Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b

1

Nr 78

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående organisationen
av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m.;
given Stockholms slott den 6 mars 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av tidigare principbeslut om sammanslagning av statens
lantbrukskemiska kontrollanstalt och lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium
föreslås att medel anvisas för uppförande av en nybyggnad
i Ultuna för ett nytt laboratorium, benämnt statens lantbrukskemiska
laboratorium. Byggnaden beräknas kosta cirka 6 000 000 kr. Vidare behandlas
frågan om behovet av ytterligare lantbrukskemiska analysresurser i landet.
1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 7S

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 mars 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor rörande
organisationen av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m. samt anför
därvid.

I. Inledning

Enligt principbeslut av 1956 års riksdag (prop. 77; JoU 14; rskr 174) skall
statens lantbrukskemiska kontrollanstalt (SLK) och lantbruksbögskolans
kemiska analyslaboratorium omorganiseras och sammanföras till en institution,
benämnd statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL), samt förläggas
till Ultuna. Till grund för beslutet låg en utredning av statens sakrevision,
redovisad i promemoria den 28 februari 1955.

Den 16 maj 1957 tillkallades professorn S. Wahlund att såsom sakkunnig
verkställa utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys-
och kontrollverksamheten ävensom rörande behovet av personal, utrustning
och lokaler för SLL. Stencilerade betänkanden framlades av den sakkunnige
den 15 augusti 1958 angående organisationen av SLL och i juni
1959 angående den lokala lantbrukskemiska verksamheten. Vid remissbehandlingen
avgav jordbruksanslagsutredningen vissa förslag rörande den
lokala analys- och kontrollverksamheten på jordbrukets område.

I samband med att propositionen 1960: 120 angående bl. a. utflyttning av
statens centrala frökontrollanstalt och statens växtskyddsanstalt från Stockholmsområdet
förelädes riksdagen uppdrogs åt tre sakkunniga att närmare
utreda frågan om ny förläggningsort för dessa anstalter. De sakkunniga1
antog benämningen utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning.
Utredningen skulle även pröva frågan om den lokala kontroll- och analysverksamheten
på jordbrukets område. Härvid hade utredningen att överse

1 F. d. generaldirektören W. Björck, ordförande, samt professor emeritus H. Osvald och överintendenten
K. von Horn.

3

Iiungl. Maj:ts proposition nr 78 ur 1961

förutnämnda betänkanden. Resultatet av översynen liar redovisats i promemorior
den 10 augusti 1961 angående SLL:s arbetsuppgifter och organisation
samt den 26 februari 1963 (stenc. Jo 1963: 1) angående den lokala lantbrukskemiska
analysverksamheten m. m.

Över utredningens promemoria rörande SLL har yttranden avgetts av
statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen,
statens jordbruksnämnd, styrelsen för statens institut för folkhälsan,
statens provningsanstalt, styrelserna för skogshögskolan, statens växtskyddsanstalt,
statens centrala frökontrollanstalt, SLK, lantbrukshögskolan,
Alnarpsinstitutet och statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges utsädesförening,
Hushållningssällskapens förbund efter hörande av vissa hushållningssällskap,
Sveriges lantbruksförbund samt Riksförbundet Landsbygdens
folk. Lokala lantbrukskemiska stationer och lokala frökontrollanstalter har
beretts tillfälle yttra sig genom lantbruksstyrelsen resp. statens centrala frökontrollanstalt.
Från föreningen Sveriges oljeväxtintressenter samt Svenska
foderämnes- och spannmålsimportörernas förening har yttranden inhämtats
genom statens jordbruksnämnd.

Remissutlåtanden över promemorian rörande den lokala lantbrukskemiska
verksamheten har avgetts av bland andra lantbruksstyrelsen — efter hörande
av hushållningssällskapen samt styrelserna för de lokala frökontrollanstalterna
och lantbrukskemiska stationerna — styrelserna för statens centrala
frökontrollanstalt, SLK, lantbrukshögskolan och Alnarpsinstitutet samt
Hushållningssällskapens förbund.

Den 12 januari 1963 överlämnades till trädgårdsnäringsutredningen för
övervägande en framställning av styrelsen för lantbrukshögskolan om att
för högskolans Alnarpsdel inrätta ett kemiskt servicelaboratorium, varom
förslag tidigare förelåg från jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960:2).
Resultatet av övervägandena har trädgårdsnäringsutredningen redovisat den
1 oktober 1963 (stenc. Jo 1963: 7). Yttranden häröver har avgetts av bland
andra lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen för Alnarpsinstitutet
och Sveriges utsädesförening.

Frågan om att inrätta ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcksdalen
berördes av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning i
skrivelse den 5 oktober 1962. Den 28 december samma år uppdrog Kungl.
Maj :t åt statskontoret att verkställa en organisatorisk översyn av den statliga
verksamheten på lantbrukets område på nyssnämnda plats. Vid översynen
skulle bl. a. prövas huruvida ett lantbrukskemiskt laboratorium borde
inrättas där. över statskontorets förslag i ämnet, som avlämnats den 20
december 1963, har yttranden inkommit från lantbruksstyrelsen — efter
hörande av hushållningssällskapen i de fyra nordligaste länen — samt styrelserna
för SLK, lantbrukshögskolan, statens centrala frökontrollanstalt,
statens växtskyddsanstalt och statens maskinprovningar.

4

Klingl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

Den 16 februari 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i
samråd med SLK och lantbrukshögskolan utarbeta byggnadsprogram för
att tillgodose SLL:s lokalbehov. Sedan förslag till sådant program framlagts,
erhöll byggnadsstyrelsen den 14 september 1962 uppdrag att på
grundval av ett i vissa hänseenden modifierat byggnadsprogram utföra projektering
fram till och med färdigställande av huvudhandlingar. Med
skrivelse den 10 februari 1964 har styrelsen överlämnat huvudhandlingar
i ärendet samt hemställt bl. a., att Kungl. Maj :t måtte godkänna styrelsens
förslag till nybyggnad för SLL till en beräknad kostnadsram av 6 000 000
kr. i prisläget den 1 juli 1963 och föreslå riksdagen att för budgetåret
1964/65 för ändamålet anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

II. Nuvarande förhållanden

SLK. Anstaltens verksamhetsområde omfattar enligt gällande instruktion
(SFS 1939: 166) handelsvaror och andra ämnen, som är av betydelse för
jordbruket och dess binäringar. Arbetsuppgifterna inom detta verksamhetsområde
kan med ledning av instruktionen uppdelas på 1) kommersiell verksamhet,
2) offentlig kontroll, 3) rådgivnings- och upplysningsarbete i allmänhet,
4) ledande, kontrollerande och samordnande arbete avseende den
lokala lantbrukskemiska analysverksamheten samt 5) prövning och utarbetande
av analysmetoder och -— i den mån omständigheterna medger —
vetenskaplig forskning.

Analysverksamheten vid SLK har under de senaste budgetåren omfattat
jord, gödsel, jordförbättringsmedel, växtprodukter, fodermedel, mjölk, mejeriprodukter
och vatten. Antalet analyserade prov framgår av en tabell, vilken
torde få fogas till protokollet i detta ärende såsom bilaga 1. Anstaltens
arbete med kontrollanalyser och forskning belyses inte av siffrorna i bilagan.

Analysuppdragen till SLK har, vad gäller anstaltens kommersiella verksamhet,
i huvudsak kommit från Svealand och södra Norrland (Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län), varvid hushållningssällskapen
varit de ojämförligt största uppdragsgivarna. Även Örebro och Västmanlands
län tillhör nominellt SLK:s upptagningsområde. Analysuppdragen
från dessa län har dock huvudsakligen gått till en av Örebro läns landsting
driven kemisk station i Örebro, vars verksamhet belyses av en sammanställning
av antalet analyserade prov, vilken torde få fogas till protokollet
såsom bilaga 2.

Ledningen av SLK utövas av en styrelse, bestående av professorn i lantbrukskemi
I vid lantbrukshögskolan, SLK:s föreståndare samt fem av
Kungl. Maj :t förordnade ledamöter. De sistnämnda bör enligt instruktionen
representera annan jordbruksforskning än lantbrukskemisk ävensom jordbruksnäringen
samt handeln med varor tillhörande SLK:s verksamhetsom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196 i -

råde. Anstalten är f. n. organiserad enligt följande (inom parentes anges
förändringar för nästa budgetår enligt årets statsverksproposition):

7. Chef

1 professor och föreståndare............

II. Viss gemensam personal

1 kontorsskrivare ......................

1 vaktmästare (institutionstekniker)

1 vaktmästare ........................

1 kartriterska..........................

1 kanslibiträde ........................

1 kanslibiträde ........................

III. Jord- och växtnäringsanalys

1 förste assistent (överassistent) ........

1 laboratorieassistent ..................

1 laboratoriebiträde ....................

4 institutionsbiträden ..................

1 institutionsbiträde....................

IV. Växtprodukt- och fodermedelsanalys

1 förste kemist ........................

1 förste assistent ......................

3 laboratoriebiträden ..................

1 institutionsbiträde....................

Lönegrad

Bo 1

Ao 13

Ao 7 (Ao 9)
Ae 7

Ap 7

Ag 7 (Ae 7)
Ag 7

Ae 23
Ae 11
högst Ae 9

reglerad befordringsgång
Ag 5

Ao 25
Ae 21
högst Ae 9

reglerad befordringsgång

V. Botanisk analys

1 överassistent ........................ Ao 23

1 institutionsbiträde.................... reglerad befordringsgång

VI. Forskning och analyser på utvecklingsstadium 1

förste kemist ........................ Ao 25

Föreståndaren tillsätts av Kungl. Maj :t efter förslag av SLK:s styrelse och
föregående ansökningsförfarande. Särskilda kompetenskrav har inte föreskrivits,
men innan styrelsen avger förslag skall yttrande ha inhämtats av
tre sakkunniga rörande de sökandes vetenskapliga kompetens. Föreståndartjänsten
är f. n. inte tillsatt med ordinarie innehavare utan uppehålls av
befattningshavare med tidsbegränsat förordnande mot vikariatslön i lönegrad
Be 3.

Till SLK anvisas å riksstaten ett avlönings- och ett omkostnadsanslag,
båda av förslagsvis karaktär. Anslagen ställs till lantbruksstyrelsens förfogande
att på rekvisition i mån av behov utbetalas till SLK:s styrelse. För
budgetåret 1964/65 har i årets statsverksproposition föreslagits 537 000 kr.
till avlöningar och 163 000 kr. till omkostnader.

Inkomsterna vid SLK — så gott som helt bestående av analysavgifter —
tillförs driftbudgetens inkomstsida under Egentliga statsinkomster: Uppbörd
i statens verksamhet. För budgetåret 1964/65 beräknas inkomsterna

6

Kiingl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b

uppgå till 275 000 kr. Taxa för undersökning och provtagning fastställs av
lantbruksstyrelsen.

Lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium. Laboratoriet ingår organisatoriskt
i institutionen för lantbrukskemi I och fungerar som ett serviceorgan
åt högskolan inklusive dess fältförsöksverksamhet ute i landet.
Någon kommersiell drift i egentlig mening bedrivs inte vid laboratoriet. Särskild
instruktion för detsamma har inte utfärdats.

Analysverksamhetens omfattning belyses i en tabell, vilken torde få fogas
som bilaga 3 till protokollet. Andelen av de prov, som budgetåret 1962/63
analyserades på uppdrag av andra försöksdistrikt än östra jordbruksförsöksdistriktet,
utgjorde ca 10 procent.

Direkta ledningen av verksamheten utövas av en förste kemist. Den ordinarie
och extra ordinarie personalen, inklusive nyssnämnde förste kemist,
är f. n. följande.

Lönegrad

1 förste kemist ............................................ Ao 23

2 assistenter................................................ Ae 19

2 assistenter................................................ Ae 17

2 assistenter................................................ Ae 15

2 förste laboratorieassistenter ................................ Ae 13

1 laboratorieassistent ........................................ Ae 11

1 institutionstekniker........................................ Ao 9

1 kontorist ................................................ Ae 9

5 laboratoriebiträden .................................. högst Ae 9

Härutöver anlitas viss icke fast anställd biträdespersonal. F. n. utgörs
denna biträdespersonal i genomsnitt av ett laboratoriebiträde och nio institutionsbiträden.

Städning och eldning ombesörjs av personal, gemensam med lantbrukshögskolan
i övrigt. Laboratoriet saknar särskild personal för kamerala
uppgifter, vilka utförs av högskolans kansli.

Kostnaderna för verksamheten vid analyslaboratoriet bestrids ur lantbrukshögskolans
anslag. Avlöningskostnaderna kan beräknas till ca 400 000
kr. per år, räknat efter 1963 års löner. Materielkostnaderna uppgick budgetåret
1962/63 till ca 38 000 kr. Härtill kommer sjukvårds-, rese- och
expenskostnader ävensom de mycket varierande kostnaderna för nyanskaffning
av apparater m. m. För utförda analyser uttas avgifter, som tillgodoförs
högskolans materielanslag (analyslaboratoriets andel i anslaget).
Dessa avgifter — vilka f. n. är bestämda till 13 procent av SLK:s grundtaxa
av år 1957 — utgjorde nyssnämnda budgetår omkring 62 500 kr., varav
52 000 kr. härrörde från högskolans ordinarie stat och återstoden utbetalades
av donationsmedel o. d.

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1967

Lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. Den lokala lantbrukskeniiska
verksamheten åtnjöt tidigare statsbidrag över ett särskilt anslag på nionde
huvudtiteln. Detta bidrag upphörde emellertid med utgången av budgetåret
1959/60. Härvid upphävdes de författningar, som reglerade verksamheten
vid lokala lantbrukskemiska stationer, nämligen reglemente för stationerna
den 15 juni 1939, nr 419, och kungörelse angående statsbidrag till desamma
den 15 juni 1939, nr 420. Samtidigt förordnades dock att station, som
dåmera åtnjöt statsbidrag, ägde få stadgar fastställda av lantbruksstyrelsen
under förutsättning att stationen underkastade sig den kontroll rörande stadgarnas
efterlevnad, som styrelsen fann skäl föreskriva. I anledning härav har
lantbruksstyrelsen efter framställningar fastställt stadgar för de fem stationer,
som uppbar statsbidrag under budgetåret 1959/60, nämligen stationerna
i Jönköping, Visby, Kristianstad, Skara och Luleå. Styrelsen har även
förordnat en särskild inspektör att biträda styrelsen vid tillsynen av den
lokala verksamhetens utövande. Enligt stadgarna har stationerna till huvudsaklig
uppgift att bedriva kommersiell analysverksamhet i fråga om
handelsvaror och andra ämnen, som är av betydelse för jordbruket och dess
binäringar, samt att tillhandagå uppdragsgivarna med råd och upplysningar.
I den mån resurserna tillåter skall de även utföra undersökningar rörande
andra varor och ämnen än de nämnda. Antalet prov av olika slag, som
analyserats under senare år, framgår av tabeller, vilka torde få fogas till protokollet
som bilagor 7—8.

Lantbruksstyrelsen har för ifrågavarande stationer — med i regel vederbörande
hushållningssällskap som huvudmän — fastställt geografiska
verksamhetsområden. Områdesindelningen framgår av följande uppställning.

Stationens belägenhet
Jönköping

Visby

Kristianstad

Skara

Luleå

Län ingående i verksamhetsområdet Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar och

Hallands

Gotlands

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs
samt Skaraborgs
Västerbottens och Norrbottens

Ledningen av en stations verksamhet utövas enligt stadgarna av en styrelse,
vars ledamöter i regel utses av hushållningssällskapet och landstinget
i det län, där stationen är belägen. Taxa för analys av sådana varor och
ämnen, som är av betydelse för jordbruket med binäringar, fastställs av
lantbruksstyrelsen, medan taxesättningen beträffande övriga analyser är
fri. Bidrag till stationernas verksamhet från lokala intressenter har under
senaste verksamhetsår utgått enligt följande.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

Stationen i Jönköping

Jönköpings läns hushållningssällskap .......................... 3 000

Jönköpings läns landsting .................................... 16 500

Kronobergs läns hushållningssällskap .......................... 500

Kronobergs läns landsting .................................... 2 000

22 000

Stationen i Visby

Gotlands läns landsting ...................................... 6 000

Gotlands läns hushållningssällskap ............................ 1 000

7 000

Stationen i Kristianstad

Kristianstads läns hushållningssällskap ........................ 1 000

Malmöhus läns hushållningssällskap .......................... 500

Blekinge läns hushållningssällskap ............................ 200

1 700

Stationen i Skara

Skaraborgs läns hushållningssällskap .......................... 12 000

Skaraborgs läns landsting .................................... 6 000

Älvsborgs läns landsting...................................... 4 000

Älvsborgs läns norra hushållningssällskap ...................... 2 000

Älvsborgs läns södra hushållningssällskap ...................... 1 500

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap.................. 500

Potatisodlareföreningen ...................................... 600

Frökontrollanstalten i Skara .............................. ca 6 000

32 600

Stationen i Luleå

Norrbottens läns landsting .................................... 13 500

Västerbottens läns landsting .................................. 3 000

Norrbottens läns hushållningssällskap.......................... 16 500

Västerbottens läns hushållningssällskap ........................ 2 000

35 000

Härutöver har bidrag för det senaste verksamhetsåret utgått till stationen
i Kristianstad med 12 000 kr. från anslaget Gottgörelse till trädgårdsnäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt för att inrätta en mindre
filial i Malmö för trädgårdsanalyser samt till stationen i Luleå med 10 000
kr. från Längmanska fonden och 6 000 kr. från anslaget Bidrag till produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland m. m.

Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning. Kemisk analysverksamhet
på lantbrukets område bedrivs av Sveriges utsädesförening i Svalöv. Kungl.
Maj :t har genom särskilda beslut — första gången år 1942 och senast år
1958 — lämnat föreningen medgivande till sådan verksamhet även för
utomståendes räkning. Medgivandena har varit begränsade till 1) spann -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år l!)6i

mål, frö och kraftfoder, 2) sockerbetor och sockerhantering, där uppdragsgivaren
är Sveriges betodlares centralförening samt 3) potatis, rotfrukter
och vallväxter i den omfattning, som betingas av utsädesföreningens förädlingsverksamhet
beträffande resp. växtslag, därvid dock inte avsetts uppdrag
av utredande art. I besluten har föreskrivits, att det skall åligga utsädesföreningen
att vid utövandet av verksamheten iaktta de bestämmelser
för provtagning och undersökning samt den taxa härför, som lantbruksstyrelsen
utfärdat för SLK och de lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna.
Verksamhetens omfattning belyses av sammanställning, som torde få
fogas till statsrådsprotokollet i ärendet som bilaga !).

Analysverksamhet på trädgårdsområdet. Analyser åt trädgårdsnäringen
förekommer endast sparsamt vid de i det föregående behandlade laboratorierna.
Vad gäller trädgårdsjord sker analyseringen i stället främst vid
vissa laboratorier i enskild regi, belägna i Hälsingborg, Hässelby och Göteborg.
Antalet jordprov torde vid dessa uppgå till sammanlagt ca 45 000
per år.

Möjligheterna att utföra kemiska analyser i anslutning till den till Alnarp
förlagda forsknings- och försöksverksamheten på trädgårdsområdet är
starkt begränsade. Bestämningar av askorbinsyra och andra speciella ämnen
har i viss utsträckning utförts vid ett mindre laboratorium på platsen.
I övrigt har främst laboratorierna i Kristianstad och Svalöv anlitats. Antalet
analyser för statens trädgårdsförsök uppgick under år 1962 till 4 609,
varav 4 010 för fruktavdelningen, 329 för köksväxtavdelningen och 270 för
prydnadsväxtavdelningen.

III. Sakrevisionens förslag rörande organisationen av SLL

SLL bör inta samma fristående ställning som SLK och sålunda inte inordnas
under lantbrukshögskolan. Lantbruksstyrelsens beslutanderätt i
fråga om taxa och föreskrifter för analyser bör i princip kvarstå. Styrelsen
för SLL bör ha i stort sett den sammansättning som nu gäller beträffande
styrelsen för SLK.

Det är synnerligen viktigt, att på föreståndaren ställs stora krav i fråga
om ekonomisk och organisatorisk duglighet. Då SLL kommer att förfoga
över väl kvalificerade kemister och då sådana även skall ingå i styrelsen,
bör vid valet av föreståndare sagda krav i första hand tillgodoses. Några
särskilda kompetenskrav bör sålunda inte uppställas. Det kan ifrågasättas,
om inte tjänstebenämningen bör vara direktör.

Angelägenheten av att forskning och metodutveckling bedrivs på ett
tillfredsställande sätt föranleder att för detta ändamål inrättas en särskild
tjänst som laborator med ett tekniskt biträde som hjälp. Laboratorn bör
sortera direkt under föreståndaren.

10

Iinngl. Maj:ts proposition nr 78 år 1967

IV. 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL

Arbetsuppgifter. Den sakkunnige uttalar inledningsvis, att SLL i huvudsak
bör överta de funktioner, som f. n. utövas av SLK och lantbrukshögskolans
analyslaboratorium.

Särskilda uttalanden görs härefter beträffande analysobjekten vatten, oljeväxtfrö,
fodermedel, jord och beträffande kemiska bekämpningsmedel.

Vattenanalyser, som inte har omedelbar betydelse för jordbruket med dess
binäringar, bör inte utgöra en obligatorisk uppgift för SLL.

SLL bör förses med fullgoda resurser för oljeväxtfröanalyser.

Fodermedelsanalyserna är fortfarande huvudsakligen bundna till metoder,
som utvecklades under senare hälften av 1800-talet. Behovet av analyser
enligt modernare metoder (kromatografi) bedöms tillräckligt närliggande
för att motivera utrymme och utrustning inom SLL.

Laboratoriet bör även kunna tillhandagå jordbruket och dess binäringar
med mekanisk jordanalys. Det synes nödvändigt, att utrustningen för kemiska
jordanalyser kompletteras så att lågspektrofotometriska metoder kan
användas i ökad utsträckning.

Kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur, växtsjukdomar och ogräs faller
under växtskyddsanstaltens arbetsområde vad avser kontrollundersökningar.
Undersökningar av icke kontrollerande art torde böra åligga SLL att
utföra. Som exempel kan nämnas undersökning huruvida utsäde är betat
och bestämning av besprutningsåterstoder på växtmaterial. För de moderna
bekämpningsmedlen finns i allmänhet inga standardmetoder utarbetade, vilka
kan användas för analyser av antytt slag. Varje sådan uppgift kommer
följaktligen att innebära ett visst mått av forskning. Det är enligt utredningens
uppfattning SLL:s uppgift att ta hithörande problem under bearbetning.

