Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 196b

Nr 31

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försvarsgrensstabernas
organisation m. m.; given Stockholms slott
den 30 december 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till 1961 års riksdagsbeslut angående krigsmaktens högsta
ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr. 258) framlägges i förevarande proposition
förslag till organisation och personaluppsättning m. m. av försvarsgrensstaberna
— arméstaben, marinstaben och flygstaben. Förslagen innebär
bland annat, att arméstaben organiseras på sammanlagt 14 avdelningar,
marinstaben på 17 avdelningar och flygstaben på 11 avdelningar. I fråga
om antalet officerare på aktiv stat föreslås för arméstaben sammanlagt 145
beställningar, för marinstaben 98 beställningar och för flygstaben 90 beställningar.
Detta innebär att sammanlagt 19 beställningar föreslås till indragning,
varav fyra vid armén, nio vid marinen och sex vid flygvapnet.
Samtidigt föreslås en mindre ökning av andra personalkategorier vid försvarsgrensstaberna.

Försvarsgrensstabernas nya organisation föreslås skola genomföras från
och med den 1 oktober 1964.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 saml. Nr 31

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj: t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
december 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling,
Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om försvarsgrensstabernas
organisation m. m. I anslutning härtill upptager departementschefen
till behandling även framställning från chefen för flygvapnet
om förbättring av flygsäkerhetstjänsten. Departementschefen anför därvid
följande.

I. Försvarsgrensstabernas organisation

1961 års beslut beträffande krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109,
SU 90, rskr. 258) avsåg principerna för ansvars- och uppgiftsfördelning
mellan myndigheter och stabsorgan inom den högsta ledningen, grunddragen
i högkvarterets krigsorganisation samt försvarsstabens fredsorganisation.
Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1961: 109 anförde föredragande
departementschefen, att tillräckligt underlag då inte fanns för
att också besluta om fredsorganisationen av försvarsgrensstaberna. Ytterligare
undersökningar skulle göras i denna fråga. I anslutning härtill framhölls
(sid. 114) angelägenheten av att snarast möjligt få klarlagt vilka arbetsuppgifter,
vilken organisation och vilka personalresurser som borde
avses för de mer eller mindre provisoriskt organiserade försvarsgrensstaberna.
Dessa spörsmål borde självfallet ses mot bakgrunden av de då förestående
besluten om ansvars- och arbetsfördelningen inom krigsmaktens
högsta ledning samt försvarsstabens organisation. Som allmänna riktlinjer
for översynen angavs, att en anpassning skulle ske till försvarsledningsreformens
principer samt att en rationalisering och ökad fasthet i organisationen
skulle åstadkommas. Uppmärksamhet borde ägnas frågan om att
ge de tre försvarsgrensledningarna en i fråga om grunddragen mera likformig
organisation än för närvarande. Alla möjligheter att — utan förfång
för tjänstens ofrånkomliga krav — vinna personalbesparingar borde givetvis
tillvaratagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr .‘11 år 1!)C>A

Statsutskottet (SU 1961:90) anförde i fråga om de personalökningar i
försvarsstaben som följde av beslutet beträffande krigsmaktens högsta ledning
att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation
icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas
försvarsstaben, och alt det därvid alltså vore fråga om nya arbetsuppgifter
som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Det vore enligt
utskottet givetvis angeläget alt tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande
för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.
I fråga om försvarsgrensstaberna utgick utskottet emellertid
från att samtidigt en minskning av försvarsgrensstabernas arbetsbelastning
måste inträda. Ehuru denna icke lät sig kvantitativt precisera, uttalade
utskottet, att den borde föranleda personalminskningar i dessa staber. Utredningsarbetet
i syfte att möjliggöra ett snabbt beslut av denna innebörd
borde enligt utskottets mening bedrivas med skyndsamhet.

Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr. 1961:258).

Genom beslut den 5 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj :t sedermera åt överbefälhavaren
att, under beaktande av vad enligt propositionen 1961: 109
anförts i ämnet, utarbeta förslag rörande arbetsuppgifter, organisation och
personaluppsättning för i arméledningen, marinledningen och flygledningen
ingående enheter med undantag lör försvarsgrensförvaltningarna. Utredningsarbetet
skulle bedrivas med utgångspunkt i att arbetsmängden och
det sammanlagda antalet befattningshavare vid ifrågavarande enheter skulle
minskas. Överbefälhavaren ingav den 13 oktober 1961 av försvarsgrenscheferna
gjorda utredningar och förslag angående försvarsgrensledningarnas
(utom försvarsgrensförvaltningarnas) organisation jämte sina egna
yttranden över dessa utredningar.

I propositionen 1962: 110 anmäldes, att det befunnits nödvändigt att
underkasta förslagen en grundlig överarbetning. Den 12 april 1962 anmodade
departementschefen med hänsyn härtill en särskild utredningsman1
att inom försvarsdepartementet svara för ifrågavarande överarbetning av
förenämnda förslag rörande försvarsgrensstabernas m. m. organisation och
därmed sammanhängande frågor. I en den 4 april 1963 dagtecknad promemoria
angående försvarsgrensstabernas organisation (i det följande kallad
promemorian) har utredningsmannen redovisat resultatet av den utförda
överarbetningen. Arbetet har utmynnat i ett förslag till principorganisation
av försvarsgrensstaberna. Kungl. Maj :t har sedermera genom särskilda
beslut den 3 maj 1963 uppdragit åt försvarsgrenscheferna att, med beaktande
av vad i förenämnda promemoria anförts, i samband med medelsäskandena
för budgetåret 1964/65 inkomma med fullständiga personalberäkningar
för arméstaben, marinstaben och flygstaben. Överbefälhavaren har
slutligen med anledning härav med eget yttrande den 14 oktober 1963 över -

1 Numera överdirektören K. G. Linden.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

lämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till personaluppsättning
för försvarsgrensstaberna.

Innebörden av 1961 års beslut om krigsmaktens högsta ledning

1961 års beslut angående krigsmaktens högsta ledning innefattade, förutom
den närmare utformningen av en ny organisation för försvarsstaben,
även ställningstaganden i fråga om fördelningen av uppgifter mellan toppmyndigheten
(överbefälhavaren och försvarsstaben) och försvarsgrensledningarna
på vissa väsentliga funktionsområden. I viss utsträckning förutsattes
gemensamt eller samordnat stabsarbete av staber på de två nivåerna
och av personal, som ingår i de olika staberna.

I fråga om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter och
stabsorgan inom krigsmaktens högsta ledning i fred innebär beslutet, att
försvärsstaben skall svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten.
De operativa uppgifter och därmed sammanhängande stödverksamheter,
främst underrättelse-, kommunikations-, underhålls- och sambandstjänst,
som förut tillkom marin- och flygstaberna, har till följd härav överförts
till försvarsstaben. De tre försvarsgrenarna är härigenom principiellt
likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområde. Försvarsgrenschef
utövar i den nya organisationen under Kungl. Maj :t och överbefälhavaren
den militära ledningen av och uppsikten över vederbörande försvarsgren
och är, i vad på honom ankommer, Kungl. Maj :t och överbefälhavaren
ansvarig för försvarsgrenens krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt.
Detta innebär, att försvarsgrenschef skall ställa krigsdugliga förband
till överbefälhavarens förfogande för den operativa verksamheten och han
är följaktligen i första hand ansvarig för organisation, utbildning, utrustning,
personal tjänst, värnpliktsväsende och mobiliseringsarbete inom försvarsgrenens
verksamhetsområde, s. k. förbandsprodulction. Försvarsgrenschef
åligger härvid bland annat

att ägna uppmärksamhet åt den allmänna utvecklingen inom försvarsgrenens
verksamhetsområde och föranstalta om eller föreslå åtgärder, som
är ägnade att främja försvarsgrenens tidsenliga organisation och utrustning;

att låta utarbeta planer och bestämmelser för försvarsgrenens krigsorganisation
och mobilisering eller avge förslag till sådana planer och bestämmelser
till Kungl. Maj :t eller överbefälhavaren;

att fastställa riktlinjerna för utbildningen inom försvarsgrenen samt utarbeta
erforderliga utbildningsbestämmelser, reglementen och instruktioner; att

leda större övningar inom försvarsgrenen;
att utöva eller leda erforderlig inspektionsverksamhet;
att skaffa sig kännedom om den kvalificerade personalens duglighet och
användbarhet samt till Kungl. Maj :t avge förslag om anställning, befordran,

Kungl. Maj:ts proposition nr 3t är 1964 5

avgång in. in. eller själv avgöra sådana ärenden enligt gällande särskilda
bestämmelser; samt

att i erforderlig grad samråda med övriga försvarsgrenschefer och andra
myndigheter.

Cheferna för marinen och flygvapnet biträdes vid handläggning av värnpliktsfrågor
av den i arméledningen ingående centrala värnpliktsbyrån.

Av försvarsstaben bedrivet operativt krigsförberedelsearbete samordnas
nära med försvarsgrensledningarnas ledning av den förbandsproducerande
verksamheten.

I fråga om långsiktsplanering bibehålies uppdelningen av ansvaret mellan
försvarsstaben, försvarsgrensledningarna samt förvaltningarna och försvarets
forskningsanstalt. Försvarsstaben skall ej åläggas detaljarbete i detta
hänseende utan endast verka som ledande och samordnande organ.

Även i övrigt skall försvarsstaben koncentrera sitt arbete till de viktigaste
verksamhetsområdena och icke betungas med detaljarbete.

I syfte att avlasta försvarsstaben detaljarbete i dess huvuduppgifter samt
att befria den från handläggning av vissa ärendegrupper som är gemensamma
för krigsmakten fördelas ärenden till handläggning enligt en huvudstabsprincip.
Denna innebär, att överbefälhavaren ålägger underlydande myndigheter
att för hans räkning bereda ärenden samt, i vissa fall, att besluta på
hans uppdrag.

Försvarsstaben skall i krig förstärkas genom att försvarsgrensstabscheferna
och delar av försvarsgrensstaberna tillföres försvarsstaben för alt tillsammans
med denna utgöra högkvarterets operativa del. Försvarsgrensstabscheferna
skall vara försvarsstabschefens ställföreträdare.

Den närmare sammansättningen av högkvarterets operativa del i krigsorganisationen
har fastställts i särskild ordning. Det kan förutsättas, att
personal ur de delar av försvarsgrensstaberna som i fred närmast samarbetar
med försvarsstaben i operativa ärenden och i långsiktsplaneringen kommer
att ingå i högkvarterets operativa del.

För att den operativa ledningens övergång från freds- till krigsorganisation
skall kunna ske smidigt förutsättes, att ett nära samarbete mellan försvarsstabschefen
och försvarsgrensstabscheferna fortlöpande äger rum. Utbildning
och övning har härvid angivits vara av stor betydelse.

Av den del av en försvarsgrensstab som icke tages i anspråk för förstärkning
av försvarsstaben avses en mindre del alltjämt stå till försvarsgrenschefs
förfogande i krig för inspektionsverksamhet och för ledning av förbandsproducerande
verksamhet.

Vissa uppgifter i krigsmaktens ledningsfunktioner skall ankomma på
försvarsgrenschcf personligen. I krig skall försvarsgrenschef vara rådgivare
åt och ställföreträdare för överbefälhavaren. I fred skall han såsom ledamot
i militärledningen vara rådgivare åt överbefälhavaren. På uppdrag av

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

överbefälhavaren skall han inspektera operativt krigsförberedelsearbete i
regional instans.

Beslut har fattats om att försvarsgrenschef icke längre skall vara chef för
försvarsgrensförvaltning (prop. 1963: 1, bil. 6, s. 54 f).

Försvarsgrensstabernas nuvarande organisation och försvarsgrenschefernas förslag till ny organisation
m.m. °

Försvarsgrensledningarnas organisation har icke sedan 1948 års försvarsbeslut
(prop. 1948: 206) varit föremål för samlad översyn. I de instruktioner
för armé- och flygledningarna som utfärdades i anslutning till
nämnda försvarsbeslut har gjorts vissa ändringar. Därjämte har Kungl.
Maj:t lämnat försvarsgrenscheferna bemyndiganden att utan hinder av
instruktionerna försöksvis ändra stabsorganisationerna. Provisorisk instruktion
för marinledningen utfärdades 1954. I det följande inbegripes icke
försvarsgrensförvaltning i begreppet försvarsgrensledning.

Nuvarande organisation framgår översiktligt av tablåer, som torde få
fogas till statsrådsprotokollet såsom bilagor (Bilaga 1—3).

Arméledningen utgöres för närvarande av chefen för armén samt
arméstaben, centrala värnpliktsbyrån, rikshemvärnschefen jämte hemvärnsstaben,
tjänstegrensinspektörerna (generalfälttygmästaren, arméöverdirektören,
arméöverläkaren och överfältveterinären) samt arméchefen direkt
underlydande personalkårchefer.

