Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1964

Nr 49

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av
medel till jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1963/64, m. m.; given Stockholms
slott den 21 februari 1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås med hänsyn till det starkt ökade intresset för
strukturrationalisering och annan rationalisering inom jordbruksnäringen
att resurserna för statens medverkan i arbetet förstärks. Sålunda förordas,
att jordfonden för innevarande budgetår tillförs ett ytterligare medelstillskott
på 35 miljoner kr. Vidare framläggs förslag att höja de för budgetåret
1963/64 fastställda kreditgarantiramarna för lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån och driftslån med sammanlagt 15 miljoner kr.

Slutligen föreslås i propositionen, att Kungl. Maj :t under vissa förutsättningar
bemyndigas att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall
besluta om överföring av kronoegendom till jordfonden.

1 Bihang till riksdagens protokoll i96i. i samt. Nr 49

Kungl. Maj.ts proposition nr b9 år 196b

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 februari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet fråga om anvisande
av medel till jordfonden, m. m. samt anför därvid följande.

I skrivelse den 14 november 1963 har lantbruksstyrelsen hemställt dels
att jordfonden för budgetåret 1964/65 måtte tillföras ytterligare 25 milj. kr.,
dels att anslagsposten till ersättningar för sakkunniga under lantbruksnämndernas
avlöningsanslag för nämnda budgetår uppräknas med 500 000
kr.

Vidare har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 23 januari 1964 hemställt
att jordfonden under innevarande budgetår erhåller ett tillskott av 10
milj. kr.

Domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen har därjämte i gemensam skrivelse
den 11 december 1963 föreslagit att vissa kronoparker i Uppsala län
överförs från domänfonden till jordfonden.

Slutligen har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 20 januari 1964 hemställt
att kreditgarantiramarna för lån till jordbrukets rationalisering för
innevarande budgetår höjs med 15 milj. kr. utöver vad som tidigare medgetts.

Jordfonden. 1940 års riksdag (prop. 130, rskr 273) beslöt inrätta en kapitalfond,
benämnd jordfonden. Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop.
149, JoU 27, rskr 233) skall fondmedlen bl. a. användas för att bestrida
lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med
åtgärder för jordbrukets yttre rationalisering, den s. k. aktiva inköpsverksamheten.
Lantbruksnämnd äger med anlitande av jordfonden inköpa
och försälja mark för rationaliseringsändamål utan någon begränsning
med avseende på värdet av ett vart förvärvs- eller försäljningsobjekt.

Sedan fonden för innevarande budgetår tillförts ett kapitaltillskott av
26 000 000 kr., uppgår den nu till 112 178 259 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1964

1 framställningen rörande medelstillskott till jordfonden
budgetåret 1 9 6 4/6 5 anför lantbruksstijrelsen följande beträffande
disponibelt fondkapital och medclsförbrukningen.

Jordfondens kassamässiga behållning var vid utgången av budgetåret
1962/63 ca 4,1 milj. kr., varav en stor del var disponerad. Sedan fonden
tillförts innevarande budgetårs anslag om 26 milj. ltr., stod vid budgetårets
början ett belopp av omkring 28 milj. kr. till förfogande för inköpsverksamheten.

Under budgetåret 1962/63 disponerades genom lantbruksnämndernas beslut
39,9 milj. kr., medan under samma tid 32,6 milj. kr. inflöt till följd
av försäljningar, utarrendcringar in. m. Medelsförbrukningen ökade med
18 procent i förhållande till föregående budgetår. Under tredje kvartalet
1963 uppgick medelsförbrukningen till inte mindre än 18,6 milj. kr. Inkomsterna
uppgick under samma tid till 8,1 milj. kr.

I fråga om den aktiva inköps- och försäljningsverksamhetens inriktning
uttalar styrelsen.

Verksamheten avser nu huvudsakligen

1) inköpsobjekt avsedda för successiv storleksrationalisering och arronderingsförbättring
av enstaka brukningsenheter,

2) fastigheter avsedda för inom en närmare framtid aktuella markbyten
med bolag eller andra större skogsägare i syfte att uppnå lämplig intressearrondering,

3) förvärv i bygder, där skogsmarken är uppsplittrad på smärre innehav
och där genom inköpsverksamheten en grund kan läggas för att tillskapa
mera rationella skogsblock,

4) inköpsobjekt behövliga som rationaliseringsreserv vid tillämnad större
fastighetsreglering samt

5) inköp för reglering av markfrågor i samband med byggande av allmänna
vägar.