Vad beträffar den kommersiella verksamheten påpekas, att vissa svårigheter
föreligger att med nuvarande lydelse av SLK:s instruktion uppnå klar
avgränsning av den lantbrukskemiska analysverksamheten mot likartad
verksamhet vid andra inrättningar. Föreskriften att laboratoriet skall »verkställa
undersökning av handelsvaror och andra ämnen, vilka är av betydelse
för jordbruket och dess binäringar» bör utbytas mot bestämmelse om undersökning
av produkter och produktionsmedel av omedelbar betydelse för
jordbruket och dess binäringar.

Över nämnda undersökningar har SLK att avge utlåtande som innehåller
vid undersökningarna framkomna fakta. Laboratoriets skyldighet bör i regel
inskränkas härtill. Omdömen om och tolkningar av erhållna fakta skulle
erfordra expertis från vitt skilda delar av agronomiska, hortonomiska och
andra vetenskaper, vilken inte är knuten till laboratoriet. Ur gränsdragningssynpunkt
är det nödvändigt, att utlåtandena innehåller omdömen om
eller tolkning av fakta, allenast då man kan stödja sig på publicerade, på
vetenskaplig grund vilande och allmänt erkända normer. Om laboratoriet
skulle finna behov av sådana normer inom sitt arbetsområde, bör frågan

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b 11

väckas samrådsvägen hos den inrättning, inom vars arbetsområde uppgiften
faller.

Den offentliga kontrollen på eget initiativ har bl. a. på grund
av bristande resurser nästan helt måst åsidosättas. Behov finns emellertid av
övervakning av handeln med konstgödselmedel, varför SLL bör förses med
resurser för sådan kontroll.

Vid sidan av nämnda kontroll på eget initiativ har SLK enligt sin instruktion
»alt verkställa sådana undersökningar samt utöva sådan kontroll, som
är föreskrivna i särskilda författningar». I denna kontrollverksamhet har
SLK fungerat som enbart ett analysställe, och analyserna har utförts på
uppdrag av andra, oftast statliga inrättningar. Det har härvid i första hand
rört sig om kontroll av standardisering och pastörisering av mjölk. Analyser
tillhörande livsmedelskontrollen enligt livsmedelsstadgan torde inte kunna
inräknas bland laboratoriets obligatoriska uppgifter. Den kontroll, som närmast
synes ha avsetts med bestämmelsen i fråga, torde i stället vara hänförlig
till fodermedelslagstiftningen.

Rådgivnings- och upplysningsverksamhete n synes i
viss utsträckning ha blivit bristfällig på grund av otillräckliga eller olämpliga
resurser och genom att SLK:s geografiska verksamhetsområde varit för
vidsträckt. Den under 1950-talet sjunkande analyskvantiteten torde i viss,
måhända ganska stor omfattning bero härpå. Det är synnerligen viktigt, att
det nya laboratoriet erhåller tillräckliga resurser för nämnda verksamhetsgren.
Arbetet bör i mycket stor utsträckning inriktas direkt på hushållningssällskapen
och inte på den enskilde jordbrukaren.

Även resurserna för den ledande, kontrollerande och
samordnande verksamheten avseende de lokala lantbrukskemiska
stationerna bör förstärkas.

Då SLL skall vara ett undersökande och inte ett bedömande eller tolkande
organ, bör den vetenskapliga forskningen vid laboratoriet
begränsas till vad som avser dess undersökande verksamhet. Särskilt bör beaktas,
att sådana på omfattande biologiska prövningar grundade undersökningsmetoder,
som avser bestämning av ur kemisk synpunkt ej definierade
ämneshalter — såsom exempelvis »växtupptagbara näringsämnen», »smältbar
äggvita», »växttråd» — måste anses falla utanför anstaltens verksamhetsområde
såvitt angår forskning men inom verksamhetsområdet i den mån
tillförlitliga metoder och utvärderingsnormer föreligger.

Det nya laboratoriet skall även betjäna forsknings- och försöksinstitutionerna
i Ultima och i viss omfattning även försöksgårdarna
ute i landet med erforderliga rutinanalyser.

Beträffande gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden
anförs bl. a. följande.

SLK har i vissa avseenden gått utanför gränserna för sina instruktionsenliga
(obligatoriska) uppgifter. Några egentliga kompetenskonflikter torde
dock inte ha uppstått. Inom forskningen synes SLK i vissa fall ha utfört ar -

12

Klingl. Mnj:ts proposition nr IS år lt)6''i

bete, som torde åvila forsknings- och försöksverksamheten vid lanlbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök och i synnerhet statens trädgårdsförsök.
Arbetsuppgifter som egentligen tillhör annan inrättnings verksamhetsområde
(s. k. samrådsanalyser) bör efter medgivande av denna inrättning
få utföras av SLL endast i den mån laboratoriets kapacitet inte helt utnyttjas
för de obligatoriska uppgifterna. Vissa samrådsuppgifter står emellertid
i mycket nära samband med den obligatoriska verksamheten, såsom uppgifter
i samråd med hushållningssällskapen och, om än av annan art, med
forskande institutioner inom arbetsområdet. Fortlöpande samråd med dessa
torde vara av stor betydelse för den obligatoriska verksamheten.

I vissa fall torde närliggande inrättningar ha vidtagit åtgärder, som kan
anses ha inkräktat på SLK:s arbetsområde. I första hand kan nämnas kemiska
stationen i Örebro, medan konkurrensen från laboratoriet i Svålon
inom det egentliga analysområdet torde vara obetydlig. Inom det senare laboratoriet
torde däremot ha utförts viss metodforskning inom SLK:s arbetsområde.

Statens skogsforskriingsinstitut bedriver forskning inom skogsnäringen.
Med hänsyn till verksamhetens art bör rimligtvis inga kompetenskonflikter
med SLL kunna uppstå. Man måste dock räkna med att SLL kan komma
att behandla frågor av sådan forskningsnatur, att de hör hemma inom institutet,
liksom att institutet kan komma att utföra t. ex. kemiska analyser av
sådant slag, att de borde hänföras till den kommersiella driften vid SLL. Institutet
bör inte åta sig uppdrag att utföra rutinanalyser. En sådan utveckling
kan befaras, om institutet skaffar sig egna laboratorieresurser av sådan
omfattning, att kapaciteten delvis kan komma att stå outnyttjad avseende
den egna verksamheten. En framtida konkurrens inom området mellan
SLL och institutet skulle vara synnerligen olämplig ur skilda synpunkter.
Berörda organ bör vid den praktiska tillämpningen av bestämmelserna rörande
arbetsområdet iaktta försiktighet och handla i samråd beträffande
frågor i gränsområdet. Förslag har framkommit om att ett särskilt samarbetsorgan
inrättas. Den sakkunnige finner detta lämpligt. Det torde emellertid
ankomma på vederbörande organ att närmare reglera denna fråga.

Kompetenskonflikter kan uppstå mellan SLL och hushållningssällskapen
i olika hänseenden. Sällskapen utgör ett nödvändigt mellanled vid SLL:s
rådgivande och upplysande verksamhet i allmänhet. SLL bör inte utom i
samråd med sällskapen bearbeta de enskilda jordbrukarna i rådgivande och
upplysande syfte och för att anskaffa kunder.

Det statliga laboratoriet har anvisats ett visst antal län för sin verksamhet
liksom var och en av de statskontrollerade kemiska stationerna. Sällskapen
inom de sålunda anvisade områdena torde vara skyldiga täcka sitt analysbehov
hos det bestämda analysstället. Den sakkunnige har funnit, att sällskapen
inom det statliga laboratoriets verksamhetsområde i viss utsträckning
inte beaktat detta. Påpekas kan den kemiska stationens i Örebro verksamhet
i ett flertal omgivande län. Detta inkräktande på det statliga laboratoriets
geografiska verksamhetsområde, vilket godtagits av berörda sällskap,
torde vara olämpligt ur skilda synpunkter och i synnerhet med hänsyn till
rationell och ekonomisk drift, även om kontaktbehoven ansetts härigenom
bli bättre tillgodosedda.

Jordbrukets organisationer har under senare år strävat efter att själva inrätta
laboratorier för viss kemisk analysverksamhet inom jordbrukets område.
Då det allmänna på olika sätt understödjer särskilda laboratorier för
analyser inom det lantbrukskemiska området, synes det olämpligt att jord -

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b 13

brukets företrädare inrättar särskilda konkurrerande laboratorier inom området.

I fråga om laboratoriets geografiska verksamhetsområde anförs bl. a. följande.

Hittills har den uppfattningen varit rådande, att varje lantbrukskemiskt
laboratorium har rätt att ägna sig åt analysverksamhet allenast inom det för
varje laboratorium anvisade geografiska området. Dock har SLK ansetts kunna
åta sig analyser av visst slag och enstaka analyser av allmän betydelse
inom hela landet. Dessa principer bör vara gällande även för framliden. Med
hänsyn till dels behovet av en relativt nära kontakt mellan analysstället och
i synnerhet hushållningssällskapen, dels självbärighetsfrågorna för de olika
analysställena i analysorganisationen är emellertid klart motiverat, att centrallaboratoriets
geografiska verksamhetsområde beskärs. Det är ej lämpligt
att belasta det statliga, ledande laboratoriet med alltför omfattande rutinmässiga
uppgifter, i synnerhet då vid sidan av det statliga laboratoriet finns
ett flertal lokala rutinlaboratorier. Östergötlands, Värmlands, Jämtlands och
Västernorrlands län torde sålunda kunna överföras till närliggande kemiska
stationers områden. SLL:s verksamhetsområde skulle därefter komma att
omfatta Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Kopparbergs
och Gävleborgs län. Härvid förutsätts, att den lokala stationen i
Örebro nedläggs.

Kvantitetsprognos. Den analyskvantitet, som kan förväntas i SLL:s kommersiella
drift under de allra närmaste åren, torde i stort sett komma att få
samma omfattning som f. n. vid SLK och AL trots föreslagen beskärning av
det geografiska verksamhetsområdet. Genom intensifierad kontaktverksamhet
och bättre resurser bör man kunna förvänta en alltmer ökad analyskvantitet
i synnerhet på jordanalysområdet. Den framtida analyskvantiteten för
växtprodukter och fodermedel förmodas också komma att stiga. Under förutsättning
att SLL erhåller i uppdrag att utföra fett- och vattenbestäniningar
på oljeväxtfrö, som produceras inom det geografiska verksamhetsområdet,
åstadkoms cn mycket stor ökning av dessa analysers antal. Rörande analysobjekten
gödselmedel och jordförbättringsmedel räknas i stort sett inte med
större analyskvantitet än f. n.

Organisation och personal. SLL föreslås skola i likhet med SLK utgöra
en självständig institution. Ledningen av laboratoriet bör utövas av en styrelse
med i huvudsak den sammansättning, som gäller för SLK:s styrelse,
dock att däri bör ingå en särskild företrädare för ämnet analytisk kemi. För
samråd bör därjämte inrättas en nämnd, vari ingår SLL:s föreståndare, en
representant för varje hushållningssällskap inom det geografiska verksamhetsområdet,
en representant för institutionerna vid lantbrukshögskolan
samt i övrigt vid behov representanter från andra inrättningar, såsom statens
trädgårdsförsök och statens skogsforskningsinstitul. Den omedelbara
ledningen av laboratoriet bör handhas av en föreståndare, benämnd direktör,
för vilken i första hand bör uppställas krav på administrativ och ekonomisk
duglighet.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

Verksamheten vid SLL bör fördelas på två avdelningar. Den ena avdelningen
— organiserad på två sektioner — skall svara för forskningen
och det kamerala arbetet. Den andra avdelningen, den kommersiella, skall
arbeta på tre sektioner, en för enstaka analyser och mindre serier, en för
stora serier och en för gemensamma serviceuppgifter. Beaktas bör emellertid
att servicesektionen i viss mån även behöver stå till forskningssektionens
förfogande liksom att personalen över huvud taget bör kunna utnyttjas
över gränserna för avdelningar och sektioner.

V. Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning
förslag rörande SLL

Utredningen ansluter sig i de delar som ej behandlas i det följande i stort
sett till synpunkterna i 1958 års sakkunnigförslag.

Arbetsuppgifter. SLL synes inte böra syssla med kemisk-bakteriölogiska
vattenundersökningar av rutinkaraktär. Undersökningar rörande dricksvatten
för kreatur bör ankomma på veterinärmedicinska organ.

Analyser av mjölk och mejeriprodukter bör ankomma på de livsmedelskemiska
organen. Analysverksamheten i livsmedelskontrollens tjänst torde falla
inom institutets för folkhälsan kompetensområde.

Utredningen ansluter sig till sakkunnigförslaget att SLL skall förses med
fullgoda resurser för analys a\ oljeväxtfrö, trots att cereallaboratoriet i Svalöv
och de lokala stationerna i Skara, Visby och Kristianstad anlitas för den
övervägande delen sådana analyser. Det är synnerligen angeläget, att SLL
får möjlighet att bestämma de i fett ingående olika fettsyrorna. Detta gäller
även fodermedel. Inte minst för institutionerna vid lantbrukshögskolan är
det nödvändigt att få dylika analyser utförda. Likaså är det nödvändigt att
kunna fastställa äggviteämnenas sammansättning. Frågan om tillsats av antibiotika
till fodermedel torde däremot närmast vara en uppgift för den veterinärmedicinska
sakkunskapen. Analysen rörande giftinblandning i fodermedel
bör i regel hänvisas till statens veterinärmedicinska anstalt.

Undersökningar av kemiska bekämpningsmedel bör regelmässigt utföras
vid statens växtskyddsanstalt med anlitande vid behov av human- och veterinärmedicinsk
sakkunskap. Endast undantagsvis bör sådana analyser utföras
vid SLL och någon speciell utrustning bör inte beräknas för delta ändamål.

SLL:s kompetensområde bör innefatta produkter och produktionsmedel
av betydelse för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

Utredningen understryker vikten av att analysbevisen ges sådan utformning,
att de erbjuder mottagaren praktisk ledning. Att utlåtandena skall

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

grundas på allmänt erkända normer, vilande på vetenskaplig grund, torde
vara alltför självklart för att behöva understrykas. Däremot får det anses
sakligt ovidkommande om normerna publicerats eller inte.

I fråga om den offentliga kontrollen på eget initiativ påpekar
utredningen, att jordbruksnämnden har att svara för den egentliga fodermedelskontrollen.
Beträffande konstgödselmedel saknas f. n. särskild kontrollmyndighet.
Behov härav torde dock föreligga. Det är emellertid angeläget, att
SLL står helt obundet och därför principiellt befrias från kontrollverksamhet
på eget initiativ. I stället bör verksamheten vid laboratoriet inriktas på
att efter begäran av vederbörande undersökningsorgan utföra de kontrollanalyser,
som anses påkallade, samt att verkställa de undersökningar och utöva
den kontroll, som är eller kan bli föreskrivna i särskild ordning. Kontrollen
av standardiseringen och pastöriseringen av mjölk bör ligga utanför
SLL:s verksamhetsfält.

Rådgivnings- och upplysningsverksamheten bör intensifieras.
Brister har otvivelaktigt vidlått kontaktarbetet.

I fråga om den ledande, kontrollerande och samordnande
verksamheten avseende den lokala lantbrukskemiska analysorganisationen
har SLK bl. a. att verkställa jämförande undersökning
rörande från de lokala kontrollstationerna insända eller infordrade analysobjekt
och s. k. normallösningar. På detta område råder f. n. formellt en
dubbelkontroll, därigenom att de lokala stationerna jämväl står under
övervakning av lantbruksstyrelsen, som för ändamålet har särskild sakkunnig.
Med det mål för verksamheten vid SLL, som utredningen förordat,
bör SLL i första hand inta ställningen som en objektiv undersökningsinstans
och därför så långt möjligt befrias från självständigt kontrollerande
uppgifter. SLL bör därför endast ha att utföra de undersökningar i
kontrollsyfte, som av lantbruksstyrelsen eller andra myndigheter påkallas
inom arbetsområdet.

Den vetenskapliga forskningen bör uteslutande avse utformning,
prövning och förbättring av analysmetoder. Nuvarande metoder
för analys av växtprodukter och foder är arbetskrävande, grova och delvis
missvisande. Här behövs en forskningsinsats för näringsfysiologiskt sett
bättre och dessutom mindre arbetskrävande metoder, som är mera lämpade
för seriearbete.

Beträffande gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden
anför utredningen bl. a. följande.

Utredningen anser, att möjligheter bör beredas för s. k. samrådsanalgser
men kan inte finna att för dessa erfordras annan utrustning än den laboratoriet
förfogar över för verksamheten i övrigt.

Erforderliga jordanalyser av skogsmark torde med fördel kunna utföras
vid SLL. Det synes föga välbetänkt att utrusta statens skogsforskningsinstitut
med resurser för rutinanalyser.

16 KungI. Mcij. ts proposition nr 78 år 196b

Statens provningsanstalt utför f. n. vid sidan av SLK analys av gödselmedel.
Ur rationaliseringssynpunkt framstår det som välbetänkt, att denna
verksamhet centraliseras till SLL.

Utredningen har inhämtat, att för skördeuppskattningen enligt reglerna
för skördeskadeskyddet erfordras ett stort antal bestämningar av främst
vattenhalten i fråga om skördade produkter. Uppenbarligen bör denna undersökningsverksamhet
för statistiska centralbyråns räkning hänvisas till
laboratoriets arbetsområde samt uppdras åt SLL och, inom resp. geografiska
områden, de lokala stationerna.

Det synes inte nödvändigt, att hushållningssällskapen utgör ett mellanled
vid SLK:s rådgivande och upplysande verksamhet, även om så i regel
torde vara fallet. Utredningen kan inte dela sakkunnigförslaget, att sällskapen
skall vara skyldiga att täcka sitt analysbehov hos viss kemisk station,
men förutsätter att sällskapen genom inbördes överenskommelser reglerar
hithörande förhållanden. Att sällskapen och jordbrukets organisationer
medverkar vid tillkomsten av kemiska laboratorier kan utredningen
inte finna anmärkningsvärt.

Beträffande SLL:s geografiska verksamhetsområde vill utredningen för
sin del dit hänföra Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och
Gävleborgs län. Om Östergötlands län bortfaller, skulle detta innebära en
mycket allvarlig begränsning av arbetsmaterialet, särskilt i fråga om jordanalyserna,
då länets andel i dessa under senare år utgjort omkring 40
procent av SLK:s hela analysmaterial.

Mera kvalificerade uppgifter av typen uddanalyser bör av de lokala stationerna
hänskjutas till SLL.

Sakkunnigförslagets förutsättning, att den lokala anstalten i Örebro skall
upphöra, bedömer utredningen inte som realistisk. Anstalten torde ha ett
naturligt arbetsområde inom det egna länet samt därutöver i Västmanlands,
Värmlands och Kopparbergs län.

Kvantitetsprognos. Analysverksamheten vid SLK har under de senaste
åren vad gäller antalet prov visat en markerad nedgång. Däremot har analyslaboratoriets
i Ultuna arbetsmaterial i huvudsak haft en konstant omfattning.

Utredningens granskning av sakkunnigförslagets prognoser beträffande
den sannolika framtida utvecklingen har föranlett utredningen att i olika
hänseenden med större försiktighet bedöma möjligheten till ökning av antalet
prov. Uppenbarligen kommer jord-, fodermedels- och växtproduktanalyserna
att under nu överblickbar framtid utgöra huvudmaterialet för
SLL:s arbete.

Vad särskilt angår j ordanalys er na påpekar utredningen, att förutbedömningen
med hänsyn till det flertal variationsfaktorer som föreligger möter
synnerliga svårigheter, samt anför vidare bl. a. följande.

Den under 1950-talet iakttagna sjunkande tendensen för jordprovsmängden
har ytterligare accentuerats under senare år. Minskningen i
provantal torde till viss del kunna förklaras av att markkartering hittills

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b

betraktats som en engångsåtgärd. Eftersom jordens näringsförhållanden
förändras med tiden, har emellertid den uppfattningen numera vunnit terräng,
att man ungefär vart sjätte eller sjunde år bör återkomma med markkartering
på samma yta. ökad vikt läggs också vid att följa näringsförhållandenas
ändringar för kontroll av vidtagna åtgärders inverkan på näringstillståndet
hos jorden. Man bör också räkna med att bestämning av
mikroelement kommer att bli ett normalt led i jordanalysen för markkartcring.
Intresset för den organiska substansens förändringar har resulterat i
flera bestämningar av glödgningsförlust och andra mått på humushalten.
Inom skogsområdet har bestämningar av växtnäringsämnen i grundvattnet
börjat komplettera jordanalyserna. Ofta begärs analys av flera mikroelement
och organiska beståndsdelar, som SLK f. n. inte utför, och trädgårdsnäringens
intresse för kvävets olika bindningsformer förefaller sprida sig
till jordbruket.

Den under de senaste åren genomförda nya markkarteringsmetodiken
innebär, att man tar färre jordprov per arealenhet men gör flera och delvis
nya, dyrare analyser per prov. Den ändrade jordbruksstrukturen är också
ägnad att medföra en ökning av dessa analyser. Även om varje uttalande
om utvecklingen framöver måste framstå som osäkert, torde dock försiktigheten
bjuda att räkna med en stigande trend. I sammanhanget må också
ihågkommas, att markkarteringen inte bara avser åkerjord utan även
trädgårdsjord och skogsjord, områden inom vilka viss ökning av analysverksamheten
torde få anses sannolik. Beaktas bör härvid, att SLK redan
börjat utveckla skogsjordanalys för gödslingsrådgivning. Likaså har SLK
sökt stimulera intresset för undersökning av krukväxtjord och krukväxtnäring.

Utredningen finner inte övertygande skäl förebragta för den optimistiska
prognos, som präglar sakkunnigförslaget. Å andra sidan måste hänsyn tas
till att jordanalyserna i stor utsträckning måste komma att omfatta bestämning
av flera element än hittills och att man börjat kräva kortare leveranstider.

1 fråga om fodermedelsanalyserna — den andra stora gruppen inom SLK:s
och en inte ringa del av analyslaboratoriets arbetsmaterial — gäller att anlalet
prov vid förstnämnda institution varierat inom trånga gränser. Inemot
hälften av proven härrör från statens jordbruksnämnd. Vid analyslaboratoriet
kan en större ökning noteras i antalet prov av torra fodermedel. Fodermedelslagen,
med ikraftträdande den 1 juli 1962, förutses emellertid med
stor sannolikhet komma att öka antalet prov. Likaledes måste man räkna
med en ökning av analysarbetet till följd av att analyserna av fett och äggvita
måste utbyggas.

