Kungl. Maj:ts proposition nr 6b är 196 b
1
Nr 64
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
civilförsvaret m. m.; given Stockholms slott den 28
februari 196b.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Rune B. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag om organisation för statens civilförsvarsskolor
samt i anslutning härtill slutliga äskanden beträffande avlöningsanslagen
till civilförsvarsstyrelsen och statens civilförsvarsskolor, vilka
anslag i årets statsverksproposition upptagits med beräknade belopp.
Statens civilförsvarsskolor föreslås även i fortsättningen skola omfatta
civilförsvarsskolan i Rosersberg och till denna skola anknutna fältskolor.
Skolorna skall såsom förut stå under civilförsvarsstyrelsens ledning och utgöra
en del av denna. Den nuvarande utbildningsbyrån i styrelsen föreslås
utgå ur organisationen och dess arbetsuppgifter i huvudsak överföras till
organisationen för civilförsvarsskolorna.
Civilförsvarsstyrelsen förstärkes med en särskild sektion lör databehandling.
För budgetåret 1964/65 begäres till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar
4 127 000 kr. och till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar 2 933 000 kr. 1
1 —Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 63
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1964
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari
1964.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.
I årets statsverksproposition (bil. 13, p. 57 och 59) har Kungl. Maj :t på min
hemställan under elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på att
proposition skulle kunna framläggas för riksdagen på grundval av ett av
statskontoret avgivet förslag angående ledningen av civilförsvarets utbildnings-
och övningsverksamhet samt organisation för statens civilförsvarss
kol or, å driftbudgeten för budgetåret 1964/65 beräkna till Civilförsvarsstyrelsen:
Avlöningar ett förslagsanslag av 4 640 000 kr. och till Statens civilförsvarsskolor:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 420 000 kr. Beredningen
av statskontorets förslag är numera avslutad.
Jag anhåller nu att i anslutning till redogörelse för statskontorets förslag
få upptaga de nämnda anslagsfrågorna till fortsatt behandling.
Förslag till organisation för statens civilförsvarsskolor m. m.
Inledning
Statsmakternas ställningstagande till den nya civilförsvarsorganisationen
år 19591 innebar också att utbildningsverksamheten i civilförsvaret omprövades.
Riktlinjer uppdrogs för utbildningens omfattning och innehåll och
en organisation tillkom för dess genomförande. Den centrala ledningen av
utbildningen skulle ankomma på civilförsvarsstyrelsen, dock att länsstyrelserna
skulle administrera den utbildning som lokalt genomfördes i länen.
Genom den ny ordningen erhölls en fast och ändamålsenlig ledning av utbildningsverksamheten
ej minst i vad avser dess pedagogiska genomförande.
Beslut fattades om att inrätta en permanent statlig civil för svarsskola
i Rosersberg och till denna anslutna fältavdelningar. Frågan om antalet så- 1
1 Prop. 1959:114; SU 1959: 85; Rskr. 1959: 233.
Kungl. Maj:ts proposition nr 6b år 196b 3
dana fältavdelningar och deras förläggning ansågs höra bli beroende av
den närmare planläggning av utbildningsorganisationen, som måste äga rum.
På grund av dessa principbeslut om utbildningens ledning och organisation
har skolorganisationen närmare utformats i samband med den årliga
prövningen av anslagsbehoven för civilförsvaret. Utbyggnaden har skett
efter hand som förutsättningarna för utbildningens genomförande efter de
uppdragna principerna och utbildningsorganisationens behov blivit prövade
och klarlagda. Sålunda har civilförsvarsskolan i Rosersberg upprustats och
varit i bruk för utbildning sedan år 1961 och tre fältskolor iordningställts
med utbildnings- och övningsanordningar avsedda för stadigvarande
användning. En fjärde fältskola har upprättats för att tills vidare drivas såsom
ett provisorium. Utrustningen av skolorna med materiel och erforderliga
utbildningsansordningar i form av övningsfält m. m. är ännu inte avslutad.
Genom beslut den 14 september 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret
att med ledning av erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten
vid statens civilförsvarsskolor utreda frågan om lämplig organisation
för civilförsvarsskolan i Rosersberg och fältskolorna. Avsikten var närmast
att få prövat ändamålsenligheten av den efter hand utformade organisationen
för utbildningen och, mot bakgrunden av de förslag om betydande personalutvidgningar
som framlagts av civilförsvarsstyrelsen i anslagsäskandena
för budgetåret 1963/64, de ytterligare behov för verksamheten som
kunde föreligga.
Statskontoret har redovisat sina förslag med skrivelse den 25 oktober
1963. över förslaget har civilförsvarsstyrelsen avgivit utlåtande den 6 december
1963.
Nuvarande organisation
Enligt den nuvarande ordningen svarar civilförsvarsstyrelsen helt för utbildningen
av befälspersonal i det lokala civilförsvaret och av de regionala
enheterna, de s. k. undsättningskårerna. Utbildningen av icke-befälspersonal
i det lokala civilförsvaret administreras av länsstyrelserna, men civilförsvarsstyrelsen
svarar för det pedagogiska innehållet i utbildningen och
för att lämpliga instruktörer står till förfogande.
Av de högst sex av Kungl. Maj :t utsedda lekmannarepresentanter, som ingår
i civilförsvarsstyrelsen, har två anknytning till utbildningsverksamhet.
En av dem iskall företräda pedagogisk sakkunskap och en besitta erfarenhet
av folkbildningsarbete. När utbildningsärende avgöres i plenum, skall såvitt
möjligt båda eller i vart fall en av de två nämnda ledamöterna deltaga i beslutet.
Frågor om civilförsvarsutbildningen handläggs inom civilförsvarsstyrelsen
av en utbildningsbyrå. Från början var byrån indelad i en utbildningsoch
en övningssektion, men f. n. tillämpas inom byrån en organisation, som
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 196b
innebär att arbetet fördelats på tre arbetsgrupper, nämligen en pedagogisk
grupp, en planeringsgrupp och en förvaltningsgrupp. På byrån tjänstgör
sexton befattningshavare jämte två för den lokala utbildningsverksamheten
avsedda konsulenter.
Den omfattning vari utbildning skall bedrivas bestämmes i första hand av
civilförsvarsorganisationens storlek, till vilken riksdagen tagit ställning i
principbeslutet år 1959, samt av kursernas längd. Utbildningskravet är vidare
fixerat i utbildningsplaner för de olika befattningshavarna. Sådana
planer fastställes enligt utbildningskungörelsen för civilförsvaret (SFS
1960: 655) av Kungl. Maj :t efter förslag av civilförsvarsstyrelsen.
Enligt instruktionen för civilförsvarsstyrelsen åligger det styrelsen bl. a.
att bedriva civilförsvarsutbildning vid statens civilförsvarsskola. Civilförsvarsskolans
arbetsområde har angivits i propositionen 1959: 114. Enligt
denna skall skolan bedriva utbildning av både det högre och det lägre civilförsvarsbefälet.
Skolan bör vidare sörja för utbildningen av instruktörer,
vilka skall stå till förfogande för undervisning på det lokala och regionala
planet av lagre befäl och manskap. Civilförsvarsskolan bör också kunna anordna
högre instruktörskurser, avsedda att ge kompetens för undervisning
av högre befäl och för den mest kvalificerade civilförsvarsundervisningen i
övrigt, exempelvis vid skolan för undsättningskårerna. Dessutom bör skolorganisationen
kunna påtaga sig utbildningen av verkskyddets befälspersonal.
Den sakkunskap i utbildningsfrågor, som skolan företräder, bör
vidare kunna tagas i anspråk vid överinseendet över den lokala utbildningen.
Statens civilförsvarsskola ledes av civilförsvarsstyrelsen. Chefen för utbildningsbyrån
i styrelsen är tillika rektor för skolan. En av civilförsvarslärarna
vid rosersbergsskolan fungerar som ställföreträdande rektor. Skolan
består f. n. av sex skolenheter, vid vilka eleverna förlägges i internat. Den
centrala permanenta skolan i Rosersberg, befälsskolan, är inrättad för
samtidig undervisning av 60 elever, fördelade på två kursavdelningar om
vardera 50 elever. Vid skolan för undsättningskårerna, även den förlagd till
Rosersberg, finns möjlighet att förlägga 200 elever. Var och en av de fyra fältskolorna
har 60 elevplatser. Dessa skolor är f. n. förlagda till Tylösand
(Halmstad), Katrineholm, Nyadal (Härnösand) och Djursätra (Skövde), av
vdka den sistnämnda är av provisorisk natur. Varje enhet ledes närmast
av en skolchef. I administrativt-kameralt hänseende är skolenheterna vid
Rosersberg utrustade med en förvaltningsorganisation, som ombesörjer den
löpande förvaltningen enligt föreskrifter utfärdade av civilförsvarsstyrelsen.
Administrationen av fältskolorna har i stor utsträckning anförtrotts länsstyrelserna
i de län, där skolorna är belägna. Kursernas längd varierar från
14 dagar upp till ett par manader vid befälsskolan och är för undsättningskårerna
i allmänhet 20 till 25 dagar. Utbildningen vid fältskolorna har i allmänhet
en kurslängd av 10 ä 14 dagar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 7.964 5
Rosersbergsskolans nuvarande organisation omfattar, förutom de två
egentliga skolavdelningarna för utbildning av befälspersonal och undsätlningskårer,
även eu förvaltningsavdelning. Inom denna beredes samtliga
ärenden rörande skolans administrativa och kamerala förvaltning. Till förvaltningen
bör också kök, sjukstuga, förråd (värdet av materielen uppgående
till ca 3 milj. kr.), fastighetsavdelning (för skötsel av byggnader och
övningsfält), maskinavdelning samt motorverkstad (för ett sextiotal fordon
med arbetsredskap).
Personalen vid Rosersbergsskolan uppgår f. n. till inalles 93 anställda.
Härjämte tjänstgör vid skolan ett antal vapenfria värnpliktiga för uppgifter
av olika slag. Personalorganisationen vid fältskolorna omfattar tillsammans
32 anställda.
Förslag till organisation
Statskontoret behandlar i sitt förslag frågorna om civilförsvarsutbildningens
ledning, behovet av skolor och lärare samt organisation och personal
i övrigt för skolverksamheten.
Statskontoret anser att organisationen för civilförsvarsskolorna är så
nära förbunden med själva ledningen av civilförsvarsutbildningen över huvud
taget, att de båda leden bör prövas samtidigt. Ämbetsverket har därför
också tagit upp frågan om den nuvarande utbildningsbijråns uppgifter och
ställning.
