Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
1
Nr 68
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande
lärarutbildning; given Stockholms slott den 6 mars 1964.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
Inledningsvis lämnas en redogörelse för ämneslärarsituationen och för de
senaste bedömningarna av utvecklingen på området. I anslutning därtill diskuteras
åtgärder mot ämneslärarbristen. I ett följande avsnitt framlägges förslag
rörande den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare, vari inbegripes
förslag om en ny lärarhögskola i Uppsala från nästa budgetår. Läget beträffande
folk- och småskollärare redovisas därefter, varjämte förslag framlägges om intagningen
vid folkskoleseminarierna för nästa läsår. Vissa synpunkter anföres på
omläggningen från seminarieutbildning till utbildning vid lärarhögskola.
Barnanstaltsutredningens betänkande (SOU 1962: 57) Förbättrad utbildning
för vårdpersonal vid barnanstalter tages upp till behandling i anslutning till
förslagen om förskollärarutbildningen. Den senare föreslås utbyggd bl. a. genom
att två nya förskoleseminarier — i Södertälje och Västerås — upprättas fr. o. m.
nästa budgetår.
Slutligen framlägges förslag om medelsanvisningar till lärarhögskolorna, folkskoleseminarierna,
förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder, avlöning
åt deltagare i praktiska lärarkurser samt arvoden åt blivande lärare för
blinda och döva.
I jämförelse med innevarande budgetår föreslås anslagshöjningar för lärarutbildningsändamål
med sammanlagt 4 956 000 kr.
j — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 68
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
mars 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor rörande lärarutbildning
och anför därvid följande.
Vid anmälan av punkten 274 i bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, i årets
statsverksproposition anförde jag, att avsikten var att föreslå Kungl. Maj:t att
senare för riksdagen framlägga särskild proposition angående lärarutbildning.
Beträffande samtliga nuvarande anslag under avsnittet F. Lärarutbildning, a)
Klass- och ämneslärarutbildning m. m. föreslogs, att de borde uppföras med preliminärt
beräknade belopp. På min hemställan har sålunda Kungl. Maj:t under
punkterna 274—280 i nämnda bilaga föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna
till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 051 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 774 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 250 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 830 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m.m. ett reservationsanslag av
253 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 8117 000 kr.,
till Lärarskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 519 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
500 000 kr.,
till Lärarhögskola i Uppsala ett förslagsanslag av 3 200 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 28 592 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 540 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
695 000 kr.,
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.,
till Förskoleseminariema: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,
till Förskoleseminariema: Omkostnader ett förslagsanslag av 460 000 kr.,
till Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
180 000 kr.,
till Förskoleseminariema: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av
250 000 kr.,
till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag av 5 591 000 kr.,
till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag av
9 127 000 kr.,
till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av
512 000 kr.
Sedan beredningen av frågorna rörande ökad lärarutbildning m. m. ävensom
rörande nyss nämnda medelsanvisningar numera avslutats, anhåller jag att ånyo
få anmäla desamma.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
I. Amneslärarsituationen
A. Nuläge och prognoser
1. Föreliggande utredningsmaterial
I olika sammanhang har under senare år publicerats beräkningar rörande
lärarbehov och lärartillgång. Syftet med dessa beräkningar har varit att skapa
ett underlag för statsmakternas överväganden av åtgärder för att skolväsendets
försörjning med utbildade lärare skall tryggas. Behovet av ett dylikt underlag
har framstatt som särskilt angeläget, då det sedan flera år förelegat brist på utbildade
lärare och utbildningsväsendets fortsatta utveckling ingivit farhågor om
en ytterligare försämring av läget. I synnerhet har detta varit fallet i fråga om
ämneslärare.
Det mera betydelsefulla material som framkommit under senare år och som
direkt eller indirekt belyser ämneslärarsituationen är följande.
Ragnar Lundblads för 1955 års universitetsutredning gjorda undersökning
Lärarbrist och läraröverskott (SOU 1958: 21).
Skolberedningens i betänkandet Grundskolan (SOU 1961:30) redovisade kalkyler
rörande lärarsituationen fram till läsåret 1964/65.
Arbetsmarknadsstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas den 15 februari
1962 framlagda ämneslärarprognos.
En av en arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet den 17 oktober 1962
framlagd rapport angående lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna.
Gymnasieutredningens i betänkandet Ett nytt gymnasium (SOU 1963:42)
redovisade beräkningar och jämförelser med ämneslärarprognosen, utförda med
utgångspunkt i framlagda förslag och bedömningar rörande den gymnasiala utbildningens
utformning och omfattning.
Av ecklesiastikdepartementet hösten 1963 företagen undersökning av den aktuella
lärarsituationen vid allmänna gymnasier, grundskolans högstadium, realskolor
och flickskolor.
Ett betydelsefullt underlag för bedömningen av lärarsituationens utveckling
på längre sikt utgör vidare de beräkningar och förslag som framlagts i proposition
1963:172 rörande den fortsatta utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet
in. m. och som grundar sig på, bl. a., det av prognos- och planeringsgruppen
inom ecklesiastikdepartementet framlagda betänkandet Tendenserna
på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet (SOU 1962: 55).
Slutligen bör framhållas att 1960 års lärarutbildningssakkunniga genom särskilda
experter bedriver fortgående undersökningar rörande lärarsituationen och
de justeringar av hittills gjorda prognoser som föranledes av, bl. a., den faktiska
utvecklingen samt framkomna nya förslag rörande utformningen och dimensioneringen
av utbildningsväsendet på olika stadier.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 5
Av den lämnade redovisningen framgår, att det till grund för statsmakternas
överväganden och beslut med avseende på skolväsendets försörjning med ämneslärarc
successivt framlagts ett mycket omfattande utredningsmaterial. Vad som
vunnits genom de gjorda utredningarna kan sägas vara en relativt god uppfattning
om nuläget, en ungefärlig uppfattning om vissa betydelsefulla utvecklingstendenser
och en värdefull insikt om de stora svårigheterna att med någon
större grad av säkerhet bedöma den framtida arbetskraftssituationen på detta
område.
Den senaste fullständiga prognos som framlagts rörande ämneslärarsituationen
är den som arbetsmarknadsstyrelsen och lärarutbildningssakkunniga framlade i
februari 1962. Någon anledning att här ingå på de av skolberednmgen och Lundblad
gjorda beräkningarna finnes inte. Det ma endast påpekas, att 1962 åis
ämneslärarprognos utvisade ett något sämre utgångsläge, dvs. en något större
lärarbrist än de båda föregående beräkningarna.
Jag avser att i det följande lämna en jämförande redovisning av de resultat i
fråga om ämneslärarsituationen i nuläget respektive under återstoden av 1960-talet, som kan utläsas av det aktuella materialet.
2. Nuläge
Amneslärarprognosen utgår från läget läsåret 1960/61. Lärarbristen beräknades
för nämnda läsår ha den omfattning, uttryckt i heltidstjänster, som framgåi
av följande tablå. Som brist räknades i prognosen undervisning av personer som
ej avlagt svensk eller utländsk akademisk examen, eller som ej vant ämneslärarinnor
eller adjunktskompetenta lärare.
I prognosen räknas med dels ett 100-procentsalternativ, dels ett 60-procentsalternativ.
Dessa båda alternativ hänför sig till antagandet, att 100 respektive
60 % av undervisningen på grundskolans högstadium skall bestridas a\ personel
med lägst nyss angiven teoretisk utbildning. Lärarbristen i 60-procentsalternativet
har beräknats med utgångspunkt i ett behov som erhållits på så sätt att den
totala undervisningen i respektive ämnen på högstadiet, dvs. högstadiets efteifrågan
på akademiskt utbildade ämneslärare, reducerats med 40 %. Situationen
inom den 40-procentssektor, där undervisningen förutsättes bestridd av vidareutbildade
folkskollärare, behandlas inte i ämneslärarprognosen.
Av tablån framgår, att brist läsåret 1960/61 förelåg i samtliga berörda läroämnen
samt att den totala lärarbristen i 100-procentsalternativet beräknades till
ca 3 600 lärare och i 60-procentsalternativet till ca 2 600 lärare. Omkring hälften
av denna brist hänförde sig till ämnesgruppen matematik, fysik och kemi.
Prognosens redovisning av situationen läsåret 1960/61 byggde på en prelibearbetning
av ett material som insamlats av statistiska centralbyrån.
Vid den definitiva bearbetning som sedermera genomförts har det visat sig, att
ämneslärarbristen 1960/61 var större än som framgick av prognosen, nämligen
3 900 respektive 2 900 lärare enligt de båda alternativa beräkningarna.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
Lärarbrist i det högre skolväsendet läsåret 1960/61
enligt prognosen
Kr |
Mo |
Gr, La |
Mod. språk |
Hi+ Sk |
Ge |
Ma, Fy,Ke |
Bi |
Summa |
|
Grundskolan 60 % ...... |
38 |
87 |
_ |
—1 |
73 |
33 |
345 |
625 |
|
Grundskolan 100 % ...... Realskoleväsendet inklusive |
92 |
241 |
— |
236 |
193 |
97 |
638 |
120 |
1 617 |
ring 1* ................ |
70 |
192 |
1 |
217 |
96 |
100 |
901 |
100 |
1 677 |
Gymnasieålderns skolformer |
13 |
40 |
3 |
63 |
24 |
12 |
134 |
15 |
304 |
Summa 60 % |
121 |
319 |
4 |
279 |
193 |
145 |
1380 |
165 |
2 606 |
Summa 100 % |
175 |
473 |
4 |
516 |
313 |
209 |
1 673 |
235 |
3 598 |
Det är givetvis av stort intresse att jämföra den läsåret 1960/61 föreliggande
situationen med den situation som föreligger innevarande läsår, dvs. tre läsår
senare. Vissa möjligheter till en sådan jämförelse finnes genom ecklesiastikdepartementets
undersökning rörande lärarsituationen hösten 1963. Till skillnad från
ämneslärarprognosen omfattar denna undersökning ej lärarsituationen i allmänna
läroämnen vid fackgymnasier, folkhögskolor och folkskoleseminarier. I absoluta
tal är emellertid lärarbristen i de ifrågavarande ämnena vid dessa utbildningsanstalter
av ganska ringa omfattning, varför denna skillnad i utredningsunderlaget
spelar ganska liten roll vid en jämförelse beträffande situationen i stort.
Även undersökningarnas olika uppläggning kan i viss mån påverka jämförelsemöjligheterna.
Enligt departementets undersökning förelåg en lärarbrist i läroämnen motsvarande
det antal heltidstjänster som angives i efterföljande tablå. Som lärarbrist
har räknats all undervisning som ej bestrides av lärare med fullständig teoretisk
utbildning för lektors-, adjunkts- eller ämneslärarkompetens, omfattande
ämne inom den ämnesgrupp, varom fråga är. — Denna bestämning av bristen
är något strängare än den i ämneslärarprognosen använda. — Vidare har angivits
den ökning av lärarbristen som skett inom de tre angivna ämnesgrupperna jämfört
med situationen 1960/61. Slutligen har angivits den ökning av undervisningens
omfattning uttryckt i antal heltidstjänster inom ifrågavarande skolformer
tillsamman tagna, som faktiskt ägt rum mellan läsåren 1960/61 och 1963/64.
Lärarbristen beräknad enligt 100-procentsaltemativet
Ma, fy,
ke, bi
Lärarbrist lit 1963 vid följande skolformer:
grundskolans högstadium, realskolor och flick
-
skolor ................................... 3114
allmänna gymnasier ........................ UX
Summa 3 225
Ökning av bristen jämfört med 1960/61 ........-f- 1 175
Ökning av antalet tjänster 1960/61—1963/64 ... -f- 1 635
Mod. Övriga Samtliga
språk ämnen ämnen
1 230 |
1 875 |
6 219 |
53 |
107 |
271 |
1 283 |
1 982 |
6 490 |
+ 683 |
+ 732 |
+ 2 590 |
+ 962 |
+ 951 |
+ 3 548 |
7
Kungl. Maj:ts proposition nr G8 år 1964
Tablån visar, att lärarbristen ökat väsentligt mellan läsåren 1960/(>L och
1903/64. Bristökningen är dock mindre än ökningen av undervisningens omfattning
uttryckt i heltidstjänster.
Det bör understrykas, att den jämförelse som här gjorts hänför sig till amneslärarprognosens
100-procentsalternativ. Eftersom den s. k. 40-procentsregcln gäller
såsom riktlinje för högstadiets förseende med ämneslärare, är de vid denna
jämförelse använda bristsiffrorna, sammanlagt 6 490 heltidstjänster, inte ett
rättvisande uttryck för den faktiska lärarbristen läsåret 1963/64. I denna bristsiffra
ingår nämligen undervisning bestridd av, i heltidstjänster räknat, ca 1 890
behöriga ämneslärare på högstadiet, därav ca 1 800 folkskollärare och ca 90
gymnasieingenjörer, alla med vederbörlig vidareutbildning. Vidare ingår ca 750
lärare (räknat i heltidstjänster) med akademiska betyg, flertalet med 2 akademiska
betyg i sina undervisningsämnen. Om man från nyssnämnda bristsiffra,
6 490 lärare, som jämförts med ämneslärarprognosens bristsiffra enligt^ 100-procentsalternativet, borträknar de 1 890 ämneslärarna blir den kvarstående
bristen 4 600 lärare. Borträknas även de 750 lärarna kvarstår en brist på 3 8o0
lärare. Även efter de sålunda gjorda reduktionerna är bristen dock mycket stor.
En jämförelse med situationen 1960/61 enligt 60-procentsaltemativet kan göras,
om man från bristsiffran 6 490 lärare drager, inte det faktiskt befintliga antalet
vidareutbildade folkskollärare, utan det antal vidareutbildade folkskollärare
som enligt 40-procentsregeln borde finnas inom högstadiet. Detta antal har i
lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos beräknats vara 2 590 lärare läsåret
1963/64. Ämneslärarbristen 1963/64 blir efter reduktion med sistnämnda tal
3 900 lärare. Denna brist kan jämföras med den för läsåret 1960/61 konstaterade
bristen enligt 60-procentsaltemativet, uppgående till i runt tal 2 900 lärare.
Ökningen av ämneslärarbristen uppgår sålunda i detta fall till ca 1 000 lärare,
medan ökningen av ämneslärarbehovet enligt detta alternativ kan uppskattas
till ca 2 000 lärare.
Den beskrivna utvecklingen kan schematiskt sammanfattas på följande sätt.
Behovet av ämneslärare har ökat mycket kraftigt mellan läsåren 1960/61 och
1963/64. Ämneslärarbristen har också ökat kraftigt men inte i samma omfattning
som behovet. Skillnaden mellan behovsökning och bristökning innebär en ökning
av lärartillgången, uppgående till i runt tal 1 000 lärare. Nettotillskottet av lärare,
dvs. skillnaden mellan bruttotillskottet och avgången, har sålunda uppgått
till något mer än 300 lärare per år.
I det föregående har såsom ämneslärarbrist enligt 60-procentsalternativet betraktats
det underskott på lärare som uppkommer vid en jämförelse mellan å
ena sidan tillgången på ämneslärare och å andra sidan behovet av ämneslärare
efter reduktion med 40 % av undervisningen i läroämnen på grundskolans högstadium.
Däremot har den föregående redogörelsen inte behandlat den brist på
ämneslärare av kategorien vidareutbildade folkskollärare, som eventuellt föreligger
inom 40-procentssektom. Inte heller har närmare behandlats frågan huruvida
och i vad mån ämneslärarbristen inom 60-procentssektorn täckes av vidareutbildade
folkskollärare.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1961
I klasslärarprognosen räknas med ett behov av folkskollärare på högstadiet
och vid därmed parallella skolor dels enligt 40-procentsregeln, dels utöver 40-procentsregeln. Motiveringen för att även sistnämnda behov inkalkylerats i
prognosen utgör ämneslärarbristens omfattning enligt de beräkningar därav som
gjorts i ämneslärarprognosen. Uppgifter rörande den faktiska tillgången på
vidareutbildade och icke-vidareutbilda de folkskollärare erhålles, såvitt gäller
läsåret 1960/61 ur statistiska centralbyråns material och såvitt gäller läsåret
1963/64 ur departementets undersökning rörande lärarsituationen. De sålunda
framkomna uppgifterna rörande beräknat behov och faktisk tillgång framgår av
följande tablå.
Vidareutbildade folkskollärare — behov och tillgång
Läsår |
Behovet av vidareutbildade folkskol-lärare uttryckt i heltidstjänster |
Av folkskollärare bestridd undervisning |
||||
Enl. 40 %-regeln |
Utöver 40 %-regeln |
Summa |
Vidare- utbildade |
Icke vidare-utbildade |
Summa |
|
1960/61 ... |
1 058 |
1 160 |
2 218 |
1 050 |
1 600 |
2 650 |
1963/64 ... |
2 592 |
1 160 |
3 752 |
1 800 |
1 990 |
3 790 |
1966/67 ... |
3 884 |
605 |
4 489 |
|||
1971/72 ... |
5 466 |
— |
5 466 |
Av tablan framgar att folkskollärare tagits i anspråk för tjänstgöring på högstadiet
i en omfattning som väl svarar mot det beräknade behovet. Tablån visar
vidare, att det även inom 40-procentssektom föreligger en lärarbrist i bemärkelsen
brist på vidareutbildade folkskollärare. Denna brist uppgår läsåret 1963/64
till i runt tal 800 lärare. Antalet vidareutbildade har visserligen ökat sedan läsåret
1960/61 men inte så kraftigt som behovet.
Med visst fog skulle emellertid kunna hävdas att inte bara de nyssnämnda
800 utan samtliga 1990 icke vidareutbildade folkskollärare på högre stadier
borde vidareutbildas för tjänstgöring på dessa stadier. Som skäl härför kunde
anföras dels att behovet av vidareutbildade folkskollärare inom 40-procentssektom
kommer att växa snabbt till höga tal — över 5 000 heltidstjänster vid
1960-talets slut dels att ämneslärarbristen inom 60-procentssektom är så stor,
att ett »tillmötesgående i förväg» av det växande behovet av vidareutbildade
folkskollärare ter sig som en nödvändig utväg att delvis täcka denna brist.
3. Prognoser
Ämneslärarprognosen
I ämneslärarprognosen har beräkningar av lärarbehov och lärartillskott i olika
ämnen utförts för perioden 1961/71. På dessa beräkningar har sedan grundats
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1961 9
beräkningar av lärarbrist och läraröverskott under samma period. Redogörelser
härför lämnades i propositionerna 1962:106 och 1963: 111. Här skall därför
endast, för sammanhangets skull, lämnas en summarisk beskrivning av prognosens
metodik och bedömningar.
Behov sb er åkningarna utmynnar i ett fastställande av rekryteringsbehovet för
perioden 1961/71. Detta bestämmes i undersökningen som summan av det år
1960/61 förefintliga utbytesbehovet, utvidgningsbchovet 1961/71 och ersättningsbchovet
1961/71. Det totala rekryteringsbehovet för angivna tioårsperiod
utgör 6 453 heltidstjänster för 60-procentsalternativet och 11 534 heltidstjänster
för 100-procentsalternativet. Rekryteringsbehovets fördelning på skilda ämnen
framgår av tabellerna V A och B i prognosen (s. 90 och 91) till vilka här torde
få hänvisas.
För en uppskattning av lärar tillskottet 1961/70 görs i prognosen alternativa
antaganden om studentexamination, tillströmning till humanistisk och naturvetenskaplig
fakultet, fil. mag.-examination vid dessa fakulteter samt övergång till
och yrkesverksamhetsgrad på lärarbanan. Övergångsfrekvens och yrkesverksamhetsgrad
konstituterar tillsammans vad som i prognosen benämnes relativt lärartillskott.
Antagandena om relativt lärartillskott har i prognosen kombinerats
med olika antaganden om tillströmning och examination. De olika kombinationerna,
fyra till antalet, bildar ämneslärarprognosens alternativa antaganden om
det totala lärartillskottet. På grundval av dessa antaganden räknas i prognosen
fram lärartillskottet i absoluta tal och via en sammanställning av dessa och det
uppskattade rekryteringsbehovet beräknas slutligen lärarbrist och läraröverskott.
Resultatet av dessa beräkningar redovisas i prognosens tabeller VIII A—C (s.
97—99).
I ämneslärarprognosen understrykes att de framkomna talen för lärarbrist
eller läraröverskott i de skilda ämnena endast uttrycker, hur efterfrågan och tillgång
på lärare rent numeriskt balanserar om alla de antaganden uppfylles på
vilka prognosen baserats. I prognosen ges vidare uttryck för den uppfattningen,
att man med säkerhet kan förutsäga, att långt efter det att behovet i ett ämne
är fyllt på vissa centralt belägna platser, bristen kommer att bestå på avlägsnare
orter i landet. Undersökningen tillmäter härvidlag lärarnas lokala bindningar en
väsentlig roll.
Av prognosen framgår, att enligt 60-procentsaltemativet numerisk balans
mellan tillgång och efterfrågan beräknas inträda senast läsåret 1966/67 i samtliga
ämnen utom matematik, fysik och kemi.
I ämneslärarprognosen göres slutligen en allmän bedömning av utvecklingen
under den första delen av 1970-talet. Det konstateras därvid först, att de i
prognosen aktuella skolformerna kommer att tillsammans tagna expandera starkt
under 1960-talet. Utvidgningsbehovet beräknas till i genomsnitt 600 respektive
200 lärare per år enligt 100- respektive 60-procentsalternativet. 1970/71 är
emellertid grundskolans utbyggnad i det närmaste avslutad och gymnasiet och
fackskolan har expanderat till en intagningskapacitet av 30 % respektive 20 %
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.
av årskullen. Någon avsevärd ytterligare utvidgning av nu nämnda skolformer
bedömes knappast bli aktuell. När därför 2 ä 3 år in på 1970-talet utbyggnaden
har nått genom alla årskurserna förutses en snabb nedgång av utvidgningsbehovet
såvida inte organisatoriska åtgärder — t. ex. ändrade bestämmelser om »elevtätheter»
— vidtages. Doek framhålles att övriga skolformer mycket väl kan
komma att fortsätta att växa och nya komma till. Framför allt vuxenutbildningen
bedömes bli lärarkrävande.
Sammanfattningsvis förutses utvidgningsbehovet under 1970-talets första hälft
bli högst 500 lärare per år och ersättningsbehovet högst 300 lärare per år, vilket
skulle innebära ett maximalt årligt rekryteringsbehov av 800 lärare. Jämföres
sistnämnda tal med lärartillskottet 1970/71, som enligt minimiantagandet skulle
bli ca 1 200, anses det ganska troligt att tillgången skulle mer än väl täcka efterfrågan.
Till sist betonas, att en prognos sådan som den framlagda inte går att bedöma
isolerat utan att man först mot bakgrunden av en övergripande kalkyl omfattande
tillgång och efterfrågan inom i varje fall hela den »akademiska» arbetsmarknaden
kan penetrera och analysera många av de antaganden på vilka prognosen
bygger. Det framhålles, att en sådan »totalprognos» blir särskilt viktig
när man söker belysa situationen under 1970-talet.
Senare bedömningar
I propositionen 1963:172 göres vissa bedömningar av den framtida arbetskraftssituationen
för akademiker. Dessa bedömningar är givetvis av stort intresse
för frågan om vilka förändringar som kan väntas inträffa med avseende på
ämneslärarsituationen.
I fråga om behovet av akademiker bygger de gjorda bedömningarna huvudsakligen
på tillgängliga officiella prognoser för skilda utbildningsgrupper, bl. a.
ämneslärarprognosen. I fråga om tillskottet av akademiker grundar sig bedömningarna
på de nuvarande tendenserna i fråga om studentexamination och tillströmning
till högre studier. Till grund för bedömningarna ligger vidare 1960 års
program för utbyggandet av universitet och högskolor under 1960-talet. På
basis av de gjorda behovs- och tillskottsberäkningarna har schematiska arbetskraftsbalanser
kunnat upprättas fram till och med år 1975.
Dessa arbetskraftsbalanser har fatt bilda utgångspunkten för ett programmatiskt
räkneexempel, som innefattar betydande förskjutningar och i vissa hänseenden
utökningar av utbildningskapaciteten och som utmynnar i en justerad
beräkning av arbetskraftsbalansen. I jämförelse med de nyss beskrivna tendensberäkningarna
innebär detta räkneexempel en avsevärd minskning av tillgången
både på humanister (år 1975 drygt 5 000 färre) och på naturvetare (drygt 2 000
färre) samt en ökning av tillgången på civilingenjörer och civilekonomer (med ca
1 000 vardera).
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 11
Resultaten av de gjorda beräkningarna redovisas i ett antal tablåer, till vilka
torde få hänvisas.
I kommentarerna till de gjorda beräkningarna noteras att tillgången på akademiker
vid någon tidpunkt mellan åren 1970 och 1975 kommer att »hinna ifatt»
behovet och därefter överskrida detta.
Beträffande humanisterna konstateras samma framtida situation som visats i
ett flertal tidigare sammanställningar nämligen en klar tendens till mättnad och
övermättnad inom arbetsområden som rekryteras med humanister samtidigt som
på många andra områden brist på skolad arbetskraft består. Det framhålles, att
ehuru en väsentlig del av det beräkningsmässiga överskottet på humanister borde
kunna absorberas genom en kvalitetshöjning inom skolväsendet i form av ökad
lärartäthet och/eller av andra än de traditionella arbetsmarknaderna är det
dock angeläget, att ungdomen ges ökade chanser att välja alternativa studieoch/eller
yrkesbanor. Eftersom det ej är möjligt att härvid lita enbart till en
vidgning av andra akademiska utbildningsvägar än de humanistiska, understrykes
ytterligare vikten av verkligt attraktiva alternativ i form av såväl nya arbetsmarknadsanpassade
studiekombinationer inom de humanistiska fakulteterna
som dragningskraftiga utbildningsvägar utanför universitet och högskolor.
Beträffande naturvetarna ges i propositionen uttryck åt den uppfattningen
att det mot slutet av 1960-talet torde bli lättare för olika grupper av arbetsgivare
att anställa naturvetenskapligt skolad personal än att finna tekniskt utbildad
arbetskraft. Med hänsyn härtill befinnes det förutseende att mer än hittills
ge utbildningen vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna en
inriktning som underlättar verksamhet i näringsliv och förvaltning. I propositionen
framhålles emellertid också att utbyggnaden av universitet och högskolor
i sig själv kommer att ta i anspråk en mycket stor del av de nyexaminerade,
särskilt från experimentellt inriktade fakulteter och högskolor. Med hänsyn till
att även skolväsendet och arbetsmarknaden i övrigt de närmaste åren har stora
anspråk på nyexaminerade från experimentellt inriktade fakulteter och högskolor
bedömes det sannolikt att, om inte särskilda åtgärder vidtages, arbetsmarknadsförhållandena
kommer att bli synnerligen pressade för här berörda kategorier.
Det betonas därför, att alla berörda arbetsgivare måste genomföra strängast möjliga
hushållning med de knappa personalresurserna.
För den samhällsvetenskapliga och den ekonomiska utbildningens del anses
liknande utbildningspolitiska slutsatser kunna dras av beräkningarna. Utöver
en kraftig utbyggnad av civilekonomutbildningens kapacitet bör därför enligt
propositionen eftersträvas att — i stil med vad som tidigare förordats rörande
en mot ekonomiska studier mer orienterad samhällsvetenskaplig utbildning i
Uppsala — göra den samhällsvetenskapliga utbildningen mer användbar än hittills
för företagsekonomiskt inriktad verksamhet inom utbildningsväsende, förvaltning
och näringsliv.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196/
Gymnasieutredningen har i sitt huvudbetänkande redovisat vissa synpunkter
på de i ämneslärarprognosen gjorda bedömningarna av gymnasiernas expansion
och det till gymnasierna hänförliga lärarbehovets utveckling.
Enligt gymnasieutredningen har gymnasieexpansionen under 1960-talet i viss
giad underskattats i ämneslärarprognosen. Utredningen förutser en fortsatt kraftig
expansion av den gymnasiala utbildningen även under 1970-talet. Till stöd
för denna bedömning åberopas bl. a. utvecklingen i USA och Sovjetunionen. I
fråga om vuxenutbildningen räknas också med en stark utbyggnad. Allt talar
enligt utredningens uppfattning för att pressen på utbildningsväsendet kommer
att öka, vilket medför ett stort lärarbehov, framför allt inom det högre utbildningsväsendet.
1 otalt sett räknar gymnasieutredningen med att gymnasiet vid 1970-talets
början, med en antagen gymnasiefrekvens av 30 % har ett lärarbehov motsvarande
ca 6 700 heltidstjänster. Häri ingår ca 1 300 tjänster i ekonomiska och
tekniska ämnen samt 300 tjänster i övningsämnen. Återstående behov, 5 100
tjänster, ligger ungefär 600 tjänster högre än det i ämneslärarprognosen beräknade
behovet för läsåret 1970/71.1 det återstående behovet ligger då s. k. timmar
till förfogande motsvarande ca 300 tjänster, vilka timmar i ganska stor utsträckning
avses bli ledda av andra än de reguljära ämneslärarna.
Gymnasieutredningen har även redovisat vissa synpunkter på de beräkningar
rörande behov av och tillgång på akademiskt skolad arbetskraft (SOU 1962: 55),
vilka utgör underlaget för de i propositionen 1963:172 gjorda övervägandena.
Enligt gymnasieutredningens uppfattning är det osannolikt, att en även mycket
stor examination kommer att ge upphov till ett överskott av naturvetare. Behovet
av denna kategori kommer enligt utredningens mening att öka utomordentligt
starkt. I vad gäller humanister finner utredningen utvecklingen svårbedömbar.
Utredningen pekar bl. a. på sannolikheten av att nya arbetsområden
öppnas för denna kategori och anser det sålunda inte klarlagt att något besvärande
överskott kommer att uppstå. Trots detta förordar utredningen en relativ
minskning av tillströmningen till den rent humanistiska utbildningen för att eu
bättre balans i produktionen av de olika akademikerkategorierna skall uppnås.
Inom lärarutbildningssakkunniga bedrives, som tidigare nämnts, fortsatta
undersökningar rörande det framtida lärarbehovet. Dessa undersökningar tyder
på att rekryteringsbehovet för tiden 1962/70 är större än vad ämneslärarprognosen
förutskickar. Denna bedömning grundar sig dels på gjorda undersökningar
rörande lärarbristen 1962/63 som befunnits åtskilligt större än den enligt ämneslararprognosen
var 1960/61, dels på förnyade beräkningar av lärarnas verksamhetsgrad
och avgång ur yrket. Beräkningarna av verksamhetsgraden utmynnar i
att rekryteringsbehovet för tiden fram till år 1970 torde vara ca 400 tjänster
större än som beräknats i ämneslärarprognosens 60-procentsalternativ. Genom
komplettering av ämneslärarprognosens beräkningar av det ersättningsbehov,
Kungl. Maj:tu proposition nr 68 är 196.’+ 13
som uppkommer på grund av dödsfall och pension, med beräkningar av det ersättningsbehov
som hänför sig till andra avgångsorsaker har vidare befunnits att
ersättningsbehovet för perioden 1960—1970 är 500—1 000 lärare större än som
angivits i ämneslärarprognosen.
Ecklesiastikdepartementets undersökning av lärarsituationen hösten 1963 bekräftar
den försämring av lärarsituationen som lärarutbildningssakkunniga iakttagit.
Även om hänsyn tages till den något strängare definitionen av begreppet
lärarbrist i departementets undersökning är lärarbristen 1963/64 enligt 100-procentsalternativet drygt 1 500 heltidstjänster och enligt 60-procentsalternativet
drygt 1 300 heltidstjänster större än den för samma läsår beräknades till enligt
ämneslärarprognosens ogynnsammaste antagande. Detta förhållande beror dels
på att utgångsläget 1960/61 enligt de definitiva siffrorna visat sig sämre än beräknat,
dels på att behovet ökat mer än beräknat samt dels på att lärartillskottet
varit lågt.
Med hänsyn till den stora, för att inte säga avgörande, betydelse som utvecklingen
på arbetsmarknaden i dess helhet har för utvecklingen inom akademikersektorn
respektive dess underkategori lärarsektorn bör här slutligen erinras om
den bedömning av arbetskraftsutvecklingen i stort som gjorts av 1959 ars långtidsutredning
(SOU 1962:10 och 11). Denna bedömning kan i korthet samman
fattas så, att vi på arbetsmarknaden som helhet framdeles bör räkna med
knappa tillgångar i fråga om arbetskraft, i synnerhet arbetskraft med kvalificerad
utbildning. Detta kräver hushållning med arbetskraften, utnyttjande av förefintliga
arbetskraftsreserver samt en målmedveten arbetsmarknads- och utbildningspolitik.
Såväl frågan om uppkomsten av ett läraröverskott eller fortvaron
av rådande lärarbrist som frågan rörande vilka åtgärder som påkallas med hänsyn
till bedömningen av lärarsituationens utveckling måste övervägas mot bakgrund
av den här kort antydda bedömningen av arbetskraftsutvecklingen i stort.
B. Åtgärder mot lärarbristen
I. Inledning
Förslag till åtgärder mot lärarbristen har framförts i olika sammanhang. I
samband med gmndskolereformen övervägdes vilka åtgärder som borde vidtagas
med hänsyn till rådande lärarbrist och den ökning av lärarbehovet som reformen
skulle komma att medföra. Den viktigaste nyheten bland de åtgärder som föreslogs
var anordnandet av decentraliserad akademisk utbildning med primärt
syfte att ge teoretisk utbildning för läraryrket. En annan viktig ehuru ej ny åt
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196J>
gärd i det sammanhanget var en föreslagen utökning av vidareutbildningen av
folkskollärare.
Vid remissbehandlingen av ämneslärarprognosen framkom åtskilliga förslag
eller uppslag till åtgärder mot lärarbristen, flertalet med inriktning på lärarsituationen
i matematik, fysik och kemi. En redogörelse för dessa förslag lämnades i
propositionen 1963:111.
En omfattande inventering av tänkbara lärarbriståtgärder gjordes av arbetsgruppen
för de tekniska gymnasiernas lärarbehov. Arbetsgruppens förslag redovisades
i 1963 års statsverksproposition i anslutning till behandlingen av de tekniska
gymnasiernas avlöningsanslag.
Gymnasieutredningen, som ganska ingående uppehållit sig vid konsekvenserna
i lärarbehovshänseende av utredningens förslag, redovisar ett antal uppslag till
åtgärder av mer eller mindre genomgripande natur, vilka förutsättes kunna leda
till förbättring av ämneslärarsituationen.
I propositionen 1963:172 har en redogörelse lämnats för de olika åtgärder,
varigenom en balanserad expansion av all postgymnasial utbildning skulle kunna''
åstadkommas. Ehuru dessa åtgärder syftar till en anpassning av det högre utbildningsväsendet
till behoven inom arbetsmarknaden i dess helhet, är de givetvis
av mycket stor betydelse från lärarrekryteringssynpunkt.