Styrelsen framhåller särskilt att man nu mera konsekvent inriktar sig
på samlade insatser av större omfattning för yttre rationalisering i skogsmarken.

Erfarenheten visar att utbudet av fastigheter, särskilt i områden där förekomsten
av ofullständiga jordbruk är stor, ökar i mycket snabb takt.
Den aktiva inköpspolitiken är enligt styrelsen här ett nödvändigt instrument
dels för att omhänderta den mark som utbjuds, dels för att underlätta
en omställning av sådan undersysselsatt arbetskraft, som önskar
flytta och övergå till annat förvärvsarbete.

I september 1963 bedömde lantbruksnämnderna medelsbehovet för inköpsverksamheten
för innevarande och nästa budgetår till 72 resp. 81 milj.
kr. För att täcka behovet av medel för budgetåret 1963/64 skulle förutom
de vid budgetårets början disponibla medlen om 28 milj. kr. erfordras inkomster
genom fastighetsförsäljningar på 44 milj. kr. Detta skulle innebära
en ökning med 35 procent av försäljningssumman från föregående
budgetår. För nästa budgetår erfordras utöver 50 milj. kr., som beräknas
inflyta genom försäljningar, ett medelstillskott av ca 30 milj. kr. Styrelsen
begränsar sig dock till att äska ett anslag av 25 milj. kr.

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 49

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1964

Styrelsen hemställer vidare att den i nämndernas avlöningsstat för budgetåret
1964/65 avsedda anslagsposten till ersättningar för sakkunniga uppräknas
med 500 000 kr. utöver vad tidigare föreslagits. Styrelsen framhåller
att en ytterligare intensifiering av inköps- och försälj ningsverksamheten
beror på möjligheterna att tillföra nämnderna ytterligare personal för
värdering, individualplanering och förhandlingar. Även förvaltningen av
fastighetsinnehavet kräver rätt betydande insatser från skilda personalkategorier.

I skrivelsen rörande anslag på tilläggsstat för innevarande
budgetår till jordfonden redovisar lantbruksstyrelsen
följande angående medelsåtgång m. m.

Medelsåtgången på jordfonden har för andra halvåret 1963 uppgått till
39,2 milj. kr., vilket ungefärligen är lika med det belopp, 39,9 milj. kr., som
togs i anspråk under hela budgetåret 1962/63. Inköpsverksamheten ökar
således nu snabbare än som kunde beräknas i november 1963. Det är sannolikt
att medelsbehovet för innevarande budgetår, beräknat efter antalet
hembud av sådana fastigheter som lämpligen kan användas för rationaliseringsverksainheten,
kommer att uppgå till 90 å 100 milj. kr. Lantbruksnämndernas
personalresurser förslår emellertid knappast till en så kraftig
ökning av inköpen och en samtidig intensifiering av byten och försäljningar.
Styrelsen stannar därför vid att bedöma den sannolika medelsåtgången
för inköp under budgetåret till 80 å 85 milj. kr.

Inkomsterna på jordfonden har under andra halvåret 1963 uppgått till
18,7 milj. kr. Motsvarande summa utgjorde för hela budgetåret 1962/63
omkring 32,6 milj. kr. Försäljningsverksamheten har ökat inte oväsentligt
på senare tid, även om man inte kan räkna med att försäljningarna skall
öka i samma takt som inköpen. De senare kan lantbruksnämnderna vanligen
genomföra någorlunda snabbt, medan försäljningarna ofta kräver
mer omfattande förberedelsearbeten i form av planering, markbyten etc.
Inköpen måste också i många fall ske med sikte på att under ganska lång
tid samla rationaliseringsreserver. Bl. a. med hänsyn härtill räknar styrelsen
med att inkomsterna för innevarande budgetår ej kommer att överstiga
45 milj. kr.