Verksamheten inom arméstaben bedrives under chefen för staben för
närvarande dels på följande sektioner, nämligen sektion I, bestående av
planeringsavdelning, organisationsavdelning och utrustningsavdelning, sektion
II, bestående av taktikavdelning, utbildningsavdelning, underrättelseavdelning
och arméstabens bibliotek samt — försöksvis organiserad —
sektion III, bestående av personalavdelning, pressavdelning, FN-avdelning
och militärmusikinspektören, dels på sju truppslagsinspektioner, nämligen
infanteri-, pansar-, artilleri-, luftvärns-, ingenjör-, signal- och tränginspektionerna.
Direkt under arméstabschefen sorterar slutligen arméstabens expedition.

Arméchefens hösten 1961 avgivna organisationsförslag innebär i stort
sett ingen förändring i förhållande till det redovisade nuläget. Dock föreslås,
att tjänstegrensinspektörerna utgår ur organisationen och att deras
funktioner överföres på truppslagsinspektörer eller personalkårchefer. Vidare
föreslås en viss centralisering av expeditionstjänsten.

Marinledningen utgöres för närvarande av chefen för marinen
samt marinstaben, kustartilleriinspektionen, chefen för flottans underofficerare,
underbefäl och meniga (CUM), tjänstegrensinspektörerna (inspektören
för ubåtstjänsten, inspektören för torped- och mintjänsten, inspektören
föi marinens sambands- och stridsledningstjänst och marinöverläkaren)
samt marinchefen direkt underlydande personalkårchefer.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 31 år 196b

Verksamheten inom marinstaben bedrives under chefen för marinstaben
för närvarande på dels följande sektioner, nämligen sektion I, bestående av
operationsavdelning, underrättelseavdelning, sjöfartsavdelning och — under
inspektören för marinens sambands- och stridsledningstjänst — förbindelseavdelning,
samt sektion II, bestående av organisationsavdelning, personalavdelning,
utbildningsavdelning och kårstab för sjövärnskåren, dels planeringsavdelning.
I staben ingår vidare artilleritjänstavdelning, ubåtstjänstavdelning
under inspektören för ubåtstjänsten och torped- och mintjänstavdelning
under inspektören för torped- och mintjänsten samt expedition,
bibliotek, intendentsdetalj och säkerhetsdetalj.

Kustartilleriinspektionen är under inspektören för kustartilleriet och dennes
stabschef organisatoriskt indelad i personal- och organisationsavdelning,
utbildningsavdelning, materiel- och befästningsavdelning, krigsorganisationsavdelning
samt expedition.

Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga har till sitt
förfogande underofficersavdelning, underbefälsavdelning, truppregister och
expedition.

I förhållande till nuvarande organisation innebär det förslag som chefen
för marinen avgav hösten 1961 i huvudsak följande ändringar. I marinstaben
tillkommer en ny sektion för personalärenden (sektion III), varvid
CUM-organisationen och nuvarande personalavdelningen utgår. Sektionen
föreslås uppdelad på officersavdelning, underofficersavdelning, underbefälsavdelning,
krigsplaceringsavdelning och rekryteringsdetalj. Sektionschefen
föreslås bli personalkårchef för flottans samtliga personalkårer.

Operationsavdelningen ändras till taktik- och utrustningsavdelning.

En inspektion för övervattenstjänsten inrättas omfattande torped- och
mintjänsten samt artilleritjänsten.

En direkt under marinchefen ställd intendenturinspektion tillkommer
för de inspektionsuppgifter som efter inrättandet av ett gemensamt intendenturverk
ankommer på marinledningen.

Flygledningen utgöres för närvarande av chefen för flygvapnet
samt flygstaben, inspektören för luftbevakningen, inspektören för bastjänsten,
flygöverläkaren och flygöverdirektören.

Verksamheten inom flygstaben bedrives under chefen för flygstaben på
följande enheter, nämligen operationsavdelning, teleavdelning och underrättelseavdelning
(sammanhållna av inspektören för luftbevakningen), organisationsavdelning,
utbildningsavdelning, personalavdelning, markstridsinspektion
och säkerhetsdetalj (sammanhållna av souschefen vid flygstaben),
flygsäkerhetsavdelning och väderleksavdelning (sammanhållna av
inspektören för flygsäkerhetstjänsten) samt planeringsavdelning, inspektion
för frivilligverksamheten, pressdetalj och expedition.

Enligt arbetsordning för flygstaben den 1 mars 1962 har souschefen för
flygstaben, luftbevakningsinspektören och inspektören för flygsäkerhets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

tjänsten som nyss anförts givits ansvar för olika avdelningars och andra
organisationsenheters inom flygstaben verksamhetsområden så att dessa befattningshavare
i realiteten tjänstgör som sektionschefer.

Inspektionen av bastjänsten omfattar inspektören jämte stab. Luftbevakningsinspektionens
stab utgick år 1957 ur organisationen och dess personal
fördelades på avdelningarna inom flygstaben.

De väsentligaste förändringarna jämfört med nuläget, som flygvapenchefen
föreslagit, är sammanfattningsvis följande.

Luftbevaknings- och flygsäkerhetsinspektörerna frigöres från dubbelbefattning
som sektionschefer; luftbevakningsinspektören benämnes inspektör
för luftbevakningen och stridsledningstjänsten. Flygsäkerhetsinspektören
ställes direkt under flygvapenchefen och ges genom en egen stab
(bland annat med delar ur hittillsvarande flygsäkerhetsavdelning i flygstaben)
ökade resurser för effektivare flygsäkerhetsarbete.

Flygstaben sektionsindelas på tre sektioner, varvid två sektionschefer tillkommer.

Intendenturavdelning tillkommer.

Delar av flygsäkerhetsavdelningen omvandlas till trafikavdelning.

Benämningarna operationsavdelning och teleavdelning ändras till taktikoch
utrustningsavdelning respektive signal tjänstavdelning.

Sammanfattningsvis kan grunddragen i försvarsgrensledningarnas organisation
anges på följande sätt.

Kännetecknande för arméstabens organisation är en strikt sakmässig indelning
av stabsarbetet i sakavdelningar för organisation, utrustning, taktik,
utbildning och personal. Avdelningarna är sammanförda i sektioner. Organisations-
och utrustningsavdelningarna ingår i sektion I. Taktik- och utbildningsavdelningarna
ingår i sektion II. Underrättelsetjänsten har tidigare
ingått i arméstabens organisation som en detalj i taktikavdelningen men
handhas nu inom en egen avdelning i sektion II. Personalavdelningen ingår
i en försöksvis inrättad sektion III.

Förbandsproduktionen vid armén sammanhålles efter sin karaktär i
truppslag. I stabsarbetet kompletteras därför sakavdelningarna med truppslagsa\
delningar, som i förhallande till sakavdelningarna svarar för underlag,
samordning och detaljarbete för truppslaget.

Särskilda tjänstegrensinspektörer finns för tygmaterieltjänsten, intendenturtjänsten,
den tekniska fältreparationstjänsten i fråga om tygmateriel
och för den tekniska motortjänsten, för sjukvårdstjänsten samt för veterinärtjänsten.

Enligt gällande instruktion hänför sig vissa truppslagsinspektörers verksamhetsområden
— förutom till truppslaget — till viss specialtjänst. Sålunda
hänförs till luftvärnsinspektören radartjänsten inom armén och till signalinspektören
signaltjänsten inom armén. Chefen för armén kan även i övrigt
hänföra vässa specialtjänster till truppslagsinspektörs verksamhetsområde.

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 är 1964

Grunden för den organisatoriska uppbyggnaden av marin- och flygstaberna
är de operativa ledningsfunktioner som ålåg marin- och flygvapencheferna
före försvarsledningsreformen. I de föreslagna organisationerna
har detta grunddrag bibehållits. Utmärkande för marinledningen är vidare
att kustartilleriinspektionen är ställd utanför marinstaben.

Den nuvarande operationsavdelningen i marin- och flygstaberna föreslås
av cheferna för marinen och flygvapnet skola ersättas med en avdelning med
benämningen taktik- och utrustningsavdelning. Denna avdelning ingår i
sektion I, som i övrigt innehåller signalljänst- och underrättelseavdelningar
samt, vid marinstaben, sjöfartsavdelning. I en sektion II vid marinstaben
ingår organisations- och utbildningsavdelningar. Personalavdelningen, som
nu ingår i sektion II, föreslås av chefen för marinen i den nya organisationen
utbrytas därifrån och tillsammans med den nuvarande CUM-organisationen
bilda en sektion III. Vid flygstaben ingår organisations-, utbildningsoch
personalavdelningar i sektion II. En sektion III vid flygstaben innehåller
militära väderlekscentralen och flygsäkerhetsavdelningen. Sektionsindelningen
är vid flygstaben provisoriskt anordnad med utnyttjande av tillgängliga
beställningar.

Motsvarigheter till arméns truppslagsavdelningar är vapentjänstavdelningarna
vid marinen och basinspektionen vid flygvapnet. Kustartilleriinspektionen
intar en särställning i organisationen. Den är i viss mån jämförlig
med en truppslagsinspektion men har självständigare befogenheter
än denna.

Särskilda tjänstegrensinspektörer finns för intendenturtjänst och hälsooch
sjukvårdstjänst vid marinen och flygvapnet. Därjämte skall marinöverdirektören
och flygöverdirektören deltaga i stabsarbetet i ärenden som
rör ingenjörs- och annan teknisk personal.

Planeringsavdelningarna i marin- och flygstaberna är direkt underställda
respektive stabschefer och har till huvuduppgifter att följa den taktisk-tekniska
utvecklingen av stridskrafterna, att långsiktsplanera för försvarsgrenarnas
utveckling och sammansättning samt att vara sammanhållande för
materiel- och organisationsplaner liksom för större budgetfrågor. De är även
sammanhållande för försvarsgrenschefens anvisningar till centrala förvaltningsmyndigheter.
Planeringsavdelningen i arméstaben ingår i sektion I och
har endast till uppgift att leda och samordna studieverksamheten beträffande
arméns utveckling. Långsiktsplaneringen åligger sakavdelningarna, var
för sitt område.

överbefälhavarens ställningstagande, överbefälhavaren
har vid sin behandling av försvarsgrenschefernas förslag lagt huvudvikten
på de delar av försvarsgrensstaberna som skall samverka med försvarsstaben
samt de delar som inom de tre försvarsgrensledningarna närmast skall samverka
inbördes.

överbefälhavaren anser, att den principiella likhet i försvarsgrensledningarnas
uppbyggnad som bör eftersträvas, sedan ämbetsområdena efter

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

1961 års beslut blivit desamma för försvarsgrenscheferna, kunnat åstadkommas
i förslagen i fråga om att sammanföra ärendegrupper till avdelningar
och införande av gemensamma benämningar på avdelningarna. Olikheter
föreligger i fråga om sammanförande av avdelningarna till sektioner.
Med hänsyn till att arbetsmängden för olika ärendegrupper växlar på grund
av den olika art av förband som de skilda försvarsgrenarna sätter upp måste
dock enligt överbefälhavarens mening en viss sådan olikhet vara godtagbar
för att varje stab skall kunna fylla sin primära uppgift att handha förbandsproduktionen.

I fråga om samverkan i frågor rörande operativt krigsförberedelsearbete,
inklusive stödfunktioner, anser överbefälhavaren, att kravet på enkla samverkanslinjer
mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna har tillgodosetts
med de framlagda förslagen. De olikheter försvarsgrenarna emellan
som finns i fråga om vederbörlig organisationsenhets infogande i sektioner
motiveras av olikheter i relationerna mellan arbetsmängd och sammanhang
för respektive ärendegrupper inom försvarsgrensstaberna.

Vad beträffar samverkan i fråga om långsiktsplanering och budgetarbete
har överbefälhavaren haft erinringar mot arméstabens organisation. Överbefälhavaren
anser det angeläget, att planeringsavdelningen i arméstaben
ges sådana uppgifter och omfattning, att den direkt kan företräda arméstabschefen
vid samverkan med de övriga försvarsgrenarnas och försvarsstabens
planeringsavdelningar. Genom att i arméstaben överföra organisationsavdelningen
till sektion II samt taktik- och underrättelseavdelningarna
till sektion I skulle, anför överbefälhavaren, bättre formell överensstämmelse
mellan försvarsgrenarna kunna uppnås. En organisation av planeringsverksamheten
i arméstaben enligt de angivna riktlinjerna borde enligt överbefälhavaren
övervägas.

I övrigt tillstyrker överbefälhavaren försvarsgrenschefernas förslag till
indelning av respektive staber.

I fråga om inspektionsverksamheten hade överbefälhavaren i sina direktiv
för försvarsgrenschefernas utredningar angivit, att densamma skulle
organiseras så att klart avgränsade ansvarsområden åstadkoms och att för
varje verksamhetsområde i princip endast en inspektionsmyndighet skulle
finnas. I begreppet inspektionsverksamhet inrymde överbefälhavaren därvid
stabsmässig ledning och kontroll av viss avgränsad del av den förbandsproducerande
verksamheten.

