avsedda enbart för grundskolan — samtidigt som
lokalbehovsprövningen för sådana byggnader förlägges till länsskolnämnden —
utgör enligt styrelsens åsikt ett värdefullt steg i riktning mot ett ökat kommunalt
inflytande i fråga om skolbyggnadsärendena, vilket framstår som ett
angeläget önskemål.

Svenslta kommunförbundet uttalar samma uppfattning.

De båda kommunförbunden anser att möjligheten att på begäran få ritningar
granskade hos NSÖ blir värdefull. Förbunden understryker att ritningsgranskningen
hos NSÖ i de fall den förekommer — vare sig såsom obligatorium eller
ej — bör avse de väsentliga dragen i den pedagogiska funktionsdugligheten och
byggnadsekonomin, ej den mera detaljerade utformningen av skolbyggets enskildheter.

Både kommunförbundet och stadsförbundet anser, att genom tillkomsten av
NSÖ bortfaller till väsentlig del den motivering som tidigare kunde anföras för

57

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

ett i förhållande till skolöverstyrelsen sidoordnat skolbyggnadsorgan. Den tidigare
splittringen i skolbyggnadsärendenas handläggning på olika centrala myndigheter
kommer att i huvudsak helt upphöra och det starkaste praktiskadministrativa
skälet för ett separat organ anser förbunden därigenom mista sin
tyngd.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag att skolbyggnadsärendena
i viss omfattning decentraliseras men finner det likväl något tveksamt, att helt
slopa ritningsgranskningen beträffande byggnad för grundskolan. Frånvaron av
ritningsgranskning kan enligt styrelsens uppfattning föra med sig att en kommun
på egen bekostnad ger en skolbyggnad andra proportioner än lokalbehovsprövningen
medger och därigenom till förfång för skolbyggnadsverksamheten i övrigt
tar en större del av tillgängliga resurser främst i form av arbetskraft i anspråk
för byggnadsföretaget än som eljest borde ha skett.

Byggnadsstyrelsen anser att det skulle bli alltför kostnadskrävande att till
varje länsskolnämnd knyta arkitekter med specialisering på skolbyggen. Den
lämpligaste lösningen av frågan om arkitektmedverkan anser styrelsen vara att
anlita vederbörande länsarkitekt eller någon av honom utsedd representant vid
behandling av skolbyggnadsfrågor i nämnden. Någon detaljgranskning av ritningarna
liknande den som nu äger rum i skolöverstyrelsen skulle därvid ej ske,
utan granskningen skulle inskränka sig till en kontroll av att de ritade lokalerna
i huvudsak ej avviker från de lokalbehovsprövade. Samtidigt kunde en bedömning
göras av skolanläggningens lokalisering. Styrelsen förutsätter att en viss
medverkan sker från länsarkitekternas sida beträffande skolornas lokalisering
och skoltomtemas belägenhet.

Ungefär hälften av länsskolnämndema uttalar sig för ett bibehållande av
ritningsgranskningen genom länsskolnämnd eller överstyrelse i vad avser byggnader
för grundskolan.

Syl CO avstyrker den föreslagna decentraliseringen beträffande skolbyggnadsverksamheten.
I motsatt riktning uttalar sig TCO, som anser att även skolbyggnadsfrågorna
för skolformerna ovanför grundskolan bör kunna decentraliseras.

Utöver uttalandena rörande skolbyggnadsärendena förekommer på olika punkter
vissa önskemål om centraliserad handläggning.

SACO ifrågasätter länsskolnämndernas möjligheter av att genomföra inspektionen
av samtliga under nämnden stående skolor. Med hänsyn dessutom till
fackskolans införande och gymnasiets reformerande finner SACO det lämpligare
att ämnesinspektionen överlåtes åt särskilda experter, som är verksamma på
riksplanet.

SACO föreslår i övrigt att lärartillsättningsfrågor i största möjliga utsträckning
skall ombesörjas av NSÖ, där icke Kungl. Maj:t förbehåller sig utnämningsrätten.
Organisationen motsätter sig bestämt ett avskaffande av möjligheten att
få länsskolnämndens beslut om avsättning underställt överstyrelsen för prövning
och fastställelse. Vidare avstyrkes, att beslut om antagning och uppflytt -

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196^

ning i reglerad befordringsgång skall fattas av skolstyrelse eller rektor i stället
för av överstyrelsen under hänvisning till att detta skulle medföra ändringar i
de rättsverkningar, som följer beslutet och som anses kunna vara av stor betydelse
för den enskilde läraren. Fastställandet av ämneskombinationer bör enligt
SACO:s uppfattning inte heller decentraliseras.

Arbetsmarknadsstyrelsen vänder sig mot, att bl. a. beslut om inrättande av icke
centrala yrkesskolor, skall ankomma på länsskolnämnd. Styrelsen är av den
meningen, att spörsmål som rör yrkesskolväsendets dimensionering och inriktning
är en planeringsfråga, som kräver medverkan även från centralt håll, och
anser det vara en bristande överensstämmelse mellan å ena sidan kommitténs
principiella ställningstagande rörande NSÖ:s planerande uppgifter och de förslag
kommittén framlagt rörande beslutanderätten i fråga om nya yrkesskolors inrättande.

Utredningen angående översyn av lagen om undervisning och vård av vissa
psykiskt efterblivna uttalar sig för att ärenden motsvarande sådana som inom
det allmänna skolväsendet handlägges av länsskolnämnderna bör handläggas
inom en särskild arbetsenhet för specialskolor i NSÖ.

I fråga om omskolningsärendena erinrar arbetsmarknadsstyrelsen om att en
genomgripande decentralisering genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1962. Styrelsen
finner det mindre sannolikt att ytterligare effektivitetsvinster kan göras i
detta sammanhang. Styrelsen förutsätter att en mera ingående prövning än den
kommittén föreslagit sker innan beslut fattas om en ytterligare decentralisering.
Förslaget beträffande ytterligare decentralisering av lokalfrågorna till kursstyrelsen
tillstyrkes dock. Styrelsen finner förslaget om ett lämpligt antal s. k.
regionskonsulenter välbetänkt och tillstyrker att sådana tjänster inrättas.

Kommitténs förslag, att NSÖ skall utrustas med en särskild fullmakt att medge
förmånligare bidragsvillkor till kommunerna vid akut behov, finner styrelsen
vara ett nödvändigt instrument för snabb omställning i ett läge då eljest arbetsmarknadspolitiska
medel måste tillgripas.

Arbetsmarknadsutredningen framhåller, att den har för avsikt att i sitt betänkande
ta upp en råd frågor som har samband med omskolnings- och fortbildningskurserna.
De förslag, som därvid framlägges, kommer vid ett genomförande
att ställa anspråk på ökade insatser från utbildningsverkets sida. Arbetsmarknadsutredningen
uttalar, att hänsyn till dessa förhållanden måste tas i samband
med utformningen av omskolningsverksamhetens blivande organisation och vid
dimensioneringen av dess personella resurser.

Utredningen är positiv till en ytterligare decentralisering av handläggningen
av ärenden rörande omskolningsverksamheten till kursstyrelser, länsarbetsnämnder
och kursföreståndare. Arbetsmarknadsutredningen finner detta välbetänkt
och ägnat att tillgodose de framträdande kraven på snabbhet och effektivitet i
kursverksamhetens anpassning till förändringarna på arbetsmarknaden. Utredningen
ansluter sig även till förslagen att en skolinspektör skall ingå i kurs -

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196Jf

styrelsen för ornskolningsverksamhcten och att konsulenter skall tillsättas för
rationaliseringsarbete av teknisk och företagsekonomisk karaktär inom kursverksamheten.

Svenslca kommunförbundet och Svenska stadsförbundet finner den principella
syn på centralupphandlingen av undervisningsmateriel och utrustning, som
redovisas i betänkandet, riktig.

Statskontoret delar kommitténs förslag att sektionen för centralupphandling
provisoriskt införlivas med skolöverstyrelsen och anknytes till byrå A 2.

Remissmyndigheterna godtar i huvudsak den av kommittén förordade kansliorganisationen
för NSÖ. De avvikande förslag, som framföres, karaktäriseras
främst av önskemål att oberoende av den för NSÖ i dess helhet godtagna
avdelningsprincipen koncentrera ledningen av vissa specialområden till
en och samma arbetsenhet.

Förslag i denna riktning framföres i första hand när det gäller omskolningsverksamheten,
beträffande vilken i vissa fall ledamoten Öhmans organisationsförslag
tillstyrkes.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller således, att en långt driven decentralisering
till regionala organ och en handlingskraftig central arbetsenhet med kortast
möjliga sambandslinje till beslutande instans inom den yrkesutbildande
myndigheten i principiellt viktiga frågor bör vara utmärkande för administrationen
av omskolningsverksamheten. Då omskolningsfrågorna enligt styrelsens
uppfattning företer alltför stora principiella olikheter i funktion och huvudmannaskap
jämfört med den reguljära yrkesutbildningen bör därför dessa sammanhållas
i den utsträckning som för närvarande är förhållandet i den fristående
sektionen inom yrkesöverstyrelsen. Styrelsen uttalar i övrigt bl. a. följande.

Frågor rörande kursplanearbete och löpande kontakter med branschorganisationernas
utbildningsavdelningar vid utformningen av kursinnehållet måste
med hänsyn till vuxenpedagogiska aspekter, lokalinredning och utrustning med
maskiner och undervisningsmateriel nära samordnas under gemensam arbetsledning
för att en koncentration av arbetsinsatserna skall kunna ske och tidsvinnande
arbetsrutiner skall kunna utvecklas. En mångårig erfarenhet visar att den
nuvarande organisation är den lämpligaste. Styrelsen fäster stor vikt vid att
kursplanefrågorna i fortsättningen i än högre grad beaktas. Förutsättningarna
härför torde bäst kunna skapas genom att dessa frågor sammanhållas inom den
speciella arbetsenheten för omskolningsverksamheten. Riskerna för dubbelarbete
med övriga avdelningar som sysslar med kursplanearbete och metodfrågor
för nybörjarutbildningen torde utan svårigheter kunna elimineras genom erforderligt
samråd och information mellan avdelningarna. En uppdelning av omskolningsärendena
på olika instanser inom NSÖ skulle däremot enligt styrelsens
mening medföra allvarliga risker för en diffus ansvarsfördelning och komplicerade
sambandslinjer.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag innebär, att den nuvarande fristående sektionen
i yrkesöverstyrelsen bör överföras till NSÖ och i samband därmed bli

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

föremål för en nödvändig personell upprustning. Denna arbetsenhet inom NSÖ
bör förläggas helt fristående i likhet med vad fallet är beträffande folkbildningsfrågorna.

Arbetsmarknadsutredningen betonar, att omskolningsverksamhetens betydelse
och särart nödvändiggör inrättandet av en särskild byrå inom planeringsavdelningen
för planering och organisation av omskolningskurser samt för bevakning
av handläggningen av därmed sammanhängande frågor inom verket.

I det gemensamma yttrandet från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund framhålles med skärpa nödvändigheten av att omskolningsverksamhet
så långt möjligt sammanhålles till en fristående arbetsenhet inom
NSÖ. Organisationerna förordar, att omskolningsverksamheten — i likhet med
folkbildningen — organiseras som en fristående rotel.

De båda organisationerna anför i övrigt bl. a. följande synpunkter i frågan.

Denna långtgående uppsplittring av omskolningsverksamhetens centrala ledning
kan allvarligt försvåra ett fullföljande av arbetsmarknadspolitiken med dess
nuvarande målsättning. För att effektivt kunna utnyttjas som ett av arbetsmarknadspolitikens
främsta hjälpmedel måste omskolningen kunna sättas in
snabbt även i oväntade situationer. Det är också nödvändigt att den till omfattning,
inriktning och utformning kan anpassas till skiftande förhållanden.
Det sistnämnda kravet innebär att ett stort antal ärenden måste avgöras på
verksnivå. Till samma resultat torde också bidraga, att omskolningsärendena på
det regionala planet till vissa delar skall handläggas av länsskolnämnderna och
till vissa delar av kursstyrelserna. Även länsarbetsnämnderna bör beaktas i sammanhanget.
En sådan uppdelning på skilda regionala organ kommer otvivelaktigt
att för omskolningsverksamhetens del ställa särskilda krav på skolämbetsverket
när det gäller att bidraga till och övervaka samordning.

Med hänsyn till omskolningens arbetsmarknadsmässiga aspekter blir den centrala
planeringen av största betydelse. Möjligheterna att praktiskt genomföra
den gemensamma planeringen torde komma att äventyras om handläggningen
av omskolningsärendena inom NSÖ blir alltför uppsplittrad på skilda avdelningar,
byråer och underordnade enheter. Organisationerna befarar att ett genomförande
av organisationskommitténs förslag skulle leda till stora svårigheter
att upprätthålla en tillfredsställande kommunikation mellan de skilda enheterna
inbördes liksom mellan dessa och samarbetsdelegationen samt arbetsmarknadsstyrelsen.

Landsorganisationen uttalar, att den föreslagna inplaceringen av arbetsenheten
för omskolningsfrågor jämfört med dess hittillsvarande ställning i KÖY, innebär
en markant nedplacering i organisationen. Landsorganisationen anser att
denna obefogade nedplacering kan bli ett allvarligt avbräck för den omskolningsverksamhet,
som vunnit såväl inhemskt som internationellt erkännande
som ett framstående arbetsmarknadspolitiskt instrument.

Även TCO anser, att det för omskolningsverksamheten och den övriga direkt
yrkesinriktade vuxenutbildningen bör inrättas en särskild byrå.

1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen anser vårdyrkena bör
tillmätas sådan vikt, att de sammanhålles i och företrädes av en särskild byrå
inom avdelningen UY. Inrättandet av en på vårdyrkena speciellt inriktad byrå

61

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 196-1

anser utredningen bör ske omedelbart från det nya skolverkets start, sa att
vårdyrkesbyrån får möjligheter att i samråd med medicinalstyrelsen förbereda
sig att pedagogiskt och organisatoriskt leda omläggningen av sjuksköterskeutbildningen
m. m.

Blind- och dövskolutredningen biträder vad kommittén anför beträffande värdet
av att specialskolornas verksamhet samordnas med skolväsendet i övrigt
och understryker, att någon markerad gränsdragning knappast kan och ej heller
bör göras mellan specialskolorna, specialundervisningen och det övriga skolväsendet.
Undervisningen i specialskolor bör, liksom är fallet med specialundervisningen,
organiskt ingå i det allmänna skolväsendet och ses som en lämplig
undervisningsform för elever, som är i behov av sådan undervisning. Detta krav
finner utredningen tillgodosett genom inlemmandet av Sr-rotelns uppgifter i
U-avdelningen i NSÖ.

Samtidigt betonar emellertid utredningen, att skolväsendet för handikappade
genom sin särskilda problematik bildar en naturlig arbetsenhet, som är beroende
inte endast av integrering med det övriga skolväsendet utan även av en viss
integritet, dvs. en sådan oberoende ställning, som ger utrymme för utvecklingsarbete
och samordnande initiativ.

I fortsättningen framhåller utredningen olika motiv för en enhetlig ledning av
särskolorna samt skolorna för blinda och döva xned anslutande former av specialundervisning.
Skäl kan enligt utredningen anföras för ett bibehållande av en
motsvarighet till den nuvarande särskilda ledningen för denna verksamhet även
inom NSÖ. Enligt utredningens mening bör det därför allvarligt övervägas, att
sektionen för specialundervisning och specialskolor placeras som en fristående
sektion direkt under chefen för undervisningsavdelningen med hänsyn till den
samordning, som är nödvändig mellan byråerna och även mellan avdelningarna i
flertalet handikappärenden.

Länsskolnämndema i Uppsala, Södermanlands och Gävleborgs län uttalar sig
för att skolsociala roteln även framdeles skall utgöra en fristående arbetsenhet.

Svenslca kommunförbundet och Svenslca stadsförbundet ifrågasätter om inte
det utvecklingsarbete, som skall avse planeringsmetodik, lokalprogramstudier,
planlösningsfrågor samt byggnadsteknik på skolområdet och som skall resultera
i konkreta råd och anvisningar till tjänst för kommunernas slcolbyggnadsprojektering,
hade bort motivera en självständig byrå inom planeringsavdelningen.

