Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1964
1
Nr 38
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 §
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370), m. m.; given Stockholms slott den 19 december
1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370); samt
2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att de bestämmelser för beräkning av skattepliktig
realisationsvinst, som för närvarande gäller bl. a. vid fusion enligt
aktiebolagslagens regler av moderbolag och helägt dotterbolag — d. v. s. att
det övertagande och överlåtande företaget skall anses som en och samma
skattskyldig — skall äga motsvarande tillämpning vid sammanslagning av
sparbanker och av försäkringsbolag. Vidare föreslås — även detta i överens-»
stämmelse med gällande regler vid bl. a. fusion av aktiebolag — att den
övertagande sparbanken eller det övertagande försäkringsbolaget skall vid
taxeringen få avdraga det överlåtande företagets avdragsgilla kommunalutskylder
och i konsekvens härmed även skatta för restituerad sådan skatt.
De föreslagna nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas första gången
vid 1965 års taxering.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr 38
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Anvisningar
till 35 §.
5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma,
då aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. första
stycket avses. Har moderbolag avyttrat
egendom, som bolaget genom
sådan fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om
moder- och dotterbolag utgjort en
skattskyldig. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid sådan
fusion mellan föreningar, som i 28 §
3 mom. andra stycket avses.
5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma,
då aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. första
stycket avses. Har moderbolag avyttrat
egendom, som bolaget genom
sådan fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om
moder- och dotterbolag utgjort en
skattskyldig. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid sådan
fusion mellan föreningar, som i 28 §
3 mom. andra stycket avses, och
vid fusion mellan sparbanker enligt
78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsbolag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964. Äldre bestämmelser skola dock
alltjämt gälla i fråga om 1964 års taxering och i fråga om eftertaxering för
år 1964 eller tidigare år.
1 Senaste lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § se 1957: 72.
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196i
3
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947
om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §•
Om vad-----beräknade
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen.
nettointäkten.
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget eller
den överlåtande föreningen, utgöra
skattepliktig intäkt för moderbolaget
eller den övertagande föreningen.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning vid fusion mellan sparbanker
enligt 78 § lagen den 3 juni
1955 om sparbanker samt då ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag
och beloppet i fråga icke
uppgivits till beskattning hos det
överlåtande bolaget.
4 §•
1 m o m. Från sammanlagda---nästfoljande stycke.
Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.
Har sådan fusion mellan aktie- Har sådan fusion mellan aktiebo -
bolag eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken enligt första
1 Senaste lydelse av 2 § se 1957: 73 och av
lag eller föreningar agt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses,
äger moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för
sådan dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken en
4
§ 1 mom. se prop. 1964:18.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b
(Nuvarande lydelse)
stycket skulle hava varit avdragsgill
för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.
(Föreslagen lydelse)
ligt första stycket skulle hava varit
avdragsgill för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning
vid fusion mellan sparbanker enligt
78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits av
ett annat försäkringsbolag och det
överlåtande bolaget avstår från att
yrka avdraget i fråga.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964. Äldre bestämmelser sko.
do^ ^jämt gälla i fråga om 1964 års taxering och i fråga om eftertaxermg
för år 1964 eller tidigare år.
Kimgl. Maj:ts proposition nr 38 år 196k
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
19 december 1963.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kung,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,
Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa beskattningsregler
vid fusion mellan sparbanker och mellan försäkringsbolag samt
anför därvid följande.
Inledning
Gällande lagstiftning på civilrättens område innehåller bestämmelser om
fusion av aktiebolag, av ekonomiska föreningar, av jordbrukets kreditkassor
och av sparbanker. För försäkringsbolagens del finnes bestämmelser om
frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd, d. v. s. då ett försäkringsbolags
försäkringsbestånd övertages av ett annat försäkringsbolag. Dessa civilrättsliga
regler kompletteras i viss mån med beskattningsregler, syftande till att
undanröja de hinder för fusion, som de skatterättsliga följderna av en sammanslagning
eljest kunde medföra. Sådana skatteregler finnes meddelade
för aktiebolag, ekonomiska föreningar och jordbrukets kreditkassor men
saknas för sparbanker och försäkringsbolag.
Svenska sparbanksföreningen har i en den 29 december 1962 ingiven, till
Kungl. Maj :t ställd skrivelse hemställt om sådan ändring av skatteförfattningarna,
att de för aktiebolag, ekonomiska föreningar och jordbrukets kreditkassor
gällande reglerna rörande fusion blir tillämpliga även för sparbanker.
Vidare har Svenska försäkringsbolags riksförbund i en den 30 maj
1963 ingiven, till chefen för finansdepartementet ställd skrift hemställt om
rätt för försäkringsbolag, som övertager annat bolags försäkringsbestånd,
att vid taxeringen få avdraga överlåtande bolags avdragsgilla skatt.
Med anledning av nämnda skrivelser har i september 1963 inom finansdepartementet
upprättats en promemoria angående vissa beskattningsfrågor
vid fusion mellan sparbanker och mellan försäkringsbolag (stencilerad).
Vid promemorian fogade författningsförslag torde såsom Bihang få fogas
vid statsrådsprotokollet för denna dag.
Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr 38
6
Kungl. Maj. ls proposition nr 38 år 1964
över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,
riksskattenämnden, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kristianstads,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens
län, allmänna ombudet hos inellankommunala prövningsnämnden, Svenska
bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska försäkringsbolags riksförbund, försäkringsanstalterna
Folket och Samarbete (Folksam), Svenska kommunförbundet,
Svenska stadsförbundet samt Föreningen Auktoriserade revisorer.
De i promemorian framlagda förslagen har i huvudsak godtagits av de
hörda remissinstanserna.
Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till närmare behandling.
Civilrättsliga bestämmelser
Sparbankslagen
Sparbankerna har inte såsom aktiebolag och föreningar egenskapen av
sammanslutningar. De är juridiska personer av särskilt slag. Deras väsentliga
underlag och innehåll är själva rörelsen och förmögenhetsmassan. Denna
förvaltas av styrelse och huvudmän som representanter för insättarna.
