Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 196U

Nr 62

Kungl. Maj:ts proposition tiU riksdagen angående utökning av kulturfondens
för Sverige och Finland kapital: given Stockholms
slott den 21 februari 196i

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Kulturfonden för Sverige och Finland bildades efter beslut år 1958. Dess
ändamål är att främja de kulturella förbindelserna mellan de båda länderna.
Fondkapitalet utgör efter en år 1962 beslutad förhöjning 10 miljoner kr. I propositionen
föreslås en ytterligare utökning av kapitalet med 5 miljoner kr. till
sammanlagt 15 miljoner kr. Den årliga avkastningen av fondkapitalet skulle
härigenom komma att uppgå till ca 900 000 kr. Förslaget får bl. a. ses som en av
de olika åtgärder som vidtages för att stärka samhörigheten mellan det finsktalande
Finland och de övriga nordiska länderna.

1 — Bihang till riksdagens •protokoll 1961.

1 sand.

Nr 62

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1964

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
februari 19 6It.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

År 1960 bildades med stöd av riksdagens beslut (prop. 1958: B 57, rskr B 129)
en fond med ändamål att främja de kulturella förbindelserna mellan Sverige och
Finland. Det då anvisade fondkapitalet utgjorde 5 miljoner kr. och erhölls genom
avsättning av räntelikvider, som erlades av Finland för under krigsåren lämnade
svenska statskrediter. År 1962 godkände riksdagen (prop. 1962: 83, rskr 191) en
överenskommelse mellan Sverige och Finland, som innebar att ytterligare 5 miljoner
kr. skulle avsättas till fonden. I enlighet med nämnda beslut har under
budgetåren 1959/60, 1960/61 och 1962/63 avsatts sammanlagt 10 miljoner kr.,
varav hälften tillgodoförts fonden i finska mark och hälften i svenska kronor.
Avsättningen har gått till på så sätt att av de inflytande räntelikvidema överenskomna
belopp omedelbart utbetalts till fonden över ett särskilt avsättningsanslag
under åttonde huvudtiteln.

Genom överenskommelse mellan de båda länderna fastställdes år 1960 stadga
för kulturfonden av vilken framgår, att den har till ändamål att främja de kulturella
förbindelserna mellan länderna genom att i form av bidrag ur fondkapitalets
avkastning understödja strävanden att öka kännedomen om och kontakten
mellan de båda ländernas kultur, näringsliv och folk. Avkastningen disponeras av
en styrelse bestående av sex ledamöter, av vilka tre utses av vartdera landets
regering.

Avkastningen av det nuvarande fondkapitalet uppgår per år till ca 275 000 kr.
i Sverige och i Finland till ett något högre belopp. Fördelning av bidrag ur fonden
sker en gång årligen. Bland de ändamål till vilka bidrag lämnats ur fonden
kan nämnas konstutställningar, konserter, teatergästspel, tryckning, vetenskapliga
undersökningar, studieresor och understöd till föreningar för en verksamhet
i enlighet med fondens syfte.

Styrelsen för kulturfonden har i skrivelse den 30 oktober 1963 anhållit, att av
de räntemedel som Finland kommer att erlägga på sin krigsskuld till Sverige ett
belopp av 5 miljoner kr. måtte överföras till fonden för en utökning av dess
kapital.

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 196b

T skrivelsen konstaterar styrelsen, att erfarenheterna av kulturfondens hittillsvarande
verksamhet varit mycket positiva och att det visat sig att fonden fyller
ett behov. Det sammanlagda belopp som begärts i ansökningarna om bidrag har
varje år överstigit de medel som varit tillgängliga för utdelning. Många bchjärtansvärda
förslag har delvis eller icke alls kunnat beaktas.

Stvrelsen pekar på tre ändamål, som det är särskilt aktuellt att stödja med
medel från fonden. Sålunda har beslut fattats om att ett led i fondens fortsatta
verksamhet skall vara att anordna Sverigeveckor i Finland och Finlandsveckor i
Sverige. Den första svenska veckan i Finland avses komma till stånd i oktober
1964. En åtgärd som styrelsen finner angelägen är att i olika former stödja de
till ett antal av omkring 100 000 uppgående finländarna i Sverige. Slutligen erinrar
stvrelsen om behovet av att pa olika sätt bidraga till att det i Finland kommer
att finnas personer med åtminstone viss kunskap i svenska, inte minst därför
att sådana kunskaper krävs för Finlands deltagande i det nordiska samarbetet.