Överbefälhavaren anser, att de framlagda förslagen i huvudsak tillgodoser
de fordringar, som uppställts. De föreslagna inspektörernas ansvarsområden
och organisatoriska ställning företer emellertid stora olikheter. Enligt
överbefälhavarens mening bör även inspektörerna i marin- och flygledningarna
inordnas under försvarsgrensstabschef. Härigenom skulle samordning
av inspektionsverksamheten förläggas till samma organisatoriska
nivå i samtliga försvarsgrenar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år l!)6b

Beträffande kustartilleriinspektören ansåg överbefälhavaren, att denne
principiellt borde vara underställd marinstabschefen och att inspektionen
borde inordnas i marinstaben så att full enhetlighet beträffande inspektörernas
och inspektionernas ställning inom samtliga försvarsgrenar kunde
ernås. I en sådan organisation borde det även övervägas att, när marinchefen
är sjöofficer, besätta befattningen såsom marinstabschef med kustartilleriofficcr.
Chefen för marinen hade övervägt frågan om integrering av
kustartilleriinspektionen i en gemensam marinstab. Med hänsyn, bland
annat, till vissa redan beslutade utnämningar samt till av 1960 års försvarsledningsutredning
uttalade betänkligheter mot att nu genomföra alltför genomgripande
ändringar också av ledningen för de förbandsproducerande
funktionerna hade marinchefen emellertid ansett sig icke böra framlägga
förslag härom vid den tidpunkten. Överbefälhavaren anser också, av de skäl
marinchefen anfört, i nuläget olämpligt att genomföra en integration. Den
borde dock, anför överbefälhavaren, förberedas för genomförande vid en
senare tidpunkt.

Resultatet ay överarbetningen inom försvarsdepartementet

Utgångspunkter och vissa allmänna synpunkter m. m.
överbefälhavaren har i maj 1962 meddelat riktlinjer för studieverksamheten
rörande långsiktsplaneringen. I mars och september 1962 har meddelats anvisningar
för långsiktsplaneringen inom krigsmakten. Överbefälhavaren har
vidare i februari 1963 utfärdat bestämmelser om fördelning mellan försvarsstaben
och försvarsgrensstaberna av ärenden rörande operativt krigsförberedelsearbete
och stödfunktioner m. m. Bestämmelserna reglerar chefsansvaret
för visst ärende och förutsätter, att erforderliga kontakter och samråd
med andra berörda chefer och myndigheter ombesörj es av den för ärendet
ansvarige chefen. Bestämmelserna upptar sådana ärendegrupper inom angivna
områden som efter den 1 oktober 1961 överförts från försvarsgrensstab
till försvarsstaben eller omvänt, ärendegrupper vid vilkas beredning
både försvarsstab och försvarsgrensstab deltar, vissa andra ärendegrupper
samt huvudstabsärenden.

Med dessa bestämmelser har underlag fastställts för arbetsfördelningen
mellan försvarsstaben och försvarsgrensledningarna. Erfarenheter saknas
emellertid ännu rörande vad denna arbetsfördelning kommer att i praktiken
innebära för de olika staberna. I promemorian anföres, att säkra underlag
för arbetsmängdsbedömningar därför alltjämt saknas i vad avser stabernas
uppgifter.

Översynsarbetet har främst inriktats på att undersöka, huruvida stabsarbetet
är lämpligt organiserat för att främja samordning av ärendena och
en smidig samverkan i arbetet samt om klart avgränsade ansvarsförhållanden
föreligger för sektions- och avdelningschefer och därmed jämställd
stabspersonal.

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964-

Som allmänt omdöme uttalas, att stabsarbetet fungerar bra. Skadligt dubbelarbete
har icke kunnat påvisas.

Arten av de arbetsuppgifter som bör ankomma på en försvarsgrensledning
är given i och med att den måste leda och samordna allt arbete för förbandsproduktion
inom försvarsgrenen. I fråga om ansvar för utförandet
av visst arbete är gränsen mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna
möjlig att draga. Ansvarsfördelningen blir dock beroende av hur huvudstabsprincipen
tillämpas och hur principen, att försvarsstaben icke skall
syssla med detaljarbete utan härför skall anlita andra stabsresurser, kommer
till användning i praktiken. För arméstaben har båda dessa principer
enligt promemorian medfört, att nya arbetsuppgifter tillkommit.

I promemorian anföres i vad avser arbetsmängden vidare följande.

I fråga om mängden av det arbete som ankommer på försvarsgrensledningarna
kan sägas, att arbetsmängden är teoretiskt sett obegränsad. Verksamheten
avser framställning av produkter, vilkas effekt är beroende av faktorer,
som inte kan i förväg exakt fastställas, och vilkas överensstämmelse
med mål, som ändock måste fastställas, icke kan objektivt mätas. Obegränsat
arbete kan läggas ned på en dylik produkt i strävan att göra den fullkomlig
även inom ramen för givna betingelser i övrigt. Tilldelade personalresurser
för arbetets utförande utgör praktiskt sett gränsen för mängden_

liksom givetvis för kvaliteten — av det arbete som utförs.

Enligt promemorian kommer som nyss sagts den nya försvarsstabens befogenheter
och sätt att arbeta att påverka arbetet i försvarsgrensledningarna.
Härom anföres följande.

Arméstaben får en direkt utökning av sina arbetsuppgifter. Med överbefälhavarens
befogenheter att inrikta arbetet inom försvarsgrenarna kan försvarsstaben
komma att ingripa på praktiskt taget alla områden av förbandsproduktionen.
Arbetsplaneringen inom försvarsgrensstaberna påverkas härav.
Försvarsstaben kan aktivisera arbetsområden och uppgifter, som försvarsgrensstaberna,
i den prioritering som begränsade stabsresurser tvingar
till, nödgats eftersätta eller tills vidare skjuta undan. Ytterst kan otillräckliga
stabsresurser i försvarsgrensledningarna medföra, att försvarsstabens
möjligheter att verka begränsas.

Vid översynsarbetet har enligt promemorian en utgångspunkt varit att
arbetsuppgifter inom förbandsproduktionen inte kommer att överflyttas
från central till regional instans.

En försvarsgrenslednings uppgift är att inrikta, leda och utveckla försvarsgrenen.
Möjligheterna att delegera dylika arbetsuppgifter till regional
stab eller till lokalorganisationen är enligt promemorian begränsade redan
på grund av arbetets art. Givetvis bör tillvaratagas alla möjligheter till sådan
decentralisering som medför ökad effekt i arbetet och personalbesparingar.
Många gånger är det emellertid tveksamt, om man når dylika vinster
med decentralisering av arbetet. Utspritt på många regionala eller lokala
organisationer tar arbetet ofta sammanlagt mera personal i anspråk än om
det utföres centralt. Med hänsyn till att det oftast föreligger krav på enhet -

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

ligt handlande hos de lokala organisationerna blir det ur den centrala ledningens
synpunkt sett fråga om ett val mellan att ge de underlydande organen
förhållandevis fullständigt underlag för deras handlande och att begränsa
sig till allmänt avfattade riktlinjer härför. I det senare fallet måste
emellertid i stället resurser avdelas för att successivt eller i efterhand kontrollera,
att verksamheten bedrives i enlighet med ledningens intentioner.
Det förra förfarandet torde enligt promemorian innebära mindre risker
för felaktigheter i arbetsinriktningen och för onödigt arbete. Med begränsade
personalresurser torde det vara lämpligare att lägga tyngdpunkten i
stabsarbetet på att ge de lokala organisationerna bästa möjliga ledning och
utgångspunkter för deras verksamhet.

I promemorian anföres, att översynen inte omfattat arbete av servicekaraktär.
Det förutsättes, att rationaliseringsundersökningar på detta område
skall komma till stånd genom statskontorets försorg.

Vissa för försvarsgrenarna gemensamma frågor.
Försvarsgrenschef skall icke längre vara chef för försvarsgrensförvaltning.
Begreppet försvarsgrensledning omfattar därmed enligt promemorian icke
längre dessa förvaltningar. Härigenom bortfaller behovet av detta samlande
begrepp. Chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet
betecknar försvarsgrenschefen personligen och den stab eller de stabsorgan
som biträder honom i hans egenskap av chefsmyndighet.

Försvarsgrenschefs personliga engagemang i vissa uppgifter inom och
utom den egna försvarsgrenen gör det enligt promemorian angeläget att
stabsarbetet i försvarsgrenens centrala ledning ställes under enhetlig ledning
av en stabschef. Även rent arbetstekniska skäl talar för lämpligheten
härav. Såsom överbefälhavaren anfört bör därför enligt promemorian förekommande
inspektörer och inspektionsorgan principiellt vara underställda
cheferna för respektive staber.

Personalkårchef bör emellertid i denna sin egenskap alltjämt vara direkt
underställd försvarsgrenschefen. I personfrågor anses nämligen inte samma
behov av stabsmässig samordning föreligga.

Från den principiella regeln att allt stabsarbete bör inordnas under en
gemensam stabschef bör rikshemvärnschefen med hemvärnsstaben undantagas
med hänsyn till hemvärnets speciella ställning. Rikshemvärnschefen
med stab, vars organisation icke berörts av översynen, bör alltjämt vara direkt
underställd chefen för armén. Inte heller i centrala värnpliktsbyråns
ställning direkt under chefen för armén föreslås ändring.

Följande allmänna synpunkter anföres på olika chefers uppgifter och
ansvarsförhållanden.

Stabschefens uppgift är i första hand att leda och samordna stabens arbete
och beredningen av ärenden till beslut av försvarsgrenschefen. Särskilt
angivna uppgifter därutöver bör inte instruktionsmässigt åläggas stabschefen.

I försvarsledningsbeslutet förutsättes, att försvarsgrensstabscheferna och

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 106i

den personal i övrigt i försvarsgrensstaberna som skall ingå i högkvarterets
operativa ledning i krig utbildas och tränas härför i fred. Dessa uppgifter
bör enligt promemorian beaktas, när personalens arbetsomfattning i fred
bedömes. De påverkar inriktningen av särskilt stabschefens arbete.

Sektionschefs uppgift bör vara att avlasta stabschefen arbete för att göra
det möjligt för denne att ägna sig åt ledningen av stabsarbetet och att till
de väsentligaste frågorna begränsa sin uppgift att samordna detta arbete.
Till sektionschef bör kunna delegeras stabschefs beslutanderätt i ärenden,
som bereds inom sektionen. Härvid bör eftersträvas ett sådant sammanförande
av avdelningarna till sektioner att de avdelningar mellan vilka samordningsbehoven
är störst hänförs till samma sektion. Sektionschef utgör
sålunda ett mellanled mellan avdelningschef och stabschefen. Sektionschef
bör däremot icke ges befogenheter, som fråntager avdelningschef ansvar
för det ämnesområde som denne såsom fackkunnig är satt att leda.

För att flygstabschefen skall kunna avlastas detaljarbete föreslås i promemorian
att även flygstaben sektionsindelas i likhet med vad fallet redan
är med arme- och marinstaberna. Förslaget redovisas närmare i det följande.

Ansvarsförhållandena för cheferna för sektioner, avdelningar och andra
självständiga stabsenheter bör vidare enligt promemorian vara klart formulerade
och avgränsade. Inom en avdelning eller fristående detalj samordnar
avdelningschefen eller detaljchefen arbetet. För samordning mellan
avdelningar inom en sektion svarar sektionschefen. 1 sista hand är stabschefen
ansvarig för att stabsarbetet är i erforderlig grad samordnat.

Stabsarbetet kännetecknas av stor flexibilitet. Samarbete mellan avdelning o ar

förekommer på alla nivåer. Stundom är det enligt promemorian lämpligt
att bilda arbetsgrupper för att lösa aktuella arbetsuppgifter eller för att effektivisera
ett visst verksamhetsområde. Detta får dock icke rubba ansvaret
för arbetsuppgiften i fråga.

En chefs ansvar skall helt sammanfalla med de arbetsuppgifter som ankommer
på hans sektion, avdelning respektive fristående detalj. Korsande
ansvarslinjer i stabsarbetet får icke förekomma.

I fråga om inspektionsverksamheten konstateras, att begreppet inspektion
sådant det förekommer i förevarande sammanhang i första hand är ett uttryck
för försvarsgrenschefens ledning och kontroll av verksamheten ute på
fältet. I lednings- och kontrollverksamheten åtföljes försvarsgrenschefen av
personal ur försvarsgrensstaben, som utväljes med hänsyn till den aktuella
inspektionsuppgiften. Härigenom har försvarsgrenschefen tillgång till de
stabsmässiga synpunkterna på verksamheten, och han kan direkt på platsen
utöva sin ledningsverksamhet. Inspektion är alltså ett åliggande för chefen,
och stabspersonalens deltagande i eller utövande på uppdrag av chefen av inspektionsverksamhet
är en del av dess stabsarbete. Denna del av stabsarbetet
behöver därför enligt promemorian icke instruktionsmässigt särskilt markeras
och anses icke heller kräva särskild benämning.