Styrelse och huvudmän äger icke sparbanken och har icke andel däri.
Bestämmelser om fusion i begreppets trängre innebörd -— sammanslagning
utan likvidation — infördes för sparbankernas del först genom lagen
den 3 juni 1955 om sparbanker, som trädde i kraft den 1 januari 1956. Bestämmelserna,
som återfinnes i 78 § nämnda lag, är i stort sett utformade
efter mönster av fusionsreglerna i 175 § lagen om aktiebolag, d. v. s. reglerna
för fusion mellan andra aktiebolag än moderbolag och helägt dotterbolag.
Sparbankslagens fusionsregler skiljer sig dock från dem i aktiebolagslagen
samt 96 och 97 §§ lagen om ekonomiska föreningar väsentligen därigenom
att tillsynsmyndigheten (bankinspektionen) och inte domstol skall lämna
tillstånd till fusionen och att intet proklamaförfarande erfordras. Då koncernförhållanden
inte kan förekomma mellan sparbanker saknas motsvarighet
till reglerna i 174 § aktiebolagslagen om fusion mellan moderbolag och
helägt dotterbolag. Inte heller finns motsvarighet till bestämmelserna i 176 §
aktiebolagslagen, vilka reglerar fusion av aktiebolag i likvidation med annat
bolag. I propositionen med förslag till sparbankslag uttalades, att den
situation, som avses i sistnämnda lagrum, i varje fall för sparbanksväsendets
del ej hade sådana särdrag att inte de allmänna fusionsreglerna skulle
kunna tillämpas.
Enligt reglerna i 78 § sparbankslagen, kompletterade med detaljbestämmelser
i 45 § kungörelsen den 3 juni 1955 (nr 422) om sparbanker, kan
avtal träffas mellan två sparbanker, att en överlåtande sparbanks alla
7
Kungl. Maj.ts proposition nr SS år J96t
tillgångar och skulder skall övertagas av en annan genom fusion, varvid den
överlåtande sparbanken upplöses utan likvidation. Sparbankslagen saknar i
stort sett bestämmelser, som reglerar bur övertagande av tillgångar och
skulder skall ske. De ekonomiska förhållanden, som blir en följd av fusionen,
skall regleras genom ett fusionsavtal. Fusionsavtalet får anses innebära
en affärstransaktion, genom vilken den övertagande sparbanken förvärvar
den överlåtande sparbankens tillgångar. Hur avräkningen av övertagna
tillgångar och skulder skall ske och hur fusionsavtalet i övrigt utformas
beror på omständigheterna i de olika fallen.
Fusionsavtal kan inte träffas med mindre förslag till avtal godkänts av
huvudmännen i den överlåtande sparbanken. Inom fyra månader från det
beslutet om godkännande av fusionsavtalet fattats eller, om klandertalan
därå väckts, från det denna talan ogillats genom lagakraftägande dom
skall godkännandet av den överlåtande sparbankens styrelse anmälas för
registrering. Senast fyra månader efter det registrering skett skall såväl den
övertagande som den överlåtande sparbankens styrelse göra ansökan hos
bankinspektionen om tillstånd att bringa fusionsavtalet till verkställighet.
Bankinspektionens beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader
sedan beslutet vunnit laga kraft av båda sparbankernas styrelser anmälas
för registrering. När inspektionens beslut om tillstånd till fusionsavtalets
verkställande registrerats, anses fusionen genomförd genom att den
överlåtande sparbanken skall anses upplöst och dess tillgångar och skulder
ha övergått till den övertagande sparbanken, även till den del dessa inte omnämnts
i fusionsavtalet.
Det må anmärkas att sparbankslagen i 79 § upptar regler för sammanslagning
i annan form än genom fusion, varvid överlåtelse sker av hela rörelsen
i samband med likvidation. Sparbank förutsättes i det angivna lagrummet
kunna sammanslås även med penninginrättning som ej är sparbank.
Lagen om försäkringsrörelse
Lagen om försäkringsrörelse innehåller icke några bestämmelser om
fusion i egentlig mening. En annan form av sammanslagning av försäkringsbolag
finnes dock närmare reglerad. Enligt 295 § sagda lag kan avtal
träffas om att ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd eller del därav
skall övertagas av ett annat försäkringsbolag.
Avtalet kan träffas endast om förslaget framlagts av styrelsen i det överlåtande
bolaget och godkänts av bolagsstämman i detta bolag. De för fusioner
mellan sparbanker gällande fyramånadersfristerna, den första för registrering
av beslutet om godkännande, den andra för ansökan om tillstånd,
återfinnes även i försäkringsbolagslagstiftningen. Tillstånd av försäkringsinspektionen
till avtalets verkställande erfordras. När inspektionen registrerat
tillståndsbeslutet, skall det överlåtande bolaget anses fritaget från sina
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 190''i
förpliktelser på grund av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka förpliktelser
i stället skall åvila det övertagande bolaget.
Vid överlåtelse av försäkringsbestånd i sin helhet övertar således det
övertagande försäkringsbolaget alla förpliktelser gentemot försäkringstagarna
och även de däremot svarande tillgångarna. I dylikt fall förutsättes
det överlåtande försäkringsbolaget behålla endast tillgångar motsvarande
aktie- eller garantikapital och skall enligt 135 eller 233 § lagen om försäkringsrörelse
efter överlåtelsen träda i likvidation.
Skatterättsliga bestämmelser
I skattelagarna har intagits bestämmelser, som reglerar inkomstbeskattningen
vid vissa fusioner mellan aktiebolag, mellan ekonomiska föreningar
och mellan jordbrukets kreditkassor. En kortfattad redogörelse för dessa
bestämmelser torde här få lämnas.
Fusion mellan aktiebolag
Genom beslut av 1950 års riksdag infördes i skattelagarna bestämmelser,
som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen,
d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag.