Departementschefen. Kulturfonden för Sverige och Finland har nu varit i
verksamhet under så lång tid att det hunnit visa sig, att den fyller en viktig uppgift
i kultursamarbetet mellan de båda länderna. Intresset för fonden har under
senare år kraftigt ökat. Enligt vad jag inhämtat har salunda antalet ansökningar
om bidrag innevarande år stigit med ungefär en tredjedel i förhallande till föregående
år. Bidragen ur fonden utgör enligt min mening ett mycket värdefullt
komplement till de statliga medel som i båda länderna årligen anvisas för svenskfinländska
kulturändamål.

Styrelsen för kulturfonden har i sill framställning om en höjning av fondkapitalet
motiverat sitt förslag genom att hänvisa till vissa områden, som det enligt
styrelsens uppfattning är särskilt angeläget att stödja men som samtidigt är
mycket kostnadskrävande. Jag finner motiveringarna beaktansvärda. Frågan om
förstärkta resurser för fonden måste emellertid också ses mot bakgrunden av den
diskussion som under senare år förts — inte minst inom Nordiska kulturkommissionen
— rörande nödvändigheten av att vidtaga åtgärder för att förstärka
samhörigheten mellan det finsktalande Finland och det övriga Norden. Därvid
har bl. a. vikten av en ökad informationsverksamhet mellan Finland och det
övriga Norden framhävts. Från svensk sida har redan olika åtgärder i syfte att
förbättra det finska språkets ställning i Sverige och det svenska språkets i Finland
aktualiserats. Sålunda har i årets statsverksproposition föreslagits en ny
professur i finska språket och kulturen vid Stockholms universitet liksom också
en utökad kursverksamhet i svenska för finskspråkiga lärare. Enligt min mening
är kulturfonden ett lämpligt instrument för att stödja ändamål i syfte att stärka
samhörigheten mellan det finsktalande Finland och främst Sverige i sådana fall
då medel från årligen anvisade statliga anslag ej kan ställas till förfogande eller
då sådana av olika skäl över huvud taget ej kan påräknas. Bl. a. torde det på
grund av språksvårigheterna finnas ett betydande behov av förstärkt ömsesidig
informationsverksamhet rörande kultur- och näringsliv i de båda länderna. För

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1964

det syftet bör bl. a. de föreslagna svenska veckorna i Finland och finländska
veckorna i Sverige kunna fylla en viktig uppgift. Allt detta innebär att ökade
anspråk ställes på fondens ekonomiska resurser, som redan förut visat sig otillräckliga.
Antalet ingivna ansökningar har sålunda varje år varit flerdubbelt
större än antalet beviljade bidrag.

Mot bakgrund av vad som här anförts vill jag förorda, att kulturfondens
resurser förstärkes genom att fondkapitalet höjes. Ett beslut av den innebörden
skulle också stå i god överensstämmelse med den samarbetsöverenskommelse
som de nordiska länderna ingick år 1962, det s. k. Helsingforsavtalet. Enligt dess
artikel 13 har de fördragslutande parterna enats om att i syfte att stödja och
stärka den kulturella utvecklingen främja det fria nordiska folkbildningsarbetet
och utbytet inom litteratur, konst, musik, teater, film och övriga kulturområden.

Ökningen av fondkapitalet bör bestämmas till 5 miljoner kr. att avsättas under
nästa budgetår, vilket belopp ungefär motsvarar den sammanlagda summa av
4,3 miljoner kr., som Finland under samma tid kommer att inbetala som räntor
på sin statsskuld till Sverige. Vid bifall till detta förslag kommer fondkapitalet
att fr. o. m. nästa budgetår uppgå till 15 miljoner kr. Med nuvarande förräntning
i de båda länderna utgör avkastningen av ett kapital av denna storlek sammanlagt
ca 900 000 kr., vilket torde vara tillfyllest för de ändamål som tillgodoses
med bidrag ur fonden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till kulturfonden för Sverige och Finland
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
anslag av 5 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Marianne Soop

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

640399