Sveriges hantverks- och industriorganisation anser det önskvärt att speciell
uppmärksamhet ägnas lärlingsutbildningsfrågorna under de fortsatta övervägandena
beträffande den nya skolöverstyrelsens uppbyggnad samt framhåller att
handläggningen av frågor rörande statsbidrag till lärlingsutbildningen bör placeras
centralt och om möjligt i en fristående arbetsenhet.

TCO ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag till kansliorganisation
och ärendefördelning inom NSÖ. TCO anser dock att det skulle vara synnerligen
olyckligt om inte samtliga ämnen inom respektive skolformer finge en sam -

62

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 196Jf

ordnad pedagogisk handläggning. TCO avstyrker sålunda förslaget om övningsämnenas
förläggning till UY och föreslår i stället att samtliga övningsämnen
inordnas under UA. Vidare bör enligt TCO:s uppfattning lärarutbildningen av
övningslärare överflyttas från byrå L 2 till byrå L 1.

I fråga om yrkesvägledningen framhåller arbetsmarknadsstyrelsen att det
kunde synas naturligt, att denna förlädes till den för elevvården gemensamma
servicebyrån UA 3 i stället för byrå UA 1, bl. a. därför att samtliga skolformer
under skolverket avses.

SACO anser, att organisationsförslaget innebär att ledningen av den gymnasiala
tekniska utbildningen splittras på olika avdelningar och föreslår, att undervisningsfrågorna
för respektive teknisk och ekonomisk utbildning sammanföres
till två särskilda byråer eller — i andra hand — två särskilda sektioner inom
UA 2. Enligt organisationens mening bör den nuvarande bibliotekssektionen bli
en självständig rotel.

Riksrevisionsverket uttalar, att de ekonomiska och kamerala ärenden, som
icke kan delegeras till lägre organ, bör sammanföras till en ekonomibyrå eller
kameralbyrå. Ärenden av ekonomisk natur eller ärenden, som eljest kan få mera
betydande ekonomiska konsekvenser bör vidare inte få avgöras, utan att ekonomisk
och administrativ expertis deltagit i handläggningen.

Statstjänstemannens riksförbund anser att kommittén genom begränsningen
av antalet byråer gått klart längre än vad som statsmakterna avsett och att
byråerna i NSÖ i vissa fall därför blir alltför stora, vilket gör det omöjligt för
cheferna att förvärva önskvärd grad av förtrogenhet med de olika inom deras
arbetsenheter förekommande ärendetypema. Förbundet anser att frågan om den
slutliga byråindelningen för bli föremål för fortsatta överväganden. I motsatt
riktning uttalar sig statskontoret som anser det tillfredsställande att organisationskommittén
funnit möjlighet att begränsa byråernas antal till blott 16.
Enligt statskontorets mening är det vidare tänkbart, att vid en kommande
översyn av organisationen — när denna hunnit verka någon tid och tillräckliga
erfarenheter samlats — möjlighet eventuellt skall yppa sig att till förmån för ett
helintegrerat verk sammanslå de båda undervisningsavdelningarna till en enhet.

Skoladministrativa utredningen noterar med tillfredsställelse förslaget om inrättande
av ett permanent skoladministrativt rationaliseringsorgan i form av en
direkt under verksledningen stående utrednings- och organisationssektion.

Utredningen understryker, att den föreslagna sektionens viktigaste uppgift
bör vara, att fortlöpande bedriva rationaliseringsverksamhet ej blott inom verket
utan även inom skoladministrationen i övrigt. Största vikt måste vid uppbyggandet
av skoladministrativa rutiner ägnas frågan, hur dessa kommer att
påverka ej blott centralorganets utan även lokala och regionala skolorgans arbetsförhållanden.
Utredningen utgår i detta sammanhang ifrån att utredningsoch
organisationssektionen blir den samlande instans, som har att behandla av

63

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196b

befattningshavare i lokal och regional skoladministration framförd kritik över
liksom framförda förslag till förbättring av föreskrivna rutiner inom skoladministrationen.

Svenska stadsförbundet understryker vikten av den föreslagna organisationsoch
utredningssektionen. Förbundet anser det för skoladministrationen i stort
och även för den kommunala skolförvaltningen värdefullt om det rationaliseringsarbete,
som nu pågår inom skoladministrativa utredningen, följes upp av
denna sektion och leder till cn kontinuerligt bedriven översyn och rationalisering
på det skoladministrativa området.

Utredningens uttalanden och förslag i frågor rörande personalbehov
m. m. har kommenterats av flertalet remissmyndigheter.

Utredningen angående sjuksköterskeutbUdningen förutsätter att till chef för
den i utredningens remissyttrande föreslagna vårdyrkesbyrån skall utses en väl
kvalificerad sjuksköterska med pedagogisk utbildning.

Utredningen uttalar dessutom att på byrån bör finnas en ordinarie byrådirektör,
de tre konsulenttjänster, som organisationskommittén föreslagit fr. o. m.
1 oktober 1964», ytterligare en konsulenttjänst fr. o. m. 1 april 1965, samt två
extra konsulenttjänster fr. o. m. 1 april 1965 för uppföljningsarbete på fältet i
samband med de förestående utbildningsreformerna. Konsulenterna för sjukvårdsutbildning
bör vara erfarna lärare med erkänd skicklighet inom sitt utbildningsområde.

Med hänsyn till sjukvårdsutbildningens behov föreslår utredningen dessutom
att byrån P 2 förstärkes med en tjänst som förste byråsekreterare utöver organisationskommitténs
förslag.

Familjeberedningen understryker angelägenheten av att tillräckliga personalresurser
redan från början sättes in i ledningen av utbildningen inom vårdyrkena.
Beredningen räknar med att enbart frågor avseende hemsamarit- och hemvårdarinnepersonalens
utbildning kommer att i det närmaste helt sysselsätta en av
de tre föreslagna skolkonsulenterna på vårdsektionen.

Blind- och dövskoleutredningen utgår ifrån att den egentliga tillsynen över
specialskolorna även i fortsättningen kommer att få utövas av det centrala verket,
och att det där bör finnas befattningshavare för sådana uppgifter. Utredningen
föreslår därför att — utöver de 10 nya inspektörstjänster, som kommittén
föreslår inrättade på det regionala planet — 2 nya sådana tjänster inrättas på
det centrala planet, en för tillsynen över specialskolor och en för specialundervisning.

Utredningen anför bl. a. följande motiv för förslaget.

Det synes inte lämpligt, att konsulenterna, som enligt kommitténs förslag
endast skall erhålla korttidsförordnande inom NSÖ, skall förena sina pedagogiska
uppgifter med tillsyn och inspektion. Det bör i detta sammanhang påpekas,
att döv- och synkonsulenternas uppgifter att bl. a. ge service, handledning
och information åt enskilda elever och deras klasslärare och föräldrar samt
åt regionalt och lokalt fungerande medicinska organ är av annan art än vad

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

som tydligen planeras för NSÖ:s konsulentorganisation i dess helhet. För dessa
konsulenter är det nödvändigt med en fastare anställningsform än vad som föreslagits
för övriga konsulenter.

Sjöfartsstyrelsen anser att kommittén icke har redovisat på vad sätt det
centrala verkets tillsyn över sjöbefälsskolorna skall utövas. Styrelsen förutsätter,
att det skall ankomma på den nya skolöverstyrelseen att uppdraga de närmare
riktlinjerna i berörda avseende och att ämbetsverket därvid kommer att söka
erforderligt samarbete med sjöfartsstyrelsen. Ändamålsenligheten av den föreslagna
konsulentorganisationen för maskintekniska och nautiska ämnesområden
vid sjöbefälsskolorna ställer sig styrelsen tveksam till.

Sveriges redareförening ansluter sig i huvudsak till sjöfartsstyrelsens synpunkter.
Dessutom föreslår föreningen, att minst en av de konsulenter som
avses bli knutna till byrå UY 1 skall äga praktisk kännedom om sjöfartsnäringen
och förhållandena ombord i fartyg.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet menar, att den föreslagna
anställningsformen för konsulenter torde komma att medföra speciella
problem beträffande de konsulenter på folkbildningsbyrån, vilka rekryteras från
det kommunala biblioteksväsendet. Det kan inte utan vidare förutsättas att
kommunerna är villiga att för sex ä nio år bevilja tjänstledighet åt en bibliotekstjänsteman,
som kanske innehar en ledande ställning i den kommunala biblioteksverksamheten
och vars ordinarie tjänst under alla dessa år skulle komma
att beklädas med en icke ordinarie innehavare.

Statens personalvårdsnämnd anser den av kommittén förordade metoden för
anlitande av personalkonsulent vara den bästa lösningen för ett verk av den nya
skolöverstyrelsens storlek. Nämnden är beredd att, i den mån nämndens resurser
tillåter, avdela personalkonsulent för den nya skolöverstyrelsen.

Inrättande av tjänst som blankettekniker förordas av Svenska stadsförbundet
som framhåller, att blankettarbetet bör bedrivas i nära samarbete med kommunförbunden.

Personalorganisationerna har utförligt redovisat sina synpunkter på det nya
ämbetsverkets personalorganisation.

SÄ CO anför i detta hänseende i huvudsak följande.

1. Amanuenser bör ej utnyttjas för mer rutinbetonade arbetsuppgifter och
antalet amanuenstjänster bör ej vara större än att det tillgodoser verkets normala
rekryteringsbehov för kvalificerade tjänster. Vissa amanuenstjänster kan
därför ersättas av förste byråsekreterartjänster.

2. Den kvalificerade administrativa personalen, byrådirektörer och förste
byråsekreterare, bör ökas i betydlig utsträckning i förhållande till vad utredningen
föreslagit.

3. Då personalbehovet kan komma att bli större än vad kommittén beräknat,
bör fler ordinarie tjänster kunna inrättas.

4. Undervisningsrådstjänsterna bör inrättas som Bp-tjänster, dock att de
administrativa chefstjänstemännen, dvs. avdelningschefen och byråcheferna på
administrativa avdelningen, bör erhålla ordinarie tjänster.

65

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

5. Lägre tjänsteställning än byrådirektör bör inte ifrågakomma för fackbyrås
ledande administratör.

6. Fördelningen mellan antalet byrådirektörer och förste byråsekreterare på
administrativa avdelningen bör bli en annan än vad kommittén föreslagit.

7. Sektionscheferna bör ges en stark ställning och avdelningsdirektörstjänster
bör inrättas i större omfattning än vad som tidigare varit vanligt i statsförvaltningen.

8. Skolkonsulenterna bör ej förordnas för mer än 2 år. En attraktiv lönesättning
för denna är väsentlig.

9. För att bevara kontinuiteten i det pedagogiska arbetet erfordras fasta
tjänster för pedagoger som avdelningsdirektörer eller byrådirektörer.

10. Eftersom arbetsuppgifterna för bibliotekskonsulenterna avsevärt skiljer
sig från uppgifterna för de pedagogiska konsulenterna bör de förstnämnda konsulenternas
anställningsform vara ordinarie.

11. Skolöverläkaren bör beredas en helt självständig ställning, parallellställd
med byråchef.

12. Med hänsyn till SACO:s förslag om teknisk byrå inom TJA bör fler tjänster
för kvalificerade tekniker inrättas.

SACO betonar slutligen vikten av att åtgärder vidtages för att eliminera
övergångssvårigheterna för den personal, som kan bli övertalig eller genom
rationaliseringen får sämre anställnings- eller lönevillkor. Det bör inte i något
läge komma i fråga att personal utan vidare friställs. Det framhålles vidare som
angeläget att erforderliga övergångsåtgärder utformas i nära samarbete med
personalorganisationerna.

TCO anser, att beräkningen av personalbehovet med hänsyn till omställningsproblem,
lokalförhållanden och den kraftiga utvecklingen av undervisningssektorn
i samhället tilltagits allt för snävt. I varje fall anses under en icke ovänsentlig
övergångsperiod den reella personalstyrkan behöva uppgå till betydligt
större antal än av kommittén beräknat antal tjänster.

I fråga om vissa speciella tjänstetyper framhåller TCO följande.

1. TCO delar reservanternas betänkligheter i fråga om undervisningsrådens
anställningsform och anser, att en form, som innebär helt annan anställningstrygghet,
bör väljas för dessa tjänster. Motsvarande anföres även för vissa andra
tjänster, bl. a. tjänsten som folkhögskoleinspektör.

2. Behovet av antalet tjänster som skolkonsulent bedömer TCO motsvara
ett betydligt större antal tjänster än kommittén föreslagit. Detta anses gälla
exempelvis pedagogiskt utvecklingsarbete, textila verksamheten och folkbildningsområdet.

3. TCO anser, att den föreslagna anställningsformen för skolkonsulenter innebär
påtagliga svårigheter för en riktig rekrytering. Även här bör väljas en
anställningsform med annan grad av anställningstrygghet utan att därmed bortses
från behovet av rörlighet mellan dessa tjänster och det direkta undervisningsarbetet
på fältet.

4. Personal som är sysselsatt inom förlagsverksamheten och som delvis är
anställd mot arvode bör ges fasta tjänster i vanlig ordning.

5. För verksamheten inom folkhögskoleväsendet anser TCO en förstärkning
nödvändig, vilket bör ske genom att folkbildningsbyrån tillföres en tjänst som
biträdande folkhögskoleinspektör.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961 saml. Nr S3

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

6. TCO ifrågasätter, om icke verket redan från början bör tillföras en särskild
befattning som kurator.

Statstjänstemännem riksförbund uttalar bl. a. följande.

Slopandet av de båda nuvarande verken och tillkomsten av NSÖ kommer för
vissa av medlemmarna i till SR anslutna Undervisningsrådens Förening att betyda
mer eller mindre radikala förändringar i fråga om arbetsuppgifter m. m.
Genom särskilda anordningar bör tillses att dessa befattningshavare i största
möjliga utsträckning får behålla den tjänsteställning och de löneförmåner som
får antagas ha kommit dem till del vid oförändrad organisation. Undervisningsrådens
och de pedagogiska byråchefernas lönefråga skulle nämligen, enligt vad
som tidigare ställts i utsikt, lösas i positiv anda utan inväntande av den definitiva
utformningen av det nya skolverket. En tidsfrist för personalorganisationens
fullständiga genomförande kan underlätta infriandet av denna utfästelse.

Remissmyndigheternas synpunkter och förslag rörande länsskolnämndernas
arbetsuppgifter och organisation karaktäriseras av
önskemål om utvidgning av kompetensområdet, av förslag om annan sammansättning
än den föreslagna av länsskolnämnden samt av krav på ökade personella
och andra resurser.

Frågorna om nämndernas tillsynsområde och arbetsuppgifter diskuteras företrädesvis
i länsskolnämndernas remissvar. Genomgående ansluter man sig till
organisationskommitténs uppfattning att nämnds tillsynsområde i princip skall
sammanfalla med det centrala skolämbetsverkets.

Flera nämnder anser att större enhetlighet och samordning är önskvärd i ledningen
av utbildningsväsendet på det regionala planet. Länsskolnämnden i Göteborgs
och Bohus län, som menar, att länsskolnämnderna bör vara de enda
regionala skolmyndigheterna på länsplanet, nämner som exempel på verksamhet,
som i större eller mindre utsträckning ställts under central ledning, skolpsykologverksamheten,
länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel samt fortbildningsinstituten.
Nämnden vänder sig även mot förekomsten av särskilda regionala
kursstyrelser för omskolningsverksamheten och föreslår att denna utbildningsverksamhet
lägges under länsskolnämnderna. Nämnden avvisar även bestämt
tanken på nya regionala organ för omskolningsverksamheten.

Även länsskolnämnden i Skaraborgs län betonar att varje län bör ha endast
en regional skolmyndighet och förordar att hjälpmedelscentralerna administrativt
sett inordnas i länsskolnämnderna.

Länsskolnämnden i Örebro län finner det nödvändigt att nämnden får hela det
regionala ansvaret för planeringen av omskolningsverksamheten medan länsskolvämnden
i Norrbottens län ansluter sig till kommitténs förslag rörande den
regionala ledningen av omskolningsverksamheten.