Vid utformningen av dessa bestämmelser har den grundläggande principen
varit, att moderbolagets skattemässiga ingångsvärden för de från dotterbolaget
övertagna tillgångarna skall vara lika med de i beskattningshänseende
gällande värdena hos dotterbolaget vid fusionstillfället. Dotterbolagets
med obeskattade vinstmedel upplagda dolda reserver skall övergå till moderbolaget
och skattemässigt behandlas, som om de uppstått hos moderbolaget.
I femte punkten av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
uttryckes denna princip sålunda, att moder- och dotterbolag skall anses
ha utgjort en skattskyldig.
Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom.
kommunalskattelagen, att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget
övertagit råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning
i rörelsen, skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp,
motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet
å dessa tillgångar vid fusionstillfället.
Beträffande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 § 3
mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upptagits
till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende
gällande — det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets
rörelse.
Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i rä -
9
Kungl. Maj:is proposition nr .''18 ur 196b
kenskapcrna verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensionsförpliktelser,
garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband
med fusionen övertager dessa förpliktelser, äger moderbolaget inte få avdrag
— vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad
hos dotterbolaget redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag
för sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna.
Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen
upptagits en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande
de hos dotterbolaget gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål,
skall räknas som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget
har samtidigt tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning
att det visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas
ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall en häremot svarande
synlig avsättning skall ha gjorts i dess räkenskaper, samt att moderbolaget
inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller denna
avsättning.
I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att
— beträffande vid fusion övertagna inventarier och andra liknande tillgångar
— såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det
vid fusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget.
I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att
beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegränsad
rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar
äga motsvarande tillämpning.
I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits
den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från
dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande ingångsvärdet
och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångsvärde
resp. ingående virkesförrad för moderbolaget.
Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moderbolaget
berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt, som
sistnämnda bolag — därest det inte genom fusionen upplösts — vant berättigat
avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits,
att moderbolaget skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt.
I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har
införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen.
Denna föreskrift är att se mot bakgrunden av, å ena sidan, det resonemanget
att överlåtelse genom fusion kan i princip jämställas med försäljning
och, å andra sidan, att moderbolaget efter fusionen bör så behandlas
som om moder- och dotterbolaget redan före fusionen varit samma skattesubjekt.
Även om moderbolaget innehaft aktierna i dotterbolaget kortare
!0 Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1964
tid än fem år, kan någon skattepliktig realisationsvinst på grund av fusionen
alltså inte uppkomma för moderbolaget. I sistnämnda anvisningspunkt
föreskrives vidare, att om moderbolaget avyttrat genom fusionen
övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust så anses, som om moderoch
dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta innebär bl. a. att såsom
tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses tidpunkten för dotterbolagets
förvärv av densamma, att såsom anskaffningskostnad skall gälla
dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffningskostnaden skall
läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet även under den
tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisationsvinstberäkningen
avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen åtnjutna värdeminskningsavdrag
även under den tid dotterbolaget ägt tillgången i fråga.
De särskilda skattereglerna gäller emellertid inte om något av de bolag
som fusionerar driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter.
I förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften stadgas
stämpelplikt för förvärv av fast egendom och fartyg genom fusion enligt
175 § aktiebolagslagen, under det att förvärv av sådana tillgångar genom
fusion enligt 174 § samma lag är fritt från stämpelavgift.
Fusion mellan ekonomiska föreningar
Genom beslut av 1957 års riksdag infördes i skattelagarna särskilda bestämmelser
även vid fusion av ekonomiska föreningar, som är av beskaffenhet
som sägs i 1 § 1951 års lag om ekonomiska föreningar. Dessa bestämmelser
motsvarar i stort sett de bestämmelser som gäller vid fusion
enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag och för vilka redogörelse redan
lämnats och har intagits i samma paragrafer i skattelagarna.
Liksom då fråga är om fusion av aktiebolag gäller de speciella fusionsleglerna
i skattelagarna vid fusion av ekonomiska föreningar endast under
förutsättning att inte någon av föreningarna — med undantag av jordbrukets
kreditkassor —- driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med
fastigheter. Förening som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse
genom att från medlemmar mottaga medel för förvaltning
skall dock inte på denna grund anses driva penningrörelse.
I stämpelförordningen stadgas stämpelplikt för förvärv av fast egendom
och fartyg genom fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar.
Fusion mellan jordbrukets kreditkassor
Jordbrukets kreditkassor, vilka utgöres av jordbrukskassor och centralkassor
för jordbrukskredit, är registrerade som ekonomiska föreningar.
Vad om sådana föreningar är i lag stadgat skall äga motsvarande tillämp
-
Kungl. Maj:Is proposition nr 3H år 1964 11
ning i fråga om kreditkassorna, såvitt ej annat följer av bestämmelserna
i 1956 års lag om jordbrukskasserörelsen.
Genom beslut av 1962 års riksdag infördes samtidigt med tillskapandet
av ett civilrättsligt fusionsinstitut för jordbrukets kreditkassor även säiskilda
skatteregler för fusion av sådana kassor. Därmed genomfördes ett
undantag från bestämmelsen, alt de skatterättsliga fusionsreglerna icke gäller
sådan ekonomisk förening som driver penningrörelse. Enligt 28 § 3
mom. kommunalskattelagen skall sålunda de skatterättsliga stadgandena
rörande fusion mellan ekonomiska föreningar gälla även vid fusion enligt
87 § 1 mom. lagen om jordbrukskasserörelsen, oavsett föreningarna driver
penningrörelse. Dessa bestämmelser tillämpas från och med 1963 års taxe
niAtt
undantag i princip gjorts för förening som driver penningrörelse beror
på att speciella skatteproblem uppkommer då i fusionen deltar foretag,
som driver sådan rörelse. Tillgång som hos det överlåtande företaget utgjort
anläggningstillgång kan hos det övertagande bli lagertillgång eller tvärtom.
Motiven för 1962 års lagstiftning var följande. Redan i prop. 1956: 122
med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen, m. m. underströks, att tilllämpningen
av s. k. tvåledssystein enligt 23 § nämnda lag, d. v. s. att centralkassorna
under riksorganisationen arbetar utan jordbrukskassor, ej fick
medföra avgång av eget kapital eller annan för kasserörelsen menlig följd.