Huruvida antalet botaniska analyser kan komma att öka, är det f. n. svårt
att uttala sig om, bl. a. av den anledningen att den nya fodermedelslagens
inverkan inte kan förutses. Med hänsyn till dessa analysers stora värde inte
bara för tolkningen av resultaten av forskning och försök utan även i många
fall för praktiken synes en ökning inte utesluten.

Enligt utredningens mening torde någon större ökning av antalet analyser
av oljeväxtfrö inte vara att vänta. Det är emellertid angeläget, att sådana ut 2

Bihang till riksdagens protokoll 196i. i samt. Yr 78

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

förs vid SLL bl. a. med hänsyn till säsongvariationerna vid laboratoriet.
Jordproven börjar strömma in i oktober och leveranserna härav fortsätter
sedan i november och december. Oljeväxtfröerna däremot har säsong tidigare.
De oljeväxtfrökvantiteter man för SLL:s del i första hand torde ha att
räkna med härrör från institutionerna i Ultuna.

Organisation och personal. Utredningens överväganden på grundval av
kvantitetsprognosen leder fram till att organisationen inte nu bör ges större
omfattning än vad sakrevisionen föreslog år 1955.

Utredningen utgår från att SLL skall ledas av en styrelse, där jämväl föreståndaren
för laboratoriet har säte. Däremot har utredningen inte blivit
övertygad om behovet av det rådgivande organ, som skisserats i sakkunnigförslaget.
Det önskvärda närmare samarbetet med hushållningssällskapen
inom upptagningsområdet, andra institutioner med närbesläktade uppgifter
och uppdragsgivande myndigheter torde, i den mån dessa inte är företrädda
i laboratoriets styrelse, lämpligen böra tillgodoses genom konferenser mellan
laboratoriets ledning och vederbörande.

Övervägande skäl finner utredningen tala för att den omedelbara ledningen
av en institution av den relativt begränsade omfattning, som det här gäller,
ligger i händerna på en vetenskapligt utbildad föreståndare, placerad i
lönegrad B 3. Uppenbarligen bör emellertid vid tillsättningen all möjlig hänsyn
tas till administrativ och ekonomisk kunnighet.

I fråga om den inre organisationen av laboratoriet har utredningen inte
blivit övertygad om lämpligheten av att genomföra en sträng sektionsindelning.
Ej heller synes det praktiskt att hålla den metodforskning, som utgör
ett viktigt led i laboratoriets arbete, helt avgränsad från verksamheten i övrigt.
Däremot bör tillgången på vetenskapligt kvalificerad personal utmätas
på sådant sätt, att goda förutsättningar föreligger för sagda forskning. Vid
sidan av föreståndaren bör med tanke härpå finnas en laborator i lönegrad
A 26, vilken i fråga om den vetenskapliga utbildningen skall komplettera
denne. Ledningen för rutinanalysarbeten bör tillkomma två förste kemister,
den ene främst för jordanalyser, den andre för fodermedels- och övriga analyser.
I övrigt beräknar utredningen SLL:s personal i huvudsaklig anslutning
till vad sakrevisionen föreslog år 1955 jämväl vad angår det kamerala
arbetet. Med hänsyn till vikten av att laboratoriet i fall av behov skall kunna
biträda vid provtagningen även av handelsvaror, har ett av sakrevisionen
föreslaget biträde utbytts mot en provtagare i A 15.

Tillsammans upptar personalförteckningen 34 befattningshavare, mot f. n.
50. Personalstaten får följande utseende.

Lönegrad

1 föreståndare, benämnd professor............................ B 3

1 laborator ................................................. A 26

2 förste kemister............................................ A 23

1 botanist .................................................. A 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964- 19

Lönegrad

1 förste assistent............................................ A 21

2 assistenter................................................ A 19

1 provtagare................................................ A 15

1 förste laboratorieassistent .................................. A 13

1 registrator och kassör...................................... A 12

2 laboratorieassistenter ...................................... A 11

1 institutionstekniker........................................ A 9

4 laboratoriebiträden .................................. högst A 9

1 institutionsvaktmästare .................................... A 7

1 kanslibiträde ............................................. A 7

12 institutionsbiträden .................................. högst A 5

1 kontorsbiträdc ...................................... högst A 5

1 ritbiträde........................................... högst A 5

Lokalfrågan. Ehuru sakrevisionen utgått från en icke obetydligt större
arbetsvolym än de senaste årens utveckling bekräftat, tillstyrker utredningen
— som anser det välbetänkt att byggnaden planeras med tanke på ett
växande lokalbehov — att lokalprogrammet i enlighet med revisionens förslag
får omfatta en golvyta av omkring 2 200 m2. Härav följer att utredningen
inte funnit motiverat, att programmet i enlighet med 1958 års sakkunnigförslag
utökas till en yta av 2 500 m2.

Utredningen framhåller, att den inte ingått på en detalj granskning av lokaldispositionerna.
Den fortsatta bearbetningen kommer med stor sannolikhet
att nödvändiggöra jämkningar med hänsyn till den senare utvecklingen
särskilt i vad avser de olika lokalernas storlek och gruppering. Det bör ankomma
på ledningen för SLK och analyslaboratoriet att i samråd med
byggnadsstyrelsen överväga lokaldispositionen inom ramen för angivna lokalprogram.

VI. Remissyttranden över utredningens rörande vissa
jordbruksanstalters förläggning förslag rörande SLL

Angelägenheten av att det nya laboratoriet snarast kan träda i funktion
betonas kraftigt. Samtidigt beklagar flera remissinstanser, att utredningen
inte på samma gång behandlat frågan om den lokala lantbrukskemiska verksamhetens
organisation. Utredningens förslag i stort tillstyrks dock allmänt.
Styrelsen för SLK anser att beslut om byggnad och utrustning och möjligen
personalförteckning bör fattas snarast, medan ställningstagandet till kostnader
och intäkter uppskjuts i avvaktan på kompletterande utredningar. Enligt
ledamoten av lantbrukshögskolans styrelse, professor Y. Gustafsson
bör — utan att byggnadsfrågan fördröjs — SLL:s organisatoriska ställning
omprövas. Härvid synes böra övervägas en samorganisation med lantbruksförsöksverksamheten,
som kan beräknas bli SLL:s dominerande beställare.

20

Kungl. Maj:Is proposition nr 78 ur 196 i Arbetsuppgifter.

Det tillstyrks över lag att SLL:s verksamhet skall avse
jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Hushållningssällskapens
förbund och styrelsen för SLK påpekar, att det inte är
möjligt att nu med säkerhet uttala sig om försöksverksamhetens efterfrågan
på analyser. Värmlands läns hushållningssällskap understryker betydelsen
av att analysbevisen ger den enskilda uppdragsgivaren praktisk
ledning.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser, att SLL bör ges
kapacitet för att kunna ombesörja kemiska brunnsvatten undersökningar
begärda av i första hand jordbruket inom Uppsala län. Enligt
statens provningsans tält synes alla institutioner mer eller mindre ta avstånd
från vattenanalyser. Anstalten framhåller önskvärdheten av
att någon statlig institution får sig tilldelad uppgiften att på begäran utföra
analyser av vatten för invärtes bruk. Styrelsen för lantbrukskemiska kontrollstationen
i Skara anser att, eftersom kontroll av standard isering
och pastörisering av mjölk samt rutinmässiga k em
i s k-b akteriologiska vatten undersökningar av praktiska
skäl i stor omfattning utförs av de lantbrukskemiska kontrollstationerna,
även det centrala laboratoriet bör bedriva sådan verksamhet. Styrelsen anser
tillika att centrallaboratoriet och kontrollstationerna bör utöva kontroll
av vissa livsmedel, t. ex. charkuterivaror. Beträffande m j öl k analyser
anför styrelsen för statens institut för folkhälsan följande.

Styrelsen vill framhålla önskvärdheten av att man inväntar statsmakternas
beslut i anledning av 1954 års mjölkkommittés betänkande, innan man
fastslår att SLL inte skall utgöra organ för pastöriseringsundersökningar. I
annat fall skulle pastöriseringskontrollen kunna äventyras. Med nuvarande
analysantal vid SLK (mindre än 100 per år) torde det visserligen vara möjligt
för institutet att överta pastöriseringsefterkontrollen, men skulle analysernas
antal väsentligt öka, kan svårigheter uppstå, eftersom varken institutets
nuvarande eller föreslagna personal eller dess lokaler är avpassade för
ett stort tillskott av mjölkanalyser. I det förslag till utbyggnadsprogram för
institutet, som föreligger, har förutsatts att antalet rutinanalyser skall minska
inom födoämneshygieniska avdelningens kemiska sektion.

Delade meningar råder huruvida SLL bör utrustas för att utföra analyser
av oljeväxtfrö. Lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad
anser detta vara ur nationalekonomisk synpunkt synnerligen ofördelaktigt,
eftersom arbetet på de laboratorier som nu utför sådana analyser samtidigt
måste minska eller nedläggas. Sveriges utsädesförening har intet att erinra
mot att SLL får dylika resurser, särskilt med hänsyn till de vetenskapliga
institutionernas vid lantbrukshögskolan behov av kemiska oljeväxtanalyser
av såväl enklare som mera komplicerad art.

Ingen remissinstans har något att erinra mot att centrallaboratoriet i
princip befrias från skyldighet att utöva offentlig kontroll. Vad
gäller gödselmedelskontrollen framhåller emellertid styrelsen för SLK och

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 7S dr 1961

statens jordbruksnämnd, att denna kontroll bör åvila SLL, så länge inget
annat organ ålagts att omhänderha den.

I fråga om forskningen vid SLL anför styrelsen för statens veterinärmedicinska
anstalt, att en del av de för metodutvecklingsarbetet nödvändiga
grundforskningsproblemen inte sällan torde med fördel kunna bearbetas
vid laboratoriet.

Gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden. Styrelsen
för skogshögskolan påpekar, att det från skogshögskolans sida inte framförts
några önskemål om att för s k o g 1 i g a analyser inrätta ett kommersiellt
laboratorium liknande SLL. Styrelsen fortsätter.

Åtskilliga analysuppdrag från den skogliga praktiken och även från forskningssidan
kan med fördel hänvisas till SLL. Ju bättre resurser för analys
av skogsjordprover SLL får, desto större del av det mera rutinbetonade
skogliga analysmaterialet kan överlåtas dit.

Vad som däremot inom den skogliga forskningen ter sig som ett utomordentligt
angeläget önskemål och som även beaktats i Kungl. Maj :ts proposition
1961: 118 är att tillgodose behovet av kvalificerad kemisk sakkunskap,
som bl. a. kan biträda olika institutioner inom skogshögskolan med råd och
viss service och som kan ombesörja sådana analysuppgifter, som inte lämpar
sig att skicka bort på grund av provens beskaffenhet, t. ex. färskt fysiologiskt
material, prov där endast minimala kvantiteter står till förfogande
eller prov med innehåll av radioaktiva isotoper i farliga koncentrationer. Det
gäller också sådana analyser, där för rutinanalys lämpliga metoder inte föreligger.
Det skogskemiska laboratoriet, som till en början kommer att förestås
av en laborator och ingå i den skogsekologiska institutionen, skall givetvis
också delta i arbetet på utvärderingsnormer för skogsj ordsanalyser
och därmed verksamt bidra till att mängden skogsjordanalyser vid SLL
med tiden ökar. Det är givetvis också meningen, att laboratorn i skogskemi
skall bedriva egen forskning inom skogsmarkkemien eller angränsande områden.

Ett verksamhetsområde, där en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan
SLL och det skogliga laboratoriet kan behöva göras, torde vara arbetet på utvärderingsnormer
för skogsjordanalyser och på de analysserier av måttlig
omfattning och med icke rutinmässigt tillämpade metoder, som därvid kan
erfordras. Enligt 1958 års sakkunnigförslag skulle SLL inte få syssla med
utvärderingsnormer, varför huvudansvaret för denna verksamhetsgren med
nödvändighet måste falla på den skogliga expertisen. Enligt utredningens
förslag ges inte något sådant — som det för övrigt vill synas svagt motiverat
— förbud. Emellertid har forskningssektionen inom SLL försvagats, och
det framstår därför alltjämt som nödvändigt att utvärderingsnormerna för
skogsjordanalyser till stor del utarbetas inom de skogliga forskningsinstitutionerna,
givetvis i samarbete med SLL.

Statens provningsanstalt har intet att erinra mot att analyser av gödselmedel
hänvisas till SLL men framhåller, att provningsanstalten anser
sig ha skyldighet att, om så påfordras, utföra dylika analyser i den utsträckning
detta faller inom anstaltens kompetensområde.

Styrelserna för frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping anser det

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196''i

felaktigt att hänskj uta v attenh altsbestämningar na av spannmål
och fröer i samband med skördeskadeskyddet till lantbrukskemiska
organ. Dessa uppgifter utjämnar säsongvariationerna i frökontrollanstalternas
arbete. Styrelsen för lantbrukskemiska kontrollstationen i Jönköping
anser däremot i likhet med utredningen, att vattenhaltsbestämningarna
bör hänvisas till SLL och de lokala lantbrukskemiska stationerna. Statistiska
centralbyrån befarar, att ett genomförande av utredningens förslag skulle
medföra ett betydligt sämre resultat ekonomiskt och tidsmässigt än den av
centralbyrån i viss utsträckning genomförda organisationen, samt anför.

För spannmål omfattar skördeuppskattningarna provtagning av ca 80 000
ytor av en kvadratmeters storlek. Skörden från dessa ytor förpackas i säckar,
vilka hopsamlas till fyra tröskningsstationer, belägna i Uppsala, Kristianstad,
Jönköping och Karlstad.

Från tröskningsstationerna överförs 37 000 sädesprover till laboratorium
för vattenhaltsbestämning. Tidigare anlitades enbart utomstående laboratorier,
men 1961 har proven från två av tröskningsstationerna analyserats i
statistiska centralbyråns egen regi vid ett laboratorium i anslutning till
tröskningsstationen i Uppsala. Avsikten är att fr. o. m. 1962 förlägga alla
vattenhaltsbestämningar dit.

Under 1961 har vattenhaltsbestämning av samtliga ca 8 000 vallprover
skett vid utomstående laboratorier, men centralbyrån planerar att utföra
även dessa vid laboratoriet i Uppsala.

Enligt den tidigare tillämpade ordningen begärde centralbyrån varje år
uppgift från olika anstalter om det pris till vilket de skulle vara beredda att
åta sig vattenhaltsbestämningar för verkets räkning. Anstalterna begärde då
i regel ersättning enligt den av lantbruksstyrelsen fastställda taxan, ehuru
med viss rabattering. Genom omläggningen till vattenhaltsbestämning i egen
regi beräknas totalkostnaderna ha minskat från ca 175 000 kr. till 65 000 kr.
per år. I beloppet 65 000 kr. har härvid inräknats såväl löner, omkostnader
etc. som kostnader för arbetsledning, lokaler, avskrivningar å utrustning
o. d.

Vid en bedömning av den beräknade besparingen bör följande beaktas.
Genom att arbetsrutinen kan nära anslutas till arbetet vid tröskningsstationerna
erhålls en jämn arbetsbelastning och förutsättningar skapas för en
rationell drift av laboratoriet. Stordriftens fördelar kan utnyttjas. Personalen
är timanställd och någon spilltid uppstår inte. Arbetsledningen samordnas
med ledningen av den tröskningsstation, som är belägen i samma lokal.
Denna utgörs av en förhyrd f. d. ladugård, vilken upprustats i erforderlig
utsträckning. Laboratoriet har erhållit fullgod utrustning, men denna är inte
speciellt dyrbar. Då även lokalkostnaderna är begränsade utgör den korta
användningstiden per år — ca tre månader — ingen större ekonomisk belastning.
Några svårigheter att få tillräckligt kvalificerad personal har inte
förelegat 1961.

Vid omläggningen av vattenhaltsbestämningarna har förenklade rutiner
kunnat införas utan att eftersätta säkerheten. För spannmål som tröskas i
Uppsala överförs proven till vattenhaltsbestämning i samma byggnad. Vidare
har registreringen kunnat förenklas och det färdiga analysresultatet ges sådan
form att den fortsatta bearbetningen vid centralbyrån underlättas. Vissa
nackdelar följer givetvis av att verksamheten måste nyorganiseras varje år,
men dessa nackdelar synes inte vara särskilt störa och ger sig dessutom

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b 23

främst till känna på ett förberedande stadium och inte under verksamhetens

gång.

Analyserna utförs helt enligt lantbruksstyrelsens anvisningar, vilket bl. a.
innebär att dubbelbestämningar (i vissa fall trippelbestämningar) alltid
görs. Enligt den tidigare ordningen gjordes i regel endast enkelbestämningar.
Vid dubbelbestämningar skulle kostnaden för det äldre systemet
sannolikt varit väsentligt högre än nyss angivits.

I fråga om snabbhet och administrativ enkelhet synes man inte kunna
undvika att den av utredningen föreslagna ordningen blir mindre fördelaktig.
Hur stora nackdelarna skulle bli sammanhänger dock med stationernas
möjlighet att anpassa sina rutiner till arbetsgången i skördeuppskattningarna.
Beträffande kostnaderna skulle rabatter av omkring 80 procent
erfordras vid nuvarande taxa. Vid framräknandet av detta tal har hänsyn
tagits till dels beräknade besparingar, dels tidigare erhållna rabatter, dels
även kravet på att dubbelbestämningar genomgående skall utföras. En taxehöjning
skulle aktualisera behov av ännu större rabatter.

Lantbruksstyrelsen anser, att statliga myndigheter och organ, som har
behov av lantbrukskemiska analyser, bör åläggas utnyttja SLL. Dock bör
SLL:s styrelse kunna medge, att undersökningar delegeras till annat under
kontroll stående laboratorium, såsom de lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna.
Styrelsen för SLK framför liknande synpunkter.

SLL:s geografiska verksamhetsområde. Enligt lantbruksstyrelsens mening
kan det inte utan vidare förutsättas att de hushållningssällskap, som enligt
utredningen skall tillhöra SLL:s uptagningsområde, finner detta förenat
med sina intressen, i synnerhet inte om —• vilket lantbruksstyrelsen håller
före — taxorna inte kan hållas lika vid alla laboratorier. Därtill kommer
att möjligheterna att ingripa i de lokala lantbrukskemiska stationernas
verksamhet väsentligt minskats, sedan statsbidragen till verksamheten indrogs
1960. Styrelsen för SLK betecknar förslaget om att laboratoriernas
verksamhetsområden skall regleras genom överenskommelser mellan hushållningssällskapen
som ett önsketänkande. Styrelsen för lantbrukshögskolan
finner det tveksamt om inte hushållningssällskapen i princip bör täcka
sitt analysbehov hos viss bestämd kemisk station. Även styrelserna för
lantbrukskemiska stationerna i Jönköping och Luleå hyser betänkligheter
mot utredningens uppläggning.

Kalmar läns södra hushållningssällskap anför genom sitt förvaltningsutskott
bl. a. följande.

Ehuru det torde möta betydande svårigheter att nå fram till en ändamålsenlig
lösning på frågan om antalet kemiska stationer, deras lokalisering
m. in. synes det inte uteslutet, att den väg som angetts av utredningen,
d. v. s. överenskommelser mellan hushållningssällskapen, kan leda till målet.
Förvaltningsutskottet vill tillstyrka, att försök i denna riktning görs.
Om erforderliga överenskommelser skall kunna träffas, bör en grundlig och
helt förutsättningslös utredning i saken först göras. Med hänsyn till att
läget på hithörande område sedan länge är oklart, vill utskottet förorda att
en dylik utredning snarast igångsätts. Enligt utskottets mening bör man

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1964

vid utredningens bedrivande inte vara främmande för att pröva jämväl nya
former för verksamhetens organisation. Bl. a. synes man böra överväga den
ekonomiska föreningen eller aktiebolaget såsom form för hushållningssällskapens
gemensamma bedrivande av ifrågavarande analyseringsverksamhet.

Hushållningssällskapens förbund delar utredningens uppfattning all hushållningssällskapen
inte skall vara skyldiga att täcka sitt analysbehov vid
viss kemisk station utan anser i likhet med utredningen, att hithörande frågor
i första hand bör lösas genom inbördes överenskommelser sällskapen
emellan. Förbundet är också berett att medverka till att åstadkomma en sådan
lösning och tillägger, att det härvid även synes böra allvarligt prövas,
om inte samarbetet sällskapen emellan i fråga om lantbrukskemisk analysverksamhet
horde -— på sätt Kalmar läns södra hushållningssällskap skisserat
— ytterligare fördjupas. Härigenom skulle man måhända även kunna
tå en lösning på den nu så besvärliga och irriterande frågan om taxorna
för lantbrukskemiska analyser.

Styrelsen för SLK påpekar som ett märkligt förhållande, att enligt utredningens
mening ett län, vars gräns går endast några mil från Uppsala,
inte skall tillhöra SLL:s upptagningsområde.

Mot utredningens konstaterande, att ett bortfall av Östergötlands län från
centrallaboratoriets upptagningsområde skulle innebära en allvarlig begränsning
av SLL:s arbetsmaterial, genmäler styrelsen för lantbrukskemiska
kontrollstationen i Jönköping att motsvarande konstaterande kan göras
beträttande Jönköpings-stationens upptagningsområde, om nämnda län
skall hänföras till SLL.

Flera remissinstanser uttalar sitt gillande av utredningens synpunkter på
Orebro-stationens tortsatta uppgifter i den lokala organisationen.

Kvantitetsprognos. Styrelsen för lantbrukshögskolan påpekar, att lan tbru
k shögskolans analysbehov, som redan nu överstiger analyslaboratoriets
kapacitet, med säkerhet kan beräknas öka avsevärt.

Statens jordbruksnämnd samt Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas
förening delar utredningens åsikt att analysverksamheten på
foder medelsom rådet kommer att öka. Utredningens mening att
man inte har anledning räkna med någon större arbetsbelastning för SLL
beträttande analyser avoljeväxtfrö vinner stöd av jordbruksnämnden
och Sveriges oljeväxtintressenter.