Flera nämnder diskuterar närmare länsskolnämndernas pedagogiska uppgifter
och ansluter sig genomgående till uppfattningen att denna verksamhet ej bör
begränsas till inspektion i trängre mening utan bör ha karaktären av rådgivning
och service. En utbredd uppfattning bland länsskolnämnderna är, att administra -

67

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964-

tiva och planerande uppgifter under senare år växt ut och minskat inspektörernas
möjligheter till pedagogisk rådgivnings- och inspektionsverksamhet. Länsskolnämnden
i Kopparbergs län redovisar siffermässigt hur antalet inspektionsdagar
fortlöpande sjunkit sedan början av 1950-talet. Genom skolväsendets omorganisation
har annan verksamhet, främst den planerande, blivit alltmer tidskrävande.
Nämnden framhåller, att om den redovisade tendensen fortsätter
kommer länsskolnämndernas pedagogiska verksamhet att krympa i sådan grad
att en omprövning av formerna för denna verksamhet blir önskvärd och nämnden
förordar en förutsättningslös utredning av detta problem.

Åtskilliga nämnder uppehåller sig vid den föreslagna decentraliseringen och
dennas inverkan på nämndernas arbetssituation. Nämnderna godtar i huvudsak
de föreslagna decentraliseringsåtgärderna. En stor del av nämnderna förordar
dock, att granskningen av byggnadsritningar för grundskolan skall ha större
omfattning än vad kommittén avsett.

En annan decentraliseringsfråga, i vilken flera länsskolnämnders uppfattning
avviker från kommitténs, avser statsbidrag till skolskjutsar. Länsskolnämnden i
Kopparbergs län framhåller, att en utvidgning av kommunernas beslutanderätt
i detta hänseende är betänklig, med tanke på att kommunerna är utsatta för ett
starkt tryck från föräldrarna att utvidga skjutsningen. Länsskolnämnden i Skaraborgs
län anser att förslaget beträffande skolskjutsar bör förbindas med starkt
schabloniserade bestämmelser om statsbidragsgivningen.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län uttalar beträffande decentraliseringens
effekt på arbetsbelastningen att denna inte alltid leder till arbetslättnad
därigenom att avgivande av utlåtande skulle vara mindre arbetskrävande än ett
beslut. I talrika fall är förhållandet enligt nämndens erfarenhet det motsatta.

Länsskolnämnden i Värmlands och Västernorrlands län förordar organisationsundersökningar
för att analysera arbetssituationen vid nämnderna och för rationalisering
och förenkling av arbetet på länsskolnämndernas kanslier.

Frågorna om länsskolnämndernas uppgifter beröres även av blind- och dövskoleutredningen,
som tillstyrker förslaget att specialskolorna skall kunna ställas
under länsskolnämndernas inseende, vilket förutses bli till gagn inte endast för
undervisningen av handikappade utan även för det övriga skolväsendet.

Kommitténs förslag rörande länsskolnämndernas sammansättning har föranlett
i hög grad divergerande uttalanden. Av särskilt intresse är länsskolnämndernas
åsikt i frågan. Av remissyttrandena från dessa framgår att 9 av nämnderna
godtar kommitténs förslag om ändrad sammansättning. Av de övriga uttalar sig
8 för oförändrad sammansättning. Dessutom föreslår 4 nämnder att utöver två
av NSÖ utsedda ledamöter ytterligare två utses som skulle representera arbetsgivare
och arbetstagare. Härigenom skulle antalet ledamöter öka till 9. I 2 fall
föreslås att sammansättningen ändras på sådant sätt att med oförändrat antal
ledamöter en av dessa utses av NSÖ och en av arbetsmarknadsmyndigheterna.

Både de nämnder som godtar och de som avstyrker kommitténs förslag ut 5*

— Bihang till riksdagens protokoll 1961t. 1 samt. Nr 83

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

talar i stor utsträckning sin uppskattning av insatserna av de ledamöter med
pedagogisk bakgrund som utsetts av de båda skolämbetsverken.

I sitt avstyrkande uttalande i denna fråga förordar länsskolnämnden i Kristianstads
län att formerna för näringslivets representation närmare utreds.
Nämnden betonar den betydelsefulla roll i nämndens arbete de av ämbetsverken
utsedda ledamöterna spelat och anser att de ej kan ersättas med representanter
för näringslivet. Länsskolnämnden hänvisar i detta sammanhang till skolstyrelseutredningens
motivering för nämndens sammansättning.

Länsskolnämnden i Örebro län finner det nödvändigt att såväl representanter
för näringslivet som pedagoger med omedelbar erfarenhet av reformernas verkningar
är ledamöter i länsskolnämnderna. Länsskolnämnden i Västmanlands län
har inget att erinra mot den ändrade sammansättningen. Nämnden uttalar att
den förlust i pedagogiskt avseende som nämnden gör i viss utsträckning kompenseras
av tillkomsten av ytterligare en skolinspektör samt av fortbildningsledare
och konsulenter.

LO tillstyrker förslaget om två representanter från näringslivet men finner
ej skäl för att de båda nuvarande verksrepresentanterna skall utgå. En liknande
uppfattning har Svenska stadsförbundet, som tillstyrker att näringslivet i länet
får särskild representation i länsskolnämnden. Enligt förbundets mening bör
detta emellertid åstadkommas genom att den nuvarande nämnden på sju ledamöter
utökas med en företrädare för arbetsgivare och en företrädare för arbetstagare
inom länet, båda utsedda av landstinget. Svenska kommunförbundet förordar
för sin del inte någon utökning av ledamotsantalet. Enligt förbundets
uppfattning bör landstinget — utan bundenhet till speciella kvalifikationsvillkor
— utse sex av nämndens sju ledamöter.

Båda kommunförbunden ansluter sig till uppfattningen att behov ej föreligger
att bibehålla den nuvarande föreskriften om att två av de landstingsvalda ledamöterna
skall äga särskild kännedom om landsbygdens skolväsen.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund förordar, att länsskolnämnderna
utökas med två arbetstagar- och två arbetsgivarrepresentanter.
Gentemot organisationskommittén framhålles önskvärdheten av att arbetstagaroch
arbetsgivarrepresentanterna utses efter förslag av arbetstagar- respektive
arbetsgivarorganisationerna.

Organisationerna anser dessutom, att NSÖ borde få utse en ledamot, som
företrädesvis skulle representera länets yrkesskolväsen. De erinrar därvid om att
länsskolnämndernas kanslier — även med de föreslagna personalförstärkningarna
— i huvudsak saknar tjänstemän med närmare anknytning till yrkesskolesidan.
Även en utökning av ledamotsantalet till tio skulle enligt organisationerna
inte inskränka nämndernas arbetsduglighet.

Även TCO förordar en representation om fyra ledamöter företrädande arbetsgivar-
och arbetstagarintressena, dock utan att i övrigt ingå på frågan om
totalantalet ledamöter. Det anses vidare naturligt att ledamöterna utses av
Kungl. Maj:t efter direkta förslag från de större arbetsmarknadsorganisationerna.

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196£

Sveriges hantverks- och industriorganisation föreslår, att de företagarsammanslutningar,
som arbetar inom respektive län, skall beredas tillfälle att till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag till ledamöter, representerande arbetsgivareller
företagarsidan.

I fråga om personalbehovet vid länsskolnämnderna understryker flertalet länsskolnämnder
att detta är större än vad organisationskommittén räknat med.
Särskilt framhålles detta behov av de större nämnderna.

Till önskemål som flera länsskolnämnder framhåller hör bättre möjligheter att
anställa experter samt bättre tilldelning av expensmedel.

I samtliga remissvar över promemorian om gemensam mellaninstans
för Stockholms stad och län tillstyrkes inrättandet av
en gemensam skolnämnd för regionen.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att liknande
regionala organ för staden och länet tillkommit på andra områden av
samhällslivet. Stockholms stad tillstyrker förslaget under förutsättning dels att
en decentralisering av beslutsfunktionerna från högre till lägre instanser samt
från statliga till kommunala organ genomföres i minst den utsträckning, som
föreslagits av organisationskommittén, dels att inrättandet av den föreslagna
skolnämnden icke rubbar den nuvarande ordning, enligt vilken allmän tillsyn
och inspektion, rådgivning och pedagogisk service samt den lokala skolplaneringen
i vad avser skolorna inom Stockholms stad väsentligen ankommer på
skoldirektionen i Stockholm.

Läns skolnämnden i Stockholms län vänder sig emot den föreslagna begränsningen
av skolnämndens uppgifter beträffande Stockholms stad och anser att
staden inte bör intaga någon särställning i vad gäller den statliga myndighetens
insyn i kommunens skolväsen.

Kommitténs förslag i fråga om skolnämndens sammansättning godtages av det
övervägande antalet remissmyndigheter, däribland Stockholms stad. Av stadens
remissvar framgår, att den föreslagna sammansättningen överensstämmer med
den praxis man följt i samarbetet inom Stor-Stockholm i vissa andra fall.

I andra svar förordas en annan sammansättning av nämnden än den föreslagna.
Yrkande på utökning till 11 ledamöter genom komplettering med två av
Kungl. Maj :t utsedda representanter för arbetsgivare och arbetstagare göres
således av länsstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms län. TCO anser, att
representanter för näringslivet bör utses på sätt som föreslagits för övriga
nämnder.

SACO anser, att pedagogiska fackmän bör ingå som ledamöter i nämnden.

I det gemensamma yttrandet från Svenslca arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund anses den bästa lösningen av förevarande fråga vara att stadsfullmäktige,
landsting, arbetstagare och arbetsgivare vardera få utse två ledamöter.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

I fråga om skolnämndens personal förordas i flera fall en förstärkning. Således
anser länsstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms län samt Statstjänstemännens
riksförbund en utökning med 2 inspektörstjänster erforderlig. SACO
och TCO förordar en utökning med 1 inspektörstjänst.

Utöver förslaget om ytterligare inspektörstjänster anmäler länsskolnämnden i
Stockholms län behov av en expeditionsvakt, av engångsbelopp för maskinell
utrustning åt expeditionen samt av nya lokaler.

Kommittéförslaget rörande den lokala och regionala ledningen
av sjöbefälsskolorna har i huvudsak godtagits av de myndigheter
och organisationer, som avgivit yttrande.

Sjöfartsstyrelsen framhåller behovet av samordning mellan de av skolärenden
direkt ansvariga organen samt sjöfartsstyrelsen, sjöfartsnäringen och de ombordanställdas
organisationer. I detta syfte bör enligt styrelsens mening finnas en
central fackbetonad inspektionsverksamhet samt ett centralt utbildningsråd för
samarbete i utbildningsfrågor mellan skolöverstyrelsen, sjöfartsstyrelsen och sjöfartsnäringen.
Därest dessa centrala samordningsfunktioner kommer till stånd
anser sjöfartsstyrelsen att samordningsproblemen mellan skolorgan och sjöfartsorgan
på det regionala och lokala planet kan lösas pa i huvudsak det sätt som
angivits av organisationskommittén.

Av de städer i vilka sjöbefälsskolor är belägna har Stockholm, Malmö, Kalmar
och Härnösand förklarat sig beredda att på föreslaget sätt överta den lokala
ledningen av sjöbefälsskolorna.

Göteborgs stad ställer sig tveksam till den föreslagna omläggningen bl. a. på
grund av att kontakten mellan sjöbefälsskolan och sjöfartsnäringen anses bli
försämrad. Staden är vidare av principella skäl tveksam i frågan om sjöbefälsskolorna
bör höra till den kommunalt administrerade utbildningssektorn och kan
inte godtaga, att skoloma undantages från skolstadgans regler om eleversättning.
Med hänsyn till de invändningarna mot organisationskommitténs förslag, är
Göteborgs stad inte beredd att på det av kommittén föreslagna sättet på eget
initiativ åtaga sig huvudmannaskapet för sjöbefälsskolan i Göteborg. Staden
anser, att vissa sidor av frågan bör ytterligare utredas men är under förutsättning
av att ett särskilt lokalt yrkesråd bildas i Göteborg beredd att tillstyrka
förslaget. Reformen bör genomföras genom särskild lagstiftning.

Av remissbehandlingen i övrigt kan nämnas, att sjöfartsstyrelsen befarar att
svårigheter kommer att föreligga att i de tekniska råden utse endast en representant
för såväl den nautiska som tekniska utbildningen. Särskilt yrkesråd för
sjömansutbildningen bör vidare enligt styrelsens mening föreskrivas som skyldighet.

Rörande det tekniska rådets sammansättning och betydelse förekommer i viss
utsträckning avvikande meningar. Således ansluter sig Sveriges redareförening
och Sveriges fartygsbefälsförening närmast till sjöfartsstyrelsens uppfattning
och förordar komplettering av råden med två särskilda ledamöter med avseende

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196h

på utbildningen vid sjöbefälsskolorna. Länsskolnämndema i Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län ifrågasätter däremot om över huvud taget anledning
finns att utöka de tekniska råden.

Svenska stadsförbundet tillstyrker förslaget att sjöbefälsskolorna skall ställas
under skolstyrelsens förvaltning men framhåller bl. a. följande önskemål rörande
skolornas ställning i ekonomiskt hänseende.

Om schabloniserade ersättningsbelopp per elev småningom kan fastställas även
för tekniska gymnasier, torde så också kunna ske för sjöbefälsskolorna. I så fall
kan styrelsen inte finna att vare sig principiella eller praktiska skäl talar för att
sjöbefälsskolorna särbehandlas när det gäller det interkommunala samarbetet.
Därest genom dylika schablonbelopp ett ändrat läge inträder i fråga om de
praktiska möjligheterna att tillämpa skollagens ersättningsregler,^bör dessa liksom
lagens övriga bestämmelser i princip bli tillämpliga även på sjöbefälsskolorna,
varav skulle följa att dessa skolor bör införas i 2 § punkt b) skollagen.

Av kommitténs resonemang bör vidare följa, att — därest statsbidrag till
gymnasiebyggen genomföres i enlighet med gymnasieutredningens förslag —
samma statsbidrag bör utgå vid ny-, till- eller ombyggnad av sjöbefälsskola.

Krav på möjligheter att erhålla ersättningar för elever från andra kommuner
framföres även i yttrandena från Stockholm, Göteborg och Härnösand.

I anslutning till anslagsfrågorna har byggnadsstyrelsen uttalat, att
beloppet 60 000 kr. för konstnärlig utsmyckning ej bör belasta anslaget för
inredning och utrustning av den nya ämbetsbyggnaden utan det anslag som
disponeras av statens konstråd för utsmyckningsändamål. Byggnadsstyrelsen
anser vidare att indragningskostnaden för den nya telefonväxeln bör helt bekostas
av byggnadsstyrelsen. Kostnaden härför har beräknats till 300 000 kr.
sedan viss rabatt erhållits för den tidigare telefonväxeln. Härtill har beräknats
50 000 kr. för installation av olika anknytningar.

På grund av det anförda anser styrelsen, att kostnaderna för inredning och
utrustning kan reduceras till 1 900 000 kr.

Med hänsyn till kraven på anslagskontroll och redovisning anser riksrevisionsverket
att yrkesöverstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag bör kvarstå i
riksstaten övergångsvis under nästa budgetår och att alltså särskilda medel,
belöpande på den avsedda tidsperioden beräknas och anvisas för denna myndighet.

72

Kungl. May.ts ''proposition nr 83 år 196

IV. Departementschefen

Det starkt ökade behovet av utbildning har sedan början av 1950-talet medfört
en omfattande expansion av skolväsendet. I första hand har utvecklingen
präglats av införande av 9-årig skolplikt. Denna är nu genomförd i större delen
av landet. Samtidigt har elevantalet på det gymnasiala åldersstadiet ökat kraftigt
och en fortsatt utbyggnad av skolväsendet får förutsättas ske. Till de kvantitativa
behoven kommer de kvalitativa med innebörden att ur tillgängliga resurser
och utifrån målsättningen för utbildningens allmänna inriktning utvinna
bästa möjliga resultat genom planerings- och utvecklingsarbete.