Sedermera framhölls i prop. 1962: 50 att skattekonsekvenserna vid fusion
mellan jordbrukets kreditkassor måste befaras försvåra genomförandet av
dylika fusioner. Beskattningen skulle träffa redan beskattad, såsom kapital
avsatt intäkt. Då det var angeläget att de fusionsfrämjande föreskrifter, som
samtidigt föreslogs skola införas i jordbrukskasselagen, inte motverkades av
skattelagstiftningen, ansågs särskilda bestämmelser som reglerade skattekonsekvenserna
böra meddelas. Därvid framhölls i propositionen att kreditkassornas
verksamhet var i detalj reglerad i jordbrukskasselagen, varför
man hade helt andra möjligheter att bedöma skattekonsekvenserna vid fusion
mellan dylika kassor än när fråga var om fusion mellan andra föreningar,
där endera eller båda driver penningrörelse. Vidare uttalades i propositionen
att några speciella skatteproblem inte uppkommer på den grund att
kassorna driver penningrörelse. De tillgångar, som vid fusionen övergår från
en kassa till en annan, kan inte ändra karaktär från anläggningstillgångar
till varulager eller tvärtom. Det behövde därför inte möta några betänkligheter
att låta de för icke penningdrivande föreningar gällande fusionsreglerna
bli tillämpliga även för jordbrukets kreditkassor.
Fusion mellan sparbanker
Skatteförfattningarnas fusionsregler är inte tillämpliga vid sammanslagningar
av sparbanker. I regel torde sparbankerna — under förutsättning
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1964
att överföring av tillgångar sker till de hos den överlåtande sparbanken vid
fusionstillfället bokförda värdena — undga skattekonsekvenser vid fusion
på den grund att i dem icke finnes ägarintressen av något slag. På en punkt
har emellertid avsaknaden för sparbankernas del av sådana skatterättsliga
specialregler, som efter hand genomförts för aktiebolag, ekonomiska föreningar
och jordbrukets kreditkassor, visat sig medföra konsekvenser, som
ej var förutsedda då man ar 195o införde det civilrättsliga fusionsinstitutet
i sparbankslagen.
I ett den 6 september 1962 meddelat förhandsbesked har riksskattenämnden
funnit att fastighet, som i ett visst fall genom en år 1961 verkställd
fusion överförts från överlåtande till övertagande sparbank, hade förvärvats
genom ett med köp eller byte jämförligt fång. På grund härav har
nämnden förklarat att, om den övertagande sparbanken inom tio år från
fusionsförvärvet avyttrade fastigheten, den vinst som kunde uppkomma på
grund av avyttringen utgjorde för sparbanken skattepliktig realisationsvinst
i den omfattning som omförmäles i 35 § 2 mom. kommunalskattelagen.
I utslag den 20 november 1962 med anledning av sparbankens besvär
över riksskattenämndens beslut har regeringsrätten ej funnit skäl att
göra ändring i nämndens förhandsbesked.
Till belysande av de praktiska konsekvenserna av utslaget må nämnas,
att i det speciella fall, varom i förhandsbeskedet var fråga, den överlåtande
sparbanken hade ägt fastigheten ända sedan 1897. Det bokförda värde, till
vilket fastigheten var upptagen hos den överlåtande sparbanken — och
som också var det vid fusionstillfället tillämpade överföringsvärdet — var
därför avsevärt lägre än det försäljningsvärde fastigheten i dagens läge
betingade, i följd varav vid en försäljning den skattemässiga realisationsvinsten
skulle ha blivit betydande. I detta sammanhang må erinras om att
jämlikt 32 § sparbankslagen sparbank ej må förvärva fast egendom eller
tomträtt, såframt ej med fånget åsyftas att bereda sparbanken lokaler för
dess inrymmande. Har sparbank till skyddande av fordran eller av annan
liknande anledning förvärvat egendom, skall egendomen enligt 33 § sparbankslagen
åter avyttras, så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring
kan äga rum utan förlust för sparbanken.
Enligt stämpelförordningen föreligger stämpelfrihet vid förvärv av fast
egendom och fartyg genom fusion mellan sparbanker.
Svenska sparbanksföreningen har i sin förenämnda framställning hemställt
om sådan ändring i skattelagarna, att de för aktiebolag, ekonomiska
föreningar och jordbrukets kreditkassor gällande reglerna rörande fusion
blir tillämpliga även för sparbanker.
I skrivelsen anför sparbanksföreningen med anledning av regeringsrättens
omnämnda utslag, att det sålunda konstaterade, ej förutsedda resultatet
av fusionen ställt den övertagande sparbanken i en besvärlig situation,
då banken nu, i anslutning till en av företagsekonomiska skäl påkallad kon
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196i
centration av de sammanslagna enheternas rörelse och med hänsyn till bestämmelserna
i 32 § sparbankslagen, vill försälja fastigheten i fråga. Sparbanksföreningen
finner resultatet av gällande skatteregler i ämnet framstå
som ej blott materiellt stötande utan även ägnat att skapa onödiga svårigheter,
då det gäller att genomföra av rationaliseringsskäl önskvärda sparbanksfusioner.
Föreningen anför vidare, att i departementschefens uttalande
rörande förslaget till nya civilrättsliga och skatterättsliga fusionsregler
för jordbrukskasserörelsen klart understrukits angelägenheten av
att de fusionsfrämjande föreskrifter, som föreslogs för jordbrukskasselagen,
inte motverkades av skattelagstiftningen. Avslutningsvis har sparbanksföreningen
hemställt att — till undvikande av de olägenheter för den
inom sparbanksfältct pågående strukturrationaliseringen, som ett dröjsmål
med de önskade lagändringarna skulle kunna medföra — frågan måtte
bli föremål för särskild utredning och ej hänvisas till allmänna skatteberedningen.