I begreppet ledning av utbildningsverksamheten ingår även planering av
verksamheten, dels en översiktlig planläggning som omfattar inriktning,
innehåll och omfattning av verksamheten och huvudsakligen utföres inom
verksledningen och dels upprättandet av en detaljerad årlig plan som hittills
uppgjorts inom utbildningsbyrån. Den del av planeringen som avser att bestämma
utbildningsmålen tillhör huvudsakligen organisationsbyråns verksamhetsområde,
men även utbildningsbyrån medverkar häri. Utbildningsmålen
återspeglas i de av Kungl. Maj :t fastställda kursplanerna för de olika
personalgrupperna. Den årliga planen, som innefattar en sammanställning
över utbildningsbehoven under perioden, utmynnar i en redovisning av hur
behoven lämpligen fördelas på de tillgängliga utbildningsenheterna. Behovsuppgifterna
tillhandahålles av organisationsbyrån, varefter med ledning
härav utbildningsbyrån utarbetar den årliga planen. Beträffande den
kostnadsmässiga sidan av planeringen utföres beräkningarna i stor utsträckning
inom den nuvarande utbildningsbyrån, som delger den för budgetarbetet
ansvariga administrativa byrån resultatet.
Statskontoret framhåller, att åtskilligt av det planeringsarbete för utbildningen
som nu utföres inom styrelsen framdeles kommer att kunna utföras
genom databehandling på maskinell väg. Därigenom bedömes utbildnings
-
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 6i år 196i
byrån kunna avlastas större delen av arbetet med att uppgöra den årliga
planen för utbildningens genomförande. Fördelningen av behoven på olika
utbildningsanstalter torde vara möjlig att utföra maskinellt liksom även
erforderliga beräkningar av planernas konsekvenser i kostnadshänseende.
Statskontoret föreslår vidare en rationalisering av förvaltningsärendenas
handläggning och förordar att antalet instanser, som medverkar häri, minskas.
I princip bör viktigare sådana ärenden samt ärenden, vilka har karaktären
av mer generella förvaltningsdirektiv, handläggas inom civilförsvarsstyrelsens
administrativa byrå. Förvaltningsärenden av annan natur bör
handläggas vid rosersbergsskolan för samtliga skolor. Det anses därför
lämpligt, att beslutsbefogenheter delegeras till denna skola. Någon förändring
av nu gällande ordning i fråga om förvaltningen vid fältskolorna förutsättes
inte.
De ifrågavarande förvaltningsärendena skulle alltså i fortsättningen inte
förekomma inom utbildningsbyrån.
Statskontoret finner att i stort sett följande skulle kvarstå av den nuvarande
utbildningsbyråns arbetsuppgifter, nämligen
a) upprättande av planer för utbildning och övning (utbildningsplan,
kursplan, detaljplan), r
b) medverkan vid fastställande av utbildningsmål,
c) studium och utformning av metoder för vuxenutbildning (pedagogiska
anvisningar),
d) framtagande och fastställande av kurslitteratur, utbildningsmateriel
och utbildnmgsanordningar (kompendier, läroböcker, planscher, filmer,
bildband o. d.),
e) urval och pedagogisk utbildning av instruktörer och lärare,
f) handledning och kontroll av utbildning och övning,
. medverkan vid upprättande av riktlinjer för rekrytering av personal
till civilförsvarets krigsorganisation,
h) pedagogiska synpunkter på utformningen av civilförsvarsstyrelsens
föreskrifter, anvisningar och materielbeskrivningar.
De nu nämnda arbetsuppgifterna fordrar för sin beredning i regel personal
med pedagogisk skolning och har inom den nuvarande utbildningsbyrån
hänförts till den pedagogiska gruppen. Olika lösningar är tänkbara, när det
galler att infoga denna del av verksamheten i organisationen. Som alternativ
nämner statskontoret antingen en inordning i organisationen för rosersbergsskolorna
eller en självständig organisationsenhet direkt underställd verkschefen
eller en inordning i organisationsbyrån.
Det sist nämnda alternativet innebär, att direkt samband skulle skapas
mellan den fortlöpande planeringen av civilförsvarets uppbyggnad och den
utbildning, som skall genomföras. Mot alternativet kan enligt statskontoret
anföras, att utbildnings- och övningsverksamheten delas upp mellan två organisationsenheter
direkt under verkschefen nämligen organisationsbyrån
och skolorna. Mot alternativet kan även den invändningen göras, att personalen,
som avses för nu berörda arbetsuppgifter, inte har direkt kontakt med
den praktiska utbildningen. Från pedagogisk synpunkt måste denna kontakt
7
Kungl. Maj.ts proposition nr (ii år It) (i i
anses vara av stort värde. Alternativet med en självständig organisationsenhet
har den nackdelen, att ärendena kan föras direkt till verkschefen utan
att först sållas i ett beslutsled på byråchefsnivå under honom. Ärendena
motiverar nämligen inte en självständig byrå. De argument, som nyss anförts
mot eu inordning i organisationsbyrån kan med samma styrka anföras
även här. Statskontoret förordar, att arbetsuppgifterna i fråga inordnas i
organisationen för skolorna och anför som motiv härför, att utbildningsoc.
h övningsverksamheten såsom funktion bör sammanhållas under en enhetlig
ledning på byråchefsnivå, att verksamheten är särpräglad och i regel
kan avgränsas från annan civilförsvarsverksamhet och att utbildnings- och
övningsverksamheten är den civilförsvarsaktivitet, som allmänheten huvudsakligen
kommer i kontakt med och därför bör ägnas speciell omsorg framförallt
av pedagogisk art.
Statskontoret framhåller också, att lokaliseringen av utbildningsbyrån och
rosersbergsskolorna till skilda arbetslokaler på ca 3,5 mils avstånd från
varandra försvårat kommunikationerna mellan chefen och honom direkt
underställda organisationsenheter. Allt för stor del av arbetstiden, för såväl
chefen som utbildningsbyråns organisationsenheter, har fått tagas i anspråk
för förflyttning mellan de båda tjänsteställena.
Statskontoret föreslår alltså, att civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå
slopas, att förvaltningsärendena fördelas mellan civilförsvarsstyrelsens administrativa
byrå och statens civilförsvarsskola samt att tidigare nämnda
ärenden av pedagogisk art överflyttas till skolan och lokaliseras till Rosersberg.
Behovet av ytterligare kontorslokaler vid rosersbergsskolorna på
grund av denna lokalisering torde enligt statskontoret kunna tillgodoses.
Någon förändring av utbildningsverksamhetens ledning på styrelse- och
verkschefsplan föreslås icke äga rum.
Statskontoret har i samråd med civilförsvarsstyrelsen beräknat den årliga
utbildningsvolgmen och erforderlig skolkapacitet under tiden för civilförsvarets
uppbyggnad fram till 1970 och för tiden därefter. Ämbetsverket
har funnit, att såväl befälsskolan som undsättningskårskolan f. n. har en
kapacitet, som även på längre sikt motsvarar behovet. Beträffande fältskolorna
finner statskontoret, att tre skolor torde vara tillräckligt. Den nu existerande
fjärde fältskolan, vilken är provisorisk, föreslås därför skola avvecklas
under år 1965. Beträffande beräkningen i denna del anför statskontoret.
Erhållna värden för fältskolorna visar en jämn fördelning av skolbehovet
under uppbyggnadsperioden 1963—70 med undantag för läsåret 1963/64,
som visar ett något större behov.
En stor del av utbildningsbehovet för nämnda läsår, nämligen 3 136 timmar,
bör emellertid kunna genomföras såsom en särskild utbildning vid någon
provisorisk skola. Det rör sig om en speciell utbildning av befäl i bevakningstjänst.
För denna utbildning behövs inte de särskilda utbildningsanordningar,
som finns vid fältskolorna.
Kapaciteten hos de nuvarande 4 fältskolorna är 8 000 undervisningstimmar
per år. Det samlade behovet för uppbyggnadstiden är ca 35 000 timmar,
om behovet för läsåret 1962/63 och de ovan nämnda 3 136 timmarna för
8
Kungl. Maj:ts proposition nr (it år 196 b
lasäret 1963/64 frånräknas. Genomsnittsbehovet blir då 5 000 timmar per
svarar lnot knappt tre fältskolor med vardera en kapacitet om
/ 000 timmar per år.
Vid de datamässiga beräkningarna har, liksom beträffande befälsskolan
SfJSTt e™'':llertld ''nte ta8lts tiu erforderlig utbildning av befäl inom verkfS,
d • iragra be!1°Vflffror finns inte tillgängliga härför. Enligt uppgift
från ci\ulförsvarsstyrel sen omfattar verkskyddsorganisationen bl. a. 2 300
verkskyddsledare och 20 000 gruppchefer, men exakta uppgifter om hur stor
del av dessa, som ar utbildade saknas f. n. Vidare har utbildning av per-H-!reSe-
ej mraknats. Ej heller har annan avgång bland personalen än
a dersavgång medtagits för den del, som nu finnes inskriven. Annan avgång
bland persormlen innehåller bortfall på grund av dödsfall, sjukdom, flyttning
till annan ort samt vissa andra anledningar. Storleken på denna avgån^
har av cmlforsvarsstyrelsen uppskattats utgöra 4 %. Detta stämmer väl med
de wden statens organisationsnamnd vid sina undersökningar av civilför
umh?
hew/ i1<SMa,Ct !rhfU Vid bearbetnilig av avgångsanledningarna
ste?, J 19f4 a''.''sefnde fyra lan- Avgången på grund av flyttning över
steg
i denna undersökning 1 %. Med den förbättrade teknik att hålla reda
pitiS lnSkl.1Vn^ °Ch, lltblldade personalen, som databehandlingen inom
f /vd försvar sstyr elsen torde innebära, finns det anledning att antaga att
häravt8 HCke Ska behova lnnebära bortfall av utbildad personal. På^rund
1 200 timmans år"1113 ^ ^ Ctt Skattat tal av 3 Detta innebär ca
res^t skal? nthiH °nt°ret flnnaS Skäl att ifråSasatta> om en mobiliseringsSrsonal
Sk? 1p f h T” 0rSamsatl0nen 1 övrigt helt fyllts med utbildad
400 timmar för år bed°maS erforderbS‘> mnebär det ett tillskott med ca
i runtPta!äI8änf?ride nämnda beh0VCn Så att genomsnittsbehovet uppgår till
räeklL! Jn 5°? tln?maa ar’ motsvarande tre fältskolor, torde vara tillrackhgt.
Den beraknade skolkapaciteten bestående av en befälsskola en
undsättnmgshårsskola samt tre fältskolor kan sålunda f. n. bedömas vara
fäHSkolan a^,;seJ.erf.Uppby§gnadstidens ut8ång- Den nu existerande fjärde
ialtskolan synes darfor kunna avvecklas, vilket föreslås ske under år 1965
Aar erforderliga behovssiffror beträffande verkskyddsutbildningen blir till&angliga,
synes i forsta hand bora prövas huruvida behovet kan tillgodoses
ete/flela aPve“ta fältsk°,0™a’ ^nom en utvidgning^
Behovet av lärare vid skolorna har undersökts. Förhållandena vid skoorna
har emellertid varit onormala på grund av att verksamheten tyngts
av startsvårigheter och problem av uppbyggnadsnatur. Av den anledningen
har arbetsstudier bedömts inte kunna ge erforderliga värden för en tillräckligt
saker beräkning av relationen mellan undervisningsarbete och förberedelsearbete.