Ordet inspektion förekommer i instruktionerna också som benämning på

Kungi. Maj:ts proposition nr Hl är 196b 15

enhet, som utgör arbetsorgan åt en inspektör, eller som sammanfattande benämning
på inspektören och hans arbetsorgan. Sålunda utgöres kustartilleriinspektionen
av inspektören för kustartilleriet jämte stab. Vid flygvapnet har
inspektionen för luftbevakningen uppgått i staben och av inspektionen
återstår i nuvarande organisation endast inspektören för luftbevakningen.
Inspektionen för bastjänsten utgöres av inspektören för bastjänsten jämte
stab och en bastjänstskola. Med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande till försöksvis
ändrad organisation av armöstaben har de tidigare truppslagsavdelningarna
kommit att benämnas truppslagsinspektioner (infanteri-, pansaretc.
inspektioner) med truppslagsinspektörerna som chefer för inspektionerna.

1 promemorian föreslås, som närmare framgår av det följande, att kustartilleriinspektionen
omvandlas till sektion i marinstaben. Bastjänstinspektionens
stab föreslås bibehållas endast övergångsvis såsom arbetsgrupp för
bastjänstärenden. Truppslagsinspektionerna i arméstaben föreslås åter benämnas
truppslagsavdelningar. Benämningen inspektion på organisationsenhet
i staberna blir härigenom enligt promemoria inte längre erforderlig.

Särskilda uppgifter som inspektör har vidare instruktionsmässigt ålagts
vissa befattningshavare. De intar olika ställning i organisationen. En del
av dem ingår i försvarsgrensstaben, andra utgör självständiga stabsorgan,
direkt underställda försvarsgrenschefen. En tredje grupp utgöres av befattningshavare
i förvaltningarna, som ålagts speciella inspektionsuppgifter.

Enligt promemorian skulle särskilda arbetsuppgifter behöva instruktionsmässigt
regleras endast för denna tredje grupp av inspektörer. Eftersom
de nämligen inte i annat avseende är underställda försvarsgrenschefen
måste deras lydnadsställning till försvarsgrenschefen och deras ansvar inför
honom särskilt föreskrivas. När det gäller befattningshavare som ingår
i försvarsgrensstab finns enligt promemorian inget egentligt behov att instruktionsmässigt
reglera hans inspektionsområde. Han fullgör arbete inom
staben med ett bestämt ansvarsområde på samma sätt som andra chefer
på olika nivåer i stabsarbetet. Särskild inspektionsuppgift bör därför icke
markeras för chefen för nuvarande förbindelseavdelningen med avseende
på marinens förbindelse- och stridsledningstjänst.

En särskild ställning intar de inspektörer, som tillika är chefer för truppslags-
eller motsvarande avdelningar i staberna. Hit är att hänföra truppslagsinspektörerna
vid armén och de tjänstegrensinspektörer vid marinen
som är chefer för vapentjänstavdelningarna. Även kustartilleriinspektören
kan enligt promemorian räknas till denna kategori. Dessa inspektörer fullgör
med sina avdelningar normalt stabsarbete. Benämningen inspektör är
även i dessa fall onödig. Kontrolluppgiften är en normal del av deras stabsarbete.
Det finns emellertid enligt promemorian skäl att bibehålla dessa
avdelningschefer vid högre tjänsteställning än andra avdelningschefer och
anledning att särskilt markera dem i organisationen. Benämningen inspek -

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

tör har gammal hävd och anses kunna bibehållas för här avsedda befattningshavare.

För flygvapnet föreslås som framgår av det följande ett organ för kontroll
av funktionen av såväl bastjänsten som stridslednings- och luftbevakningssystemen,
en systeminspektör underställd flygstabschefen.

Tjänstegrensinspektörer vid armén är enligt gällande instruktion för arméledningen
generalfälttygmästaren för tygmaterielvårdstjänsten, arméöverdirektören
för den tekniska fältreparationstjänsten i fråga om tygmateriel
och för den tekniska motortjänsten, arméöverläkaren för sjukvårdstjänsten
samt överfältveterinären för veterinärtjänsten. Instruktionen för
marinledningen anger som tjänstegrensinspektörer —— förutom de förut
nämnda cheferna för vapentjänstavdelningarna vid marinstaben och inspektören
för marinens förbindelse- och stridsledningstjänst — inspektören
för marinens sjukvårdstjänst, marinöverläkaren. Vid flygvapnet är flygöverläkaren
tjänstegrensinspektör för flygvapnets hälso- och sjukvårdsväsende.

Frågor om ledningen av sjuk- och veterinärvården inom krigsmakten är
föremål för utredning av 1962 års försvarssjukvårdsutredning. I avvaktan
på de förslag som denna utredning kan komma att framlägga bör enligt
promemorian ändringar i försvarsgrensöverläkarnas och överfältveterinärens
uppgifter inte nu företagas. Enligt principen om enhetlig ledning av
stabsarbetet bör deras verksamhet dock inordnas i övrigt stabsarbete inom
försvarsgrensstaberna.

På intendenturtjänstområdet har vissa övergångsanordningar tillämpats
från och med den 1 juli 1963 i avvaktan på lösning av frågan om en gemensam
intendenturkår. I promemorian förutsättes att stabsmässiga intendenturärenden
i ett slutläge skall handläggas inom de ordinarie stabsorganisationerna
och att således särskilda inspektionsorgan icke blir erforderliga
härför.

Återstående tjänstegrensinspektörer, generalfälttygmästaren och arméöverdirektören
vid armén, kan enligt promemorian i enlighet med arméchefens
förslag utgå ur organisationen. Arméstaben förutsättes i sitt arbete
kunna anlita armétygförvaltningens sakkunskap. Särskilda företrädare i
staben för inspektionsuppgifter på tygmaterieltjänstområdet förutsättes
icke erforderliga.

Till tjänstegrensinspektörer kan också hänföras musikinspektören vid armén.
Han ingår i den försöksvis inrättade sektion III vid arméstaben. Någon
ändring i hans ställning och uppgifter föreslås icke.

I flygstaben ingår en regementsofficer ur armén som företrädare för
markstridsutbildningen. Denna befattningshavare har tillagts benämningen
markstridsinspektör. Befattningshavaren bör ingå i flygstabens utbildningsavdelning.
Särskild benämning för honom erfordras icke enligt promemorian.

I flygstaben har vidare försöksvis inrättats en inspektion för ärenden an -

Kungl. Maj ds proposition nr ill är 196 b

fående frivillig personal med eu inspektör som chef. För denne inspektor
utnyttjas eu övergångsvis kvarstående överstebeställning vid flygvapnet.
Chefen för flygvapnet vill avvakta resultatet av försöksverksamheten, innan
han tar ställning till behovet för framtiden av en sådan inspektion. I promemorian
förutsättes att ifrågavarande verksamhet endast övergångsvis
kvarstår särskilt organiserad.

Principer för försvarsgrensstahernas organisation
in. in. I promemorian erinras om att av de tre försvarsgrensstaberna
marin- och flygstaberna är principiellt lika i den formella organisatoriska
utformningen och i allt väsentligt även i fråga om fördelningen av ärendena
på olika organisationsenheter. Arméstaben skiljer sig från de Övriga i fråga
om organisationens uppbyggnad och ärendenas fördelning.

Kravet på likformighet i försvarsgrensledningarnas organisation betingas
enligt promemorian av behovet av smidiga samverkansformer i samarbetet
med försvarsstaben och mellan försvarsgrensledningarna inbördes liksom
också i kontakterna med utomstående myndigheter. Den framsta och viktigaste
uppgiften för försvarsgrensledningarna är dock förbandsproduktionen.
Efter dess behov och villkor måste organisationerna i forsta hand
vara anpassade. Med hänsyn till olikheterna i förbandsproduktionen mellan
de tre försvarsgrenarna måste vissa olikheter i försvarsgrensledningarnas
organisatoriska uppbyggnad accepteras.

Enligt promemorian kan allmänt sägas, att marin- och flygstaberna principiellt
är med avseende å organisationernas grunddrag val anpassade såväl
till egen förbandsproduktion som till samverkan på väsentliga områden
med försvarsstaben. Arméstaben är väl anpassad till arméns förbandsproduktion.
Förändringarna i försvarsstabens organisation och uppgifter har
emellertid medfört, att arméstabens organisation icke är på samma satt
som de övriga staberna lämpad för direkt samverkan i gemensamma kontaktpunkter
med den nya försvarsstaben.

Avgörande hänsyn måste enligt promemorian vid armén och det rörliga
kustartilleriet tagas till både personella och materiella resurser. \ id marinen

1 övrigt och vid flygvapnet domineras åter förbandsproduktionen av stora
materielenheter eller materielsystem.

Kravet på hög insatsberedskap och utnyttjandet i fredsutbildningen a\
fasta system för stridsledning och bastjänst betingar vid flygvapnet en nära
överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisationerna. Så är ock fallet
vid marinen och särskilt vid flottan beträffande utbildningen på stndsfartygen.
Vid armén däremot är skillnaden mellan freds- och krigsorganisation
betydande. Mobiliseringsförberedelserna är därför vid armén av särskilt
stor vikt och utgör ett naturligt mellanled mellan freds- och krigsorganisationerna.

Arméstabens arbete har sedan lång tid tillbaka varit inriktat på ren forbandsproduktion.
Operativa ärenden har för armén handlagts av forsvars 2

_Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 sand. Nr 31

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

staben, som före försvarsledningsreformen helt svarade även för detaljarbetet
i sådana ärenden. I samband med försvarsledningsreformen har armestaben
pålagts arbete med att skapa underlag för det operativa krigsförberedelsearbetet
i försvarsstaben, nya uppgifter i form av kompletterande
arbete på området för operativa stödfunktioner samt nya uppgifter av huvudstabskaraktär.

Från marin- och flygstaberna har operativa ärenden överförts till försvarsstaben.
Härvid kommer dock huvuddelen av arbetsuppgifterna för de
avdelningar i dessa staber som haft ansvaret för ärenden rörande operativ
ledning att kvarstå.

Gränsen mellan operativt arbete och förbandsproduktion är många gånger
svår eller omöjlig att draga. Med försvarsledningsreformens princip om samverkan
mellan försvarsstaben och försvarsgrensstaberna är enligt promemorian
en exakt gränsdragning heller inte nödvändig.

I fråga om olika led i stabsarbetet skiljes i promemorian på långsiktsstudier,
långsiktsplanering, genomförande samt kontroll.

Långsiktsstudierna avser materielens och organisationens utveckling De
ger underlag för beslut rörande mål och riktlinjer för försvarsgrenens utveckling
på lång sikt.

Planeringen av verksamheten mot angivna mål tar sig främst uttryck i
for de skilda verksamhetsgrenarna utarbetade långsiktsplaner, som skall
vara samordnade och avvägda med sina kostnader i en gemensam plan för
torsvarsgrenen.

Genomförandet omfattar det samordnade stabsarbete som tar sig uttryck
i anvisningar, order och åtgärder i övrigt, som skall leda till verkställighet
i torbandsproduktionen. I genomförandeledet kan särskiljas en för övrigt
genomförandearbete styrande och ledande funktion, här benämnd centralfunktionen.

Kontrollen innebär uppföljning och fullföljande av stabsarbetet på fältet.

Till dessa led kommer servicefunktioner såväl för själva stabsarbetet som
for verksamheten inom försvarsgrenen.

I promemorian behandlas långsiktsstudier och långsiktsplaneringen samt
centralfunktionen gemensamt för de tre staberna. I anslutning härtill avhandlas
också, gemensamt för alla staberna, förläggningen av operativi detaljarbete
och huvudstabsärenden. övrigt stabsarbete behandlas särskilt
för varje stab.

Arméstabens planeringsavdelning har som tidigare sagts endast till uppgift
att bedriva studieverksamhet, medan långsiktsplaneringsarbetet är fördelat
på de centrala sakavdelningarna, som var för sig svarar för planeringen
beträffande organisation, utrustning, taktik och utbildning. Av dessa
planenngsområden är de som avser personal och materiel samt därav betingad
organisation riktgivande för planeringen på de övriga områdena.

\ id marin- och flygstaberna ingår studieverksamheten i planeringsavdelningarna.
Dessa avdelningars planeringsuppgift hänför sig i första hand till
materiel samt vapen- och materielsystem. Denna planering ger riktlinjer
för vidare planering på områdena för personal, utbildning och byggnation.

1‘)

Knngl. Maj:Is proposition nr 31 är 1964

Den formella skillnaden mellan arméstaben och de övriga staberna i fråga
om organisationen av planeringsarbetet är alltså stor. Reellt torde däremot
enligt promemorian någon avgörande skillnad icke föreligga, när man ser
till arten av förbandsproduktion vid de olika försvarsgrenarna.

Mot arméstabens organisation av långsiktsplaneringen har riktats anmärkningen,
att i denna organisation icke finns någon avdelning som direkt kan
företräda stabschefen vid samarbete med de övriga försvarsgrenarnas och
försvarsstabens planeringsavdelningar. När försvarsstaben, såsom nu skett,
utsträckt sin ledning av långsiktsplaneringen också till fredsorganisations-,
utbildnings- och personalplaneringarna, kan emellertid samma anmärkning
enligt promemorian riktas mot marin- och flygstaberna, vilkas planeringsavdelningar
icke heller täcker dessa planeringsområden med ansvar för och
ledning av planeringsarbetet.