Fusion mellan försäkringsbolag
De skattekonsekvenser som kan bli en följd av en frivillig sammanslagning
av försäkringsföretag har inte särskilt reglerats i skattelagarna. I
stället har Kungl. Maj :t av riksdagen bemyndigats medgiva dispens från
den utskiftningsskatt och inkomstskatt som må uppkomma på grund av
sammanslagningen (rskr 1948: 221 och 1949: 216). I prop. 1949: 175 framhölls
bl. a. att den beskattning av fondmedel, som kunde tänkas bli aktuell
vid sammanslagningen, skulle äga rum utan att någon inkomst i egentlig
mening skulle föreligga. Å andra sidan kunde det tänkas, att en beskattning
i vissa fall framstod som motiverad, t. ex. om det övertagande bolaget
genom fusionen förvärvar medel, som användes för utdelning till aktieägarna
i bolaget. Då det skulle vara förenat med avsevärda svårigheter att
utarbeta bestämmelser, som ledde till ett i varje särskilt fall önskvärt resultat,
förordades ett dispensförfarande. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
Kungl. Maj :t har med stöd av bemyndigandet medgivit befrielse vid
ett flertal sammanslagningar av försäkringsföretag från skyldighet att erlägga
statlig och kommunal inkomstskatt, som kunde uppkomma på grund
av sammanslagningen, i den mån skattskyldigheten icke föranleddes därav
att i samband med genomförandet av fusionen uppskrivning skett av värdehandlingar
eller eljest framtagits dolda reserver som tillskapats av obeskattade
vinstmedel.
Svenska försäkringsbolags riksförbund har i förenämnda skrivelse framhållit
att en sammanslagning av försäkringsföretag kan få till följd att det
bolag som upplöses inte kan utnyttja sitt kommunalskattcavdrag. I fall
där aktiekapitalet eller garantikapitalet är obetydligt — i fråga om ömsesidigt
bolag kan garantikapitalet även vara återbetalat — uppkommer en i
14
Kangl. Maj. ts proposition nr 38 år 1964
förhållande till den tidigare rörelseinkomsten obetydlig kapitalinkomst.
Den kommunalskatt, som bolaget påförts på grund av sin tidigare försäkringsrörelse,
kan följaktligen beräknas vida överstiga den inkomst, från
vilken skatten må avdragas. Då det enligt förbundets mening inte finns
anledning till särbehandling av försäkringsbolags »fusioner», har förbundet
hemställt om sådan ändring i skatteförfattningarna att övertagande försäkringsbolag
får rätt till avdrag för överlåtande försäkringsbolags avdragsgilla
skatt. Riksförbundet anser en sådan ändring angelägen, enär
de angivna skatteeffekterna belastar försäkringstagarna i »fusionerande»
försäkringsbolag på ett sätt som inte torde ha varit avsett.
Departementspromemorian
I promemorian konstateras till en början att — då sparbank upplöses
genom fusion enligt 78 § sparbankslagen — övertagandet av tillgångarna
anses ske genom ett med köp eller byte jämförligt fång.
Beskattningskonsekvenserna av dylik fusion mellan sparbanker blir därför,
att skattepliktig realisationsvinst kan uppkomma för den förvärvande
sparbanken, om denna inom tio år med vinst avyttrar fastighet som övertagits
från den överlåtande sparbanken. Har fastigheten övertagits till ett
lågt bokfört värde och är den förvärvande sparbanken skyldig att snart avyttra
densamma, kan beskattningen av realisationsvinsten bli kännbar.
Det förhållandet, att fusionen kan medföra att dold reserv i fastighet
framtvingas till beskattning och att fusionen således leder till en viss avtappning
av det i spax-bankerna arbetande kapitalet, torde, framhålles i
promemorian, utgöra ett hinder för en dylik fusion. Därefter anföres.
Den företagskoncentration, som äger rum då sparbanker sammanföres
genom fusion, måste i regel anses nyttig och önskvärd både med hänsyn
till insättarnas intressen och ur allmän synpunkt såsom befrämjande den
alltmera betydelsefulla ekonomiska verksamhet sparbankerna bedriver.
Skattereglerna synes därför böra vara så utformade att de inte direkt motverkar
fusionsbildningar. Såväl på grund härav som med hänsyn till skäliga
krav på likställighet i beskattningshänseende med fusion enligt 174 §
1 mom. aktiebolagslagen, 96 § 1 mom. lagen om ekonomiska föreningar
och 87 § lagen om jordbrukskasserörelsen synes i och för sig motiverat att
införa specialregler vid fusion mellan sparbanker.
Emellertid synes, framhålles vidare i promemorian, i dagens läge en viss
restriktivitet böra iakttagas då det gäller att utvidga tillämplighetsområdet
för de skatterättsliga fusionsreglerna. Hittills har sådana bestämmelser successivt
införts först sedan det visat sig att ett påtagligt behov av en skattemässig
reglering uppstått. Beträffande de övriga fall av fusion, vilka inte
nu omfattas av de skatterättsliga fusionsreglerna, har i samband med införandet
av civilrättsliga och skatterättsliga regler vid fusion av jordbru
-
15
Kungl. Maj:ls proposition nr 38 år 1964
kets kreditkassor (prop. 1962:50) uttalats, att frågan om reglering av
skattekonsekvenserna självfallet inte kunde lösas i det sammanhanget. Det
framhölls även att man lämpligen borde avvakta de förslag, som allmänna
skalteberedningen kan komma att framlägga, innan frågan om fusionsregler
vid inkomstbeskattningen göres till föremål för närmare ställningstagande.
I promemorian anföres därefter.
Med hänsyn till vad sålunda anförts synes för sparbankernas del införandet
av nya skatterättsliga fusionsregler nu böra begränsas till sådana
fall där ett påtagligt behov visats föreligga. Det enda fall, som ur dessa
synpunkter torde påkalla en reglering, synes vara realisationsvinstbeskattningen.
I övrigt torde sparbankerna nämligen kunna undvika skattekonsekvenser
på grund av sammanslagningen. I sparbankerna saknas ägarintressen
och det ligger därför i sakens natur att sparbank genom fusion övertager
eu annan sparbanksrörelse med tillämpning av de hos den överlåtande
sparbanken vid fusionstillfället bokförda värdena å tillgångar och skulder.