I skrivelse den 20 juni 1963 har skolöverstyrelsen framlagt förslag om en intensifierad
information rörande läraryrket, förbättrade villkor i fråga om tillgodoräkning
av lärartjänstgöring i vissa fall, förbättrade arvoden för vissa timlärarkategorier
samt ett liberalare utnyttjande av systemet med utbytestjänster.
En rad förslag till administrativa åtgärder av olika slag i syfte att underlätta
lärarrekryteringen och stabilisera den lokala planeringen av skolverksamheten
framkom slutligen i samband med ecklesiastikdepartementets undersökning av
lärarsituationen hösten 1963.
2. Systematisering av tänkbara åtgärder
Som utgångspunkt för en systematisering av lärarbriståtgärder kan det vara
lämpligt att konstatera vad begreppet lärarbrist bör utsäga, nämligen att med
avseende på en viss kategori av arbetskraft, behöriga lärare, behovet är större
än tillgången. Det kan vara skäl att något stanna inför de tre nyckelorden i
denna i och för sig självklara definition.
I defimtionsledet behöriga lärare ligger uttryckt det faktum att samhället
uppställer vissa minimikrav på en person, för att denne skall anses kunna på ett
tillfredsställande sätt fullgöra uppgiften såsom lärare. Sänker man dessa krav, är
det sannolikt att man, åtminstone på kort sikt, kan minska lärarbristen. Kraven
kan emellertid förändras utan att man därmed sänker dem, så exempelvis om
man skapar nya utbildningsvägar, som ger en i viss mån annan men dock inte
nödvändigtvis sämre reell kompetens. De gällande behörighetskraven bör emellertid
tills vidare vara en given utgångspunkt för överväganden av åtgärder mot
lärarbristen, då frågan om en reformering av lärarutbildningen och ändringar av
15
Kungl. Maj:t# proposition nr 68 år 196Jf
behörighetskraven ingår i det problemkomplex, som utredes av 1960 åis lärarutbildningssakkunniga.
1 den mån sådana åtgärder mot lärarbristen, som berör
lärarnas utbildning och kompetens, nu diskuteras sker det inte i syfte att ändra
gällande värderingar utan avser mer eller mindre acceptabla och tillfälliga avsteg
från dessa värderingar.
Behovet av lärare står i nära förhållande till ambitionerna att tillgodose elevernas
önskemål om utbildning och samhällets behov av utbildade. Enär inskränkningar
av utbildningskapaciteten helst bör undvikas som en väg att minska lärarbehovet
måste de lärarbriståtgärder, som inriktar sig på behovssidan, avse en
minskning av vad som kan kallas det relativa lärarbehovet. Därmed avses lärarbehovet
ställt i relation till det givna undervisningsbehovet uttryckt i antal timmar
enligt gällande timplaner samt antalet elever. Betraktas de sistnämnda faktorerna
såsom givna, bestämmes lärarbehovet huvudsakligen av sadana förhallanden
som undervisningsgruppernas storlek, användningen av undervisningshjälpmedel
samt undervisningsarbetets fördelning på olika personalkategorier.
Även en sådan faktor som arbetsmiljön, främst arbetssituationen i klassen, mastc
anses vara synnerligen betydelsefull. Självklart maste nämligen, under i övrigt
ensartade förhållanden, lärarbehovet, i betydelsen erforderlig arbetsinsats för
uppnåendet av ett visst undervisningsresultat, vara mindre, om undervisningen
präglas av ett gott samarbete mellan lärare och elever än om motsatsen är förhållandet.
Denna faktor påverkar med största sannolikhet också sådana lärartillgångsfaktorer
som benägenheten att bli lärare och benägenheten att åtaga sig
timlärartimmar eller övertimmar.
Tillgången på lärare bestämmes huvudsakligen av dels utbildningskapaciteten
vid universitet och lärarutbildningsanstalter, dels vad som benämnes »lärarbenägenheten»
hos de universitetsstuderande. Åtgärder för att öka tillgången på
lärare måste därför främst inriktas på dessa båda faktorer. Även andra möjligheter
att öka lärartillgången finnes. En viktig, i stor utsträckning redan beaktad
möjlighet ligger i utnyttjandet av befintliga arbetskraftsreserver. Dessa kan utgöras
av en viss överkapacitet hos aktiva lärare, som kan tas ut som tilläggstimmar,
eller av den kapacitet som förefinnes hos lärarkompetenta men ej läraraktiva
personer. En viktig faktor när det gäller tillgången är vidare, som redan
framhållits, kvalifikationskraven på lärarna. Enär kvalifikationskraven i detta
sammanhang betraktas såsom en given utgångspunkt, maste samtliga åtgärder,
som skulle innebära avvikelse från dessa krav, antingen hänföras till kategoiien
frågor under utredning eller övervägas såsom av lärarbristen eventuellt pakallade
krisföreteelser. Exempel härpå utgör dispensering från vissa krav i enskilda fall
samt det generella avstående från vissa kvalifikationskrav, som tillämpas beträffande
de s. k. utbytestjänsterna. Sistnämnda åtgärd syftar dock mindre till
att öka den totala tillgången på lärare än att tillgodose eljest svårtillgodosedda
lokala behov. En liknande typ av åtgärder på tillgångssidan är administrativa
åtgärder av skilda slag med syfte att underlätta den lokala lärarrekryteringen
och stabilisera den lokala planeringen av skolverksamheten.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
I följande sammanställning av huvudtyper av åtgärder mot lärarbristen sammanfattas
vad som i det föregående anförts.
Det må påpekas, att de här upptagna huvudtyperna av åtgärder i princip har
sina motsvarigheter inom varje fält, där samhällsomvandlingen vållar brist på
arbetskraft, och således inte är specifika som botemedel mot just brist på lärare.
A. Åtgärder i syfte att minska det relativa lärarbehovet
1. Effektivisering av arbetsformerna.
2. Överförande av arbetsuppgifter från lärare till andra slag av arbetskraft.
3. Förbättring av lärarnas utbildning.
4. Förbättring av arbetsförhållandena.
B. Åtgärder för att öka lärartillgången
1. Ökning av utbildningskapaciteten.
2. Ökning av lärarbenägenheten.
3. Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver.
4. Ändring av kvalifikationskraven på lärare.
5. Administrativa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera
planeringen av skolverksamheten.
Under de angivna huvudkategorierna torde så gott som alla förslag till konkreta
åtgärder kunna mordnas. Det bör observeras, att varje kategori innefattar
en huvudaspekt på lärarbristproblematiken, som bör övervägas vid prövningen
av varje konkret förslag. Åtskilliga förslag till konkreta åtgärder är av den art
att de är motiverade utifrån flera av dessa aspekter. I andra fall kan ett förslag
vara motiverat utifrån en aspekt men stå i motsatsförhållande till en annan. Ett
typexempel härpå utgör förslag, som syftar till rekrytering av lärare utan fullbordad
akademisk och pedagogisk utbildning. För- och nackdelar måste i sådana
fall noga vägas mot varandra.
Den här gjorda systematiken och den följande åtgärdsinventeringen har till
syfte att bilda underlag för fortsatt tänkande och handlande i lärarbristfrågor.
Dess värde ligger bland annat däri, att den belyser såväl möjligheterna som
gränserna i fråga om tänkbara åtgärder mot lärarbristen.
Förslag till åtgärder mot lärarbristen har, som förut sagts, framförts i många
olika sammanhang. Bakom åtskilliga förslag står flera förslagsställare. För att en
samlad överblick över förslagen och uppslagen skall erhållas torde de mera väsentliga
av dem få nämnas här, grupperade enligt den nyss angivna systematiken.
Skillnad göres inte mellan nya uppslag till åtgärder och åtgärder, som ingår i
sittande utredningars uppdrag eller som håller på att genomföras.
Åtgärder i syfte att minska det relativa lärarbehovet
Effektivisering av arbetsformerna
1. Pedagogiska hjälpmedel bör i ökad utsträckning komma till användning i
lärarbesparande syfte.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964. 17
2. Förebilder till skrivningar och lektioner samt pedagogiska och metodiska
anvisningar bör utarbetas.
3. Undervisningsgruppens storlek bör anpassas efter undervisningsmomentets
karaktär, varvid även de möjligheter användningen av tekniska hjälpmedel erbjuder
bör beaktas.
4. Friare arbetsformer, såväl för hela undervisningsgrupper som för enskilda
elever med förutsättningar härför i något visst ämne, bör prövas.
Överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan arbetskraft
5. En kategori biträdande lärare (assistentlärare) bör införas, på vilken bör
läggas ledningen av enklare undervisningsmoment, bl. a. övningsmoment och
vissa laborationer.
6. Biblioteks- och institutionsbiträden samt skrivhjälp åt lärare bör anställas.
Förbättring av lärarnas utbildning
7. Den ämnesteoretiska utbildningen bör utformas med sikte på undervisningens
krav.
8. Lärarna bör genom olika åtgärder stimuleras att snarast genomgå praktisk
lärarutbildning.
9. Fortbildningsverksamheten bör intensifieras och vidareutvecklas.
Förbättring av arbetsförhållandena
10. Vid planeringen av skolbyggnader bör lärarnas behov av arbetsrum tillgodoses.
11. Åtgärder bör vidtagas för åstadkommande av bättre samverkan mellan
skola och hem, lärare och elever.
12. Ökade resurser bör ges till skolpsykologisk verksamhet och skolkuratorsverksamhet.
Åtgärder i syfte att öka 1 ä r a r t i 11 gå n gen
Ökning av utbildningskapaciteten
13. Fortsatt utbyggnad bör ske av universitet och högskolor med särskild
inriktning på bristämnen.
14. De akademiska utbildningsresurserna i bristämnena bör utnyttjas maximalt
genom rationalisering av undervisningen (exempelvis genom användning av
tekniska hjälpmedel), införande av tvåskifts- eller treterminsutbildning samt anordnande
av provisoriska laborationsutrymmen m. m.
15. En kraftig utvidgning bör ske i fråga om den decentraliserade akademiska
utbildningen, även i andra än naturvetenskapliga ämnen, den akademiska
undervisningen per korrespondens samt vidareutbildningen av folkskollärare. I
ökad utsträckning bör denna utbildning anordnas såsom kvällskurser.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 68
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.
16. Vidareutbildningen av gymnasieingenjörer och gymnasieekonomer till
ämneslärare bör utvidgas.
17. Nya kombinationer av humanistiska, ekonomiska, matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska ämnen med sikte bl. a. på undervisningens behov bör
skapas.
18. De som söker sig till de fria fakulteterna bör stimuleras att studera bristämnena,
deras studieförutsättningar bör förbättras genom anordnande av preparandkurser
i dessa ämnen.
Ökning av lärarbenägenheten
19. Utbildningen vid universitet och högskolor bör inriktas mot läraryrket
bade genom en mot skolans behov svarande uppläggning av ämnesundervisningen
och genom tidigt införande av pedagogiska och metodiska utbildningsmoment.
20. Löner och andra anställningsvillkor för såväl fast anställda lärare som
timlärare måste göras konkurrenskraftiga.
21. Ändamålsenliga former och förutsättningar i övrigt bör skapas för rekrytering
av i andra yrken verksamma personer med en för lärarverksamhet lämplig
utbildning; detta bör gälla såväl fast anställning som timläraranställning.
22. Informationen om läraryrket bör intensifieras och utformas med tanke
på de olika kategorier, mot vilka rekryteringsfrämjande åtgärder bör inriktas
(även i det följande angivna arbetskraftsreserver).
Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver
23. Pensionärer — lärare, officerare, andra pensionerade statliga eller kommunala
tjänstemän — bör avlönas utan avdrag med hänsyn till pension.
24. Lärartjänstgöring före akademisk examen bör förbindas med gynnsammare
villkor i fråga om tillgodoräkning av tjänstgöring, löneklassplacering samt
rätt till B-avdragsledighet för fortsatta studier.
25. Utbytestjänsternas antal bör utökas och liberalare krav införas för behörighet
till dylik tjänst.
26. Stat, kommuner och enskilda arbetsgivare bör låna ut anställda med
»lärarlämplig» utbildning för tjänstgöring som timlärare; initiativ från skolorna,
hänsyn till schemaönskemål, behov av kort introduktiv pedagogisk utbildning.
27. Hemmafruar med lämplig utbildning bör frigöras för lärarverksamhet genom
att bl. a. barntillsyn ordnas genom skolans (kommunens) försorg.
28. Utländska lärare bör rekryteras, såväl i bristämnen i traditionell mening
som i språk, till skolor där uppenbara svårigheter att rekrytera inhemska lärare
föreligger.
Ändring av kvalifikationskraven på lärare
29. Förslag angående ändrade behörighetskrav och ändringar i fråga om utbildningens
uppläggning och innehåll.
19
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1961+
Administrativa åtgärder i syjtc att underlätta lär arrekrytering en och stabilisera
planeringen av skolverksamheten
30. Gällande förfaranden i fråga om tillsättning av ordinarie tjänster och vikariatslöneförordnanden
på sådana bör förenklas. De årligen återkommande två
tillsättningsperioderna bör reduceras till en period och tillsättningsbesluten bör
meddelas på våren.
31. Anställandet av icke-ordinarie lärare bör förenklas i olika avseenden och
fastare normer med avseende på anställningsavtalets giltighet eftersträvas.
32. Fastare och mer restriktiva regler bör skapas i fråga om tjänstledighet för
hel termin eller längre tid.
33. Beslut om intagning vid lärarhögskolor, seminarier, vidareutbildningskurser
m. m. bör meddelas på ett tidigare stadium än f. n.
34. Bestämmelserna om resekostnadsersättning (till vikarie, vid tillträde av
tjänst, vid flyttning etc.) bör ses över med beaktande av fragans rekryteringsaspekter;
ersättning för dagliga resor till avlägset belägen skola bör övervägas.
C. Departementschefen
Frågan om det växande skolväsendets försörjning med ämneslärare har i skilda
sammanhang varit föremål för ingående överväganden. De utredningar som företagits
rörande lärarsituationen och dess utveckling har alla beträffande nuläget
konstaterat förhandenvaron av en relativt stor lärarbrist men beträffande utvecklingen
på längre sikt funnit goda skäl tala för ett successivt uppnående av
full behovstäckning. Inom ämnesgruppen matematik-fysik-kemi har den i prognoserna
redovisade ingående lärarbristen varit särskilt stor och i fråga om utvecklingen
på längre sikt har, även om en förbättring efter hand bedömts sannolik,
endast de gynnsammaste antagandena om lärartillskottets storlek resulterat i
balans mellan tillgång och behov vid prognosperiodens slut. Med anledning av
vad som framkommit genom de företagna utredningarna har extraordinära åtgärder
av olika slag vidtagits i syfte att öka tillgången på lärare. Dessa åtgärder
har i stor utsträckning inriktats på de matematisk-naturvetenskapliga ämnena.
Ehuru överensstämmande med avseende på beskrivningen av utgångsläget och
utvecklingstendenserna i stort företer senare framlagda bedömningar avsevärda
förskjutningar i förhållande till tidigare, både vid bestämningen av den aktuella
lärarbristens storlek och vid bedömningen av framtida behov och tillgång på
lärare. I hur hög grad bilden efter hand förskjutits framgår om man studerar
exempelvis den utredning rörande lärarbehov och lärartillgång under perioden
1955—65> som år 1955 framlades av den dåvarande realskoleutredningen. I det
sammanhanget menade man sig kunna förvänta, att de ansträngningar, som från
det allmännas sida gjorts för att stimulera tillströmningen till lärarbanan, skulle
komma att bära frukt och att den ökade examinationen från universitet och hög
-
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.
skolor ganska snart skulle komina att leda till en mycket kraftig stegring av
lärartillskottet under den senare delen av prognosperioden.
Lärarsituationen har, såsom närmare framgår av den föregående redogörelsen,
hittills inte utvecklat sig på det sätt som utifrån gjorda antaganden om skilda
faktorer beräknats i prognoserna. Till inte ringa del kan detta förklaras med att
skolväsendet ökat mer i omfattning samt visat sig mer lärarkrävande än som
förutsatts i prognoserna. Till betydande del är emellertid skillnaden mellan
prognos och verklighet att finna på lärartillgångssidan. Utbildningskapacitetens
ökning — i form av utbyggnad av universitet och högskolor samt särskilda
lärarutbildningsåtgärder — har ännu inte medfört den ökning av lärartillskottet,
som man ansett sig ha anledning räkna med. Även lärarnas yrkesverksamhetsgrad
kan ha överskattats. Gjorda beräkningar tyder på att så är fallet.
Vad som framkommit beträffande lärarsituationens hittillsvarande utveckling
ger anledning till förnyade överväganden beträffande den framtida utvecklingen.
Trots de utvecklingstendenser på lång sikt, som jag redovisat i propositionen
1963:172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet,
talar nämligen övervägande skäl för att skolväsendets behov av
lärare under överblickbar tid, över hela registret av skolämnen, måste tillgodoses
inom ramen för — relativt till efterfrågans storlek — knappa tillgångar på
arbetskraft med erforderlig utbildning.
Jag övergår så till att behandla frågan om åtgärder mot lärarbristen. Åtskilliga
av de förslag som framkommit och som i det föregående redovisats avser åtgärder,
vars genomförande kräver lång tid, eventuellt också ett omfattande utredningsarbete.
Flertalet av de föreslagna långsiktiga åtgärderna ingår för övrigt
såsom led i gällande utbyggnadsprogram eller pågående utredningsarbete. Många
förslag till kortsiktiga åtgärder har emellertid också framkommit. Ett stort antal
av dessa åtgärder förutsätter överläggningar med vederbörande personalorganisation,
innan beslut om åtgärder kan fattas eller förslag härom föreläggas riksdagen.
Andra åtgärder förutsätter inte förhandlingar men väl anslagsbeslut från
riksdagens sida. Slutligen avser förslagen även åtgärder, som det ankommer på
Kungl. Maj:t eller underlydande myndigheter att vidtaga.
Som framgår av den föregående redogörelsen för framlagda förslag bör åtgärder
mot lärarbristen kunna vidtagas såväl på behovssidan som på tillgångssidan.
Viktigt är att åtgärder av olika slag samordnas med varandra och att sådana
åtgärder inte vidtages, som visserligen kan bedömas i och för sig få en viss positiv
effekt men som samtidigt kan väntas motverka och reducera den samlade
effekten av övriga lärarbriståtgärder.
Efterföljande kommentarer och ställningstaganden inordnas under samma
kategorirubriker som de i det föregående redovisade förslagen.
Effektivisering av arbetsformerna. De tekniska hjälpmedlens stora betydelse
för en effektivisering av undervisningen har understrukits av, bland andra, skol
-
21
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196h
beredningen och gymnasieutredningen. Anskaffandet och användningen av sådana
hjälpmedel främjas dels genom statsbidrag till anskaffandet av tekniska
hjälpmedel inom grundskolan, dels genom upprättandet av pedagogiska hjälpmedelscentraler
och dels genom ett fortgående pedagogiskt utvecklingsarbete.
Även lärarnas utbildning i handhavandet av sådana hjälpmedel bör nämnas. I
rådande lärarbristsituation är det nödvändigt, att pågående utvecklingsarbete i
mycket hög grad inriktas på sådana former för användningen av tekniska hjälpmedel,
som leder till ett ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga behöriga lärare
respektive som förbättrar icke-behöriga lärares förutsättningar att förmedla en
tillfredsställande undervisning. Motsvarande bör gälla produktionen av underlag
för läramas lektionsförberedelser i form av metodiska och tekniska anvisningar,
förebilder till lektioner eller lektionssericr in. in. Det åligger skolöverstyrelsen
att övervaka och främja ett utvecklingsarbete med detta syfte samt, lämpligen
i samband med sina anslagsäskanden, redovisa gjorda erfarenheter och
framlägga förslag till fortsatta åtgärder.
Frågan om undervisningsformernas betydelse med hänsyn bl. a. till lärarbeliovet
har behandlats av gymnasieutredningen. feom utredningen anför, pagår
redan viss försöksverksamhet på detta område och avsikten är att den skall utvidgas.
Det måste i detta sammanhang vara mycket angeläget att klarlägga,
vilka realistiska möjligheter som finns att pa dessa vägar minska det relativa
lärarbehovet. Härvidlag bör uppmärksammas att de rationaliseringsvinster, som
genom användningen av nya undervisningsformer möjligen kan uppnäs, i viss
utsträckning torde vara avhängiga av vilka centrala insatser som göres i fråga
om utarbetande av organisatoriska och metodiska anvisningar, samt av underlag
i form av audivisuellt material, förslag till övningar och lektioner för undervisningsgrupper
av olika storlek m.m. Även beträffande denna försöksverksamhet
förutsätter jag, att skolöverstyrelsen inkommer med redovisning för gjorda erfarenheter
samt förslag rörande verksamhetens fortsatta bedrivande.
Överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan arbetskraft. I en lärarbristsituation
är det särskilt viktigt, att lärarpersonal, i den utsträckning som är
praktiskt möjligt, utnyttjas efter sina kvalifikationer. Ett spörsmål därvidlag är
fördelningen av undervisningsarbetet på lärare med olika kvalifikationer. På
rekommendation av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov
har anvisningar utarbetats i syfte att underlätta för de tekniska gymnasiernas
rektorer att i kursplanerna urskilja dels de kursmoment som i en bristsituation
utan alltför stor olägenhet bör kunna läggas på timlärare utan den
för fast lärartjänst föreskrivna kompetensen, dels de kursmoment som helst bör
handhas av särskilt högt kvalificerade specialister. Anvisningar av motsvarande
slag bör genom skolöverstyrelsens försorg utarbetas och tillställas rektorerna
inom övriga skolformer.
I årets statsverksproposition har förslag framlagts om anvisande av medel till
biträdeshjälp åt lärare. Syftet med förslaget är att genom en försöksverksamhet
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
skapa klarhet rörande möjligheterna att frigöra lärarna för ökade undervisningsinsatser
genom att avlasta dem icke-pedagogiska arbetsuppgifter. Det har förutsatts,
att Kungl. Maj:t skall meddela bestämmelser rörande den nu föreslagna
mcdelsanvisningens användning. Det åligger skolöverstyrelsen att utarbeta förslag
till sådana bestämmelser och sedermera redovisa resultatet av förskösverksamheten.
Förbättring av lärarnas utbildning. Frågan om den ämnesteoretiska utbildningens
utformning med hänsyn till undervisningens krav ingår i Iärarutbildningssakkunnigas
utredningsuppdrag. Jag avstår därför från att i detta sammanhang
behandla denna fråga.
Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolor har under
senare år utvidgats kraftigt. Det är angeläget, att denna utbyggnad fortsätter,
så att samtliga, som söker sig till lärarhögskolorna, också kan tas emot där. Utbildningen
vid lärarhögskola avses som bekant ansluta direkt till de ämnesteoretiska
studierna vid universitet och högskolor. En utbyggnad av lärarhögskolekapaciteten
bör därför leda till ett förverkligande av den numera godtagna principen,
att lärare inte skall börja undervisa, förrän de fått en praktisk lärarutbildning.
Jag återkommer till denna fråga under ett följande avsnitt.
Förslag om en väsentlig utökning av resurserna för fortbildning har framlagts
i årets statsverksproposition.
Förbättring av lärarnas arbetsförhållanden. Den enkät rörande lärarsituationen
som genomfördes av ecklesiastikdepartementet hösten 1963 innehöll bl. a.
frågor rörande tänkbara orsaker till att den i varje särskilt fall ifrågavarande
kommunen hade relativt svårt respektive lätt att rekrytera och behålla lärare.
Svaren härpå kretsade huvudsakligen kring följande faktorer, nämligen kommunens
geografiska läge, bostadssituationen i kommunen, skollokalerna och deras
utrustning samt samarbetet mellan lärare, elever, föräldrar och den kommunala
skolledningen.
Betydelsen av god samverkan mellan lärare, föräldrar och elever har i många
sammanhang starkt understrukits, bl. a, i skolberedningens betänkande. Omdömena
rörande den faktiska situationen i detta hänseende är mycket skiftande.
Utan tvekan är detta ett inte minst för lärarrekryteringen, lärarutbildningen och
effektiviteten i skolarbetet mycket viktigt problemkomplex. Former för samverkan
mellan lärare, föräldrar och elever har under årens lopp utvecklat sig. Från
såväl statlig som kommunal sida har ökade resurser för skolpsykologisk verksamhet
och skolkuratorsverksamhet tillförts skolväsendet. Specialklassorganisationen
uppbygges successivt. I vilken utsträckning nuvarande former för samverkan
samt befintliga personella och organisatoriska anordningar verkligen svarar
mot situationens krav är emellertid oklart. Meningarna rörande de disciplinära
förhallandena i skolan år också delade. Det måste från skilda synpunkter
anses vara mycket betydelsefullt såväl att klarhet skapas angående de faktiska
förhållandena på ifrågavarande område som att av dessa förhållanden betingade
åtgärder vidtas.
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.
Det bör uppdragas åt skolöverstyrelsen att skyndsamt undersöka vilka ytterligare
åtgärder som kan vidtagas för att skapa ett effektivt, positivt samarbete
mellan lärare, föräldrar och elever. Som underlag för en dylik undersökning bör
läggas eu noggrann kartläggning av rådande disciplinförhållanden inom skolans
olika stadier samt av förekommande faktiskt samarbete mellan hem och skola.
Det kan därvid finnas skäl att observera, att föräldrarnas medverkan inte kan
anses vara en fråga endast om intresse för barnens fostran och utveckling utan
en fråga om ett faktiskt ansvar härför. Ehuru problemen till art och omfattning
kan växla, i synnerhet mellan olika skolstadier, är ett fungerande, nära samarbete
mellan de olika intressenterna i skolarbetet en enligt min uppfattning
nödvändig förutsättning för harmoniska förhållanden och en resultatgivande
undervisning och fostran från skolans sida.
Ökning av utbildningskapaciteten. Förslag om fortsatt utbyggnad av universitet
och högskolor förelädes riksdagen genom proposition 1963:172. De framlagda
förslagen går främst ut på en kraftig expansion av utbildningskapaciteten
inom bristämnena respektive bristsektorerna, hragan om ett maximalt utnyttjande
av utbildningsresurserna, liksom frågan om skapande av nya ämneskombinationer
behandlades också i detta sammanhang. Sistnämnda spörsmål ingår
även i lärarutbildningssakkunnigas utredningsuppdrag. Riksdagen har fattat
beslut i enlighet med de framlagda förslagen. Jag kommer senare denna dag att
föreslå, att riksdagen förelägges proposition med förslag om fortsatt utbyggnad
av universitetet i Umeå. De till grund för denna proposition framlagda
förslagen innebär, att en betydande del av de samlade utbildningsresurserna mom
de aktuella ämnesområdena skall inriktas på de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen.
Med hänsyn till det anförda finner jag mig inte ha anledning att 1
detta sammanhang närmare gå in på dessa frågor.
Den decentraliserade akademiska utbildningen liksom den akademiska undervisningen
per korrespondens och vidareutbildningen av folkskollärare har under
senare år utvidgats kraftigt. Förslag om en ytterligare utvidgning av denna
verksamhet kommer att framläggas i det följande. Frågan om en utvidgning av
verksamheten till att i ökad utsträckning omfatta även andra ämnen än naturvetenskapliga
torde få prövas av Kungl. Maj:t, sedan skolöverstyrelsen, med
beaktande även av regionalt förekommande behov, ytterligare övervägt den närmare
fördelningen av anslaget pa skilda ändamal.
Utbildning av gymnasieingenjörer och gymnasieekonomer till lärare har anordnats
i en omfattning, som mot bakgrund av hittills gjorda beräkningar av behovet
bedömts erforderlig. Det åligger överstyrelsen för yrkesutbildning och
skolöverstyrelsen gemensamt att i samråd med lärarutbildningssakkunniga ompröva
hittills gjorda bedömningar av ifrågavarande lärarbehov på längre sikt
och att i kommande anslagsäskanden framlägga de förslag, vartill dessa bedömningar
leder.
Genom förbättrade resurser för prognosverksamhet och yrkesvägledning finns
numera goda möjligheter att fästa de studerandes uppmärksamhet på yrkesområ
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
den, inom vilka brist rader. En ytterligare förstärkning av dessa resurser avses
komma till stånd.
Ökning av lärarbenägenheten. Utan tvivel är utformningen av såväl den ämnesteoretiska
som den praktiska lärarutbildningen av synnerligen stor betvdelse
för lärarrekryteringen. Viss försöksverksamhet med en på läraryrket direkt inriktad
yrkesutbildning redan under de ämnesteoretiska studierna har inletts innevarande
läsår, dels vid några fakulteter i vissa naturvetenskapliga ämnen, dels i
form av en till Linköping och Örebro förlagd tvåbetygsutbildning samt teknologie
magisterutbildning. Förslag om utbildning av lärare i matematisk-naturvetenskapliga
och grundläggande tekniska ämnen vid tekniska högskolan i Stockholm
har framlagts i årets statsverksproposition. Slutligen erinras om de förut
berörda förslagen om anordnande av en mot läraryrket inriktad ämnesutbildning
vid Umeå universitet, vilka förslag kommer att behandlas i annat sammanhang.
— Även om sålunda åtskilliga insatser har gjorts eller kommer att föreslås i
syfte att skapa en mot läraryrket inriktad utbildningsgång, kan några mer genomgripande
åtgärder i detta avseende inte vidtagas, förrän lärarutbildningssakkunniga
framlagt sina slutliga överväganden och förslag. Denna fråga hör till
huvuduppgifterna i de sakkunnigas utredningsuppdrag.
Förutsättningarna och formerna för rekrytering av i andra yrken verksamma
med en för lärarverksamhet lämplig utbildning är en mycket viktig fråga. Denna
fråga torde emellertid få upptas till behandling i annat sammanhang.
En intensiv informationsverksamhet är säkerligen av stor betydelse för lärarrekryteringen.
Jag avser att vidtaga åtgärder för att en sådan information skall
komma till stånd. Vissa förberedelser härför har vidtagits.
Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver. Åtgärder i syfte att stimulera
pensionärer att ta anställning som lärare har redan tidigare vidtagits. Möjligheterna
att gå ännu längre i detta hänseende prövas i annat sammanhang.
Frågan om en förenkling av systemet med brist- och utbytestjänster samt en
anpassning av detta system till dagens situation prövas likaledes i annat sammanhang.
Rekommendationer angående bistånd åt de tekniska gymnasierna med timlärare,
främst i tekniska ämnen, har tidigare direkt eller genom förmedling av
vederbörande huvudorganisationer tillställts statliga och kommunala myndigheter
och institutioner ävensom enskilda arbetsgivare. Motsvarande rekommendation
överväges i fråga om personal med förutsättningar för lärartjänstgöring i
även andra ämnen än tekniska ämnen.
Det bör slutligen påpekas, att utrymme finns för lokala initiativ i syfte att
underlätta för personer med lämplig utbildning att tjänstgöra som lärare.
Ändring av kvalifikationskraven på lärare. Några ändringar av kvalifikationskraven
på lärare är inte omedelbart aktuella. Frågan har redan kommenterats i
det föregående. Förslag från lärarutbildningssakkunniga bör avvaktas.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196
Administrativa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera
den lokala planeringen av skolverksamheten. I ett läge av svar lärarbrist är
det givetvis angeläget, att de administrativa bestämmelser, som reglerar anställningsförfaranden,
tjänstledighet m. m., ges en utformning, som svarar mot
situationens krav, bl. a. i fråga om skyndsamhet i handläggningen, och som i
görligaste mån underlättar den lokala planeringen och administrationen av skolverksamheten.
Synpunkter på dylika frågor inhämtades från landets skolchefer
i samband med ecklesiastikdepartementets undersökning av lärarsituationen hösten
1963. De inkomna synpunkterna bearbetas för närvarande inom departementet
med sikte på utfärdande av anvisningar eller ändrade bestämmelser under
vårens lopp. Detsamma gäller beträffande inkomna synpunkter rörande tidigareläggning
av intagningen vid olika utbildningsanstalter och kurser samt rörande
översyn av bestämmelserna om resekostnadsersättning i olika fall. Beträffande
flertalet av här ifrågasatta åtgärder ankommer det på Kungl. Maj:t
eller underlydande myndighet att besluta. I vissa hänseenden torde ställningstaganden
till framkomna förslag böra ske på det kommunala planet.
Uppkommande förslag till andra åtgärder än de i det föregående redovisade
kommer givetvis att övervägas ingående.
För vissa av de här redovisade åtgärderna, vilka bör bli föremal för riksdagens
prövning, kommer en närmare redogörelse att lämnas i efterföljande avsnitt och
i samband med anslagsberäkningarna för budgetåret 1964/65.
26
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
II» Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare
A. Nuvarande utbildningskapacitet
Antalet platser per läsår för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare,
fördelat på olika utbildningsformer, framgår av följande tablå, som visar platsantalet
läsaret 1963/64 i jämförelse med de närmast föregående läsåren.
Antalet utbildningsplatser för ämneslärare fördelat
på olika utbildningsformer
Utbildningsform |
Platsantal |
1962/63 |
1963/64 |
||
1961/62 |
Platsantal |
Ökning |
Platsantal |
Ökning |
|
Lärarhögskolor: |
|||||
Stockholm: 3-terminsutbildning ...... |
65 |
65 |
_ |
65 |
|
l-terminsutbildning ...... |
— |
— |
_ |
90 |
+ 90 |
Malmö: 3-terminsutbildning ...... |
60 |
60 |
_ |
60 |
|
l-terminsutbildning ...... |
— |
40 |
+ 40 |
40 |
_ |
Göteborg: l-terminsutbildning ...... |
— |
90 |
+ 90 |
120 |
+ 30 |
Praktisk lärarkurs: |
|||||
Gymnasier och seminarier ........... |
476 |
ca 490 |
+ 14 |
ca 580 |
+ 90 |
Lärarutbildningsblock ............ |
24 |
90 |
+ 66 |
120 |
+ 30 |
Summa |
625 |
835 |
+ 210 |
1 075 |
+ 240 |
Som framgår av tablån har platsantalet ökat mycket kraftigt. En stor del av
denna ökning har skett genom utbyggnad av lärarhögskolorna, vilkas kapacitet
innevarande läsår är ca 375 platser.
Vid lärarhögskolorna har den tillgängliga kapaciteten utnyttjats till fullo. Antalet
sökande har varit större än antalet utbildningsplatser och antalet intagna
därför lika med antalet intagningsplatser.
Vid skolor med praktisk lärarkurs har tillgången på utbildningsplatser de senaste
aren nagot överstigit efterfrågan. Genom vissa förstärkningsanordningar
vid skolor, dit manga sökande anmält sig, har antalet hänvisade emellertid kunnat
hallas på en hög nivå, vilket framgår av följande uppställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1961+
27
Termin |
Sökande |
Hänvisade |
Utbildningsplatser |
|
Tillgängliga |
Outnyttjade |
|||
vt 1963 |
265 |
226 |
290 |
64 |
ht 1963 |
354 |
304 |
350 |
46 |
vt 1964 |
229 |
207 |
350 |
143 |
Vid praktisk lärarkurs har sålunda sammanlagt 541 utbildningsplatser tagits i
anspråk läsåret 19G3/64. Vid lärarhögskolorna har samma läsår tagits in 377
lärarkandidater, dvs. två mer än den beräknade kapaciteten. Av den beräknade
totalkapaciteten om ca 1 075 platser har alltså 918 tagits i anspråk. Samtidigt
som sålunda totalkapaciteten varit underutnyttjad har sammanlagt ca 180 sökande
ej kunnat beredas plats vid lärarhögskolorna innevarande läsår, därav ca
120 på höstterminen och 60 på vårterminen.