Organisation och personal. Stockholms läns och stads hushållningssällskap
ifrågasätter om inte en rådgivande nämnd av det slag som
förordats i 1958 års sakkunnigförslag skulle öka möjligheterna till erforderligt
samarbete med hushållningssällskapen. Även Riksförbundet Landsbygdens
folk förordar att en rådgivande nämnd inrättas. Nämnden bör utgöras
av i första hand föreståndaren för SLL, en representant för varje

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 ur 196 i

hushållningssällskap inom SLL:s upptagningsområde samt en representant
för lantbrukshögskolan.

Styrelsen för lantbrukshögskolan anser att i SLL:s styrelse bör ingå
två representanter för lantbrukshögskolan, varav en skall företräda det
kemiska fackområdet.

Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens uppfattning
att laboratoriet bör ledas av en föreståndare med vetenskaplig
utbildning. Styrelsen för SLK påpekar i detta sammanhang,
att föreståndaren i viss utsträckning bör medverka i metodforskningen.

Några instanser anser att utredningen bort föreslå en indelning av laboratoriet
i sektioner. Huvudmotivet är att utvecklingsarbetet befaras
bli åsidosatt för den rutinmässiga verksamheten, om inte särskild personal
avdelas till en sektion för metodforskning. Styrelsen för SLK anser för sin
del att denna fråga bör ankomma på SLL:s styrelse att själv lösa. I praktiken
får man ta hänsyn till de olika befattningshavarnas speciella intressen
och förutsättningar för olika uppgifter. Vad särskilt angår metodforskningen
måste tillses att denna inte ensidigt inriktas på en grupp av analysobjekt.

Värmlands läns hushållningssällskap anser det erforderligt att åtminstone
en av de två främsta befattningshavarna vid laboratoriet —- i första
hand laboratorn — har agronomiska kunskaper.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt finner det berättigat
att inrätta en laborator stjänst även för rutinanalysarbetet. Eventuellt skulle
i stället en av de föreslagna assistenttjänsterna kunna ugå ur personal staten.
Styrelsen ifrågasätter också om inte lönegradsplaceringen för den ledande
personalen i flera fall blivit för låg. Styrelsen för lantbrukshögskolan
ifrågasätter för sin del om inte en eller ett par assistentbefattningar i
reglerad befordringsgång skulle utgöra en synnerligen önskvärd utvidgning
av personalstaten, bl. a. med tanke på rekryteringsbehovet såväl inom SLL
som vid de lokala stationerna. Styrelsen för SLK anför följande erinringar
avseende föreslagen personal.

De tre befattningshavare, som avses för kansli och kamerala uppgifter,
motsvarar endast vad som redan finns vid SLK. Nu tillkommer den vid
analyslaboratoriet bedrivna verksamheten. SLL kommer att behöva arbetskraft
för skötsel av telefonväxel. Vidare behöver SLL en kamrerare, som
kan svara för en vidgad bokförings- och redovisningsverksamhet och från
föreståndaren avlasta personalärenden m. m. Kamreraren bör placeras i
lägst A 19. I samband därmed bör befattningen som registrator och kassör
ändras till förste kansliskrivare. Eventuellt kan befattningen ändras till
kontorist.

Det är viktigt att SLL får en provtagare till sitt förfogande, men troligtvis
blir han inte fullt sysselsatt med provtagningsuppgifter. Han bör därför kunna
utnyttjas även för egentligt analysarbete. För att kunna erhålla en be -

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1961

fattningshavare med erforderliga kvalifikationer bör tjänsten benämnas
provtagare och assistent och placeras i lönegrad A 19.

Statskontoret anser sig kunna godta den föreslagna personalstaten. Enligt
lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad synes personalen vara
tilltagen i överkant. Det bör enligt kontrollstationen vara möjligt även för
cn statlig institution att i viss utsträckning variera antalet anställda efter arbetets
omfång och ha tillfälligt anställda under högsäsong.

Lokalfrågan. Styrelsen för SL K anför följande.

Styrelsen anser en lokalram av ca 2 200 m2 golvyta alltför trång. Bl. a.
behövs större utrymme för botaniska analyser, plats för mörkrum samt
utrymme för vissa radioaktiva undersökningar. Även om en ökning av byggnadsvolymen
innebär ökade kostnader, kan å andra sidan en senare utvidgning
av utrymmena bli svår att genomföra på ett ändamålsenligt sätt. Byggnaden
bör därför från början göras relativt rymlig. Med hänsyn till svårigheten
att nu bedöma den totala omfattningen av SLL:s verksamhet vill styrelsen
emellertid begränsa sig till att föreslå en ökning av byggnadens golvyta
med lägst 100 m2.

VII. 1959 års sakkunnigförslag rörande den lokala lantbrukskemiska

analysverksamlieten

Allmänt. Den sakkunnige överväger, om det finns anledning för staten
att reglera eller ekonomiskt stödja den lokala lantbrukskemiska verksamheten.
Den egentliga kommersiella driften skall vara självbärig, varför staten
inte på denna grund bör utge bidrag. Likaledes bör den upplysande och rådgivande
verksamheten i stort sett vara självbärig, då den i huvudsak kan betraktas
som kundanskaffningsarbete. I stor omfattning torde detta slag av
arbete utföras av hushållningssällskapen i samband med övrig verksamhet
inom området. Den kvarstående mera betydelsefulla anledningen till att staten
skulle understödja verksamheten torde finnas i det allmänna intresset av
att föreståndaren har en viss kompetens. Denna kompetens är nämligen
högre än vad som skulle krävas för ledningen av allenast den kommersiella
driften. Chefen för stationen bör kunna framvisa en tillräckligt hög kompetens
för att analysstället skall kunna hävda sig utåt, i synnerhet vid skiljeanalyser.
Föreståndaren måste dessutom besitta denna högre kompetens för
att kunna uppehålla erforderligt samråd med grundforskande institutioner,
med hushållningssällskapens tjänstemän och med SLL.

Den sakkunnige diskuterar även frågan om ett förstatligande av stationerna
men finner inte anledning föreslå ändring i rådande finansieringsförhållanden.

Behov och lokalisering av de lantbrukskemiska stationerna. För att få ett
underlag för bedömningen av behovet och lokaliseringen av de kemiska stationerna
har den sakkunnige undersökt utvecklingen beträffande de analysobjekt
som främst kommer i fråga. Det konstateras, att i förhållande till
1930-talets läge en stark expansion skett beträffande jordanalyser och i någon
mån beträffande analyser av växtprodukter, medan analyskvantiteten
för mjölk- och mejeriprodukter starkt sjunkit, då mejeriindustrien numera
själv utför sina driftanalyser. Rörande analyser utanför arbetsområdet
märks en betydande ökning av vattenanalyser.

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 19(>i

Frågan om behovet och lokaliseringen av kemiska stationer prövas från
två bestämda förutsättningar, nämligen att stationernas verksamhet skall
vara självbärig och att samtidigt deras kontaktmöjligheter med verksamhetsdistrikten
skall bli de bästa möjliga. Därvid strävas efter att uppnå ett
optimalt läge. Samtidigt berörs frågan om möjligheterna att specialisera
verksamheten. Med hänsyn till det relativt stora antalet analysobjekt, frågan
om serieanalyser samt de förekommande säsongvariationerna anser den
sakkunnige, att inte mycket står att vinna på att organisatoriskt genomföra
cn specialisering i detta sammanhang. Däremot förordas, att i den interna
arbetsuppläggningen stationerna i samråd försöker komma fram till en
lämplig lösning, vilket tidigare skett beträffande bl. a. analys av oljeväxtfrö.

Som utgångspunkt för slutsatserna angående antalet erforderliga stationer
har den sakkunnige haft den förlustbringande verksamheten vid de flesta
stationerna under senare år. Då denna synes ha uppstått av för låg analyskvantitet,
har tanken varit att minska antalet stationer. Den sakkunnige anser
sig dock inte böra föreslå så genomgripande åtgärder främst på den
grunden, att det är uppenbart att analyskvantiteten för landet i sin helhet
bör kunna ökas genom lämpliga åtgärder. Vissa förändringar av verksamlietsdistrikten
anses böra genomföras. Däremot vill den sakkunnige inte förorda
en utökning av antalet stationer, varför det inte finns utrymme för stationen
i Örebro i den statsunderstödda organisationen.

Den sakkunnige prövar dessutom frågan om ett utbyte av antingen stationen
i Skara eller stationen i Jönköping mot stationen i Örebro och ett utbyte
av stationen i Luleå mot ett laboratorium i Röbäcksdalen men finner inte anledning
att förorda ett sådant utbyte. Även andra alternativ diskuteras. Beträffande
stationen i Visby framhålls, att dess bibehållande inte synes vara
helt befogat av lantbrukskemiska skäl.

Verksamhetsdistrikten föreslås bli utökade för stationen i Jönköping med
Östergötlands län, för stationen i Skara med Värmlands län och för stationen
i Luleå med Jämtlands och Västernorrlands län, medan för stationerna
i Visby och Kristianstad distrikten skulle bli oförändrade. Distriktet för SLL
skulle i motsvarande omfattning reduceras. De utökade distrikten skulle ge
bättre möjligheter till självbärig drift.

Konkurrensförhållanden. Stationernas konkurrensförhållanden undersöks
därefter. I första hand diskuteras den icke statsunderstödda stationen i Örebro
samt kemiska avdelningen vid utsädesföreningen i Svalöv. Stationen i
Örebro synes dock ha konkurrerat allenast med det statliga laboratoriet, medan
den kemiska avdelningen i Svalöv bedrivit en omfattande lantbrukskemisk
verksamhet åtminstone i södra delarna av landet, vilket den sakkunnige
anser inte vara lämpligt. Han föreslår, att stationen i Örebro upphör med
sin verksamhet och att laboratoriet i Svalöv begränsar den lantbrukskemiska
analysverksamheten till att omfatta i huvudsak analysobjekt från förädlingsverksamheten.

Även de lokala frökontrollanstalterna har i någon mån bedrivit analysverksamhet
inom stationernas kompetensområde, vilket enligt den sakkunniges
uppfattning bör upphöra.

Arbetsuppgifter. Beträffande arbetsuppgifterna för stationerna föreslår
den sakkunnige i stort sett detsamma som för det statliga laboratoriet. Dock
anses, att den offentliga kontrollen av handeln med fodermedel och handels -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964-

gödsel bör utgå ur arbetsuppgifterna och hänföras till det statliga laboratoriet.
Dessutom bör stationerna kunna remittera udda analyser till SLL, särskilt
sådana som kan anses vara av allmän betydelse.

Stationerna bör kunna åta sig analyser utanför kompetensområdet men
endast under förutsättning av att de är självbäriga, att de sker i samråd
med den inrättning, inom vars kompetensområde de faller, samt att de inte
inkräktar på stationernas arbete inom det egna kompetensområdet. Tillsynsmyndigheten
bör övervaka verksamheten och stationerna bör lägga upp
lämplig kostnads- och intäktsbokföring för de olika analysobjekten för bedömningen
av deras bärighet.

Rörande frågan om arbetsuppgifternas framtida kvantitet förväntar den
sakkunnige en kraftig ökning av analyskvantiteten för jordprov, därest
markkarteringsarbetet intensifieras bl. a. genom att bättre resurser för provtagningen
tillhandahålls. För samrådsanalyser, främst vattenundersökningar,
väntas även en ökning.

Organisation m. m. Den sakkunnige föreslår, att styrelse för lantbrukskernisk
station skall erhålla i stort sett den sammansättning, som gäller
för veterinärbakteriologiskt laboratorium. Genom att varje hushållningssällskap
kan få en ledamot i styrelsen för den kemiska station, inom vars distrikt
sällskapet ingår, förväntas en bättre kontaktverksamhet mellan station
och hushållningssällskap.

Rörande personalen föreslår den sakkunnige, att förste kemist inte skall
behöva anställas vid stationerna, då de kvalificerade uppgifterna inte har
så stor omfattning. I övrigt understryks nödvändigheten av att deltidsanställning
av personal, vilket betingas av säsongvariationerna, tillämpas i
största möjliga omfattning.

Beträffande kompetenskraven å den högre personalen anser den sakkunnige
det betydelsefullt, att de inte förändras på annat sätt än att »vana
vid lantbrukskemiska analyser» utbyts mot »vana vid kemiska analyser».

I lokal- och utrustningsfrågorna finner den sakkunnige inte anledning
föreslå några mera genomgripande åtgärder.

Kostnadsfrågor m. m. Den sakkunnige har undersökt anledningarna till
att driften vid stationerna inte varit självbärig, varigenom förluster i stor
omfattning uppstått. Orsakerna härtill kan vara för låga taxor i förhållande
till verkliga kostnader, ogynnsamt utnyttjande av resurserna bl. a. beroende
av säsongvariationerna samt icke självbärig analysverksamhet av andra
skäl. Det har inte varit möjligt klarlägga i vilken omfattning var och en av
dessa orsaker medverkat till att förluster uppstått. Den sakkunnige finner,
att orsakerna i viss omfattning bör kunna elimineras. Taxesättningen
bör givetvis omprövas av vederbörande myndighet och ändring ske häri,
därest den visar sig vara oriktig. Icke självbärig verksamhet, vartill hänförs
den offentliga kontrollen på eget initiativ samt vissa enstaka analyser, hänvisas
i huvudsak till SLL. Den huvudsakliga orsaken till förlustbringande
verksamhet, nämligen ogynnsainL utnyttjande av resurserna, anses kunna
åtminstone delvis elimineras genom en ökning av analyskvantiteten med
hjälp av en mera ingående bearbetning av distriktet, i vissa fall en utökning
av distriktet, en utjämning av säsongvariationerna genom medgivande av
nedsättning av analysavgifterna samt en effektiverad arbetsledning med åtminstone
vissa besparingar å lönekostnaderna som följd.

Statsbidrag till de kemiska stationerna anses inte böra utgå till de egent -

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 10(ii

liga driftkostnaderna för den kommersiella verksamheten. Däremot föreslås,
att ett statligt bidrag skall utgå till driftkostnaderna överhuvud motsvarande
skillnaden i lön till en föreståndare med den kompetens, som krävs
enligt reglementet, och till en föreståndare med kompetens erforderlig för
den egentliga kommersiella driften. Utredningen beräknar bidragsbeloppet
till skillnaden i lön mellan lönegraderna A 26 och A 21, eller till i runt tal
7 000 kr. för år och station.

Den sakkunnige föreslår även, att lån skall kunna beviljas stationerna
för anskaffning av utrustning. Med hänsyn till att stationerna redovisar egna
behållningar bör beloppet härför kunna begränsas till 100 000 kr. för samtliga
stationer.

Inspektion av de lantbrukskemiska stationerna bör ske på samma sätt som
1. n. 1 detta sammanhang berörs även frågan om sådan med stationerna konkurrerande
lantbrukskemisk analysverksamhet, som kan förekomma inom
stationernas kompetensområde vid analysställen tillhöriga direkt eller
indirekt statsunderstödd verksamhet. Den sakkunnige anser, att en given
förutsättning för att sådan verksamhet skall få förekomma är att den sker
efter medgivande av Kungl. Maj :t. I sådant fall skall analysstället vara föremål
för samma inspektionsförfarande som gäller för de lantbrukskemiska
stationerna.

Den sakkunnige föreslår vidare bl. a. att stationerna skall benämnas hushållningssällskapens
lantbrukskemiska stationer eller laboratorier och att
statsbidraget skall betecknas som statligt driftbidrag. I taxan bör intas föreskrift
rörande nedsättning av taxeavgift för utjämning av säsongvariationer
och att stationerna skall vara bundna till sina verksamhetsdistrikt.

VIII. Jordbruksanslagsu t redningens förslag rörande den lokala analysocli
kontrollverksamheten på jordbrukets område

Jordbruksanslagsutredningen har avgett sitt förslag i ämnet, sedan till
utredningen remitterats dels sakkunnigförslaget rörande den lokala lantbrnkskemiska
analysverksamheten, dels framställningar av Uppsala läns
hushållningssällskap och Hushållningssällskapens förbund om inrättande
av ett statsunderstött veterinärbakteriologiskt laboratorium i Uppsala samt
uppförande å hushållningssällskapens personalförteckning av chefsveterinärerna
vid sällskapens veterinärlaboratorier.

Utredningen finner organisationen av den lokala veterinärbakteriologiska
verksamheten inte vara helt tillfredsställande med hänsyn till såväl ekonomiska
som allmänt organisatoriska faktorer samt framlägger vissa riktlinjer
för en översyn. I det följande återges utredningens synpunkter och förslag i
den del de berör den lantbrukskemiska verksamheten.

En riktpunkt vid översynen synes böra vara att verksamheten vid veterinärlaboratorierna
skall vara effektiv och i ekonomiskt hänseende självlrärande.
För att detta mål skall kunna uppnås fordras i vissa fall att större
laboratorieenheter skapas. Utredningen anser därför att möjligheterna till
samgående mellan olika hushållningssällskap om gemensamma laboratorier
bör undersökas. Med hänsyn till önskvärdheten av att där så kan ske ned -

30

Kungl. Maj:Is proposition nr 78 år 1964

bringa lokal- och administrationskostnaderna bör man i detta sammanhang
även pröva möjligheterna att med de veterinärbakteriologiska laboratorierna
sammanföra vissa andra likartade institutioner, exempelvis 1) en lantbrukskemisk
avdelning, 2) en frökontrollavdelning samt — eventuellt — 3) ett
trädgårdslaboratorium.

Vid en sådan sammanföring av nämnda verksamhetsgrenar till regionala
lanlbrukslaboratorier, som bör ha karaktären av en självständig juridisk
person, erhålls möjlighet att utjämna uppkommande underskott å en viss
gren av laboratorieverksamheten med överskottet å en annan gren. I motsats
till vad förhållandet är beträffande de veterinära och lantbrukskemiska institutionerna
ger de lokala frökontrollanstalterna i mellersta Sverige ganska
betydande nettoöverskott. Sammanföringen kan jämväl leda till att några
av de nu verksamma veterinärlaboratorierna nedläggs. Härigenom utökas
djurantalet och den ekonomiska basen för de återstående. Motsvarande fördelar
av centraliseringen kan vinnas för de lantbrukskemiska stationerna,
om än i mindre omfattning. Angivna konsekvenser liksom andra fördelar av
sammanföringen torde förbättra det ekonomiska utfallet av verksamheten
vid de skilda laboratoriegrenarna i sådan grad att ett ianspråktagande av
överskottet å frökontrollverksamheten till täckande av underskott på andra
grenar måhända torde kunna undvikas.

En sådan sammanföring av olika laboratoriegrenar, som utredningen antytt,
bör även i andra avseenden kunna medföra besparingar i driften. Viss
materiel torde sålunda kunna inköpas och utnyttjas gemensamt. Vidare bör
i flera fall ett gemensamt utnyttjande av lokaliteterna kunna komma i fråga.
Ytterligare besparingar synes kunna uppnås genom utnyttjande gemensamt
även av viss personal. Härvid åsyftas först och främst personal för enklare
analysarbete. Ett ändamålsenligare utnyttjande av sådan arbetskraft underlättas
av att tämligen starka säsongväxlingar årligen uppkommer i laboratoriernas
verksamhet. Administrativ och kameral personal bör också kunna
utnyttjas gemensamt.

Även andra fördelar skulle kunna uppnås, därest en sammanföring kommer
till stånd. Gränserna mellan de olika analysgrenarna har blivit alltmer
diffusa. En sammanföring skulle otvivelaktigt skapa större enhet på området.
Genom bildandet av större laboratorieenheter synes vidare möjligheter
skapas att bättre än hittills betjäna t. ex. trädgårdsnäringen. Även på vattenvårdens
och livsmedelskontrollens områden torde bättre och utbyggda
laboratorieresurser vara till stor nytta. Enligt utredningens mening skulle
den tänkta laboratorieorganisationen kunna utgöra en lösning även av norrländska
problem på hithörande område. De nuvarande resurserna synes därstädes
vara alltför små. En placering av ett regionalt laboratorium i exempelvis
Umeå skulle otvivelaktigt i hög grad främja både husdjursskötseln
och växtodlingen i övre Norrland.

De framlagda riktlinjerna innebär inte att andra lösningar skulle vara
otänkbara. Klart är emellertid att nuvarande verksamhetsformer inte är
tillfredsställande ur finansiell och i viss mån organisatorisk synpunkt och
att man därför bör söka sig fram till nya former för den lokala kontroll- och
analysverksamheten på jordbrukets område. Riktpunkten bör vara att få
till stånd icke statsunderstödda laboratorieenheter, som i ekonomiskt avseende
är självbärande och som på ett effektivt sätt kan fullgöra de uppgifter,
för vilka de är avsedda. Man kan dock förutsätta att en eventuell omorganisation
i vissa fall kan medföra avsevärda kostnader av engångskaraktär,
kostnader som hushållningssällskapen inte har resurser att själva

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

bestrida. Utredningen anser det därför skäligt, att staten i sådana fall ger
visst ekonomiskt stöd i form av lånegaranti för att täcka uppkommande
kostnader av investeringskaraktär. Vid detta ställningstagande har utredningen
förutsatt, att visst bidrag av statsmedel, vars storlek utredningen inte
tagit ställning till, skulle utgå till dess den förutsatta rationaliseringen av
verksamheten genomförts.

Med hänsyn till spörsmålets innehåll och sammansättning ävensom till
statens relativt ringa inflytande över berörda lokala institutioners ekonomiska
förhållanden samt sambandet med icke statsunderstödda organs verksamhet
inom området förordar utredningen, att förhandlingar upptas med
vederbörande parter för att ernå en förbättrad organisation och ekonomisk
stabilitet i fråga om sådan analysverksamhet som här berörts. En av Kungl.
Maj :t utsedd förhandlare bör enligt utredningens uppfattning lämpligen
även erhålla uppdrag att göra en närmare översyn av sambandet mellan
den lokala analysverksamheten och den centralt bedrivna.

IX. Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag
rörande den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten m. m.

Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning anför — efter
att ha granskat jordbruksanslagsutredningens principuttalanden om sammanföring
av hushållningssällskapens olika laboratorier till regionala
lantbrukslaboratorier — bl. a. följande i de frågor som berör den lantbrukskemiska
verksamheten.

Lokala frökontrollanstalter drivs nu av endast fyra hushållningssällskap,
de i Östergötlands (Linköping), Skaraborgs (Skara), Örebro (Örebro) och
Norrbottens län (Luleå). Vidare har sällskapet i Jämtlands län del i huvudmannaskapet
för anstalten i Törsta. Denna torde dock, såvitt nu kan bedömas,
liksom Luleå-anstalten stå inför nedläggande. I Linköping finns
inte någon kemisk station och örebro-stationen drivs i landstingets regi.
En sammanföring av anstalterna i fråga skulle alltså kunna aktualiseras
endast i Skara.