Sådana arbetsstudier bör genomföras framdeles. Om något
ar raknar statskontoret med att skolverksamheten nått sådan stabilitet att
den då kan studeras ytterligare. Jämförelse med de undervisningstider per
vecka eller år, som förekommer vid andra undervisningsanstalter av skilda
slag har emellertid gjorts. Vid beräkningarna har undervisningsarbetet genomsnittligt
för samtliga skolor skattats till inemot 30 timmar för vecka.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr (ii år 19(ii
Beträffande klassavdelningarnas storlek har normer utarbetats inom
civilförsvarsstyrelsen. Dessa normer har redovisats på följande sätt:
Undervisningsform
Befälsskolan, fältskolorna
Teori
Enskild praktisk utbildning
Gruppvis » »
Lägre spel
Högre spel
Lärarbehov
1 lärare per 30 elever
3 » » » »
2 » » » »
2 » » » »
3 » » » »
Undsättningskårskolan
Teori
Enskild praktisk utbildning
Gruppvis » »
2 lärare per 30 elever
4 » » » »
2 » » » »
Efter studier av undervisningens art och jämförliga förhållanden vid andra
läroanstalter samt med ledning av de nu redovisade normerna har statskontoret
beräknat lärarbehovet till sex lärare vid befälsskolan (ökning med två),
sexton vid undsättningskårskolan (minskning med en) och fyra vid varje
fältskola (oförändrat).
Statskontorets förslag innebär, att ansvaret för civilförsvarets utbildningsoch
övningsverksamhet under verksledningen knytes till civilförsvarsskolan.
Skolan skall liksom hittills direkt under verkschefen ledas av en rektor,
som även i fortsättningen skall vara ledamot av civilförsvarsstyrelsen. Beträffande
organisationen för skolan föreslås, att den under rektor skall bestå
av en förvaltningssektion, en pedagogisk sektion, en befälsskola, en undsättningskårskola
samt tre fältskolor.
Förvaltningssektionen bör med en byrådirektör som chef vara indelad i
en administrativ detalj och en detalj för materiel- och fastighetsförvaltning.
Den administrativa delen bör ledas av en förste byråsekreterare samt i övrigt
bestå av en kamrerare, två assistenter, en kontorist (kassör) och två biträden
samt för planeringsarbete en byråsekreterare eller inspektör. Till detaljen
bör även expeditionsvakter och personal för telefonväxeln hänföras.
För expeditionsvaktgöromål föreslås en förste expeditionsvakt, tva expeditionsvakter
samt ett kontorsbud. För telefonväxeln erfordras ett biträde samt
visst belopp till arvoden för att möjliggöra att växeln hålles öppen även efter
ordinarie arbetstids slut.
Statskontoret föreslår vidare, att sjukstugan samt internatrörelsen — förläggningar,
sällskapslokaler, matsalar och kök — lägges under chefen för
den administrativa detaljen. Personalen vid sjukstugan föreslås omfatta en
arvodesanställd läkare med deltidstjänstgöring, en översköterska och ett
sjukvårdsbiträde. För ansvaret för mathållningen vid skolan och tillsyn av
matsalar, förläggningar och sällskapsrum föreslås en föreståndare. På grund
1* — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 63
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1964
av att det finns två utspisningslokaler vid skolorna erfordras dessutom eu
köksföreståndare samt en husmor. Kökspersonalen beräknas till fyra kokerskor
och tio ekonomibiträden. Personalen har beräknats för den portionsstyrka,
som angivits för nuvarande organisation. Rosersbergsskolorna belastas
emellertid i icke ringa utsträckning av tillfälliga gäster. Det kan vara
hemvärn, andra frivilligorganisationer, personal, som utbildas eller övas av
Stockholms civilförsvarsmyndigheter, militära förband, studiebesök m. in.
Denna belastning är så ojämn, att det icke är lämpligt att beräkna heltidsanställd
personal härför. Behoven bör i stället tillgodoses genom tillfälligt
anställd personal eller genom övertidstjänstgöring. Medel bör därför finnas
tillgängliga för sådana ändamål. Då gästerna har att erlägga ersättning efter
taxa för de tjänster, som de beställer, bör utgifter för nämnda ändamål täckas
av motsvarande inkomster.
Till detaljen för materiel- och fastighetsförvaltning sammanföres arbetsuppgifter,
som rör fastighetsförvaltning, förrådshållning och verkstadsdrift.
Hit bör också hänföras liknande ärenden beträffande fältskolorna och utbildnings-
och övningsverksamheten i länen. På grund av den mängd byggnader
och anläggningar av olika slag, som finns framför allt vid rosersbergsskolorna,
men även vid fältskolorna, fordras det en byggnadstekniskt utbildad
chef för detaljen. Härför föreslås en intendent. Dessutom fordras till
hjälp med förekommande kontorsgöromål ett biträde. Verksamheten föreslås
uppdelad på en arbetsgrupp för förrådshållning och en för fastighetsförvaltning.
Till den förra gruppen hänföres förrådshållning, motorverkstad och
garagerörelse. Gruppen bör ledas av en förrådsförvaltare och i övrigt bestå
av en förrådsförman, två förrådsmän samt två kollektivavtalsanställda förrådsarbetare
jämte visst antal tilldelade vapenfria värnpliktiga. Vid motorverkstaden
erfordras en verkmästare och två kollektivavtalsanställda reparatörer.
Verkstaden förutsättes utföra i huvudsak endast smärre tillsynsarbeten.
Verkmästaren avses skola medverka i utbildningen vid undsättningskårskolan.
För garagerörelsen, i vilken samtliga fordon, ca 60, vid rosersbergsskolorna
bör ingå, fordras en garageförman samt två bilförare. Arbetsgruppen
för fastighetsförvaltningen har arbetsuppgifter av två slag, nämligen
visst underhåll av fastigheten Rosersberg med byggnader och parkanläggningar
samt skötsel och service beträffande övningsfält och ruingata.
Förhandlingar pågår mellan berörda parter — slottsförvaltningen, byggnadsstyrelsen
och civilförsvarsstyrelsen — vad gäller rosersbergsområdets
förvaltning. Man har preliminärt enats om att låta civilförsvarsstyrelsen
övertaga huvudansvaret för den löpande fastighetsvärden samt att parterna
tillskjuter antingen medel eller arbetskraft för den del av verksamheten, som
eljest skulle ankomma på dem. Beträffande rutinerna för arbetet på övningsfältet
föreslås vissa förändringar i rationaliseringssyfte. Arbetsgruppen för
fastighetsförvaltningen bör ledas av en verkmästare med biträde av en förste
maskinist, en trädgårdsmästare och en förman för direkt arbetsledning vid
11
Kiingl. Maj.ts proposition nr 6i år 196i
de fasta maskinanläggningarna respektive parkanläggningarna in. in. samt
övningsfältet. För maskinanläggningarna fordras två reparatörer samt tva
värmeskötare. Arbetsstyrkan i övrigt bör bestå av en förrådsman och en bilförare
samt tre hantverkare, en förrådsarbetare och två diversearbetare med
anställning mot kollektivavtal. Dessutom bör ett antal tilldelade vapentria
värnpliktiga stå till förfogande.
Sammantaget skulle personalen på förvaltningssektionen omfatta 72 anställda.
Den pedagogiska sektionen har ansvaret för att den utbildning, som civilförsvaret
med stöd av civilförsvarsplikt genomför, är pedagogiskt riktig.
Vuxenpedagogiska metoder skall fortlöpande studeras, utformas och omsättas
i utbildnings- och kursplaner för de olika kategorierna civilförsvarspliktiga.
Civilförsvarslärare och instruktörer skall utbildas och sedan kontinuerligt
handledas i sin verksamhet. Utbildningskontroll skall ske. Förutom
chefen, som bör besitta goda kunskaper och erfarenhet inom det pedagogiskt-psykologiska
facket, bör det finnas ytterligare två konsulenter med
motsvarande kunskaper. Till hjälp vid utarbetandet av anvisningar och
kursplaner samt vid framtagandet av olika hjälpmedel vid utbildningen erfordras
två assistenter. Dessutom skall civilförsvarslärarna vid samtliga skolor
utnyttjas för arbetsuppgifter inom sektionen, främst författande av kompendier,
läroböcker in. m. För skriv- och kontorsgöromål föreslås två biträden.
Den pedagogiska sektionen omfattar tillsammans / anställda.
Befälsskolan bör förestås av en särskild chef, som tillika skall fungera som
ställföreträdande rektor och svara för erforderlig samordning i fråga om
dispositionen av utbildningsanordningar och lärare vid de båda till Rosersberg
förlagda skolorna samt schemaläggning och erforderlig detaljplanläggning
av kurserna vid befälsskolan. Liksom hittills bör det finnas ett mindre
skolkansli bestående av två biträden.
Till chef för undsättningskårskolan föreslås en av lärarna. Ytterligare
erfordras 16 lärare och ett biträde.
Antalet anställda vid de båda skolavdelningarna uppgår enligt förslaget
till 27.
Någon förändring av fältskolornas organisation föreslås inte i annan man
än att förråds- och fältorganisationen vid skolorna törstärkes för att underlätta
utbildningen och för att avlasta lärarpersonalen arbetet med den s. k.
dukningen på övningsfälten. För att leda och ansvara för verksamheten vid
ruingata och övningsfält behövs vid varje skola en verkmästaie med byggnadspraktik.
Vid varje skola bör vidare finnas en förrådsarbetare och
minst under den tid av året, då utbildning pågår vid skolan — en hantverkare,
anställda på kollektivavtal. I övrigt erfordras vid varje fältskola en
chef och fyra lärare samt biträde. Tillsammans skulle antalet anställda vid
de tre fältskolorna bli 27.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1964
Totalt beräknas personalbehovet för civilförsvarsskolorna enligt det föregående
till 134 anställda.
Härjämte föreslås, att årligen ett femtiotal vapenfria värnpliktiga, som
har att fullgöra första tjänstgöring om 405 dagar, tilldelas civilförsvaret för
utbildning och tjänstgöring vid civilförsvarsskolorna, varav ca 30 vid rosersbergsskolan
och 20 vid fältskolorna. Förslag framlägges om att inom skolorganisationen
få till stånd en ändamålsenlig utbildning av ifrågavarande
vapenfria värnpliktiga.
Antalet anställda i den nuvarande organisationen uppgår till 144. Lönekostnaderna
för den föreslagna organisationen uppskattas kunna minskas
med ca 200 000 kr. för år. Därvid har emellertid hänsyn icke tagits till att
en fjärde fältskola skall vara i drift under år 1965. Lönekostnaderna för
denna uppgår f. n. till ca 185 000 kr. för år.