Den disponibla behållningen på jordfonden per den 31 december 1963
utgjorde drygt 4 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån och den förut angivna
omfattningen av inköpen och försäljningarna erfordras ett kapitaltillskott
till fonden av 10 å 15 milj. kr. för innevarande budgetår. Det av
styrelsen föreslagna beloppet 10 milj. kr. får därför betraktas som ett minimum.

I vad mån den starka stegringen av inköpsverksamheten kommer att
fortsätta är enligt styrelsen svårt att bedöma. Det är emellertid inte osannolikt
att, även om de nu begärda anslagen om sammanlagt 35 milj. kr.
anvisas, en besvärande medelsbrist kan uppkomma under nästa budgetår.

I anledning av lantbruksstyrelsens framställningar har jag låtit inhämta
vissa ytterligare uppgifter rörande inriktningen och effekten

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

av inköps- och försälj ningsverksamhctcn. Av dessa uppgifter
framgår bl. a. alt lantbruksnämnderna 1963 förvärvade ca 10 000
ha åker och ca 43 000 ha skogsmark, därav under andra halvåret ca 5 500
resp. ca 25 000 ha. Omkring 80 procent av den under andra halvåret 1963
inköpta åkerarealen och 62 procent av den under samma tid inköpta skogsmarksarealen
ligger i de egentliga jordbruksbygderna.

I följande tabell anges hur summan av köpeskillingarna för av lantbruksnämnderna
under andra halvåret 1963 förvärvade brukningsenheter procentuellt
fördelar sig på olika storleksgruppcr.

Aker, ha	Skog, ha	Summa
	— 10,0	10,1—40,0	40,1—80,0	80,1 —
5,0............	5	10	5	11	31
5,1 10,0............	5	12	8	3	28
10,1 20,0............	7	11	3	6	27
20,1- 30,0............	2	3	1	1	7
30,1 ..............	2	3	1	1	7
Summa	21	39	18	22	100

Effekten av lantbruksnämndernas försäljningar av jordfondsfastigheter
belyses i följande sammanställning, där antalet brukningsenheter som under
andra halvåret 1963 erhållit tillskottsmark fördelats på storleksgrupper
efter åkerarealen före tillköp. För varje stor leksgrupp anges medelarealen
åker och skogsmark före resp. efter tillköp.

Storleksgruppcr efter
-åkerareal före tillköp,
ha

— 2,0............

2.1— 5,0............

5.1— 10,0............

10.1— 15,0............

15.1— 20,0............

20.1— 25,0............

25.1— 30,0............

30.1— 40,0............

40.1— ..............

Summa

Antal bruk-	Medelareal, ha
ningsen-
heter	åker		skogsmark
	före tillköp	efter tillköp	före tillköp	efter tillköp
20	1	2	67	104
51	4	6	73	116
178	8	12	53	83
90	13	18	61	82
57	18	25	57	72
37	22	31	52	77
13	28	35	71	80
19	35	44	36	42
16	77	85	78	145
481	14,3	19,4	58,0	83,9

1 anledning av vad i prop. 1961: 201 (JoU 1961: 42, rskr 1961: 402) uttalades
rörande avvecklingen av det äldre fastig hetsinneha v et
på jordfonden avlämnar lantbruksstyrelsen halvårsvis uppgifter härom.
Enligt uppgifterna hade den 1 oktober 1963 av de fastigheter, som inköpts
före 1959 och som ännu den 1 september 1961 kvarstod på jordfon -

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

den, 45 procent avvecklats. Av de fastigheter, som inköpts före 1953, utgjorde
motsvarande andel 50 procent. Det bokförda värdet av den 1 oktober
1963 i lantbruksnämndernas ägo ännu kvarstående fastigheter, som inköpts
före 1953, uppgick till ca 2,4 milj. kr. Härav beräknas dock huvuddelen
komma att efter pågående förhandlingar avyttras under 1964. Av uppgifterna
framgår vidare att den andel av det totala bokförda värdet på
jordfondsfastigheterna, som belöper på mer än tre år gammalt innehav, har
nedgått från 34 procent den 1 september 1961 till 23 procent den 1 oktober
1963.

I framställningen om överföring av mark från domänfonden
till jordfonden hemställer domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen
att kronoparkerna Skogsbo och Bro i Tierps socken samt Tolfta i
Tolfta socken och Tierps köping, Uppsala län, måtte överföras mot alt
628 400 kr. tillförs domänverkets markfond. Kronoparkerna omfattar tillsammans
443 ha produktiv skogsmark och 30 ha inägor.