B. Förslag om ökning av utbildningskapaciteten
1. Ökning vid befintliga läroanstalter
Skolöverstyrelsen föreslår, att en successiv ökning av intagningen av ämneslärarkandidater
vid lärarhögskolan i Göteborg kommer till stånd. Överstyrelsen
uttalar, att lärarhögskolan i Göteborg i princip bör kunna ge praktisk läi arutbildning
åt alla, som avlägger fil. ämbetsexamen vid Göteborgs universitet och
ämnar bli lärare. Läsåret 1963/64 beräknas över 200 filosofie magistrar utexamineras
i Göteborg varför — om man bortser från dem som ej blir lärare — lärarhögskolans
kapacitet enligt överstyrelsens uppfattning inom kort bör vara ca 90
ämneslärarkandidater per termin. Genom den ökning av intagningen som ägt
rum läsåret 1963/64 och en viss ytterligare ökning läsåret 1964/65 bör lärarhögskolan
successivt bli rustad för denna intagningskapacitet från och med läsåret
1965/66. På ämneslärarlinjen bör därför fr. o. m. läsåret 1964/65 räknas med en
utökning av intagningen från ca 60 till ca 75 lärarkandidater per termin, dvs. en
total intagning av ca 150 ämneslärarkandidater årligen.
Inom lärarutbildningssakkunniga och ecklesiastikdepartementet har överväganden
skett angående möjligheterna att öka utbildningskapaciteten på lärarhögskoleorterna
genom ett avsevärt effektivare ianspråktagande av de på dessa
orter belägna lärarkursskolorna. Utgångspunkten för dessa överväganden har
varit följande. De åtgärder som bör vidtagas beträffande den praktiska utbildningen
av ämneslärare bör i första hand inriktas pa att utöka lärarhögskolornas
utbildningskapacitet. Detta kräver emellertid ett ökat antal praktikplatser
på lärarhögskoleorterna för serier och auskultationer, flera platser för praktiktermin
samt flera lektorer i högstadiets metodik vid lärarhögskolorna. Vidare
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
måste under en övergångstid lärarhögskolornas kapacitet dimensioneras också
med hänsynstagande till att resurserna för praktisk lärarkurs inte minskar så
kraftigt att inte alla sökande till denna form av lärarutbildning kan mottagas.
Flexibilitet beträffande möjligheterna att mottaga sökande till den ena eller den
andra typen av utbildning bör under denna övergångstid eftersträvas. För att
möjliggöra detta har övervägts, om inte alla resurser för praktisk lärarutbildning
på lärarhögskoleorterna borde samlas under lärarhögskolornas ledning.
En samordning av den praktiska lärarutbildningen på lärarhögskoleorterna har
bedömts vara möjlig saväl i fråga om den förberedande lärarkursen och motsvarande
undervisning vid lärarskolorna som i fråga om utnyttjandet av skolornas
samlade resurser för den egentliga praktiska lärarutbildningen.
Vad beträffar de förberedande lärarkursema har konstaterats, att även om det
samlade antalet deltagare i en kurs är stort, antalet lärarkandidater i flertalet
av de särskilda ämnena dock är ganska litet. Fn samordning av utbildningen vid
förberedande lärarkurs och motsvarande utbildning vid lärarhögskolorna har därför
bedömts kunna ske både i allmänmetodisk och ämnesmetodisk undervisning.
I enstaka stora ämnen kan dock dubblering av föreläsningar behöva ske.
Beträffande resurserna för serier och auskultationer har konstaterats, att det
genomsnittliga utnyttjandet av lärarkursskolornas samlade kapacitet är lågt, om
man jämför med förhallandena vid lärarhögskolornas och seminariernas övningsskolor
och vid samverkande läroverk. Även om man åtskilligt underskrider belastningen
vid dessa skolor, är det möjligt att placera ett betydligt större antal
lärarkandidater vid lärarkursskoloma i Stockholm, Göteborg och Malmö än som
hittills placerats där. Det bör följaktligen vara möjligt att med bibehållande av
ett oförändrat utrymme för intagning vid praktisk lärarkurs öka antalet platser
vid lärarhögskolornas ämneslärarutbildning, om lärarkursskoloma i förhållande
till lärarhögskolorna får fungera ungefär som de redan befintliga samverkande
läroverken. Utöver nuvarande lärarkursskolor bör ytterligare några skolor med
grundskolans högstadium anlitas.
Genomförandet av de ifrågasatta åtgärderna skulle naturligtvis medföra ett
ökat arbete med bedömningen av lärarkandidaterna och en ökning av lärarhögskolornas
administrationsbörda. De ökade bedömningsuppgifterna skulle vid den
åsyftade utbyggnaden av den praktiska lärarutbildningen inte kunna klaras av
nuvarande föreståndare för praktisk lärarkurs ens om de förstärktes med biträdande
föreståndare. Bedömningsuppgifterna måste i stället läggas på lärarhögskolornas
metodiklektorer, eventuellt förstärkta med härför arvoderade lärare vid
lärarhögskolorna. I åtskilliga ämnen, där antalet lärarkandidater vid lärarhögskolorna
är litet, bedömes de ökade arbetsuppgifterna dock inte behöva kräva
ytterligaie metodiklektorstjänster utan endast en reduktion av nuvarande metodiklektorers
fyllnadstjänstgöring. I ämnen med stort antal lärarkandidater förutsättes
behovet av förstärkning komma att redovisas i anslagsäskandena för
lärarhögskolorna.
Några merkostnader för budgetåret 1964/65 utöver kostnaderna för den av
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196k
riksdagen för budgetåret 1963/64 beslutade utbildningskapaciteten beräknas inte
uppkomma. De avsedda åtgärderna syftar till ett fikat utnyttjande av lärarkursskolor
vid vilka ersättning i form av AT-arvoden och viss nedsättning av
undervisningsskyldigheten redan utgår till alla lärare. Beträffande ökade kostnader
för handledning, bedömning, administration och lärarkandidatarvoden
erinras om dels att antalet utbildningsplatser innevarande läsår inte är fullt utnyttjat
och att åtgärderna i första hand syftar till ett ianspråktagande av redan
budgeterad kapacitet, dels att riksdagen i anledning av förslag i proposition
1963:111 beräknat medel för möjliggörande genom särskilda åtgärder av en
kapacitetsökning på olika lärarutbildningsorter. Motsvarande medel har förutsatts
komma att stå till förfogande även under nästa budgetår.
2. Ny lärarhögskola i Uppsala
Lärarutbildningssakkunniga har dels i skrivelse den 21 november 1962, dels i
ett den 20 december 1962 daterat betänkande framlagt förslag rörande, bl. a.,
inrättande av en lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65. En redogörelse
för detta förslag och däröver inhämtade remissyttranden lämnades i proposition
1963:111 s. 31 ff., till vilken här torde få hänvisas.
För egen del konstaterade jag i nyssnämnda proposition (s. 81), att remissinstanserna
över lag ställt sig positiva till utredningens förslag och att jag fann ett
förverkligande härav angeläget. I detta syfte borde ett fortsatt förberedelsearbete
bedrivas med sikte på inrättandet av en lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret
1964/65.
Statsutskottet (SU 1963:132) förutsatte, att förberedelsearbetet bedrevs energiskt
och att definitivt förslag förelädes riksdagen år 1964.
I skrivelse den 3 december 1963 har lärarutbildningssakkunniga framlagt förslag
rörande organisation och kostnader budgetåret 1964/65 avseende en lärarhögskola
i Uppsala. Inledningsvis framhåller de sakkunniga att deras utredningsarbete
om lärarutbildningens innehåll, omfattning och organisation alltjämt pågår
och att den slutliga utformningen av utbildningen därför inte kan anges nu.
Beträffande den slutliga förläggningen av lärarhögskolan i Uppsala säger de
sakkunniga sig ha fortsatt sina överläggningar med representanter för universitetet
samt programkommittén för humanistiska fakulteten i Uppsala. Såsom framhölls
i betänkandet förordar de sakkunniga, att den slutliga lärarhögskolan placeras
i anslutning till de humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionerna,
som planeras bli uppförda på Luthagsgärdet inom kvarteret Observatoriet.
Personalorganisation
Personalbehovet vid lärarhögskolan och dess övningsskola under det första
verksamhetsåret omfattar enligt de sakkunnigas beräkningar följande befattningshavare.
30
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
1. Lärarhögskolan
Ordinarie personal: Lönegrad;
1 rektor........................................................ Bp 3
1 lektor i psykologi och pedagogik................................. Ao 27
12 lektorer i högstadiets metodik................................... Ao 27
6 lektorer i högstadiets metodik.................................. Ao 25
Icke-ordinarie personal:
1 bibliotekarie (halvtid).......................................... Ae 23
1 sekreterare.................................................... Ae 21
1 kansliskrivare ................................................. \e n
1 vaktmästare .................................................. Ae8
1 kanslibiträde .................................................. Ae 7
2. Övningsskolan
Ordinarie personal:
1 rektor........................................................ABp 27
9 adjunkter .................................................... A0 23
6 ämneslärare................................................... Ao 21
Icke-ordinarie personal:
4 övningslärare.................................................. Ae 18
3 övningslärare.................................................. Ae 15
1 kanslibiträde .................................................. Ae 7
Vidare beräknar de sakkunniga kostnader dels för avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden,
handledarersättning och avlöningsförmåner åt lärarkandidater
i enlighet med gällande normer vid lärarhögskolorna, dels för följande särskilda
ändamål.
Övrig lektorsmässig undervisning.................................. 12 000
Undervisning om de tekniska hjälpmedlens metodik samt i röst- och
talvård ....................................................... 16 500
Arvoden till experter och särskilda sakkunniga...................... 10 000
Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare under konferensdag
vid lärarhögskola....................................... 2 000
Extra skrivhjälp ................................................. 5 oqq
De sammanlagda avlöningskostnadema beräknas till 2 767 000 kr.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196-4
Omkostnader, materiel, inredning och utrustning,
ombyggnadsarbeten
Medelsbehovet för omkostnader uppskattar de sakkunniga till 105 000 kr.
enligt följande sammanställning:
1. Sjukvård.................................................... ^ 00®
2. Reseersättningar ............................................. 22 000
3. Expenser.................................................... 70 000
4. Publikationstryck ............................................ 8 000
Summa kr. 105 000
I reseersättningarna har beräknats ingå bl. a. resekostnadsersättningar och
traktamenten vid konferenser på lärarhögskolan med handledare vid de olika
skolor, som mottager lärarkandidater under en termin för handledd praktik.
Dessa kostnader uppskattas till 3 000 kr. Resekostnadsersättningar och traktamenten
i samband med gemensamma överläggningar för lärarhögskolornas lärarpersonal
beräknas till omkring 4 000 kr. för lärarna vid lärarhögskolan i Uppsala.
Kostnaderna för materiel, böcker m. m. beräknas uppgå till 100 000 kr. vid
själva lärarhögskolan. För upprustning av Tiundaskolan och Katedralskolan med
undervisningsmateriel beräknas kostnaderna till 50 000 respektive 210 000 kr.
De båda sistnämnda kostnaderna skall enligt preliminärt avtal med Uppsala
stad delas lika mellan staden och staten. Det erforderliga anslaget till materiel,
böcker m.m. beräknas sålunda uppgå till 230 000 kr.
Kostnaderna för inredning och utrustning av nya lokaler för lärarhögskolan
beräknas till 75 000 kr.
Lärarhögskolan avses erhålla provisoriska lokaler i folkskoleseminariet genom
att ett antal av seminariets övningsskoleklasser flyttas ut till stadens skollokaler.
De sålunda lämnade klassrummen skall bl. a. inredas och utrustas till lärarhögskolans
administrativa lokaler med rum för rektor, sekreterare, kanslipersonal
och vaktmästare samt till lärarrum, lärarkandidatrum och arbetsrum för lärare.
Vidare måste en föreläsningssal helt nyinredas liksom ett institution srum i biologi.
Kostnaderna för inredning och utrustning av här nämnda lokaler beräknas
till 36 000 kr.
Enligt de sakkunniga behöver inredningen kompletteras i en föreläsningssal
samt i biblioteket, som bör få vidgade utrymmen. Viss komplettering beräknas
även för gardiner och mörkläggningsanordningar m. m. Kostnaderna för dessa
kompletteringar uppskattas till 19 000 kr.
Till komplettering av den AV-utrustning och de övriga tekniska hjälpmedel,
som finns vid seminarieanläggningen, beräknas ca 20 000 kr. för att tillgodose
lärarhögskolans behov.
För iordningställande av de provisoriska lokaler, som lärarhögskolan skall disponera
i folkskoleseminariet i Uppsala, beräknas kostnaderna till 60 000 kr.
Dessa medel bör enligt de sakkunnigas uppfattning stå till förfogande redan
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
innevarande budgetår så att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under
slutet av vårterminen 1964 och avslutas till höstterminens början, när lokalerna
måste kunna tagas i bruk av lärarhögskolan.
De beräknade kostnaderna för lärarhögskolan i Uppsala budgetåret 1964/65
sammanfattas i följande uppställning.
Avlöningar.................................................... 2 767 000
Omkostnader ................................................. 105 000
Materiel, böcker m. m.......................................... 230 000
Inredning och utrustning....................................... 75 000
Iordningställande av lokaler.................................... 60 000
Summa kr. 3 237 000
3. Lärarutbildning vid universitetet i Umeå
I sitt förutnämnda betänkande Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå föreslog
lärarutbildningssakkunniga, att en lärarhögskola skulle inrättas i Umeå, så snart
pågående utbyggnad av det nya universitetet där gjorde detta möjligt. En kort
redogörelse för innebörden av de sakkunnigas förslag lämnades i proposition
1962:111 (s. 33 f. och 81). Med anledning av detta förslag uttalade jag, att ett
fortsatt förberedelsearbete borde bedrivas med sikte på inrättandet av en lärarhögskola
i Umeå, så snart utbyggnaden av den akademiska undervisningen gjorde
detta möjligt. Statsutskottet (SU 1963:132) sade sig, liksom beträffande den
föreslagna lärarhögskolan i Uppsala, förutsätta, att definitivt förslag om inrättande
av en lärarhögskola i Umeå snarast möjligt förelädes riksdagen.
I skrivelse den 1 april 1963 föreslog lärarutbildningssakkunniga, att man för
ett rationellt tillvaratagande av de förhållandevis begränsade utbildningsresurserna
i Umeå borde organisera lärarutbildningen såsom en särskild avdelning
inom universitetets ram. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 10 maj 1963 fick
lärarutbildningssakkunniga i uppdrag att i samråd med 1962 års Umeåkommitté
närmare utveckla detta förslag.
Med skrivelse den 23 november 1963 har lärarutbildningssakkunniga överlämnat
ett förslag till lärarutbildning vid universitetet i Umeå. Enligt detta
förslag, som föregåtts av överläggningar med Umeåkommittén, skall lärarutbildningen
ta sin början höstterminen 1964 och följa en fast, integrerad studiegång
med de ämnesteoretiska studierna koncentrerade till de tre första åren. Med hänsyn
till den begränsade ämnesuppsättningen vid universitetet och den begränsade
tillgången av skolklasser för vissa tillämpningsmoment har intagningen till
lärarutbildningen i inledningsskedet föreslagits begränsad till 100 per år. Under
hänvisning till den svåra lärarbristen i Norrland i alla skolämnen föreslår de sakkunniga,
att undervisning inte endast i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
ämnen, utan även i humanistiska ämnen successivt införes vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196/f .''i.''!
universitetet. Vidare föreslås åtgärder av olika slag bli vidtagna i syfte att åstadkomma
en samordning av ämnesteoretisk och praktisk-pcdagogisk utbildning.
I sitt den 23 november 1963 daterade betänkande Högre utbildning och forskning
i Umeå II (SOU 1963: 76) framlägger 1962 års Umeåkommitté förslag om
uppbyggnad i Umeå under de närmaste fem åren av en modernt inriktad utbildnings-
och forskningsorganisation, som täcker de matematisk-naturvetenskapliga
och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Med hänsyn till den betydande
lärarbristen, särskilt i Norrland, anser kommittén, att en betydande del
av de samlade utbildningsresurserna inom de aktuella ämnesområdena bör inriktas
på de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen. En av utgångspunkterna
för kommitténs arbete angives vara, att en blivande lärarhögskoleorganisation
i Umeå så långt som möjligt personellt och lokalmässigt samverkar med
universitetet. Beträffande frågan om uppbyggnad av en humanistisk utbildningsoch
forskningsorganisation i Umeå uttalas, att denna fråga enligt kommitténs
direktiv inte skall prövas, förrän närmare klarhet vunnits om hur de humanistiska
fakulteterna vid övriga universitet kommer att utbyggas. Kommittén ställer
sig tveksam till möjligheterna att fr. o. m. läsåret 1964/65 förverkliga den av
lärarutbildningssakkunniga skisserade, efter nya riktlinjer upplagda lärarutbildningen
i Umeå.
C. Departementschefen
Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare har, som framgår
av den föregående redogörelsen, numera byggts ut så att den totalt sett väl
svarar mot efterfrågan på utbildningsplatser. Utbyggnaden har skett i form av
en utökning av såväl lärarhögskolornas som lärarkursskolomas kapacitet. Vid
vissa av sistnämnda skolor har en ökning av antalet lärarkandidater kunnat ske
genom att vissa förstärkningsåtgärder, om vilka Kungl. Maj:t enligt riksdagens
bemyndigande äger besluta, kunnat vidtagas. Lärarhögskolorna representerar
alltjämt mindre än hälften av den samlade utbildningskapaciteten och antalet
sökande till lärarhögskolorna är, till skillnad mot vad som är fallet vid lärarkursskoloma,
större än antalet utbildningsplatser.
Förslag om en ytterligare ökning från och med nästa läsår av lärarhögskolornas
kapacitet föreligger nu. Den förutsättes ske genom ökning av intagningen vid
lärarhögskolan i Göteborg från 60 till 75 lärarkandidater per termin samt genom
upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala med en intagningskapacitet första
läsåret av 40 lärarkandidater per termin. Vidare har en ökning av intagningen vid
samtliga lärarhögskolor bedömts vara möjlig genom ett betydligt effektivare
ianspråktagande av de på lärarhögskoleortema befintliga lärarkursskolorna. Vilken
intagningsökning som slutligt kan uppnås genom sistnämnda åtgärd är ännu
inte klarlagt. I detta sammanhang bör också nämnas förslaget om anordnande av
lärarutbildning vid universitetet i Umeå, vilket kommer att behandlas i annat
sammanhang.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 6S
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
Jag anser det både från lärarutbildnings- och lärarrekryteringssynpunkt angeläget,
att lärarhögskolekapaciteten snabbast möjligt utbygges. Jag tillstyrker
därför den föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan i Göteborg och förutsätter
därjämte, att ett effektivare ianspråktagande av lärarkursskoloma i Göteborg
skall göra det möjligt att där öka kapaciteten ytterligare.
Lärarutbildningssakkunnigas förslag om upprättande av en lärarhögskola i
Uppsala tillstyrker jag. Jag räknar, i likhet med de sakkunniga, med en intagning
av 40 lärarkandidater per termin under det första läsåret. Skulle möjligheter
visa sig föreligga att öka intagningen i något eller några ämnen, så att den samlade
intagningen blir större än som här beräknats, bör hinder inte föreligga mot
en sådan utökning. Jag återkommer i det följande till frågan om den nya lärarhögskolans
organisation samt kostnadsberäkningarna och medelsbehovet för
budgetåret 1964/65.
Vid den fortsatta utbyggnaden av lärarhögskolekapaciteten måste de utbildningsresurser
som finns på de befintliga lärarhögskoleortema synnerligen noggrant
tillvaratagas. Gjorda undersökningar har visat, att man genom lämpliga
åtgärder i detta syfte kan öka lärarhögskolornas utbildningskapacitet i inte obetydlig
omfattning. Vilken förstärkning av lärarhögskolorna med vissa nya lärartjänster,
som erfordras för att ett maximalt utnyttjande av lärarhögskoleorternas
resurser för praktisk lärarutbildning skall uppnås, har ännu ej hunnit
närmare undersökas, varför förslag härom ej framlägges nu. På grundval av den
i det föregående lämnade redogörelsen bedömer jag emellertid att en inte
obetydlig ökning av utbildningskapaciteten skall kunna ske redan därigenom
att man på ett ändamålsenligare sätt tar i anspråk lärarkursskolomas kapacitet
för lärarhögskolornas räkning. Det bör tills vidare ske inom ramen för de
förstärkningsanordningar vid lärarkursskoloma som Kungl. Maj:t i enlighet med
ett tidigare av riksdagen lämnat bemyndigande äger vidtaga.
I anslutning till vad jag nu anfört, vill jag meddela, att inom departementet
överväges hur blivande lärares benägenhet att snarast efter sin examen genomgå
praktisk lärarutbildning skall kunna ökas. Aven frågan om lärarrekryteringen
beaktas i detta sammanhang. De åtgärder, vari dessa överväganden kan utmynna,
torde senare kunna vidtagas av Kungl. Maj:t.
Jag övergår så till att behandla vissa frågor, som sammanhänger med förslaget
om upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala.
Lärarutbildningssakkunniga har föreslagit, att, i avvaktan på ett ställningstagande
på grundval av pågående undersökningar rörande lärarhögskolans slutliga
förläggning i Uppsala, folkskoleseminariets lokaler skall användas för lärarhögskoleutbildningen.
Därvid förutsättes, att erforderligt antal av seminariets
övningsskolklasser flyttas ut till stadens skollokaler. Mot detta förslag har jag
ingen erinran.
Beträffande övningsundervisningen på grundskolans högstadium har föreslagits,
dels att en extern övningsskola, omfattande fem paralleller av högstadiet
förlägges till Tiundaskolan i staden, dels att därutöver erforderligt antal klasser
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 08 ur 1964
av kommunens högstadieskolor skall tagas i anspråk för övningsserier och auskultationcr.
övningsundervisningen på gymnasiestudiet föreslås ordnad på samma
sätt som vid lärarhögskolan i Göteborg, i detta fall med huvudsaklig förläggning
till Katedralskolan i Uppsala. Den till nämnda skola förlagda praktiska
lärarkursen avses upphöra med utgången av vårterminen 1904. Jag tillstyrker
vad de sakkunniga föreslagit i fråga om övningsundervisningens ordnande vid
lärarhögskolan.
Den föreslagna personalorganisationen vid lärarhögskolan i Uppsala budgetåret
1964/65 överensstämmer i allt väsentligt med organisationen vid lärarhögskolan
i Göteborg under dess första verksamhetsår. Jag tillstyrker de sakkunnigas
förslag. Mot de beräknade avlöningskostnaderna har jag ingen annan erinran
än att jag i detta fall liksom beträffande övriga lärarhögskolor anser att
medel till ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare under konferensdag
vid lärarhögskola inte bör beräknas. Ej heller beräknar jag medel till
särskilt arvode åt rektor vid övningsskolan. Däremot beräknar jag beträffande
denna lärarhögskola samma belopp till kostnader för biträde med vissa rektorsuppgifter
som upptagits för de övriga. Med avseende på de särskilda avlöningsförmåner
av olika slag, som utgår vid lärarhögskolor, förutsättes samma
bestämmelser gälla som för motsvarande utbildning vid lärarhögskolan i Göteborg.
Mot de sakkunnigas beräkningar av övriga kostnader vid lärarhögskolan har
jag ingen väsentlig erinran. Frånsett ett föreslaget belopp av 4 000 kr. till resekostnader
och traktamenten vid gemensamma överläggningar mellan lärarhögskolornas
lärare, vilket jag ej kan tillstyrka, förordar jag, att medel anvisas i
enlighet med de sakkunnigas beräkningar av anslagsbehovet. Kostnaderna för
erforderliga ombyggnadsarbeten bör dock bestridas genom ianspråktagande av
medel som beräknats under staten för statens allmänna fastighetsfond.
Jag avser att i det följande under särskilda anslag till lärarhögskolan i Uppsala
hemställa om Kungl. Maj ds förslag till riksdagen rörande de medel för nästa
budgetår, som erfordras på grand av vad jag här anfört och föreslagit.
Slutligen får jag i anslutning till det anförda anmäla fråga om godkännande
av viss överenskommelse med TJppsala stad.
Mellan lärarutbildningssakkunniga, såsom företrädare för staten, och representanter
för Uppsala stad har den It december 1962 träffats eu preliminär överenskommelse
angående fördelningen mellan staten och staden av vissa kostnader
vid inrättandet av en lärarhögskola i Uppsala. Överenskommelsen torde få
fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Stadsfullmäktige i Uppsala har genom lagakraftvunnet beslut den 18 januari
1963 för stadens del godkänt ifrågavarande överenskommelse.
Den träffade överenskommelsen bör godtagas också för statens del, och jag
tillstyrker, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att för statens
vidkommande godkänna ifrågavarande överenskommelse. Därest framdeles be
-
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196-4
hov skulle uppstå av mindre jämkningar i avtalsbestämmelserna, torde det få
ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta därom.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att i Uppsala skall fr. o. m. budgetåret 1964/65
upprättas en lärarhögskola, tills vidare organiserad i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna överenskommelsen
med Uppsala stad angående fördelningen mellan staten och
staden av vissa kostnader vid upprättandet av en lärarhögskola
i Uppsala;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna riktlinjer, fatta de beslut och vidtaga
de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av den
av mig förordade utökningen av intagningskapaciteten vid de
befintliga lärarhögskolorna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1064
III. Utbildning av folk- och småskollärare
A. Nuläge och prognoser
1. Klassliirarsituationen
Situationen läsåret 1960/61
I proposition 1963:111 lämnades cn redogörelse för innehållet i en av 1960 års
lärarutbildningssakkunniga framlagd klasslärarprognos samt för inhämtade remissyttranden
över denna. Av redogörelsen framgick att prognosen utmynnade
i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- och smaskollärare samt
att som grund för denna beräkning låg omfattande undersökningar rörande saväl
tillgångssidan, som behovssidan. Remissorganens omdömen om den gjorda prognosen
var över lag mycket positiva.
De sakkunnigas beräkningar av lärartillgången utgick från att tillgängen på
lärare vid varje tillfälle utgjorde ett resultat av dels den ursprungliga lärarpopulationens
storlek, dels avgången från läraryrket (övergång till annan verksamhet,
pension, dödsfall m.m.), dels den faktor varigenom tillgångs- och behovsberäkningarna
borde bringas att balansera, nämligen examinationen. De i
prognosen gjorda tillgångsberäkningama grundades på företagen utredning om
lärarsituationen läsåret 1960/61, beträffande vilken framgick bl. a. följande.
Antalet lärare med folkskollärarexamen uppgick till 22 372. Av dessa var
1 894 tjänstlediga av annan orsak än för upprätthållande av annan tjänst, dvs.
icke yrkesverksamma. Därutöver var 1 120 klasslärare tjänstlediga för tjänstgöring
på högstadiet eller i andra högre skolformer. (Totalt tjänstgjorde i dessa
skolformer 2 638 folkskollärare, varav icke fullt hälften vidareutbildade.) Enligt
uppgifter från länsskolnämnderna utgjorde bristen på behöriga folkskollärare
hösten 1960 786 personer, vilken brist finge förutsättas täckt av icke behöriga
lärare. Antalet såsom klasslärare yrkesverksamma personer i klasser, avsedda för
folkskollärare, utgjorde sålunda 22 372 — 1 894 — 1 120 -f 786 = 20 144. Det till
förskollärareänster omräknade undervisningsbehovet uppgick samma läsår till
21 454 tjänster. Skillnaden, 1 310 tjänster, förklarades av att cn del lärare bestred
mer än full tjänst.
Antalet utbildade småskollärare utgjorde 14 628. Av dessa var 942 icke yrkesverksamma.
Antalet yrkesverksamma, utbildade småskollärare med undervisningen
förlagd till lågstadiet var 13 395. Bristen på behöriga småskollärare uppgick
till 169 personer. Yrkesverksamma på lågstadiet var således 13 395 -f-169 —
13 564. Det till småskollärartjänster omräknade undervisningsbehovet uppgick
samma läsår till 14 185 tjänster. Differensen förklarades även här med att en
del lärare bestred mer än full tjänst.
38
Kungl. Majds proposition nr 68 år 1964.
Situationen läsåret 1963/64
I samverkan med länsskolnämndcrna och skolcheferna i landets alla kommuner
genomförde ecklesiastikdepartementet i oktober 1963 en undersökning av
den då föreliggande lärarsituationen. Beträffande tillgång och brist på klasslärare
visade denna undersökning bl. a. följande.
Av 18 438 såsom folkskollärare tjänstgörande personer hade 17 272 folkskollärarexamen
och 277 småskollärarexamen, medan 889, dvs. 4,8 % av samtliga,
helt saknade klasslärarutbildning.
Av 15 408 såsom småskollärare tjänstgörande personer hade 14 719 småskollärarexamen
och 95 folkskollärarexamen, medan 594, dvs. 3,9 % av samtliga, helt
saknade klasslärarutbildning.
Man kan således konstatera, att mot ett folkskollärarbchov av 18 438 personer
stod en tillgång på (17 272 + 95 =) 17 367, vilket innebar en brist på 1 071 folkskollärare
och mot ett småskollärarbehov av 15 408 personer stod en tillgång på
(14 719 -f- 277 =) 14 996, vilket innebar en brist på 412 småskollärare.
Vissa variationer mellan olika delar av landet förelåg. Sämst var läget i Stockholm
med endast 82 % behöriga folkskollärare och 90 % behöriga småskollärare.
I fråga om folkskollärare befanns situationen i övrigt vara något sämre på Gotland
(88 %) samt i de nordligaste länen (89—91 %) än i övriga delar av landet.
Även i fråga om småskollärare var siffran för Gotland relativt låg (91,5%),
medan den i de nordligaste länen tvärtom var ganska hög (96—98 %).
Antalet på högre stadier tjänstgörande folkskollärare med lägst halvtidstjänstgöring
var 4 080. De bestred där en tjänstgöring motsvarande 3 790 heltidstjänster.
2. Utbildningsbehovet
De sakkunnigas beräkning av folk- och småskollärarbehovet, uttryckt i antalet
erforderliga folk- respektive småskollärartjänster, har genomförts stegvis
via bedömningar och beräkningar av flera faktorer såsom barnantalets utveckling,
elevernas fördelning på skolformer m. m., medeltalet elever per klass och
antalet klassavdelningar. Beträffande närmare detaljer hänvisas till redogörelsen
för klasslärarprognosen i proposition 1963:111 s. 17 ff.
Småskollärarbehovet utgöres i prognosen av behovet i folkskolans och grundskolans
årskurser 1—3.
Folkskollärarbehovet angives i första hand som behovet av klasslärare i årskurs
3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. år 1965/66 och därefter
som behovet av klasslärare i årskurs 4—9 i folkskolan och 4—6 i grundskolan.
Därjämte avses behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet.
Detta behov angives som 40 % av det totala behovet av lärare i teoretiska läroämnen,
vartill kommer antalet lärare i yrkesvägledning och tillsyn slärare. Slutligen
beaktas behovet av folkskollärare utöver 40 % på högstadiet samt behovet
av folkskollärare i andra högre skolor.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1964
De av de sakkunniga fram räknade behovstalen, uttryckta i heltidstjänster,
sammanfattas i följande tablå.
Behov av folkskollärare |
|||||
Läsår |
Behov av |
Klasslärar- |
Högstadiet och andra |
Summa behov |
|
tjänster |
Enligt |
Utöver |
lärare |
||
4-0 %-regeln |
40 %-regeln |
||||
1963/64! |
15 007 |
18 528 |
2 592 |
1 160 |
22 280 |
1966/67 |
15 313 |
16 989 |
3 884 |
605 |
21 478 |
1968/69 |
14,930 |
16 231 |
4 786 |
480 |
21 497 |
1971/72 |
15 597 |
15 367 |
5 466 |
0 |
20 833 |
1975/76 |
17 015 |
16103 |
5 267 |
0 |
21 370 |
1980/81 |
18119 |
17 4-76 |
5 860 |
0 |
23 336 |
Av tablån framgår, att behovet av småskollärare, med variationer om några
hundra tjänster, håller sig kring totalt ca 15 000 heltidstjänster under 1960-talet
för att under 1970-talet successivt stiga med omkring 3 000 tjänster, dvs. med
300 tjänster per år.
Behovet av folkskollärare såsom klasslärare sjunker enligt tablån från innevarande
läsår till läsåret 1966/67 (det läsår som de hösten 1964 intagna går ut
på arbetsmarknaden) med 1 539 tjänster. I gengäld beräknas det expanderande
högstadiet förete en behovsökning motsvarande totalt 737 heltidstjänster enligt
och utöver 40 %-regeln. Det må observeras, att behovet av folkskollärare på högstadiet
utöver 40 %-regeln beräknats minska med 555 tjänster, en beräknmg som
nu får bedömas vara mindre sannolik. Den sammanlagda förändringen av folkskollärarbehovet
mellan åren 1963/64 och 1966/67 innebär enligt prognosen en
minskning med 800 heltidstjänster.
Det bör här noteras, att prognosens i tablån redovisade siffror över folk- och
småskollärarbehovet läsåret 1963/64 stämmer mycket väl överens med de faktiska
förhållandena detta läsår enligt ecklesiastikdepartementets i det föregående
redovisade undersökning av lärarsituationen hösten 1963. Beträffande folkskollärarna
gäller detta både mellanstadiet och högre stadier.
De nyss redovisade behovstalen utgjorde den ena huvuddelen av underlaget
för de sakkunnigas beräkning av examinationsbehovet. Den andra delen av detta
underlag utgjordes av de förut nämnda lärartdlgangsberäkningarna.
Genom en successiv framskrivning av lärarbestandet ar för ar med utgångspunkt
i 1960 års lärarbestånd samt de redan givna examinationstalen t. o. m.
år 1963 _och en arbetsvolymberäkning för det till varje ar kvarvarande lärar
beståndet,
inklusive de t. o. m. näst föregående år examinerade, klarlades vilken
ny examination som fordrades, för att det kvarvarande lärarbeståndets och de
nyexaminerades arbetsvolym tillsammans jämnt skulle täcka behovet. Dessa
40 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 196Jf
beräkningar utmynnade i följande talserier över examination sb eko v et år 1964_
1980.