Samorganisation av veterinärbakteriologiska och kemiska laboratorier
skulle teoretiskt kunna tänkas endast på följande orter: Jönköping, Kristianstad
och Skara. I Linköping och Örebro skulle därjämte teoretiskt samorganisation
kunna ifrågakomma av frökontrollanstalten och veterinärlaboratoriet.
I Stockholm, Nyköping, Kalmar, Malmö, Falkenberg, Västerås
och Falun, där nu vcterinärlaboratorier är förlagda, saknas helt förutsättningar
för en samorganisation. Det är sålunda högst fem län, som härvid
kan komma under övervägande, detta dock under förutsättning att den
nuvarande förläggningen av veterinärlaboratorierna bibehålls.

Vid bedömningen av koordinationsuppslaget måste emellertid beaktas,
att veterinärlaboratoriernas verksamhet i grundläggande avseenden har en
väsentligen annan karaktär än frökontrollanstalterna och de kemiska stationerna.
Fältarbetet intar nämligen en dominerande plats i den veterinära
verksamheten, medan arbetet vid frökontrollanstalterna och de kemiska
stationerna bedrivs så gott som uteslutande inom laboratorierna. Jämfört
med vad som gäller i fråga om sistnämnda institutioner synes också inom

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196''r

veterinärlaboratorierna rutinpersonalen anmärkningsvärt fåtalig, under
det att den ledande personalen numerärt överstiger eller endast obetydligt
understiger analyspersonalen. Laboratoriepersonalen uppgick sålunda 1959
till 41 biträden vid elva laboratorier. Antalet veterinärer redovisas samtidigt
till 34. Den förefintliga organisationen bestyrker, att fältarbetet och
rådgivningsverksamheten dominerar bilden, liksom att möjligheterna till
»lån» av rutinpersonal vid ojämn arbetsbelastning mellan olika institutioner
för dessa laboratoriers del framstår såsom mycket begränsade, nära
nog såsom obefintliga. Enahanda synes förhållandet vara i fråga om kontorspersonalen,
som upptagits till sammanlagt 16, d. v. s. mindre än 1 1/2 i
genomsnitt per laboratorium. Tillika antyder personalläget, att veterinärlaboratoriernas
verksamhet svårligen kan präglas av de betydande säsongvariationer
som vitsordats i fråga om frökontrollanstalterna och, ehuru
mindre utpräglat, de kemiska stationerna.

Enär sålunda de lokala möjligheterna till en sammanföring av olika laboratorier
med veterinärlaboratorierna ter sig begränsade och då de senares
behov av rutinpersonal, vid jämförelse med de förstnämnda, likaledes
är av ringa storleksordning, synes några ekonomiska fördelar av nämnvärd
betydelse svårligen uppnåeliga på den av jordbruksanslagsutredningen
förordade vägen.

Den av jordbruksanslagsutredningen framhållna synpunkten att gränsdragningen
mellan de tre laborntoriegrnpperna skulle vara diffus saknar
allt berättigande vad frökontrollverksamheten angår i förhållande till veterinärlaboratorierna.
I fråga om den kemiska analysverksamheten kan
iakttagelsen äga giltighet endast beträffande vattenundersökningar, vilka
1958 totalt uppgick vid veterinärlaboratorierna till omkring 4 200 av de
sammanlagt till 738 000 uppgående undersökningarna. För övrigt utfördes
sagda år endast vid sju veterinärbakteriologiska laboratorier sådana undersökningar,
av vilka inemot hälften föll på Västerås. Tidigare var förhållandena
likartade, fastän under vissa år ännu färre veterinärlaboratorier
bedrivit sådan verksamhet. Under åren 1957 och 1958 var totalsiffrorna för
övrigt i sjunkande. Av intresse är att vid laboratorierna i Jönköping och
Kristianstad sådana inte utfördes, i Skara uppgick de till blott några tiotal,
medan de i Örebro nådde högre numerär. Endast i sistnämnda fall kan
sålunda den kemiska stationen sägas ha påverkats genom konkurrens från
veterinärlaboratoriets sida, men dessa institutioner har skilda huvudmän,
varför nu berörda förhållande ur de synpunkter, jordbruksanslagsutredningen
anlagt, saknar relevans.

Vad gäller spörsmålet om samordning av de lokala kemiska stationerna
och frökontrollanstalterna föreligger som redan sagts teoretiska förutsättningar
för en sådan allenast i Skara. Enligt vad utredningen inhämtat, har
i Skara de båda institutionerna redan inlett visst samarbete i syfte att
möta toppbelastningar. Detta uppges främst ha inneburit överflyttning av
vissa rutinanalyser från frökontrollanstalten till den kemiska stationen.
Anordningen underlättas därigenom att lokalerna är belägna i varandras
grannskap.

Kvalitetsanalyser av kvarnspannmål och utsädesspannmål utförs av frökontrollanstalterna
i stor utsträckning jämsides med kontrollarbetet i övrigt
och det kan därför inte vara praktiskt att splittra undersökningarna
genom att lägga dem på de kemiska stationerna. I den mån analyserna i
fråga ingår i centrala frökontrollanstaltens normala uppgifter, bör sådana

Kungl. Majits proposition nr 78 är 196} 33

givetvis också komma till utförande vid de lokala anstalterna, för så vitt
inte dessas huvudmän skulle finna skäl föreligga för en ändrad ordning.

Utredningen har sålunda kommit till dett uppfattningen, att de skäl, som
av jordbruksanslagsutredningen åberopats för en samlad översyn av hushållningssällskapens
analys- och laboratorieverksamhet, inte katt anses
bärande. I den mån vissa besparingar i driftskostnaderna kan stå att vinna,
t. ex. genom gemensamma inköp av förbrukningsmaterial eller vid de
kamerala ärendenas handläggning, torde man kunna utgå ifrån ätt huvudmännen
inte underlåter att Utnyttja förefintliga möjligheter. Staten lär
knappast ha anledning eller möjlighet att ingripa reglerande i berörda avseende,
sedan den direkta bidragsgivnlngen numera upphört.

Vad angår de lokala kemiska stationerna har utredningen tidigare i sitt
förslag till geografiskt verksamhetsområde för SLL förutsatt, att hushållningssällskapens
kemiska stationer- i Jönköping, Visby, Kristianstad, Skara
och Uuleå samt landstingets motsvarande institution i Örebro fortsättningsvis
skulle Vara Verksamma inom de områden, där de f. n. arbetar. I fråga
om Luleå-stationen skulle emellertid ändrade förutsättningar kunna inträda,
därest framdeles en filial till statslaboratoriet anordnas i Röbäcksdalen.
Tilläggas må likväl, att de företagna undersökningarna är ägnade att inge
tvekan, huruvida Jönköpings-sfdtionen i fortsättningen kan förutsättas
förfoga över ett tillfredsställande arbetsmaterial. Önskemålen från vissa
områden i södra delell av landet att kunna anlita Kristianstads-statiorten
uppbärs obestridligen av en stark motivering. Det synes emellertid böra
ankomma på de härvid närmast intresserade hushållningssällskapen att
samrådsvis träffa avgörande rörande den lämpligaste organisationen av
den kemiska analys- och kontrollverksamheten inom området i fråga. Liknande
betänkligheter kan göras gällande vad angår Visby-stationen, Säkerligen
skulle en ur olika synpunkter gynnsammare organisation av den
lokala kemiska analysverksamheten vinnas, om den syd- eller mellansvenska
verksamheten koncentrerades. I sådant fall ligger det närmast till
hands att föra Kalfnar och Kronobergs län till Kristianstads-området, Jönköpings
och Hallands län till Skara-området samt Gotlands län till statslaboratoriets
område.

Från vissa håll har ifrågasatts, om inte de kemiska stationernas verksamhetsområden
borde bringas att sammanfalla med den nu tillämpade
uppdelningen av landet i försöksdistrtht. En konsekvent tillämpning av
denna grundsats skulle rubba arbetsområdet för såväl Jönköpings- som
Visby-stationerna, då Kristianstads-stationen skulle ensam företräda hela
det södra försöksdistriktet. Likaledes skulle förutsättningarna för örebrostationen
väsentligen begränsas och dess område uppdelas mellan Skarastationen
och det statliga laboratoriet.

Utredningen vill till en början framhålla, att den nu tillämpade indel 3

Bihang till riksdagens protokoll i96b. 1 samt. .Yr 7S

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 ur 196b

ningen av landet i fyra försöksdistrikt nyligen bestämts, varför erforderlig
praktisk erfarenhet av den ifrågavarande ordningen saknas. Det kan därför
inte uteslutas, att jämkningar i densamma kan visa sig behövliga eller
önskvärda. Att därför redan nu skrida till vittgående organisatoriska ingrepp
är i och för sig ägnat att inge betänkligheter.

Utredningen kan inte heller finna, att skälen för att sammanföra all kemisk
analysverksamhet inom ett försöksdistrikt till en enda institution är
av tvingande natur. Vid bedömandet av arbetsmaterialets omfattning har
de sakkunniga för övrigt utgått ifrån att den av lantbrukshögskolan bedrivna
försöksverksamheten allt fortfarande skulle anlita det statliga laboratoriet,
oberoende av verksamhetens lokalisering. Ett frångående av
denna princip skulle rubba förutsättningarna för detta laboratoriums arbetsmaterial.

Av dessa skäl anser sig utredningen inte kunna förorda en principiell omläggning
av verksamhetsområdena för de kemiska stationerna i vidare mån
än soin redan antytts i fråga om tveksamheten rörande det framtida behovet
av stationerna i Jönköping och Visby.

Enligt sakkunnigförslaget skall Svalövs-institutionens kommersiella
verksamhet begränsas. Utredningen har emellertid inte funnit anledning
att närmare pröva detta uppslag, då frågan om institutionens verksamhet
på det lantbrukskemiska området hittills reglerats genom särskilda beslut
av Kungl. Maj :t och det torde kunna förutsättas, att den begränsning, som
enligt nu gällande ordning föreskrivits, alltjämt skall bestå.

Skiljaktig mening. Utredningen upplyser, att experten åt utredningen,
direktören S. Zachrison biträtt utredningens synpunkter och förslag med
undantag av att han ansett, att tillkomsten av den nya försöksdistriktsorganisationen
bör beaktas vid de överväganden, som — främst hushållningssällskapen
emellan — måste föregå eventuella organisatoriska förändringar
beträffande de kemiska stationernas verksamhetsområden.

X. Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters
förläggning förslag rörande den lokala lantbrukskemiska
analysverksamheten m. m.

Remissinstanserna delar genomgående utredningens uppfattning, att tillräckliga
skäl inte föreligger för en samorganisation av olika regionala laboratorieverksamheter.

Om ordnandet av den lokala lantbrukskemiska verksamheten har däremot
olika meningar framförts i remissvaren.

Vad först angår frågan om stationernas anknytning till försöksverksamheten
upptas denna till behandling av åtskilliga remissinstanser.
Flertalet av dessa anser i motsats till utredningen att statio -

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196i

nerna bör anknytas till vederbörande försöksdistrikt och utföra de kemiska
analyserna för försöksverksamheten i distriktet. Denna ståndpunkt intas genomgående
av de centrala organen. Lantbruksstyrelsen anför sålunda.

Enligt styrelsens mening bör de jordbruksförsöksdistrikt som landet indelats
i utgöra grund för geografisk områdesindelning då det gäller den lantbrukskemiska
analysverksamhetens organisation. Härvid kommer SLL att
få ett större område än utredningen föreslagit. Då det emellertid synes innebära
påtagliga fördelar att försöksverksamhetens analysbehov tillgodoses regionalt,
vill styrelsen föreslå att försöksverksamhetens analyser får utföras
av de inom vederbörande försöksdistrikt verksamma stationerna. Därigenom
minskas den del av analysvolymen vid SLL som beräknats för försöksverksamhetens
behov. Med en sådan ordning skulle de lokala stationerna tillföras
ett visst analysunderlag, vilket synes vara av betydelse för dessa, då analysunderlaget
f. n. i regel inte är tilräckligt stort.

Lantbrukshögskolans lärarkollegium anför i sitt yttrande, till vilket styrelsen
för högskolan anslutit sig, att kollegiet finner en anknytning av de
lantbrukskemiska stationerna till försöksdistrikten lämplig, då detta bl. a.
torde medföra en önskvärd förbättring av stationernas kontakter med försöksverksamheten
och hushållningssällskapens rådgivningsverksamhet.
Markkartcringsnämnden instämmer i kollegiets yttrande och understryker
vikten av att den lokala analysverksamheten ges en sådan form och organisation
att bästa möjliga förutsättningar skapas för goda kontakter i nämnda
avseende. Styrelsen för Alnarpsinstitutet anser, att en alltför stark centralisering
av den kemiska analysverksamheten kan medföra minskad effektivitet.
Hushållningssällskapens förbund framhåller, att starka skäl talar för
att tillkomsten av den nya försöksdistriklsorganisationen beaktas, när
verksamhetsområdena för de lokala kemiska stationerna fastställs. Liknande
synpunkter anförs av flera lokala intressenter, bl. a. av Stockholms
läns och stads hushållningssällskap samt av hushållningssällskapen i Kalmar,
Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens
län. Styrelsen för lantbrukskemiska stationen i Kristianstad anför, alt det
enligt styrelsens mening skulle vara mycket fördelaktigt för försöksverksamheten,
om prov av jord och skördeprodukter från södra försöksdistriktet
undersöktes vid stationen i Kristianstad i stället för vid SLL. Detta
skulle medföra kortare väntan på analysresultaten, vilket torde vara mycket
viktigt vid rådgivning och utvärdering. Som regel skulle även transporterna
bli enklare och kostnaderna helt säkert kunna bli lägre.

En motsatt ståndpunkt i fråga om stationernas anknytning till försöksverksamheten
intar hushållningssällskapet i Västmanlands län, som delar
utredningens betänkligheter mot organisatoriska förändringar beträffande
de kemiska stationerna innan erfarenheter vunnits av den nya försöksorganisationen.
Även hushållningssällskapet i Södermanlands län anser, att det
f. n. inte synes finnas skäl för större ändringar inom den kemiska analysverksamheten
eller till omläggning av verksamhetsområdena.

3-f Bihang till riksdagens protokoll 196U. 1 samt. Nr

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1061

Flertalet lokala intressenter har inte direkt berört frågan angående de lokala
stationernas anknytning till försöksdistrikten. Så är fallet med hushållningssällskapet
i Uppsala län, som emellertid i fråga om områdesindelningen
framhåller att det är nödvändigt att slå vakt kring SLL. Sällskapet
anför härvid följande.

Vid SLL måste en klar uppdelning ske mellan å ena sidan forskning och
uddaanalyser samt å andra sidan den industriella driften med rutinanalyser.
I sistnämnda avseende måste i praktisk drift skapas nya former för serieanalysering
efter löpandebands-principen. Det är då samtidigt nödvändigt
att laboratoriet får en tillräcklig kapacitet så att stordriftens möjligheter
tillfullo kan utnyttjas. Den viktigaste förutsättningen härför är att verksamhetsområdet
inte splittras. Mot denna bakgrund hyser sällskapet betänksamhet
mot utredningens benägenhet att medge reducering av SLL:s
verksamhetsområde.

Åtskilliga hushållningssällskap har — ulan att anföra särskilda motiveringar
— förklarat att de inte har något att erinra mot eller att de ansluter
sig till de av utredningen framlagda förslagen. Detta gäller hushållningssällskapen
i Östergötlands, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Örebro och Kopparbergs
län samt Älvsborgs läns södra område.

I fråga om antalet stationer, deras förläggning och h u v u dmannaskapet
för dem har även olika meningar yppats. Styrelsen för
SLK anser, att den bästa lösningen är att en fast organiserad, välutrustad
lantbrukskemisk station inrättas i varje jordbruksförsöksdistrikt, vilken
lämpligen bör vara förlagd till vederbörande distriktsförsöksledares stationeringsort,
d. v. s. vad de lokala stationernas områden beträffar till Alnarp,
Skara och Röbäcksdalen. Skulle behov föreligga att för särskilda uppgifter,
t. ex. för trädgårdsanalyser, anordna ytterligare laboratorieställen, bör detta
ske i form av filialer till distriktslaboratoriet. Styrelsen anför som motiv för
sin ståndpunkt i huvudsak följande.

Vid organiserandet av den lantbrukskemiska analysverksamheten måste
man sikta till jämförelsevis stora laboratorieenheter. En lokal station måste
—- om den skall verka självständigt — ha minst två teoretiskt och praktiskt
väl kvalificerade befattningshavare. Detta betingas dels av ämnesområdets
stora omfattning, dels av att laboratoriet måste kunna upprätthålla effektiv
verksamhet även under tider då föreståndaren är hindrad att leda och övervaka
arbetet. För att dessa befattningshavares kapacitet skall kunna rätt utnyttjas
krävs att de till sitt förfogande har ett tillräckligt antal medhjälpare
(laboratoriebiträden m. fl.). Men detta förutsätter i sin tur att den tillgängliga
analysvolymen är betydande, vilket för övrigt är nödvändigt även
med hänsyn till att lönekostnaden utgör en avsevärd utgiftspost. Utvecklingen
mot modernare teknik inom analysverksamheten leder också till att kravet
på lokaler och utrustning måste ställas högre än tidigare. Å andra sidan
synes transportavstånden spela en allt mindre roll.

Samma styrelse berör även frågan om huvudmannaskapet för stationerna
och anlägger därvid följande synpunkter.

37

Kimgl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

Det är naturligt att SLL och en filial till detta i Röbäcksdalen tillgodoser
analysbehovet i östra resp. norra försöksdistriktet. Beträffande södra och
västra försöksdistrikten synes i första hand böra undersökas, om vederbörande
hushållningssällskap hyser erforderligt intresse för att själva organisera
och driva analysverksamheten inom distrikten. Skulle en lösning efter
denna linje inte snabbt kunna ernås, bör enligt styrelsens mening som ett
alternativ övervägas att låta staten ta hand om den lokala lantbrukskemiska
analysverksamheten även inom dessa distrikt. Därvid torde laboratorierna
lämpligen böra inrättas som filialer till SLL. Vad södra distriktet beträffar
förutsätts att trädgårdsförsöken vid Alnarp kräver rätt betydande resurser
för kemisk analysverksamhet. Tar staten hand om hela den organiserade
lantbrukskemiska analysverksamheten, löses automatiskt frågorna om enhetlig
taxesättning och angående konkurrensen om analysuppdragen. Å
andra sidan bör inte förbises, att enbart statlig drift på området innefattar
vissa problem. Sannolikt skulle ett blandat system vara att föredra inte
minst med hänsyn till de jämförelser ur effektivitetssynpunkt, som därigenom
skulle möjliggöras.

Enligt en av lantbruksstijrelsen föreslagen organisation skulle östra jordbruksförsöksdistriktet
betjänas av SLL, norra distriktet tills vidare av stationen
i Luleå intill dess slutlig ställning tagits till frågan om inrättande av
en filial till SLL i Röbäcksdalen samt västra distriktet av stationen i Skara.
I södra distriktet skulle återfinnas de tre stationerna i Jönköping, Visby
och Kristianstad. Den landstingsägda stationen i Örebro bör inte inlemmas
i systemet. Därest denna organisation godtas, är styrelsen beredd att uppta
överläggningar med berörda hushållningssällskap och lantbrukskemiska
stationer i södra försöksdistriktet för att finna en lämplig organisationsform
för verksamheten inom detta distrikt. Enligt lantbrukshögskolans lärarkollegium
behöver de lokala stationernas anknytning till försöksdistrikten
inte innebära, att endast en station skall vara verksam inom varje distrikt.
Det kan vara motiverat med både två och tre stationer inom de två
största försöksdistrikten, särskilt om hänsyn tas till lokala behov av t. ex.
vatten-, trädgårds-, skogsbruks- och spannmålsanalyser. I motsats till utredningen
anser kollegiet det inte vara realistiskt att räkna med att stationerna
i Jönköping och Visby skall nedläggas och åberopar därvid bl. a. det stora
intresse som finns för stationernas bibehållande i vederbörande län. Även
styrelsen för Alnarpsinstitutet anser att nyssnämnda stationer bör få fortsätta
sin verksamhet som hittills. Analysverksamheten vid Sveriges utsädesförening
för utomstående uppdragsgivares räkning bör också få fortfara.
Styrelsen understryker vidare behovet av det av jordbrukshögskoleutredningen
föreslagna servicelaboratoriet vid Alnarp, som kan få stora uppgifter
för både försöksverksamheten och den praktiska odlingen. Markkarteringsnämnden
finner att samtliga nu verksamma kemiska stationer bör
kunna inrymmas inom en effektiv analysorganisation samt understryker
vikten av att örebro-stationen ges samma status som övriga stationer. Hushållningssällskapet
i Älusborgs läns norra område framhåller å andra sidan

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

att verksamhetsunderlaget för varje station måste vara så stort att den får
tillräckligt material för en ekonomisk drift. Det kan därför inte undvikas
att det kan bli aktuellt att nedlägga någon station. Hushållningssällskapet i
Hallands län anser att analysverksamheten kan koncentreras till ett fåtal
platser. Målsättningen måste vara att få till stånd välutrustade laboratorier,
som snabbt kan utföra begärda analyser till lägsta möjliga kostnader. Enligt
hushållningssällskapet i Kristianstads län bör frågan om koncentration
av verksamheten till ett mindre antal stationer i första hand ske genom frivilliga
överenskommelser mellan stationerna och hushållningssällskapen.
Liknande synpunkter anläggs av hushållningssällskapet i Malmöhus län
och styrelserna för de lantbrukskemiska stationerna i Kristianstad och
Skara.

Frågan om organisationen av den lantbrukskemiska verksamheten i
södra och norra delarna av landet behandlas utförligt i remissvaren från
vederbörande lokala intressenter.