Det har i samband med fastighetsreglering inom östervåla socken i Västmanlands
län befunnits önskvärt att överföra viss Stora Kopparbergs Bergslags
AB tillhörig mark till enskilda jordbrukare i trakten. Bolaget har
förklarat sig villigt därtill under förutsättning att lämplig mark kan lämnas
i utbyte. I lantbruksnämndernas ägo finns f. n. ingen sådan lämplig
mark. Däremot lämpar sig angivna kronoparker väl att överföra till bolaget.
Avsikten är nu att lantbruksorganisationen skall disponera dessa kronoparker
för byte med bolaget. Så snart lantbruksorganisationen disponerar
för domänverket lämpliga marker skall mark av motsvarande värde
överlåtas till domänverket.

Kreditgarantiramarna. Lantbruksstyrelsen hemställer att kreditgarantiramarna
för jordbrukets rationalisering under innevarande budgetår ökas
med sammanlagt 15 000 000 kr. Av följande tabell framgår, fördelat på
olika ändamål, av styrelsen beräknat behov av garantiutrymme, fastställd
ram och styrelsens yrkande (milj. kr.).

Ändamål	Disponerat andra halv-året 1963	Beräknat behov första halvåret 1964	1963/64
Beräknat behov	Medgiven ram	Beräknad brist	Tilläggs- yrkande
Yttre rationalisering . .	13,6	19,2	32,8	33
Inre rationalisering....	9,6	14,3	23,9	15	8,9	8
Jordförvärvslån......	13,2	18,0	31,2	24	7,2	6
Driftslån ............	5,6	7,3	12,9	11	1,9	i

Lantbruksstyrelsen anför att den av 1963 års riksdag anbefallda intensifieringen
av verksamheten med jordbrukets rationalisering har lett till att
de ekonomiska resurser, som ställts till lantbruksnämndernas förfogande
för olika ändamål, tagits i anspråk i en utsträckning som inte tidigare kunnat
förutses. Anspråken pa kapital ökar inte bara för markförvärv utan

Kungl. Maj:ts proposition nr b9 ur 196b

även för fullföljdsåtgärder, framför allt i forin av täckdikning samt nyeller
ombyggnad av ekonomibyggnader. Sistnämnda åtgärder dominerar
numera helt den inre rationaliseringsverksamlieten och tog år 19C3 i anspråk
tillsammans 14,8 milj. kr. av de lånegarantier om 1G,6 milj. kr., som
beviljades för inre rationalisering. Geografiskt hänför sig ca 10 milj. kr.
av det totalt beviljade beloppet till åtta syd- och mellansvenska slättbygdslän
och ca 2,5 milj. kr. till de fyra nordligaste länen, där koncentrerade rationaliseringsinsatser
sker.

Under 1963 har kreditgarantigivningen för lån till förvärv av jordbruk
fått en helt förändrad inriktning genom de nya bestämmelserna härför i
kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 305) om statligt kreditstöd till förvärv
och drift av jordbruk m. in. I enlighet med riksdagens beslut inriktas verksamheten
nu på fullt bärkraftiga en- och tvåfamiljsjordbruk. Medelarealen
för de brukningsenheter, vartill kreditgaranti för lån till förvärv beviljats,
har sålunda ökat från 18 ha åker och 27 ha skogsmark andra halvåret
1962 till 26 ha åker och 34 ha skogsmark under motsvarande tid 1963. Medelarealen
vid de enheter, som erhållit driftslån, har under samma tid ökat
från 24 till 33 ha åker.

Lantbruksstyrelsen konstaterar att den allmänna debatt om jordbrukets
problem som pågick våren 1963 och den upplysningsverksamhet, som bedrivs
av rationaliseringsorganen och jordbrukets egna organisationer, har
ökat intresset för jordbruksrationaliseringen i en omfattning som saknar
tidigare motsvarighet. Styrelsen anser det därför vara synnerligen angeläget
att lantbruksnämndernas resurser beträffande statligt kreditstöd ökas
så att jordbrukarnas rationaliseringsintresse kan tillvaratas. Det är risk
att intresset åter avtar om nämnderna på grund av otillräckliga garantiramar
måste avvisa berättigade anspråk på statligt kreditstöd till åtgärder,
som det ur såväl allmän som enskild synpunkt är angeläget att genomföra.