Någon inkomstbeskattning uppkommer då i princip inte. I detta sammanhang
må erinras om att sparbanks förvärv av fast egendom genom fusion
reglerats på ett annat beskattningsområde, nämligen omsättningsskattestämplarnas,
där frihet från lagfartsstämpel råder. Härvidlag har utredningen
angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna i sitt år
1961 avgivna betänkande (SOU 1961:37) inte föreslagit någon ändring.
För att undvika att fusionen medför realisationsvinstbeskattning föreslås
i promemorian, att i punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
intages ett stadgande vari utsäges, att realisationsvinstbestämmelserna
vid fusion av aktiebolag enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen skall
äga motsvarande tillämpning vid sådan fusion av sparbanker, som avses i
78 § sparbankslagen. Utanför den föreslagna bestämmelsens tillämplighetsområde
faller således sådana sammanslagningar, som inte sker i form av
fusion i teknisk mening och som nu regleras genom 79 § sparbankslagen.
Utöver nu angiven ändring i kommunalskattelagen föreslås i promemorian,
att övertagande sparbank skall vid taxeringen till statlig inkomstskatt
äga åtnjuta sådant avdrag för kommunalutskylder, som den överlåtande
banken inte kunnat utnyttja. Denna fråga behandlas närmare i det följande.
Vad härefter angår sammanslagning av försäkringsbolag torde,
framhålles i promemorian, icke önskvärda beskattningskonsekvenser av sammanslagningen
kunna undvikas genom Kungl. Maj:ts bemyndigande att befria
från skyldighet att erlägga inkomstskatt vid fusion mellan försäkringsbolag.
Bemyndigandet innebär emellertid inte att Kungl. Maj :t kan medgiva
det övertagande bolaget rätt att vid inkomsttaxeringen åtnjuta sådant avdrag,
som författningsenligt tillkommer det överlåtande bolaget. Såsom Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhållit i sin skrivelse kan sålunda det
övertagande bolaget inte komma i åtnjutande av sådant avdrag för kommunalutskylder
som det överlåtande bolaget efter fusionen inte kan ut
nyttj»-
-
16
Kungi. Maj:ts proposition nr 38 år 196b
En dylik rätt till avdrag har författningsmässigt reglerats vid fusion av
aktiebolag enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och vid fusion mellan ekonomiska
föreningar och mellan jordbrukets kreditkassor. Dessa regler bör
enligt promemorieförslaget göras tillämpliga vid fusion av såväl försäkringsbolag
som sparbanker. Bestämmelse härom bör intagas i 4 § förordningen
om statlig inkomstskatt. I konsekvens härmed bör i 2 § samma förordning
föreskrivas, att det övertagande försäkringsbolaget eller sparbanken skall
skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt, för vilken det
överlåtande försäkringsbolaget respektive sparbanken skulle varit skattskyldig.
Något behov av att för försäkringsbolagens del införa samma lättnader
i fråga om realisationsvinstbeskattningen, som föreslagits för sparbanker,
torde, framhålles i promemorian, inte föreligga, eftersom enligt lagen om
försäkringsrörelse någon skyldighet inte föreligger för försäkringsbolag att
åter avyttra förvärvad fastighet.
Remissy 11 r andena
Promemorieförslaget har i huvudsak tillstyrkts av samtliga hörda remissinstanser.
I några remissyttranden ifrågasättes dock vissa tillägg till och
förtydliganden av de föreslagna bestämmelserna. Sålunda bör enligt riksskattenämnden
försäkringsbolag erhålla samma skattelättnad i fråga om
realisationsvinstbeskattningen som sparbanker. Nämnden framhåller, att
— om en övertagen kontorsfastighet icke längre skall användas för kontorslokaler
åt det övertagande försäkringsbolaget — någon realisationsvinstbeskattning
icke kan komma i fråga, eftersom fastigheten ändrar karaktär
från anläggningstillgång till omsättningstillgång. Skulle däremot det
övertagande bolaget behålla dessa kontorslokaler men likväl sälja fastigheten,
kan realisationsvinstbeskattning bli aktuell.
Liknande uttalande göres av Folksam som anför följande.
Det föreligger visserligen inte något tvång i lagen om försäkringsrörelse
att avyttra förvärvad fastighet, men det kan vid ett samgående mellan två
försäkringsbolag bli frågan om att relativt kort tid efter fusionen avyttra
en organisationsfastighet (huvudkontor). Folksam anser att ett försäkringsbolag
därför bör i princip ha samma lättnader i fråga om realisationsvinstbeskattningen
som nu föreslås för sparbanker. Folksam vill därför
föreslå, att man i den föreslagna lydelsen i anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
omedelbart till ordet »sparbanker» fogar en fortsättning
som innebär, att då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertages
av ett annat försäkringsbolag motsvarande tillämpning skall gälla som
vid fusion mellan föreningar och mellan aktiebolag.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr .‘18 år 196b
Även fursäkringsinspektionen anser att stadgandet i punkt 5 av anvisningarna
till 35 § komniunalskattelagen bör bli tillämpligt, då försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag. Inspektionen
anför härom.
Det ovan angivna förslaget omfattar jämväl sparbanker. För dessas vidkommande
har emellertid därutöver föreslagits vissa lättnader ifråga om
den realisationsvinstbeskattning, som kan uppkomma i anslutning till en
fusion. Dessa lättnader tar närmast sikte på den tvångsförsäljning av fast
egendom, som kan föranledas av stadgandena i 32 och 33 §§ sparbankslagen.
Någon motsvarande lättnad har ej föreslagits ifråga om försäkringsbolagen.