Beträffande analysverksamheten i södra försöksdislriktet anför sålunda
hushållningssällskapet i Malmöhus län, att en koncentration av verksamheten
redan påbörjats. Stationen i Kristianstad företar sålunda jordanalyser
på prover inte bara från det egentliga verksamhetsområdet utan även från
Kalmar, Kronobergs och Hallands län. Förhandlingar har upptagits mellan
ifrågavarande station och stationen i Jönköping rörande en ändamålsenlig
fördelning av arbetsuppgifterna inom deras verksamhetsområden. Hushållningssällskapet
i Hatlands län anser att inom södra distriktet behövs endast
en station, förlagd till Kristianstad. Eventuellt kan mindre filialer eller uppsamlingsställen
för analysprover anordnas i Jönköping och Visby, om så
skulle befinnas önskvärt. Enligt hushållningssällskapet i Jönköpings län är
det för stationen fastställda verksamhetsområdet i stort sett tillfredsställande
ur driftssynpunkt. Dock bör i enlighet med 1959 års sakkunnigförslag
Östergötlands län tillföras området. Stationen har en god lokal förankring
och det vore enligt sällskapet oklokt att inte tillvarata det ekonomiska stödet
av de lokala intressenterna. Genom samråd mellan berörda hushållningssällskap
bör en lämplig regionindelning mellan de olika stationerna kunna
åstadkommas. Styrelsen för stationen i Jönköping anser södra försöksdistriktet
vara alldeles för stort för en enda station. Vid en sådan organisation
skulle många lokala intressen inom distriktet bli åsidosatta vad gäller
vatten-, trädgårds-, skogsbruks- och spannmålsanalyser. Hushållningssällskapet
i Gotlands län anför att från såväl civilt som militärt håll ständigt
framhållits betydelsen av att kemiska analyser kan utföras i länet. Trots det
begränsade verksamhetsområdet har det visat sig att behov föreligger av
stationen, som har en förhållandevis god omsättning. Sällskapet vill inte
motsätta sig ett samarbete eller samgående mellan de kemiska stationerna
under förutsättning att ett laboratorieställe bibehålls i Vishy, så att servicen
åt det gotländska näringslivet inte försämras eller fördyras. Styrelsen för

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

stationen i Visby uppger att stationen är Gotlands enda allmänna analytiska
laboratorium, som inte endast fyller jordbrukets behov av analyser utan
även betjänar öns näringsliv i övrigt samt olika organ och myndigheter. Stationen
utför t. ex. kemiska och bakteriologiska vattenanalyser samt livsmedelsundersökningar.
En betydande del av analyserna är av sådant slag att
analysobjekten inte tål långvariga transporter eller att deras transporter
måste bli kostsamma. Genom den nära kontakt som skapats mellan stationen
och uppdragsgivarna har det varit möjligt att trots det begränsade
verksamhetsområdet erhålla ett sådant analysunderlag alt analysantal och
inkomster endast mera avsevärt överträffas av Kristianstads-stationen. Samtliga
arbetsuppgifter med undantag för vissa oljeväxtfröanalyser härrör från

länet.

I fråga om ordnandet av den lantbrukskemiska verksamheten i övre
Norrland anför hushållningssällskapet i Norrbottens län, att stationen i Luleå
nu har tillgång till ett modernt laboratorium, varför det synes oekonomiskt
att i Röbäcksdalen bygga upp ytterligare ett laboratorium för den
kommersiella analysverksamheten i denna landsdel. Möjligheten att samordna
stationen med ett livsmedelslaboratorium i Luleå håller på att undersökas.
Hushållningssällskapet i Västernorrlands län anser, alt inrättandet av
ett laboratorium i Röbäcksdalen bör anstå, så länge stationen i Luleå på ett
tillfredsställande sätt kan tillgodose analysbehovet för de fyra nordligaste
länen. Hushållningssällskapet i Västerbottens län finner däremot att den
för framtiden lämpligaste organisationen av den lantbrukskemiska verk -

samheten för övre Norrland erhålls, om ett laboratorium inrättas i Röbäcksdalen
med de fyra nordligaste länen som verksamhetsområde. Som motivering
härför anför sällskapet följande.

Enligt sällskapets mening är det i hög grad angeläget att försöksverksamhetens
analyser decentraliseras och att analysmöjligheter sålunda skapas
vid Röbäcksdalen. Härigenom skulle en snabbare bearbetning av försöksresultaten
vinnas än om materialet för analysering måste sändas till annan
ort. Lantbruksförsöksanstalten vid Röbäcksdalen fungerar numera som
provbearbetningscentral för såväl läns- som riksförsöken på växtodlingsområdet
inom de fyra nordligaste länen. Då proven från försöksverksamheten
sålunda samlas vid anstalten, vore det uppenbarligen rationellt och
ändamålsenligt att också analysera dem där. Riksdagens beslut om husdjursförsöksverksamhetens
förläggning till Röbäcksdalen aktualiserar också
i hög grad frågan om laboratorieresurser på platsen. För forskningsverksamheten
vore det dessutom obestridligt av stort värde om en person med
högre kompetens på det lantbrukskemiska området vore placerad vid anstalten,
så att ett effektivt samråd i arbetet kontinuerligt kan ske med övriga specialister.
Nämnda laboratorium bör också kunna svara för den kommersiella
analysverksamheten inom området. Genom denna lösning kan de personella
resurserna vid laboratoriet väntas bli mera effektivt utnyttjade och
samtidigt förstärks underlaget för stationen. En kemisk station vid Röbäcksdalen
har en med hänsyn till verksamhetsområdet och jordbruksunderlaget
bättre geografisk belägenhet än Luleå-stationen.

40

Kungl. Majrts proposition nr 78 år 196b

Åtskilliga yttranden innehåller ekonomiska synpunkter på verksamheten.
Beträffande analysvolymen uppger sålunda lanthrukshögskolans
lärarkollegium, att de lantbrukskemiska stationernas kontakter med försöks-
och rådgivningsverksamheten i många fall fungerat tillfredsställande
endast i förhållande till de hushållningssällskap som har sitt kansli på laboratorieorten,
vilket haft allvarliga konsekvenser för analysverksamhetens
omfattning och därmed även för stationernas ekonomi. Markkarteringsnämnden
framhåller, all utvecklingen klart antyder vidgade arbetsuppgifter
inom den lantbrukskemiska analysverksamheten och åberopar som stöd
härför det ökade kravet på jordbruksprodukternas kvalitet med åtföljande
kvalitetskontroller samt det tilltagande intresset för vattenvård och naturvärd,
vilket kommer att medföra ökat behov av analyser av bl. a. vatten
och avfallsprodukter. Inom sitt eget speciella verksamhetsområde emotser
nämnden också ett ökat analysbehov, då enligt nämndens bedömande utvecklingen
inom jordbruket torde komma att kräva en konsekvent genomförd
markkartering och en fortlöpande kontroll av jordarnas växtnäringstiilstånd.
Samma är förhållandet beträffande den på länsplanet bedrivna
lältförsöksverksamhetcn. Även hushållningssällskapen i Jönköpings och
Hallands län samt styrelsen för stationen i Jönköping ger uttryck för uppfattningen
att efterfrågan på kemiska analyser kommer att öka.

Styrelsen för stationen i Kristianstad diskuterar möjligheterna att förbilliga
analyskostnaderna genom specialisering av verksamheten. Enligt styrelsen
är områdesindelningen i många avseenden i praktiken upphävd, t. ex.
beträffande analyser av oljeväxtfrön och trädgårdsjord. Styrelsen anser att
de kemiska stationerna borde enas om ett visst samgående i stället för att
hålla sig till en snäv områdesindelning samt uppger att stationen redan
tagit vissa initiativ i denna riktning. Som motivering härför anför styrelsen
följande.

Mycket kan säkerligen göras för att hålla både kostnader och tid för analyserna
nere, om vissa undersökningar, särskilt de av speciell natur, kunde
sammanföras till det laboratorium, som på visst område skaffat sig dyrbar
apparatutrustning. God service i form av snabba och tillförlitliga analyser
är en ytterst viktig förutsättning för att cn kemisk station skall kunna
vinna förtroende. Vissa kategorier av yrkesutövare inom lantbruket och
dess binäringar måste erhålla analysresultat ytterst snabbt. Detta gäller
speciellt trädgårdsodlarna.

Hushållningssällskapet i Kristianstads län anlägger liknande synpunkter.

Lanthrukshögskolans lärarkollegium tar upp frågan om oljeväxtfröanalyserna.
Enligt kollegiet är laboratorieutrustningen för dessa analyser relativt
dyrbar, varför lönsamheten är tillfredsställande endast under goda år.
Ifrågavarande analyser utförs vid stationerna i Skara (ca 10 procent), Visby
(ca 10 procent) och Kristianstad (ca 10 procent) samt vid Sveriges utsädesförening
i Svalöv (ca 70 procent). Angivna procentsatser är mycket

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

approximativa på grund av att oljeväxtfröskördarna varierar starkt från år
till år. Kollegiet ifrågasätter om utsädesföreningen i fortsättningen skall utföra
rutinanalyser i sagda omfattning, då dess laboratorium torde ha tillkommit
för andra ändamål.

Vissa remissinstanser framhåller å andra sidan, att en förutsättning för
att verksamheten vid stationerna skall bli ekonomiskt bärkraftig är att
områdesindelningen respekteras. Sålunda anför hushållningssällskapet i
Jönköpings län bl. a. följande.

Den avgörande orsaken till de svårigheter, som uppstått för bl. a. stationen
i Jönköping under senare tid, är det sönderfall av den fastställda områdesindelningen,
som fått ske och som föranletts av att konkurrens uppstått
mellan stationerna genom att man frångått den för stationerna fastställda
taxan. En enhetlig taxa är av nära nog avgörande betydelse för organ
av denna halvofficiella karaktär. Frångås taxan i syfte att utvidga det
fastställda verksamhetsområdet, kan följderna bli ödesdigra än för den ena
än för den andra stationen allt efter förhållandena.

Hushållningssällskapen och styrelserna för stationerna i Skaraborgs och
Norrbottens län samt styrelsen för stationen i Jönköpings län anlägger liknande
synpunkter.

Även konkurrens från statliga laboratorier uppges av vissa remissorgan
ha bidragit till stationernas försämrade ekonomi. Hushållningssällskapens
förbund anför sålunda, att samtidigt som det tidigare statsbidraget till
stationerna upphört har olika under senare år nytillkomna analysuppgifter
inte anförtrotts åt dem utan uppdragits åt andra, i flertalet fall statliga
laboratorier. Härigenom har möjligheterna till den erforderliga utvecklingen
av stationernas analysunderlag på ett påtagligt sätt beskurits, vilket
i sin tur ytterligare försämrat ekonomien. Liknande synpunkter anläggs av
hushållningssällskapet i Skaraborgs län och styrelsen för stationen i Skara.
Älvsborgs läns norra hushållningssällskap anser det vara av vikt att centrala
statliga institutioner inte utbyggs för sådan verksamhet, som de lokala
stationerna utan svårighet kan utföra.

Åtskilliga remissinstanser förordar att statsunderstöd till den lokala
lantbrukskemiska verksamheten återinförs. Lantbrukshögskolans lärarkollegium
anför i denna fråga i huvudsak följande.

Ekonomisk självbärighet är inte viktigare på detta område än på andra
områden, som rör offentlig rådgivnings- och kontrollverksamhet. Erforderliga
bidrag är relativt små och bör minska med en bättre organisation. Understödsbördan
är f. n. ytterst ojämnt fördelad mellan olika landsting och
hushållningssällskap. Från länen inom SLK:s verksamhetsområde lämnas
sålunda i allmänhet inte något understöd. Utan statligt stöd till de lokala
stationerna kommer de inte att fungera tillfredsställande.

Enligt markkarteringsnämnden bör inte frågan om stationernas ekonomiska
självbärighet, som hittills ofta skett, så markant ställas i förgrunden.
Analysverksamheten är en effektiviseringsfaktor inom jordbruksra -

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

tionaliseringen, som i minst lika hög grad som flertalet andra aktiviteter
på området väl motiverar offentligt stöd. Liknande synpunkter anförs av
styrelsen för stationen i Luleå. Skaraborgs läns hushållningssällskap förordar
statsbidrag till stationerna enligt de grunder, som angetts i 1959 års
sakkunnigförslag. Norrbottens läns hushållningssällskap framhåller, att
självbärighetsprincipen inte är realistisk i vad avser Norrland, där kostnaderna
är höga och analysunderlaget förhållandevis ringa samt en stor del
av verksamheten utgörs av s. k. jordbrukaranalyser, för vilka beviljats
väsentliga rabatter.

1 några yttranden understryks vikten av att frågan om den framtida organisationen
av den lantbrukskemiska verksamheten snart avgörs. Hushållningssällskapens
förbund anför sålunda att nuvarande läge i hög grad
hämmat verksamhetens stabilisering och utveckling. Det har inom förbundet
ifrågasatts om inte en ökad samverkan sällskapen emellan — antingen
på riksplanet eller regionsvis — skulle kunna underlätta verksamheten och
främst i ekonomiskt hänseende medföra en förbättring. Gjorda undersökningar
har emellertid visat, att sällskapen inte ansett sig kunna ta ställning
till någon samverkan av sådant slag på grund av bl. a. ovissheten rörande
det statliga laboratoriets framtida verksamhetsområde samt väckt
förslag om inrättande av en filial till detta laboratorium i Röbäcksdalen.
Till denna tveksamhet från sällskapens sida torde även ha bidragit att olika
nytillkomna analysuppgifter inte anförtrotts de lokala stationerna. Även
lantbrukshögskolans lärarkollegium framhåller angelägenheten av ett snart
ställningstagande i frågan och åberopar såsom skäl härför personalsituationen
vid stationerna.

XI. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium

vid Alnarp

Jordbrukshögskoleutredningen. Enligt jordbrukshögskoleutredningen torde
vissa av institutionerna vid trädgårdssektionen i Alnalp i sitt arbete komma
att få stort behov av att konsultera fackmän på det kemiska området liksom
av att få olika analyser utförda. För mer omfattande problem borde kemiinstitutionerna
vid Ultuna konsulteras och för större analysserier borde
analyslaboratoriet där anlitas. Många brådskande frågor ansågs dock kräva,
att det på platsen fanns tillgång till expertis för konsultation och för verkställande
av snabbanalys av exempelvis nyskördade produkter. För att undvika
att var och en av institutionerna skulle igångsätta egen analysverksamhet
med den splittring av verksamheten och därmed förenade högre kostnader
som en sådan utveckling skulle medföra, föreslog högskoleutredningen, att
trädgårdssektionen skulle erhålla ett kemiskt analyslaboratorium.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

Trädgårdsnäringsutredningen. Denna utredning uttalar i en redogörelse
för a n a 1 y s b e h o v e t, att såväl forsknings- som försöksverksamheten i
Alnarp är i behov av analyser av jord, produkter, växande plantor samt i
vissa fall använda preparat. Av central betydelse är bl. a., att bedömningen
av näringsbehovet kan ske även på grundval av bladanalyser.

Särskilda uttalanden görs härefter rörande analysbehovet inom olika områden.

I fråga om frukt och bår gäller analysarbetet såväl jord som blad och färdiga
produkter, varvid analyser av fruktträdens blad är särskilt aktuella.
Kvalitetsanalyser av produkter gäller askorbinsyra, pektin, socker m. m.
Kemisk sakkunskap behövs bl. a. vid bestämning av mognadsgraden och vid
lagringsförsöken.

På köksväxtområdet krävs ett stort antal rutinundersökningar för fastställande
av produkternas innehåll av äggvita, fett och kolhydrater. Även
olika slag av kolhydrater behöver analyseras, då detta har inflytande på
kvaliteten och produkternas hållbarhet. Vidare är möjligheterna att fastställa
innehållet av karotin och askorbinsyra av betydelse. Vid odling under
glas är kemisk driftsanalys av stor betydelse och det är av vikt att metoder
för snabbanalyser kan utarbetas för allmän tillämpning. Kemisk sakkunskap
måste anlitas för objektivt fastställande av olika produkters kvalitet.

I fråga om prydnadsväxter erfordras markanalyser i anslutning till försöken.
Denna analysverksamhet måste bli omfattande, då substratet vid odling
under glas utövar ett mycket stort inflytande. Odlingsförsök i torv medför
vidare behov av ett stort antal fullständiga analyser. För blommor beräknas
analysering behöva företas av olika färgämnen. På detta område är
vidare vattenanalyser av betydelse. I

I fråga om sättet att tillgodose analysbehovet uttalar
utredningen, att vissa av analyserna utan nackdel kan verkställas vid ett
laboratorium som inte är beläget i direkt anslutning till institutionerna i
Alnarp. Detta gäller bl. a. vissa jordanalyser. Beträffande en betydelsefull
del av verksamheten är det emellertid nödvändigt att analyserna kan verkställas
utan dröjsmål. Nödvändigheten av snabbanalyser är särskilt framträdande
på trädgårdsområdet, då man här vid försöken i regel arbetar under
förutsättning av maximalt utnyttjande av näringsämnen och således behöver
en löpande kontroll såväl genom jord- som bladanalyser av näringstillståndet.
Vidare måste kvalitetsanalyser verkställas utan dröjsmål på
färska produkter och detta särskilt när det gäller socker och askorbinsyrebestämningar.
Utredningen anser det därför nödvändigt, att tillfredsställande
analysmöjligheter skapas vid Alnarp.

Beträffande organisationen av den kemiska analysverksamheten
vid Alnarp uttalar utredningen, att ett gemensamt laboratorium bör upprättas
så att verksamheten inte splittras mellan olika institutioner med merkostnader
som följd. Laboratoriet bör förestås av en kvalificerad kemist,
som även kan tillgodose det i det föregående angivna konsultationsbehovet

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

vid olika forsknings- och försöksgrenar i Alnarp. Emellertid är det enligt
utredningens mening nödvändigt att ifrågavarande verksamhet inte organiseras
som en isolerad enhet utan att den direkt knyts till en större institution
med tillgång till en omfattande analytisk expertis. Utredningen har därför
övervägt, att det föreslagna laboratoriet i Alnarp skulle inrättas såsom
en avdelning till SLL. Utredningen framlägger emellertid inte något förslag
i ämnet på grund av pågående överväganden rörande organisationen av detta
laboratorium. Då utredningen emellertid funnit förbättrade analysmöjligheter
vara en väsentlig förutsättning för att den beslutade intensifieringen
av forsknings- och försöksverksamheten vid Alnarp skall kunna genomföras,
föreslår den att ■— i avvaktan på en definitiv lösning av frågan om organisationen
av SLL — för den kemiska analysverksamheten i Alnarp inrättas
en arvodestjänst med lön motsvarande lönen i lönegrad A 25 fr. o. m.
den 1 juli 1964. Vidare bör 30 000 kr. utgå under budgetåret 1964/65 för ersättning
till laboratoriepersonal. För anskaffning av laboratorieutrustning
bör dessutom lämnas ett engångsanslag av 30 000 kr.

Remissyttranden över trädgårdsnäringsutredningens förslag. Styrelsen för
statens lantbrukskemiska kontrollanstalt anser nödvändigt att inrätta ett
lantbrukskemiskt analyslaboratorium vid Alnarp och förordar för sin del, att
detta organiseras som en filial till SLL. Den avsedda intensifieringen av forsknings-
och försöksverksamheten vid trädgårdssektionen bör enligt styrelsen
medföra, att antalet analyser vid laboratoriet successivt kommer att öka. I
laboratoriets arbetsuppgifter bör ingå metodikstudier, som även bör omfatta
provtagningsteknik och förbehandling på växtplatsen. Sveriges atsädesförening
vitsordar värdet för Alnarp av att ha tillgång till ett eget laboratorium
men föreslår, att det som ett alternativ till utredningens förslag måtte övervägas
att uppdra åt föreningens kemiska laboratorium att utföra de analyser,
som behövs vid trädgårdssektionen. Enligt lantbruksstyrelsen bör frågan om
att inrätta ett analyslaboratorium vid Alnarp och spörsmålet rörande den
övriga lantbrukskemiska laboratorieverksamheten i södra Sverige bedömas
i ett sammanhang. Styrelsen anser, att utredningens förslag förändrar de
förutsättningar, som legat till grund för styrelsens tidigare utlåtande i nyssnämnda
fråga, samt föreslår att spörsmålet ytterligare utreds under hänsynstagande
till det samlade analysbehovet i den södra landsdelen.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 78 år 1964

45

XII. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium
vid Röbäcksdalen

Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning. Utredningen
framhåller att det framdeles kan komma att uppstå behov vid Röbäcksdalen
av en arbetsgrupp för lantbrukskemiska rutinanalyser. Det synes därför
angeläget att vid planeringen av filialer vid Röbäcksdalen för statens växtskyddsanstalt
och statens centrala frökontrollanstalt hänsyn tas till att
frågan om att inrätta lokaler för en sådan arbetsgrupp kan komma att bli
aktuell. Att för dagen fixera lokalbehovet för den eventuella arbetsgruppen
är uteslutet. Enligt vad utredningen inhämtat torde man emellertid böra
räkna med att för ändamålet erfordras ca 200 m2 ovan jord och ca 200 m2
i källarplanet. Personalbehovet torde röra sig om en föreståndare, en assistent
och två biträden.

Statskontoret. Enligt en i statskontorets promemoria intagen sammanställning
uppgår det årliga antalet analyserade prov från de fyra nordligaste
länen till ca 9 300, varav ca 7 500 utgör jordprov och återstoden foder-
och växtprov. Av det sammanlagda antalet faller ca 1 000 prov på verksamheten
vid Röbäcksdalen. För tiden 1965—1970 beräknas antalet prov
per år öka till drygt 17 000 med ungefär lika fördelning på jordprov resp.
foder- och växtprov. Av ifrågavarande antal uppskattas ca 9 200 belöpa på
verksamheten vid Röbäcksdalen, varav 3 600 på jordbruksförsöken, 3 250
på husdjursförsöken, 600 på trädgårdsförsöken samt återstoden på de verksamhetsgrenar,
som inte tillhör lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet.

Statskontoret anlägger först vissa principiella synpunkter på organisationen
av den lokala lantbrukskemiska verksamheten i dess helhet och
anför därvid i huvudsak följande.