Skolväsendets utveckling har medfört behov att successivt anpassa även den
administrativa och organisatoriska ledningen till de ändrade förhållandena. Genom
inrättande av länsskolnämnderna och genom decentralisering av beslutanderätt
till dessa samt till skolstyrelser och rektorer har de centrala myndigheterna
kunnat avlastas, varigenom de fått ökat utrymme för nya uppgifter. Utvecklingen
på skolområdet har emellertid efter hand aktualiserat en mera genomgripande
reformering av skolväsendets centrala ledning. Genom beslut i denna
fråga vid 1963 års riksdag (Prop 144; SU 146; Rskr 334) har statsmakterna
angivit de närmare riktlinjerna för en omorganisation av skolväsendets centrala
ledning. Beslutet innebär främst att ledningen av såväl det allmänna skolväsendet
som yrkesskolväsendet samlas till ett gemensamt nytt ämbetsverk, som skall
benämnas skolöverstyrelsen. (För enkelhets skull användes i detta sammanhang
benämningen nya skolöverstyrelsen, förkortat NSÖ.)

Beslutet innebär vidare, att det nya ämbetsverket i stor utsträckning skall
befrias från rutinbetonade ärenden för att kunna koncentrera sina insatser på
utvecklings- och planeringsuppgifter. En annan väsentlig del av fjolårets principbeslut
var de riktlinjer som angavs för kansliorganisationen. Enligt dessa skall
likartade arbetsuppgifter, oavsett skolform, sammanhållas inom samma arbetsenhet.
Genom fjolårets beslut fastställdes också principerna för det nya skolämbetsverkets
ledning.

Enligt de sålunda uppdragna riktlinjerna har en särskild organisationskommitté
utformat NSÖ:s organisation i detalj samt i anslutning härtill framlagt
erforderliga anslagsäskanden. Kommittén har dock inte framlagt slutliga förslag
i vissa lönefrågor, som aktualiserats genom omorganisationsförslaget. I detta hänseende
förutsattes att överläggningar skulle äga rum med personalorganisationerna
i vederbörlig ordning.

De förslag som framlagts av organisationskommittén har vid den remissbehandling
som redovisats i det föregående i sina huvuddrag i regel fått ett positivt
mottagande.

För egen del finner jag, att det framlagda organisationsförslaget mycket väl

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

överensstämmer med de av statsmakterna uppdragna riktlinjerna för NSÖ:s
organisation och jag kan sålunda i allt väsentligt ansluta mig till detta. I det
följande skall jag närmare beröra vissa av de huvudfrågor kommittén tagit upp
samt framlägga närmare förslag i vissa lönefrågor. För sammanhangets skull
kommer jag därvid att redovisa åtskilligt som inte är av den karaktär, att det i
och för sig bör underställas riksdagens prövning.

I fråga om ämbetsområdet för NSÖ har organisationskommittén i
första hand närmare preciserat NSÖ:s uppgifter på sjöfartens och socialvårdens
områden, vilka genom 1963 års principbeslut skall ingå i NSÖ:s verksamhetsområde.
Sedan organisationskommittén framlade sitt betänkande har vissa förslag
framlagts i 1964 års statsverksproposition (bilaga 10, punkterna 139 och
149) rörande utformningen av utbildningen av radiotelcgrafister samt beträffande
hemvårdarinneutbildning. Det direkta handhavandet av de s. k. prov- och
kompletteringskurserna för hemvårdarinnor skall enligt det framlagda förslaget i
statsverkspropositionen avlastas socialstyrelsen och fr. o. m. nästa budgetår
inordnas i den reguljära, kommunalt ledda yrkesutbildningen. Därmed kommer
denna utbildning också att inordnas i NSÖ:s verksamhetsområde.

I propositionen 1963:144 uttalade jag mig för att någon ändring av den
centrala ledningen av yrkesutbildningen på jordbrukets, skogsbrukets och sjukvårdens
områden icke borde genomföras i anslutning till den nu aktuella omorganisationen.
Enligt statsutskottets uttalande (SU 146) borde ett inordnande av
dessa tillsynsområden kunna ske fr. o. m. den 1 juli 1966. Ett antal reservanter
ansåg att utskottet cj bort uttala sig om tidpunkten för inordnandet. Vid behandlingen
i kamrarna bifölls utskottets hemställan av första kammaren, medan
andra kammaren anslöt sig till den angivna reservationen.

Frågan om tillsynen av utbildningen på sjukvårdsområdet har ånyo aktualiserats
vid remissbehandlingen. 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen,
som nu närmare övervägt tillsynsfrågorna mot bakgrund av den nyss
berörda behandlingen av dessa frågor i riksdagen, anser att utbildningen på området
bör inordnas i NSÖ fr. o. m. budgetåret 1965/66. Överflyttningen av tillsynsuppgifterna
från medicinalstyrelsen skulle härigenom komma att nära sammanfalla
med tidpunkten för den omläggning av den berörda utbildningen som
sjuksköterskekommittén avser att föreslå. För egen del finner jag det icke möjligt
att ta ställning i denna fråga, innan sjuksköterskekommitténs samlade förslag
föreligger och blivit föremål för prövning. Därest det av sjuksköterskekommittén
nu redovisade förslaget i tillsynsfrågan därvid kommer att godtagas, bör under
nästa budgetår eventuellt uppkommande behov av förberedelseåtgärder i NSÖ
för verksamheten på det nya utbildningsområdet kunna tillgodoses genom personal,
som avlönas med medel ur expertposten.

Organisationskommittén har i en i det föregående redovisad förteckning närmare
angivit de utbildningsområden, skolor och ulbildningsanstalter, som skall
ingå i NSÖ:s ämbetsområde. Förteckningen synes väl ägnad att ligga till grund
för den närmare regleringen av ämbetsverkets arbetsområde. Beträffande den i

74

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 196k

förteckningen angivna lärarutbildningen vill jag emellertid framhålla, att avgränsningen
på detta område i förhållande till den centrala ledningen för universitet
och högskolor torde få övervägas närmare, då lärarutbildningssakkunnigas
förslag i berörda hänseende föreligger. I nuvarande läge bör NSÖ:s uppgifter på
detta område i huvudsak motsvara dem som för närvarande åvilar de båda skolämbetsverken,
sedan viss decentralisering genomförts. Den teknologie magisterutbildningen,
som upptagits i den förutnämnda förteckningen, bör således inte
ställas under överinseende av NSÖ utan tills vidare genomföras i de former som
redan skapats för denna utbildning.

Koncentration av utbildningsfrågorna till ett gemensamt skolämbetsverk medför
bl. a. väsentligt ökade möjligheter att likformigt bevaka de pedagogiska frågorna.
En avvägning av tillgängliga resurser mellan olika områden ställer sig
vidare avgjort lättare, då en samlad överblick kan erhållas. För sitt arbete är
emellertid den centrala skolmyndigheten i hög grad beroende av informationer
från andra ämbetsverk, organisationer m. fl. Detta behov torde föreligga beträffande
hela utbildningsfältet men är särskilt markant och av mest omedelbar
betydelse när det gäller yrkesutbildningen. Organisationskommittén har särskilt
framhållit detta och jag vill med anledning av gjorda remissuttalanden i frågan
ytterligare understryka betydelsen av att NSÖ håller en nära kontakt med utvecklingen
på samhällslivets olika områden och ständigt beaktar de därav föranledda
behoven av ändringar i utbildningens inriktning och omfattning. I likhet
med organisationskommittén finner jag det inte erforderligt att olika behov av
kontakter och samarbete organiseras i bestämda former genom särskilda samarbetsorgan,
rådgivande kommittéer eller dylikt. Genom sammansättningen av
NSÖ:s styrelse beredes företrädare för olika samhällsområden möjlighet att hålla
kontakt med och påverka de centrala frågorna inom skolväsendet. Dessutom
kan det förväntas att den centrala skolledningen i sin nya utformning kommer
att fungera på ett sådant sätt att belysning av uppkommande frågeställningar
genom utåtriktade kontakter kommer att utgöra ett naturligt led i verksamheten
på alla beslutsnivåer. Behovet av institutionella former — utöver de redan förefintliga
— för kontakter bör det i första hand ankomma på NSÖ att själv bedöma.

Det nya ämbetsverkets arbetsuppgifter inom det verksamhetsområde,
som närmare redovisats i det föregående, skall enligt organisationskommitténs
formulering bestå i utveckling, planering, samordning, rationalisering och service.
I detta sammanhang betonar kommittén särskilt behovet att kontinuerligt förändra
innehållet i undervisningen i takt med förändringarna inom samhälle och
näringsliv samt värdet av utåtriktad informations- och rådgivningsverksamhet.

Jag vill för egen del understryka organisationskommitténs synpunkter i det
här berörda hänseendet. För att den centrala ledningen på skolväsendets område
skall kunna på ett riktigt sätt fylla sin uppgift i nuvarande utvecklingsskede
måste dess verksamhet koncentreras till centrala uppgifter av angivet slag. För

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

att möjliggöra en sådan omläggning erfordras att behandling och beslut i ärenden,
som föranlcdes av gällande allmänna bestämmelser, i största möjliga utsträckning
anförtros åt lokala och regionala myndigheter. Kommittén har i detta
hänseende konsekvent fullföljt de i fjolårets principproposition uppdragna riktlinjerna
och i sitt betänkande redovisat en omfattande förteckning över decentraliseringsåtgärder.
Kommitténs förslag möjliggör den strukturella omvandling
av den centrala myndighetens verksamhet som omorganisationen syftar till.
Någon närmare redogörelse för de i betänkandet redovisade decentraliseringsförslagen
torde inte erfordras i föreliggande sammanhang. En betydande del av
dessa är av sådan art att de kan vidtagas av de centrala myndigheterna redan
före genomförandet av omorganisationen. I övrigt ankommer det på Kungl.
Maj:t att vidtaga av de framlagda förslagen betingade åtgärder. Dessa decentraliseringsåtgärder
bör, om riksdagen inte har någon erinran däremot, även kunna
omfatta ändringar av beslutsförfaranden, beträffande vilkas utformning riksdagen
i skilda sammanhang kan ha medverkat.

På ett par punkter har jag emellertid funnit anledning att närmare uppehålla
mig vid kommitténs decentraliseringsförslag och redovisa mina synpunkter. Således
torde rektorsutnämningarna vid gymnasier och lärarutbildningsanstalter
alltjämt böra förbehållas Kungl. Maj:t. Med hänsyn till erinringar från arbetsmarknadsstyrelsens
sida och till pågående utredning om yrkesskolväsendets utformning
är jag inte beredd att nu taga ställning till organisationskommitténs
förslag om decentralisering av vissa frågor rörande yrkesskolväsendets dimensionering.

Vissa remissmyndigheter har vidare framhållit behovet av service åt de lokala
skolmyndigheterna i fråga om tolkning av avlöningsförfattningarna. Det ingår i
arbetsuppgifterna för länsskolnämnderna och NSÖ att beakta detta behov och
genom anvisningar och rådgivning medverka till att handläggningen av löneärenden
underlättas.

Även i fråga om skolbyggnadsärendenas handläggning bör
enligt organisationskommitténs mening NSÖ:s uppgifter inriktas mot planering,
utveckling och service. Liksom på andra områden av den centrala ledningens
arbetsfält förutsättes således en sådan omläggning att överstyrelsens befattning
med enskilda ärenden reduceras. Bakgrunden till förslaget är främst skolbyggnadsverksamhetens
ökade omfattning, vilken medfört en ständigt stegrad arbetsbelastning
hos den centrala myndigheten. Till följd av utvecklingen på det gymnasiala
skolstadiet kan denna belastning antagas komma att öka ytterligare.
I praktiken innebär förslaget i första hand, att den obligatoriska centrala ritningsgranskningen
skulle slopas för byggnader, som enbart avser grundskolans
behov. För samma slag av byggnader avses vidare lokalbehovsprövningen bli
decentraliserad till länsskolnämnderna. Vissa remissmyndigheter, bl. a. byggnadsstyrelsen,
SACO och vissa länsskolnämnder har rest invändningar mot att
helt slopa ifrågavarande ritningsgranskning. Särskilt har erinrats om de svårig -

76

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83 år 1964-

heter som därigenom skulle uppkomma för de mindre kommunerna. Med hänsyn
såväl till dessa invändningar som till det ytterligare utredningsarbete jag i det
följande förordar bör någon förändring i fråga om den centrala ritningsgranskningen
inte nu ske.

Det utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet som hittills bedrivits inom
skolöverstyrelsen har främst varit inriktat på planering, uppgörande av lokalprogram
och planlösningsstudier. Därvid har genom nära samarbete med ämbetsverkets
pedagogiska expertis en fortgående anpassning kunnat ske till de
ändrade krav på skolbyggnadernas funktion som den allmänna skolutvecklingen
ställt.

Oaktat de insatser som gjorts för att förbättra förutsättningarna för ett ekonomiskt
skolbyggande, har under senare år en stark tendens mot ökade skolbyggnadskostnader
gjort sig gällande. Motsvarande utveckling har varit märkbar
även på andra sektorer av det statsunderstödda byggandet. Om man bortser
från faktorer, som sammanhänger med den allmänna kostnadsutvecklingen, finns
det anledning att anta att fördyringar i det tekniska utförandet av byggnadsföretagen
spelar en avsevärd roll. Ifrågavarande problem har beaktats i olika
sammanhang. Bl. a. diskuterades frågan i propositionen 1962: 79 angående organisationen
av centrala sjukvårdsberedningen m. m. I anslutning till ett uttalande
av föredragande departementschefen i det sammanhanget (s. 53 och 54) rörande
en enhetlig form för byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk granskning inom
hela området för det statsunderstödda byggandet uppdrog Kungl. Maj:t den 28
juni 1962 åt statskontoret att i samråd med olika intressenter närmare utreda
möjligheterna att åstadkomma en samordning och rationalisering av verksamheten
från, bl. a., byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter.

I samband med beredningen av föreliggande förslag om skolväsendets centrala
ledning har statskontoret redovisat vissa delar av sitt utredningsarbete och därvid
starkt ifragasatt, om inte problemen på föreliggande område är av den omfattningen
att ritningsgranskningen i skolöverstyrelsen borde föras över till ett
särskilt statligt organ för att där bilda underlag för en företrädesvis tekniskekonomisk
bedömning. För egen del ansluter jag mig till uppfattningen att ett
sådant organ bör inrättas. Vissa praktiska problem behöver ytterligare utredas.
För att närmare klarlägga och föreslå lösningar av de problem som sammanhänger
med ett tillgodoseende av det ifrågavarande granskningsbehovet bör en
utredning genom särskilda sakkunniga komma till stånd.

I avvaktan på resultatet härav bör byrån för handläggning av skolbyggnadsärenden
i NSÖ inte nu få en slutlig utformning i personalhänseende. Det antal
tjänster i NSÖ, som motsvarar det av kommittén beräknade personalbehovet
för nämnda byrå, bör därför tills vidare inrättas som extra, dock att detta inte
bör gälla tjänsterna i reglerad befordringsgång och i assistent- och biträdeskarriären.

Med hänsyn till vad jag här förordat bör, förutom ritningsgranskningen, såväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964- 7 7

lokalbehovsprövningen som statsbidragsprövningen tills vidare förläggas till
skolöverstyrelsen. Jag vill i detta sammanhang dessutom erinra om gymnasieutredningens
förslag om byggnadsbidrag till gymnasierna, vilket, om förslaget
genomföres, får stor betydelse för överstyrelsens arbete med skolbyggnadsärenden
och för bedömningen av personalbehov m. m.