Yttrande
Cwilförsvarsstyrelsen kan inte i alla avseenden godtaga den föreslagna
organisationen för civilförsvarsutbildningens ledning. Styrelsen
erinrar om att de funktioner, som enligt förslaget ålägges statens
civilförsvarsskolor, utgöres av planläggning av utbildningsverksamheten,
utarbetande av pedagogiska riktlinjer, utbildningens genomförande samt
förvaltning av skolorna. Förslaget innebär enligt styrelsen en genomgripande
forändring av dess nuvarande organisation. Det behandlar emellertid
endast en del av verksamheten, medan övriga delar av styrelsen tas upp
först i ett senare utredningsskede. En slutlig lösning i enlighet med förslaget
skulle enligt styrelsens mening innebära en från administrativ synpunkt
otillfredsställande ordning, som allvarligt försvårar möjligheterna att bygga
upp civilförsvaret på ett rationellt sätt.
Själva fullgörandet av utbildningsverksamheten och den i samband härmed
erforderliga förvaltningsverksamheten finner styrelsen, såsom statskontoret
föreslagit, kunna sammanföras och behandlas för sig. Styrelsen
godtager alltså, att dessa funktioner fullgöres vid statens civilförsvarsskolor.
Den pedagogiska verksamheten har enligt styrelsen ett starkt samband med
den centrala planeringsverksamheten men naturligtvis också samband med
den utbildningsverksamhet, som bedrives vid skolorna. Även om den pedagogiska
verksamheten sålunda i första hand borde lokaliseras till den sammanhållna
styrelsen, kan styrelsen också godtaga en lokalisering till skolorna.
Beträffande planläggningen av utbildningen framhåller styrelsen sambandet
mellan denna verksamhet och styrelsens planläggande uppgifter i
övrigt. Detta samband avser icke endast den långsiktiga grundplanering för
uPPbyggnaden av civilförsvaret, som handlägges av styrelsens centralplanering,
utan gäller även utbildningsplaneringen i övrigt. Härmed avses främst
13
Kungl. Maj.ts proposition nr Öb är 196b
uppgörandet av långsiktiga planer och dessas anpassande till växlande förhållanden.
Även vissa andra funktioner, som i dag fullgöres av utbildningsbyrån,
anses ha ett starkt samband med styrelsens verksamhet i övrigt. De
här avsedda funktionerna omfattar
1. planläggning av utbildningsverksamheten i fråga om såväl civilförsvarspersonal
som personal i civilförsvarets administration,
2. planläggning av övningar inom civilförsvaret och av styrelsens deltagande
i totalförsvarets stabstjänstövningar,
3. planläggning av allmänhetens utbildning i självskydd,
4. medverkan i försök rörande civilförsvarsenheternas organisation, ledning
och taktiska uppträdande samt
5. medverkan i uppgörandet av planer för utbildning i civilförsvar vid statens
polis- och brandskolor, militära skolor och allmänna skolor (grundskolan).
Enligt styrelsen bör frågan om planeringsarbetets utförande prövas i samband
med ett senare ställningstagande till styrelsens organisation i övrigt.
Ställningen inom organisationen för den personal, som avses för planering
av utbildningen, bör därför betraktas som provisorisk tills vidare. Under en
övergångstid bör det få ankomma på styrelsen att närmare bestämma om
den planläggande personalens placering.
I denna fråga har skiljaktig mening anförts av två av styrelsens ledamöter,
riksdagsmannen Blidfors samt rektor och chefen för utbildningsbyrån Jarning,
vilka i likhet med statskontoret anser det mest ändamålsenliga vara
att förlägga den översiktliga planläggningsverksamheten till civilförsvarsskolan.
Rektor kommer då att ha större förutsättningar att lösa planläggningsuppgifterna
genom att temporärt anlita personal ur skolans administrativa
sektion. En dylik lokalisering kommer enligt deras mening inte att på
något sätt utesluta samverkan och samråd med styrelsens övriga enheter.
Frågan om planeringsverksamhetens lokalisering bör enligt deras mening
prövas redan nu.
Statskontorets beräkningar av utbildningsbehovet och antalet
erforderliga fältskolor, innebärande en minskning från
fyra till tre, kan styrelsen inte godtaga. Enligt styrelsens mening är de behovsdata,
som statskontoret räknat med, inte tillräckliga. Betydande behov
har inte medtagits. Styrelsen anför härom följande.
Styrelsen har i anslutning till statsmakternas direktiv ansett att civilförsvarets
nya organisation (organisation 60) skulle bygga på personal, som lått
utbildning enligt den nya utbildningsgiven. När organisationen 1970 är färdigbyggd,
skulle alltså all utbildad personal ha meddelats modern utbildning.
För att under övergångstiden kunna uppehålla någon beredskap har
styrelsen krigsplacerat viss personal med äldre utbildning i organisation 60.
Avsikten har emellertid varit att successivt nyutbilda denna personal eller
ersätta den med modernt utbildad personal. Sålunda med äldre utbildning
krigsplacerad personal kommer 1970 att uppgå till 5 8 000 personer. Be
hovet
av nyutbildning utgör ca 1 500 klasstimmar. Någon reducering kan
vara möjlig men låter sig ej bestämmas utan särskild utredning.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1964
I organisation 60 ingår en mobiliseringsreserv om ca 4 000 personer. Statskontoret
har endast i begränsad utsträckning räknat med utbildning av reserven.
För detta ändamål har statskontoret avsett 400 klasstimmar. Det
verkliga behovet är ca 1 000 dylika timmar. Skillnaden blir alltså (1 000_
400) 600 klasstimmar.
Statskontoret har vidare beräknat avgångsprocenten på grund av dödsfall,
sjukdom, flyttning m. m. till tre samt beräknat behovet av utbildning för
ersättningspersonal i anledning av avgång till 1 200 klasstimmar. Civilförsvarsstyrelsen
beräknar för sin del på grundval av data från centrala
värnpliktsbyrån och statistiska centralbyrån avgångsprocenten till fyra. Enligt
styrelsens beräkningar blir antalet klasstimmar vid en avgångsprocent
av tre ca 1 600 och vid en avgångsprocent av fyra ca 2 200. Skillnaden mellan
styrelsens och statskontorets beräkningar uppgår alltså till (2 200—1 200J
1 000 klasstimmar.
Statsmakterna har medgivit, att 25 procent av den lokala utbildningen
må bedrivas som dagutbildning. I betydande omfattning kräver detta internatutbildning.
Sådan utbildning omfattar redan enligt utbildningsplanen
tör budgetåret 1963/64 i de 14 län, som ur geografisk synpunkt kan sända
elever till befintliga fältskolor, ca 2 000 klasstimmar. I fråga om detta utbildningsbehov
kan ej bestämt krävas att det skall tillgodoses vid permanenta
fältskolor. Men det kan antas att denna utbildningsverksamhet åtminstone
delvis bäst fullgörs med anlitande av fältskolorna.
Slutligen har statskontoret ej räknat med behovet av utbildning av ledare
och gruppchefer i verkskyddet. Antalet sådant befäl, som behöver särskild
befälsutbildning, uppgår till ca 10 000 personer. Endast en ringa del
av dessa har fått modern utbildning. Antalet klasstimmar för deras utbildning
beräknas till 2 500.
Det synes alltså styrelsen klart, att ett betydligt större utbildningsbehov
föreligger än vad statskontoret förutsatt vid sina beräkningar. Det kan enligt
styrelsens uppfattning ej råda någon tvekan om att minst det antal fältskolor,
varom riksdagen redan fattat beslut, d. v. s. fyra skolor, behövs. Det
är angeläget alt planeringen för den fjärde fältskolan inte avbrytes utan får
fortsätta och föras till ett positivt slut.
Statskontorets förslag till organisation och personalbehov
finner styrelsen i huvudsak väl avvägt. På några punkter anses dock en förstärkning
böra komma till stånd. Oberoende av om planläggningsuppgifterna
läggs under statens civilförsvarsskolor eller inordnas som en särskild enhet
i den sammanhållna civilförsvarsstyrelsen, så måste en kvalificerad kraft
avsättas för att sammanhålla och leda arbetet med denna ärendegrupp. Den
närmaste ledningen bör ankomma på en byrådirektör. I statskontorets förslag
har nuvarande tre byrådirektörer reducerats till två. Styrelsens förslag
i denna del innebär alltså, att status quo bibehålies. Styrelsen finner det även
erforderligt, att resurserna i fråga om skrivbiträden och liknande kontorspersonal
ökas något. Det kan lämpligen ske genom att posten för vikariatsersättningar
och tillfällig arbetskraft beräknas för extra anställning av dylik
personal. Slutligen synes det styrelsen tveksamt om den personal, som avsetts
för pedagogisk ledning och kontroll av den lokala utbildningen, är till
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1964 1!>
räcklig. Ytterligare erfarenheter från denna verksamhet, som ännu ej fått
full omfattning, bör samlas innan slutlig ställning tas till ifrågavarande personalbehov.
Departementschefen
Ställningstagandena till den nya civilförsvarsorganisationen vid 1959 års
riksdag (prop. 1959: 114) innebar en omprövning från grunden av utbddningsverksamheten
inom civilförsvaret. Såväl organisationen för utbildningens
bedrivande som metoderna för undervisningen kom vid detta tillfälle
under bedömande. Mot bakgrunden av de svagheter, som kunnat iakttagas
i den dittillsvarande civilförsvarsutbildningen, betonades i propositionen
betydelsen av att utbildningsverksamheten fick en fast ledning och organisation
och att pedagogisk sakkunskap fick göra sig gällande vid undervisningsmetodernas
utformning. Också i andra avseenden prövades förutsättningarna
för en ändamålsenligt ordnad civilförsvarsutbildning. Sålunda
drogs riktlinjerna upp för den omfattning, i vilken utbildning i fortsättningen
skulle bedrivas, såväl i vad avser grupper av civilförsvarspliktiga som
borde få utbildning som längden av utbildningstiderna för de olika grupperna.
Bland annat fastslogs, att utbildningen för varje slag av befattning inte
fick göras längre än vad uppgiften för vederbörande oundgängligen krävde.
Kännetecknande för tillämpningen av civilförsvarsplikten ar f. n. att utbildningstiderna
allt efter behovet varierar avsevärt för olika grupper av befäl
och manskap.
Beträffande ledningen av utbildningsverksamheten lades på civilförsvarsstyrelsen
uppgifter, som i den tidigare organisationen närmast ankommit på
de lokala organen. Härigenom ernåddes att riktlinjerna för utbildningens
innehåll och pedagogiska uppläggning blev mera enhetliga än tidigare. Vissa
administrativa uppgifter skulle ankomma på länsstyrelserna, som alltså nu
svarar för bl. a. uttagning av personal till kurserna samt, i vad rör den lokala
utbildningsverksamheten avseende huvudsakligen icke-befälspersonal, tillhandahållandet
av lokaler och lärarkrafter, utbildningsmatenel m. m.