Det torde vara angeläget att de lokala organisationsproblemen bringas
till en slutlig lösning. Rådande förhållanden på området framstår som otillfredsställande.
Vid övervägandet av den framtida organisationsformen synes
i första rummet böra diskuteras, om verksamheten lämpligen bör få
en fastare anknytning till lantbrukets försöksverksamhet. Hittills vunna
erfarenheter tyder på att den nya organisationen av denna verksamhet kommer
att bestå även i framtiden. Om SLL:s roll som ett viktigt led i lantbrukshögskolans
forsknings- och försöksverksamhet synes numera alla
vara ense. Både växtodlaren, husdjurs- och växtskyddsmannen m. fl. är i
betydande grad beroende av tillgång till analysresurser för att kunna genomföra
sina uppgifter. Särskilt på husdj ursområdet, där omfattande färskvaruanalyser
av ensilage och grönfoder utgör ett led i en rationell utfodringsteknik,
är det erforderligt att ha tillgång till analysresurser på platsen.
Kan inte dylik service ges av ett särskilt laboratorium, måste resurser
för ändamålet skapas inom resp. försöksenheters egen ram. Då institutions -

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196i

personalens huvudsakliga utbildning ligger på andra områden än det kemiska,
skulle detta få till följd att antingen endast enklare analyser kan
utföras eller också att specialistpersonal måste anställas. Denna kan inte
beredas full sysselsättning med kvalificerat arbete, varför det ur ekonomisk
synpunkt skulle vara föga rationellt att inom varje verksamhetsgren inrätta
laboratorieenlieter. Olika skäl synes tala för att vid en nyordning av
den lantbrukskemiska analysverksamheten en organisation motsvarande den
på försöksområdet vore den rationellaste lösningen. Bl. a. skulle underlag
härigenom skapas för en tillfredsställande analysvolym och för upprätthållande
av effektiv verksamhet. Målsättningen skulle i första hand vara att
betjäna försöksverksamheten. Analysuppdrag på kommersiell basis skulle
dessutom kunna utföras och därvid anpassas efter varje försöksdistrikts
speciella inriktning. Härav torde följa att vid bedömning av en laboratorieenhets
effektivitet den ekonomiska aspekten i snäv bemärkelse inte bör ha
avgörande betydelse. Laboratoriearbetet får betraktas som ett led i försöksoch
forskningsarbetet som helhet. Med utgångspunkt från vad sålunda anförts
har statskontoret kommit till den uppfattningen, att för ett effektivt
bedrivande av försöksverksamhet resurser även bör tillföras denna i form
av lokala lantbrukskemiska stationer. Dessa bör lämpligen förläggas i anknytning
till försöksverksamhetens distriktshuvudorter.

Härefter övergår statskontoret till frågan om organisationen av den lantbrukskemiska
analysverksamheten i norra försök sdistriktet.
Ett godtagande av den i det föregående förordade principorganisationen innebär
att ett lantbrukskemiskt laboratorium bör inrättas vid Röbäcksdalen.
Personalbehovet för laboratoriet uppskattar statskontoret preliminärt till
fem personer, nämligen två befattningshavare med högre utbildning, ett
förste laboratoriebiträde, ett laboratoriebiträde och en provberedare. Beroende
på analysvolymen kan under högsäsong behöva anställas extra personal.
Om möjligt synes härvid böra anlitas personal från de övriga enheterna vid
Röbäcksdalen.

De problem som uppslår för den lantbrukskemiska kontrollstationen i
Luleå vid ett genomförande av statskontorets förslag, anser sig ämbetsverket
inte ha anledning att närmare beröra. Ämbetsverket påpekar emellertid, att
då laboratoriet vid Röbäcksdalen i första hand är avsett för lantbrukskemiska
analyser, därav följer att Luleå-stationen upphör med analyser av
detta slag. Härigenom uppkommande inkomstbortfall för stationen medför
dock inte, såvitt statskontoret kan bedöma, att förutsättningar skulle
saknas för stationens fortbestånd. Möjligheten att samordna den kvarvarande
verksamheten vid stationen med analysuppgifter på livsmedelsområdet
har enligt ämbetsverket diskuterats.

Remissyttranden över statskontorets förslag. Remissinstanserna biträder
genomgående statskontorets förslag. Lantbruksstyrelsen ansluter sig sålunda
till uppfattningen, att försöksverksamheten bör äga tillgång till analysresurser
i form av lokala lantbrukskemiska stationer, som lämpligen bör

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

förläggas i anslutning till försöksverksamhetens distriktshuvudorter. I överensstämmelse
med denna princip bör ett lantbrukskemiskt laboratorium förläggas
till Röbäcksdalen för att i första hand betjäna därvarande försöksverksamhet.
Upptagningsområdet bör vara de fyra nordligaste länen. Enligt
styrelsen för SLK är det rationellt och nödvändigt att ett lantbrukskemiskt
laboratorium inrättas i Röbäcksdalen, även om hänsyn enbart tas till
de därvarande verksamhetsgrenarnas behov. Styrelsen framhåller, att också
vid växtodlingsförsöken det är angeläget att vissa kemiska analyser utförs
i omedelbart samband med det egentliga forsknings- och försöksarbetet.
Det är viktigt att vissa skördeprodukter underkastas kemisk kvalitetsanalys
i så omedelbar anslutning till skörden som möjligt. Styrelsen understryker
betydelsen av att forsknings- och försöksverksamheten inom jordbrukets
olika produktionsgrenar i ökad utsträckning inriktas på problem
rörande produkternas kvalitet och framhåller, att vid en sådan utveckling
kommer den kemiska analysverksamheten att få allt betydelsefullare uppgifter.
Även när det gäller försökens planläggning och genomförande blir
det alltmer angeläget för försöksmännen inom de olika försöksgrenarna att
för samråd ha tillgång till kemisk expertis på platsen. Enligt styrelsen torde
ett överförande till ett laboratorium vid Röbäcksdalen av den lokala kommersiella
analysverksamheten från de fyra nordligaste länen inte medföra
någon nämnvärd ökning av laboratoriets behov av utrymmen och utrustning.
Styrelsen för Icintbrnkshögskolan framhåller, att utöver de skäl statskontoret
anfört för förläggning av ett laboratorium till Röbäcksdalen tillkommer
värdet för övriga dit förlagda institutioner att ha tillgång till lantbrukskemiska
experter på platsen. För laboratoriets verksamhet torde det
vidare vara av betydelse att ha möjligheter att utnyttja vissa gemensamma
resurser vid Röbäcksdalen, såsom bibliotek, verkstad o. d. Styrelsen för statens
växtskyddsanstalt vitsordar det föreslagna laboratoriets värde för anstaltens
del. Enligt styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt synes
det för flera av institutionerna i Röbäcksdalen vara ytterst värdefullt att på
ort och ställe ha tillgång till lantbrukskemisk expertis, med vilken kontinuerligt
samarbete kan etableras från planläggningen till slutförandet av
försöks- och forskningsserierna.

Av de lokala intressenterna anför hushållningssällskapet i Norrbottens
län, att statskontorets förslag att förlägga även kommersiell analysverksamhet
till Röbäcksdalen för åstadkommande av en större laboratorieenhet i
och för sig är riktigt. Hushållningssällskapet i Västernorrlands län ifrågasätter
om inte statskontorets prognos i fråga om antalet analysprov inom
husdj ursområdet är för optimistisk. Prognosen ger inte underlag för bedömning
av det föreslagna laboratoriets möjligheter att utföra kommersiella
analysuppdrag till konkurrenskraftiga priser. Ett definitivt ställningstagande
till statskontorets förslag bör därför föregås av mera ingående kal -

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196i

kyler än vad som förebragts i promemorian. Under förutsättning att tillfredsställande
lönsamhet kan erhållas vid laboratoriet tillstyrker sällskapet
förslaget.

I fråga om Luleå-stationens möjligheter att fortsätta sin verksamhet
efter ett genomförande av statskontorets förslag anför hushållningssällskapet
i Norrbottens län, att det i och för sig torde vara riktigt att de
rent lantbrukskemiska analyserna vid stationen har så pass ringa omfattning
att ett bortfall av inkomsterna från dem inte nämnvärt skulle påverka
stationens framtida ekonomi. Med hänsyn till de betydande lokala bidrag,
som under en lång följd av år lämnats stationen i Luleå, finner emellertid
hushållningssällskapet det vara rimligt att hoppas att viss apparatur
vid stationen inlöses för överflyttning till Röbäcksdalen, om ett laboratorium
inrättas där. Lantbruksstyrelsen anför, att en nedläggning av den
lantbrukskemiska verksamheten vid Luleå-stationen skulle medföra betydande
besparingar på grund av att behovet av särskilt utbildad lantbrukskemisk
personal då bortfaller.

XIII. Departementschefen

Den lantbrukskemiska analysverksamheten utgör ett viktigt hjälpmedel
i rationaliseringsarbetet på jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets
områden. Analysverksamhetens betydelse för dessa områden kommer
också med all sannolikhet att öka. Utvecklingen på angränsande områden
— såsom vatten- och livsmedelsområdet — pekar härjämte tydligt
mot ökande analysbehov.

Vid 1956 års riksdag fattades principbeslut om att statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt vid Frescati i Stockholm och lantbrukshögskolans
kemiska analyslaboratorium vid Ultuna skulle omorganiseras och
sammanföras till en institution, benämnd statens lantbrukskemiska laboratorium
(SLL), samt förläggas till Ultuna. Frågan om att sammanföra
dessa enheter hade främst aktualiserats av att för båda uppstått svårlösta
lokalproblem. En samförläggning kunde också väntas medföra rationaliseringsvinster.
Då principbeslutets fullföljande förutsatte en organisatorisk
utredning till grund för programmering av erforderlig nybyggnad, kunde
någon bestämd tidpunkt för omorganisationens genomförande inte fastställas
av riksdagen.

De lokalsvårigheter som år 1956 förelåg för kontrollanstalten och analyslaboratoriet
har under senare år gett sig till känna med ökad styrka.
Angelägenheten av alt lokalfrågan löses förstärks också av såväl Stockholms
universitets som lantbrukshögskolans pågående och planerade lokalupprustning.

Sedan erforderligt utredningsarbete slutförts, har Kungl. Maj :t genom
byggnadsstyrelsen låtit utföra projektering av en nybyggnad för SLL i Ul -

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196A

tuna. Kungl. Maj :ts beslut i detta byggnadsärende innefattar föreskrifter om
den analysverksamhet och de befattningshavare som laboratoriet torde planeras
för. Dessa föreskrifter torde såsom bilaga tö få fogas till protokollet.
Den planerade byggnaden kommer att innehålla en nettogolvyta för laboratorieverksamheten
av drygt 2 300 m2 och dra en kostnad av cirka 6 000 000
kr., räknat efter prisläget den 1 juli 1963. Byggnadsstyrelsen räknar med att
den skall vara inflyttningsklar tidigast i början av år 1967. För budgetåret
1964/65 erfordras 1 500 000 kr. i investeringsanslag.

Kemisk analysverksamhet avseende lantbrukets produkter och vissa av
dess produktionsmedel bedrivs vid ett flertal såväl statliga som icke statliga
institutioner och inrättningar. Uppdelningen på verksamhetsområden
är ofta vansklig, då undersökningar av samma ämnen — och därtill utförda
med samma analysmetoder — kan efterfrågas ur skilda synpunkter. Vissa
analyser av vatten, spannmål och mjölk är exempelvis av intresse samtidigt
ur agronomisk, veterinär och livsmedelshygienisk synpunkt. De kemiska
analyserna kompletteras inte sällan av fysikaliska, mekaniska eller
biologiska analyser utförda inom samma laboratorium. I detta sammanhang
använder jag emellertid enbart ord som kemisk och lantbrukskemisk
även i de fall där vissa andra än kemiska moment ingår.

Vid nyssnämnda riksdagsbeslut förutsattes, att SLL i princip skulle
överta statens lantbrukskemiska kontrollanstalts funktion som offentligt
centrallaboratorium på lantbrukskemiens område. I denna egenskap kan
laboratoriet anses sidoordnat med statens institut för folkhälsan, statens
centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska
anstalt och statens provningsanstalt på skilda närgränsande
områden. Även kontrollanstaltens funktion som lokallaboratorium för visst
geografiskt upptagningsområde avsågs i princip skola övergå på SLL. Enligt
riksdagsbeslutet skall vidare de institutioner vid lantbrukshögskolan
som nu anlitar analyslaboratoriet hänvisas till det nya laboratoriet.

Allmänt om behovet och lokaliseringen av lantbrukskemiska laboratorier.1
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalts geografiska upptagningsområde
för rutinanalyser utgörs av Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands och Jämtlands län. Analysuppdragen från Örebro
och Västmanlands län går emellertid huvudsakligen till en av Örebro läns
landsting driven kemisk station i Örebro. Lantbruksstyrelsen har fastställt
stadgar och föreskrivit verksamhetsområden för lokala lantbrukskemiska
stationer i Jönköping, (för Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands
län), Visby (för Gotlands län), Kristianstad (för Blekinge, Kristianstads

1 Kartskiss över Sverige med vissa i sammanhanget aktuella markeringar bifogas protokollet
såsom bilaga 11.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 dr 196b

och Malmöhus län), Skara (för Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs
län) samt Luleå (för Västerbottens och Norrbottens län). Huvudmän
för dessa stationer är regelmässigt hushållningssällskapet i det län,
där stationsorten är belägen. Kristianstads-stationen har upprättat en mindre
filial för trädgårdsjordanalyser i Malmö. Den kemiska avdelningen vid
Sveriges utsädesförening i Svalöv bedriver kemisk analysverksamhet avseende
växtprodukter.

Vid remissbehandlingen av ett betänkande om det lokala analysväsendet,
avgivet av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning,
har åtskilliga av de lokala intressenter som driver lantbrukskemiska laboratorier
framfört olika, i en del fall sinsemellan kolliderande förslag
om tilldelning av geografiska verksamhetsområden. Från andra håll —
däribland från lantbrukshögskolan, lantbruksstyrelsen och styrelsen för
statens lantbrukskemiska kontrollanstalt — har föreslagits att den lantbrukskemiska
analysverksamheten skall organiseras i kongruens med den
för lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet gällande indelningen av
landet i försöksdistrikt. I ett senare sammanhang har även statskontoret
anslutit sig till sistnämnda uppläggning. I försöksdistriktsindelningen hänförs
södra Sverige upp till och med Halland, Småland och Gotland till
södra försöksdistriktet med Alnarp som försöksstation samt de fyra nordligaste
länen till norra försöksdistriktet med Röbäcksdalen som försöksstation.
Återstående del av landet utgör ett försöksdistrikt, benämnt mellersta
försöksdistriktet, med Ultuna som huvudort när det gäller husdj ursförsök
och med Nyckelby i Södermanland som försöksstation i fråga om
trädgårdsförsök. För jordbruksförsöksverksamheten är denna mellersta
del av landet uppdelad i två distrikt, nämligen västra försöksdistriktet
omfattande Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland
med Skara som försöksstation samt östra försöksdistriktet
med Ultuna som försöksstation.

I det betänkande, som låg till grund för 1961 års riksdagsbeslut om
upprustning av forskning, försök och högre undervisning på jordbruksoch
trädgårdsområdena, föreslog jordbrukshögskoleutredningen att vid
lantbrukshögskolans trädgårdssektion i Alnarp skulle inrättas ett kemiskt
analyslaboratorium. Någon ställning till förslaget togs inte av statsmakterna.
Samma fråga har nyligen, efter framställningar i budgetsammanhang,
utretts av trädgårdsnäringsutredningen. Även denna utredning anser det
angeläget, att ett analyslaboratorium inrättas i Alnarp, men ifrågasätter
om det inte bör organisatoriskt knytas till SLL. Vid remissbehandlingen
av trädgårdsnäringsutredningens förslag har en sådan anknytning tillstyrkts
av styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, medan lantbruksstyrelsen
förordat ytterligare utredning, vid vilken hänsyn skulle tas till det
samlade analysbehovet i södra Sverige. Sveriges utsädesförening har pekat på
möjligheterna att i stället utnyttja dess kemiska avdelning.

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 är 196i

I skilda sammanhang och senast i en organisatorisk utredning av statskontoret
har förslag vidare framförts om att inrätta ett kemiskt analyslaboratorium
i Röbäcksdalen.

Om man bortser från forsknings- och försöksverksamhetens analysbehov,
aktualiserar föreliggande organisationsproblem följande allmänna
synpunkter. Genom en centralisering till färre laboratorieenhefer bör verksamheten
kunna rationaliseras och förbilligas. En mera utspridd verksamhet
främjar kontaktmöjligheterna mellan beställare och kemist, vilket
i sin tur kan medföra ett bättre utnyttjande av analysresultaten. I varje
fall på kort sikt är det billigare att använda befintliga analysresurser, även
om dessa inte är idealiskt lokaliserade, än att bygga upp nya resurser.

Därest man å andra sidan uteslutande beaktar forsknings- och försöksverksamhetens
behov, framstår utan tvekan Alnarp, Röbäcksdalen och
Skara vid sidan av Ultima som naturliga stationsorter för lantbrukskemiska
laboratorier. Därvid förefaller det också följdriktigt och ändamålsenligt
att ta försöksdistrikten till utgångspunkt, då man överväger geografiska
upptagningsområden för lantbrukskemiska analysuppdrag. De skäl
som efter särskilda utredningar beträffande Alnarp och Röbäcksdalen anförts
för att förse de statliga verksamheterna på dessa platser med permanenta
analysresurser synes mig bärande. På sikt torde sådana resurser
inte kunna undvaras utan men för verksamheterna. Det måste också vara
eftersträvansvärt, att den kemisk-analytiska metodforskningen på trädgårdsområdet
utvecklas i bättre direkt kontakt med den trädgårdsforskning,
för vilken Alnarp är centrum.

Jag har efter ingående överväganden funnit mig höra förorda, att en
omorganisation av den lantbrukskemiska analysverksamheten, som allmänt
ansetts angelägen, prövas med utgångspunkt från organisationen av
lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet. Den huvudstation för analysverksamhet
som erfordras inom varje annat analysdistrikt än SLL:s eget
hör i princip organiseras som en filial till SLL.

Som upptagningsområde för SLL i dess egenskap av lokallaboratorium
bör man i dagens organisationsarbete räkna med mellersta distriktet. Analysuppdrag
från västra distriktet bör dock kunna hänskjutas till kontrollstationen
i Skara efter överenskommelse mellan staten och stationens huvudman.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

För norra distriktet bör en filial till SLL upprättas i Röbäcksdalen. Den
bör lokalmässigt dimensioneras så att den kan tillgodose det normala analysbehovet
för de olika verksamhetsgrenarna vid Röbäcksdalen och för fältförsöksverksamheten
i de fyra nordligaste länen. Planeringen av en sådan
filial organisatoriskt och lokalmässigt har genom Kungl. Maj :ts beslut
den 28 december 1962 uppdragits åt statskontoret och byggnadsstyrelsen
i samband med en allmän organisationsöversyn av den statliga verksamhe -

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1964-

ten därstädes. Ett förslag till byggnadsprogram från byggnadsstyrelsen remissbehandlas
för närvarande, Då frågan huruvida de kommersiella aria*
lyscrna skall övertas från Luleå-stationen inte synes inverka på dimensionefingsfrågan,
berörs i detta sammanhang ej sistnämnda stations framtida
ställning och funktion.

Beträffande södra distriktet bör SLL:s filial förläggas till Alnarp. Den
närmare planeringen av denna filial bör emellertid ske först efter en detaljutredning
av föreliggande samordningsmöjligheter med redan befintliga
analysställen inom distriktet.

Medan angelägenheten av effektivitet i forsknings, och försöksverksamheten
talar för en lokalisering av kemiska analysresurser vid vissa forsknings-
och försökscentra enligt vad som nyss skisserats, bör enligt min mening
behovet av ytterligare laboratorieresurser i landet prövas med sikte
på att komplettera resurserna vid dessa centra. Vid bedömningen av vad
som härvidlag är möjligt med tanke på enskilda laboratoriers ekonomiska
bärkraft torde beaktas den ökande analysefterfrågan, som jag tidigare antytt
beträffande andra områden än de traditionellt lantbrnkskemiska. Någon
närmare reglering av formerna för berörda kompletteringar torde inte
erfordras. Sedan filialer till SLL inrättats, räknar jag med att även analysmaterialet
från den försöksverksamhet på lantbrukets område, som nu bedrivs
i hushållningssällskapens egen regi inom vederbörande distrikt, i
princip hänvisas till respektive filial.

Det synes inte längre påkallat att statlig myndighet fastställer verksamhetsområden
eller taxor för de lantbrukskemiska kontrollstationerna.

SLL:s ställning och Uppgifter. SLL — vari även innefattas blivande filialer
— skall naturligen ha att befatta sig med analysfrågor av betydelse
för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Då statliga laboratorier
på angränsande intresseområden i Viss utsträckning har att arbeta med
liknande frågor, är det emellertid av vikt, att områdesindelningen inte lägger
hinder i vägen för en praktisk arbetsfördelning mellan laboratorierna
och ett rationellt utnyttjande av resurserna. Det bör åvila ledningarna för
berörda centrallaboratorier att i de former för samråd, som i varje särskilt
fall befinns ändamålsenliga, tillse att onödiga dubbleringar av de statliga
inrättningarnas arbete och utrustning undviks.

SLL bör svara för utvecklingsarbetet avseende analysmetodik, åta sig
sådana analysuppdrag från hela landet, för vilka lämpliga lokala resurser
saknas, samt vägleda lokala analyslaboratorier med råd och upplysning.
Vidare bör laboratoriet utföra undersökningar på uppdrag av kontrollmyndigheter.

Det skall givetvis inte höra till SLL:s uppgifter att bedriva allmän grundforskning.
Laboratoriets forskningsverksamhet bör främst vara inriktad på

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1967

att tå fram lämpliga analysmetoder. Såsom framhållits vid remissbehandlingen
av dessa frågor, är det emellertid även lämpligt att laboratoriet samarbetar
med vederbörande forsknings- och försöksinstitutioner för att åstadkomma
tillförlitliga utvärderingsnormer, erforderliga för analysresultatens
tolkning och utnyttjande. Även om SLL bör ta initiativ i utvärderingsfrågor,
då nya eller ändrade normer synes påkallade, bör laboratoriets arbete
i princip inskränka sig till samarbetshjälp i form av kemiskt analysarbete.
Ledningen av utvärderingsarbetet bör åvila berörda forsknings- och försöksorgan.

Jag anser i likhet med utredningen rörande vissa jordbruksanstalters
förläggning, all SLL principiellt bör befrias från kontrollverksamhet på
eget initiativ. Då särskild kontrollmyndighet saknas beträffande handeln
med gödselmedel, synes SLL emellertid tills vidare böra överta statens
lantbrukskemiska kontrollanstalts uppgifter på detta verksamhetsområde.

I fråga om SLL:s förhållande till de lokala lantbrukskemiska stationerna
delar jag ävenledes utredningens åsikt, att laboratoriet inte bör ha kontrollerande
uppgifter gentemot stationerna.