Beträffande omskolningsverksamheten beslöts i anslutning till
propositionen 1963:144 att denna inte skall avse ungdom under 21 år. Yrkesutbildning
för ungdom under denna åldersgräns skall i stället i princip anordnas
inom det reguljära yrkesutbildningsväsendet. Den beslutade omläggningen medför
behov av vissa övergångsanordningar. Kommittén har i detta hänseende föreslagit,
att NSÖ skall erhålla fullmakt att, om så visar sig erforderligt för att i
kommunernas regi anordna yrkesutbildning i erforderlig omfattning, medge förmånligare
statsbidrag än vad som är möjligt enligt gällande bestämmelser för
centrala och lokala yrkesskolor. För egen del kan jag ansluta mig till uppfattningen
att möjligheter av detta slag bör finnas. Såsom kommittén framhållit
bör denna särskilda bidragsmöjlighet utnyttjas med stor restriktivitet. Det särskilda
bidraget bör således endast medges, då en akut krissituation uppkommit
på viss ort bland ungdom under 21 år och huvudsakligen endast då fråga är om
yrkesutbildning inom områdena för industri och hantverk. Innan bidrag beslutas,
måste vidare konstateras att det på den avsedda orten eller närliggande orter
inte finns erforderliga utbildningsresurser. I den mån den vanliga bidra gsgivningen
i ett sådant läge inte skulle utgöra tillräckligt incitament för igångsättande
av ytterligare utbildning, bör NSÖ — under tredje kvartalet 1964 överstyrelsen
för yrkesutbildning — efter prövning i varje särskilt fall ha befogenhet
att medge förhöjt bidrag. Bidraget bör i sådant fall med utgångspunkt i gällande
bestämmelser om statsbidrag för yrkesskolor bestämmas i första hand genom
förhöjning av procenttalet för det allmänna driftbidraget och för bidraget till
ersättning åt föreläsare. I speciella fall bör bidragsgivningen kunna motsvara
samtliga kostnader för den särskilt anordnade utbildningen. Bemyndigandet bör
endast avse kostnader under budgetåret 1964/65, dock bör medgiven gynnsammare
bidragsgivning kunna avse även följande budgetår, då den igångsatta utbildningen
är tvåårig.

Organisationskommitténs förslag rörande omskolningsverksamheten i vad avser
samverkan mellan olika myndigheter på det centrala och regionala planet
föranleder ingen erinran från min sida. Frågan om decentralisering av ärenden
inom omskolningsverksamheten torde få prövas enligt de riktlinjer som angivits
av organisationskommittén. I anslutning till decentraliseringsfrågorna har kommittén
övervägt ett uppslag att för omskolningsverksamheten inrätta särskilda
regionala organ med uppgifter av rådgivande, initiativtagande och kontrollerande
natur. I likhet med kommittén anser jag, att ifrågavarande uppslag bör
närmare övervägas, vilket bör uppdragas åt NSÖ och arbetsmarknadsstyrelsen.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Organisationskommittén har som sin principiella uppfattning uttalat att
centralupphandling inte är verksamhet av sådan art, som naturligen
bör ombesörjas av ett centralt skolämbetsverk. Med hänsyn bl. a. till värdet av
den inom överstyrelsen för yrkesutbildning för närvarande bedrivna centralupphandlingen
har organisationskommittén emellertid inte velat föreslå någon omedelbar
förändring utan förordat viss ytterligare utredning för att det skall bli
klarlagt i vilka andra former verksamheten eventuellt skall fortsätta.

Jag delar för egen del den principiella uppfattning som kommittén givit uttryck
åt. Enligt min mening bör emellertid redan i detta sammanhang bestämd
ställning kunna tagas i ett väsentligt avseende. I anslutning till beredningen av
denna fråga har nämligen huvudmännen för de båda kommunala upphandlingsorganen
Kommunaktiebolaget och Landstingens inköpscentral förklarat sig beredda
att efter viss övergångstid överta den upphandlingsverksamhet, som för
närvarande ombesörjes för kommunala huvudmäns räkning. Härigenom skulle
den övervägande delen av den inom yrkesöverstyrelsen nu bedrivna centralupphandlingen
kunna avvecklas. Efter överläggningar med företrädare för den kommunala
upphandlingsverksamheten har jag funnit det lämpligt att ifrågavarande
omläggning sker den 1 juli 1965. Intill denna tidpunkt bör således verksamheten
bedrivas såsom organisationskommittén förutsatt. Det bör uppdragas åt organisationskommittén
och NSÖ att under denna tid närmare överväga behovet
av centralupphandling för statliga skolor samt att föreslå former och personalorganisation
härför. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande i dessa frågor
bör i fråga om tjänster vid ifrågavarande enhet gälla vad jag nyss anfört rörande
byrån för handläggning av skolbyggnadsärendena.

Huvuddragen av kansliorganisationen har fastställts genom beslut
i anslutning till propositionen 1963:144. Beslutet innebär att i spetsen för ämbetsverket
ställes cn generaldirektör med en överdirektör som närmaste man.
Verket organiseras på fem avdelningar. I organisationskommitténs uppgifter har
ingått att utarbeta en detaljerad organisationsplan och att fördela NSÖ:s arbetsuppgifter
på olika enheter inom organisationen. Det framlagda förslaget på denna
punkt innebär att avdelningarna uppdelas på sammanlagt 15 byråer, vartill
kommer den fristående folkbildningsbyrån. De nya byråerna blir således arbetsenheter
av helt annan storlek och karaktär än de nuvarande enheterna av motsvarande
slag. På grund härav förutsättes att byråerna i viss utsträckning indelas
i sektioner.

Jag ansluter mig i det väsentliga till kommitténs förslag om kansliorganisation
men anser mig med hänsyn till vid remissbehandlingen framförda synpunkter
och till vad jag förut uttalat böra förorda vissa ändringar i vad avser handläggningen
av omskolnings- och byggnadsärenden. Till dessa frågor återkommer jag
i det följande.

En ledande princip vid utformandet av kansliorganisationen har varit att
åstadkomma ett integrerat ämbetsverk. Detta innebär, att det i huvudsak är
den sakliga innebörden av olika ärendetyper som blir avgörande för organisa -

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

tionens uppbyggnad. Hänsyn har med denna utgångspunkt endast i begränsad
omfattning eller i andra hand kunnat tas till olika ärendetypers samhörighet med
avseende på skolor och verksamhetsområden. I vissa remissvar framhålles att
denna senare indelningsgrund bort tillmätas större betydelse och i konsekvens
därmed har föreslagits att från organisationen i övrigt mer eller mindre fristående
arbetsenheter skulle skapas för vissa speciella verksamhetsområden. För
egen del utgår jag ifrån att den funktionsuppdelning som föreslagits av kommittén
skall öka möjligheterna att främja utvecklingen såväl inom hela skolområdet
som inom skolväsendets delområden. Självfallet bör i arbetsrutinen
erforderliga horisontella kontaktvägar utvecklas mellan arbetsenheter, som
handlägger skilda slag av ärenden. Begränsningen av antalet byråer och skolrådens
ställning som chefer med uppgift att samordna verksamheten ovanför
byråerna torde innebära tillräcklig garanti för att olika utbildningspolitiska
aspekter blir bevakade. Från dessa utgångspunkter ter det sig helt osannolikt att
t. ex. särskolornas eller specialskolornas intressen skulle bli sämre tillgodosedda
inom det nya skolämbctsverket än för närvarande. Enligt min mening skapas i
stället förutsättningar för ökade insatser även på dessa områden.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att verksorganisationen har utformats
på sätt som skett för att garantera bästa möjliga samlade arbetsresultat. Den
valda indelningsgrunden kan följaktligen inte splittras genom komplettering med
olika fristående enheter utan att detta medför risker för en minskning av effektiviteten
i dess helhet.

Det bör ankomma på NSÖ att med de resurser som ställes till förfogande närmare
fördela arbetsuppgifterna mellan olika byråer. Verksledningen bör också
efter hand kunna vidtaga sådana förändringar som påkallas av de erfarenheter
som göres såväl av den nya verksorganisationens sätt att fungera som av uppkommande
nya behov av arbetsinsatser på olika områden. Genom den föreslagna
anställningsformen för konsulenter samt med de expertmedel som kommer att
stå till NSÖ:s förfogande kommer rörligheten i arbetsinsatserna att i hög grad
underlättas.

Som jag nyss anförde, anser jag mig böra föreslå vissa avvikelser från organisationskommitténs
förslag i vad gäller handläggningen av omskolnings- och
byggnadsärenden.

Beträffande ärenden rörande omskolning har organisationskommittén i enlighet
med huvudprinciperna för kansliorganisationen föreslagit, att dessa ärenden
skall fördelas mellan verkets olika arbetsenheter. Då en väsentlig del av arbetsuppgifterna
rörande omskolningen utgöres av planeringsfrågor, vilka föreslås bli
hänförda till byrå P 2, har tyngdpunkten i omskolningsverksamheten förlagts till
denna byrå, inom vilken dessa frågor skulle handhavas av en särskild arbetsenhet
med, enligt organisationskommitténs beräkningar, 26 befattningshavare.

IVfot detta av organisationskommitténs majoritet förordade förslag har en av

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964.

ledamöterna, överdirektören öhman, anmält en avvikande uppfattning och
föreslagit, att en särskild byrå skulle inrättas inom planeringsavdelningen för omskolningsärenden.

I flera remissyttranden har tanken på en mera självständig arbetsenhet för
omskolningsärenden fått ett starkt stöd. Uttalanden i denna riktning göres i
första hand av arbetsmarknadsstyrelsen, Landsorganisationen, Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges industriförbund.

För egen del bedömer jag det som i och för sig möjligt att inom den av kommittén
föreslagna organisatoriska ramen skapa effektiva verksamhetsformer för
omskolningsverksamheten, men anser mig dock med hänsyn till vad som vid
remissbehandlingen anförts böra förorda att en självständig byrå för omskolningsärenden
inrättas. Den bör skapas pa sådant sätt, att den av kommittén
föreslagna arbetsenheten för omskolningsärenden brytes ut ur byrå P 2 och bildar
en särskild byrå med beteckningen P 3.1 personalhänseende innebär vad jag
här förordar den förändringen, att den föreslagna tjänsten som chef för arbetsenheten
på avdelningsdirektörsnivå utbytes mot en undervisningsrådstjänst.

Den i organisationskommitténs förslag som P 3 betecknade byrån för byggnadsärenden
skulle, vid bifall till vad jag nyss förordat, komma att betecknas
P 4. Som jag i ett tidigare sammanhang uttalat bör denna byrå, i avvaktan på
resultatet av viss ytterligare utredning, erhålla en provisorisk organisation.

Vid bifall till vad jag nu förordat skulle NSÖ komma att omfatta 17 byråer i
stället för av organisationskommittén föreslagna 16.

Organisationskommitténs förslag till personalorganisation för NSÖ
har närmare redovisats i det föregående. Sammanlagt har kommittén räknat med
ett behov av 478 tjänster, varav 11 tjänster avser lärare vid de yrkespedagogiska
instituten, vilka i sin verksamhet inte är knutna till den centrala skolmyndigheten.
I den angivna förteckningen har tjänsterna redovisats efter tjänstebenämningar.
Kommittén har däremot inte haft till uppgift att taga ställning till lönegradsplaceringar.

I fråga om de högsta tjänsterna i NSÖ:s ledning träffades vissa avgöranden i
anslutning till propositionen 1963:144. Därvid bestämdes, att generaldirektören
skulle placeras i Bp 7, överdirektören i Bp 5 samt cheferna för NSÖ:s fem avdelningar
i Br 4. I likhet med organisationskommittén anser jag att avdelningscheferna
bör benämnas skolråd.

Cheferna för NSÖ:s byråer, som i enlighet med det framlagda förslaget genomgående
bör benämnas undervisningsråd, skall i enlighet med beslut i anslutning
till propositionen 1963:144 vara placerade i lönegrad B 3. Frågan om undervisningsrådens
anställningsform löstes däremot inte i det sammanhanget. Organisationskommitténs
majoritet har föreslagit anställningsformen Br, innebärande
förordnande tills vidare. I en reservation har tre av kommitténs ledamöter föreslagit,
att undervisningsråden skulle erhålla samma slag av Bp-förordnande som

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 19G4

nu tillämpas för gymnasiernas rektorer, vilket förslag även understötts av vissa
remissmyndigheter. För egen del kan jag ansluta mig till uppfattningen att
undervisningsråden bör erhålla en annan anställningsform än vad kommitténs
majoritet ansett. Jag förordar extra ordinarie anställning i sådan form att anställningen
sker tills vidare för högst 6 år i sänder. Med hänsyn till vad jag i
det föregående förordat angående en provisorisk personalorganisation för den
byrå, som handlägger byggnadsärenden, bör chefen för nämnda byrå ej anställas
på nyss angivet sätt utan förordnas att bestrida göromål som ankommer på undervisningsråd
med ersättning motsvarande lönegrad B 3. Antalet undervisningsråd
i Be 3 skulle således uppgå till 16, vartill skulle komma innehavaren av
nyssnämnda förordnande.

Den av organisationskommittén föreslagna personaluppsättningen innebär en
minskning med ett hundratal befattningshavare i förhållande till den nuvarande
personalen vid skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. Av remissmyndigheterna
har åtskilliga uttalat farhågor för att beräkningen av personalbehovet
är alltför snävt tilltagen. Erinringar har därjämte riktats mot fördelningen
på olika personalkategorier.

Med den väsentliga förändring i den centrala skolledningens arbetsuppgifter,
som eftersträvas med omorganisationen, och den därefter anpassade strukturen
hos det nya ämbetsverket är det inte möjligt att bedöma personalbehovet med
ledning av de nuvarande myndigheternas verksamhet. Med den inriktning NSÖ:s
arbete kommer att få efter den förutsatta starka reduceringen av antalet löpande
ärenden, uppkommer ökade förutsättningar att anpassa arbetets kvantitet till
personaltillgången. Detta förhållande liksom de ökade, förut berörda möjligheterna
till rörlighet i arbetsinsatsernas inriktning innebär enligt min uppfattning
att organisationskommitténs bedömning av personalbehovets storlek och
huvudsakliga fördelning på olika kategorier får betraktas som den mest realistiska
som nu kan göras.

I det följande avser jag att närmare behandla de olika personalkategoriernas
storlek och löneställning.

Såsom berörts i ett tidigare sammanhang blir ämbetsverkets organisatoriska
uppbyggnad sådan, att byråerna i viss utsträckning bör uppdelas på sektioner.
Som chefer för dessa har organisationskommittén tänkt sig avdelningsdirektörer
eller byrådirektörer. Jag föreslår att 11 tjänster som avdelningsdirektör inrättas.
Vidare förordar jag inrättande av 18 tjänster som byrådirektör i A 27 och 22
i A 25.

Vad jag här förordat innebär avsevärt förbättrade befordringsmöjligheter i den
administrativa karriären inom den centrala skolledningen. I fortsättningen anser
jag det därför inte nödvändigt att närmare fixera antalet tjänster som förste
byråsekreterare. Inte heller bör sådana tjänster inrättas som ordinarie. I stället
förordar jag övergång till s. k. högstlönegradssystem för tjänstegruppen förste
byråsekreterare, byråsekreterare eller amanuenser. För NSÖ i dess helhet förordar
jag inrättande av 42 sådana tjänster i högst A 23.

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964-

Stor principiell vikt har organisationskommittén lagt vid att NSÖ får en nära
kontakt med den pedagogiska utvecklingen på fältet och därmed också goda
förutsättningar för att påverka denna utveckling. För att tillgodose detta behov
har kommittén föreslagit att ett betydande antal konsulentbefattningar inrättas
med sådana anställningsvillkor, att en förhållandevis snabb omsättning kan ske.
Enligt kommitténs mening borde dessa befattningar konstrueras som arvodesbefattningar,
på vilka förordnande meddelades för sex år med möjlighet för
verket att meddela förlängt förordnande för högst en treårsperiod. Jag delar
kommitténs uppfattning rörande betydelsen av den avsedda personalkategorien.
För att säkerställa en god rekrytering till dessa befattningar under den avsedda
förhållandevis korta tjänstgöringsperioden är en gynnsam lönesättning väsentlig.
Jag förordar i enlighet med organisationskommitténs förslag inrättande av 67
konsulentbefattningar, varav 61 skall benämnas skolkonsulenter och ha sin verksamhet
knuten till olika områden av skolväsendet. De övriga sex konsulenterna
bör få sin verksamhet förlagd till folkbildningsbyrån med uppgifter som folkbildningskonsulenter
och bibliotekskonsulenter. Konsulenterna bör anställas på
det sätt som föreslagits av organisationskommittén. De bör således erhålla ersättning
för mistade avlöningsförmåner i statlig eller kommunal lönegradsplacerad
tjänst utanför skolöverstyrelsen jämte ett arvode. Detta skall utgöra skillnaden
mellan den löneklass på löneplan A, i vilken vederbörande i sin tjänst är placerad
och en lön, som med fem löneklassenheter överstiger förstnämnda löneklass, dock
lägst 10 000 kr. Konsulent, som ej innehar eller uppehåller statlig eller kommunal
lönegradsplacerad tjänst, bör uppbära arvode enligt den löneklass på löneplan
A som skolöverstyrelsen bestämmer. Därest särskilda skäl föreligger för en annan
arvodesberäkning torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma arvodet.