År |
Folkskollärare |
Småskollärare |
196 i |
1 032 |
1 811 |
1965 |
204 |
831 |
1966 |
1 44S |
919 |
1967 |
1 096 |
292 |
1968 |
808 |
337 |
1969 |
650 |
630 |
1970 |
672 |
726 |
1971 |
1 084 |
708 |
1972 |
1 058 |
698 |
1973 |
396 |
590 |
1974 |
876 |
689 |
1975 |
1 038 |
627 |
1976 |
1 050 |
487 |
1977 |
902 |
568 |
1978 |
1 096 |
336 |
1979 |
714 |
344 |
1980 |
966 |
300 |
Medeltalen per år fram till 1970 är 792 för småskollärare och 844 för folkskollärare.
Medeltalen per år för tiden efter 1970 är 535 för småskollärare och 918
för folkskollärare.
För folkskollärarnas del är examinationsbehovet, sett över en längre period,
ganska konstant. En beräknad minskning av folkskollärarbehovet på mellanstadiet
och en ökning av behovet på högstadiet balanserar i viss mån mot varandra.
Som framgår av tablån i det föregående över behovstalen uttryckta i heltidstjänster
räknas dock totalt sett med en viss minskning av folkskollärarbehovet
under 1960-talet.
När det gäller småskollärarna föreligger däremot en klart sjunkande utveckling
av examinationsbehovet. Det stora examinationsbehovet år 1964 sammanhänger
med att examinationen år 1963 var mycket låg till följd av ungefär halva
utbildningskapacitetens omläggning till 3-årig småskollärarutbildning två år
tidigare. Lågstadiets utvidgning till att omfatta även årskurs 3 har givetvis även
inverkat. Under den återstående delen av 1960-talet beräknas emellertid, som
framgår av tablån i det föregående, behovet av småskollärare vara i stort sett
konstant. Samtidigt beräknas fr. o. m. år 1966 avgången av småskollärare minska
kraftigt. Anledningen härtill är den låga examinationen av småskollärare under
1930- och 40-talen. De små examinationsårgångama från dessa årtionden kommer
nu efter hand upp i pensionsålder och föranleder, jämfört med tidigare
ganska stora pensionsårgångar, en mindre avgång ur yrket. Under 1960-talets
sista år inträder en liknande utveckling även för folkskollärarnas del.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196J>
3. Nuvarande utbildningskapacitet
Utbildning av folk- och småskollärare bcdrives innevarande budgetår dels vid
lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg, dels vid 20 folkskoleseminarier.
Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står under avveckling och
kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret 1964/65.
Följande tablå visar, hur lärarhögskolornas kapacitet för utbildning av folkoch
småskollärare utvecklats under senare år.
Lärar-högskolan i |
Folkskollärarlinje |
Småskollärarlinje |
||||||||||||||
1961 |
1962 |
1963 |
1964 |
1961 |
1962 |
1963 |
1964 |
|||||||||
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
|
Stockholm ... |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
|||||||||
Malmö ...... |
— |
— |
— |
48 |
48 |
48 |
48 |
— |
— |
— |
24 |
24 |
24 |
24 |
||
Göteborg .... |
- |
48'' |
48 |
48 |
— |
— |
48 |
48 |
||||||||
Summa |
48 |
48 |
48 |
96 |
144 |
144 |
144 |
24 |
24 |
72 |
72 |
1 Övergångsvis intagna vid Annedals folkskoleseminarium.
Seminarieorganisationens utveckling visas av följande tabla, i vilken även
angivits de avdelningar, som under närmast följande år kommer att finnas i
organisationen till följd av redan fattade beslut.
Ht År |
Antal klassavdelningar |
Total- s:a avd. |
||||||||||||
folkskollärarutbildning |
småskollärarutbildning |
|||||||||||||
fyraårig linje |
tvåårig linje |
S:a avd. |
treårig linje |
tvåi lin |
irig je |
S:a avd. |
||||||||
r |
II1 |
in* |
IV* |
P |
n2 |
P |
IP |
IIP |
p |
II2 |
||||
1960 |
8 |
12 |
12 |
12 |
12 |
12 |
68 |
1 |
1 |
1 |
44 |
44 |
91 |
159 |
1961 |
8 |
8 |
12 |
12 |
18 |
12 |
70 |
26 |
1 |
1 |
22 |
44 |
94 |
164 |
1962 |
8 |
8 |
8 |
12 |
19 |
18 |
73 |
26 |
26 |
1 |
26 |
22 |
101 |
174 |
1963 |
6 |
8 |
8 |
8 |
19 |
19 |
68 |
17 |
26 |
26 |
16 |
26 |
in |
179 |
1964 |
6 |
8 |
8 |
19 |
? |
17 |
26 |
16 |
? |
? |
||||
1965 |
6 |
8 |
? |
17 |
? |
0 |
||||||||
1966 |
6 |
Examinationens utveckling sedan år 1960 — schematiskt beräknad på grundval
av tidigare års motsvarande intagningskapacitet — visas av följande tablå.
I tablån har här medtagits även uppgifter om den intagningskapacitet jag i det
följande avser att föreslå för nästa år samt en bedömning av den erforderliga
intagningskapaciteten året därefter. Årsangivelserna avser kalenderår.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196\
Follcskollärar examinationen
Intagna |
Total examination |
|||||||
År |
På 4-årig |
År |
På 2-å Lärarhögsk. |
■ig linje Folksk.sem. |
År |
Faktisk exam. |
Exam.behov |
|
1957 |
288 |
1959 |
96 |
288 |
1961 |
672 |
LUS utgår |
|
1958 |
288 |
1960 |
96 |
288 |
1962 |
672 |
från den |
|
1959 |
288 |
1961 |
96 |
432 |
1963 |
816 |
givna exam. |
|
1960 |
192 |
1962 |
144 |
456 |
1964 |
792 |
1 032 |
|
1961 |
192 |
1963 |
288 |
456 |
1965 |
936 |
204 |
|
1962 |
192 |
1964 (försl.) |
288 |
576 |
1966 |
1056 |
1448 |
|
1963 1964 1965 |
144 96 48 |
1965 (bedöm- ning) |
288 |
576 |
1967 |
1008 |
1 096 |
Smås/collärar examinationen
Intagna |
Total examination |
||||||
År |
På 3-årig |
På 2-å |
rig linje |
År |
Faktisk |
Exam.behov |
|
linje |
Lärarhögsk. |
Folksk.sem. |
exam. |
enl. LUS |
|||
1958 |
24 |
1959 |
— |
960 |
1961 |
9S4 |
j LUS utgår |
1959 |
24 |
1960 |
— |
1 056 |
1962 |
1 080 |
j från den |
1960 |
24 |
1961 |
— |
528 |
1963 |
552 |
1 givna exam. |
1961 |
624 |
1962 |
24 |
624 |
1964 |
1 272 |
1 Bil |
1962 |
624 |
1963 |
96 |
384 |
1965 |
1 104 |
831 |
1963 |
408 |
1964 |
144 |
432 |
1966 |
984 |
919 |
(försl.) |
|||||||
1964 |
240 |
1965 |
144 |
336 |
1967 |
720 |
292 |
(försl.) |
(bedöm- |
||||||
ning) |
|||||||
1965 |
168 |
||||||
(bedöm- |
|||||||
ning) |
Som framgår av dessa tablåer har examinationskapaciteten såvitt gäller folkskollärare
genom de senaste årens beslut om intagningen vid lärarhögskolor och
folkskoleseminarier ökats mycket kraftigt. Småskollärarexaminationen har under
43
Kungl. Muj:ts ''proposition nr 68 år 1964
en följd av år legat på en hög nivå utom under år 1963, då cxaminationssiffran
kraftigt påverkades av ungefär halva kapacitetens omläggning till 3-årig smaskollärarutbildning.
Denna, i klasslärarprognoscn beaktade minskning av examinationen
med drygt 500 lärare, som skedde nämnda år, paverkade givetvis sm*iskollärarsituationen
läsåret 1963/64.
En jämförelse mellan å ena sidan examinationen under perioden 1964—67
enligt fattade beslut samt nyss redovisade förslag och bedömningar och å andra
sidan examina tion.sbehovet under samma period enligt klasslärarprognoscn gei
följande bild.
Folkskollär. Småskollär.
Examination 1964—67 ................ 3 792 4 080
Exam.behov 1964—67 ................ 3 780 3 853
Enligt denna jämförelse, där ingående lärarbrist, avgång till högre stadier,
avgång ur yrket samt skolorganisationens tillväxt eller minskning beaktats i
prognosens behovstal, skulle balans mellan tillgång och behov rada år 196/. Reservation
måste dock göras för osäkerheten i vissa grundläggande bedömningar.
Huruvida högstadiets behov av folkskollärare kommer att öka mer än som beräknats
i prognosen är en i sammanhanget särskilt svårbedömbar fråga. Detta behov
torde nu kunna antagas bli större än som förutsatts i prognosen.
B. Skolöverstyrelsens förslag rörande
utbildningskapaciteten 1964/65
Skolöverstyrelsen bygger sitt förslag om intagningen av folk- och småskollärarkandidater
läsåret 1964/65 på de i klasslärarprognoscn gjorda beräkningarna av
examinationsbehovet samt på de överväganden och ställningstaganden i anslutning
härtill, som gjordes i proposition 1963:111 och det härpå grundade riksdagsbeslutet.
I fråga om folkskollärare konstaterar överstyrelsen att examinationsbehovet
år 1966 av de sakkunniga beräknats till 844 (genomsnittsbehov).
Vid lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg kommer läsåret
1965/66, vid oförändrad kapacitet, att examineras 288 folkskollärare. Något förslag
om utvidgning av lärarhögskolornas kapacitet i detta avseende nästa läsår
framlägger överstyrelsen inte. På folkskoleseminariemas fyraåriga linje kommer
enligt tidigare meddelade beslut att examineras 192 folkskollärare. Den examination
läsåret 1965/66, som redan nu kan anses fixerad, finner överstyrelsen
sålunda vara 2S8 + 192 = 480 folkskollärare.
Överstyrelsen anför vidare.
Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle det alltså föreligga ett behov av intagning
på folkskoleseminariemas tvååriga folkskollärarlinje av 844 — 480 = 364
lärarkandidater. Detta svarar mot 15 avdelningar, vilket gör 15 X 24 = 360
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964-
lärarkandidater. Med tanke dels på vad överstyrelsen i sitt yttrande över de sakkunnigas
betänkande anfört beträffande de omständigheter, som kan tänkas
medföra ett ökat behov av klasslärare, dels på det för år 1966 faktiskt framräknade
behovet (1 448) föreslås en intagning av 19 X 24 = 456 lärarkandidater,
varigenom examinationen 1966 kommer att uppgå till 936 folkskollärare, vilket
överstiger det av de sakkunniga beräknade genomsnittsbehovet med 92 folkskollärare.
På fyraårig linje föreslås en intagning av fyra avdelningar.
Beträffande smaskollurare har, framhåller skolöverstyrelsen, lärarutbildningssakkunniga
beräknat det genomsnittliga årliga examinationsbehovet till 792
lärare.
Vid lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg kommer läsåret 1965/66, vid
oförändrad kapacitet, att examineras 144 småskollärare. Inte heller här framläggcs
något förslag om utvidgning av lärarhögskolornas kapacitet nästa läsår.
På folkskoleseminariernas treåriga linjer kommer enligt tidigare meddelade beslut
att examineras 408 småskollärare. Överstyrelsen konstaterar sålunda, att
den examination läsåret 1965/66, som redan nu kan anses fixerad, är 144 -j408
= 552 småskollärare, och uttalar vidare.
Lärarutbildningssakkunniga beräknar examinationsbehovet till 792. På folkskoleseminariemas
tvååriga småskollärarlinje behöver alltså intagas 792 — 552 =
240. Detta svarar mot 10 klasser. Av samma skäl som beträffande intagning på
folkskollärarlinjer har emellertid överstyrelsen efter samråd med lärarutbildningssakkunniga
kommit fram till att man bör föreslå en något högre intagning
eller sammanlagt 14 klasser på tvåårig småskollärarlinje.
På den treåriga linjen föreslås en samtidig intagning av 10 avdelningar.
Enligt överstyrelsens förslag kommer seminaricorganisationen budgetåret
1964/65 att omfatta sammanlagt 147 klasser mot 179 under budgetåret 1963/64,
alltså en minskning med 32 klasser, överstyrelsen anser det böra, liksom tidigare,
ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta om de nya
klassernas placering vid de olika seminarierna.
Den intagning på vidareutbildningslinje för småskollärare, som äger ram budgetåret
1963/64 vid Guldhcdens folkskoleseminarium i Göteborg, föreslås äga
rum även budgetåret 1964/65.
Med tanke på de konsekvenser, som en successiv krympning av seminarieorganisationen
maste fa för de enskilda seminarierna och deras befattningshavare,
anser överstyrelsen det vara angeläget, att det snarast möjligt skapas
klarhet beträffande hithörande frågor. En inskränkning av antalet intagningsavdelningar
på i synnerhet fyraårig och treårig linje kommer enligt överstyrelsen
att snabbt minska behovet av ämneslärare vid folkskoleseminarierna. En starkare
koncentration av kvarvarande klasser inom dessa linjer, i kombination med
överförande av tvaariga linjer till folkskoleseminarier med omfattande ordinarie
lektorsrepresentation bedömes därför som önskvärd. En sådan successiv anpassning
av seminaricorganisationen till det faktiska läget kräver, framhåller
överstyrelsen, en i god tid utförd planering, varvid man har att ta hänsyn till
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1964 45
hl. a. den omständigheten att ökning vid något folkskoleseminarium av antalet
klasser på tvååriga linjer omedelbart ställer starkt ökade krav beträffande tillgången
inom seminarieorten på övningsklasser för den praktiska utbildningen.
Överstyrelsen säger sig vara medveten om att dessa frågor maste lösas i samband
med det arbete som utföres av 1900 års lärarutbildningssakkunniga. Överstyrelsen
anser emellertid, att redan nu beslutad utbyggnad av lärarhögskolorna
möjliggör en planering, som tar sikte på att inom seminarieorganisationen skapa
större, bärkraftiga enheter. Med anledning härav föreslår överstyrelsen, att bemyndigande
ges åt överstyrelsen att i samråd med lärarutbildningssakkunniga
och i överensstämmelse med nyss angivna riktlinjer planera de åtgärder för
seminarieorganisationens successiva krympning, som kan visa sig erforderliga.
C. Departementschefen
Till grund för bedömningen av den erforderliga kapaciteteii för utbildning av
folk- och småskollärare bör läggas dels den av lärarutbildningssakkunniga ar
1962 framlagda klasslärarprognosen, dels departementets undersökning av lärarsituationen
hösten 1963.1 fråga om behovet av folkskollärare maste hänsyn också
tagas till de förnyade undersökningarna av ämneslärarsituationen, enär denna
situation, som den nu ter sig, åtminstone temporärt torde leda till att ett
större antal folkskollärare än prognosen förutsatt kommer att tjänstgöra på
grundskolans högstadium. Sistnämnda förhållande utgör en osäkerhetsfaktor,
som nu synes motivera ett större examinationsbehov än som beräknades i klasslärarprognosen.
Prognosens beräkningar av det egentliga klasslärarbehovet, dvs. behovet a\
småskollärare samt behovet av folkskollärare för tjänstgöring inom folkskolan
och på grundskolans mellanstadium, torde vila på ganska säker grund. Den tendens
till avvikelse från prognosen som hittills kunnat konstateras när det gäller
dessa kategorier begränsar sig till takten för B-formens avveckling och pekar
mot ett något mindre lärarbehov än som, utifrån ett relativt försiktigt antagande
om denna avveckling, beräknats i prognosen. I övrigt föreligger inga omständigheter,
som tyder på att det faktiska behovet av klasslärare på egna stadier
skulle komma att avvika nämnvärt från det beräknade.
Såvitt gäller småskollärare bör enligt min mening ställningstagandena rörande
utbildningskapaciteten i huvudsak kunna grundas på prognosen. Den ökning
av småskollärarbristen, som konstaterats hösten 1963, ändrar inte denna bedömning,
enär denna bristökning berodde på en förutsedd tillfällig nedgång av examinationen
våren 1963 till följd av en omläggning till treårig utbildning av ungefär
halva utbildningskapaciteten från läsåret 1961/62. Givetvis är det angeläget,
att den uppkomna bristen snarast täckes. Detta ligger också utsagt i prognosens
examinationsbehov för år 1964, som angivits till ea 1 S00 lärare.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 19 6 k
Beträffande folkskollärare är underlaget för ett ställningstagande mer osäkert.
Denna osäkerhet hänför sig, som redan framhållits, till frågan om behovet av
lärare på högstadiet. Jag anser sistnämnda osäkerhetsfaktor tala för att utbildningskapaciteten,
såvitt gäller folkskollärare, tills vidare hålles på en hög nivå.
Härför talar också att bristen på folkskollärare inom folkskolan och grundskolans
mellanstadium innevarande läsår uppgår till över 1 000 lärare.
Utbildning av folk- och småskollärare bedrivs dels vid lärarhögskolor, dels vid
folkskoleseminarier. Lärarhögskolornas kapacitet har utbyggts successivt. Inom
lararutbildningssakkunniga pågår för närvarande en detaljerad planering av den
fortsatta utbyggnaden. Denna utbyggnad måste givetvis efter hand inverka på
seminarieorganisationen. Allteftersom befintliga lärarhögskolor utbygges och
nya lärarhögskolor inrättas måste seminarieorganisationen krympas. Vid den pågående
planeringen av denna omläggning har stor hänsyn tagits till det aktuella
behovet av en hög kapacitet för utbildning av folkskollärare. De organisatoriska
förutsättningarna för en tillfällig utökning av seminariekapaciteten har därför
undersökts.
Jag anser starka skäl tala för att utbildningen av folkskollärare sker i den
omfattning som visar sig organisatoriskt möjlig och, med hänsyn till den förestående
omläggningen, lämplig. Någon omedelbar utbyggnad av lärarhögskolornas
intagningskapacitet är inte aktuell. En viss utökning av seminariernas kapacitet
i förhållande till innevarande år bör därför enligt min mening tillfälligtvis
ske. Jag föreslår, att intagningen på tvåårig folkskollärarlinje, som detta läsår
liksom förra läsåret omfattat 19 avdelningar, nästa läsår skall omfatta 24 avdelningar.
Denna kapacitetsökning bör delvis åstadkommas genom omläggning av
utbildningen vid seminarierna i Stockholm och Göteborg från 4-årig till 2-årig.
Den 4-åriga linjen förutsättes, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, minska
från nuvarande sex till fyra intagningsavdelningar.
Beträffande utbildningen av småskollärare anser jag det på ett övertygande
sätt klarlagt, att examinationsbehovet efter hand kommer att minska och jag
förordar därför en fortsatt reducering av antalet intagningsklasser vid folkskoleseminariernas
småskollärarlinjer. Jag anser dock, att intagningen nästa år bör
hållas på en något högre nivå än vad skolöverstyrelsen föreslagit. I stället för
den av överstyrelsen föreslagna reduceringen från sammanlagt 33 intagningsklasser
innevarande läsår till 24 intagningsklasser nästa läsår föreslår jag en
intagning omfattande 28 klasser.
Totalt minskar antalet klasser inom hela seminarieorganisationen, vid bifall
till vad jag här förordat, från 179 klasser innevarande läsår till 156 klasser nästa
läsår.
Den sammanlagda examinationen av folk- och småskollärare, dvs. inom såväl
lärarhögskole- som seminarieorganisationen, fram till 1967 vid här förordad intagning
framgår av i det föregående redovisade tablåer och sammanfattningssiffror.
47
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.
Det bör liksom tidigare år ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt
beslut i fråga om antalet intagningsavdclningar vid folkskoleseminarierna. Jag
avser att i det följande föreslå de anslagsförändringar för nästa budgetår, som
erfordras vid bifall till vad jag här förordat.
Jag skall slutligen något dröja vid skolöverstyrelsens påpekande beträffande
nödvändiga åtgärder i samband med den successiva minskning av seminarieorganisationen,
som nu bör inledas. Enligt vad jag underhand erfarit, har det inom
lärarutbildningssakkunniga bedrivna planeringsarbetet för övergång till lärarhögskoleorganisation
nu fortskridit så långt, att det senast i samband med fastställandet
i vår av antalet intagningsavdelningar vid seminarierna torde kunna
lämnas vissa klara och konkreta besked i fråga om vad som bedömes vara den
lämpliga takten i överförandet av utbildningen av folk- och småskollärare till
lärarhögskolor. I det sammanhanget torde en utgångspunkt erhållas för planering
av sådana åtgärder, som med hänsyn till de enskilda befattningshavarnas
intressen kan vara påkallade i samband med denna omläggning.
48
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
IV. Utbildning av förskollärare och vårdpersonal
vid barnanstalter
A. Inledning
I. Vårdområden och personalsituation
Utbildningen av personal för vård av barn omfattar många olika personalkategorier
och skall tillgodose personalbehovet för många olika slag av vårdinstitutioner.
Ehuru det är svart att dra mera bestämda gränser mellan olika
hm udkategorier av dessa institutioner, ter det sig i detta sammanhang naturligt
att räkna med följande tre huvudgrupper, nämligen dels barnstugor, dels i det
följande angivna institutioner med den gemensamma beteckningen barnanstalter,
dels sjukvårdsinstitutioner.
Barnstugor är den sammanfattande benämningen för lekskolor, daghem och
fritidshem. Dessa har till uppgift att vårda och sysselsätta friska barn i förskoleåldern,
fritidshemmen dock barn i de lägre skolåldrarna. Barnen omhändertages
för begränsad del av dygnet och bor eljest i sina hem med föräldrarna eller någon
av dem som vårdnadshavare. Ett stort behov av utbyggnad av barnstugeverksamheten
föreligger men utbyggnaden hämmas av bl. a. bristen på utbildad personal.
Den bamavårdande personalen vid barnstugorna utgöres huvudsakligen av
förskollärare och bamsköterskor. Redan vid verksamhetens nuvarande omfattning
är behovet av förskollärare mycket stort. Skolöverstyrelsen, som utgår från
att alla barn över 2 år vid ifrågavarande institutioner bör omhänderhas av förskollärare,
beräknar det nuvarande behovet till 2 850 förskollärare. Emellertid är
tillgången på förskollärare synnerligen otillräcklig, vilket medfört, att omkring
1 000 förskollärartjänster, huvudsakligen vid daghem, uppehälles av personal,
som saknar seminarieutbildning. Den årliga avgången från yrket är stor. En
kraftig ökning av utbildningen av förskollärare bedömes som nödvändig, om man
skall kunna täcka den rådande bristen och samtidigt tillgodose den växande
bamstugeverksamhetens stigande behov av förskollärare.
De vid barnstugorna anställda barnsköterskomas antal är omkring 650. Flertalet
av dessa är verksamma vid daghemmen, där de i stor utsträckning bestrider
tjänster, som med skolöverstyrelsens ovan angivna utgångspunkt ifråga om
förskollärarnas arbetsuppgifter vid daghemmen, borde ha varit besatta med förskollärare.
Beträffande förekomsten vid barnstugorna av bamavårdande personal som
varken bär förskollärar- eller barasköterskeutbildning saknas närmare utredningar.
Bamanstalter utgör här den sammanfattande benämningen på de olika slag av
institutioner, huvudsakligen för vård av fysiskt och/eller psykiskt handikappade
barn och ungdomar, vilka omfattas av barnanstaltsutredningens betänkande
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
49
(SOU 1962: 57) Förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter. Dessa
institutioner är: skolor för blinda, skolor för döva och hörselskadade, epileptikeranstalter,
institutioner för psykiskt efterblivna, psykopatbarnhem och vanföreanstalter.
Vidare omfattar utredningen även barnhem (dock ej spädbarnshem
och mödrahem) samt elevhem för skolbarn och för nomadbarn. Den personal
utredningen avser är den icke anstaltsledande vårdpersonalen vid dessa institutioner,
vilken beräknas uppgå till sammanlagt ca 3 400 anställda, därav 2 045
vid institutioner för psykiskt efterblivna och 950 vid barnhem (häri har inräknats
320 barnsköterskor vid spädbarnshem).
Av denna vårdpersonal har enligt gjorda undersökningar ungefär 25% bamsköterskeutbildning,
medan yrkesutbildningen för övrig personal är starkt varierande.
I övervägande antalet fall är den emellertid bristfällig och saknas i stor
utsträckning alldeles. I syfte att råda bot på detta missförhållande framlägger
utredningen förslag om en omfattande utbyggnad av utbildningen för ifrågavarande
personal. I samband därmed föreslås också en omläggning och ett
förenhetligande av nu existerande utbildningsformer. En närmare redogörelse
för utredningens förslag lämnas senare i detta kapitel.
Med sjukvårdsinstitutioner avses i detta sammanhang sjukhusens BB- och
barnavdelningar samt vissa specialinstitutioner för vård av sjuka barn. Antalet
tjänster såsom barnsköterskor vid dessa institutioner uppgår enligt bamanstaltsutredningens
betänkande till ca 1 600, varav dock ett hundratal uppges vara
vakanta. Under samma antagande beträffande den årliga avgången, som utredningen
tillämpat ifråga om barnsköterskor vid daghemmen, dvs. 25 %, beräknar
utredningen det årliga utbildningsbehovet av bamsköterskor för här i frågavarande
institutioner till 400. Utredningen går inte in på frågan huruvida sjukhusens
behov av barnsköterskor i framtiden kommer att öka.
2. Utbildningsproblem
Av den lämnade redogörelsen för de aktuella vårdområdena och personalsituationen
inom dessa framgår, att här föreligger stora, icke tillgodosedda behov av
utbildning. Det är från samhälleliga och mänskliga synpunkter synnerligen angeläget,
att dessa behov tillgodoses på effektivaste och bästa möjliga sätt.
Anledningen till att barnanstalternas utbildningsbehov upptages till behandling
i samband med behandlingen av förskollärarutbildningen har jag i korthet angivit
vid behandlingen i årets statsverksproposition av anslaget till bidrag till
driften av centrala yrkesskolor. Jag framhöll därvid som angeläget, att en bättre
utbildning av barnanstaltspersonal kom till stånd men fann samtidigt att den av
bamanstaltsutredningen föreslagna utbildningen ägde ett så nära samband med
utbildningen av personal för barnstugeverksamheten, att den lämpligen borde behandlas
i samband med frågan om utbildningen av förskollärare. Det avsedda
sambandet består däri, att bamanstaltsutredningen framlagt förslag om en för
samtliga i det föregående redovisade personalkategorier — alltså även blivande
förskollärare — gemensam grundkurs, vilken förutsatts innefatta ett betydande
4 — Bihang till riksdagens protokoll 106If. 1 saml. Nr 68
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196b
mått av handledd praktik vid samma slag av bamavårdande institutioner, som
användes för den praktiska undervisningen vid förskoleseminariema. Härigenom
aktualiseras inte bara frågan om förskollärarkandidatemas förutbildning utan
dessutom och framför allt frågan om möjligheterna att tillgodose det samlade
behov av praktisk utbildning i barnavård, som uppkommer till följd av önskemålen
om en väsentlig utbyggnad av såväl förskollärarutbildningen som utbildningen
av annan barnavårdande personal.
I det följande redogöres för dels förskollärarutbildningens uppläggning i stort
samt dess av skolöverstyrelsen föreslagna omfattning läsåret 1964/65, dels barnanstaltsutredningens
förslag om förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter.
B. Utbildningen av förskollärare
1. Uppläggning och nuvarande kapacitet
Förskoleseminariema är sedan den 1 juli 1963 helt statliga. Utbildningen vid
seminarierna är 2-årig och syftar i första hand till kompetens att ta hand om
barn i barnstugor dvs. lekskolor daghem och fritidshem. Sammanlagt halva utbildningstiden
utgöres av handledd praktik, som är fördelad på båda läsåren och
förlagd till lämpliga barnstugeinstitutioner på eller i närheten av seminarieorten.
För inträde vid förskoleseminarium krävs bl. a., att sökanden genomgått utbildning
i spädbarnsvård under minst 14 veckor. På grund av bristande tillgång på
separata kurser i spädbarnsvård har emellertid i praktiken det stora flertalet av
dem, som hitintills intagits vid förskoleseminariema genomgått förutbildning i
barnavård, omfattande minst fullständig bamsköterskeutbildning eller annan
motsvarande utbildning.
Vid förskoleseminariema intogs höstterminen 1962 289 elever och höstterminen
1963 470 elever. Seminarieorganisationen har innevarande läsår denna uppbyggnad:
-
Seminarieort T lasser Summa
A U klasser
Gävle.................... 1 — 1
Göteborg................. 2 2 4
Jönköping................ 1 _ j
Luleå .................... 1 i 2
Malmö................... 2 1 3
Norrköping ............... 2 1 3
Stockholm ............... 3 2 5
Uppsala.................. 2 2 4
Örebro................... 2 2 4
16
11
27
Öl
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1961^
2. Förslag om utbyggnad av förskoleseminarierna
Skolöverstyrelsen föreslår, att förskoleseminariernas intagningskapacitet läsåret
1964/65 ökas med fem intagningsklasser, vilket avses ske genom upprättande
av två nya seminarier, ett i Södertälje och ett i Västerås, med vartdera
två intagningsklasser samt genom inrättande av ytterligare en intagningsklass
vid seminariet i Gävle. Överstyrelsen förordar, att antalet elever per intagningsklass
bestämmes till 30 vid seminarierna med endast en klass i vardera årskursen
men begränsas till 28 vid övriga seminarier. Höstterminen 1964 skulle då kunna
intagas sammanlagt 592 elever, en ökning med ca 120 elever jämfört med höstterminen
1963.
Av handlingarna inhämtas, att såväl Södertälje som Västerås stad ställt sig
positiva till förslaget om förläggning av två nya förskoleseminarier och utfäst sig
att genom uthyrning ställa erforderliga lokaler till förfogande. På båda orterna
kan lämpliga institutioner för den praktiska undervisningen tillhandahållas.
Av skolöverstyrelsens motivering för den föreslagna utbyggnaden framgår att
det nuvarande behovet av förskollärare vid barnstugorna uppgår till ca 2 850,
om man, som överstyrelsen gör, utgår från att barn över 2 år vid dylika institutioner
bör omhänderhas av seminarieutbildade förskollärare. Som i det föregående
anförts svarar tillgången på förskollärare ingalunda mot detta behov
utan en brist på ca 1 000 utbildade lärare föreligger.
Vid sin bedömning av det framtida behovet av förskollärare utgår skolöverstyrelsen
ifrån, dels att den årliga avgången från yrket erfarenhetsmässigt måste beräknas
till minst 10%, dels att barnstugeverksamheten i landet sannolikt kommer
att fördubblas under tiden fram till omkring år 1970. Man hänvisar härvid
i första hand till de klart uttalade intentioner i denna riktning, som statsmakterna
givit uttryck för i skilda sammanhang. Enligt vad överstyrelsen anför
måste man, för att hålla jämna steg med den väntade utvidgningen av bamstugeverksamheten
och samtidigt fylla de vakanser som orsakas av avgången
från yrket, tänka sig fortsatta, betydande ökningar av förskoleseminariernas intagningskapacitet
under de närmast följande åren.
Mot den här tecknade bakgrunden anser skolöverstyrelsen situationen vara
sådan, att den i och för sig motiverar en ännu större intagningsökning än som
föreslagits. Föreliggande brist på lämpliga praktikinstitutioner och praktikhandledare
omöjliggör emellertid enligt överstyrelsen en snabbare utbyggnadstakt.
Sistnämnda förhållande lägger hinder i vägen också för upprättandet av nya
förskoleseminarier på orter som eljest vore lämpliga härför. Avsaknaden av lämpliga
praktikinstitutioner av tillräcklig omfattning har sålunda hindrat upprättandet
av ett förskoleseminarieum i mellersta Norrland. Försök att förlägga ett seminarium
till Linköping har av samma anledning hittills givit negativt resultat.
I särskilda skrivelser den 5 respektive 18 februari 1964 har skolöverstyrelsen
föreslagit ytterligare ökning av förskoleseminariernas kapacitet fr. o. m. höstterminen
1964 genom anordnande av dels en kompletteringskurs vid seminariet i
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196U
Stockholm, avsedd för vidareutbildning till förskollärare av i första hand barnsköterskor
med långvarig tjänstgöring vid daghem, dels en extra intagningsklass
vid seminariet i Göteborg, förenad med försöksvis anordnad ny uppläggning av
den praktiska förskollärarutbildningen.
C. Utbildning av vårdpersonal vid barnanstalter
1. Burnanstaltsutredningens betänkande
Vårdinstitutioner och vårdklientel
I den inledningsvis lämnade översikten över de vårdområden, som beröres av
de framlagda förslagen rörande utbildningen av förskollärare samt personal vid
barnanstalter, angavs vilka slag av vårdinstitutioner som omfattats av barnanstaltsutredningens
undersökning och förslag till åtgärder. I samband med departementsbehandlingen
av barnanstaltsutredningens betänkande har från utredningens
sekretariat inhämtats följande kompletterade uppgifter (per den 1 april
1963) angående klientelets omfattning och ålderssammansättning vid dessa
vårdinstitutioner.
Vårdområde |
Ålderssammansättning |
Summa |
||||
1 år |
1—6 år |
7—15 år |
16—21 år |
över 21 år |
||
Vårdhem för |
51 |
419 |
1317 |
883 |
2 610 |
5 280 |
Särskolor ........ |
— |
85 |
2 999 |
1 004 |
89 |
4177 |
Barnhem1 ........ |
1 |
858 |
863 |
158 |
— |
1 880 |
Skolor för sy n- o. hörselskadade |
_ |
157 |
652 |
259 |
112 |
1180 |
Elevhem ......... |
— |
— |
759 |
48 |
— |
807 |
Övriga institutioner" |
— |
237 |
771 |
321 |
213 |
1 542 |
Samtliga |
52 |
1 756 |
7 361 |
2 673 |
3 024 |
14 866 |
1 Ej spädbamshem och mödrahem; sålunda endast upptagningshem och specialhem. Dock har vid
beräkningen av platsbehovet i bamavårdsskolorna medräknats också spädbamsdaghemmens behov
av bamsköterskor.
2 Psykopatbamhem (107 intagna), epileptikerhem (291), läkepedagogiska institutet (230), vanföreanstalter
(402), Vejbystrand (134) och cp-skolor (378).
Nuvarande utbildningsförhållanden
Utredningen lämnar en redogörelse för den utbildningsverksamhet som f. n.
bedrives för bl. a. bamanstalternas vårdpersonal. Denna verksamhet omfattar
följande skolor och kurser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 53
Skola eller kurs |
Krav på |
Utbildningens längd |
Kapacitet/år |
1. Husmodersskolor med praktisk |
Fullgjord skolplikt |
18 veckor—2 år |
6 300 |
2. Barnsköterskeskolor |
Terminskurs vid hus-modersskola (motsv.) |
26—34 veckor |
850 |
3. Sällskapet Barnavårds kurs i |
Viss praktik |
4 månader |
100 |
4-. Grundkurs för vård av psykiskt |
— |
18—22 veckor |
65 |
5. Yrkeskurs för vård av psykiskt |
Barnsköterskeskola el. |
22 veckor |
55 |
6. Institutionsbarnsköterskekurs |
Barnsköterskeskola |
22 veckor |
70 |
7. Anstaltspedagogisk kurs för perso-nal vid barn- och ungdomshem av |
Barnsköterskeskola |
22 veckor |
41 |
Utöver dessa skolor och kurser förekommer ett antal kortare kurser a\ olika
slag
För
att tillgodose barnanstaltemas behov av utbildad vårdpersonal krävs enligt
utredningen en betydande utvidgning av nu bedriven utbildningsverksamhet. I
samband härmed finner utredningen att en omläggning av utbildningen bör
ske i innehållsmässigt och organisatoriskt avseende. Den nya utbildning, som
enligt utredningens uppfattning bör komma till stånd, grundar utredningen i hög
grad på den nuvarande bamsköterskeutbildningen. En kort redogörelse för denna
lämnas därför här.