I anslutning härtill vill inspektionen fästa uppmärksamheten på
att eu fusion mellan försäkringsbolag i vissa fall kan medföra att det övertagande
bolaget kommer i besittning av så många aktier i ett och samma
svenska eller utländska aktiebolag att en del av aktierna måste avyttras till
följd av stadgandet i 336 § lagen om försäkringsrörelse. I den åberopade
bestämmelsen föreskrives nämligen att ett försäkringsbolag, med vissa i lagen
särskilt angivna undantag, icke utan försäkringsinspektionens medgivande
må äga mer än en tjugondei av aktierna i svenskt eller utländskt
aktiebolag, eller, om aktier med olika röstvärde finnes, större antal än att
röstetalet för aktierna utgör högst en tjugondei av röstetalet för samtliga
aktier. Tillhör försäkringsbolaget koncern skall vad sålunda stadgats gälla
koncernen. Inspektionens möjligheter att ge dispens får ses mot bakgrunden
av bestämmelsens syfte att förebygga att försäkringsbolagen genom
aktieförvärv förskaffar sig för stort inflytande i företag utanför försäkringsväsendets
eget område.
Svenska sparbanksföreningen finner det angeläget, att förslaget förtydligas
på en punkt. Föreningen erinrar om, att föreningens skrivelse med
hemställan om ändrade regler i ämnet hade direkt aktualiserats av ett visst
i skrivelsen refererat fall, där fusion mellan två sparbanker genomförts
under år 1961, varvid den överlåtande sparbankens huvudkontorsfastighet
överförts till den övertagande sparbanken. Sistnämnda sparbank avsåg —
av företagsekonomiska skäl samt med hänsyn till bestämmelserna i 32 §
sparbankslagen — att inom en nära framtid avyttra den genom fusionen
förvärvade fastigheten, en försäljning som dock tills vidare måste uppskjutas
på grund av det skattemässigt ytterst ofördelaktiga resultat, som skulle
bli följden av nu gällande realisationsvinstbestämmelser. Därefter anför
föreningen.
Av den remitterade promemorian framgår ej huruvida de där föreslagna
ändrade reglerna avses skola bliva tillämpliga även på sådana fall som det
här återgivna, där visserligen försäljning av fastigheten kommer att ske
först efter lagändringarnas ikraftträdande men fusionen genomförts redan
dessförinnan. Svenska sparbanksföreningen får därför hemställa att i de
blivande övergångsbestämmelserna tydligt klarlägges, att de ändrade realisationsvinstreglerna
för sparbanker skall tillämpas vid avyttring av genom
fusion förvärvad egendom, som den övertagande sparbanken företager
efter det att lagändringarna trätt i kraft, även om fusionsförvärvet skett
redan före ikraftträdandet.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196i
Liknande synpunkter anföres av Föreningen Auktoriserade revisorer.
Beträffande förslaget, att bestämmelserna i 2 § sista stycket och 4 § 1
mom. sista stycket förordningen om statlig inkomstskatt skall göras tilllämpliga
på försäkringsföretag, gör länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
följande uttalande.
Länsstyrelsen vill emellertid erinra om att ett försäkringsbolag, som
överlåtit sitt försäkringsbestånd, kan fortleva även efter överlåtelsen och
därvid även ha vissa inkomster. Det synes oklart, huruvida ett försäkringsbolag,
som överlåtit sitt försäkringsbestånd till annat försäkringsbolag, genom
de föreslagna reglerna går förlustigt rätten att vid sina egna taxeringar
erhålla avdrag för kommunalskatt, som påförts bolaget. Om rätten icke
går förlorad genom överlåtelsen av försäkringsbeståndet synes — såsom
bestämmelserna utformats i förslaget — risk föreligga för att kommunalskatteavdraget
kan utnyttjas hos såväl det överlåtande som det övertagande
försäkringsbolaget. Därest det överlåtande försäkringsbolaget kommer
att fortleva under flera år och därunder har vissa inkomster, uppkommer
även frågan, om detta bolags samtliga kommunalskatteavdrag skola tillgodoföras
det övertagande bolaget, eller om de föreslagna reglerna tager
sikte på förhållandena ett enda bestämt taxeringsår. Motsvarande frågeställningar
gäller även den skattemässiga behandlingen av restituerad kommunalskatt.
Ett förtydligande om de föreslagna lagreglernas innebörd i dessa
hänseenden torde vara erforderlig, innan förslaget göres till föremål
för lagstiftning.
I några remissyttranden har upptagits eu fråga, som inte berörts i promemorian,
nämligen förlustutjämningsavdrag. Riksskattenämnden uttalar, att
det hade varit önskvärt, att en utredning gjorts om möjligheterna för fusionerande
sparbanker och försäkringsbolag att erhålla förlustutjämningsavdrag.
Kammarrätten säger sig inte kunna bedöma, huruvida en översyn av
dessa bestämmelser varit påkallad i förevarande sammanhang. Försäkringsinspektionen
ifrågasätter, om inte stadgandet i 9 § förordningen om rätt till
förlustutjämning vid taxering för inkomst borde utsträckas att gälla även
för försäkringsområdet. Svenska försäkringsbolags riksförbund finner en
sådan ändring av förordningen om förlustutjämning angelägen.
Departementschefen
Den departementspromemoria angående vissa beskattningsfrågor vid
fusion mellan sparbanker och mellan försäkringsbolag, vilken behandlats
i det föregående, har utarbetats med anledning av framställningar från
Svenska sparbanksföreningen och från Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Sparbanksföreningen framhåller i sin skrivelse, att avsaknaden för sparbankernas
del av sådana skatterättsliga specialregler, som gäller för aktiebolag,
ekonomiska föreningar och jordbrukskassor, på en punkt visat sig
19
Kungl. Maj:ts proposition nr SS år 1964
medföra konsekvenser, som ej var förutsedda, då man införde de nya civilrätlsliga
fusionsbestämmelserna i 1955 års sparbankslag. Det har numera
genom utslag i regeringsrätten fastslagits att — om en sparbank, som vid
fusion med annan sparbank övertagit fastighet, avyttrar fastigheten inom
tio år från fusionsförvärvet — den vinst, som kan uppkomma på grund av
avyttringen, utgör skattepliktig realisationsvinst i den omfattning, som
omförmäles i 35 § 2 mom. kommunalskattelagen.
I den skrivelse, som avgivits av riksförbundet, har hemställts om rätt
för övertagande försäkringsbolag att vid fusion få — på sätt gäller i fråga
om allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar — åtnjuta avdrag för
överlåtande försäkringsbolags avdragsgilla kommunalskatt.