Det torde vidare få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa sådana villkor
beträffande pension, semester, flyttningskostnadsersättning och förmåner i övrigt
som på lämpligt sätt motsvarar de förmåner som gäller för extra tjänstemän på
den nominella lönenivå som konsulenterna med beaktande av arvodet kommer
att uppnå.

I fråga om vissa speciella befattningar i ledande ställning förordar jag inrättande
av en tjänst som skolöverläkare i Bp 3 och en arvodesbefattning som
biträdande skolöverläkare. PR-sektionen bör ledas av en informationschef i
Ae 27. För denna sektion beräknar jag vidare medel för en redaktör i Ae 23.
Med hänsyn till den provisoriska organisation som byrån för byggnadsärenden
tills vidare kommer att erhålla bör tjänsten som chefsarkitekt upptagas som
extra i Bg 1 med ett arvode av 4 140 kr. För denna byrå beräknar jag vidare
medel för arvodesanställning av fyra arkitekter på halvtid. Tjänsten som folkhögskolinspektör
bör i förhållande till nuläget höjas och placeras i Be 1. I anslutning
till det framlagda förslaget till personalorganisation anser jag vidare att
en tjänst som särskolinspektör i Ae 27 och en biträdande särskolinspektör i Ae
25 skall upptagas. Den föreslagna tjänsten som skolpsykolog bör placeras i Ae 27.

De å personalförteckningen för yrkesöverstyrelsen upptagna adjunkts- och

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

lektorstjänsterna vid de yrkespedagogiska instituten bör i fortsättningen upptagas
i NSÖ:s motsvarande förteckning. Utöver nuvarande tjänster bör med hänsyn
till vad som anförts om behovet av förstärkning för det yrkespedagogiska
institutet i Umeå ytterligare en adjunktstjänst inrättas. På denna adjunkt bör,
om så visar sig erforderligt, ankomma även de administrativa uppgifterna rörande
institutet. Med hänsyn till det anförda bör således på NSÖ:s personalstat
upptagas sex tjänster som lektor i Ae 27 eller Ae 25 och fem tjänster som adjunkt
i Ao 23.

Vid en numerär begränsning av byråsekreterar-amanuenspersonalen som organisationskommittén
räknat med har förutsatts, att vissa av denna personals
uppgifter skulle övertas av kanslister. I enlighet med organisationskommitténs
förslag förordar jag inrättande av 26 kanslisttjänster, varav halva antalet i reglerad
befordringsgång och övriga i Ao 15.

För vissa speciella uppgifter, företrädesvis inom området för omskolningsverksamheten
och centralupphandlingen, bör i personalorganisationen ingå fem
förste byråingenjörer, varav tre i A 23 och två i A 21, en intendent i A 21, en
kamrerare i A 21, en byråassistent i A 21, tre byråingenjörer i A 19, två byråassistenter
i A 19, nio assistenter, varav två i A 19, fem i A 17 och två i A 15,
samt en bokhållare i A 15.

För att det skall bli möjligt att i erforderlig omfattning rekrytera välkvalificerad
kontorspersonal föreslår jag att följande tjänster inrättas, nämligen nio
tjänster som kontorsskrivare i A 13, 16 tjänster som kansliskrivare i A 11 och
43 tjänster som kontorist i A 9. För kanslibiträden i A 7 föreslår jag 65 tjänster
och för kontorsbiträden i Ao 5 eller i reglerad befordringsgång sammanlagt 61
tjänster.

För materialtillsyn, expeditionsvaktsgöromål och arbetsuppgifter rörande
duplicering, tryckning, kopiering etc. föreligger ett betydande arbetskraftsbehov
inom en arbetsenhet av NSÖ:s storlek. Med utgångspunkt i de förhållanden som
kommer att föreligga, då överstyrelsens verksamhet kunnat lokalmässigt koncentreras
till den nya ämbetsbyggnad, som är under uppförande i kvarteret
Murmästaren vid Hantverkarga tan, beräknar jag behov föreligga av en tryckeriföreståndare
i A 13, två materialförvaltare, varav en i A 13 och en i A 11, en
uppsyningsman i A 11, fyra förste expeditionsvakter i A 9, tre tryckare i A 9, 11
expeditionsvakter i A 7 och fem tryckeribiträden i A 7.

För skötseln av verksbiblioteket förordar jag på grundval av kommitténs förslag
inrättande av en tjänst som förste biblioteksassistent i A 13 och en som biblioteksbiträde
i A 7. Till det nya biblioteket kommer nuvarande skolöverstyrelsens
och yrkesöverstyrelsens bibliotek att sammanföras. Den del av sistnämnda
bibliotek som har karaktär av yrkespedagogiskt bibliotek bör dock successivt
inordnas i statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

I den nu redovisade personalorganisationen inneslutes ej personal för överstyrelsens
publikations- och förlagsverksamhet. Kostnaderna för denna bör liksom
nu är fallet bestridas av inkomsterna för verksamheten.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

För personalvårdande uppgifter har kommittén närmast tänkt sig, att en
lämplig kuratorsanordning skall utprövas och att samarbete i detta syfte skulle
etableras med det särskilda personalvårdsorgan som skapats i anslutning till det
av riksdagen godkända uttalandet i propositionen 1963:160 (s. 20—21). Statens
personalvårdsnämnd har i sitt remissyttrande förklarat sig beredd att medverka
i detta samarbete. För egen del utgår jag ifrån, att personalvårdsfrågorna
på detta sätt skall kunna få en lämplig lösning.

Beträffande de i det föregående föreslagna lönegradsplaceringarna av tjänsterna
i NSÖ har överenskommelse träffats med vederbörande personalorganisationer.

En tablå över de av mig föreslagna tjänsterna i det nya ämbetsverket torde
såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Den därvid gjorda
fördelningen av tjänster på olika arbetsenheter inom ämbetsverket skall cj betraktas
som bindande, då det bör vara möjligt för verkets ledning att placera
tjänsterna med hänsyn till vad som bedömes vara motiverat för att möta uppkommande
behov av arbetsinsatser.

Av de föreslagna tjänsterna förordar jag, att följande uppföres på ordinarie
stat, nämligen generaldirektören i Bp 7, överdirektören i Bp 5, fem skolråd i
Br 4, skolöverläkaren i Bp 3, åtta avdelningsdirektörer i Bo 1, 12 byrådirektörer
i Ao 27, 12 byrådirektörer i Ao 25, fem adjunkter i Ao 23, två förste byråingenjörer
i Ao 23, en förste byråingenjör i Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en assistent
i Ao 19, två assistenter i Ao 17, 13 kanslister i Ao 15, fyra kontorsskrivare i Ao
13, en tryckeriföreståndare i Ao 13, en materialförvaltare i Ao 13, 11 kansliskrivare
i Ao 11, en materialförvaltare i Ao 11, en uppsyningsman i Ao 11, 28 kontorister
i Ao 9, tre förste expeditionsvakter i Ao 9, 32 kanslibiträden i Ao 7, tio
expeditionsvakter i Ao 7 och 30 kontorsbiträden i Ao 5.

Den personalorganisation som NSÖ skulle erhålla vid bifall till vad jag nu
förordat omfattar sammanlagt 478 tjänster och befattningar, varav 187 ordinarie
tjänster och 291 extra ordinarie tjänster, extra tjänster och arvodesbefattningar.

De framlagda förslagen rörande NSÖ:s organisation bör i enlighet med kommitténs
förslag träda i kraft den 1 oktober 1964. Denna tidpunkt synes vara den
lämpligaste med hänsyn dels till att den verksamhet som sammanhänger med
det nya läsåret då till väsentlig del avslutats, dels till att de centrala ämbetsverkens
anslagsäskanden för påföljande budgetårs riksstat då avlämnats. Likväl
torde en omorganisation av den genomgripande natur det här är fråga om, inte
kunna ske utan övergångssvårigheter. Väsentligt är att olika möjligheter att
minska dessa beaktas. Detta kan bl. a. ske genom att de decentraliseringsåtgärder,
som är en förutsättning för omorganisationen, i så stor utsträckning som
möjligt genomföres i god tid före det nya verkets start. Likväl torde det vara
ofrånkomligt att NSÖ:s verksamhet under inledningsskedet till följd av omställningen
kommer att tyngas av arbete, som sammanhänger med avvecklingen av
hittillsvarande uppgifter och igångsättningen av nya sådana. Härtill kommer, att

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196J

eu stor lokalsplittring kommer att råda under det första verksamhetsåret, innan
inflyttning kan ske i den nya ämbetsbyggnaden, vilken beräknas komma att
rymma i huvudsak hela den nya verksorganisationen. Inflyttningen i dessa lokaler
har beräknats kunna ske omkring den 1 juli 1965. De angivna förhållandena
kan antas medföra behov övergångsvis av åtskillig personal, som på grund av
omorganisationen beräknats bli övertalig.

Såsom framgått av det föregående innebär omorganisationen att ett nytt ämbetsverk
skall träda i stället för de två nuvarande centrala skolmyndigheterna.
I princip skall alltså samtliga tjänster i den centrala skolledningen nybesättas.
Med undantag för ett fatal tjänstinnehavare, vilka det kan föreligga särskilda
skäl att direkt föra över till det nya verket, bör följaktligen anställning av all
personal ske efter vederbörligt ledigförklarande. Det torde emellertid ligga i
sakens natur, att de båda ämbetsverkens nuvarande personal som genom sin
tjänstgöring har erfarenhet av ämbetsverkets arbetsområde i mycket betydande
del återanställes och således kommer att rekrytera huvuddelen av de nya befattningarna.
Bl. a. med hänsyn till minskningen av det totala personalbehovet
kommer likväl ett antal tjänstemän att i samband med omorganisationen eller
efter viss övergångstid bli övertaliga. Olika övergångsanordningar torde därför
behöva vidtagas i enlighet med de riktlinjer för åtgärder av detta slag, som fastställts
av 19G3 års riksdag (prop. 1963: 1. bil. 2; SU 14; Rskr 14) och som innebär
generellt bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta om särskilda förmåner i
samband med bl. a. omorganisation av statlig myndighet.

I fråga om anslagsberäkningarna för nästa budgetår uppkommer
vissa särskilda problem till följd av att de båda nuvarande ämbetsverken
kommer att vara i verksamhet under budgetårets första kvartal och det
nya ämbetsverket under återstående tre kvartal. Organisationskommittén har i
sin beräkning av medelsbehovet för avlöningskostnader utgått ifrån en medelsförbrukning
under första kvartalet som motsvarar en fjärdedel av de för innevarande
budgetår beräknade beloppen. Härtill har lagts tre fjärdedelar av det
medelsbehov, som beräknats erforderligt för NSÖ under helt år.

Kommittén har funnit det ändamålsenligt att föra upp de sålunda beräknade
anslagsbeloppen under gemensamma anslag för de tre berörda myndigheterna.
Även om, såsom riksrevisionsverket framhållit, denna anordning medför vissa
bokföringsmässiga problem anser jag liksom kommittén, att fördelarna med gemensamma
anslag överväger. Inom de gemensamma anslagens ram torde medlen
få fördelas mellan de olika myndigheterna med i huvudsak de belopp som beräknats
vid anslagsavvägningen, dock utan bindning till fixerade bestämmelser i
form av maximeringar eller dylikt.

Till följd av de närmare preciseringar av lönesättningen, som jag angivit i det
föregående, ändras medelsbehovet under vissa av avlöningsanslagets poster och
anslagets totalbelopp undergår en viss höjning i förhållande till kommitténs beräkning.
Jag beräknar för egen del att till Skolöverstyrelsen: Avlöningar erford -

G — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 83

86 Kung!. Maj:ts proposition nr 83 år 196£

ras ett sammanlagt belopp av 14 520 000 kr., vilket bör fördelas på olika poster

på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän............................ 3 103 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t .... 219 000

Arvoden till experter och tillfällig personal m. m................. 1 471 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 6 401 000

Rörligt tillägg ............................................... 3 326 000

Med hänsyn bl. a. till svårigheterna att exakt beräkna lönegrads- och löneklassplaceringen
för nyanställd personal förordar jag, att även icke-ordinarieposten
anvisas förslagsvis. Anslagsposten bör dock ej utan Kungl. Maj:ts medgivande
få belastas med högre belopp än det i staten angivna.

Kommitténs beräkning av skolöverstyrelsens omkostnadsanslag innebär, jämfört
med det sammanlagda beloppet för innevarande budgetårs anslag till motsvarande
ändamål för skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen, en ökning med
175 000 kr. Av kommitténs förslag framgår, att höjningen, förutom med vissa
automatiska kostnadsökningar, sammanhänger med dels beräknade ökade resekostnader
för den nya konsulentorganisationen (42 000 kr.), dels engångsanvisningar
för flyttningskostnader (60 000 kr) och för tillfälligt ökade kostnader för
interna transporter (10 000 kr.) på grund av den stora lokalsplittring som kommer
att råda under nästa budgetår. Kommittén föreslår vidare, att av anslagsposten
till reseersättningar ett belopp av 17 000 kr. skall få användas till internordiska
tjänsteresor. För egen del kan jag tillstyrka kommitténs beräkningar
och förslag. Jag beräknar således omkostnadsanslaget till 1 866 000 kr.

Som förut nämnts är en ny ämbetsbyggnad under uppförande för NSÖ:s
läkning. Enligt föreliggande beräkningar av byggnadstiden kommer de nya
lokalerna att vara inflyttningsklara den 1 juli 1965. För behovet av inredning
och utrustning i den nya ämbetsbyggnaden har organisationskommittén beräknat
ett medelsbehov av 2 110 000 kr. enligt en fördelning på olika ändamål, som
redovisats i det föregående. Jag kan i huvudsak ansluta mig till det framlagda
förslaget. Den ingående kostnaden av 165 000 kr. för televäxel kan dock fråndragas,
då medelsbehovet härför förordats bli täckt i sin helhet genom anvisning
under byggnadsstyrelsens omkostnadsanslag (Prop. 1964:1, bilaga 8, s. 181).
Även i ett annat avseende anser jag mig böra förorda en avvikelse från kommitténs
beräkning. I anslaget har kommittén inräknat ett belopp av 60 000 kr.
för konstnärlig utsmyckning av tjänsterummen med grafiska blad o. d. Jag anser
det synnerligen angeläget att en sådan utsmyckning kommer till stånd, men
finner det lämpligast att medel av nyssnämnda storlek i vanlig ordning tages i
anspråk ur anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader.

Av det ursprungligen beräknade anslagsbeloppet bör slutligen 8 000 kr. avdragas
och över länsskolnämndernas omkostnadsanslag tillföras den skolnämnd i
Stockholms stad och län, som jag ämnar föreslå i det följande, för utrustningskostnader
i samband med tillkomsten av denna nämnd. Med hänsyn till det an -

87

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 196k

förda beräknar jag kostnaderna för den nya ämbetsbyggnadens inredning och
utrustning till (2 110 000 — 165 000 — 60 000 — 8 000 =) avrundat 1 880 000 kr.

Såsom tidigare delvis berörts kommer omorganisationen av den centrala skolledningen
i väsentlig mån att återverka på länsskolnämndernas verksamhet.
Dessa återverkningar sammanhänger dels med utvidgningen av tillsynsområdet
för NSÖ, dels med decentraliseringsåtgärderna.

I fråga om tillsynsområdet för länsskolnämnderna har i propositionen 1963:144
angivits att detta, i vad avser yrkesutbildningen, skall sammanfalla med den
centrala myndighetens.

Organisationskommittén uttalar i sitt betänkande att tillsynsområdet för länsskolnämndema
bör sammanfalla med NSÖ:s ämbetsområde, i den mån ej särskilda
skäl kan föranleda undantag. Från denna utgångspunkt förordar kommittén,
att skolor för blinda och skolor för döva, vissa privatskolor samt vissa
enskilda yrkesskolor skall ställas under inseende av nämnderna. För särskolornas
del finner kommittén att NSÖ bör bemyndigas decentralisera vissa tillsynsbefogenheter
till nämnderna, dock inte i vidare mån än vad som är möjligt med
hänsyn till gällande särskolelagstiftning.