Barnsköterskeskolorna har karaktären av yrkesskolor och är spridda över så
gott som hela landet. Deras antal är 32, varav 26 drivs av landsting eller primärkommuner
och 6 är statsunderstödda privata skolor. Utbildningen vid barnsköterskeskolorna
omfattar 26—34 veckor och är uppdelad i ett spädbarns- och
ett småbarnsavsnitt. Utbildningen sker till mycket stor del i form av praktik
under handledning vid olika institutioner, huvudsakligen barnhem och daghem.
De utexaminerade bamsköterskoma rekryteras dels till de bamanstalter som
omfattas av utredningen (ca 850 anställda), dels till daghemmen (ca 650 anställda)
och dels till sjukhusen (där ca 1 600 bamskötersketjänstcr finns inrättade).
En icke obetydlig del fortsätter dock, såsom framgått av den föregående
redogörelsen för förskoleseminarieelevemas förutbildning i barnavard, sin utbildning
vid olika seminarier, förutom vid förskoleseminarier också vid seminarier
med barna vårdslärarutbildning samt sociala barnavårds,seminariet. Slutligen går
en del av barnsköterskorna till anställning i privat tjänst.
Barnsköterskeskolornas nuvarande kapacitet uppgår enligt utredningen till
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
sammanlagt ca 850 elever per år. Ehuru närmare utredningar inte verkställts i
detta hänseende, är det tveksamt, huruvida denna årliga examination ens täcker
det behov av nya barnsköterskor, som uppstår genom den mycket stora avgången
från yrket.
Förslag till en omorganiserad utbildning
Bamanstaltsutredningen föreslår, att de nuvarande barnsköterskeskolorna
omorganiseras till bamavårdsskolor med uppgift att ge en utbildning — avslutad
med barnavardsexamen — som dels skall tillgodose behovet av barnsköterskor
inom de verksamhetsområden, vartill dessa för närvarande rekryteras, dels kan
ge lämplig förutbildning i barnavård för fortsatta studier vid i sammanhanget
aktuella seminarier, dels slutligen — och detta är den väsentligt nya — skall
tjäna som gemensam grundutbildning för all icke anstaltsledande vårdpersonal
vid de institutioner, som utredningen omfattar.
Den gemensamma grundkursen i barnavårdsskolan föreslås få i stort sett
samma innehall och uppläggning som de nuvarande bamsköterskekurserna. Den
avses alltsa vara inriktad pa undervisning rörande friska barn under 7 år samt
omfatta 32 veckor, uppdelade på ett spädbarnsavsnitt (14 veckor) och ett småbamsavsnitt
(18 veckor). I båda avsnitten dominerar den praktiska utbildningen,
som är avsedd att förläggas till barnhem, daghem och lekskolor — sålunda
i betydande utsträckning institutioner av samma slag, som tas i anspråk
för utbildningen vid förskoleseminarierna.
Utredningen föreslår vidare anordnande av tre olika slag av anstaltspedagogiska
yrkeskurser, var och en omfattande 22 veckor och med speciell inriktning
på en eller flera av de olika typer av barnanstalter, som utredningen omfattar.
För rätt till inträde vid dessa kurser skall krävas genomgång av den gemensamma
grundkursen samt tjänstgöring under minst ett år vid barninstitution. I vissa
för dem, som har minst fem års väl vitsordad tjänstgöring vid bammstitution
eller som har annan för vårdarbete vid sådan institution särskilt
lämpad utbildning eller praktik — anser utredningen, att dispens skall kunna
lämnas från kravet på genomgång av grundkurs. En förutsättning härför bör
emellertid enligt utredningen vara, att vederbörande först genomgår en särskild
kompletteringskurs om 6 veckor.
Det kvantitativa behovet
För att kunna fylla de olika vårdområdenas behov av utbildad personal räknar
bamanstaltsutredningen med att barnavårdsskolorna måste erhålla en samlad
kapacitet pa minst 1 600 elever per år — mot 850 i de nuvarande barnsköterskeskolorna.
Därvid har årsbehovet för de av utredningen omfattade institutionerna
uppskattats till 700 (varvid också spädbarnshemmens behov av bamsköterskor
medräknats). Resterande antal elever beräknas fördela sig med 560 till sjukhus
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196i 55
och daghem samt med 290 till vidareutbildning vid berörda seminarier, därav
240 till förskoleseminarierna.
I syfte att uppnå denna i förhållande till nuvarande barnsköterskeutbildning
nästan fördubblade utbildningskapacitet räknar utredningen med att det —
förutom motsvarigheten till nuvarande barnsköterskekurser — skall behöva anordnas
ytterligare minst 50 nya kurser med 15 elever i varje kurs. Denna utvidgning
föreslås bli förverkligad dels genom utbyggnad av befintliga barnsköterskeskolor,
dels genom inrättande av 5 ä 6 nya skolor på andra orter än dem,
där de nuvarande skolorna är belägna. Antalet sökande till barnsköterskekursema
är nu så avsevärt mycket större än kapaciteten — genomsnittligt kan
endast ca 10 % beredas plats — att utredningen inte befarar några som helst
svårigheter att rekrytera sökande till de nya kurserna. Däremot uttalar man
farhågor beträffande möjligheterna att skaffa lärare och praktikplatser i erforderlig
utsträckning. I syfte att underlätta den praktiska utbildningens genomförande
föreslås att särskilda handledare anställes vid praktikinstitutionema
samt att yrkespedagogiska kurser anordnas för utbildning av handledare. Någon
närmare undersökning rörande tillgängliga resurser för den praktiska utbildningen
har utredningen inte redovisat.
För de tre anstaltspedagogiska yrkeskurserna uppskattar utredningen det
årliga utbildningsbehovet till sammanlagt 750 elever. Emellertid föreslås, att
kapaciteten till en början begränsas till drygt 450 platser.
Utbildningens organisation
Utredningen föreslår, att huvudmannaskapet för den föreslagna utbildningen
i princip skall åvila landsting och primärkommuner. Statsbidrag föreslås, även i
fråga om enskilda barnsköterskeskolor, skola utgå enligt för centrala yrkesskolor
gällande grunder.
Remissyttranden
Över barnanstaltsutredningens betänkande har yttranden avgivits av socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning
och medicinalstyrelsen liksom av landsting sförbundet och stadsförbundet,
flertalet landsting och de fyra största städerna, personalutbildningsberedningen
samt vissa organisationer med anknytning till de vårdområden, som omfattas
av eller har samband med utredningens förslag.
Genomgående hälsar remissinstanserna med stor tillfredsställelse, att förslag
framlagts beträffande utbildningen av vårdpersonalen på ifrågavarande områden.
Likaledes betraktar man allmänt det av utredningen konstaterande utbildningsbehovet
såsom mycket angeläget. De föreslagna kursernas omfattning och innehåll
betecknas med smärre avvikelser i skilda hänseenden såsom i och för sig väl
avvägda. Nästan undantagslöst gäller detta också ifråga om behovet av och möjligheterna
att anordna de tre typerna av anstaltspedagogiska yrkeskurser. I flera
yttranden understryks vikten av att kursverksamheten samordnas centralt.
56
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196./
I vissa avseenden går däremot remissorganens synpunkter mera avsevärt isär,
nämligen ifråga om den gemensamma grundkursens inriktning på det friska
barnet i förskoleåldern, de praktiska möjligheterna att genomföra den föreslagna
utbyggnaden av denna kurs samt kursens funktion som förutbildning för blivande
förskollärare.
Landstingsförbundet och flera landsting hänvisar till det förhållandet, att en
mjcket betydande del av den i utredningen berörda personalen har att vårda
även äldre barn och ungdom samt vuxna. Särskilt sägs detta gälla institutioner
av olika slag för psykiskt efterblivna, vars personal utgör drygt 60 % av den i utredningen
redovisade. Landstingsförbundet anser, att utbildningstiden för denna
personalgrupp onödigt skulle förlängas genom den föreslagna grundkursen. Personalutbildningsberedningen
är inne på liknande tankegångar och framhåller, att
man med hänsyn till den allmänna bristen på utbildningsresurser bör överväga
möjligheter, som mera direkt leder till en för respektive gruppers faktiska arbetsuppgifter
adekvat yrkesutbildning. Åtskilliga remissinstanser, så t. ex. medicinalstyrelsen,
understryker behovet av manlig vårdpersonal och flera ifrågasätter
mot denna bakgrund den föreslagna bamavårdsskolans lämplighet såsom rekryteringsbas.
Av samma anledning föreslås i flera yttranden, bl. a. av arbetsmarknadsstyrelsen
och skolöverstyrelsen, vidgade möjligheter att dispensera från
kravet på genomgången grundkurs för rätt till inträde i någon av de anstaltspedagogiska
kurserna.
Den tveksamhet beträffande grundkursen, som mest markerat kommer till
uttryck i yttrandena, avser de faktiska möjligheterna att i praktiken genomföra
den utbyggnad av barnsköterskeskolorna, som föreslås. Det framhålles, att den
bristande tillgången på lämpliga praktikinstitutioner i mycket betydande utsträckning
torde komma att lägga hinder i vägen härför. Flera exempel härpå
lämnas i landstingens remissvar. Från de centrala ämbetsverkens sida har denna
fråga uppmärksammats främst av socialstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.
Socialstyrelsen, som har att ge tillstånd till att barninstitution skall få
tas i ansprak för praktikutbildning, redovisar i sitt yttrande en inom styrelsen
verkställd utredning rörande tillgången på praktikplatser. Man har i denna utredning
utgått från en med hänsyn till rådande bristsituation generös tillämpning
av de villkor, som styrelsen anser sig böra uppställa i fråga om det högsta antal
elever, som med hänsyn till barnens omvårdnad får emottagas för praktikutbildning
vid baminstitutioner av olika slag. Trots detta och trots att utredningen
måste få en »rent teoretisk» uppläggning — den utvisar sålunda t. ex. inte tillgängliga
praktikplatser pa de föreslagna utbildningsorterna utan anger endast
totalsiffror för landet i dess helhet — ger utredningen ändock en klar bild av att
det råder en mycket stor knapphet på elevplatser för praktisk utbildning i vården
av spada och små barn. Även överstyrelsen för yrkesutbildning understryker
detta förhållande och framhåller, att utredningen av denna anledning bort pröva
och anvisa andra vägar än den föreslagna.
När det gäller barnanstaltsutredningens förslag om den kompetens, som ge -
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
nomgången bnrnavårdsskola bör gc, understryker socialstyrelsen, att denna inte
får anses ge kompetens för andra uppgifter vid daghem än för biträdande funktioner
vid omhänderhavandet av barn under 3 års ålder. Sveriges förskollärares
riksförbund hävdar, att samtliga barnavårdande tjänster på daghem bör besättas
med seminarieutbildad personal. Riksförbundet framhåller vidare i anslutning
till vissa uttalanden från utredningens sida om justeringar av förskoleseminariernas
kursplaner — att inte nagon del av förskollärarutbildningen kan
förläggas till grundkursen. Sveriges förskoleseminariers lärarsälbkap ansluter sig
till riksförbundets synpunkter och tillägger, att det saknas anledning kräva full
barnsköterskeutbildning av dem, som söker inträde vid förskoleseminarierna.
Man föreslår, att det för dessas del i stället anordnas särskilda kurser om 4
månader i spädbamsvård. Överstyrelsen för yrkesutbildning anser 1-årig kurs i
husmodersskola med praktisk spädbamsvård vara lämplig och tillräcklig förutbildning
för blivande förskollärare.
D. Departementschefen
Eu betydande utbyggnad av den lärarutbildning, som inriktar sig på omhändertagandet
av barn i förskoleåldern, påbörjades under föregående budgetår. De
arbetsuppgifter som ankommer på ifrågavarande lärare, förskollärarna, innefattar
både pedagogisk verksamhet och bamavårdande verksamhet. Förskollärarnas
arbete och därmed också deras utbildning har därför ett nära samband med
annan bamavårdspersonals arbete och utbildning. Av denna anledning har jag
funnit det motiverat att behandla den angelägna frågan om en fortsatt utvidgning
av förskollärarutbildningen tillsammans med den av bamanstaltsutredningen
aktualiserade likaledes angelägna fragan om utbildningen av personal för
bamanstalter. En samordnad planering av utbildningen för dessa personalkategorier
är en första förutsättning för att de stora utbildningsbehoven på de
aktuella vårdområdena skall kunna tillgodoses.
Den önskvärda snabba utbyggnaden av barnstugeverksamheten under de närmaste
åren nödvändiggör en kraftigt ökad examination av förskollärare. Antalet
intagningsklasser vid förskoleseminarierna bör därför, på sätt skolöverstyrelsen
föreslår, ökas med 5 till sammanlagt 21. Denna ökning av intagningskapaciteten
avses väsentligen komma till stånd genom upprättande av två nya förskoleseminarier,
ett i Södertälje och ett i Västerås. Mot överstyrelsens förslag härutinnan
har jag ingen erinran. Skulle någon ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas
intagningskapacitet visa sig möjlig i tillräckligt god tid före nästa läsårs
början torde, därest riksdagen inte riktar någon erinran häremot, Kungl. Maj:t,
liksom nu gäller beträffande folkskoleseminarieorganisationen, äga fatta beslut
härom. Inom ramen för Kungl. Maj:ts befogenhet bör falla att besluta i fråga om
de tidigare redovisade förslagen från skolöverstyrelsen angående vidareutbild
-
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
ningskurs vid seminariet i Stockholm och en extra intagningsklass vid seminariet
i Göteborg.
Överstyrelsen har föreslagit viss begränsning av antalet lärarkandidater i intagnmgsklassema
vid flerparallelliga seminarier. Även om vissa skäl kan tala
härför, anser jag, med hänsyn till den stora bristen på förskollärare, att seminariernas
kapacitet bör utnyttjas så långt det är möjligt och att därför gällande
regler ifråga om antalet lärarkandidater per klass i första årskursen bör tillämpas
också vid intagningen höstteminen 1964. Detta innebär, att platser bör beredas
för 30 lärarkandidater per intagningsklass, med möjlighet för skolöverstyrelsen
att, om särskilda omständigheter så kräver, medge ett något lägre antal. Vid
bifall till den av mig sålunda förordade utbyggnaden av förskoleseminarierna
skulle nästa läsår kunna intagas ca 630 lärarkandidater. Seminarieorganisationen
skulle därvid få den omfattning, som framgår av följande sammanställning.
Seminarium
Gävle.....
Göteborg . .
Jönköping .
Luleå .....
Malmö ...
Norrköping
Stockholm
Södertälje .
Uppsala ...
Västerås ..
Örebro ....
11 seminarier
Antal klasser
21
II
16
S:a
3
4
2
2
4
4
6
2
4
2
4
37
Antal lärarkandidater
I
60
60
30
30
60
60
90
60
60
60
60
630
II
30
60
30
30
60
59
80
60
61
470
S:a
90
120
60
60
120
119
170
60
120
60
121
1 100
För mträde vid förskoleseminarium krävs, såsom tidigare nämnts, bl. a. viss
förutbildning i barnavård. I praktiken har flertalet intagna vid seminarierna
genomgått fullständig barnsköterskeutbildning. Med anledning av den erforderliga
utbyggnaden av förskoleseminarierna liksom av annan utbildning i barnavård
är det emellertid nödvändigt att söka finna sådana former för den förpraktik,
som utgör inträdeskrav vid förskoleseminarierna, att denna i minsta
möjliga utsträckning tar i anspråk den begränsade kapaciteten för utbildning
av personal för annan bamavårdande yrkesverksamhet. Med hänsyn till knappheten
på praktikplatser vid institutioner med småbarn, i detta sammanhang
främst daghem och lekskolor, finnes anledning att även undersöka, i vilken mån
utbildningen vid förskoleseminarierna kan ges en uppläggning, som i mindre grad
än som nu är fallet ställer anspråk på handledd praktik vid dessa institutioner.
I samband med den översyn av utbildningen som sålunda bör företagas bör
också övervägas en av lärarinneutbildningssakkunniga på sin tid väckt fråga om
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196b
visg samordning av utbildningen av förskollärare och utbildningen av annan
kvalificerad personal på barnavårdens område. Ilår berörda utbildningsfrågor
bör med det snaraste tagas upp till övervägande. Till formerna härför torde jag
få återkomma i annat sammanhang.
Vad angår bamanstaltsutredningens förslag till förbättrad utbildning for vårdpersonal
vid barnanstalter, framgår klart av den tidigare lämnade redogörelsen,
att de praktiska förutsättningarna för att, på det sätt och i den omfattning som
föreslås, genomföra den föreslagna gemensamma grundkursen är mycket begränsade.
Det måste emellertid anses synnerligen angeläget, att de utbildningsbehov
utredningen pekat på tillgodoses i största möjliga mån. Jag är därför av den
uppfattningen att, trots de svårigheter som kan förutses, alla ansträngningar bor
göras för att utredningens förslag, så långt det är möjligt, skall kunna genomföras.
Jag förordar sålunda, att den nuvarande barnsköterskeutbildnmgen i
enlighet med utredningens förslag omlägges till en barnavårdsutbildning med
största möjliga kapacitet och med syfte inte enbart att tillgodose behovet
av barnsköterskor utan dessutom att tjäna såsom grund för den mera specialinriktade
yrkesutbildning, vartill utredningens förslag ytterst syftar. I fråga
om utformningen av denna barnavårdsutbildning synes utredningens förslag
i stort sett kunna följas, dock med beaktande av remissinstansernas synpunkter
och de lokala förutsättningarna på respektive utbildningsorter. I syfte
att underlätta den föreslagna utbyggnaden bör emellertid prövas, om inte
den praktiska delen av utbildningen kan utformas på ett sätt, som ställer mindre
anspråk på praktikplatser vid barnstugor än utredningen förutsatt. I samma
syfte bör man eftersträva, att utbyggnaden av bamavårdsskolorna sker på ett
sådant sätt att konkurrens mellan bamavårdsskolor och förskoleseminaner om
de knappa resurserna för praktisk utbildning i möjligaste man undvikes. Pa
orter med förskoleseminarium bör man i största möjliga utsträckning söka förlägga
den för eleverna i bamavårdsskolan erforderliga praktiken till andra institutioner
än daghem och lekskolor.
Med hänsyn till vad här framhållits är det nödvändigt, att utbyggnaden av
förskoleseminarier och bamavårdsskolor samordnas centralt. Såsom framhållits i
ett flertal remissyttranden är detta givetvis angeläget också i fråga om de av
barnanstaltsutredningen föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna. Gentemot
utredningens förslag rörande dessa kurser har jag. frånsett följande kompletterande
synpunkter, inte någon erinran.
Även om förskollärarkandidaternas förutbildning i barnavård kan utformas på
ett sådant sätt, att de föreslagna barnavårdskoloma avlastas en del av de elever
utredningen räknat med (240), och även om det visar sig möjligt att utforma den
praktiska delen av barnavårdsutbildningen på ett sätt, som reducerar behovet
av praktikplatser, är det sannolikt, att det kommer att dröja relativt länge, innan
de av barnanstaltsutredningen omfattade institutionerna i mera avsevärt ökad
utsträckning, jämfört med deras nuvarande rekrytering av bamsköterskor, kan
nyanställa personal med den föreslagna grundutbildningen. Med hänsyn härtill
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
samt till de avsevärda brister i fråga om utbildningen som enligt utredningen
föreligger bland den nu anställda personalen, bör det allvarligt övervägas, om
man inte för rätt till inträde i de föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna
bör dispensera från kravet på genomgången grundkurs i betydligt större utsträckning
än utredningen föreslagit. Härför talar också det i föregående redogörelse
påvisade förhållandet, att en betydande del av den berörda personalen
har till uppgift att vårda, inte barn utan ungdomar och vuxna. Det härmed
sammanhängande önskemålet om ett ökat inslag av manlig vårdpersonal utgör
ytterligare ett skäl för den utvidgning av dispensmöjligheterna, som jag anser
böra övervägas.
Det åligger vederbörande överstyrelse att med beaktande av vad här anförts
och i nära samverkan med övriga berörda myndigheter och huvudmän snarast
vidtaga åtgärder för att i görligaste mån genomföra den av bamanstaltsutredningen
föreslagna organisationen av utbildningen.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att förskollärarutbildningen under budgetåret
1964/65 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad jag förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till
enskild bamavårdsskola i högst samma omfattning som till central
kommunal yrkesskola.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
til
V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65
1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1961/62 ........
1962/63 .......
1963/64 ........
1964/65 (förslag)
6 145 000 6 442 689
6 926 000 7 819 580
9 650 000
10 050 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1964/65 hojes med
488 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk lonekostnadsokmng,
av följande förslag.
.4. Den egentliga lärarhögskolan
1. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27.
2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
3. En docenttjänst i Ae 25 i praktisk pedagogik.
4. Två psykologtjänster i Ae 25 respektive Ae 21 samt en assistenttjanst.
5. Ytterligare 500 assistenttimmar i anslutning till förslaget under punkt 3.
6. En lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik.
7. En personlig lektorstjänst i Ao 25 i logopedi.
8. En lektorstjänst i högst Ao 23 i specialundervisningens metodik.
9. Ersättning för handledning och tillsyn vid språklaboratorium.
10. En instrumentteknikertjänst i Ao 11.
11. En kontorsbiträdestjänst.
12. Medel till arvodesanställning av personal för skrivhjälp åt lärare in. m.
13. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae 23.
14. Ordinariesättning av en maskinisttjänst i Ae 9.
15. Ordinariesättning av en biblioteksbiträdestjänst och en kanslibiträdestjanst
16. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och pedacrofnk.
17 Höjning av lönegrad för en forskningssekreterartjänst från Ao 25 till Ao 27.
18. Ombildning av en sekreterartjänst i Ao 21 till en förste byråsekreterartjanst
19. Ombildning av en kansliskrivartjänst i Ao 11 till en kontorsskrivartjänst i
Ao 13.
B. övningsskolan
20. Arvode till övningsskolans rektor i likhet med vad som utgår till ordinarie
adjunkt, e. o. adjunkt, behörig till adjunktstjänst, och folkskollärare i A 19.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.
21. Inrättande av befattning som studierektor vid övningsskolan.
22. En vaktmästartjänst i Ae 8.
23. Ire övningsskollärartjänster för särskollärare, därav en i Ao 21 och två i
Ao 18.
24. Inrättande av en räkneklinik.
25. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans
högstadium.
26. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för fullgörande av skolpsykologiska
uppgifter.
C. Övriga förslag
27. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik
under konferensdag vid lärarhögskolan.
28. Överföring av kostnaden för arvode till föreståndare för fortbildningsinstitut
till anslaget till lärares fortbildning m. m.
Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas beträffande dessa förslag, bl. a.
följande.
i. 1960 års lararutbildnmgssakkunniga angav inrättandet av en biträdande rektorstjanst
som en oeftergivlig förutsättning för den nya ämneslärarutbildningen
vid lararhogskolan. Trots detta har förslaget hittills inte vunnit Kungl. Maj:ts
och riksdagens bifall, utan i stället har visst belopp ställts till rektors förfogande
för kvalificerad arbetshjälp. Det är dock alldeles uppenbart, att rektor inte är
behjalpt med ett antal på olika håll fördelade ersättningar för fullgjorda arbetsprestationer.
Svårigheterna att få villiga och lämpliga personer att ställa sig till
orfogande ar mycket stora, speciellt under julferierna och under juni och augusti
manader, da expeditionsarbetet är synnerligen forcerat. Sedan flera år tillbaka
ar arbetsbelastningen på rektors- och sekreterarexpeditionerna alldeles orimlig
och ofta over gransen till det olidliga, trots att viktiga arbetsuppgifter har måst
asidosattas. Överstyrelsen maste därför understryka nödvändigheten av att biträdande
rektorstjanst mrattas vid lärarhögskolan i Stockholm. Vid lärarhögskolan
i Malmo rader samma förhållande, såsom erfarenheterna från det senaste läsåret
tydligt givit vid handen. Från och med läsåret 1964/65 blir läget ensartat också
vid lararhogskolan i Goteborg, eftersom den biträdande rektorstjänsten vid Annedals
folkskoleseminarium då försvinner.
,.. Un(kryisnmgsskyldigheten för biträdande rektor kan. såsom redan 1960 års
aTrT ?öälmgSSfkuUnnlJga framhåIlit>inte sättas högre än till fem veckotimma/
4. 1 1957 ars skolberedmngs betänkande Grundskolan tillmäts såväl standardprov
som diagnostiska prov avsevärd betydelse som hjälpmedel i skolans arbete
1 sitt remissyttrande over betänkandet framhöll skolöverstyrelsen att arbetet
med standardprov vid lärarhögskolans i Stockholm pedagogisk-psykologiska institution
redan nu fatt en sadan omfattning, att institutionen inte kunde fullgöra
ens pågående uppdrag utan en personalförstärkning. Överstyrelsen föreslog därtor
i små anslagsaskanden for budgetåren 1962/63 och 1963/64, att vid institutionen
skulle mrattas en tjänst som psykolog i lönegrad Ao 25, en psykolog i löne
«
Zo i,^ assl*tent 1 lönegrad Ao 15. I stället har emellertid för budgetaren
1962/63 och 1963/64 upptagits ett belopp på 80 000 kr. för framställning av
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196b
standardprov och diagnostiska prov under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
inom det allmänna skolväsendet.
Vid lärarhögskolans i Stockholm pedagogisk-psykologiska institution finns eu
laborator i psykometrisk och pedagogisk statistik, som bl. a. har till uppgift att
sörja för skolväsendets och den pedagogiska forskningens behov av pedagogiska
mätmetoder. Förutom en e. o. assistent finns ingen ytterligare fast personal knuten
till provkonstruktionen. Övrig personal avlönas med arvoden från år till år.
Arbetets kvalitet och rationella bedrivande kräver ovillkorligen en fast stomme
av specialutbildad personal, som kan fullt utnyttja utarbetade rutiner och även
bedriva ett mer långsiktigt arbete. Nuvarande anordningar av tillfällighetskaraktär
är därför, som även påtalas i grundskolebetänkandet, klart otillfredsställande.
Förekomsten av en basorganisation för skolväsendets provkonstruktion hindrar
givetvis inte, att annan expertis på provkonstruktion och ämnesmetodik kan utnyttjas.
Till frågan om de mer definitiva organisationsformerna på detta område
återkommer skolöverstyrelsen vid behandlingen om gymnasieutredningens föreliggande
förslag.
6. Att engelska från och med läsåret 1963/64 blivit obligatoriskt ämne i folkskollärarutbildningen
medför ett avsevärt behov av lärartimmar i ämnet; omkring
1 150 oavsett behovet av infödda engelska lärare under sommarkurs. Endast
en ganska liten del av dessa timmar — knappast ens en fjärdedel — kan
läggas på lärarhögskolans nuvarande lektorer. Överstyrelsen föreslår därför en
ny lektorstjänst i högstadiets metodik i engelska.
8. Under speciallärarlinjens första verksamhetsår har det stått mycket klart,
att avsaknaden av fasta lärarkrafter varit till avsevärt förfång för utbildningen.
Särskilt framträdande har behovet varit att få en motsvarighet till lektorstjänsterna
i metodik på klasslärarlinjerna. Det har visat sig omöjligt att i full utsträckning
få lämpliga lärare att åtaga sig metodikföreläsningar, utan en del av den i
timplanen angivna undervisningen har måst inhiberas. Därtill kommer, att splittringen
på ett flertal krafter verkar ogynnsamt på kontinuiteten och planmässigheten
i utbildningen. Överstyrelsen ansluter sig därför till lärarhögskolans mening,
att det är synnerligen angeläget, att en heltidstjänst i specialundervisningens
metodik inrättas så snart som möjligt. I första hand bör tjänsteinnehavaren
svara för hjälpklassmetodiken, men önskvärt skulle vara, att han också ägde
kännedom om och erfarenhet av särskolans problem. Undervisningsskyldigheten
bör vara densamma som för lektor i mellanstadiets och lågstadiets metodik, dvs.
omkring 500 timmar om året.
14. Tjänsten som extra-ordinarie maskinist (tidigare värmeskötare) inrättades
vid folkskoleseminariet för manliga elever i Stockholm och överflyttades till lärarhögskolan
vid ingången av budgetåret 1957/58. Den nuvarande innehavaren,
som på ett utmärkt sätt sköter sin tjänst, tillträdde denna den 1 juli 1957. Ordinariesättningen
medför inte några ökade utgifter.
22. Vid lärarhögskolans övningsskola finnes — förutom en maskinist, vilkens
tid helt tas i anspråk av den omfattande värmeanläggningen — en enda vaktmästare.
Så som de expeditionella uppgifterna svällt ut under senare tid, har de
kommit att lägga beslag på praktiskt taget hela hans arbetskraft. Föga utrymme
har blivit över till de ständigt återkommande reparationerna av inventarier och
självfallet inget alls till utearbete, och i hög grad har varje lärare fått vara sin
egen vaktmästare. Förhållandena har varit klart otillfredsställande under flera
år och har under det sista året ytterligare förvärrats, inte minst till följd av skolans
splittring på lokaler på stort avstånd från varandra liksom av trångboddheten
i övrigt, och blivit en verklig fara för trivseln i arbetet.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196''4
-.o. De \ id speciallärarlinjens tillkomst inrättade övningsskollärartjänsterna
avser hjälp- och observationsklasser. Däremot saknas särskilda övningsskollärare
för särklasslärarlinjen. Detta förhållande har under speciallärarlinjens första verksamhetsår
i hög grad försvårat utbildningen. Det har varit endast ett fåtal lärare
i Stockholms särskoleklasser, som velat åtaga sig erforderlig handledning. Med
det jämförelsevis ringa antal särskoleklasser, som finns i Stockholm och dess närhet,
är lisken överhängande, att bristen pa lämpliga och villiga handledare i fortsättningen
omöjliggör utbildningen i planerad omfattning. Med hänsyn till dessa
förhållanden föreslår överstyrelsen, att från och med budgetåret 1964 inrättas
tre övnmgsskollärartjänster för särskollärare, därav två för de särskoleklasser.
som i huvudsak omfattar grundskolans låg- och mellanstadier, och en för stadiet
o\an dessa. Bifall till förslaget medför ingen verklig utgiftsökning för statsverket
utan snarare någon besparing. Därigenom bortfaller nämligen statsbidrag till särskollärartjänster
jämte vissa handledararvoden vid lärarhögskolan.
I särskild skrivelse till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har
ordföranden i Sveriges Förskollärares Riksförbund Gunnel Carlsson m.fl. hemställt,
att en professur i ämnet utvecklingspsykologi, särskilt förskolålderns psykologi
och pedagogik inrättas vid Stockholms universitet, om möjligt från och
med den 1 juli 1964, samt att till första innehavare kallas docenten vid universitetet
Stina Sandels, föreståndare vid pedagogiska institutionens barnpsykologiska
forskningslaboratorium. I skrivelsen föreslås att en särskild institution upprättas
med därtill anknuten försöksbarnstuga och med lokaler för rådgivnings\eiksamhet.
personal och övriga tillgångar överföras.
Skrivelsen ådagalägger, vilket stort och eftersatt behov av forskning och utbildning
som föreligger på utvecklingspsykologiens område, särskilt i vad gäller
förskolålderns psykologi och pedagogik. Beträffande de insatser som gjorts vid
Stockholms universitet på detta område anföres därefter bl. a. följande.
Stockholms universitet har redan gjort en pionjärinsats beträffande utvecklingspsykologisk
forskning och utbildning särskilt rörande förskolålderns psykologi
och pedagogik och torde vara det enda av landets universitet, som för närvarande
disponerar över personella och lokala resurser tillåtande en omedelbar utV1.
[!ln^ a''X s/l<^an forskning och utbildning. Vid Stockholms universitet infördes
nämligen på initiativ av professor Arne Trankell under höstterminen 1957 barnpsykologi
som särskild delstudiekurs, med stor vikt lagd just vid förskolålderns
psykologi och pedagogik. Detta var möjligt genom att till pedagogiska institutionen
som e. o. docent anknöts en expert på detta område, filosofie doktor Stina
Sandels, som disputerat på en utvecklingspsykologisk avhandling rörande barn
i barnstugor och som därjämte ägde ingående förtrogenhet med förskolepedagogiken
genom sin tidigare utbildning till förskollärare, mångårig praktik i barnstugor
av skilda slag samt verksamhet som lärare i teoretisk och tillämpad utvecklingspsykologi
vid ett förskoleseminarium. Docenten Sandels är tillsvidare
den enda förskollärare i Sverige, som disputerat för doktorsgraden.
Inom kort uppstod vid pedagogiska institutionen en särskild avdelning, numera
kallad Barnpsykologiska forskningslaboratoriet, med direkt anknytning till
en barnstuga och, tack vare samarbete med barnavårdsnämnden och skoldirek
-
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 är 196 4
tioncn i Stockholm, i stånd ;itt ge utvecklingspsykologiskt upplagd praktik, omfattande
åldrarna 0—10 år, åt blivande psykologer. Såsom dess föreståndare har
alltifrån begynnelsen docent Sandels varit verksam. Universitetets kostnader berör,
sedan docenten Sandels i juni 1961 lämnade sin e. o. docentur vid universitetet
för att helt ägna sig åt laboratoriet, endast hyra och städning av lokalerna.
Samtliga övriga utgifter måste täckas av medel, som hon själv årligen anskaffar
från skilda håll.
Detta innebär en ekonomisk otrygghet, som gör det svårt att lägga upp mera
långsiktiga forskningsprojekt och som ständigt hotar laboratoriets fortsatta existens.
Trots detta har forskningen vid laboratoriet väckt uppmärksamhet inte
endast inom Sverige, utan även utanför dess gränser bland annat på grund av
docenten Sandels’ föreläsningar vid internationella kongresser (Zagreb 1960, Salzburg
och Lillehammer 1962). Praktikantkurserna vid laboratoriet för filosofie
kandidater som avser att ägna sig åt psykologyrket, tilldrar sig allt flera sökande
från hela landet. Dessa praktikantkurser innebär ännu den enda möjligheten i
vårt land för blivande psykologer att få en termins utbildning rörande »normala»
friska barn i barnstugor. Laboratoriets bristande resurser vållar dock att alltför
få praktikanter kan tas emot. Psykologer med praktik från laboratoriet är synnerligen
efterfrågade på arbetsmarknaden för arbete bland små barn.