Enligt det förslag, som framlagts i departementspromemorian, skall vid
bedömningen av, huruvida skattepliktig realisationsvinst uppkommer vid
försäljning av fastighet, som sparbank övertagit vid fusion, så anses som
om den övertagande och överlåtande sparbanken varit en och samma skattskyldig.
Detta innebär att — om skattepliktig realisationsvinst inte hade
förelegat om den överlåtande sparbanken försålt fastigheten — skattepliktig
dylik vinst inte heller skall uppkomma när den övertagande sparbanken
säljer densamma. Någon motsvarande bestämmelse har enligt promemorieförslaget
inte ansetts erforderlig vid fusion av försäkringsbolag,
enär ett försäkringsbolag —- i motsats till en sparbank — kan behålla en
fastighet, även om den inte utnyttjas av företaget för dess verksamhet.
Något tvång att försälja dylik fastighet föreligger inte för försäkringsföretag.
För såväl sparbanker som försäkringsbolag föreslås i departementspromemorian
regler av innebörd, att vid fusion det övertagande företaget äger
rätt till avdrag för det överlåtande företagets avdragsgilla kommunalskatt
och är skattskyldigt för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt,
som skulle utgjort skattepliktig intäkt för det överlåtande företaget.
Promemorieförslaget har i huvudsak godtagits av samtliga remissinstanser
och jag kan tillstyrka, att förslaget lägges till grund för lagstiftning.
Med hänsyn till vad som anförts från vissa remissinstansers sida vill jag
inte motsätta mig, att de bestämmelser i fråga om realisationsvinstbeskattningen,
som i promemorian föreslagits för sparbanker, göres tillämpliga
även för försäkringsbolag. Bestämmelserna torde dock för försäkringsbolagens
del ha relativt liten betydelse.
Med anledning av vad sparbanksföreningen anfört angående innebörden
av ikraftträdandebestämmelserna vill jag framhålla, att bestämmelserna om
realisationsvinstbeskattning blir tillämpliga vid försäljning, som sker vid
sådan tidpunkt att beskattningsfrågan skall prövas vid 1965 eller senare
års taxering. Huruvida fusionen och övertagandet ägt rum före eller efter
den nya lagens ikraftträdande har därvid ingen betydelse.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 196i
Såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekat kan ett försäkringsbolag,
som överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, fortleva någon tid efter
överlåtelsen och därvid även ha en del inkomster. Ett försäkringsbolag,
som överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, är visserligen skyldigt att träda i
likvidation men detta hindrar inte, att viss tid kan förflyta mellan fusionstillfället
och den tidpunkt, då bolaget skall anses upplöst. Rätt till avdrag för
det överlåtande bolagets kommunalutskylder bör därför tillkomma det
övertagande bolaget endast under förutsättning att det överlåtande bolaget
inte yrkar samma avdrag. Detta innebär, att det överlåtande bolaget i första
hand har rätt till avdraget men bestämmelsen lämnar med denna utformning
även möjlighet till en valrätt. Avdragsrätten kan, om det befinnes
lämpligt, överflyttas på det övertagande bolaget, genom att det överlåtande
bolaget förklarar sig avstå från att yrka avdrag. Motsvarande valrätt synes
böra föreskrivas även i fråga om skattskyldigheten för restituerad, avkortad
eller avskriven skatt, som enligt vanliga regler skulle utgjort skattepliktig
intäkt för det överlåtande bolaget.
Frågan om rätten att övertaga förlustavdrag vid fusion, som här avses,
kan inte upptagas till prövning i detta sammanhang. Jag vill erinra om att
enligt 1960 års förordning om rätt till förlustutjämning vid taxering för
inkomst möjligheten att övertaga förlustavdrag har begränsats till vissa
fall av fusioner mellan s. k. allmänna aktiebolag. Någon rätt att övertaga
förlustavdrag föreligger sålunda inte t. ex. vid fusion av ekonomiska föreningar.
Det får ankomma på allmänna skatteberedningen att pröva i vad
mån rätten att övertaga förlustavdrag bör utsträckas att gälla även i andra
fall än de, som nu angives i 1960 års förordning.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte genom proposition föreslå 1964 års riksdag att antaga inom
finansdepartementet upprättade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370); samt
2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sven-Olof Norberg
Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1964
21
Bilxang
I promemorian framlagt förslag
till
lag om ändrad lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Anvisningar
till 35 §.
5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma,
då aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. första
stycket avses. Har moderbolag avyttrat
egendom, som bolaget genom
sådan fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om
moder- och dotterbolag utgjort en
skattskyldig. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid sådan
fusion mellan föreningar, som i 28 §
3 mom. andra stycket avses.
5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma, då
aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom.
första stycket avses. Har moderbolag
avyttrat egendom, som bolaget
genom sådan fusion övertagit från
dotterbolag, skall vid bedömandet av
frågan om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som
om moder- och dotterbolag utgjort en
skattskyldig. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid sådan
fusion mellan föreningar, som i 28 §
3 mom. andra stycket avses, samt
vid fusion mellan sparbanker enligt
78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre
bestämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga
om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.
1 Senaste lydelse av punkt 5 av anvisningarna till 35 § se 1957: 72.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b
I promemorian framlagt förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §.
Om vad----beräknade nettointäkten.
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen.
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen. Vad
nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning
vid fusion mellan sparbanker
enligt 78 § lagen den 3 juni 1955
om sparbanker samt då ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag.
4 §•
1 m o m. Från sammanlagda---nästföljande stycke.
Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken enligt första
stycket skulle hava varit avdrags
1
Senaste lydelse av 2 § se 1957: 73 och av
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken enligt första
stycket skulle hava varit avdrags
4
§ 1 mom. se 1960:173.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 196b
(Nuvarande lydelse)
gill för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.
(Föreslagen lydelse)
gill för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning
vid fusion mellan sparbanker enligt
78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits av
ett annat försäkringsbolag.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;
dock att äldre bestämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1964 års taxering
och i fråga om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631575