Lantbruksstyrelsen hemställer slutligen att Kungl. Maj :t i avvaktan på
eventuellt beslut om utökning av kreditgarantiramarna måtte medge tillfällig
jämkning mellan ramarna för lån till yttre och inre rationalisering.
Styrelsen bedömer att behovet av kreditgaranti för olika ändamål under
den närmaste tiden kan läckas, om 3 milj. kr. överförs från ramen för
yttre till ramen för inre rationalisering.

Departementschefen

Vid anmälan av prop. 1963: 125 framhöll jag, att behovet av intensifierad
strukturrationalisering och av annan rationalisering inom det svenska
jordbruket är trängande. Riksdagen (JoU 15, rskr 286) biföll i propositionen
framlagda förslag till betydande förstärkningar av resurserna för
rationaliseringsverksamlieten.

Av de framställningar från lantbruksstyrelsen, som redovisats i det före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

gående, framgår att särskilt under andra halvåret 1963 efterfrågan på lantbruksorganisationens
medverkan i olika former i rationaliseringsarbetet ökat
kraftigt. En starkt bidragande orsak till jordbrukarnas stigande intresse för
rationaliseringen synes vara den upplysningsverksamhet, som numera bedrivs
i samarbete mellan rationaliseringsorganen och jordbrukets organisationer.
För egen del anser jag att det är synnerligen glädjande att jordbrukarna
alltmer strävar efter att anpassa sina företags storlek och driftsformer
efter utvecklingens krav. Mot bakgrunden av det anförda finner jag det
vara av stor vikt att tillräckliga medel och kreditgarantiramar står till förfogande
för det statliga stödet till rationaliseringsverksamheten.

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet med anlitande
av medel ur jordfonden har genom det betydande medelstillskott, som
fonden erhöll genom beslut av 1963 års riksdag, kunnat kraftigt ökas. I allt
större utsträckning hembjuder innehavare av icke bärkraftiga jordbruk sina
fastigheter till lantbruksnämnderna. För närvarande torde ungefär en
tredjedel av antalet fastigheter, som säljs för kompletteringsändamål, förvärvas
av nämnderna. Härigenom underlättas starkt den angelägna strukturrationaliseringen.
Att så är fallet bestyrks av de i det föregående redovisade
uppgifterna rörande effekten av lantbruksnämndernas fastighetsförsäljningar
under andra halvåret 1963. Enligt vad jag inhämtat bedömer
lantbruksstyrelsen det vara möjligt att än mer inrikta försäljningarna på att
förstärka sådana företag, där förutsättningar finns alt direkt eller inom
nära förestående tid nå full bärkraft. Jag anser det angeläget att styrelsen
eftersträvar en sådan inriktning av verksamheten.

På grund av att försäljningarna av de inköpta fastigheterna måste föregås
av vissa utredningar och förhandlingar har omsättningen av fondens
fastigheter inte kunnat öka i samma snabba takt som inköpen. Den genomsnittliga
omsättningstiden för fastigheterna har dock under de senaste åren
kunnat väsentligt nedbringas. Likaså har den andel av fastighetsinnehavet,
som inköpts för mer än tre år sedan, minskat. Jag vill i delta sammanhang
erinra om att 1961 års riksdag (prop. 201, JoU 42, rskr 402) bemyndigat
lantbruksstyrelsen att på allmänna marknaden försälja fastigheter, som
förvärvats före 1953 och som varken direkt eller genom byten med bolag
eller domänverket visat sig kunna utnyttjas för förstärkning av jordbruksfastigheter.
Jag räknar med att även i övrigt omsättningen av jordfondsfastigheterna
kommer att ske så snabbt som omständigheterna medger.