För egen del kan jag ansluta mig till de riktlinjer i här berörda avseenden, som
dragits upp av kommittén. I likhet med kommittén vill jag också poängtera, att
länsskolnämndernas närmare befattning med olika skolformer bör bli beroende
av tillgången på expertis vid nämnderna. Beträffande skolorna för blinda och
döva samt sjöbefälsskolorna torde expertis från det centrala verket få svara för
den egentliga tillsynen. Över huvud taget torde en samverkan mellan det centrala
verket och länsskolnämnderna få förutsättas i fråga om mera speciella tillsynsuppgifter.
Vid ett eventuellt genomförande av gymnasieutredningens förslag,
om centralt utövad fackinspektion för gymnasierna torde frågor om samverkan
med länsskolnämndernas inspekterande verksamhet få ytterligare uppmärksammas.
Bortsett från inspektionsverksamhet av specialiserad natur bör i enlighet
med organisationskommitténs förslag den inspekterande verksamheten i princip
förläggas till länsskolnämnderna, som i viss mån kommer att erhålla vidgade
uppgifter på skolstadierna ovanför grundskolan. Liksom kommittén finner jag
det väsentligt, att den här avsedda verksamheten alltmer får karaktär av rådgivning
och service.

Decentralisering av ärenden från den centrala skolledningen medför bl. a,, att
länsskolnämnderna kommer att få avgöra åtskilliga ärenden, som hittills vidarebefordrats
till högre myndighet med yttrande från nämnden. Någon mera påtaglig
ändring i nämndernas arbetsbelastning torde inte föranledas av sådana förändringar.
Väsentligt är att nämnderna utövar en servicebetonad verksamhet i
anslutning till den decentralisering som genomföres till lokala organ. I synnerhet
mindre kommuner torde, inte minst i löne- och statsbidragsfrågor, komma att ha
behov av råd och anvisningar rörande tillämpningen av gällande bestämmelser.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr So år 196Jf

Som en följd av att länsskolnämndemas uppgifter i viss mån förändras samt
av den ändrade utformningen av den centrala ledningen har även frågan om
länsskolnämndemas sammansättning aktualiserats. Vid utformningen
av sitt förslag i detta hänseende har organisationskommittén funnit
det väsentligt att i likhet med den uppfattning som legat till grund för sammansättningen
av NSÖ:s styrelse stärka kontakterna med samhälls- och näringsliv.
Med hänsyn härtill föreslår kommittén att de två representanter för pedagogisk
fackkunskap som nu utses av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen skall
ersättas med en företrädare för arbetsgivare och en företrädare för arbetstagare.
Dessa ledamöter i nämnden liksom deras suppleanter föreslås bli utsedda av
Kungl. Maj:t utan förslag. I övrigt föreslås ingen ändring av sammansättningen
av nämnden, som alltså dessutom skulle bestå av en av länsstyrelsen och fyra av
landstinget (stadsfullmäktige) utsedda ledamöter. Beträffande mellaninstansen
i Stockholms stad och län har som tidigare redovisats framlagts ett särskilt förslag,
till vilket jag återkommer i det följande.

Tanken att komplettera länsskolnämnderna med representanter för näringslivet
har i allmänhet accepterats av remissmyndigheterna. Frågan hur denna
komplettering lämpligen bör ske har däremot föranlett olika meningar. En ganska
allmän mening är att en utökning av nämndens ledamotsantal bör ske med
de två företrädarna för näringslivet.

Kommitténs förslag på denna punkt är ett uttryck för samma grundsyn som
föranlett beslutet om sammansättningen av NSÖ:s styrelse och föranleder ingen
erinran från min sida.

Föreskriften att hänsyn skall tas till kännedom om landsbygdens skolväsen
vid utseende av ledamöter och suppleanter i nämnden bör enligt min mening
finnas kvar. Dock torde det vara tillfyllest, att föreskriften innebär, att en person
skall äga ifrågavarande kännedom.

För Stockholm fungerar för närvarande skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen
som mellaninstans. Omorganisationen av den centrala skolledningen och den
därmed följande förskjutningen av dess verksamhet mot planerings- och utvecklingsuppgifter
aktualiserar uppenbarligen även frågan, hur dessa mellaninstansuppgifter
skall handläggas i fortsättningen. Organisationskommittén föreslår,
att den centrala skolledningen skall avlastas mellaninstansuppgiftema och att
dessa överföras till en gemensam mellaninstans för Stockholms
stad och Stockholms län. Den nya myndigheten — kallad
skolnämnd — föreslås bli inrättad från den 1 juli 1964.

Förslaget att inrätta en sådan nämnd har genomgående tillstyrkts av berörda
remissmyndigheter och jag finner det för egen del nödvändigt att nu lösa frågan
efter de riktlinjer kommittén angivit.

Enligt kommitténs förslag skall skolnämndens uppgifter i princip vara desamma
som för länsskolnämnderna i fråga om beslutsfunktionerna. I fråga om
pedagogisk tillsyn och planering anser jag det däremot i likhet med kommittén

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

89

ej lämpligt att i någon större utsträckning ändra nuvarande förhållanden, som
innebär att Stockholms stads skolförvaltning för stadens del själv i huvudsak
svarar för denna verksamhet.

Sammansättningen av skolnämnden för Stockholms stad och län erbjuder särskilda
problem och en från övriga nämnder avvikande lösning blir erforderlig.
Jag ansluter mig i detta hänseende till kommitténs uppfattning att Stockholms
läns landsting liksom hittills bör få utse fyra ledamöter och att samma antal bör
utses av Stockholms stadsfullmäktige. Härjämte bör överståthållarämbetet och
länsstyrelsen i Stockholms län gemensamt utse en ledamot. Skolnämnden skulle
således komma att bestå av nio ledamöter. Med hänsyn till angelägenheten av
att så långt möjligt begränsa ledamotsantalet finner jag det i likhet med kommittén
ej lämpligt att ytterligare utöka nämnden med särskilda företrädare för
näringslivet utan förordar att föreskrifter skall meddelas, att de av landsting och
stadsfullmäktige valda ledamöterna skall utses så, att arbetsgivar- och arbetstagarintressen
kan anses bli representerade med vardera minst en ledamot.

Utökningen av nämndernas tillsynsuppgifter främst beträffande yrkesutbildningen
samt decentraliseringsåtgärderna föranleder att personalbehovet
vid nämnderna ökar. I vilken utsträckning de ökade arbetsuppgifterna
bör föranleda personalökning är synnerligen vanskligt att på förhand avgöra.
Kommittén har med en relativt försiktig bedömning av ökningsbehovet kommit
fram till att förstärkning erfordras med tio skolinspektörstjänster med i det föregående
närmare angiven fördelning på olika nämnder. Vidare bedömes en förstärkning
med fem kanslister, åtta kansliskrivare, elva kontorister och åtta kontorsbiträden
erforderlig. Amanuensbefattningen vid länsskolnämnden i Malmöhus
län föreslås vidare bli ersatt med en kanslisttjänst.

Jag tillstyrker kommitténs förslag beträffande ökningen av antalet skolinspektörstjänster
och kanslisttjänster. I fråga om biträdestjänster bör förslaget
ändras så, att sammanlagt 23 kansliskrivartjänster och en kontoristtjänst
(Stockholm) inrättas. Några kontoristtjänster bör i övrigt inte tillkomma och
antalet nya kontorsbiträdestjänster bör begränsas till tre. Dessutom anser jag,
att för skolinspektör och nomadskolinspektören bör införas en avlöningsförstärkning
med 2 760 kr. för år. Till skolinspektör, som är länsskolinspektör, bör
befattningsarvode utgå med det nuvarande beloppet, 4 140 kr. per år, varvid
han skall avstå honom tillkommande avlöningsförstärkning, eller — vid förordnande
som länsskolinspektör i Stockholm, Göteborg eller Malmö — hälften av
denna avlöningsförstärkning. Jag förordar dessutom dels att tjänsterna som byrådirektör
vid nämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö höjes till Ao 27,
dels att eu kanslisttjänst vid varje nämnd, sammanlagt 24 tjänster, ordinariesättes
i Ao 15. Vidare bör de nuvarande sju tjänsterna som länsskolpsykolog
flyttas upp till Ae 27.

I här redovisade lönefrågor har överenskommelse träffats med vederbörande
personalorganisationer.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Förutom den nyssnämnda förstärkningen av nämndernas personal har kommittén
i anslutning till sitt förslag rörande mellaninstans för Stockholms stad
och län föreslagit att viss personal, motsvarande den som nu tas i anspråk för
mellaninstansuppgifter i skolöverstyrelsen, skulle tillföras den nya skolnämnden.
I enlighet med detta förslag räknar jag med att denna nämnd skall tillföras en
förste byråsekreterare i Ae 23, en kanslist, en kansliskrivare och ett kanslibiträde
i Ae 7. Då den förut angivna personalökningen för nämnderna som helhet kan
antas resultera i att skolnämnden i Stockholm tilldelas ytterligare två befattningshavare,
skulle alltså denna nämnd sammanlagt förstärkas med sex befattningshavare
jämfört med det antal som redan finns vid den nuvarande nämnden
för Stockholms län. I denna ökning ingår ej någon inspektörstjänst. Vissa remissmyndigheter
har på denna punkt understrukit behovet av förstärkning. Jag
delar inte denna bedömning, men räknar liksom organisationskommittén med
att skolnämnden skall tillföras ett belopp av 25 000 kr. för anlitande av experter

1 sin verksamhet.

Anslagsbehovet för länsskolnämn derna påverkas, förutom
av de nyss behandlade personalförstärkningarna till följd av omorganisationen,
även av vissa andra förslag som framlagts av organisationskommittén efter samråd
med skolöverstyrelsen. I enlighet med förslagen tillstyrker jag inrättande av
ytterligare två länsskolpsykologtjänster, vilka, med hänsyn till vad jag nyss förordat,
bör placeras i Ae 27. Dessutom beräknar jag medel för två kontorsbiträdestjänster
med halvtidstjänstgöring hos dessa psykologer. Vidare förordar jag
att medel till ersättning åt kanslipersonal hos nomadskolinspektören motsvarande
kostnaden för en kanslibiträdestjänst beräknas under posten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Behovet av ersättning till kanslipersonal åt
skolinspektör, som är stationerad utanför länsskolnämndens kansliort, bortfaller
helt nästa budgetår, vilket medför en anslagsminskning med 5 000 kr.

De personalförändringar för länsskolnämnderna jag i det föregående uppehållit
mig vid innebär ett ökat medelsbehov av 1 495 000 kr. med hänsyn till ett i 1964
års statsverksproposition framlagt förslag rörande överföring av kostnaderna för
fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter till anslaget Lärares fortbildning
m. m. bortfaller å andra sidan ett medelsbehov av 2 050 000 kr. Länsskolnämndernas
avlöningsanslag bör således uppföras med (7 979 000 + 1 495 000 —

2 050 000 =) 7 424 000 kr. och fördelas på olika poster på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie t jänstemän ............................ 3 772 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t .... 323000

Arvoden och särskilda ersättningar till experter och tillfällig personal

m. m....................................................... 264 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal .......................... 1 016 000

Rörligt tillägg ................................................ 2 049 000

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 196b

Beträffande anslaget till länsskolnämndernas omkostnader beräknar jag i enlighet
med organisationskommitténs förslag ökningar med 2 000 kr. till sjukvård,
med 70 000 kr. till reseersättningar till skolinspektörerna och nomadskolinspektören,
med 14 000 kr. till reseersättningar i övrigt, med 187 000 kr. till expenser,
varav 98 000 kr. är engångsanvisning för utrustning i anledning av föreslagen
personalökning, samt med 40 000 kr. för kostnader, som har samband med den
skolpsykologiska verksamheten. Med hänsyn till att kostnaderna för fortbildningsledare
och fortbildningskonsulenter beräknats under annat anslag bortfaller
i detta sammanhang ett belopp av 120 000 kr. till reseersättningar till dessa befattningshavare.
De förordade ändringarna i medelsbehovet för olika ändamål
medför att omkostnadsanslaget för länsskolnämnderna bör ökas med sammanlagt
193 000 kr. och således uppföras med (1 497 000 -f- 193 000 =) 1 690 000 kr.

Beslutet att inordna sjöbefälsskolorna i NSÖ:s tillsynsområde har aktualiserat
vissa frågor rörande den lokala och regionala ledningen av sjöbefälsskolorna.
Organisationskommittén har särskilt undersökt dessa frågor
och framlagt förslag om vissa ändringar.

Beträffande den lokala ledningen innebär förslaget att skolorna i de fem städer,
där sådana skolor finns, skulle ställas under ledning av den kommunala skolstyrelsen.
Huvudmannaskapet för skolorna eller skolornas ställning i utbildningsorganisationen
har inte prövats i detta sammanhang. Skolorna skulle således
alltjämt vara statliga. Skolstyrelsens befattning med sjöbefälsskolorna skulle
motsvara den som skolstyrelsen har beträffande de statliga gymnasierna. I fråga
om kostnaderna till skolorna har den föreslagna omläggningen inte förutsatts
medföra andra ändringar än att kommunerna skall erhålla viss kompensation
för övertagandet av förvaltningen av skolorna. Kommunerna skall således befrias
från nuvarande skyldigheter i fråga om bostad åt rektor samt erhålla rätt
att för egen del uppbära de ersättningar för lokaler som nu inlevereras till statsverket.
För anordnande av skolhälsovård föreslås kommunen erhålla ersättning
motsvarande 0,5 % av kostnaderna för lärarlöner vid vederbörande skola.

De hörda remissmyndigheterna har i huvudsak tillstyrkt kommitténs förslag i
här berörda avseenden. Fyra av de fem av förslaget berörda städerna har även
förklarat sig beredda att acceptera de av kommittén rekommenderade formerna
för inordnandet av skolorna under skolstyrelsen. Dessa förutsätter att framställning
inges från vederbörande kommun. Göteborgs stad har rest invändningar
mot detta förfarande, bl. a. med hänsyn till att stadens skyldigheter beträffande
skolorna inte ansetts tillfredsställande klarlagda. I detta sammanhang har frågor
om interkommunala ersättningar samt om statsbidrag till byggnadsarbeten vid
skolorna aktualiserats. Även Svenska stadsförbundet har behandlat dessa frågor
i sitt remissyttrande.

Som bl. a. framgår av sistnämnda yttrande är de interkommunala ersättningsfrågorna
ännu inte slutligt lösta för de tekniska gymnasiernas del. Jag finner det
rimligt att vid ett närmare övervägande av dessa även motsvarande ersättnings -

92

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

fråga vad sjöbefälsskolorna beträffar tas upp till behandling. Frågan om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid sjöbefälsskolorna bör behandlas i anslutning till
det av gymnasieutredningen framlagda förslaget om statsbidrag till gymnasiebyggnader.

Med utsikter till en närmare prövning framdeles av de berörda ersättnings- och
statsbidragsfragorna i riktning mot likformighet mellan gymnasierna och sjöbefälsskoloma
har vid överläggningar med företrädare för Göteborgs stad förutsättningar
bedömts föreligga för staden att övertaga ledningen av sjöbefälsskolan
på det sätt som föreslagits av organisationskommittén. Jag anser mig i
detta läge böra tillstyrka organisationskommitténs förslag i vad avser den lokala
ledningen av sjöbefälsskolorna.

Vid genomförande av det av mig förordade förslaget kommer sjöbefälsskolornas
avlöningsanslag i enlighet med vad jag tidigare preliminärt beräknat i statsverkspropositionen
(bilaga 10, p. 139) att belastas med utgifter till ersättning för
anordnande av skolhälsovård. Belastningen på skolornas omkostnadsanslag kommer
vidare att öka genom bortfall av uppbördsmedel i form av ersättningar för
upplåtelse av lokaler.

Anknytningen till sjöfartsnäringen anser jag böra ske genom yrkesråden vid de
berörda skolstyrelserna och genom att föreskrifter meddelas om att de tekniska
råden vid länsskolnämnderna inom de län, där sjöbefälsskola är belägen, skall
kompletteras med minst en ledamot som företräder sjöbefälsutbildningen.

De förordade åtgärderna bör genomföras fr. o. m. den 1 juli 1904.