Det torde, särskilt med begränsade personalresurser, enligt promemorian
icke vara en praktisk arbetsform att till en avdelning förlägga arbetet med
att utforma långsiktsplanerna för alla sakområden i stabsarbetet. Det blir
härvid naturligt, att den avdelning blir styrande för det gemensamma arbetet
som svarar för den grundläggande och för planeringsarbetet i dess helhet
riktgivande planeringen, nämligen organisationsavdelningen i arméstaben
och planeringsavdelningen i de övriga staberna.

Med den överblick över planeringsområdet som chefen för organisationsavdelningen
i arméstaben och cheferna för planeringsavdelningarna vid de
övriga staberna besitter torde dessa befattningshavare enligt promemorian
vara de som bäst lämpar sig för kontaktverksamhet med försvarsstabens
planeringsavdelning i planeringsfrågor. I detaljfrågor kommer personal i
försvarsstaben under alla förhållanden att vara hänvisad till att söka kontakt
med försvarsgrensstabernas sakavdelningar.

Någon olägenhet kan enligt promemorian icke sägas vara förenad med att
man i arméstaben skiljer på studieverksamheten och långsiktsplaneringen.
Studieverksamheten anger riktpunkten för utvecklingen. Långsiktsplaneringen
arbetar med organisationens inriktning och utveckling mot detta mål.
Det föreslås att den avdelning till vilken långsiktsstudierna förlägges benämnes
studieavdelning. Chefen för sektion I förutsättes svara för erforderlig
samordning mellan studieverksamheten och det långsiktsplaneringsarbete
som ankommer på organisations- och utrustningsavdelningarna.

I enlighet med principerna för arméstabens uppbyggnad, att varje central
avdelning helt svarar för sitt område, utför taktikavdelningen även studier
och planering på lång sikt inom det taktiska området och tillhandahåller
taktiskt underlag för utveckling av krigsorganisation. All studieverksamhet
med syfte att ge underlag för utveckling på lång sikt bör dock lämpligen vara
samlad. Ifrågavarande arbetsuppgifter bör därför överföras från taktikavdelningen
till studieavdelningen.

I arméstaben fullföljer varje sakavdelning inom sitt område långsiktsplaneringen
i planer för genomförande av erforderliga åtgärder och till bered -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196t

ning för order eller andra beslut. Ett nära samarbete äger rum mellan avdelningarna
på alla nivåer av arbetet i syfte att samordna genomförandeåtgärderna.
Ansvaret för dylik samordning ligger dock i princip på sektionscheferna,
var för sin sektion, och i sista hand på stabschefen. Den s. k. centralfunktionen
kommer enligt promemorian alltså inte till uttryck i arméstabens
organisation.

I marin- och flygstaberna fullföljer planeringsavdelningarna frågor beträffande
de viktigare materielslagen och materielsystemen till anvisningar
till respektive förvaltningar för beställning. I samband med att materielen
levereras fastställer den nuvarande operationsavdelningen materielens fördelning
i krigsorganisationen. Avdelningen ger också riktlinjer till övriga avdelningar
för den tidsmässiga anpassningen av fredsorganisation, utbildning
och personalplacering till krigsorganisationens uppbyggnad. Den nu
angivna arbetsgången gäller även för kustartilleriets viktigare materiel och
befästningar. I övrigt fastställer operationsavdelningen i marinstaben de
krigsförband som kustartilleriet skall sätta upp. Kustartilleriinspektionen
svarar i övrigt praktiskt taget helt för förbandsproduktionen i genomförandeledet.

Den avdelning som i marin- och flygstaberna svarar för centralfunktionen
i stabsarbetet och som ersätter den nuvarande operationsavdelningen sedan
de operativa ledningsärcndena övertagits av försvarsstaben föreslås benämnd
centralavdelning.

I promemorian anföres, att arten av arméns förbandsproduktion gör, att
arméstabens arbete i genomförandeledet icke låter sig ansvarsmässigt uppdelas
mellan avdelningarna i tids- och innehållsmässigt skilda stadier på det
sätt som sker i marin- och flygstaberna. I realiteten är arméstabens organisationsavdelning
styrande i det samarbete mellan avdelningarna som sker
i genomförandeledet på samma sätt som i fråga om långsiktsplaneringsarbetet.
Tanken att i arméstabens organisation inpassa en avdelning med centralfunktioner
avvisas.

För att inte betungas med detaljarbete behöver försvarsstaben i betydande
omfattning biträde av försvarsgrensstaberna. Detta lämnas dels i form av
underlag för krigsplanläggningsarbetet, dels såsom arbete med kompletterande
bestämmelser och följ dföreskrifter till överbefälhavarens operativa
order och grundläggande direktiv, särskilt inom området för operativa stödfunktioner.
Graden av arbetsinsats för de olika försvarsgrenarna för detaljarbete
på området för operativa stödfunktioner påverkas av arten av försvarsgrenarnas
förbandsproduktion. Sålunda påverkas graden av ledning ur
operativ synpunkt av underhållstjänsten av rörligheten i organisationen. Arméns
på rörliga förband baserade underhållstjänst gör dessa ärenden där i
högre grad till förbandsproduktion, medan t. ex. flygvapnets fasta bassystem
ger underhållsfrågorna en starkare operativ karaktär, över huvud taget torde
enligt promemorian arméstaben komma att i jämförelsevis mindre grad än

Kanyl. Maj.is proposition nr 31 är /.9C4

de övriga försvarsgrensstaberna vara betungad med arbete av operativ karaktär
för försvarsstabens räkning eller som följd av försvarsstabens arbete.

Ur marin- och flygstabernas synpunkt ter sig enligt promemorian konsekvenserna
av försvarsledningsreformcn så att dessa staber fortsätter att
handlägga de ärenden som försvarsstaben icke övertar. Man är redan organiserad
för dylikt arbete och inga omställningsproblem av organisatorisk
art uppkommer. Försvarsstabens prioritering av arbetsuppgifter och effektivering
av olika arbetsområden kan förorsaka förskjutningar i arbetsomfattningen
och, i vissa fall, ökat arbete i dessa staber. Även ärenden, som
enligt huvudstabsprincipen fördelats till marin- och flygstaberna, passar väl
in i deras organisation.

För arméstaben innebär enligt promemorian den nya försvarsstabens
uppgifter och dess sätt att arbeta, att arméstaben tillföres ärenden av ny
art, som icke låter sig utan vidare inpassas i dess organisation, sådan den
principiellt är utformad. För vissa av ärendena har inrättats nya avdelningar,
underrättelseavdelningen och F. N.-avdelningen. Övriga dylika ärenden
har fördelats på sakavdelningar och truppslagsinspektioner allt efter som
sakkunskap inom ärendesområdet i fråga funnits representerad. Mot det
sätt varpå ifrågavarande ärenden förlagts i arméstaben göres i promemorian
ur praktisk synpunkt inte några invändningar.

Arméstaben. I samband med försvarsledningsreformen överfördes fotoavdelningen,
kartförsörjningsärenden och tolkutbildning från försvarsstaben
till arméstaben, som därmed blev huvudstab för dylika ärenden. Dessa
ärenden sammanfördes i arméstaben med ärenden rörande underrättelsetjänst
i taktikavdelningen och bildade en underrättelseavdelning, som tillsammans
med taktik- och utbildningsavdelningarna utgör sektion II.

Arméstaben är också huvudstab för F. N.-frågor. För dessa ärenden finnes
enligt Kungl. Maj :ts beslut en särskild avdelning i den försöksvis inrättade
sektion III.

Dessa båda avdelningar, underrättelseavdelningen och F. N.-avdelningen,
passar enligt promemorian inte in i arméstabens principiella uppbyggnad
med dess sakavdelningar för de olika leden i förbandsproduktionen och
med truppslagsinspektioner, som samordnar ärendena truppslagsvis. Med
sina uppgifter beträffande organisation, utrustning, utbildning och personal
är de principiellt att hänföra till truppslagsinspektionsnivån i stabsarbetet.
Underrättelseavdelningen har emellertid -— utöver organiserandet av arméstridskrafternas
underrättelsetjänst — en servicefunktion gentemot övriga
avdelningar. Någon lämplig anknytning till befintliga truppslagsinspektioner
finns inte. Praktiska skäl talar alltså enligt promemorian för att
särskilda avdelningar finnes organiserade för underrättelse- och F.N.-ärendena.
Avdelningarnas förläggning till sektion II och III tillstyrkes.

Av övriga ärenden av huvudstabskaraktär, som enligt överbefälhavarens
nu meddelade bestämmelser tillförs arméstaben, bör enligt promemorian

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196 A

en del, tilldelning av fältpostnummer samt gemensamma bestämmelser för
rekrytering, tillföras organisations- respektive personalavdelningen. Återstoden
bör förläggas till truppslagsinspektioner.

Som förut angivits kommer genom överbefälhavarens nu meddelade bestämmelser
arméstaben att — utöver huvudstabsärenden — tillföras nya
ärenden från försvarsstaben, huvudsakligen inom området för operativa
stödfunktioner. Dessa ärenden hänför sig huvudsakligen till signaltjänst
och underhållstjänst. Dessa ärenden är enligt promemorian av samma natur
som den del av underrättelsetjänsten, som är att hänföra till de operativa
stödfunktionernas område. De innehåller emellertid icke som underrättelsetjänsten
tillika moment av truppslagskaraktär. Lämplig anknytning till den
centrala avdelningsnivån finns inte. Det finns heller inget behov av att de
inbördes samordnas. Av praktiska skäl bör enligt promemorian ärendena
förlaggas till signal- respektive tränginspektionen, där sakkunskap finns
på dessa ärendesområden.

I fråga om handläggningen i arméstaben av ärenden rörande specialtjänster
och av tjänstegrensärenden blir det enligt promemorian fråga om
ett val mellan ansvarsfördelning efter truppslagsindelning eller efter specialtjänst-
och tjänstegrensindelning. övervägande skäl talar för att den
nuvarande ansvarsfördelningen truppslagsvis bibehålies. Ansvaret för samordning
av specialtjänster och tjänstegrenar faller på sakavdelningarna och
över avdelningsnivån på sektionschefer och stabschefen.

I samband med att tjänstegrensinspektörerna enligt förslag som redovisats
i det föregående utgår förutsättes personalkårcheferna påläggas visst
inspektionsansvar för utbildning av personal vid respektive kårer. En dylik
uppgift hör lämpligen samman med personalkårchefskapet. Ett sådant inspektionsansvar
anses inte kollidera med truppslagsinspektörs ansvar, enär
här är fråga om utbildning vid speciella utbildningsanstalter.

En uppdelning av organisationsavdelningen kan enligt promemorian ifrågasattas
med hänsyn dels till omfattningen av de ärenden som ankommer
på denna avdelning dels till lämpligheten i och för sig av att ansvarsmässigt
skilja arbetet med den aktuella beredskapen och de rent fredsorganisatoriska
ärendena från långsiktsplaneringen. Det är enligt promemorian icke
osannolikt, att en sådan uppdelning kan bli nödvändig. Till en allmän avdelning
vid sidan av organisationsavdelningen skulle kunna förläggas ansvar
for många av de ärenden som enligt vad i det föregående angivits icke
låter sig naturligt inpassas i arméstabens nuvarande organisation. Tillräckliga
skäl föreligger dock icke att för närvarande föreslå en sådan omorganisation
särskilt som den sannolikt skulle föranleda ökad personalorganisation.

^ ärenden, som inte bär sa starkt samband med organisationsärenden,
föreslås emellertid bli överförda från organisationsavdelningen till utbildningsavdelningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964-

Som framgår av det föregående är arméstabens sektion III inrättad på
försök. Till avdelningen har hänförts personalavdelningen, pressavdelningen
samt F.N.-avdelningen. För sektionschefen finns i personalförteckningen
uppförd eu arvodesbefattning för pensionerad officer i A 30. Denna befattning
var tidigare avsedd för chef för personalavdelningen. Avdelningschef
är nu en generalstabsofficer. Arvodesbefattningen uppehälles av eu of t icer
på aktiv stat med överstes tjänsteställning. Till nuvarande befattningshavarens
åligganden hör också att vara personalkårchef för militärmusiken.

Motivet för inrättandet av sektion III var huvudsakligen, att personalfrågorna
krävde större arbetsinsatser. Behovet av en personalsektion är enligt
promemorian mera betingat av önskemålet att i stabsarbetet få en hög företrädare
för personalärenden och särskilt sådana som lämpligen inte bör
handläggas av avdelningschef, än av att personal- och pressavdelningarna
har ett sådant samband att ett sammanförande av dem till en sektion är
nödvändigt ur samordningssynpunkt. Tillkomsten av F.N.-avdelningen gör
sektion III arbetsmässigt mera likvärdig de övriga sektionerna.