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit är det att vänta att under återstoden
av innevarande budgetår och under nästa budgetår större belopp än
tidigare kommer att inflyta genom fastighetsförsäljningar. Av vad styrelsen
uttalat framgår emellertid alt det inte utan medelstillskott till jordfonden
är möjligt att under nämnda tid upprätthålla en inköpsverksamhet av nuvarande
omfattning. Med hänsyn till angelägenheten av att utnyttja de

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.9 år /.96‘i 9

möjligheter till strukturrationalisering, som inköpen medför, föreslår jag
att fonden tillförs ytterligare 35 miljoner kr. Beloppet hör enligt min mening
anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1963/64.

Lantbruksstyrelsens i detta sammanhang framlagda förslag om förstärkning
av lantbruksnämndernas personalresurser anser jag mig inte kunna
tillstyrka.

Domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens i det föregående återgivna framställning
om överföring av viss mark från domänfonden till jordfonden syftar
till att göra det möjligt att ta i anspråk viss kronoegendom för rationaliseringsändamål.
Belopp motsvarande egendomens värde skall därvid tillföras
domänverkets markfond. Avsikten är också att lantbruksorganisationen
skall överlåta mark av motsvarande värde till domänverket så snart
lämplig mark disponeras. Jag anser, att angivna tillvägagångssätt är ändamålsenligt
när det gäller att genomföra sådana markbyten mellan domänverket
och lantbruksnämnderna, som 1959 års riksdag (prop. 148, JoU 30,
rskr 284) uttalade sig för. Det torde även kunna uppkomma anledning att
för användning i rationaliseringssyfte på motsvarande sätt överföra till
jordfonden kronoegendom som redovisas på andra statliga fonder än domänfonden.
Med hänsyn till att på jordfonden redovisade fastigheter generellt
får försäljas utan särskilt medgivande kan det ifrågasättas huruvida
inte överföring till denna fond av kronoegendom, vars värde överstiger det
som anges i det av riksdagen årligen medgivna allmänna försäljningsbemyndigandet
för Kungl. Maj :t, bör underställas riksdagen. Härigenom uppkommande
tidsutdräkt synes kunna bli till förfång för rationaliseringsverksamheten.
Jag vill föreslå, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta att
kronoegendom, som erfordras för rationaliseringsändamål, skall överföras
till jordfonden. Härvid skall naturligtvis belopp motsvarande egendomens
värde tillföras fond, varifrån egendomen överförs.

Intensifieringen av verksamheten med jordbrukets rationalisering har,
såsom lantbruksstyrelsen framhåller, medfört starkt ökad efterfrågan under
innevarande budgetår på kreditgaranti för lån till yttre och inre rationalisering
samt för jordförvärvslån och driftslån. Det kan förutses att brist
på garantiutrymme kommer att uppstå för lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån och driftslån. Jag anser att det ökade intresset bland jordbrukarna
för sådana angelägna och lönsamma rationaliseringsåtgärder och
investeringar, som stöds genom kreditgarantigivningen, bör tas till vara så
långt det är möjligt med hänsyn till de samlade anspråken på garantiutrymme.
Jag tillstyrker därför lantbruksstyrelsens förslag, att för innevarande
budgetår garantiramarna för lån till inre rationalisering, för jordförvärvslån
och för driftslån ökas med 8 000 000, 6 000 000 respektive 1 000 000

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1964

kr. Kungl. Maj :t bör äga medge jämkning i fördelningen av de angivna lånegarantibeloppen.

Senare denna dag ämnar jag föreslå Kungl. Maj :t att bifalla styrelsens
hemställan om sådan tillfällig jämkning av de för innevarande budgetår
redan medgivna garantiramarna att från ramen för lån till yttre rationalisering
3 000 000 kr. överflyttas till ramen för lån till inre rationalisering.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) medge att under budgetåret 1963/64 ytterligare statlig
kreditgaranti må beviljas för lån avseende inre rationalisering
intill ett belopp av 8 000 000 kr., för jordförvärvslån intill
ett belopp av 6 000 000 kr. och för driftslån intill ett belopp
av 1 000 000 kr., med rätt för Kungl. Maj :t att, om förhållandena
skulle ge anledning därtill, medge jämkning i
angivna fördelning

2) till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000
kr.

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag
nyss anfört utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall
besluta om överföring till jordfonden av sådan kronan
tillhörig fast egendom, som erfordras för jordbrukets rationalisering.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Raimond Kolk

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640163