Tillkomsten av ett nytt skolämbetsverk, som skall ersätta de båda nuvarande
verken, och av en särskild skolnämnd för Stockholms stad och län fordrar att
vissa ändringar vidtages i skollagen. Inom ecklesiastikdepartementet har därför,
på grundval av ett av kommittén den 18 december 1963 avgivet förslag, utarbetats
ett förslag till lag om ändring i skollagen. I anslutning till de av
mig förut förordade organisationsändringarna bör sålunda 5, 52 och 54 §§ i lagen
ändras till att avse enbart skolöverstyrelsen. Bestämmelserna i sistnämnda paragraf
bör även ändras till att avse skolnämnden. Då det torde vara lämpligt att
bestämmelserna om besvär över beslut i de ämnen som avses i lagen i dess helhet
får ingå i lagen, bör för att nå detta syfte 54 § jämkas. I fråga om skolnämnden
bör också bestämmelser av samma slag som redan finns rörande länsskolnämnderna
införas i 4 och 22 §§ i lagen. I 4 § bör fastslås att beträffande Stockholms
stad och Stockholms län länsskolnämnds uppgifter skall utövas av en för staden
och länet gemensam skolnämnd. I 22 § bör i överensstämmelse med vad jag
förut förordat införas de grundläggande reglerna rörande skolnämndens sammansättning
samt den för länsskolnämnderna föreslagna ändrade sammansättningen.

På en punkt föreslår kommittén en lagändring som närmast bygger på samma
principer som de av kommittén framlagda förslagen om decentralisering av beslutanderätt.
Enligt 59 § andra stycket skollagen i dess nuvarande lydelse skall

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

Kungl. Maj:t bestämma från vilken tidpunkt kommunal flickskola eller praktisk
kommunal realskola, som finnes i kommun som anordnat grundskola, skall avvecklas.
Kommitténs förslag till ändring av denna bestämmelse innebär, att
såsom huvudregel för avveckling av sådan flickskola eller realskola kommer att
gälla detsamma som enligt första stycket av samma paragraf hittills gällt för
övriga realskolor, dvs. avvecklingen skall ske automatiskt i samma mån som
grundskola införes. Samtidigt föreslår kommittén att en uttrycklig bestämmelse
fogas till denna huvudregel, innebärande att annan tidpunkt för avvecklingen
kan på framställning av vederbörande kommun bestämmas av Kungl. Maj:t.
Såsom motiv för den föreslagna ändringen framhåller kommittén att erfarenheten
visat, att beslut av Kungl. Maj:t inte är behövligt i varje särskilt fall.

Kommitténs förslag på förevarande punkt är ägnat att förenkla förfarandet i
de fall, då kommunen inte finner anledning att tillämpa annan ordning för avveckling
av flickskola och praktisk realskola än den som gäller för övriga realskolor,
och jag vill fördenskull biträda detsamma. Erforderlig ändring föreslås
därför i 59 § andra stycket.

De ändrade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1964; dock att de
ändringar som vidtages uteslutande med anledning av tillkomsten av den nya
skolöverstyrelsen bör träda i kraft först den 1 oktober 1964.

Vid skollagens tillkomst inhämtades yttrande från lagrådet. De nu föreslagna
lagändringarna synes vara av sådan beskaffenhet att lagrådet icke behöver höras
över dem.

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

V. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) besluta, att skolöverstyrelsen i sin nuvarande utformning
samt överstyrelsen för yrkesutbildning skall upphöra med utgången
av september 1964;

2) besluta, att ett nytt centralt ämbetsverk för skolväsendets
ledning, benämnt skolöverstyrelsen, skall inrättas fr. o. m. den
1 oktober 1964;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteckning
för den nya skolöverstyrelsen i enlighet med vad jag i det föregående
förordat;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar
och åtgärder i övrigt, som erfordras för förslagens genomförande; 5)

godkänna följande, för den nuvarande skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och den nya skolöverstyrelsen
gemensamma avlöningsstat, att tillämpas under budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 103 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 219 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis .......................... 1 471 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 6 401 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 326 000

Summa kr. 14 520 000

6) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
14 520 000 kr.;

7) till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1964/65
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1866 000
kr.;

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

8) till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny
ämbetsbyggnad för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 880 000 kr.;

9) besluta, att länsskolnämndernas uppgifter och organisation
skall ändras i enlighet med de riktlinjer jag angivit i det
föregående;

10) besluta att för Stockholms stad och Stockholms län skall
fr. o. m. den 1 juli 1964 inrättas en skolnämnd i enlighet med
vad jag i det föregående förordat;

11) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för länsskolnämnderna, som föranledes av
vad jag i det föregående förordat;

12) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 772 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis........ 264 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 016 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 049 000

Summa kr. 7 424 000

13) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 424 000 kr.;

14) till Länsskolnämnderna: Omkostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 690 000 kr.;

15) godkänna av mig förordade grunder för sjöbefälsskolornas
lokala och regionala ledning;

16) antaga förutnämnda, inom ecklesiastikdepartementet
upprättade förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni
1962 (nr 319).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Jan-Mats Lindahl

96

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 83 år 1964

Tablå över jöreslagna tjänster i nya skolöverstyrelsen

Bilaga

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad
m. m.

Verksledning

1 Generaldirektör ...........

Bp 7

1 Överdirektör ..............

Bp 5

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

1 Kansliskrivare ............

A 11

PR-sektion

1 Informationschef ..........

Ae 27

1 Redaktör .................

A 23

1 Kontorist ................*

A0

Organisations- och utred-

ningsseltUon

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

1 Byrådirektör .............

A 25

1 Förste byr&sekreterare .....

h. A 23

1 Kanslist .................

r. b., Ao 15

1 Kanslibiträde .............

A 7

Avdelning UA

(Allmänna skolfrågor)

1 skolråd ...................

Br 4

1 kansliskrivare .............

A 11

Byrå TJA 1

(Grundskolor m. m.)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

1 Särskolinspektör ..........

Ae 27

1 Byrådirektör .............

A 27

1 Byrådirektör .............

A 25

1 Bitr. särskolinspektör ......

Ae 25

19 Skoikon siden ter ...........

arvode

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

1 Kansliskrivare ............

All

1 Kontorist.................

A 9

1 Kanslibiträde .............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Byrå VA 2

(Gymnasier, fackskolor m. m.)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

1 Byrådirektör .............

A 25

10 Skolkonsulenter ...........

arvode

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

1 Kontorist .................

A 9

2 Kanslibiträden ............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad
m. m.

Byrå VA 3

(Hjälpmedel, skolpsykologisk

verksamhet m. m.)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

1 Skolöverläkare ............

Bp 3

1 Bitr. skolöverläkare........

arvode

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

1 Skolpsykolog .............

Ae27

2 Byrådirektörer ............

A 27

1 Byrådirektör ..............

A 25

11 Skolkonsulenter ...........

arvode

1 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

2 Kanslister ................

r. b., Ao 15

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

1 Kontorist ................

A 9

2 Kanslibiträden ............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Avdelning UY

(Yrkesutbildningsfrågor)

1 Skolråd ..................

Br 4

1 Kansliskrivare ............

All

Byrå VY 1

(Industri, hantverk, kontor)

1 Undervisningsråd..........

Be 3

2 Avdelningsdirektörer ......

Bl

1 Byrådirektör ..............

A 25

7 Skolkonsulenter ...........

arvode

3 Kanslister .i..............

r. b., Ao 15

1 Kontorist ................

A 9

2 Kanslibiträden ............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Byrå VY2

(Husligt arbete, vårdyrken)

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

2 Byrådirektörer ............

A 27

0 Skolkonsulenter ...........

arvode

1 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

2 Kanslister ................

r. b., Ao 15

1 Kansliskrivare ............

A 11

1 Kontorist.................

A 9

1 Kanslibiträde .............

A 7

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964.

97

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

Antal och tjänstebenämning

Avdelning L

(Lärarutbildning och pedagogiskt
utvecklingsarbete)

1 Skolråd .................. Br4

1 Kansliskrivare ............ All

Byrå L 1

(Klass- och ämneslärare)

1 Undervisningsråd ........

1 Byrådirektör ............

1 Byrådirektör............

4 Skolkonsulenter .........

1 Förste byråsekreterare . ..

1 Kanslist ................

2 Kontorister .............

2 Kanslibiträden ..........

2 Kontorsbiträden ........

Be 3
A 27
A 25
arvode
h. A 23
r. b., Ao 15
A 9
A 7

r. b., Ao 5

Byrå L2

(Lärare i yrkesämnen,
övningslärare)

1 Undervisningsråd .......

1 Byrådirektör...........

1 Byrådirektör...........

4 Skolkonsulenter ........

1 Förste byråsekreterare ..

1 Kanslist ...............

2 Kontorister ............

2 Kanslibi träden .........

2 Kontorsbiträden .......

Byrå L 3
(Fortbildning)

1 Undervisningsråd .......

1 Avdelningsdirektör .....

1 Byrådirektör...........

1 Byrådirektör...........

1 Förste byråsekreterare ..

2 Kanslister .............

1 Kontorist..............

2 Kanslibiträden .........

1 Kontorsbiträde .........

Byrå H

(Pedagogiskt utvecklingsarbete) 1

Undervisningsråd .......

1 Byrådirektör...........

1 Förste byråsekreterare ..
1 Kansliskrivare .........

Be 3
A 27
A 25
arvode
h. A 23
r. b., Ao 15
A9
A 7

r. b., Ao 5

Be 3
Bl
A 27
A 25
h. A 23
r. b., Ao 15
A9
A 7

r. b., Ao 5

Be 3
A 27
h. A 23
All

Avdelning P

(Planering)

1 Skolråd ..................

1 Kansliskrivare ............

Byrå P1

(Översiktlig planering)

1 Undervisningsråd ..........

1 Avdelningsdirektör ........

2 Byrådirektörer ............

1 Förste byråsekreterare .....

1 Kanslist ..................

1 Kontorist.................

2 Kanslibiträden ............

1 Kontorsbiträde ............

Byrå P2

(Regional och lokal planering)

1 Undervisningsråd ..........

1 Avdelningsdirektör ........

1 Byrådirektör ..............

1 Byrådirektör ..............

5 Förste byråsekreterare .....

1 Kanslist ..................

2 Kontorister ...............

3 Kanslibiträden ............

3 Kontorsbiträden ..........

Byrå P 3

(Omskolningsverksamhet)

1 Undervisningsråd ..........

1 Byrådirektör ..............

1 Byrådirektör ..............

3 Förste byråsekreterare .....

2 Förste byråingenjörer......

1 Byråassistent .............

2 Förste byråingenjörer......

2 Byråingenjörer ............

1 Assistent .................

1 Assistent .................

2 Kanslister ................

1 Materialförvaltare .........

2 Kontorister ...............

3 Kanslibiträden ............

3 Kontorsbiträden ..........

Byrå P i
(Byggnadsfrågor)

1 Undervisningsråd ..........

1 Chefsarkitekt .............

4 Arkitekter (halvtid) .......

Lönegrad
m. m.

Br 4
All

Be 3
Bl
A 25
h. A 23
r. b., Ao 15
A9
A7

r. b., Ao 5

Be 3
Bl
A 27
A 25
h. A 23
r. b., Ao 15
A9
A7

r. b., Ao 5

Be 3
A 27
A 25
h. A 23
A 23
A 21
A 21
A 19
A 19
A 17

r. b., Ao 15
Ao 11
A 9
A 7

r. b., Ao 5

B 3

B 1 -f- arv.
arvode

98

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83 år 1964

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad
m. m.

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad
m. m.

2 Byrådirektörer ............

A 27

Sektion för centralnpphand-

1 Byrådirektör ..............

A 25

ling

1 Förste byråingenjör .......

A 23

1 Byrådirektör ..............

A 25

5 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

1 Intendent ................

A 21

1 Assistent .................

A 17

1 Byråingenjör ..............

A 19

1 Assistent .................

A 15

2 Byråassistenter............

A 19

2 Kanslister ................

r. b.

3 Assistenter ...............

A 17

1 Kontorist.................

A9

1 Assistent .................

A 15

2 Kanslibiträden ............

A 7

4 Kontorsskrivare ...........

A 13

2 Kontorsbiträden ..........

r. b.

2 Kontorister ...............

A 9

4 Kanslibiträden ............

A 7

Avdelning A

4 Kontorsbiträden ..........

r. b.

(Administrativa avd.)

Byrå A 3

1 Skolråd ..................

Br 4

(Frågor rörande NSÖ och

1 Kansliskrivare ............

All

länsskolnämndema)

1 Undervisningsråd..........

Be 3

Byrå A 1

1 Byrådirektör..............

A 27

(Lönefrågor m. m.)

1 Byrådirektör..............

A 25

1 Undervisningsråd..........

Be 3

2 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

2 Avdelningsdirektörer ......

Bl

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

2 Byrådirektörer ............

A 27

1 Kontorist ................

A 9

3 Byrådirektörer ............

A 25

1 Kanslibiträde .............

A 7

8 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

1 Kontorsbiträde ............

r. b., Ao 5

1 Assistent .................

A 19

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

Kassakontor

4 Kansliskrivare ............

All

1 Kamrerare................

A 21

5 Kontorister ...............

A 9

1 Bokhållare................

A 15

7 Kanslibiträden ............

A 7

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

5 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

1 Kansliskrivare ............

A 11

2 Kontorister ...............

A 9

Byrå A 2

5 Kanslibiträden ............

A 7

(Petita och anslagsfrågor)

4 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

1 Undervisningsråd ..........

Be 3

2 Byrådirektörer ............

A 27

Registratorsexpedilion

2 Byrådirektörer ............

A 25

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

5 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

1 Kansliskrivare ............

A 11

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

3 Kontorister ...............

A 9

1 Kansliskrivare ............

A 11

1 Kanslibiträde .............

A 7

2 Kontorister ...............

A!)

Skrivcentral

1 Kanslibiträde .............

A 7

1 Kontorsskrivare ...........

A 13

1 Kontorsbiträde ............

r. b., Ao 5

5 Kontorister ...............

A 9

A 7

15 Kontorsbiträden ..........

1 Byrådirektör..............

A 25

4 Förste byråsekreterare .....

h. A 23

Vakttjänst

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

1 Uppsyningsman ...........

Ao 11

1 Kontorist ................

A 9

3 Förste expeditionsvakter ...

A 9

1 Kanslibiträde .............

A 7

10 Expeditionsvakter .........

A 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964-

99

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad
m. m.

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad
m. m.

Materialförvaltning och arkiv

Byrå F

1 Materialförvaltare .........

Ao 13

(Folkbildning)

A 0

Be 3

1 Expeditionsvakt ..........

A 7

1 Folkhögskolinspektör ......

Be 1

1 Byrådirektör ..............

A 25

4 Folkbildningskonsulenter ...

arvode

1 Förste biblioteksassistent ...

A 13

1 Förste byråsekreterare.....

h. A 23

1 Biblioteksbiträde ..........

A 7

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

2 Kontorister ...............

A9

2 Kanslibiträden ............

A 7

Tryckeri

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

1 Tryckeriföreståndare ......

Ao 13

Bibliotekssektionen

5 Tryckeribiträden ..........

A7

1 Avdelningsdirektör ........

Bl

2 Bibliotekskonsulenter ......

arvode

1 Förste byråsekreterare.....

h. A 23

Telecentral

1 Kanslist ..................

r. b., Ao 15

A 9

A 9

A 7

A 7

3 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

2 Kontorsbiträden ..........

r. b., Ao 5

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1964

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Lagförslag .......................................................... 3

I. Inledning ....................................................... 7

II. Kommitténs överväganden och förslag ............................ 10

1. Ämbetsområdet för nya skolöverstyrelsen (NSÖ) ................ 10

2. Arbetsuppgifter .............................................. 13

3. Kansliorganisationen ......................................... 20

4. Personalbehov m.m. ........................... 27

5. Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation............ 32

6. Gemensam mellaninstans för skolväsendet i Stockholms stad och

Stockholms län ........... 35

7 Den lokala och regionala ledningen av sjöbefälsskolorna.......... 39

8. Anslagsäskanden för de centrala och regionala skolmyndigheterna
1964/65 ..................................................... 42

III. Yttranden ...................................................... 52

IV. Departementschefen ............................................. 72

V. Hemställan ..................................................... 94

Bilaga ............................................................. 96

Ivar Ilfcggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

632356