Med sina självständiga uppgifter intar chefen för sektion III enligt promemorian
en särställning bland sektionscheferna. Det vore i och för sig mera
berättigat att säga, att han utgör en stabsorganisationen tillförd företrädare
för kvalificerade personalärenden, som därjämte fått sig pålagt att leda arbetet
för tre till en sektion sammanförda avdelningar.

Arméns relativt sett stora officerskader, uppdelad på ett flertal personalkårer
med chefer såväl inom staben som i förvaltningen, gör att personalärendena
är särskilt arbetsbetungande vid armén. Förefintligheten av en hög
företrädare för vissa personalärenden har därför inneburit en väsentlig avlastning
av arbete från stabschefen. Ifrågavarande befattningshavare bör därför
enligt promemorian bibehållas i organisationen. Att ge honom uppgift
att tillika vara chef för en arbetsmässigt inte särskilt betungande sektion anses
vara en lämplig anordning. Hans benämning bör vara sektionschef. Med
hänsyn till kvalifikationskraven finns det i och för sig ingen anledning till
erinran mot löneställing som sektionschef. Kravet på personalminskning vid
försvarsgrensstaberna gör emellertid enligt promemorian, att en ökning med
en sektionschef bör kompenseras med en motsvarande minskning med en
befattning på samma nivå i staben. Härvid kan endast en befattning för
truppslagsinspektör ifrågakomma. Det föreslås i promemorian, att de två
minsta truppslagsinspektionerna, ingenjör- och signalinspektionerna, sammanförs
till en avdelning under en gemensam chef, ingenjör- och signalinspektör.

I fråga om expeditionstjänsten har chefen för armén förutsatt en rationalisering
som skulle ge såväl personalbesparingar som smidigare stabsarbete.
Alla servicefunktioner, utom skrivtjänst, skulle centraliseras inom staben
till en expedition. Skrivtjänsten skulle centraliseras inom sektionerna. I
promemorian anföres, att slutlig ställning till expeditionstjänstens organisa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

tion icke kan tagas förrän efter undersökning av statskontoret. Man har
emellertid redovisat organisationen av expeditionstjänsten enligt armécliefens
förslag.

Översiktligt framgår den i promemorian föreslagna organisationen för
arméstaben i en tablå som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga
(Bilaga b).

Marinstaben. Såsom i det föregående framhållits är marinstabens organisation
enligt promemorian i sina grunddrag väl lämpad såväl för den förbandsproduktion
som marinen tillhandahåller som för samverkan med försvarsstaben.
Formellt anses ingen anledning finnas till erinran mot en planeringsavdelning
för studier och den viktigaste långsiktsplaneringen, nämligen
på materielområdet, en centralavdelning för styrning och ledning av genomförandearbetet
samt i samma sektion som centralavdelningen, sektion
I, signaltjänst-, underrättelse- och sjöfartsavdelningar, vilka bland annat
företräder området för operativa stödfunktioner. I genomförandeledet i övrigt
anses det nödvändigt att marinens ledningsorganisation anpassas till
att marinen består av två vapenslag, flottan och kustartilleriet. Kustartilleriinspektionens
ställning utanför marinstaben är enligt promemorian icke
förenlig med den förut angivna principen om enhetlig ledning i stabsarbetet.

I promemorian anföres vidare, att vissa erinringar kan göras mot ärendenas
fördelning och ansvarsförhållandena inom organisationen. Dessa erinringar
hänför sig till förhållandet mellan flottan och kustartilleriet och
samordningen dem emellan i stabsarbetet.

Som bakgrund till de förslag som framlägges i promemorian lämnas följande
kortfattade sammanfattning över ärendesfördelningen inom marinledningens
nuvarande organisation — med bortseende tills vidare från vissa
tjänstegrensinspektörer.

Marinstaben svarar, i planeringsavdelningen, för studier av marinens utveckling
på längre sikt och för långsiktsplaneringen på materielområdet.

Operationsavdelningen anger riktlinjer för utformningen av flottans och
kustartilleriets krigsorganisationer- i stort samt handlägger frågor om marinens
mobilisering, beredskap och krigsövningar.

I genomförandeledet i övrigt är uppgifterna åtskilda för flottan och kustartilleriet.

Kustartilleriinspektionen svarar sålunda för den närmare utformningen
av kustartilleriets krigsorganisation, för dess fredsorganisation, för materiel,
utbildning, övningar och personal.

Motsvarande uppgifter i genomförandeledet för flottan och med avseende
på områden, som är för marinen gemensamma, handlägges i marinstaben i
dess förbindelse-, organisations-, utbildnings- och personalavdelningar samt
i vapentjänstavdelningarna.

Inspektören för kustartilleriet är personalkårchef för kustartilleriets officerare
och underofficerare samt utövar befälsrätt över kustartilleriets förband
och skolor.

Chefen för marinen är personalkårchef för sjöofficerskåren. Flottans underofficerare
och underbefäl har en gemensam personalkårchef i chefen för

Kungl. Maj. ts proposition nr iil är 1964

flottans underofficerare, underbefäl och meniga (CUM). Roligt marinchcfens
förslag till ny stabsorganisation skulle personalkårchefskapet överflyttas
till chefen för en nybildad personalsektion, sektion 111.

Antalet för kustartilleripersonal avsedda befattningar i marinstaben är
litet. I den av marinchefen hösten 1961 föreslagna organisationen av planerings-
och centrala avdelningarna är proportionen mellan flottans och kustartilleriets
personal omkring 5:1.

I promemorian erinras vidare om att det i dagens läge finns stora olikheter
mellan flottan och kustartilleriet i förbandsproduktionen. Även om
en del av materielen kan utformas lika i tekniskt hänseende, skiljer den sig
dock i fråga om taktisk användning. I smärre delar av organisationen, särskilt
inom kustbevakningsområdet, är dock förhållandena redan nu helt
överensstämmande. Med fortsatt utveckling av robotmaterielen kan på detta
område gränserna mellan vapengrenarna komma att utsuddas och ett
enhetligt sjöoperativt försvarssystem komma att växa fram. övergången till
en lätt flotta och det ökade basberoende som därav följer liksom kustartilleriets
ökade rörlighet, t. ex. i form av kust jägarförband och rörliga spärrförband,
torde enligt promemorian komma att i ökande omfattning hänvisa de
båda vapengrenarna till verksamhet i samma terräng och därmed till ökat
samgående.

Redan under nuvarande förhållanden finns enligt promemorian berättigade
krav på att ett enhetligt och samordnat stabsarbete skall ge chefen for
marinen underlag för en riktig avvägning mellan flottan och kustartilleriet.
Kravet på ett samordnat stabsunderlag från marinen har skärpts genom
överbefälhavarens vidgade befogenheter i fråga om operativ ledning, operativt
krigsförberedelsearbete, avvägning mellan försvarsgrenarna med hänsyn
till krigsmaktens samlade behov och samordning av förbandsproduktionen.
De nyss angivna utvecklingstendenserna understryker kravet på ett gemensamt
stabsarbete för försvarsgrenens inriktning och vidareutveckling.
Marinstaben skall kunna företräda marinen som en helhet såväl i det interna
arbetet som utåt.

För att ett enhetligt stabsarbete skall kunna åstadkommas, är det enligt
promemorian i första hand nödvändigt, att kustartilleriinspektionen inordnas
i marinstaben.

Flott- och kustartilleriärenden har hittills i allt väsentligt handlagts av
respektive personalkårers representanter. Insynen i och kunskapen om varandras
verksamhetsområden är enligt promemorian därför för närvarande
ej tillräckliga för ett sakkunnigt behandlande av varandras ärenden. Härför
krävs utbildning och på praktiskt stabsarbete grundad erfarenhet. Under ett
övergångsskede blir det nödvändigt att jämnt fördela de bägge vapenslagens
representanter inom stabsdelar med gemensamma eller samordnade ärenden.
Om ärendena i dessa stabsdelar handlägges funktionellt och icke vapenslagsvis,
kommer enligt promemorian stabspersonal med tillräckliga kvalifikationer
för ett gemensamt stabsarbete att erhållas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1064

I viss omfattning bör därför enligt promemorian kustartilleripersonal avses
för befattningar i planeringsavdelningen och avdelningarna inom sektion
I i utbyte mot personal ur flottan. Av samma skäl föreslås i promemorian
att, när chefen för marinen kommer från flottan, marinstabschefen
skall vara kustarlillerist.

Även i genomförandeledet av stabsarbetet bör enligt promemorian, så
långt det är möjligt och praktiskt lämpligt, ärenden som är för marinen gemensamma
eller som kan samordnas mellan flottan och kustartilleriet organisatoriskt
sammanhållas. Avgränsningen mellan vad som bör handläggas
inom denna enhet och de arbetsuppgifter som alltjämt lämpligen bör anses
som speciella för flottan eller kustartilleriet bör göras efter nu rådande
förhållanden.

De gemensamma ärenden som det här är fråga om är att hänföra till organisation,
utbildning och personal. Ärendena är tills vidare icke av större omfattning
än att de kan sammanhallas inom den organisatoriska ramen för en
avdelning. En dylik avdelning anses icke böra ingå i sektion I, där genomforandeärenden
på detta plan icke lämpligen hör hemma. Avdelningen bör
enligt promemorian ges en sådan ställning att den kan ta initiativ till ytterligare
samordning av ärenden och aktivt verka för fortsatt integration "inom
marinen. Det anses därför, att den bör ställas direkt under stabschefen. Med
fortsatt integration förutses, att avdelningen kommer att växa ut till en sektion.
För att dess ställning och betydelse skall från början markeras föreslås
att den benämnes sektion och ingår i organisationen som sektion II.

Sedan gemensamma ärenden överförts från nuvarande marinstabens organisations-,
utbildnings- och personalavdelningar till den nya sektion II,
kommer de för flottan och kustartielleriet speciella ärendena att handläggas
på i stort sett samma nivå av stabsarbete. Materielens komplicitet och organisationsbestämmande
karaktär blir dock enligt promemorian alltjämt avgörande
för hur långt i projekteringsarbetet planeringsavdelningen lämpligen
fullföljer materielärendena. Härvid torde som hittills flottans fartygsprojekt
fullföljas helt i planeringsavdelningens regi fram till anvisningar till
förvaltningen för beställning. För såväl flottans övriga materiel som kustartilleriets
materiel bör likaledes de slutliga anvisningarna till förvaltningen
för anskaffning i princip utformas av planeringsavdelningen.

Kustartilleriinspektionen föreslås ingå i marinstaben som en sektion. Befattningen
för kustartilleriinspektör ändras till befattning för sektionschef.
Behov föreligger alltjämt att samordna verksamheten vid kustartilleriets sex
utbildningsenheter. Sektionschefen företräder därmed i detta hänseende
kustartilleritjänsten på samma sätt som armestabens truppslagsinspektörer
föieträder tjänsten vid respektive truppslag. Han kan i överensstämmelse
med vad som föreslagits för cheferna för arméstabens truppslagsavdelningar
benämnas inspektör för kustartilleriet. Han får enligt förslaget i förhållande
till den nuvarande inspektören för kustartilleriet begränsade befogenheter

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 ur 19GA

i det att dennes befälsrätt över vissa delar av kustartilleriet upphör. Inspektören
för kustartilleriet förutsättes vara personalkårchef för kustartilleriets
officers- och underofficerskårer.

Enligt nuvarande organisation står vapen tjänsta vdelningarna under chefskap
av inspektörerna för min- och torpedtjänsten respektive ubåtstjänsten.
Chefen för marinen har föreslagit, att en inspektör för övervattenstjänsten
skall tillkomma som chef för de till en gemensam inspektion sammanförda
artilleri- och robottjänstavdelningen samt torped- och mintjänstavdelningen.
Benämningen inspektör för ubåtstjänsten föreslås ändrad till inspektör för
undervattenstjänsten.

I promemorian anföres, att vapentjänstavdelningarnas huvudsakliga arbetsuppgifter
avser utbildnings- och personalfrågor inom respektive tjänsteområden.
Avdelningarna utarbetar reglementariska föreskrifter för respektive
tjänster samt svarar för behovsberäkningar och medverkar i personalplaceringar.

Den föreslagna undervattensavdelningen förutsättes handlägga, förutom
ubåtstjänstärenden, även ärenden angående ubåtsjakt- och dykeritjänsterna
samt helikoptertjänsten. Enligt promemorian är dykeri- och helikopterutbildningen
gemensamma för flottan och kustartilleriet, men den utbildade
personalen avses i de båda vapengrenarnas organisation för olikartade uppgifter.
Dykeriutbildningen har många problem gemensamma med ubåtstjänsten
och föreslås därför i promemorian bibehållas i en undervattensavdelning.
Helikoptrar används i marinen, förutom för transportändamål,
främst för ubåtsjakt. Med hänsyn härtill bör ärenden inom detta område sammanhållas
inom en enhet för flottan.

Ärenden rörande utbildning i närförsvarstjänst bör enligt promemorian
handläggas i kustartillerisektionen.