SLL:s huvudanstalt i Ultuna liksom dess filialer skall enligt vad jag förut
utvecklat fungera som servicelaboratorium för forsknings- och försöksinstitutioner
på lantbrukets område. Ur rationaliseringssynpunkt är det
nödvändigt att SLL:s resurser används i största möjliga utsträckning. Att
icke-kemiska institutioner vid Ultuna eller på filialorterna förses med utrustning
för kemiska analyser i fall, då analysarbetet med fördel kan
utföras vid SLL, bör inte få förekomma. Skulle det visa sig praktiskt att
visst analysarbete verkställs på en sådan institution, bör detta ske i samråd
med SLL. Därvid torde övervägas lämpligheten av att utrustningen utlånas
från SLL.

SLL:s analysutlåtanden. Jämlikt 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL
borde analysutlåtandena i regel endast innehålla uppgifter om fakta som
framkommer vid laboratoriets undersökning. För att kunna bedöma och
tolka dessa fakta skulle enligt den sakkunniges mening erfordras, att laboratoriet
erhöll expertis inom vitt skilda delar av lantbruksvetenskaperna
knuten till sig, vilket inte syntes realistiskt. Utlåtandena borde därför endast
få innehålla omdömen och tolkningar i de fall, då sådana kunde stödjas
på utvärderingsnormer, som publicerats, som vilade på vetenskaplig
grund och som var allmänt erkända. Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters
förläggning har vid översynen av sakkunnigförslaget å sin sida
understrukit vikten av att analysbevisen ges sådan utformning, att de erbjuder
mottagaren praktisk ledning. Detta uttalande har inte föranlett någon
erinran vid remissbehandlingen.

Den enskilde analysbeställaren är i regel föga betjänt av att enbart få
reda på undersökningsresultatet i form av kemiska data. För att kunna

i Bihang till riksdagens protokoll 196i. i saml. Nr 78

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

dra nytta av analysresultatet behöver lian veta vad angivna data tyder på
samt om och vilka åtgärder som påkallas. Han är med andra ord beroende av
de tidigare omnämnda utvärderingsnormerna. Enligt vad jag redan anfört, bör
forskningen avseende dylika normer i främsta rummet åvila vederbörande
forsknings- och försöksinstitutioner. Därav följer att SLL inte självständigt
bör avgöra, vilka normer som skall vidarebefordras till analysbeställaren.
Med berörda institutioners samtycke bör det å andra sidan inte finnas några
betänkligheter mot att SLL redovisar analysuppdragen med såväl kemiska
data som utvärderingsnormer. Det är tvärtom eftersträvansvärt, att detta
blir den normala gången.

Problemet reduceras i de i praktiken vanligaste fallen, där analysuppdragen
förmedlas av hushållningssällskapen. Tanken bakom detta förfaringssätt
är nämligen bland annat, att sällskapen skall bistå den enskilde
med tolkning och råd. Detta är enligt min mening en anordning som bör
uppmuntras, bland annat genom att SLL ställer sin sakkunskap till sällskapens
förfogande.

Beräknad analyskapacitet vid det nya laboratoriet i Ultuna. Allmänt sett
bör en ökning av analysbehovet på det lantbrukskemiska området vara att
vänta i samband med strävandena inom berörda näringar mot allt högre
produktivitet. Det torde också finnas skäl att anta, att de hittillsvarande
begränsade resurserna vid kontrollanstaltcn och lantbrukshögskolans analyslaboratorium
i vass mån hämmat analysefterfrågan. Lokalbehovet för
laboratorieverksamheten påverkas i hög grad av mångfalden analystyper
med sinsemellan olika utrustningskrav. Däremot kan regelmässigt antalet
analyser av samma slag varieras inom vida gränser på en given lokalyta.
Genom att det nya laboratoriet skall ligga i direkt anslutning till lantbrukshögskolans
institutioner i Ultuna, kommer en eventuell överkapacitet att
kunna utnyttjas för att tillgodose lokalbehov hos högskolan. Jag har under
sådana förhållanden funnit det möjligt att låta bedriva projekteringsarbetet
med utgångspunkt från ett kraftigt stegrat analysantal, medan ovisshet
ännu rätt om en sådan på kapacitetsfrågan inverkande faktor som omfattningen
av laboratoriets lokala upptagningsområde beträffande rutinanalyser.

Den specifikation över utrustning för laboratoriet, som finns intagen i
Kungl. Maj :ts beslut i byggnadsärendet (se bilaga 10), innefattar — utöver
den för närvarande vid kontrollanstalten och analyslaboratoriet befintliga utrustningen
av beskaffenhet att nämnvärt påverka lokalprojekteringen — utrustning
för en del nya analystyper, vilket kommer att medföra en viss ut
rymmesmarginal hos det blivande laboratoriet. Utrustningsfrågorna torde av
vederbörande anslagsäskande myndighet komma att aktualiseras framledes
i budgetsammanhang.

Laboratoriet har planerats för att klara en fördubbling av antalet mark -

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196''t 55

karteringsprov (åkerjord) under en högsäsong omfattande i huvudsak vintermånaderna.
Under sommarhalvåret ges utrymme för ytterligare analyser
av åkerjord samt för analyser av skogs- och trädgårdsjord. Även beträffande
serieanalyser av foder m. m. möjliggörs en betydande ökning av
antalet analysbestämningar. Lokalplaneringen har vidare skett med sikte
på att eventuella behov av ytterligare utrymmesökningar för nyssnämnda
serieanalyser och för uddaanalyser skall kunna tillgodoses genom intrång
på jordlaboratorieutrymmet.

Jag är inte beredd förorda, att de av statistiska centralbyrån uppbyggda
resurserna för s. k. vattenhaltsbestämningar i samband med skördeskadeskyddet
läggs ner. Om ändrade förhållanden skulle inträda — genom exempelvis
förändringar av arbetsmetodiken på området — bör frågan emellertid
omprövas.

Organisationen av det nya laboratoriet. Ledningen av SLL bör utövas av
en styrelse, beslående av laboratoriets föreståndare jämte högst sju av
Kungl. Maj:t förordnade ledamöter. Ledamöterna bör väljas så att styrelsen
inom sig får sakkunskap rörande kemisk forskning i allmänhet, försöksverksamheten
och den lokala rådgivningsverksamheten på lantbrukets
område, jordbruks-, skogs- och trädgårdsnäringarna samt den av SLL:s
verksamhet berörda handeln.

Med hänsyn till den sålunda föreslagna sammansättningen av styrelsen
iinner jag i likhet med utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning
ej nödvändigt att en särskild rådgivande nämnd av permanent
natur inrättas.

Jag delar även denna utrednings uppfattning, att föreståndaren bör ha
vetenskaplig fackutbildning. Förutom analytisk-kemiska är främst agronomiska
kunskaper hos föreståndaren önskvärda. Några formella kompetensföreskrifter
synes dock inte lämpligen böra fastställas. Vid tillsättningen
bör, såsom utredningen även påpekat, stor hänsyn tas till administrativ
och ekonomisk kunnighet.

Beträffande personälstorleken har byggnadsstyrelsen vid lokalprojekteringen
haft att utgå från nyssnämnda utrednings förslag med vissa smärre
tillägg. Närmare ställning till frågor rörande laboratoriets personalorganisation
bör tas vid en senare tidpunkt.

Hemställan. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig föreslagna principer för den statliga
lantbrukskemiska verksamhetens organisation

b) å riksstaten för budgetåret 1964/65 ä kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond till llgggnndsar -

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1967

beten för statens lantbrukskemiska laboratorium anvisa ett
investeringsanslag av 1 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
B. Siöalth

Antal prov analyserade vid SLK

Bilaga 1

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

44 329

30 580

26 926

27 785

24 671

25 725

22 494

20 927

15 911

12 597

Iiärav: skogs- ....................

3 135

trädgårds- ..................

50

53

211

172

94

102

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

26

13

29

26

40

34

83

102

146

148

Växtprodukter och fodermedel ....

3711

3 390

3 234

2 952

2 786

2 898

3 275

3 514

2 253

2 607

Mjölk och mejeriprodukter ........

3 055

2 899

2 417

1 739

1 599

1 579

86

113

69

66

Vatten (kemisk analvs) ..........

87

286

154

17

45

0

5

203

0

4

Övrigt ..........................

23

16

80

103

0

0

0

0

0

0

S:a

51 231

37 1S4

32 840

32 022

29 100

30 236

25 943

24 529

IS 379

15 422

Antal prov analyserade vid kemiska stationen i Örebro

Bilaga 2

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1/7 1959-31/12 1960

1961

1962

Jord ............................

11 756

16 863

14 437

10 464

11 565

9 669

5 287

8 327

3 204

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

20

19

18

10

5

3

2

24

49

Växtprodukter och fodermedel ....

396

399

314

375

476

520

940

2 194

663

Mjölk och mejeriprodukter ........

387

717

360

300

260

258

225

140

221

Närings- och njutningsmedel ......

71

59

87

67

55

54

17

12

2

Vatten (kemisk och bakteriologisk

675

1305

analys) ........................

986

850

1 023

840

953

826

746

Övrigt ..............v v...........

201

332

99

285

101

01

182

233

65

S:a

13 817

IV 339

16 338

12 341

13 415

11 392

7 399

11 005

J 509

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b

Bilaga

o«

QC

ö

Antal prov analyserade vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

•lord ............................

10 457

11 140

10 278

8 284

9 455

8 412

8 137

8 524

9 007

7 501

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

216

200

195

210

149

88

51

87

69

37

Växtprodukter och fodermedel ....

11 017

12 257

12 111

11 807

12 429

11 784

13 490

12 157

14 068

16 867

härav: oljeväxtfrö..................

908

957

1 052

290

1 282

1 036

916

399

393

274

Mjölk och mejeriprodukter ........

291

278

240

423

72

72

0

11

388

448

Vatten (kemisk analys)............

0

13

261

197

33

129

239

192

21

217

Övrigt ..........................

64

22

65

92

15

11

6

10

3

10

S:a

22 340

24 092

23 391

21 252

22 326

20 684

22 115

21 066

23 663

25 070

Bilaga 4

Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Jönköping

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1/7—
31/12
1960

1961

1962

Jord ............................

26 940

17 353

23 221

18 183

11 726

8 539

9 936

2 159

3 606

2 871

Gödsel och jordförbättringsmedel . .
Växtprodukter, fodermedel och livs-

66

49

41

36

22

13

13

5

7

12

medel utom mjölk..............

450

391

445

485

310

366

1 075

3 093

1 586

549

Mjölk och mejeriprodukter ........

3 791

5 293

3 018

2 940

2 723

2 724

608

349

591

622

Närings- och njutningsmedel ......

Vatten (kemisk och bakteriologisk

43

57

71

104

125

64

23

38

75

111

analys) ........................

1 758

1 276

1 551

1 659

1 664

1 936

2 081

1 147

2 227

2 715

Övrigt ..........................

149

41

12

22

87

58

55

59

80

171

S:a

33 197

24 460

28 359

23 429

16 657

13 700

13 791

6 850

8 172

7 040

Sä''

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196

Bilaga 5

Antal prov analyserade vid Iantbrukskemiska stationen i Visby

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

2 130

1 07C

871

2 054

1 548

1 009

2 335

3 171

1 527

1 581

Gödsel och jordförbättringsinedel . .
Växtprodukter, fodermedel och livs-

52

36

20

26

16

15

9

2

7

2

medel utom mjölk..............

2 139

3 039

3 075

5 909

12 968

11 996

15 289

5 773

6 515

7 715

härav: oljeväxt/rö..................

0

0

0

2 462

10 017

7 679

10 464

2 609

5 237

5 271

Mjölk och mejeriprodukter ........

Vatten (kemisk och bakteriologisk

1 179

762

690

669

628

648

417

380

390

566

analys) ........................

1 883

1 704

1 842

1 706

1 781

1 593

1 838

2 657

2 272

1 955

övrigt ..........................

65

46

63

33

25

22

14

27

18

32

S:a

7 448

6 663

6 661

10 377

16 966

16 2S3

19 902

12 010

10 720

10 629

Bilaga 0

Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Kristianstad

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

95 825

65 519

76 736

76 886

55 318

66 737

80 889

93 123

75 952

59 670

härav: trädgårds-..................

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

131

190

105

151

74

124

112

138

177

6 700
196

Växtprodukter och fodermedel ....

1 7 393

1 8 598

■8211

110 154

1 18 258

16 144

20 928

21 238

35 777

30 575

härav: spannmål..................

509

2 506

2 048

2 594

2 912

4 693

6 355

9 921

19 214

14 669

oljeväxt frö ................

30

3

206

81

7 246

5 143

6 800

2 005

3 847

6 344

Mjölk och mejeriprodukter ........

3 543

2 723

2 672

2 663

2 656

2 603

1 073

880

806

775

Närings- och njutningsmedel ......

—

—

—

78

57

39

188

76

Vatten (kemisk och bakteriologisk
analys) ........................

2 288

1 776

3 193

2 993

3 389

2 721

2 032

1 809

2 307

2 889

övrigt ..........................

476

396

460

301

398

462

414

328

487

405

S:a

109 056

79 202

91 377

93 148

SO 093

88 869

105 516

117 555

115 694

94 387

Inkl. närings- och njutningsmedel.

Ol

cC

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

Bilaga 7

Ci

o

Antal prov analyserad? vid lantbrukskemisku stationen i Skara

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

18 345

7 978

19 849

18 278

15 288

12 681

10 799

7 237

4 315

4 491

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

54

69

41

27

20

16

23

24

18

jt» 13

Växtprodukter och fodermedel ....

G20

763

919

772

8 629

G 187

6 856

5 572

8 787

6 455

härav: oljevä.rtfrö..................

200

209

186

129

7 625

5 203

5 249

3 684

5 687

5 315

Mjölk och mejeriprodukter ........

4 138

3 057

2 922

2 925

2 885

2 546

1 273

1 342

1 228

1 0Ö3

Närings- och njutningsmedel ......

264

289

284

276

264

301

291

298

705

364

Vatten (kemisk och bakteriologisk
analys) ........................

1 298

1 186

1 537

1 557

2 207

2 857

2 335

2 099

1 905

1 824

Övrigt ..........................

20

36

35

80

24

24

24

60

105

51

S:a

24 739

13 378

25 589

24 015

29 257

24 612

21 601

16 632

17 063

14 264

Bilaga 8

Antal prov analyserade vid lantbrukskeiniska stationen i Luleå

f953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ............................

11 446

6 907

5 976

7 228

5 977

4 009

5 414

3 929

7 165

2 711

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

13

8

15

21

8

7

7

4

0

0

Växtprodukter och fodermedel ....

215

214

292

390

517

557

602

872

827

/ 38

Mjölk och mejeriprodukter ........

597

600

575

545

561

551

0

0

0

0

Närings- och njutningsmedel ......

Vatten (kemisk och bakteriologisk

8

15

3

6

13

18

3

2

14

32

analys) ........................

1 178

1 132

1 392

1 808

2 230

2 200

3 907

4 387

4 479

4 601

Övrigt .......................

58

44

56

71

65

55

1 460

1 954

1 571

944

S:a

13 515

8 920

8 309

10 069

9 371

7 397

11 393

11 148

14 056

9 026

Knngl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

JJilwju ''■)

Antal prov analyserade vid Sveriges utsiidesförenings kemiska avdelning i Svalöv

1955

1956

1957

1958

1959

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

Växtprodukter och fodermedel ....

härav: spannmål ..................

oljeväxtjrö..................

30 126

9 897
16 593

40 917

11 906
21 199

31 769
11 916
11 702

37 529
17 780
13 237

53 663

19 916
26 S88

62 987
22 520
32 115

52 334
20 116
26 063

67 798
21 316
35 660

50 701

18 653
26 735

72 048

22 327

12 516

1960

1961

1962

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

Växtprodukter och fodermedel ....

härav: spannmål ..................

oljeväxtfrö..................

35 882
11 037
15 268

59 108

21 267
28 720

40 062

9 801
25 195

62 803

11 916

12 193

59 623
13 586
38 169

84 317

20 098

59 927

1 På uppdrag av utomstående.

05

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196i

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196 i

Bilaga 10

Direktiv till byggnadsstyrelsen rörande lokaler för statens lantbrukskerniska
laboratorium i Ultima (Kungl. Maj:ts beslut den 16/2
och den 14/9 1962)

Laboratoriets lokalresurser bör avpassas så, att följande analys ver k samhet
kan bedrivas.

A. Rutinanalyser i större serier

1. Analyser av iO 000 markkarteringsprov (åkerjord) under en säsong
av fem månader.

Utrymme bör planeras för följande analysförberedelser resp. för be -

stämningar av följande data.1

Jordmalning (37 000)
Glödgningsförlust (11 000)
Surhetsgrad (40 000)
Extraktion på vattenbad i
dragskåp (40 000)

Kalium (64 000)

Fuktighet

Kalcium

Volymvikt (11 000)

Mullhalt, bikromatmetod (12 000)
Extraktion i skakmaskin (40 000)
Fosfor (68 000)

Mekaniska beståndsdelar

Ledningstal

Magnesium

2. Analyser av foder, växtprodukter, gödsel m. m.

Utrymme bör planeras för följande analysförberedelser resp. för be
stämningar av följande data.1

Våtmalning (3 000)

Kväve- och proteinuppslutningar
(34 000)

Växttråd (11 000)

Socker i hö (5 000)
Förtorkning av fuktiga prov
(8 000)

Svavel

Smör-, mjölk- och ättiksyror

Tornualning (15 000)

Ammoniak (39 000)

Kolhydrat (2 000)

Vatten (16 500)

Aska (5 000)

Råfett (Soxhlet-, SBR- och Svalövsmetoderna) Kalcium Fosfor -

Beträffande hänsynstagandet till eventuella förändringar av analysverk
samheten, se nedan under B.

1 Siffror inom parentes avser antalet enkelbestämningar eller motsvarande per fcmmånaderssäsong,
när det gäller markkarteringsprov och under punkt 2 upptagen våtmalning, samt i
övrigt per helt år. Anges ingen siffra, förutsätts dubbleringar av utrymmeskrävande utrustning
m. m. inte behövas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

63

B. Uddaanalyser

Utrymme bör planeras för följande utrustning resp. arbetsmetoder.

Kromatografi och elektrofores

Polarimetri

Föraskning

Titreringar (indikatoriska och elektrometriska) Polarografi


Spektrofotometri
Apparatur för glasarbete

Elementaranalys och mätning av för bränningsvärme Våtuppslutning

och avrykning

Mikroelementanalyser

PH-mätning

Flamfotometri

Radioaktiva (lågaktiva) analyser
Botanisk fodermedelsundersökning

Lokalplaneringen bör ske så, att eventuella behov av utrymmesökningar
för uddaanalyser och för serieanalyser avseende foder m. m. kan tillgodoses
genom ianspråktagande delvis av utrymmen, som enligt A 1 ovan avses för
serieanalysverksamheten på jordområdet. Vidare bör planeringen ske med
sikte på att tillbyggnad i framtiden skall kunna ske av jordanalysutrymmena
bl. a. för de i samband med skördeskadeskyddet erforderliga s. k. vattenhaltsbestämningarna,
vilka f. n. utförs av statistiska centralbyrån.

Laboratoriet bör planeras för följande befattningshavare.

1 föreståndare

2 förste kemister
1 förste assistent
1 provtagare

1 registrator och kassör
1 institutionstekniker
1 institutionsvaktinästare
12 institutionsbiträden
1 ritbiträde

1 laborator

1 botanist (överassistent)

2 assistenter

1 förste laboratorieassistent

2 laboratorieassistenter
4 laboratoriebiträden

1 kanslibiträde
1 kontorsbiträde

Det bör tillses, att utrymme därutöver utan större svårighet kan beredas
två assistenter, en befattningshavare med kamerala uppgifter och en telefonist.

64

Kungl. Maj :ts proposition nr 78 år 19Gi

Bilaga 11

Karl skiss över Sverige

Norra försöksdistriktet

Röbocksdalen

Östra försöksdistriktet

Västra försöksdistriktet

Jönköping!

O. Kristianstad.

(.Södra försöksdistriktet

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

65

Innehållsförteckning

Propositionen.......................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll .................................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 6 mars 1964 ............................ 2

I. Inledning........................................................ 2

II. Nuvarande förhållanden .......................................... 4

SLK ............................................................ 4

Lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium.................... 6

Lokala lantbrukskemiska kontrollstationer .......................... 7

Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning................ 8

Analysverksamhet på trädgårdsområdet ............................ 9

III. Sakrevisionens förslag rörande organisationen av SLL .............. 9

IV. 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL ............................ 10

Arbetsuppgifter .................*.............................. 10

Kvantitetsprognos ................................................ 13

Organisation och personal ...... 13

V. Utredningens rotande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag rörande
SLL ...................................................... 14

Arbetsuppgifter .............................. 14

Kvantitetsprognos ....... 16

Organisation och personal ................. 18

Lokalfrågan ...................................................... 19

VI. Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning förslag rörande SLL .................................. 19

Arbetsuppgifter .................................................. 20

Gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden ...... 21

SLL:s geografiska verksamhetsområde.............................. 23

Kvantitetsprognos ................................................ 24

Organisation och personal ........................................ 24

Lokalfrågan ...................................................... 26

VII. 1959 års sakkunnigförslag rörande den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten
.................................................... 26

Allmänt .......................................................... 26

Behov och lokalisering av de lantbrukskemiska stationerna .......... 26

Konkurrensförhållanden .......................................... 27

Arbetsuppgifter ................................. 27

Organisation m. in................................ 28

Kostnadsfrågor m. m............................................. 28

VIII. Jordbruksanslaysiitredningens förslag rörande den lokala analys- och

kontrollverksamheten på jordbrukets område........................ 29

66 Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

IX. Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag rörande
den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten m. m......... 31

X. Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters
förläggning förslag rörande den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten
m. m................................................... 34

XI. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium vid Alnarp 42

Jordbrukshögskoleutredningen .................................... 42

Trädgårdsnäringsutredningen ...................................... 43

Remissyttranden över trädgårdsnäringsutredningens förslag .......... 44

XII. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcks dalen

............................................................ 45

Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning............ 45

Statskontoret .................................................... 45

Remissyttranden över statskontorets förslag ......................... 4g

XIII. Departementschefen .............................................. 4g

Bilagor

1. Antal prov analyserade vid SLK ................................ 57

2. Antal prov analyserade vid kemiska stationen i Örebro............ 57

3. Antal prov analyserade vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium 58

4. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Jönköping 58

5. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Visby .... 59

6. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Kristianstad ^59

7. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Skara .... 60

8. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Luleå .... 60

9. Antal prov analyserade vid Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning
i Svalöv ................................................. g}

10. Direktiv till byggnadsstyrelsen rörande lokaler för SLI............. 62

11. Kartskiss över Sverige.................... 64

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640104