Organisationen för utbildningen bestämmes vidare av den uppdelning av
verksamheten som följer av att befälet, med hänsyn till utbildningens längd
och art, i princip utbildas vid centralt ledda skolor, medan manskapets utbildning
sker lokalt i civilförsvarsområdena, mestadels såsom kvällskurser.
En del av den lokala manskapsutbildningen sker dock även den i form av
heldagsutbildning och, beroende av geografiska förhållanden, i viss omfattning
som internatkurser. En fråga, som jag har anledning återkomma till i det
följande, gäller om denna sistnämnda kursverksamhet, som genomförs i
form av koncentrerad lieltidsundervisning, till någon del lämpligen kan samordnas
med de centrala skolornas verksamhet.
Skolorganisationen består f. n. av den centrala civilförsvarsskolan i Ro -
16
Kungi. Maj.ts proposition nr 64 år 1964
sersberg, där det högre befälet utbildas och dit också skolan för undsättnings,
kårerna förlagts, samt fyra fältskolor, av vilka tre är av mera permanent slag
(Katrineholm, Tylösand samt Nyadal i Västernorrlands län) och en fjärde
ännu är provisoriskt anordnad (Djursälra i trakten av Skövde). Vid dessa
skolor är fast lärarpersonal anställd, medan den lokalt anordnade utbildningen
uppehälles med av civilförsvaret utbildade, timavlönade instruktörer.
De här återgivna grunderna för civilförsvarsutbildningens bedrivande bör
i allt väsentligt vara tillämpliga även i fortsättningen. Några ingrepp i de
uppdragna riktlinjerna för ansvaret för utbildningen eller principerna för
dess genomförande finns inte anledning att nu föreslå.
Den nya utbildningsorganisationen har under den tid den verkat visat
sig vara i allt väsentligt ändamålsenlig, över huvud taget torde det, av den
hittillsvarande verksamheten att döma, med fog kunna hävdas, att civilförsvaret
lyckats väl i ansträngningarna att bygga upp en utbildningsverksamhet
som både fyller sin uppgift och omfattas med intresse av de utbildade.
Som jag anförde i 1963 års statsverksproposition vid behandlingen av avlöningsanslaget
till statens civilförsvarsskolor för budgetåret 1963/64 har
emellertid verksamhetens resurser varit hårt ansträngda. Vissa tillfälliga
förstärkningar av organisationen har därför genomförts under innevarande
budgetår. För att med ledning av erfarenheterna ytterligare få prövat organisationens
ändamålsenlighet och behov ävensom möjligheterna till rationalisering
av verksamheten uppdrogs åt statskontoret att överse organisationen
i dess helhet för såväl Rosersbergsskolan som fältskolorna. Resultatet
av denna organisationsundersökning, som numera slutförts, synes mig i allt
väsentligt vara ägnat att läggas till grund för en mera fast organisation för
skolorna och till dem hörande verksamhet.
Statskontoret har i sin undersökning till en början tagit upp frågan om
den nuvarande utbildningsbyråns uppgifter och ställning i förhållande till
utbildningsverksamheten i dess helhet. Undersökningen utmynnar på denna
punkt i förslag om att de ärenden, som f. n. handlägges av utbildningsbyrån,
i allt väsentligt bör överföras till den organisationsenhet, som bildas för själva
skolverksamheten. Detta gäller såväl förvaltnings- och planeringsuppgifter
som den verksamhet av pedagogisk art, som f. n. bedrives inom styrelsen.
\id civilförsvarsskolan i Rosersberg skulle sålunda finnas resurser, förutom
för den egentliga undervisningen, också för handläggningen av sådana förvaltningsärenden
av löpande natur för samtliga skolor som inte är av den
lokala natur att de bör ankomma på varje skola för sig. Likaså skulle den
verksamhet, som nu ankommer på den pedagogiska gruppen inom utbildningsbyrån,
förläggas dit. Beträffande planeringsuppgifter som berör utbildningsverksamheten
vill statskontoret skilja mellan å''ena sidan sådan planering,
som har direkt med utbildningens bedrivande att göra, såsom uppiättandet
av utbildnings-, kurs- och detaljplaner och den periodiska planeringen
av hur utbildningsbehoven lämpligen fördelas på den tillgängliga
17
Kungl. Maj.ts proposition nr tik år It)tik
utbildningskapaciteten inom organisationen, samt å andra sidan planeringsuppgifter
som naturligen hänlör sig till andra delar av civilförsvarsstyrelsens
organisation. Till den senare gruppen hör den mera långsiktiga planeringen
av civilförsvarsutbildningens inriktning och innehåll anpassad till
de mål i övrigt, som man uppställer för civilförsvarets verksamhet och
utveckling, och genomförandet av s. k. befattningsanalyser av utbildningsmålen
för olika slag av befattningar. I dessa senare fall har såväl det centrala
planeringsorganet i civillörsvarsstyrelsen som organisationsbyrån ett påtagligt
ansvar för planeringsverksamheten och för att erforderlig samverkan
kommer till stånd.
Den omorganisation som statskontoret föreslår innebär, att den nuvarande
utbildningsbyrån skulle kunna utgå ur organisationen. Förslaget har
tvivelsutan den stora fördelen att utbildningsverksamheten och de frågor,
som har omedelbart samband med denna, sammanföres till en och samma
organisationsenhet under ledning av rektor för civilförsvarsskolorna. Civilförsvarsstyrelsen
har i sitt yttrande anfört vissa betänkligheter mot förslaget
närmast av innebörd, att planeringsuppgifternas karaktär är sådan, att de
bör hållas samman inom den samlade styrelsens ram och lokaliseras i anslutning
till denna. Därmed skulle enligt styrelsens uppfattning vinnas, att
den egentliga utbildningsorganisationen ostört finge ägna sig åt undervisningen
och ledningen av denna och att den erforderliga planeringen av utbildningen
kunde fullgöras i nära samband med styrelsens planläggande
uppgifter i övrigt.
1 den här aktualiserade frågan kan givetvis olika principiella lösningar av
utbildningsverksamhetens organisation vara tänkbara. När den nya civilförsvarsorganisationen
tillkom genom 1959 års beslut lades ansvaret för utbildningen
liksom för övningsverksamheten på civilförsvarsstyrelsen och
inom denna på en utbildningsbyrå. Samordnat härmed fick statens civilförsvarsskolor
ställningen såsom en del av styrelsen, vilket bl. a. kom till uttryck
däri, att chefen för utbildningsbyrån samtidigt blev rektor för civilförsvarsskolorna.
Denna lösning av frågan ansågs för det speciella verksamhetsområde
det här gäller böra ha företräde framför en organisationsform
som innebure, att skolorna hade en från civilförsvarsstyrelsen mera fristående
ställning. Vad statskontoret nu föreslagit beträffande civilförsvarsskolornas
ställning innebär inte någon ändring i detta hänseende. Skolorna anses
alltjämt böra utgöra en del av civilförsvarsstyrelsen och såsom tidigare direkt
ledas av styrelsen. Ändringsförslaget innebär däremot, att det organ i
styrelsen, som nu finns för beredning och handläggning av utbildningsfrågor,
nämligen utbildningsbyrån, skulle utgå ur organisationen och dess funktioner
i stället läggas inom skolorganisationens ram. Civilförsvarsstyrelsen har i sitt
utlåtande över detta förslag förklarat sig kunna godtaga huvudtanken i detsamma,
men dess uppfattning skiljer sig delvis från statskontorets beträffande
omfattningen av de funktioner, som bör lokaliseras till skolorna och
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 6‘4 år J96i
organisationen för dessa. Beträffande den verksamhet, soin nu bedrives av
den pedagogiska gruppen föreligger hos styrelsen tveksamhet, ehuru förslaget
i denna del ändock godtages. Däremot anser majoriteten av styrelsen,
att med utbildningsverksamheten är förenade uppgifter av planeringskaraktär,
vilka snarare hör hemma inom byråorganisationen i styrelsen än inom
skolorganisationen. Uppgifterna i fråga avser huvudsakligen utformningen
av utbildningsmål och utbildningsplaner, upprättandet av årliga planer för
utbildnings- och övningsverksamhetens genomförande vid skolorna och
lokalt i länen samt för undsättningskårernas utbildning m. m. ävensom planläggning
av allmänhetens deltagande i självskydd, av försöksverksamhet
och av den medverkan som från civilförsvaret bör lämnas beträffande civilförsvarsundervisning
i de allmänna skolorna, vid polis- och brandskolor och
i den militära utbildningen m. in. Styrelsen uttalar sig för att en stor del av
dessa planeringsuppgifter, i avvaktan på den organisationsundersökning som
inom kort avses komma till stånd för styrelsen i dess helhet, tills vidare bör
få kvarligga inom styrelsens byråorganisation.
För egen del vill jag framhålla, att det här berörda spörsmålet främst bör
bedömas ur den rent praktiska synvinkeln var de aktuella typerna av
ärenden lämpligast handläggs med hänsyn till önskemålen att utan omgång
kunna förverkliga utbildningsmålen i den löpande undervisningen och samtidigt
uppnå en så enkel administration av utbildningsfrågorna som möjligt.
Från denna utgångspunkt finner jag övervägande skäl tala för att i möjligaste
mån organisatoriskt sammanhålla utbildningsfunktionerna. Det synes
mig under sådana förhållanden riktigt, att en koncentration av verksamheten
sker inom skolorganisationens ram. Dit bör också hänföras frågor,
som har samband med utbildningsverksamhetens planering, i den mån de
inte rent arbetsmässigt utföres bättre i anslutning till byråernas verksamhet.
Vissa planeringsuppgifter rörande utbildningsverksamheten, såsom bestämning
av dennas inriktning och mål, behovsberäkningar i anslutning till beräkningar
i övrigt för den löpande produktionen av enheter m. in., torde sålunda
alldeles klart vara att hänföra till funktioner, som normalt utövas företrädesvis
inom både organisationsbyrån och styrelsens centralplanerande organ.
Enligt min mening är det härvidlag närmast en fråga om att i instruktion
och arbetsordning lämna de erforderliga föreskrifterna för verksamheten.
Bl. a. synes det naturligt att i sådant sammanhang besluta om en omfattande
delegering av befogenheterna i löpande ärenden av olika slag till
rektor för skolorna. Principiellt betydelsefulla avgöranden för utbildningsoch
övningsverksamheten bör dock såsom hittills givetvis vara förbehållna
styrelsen som sådan. Jag utgår vidare från att alla förefintliga möjligheter
till rationalisering av verksamheten tillvaratages och att enhetliga tillämpningsrutiner
utformas för bokföring, personaladministration och redovisning
m. in., varvid inom verket nu förberedda ADB-metoder utnyttjas för
såväl skolverksamheten som styrelsens verksamhet i övrigt. Betydelsefullt
19
Kungl. Maj:ts proposition nr Ii i är 196 h
är att utbildningsorganisationen och de övriga delarna av styrelsen ses som
en enhet i olika sammanhang, inte endast i nu nämnda hänseenden utan över
huvud taget i frågor som för sin lösning är beroende av en nära samverkan
i funktionerna. Från de här redovisade synpunkterna vill jag alltså förorda,
att utformningen av civilförsvarsskolornas organisation i allt väsentligt
grundas på det förslag, som statskontoret framlagt.