I promemorian föreslås, att vapentjänstavdelningarna skall ingå i en med
övriga speciella ärenden för flottan gemensam sektion III. Sådant samband
synes icke föreligga mellan artilleri- och robottjänstärenden samt torped- och
mintjänstärenden att det skulle vara lämpligt att sammanhålla dem i en avdelning.
Särskilda uppgifter för en övervattensinspektör anses icke förefinnas.
Vapentjänstavdelningarna bör därför fortfarande utgöra särskilda avdelningar
för ärenden som har anknytning till artilleri- och robottjänst, till
torped-, min- och minröjningstjänst samt till ubåts-, ubåtsjakt- och helikoptertjänst.

I promemorian erinras om att fredsverksamheten på flottans fartyg sammanhålles
av chefen för kustflottan, som är direkt underställd chefen för
marinen. Den erforderliga funktionskontrollen av det centrala stabsarbetet
utövas av denne chef. Särskild inspektör för dylik kontrollverksamhet är
därför enligt promemorian icke erforderlig inom chefens för kustflottan
arbetsområde.

I sektion III föreslås sammanfattningsvis ingå en allmän avdelning, en

Kangl. Maj.ts proposition nr 31 år 196i

utbildningsavdelning, vapentjänstavdelningarna, personalavdelningarna, eu
krigsplaceringsavdelning och en rekryteringsdetalj samt expedition. Sektionschefen
bör vara chef för sjöofficerskåren samt för flottans underofficers-
och underbefälskårer.

Vapentjänstavdelningarna intar i förhållande till övriga avdelningar inom
sektionen i viss mån ställning motsvarande den som arméns truppslagsavdelningar
har i förhållande till arméstabens centrala avdelningar. Det finns
enligt promemorian skäl att i förhållande till de övriga vapentjänsterna särskilt
markera undervattenstjänsten. Ubåtsmaterielen är för närvarande av
speciell betydelse för flottans utveckling. Det föreslås därför, att chefen för
undervattensavdelningen får benämningen undervattensinspektör.

Chefen för marinen har under översynsarbetet anmält, att han icke kunnat
godtaga förslaget beträffande vapentjänstavdelningarnas placering i organisationen.
Enligt marinchefens mening bör vapentjänstavdelningarna i
enlighet med det ursprungliga förslaget utgöra en övervattens- och en undervattensavdelning.
De borde icke ingå i den föreslagna sektion III utan ges
en fristående ställning, som icke försvårade eller motverkade handläggning
inom avdelningarna av gemensamma ärenden.

Enligt promemorian har det övervägts, att flottans personalärenden skall
handläggas inom sektion III av en gemensam personalavdelning i stället för
av de tre föreslagna officers-, underofficers- och underbefälsavdelningarna.
Följande anföres härom.

Det har diskuterats att sammanföra personalavdelningarna till en avdelning
med de nuvarande avdelningarna som detaljer och med avdelningschefen
som under sektionschefen ansvarig för samordningen av personalärendena.
Chefen för marinen har inte velat acceptera ett sådant förslag, och
därvid främst åberopat den psykologiska betydelsen för personalen, att de
chefer den har att vända sig till med personliga önskemål och klagomål rörande
tjänsteförhållanden har tillräckligt hög tjänstegrad och inplacering i
organisationen. Utifrån sitt ursprungliga och alltjämt vidhållna förslag, att
vapentjänstavdelningarna skall stå fristående från en sektion för flottans
övriga ärenden, har marinchefen sett sektion III huvudsakligen som en personalsektion
och sektionschefens huvudsakliga uppgift att vara personalkårchef.
Marinchefen har i stället föreslagit en ställföreträdande sektionschef,
som främst skall avlasta sektionschefen ärenden, som inte är av personalkaraktär.

Den organisatoriska indelningen av personalärendena är mera en benämningsfråga
än en sakfråga. Anledning finns icke att ändra löneställningar
och ansvarsförhållanden för chefer på olika nivåer i den nuvarande personalavdelningen
eller i den CUM-organisation som nu föreslås införd i marinstaben.
Då alltså något väsentligt icke är att vinna på att sammanföra de
nuvarande personalavdelningarna till en avdelning, bör detta mot marinchefens
avstyrkande icke ske.

Som förut sagts representerar allmänna avdelningen samt uthildningsoch
personalavdelningarna centralnivån gentemot de mera truppsiagsbetonade
vapentjänstavdelningarna. Det ankommer på dessa centrala avdel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 ur 1964

ningar att samordna arbetet i vapcntjänstavdclningarna. Därvid bör personalavdelningarna
kunna uppträda samlat i stabsarbetet.

Chefen för sektion III skall enligt promemorian samordna stabsarbetet
för all flottans verksamhet i genomförandeledet. Han bör icke i alltför hog
grad bindas till personalfrågorna. Den bästa avlastningen för honom torde
vara att han till någon underställd kan delegera detalj t rågor på personalsidan
av sådan art att de bör lösas över avdelningschefsnivån. Med anledning
härav föreslås, att i organisationen ingår en biträdande sektionschef, vars
huvuduppgift skall vara att avlasta sektionschefen arbete med personalärenden.

I marinstabens nuvarande sektion II ingår sjövärnskårens kårstab i avseende
på inom marinstaben förekommande ärenden rörande sjövärnskåren.
För sjövärnskåren gäller särskilt av Kungl. Maj :t fastställt reglemente och
anslagsmedel finns anvisade som bidrag till dess verksamhet. Anledning
finns icke enligt promemorian att särskilt markera kårstabens anknytning
till ärenden i marinstaben.

Frågan om hur intendenturtjänsten slutligt skall organiseras blir enligt
promemorian aktuell först sedan frågan om en gemensam intendenturkår
blivit löst. Det förutsättes, att särskilt inspektionsorgan icke erfordras.

Som förut framhållits har översynen av stabsorganisationerna inte omfattat
arbete av servicekaraktär. Pressdetaljen, förvaltningsdetaljen (för
närvarande intendentsdetaljen), säkerhetsdetaljen och biblioteket redovisas
direkt under stabschefen. Marinstabens tryckeri förutsättes överfört till
marinförvaltningen.

Den för marinstaben föreslagna organisationen framgår av en tablå som
torde få fogas till detta protokoll såsom bilaga (Bilaga 5).

Flygstaben. Flygstaben bör enligt promemorian som tidigare anförts sektionsindelas
med hänsyn till att flygstabschefen med ökat ansvar för ledning
av allt stabsarbete skall kunna avlastas i sitt arbete. I likhet med vad
som förutsatts beträffande arméstaben bör den utökning som föranledes
härav kompenseras. I första hand bör befattningen för souschef i flygstaben
utnyttjas för sektionschef. I övrigt kommer en minskning av antalet inspektörer
i fråga.

På avdelningsnivån är enligt promemorian, såsom förut framhållits,
flygstabens organisation i sina grunddrag väl lämpad såväl för den förbandsproduktion
som flygvapnet tillhandahåller som för samverkan med försvarsstaben.

Mot planeringsavdelningens ställning och uppgifter finns enligt promemorian
ingen anledning till erinran.

Centralavdelningen med dess styrande funktion för övrigt stabsarbete i
genomförandeledet föreslås ingå i en sektion I tillsammans med signaltjänst-
och underrättelseavdelningarna, vilka har anknytning till operativa
ärenden av stödfunktionskaraktär. Samma anknytning har trafiklednings -

Kungi. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

ärenden. De handläggs i nuvarande organisation i flygsäkerhetsavdelningen.
Om flygvapenchefens förslag (skr. 13/12 1962 som behandlas i det följande)
om uppdelning av trafikledningsärenden och övriga flygsäkerhetsärenden
godtages, bör även trafikledningsärendena vara förlagda till sektion I.

Organisations-, utbildnings- och personalavdelningarna sammanhålles naturligt
i en sektion II, vari också lämpligen kan ingå säkerhetsärenden som
fristående detalj.

I överensstämmelse med den i promemorian framförda principen om enhetlig
ledning av stabsarbetet bör ett särskilt flygsäkerhetsorgan underställas
flygstabschefen. Dess arbetsuppgifter kommer därigenom att samordnas
med och i erforderlig grad inordnas i det övriga stabsarbetet. Flygsäkerhetsorganet
föreslås benämnt flygsäkerhetsledningen.

Med en flygsäkerhetsledning inordnad i flygstaben aktualiseras enligt
promemorian frågan att sammanföra detta organ med väderleksavdelningen
till en sektion III. Det förutsättes, att flygsäkerhetsärendena bör ha en
hög företrädare; preliminärt räknas med att för chef för flygsäkerhetsledningen
skall avses den nuvarande befattningen som flygsälcerhetsinspektör.
Han bör enligt promemorian icke vara underställd en sektionschef. Sambandet
mellan flygsäkerhets- och väderleksärenden är emellertid enligt promemoiian
icke av den art, att det skulle vara några fördelar förenade med
att ställa väderleksavdelningen under chefen för flygsäkerhetsledningen. Väderleksavdelningen
och flygsäkerhetsledningen bör därför båda vara direkt
underställda chefen för flygstaben.

I promemorian erinras om att väderleksavdelningens omfattning och uppgifter
grundar sig på ett principbeslut vid 1957 års riksdag (prop. 110, s.
215). Fortsatt utbyggnad av den centrala väderleksorganisationen har skett
senast genom beslut vid 1962 års riksdag (prop. 110, s. 106). Med anledning
av att organisationen av denna verksamhet så nyligen prövats har någon
närmare granskning av densamma icke skett i förevarande sammanhang.

Såsom tidigare anförts bör enligt promemorian företrädare för markstridsutbildningen
utan särskild benämning ingå i flygstabens utbildningsavdelning.
Frivilliginspektionen bör sedan underlag för fortsatt ordinarie
verksamhet på detta område erhållits avvecklas och dess uppgifter återföras
till central avdelning i flygstaben. Detta kan enligt promemorian ske
senast när den övergångsvis disponerade beställning, vars innehavare nu är
chef för frivilliginspektionen, bortfaller med innehavarens pensionsavgång
den 1 oktober 1964.

Vad beträffar flygöverläkaren bör, som förut anförts, ändringar i hans
uppgifter icke företagas i avvaktan på de förslag som 1962 års försvarssjukvårdsutredning
kan komma att framlägga. Hans verksamhet anses dock
i erforderlig grad böra inordnas i övrigt stabsarbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196/i

Luftbevakningsinspeldionen inrättades 1948 för alt leda konstruktions-,
organisations- och utbildningsarbetet inom luftbevakningen. Sedan utvecklingen
medfört, alt luftbevakningens uppgifter allt mer kom att sammanknytas
med övrig verksamhet, särskilt jaktstridsledningen, visade sig organisationen
vara mindre lämplig och medföra dubbelarbete, förorsakat
bland annat av inspektionens ställning utanför flygstaben. På förslag av
chefen för flygvapnet indrogs luftbevakningsinspektionens stab 1957. Personalen
fördelades på flygstabens avdelningar. Kvar står luftbevakningsinspektören
utan eget arbetsorgan. Hans arbetsområde utvidgades till att omfatta
såväl stridslednings- som luftbevakningstjänsten.

I promemorian anföres, att luftbevakningsinspektionens stab utgjorde
en arbetsgrupp med uppgift att genomföra uppbyggnaden av ett nytt verksamhetsområde.
När uppbyggnadsarbetet var klart, kunde verksamheten
övertagas av flygstabens ordinarie avdelningar.

Det finns enligt promemorian anledning att betrakta bastjänstinspektionen
på samma sätt. Det är här fråga om ett verksamhetsområde som på
grund av stridsteknikens utveckling måste effektiviseras och under en utbyggnadsperiod
samordnas, inriktas och ledas. Sedan arbetet med effektivisering
av bastjänsten framförts så långt att säkert underlag för en väl
fungerande bastjänst föreligger, bör inspektionens stab upplösas och dess
arbetsuppgifter ingå i flygstabens ordinarie avdelningar. Hur lång tid som
behövs för att staben skall ha fullgjort sina uppgifter som arbetsgrupp kan
inte nu bedömas. Det föreslås, att den tills vidare kvarstår i organisationen.
Det bör enligt promemorian ankomma på chefen för flygvapnet att framdeles
anmäla frågan om ändrad organisation.

Luftbevaknings- och stridsledningsorganisationerna samt basorganisationen
betjänar enligt promemorian var för sig tjänsteområden, som utgör
system i flygvapnets verksamhet av stor operativ betydelse. De utgör samtidigt
delsystem i hela luftförsvaret. I promemorian föreslås, att ett kontrollorgan
inrättas för den stabsmässiga kontrollen av, i första hand, stridslednings-
och luftbevakningstjänsterna samt bastjänsten. Med ändrade förhållanden
och fortgående utveckling kan andra områden bli aktuella. Kontrollorganets
uppgifter och sammansättning bör kunna anpassas efter förhållandena.
Enheten bör bestå av en väl kvalificerad befattningshavare med
praktisk erfarenhet från åtminstone ettdera av de aktuella verksamhetsområdena.
Han bör ha tillgång till kvalificerad arbetshjälp för inspektionsverksamheten.
Omfattningen av denna biträdeshjälp bör dock vara starkt
begränsad i syfte att förhindra, att kontrollorganet blir engagerat i direkt
stabsarbete.