Laboratoriet har visat sig fylla en viktig samhällsgagnande uppgift. Det synes
emellertid orimligt att dess verksamhet skall kunna fortsättas under samma betingelser
i fortsättningen. Tiden kräver enligt vår mening att laboratoriet, om
möjligt redan i år, omdanas till en självständig universitetsinstitution med professur
i ämnet Utvecklingspsykologi, särskilt förskolålderns psykologi och pedagogik,
vilket alltså bör bli examensämne vid universitetet. Till en sådan lärostol
bör höra en försöksinstitution, omfattande såväl daghem för barn i samtliga daghemsåldrar
som lekskola och därjämte fritidshem för barn på skolans lågstadium
samt helst även en konsultavdelning. Laboratoriets hittillsvarande kombination
av forskning, utbildning och rådgivning synes oss böra bibehållas, emedan den
uppenbarligen tillgodoser viktiga samhälleliga behov.
Till första innehavare av en sådan lärostol i utvecklingspsykologi särskilt förskolålderns
psykologi och pedagogik, föreslår vi, att docenten Sandels kallas. Vi
anser det även önskvärt, att laboratoriets nuvarande, av henne tränade personal,
i egenskap av assistenter och/eller amanuenser överföres till den nya institutionen,
samt att de tillgångar i form av anslag, lokaler och material, som laboratoriet
nu disponerar, likaså överföres till den nya institutionen. Så snart ske kan,
synes det oss att samarbete bör upptagas med barnavårds- och/eller skolmyndigheterna
för framskaffande av lokaler för den nämnda försöksinstitutionen.
Över de i skrivelsen framlagda förslagen har remissyttranden avgivits av socialstyrelsen,
universitetskanslers ämbetet, skolöverstyrelsen och Sveriges nationalkommitté
av OM EP (Organisation Mondiale pour 1’Education Préscolaire).
Förslagen tillstyrkes av socialstyrelsen och Sveriges nationalkommitté av
OMEP. Nationalkommittén anser dock, att professurens ämnesområde bör benämnas
»barnaålderns psykologi» samt att de omfattande uppgifterna forskning,
utbildning och rådgivning bör särskiljas och ej sammanföras inom en institution.
Skolöverstyrelsen föreslår, att en laboratur i ämnet inrättas vid lärarhögskolan i
Stockholm. Universitetskanslersämbetet förordar, att framställningen överlämnas
till ämbetet för beaktande vid avgivande av petita för budgetåret 1965/66.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. AV 68
66
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 68 år 1964
Departementschefen. Inledningsvis vill jag anföra vissa synpunkter rörande
den fortsatta utbyggnaden av de tre nu verksamma lärarhögskolorna samt den
i det föregående förordade lärarhögskolan i Uppsala, vilka samtliga i princip är
av samma organisatoriska typ. Enligt min uppfattning är det viktigt, att kommande
förslag om en fortsatt utökning av dessa lärarhögskolors resurser, framför
allt i personellt hänseende, föregås av en noggrann analys av vilka resurser
som fordras för att lärarutbildningen, med allt vad däri innefattas, skall kunna
bedrivas på ett tillfredsställande sätt. De normer i fråga om erforderligt antal
befattningshavare, deras utnyttjande, olika organisatoriska lösningar i ämnen av
olika omfattning etc., vari en sådan analys utmynnar, bör, om inte bestämda skäl
i vissa fall talar i annan riktning, äga tillämpning beträffande samtliga lärarhögskolor
av samma typ. Det ankommer på skolöverstyrelsen att beakta dessa synpunkter
i sina kommande petita.
Jag övergår så till att behandla anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.
Skolöverstyrelsen upprepar sitt tidigare framförda förslag om inrättande av en
tjänst som biträdande rektor (p. 1). Samma förslag framföres i fråga om lärarhögskolorna
i Malmö och Göteborg. Med anledning härav har Kungl. Maj:t i
beslut den 14 februari 1964 uttalat, att med hänsyn till lärarhögskolornas fortskridande
utbyggnad formerna för deras omedelbara ledning bör omprövas samt
uppdragit åt statskontoret att skyndsamt verkställa en undersökning därav och
inkomma med av undersökningen betingade förslag. Dessa förutsättes föreligga
inom sådan tid, att de kan läggas till grund för åtgärder från nästa läsårs början.
Med hänsyn härtill torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att senare besluta om
formerna för förstärkning av lärarhögskolornas ledning. I avvaktan på detta
ställningstagande räknar jag nu endast med en höjning av beloppet till biträde
med fullgörande av vissa rektorsuppgifter från 25 000 till 35 000 kr.
Förslaget om inrättande av två psykologtjänster i Ae 25 respektive Ae 21 samt
en assistenttjänst tillstyrker jag (p. 4). Genom inrättandet av dessa tjänster på
lärarhögskolans stat uppkommer en minskning av medelsbehovet under anslaget
till pedagogiskt utvecklingsarbete med ca 80 000 kr. Detta har beaktats vid beräkningen
av nämnda anslag.
En ny lektorstjänst i högstadiets metodik bör inrättas, dock med placering i
Ao 25 (p. 6). Jag tillstyrker även förslaget om eu lektorstjänst i specialundervisningens
metodik (p. 8).
Av förslagen om ordinariesättning av vissa tjänster kan jag endast tillstyrka
förslaget om ordinariesättning av en maskinisttjänst i Ae9 (p. 13—15).
Förslagen om inrättande av en ny vaktmästartjänst samt tre övningsskollärartjänster
för särskollärare vid övningsskolan (p. 22 och 23) tillstyrker jag.
Kostnaden för arvode till föreståndare för det till lärarhögskolan anknutna
fortbildningsinstitutet bör, såsom överstyrelsen föreslagit, i fortsättningen bestridas
ur anslaget till lärares fortbildning m. m. (p. 28).
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
I anledning av det tidigare redovisade förslaget om inrättande av en professur
vid Stockholms universitet i utvecklingspsykologi föreslår jag, att en laboratur
i utvecklingspsykologi med särskild inriktning på förskoleålderns psykologi och
pedagogik inrättas vid lärarhögskolan i Stockholm. Jag förordar, att till förste
innehavare av denna laboratur, utan ansökningsförfarande, kallas docenten Stina
Sandels. Samtidigt bör det bidragsbelopp om 100 000 kr., som nu utgår från
anslag under femte huvudtiteln till barnpsykologiska forskningslaboratoriet, vilket
förestås av docenten Sandels, överföras till lärarhögskolan för bestridande av
kostnader för samma ändamål som hittills.
Laboratorns arbetsuppgifter bör avse ledningen av forskning och utbildning
inom tjänstens verksamhetsområde. Samarbete med Stockholms universitet förutsattes
även framdeles äga rum. I lokalhänseende samt med avseende på de
organisatoriska former i vilka ifrågavarande forskningsverksamhet för närvarande
bedrives räknar jag inte med några omedelbara större förändringar. Det
bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter angående
den med laboratorstjänsten förenade verksamheten. I detta avseende vill jag här
endast uttala, att jag förutsätter, att medverkan i förskollärarutbildningen blir
en väsentlig uppgift för laboratorn och dennes medarbetare.
Under förevarande anslag räknar jag i övrigt inte med andra förändringar än
automatiska kostnadsökningar.
Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat för nästa budgetår uppföras med
10 050 000 kr., vilket innebär en höjning med 400 000 kr.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att
Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes
av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 800 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 988 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................. 3 722 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 540 000
Summa kr. 10 050 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 10 050 000 kr.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196Jf
2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
Anslag |
Nettoutgift |
||
1961/62 ............................ |
414 000 |
386 698 |
|
1962/63 ........................... |
692 000 |
626 949 |
|
1963/64 ............................ |
724 000 |
||
1964/65 (förslag) .................. |
774 000 |
||
Följande sammanställning upptager, |
dels den för innevarande budgetår gäl- |
||
lande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och |
|||
departementets anslagsberäkning. |
|||
1963/64 |
1964/65 |
||
Skolöverstyrelsen |
Departementet |
||
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............. |
9 000 |
of. |
+ 1000 |
2. Reseersättningar, förslagsvis............. |
221 500 |
+ 45 000 |
+10 000 |
3. Bidrag till anordnande av studie- och |
|||
idrottsutfärder m. m.................... |
9 000 |
of. |
of. |
4. Expenser, förslagsvis |
|||
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ... |
100 000 |
of. |
of. |
b) Städning och renhållning, förslagsvis ... |
165 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
c) Övriga expenser..................... |
206 500 |
124 000 |
+34 000 |
5. Publikationstryck, förslagsvis ........... |
13 000 |
of. |
of. |
Summa kr. |
724 000 |
+174 000 |
+50 000 |
Skolöverstyrelsen grundar sina beräkningar såvitt gäller posterna 2 och 4 c)
på följande förslag.
2. För konferenser vid lärarhögskolan för lärare, som fungerar såsom handledare
vid lärarkandidaternas handledda praktik beräknas 12 000 kr. till reseersättningar
åt deltagare.
För ersättning till deltagare i gemensamma konferenser för lärare vid lärarhögskolorna
föreslår överstyrelsen ett belopp av 10 000 kr.
Slutligen föreslår överstyrelsen under denna post ett belopp av 23 000 kr. för
ersättningar till deltagare i en exkursionsvecka för folkskollärarkandidater.
4 c. Av den föreslagna höjningen med 124 000 kr. avser 70 000 kr. installation
av en telefonväxel och 30 000 kr. inköp av gardiner och mörkläggningsanordningar
till övningsskolbyggnaden. Återstående belopp krävs för underhåll och
komplettering av lärarhögskolans materiel i olika avseenden samt för ökade kostnader
för skrivmateriel, telefon, annonsering m. m. Vid beräkningen av medelsbehovet
har hänsyn tagits till ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp
av 22 000 kr.
Departementschefen. Jag har inte någon erinran mot skolöverstyrelsens förslag
beträffande posterna 3, 4 a) och b) samt 5. Anslagsposten 1 bör med hänsyn till
belastningen och den utökade personalorganisationen uppräknas med 1 000 kr.
Vad angår övriga poster föreslår jag de begränsningar, som framgår av det
följande.
69
Kungl. Maj ds ''proposition nr 68 år 1964
Jag biträder överstyrelsens förslag om anordnande av konferenser för handledare
vid lärarkandidaternas handledda praktik. Den härför erforderliga höjningen
av posten till reseersättningar beräknar jag till 10 000 kr. (p. 2). Däremot har jag
inte funnit mig kunna tillstyrka övriga förslag avseende en höjning av nämnda
anslagspost.
Delposten till övriga cxpenser (4 c.) bör dels minskas med tidigare anvisade
engångsbelopp å tillhopa 42 000 kr., dels höjas med 76 000 kr., därav 30 000 kr.
såsom engångsbelopp. Den av mig tillstyrkta nettohöjningen av denna anslagspost
utgör således 34 000 kr. Jag har därvid inte funnit mig kunna för nästa budgetår
tillstyrka anvisande av medel för en telefonväxel.
Under hänvisning till det anförda och till sammanställningen förordar jag,
att anslaget höjes till (724 000 + 50 000 =) 774 000 kr. och hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 774 000 kr.
3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m.
Anslag
1961/62 ................................. 100 000
1962/63 ................................. 120 000
1963/64 ................................. 150 000
1964/65 (förslag) ........................ 250 000
Nettoutgift
125 519
132 691
Följande sammanställning upptar, dels den för innevarande budgetår gällande
anslagsfördelningen, dels för nästkommande budgetår skolöverstyrelsens förslag
och departementets anslagsberäkning.
1963/64 |
1964/65 |
|||
Skolöverstyrelsen |
Departementet |
|||
1. Biblioteket .............. |
35 000 |
of. |
of. |
|
2. Materiel, böcker m. m. ... |
115 000 |
+115 000 |
+100 000 |
|
3. Språklaboratorium ....... |
— |
+ 60 000 |
— |
|
Summa kr. |
150 000 |
+175 000 |
+100 000 |
Skolöverstyrelsen anför som skäl för den föreslagna höjningen av post nr 2,
att tidigare anslag inte möjliggjort någon verkligt grundlig upprustning av lärarhögskolans
materielresurser. Framför allt gäller detta enligt överstyrelsen den
växande övningsskolans naturvetenskapliga institutioner och dess tillgång på
AV-hjälpmedel. För den egentliga lärarhögskolans del framhåller överstyrelsen
behovet av betydande nyanskaffningar till musikinstitutionen, som vid lärarhögskolans
start fick överta begagnade och redan då starkt förslitna instrument.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196£
Beträffande förslaget om inrättande av ett språklaboratorium framhåller skolöverstyrelsen
som självklart, att ett sådant bör stå till förfogande för utbildningen
vid en modem lärarhögskola.
Departementschefen. Jag tillstyrker en höjning av detta anslag med 100 000
kr. Genom denna höjning torde de mest angelägna behoven av ytterligare materiella
resurser vid lärarhögskolan kunna tillgodoses.
Jag förordar alltså, att anslaget höjs till (150 000 + 100 000 -) 250 000 kr. och
hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. in.
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1961/62 .................................. 2 471 000 2 325 893
1962/63 .................................. 5 438 000 5 980 187
1.963/64 .................................. 8 263 000
1964/65 (förslag) .......................... 8 820 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1964/65 höjes med
1 054 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk kostnadsökning,
av följande förslag.
A. Den egentliga lärarhögskolan
1* tjänst som laborator i Bo 1 med psykometrisk inriktning eller arvodesbelopp
för psykometrisk konsult.
2. En tjänst som laborator i Bo 1 i utvecklingspsykologi.
3. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27.
4. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
5. Fyra lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.
6. En docenttjänst i Ae 25 i psykologi.
7. En tjänst som skolpsykolog i Ae 25.
8. Tre assistenttjänster i anslutning till förslagen under punkterna 1, 2 och 6.
9. En instrumentteknikertjänst i Ao 11.
10. En vaktmästartjänst i Ao 8.
11. En värmeskötar- eller reparatörstjänst i Ae 8.
12. En kontorsbiträdestjänst.
13. Medel för arvodesanställning av statistiker.
14. Inrättande av en befattning som materialförvaltare.
15. Ersättning för handledning och tillsyn vid språklaboratorium.
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.
16. Medel för arvodesanställning av personal för skrivhjälp åt lärare m. m
17. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och pedagogik.
18. Höjning av lönegrad för en forskningssekreterartjänst från Ao 25 till Ao 27.
19. Ombildning av en sekreterartjänst i Ao 21 till en förste byråsekreterartjänst
i Ao 23. .....
20. Ombildning av en kansliskrivartjänst i Ao 11 till en kontorsskrivartjänst i
Ao i3.
21. Ombildning av en förste expeditionsvakttjänst i Ao 9 till en expcditionsföimanstjänst
i Ao 11.
B. Övningsskolan
22. Tre tjänster som adjunkter i Ao 23 eller ämneslärare i Ao 21.
23. Eu musiklärartjänst i Ao 20.
21. En övningsskollärartjänst i Ao 20/17.
25. Höjning av tillsynslärararvode.
26. Höjning av bibliotekariearvode.
27. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans
högstadium och gymnasium.
C. Övriga förslag
28. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik
under konferensdag vid lärarhögskolan.
Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.
följande.
1 Överstyrelsen upprepar förslaget från föregående år om en laboratorstjänst
med psvkometrisk inriktning. Utvecklingen på det psykometriska området sker
mycket snabbt både teoretiskt och beträffande de tekniska möjligheterna för rationell
databehandling. En forskningsinstitution, vid vilken stora beräkningsarbeten
är självfallna, hav behov av tillgång till en forskare med psykometrisk specialinriktning
och med tillfälle att kontinuerligt följa vad som sker inom detta
fält. Institutionen förutsättes dels använda egen hålkortsmaskin, dels fa utnyttja
matematikmaskinen vid Lunds universitet för mer omfattande räknearbeten.
Laboratorn får därvid en väsentlig uppgift som medhjälpare i det nodvandiga
speciella programmeringsarbetet. ,
För den händelse den föreslagna tjänsten icke heller budgetaret 1964/65 kan
inrättas, är det nödvändigt att till den pedagogisk-psykologiska institutionens
förfogande ställes ett belopp på 20 000 kronor för arvodering av psykometrisk
CX3.C Beträffande detta förslag hänvisas till motiveringen för motsvarande förslag
avseende lärarhögskolan i Stockholm. _ .
5 Det antal undervisningstimmar, som skall bestridas av lektorer i högstadiets
metodik, beräknas uppgå till minst 4 200 på ämneslärarlinjen och minst
72
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
3 200 på klasslärarlinjerna, alltså sammanlagt minst 7 400. Med en tjänstgöringsskyldighet
motsvarande i genomsnitt 450 (för lektor i Ao 25 G00) undervisningstimmar,
varav i genomsnitt och lågt räknat 100 undervisningstimmars fyllnadstjänstgöring
i övningsskola, kan lärarhögskolans 15 lektorer bestrida sammanlagt
högst 5 200. I verkligheten blir detta antal väsentligt reducerat på grund av
de stora variationerna i timtalen för de olika ämnena. Överstyrelsen bedömer
behovet av nya lektorstjänster i högstadiets metodik till minst fyra. I vissa ämnen
får man då fortfarande räkna med att lektorsundervisningen på klasslärarlinjerna
helt eller delvis liksom nu skall bestridas av lektorer vid Ileleneholmsskolan.
10—11. Redan under budgetåret 19G2/63 har det visat sig att vaktmästarpersonalen,
tre vaktmästare och en värmeskötare, är helt otillräcklig för en institution,
som motsvarar tre större skolenheter. Arbetsbördan har varit orimligt stor
och det är ej tänkbart att lärarhögskolan vid full utbyggnad kan undvara ännu
eu vaktmästare och ytterligare förstärkning på värmeskötartjänsten.
Förslaget om en ny tjänst som värmeskötare och reparatör har tillkommit på
initiativ av länsarkitektkontoret i Malmö, som anser att anläggningens storlek
motiverar eu sådan tjänst. Dylika tjänster finnes inrättade vid vissa statliga institutioner,
vilkas byggnadsvolym är av samma storleksordning som lärarhögskolans
(t. ex. mentalsjukhusen).
13. Forskartjänsterna bör, för att fungera tillfredsställande, förses med assistens
av en statistiker (förslagsvis arvode motsvarande en halvtidstjänst i A 21).
22. Av de här föreslagna nya tjänsterna ingår en i den personalförteckning,
som i prmcip beslutades av 1959 ars riksdag. Då räknade man emellertid med fem
paralleller av årskurs 7—9 i stället för sex, som blev eu följd av beslutet om sammanhallna
klasser vid övergången från grundskolans sjätte till sjunde årskurs,
hor de tre klasser av högstadiet, som tillkommit utöver 1959 års riksdags principbeslut,
erfordras minst tre adjunkts- eller ämneslärartjänster. Överstyrelsen
ar dock icke beredd att nu avgöra hur många av dessa, som bör vara adjunktsrespektive
ämneslärartjänster.
23. Från och med läsåret 1963/64 disponerar lärarhögskolan en ordinarie Iektorstjanst
i musik vid den egentliga lärarhögskolan och två ordinarie musiklärartjanster
vid övningsskolan. Omräknat i veckotimmar uppgår undervisningen i
musnc vid den egentliga lärarhögskolan till 32 och vid övningsskolan till 77 Härtill
kommer vid den egentliga lärarhögskolan 78 veckotimmar instrumentalmusik
och omkring 21 veckotimmar röst- och talvård. Även om övningsskolan erhåller
ytterligare en ordinarie tjänst i musik, måste cirka 100 veckotimmar instrumentalmusik
samt röst- och talvård bestridas av icke ordinarie lärare.
1 utbildningen av småskollärare är det ett oundgängligt krav, att rika tillfallen
ges kandidaterna att stifta bekantskap med den speciella metodik, som
kommer till användning i skolmognadsklasser, eftersom det i varje normalklass
av arskurs 1 finns elever på gränsen till skolomognad. Auskultation i sådana klasser
kan i viss utsträckning förläggas till klasser, som ej tillhör lärarhögskolan.
Men det torde fa anses som ett högaktuellt önskemål, att det även direkt till högskolan
knytes minst en klass av här nämnd typ. För att ytterligare belysa behovet
av skolmognadsklass vid lärarhögskolan kan också nämnas att inte mindre
an, 1.2.. Jarn från övningsskolans upptagningsområde höstterminen 1963 avvisas
och hanvisas till annat skolområde i staden på grund av att de måste placeras i
skolmognadsklass.
73
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
Då förskoleseminariet i Malmö erhåller sina nya lokaler intill lärarhögskolan,
kan klassen med fördel placeras där. Lärartjänsten bör dock uppföras på lärarhögskolans
stat.
Departementschefen. Jag tillstyrker, att ett belopp av 20 000 kr. anvisas för
arvodering av psykometrisk konsult. Beloppet bör även kunna användas för
arvodesanställning av statistiker (p. 1 och 13).
Beträffande förslaget om inrättande av en tjänst som biträdande rektor får jag
hänvisa till vad jag anfört i denna fråga vid behandlingen i det föregående av
anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm (p. 3).
Jag tillstyrker förslaget om inrättande av fyra lektorstjänster i högstadiets
metodik i Ao 25 (p. 5).
Vad överstyrelsen anfört angående vaktmästarpersonalens arbetssituation har
övertygat mig om behovet av en förstärkning. Jag tillstyrker, att en ny vaktmästartjänst
i Ao 8 inrättas vid lärarhögskolan (p. 10).
Av de tre föreslagna adjunkts- eller ämneslärartjänstema vid övningsskolan är
en i princip beslutad av 1959 års riksdag. Därutöver har, på grund av högstadiets
utbyggnad med tre klasser utöver det antal som förutsågs år 1959, behov uppkommit
av ytterligare två tjänster. Jag tillstyrker överstyrelsens förslag och förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att besluta angående tjänsternas
inrättande såsom adjunktstjänster eller ämneslärartjänster (p. 22).
UncTerlaget för inrättande av ytterligare en musiklärartjänst synes styrkt och
jag tillstyrker därför överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare en sådan
tjänst (p. 23).
De skäl överstyrelsen anfört för anordnande av en skolmognadsklass i anslutning
till lärarhögskolan finner jag bärande och jag tillstyrker därför förslaget om
inrättande av en ny övningsskollärartjänst med anknytning till en sådan klass
(P- 24).
De föreslagna höjningarna av tillsynslärar- och bibliotekariearvodena tillstyrker
jag (p. 25 och 26).
De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag
räknar således i övrigt under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.
Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för
nästa budgetår till 8 820 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 557 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes
av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 19 6k
A v 1 ö n i n g s s t a t
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 784 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis..................... 562 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 3 214 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 260 000
Summa kr. 8 820 000
c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
8 820 000 kr.
5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader
Anslag |
Nettoutgift |
|
1961/62 ....................... |
66 242 |
|
1962/63 ....................... |
415 074 |
|
1963/64 ....................... |
||
1964/65 (förslag)............... |
Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och
departementets anslagsberäkning.
1963/64 1964/65
Skolöverstyrelsen Departementet
1. Sjukvård ni. in., förslagsvis..............
2. Reseersättningar, förslagsvis.............
3. Bidrag till anordnande av studie- och
idrottsutfärder m. m....................
4. Expenser, förslagsvis:
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...
b) Städning och renhållning, förslagsvis___
c) Övriga expenser.....................
5. Publikationstryck, förslagsvis............
Summa kr.
10 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
138 000 |
+ 90 000 |
+22 000 |
10 000 |
+ 1000 |
of. |
120 000 |
of. |
of. |
300 000 |
+ 31 000 |
+30 000 |
164 000 |
-f 55 000 |
+26 000 |
8 000 |
+ 10 000 |
of. |
750 000 |
+189 000 |
+80 000 |
Skolöverstyrelsens anslagsberäkning är huvudsakligen betingad av den fortsatta
utbyggnad av lärarhögskolans verksamhet, som även för nästkommande
budgetår automatiskt följer av den från och med läsåret 1962/63 påbörjade klasslärarutbildningen
.
Den under anslagsposten 3 föreslagna höjningen motiveras med behovet av
medel för premier till eleverna vid lärarhögskolans övningsgymnasium.
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196
Departementschejen. De av skolöverstyrelsen föreslagna höjningarna av anslagsposten
till reseersättningar och delposten till övriga expenser hör enligt min
mening kunna begränsas till de belopp som framgår av departementets i den
föregående sammanställningen redovisade beräkningar. Liksom under lärarhögskolans
i Stockholm omkostnadsanslag räknar jag härvid med vissa reseersättliingskostnader
i samband med handledarkonferenser. Behovet av medel till premier
åt eleverna vid lärarhögskolans gymnasium torde få tillgodoses ur posten
till övriga expenser enligt samma grunder som vid övriga statliga allmänna gymnasier.
Under hänvisning till det anförda och beräkningen i den föregående sammanställningen
förordar jag, att anslaget höjes till (750 000 + 80 000 =) 830 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
830 000 kr.
6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m.
Anslag
1961/62 .................................. 60 000
1962/63 .................................. 457 000
1963/64 .................................. 235 000
1964/65 (förslag) .......................... 253 000
Nettoutgift
49 395
181 140
Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på
35 000 kr. till biblioteket och en på 200 000 kr. till materiel, böcker m. m.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs till 485 000 kr., dvs. med 250 000 kr.
Av den föreslagna höjningen hänför sig 30 000 kr. till biblioteket, viiken anslagspost
därigenom skulle komma att stiga till 65 000 kr. Det arliga anslagsbehovet
för detta ändamål uppskattar överstyrelsen till 40 000 kr. Resterande del,
25 000 kr., är avsedd för engångsanskaffning av litteratur, för vilken den totala
kostnaden beräknas till 50 000 kr. Detta belopp föreslås emellertid uppdelat med
hälften på ett vart av budgetåren 1964/65 och 1965/66.
Av anslagsposten för materiel, böcker m. m. är innevarande budgetår ett belopp
av 150 000 kr. avsett för allmän undervisnings- och förbrukningsmateriel,
vilket belopp överstyrelsen, under förutsättning av oförändrad prisnivå, bedömer
vara den normala årliga kostnaden härför. Nagon ökning av detta belopp anses
sålunda inte erforderlig. Återstående del av ifrågavarande anslagspost, 50 000 kr.,
är avsedd för anskaffande av utrustning till den pedagogiska institutionen vid
lärarhögskolan. Av skolöverstyrelsen åberopad utredning visar, att totalkostnaden
för en fullständig utrustning av institutionen beräknas till 270 000 kr. Överstyrelsen
begär under hänvisning härtill, att för nästkommande budgetar ett
engångsbelopp på 220 000 kr. anvisas för detta ändamål.
76
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
Departementschefen. Jag kan endast tillstyrka en höjning av detta anslag med
18 000 kr. för anskaffande av erforderlig litteratur. Frågan om bibliotekets årliga
medelsbehov torde få prövas sedermera på grundval av i anslagsäskandena för
nästföljande budgetår redovisade beräkningar.
För allmän undervisnings- och förbrukningsmateriel samt för utrustning av
den pedagogiska institutionen räknar jag med oförändrade belopp.
Anslaget bör således uppföras med (235 000+18 000 —) 253 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m.m. för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 253 000 kr.
7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1962/63 ............................. 3 279 000 2 462 319
1963/64 ............................. 5 901 000
1964/65 (förslag) ..................... 8 117 000
Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65, att
detta anslag höjes med 3 761 000 kr. till 9 662 000 kr. Av den föreslagna höjningen
är i runt tal 1 500 000 kr. av automatisk natur.
Överstyrelsen framlägger för budgetåret 1964/65 följande förslag i fråga om
inrättande av nya tjänster m. m.
A. Den egentliga lärarhögskolan
1. En professorstjänst i Bo 3.
2. En tjänst som biträdande rektor i ABp 27.
3. En tjänst som rektor i ABp 27 för speciallärarlinjen.
4. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik vid speciallärarlinjen.
5. Fem lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.
6. Sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.
7. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.
8. Tre lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.
9. Fyra lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.
10. Två lektorstjänster i Ao 23 i specialundervisningens metodik.
11. En forskningssekreterartjänst i Ao 27.
12. En skolpsykologtjänst i Ao 25.
13. En instrumentmakartjänst i Ao 11.
14. En kansliskrivartjänst i Ae 11.
15. Tre kontoristtjänster i Ae 9.
16. Tre och en halv kanslibiträdestjänster i Ae 7.
77
Kungl. May.ts proposition nr 68 år 196b
17. En biblioteksbiträdestjänst i Ae 7.
18. Tre kontorsbitriidestjänster.
19. En vaktmästartjänst i Ao 8.
20. Ytterligare medel för extra skrivhjälp.
21. Ersättning för handledning och tillsyn vid språklaboratorium.
22. Ytterligare medel för experter och särskilda sakkunniga.
23. Medel för undervisning i teknisk metodik.
24. Ökade kostnader för löner åt lärarkandidater.
25. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae 23.
26. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lektorer i psykologi och peda
gogik.
.
27. Höjning av arvode till bibliotekarie vid speciallärarlinjen.
28. Ombildning av en sekreterartjänst i Ae 21 till en förste byrasekreterartjänst
i Ao 23.
29. Ombildning av en kansliskrivartjänst i Ae 11 till kontorsskrivartjänst i Ao 13.
B. Övningsskolan
30. Två adjunktstjänster i Ao 23.
31. En ämneslärartjänst i Ao 21.
32. Tio övningsskollärartjänster i Ao 20.
33. Tio övningsskollärartjänster i Ao 20/17.
34. En vaktmästartjänst i Ao 8.
35. Inrättande av befattning som studierektor.
36. Inrättande av en räkneklinik.
37. Ökade kostnader för skolbibliotekarie.
38. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen på övningsskolans
högstadium.
39. Arvode till övningsskolans rektor i likhet med vad som utgår till ordinarie
adjunkt, e. o. adjunkt, behörig till adjunktstjänst, och folkskollärare i A 19.
C. Övriga förslag
40. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik
under konferensdag vid lärarhögskolan.
Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a.
följande.
2. Från och med budgetåret 1964/65 kommer all personal vid Annedals folkskoleseminarium
att dras in eller överföras på lärarhögskolans stat. Den nuvarande
tjänsten som biträdande rektor tillhör visserligen lönemässigt seminariets
stat men är de facto och enligt förordandet en biträdande rektorstjänst vid lärarhögskolan.
Denna tjänst bör från och med budgetåret 1964/65 överföras till lärarhögskolans
stat. Biträdande rektor har redan nu en stor arbetsbörda och den
kommer givetvis att öka under det skede av snabb expansion som lärarhögskolan
för närvarande befinner sig i.
78
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
4. Psykologilektorstjänsten har under det gångna året uppehållits av en pensionerad
lektor och docent. Då detta förhållande tyvärr ej kan påräknas även
tor kommande år är det nödvändigt att en lektorstjänst inrättas.
0—6. Vid beräkningen av behovet av antalet lektorer i högstadiets metodik
har antagits att undervisningsskyldigheten för lektorerna i medeltal är 450 undervisnings;
immar, varav omkring 180 undervisningstimmar på klasslärarlinjerna
och i övningsskolan (alternativt samverkande läroverk). Undervisningens omfattning
i övningsskolans högstadium och i samverkande läroverk beräknas i
medeltal motsvara 150 undervisningstimmar, dvs. omkring 6 veckotimmar.
Lektorerna i högstadiets metodik har uttryckt önskemål om att ha egen undervisning
på övningsskolans högstadium eller i samverkande läroverk för att hålla
sig å jour med de undervisningstekniska problemen. Vidare beredes lärarkandidaterna
tillfälle att auskultera metodiklärarnas egen undervisning, vilket är svnn^rligen
angeläget eftersom auskultationstillfällena under serieperioderna är synnerligen
begränsade beroende på den stora beläggningen med serier. Behovet av
ektorer vid lärarhögskolan ökas i någon liten omfattning men behovet av lärarkratter
pa övningsskolans högstadium och i samverkande läroverk minska i- i
motsvarande omfattning.
De fem äskade metodiklektorstjänsterna i Ao 27 är avsedda för ämnena latingrekiska,
svenska, biologi, matematik och ryska. De sex äskade mctodiklektorstj
ans terna i Ao 25 avser ämnena svenska-historia, svenska-engelska, engelska
tyska-franska, geografi-samhällskunskap och alternativt fysik eller kemi
7_ n D™ bcslutade grundskolcreformen förutsätter en lärarutbildning som
speciellt i fråga om metodik och de rent praktiska momenten orienterar lärarkandidaterna
om den radikalt nya arbetssituationen för den obligatoriska skolans
lärare och ger dem intensiv träning i att praktiskt pröva olika metoder. Ansvaret
för att detta mal skall uppnås ligger i första hand på metodiklektorcrna och övningsskolans
lärare. De förra måste själva för att kunna ge en realistisk metodikundervisnmg
ha en icke alltför smal kontakt med vardagsarbetet i klasser på det
stadium de representerar.
Metodiklektorns egen undervisning i klass bör därför icke understiga omkring
en tredjedel av hans undervisningsskyldighet. Önskvärt vore om en metodiklektor
tillsammans med eu övningsskollärare eller en annan metodiklektor kunde
svara for klassföreståndaretjänstgöring i en övningsskoleklass.
Mot bakgrund av vad här ovan anförts är det oundgängligen nödvändigt att
antalet metodiklektorer från och med läsåret 1964/65 blir minst sex för mellanstadiet
och sex för lågstadiet. Erfarenheterna får sedermera visa om en ytterligare
utökning av antalet metodiklektorer är behövligt.
t ökmng med två lektorer i mellanstadiets metodik och tre i lågstadiets metodik
lasaret 1964/65 föreslås därför.
iO. Behovet av metodiklektorer för undervisningen på speciallärarlinjen är
stora. Att som hittills utnyttja seminariets och stadens specialister på deras fritid
ar dyrbart; undervisningen blir dessutom ryckig och får ofta förläggas till synnerligen
olämplig tid. Innehavaren av den ena av de föreslagna metodiklektorstjänsterna
bor vara specialist på läs- och skrivsvårigheter även med hänsyn till undervisningen
i hjalpklass. Den andre bör på liknande sätt vara specialist på talfelsbehandling
och röstvärd. Bägge bör kunna utnyttjas vid undervisningen på lärarhögskolan
i allmänhet.
.. 15~1?'' av kontoristtjänsterna avses för psvk-ped. institutionen. En tjänst
ar nödvändig for att ersatta den kontoristtjänst som bortfaller genom indragning
av tjänsterna vid Annedals seminarium. Den tredje tjänsten behövs för att
79
Kungl. May.ts ■proposition nr 68 år 196k
bestrida det kvalificerade kontorsarbete som blir en följd av den ökade intagningen
på alla lärarhögskolans linjer. Särskilt beräknas arbetet med lärarkandidaterna
i handledd praktik bli mycket omfattande. ...
En av kanslibiträdestjänsterna är avsedd för pedagogisk-psykologiska institutionen
och en halv tjänst är avsedd för speciallärarlinjcn. För att metodikundervisningen
skall kunna skötas rationellt måste lektorerna ha möjlighet att skriva
kompendier, göra provskrivningar m. in. och att få hjälp med utskrift av sina
arbeten. För närvarande kan kansliet endast i ringa utsträckning bistå lektorerna
med renskrivningshjälp. Eu av kanslibiträdestjänsterna är därför avsedd huvudsakligen
för lektorerna. Slutligen beräknas att ytterligare en kanslibiträdestjänst
behövs som allmän förstärkning inför den utvidgade verksamheten.