Även beträffande beräkningarna av personalbehovet för civilförsvarsskolorna
vill jag förorda, att statskontorets förslag i huvudsak följes. Jag finner
dock på grund av de skäl civilförsvarsstyrelscn anfört och av vad jag ytterligare
inhämtat under ärendets beredning motiverat, att organisationen
något förstärkes för de uppgifter, som den skall handha för utbildningens
planering. Enligt förslaget ingår i förvaltningssektionens administrativa
detalj en byråinspektör med huvudsaklig uppgift att svara för planeringsfrågor.
Detta innebär i jämförelse med nuvarande organisation för motsvarande
uppgifter en minskning med två kvalificerade befattningshavare. I
likhet med statskontoret vill jag framhålla betydelsen av att pågående rationaliseringar
inom administrationen av civilförsvaret med hjälp av automatisk
databehandling utnyttjas i personalbesparande syfte. Beträffande här
berörda planeringsverksamhet synes det emellertid icke tillrådligt att genom
föreslagen personalminskning föregripa väntade rationaliseringsvinster, vilka
ännu inte avsatt praktiska resultat. Jag tillmäter härvid planeringsfunktionens
rätta utövande, inte minst från ekonomisk synpunkt, utomordentlig
betydelse för utbildnings- och övningsverksamheten i dess helhet. Jag förordar
därför, att ytterligare en befattning övergångsvis tillföres skolornas
organisation för de nämnda uppgifterna.
Jag biträder även statskontorets förslag om att ett begränsat antal vapenfria
värnpliktiga, som har att fullgöra första tjänstgöringen, årligen tilldelas
civilförsvaret för utbildning och tjänstgöring vid civilförsvarsskolorna.
I enlighet med det anförda förordar jag, att civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå
utgår ur organisationen och att vid statens civilförsvarsskolor
organiseras eu förvaltningssektion, en pedagogisk sektion, en befälsskola, en
undsättningskårskola samt fältskolor.
Beträffande antalet fältskolor har statskontoret räknat med tre skolenheter
mot f. n. fyra. Den fjärde skolan, som tills vidare inrättats provisoriskt
så till vida att där inte finnes anordnade några egentliga övningsfält, föreslås
avvecklad under år 1965. De beräkningar av utbildningsbehovet, som ligger
till grund för förslaget i denna del, tar emellertid, som civilförsvarsstyrelsen
framhållit, inte hänsyn till det utbildningsbehov som föreligger bl. a. beträffande
verkskyddens personal. Denna fråga har statskontoret mot bakgrunden
av sitt i annat sammanhang framförda förslag om utredning av
verkskyddens uppgifter, ansett böra prövas särskilt. Såsom framgår av behandlingen
i årets statsverksproposition av nämnda förslag (bil. 13, p. 6)
bär jag emellertid förordat, att fortsatt organisation och utbildning av verk
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1064
skydd skall äga rum enligt de riktlinjer som antagits år 1959. Det härav föranledda
utbildningsbehovet för verkskyddens del bör följaktligen tas med i
bilden. Enligt civilförsvarsstyrelsens uppskattning motsvarar detta behov
cirka 2 500 klasstimmar, d. v. s. nära tredjedelen av de nuvarande fältskolornas
kapacitet. Jag finner det också välbetänkt att vid utformningen av
den nya skolorganisationen räkna med den belastning, som övergången till
en koncentrerad heltidsutbildning i den lokala manskapsutbildningen i viss
omfattning kan medföra. Tillgången till ändamålsenliga övningsanordningar
av det slag, som finns vid fältskolorna, är ej minst vid manskapsutbildningen
av utomordentligt värde. Ianspråktagandet av fältskolorna för detta ändamål
har civilförsvarsstyrelsen angivit till cirka 2 000 klasstimmar. Även beträffande
vissa andra data, som stått till statskontorets förfogande vid beräkningarna,
finns för dagen inte så säkra uppgifter, att beslut nu bör fattas
om alt minska utbildningskapaciteten. Den av statskontoret påtalade belastningen
för utbildning av viss bevakningspersonal och bedömningen av
tillkommande utbildningsbehov på grund av avgångsprocentens storlek talar
ytterligare för att fältskoleorganisationen tills vidare bibehålies vid den omfattning,
som på sin tid civilförsvarsutredningarna räknade med och som
ligger inom ramen för 1959 års principbeslut.
Beträffande de yttre anordningarna för fältskolornas upprättande och
drift har det hittills använda systemet att låta inackordera eleverna i internatförläggning
visat sig vara en fördelaktig och för verksamheten i stort sett
lämplig form. Samtliga fyra skolor drivs f. n. på detta sätt, vilket innebär, att
för tre av dem långfristiga avtal ingåtts mellan civilförsvarsstyrelsen och
vederbörande innehavare av anläggningen att mot viss inackorderingsavgift
och på vissa villkor i övrigt erforderliga utrymmen får disponeras för civilförsvarets
ändamål. I dessa fall löper avtalen på en tid av tio år, medan för den
fjärde skolan avtal hittills ingåtts för ett år i sänder. Såsom förut nämnts
har vid sistnämnda skola inte vidtagits några särskilda anordningar i form
av övningsfält eller eljest. Hur det samlade utbildningsbehovet vid fältskolorna
bäst skall kunna tillgodoses på längre sikt måste bedömas från ekonomiska
och utbildningsorganisatoriska m. fl. synpunkter. Innan några
mera dyrbara anordningar beslutas för en fjärde fältskola bör dessa faktorer
närmare klarläggas. Vid en sådan undersökning bör hänsyn tagas till såväl
lämpligheten av att inrätta och utrusta en fjärde skola som möjligheten
att utvidga verksamheten vid de redan befintliga skolorna. Även frågan om
lämplig förläggningsort för en fjärde fältskola bör undersökas. Härvid bör
bl. a. beaktas eventuella förutsättningar för att för ändamålet upprusta och
utnyttja byggnader, som övertagits av staten i samband med utvidgningen av
det militära övningsfältet vid Skövde. Det bör uppdragas åt civilförsvarsstyrelsen
att låta utföra de nämnda undersökningarna och till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag i sådan tid, att frågan om eventuella utbyggnadsplaner
och kostnaderna härför kan underställas 1965 års riksdag. I avbidan härpå
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 6b år 196b
bör den fjärde fältskolan drivas såsom hittills inom ramen för oförändrad
medelsanvisning och med tills vidare extra anställd personal.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna
angående organisationen för civilförsvarets utbildningsverksamhet.
Anslagsäskanden för budgetåret 1964/65
A. Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar
Anslag Nettoutgift
1962/63 .......................... 3 642 000 3 781 814
1963/64 ........ 4 318 000
1964/65 ____<u,................... 4 127 000
Yrkanden
Civilförsvarsstyrelsen hemställer i skrivelse den 27 augusti 1963, att anslaget
ökas med 625 000 kr.
1. Personalförändringar Ökning
a) Administrativa byrån:
1 amanuens Af 17/Ae 19 .................................. .................. 25 488
b) Inrättande av en datasektion:
1 byrådirektör Ae 27 ....................................................... 42 708
1 byrådirektör Ae 25 ....................................................... 38 520
1 förste byråsekreterare Ae 23............................................... 34 740
3 byråassistenter Ae 19..................................................... 84 780
1 kontorist Ae 11 .......................................................... 18 696
1 kanslibiträde Ae 7................................................ 15 204
3 kontorsbiträden Af 2—Ae 5................................— ............ 37 116
2. Tjänsteförändringar
a) Lönegradsförändringar.................................... 37 536
b) Extra ordinariesättning.......................................... —
c) Vissa arvodesfrågor......................................................... 103 300
3. Löneomräkning............................................................. 186 912
625 000
Motiv
1 a) I civilförsvarsstyrelsen har sedan 1951 tjänstgjort en landssekreterare
med avlöning från länsstyrelsen i Stockholms län. Han har huvudsakligen
handlagt remissärenden och utredningsarbeten av administrativ natur. Han
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1964
uppnår i juni 1964 en ålder av 66 år och avgår då med pension. Styrelsen
finner att en ersättare för honom bör anställas.
1 b) Styrelsen anmäler, att ett flertal rutiner i verksamheten kommer att
utföras med hjälp av automatisk databehandling. Denna arbetsform kräver
ett fastare personellt underlag såväl för att kontinuerligt genomföra redan
utarbetade rutiner som för att initiera ett fortsatt överförande av manuellt
kontorsarbete till automatisk databehandling. Till grund för styrelsens förslag
ligger en på föranstaltande av styrelsen gjord utredning av byråchefen
i statskontoret L. Wilhelmson. Förslaget innebär en partiell omorganisation
av civilförsvarsstyrelsen. Denna omorganisation eller kostnaderna för densamma
har ej förutsetts av 1962 års försvarskommitté vid fastställandet av
anslagsramen för civilförsvaret. Kostnaderna (avrundat 275 000 kr.) bör
därför enligt styrelsen gå utanför anslagsramen.
2 a) Styrelsen föreslår uppflyttning i lönegrad av följande tjänster, nämligen
på
organisationsbyrån ett kanslibiträde i Ae 8 (Ao 7) till kontorist i Ao 9,
på tekniska byrån en förste byråingenjör i Ag 23 till byrådirektör i Ag 25
och ett kanslibiträde i Ae 8 (Ao 7) till kontorist i Ao 9,
på utbildningsbyrån ett kanslibiträde i Ae 8 (Ae 7) till kontorist i Ae 9,
på administrativa byrån en förste byråintendent i Ae 23 till byrådirektör
i Ae 25, en förste byråingenjör i Ao 23 till byrådirektör i Ao 25, en kamrer
i Ao 23 till byrådirektör i Ao 25, en förste byråsekreterare i Ag21 till
Ae 23, en byråassistent i Ae 19 till byråinspektör i Ae 21, en assistent i Ae 15
till Ae 17, en kansliskrivare (registrator) i Ao 11 till kontorsskrivare i Ao 13,
två kontorister i Ao 9 till kansliskrivare i Ao 11, ett kanslibiträde i Ae 8
(Ao 7) till kontorist i Ao 9, ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9 och
ett kanslibiträde i Ae 8 (Ae 7) till kontorist i Ae 9,
på centralplaneringen ett kanslibiträde i Ae 8 (Ae 7) till kontorist i Ae 9
samt
hos generaldirektören en kontorist i Ao 9 till kansliskrivare i Ao 11.
Härjämte understryker styrelsen sitt i anslagsframställningen för budgetåret
1962/63 gjorda uttalande om uppflyttning av byråchefstjänsterna i styrelsen.
2 b) Styrelsen föreslår extra ordinariesättning av en byråchefstjänst i
Bg 1, en byrådirektör stjänst i Ag 25, en förste byråinspektörstjänst i Ag 23,
en förste byråsekreterartjänst i Ag 21 och en assistenttjänst i Ag 15. Tjänsterna
inrättades vid styrelsens omorganisation den 1 juli 1959.
2 c) Till höjning av arvodena åt styrelsens lekmannarepresentanter med
anledning av Kungl. Maj :ts beslut den 21 december 1962 beräknas 3 300 kr.
Härjämte bör sakkunnigposten uppräknas med 100 000 kr. Då en översyn
av styrelsens organisation förestår, har styrelsen inte ansett sig böra för
närvarande begära inrättandet av nya tjänster. För att kunna tillgodose åtminstone
en del av de mest trängande personalbehoven är det emellertid
2:5
Kungl. Maj.ts proposition nr 6i år W6<i
nödvändigt, att ökade möjligheter beredes för tillkallande av sakkunniga, i
första hand för den styrelsen ålagda uppgiften att planlägga för mottagning
av flyktingar och för att kunna utnyttja organisationsbyråns personal i den
kvalificerade undervisningen för befäl vid rosersbergsskolans kurser. Arten
av styrelsens verksamhet är för övrigt sådan, att oförutsedda utredningar
in. m. av skilda slag tid efter annan måste företas.
3. Å personalstaten upptagna 19 kontorshiträdestjänster i Ao 5 bör
enligt grunderna för den reglerade befordringsgången minskas till 16.
Yttranden
Statskontoret framhåller, att det samarbete, som ursprungligen etablerats
mellan matematikmaskinnämnden och civilförsvarsstyrelsen för att med
hjälp av automatisk databehandling (ADB) lösa problemet med att uppgöra
en anskaffningsplan för civilförsvaret, ytterligare fortskridit, sedan
statskontoret övertagit nämndens arbetsuppgifter. Försök pågår nu med
att sammanlänka materielanskaffningen med personalrekrytering och utbildning.
Systemet syftar bl. a. till att personalregistreringen därvid skall
läggas över på ADB. I samband med att ADB tagits till hjälp för angivna
ändamål, har också försök med databehandlingssystem påbörjats för styrelsens
kamerala verksamhet. Ett förslag till lönesystem och ett utkast till
budgeterings- och bokföringssystem har utarbetats och skall nu prövas. I
avvaktan på undersökning av hur nu prövade datasystem kan komma att
påverka styrelsens organisation har genom omplaceringar och med utnyttjande
av särskilda expertmedel inom civilförsvarsstyrelsen inrättats en
dataarbetsgrupp. Denna, som står under ledning av chefen för administrativa
sektionen å styrelsens administrativa byrå, omfattar f. n. två — stundtals
tre — befattningshavare på heltid jämte ett biträde i befordringsgången.
En befattning med arvode motsvarande lönegraden 21 har avlönats
med härför anvisade medel under styrelsens sakkunnigpost. En Ae-tjänst
i lönegraden 19 har omplacerats från organisationsbyrån. En befattning
med arvode motsvarande lönegraden 17 har avlönats med anlitande av uppkomna
besparingar å styrelsens anslag till avlöningar av extraordinarie personal.
En kontorsbiträdestjänst i A 5 har placerats hos arbetsgruppen.
Under budgetåret har statskontoret påbörjat en organisationsundersökning
inom styrelsen, som syftar till en översyn av ämbetsverkets organisation.
Statskontoret anser emellertid att ADB-arbetet inom civilförsvarsstyrelsen
nu nått sådan förankring och stadga, att kravet på personal för en
ADB-organisation kan bedömas utan att föregripa resultatet av den organisationsundersökning
som pågår. I avvaktan på undersökningens resultat
bör dock personaltilldelningen till en ADB-organisation i görligaste mån
begränsas. Statskontoret finner skäligt att den hittillsvarande arbetsgruppen
inom styrelsen permanentas. Det synes vidare lämpligt, att en chefs
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1964
tjänst inrättas för att leda ADB-arbetet. Därjämte bör organisationen tillföras
ytterligare en kvalificerad befattningshavare med ADB-kunskaper
samt ett kanslibiträde.
Den organisation som skapas skulle få följande utseende: en chef i högst
Ae 27, en förste byråinspektör i högst Ae 23, en förste byråinspektör i Ae 21,
en byråassistent i Ae 19, en assistent i Ae 17, ett kanslibiträde i Ae 7 samt
ett kontorsbiträde i A 5. Organisationen bör utgöra en sektion. Med hänsyn
till att ADB-applikationerna omfattar olika arbetsområden inom styrelsen
bör ADB-arbetet hållas samman av administrativa byrån och den nya sektionen
placeras på denna byrå.
Finansieringen av den nya organisationen bör lämpligen ske på följande
sätt. Hittills anvisade medel för ADB-arbete å styrelsens sakkunnigpost, avsedda
för en befattning i 21 lönegraden, utgår. I stället uppföres å personalstaten
en tjänst i Ae 21. Med hänsyn till alt ADB-applikationerna kommer
att avlasta organisationsbyrån vissa planeringsuppgifter, bör en arbetsbesparing
kunna uppnås på denna byrå. En byråassistenttjänst i lönegraden
Ae 19 bör därför såsom hittills omplaceras därifrån till den nya sektionen.
Medel för en ny tjänst i Ae 17 å personalstaten bör kunna erhållas utan
ökning av avlöningsanslaget genom utnyttjande av uppkomna besparingar.
Ett kontorsbiträde i A 5 bör placeras till tjänstgöring vid sektionen. Medel
nyanvisas till en tjänst i högst Ae 27, en i högst Ae 23 och en i Ae 7. De ökade
kostnaderna för förslaget skulle därvid uppgå till 58 344 kr. jämte däremot
svarande ökning av anslagsposten för rörligt tillägg.
Departementschefen
Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag angående organisationen
för utbildningsverksamheten kommer den nuvarande utbildningsbyrån
i civilförsvarsstyrelsen att utgå ur organisationen fr. o. in. nästa budgetår.
Till följd härav kan den personal, som nu avlönas från styrelsens avlöningsanslag,
minskas med följande sexton tjänster, nämligen en byråchef
(tillika rektor) i Be 1, två byrådirektörer i Ae 25 resp. Ag 25, en studierektor
i Ae 25, en förste byråsekreterare i Ae 23, en förste byråinspektör i Ag 23, en
byråinspektör i Ag 21, fyra byråassistenter, av vilka tre i Ae 19 och en i Ag 19,
en tekniker i Ae 13, ett kanslibiträde i Ae 7 och tre biträden i reglerad befordringsgång.
Jag föreslår dock, att medel tills vidare beräknas för att övergångsvis
bibehålla en tjänst i Ae 19 och en i Ae 13. Av de nämnda tjänsterna
överföres elva till organisationen för civilförsvarsskolorna.
Inom civilförsvarsstyrelsen har sedan en tid tillbaka i nära samverkan med
statskontorets databehandlingsexperter tillfälligt organiserats en arbetsgrupp
för att försöksvis utnyttja automatisk databehandling på därtill lämpa
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1964
de arbetsområden. Flera värdefulla resultat har uppnåtts, bl. a. vid upprättandet
av den gällande anskaffningsplanen för civilförsvarets materiel.
Metoden avses närmast komma till ytterligare användning för redovisning i
samband med rekrytering och utbildning av personal i civilförsvarets organisationer
samt för olika ändamål i styrelsens kamerala verksamhet. Även
andra arbetsområden inom styrelsen kan förväntas komma i fråga för automatisk
databehandling, vilket möjliggör att verksamheten, ej minst beträffande
länsstyrelsernas administration av civilförsvaret, kan rationaliseras
och att en bättre överblick ernås över den långsiktiga planeringen av verksamheten.
På grund härav biträder jag civilförsvarsstyrelsens och statskontorets
förslag om att inrätta en datasektion i styrelsen fr. o. m. nästa budgetår.
I avbidan på resultatet av den översyn av styrelsens organisation, som
statskontoret f. n. företar i samverkan med styrelsen, bör dock antalet tjänster
för ändamålet tills vidare begränsas. Jag förordar i enlighet med statskontorets
förslag, att för databehandlingsuppgifter inrättas en tjänst som
byrådirektör i Ae 27, en tjänst som förste byråintendent i Ae 23 och en tjänst
som kanslibiträde i Ae 7. Tills vidare bör i sektionen, vilken avses sortera
under chefen för administrativa byrån, dessutom ingå viss annan personal,
över vilken styrelsen förfogar och som redan tidigare anlitats för uppgifterna
i fråga.
Vad styrelsen i övrigt föreslagit angående inrättandet av nya tjänster samt
lönereglering m. m. av tjänster anser jag mig med hänsyn till bl. a. den pågående
översynen av organisationen icke kunna biträda.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
bör på grund av automatiska utgiftsförändringar upptagas med 17 000
(+ 3 000) kr.
Jag förordar vidare, att posten till ersättningar åt särskilt tillkallade sakkunniga
uppräknas med 50 000 kr. för nästa budgetår för att möjliggöra för
styrelsen att i ökad utsträckning anlita sakkunniga för tillfälliga uppdrag.
Antalet kontorsbiträdestjänster på personalförteckningen för styrelsen bör
minskas med tre.
Anslaget torde böra uppföras med (4 318 000—191 000) 4 127 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för civilförsvarsstyrelsen, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1964/65:
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 6b år 196b
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 590 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 17 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 313 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 207 000
Summa kr. 4 127 000;
c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 127 000 kr.
B. Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar
Anslag
1963/64 .......................... 2 337 000
1964/65 (förslag) ................ 2 933 000
Yrkanden
Civilförsvarsstyrelsen föreslår i skrivelse den 27 augusti 1963, att anslaget
ökas med 87 000 kr.
1. Tjänsteförändringar ökning
a) Vikariatsersättningar........................................................ 25 000
b) Vissa arvodesfrågor......................................................... 9 000
2. Löneomräkning............................................................. 53 000
87 000
Motiv
1 a) För innevarande budgetår disponeras 46 000 kr. för vikariatsersättningar.
Styrelsen anser, att beloppet bör uppräknas med 25 000 kr.
1 b) Till jourtjänst vid skolan i Rosersberg är för innevarande budgetår
anvisat 8 000 kr. Till grund för beräkningen av kostnaden låg som skäliga
arvodesbelopp för tjänstemän, som ombesörjer jourtjänsten, 25 kr. för vardag
utom dag före helgdag, 50 kr. för dag före helgdag och 75 kr. för helgdag.
Styrelsen föreslår, att till grund för beräkningarna lägges beloppen
50, 100 resp. 100 kr. Med hänsyn härtill bör posten uppräknas till 17 000
(+ 9 000) kr.