Redan förra året begärdes anslag till ett biblioteksbiträde. Behovet av en dylik
tjänst har nu ytterligare ökat. Det ökade antalet lärarkandidater på såväl ämnessom
klasslärarlinjen kommer att medföra starkt ökad låneverksamhet. Den nya
utbildningen för småskollärare nödvändiggör anskaffning av metodiklitteratur
för denna kategori. Institutionsbiblioteken måste upprustas och organiseras.
Av de tre föreslagna kontorsbiträdestjänsterna är en avsedd som hjälp åt
metodiklektorerna och en som skrivhjälp för, bl. a., pedagogiska institutionen.
Ett kontorsbiträde behövs för att huvudsakligen sköta de många telefoner, som
nu ersätter en växel.
27. Det nuvarande arvodet av 300 kronor till bibliotekarien vid speciallärarlinjcn
är alltför litet för att motsvara den arbetsinsats som erfordras.
30—31. Vid ett högstadium med 7 paralleller i årskurs 7 och 8 och med 9 klasser
(linjer) i årskurs 9 beräknas antalet lärartimmar i läroämnen till minst 635,5
vartill kommer cirka 30 nedsättningstimmar för två yrkesvalslärare, summa
665,5 veckotimmar. Av dessa timmar beräknas cirka 60 fullgöras av lektorer i
högstadiets metodik. Återstoden fullgöres av adjunkter och ämneslärare med i
medeltal 22,5 veckotimmars tjänstgöringsskyldighet. Ett visst antal övertimmar
erfordras för att kunna göra tjänstefördelningen utan att behöva dela på ett
ämne i en klass. Följande sammanställning kan då göras:
Lektorer i metodik ............................................
16 adjunkter Ao 23 med 22,5 vt tjänstgöring......................
10 ämneslärare Ao 21 med 22,5 vt................................
Övertimmar....................................................
Summa
60 vt
360 vt
225 vt
20,5 vt
665,5 vt
Behov föreligger sålunda av 16 adjunkter i Ao 23 och 10 ämneslärare i Ao 21,
vilket är 2 respektive 1 mer än för budgetåret 1963/64.
32—33. I petita för budgetåret 63/64 framhölls, att Lärarhögskolan i Göteborg
vid fullt utbyggd organisation skulle behöva cirka 80 övningsskollärartjänster
för låg- och mellanstadiet. Det påpekades, att för läsåret 63/64 vore 30 tjänster,
varav 20 på mellanstadiet och 10 på lågstadiet, ett absolut minimum och att
endast lokalbrist hindrade att fler äskades. Om de här begärda tjänsterna beviljas
får lärarhögskolan sammanlagt 50 tjänster förutom 6 vid speciallärarlinjen.
34. Denna tjänst nödvändiggörs av övningsskolans utpräglade decentralisering.
Nästan halva antalet klasser kommer att ligga utspritt inom det obligatoriska
skolväsendet i staden. Detta innebär en tidsödande budskickning mellan
skolorna, varför en vaktmästare måste avdelas att huvudsakligen sköta denna
BO
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964.
kommumkationsverksamhet. En ny vaktmästare för arbetet på expeditionen
blir därigenom nödvändig.
37. I samband med att övningsskolan blir större är det nödvändigt att skolbibliotekariens
tjänstgöring ökas till att omfatta 15 timmar.
Departementschefen. Enligt beslut av 1963 års riksdag skall vid lärarhögskolan
i Göteborg fr. o. m. den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik
med specialpedagogik. I överensstämmelse härmed beräknar jag för budgetåret
1964/65 medel för ifrågavarande professur (p. 1).
Jag har i det föregående tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om en utökning av
intagningen på lärarhögskolans ämneslärarlinje. På grund härav samt på grund
även av den automatiska utbyggnad av lärarhögskolan, som följer av fattade
beslut om klasslärarutbildning, uppkommer behov av personalförstärkningar. Jag
har emellertid inte funnit tillräckligt underlag för alla de förslag till utökning av
lärarhögskolans personalorganisation som skolöverstyrelsen framlagt. Jag anser
exempelvis skäl tala för att metodikundervisningen i vissa ämnen, där elevunderlaget
är litet, även framgent meddelas av arvoderade lärare.
Beträffande förslaget om biträdande rektor får jag hänvisa till vad jag anfört i
denna fråga vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i
Stockholm (p. 2). Jag vill i detta sammanhang förutskicka, att jag i det följande,
vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid folkskoleseminariema, kommer
att föreslå indragning av rektorstjänsten vid Annedals folkskoleseminarium.
Jag tillstyrker förslaget om inrättande av en lektorstjänst i psykologi och pedagogik
vid speciallärarlinjen (p. 4). Av föreslagna lektorstjänster i högstadiets
metodik kan jag tillstyrka två tjänster i Ao 27 och tre i Ao 25 (p. 5 och 6). Av
föreslagna lektorstjänster i mellanstadiets respektive lågstadiets metodik kan jag,
med utgångspunkt i gällande organisation vid lärarhögskolan i Malmö, endast
tillstyrka en tjänst i lågstadiets metodik (p. 7 och 8). Från samma utgångspunkt
tillstyrker jag inrättande av två lektorstjänster i övningsämnenas metodik (p. 9).
Av de föreslagna lektorstjänstema i specialundervisningens metodik kan jag
endast tillstyrka inrättandet av en tjänst. Frågan om behovet av ytterligare en
tjänst torde få närmare utredas och eventuellt aktualiseras på nytt i kommande
anslagsäskanden (p. 10).
Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av ett stort antal nya biträdestjänster.
Av de föreslagna tjänsterna tillstyrker jag inrättande av en kontoristtjänst i
Ae 9 samt två biträ destjänster i Ae 7 (p. 14—18).
Kostnaderna för undervisning i teknisk metodik bör bestridas i samma ordning
som för övrig undervisning. Någon särskild medelsanvisning för ändamålet är
därför inte påkallad (p. 23). Mot en höjning av arvodet till bibliotekarien vid
speciallärarlinjen från 300 till 600 kr. har jag ingen erinran (p. 27).
Av föreslagna två adjunktstjänster och en ämneslärartjänst vid övningsskolan
synes underlag för inrättande av två ordinarie tjänster finnas. Jag tillstyrker
därför att en adjunktstjänst och en ämneslärartjänst inrättas (p. 30 och 31).
Efter jämförelser med övningsskollärarorganisationen vid lärarhögskolorna i
81
Kungl. May.ts proposition nr 68 år 1964
Stockholm och Malmö har jag funnit mig böra tillstyrka inrättande av fem
övningsskollärartjänster på mellanstadiet och tio pa lagstadiet (p. 32 och 33).
Under hand har lärarhögskolans rektor anmält önskemal om att en av tjänsterna
på mellanstadiet och en på lågstadiet får avses för undervisning i specialklass.
Häremot synes intet vara att erinra, men jag föreslår, att det får ankomma på
Kungl. Maj:t att närmare pröva denna fråga.
Jag finner styrkt, att behov föreligger av ytterligare en vaktmästartjänst, varför
jag tillstyrker överstyrelsens förslag härom (p. 34). Mot överstyrelsens beräkning
av de ökade kostnaderna för övningsskolans bibliotekarie har jag ingen
erinran (p. 37).
De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag
räknar sålunda i övrigt under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.
Jag beräknar på grundval av vad jag här förordat ifrågavarande anslag för
nästa budgetår till 8 117 000 kr. Detta innebär en anslaghöjning med 2 216 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes
av vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 953 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 815 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 167 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......;............ 2 182 000
Summa kr. 8 117 000
c) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
8 117 000 kr.
8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader
Anslag
1962/63 .................................. 197 000
1963/64 .................................. 380 000
1964/65 (förslag) .......................... 519 000
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 68
Nettoutgift
255 822
82
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 68 år 196k.
Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och
departementets anslagsberäkning.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis..............
2. Reseersättningar, förslagsvis .............
3. Bidrag till anordnande av studie- och
idrottsutfärder m. m....................
4. Expenser, förslagsvis:
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis . ..
b) Städning och renhållning, förslagsvis . . .
c) Övriga expenser .....................
5. Publikationstryck, förslagsvis............
6. Underhåll och skötsel av trädgård.......
Summa kr.
1963/64 |
1964/65 Skolöverstyrelsen Departementet |
|
2 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
130 000 |
+ 57 000 |
+ 20 000 |
5 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
28 000 |
+ 40 000 |
+ 40 000 |
30 000 |
+ 40 000 |
+ 40 000 |
175 000 |
+ 32 000 |
+ 30 000 |
10 000 |
+ 2 000 |
of. |
— |
+ 8 000 |
— |
380 000 +188 000 +139 000
Skolöverstyrelsen motiverar sin beräkning av medelsbehovet med att antalet
lärarkandidater vid lärarhögskolan som en följd av beslutad samt föreslagen intagningsökning
förutses komma att öka mycket kraftigt under läsåret 1964/65.
Därutöver anföres beträffande posterna 2 och 6 i sammanställningen ovan bl. a.
följande.
2. Kostnadsökningen hänför sig till ett ökat antal lärarkandidater, förslag om
anordnande av konferenser för handledare vid den handledda praktiken och för
lärare vid lärarhögskolorna samt förslag om anordnande av s. k. lägerskolor, omfattande
en vecka, för såväl klasslärarkandidater som ämneslärarkandidater.
6. Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarhögskolan övertar kostnaderna för underhållet
av den till Annedals folkskoleseminarium hörande trädgården.
Departementschefen. Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag
framgår av den föregående sammanställningen. Under anslagsposten till reseersättningar
räknar jag, liksom för övriga lärarhögskolor, med vissa kostnader för
handledarkonferenser. Beträffande posten till övriga expenser har jag i den förordade
höjningen om 30 000 kr. inkluderat kostnaderna för skötseln av trädgården.
Under hänvisning till det anförda och den föregående sammanställningen förordar
jag, att anslaget höjes till (380 000 + 139 000 =) 519 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
519 000 kr.
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196k
9. Lärarhögskolan i Göteborg: |
Materiel, böcker m. m. |
|
Anslag |
Nettoutgift |
|
1962/63 .......................... |
........ 155 000 |
155 000 |
1963/64 .......................... |
......... 270 000 |
|
1964/65 (förslag) .................. |
......... 500 000 |
Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på
30 000 kr. för biblioteket och en på 240 000 kr. för materiel, böcker m. m.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjes med 626 000 kr., varav 40 000 kr.
avser biblioteket och 586 000 kr. huvudsakligen avser upprustning av ämnesinstitutionerna.
Beträffande biblioteket framhålles, att det innevarande budgetår anvisade beloppet
är avsevärt lägre än som i äskandena beräknades erforderligt, vilket föranlett
en eftersläpning i anskaffningen. Detta förhållande i förening med nytillkommande
behov — främst med hänsyn till tillkomsten av en professur i pedagogik
— anser överstyrelsen nödvändiggöra en höjning av biblioteksposten med
40 000 kr. för nästa budgetår.
Ifråga om materielbehovet i övrigt har skolöverstyrelsen godtagit de beräkningar,
som framlagts av lärarhögskolans rektor. De sammanfattas här i följande
uppställning. Fördelningen på olika delposter av det för innevarande budgetår
anvisade beloppet har verkställts av rektor.
Ändamål |
1963/64 |
Överstyrelsens förslag |
|
Ökning |
Summa |
||
1. Allmän undervisnings- och förbruknings- |
|||
materiel ............................... |
20 000 |
5 000 |
25 000 |
2. Institutioner m. m. |
|||
a) Psykologi och pedagogik ............. |
6 000 |
140 000 |
146 000 |
b) Språk .............................. |
15 000 |
60 000 |
75 000 |
c) Matematik, fysik och kemi .......... |
105 000 |
57 000 |
162 000 |
d) Övriga läroämnen ................... |
29 000 |
26 000 |
55 000 |
e) Låg- och mellanstadiemetodik ........ |
12 000 |
4 000 |
16 000 |
f) Tekniska hjälpmedel ................ |
30 000 |
45 000 |
75 000 |
g) Läs- och räknekliniker ............... |
— |
6 000 |
6 000 |
h) Övningsämnen ...................... |
— |
79 000 |
79 000 |
3. Speciallärarlinjen ....................... |
5 000 |
8 000 |
13 000 |
4. Övningsskolorna: |
|||
högstadiet ............................. |
6 000 |
93 000 |
99 000 |
mellan- och lågstadiet .................. |
12 000 |
63 000 |
75 000 |
Summa kr. |
240 000 |
586 000 |
826 000 |
Rent allmänt utgör motiveringen för de begärda höjningarna lärarhögskolans
och dess övningsskolors behov av en modem och för lärarutbildningen ändamålsenlig
utrustning. Skolan är huvudsakligen inrymd i Annedals folkskoleseminarium,
som är under avveckling och nästa läsår har endast en klass kvar. Det
6* — Bihang till riksdag em •protokoll 196i. 1 sand. Nr 68
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
framhålles, att seminariets institutioner och utrustning i övrigt är försliten och i
starkt behov av förnyelse. På grund härav och den väsentligt utökade verksamheten
vid lärarhögskolan anser överstyrelsen betydande nyanskaffningar erforderliga.
I särskilt hög grad gäller detta de naturvetenskapliga institutionerna.
Tillkomsten av en professur i pedagogik nödvändiggör en betydande medelsanvisning
för utrustning av den pedagogiska institutionen.
Departementschefen. Jag finner givetvis angeläget, att lärarhögskolan i Göteborg
förses med den utrustning som fordras, för att den skall fylla sina viktiga
funktioner på lärarutbildningens och den psykologisk-pedagogiska forskningens
områden. Utan föregående noggrann utredning angående detta materielbehov
är jag emellertid inte beredd tillstyrka en så stor medelsanvisning som den av
skolöverstyrelsen föreslagna. Beträffande behovet av ytterligare utredning härvidlag
hänvisar jag till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av anslaget
till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm.
Jag föreslår att anslaget uppräknas med 230 000 kr. till 500 000 kr. och hemställer
sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
10. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler -
Anslag
1963/64 .................................. 325 000
1964/65 (förslag) .......................... 200 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs till 368 800 kr., dvs. med 43 800 kr.
Det begärda anslaget fördelar sig på följande sätt:
1. Kanslilokaler ............................................ 20 000
2. Bibliotek ................................................ 9 500
3. Institutioner för svenska, historia, samhällskunskap och språk .. 48 000
4. Psykologisk-pedagogiska institutionen ...................... 40 000
5. Institutioner för geografi, biologi, matematik, fysik och kemi .. 56 000
6. Institutioner för övningsämnen ............................ 16 300
7. Institutionen för tekniska hjälpmedel ...................... 13 000
8. Lokaler för speciallärarlinjer .............................. 14 000
9. Vissa lokaler för övningsskolan ............................ 66 000
10. Lärarhögskolans aula...................................... 50 000
11. Övriga lokaler ............................................ 36 000
Summa kronor 368 800
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196A
Departementschefen. I avvaktan på den utredning angående lärarhögskolans
inrednings- och utrustningsbehov som jag i proposition 1963:111 bedömt erforderlig,
anser jag mig böra föreslå en nedräkning av detta anslag till 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning
av nya lokaler för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
11. Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar
Under åberopande av vad jag i det föregående vid behandlingen av frågorna
rörande praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare anfört och förordat rörande
medelsanvisning för nästa budgetår till avlöningar vid den föreslagna lärarhögskolan
i Uppsala hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande personalförteckning för lärarhögskolan
i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Personalförteckning
Tjänstemän å ordinarie stat
1 rektor för lärarhögskolan....................... Bp 3
1 rektor vid övningsskolan .......................ABp 27
1 lektor i psykologi och pedagogik................ Ao 27
12 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 27
6 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 25
9 adjunkter..................................... Ao 23
6 ämneslärare................................... Ao 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19
1 bibliotekarie (halvtid) ........................ Ae 23
1 sekreterare.................................... Ae21
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Uppsala,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 930 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 328 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................................. 815 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 727 000
Summa kr. 2 800 000
c) till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 800 000 kr.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
12. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader
Under hänvisning till vad jag i det föregående beträffande praktisk-pedagogisk
utbildning av ämneslärare anfört och förordat rörande medelsanvisning för nästa
budgetår till omkostnader vid en lärarhögskola i Uppsala föreslår jag, att under
här använd rubrik i riksstaten för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av
100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kr.
13. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker in. m.
Under hänvisning till vad jag i det föregående beträffande praktisk-pedagogisk
utbildning av ämneslärare anfört och förordat beträffande medelsanvisning för
nästa budgetår till materiel, böcker m. m. vid en lärarhögskola i Uppsala hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kr.
14. Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning
Under hänvisning till vad jag i det föregående beträffande praktisk-pedagogisk
utbildning av ämneslärare anfört och förordat beträffande medelsanvisning för
nästa budgetår till inredning och utrustning vid en lärarhögskola i Uppsala
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 75 000 kr.
15. Folkskoleseminarierna: Avlöningar
Anslag
1961/62 ................................... 29 584 000
1962/63 ................................... 29 717 000
1963/64 ................................... 33 592 000
1964/65 (förslag) .......................... 29 592 000
Nettoutgift
28 531 657
31 883 093
Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminariemas avlöningsanslag för nästa
budgetår höjes med 600 000 kr. Den beräknade ökningen av medelsbehovet framkommer
såsom ett nettoresultat av å ena sidan merkostnader för vissa föreslagna
personalförstärkningar, kurser in. m. och å andra sidan kostnadsminskningar till
följd av en minskning av antalet seminarieklasser samt avvecklingen av Annedals
folkskoleseminarium i Göteborg. Skolöverstyrelsens förslag rörande intagningen
vid folkskoleseminarierna samt mina ställningstaganden i denna fråga har redo
-
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år / 064
visats under ett föregående avsnitt, till vilket hår torde fa hänvisas. De detaljförslag,
som ligger till grund för överstyrelsens nyss angivna beräkning av medelsbehovet
framgår av följande sammanställning.
1. Indragning av 3 lektorstjänster i Ao 27 eller 25.
2. Inrättande av 3 utbytestjänster såsom lektor.
3. Utbyte av en ordinarie lektorstjänst vid seminariet i Falun mot eu extra
ordinarie lektorstjänst.
4. Inrättande på övningsskolans högstadium av 4 adjunktstjänster i Ae 2 > och
4 ämneslärartjänster i Ae 19.
5. Inrättande av en tjänst såsom trädgårdsförman i Ae 9 i Umeå och mdragning
av en motsvarande tjänst i Ae 8 i Linköping.
6. Förbättring av grunderna för beräkning av medel till biträdeshjälp pa rektorsexpeditionema.
7. Anordnande av tilläggskurser i textilslöjd.
8. Arvodesanställning av personal för arbete i institutioner, skrivhjälp åt lärare
m. m.
9. Höjning av arvoden till bibliotekarierna vid folkskoleseminarierna i Härnösand
och Växjö.
10. Ökning av kostnaderna för behörighetskurser i engelska.
11. Uppräkning av anslaget på grund av beslutade löne- och arvodeshöjningar.
12. Nedräkning av anslaget på grund av minskning av antalet klasser.
Av överstyrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda förslagen.
1. Under budgetåret 1963/64 kommer Annedals folkskoleseminarium i Göteborg
att omfatta en klass av vardera årskurs III4 och IV4. Med utgången av
budgetåret 1964/65 kommer folkskoleseminariet att vara avvecklat. Budgetåret
1963/64 återstår på ordinarie stat en rektorstjänst och tre lektorstjänster. Överstyrelsen
föreslår, att de tre lektorstjänstema i Ao 27, i analogi med vad som tidigare
skett, indrages fr. o. m. budgetåret 1964/65 och att befattningshavarna placeras
vid lärarhögskolan i Göteborg.
2. Skolöverstyrelsen anser det önskvärt, att flera utbyteslektorat star till torfogande
vid folkskoleseminarierna. Dels föreligger redan nu i en del fall svårigheter
att besätta de ordinarie lektorstjänstema med fullt behöriga innehavare,
dels kan i framtiden osäkerheten beträffande folkskoleseminarierna ställning ha
som följd, att de ordinarie lektorstjänstema inte lockar sökande i tillräcklig omfattning,
varigenom svårigheterna att besätta vissa av dem blir ännu större.
Överstyrelsen föreslår därför, att antalet utbyteslektorat vid folkskoleseminariema
höjes från sju till tio.
3. Rektor vid folkskoleseminariet i Falun har anhållit, att en ordinarie lektorstjänst
indrages och att i stället en extra ordinarie lektorstjänst inrättas i ämnet
psykologi och pedagogik. Den tjänst, som skulle indragas, är en lektorstjänst i
ämnena modersmål och engelska. Överstyrelsen har den 29 december 1962 beslutat,
att ifrågavarande tjänst tills vidare icke skall ledigförklaras. överstyrelsen
har intet att invända mot rektors förslag.
5. Rektor vid folkskoleseminariet i Umeå upprepar sitt föregående år framförda
önskemål om en tjänst som trädgårdsförman i Ae 9 vid seminariet. Över
-
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196k
styrelsen anser, att starka skäl för ett inrättande av tjänsten föreligger och föreslår
därför, att en tjänst som trädgårdsförman i Ae 9 inrättas vid folkskoleseminariet
i Umeå.
Rektor vid folkskoleseminariet i Linköping föreslår att en tjänst vid seminariet
som trädgårdsförman, dvs. en vaktmästartjänst i Ae 8, indrages. Skolöverstyrelsen
biträder förslaget.
6. Fr. o. m. budgetåret 1963/64 förstärktes biträdeshjälpen på rektorsexpeditionema
vid de statliga allmänna gymnasierna provisoriskt. Enligt överstyrelsens
mening bör liknande åtgärder vidtagas även beträffande seminarierektoremas biträdeshjälp.
Överstyrelsen föreslår såsom en provisorisk åtgärd, att jämkningsprocenten
— f. n. 15 % — höjes till 25 %.
9. Sedan ett par år tillbaka har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut medgivit,
att arvode åt seminariebibliotekarier vid seminarierna i Härnösand och
Växjö må utgå, som om dessa seminarier omfattade vartdera ett folk- och ett
småskoleseminarium. Överstyrelsen föreslår, att arvodet utgår på nämnda sätt
även under budgetåret 1964/65. Kostnadsökningen uppgår till 4 000 kr.
Departementschefen. Mina ställningstaganden till intagningen vid folkskoleseminarierna
läsåret 1964/65 har jag redovisat under ett tidigare avsnitt. Enligt
dessa ställningstaganden skulle seminarieorganisationen budgetåret 1964/65
komma att omfatta 156 avdelningar i stället för av skolöverstyrelsen föreslagna
147. Jag har vid mina anslagsberäkningar utgått från en organisation av denna
omfattning. Det bör dock, som jag tidigare förordat, ankomma på Kungl. Maj:t
att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar.
Överstyrelsen har föreslagit, att de tre kvarvarande lektorstjänsterna vid
Annedals folkskoleseminarium indrages. Jag tillstyrker, att tjänsterna indrages
och föreslår beträffande de två tjänster, som är besatta med ordinarie innehavare,
att de föres på övergångsstat (p. 1).
Rektorstjänsten vid Annedals folkskoleseminarium är för närvarande vakant.
Enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift skall tjänsten tills vidare inte uppehållas.
I stället har föreskrivits att det under budgetåret 1963/64 skall finnas
inrättad en tjänst vid seminariet som biträdande rektor i Bg 1. Biträdande rektor
handlägger företrädesvis frågor rörande klasslärarutbildningen vid den kvarvarande
delen av seminariet samt vid lärarhögskolan i Göteborg. Jag föreslår, att
rektorstjänsten vid seminariet indrages med utgången av innevarande budgetår.
För ledningen av den klass av den 4-åriga folkskollärarlinjen, som kvarstår under
1964/65, bör lärarhögskolan svara. Tjänsten som biträdande rektor i Bg 1 förutsattes
samtidigt utgå ur organisationen. Beträffande frågan om övertagandet
av de uppgifter som hittills åvilat biträdande rektor hänvisar jag till den utredning
angående ledningsfunktionerna vid lärarhögskolorna som, enligt vad jag
anfört vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm,
statskontoret fått i uppdrag att skyndsamt verkställa.
Jag tillstyrker överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare tre utbyteslektorat
vid folkskoleseminarierna (p. 2). Frågan om utbyte av en ordinarie lektorstjänst
vid seminariet i Falun mot en extra ordinarie tjänst torde få prövas av
överstyrelsen inom ramen för tillgängligt antal utbytestjänster (p. 3). Förslaget
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
89
om inrättande av nya adjunkts- och ämneslärartjänstcr vid de externa högstadierna
kan jag inte tillstyrka (p. 4).
Behovet av en befattningshavare för skötseln av trädgården vid folkskoleseminariet
i Umeå bör tillgodoses på så sätt att den tjänst, som föreslås indragen vid
seminariet i Linköping, i stället ma finnas inrättad i Umea (p. 5).
Föregående år vidtogs en förbättring av grunderna för beräkning av medel till
biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna. överstyrelsens
förslag om en ytterligare förbättring av dessa grunder kan jag inte biträda (p. 6)
och ej heller förslaget om anvisande av medel till tilläggskurser i textilslöjd. I den
mån behov av sådana kurser uppkommer, torde medel för ändamålet få anvisas
ur anslaget till lärares fortbildning m. m. (p. 7).
I årets statsverksproposition har förslag framlagts om anvisande av medel till
en försöksverksamhet med biträdeshjälp åt lärare. Jag anser, att erfarenheterna
därav bör avvaktas, innan ståndpunkt tages till ett mer allmänt införande av
dylik biträdeshjälp. Av denna anledning kan jag inte tillstyrka överstyrelsens
förslag om biträdeshjälp åt lärare vid folkskoleseminarierna (p. 8).
Mot överstyrelsens beräkning av bibliotekariearvodena vid folkskolesemina
riema
i Härnösand och Växjö har jag ingen erinran (p. 9).
De av överstyrelsen beräknade kostnadsminskningarna, som uppkommer under
detta anslag till följd av minskningen av antalet klasser, synes alltför lågt
räknade. Därtill kommer den besparing under förevarande anslag, som följer av
att medel till traktamenten åt deltagare i sommarkurser i engelska för budgetåret
1964/65 beräknas, inte under detta utan under nästföljande anslag.
Jag beräknar, under förutsättning av bifall till vad jag i det föregående förordat,
det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår till
29 592 000 kr., vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 000 kr.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminarierna, som föranledes av
vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 880 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 472 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
4. .....~oo, ,------* _
Avlöningsstat
Summa kr. 29 592 000,
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret.
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
29 592 000 kr.
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
16. Folkgkoleseminarierna: Omkostnader
Anslag |
Nettoutgift |
|
1961/62 ...................... |
2 016 655 |
|
1962/63 ...................... |
2 245 892 |
|
1963/64 ...................... |
||
1964/65 (förslag) .............. |
Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till
förändringar, dels departementets anslagsberäkning.
Utgifter |
1963/64 |
1964/65 |
|
Skolöverstyrelsen |
Departementet |
||
1. Sjukvård m. m., förslagsvis............. |
56 000 |
of. |
of. |
2. Reseersättningar, förslagsvis ............ 3. Expenser, förslagsvis |
19 000 |
+128 000 |
+128 000 |
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .. |
850 000 |
+ 50 000 |
of. |
b) Städning och renhållning, förslagsvis .. |
780 000 | |
1 |
of. |
c) Övriga expenser.................... 4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel, /ör- |
420 000 J |
i +141000 |
of. |
slagsvis .............................. |
175 000 |
+ 32 000 |
of. |
5. Särskilda kurser och föreläsningar m. m. . 6. Underhåll och förnyelse av inventarierna i |
62 000 |
of. |
of. |
lärarkandidaternas bostadsrum vid semi-narierna i Haparanda och Lycksele, för-slagsvis .............................. |
1 200 |
of. |
of. |
7. Ersättning åt lärarkandidater i samband med studiebesök, förslagsvis ........... 8. Bidrag till anordnande av studie- och |
90 000 |
+ 5 000 |
of. |
idrottsutfärder ........................ |
15 000 |
+ 15 000 |
of. |
Summa kr. |
2 468 200 |
+371 000 |
+128 000 |
Särskilda uppbördsmedel |
|||
9. Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse |
25 000 |
of. |
of. |
10. Inkomster av trädgårdarna ............. 11. Lärarkandidatavgifter till underhåll och |
42 000 |
— 12 000 |
— 12 000 |
förnyelse av inventarierna i lärarkandida-ternas bostadsrum vid seminarierna i Ha-paranda och Lycksele ................. |
1 200 |
of. |
of. |
68 200 |
— 12 000 |
— 12 000 |
|
Nettoutgift kr. |
2 400 000 |
+383 000 |
+140 000 |
Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda
förslagen.
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196.k
Den föreslagna höjningen av reseersättningsposten (p. 2) är helt betingad av
kostnaderna för traktamenten till deltagare i de obligatoriska feriekurser i engelska,
som enligt riksdagens våren 1903 fattade beslut skall ingå i folkskollärarutbildningen.
Förslaget om höjt anslag för expenser (p. 3) motiverar överstyrelsen med ökade
städningskostnader samt allmän fördyring av varor och tjänster.
Beträffande seminarieträdgårdarna föreslår skolöverstyrelsen eu ökning av bidraget
till underhåll och skötsel med 32 000 kr. (p. 4). Detta förslag motiveras
dels med fördyringen av varor och tjänster, dels med ett successivt bortfall av
inkomster från trädgårdarna. Överstyrelsen räknar därjämte med en minskningav
uppbörd sposten Inkomster av trädgårdarna med 12 000 kr. (p. 10).
Såsom skäl för den begärda höjningen av beloppet till ersättningar åt lärarkandidater
vid studiebesök (p. 7) anför skolöverstyrelsen, att nu utgående dagtraktamente
om högst 7 kr. 50 öre bör höjas till högst 10 kr.
Förslaget om en höjning av anslagsposten till studie- och idrottsutfärder motiveras
med att exkursioner, studiebesök och utomhusövningar har stor betydelse
inom lärarutbildningen och att nu anvisade medel för ändamålet är otillräckliga
(p. 8).
Departementschejen. Medel för anordnande av obligatoriska feriekurser i engelska
har för innevarande budgetår beräknats under folkskoleseminariernas avlöningsanslag.
I kostnaderna för dessa kurser har därvid inräknats traktamenten
till deltagare. Jag biträder överstyrelsens förslag, som innebär en överföring av
denna kostnad till förevarande anslag (p. 2).
Med hänsyn till det mindre antal klasser, som enligt mina i det föregående redovisade
beräkningar kommer att finnas vid seminarierna under läsåret 1964/65,
räknar jag inte med att kostnaderna för expenser skall komma att öka (p. 3).
Någon höjning av anslagsposten till trädgårdarnas underhåll och skötsel kan
jag inte tillstyrka (p. 4). Däremot tillstyrker jag den av skolöverstyrelsen föreslagna
minskningen av uppbördsposten Inkomster av trädgårdarna med 12 000
kr. (p. 10).
Frågan om dagtraktamentet till lärarkandidat vid studiebesök prövas av
Kungl. Maj:t. På grund av minskat antal klasser och lärarkandidater räknar jag
för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp (p. 7).
Överstyrelsens förslag om en höjning med 15 000 kr. av anslagsposten till anordnande
av studiebesök och idrottsutfärder kan jag inte tillstyrka (p. 8).
I övrigt räknar jag inte med några förändringar under detta anslag. Anslaget
torde sålunda för budgetåret 1964/65 böra uppföras med (2 400 000 + 140 000 =)
2 540 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminariema: Omkostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
2 540 000 kr.
92 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1964
17. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
Anslag |
Nettoutgift |
|
1961/62 ....................... |
........... 400 000 |
397 368 |
1962/63 ....................... |
729 993 |
|
1963/64 ....................... |
........... 695 000 |
|
1964/65 (förslag) ............... |
........... 695 000 |
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjes med 305 000 kr. Överstyrelsen
framhåller, att det är betydelsefullt, att lärarutbildningsanstalterna är väl försedda
med modern undervisningsmateriel av olika slag. Vidare framhålles, att
undervisningsmaterielen vid seminarierna av naturliga skäl är utsatt för mycket
stark förslitning.
Departementschefen. Jag ansluter mig självfallet till uppfattningen, att lärarutbildningsanstaltema
bör vara väl försedda med modem undervisningsmateriel.
Med hänsyn till förutsebar minskning av seminarieorganisationen kan jag emellertid
inte tillstyrka någon höjning av detta anslag. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 695 000 kr.
18. Folkskoleseminarierna: Utrustning
Anslag
1961/62 .................................. 500 000
1962/63 .................................. 950 000
1963/64 .................................. 1 050 000
1964/65 (förslag) .......................... 1 050 000
Nettoutgift
563 066
939 930
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget uppräknas med 950 000 kr. Förslaget
grundar sig på en redovisning från seminarierektorernas sida av det utrustningsbehov,
som föreligger vid seminarierna. Det av rektorerna redovisade utrustningsbehovet
svarar mot en sammanlagd beräknad kostnad av 3 116 000 kr. Vidare
framhåller överstyrelsen som motivering för den begärda höjningen, att
1960 års lärarutbildningssakkunniga i sitt betänkande om folkskollärarutbildning
i engelska förutsatt anskaffande av vissa tekniska hjälpmedel för denna utbildning.
Kostnaderna härför hade av de sakkunniga beräknats till 9 000 kr. för varje
seminarium med folkskollärarlinje, dvs. för 14 seminarier till sammanlagt
126 000 kr.
Departementschefen. Jag kan inte tillstyrka någon höjning av detta anslag för
nästa budgetår. Kostnaderna för den nödvändiga utrustningen torde sålunda få
93
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1064
bestridas inom ramen för ett oförändrat anslagsbelopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 050 000 kr.
19. Förskoleseminariema: Avlöningar
1963/64 .............................
1964/65 (förslag) .....................
Anslag
1 963 000
2 600 000
Nettoutgift
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjes med 1 091 000 kr. Den föreslagna
höjningen sammanhänger dels med överstyrelsens i det föregående redovisade
förslag om fortsatt utvidgning av seminarieorganisationen, bl. a. genom
upprättande av två nya seminarier, dels med den automatiska ökningen av
antalet klasser av andra årskursen.
Den av överstyrelsen föreslagna anslagshöjningen fördelar sig på följande
ändamål.
1. Uppflyttning av rektorstjänsterna från ABp 25 till ABp 27.
2. Två rektorstjänster vid nya seminarier.
3. Sju tjänster som seminarielärare i Ae 17.
4. Två tjänster som kanslibiträden i Ae 7 vid nya seminarier.
5. Ökade kostnader för arvoden till timlärare, praktikhandledare, läkare, sköterskor,
bibliotekarier samt vaktmästare.