Departementschefen
Den av mig i det föregående förordade organisationen av utbildningsverksamheten
för civilförsvaret påkallar en utbyggnad av den nuvarande personalorganisationen
för civilförsvarsskolorna. I huvudsak föranledes utökningen
av att de arbetsuppgifter, som nu fullgöres å utbildningsbyrån i styrelsen,
i allt väsentligt föreslås överförda till skolorganisationen. Beträffande
27
Kungl. Maj.ts proposition nr (ii år 196i
beräkningen av personalbehovets storlek bör, som jag förut framhållit, i
huvudsak följas det förslag härom, som statskontoret framlagt i den förut
redovisade organisationsundersökningen.
I överensstämmelse härmed förordar jag, att chef för civilförsvarsskolorna
under verkschefen skall vara en rektor i lönegrad Be 1.
Jag beräknar vidare för förvalt ningssektionen följande tjänster,
nämligen eu byrådirektör i Ae 27, en förste byråsekreterare i Ae 23, eu
byråinspektör och en intendent i Ae21, en kamrerare i Ae 19, två assistenter,
en förrådsförvaltare och en förste verkmästare i Ae 17, en assistent och
en verkmästare i Ae 15, en översköterska, en köksföreståndare och en förste
maskinist i Ae 13, en biträdande köksföreståndare i Ae 12, en förste förrådsförman,
en garageförman och en trädgårdsmästare i Ae 11, två reparatörer i
Ae 10, två kontorister, en förste expeditionsvakt, en förman och en tekniker
i Ae 9, två värmeskötare i Ae 8, två expeditionsvalcter, två kanslibiträden, tre
kokerskor, tre förrådsmän och två bilförare i Ae 7, en kokerska i Ae 6, sju
ekonomibiträden och ett sjukvårdsbiträde i Ae 5 samt ett biträde i reglerad
befordringsgång.
För pedagogiska sektionen beräknar jag en byrådirektör i
Ae 27, två konsulenter i Ae 23, två byråassistenter i Ae 19, ett kanslibiträde i
Ae 7 och ett biträde i reglerad befordringsgång.
Som chef för befälsskolan bör placeras en biträdande rektor i Ae 27.
I övrigt erfordras vid denna avdelning två civilförsvarslärare i Ae 23, två
civilförsvarslärare i Ae 21, två civilförsvarslärare i Ae 19 samt ett kanslibiträde
i Ae 7 och ett biträde i reglerad befordringsgång.
Som chef för undsättningskårskolan föreslår jag en skolföreståndare
i Ae25, varjämte erfordras en civilförsvarslärare i Ae 23, en civilförsvarslärare
i Ae 21, tre civilförsvarslärare i Ae 19 och elva civilförsvarslärare
i högst Ae 15 samt ett kanslibiträde i Ae 7.
För fältskolorna beräknar jag tre skolföreståndare i Ae 23, tre
civilförsvarslärare i Ae 21, nio civilförsvarslärare i Ae 19, tre verkmästare i
Ae 15 samt tre kanslibiträden i Ae 7.
Efter överläggningar mellan företrädare för civil- och inrikesdepartementen,
å ena sidan, samt vederbörande personalorganisationer, å andra sidan,
har företrädarna för personalorganisationerna förklarat sig godtaga de i det
föregående framlagda förslagen till lönegradsplacering av tjänsterna.
Härtill kommer för skolornas skötsel och drift erforderlig kollektivavtalsanställd
personal. Jag beräknar ävenledes i anslutning till vad jag förut
förordat rörande viss övergångsvis förstärkning av personalen medel för
extra anställning av en byrådirektör i Ag 25.
Enligt det nu framlagda förslaget omfattar den nya organisationen 106
tjänster. Av dessa har som jag förut framhållit elva överförts från den nuvarande
utbildningsbyrån i civilförsvarsstyrelsen. Den kollektivavtalsanställda
personalen beräknas, städpersonalen ej medtagen, uppgå till 16 anställda.
En sammanställning över berörda tjänster och deras inplacering i organisa
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1964
tionen torde få fogas till protokollet såsom bilaga. Av bilagan framgår även
den närmare innebörden av förslaget i förhållande till den nuvarande organisationen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser,
som kan befinnas erforderliga för organisationens genomförande.
Med hänsyn till vad jag förut anfört angående driften av en fjärde fältskola
under nästa budgetår beräknar jag för detta ändamål ett belopp av
197 000 kr., varigenom möjliggöres fortsatt extra anställning av en skolföreståndare
i Ag 23, en civilförsvarslärare i Ag21, tre civilförsvarslärare i
Ag 19, ett kanslibiträde i Ag 7 och en verkmästare i Ag 15 samt erforderlig
kollektivavtalsanställd personal.
Till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar har för innevarande budgetår
anvisats ett förslagsanslag av 2 337 000 kr. Anslaget har i 1964 års statsverksproposition
upptagits med ett beräknat belopp av 2 420 000 kr.
Jag beräknar på grund av mina här framlagda förslag och med beaktande
av automatiska utgiftsändringar kostnaderna för den nya organisationen
till 2 933 000 kr., varav till ersättning åt tillfälligt anlitade lärare 156 000 kr.
och till kollektivavtalsanställd personal 250 000 kr. I beloppet ingår jämväl
utgifter för jourhållning vid skolan i Rosersberg, beräknat till oförändrat
belopp 8 000 kr., samt arvode åt anlitad läkare vid samma skola m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens civilförsvarsskolor, som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens civilförsvarsskolor
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Ersättningar åt tillfälliga lärare, förslagsvis 156 000
2. Avlöningar till kollektivavtalsanställda, förslagsvis
................................ 250 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 770 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 757 000
Summa kr. 2 933 000;
c) till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 933 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Norborg
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1964
Bilaga.
Sammanställning över föreslagna tjänster vid statens civilförsvarsskolor.
Departementschefens förslag |
Nuvarande organisation |
|
1 rektor Be 1 |
1 |
byråchef (tillika rektor) Be l1 |
Förval tningssektion |
||
1 byrådirektör Ae 27 |
1 |
byrådirektör Ag 251 |
Administrativa detaljen |
||
1 |
byrådirektör Ae 251 |
|
1 förste byråsekreterare Ae 23 |
1 |
förste byråsekreterare Ae 23l |
1 byråinspektör Ae 21 |
1 |
förste byråinspektör Ag 23l |
2 byråassistenter Ae 191 |
||
1 kamrerare Ae 19 |
1 |
byråassistent Ag 19l |
2 assistenter Ae 17 |
2 |
assistenter Ag 17 |
2 kontorister Ae 9 |
1 |
kontorist Ae 9 |
1 kanslibiträde Ae 7 1 förste expeditionsvakt Ae 9 |
1 |
kanslibiträde Ae 71 |
2 expeditionsvakter Ae 7 |
2 |
expeditionsvakter Ae 7, Ag 7 |
1 biträde i regi. befordr. gång |
6 |
biträden i regi. befordr. gång1 2 |
Sjukstugan |
||
1 översköterska Ae 13 |
1 |
översköterska Ae 13 |
1 sjukvårdsbiträde Ae 5 Internatet 1 assistent Ae 15 |
1 |
sjukvårdsbiträde Ag 5 |
1 köksföreståndare Ae 13
1 bitr. köksföreståndare Ae 12
3 kokerskor Ae 7
1 kokerska Ae 6
7 ekonomibiträden Ae 5
Detaljen för materiel- och fastighetsförvaltning
1 intendent Ae 21
1 kanslibiträde Ae 7
1 förrådsförvaltare Ae 17
1 förste förrådsförman Ae 11
2 förrådsmän Ae 7
1 verkmästare Ae 15
1 garageförman Ae 11
2 bilförare Ae 7
1 förste verkmästare Ae 17
1 förste maskinist Ae 13
1 trädgårdsmästare Ae 11
2 reparatörer Ae 10
1 förman Ae 9
1 tekniker Ae 9
2 värmeskötare Ae 8
1 förrådsmän Ae 7
10 kollektivavtalsanställda
Pedagogisk sektion
1 byrådirektör Ae 27
1 Ingår i utbildningsbyrån
2 Därav två i utbildningsbyrån
1 köksföreståndare Ae 13
1 bitr. köksföreståndare Ae 12
1 * > Ag 12
3 kokerskor Ae, Ag 7
3 kokerskor Ae, Ag 6
8 ekonomibiträden Ae, Ag 5
1 intendent Ae 19
1 biträde i regi befordr. gång
1 förrådsförvaltare Ag 17
1 förrådsförman Ae 9
2 förrådsmän Ae 7
1 ingenjör högst Ae 15
1 reparatör Ae 9
2 bilförare Ae 7
1 verkmästare Ag 15
1 förste maskinist Ae 13
2 vaktmästare Ae, Ag 7
2 reparatörer Ag 9
1 reparatör Ae 10
1 reparatör Ag 8
2 värmeskötare Ae, Ag 8
1 förrådsmän Ag 7
9 kollektivavtalsanställda
1 studierektor Ae 251
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1964
Nuvarande organisation
Departementschefens förslag
2 konsulenter Ae 23
2 byråassistenter Ae 19
1 kanslibiträde Ae 7
1 biträde i regi. befordr. gång
Befälsskola
1 bitr. rektor Ae 27
1 kanslibiträde Ae 7
1 biträde i regi. befordr. gång
2 civilförsvarslärare Ae 23
2 civilförsvarslärare Ae 21
2 civilförsvarslärare Ae 19
Undsättningskårskola
1 skolföreståndare Ae 25
1 kanslibiträde Ae 7
1 civilförsvarslärare Ae 23
I civilförsvarslärare Ae 21
3 civilförsvarslärare Ae 19
II civilförsvarslärare högst Ae 15
Fältskolor
3 skolföreståndare Ae 23
3 kanslibiträden Ae 7
3 civilförsvarslärare Ae 21
9 civilförsvarslärare Ae 19
3 verkmästare Ae 15
6 kollektivavtalsanställda
1 konsulent Arvode A 23*
1 konsulent Arvode A 211
1 byråinspektör Ag 21l
1 byråassistent Ae 191
1 biträde i regi. befordr. gång1
1 kanslibiträde Ag 7
2 biträden i regi. befordr. gång
2 civilförsvarslärare Ae 23, Arvode A 23
1 civilförsvarslärare Ae 21
2 civilförsvarslärare Ae 19
1 expeditionsvakt Ag 7
1 biträde i regi. befordr. gång
1 civilförsvarslärare Ae 23
1 civilförsvarslärare Ae 21
4 civilförsvarslärare Ae, Ag 19
6 civilförsvarslärare Ae, Ag 15
5 civilförsvarslärare Ag 13
1 civilförsvarslärare Ag 11
3 skolchefer Ag 23
3 kanslibiträden Ag 7
12 civilförsvarslärare Ag 19
2 arbetsledare Arvode
2 förrådsförmän Ag 9, Arvode A 9
1 förrådsman Ag 7
ESSELTE AB, STHLM 64
412044