6. Arvoden till föreståndare vid övningsinstitutioner.
7. 20 tjänster såsom lärare (praktikhandledare) vid interna och externa övningsinstitutioner,
därav tio i A 14 och tio i A 12.
8. Ökade vikariekostnader.
Av skolöverstyrelsens motivering inhämtas att förslagen under punkterna
2—5 hänför sig till den avsedda utbyggnaden av seminarieorganisationen. De
under punkt 6 föreslagna arvodena bör enligt överstyrelsen utgå till sådana
föreståndare vid praktikinstitutioner, som ej tjänstgör som handledare. Skolöverstyrelsen
föreslår slutligen, att interna övningsinstitutioner, dvs. statliga
barnstugor, inrättas vid seminarierna i Stockholm och Malmö. Vid dessa beräknas
sammanlagt åtta av de under punkt 7 föreslagna lärartjänsterna bli placerade.
Övriga 12 tjänster avses bli placerade vid de andra förskoleseminariernas
övningsinstitutioner. Dessa förutsättes alltjämt äga karaktären av externa övningsinstitutioner.
Departementschefen. Jag har i det föregående tillstyrkt skolöverstyrelsens
förslag om utbyggnad av förskoleseminariema nästkommande budgetår. Jag
har ingen erinran mot vad överstyrelsen i anslutning till denna utvidgning av
verksamheten föreslagit i fråga om nya tjänster samt ökade kostnader för vissa
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 68
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
arvoden (p. 2—5). Förslaget om arvoden till vissa föreståndare vid övningsinstitutioner
(p. 6) anser jag inte bör upptagas till prövning i detta sammanhang.
Förslaget om höjning av rektorslönema (p. 1) bör inte upptas till prövning i detta
sammanhang.
Beträffande skolöverstyrelsens förslag om inrättande av interna övningsinstitutioner
och särskilda förskollärartjänster för praktikhandledning (p. 7) vill jag
erinra om att frågan om anordnande av interna övningsinstitutioner behandlades
i samband med frågan om förskoleseminariernas förstatligande (prop. 1962:46).
I sitt betänkande Förskollärarutbildningens organisation (SOU 1960: 33), som
låg till grund för propositionen, hade 1958 års förskollärarutredning tagit avstånd
från ett under utredningen framkommet förslag om interna övningsinstitutioner.
Enligt utredningens uppfattning borde i stället de statsunderstödda
barnstugornas huvudmän åläggas att för den praktiska utbildningen av förskollärare
upplåta härför lämpliga barnstugor i erforderlig utsträckning. I nyssnämnda
proposition tillstyrkte jag detta förslag och även riksdagen anslöt sig
härtill. Kungl. Maj:t har sedermera utfärdat föreskrifter i ämnet. Dessa föreskrifter
förutsätter, att utbyggnaden av barnstugeverksamheten på orter med
förskoleseminarium skall äga rum under nära samverkan mellan de kommunala
myndigheterna och seminarierna. Sålunda skall vid utbyggnaden av barnstugeverksamheten
beaktas, i vilken utsträckning de nya institutionerna behöver utnyttjas
som övningsinstitutioner och vilken utformning de med hänsyn härtill
bör ges i olika avseenden. Vid anställandet av förskollärare vid sådana barnstugor
skall förskoleseminariets behov av lämpliga handledare beaktas. Goda
förutsättningar finnes sålunda för att nya barnstugor skall kunna fylla uppgiften
som övningsinstitutioner med för praktikhandledningen kompetenta förskollärare.
På grund härav anser jag inte skäl föreligga att inrätta de av skolöverstyrelsen
föreslagna interna övningsinstitutionerna och särskilda förskollärartjänsterna.
Under hänvisning till vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för förskoleseminarierna, som föranledes av
vad jag i det föregående förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis .. 310 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 40 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
........................................ 1 870 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 380 000
Summa kr. 2 600 000
95
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196J
c) till Förslcolescminarierna: Avlöningar för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 600 000 kr.
20. Förskoleseminarierna: Omkostnader
Anslag
1963/64 .................................. 339 000
1964/65 (förslag) .......................... 460 000
Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande
omkostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till
förändringar, dels departementets anslagsberäkning.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis..............
2. Reseersättningar, förslagsvis.............
3. Expenser, förslagsvis:
a) Bränsle, Iyse och vatten, förslagsvis ...
b) Städning och renhållning, förslagsvis ...
c) Övriga expenser .....................
4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel .....
5. Särskilda kurser och föreläsningar .......
6. Ersättning åt lärarkandidater vid viss
praktik, förslagsvis .....................
7. Bidrag till studieutfärder ...............
8. Omkostnader vid interna övningsinstitutio
ner
...................................
För 1902/63 |
Förslag för 1964/65 |
|
belopp, kr. |
Skolöverstyrelsen |
Departementi |
4 000 |
+ 3100 |
+ 1000 |
10 500 |
+ 8 300 |
+ 2 000 |
68 000 |
+ 17 000 |
+ 17 000 |
130 000 1 |
+ 51000 |
|
80 000 J |
+112 500 |
+ 34 000 |
11 000 |
of. |
of. |
18 500 |
+ 6 000 |
+ 6 000. |
3 000 |
+ 5100 |
+ 5 000 |
14 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
— |
+ 60 000 |
— |
Summa kr. 339 000 +217 000 +121 000
Skolöverstyrelsen motiverar de föreslagna höjningarna med den automatiska
och den föreslagna utbyggnaden av förskoleseminarierna samt med förslaget om
upprättande av interna övningsinstitutioner vid seminarierna i Stockholm och
Malmö.
Departementschefen. Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen
föreslår jag att anslaget uppföres med (339 000 + 121 000 =)
460 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
460 000 kr.
96
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 196Jr
21. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker ni. m.
Anslag
1963/64 .................................. 156 000
1964/65 (förslag) .......................... 180 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag uppföres med 180 000 kr. Av detta
belopp avser 90 000 kr. löpande materielkostnader, medan 90 000 kr. avses utgöra
engångsanvisningar till de två föreslagna nya seminarierna samt de befintliga
seminarierna som beräknas få ett ökat antal klasser läsåret 1964/65.
Departementschefen. Jag tillstyrker, att detta anslag uppföres med 180 000 kr.,
varav 90 000 kr. såsom engångsanvisning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kr.
22. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning
Anslag
1963/64 .................................. 250 000
1964/65 (förslag) ........................ 250 000
Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 250 000 kr. till 500 000 kr.
Överstyrelsen beräknar ett belopp av 60 000 kr. för ett vart av de två nya seminarier,
som föreslås inrättade. Det begärda anslaget i övrigt hänför sig huvudsakligen
till inredning och utrustning av planerade nya lokaler för redan befintliga
seminarier. Dessutom äskas tillhopa 100 000 kr. för utrustning av de föreslagna
interna övningsinstitutionerna vid seminarierna i Malmö och Stockholm.
Departementschefen. Beträffande de interna övningsinstitutionerna hänvisar
jag till mitt tidigare ställningstagande i detta hänseende. För inredning och utrustning
av de två nya seminarierna beräknar jag tillhopa 100 000 kr. Vad angår
de redan befintliga seminarierna har jag genom överstyrelsen sedermera erfarit,
att de till budgetåret 1964/65 planerade inflyttningarna i nya lokaler kommer
att äga rum i avsevärt mindre utsträckning än vad som tidigare beräknats. Med
hänsyn främst härtill finner jag ett belopp av 150 000 kr. vara tillfyllest för att
täcka de nuvarande seminariernas utrustningsbehov under nästkommande budgetår.
Jag förordar sålunda, att anslaget upptages med 250 000 kr. och hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
97
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
23. Särskilda lärarutbildningsåtgärder
1901/G2 ........
1962/63 ........
1963/64 ........
1964/65 (förslag)
Anslag
910 000
1 840 000
3 900 000
5 590 000
Nettoutgift
1 160 260
1 844 451
Nuvarande utbildningsverksamhet
Beträffande den från ifrågavarande reservationsanslag bekostade kursverksamheten
under budgetåret 1963/64 inhämtas ur skolöverstyrelsens äskanden bl. a.
följande.
De huvudändamål som bekostas från anslaget samt kostnaderna för respektive
ändamål i avrundade belopp är följande.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vidareutbildningskurser för folkskollärare samt terminskurser i
yrkesvägledning ............................................
Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad akademisk
undervisning för betygsgraden Godkänd................
Utbildning av teknologie magistrar i Linköping och Örebro......
Av Hermods korrespondensinstitut anordnad akademisk undervisning
.................................................:
Stipendier till folkskollärare och vissa deltagare i kurser anordnade
av Hermods................................................
Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad akademisk
undervisning i Linköping och Örebro för betygsgraden
Med beröm godkänd, grundläggande studiekurs i kristendomskun
skap
samt vissa särskilda lärarutbildningsåtgärder ..............
Summa kr.
1 245 000
800 000
720 000
335 000
100 000
700 000
3 900 000
Vidareutbildning av folkskollärare. I samband med sina anslagsäskanden för
nästa budgetår lämnar skolöverstyrelsen en redogörelse för vidareutbildningsverksamheten
under läsåren 1962/63 och 1963/64, av vilken framgår bl. a. följande.
Till terminskurserna och vidareutbildningskursen i handelsämnen under läsåret
1962/63 anmälde sig sammanlagt 464 sökande. Till kurserna i psykologi
och pedagogik under samma läsår anmälde sig 446 sökande. Motsvarande
antal sökande till de läsåret 1963/64 anordnade kurserna har varit 498
respektive 606. Antalet deltagare i de olika kurserna de båda nämnda läsåren
samt antalet vid slutprövning godkända i varje ämne läsåret 1962/63 framgår
av följande tablå.
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964.
Terminskurser, vidareutbildningskurs i handelsämnen samt kurser i psykologi
och pedagogik läsåren 1962/63 och 1963/6/.
Ämne |
Antal deltagare vid |
Antal vid slut-prövning god-kända i varje |
|
1962/63 |
1963/64 |
ämne 1962/63 |
|
Matematislc-nalurvetcnslcapliga ämnen: |
|||
Matematik ................ |
141 |
125 |
130 |
Fysik ........................ |
112 |
104 |
110 |
Kemi ...................... |
67 |
62 |
04 |
Övriga ämnen (exkl. psyk. och ped.): |
|||
Kristendomskunskap .......... |
43 |
41 |
42 |
Modersmålet (två terminer) .......... |
22 |
24 |
22 |
Historia.................. |
— |
69 |
|
Samhällskunskap.............. |
68 |
98 |
68 |
Yrkesvägledning .............. |
63 |
120 |
62 |
Handelsämnen (två terminer) ..... |
9 |
14 |
9 |
Psykologi och pedagogik............ |
309 |
477 |
299 |
Den 1963/64 anordnade utbildningen omfattar följande antal kurser i skilda
ämnen, nämligen i matematik 7, fysik 7, kemi 5, kristendomskunskap 2, modersmålet
1, historia 2, samhällskunskap 3, yrkesvägledning 3, handelsämnen 1 samt
psykologi och pedagogik 8 kurser.
I de till överstyrelsen av kursföreståndama och kursledarna ingivna pedagogiska
redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsåret 1962/63
vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen
och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste enligt överstyrelsens
mening också anses gott.
Regional akademisk undervisning bedrives dels med inriktning på ett akademiskt
betyg, dels med inriktning på två akademiska betyg.
Akademiska ettbetygskurser anordnas läsåret 1963/64 på tolv orter, nämligen
Eskilstuna, Halmstad, Hälsingborg, Kalmar, Karlstad, Luleå, Nyköping, Skellefteå,
Trollhättan, Västerås, Växjö och Östersund. Sammanlagt anordnas 25 kurser
med fördelning på ämnen enligt följande tablå. I tablån har även medtagits motsvarande
siffror för läsåret 1962/63.
Ämne |
Antal kurser |
|
1962/63 |
1963/64 |
|
Matematik ............... |
9 |
10 |
Fysik .................... |
5 |
5 |
4 |
||
Nationalekonomi .......... |
2 |
4 |
Statskunskap ............. |
1 |
4 |
Summa |
21 |
25 |
99
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 68 år 1964-
Akademiska tvåbetygskurser har läsåret 19(53/64 påbörjats i ämnena matematik
och fysik i Linköping och Örebro. I dessa kurser deltager sammanlagt ca
50 studerande. Undervisning till motsvarande nivå bedrives även i ämnet kristendomskunskap
med 25 behöriga deltagare.
Teknologie magisterutbildning har läsaret 1963/64 pabörjats i Linköping och
Örebro med sammanlagt BO deltagare. Utbildningen skall på varje kursort tills
vidare bedrivas vid två linjer, en för teknisk fysik och en för elektroteknik.
I matematik och fysik skall utbildningen syfta till att ge motsvarande kunskaper,
som krävs för betygsgraden Med beröm godkänd i filosofisk ämbetsexamen
eller för godkänt betyg i civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,
dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen skall
motsvara kraven för godkänt betyg i civilingenjörsexamen i motsvarande ämne,
med undantag av att examensarbete ej skall krävas. Den ämnesmässiga utbildningen
skall dock anpassas till att ge deltagarna en ändamålsenlig lärarutbildning.
Undervisningen är i den utsträckning så är möjligt samordnad med den på
samma utbildningsorter anordnade akademiska tvåbetygsundervisningen.
Utbildningen ledes av en styrelse, benämnd styrelsen för den regionala teknologie
magisterutbildningen.
Anslagsäskanden för 1964/65
Skolöverstyrelsen beräknar i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 en
ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med 590 000 kr. Överstyrelsen
har därvid icke medräknat kostnaderna för teknologie magisterutbildning, innevarande
budgetår beräknade till 720 000 kr., enär överstyrelsen förutsatt att anslagsäskanden
härför skulle inges av den särskilda styrelsen för denna utbildning.
Den reella beräknade kostnadsökningen för den av överstyrelsens äskande omfattade
verksamheten uppgår således till 1 310 000 kr.
Den av skolöverstyrelsen beräknade ökningen av medelsbehovet för budgetåret
1964/65 fördelar sig på följande förslag till utvidgning av verksamheten. 1 2 3 4 5 6 7
1. Anordnande av ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning----
2. Heltidsanställning av kursledare för fyra kurser i yrkesvägledning
3. Anordnande av ytterligare en terminskurs i samhällskunskap ...
4. Anordnande av kvällskurser i matematik, fysik, kemi, engelska
och tyska.................................................
5. Anordnande av vidareutbildningskurs om tva terminer i biologi
6. Anordnande av en terminskurs i vartdera av ämnena kristen
domskunskap,
historia och kemi ............................
7. Anordnande av ytterligare fyra biämneskurser................
65 000
40 000
30 000
250 000
60 000
120 000
40 000
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964
8. Anordnande av ytterligare fyra kurser i psykologi och pedagogik 40 000
9. Anordnande av fem sommarkurser som förberedelse till terminskurser
i matematik, fysik och kemi.......................... 25 000
10. Anordnande av ytterligare fyra regionala akademiska ettbetygs
kurSer.
................................................... 240 000
11. Anordnande av ytterligare fyra preparandkurser för regional akademisk
ettbetygsundervisning........................... 16 qqq
12. Anordnande av två akademiska tvåbetvgskurser i kemi........ 240 000
13. Anordnande av en vidareutbildningskurs för förskollärare...... 115 000
14. Anordnande av en vidareutbildningskurs för lärare vid nomad
SkolOT
......................................... 30 000
Summa kr. 1311000
Av skolöverstyrelsens motivering för dessa förslag inhämtas bl. a. följande.
1. Under läsåret 1962/63 har drygt 400 yrkesvalslärare varit verksamma och
under lasaret 1963/64 beräknas drygt 500 yrkesvalslärare vara i tjänst. Av dessa
torde ungefar oO % komma att sakna fullständig yrkesvalslärarutbildning Det
föreligger således ett underskott av utbildad personal. Det är därför nödvändigt
att ytterligare en kurs organiseras för att bättre täcka behovet. I och för sig
skulle en ytterligare utbyggnad av utbildningskapaciteten vara befogad. På
grund av svårigheter att skaffa väl kvalificerade lärarkrafter för undervisningen
omkttnIngStyre SCn Cme Iertld det ej möJ1''gt att därutöver öka utbildningens
. Terminskurserna i yrkesvägledning har med hänsyn till utbildningens inne,
1 givits en delvis annan utformning än Övriga vidareutbildningskurser. I vrkesvalslararutbddmngen
medverkar ett mycket stort antal föreläsare. Samordningen
av torelasningarna kräver en stor arbetsinsats från kursledarens sida. Hittills har
dessa uppgifter fullgjorts av kursledare med halvtidsledighet från ordinarie
tjänst. Denna anordning har befunnits otillräcklig.
3. Om ytterligare en kurs i yrkesvägledning kommer till stånd, erfordras vtcerligare
en kurs i samhällskunskap.
4 I en skrivelse till skolöverstyrelsen framhåller rektorn vid lärarhögskolan i
Goteborg, att i västra Sverige från flera håll framförts önskemål, att det vid lärarhögskolan
i Göteborg skulle anordnas egentliga vidareutbildningskurser i
ämnen® matematik, fysik, kemi, engelska och tyska som kvällskurser i samma
organisatoriska form som i Stockholm. Överstyrelsen har under läsåret 1962/63
VKl lararhogskolan i Stockholm anordnat terminskurser i fysik och kemi på
kvällstid för lärare inom Stor-Stockholmsregionen. Enligt rapporter från kursledarna
har kurserna kunnat genomföras planenligt och med gott resultat Överstyrelsen
vid därför under förutsättning att tillräckligt antal behöriga sökande
an mai er sig, tillstyrka forslaget om anordnande av kvällskurser i matematik
fysik och kemi i Göteborg. Beträffande terminskurser i engelska och tyska vill
överstyrelsen, med hänsyn till den förefintliga stora bristen på lärare även i
engelska och tyska, tillstyrka att vidareutbildningskurser även i dessa ämnen
kommer till stånd.
101
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 106/
5. Från såvill rektorer som lärare har framförts önskemål om terminskurser i
biologi. I ämneskombinationer, vari biologi ingår, bär det visat sig svart att fa
behöriga lärare. Bristen på lärare i biologi torde emellertid vara hävd i mitten av
1960-talet. Överstyrelsen anser dock, att nämnda önskemål bör beaktas och föreslår,
att egentlig vidareutbildningskurs i biologi, omfattande två terminskurser,
anordnas under budgetåret 1964/65.
6. Vid folkskoleseminariet i Jönköping har under flera år anordnats terminskurser
i matematik och fysik. Förslag har nu framförts om att terminskurser därutöver
måtte få anordnas i Jönköping i ämnena kristendomskunskap, historia
och kemi samt att en eller flera av dessa kurser måtte få anordnas som kvällskurser.
Överstyrelsen tillstyrker framställningen.
7. I och med utvidgningen av terminskurserna och den regionala ettbctygsundervisningen
behöver ytterligare fyra biämncskurser anordnas.
8. Tillströmningen av sökande till såväl biämneskurserna som kurserna i psykologi
och pedagogik har ökat betydligt. Sålunda har deltagarantalet i biämneskursema
vårterminen 1963 ökat med 130 i förhållande till vårterminen 1962, och
från höstterminen 1962 till höstterminen 1963 har deltagarantalet i kurserna i
psykologi och pedagogik ökat med 168. Detta torde kunna förklaras av den omständigheten
att — förutom utvidgningen av terminskurserna och tillkomslen av
den regionala akademiska undervisningen — en ökning har skett av antalet lärare,
som genom en huvudsakligen akademisk utbildningsväg ämnar vinna behörighet
till ämncslärartjänst för folkskollärare med viss vidareutbildning. Överstyrelsen
anser det därför nödvändigt, att ytterligare fyra kurser i psykologi och
pedagogik anordnas under budgetåret 1964/65.
9. I sina pedagogiska redogörelser konstaterar samtliga kursledare i matematik,
fysik och kemi, att åtskilliga kursdeltagare vid kursens början kommit
oförberedda och med otillräckliga förkunskaper. För att målsättningen för kurserna
skall kunna förverkligas fordras att inte en stor del av timantalet tages i
anspråk för att repetera grundläggande moment i gymnasiekursen. Överstyrelsen
finner det angeläget att kunna anordna fem kurser i ämnena matematik, fysik
och kemi som förberedelse till terminskurserna. Kurserna skulle förläggas till
sommaren och omfatta ca 80 timmar.
10. Under budgetåret 1964/65 ämnar överstyrelsen söka ytterligare utvidga
den regionala ettbetygsundervisningen. På grund av det stora intresse som visats
från kommunernas sida för denna utbildning torde det inte komma att föreligga
några svårigheter att anordna ytterligare kurser. Överstyrelsen anhåller därför
om att medel ställes till förfogande för ytterligare fyra kurser.
11. Som förberedelse till de i föregående punkt föreslagna fyra nya regionala
ettbetygskurserna erfordras ytterligare fyra preparandkurser.
12. Under innevarande budgetår ämnar överstyrelsen i samråd med kanslersämbetet
anordna tvåbetygsundervisning i matematik och fysik i Linköping och
Örebro. Avsikten är att i viss utsträckning samordna tvåbetygsundervisningen
med teknologie magisterutbildningen. I samarbete mellan universiteten och överstyrelsen
kommer dessutom att anordnas särskild akademisk undervisning för
den grundläggande studiekursen i ämnet kristendomskunskap.
Tvåbetygsundervisningen avses under budgetåret 1964/65 omfatta ämnena
matematik, fysik och kemi i Linköping och Örebro samt den grundläggande studiekursen
i kristendomskunskap. Utöver de 500 000 kr., som beräknas för kurserna
i matematik, fysik och kristendomskunskap, bör 240 000 kr. beräknas för
kurserna i kemi.
13. Linder anslaget Förskoleseminariema: Utbildning av seminarielärare m. fl.
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196.''+
bär för budgetåret 1963/64 anvisats ett belopp av 115 000 kr. till en utbildningskurs
om 16 veckor för 12—20 förskollärare, som tjänstgör eller syftar till att
tjänstgöra som lärare vid förskoleseminarium. Överstyrelsen föreslår, att medel
för ändamålet budgetåret 1964/65 i stället anvisas under anslaget till särskilda
lärarutbildningsåtgärder. Eventuell reservationsmedelsbehållning per den 30 juni
1964 på förutnämnda anslag bör tillgodoföras sistnämnda anslag. Beträffande
ersättning till deltagare i utbildningen förutsättes samma bestämmelser gälla som
innevarande budgetår.
14. Under anslaget till omkostnader vid nomadskolorna anvisades budgetåret
1962/63 ett belopp av 20 000 kr. till en lärarutbildningskurs i lapska språket.
Nomadskoleinspektören äskar för budgetåret 1964/65 30 000 kr. för motsvarande
ändamål. Överstyrelsen föreslår, att detta belopp anvisas från förevarande anslag.
Styrelsen för den regionala teknologie magisterutbildningen beräknar i sitt
anslagsäskande för budgetåret 1964/65 det sammanlagda medelsbehovet
för ifrågavarande utbildning till 1 450 000 kr., därav 750 000 kr. för
driftkostnader och 700 000 kr. för inköp av laborationsutrustning och annan
undervisningsmateriel. I förhållande till de för innevarande budgetår beräknade
kostnaderna för samma utbildning innebär detta en kostnadsökning med
730 000 kr. Av denna kostnadsökning hänför sig 160 000 kr. till ett förslag om
inrättande av fyra ordinarie universitetslektorat, två i matematik och två i fysik,
på tekniska högskolans i Stockholm stat men med stationering av tjänstinnehavama
i Linköping respektive Örebro. Av den beräknade kostnadsökningen
hänför sig sålunda 570 000 kr. till förevarande anslag.
Departementschefen. Den rådande lärarbristsituationen gör det nödvändigt att
vidtaga alla sådana särskilda lärarutbildningsåtgärder, som ökar tillgången på
lärare. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas för en verksamhet av i huvudsak
den omfattning som föreslagits i de redovisade äskandena under denna anslagspunkt.
Den närmare fördelningen av anslaget på olika anslagsändamål kan inte nu
fixeras utan torde liksom för innevarande budgetår efter förslag av skolöverstyrelsen
— i erforderlig utsträckning efter samråd med övriga berörda myndigheter
— få fastställas av Kungl. Maj:t. Jag förutsätter, att detta förslag från
överstyrelsens sida föregås av synnerligen noggranna förnyade överväganden
med utgångspunkt i lärarbristens omfattning i olika ämnen samt i olika regioner
av riket. Med hänsyn till lärarsituationen i språk bör utbildningsåtgärder avseende
även dessa ämnen vidtagas, särskilt med beaktande av den svåra situationen
i dessa ämnen i övre Norrland.
Med anledning av skolöverstyrelsens förslag om anordnande av tvåbetygskurser
i kemi vill jag anmäla, att enligt de numera vidarebearbetade planerna
på den fortsatta utbyggnaden av tvåbetygsutbildningen i Linköping och Örebro,
utbildning i kemi inte bör igångsättas läsåret 1964/65. Däremot bör undervisningen
i matematik och fysik utbyggas med en ny intagningsomgång vid sidan
103
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196h
av den redan intagna omgången studerande, som nästa läsår bedriver andra årets
studier i dessa ämnen. Bortfallet av kemiutbildningen innebär en besparing i
förhållande till överstyrelsens äskanden, medan utbyggnaden av utbildningen i
matematik och fysik å andra sidan medför en kostnadsökning.
Frågan om anordnande av en kurs för lärare vid nomadskolor torde få prövas
vid dispositionen av anslaget till lärares fortbildning.
Medel för den regionala teknologie magisterutbildningen bör även för budgetåret
1964/65 beräknas under förevarande anslag. Jag har ingen erinran mot styrelsens
beräkningar av det erforderliga medelsbehovet under detta anslag, ej
heller mot förslaget om inrättande av fyra ordinarie universitetslektorat på tekniska
högskolans i Stockholm stat med stationering av tjänstinnehavarna i Linköping
och Örebro. Någon ändring av det förslag till avlöningsstat för tekniska
högskolan i Stockholm som förelagts riksdagen i årets statsverksproposition synes
inte påkallad.
Jag beräknar kostnadsökningarna under detta anslag vid bifall till vad jag här
förordat till sammanlagt 1 690 000 kr., varav 1 120 000 kr. för de av skolöverstyrelsen
behandlade utbildningsformerna och 570 000 kr. för den teknologie
magisterutbildningen.
Reservationsanslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder bör alltså uppföras
med (3 900 000 + 1690 000=) 5 590 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;
b) till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 590 000 kr.
24. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.
1961/62 ........
1962/63 .......
1963/64 .......
1964/65 (förslag)
Anslag Nettoutgift
5 363 000 5 096 028
7 554 000 6 569 023
9 427 000
9 127 000
Detta anslag skall för budgetåret 1963/64 disponeras på följande sätt:
1. Avlöningar åt deltagare i praktiska lärarkurser, förslagsvis...... 8 494 000
2. Resekostnadsersättning och traktamente åt deltagare i praktiska
lärarkurser, förslagsvis ...................................... 920 000
3. Expenser vid förberedande lärarkurser........................ 13 000
Summa kr. 9 427 000
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 196A
Skolöverstyrelsen hänvisar beträffande motiveringen för sitt äskande till vad
överstyrelsen anfört i sin framställning om anslag till avlöningar vid statliga allmänna
gymnasier m. m. Överstyrelsen konstaterar, att det antal platser, som nu
står till förfogande för genomgång av praktisk lärarkurs •— 700 per år, fördelade
på 22 läroanstalter och 4 lärarutbildningsblock — har visat sig vara tillfyllest.
Eftersom till och med ett underskott på sökande förelegat föreslår skolöverstyrelsen
inte någon ökning av de praktiska lärarkursernas kapacitet och därför inte
heller någon höjning av posterna under 1 och 2. Med hänsyn till att antalet
sökande till kurserna på hösten regelmässigt är avsevärt större än till vårterminskurserna
begär överstyrelsen emellertid bemyndigande att, inom ramen för det
platsantal som fastställts för hela läsåret, få öka kapaciteten under höstterminen
till mer än hälften av detta platsantal.
Skolöverstyrelsen räknar för läsåret 1964/65 med ett behov av ytterligare två
förberedande kurser och föreslår på grund härav en höjning av posten till expenser
vid sådana kurser med 3 000 kr.
Departementschefen. I det föregående har jag framlagt förslag till åtgärder,
som bör leda till att antalet platser för praktisk lärarutbildning skall komma att
utnyttjas bättre. Skulle antalet sökande någon termin överstiga hälften av det
antal platser som lagts till grund för anslagets beräkning bör Kungl. Maj:t äga
medgiva den ökning av intagningen av lärarkandidater som bedömes möjlig.
På grund av tillkomsten av en lärarhögskola i Uppsala bortfaller ett antal
platser för praktisk lärarkurs vid därvarande gymnasium och seminarium. Med
anledning därav räknar jag med en kostnadsminskning under detta anslag av
300 000 kr.
Några andra förändringar under detta anslag finner jag inte anledning räkna
med. Behovet av ökade expensmedel vid förberedande lärarkurser påkallar inte
någon justering av anslaget utan torde få prövas av Kungl. Maj:t vid kommande
beslut om anslagets disposition.
Jag förordar sålunda att anslaget uppföres med (9 427 000—300 000 =)
9 127 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 127 000 kr.
25. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva
Anslag
1961/62 ..................................... 398 000
1962/63 ..................................... 398 000
1963/64 ..................................... 423 000
1964/65 (förslag) ............................. 512 000
Nettoutgift
313 639
316 079
105
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1961+
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjes med 89 000 kr. Beloppet hänför
sig huvudsakligen till förslag om en ökning med åtta lärarkandidater utöver det
antal, som beräknats för innevarande budgetår. Behovet av vidgad lärarutbildning
på detta område angives i första hand vara betingat av tillkomsten av det
skolhem för blinda barn med även annat lyte, som haller pa att inrättas i Örebro,
överstyrelsen föreslår vidare, att arvodet åt lärarkandidat i övningsämnen höjes
och beräknas efter löneklass 12 i stället för 9.
Departementschefen. Jag tillstyrker, att anslaget höjes med 89 000 kr. Det
torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva den föreslagna arvodeshöjningen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 512 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. Erlandsson
106
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 68 år 1964
Bilaga
Överenskommelse mellan å ena sidan Uppsala stad genom dess drätselutskott
och å andra sidan staten, företrädd av 1960 års lärarutbildningssakkunniga,
angående kostnadsfördelningen vid inrättandet av lärarhögskola i Uppsala.
En lärarhögskola förutsättes bli inrättad i Uppsala fr. o. m. den 1 juli 1964
och erhålla provisoriska lokaler i folkskoleseminariet. Därvid utflyttas erforderligt
antal av seminariets övningsskoleklasser till stadens skollokaler. En extern
övningsskola för lärarhögskolan, omfattande fem parallellklasser av grundskolans
högstadium, förlägges till Tiundaskolan, som börjat uppföras hösten 1962, och
förutsättes bli organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
som gäller för externa övningsskoleklasser vid folkskoleseminarium. Detta innebär,
att undervisningen vid Tiundaskolans externa övningsskoleklasser på högstadiet
skall ombesörjas av staten. Som ledare för de externa övningsskoleklasserna
på detta stadium skall vid skolan finnas en statligt anställd rektor. Den
närmare fördelningen av arbetsuppgifter mellan denne rektor och den kommunale
skolledaren skall fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
tillämpas vid Kungsladugårdsskolan i Göteborg. Därest det vid planeringen för
en statlig lärarhögskola i Uppsala befinnes lämpligt, att Tiundaskolan helt tages
i anspråk för övningsundervisning, skall överläggningar upptagas rörande bl. a.
statens dispositionsrätt till skolan, vilken förutsättes bli densamma som på
andra orter, där lärarhögskola upprättats.
Till Katedralskolan förlägges praktisk lärarutbildning företrädesvis å det gymnasiala
stadiet. Uppsala stad förbinder sig att i mån, det ankommer på stadens
myndigheter, planera och bedriva sin skolbyggnadsverksamhet enligt ett sådant
tidsschema, att erforderliga övningsklasser på gymnasiestadiet fr. o. m. lärarhögskolans
start oavbrutet finnes tillgängliga i lämpliga skollokaler, samt att ombesörja,
att inom Katedralskolan vid skolans om- och tillbyggnad behovet av
lokaler tillgodoses för utpräglade lärarutbildningsändamål (såsom uppehållsrum
och arbetsrum för lärarkandidater; 3—4 smärre konferensrum samt preparationsrum
för lärarkandidaternas lektionsförberedelser i naturvetenskapliga ämnen),
varvid den sammanlagda golvyta, som tages i anspråk härför, i huvudsak inom
befintliga skolbyggnader, beräknas till minst 175 kvm.
Uppsala stad förbinder sig att bekosta erforderliga inventarier inom Tiundaskolan
samt att i sagda skola vidtaga och bekosta sådana mindre ändringar i
dispositionen av lokaler, som betingas av skolans nya uppgift som lärarutbildningsanstalt.
Kostnaden för ändringsarbetena beräknas till högst 50 000 kr.
En ytterligare upprustning med undervisningsmateriel beräknas vid Tiundaskolan
draga en kostnad av sammanlagt 50 000 kr. och vid Katedralskolan sammanlagt
210 000 kr. Sistnämnda båda kostnader delas lika mellan Uppsala stad
och staten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1964 107
Sid.
I. Ämnelärarsituationen ............................................ 4
A. Nuläge och prognoser......................................... 4
B. Åtgärder mot lärarbristen ..................................... 13
C. Departementschefen .......................................... 19
II. Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärarc...................... 26
A. Nuvarande utbildningskapacitet................................ 26
B. Förslag om ökning av utbildningskapaciteten.................... 27
C. Departementschefen .......................................... 33
III. Utbildning av folk- och småskollärare.............................. 37
A. Nuläge och prognoser......................................... 37
B. Skolöverstyrelsens förslag rörande utbildningskapaciteten 1964/65 . . 43
C. Departementschefen .......................................... 45
IV. Utbildning av förskollärare och vårdpersonal för bamanstalter........ 48
A. Inledning .................................................... 48
B. Utbildning av förskollärare ................................... 50
C. Utbildning av vårdpersonal för barnanstalter.................... 52
D. Departementschefen .......................................... 57
V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65 ........................ 61
1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ...................... 61
2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader .................... 68
3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m............. 69
4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ......................... 70
5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ....................... 74
6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m.m............... 75
7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ....................... 76
8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ..................... 81
9. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m.m............. 83
10. Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler
....................................................... 34
11. Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar ........................ 85
12. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader ...................... 86
13. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m............... 86
14. Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning............ 86
15. Folkskoleseminariema: Avlöningar ............................ 86
16. Folkskoleseminariema: Omkostnader .......................... 90
17. Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m.m................... 92
18. Folkskoleseminariema: Utrustning ............................ 92
19. Förskoleseminarierna: Avlöningar ............................. 93
20. Förskoleseminarierna: Omkostnader ........................... 95
21. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m................... 96
22. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning................ 96
23. Särskilda lärarutbildningsåtgärder ............................ 97
24. Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m............... 103
25. Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva.................. 105
Bilaga.............................................................. 106