För den föreslagna befattningen bör enligt promemorian tagas i anspråk
endera av de nuvarande inspektörstjänsterna för luftbevakningstjänst och
för bastjänst. Befattningen bör benämnas systeminspektör. Arbetsgruppen

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

för bastjänst, som enligt vad ovan sagts kommer att övergångsvis fungera,
bör underställas systeminspektören, som därigenom tills vidare har tillgång
till kvalificerad biträdeshjälp på bastjänstsidan.

I fråga om flygöverdirektören anföres i promemorian, att hans uppgifter
till en del är att hänföra till personalkårsuppgifter. Flygöverdirektörens
ställning direkt under chefen för flygvapnet överensstämmer alltså i detta
hänseende med vad som i det föregående sagts om personalkårchefer. Flygöverdirektören
skall i övrigt enligt chefens för flygvapnet bestämmande deltaga
i handläggningen inom flygstaben av ärenden, som hänför sig till hans
befogenhetsområde. Härigenom är det enligt promemorian instruktionsmässigt
sörjt för att principen om enhetlig ledning av stabsarbetet genom stabschefens
försorg kan vinna tillämpning även i förhållande till flygöverdirektörens
arbetsuppgifter.

Såsom anförts i det föregående har översynsarbetet icke omfattat arbete
av servicekaraktär. Det förutsättes, att rationaliseringsundersökningar kommer
till stånd genom statskontorets försorg.

Enligt promemorian föreslagen organisation för flygstaben framgår av en
tablå som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga (Bilaga 6).

Personalfrågor. De förslag som i promemorian framlägges avser
principorganisationerna för försvarsgrensstaberna. Ställning har icke tagits
till personalomfattningen vid staberna. Det förutsättes, att uppdrag
lämnas försvarsgrenscheferna att till budgetåret 1964/65 avge förslag till
personalorganisationer på grundval av en mera detaljerad utformning av
organisationerna. Det erinras om att en utgångspunkt för arbetet med översyn
av försvarsgrensledningarnas organisation varit, att det sammanlagda
antalet befattningshavare vid ifrågavarande enheter minskas. Mot bakgrunden
av de uttalanden som vid riksdagsbehandlingen gjorts i detta hänseende
(jfr SU 1961: 90) torde det i första hand gälla att minska den kvalificerade
militära personalen i staberna till förmån för trupparbete.

För att åstadkomma personalminskningar i staberna bör enligt promemorian
en ram för personalomfattningen vid staberna fastställas av Kungl.
Maj :t. Det förutsatta uppdraget till försvarsgrenscheferna bör avse att inom
denna ram planera stabernas personella organisation och att till Kungl.
Maj :t avge förslag till detaljutformning av organisationerna.

Den minskning som skall göras av stabernas personal bör enligt promemorian
ske utifrån de förhållanden som förelåg vid tiden närmast före
försvarsledningsreformens ikraftträdande den 1 oktober 1961. Mellan utgången
av september 1961 och den 1 juli 1962 har väsentliga ändringar i
stabernas personaluppsättningar gjorts endast beträffande arméstaben, som
i samband med att vissa ärenden överfördes dit från försvarsstaben tillfördes
22 nya befattningar, samt beträffande flygstaben, som av chefen för
flygvapnet minskades med 5 befattningar den 1 oktober 1961, vilket då
beräknades motsvara den arbetsminskning som skulle inträda, när opera -

Kanyl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

tiva ärenden överfördes till försvarsstaben. Utgångsläget för eventuella personalreduceringar
vid fastställande av personalrum för försvarsgrensstaberna
anges i promemorian vara för arméstaben 149 befattningar för officer
på akliv stat, för marinstaben 107 sådana befattningar och för flygstaben
98 officersbefattningar.

Kung]. Maj:t* uppdrag till försvarsgrenscheferna att utarbeta förslag till personalorganisation
för försvarsgrensstaberna m. in.

Som framgår av det inledningsvis anförda uppdrog Kungl. Maj :t genom
brev den 3 maj 1963 åt cheferna för armén, marinen och flygvapnet att inkomma
med fullständiga personalberäkningar för arméstaben, marinstaben
respektive flygstaben. Vid fullgörande av uppdraget skulle iakttagas att staberna
skulle organiseras på sektioner och avdelningar m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med den i förenämnda promemoria för respektive försvarsgrensstab
föreslagna organisationen. Beträffande marinstaben skulle
dock vid avgivande av förslaget förutsättningarna att inom oförändrad
personalram åstadkomma en förenklad indelning av sektion III allsidigt
belysas.

Enligt Kungl. Maj :ts uppdrag fick i försvarsgrenschefernas förslag antalet
officerare på aktiv stat icke överstiga 148 (en minskning med en i förhållande
till nuläget) alternativt 140 (—9) vid arméstaben, 102 (—5)
alternativt 94 (—13) vid marinstaben och 93 (—3) alternativt 85 (—11)
vid flvgstaben. I båda alternativen hade beräknats förstärkning för arbetsuppgifter
som tillkommit i samband med inrättandet av försvarets intendenturverk,
nämligen en beställning vid arméstaben, en vid marinstaben
och högst fyra vid flygstaben.

Försvarsgrenschefernas förslag till personaluppsättning in. in. för försvarsgrensstaberna

I fråga om försvarsgrensstabernas organisation anser chefen för
armén, att de nuvarande sju truppslagsinspektionerna skall kvarstå i arméstabens
organisation och att alltså det i promemorian framförda förslaget
om sammanslagning av signalinspektionen och ingenjörinspektionen ej
bör genomföras. Truppslagsinspektionerna föreslås vidare få behålla nuvarande
benämningar. I övrigt utgår chefen för armén från de i promemorian
framlagda förslagen. En förutsättning för att tjänstegrensinspektörerna
generalfälttygmästaren, arméöverdirektören och chefen för intendenturkåren
skall kunna utgå är emellertid enligt arméchefen att tränginspektören
i tränginspektionen ges personal för att överta deras ifrågavarande
uppgifter.

Vad angår marinstabens organisation utgår chefen för marinen från de
förslag som redovisats i promemorian. Som framgår av det föregående ingick
i Kungl. Maj :ts uppdrag att förutsättningarna att åstadkomma en förenklad
indelning av marinstabens sektion III allsidigt skulle belysas. Med
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 31

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

anledning härav framlägger marinchefen i sitt förslag vissa synpunkter på
en sådan förenklad indelning. På anförda skäl framlägges emellertid icke
något förslag i sådant hänseende.

Efter anmaning från överbefälhavaren har chefen för marinen i en promemoria
till chefen för försvarsstaben överlämnat vissa kompletterande
synpunkter på förutsättningarna för en förenklad indelning av marinstabens
sektion III. I promemorian, som av överbefälhavaren överlämnats till
Kungl. Maj :t, har ytterligare diskuterats möjligheterna till sammanslagning
av officers-, underofficers- och underbefälsavdelningarna till en personalavdelning,
av allmänna avdelningen och utbildningsavdelningen till en avdelning
samt av de tre vapentjänstavdelningarna. Chefen för marinen har
emellertid på anförda skäl inte ansett, att någon sammanslagning av avdelningarna
inom sektion III bör komma till stånd.

Beträffande flygstabens organisation utgår chefen för flygvapnet från det
förslag som framlagts i promemorian. Chefen för flygvapnet anser, att
systeminspektören och den personal han har till förfogande bör få den samlande
benämningen systeminspektionen. Väderleksavdelningen bör vidare
benämnas militära väderlekscentralen. Enligt flygvapenchefen bör begreppet
försvarsgrensledning bibehållas som samlande begrepp för försvarsgrenschef
och honom direkt underlydande stabsorgan. Med flygledningen
skulle därvid avses flygstaben, flygöverläkaren, flygöverdirektören och flygförvaltningen.

I försvarsgrenschefernas förslag till personaluppsättning för
arméstaben, marinstaben respektive flvgstabcn framhålles allmänt, att förutsättningarna
för att ställda uppgifter skall kunna lösas med det i alternativen
angivna antalet aktiva officerare är att personal av andra kategorier
tillföres staberna. Kvalificerad civil personal föreslås därför tillkomma liksom
även civil biträdespersonal för att i större utsträckning än vad som nu
är möjligt befria den kvalificerade stabspersonalen från arbeten av rutinkaraktär.
Det anföres, att arbetsuppgifterna är oförändrade i de olika alternativen.
Vissa av de befattningar som för närvarande uppehälles av aktiva
officerare kan över huvud taget inte besättas av annan personal. Genomgående
anföres vidare, att antalet officerare i de av Kungl. Maj:t angivna
lägre alternativen för respektive staber är otillräckligt. De lägre alternativen
bedömes medföra att en del av nuvarande uppgifter icke kan lösas på godtagbart
sätt. Försvarsgrenscheferna understryker, alt det finns eu nedre
gräns för den arbetsmängd som måste presteras. I personal motsvaras denna
gräns av de högre alternativen. Cheferna för försvarsgrensstaberna förutsättes
få medgivande att inom fastställd personalram vidtaga de jämkningar
som erfordras för att anpassa verksamheten efter ändrade förhållanden.

Arméstaben. Chefen för armén utgår vid sina personalberäkningar
för arméstaben som nyss antytts från det högre alternativet för antalet officersbeställningar,
148 officerare. Härtill kommer ytterligare två officerare

Kungl. Maj:Is proposition nr 31 år 1961

enligt arméchefens förslag. Den ena av dessa beställningar redovisas nu
under arméöverläkaren och tillkommer vid arméstaben i samband med alt
arméöverläkaren i enlighet med förslag i promemorian inordnas i staben.
Den andra beställningen avses för ledning och samordning inom arméstaben
av automatisk databehandling, vilken funktion icke fanns vid staben, då
översynen av stabens organisation ägde rum. I chefens för armén föislag
till personaluppsättning av arméstaben ingår alltså sammanlagt 150 officersbeställningar.

En minskning av antalet aktiva officerare till 140 (utredningsdirektivens
lägre alternativ) medför enligt chefen för armén en organisation, som kvalitativt
icke motsvarar vad som erfordras för att arinéstabcn skall kunna
lösa sina minimiuppgifter. Enligt det lägre alternativet utbytes aktiva officerare
i huvudsak mot officerare i arvodesbefattning. Detta medför enligt
arméchefen, att arbetsmängden för de kvarvarande aktiva officerarna kommer
att öka. Härtill kommer, att vissa svårigheter föreligger att rekrytera
arvodespersonal i A: 24. Det lägre alternativet bör alltså enligt chefens för
armén uppfattning icke läggas till grund för beslut om arméstabens organisation.

Chefen för armén anför, att de tre sektionscheferna skall biträda arméstabschefen
i fråga om ledning och samordning av ärenden inom underlydande
avdelningars ansvarsområden med tyngdpunkt på särskilt betydelsefulla
områden och ärendesgrupper. Uppgifter och kompetenskrav medför,
att de bör ha erfarenhet som regementschef. De bör vidare ha samma
tjänsteställning som truppslagsinspektörerna, som är överstar i Bo 4. De
bör alltså vara placerade i Bo 4, vilket i förhållande till nuvarande organisation
innebär, att en överste i Bo 3 uppflyttas till Bo 4 och att en ny beställning
i Bo 4 inrättas i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad officer
i A: 30. De sju truppslagsinspektörerna inräknade föreslås alltså, att
sammanlagt tio beställningshavare vid arméstaben skall vara placerade
i Bo 4.

Avdelningscheferna vid arméstabens centrala avdelningar är nu överstelöjtnanter
i Ao 27 eller majorer i Ao 25. För befattningarna finnes för närvarande
beställningar för överstelöjtnant i Ao 27, för överstelöjtnant eller
major i Ao 27/25 och för major i Ao 25. Avdelningscheferna — enligt organisationsförslaget
åtta med bortseende från FN-avdelningen — bör enligt
chefen för armén vara yngre regementsofficerare vid generalstabskåren. För
att erhålla frihet vid personval samt kontinuitet i befattningarna genom
att befordran kan ske i dessa, bör för samtliga avses alternativa beställningar
för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 vid generalstabskåren.
Härutöver föreslås särskilt arvode utgå till avdelningscheferna.

För stabscheferna vid truppslagsinspektionerna utnyttjas nu beställningar
för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 och för major i Ao 25. För
samtliga sju (enligt promemorian sex) föreslås beställningar vid armésta -

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

ben. Dessa beställningar föreslås av i huvudsak samma skäl som förenämnda
avdelningschefer bli placerade i Ao 27/25.

Utöver de angivna regementsofficersbeställningarna i Ao 27/25 räknar
chefen för armén med tre dylika beställningar i arméstabens personalorganisation.
En särskild befattningshavare krävs enligt arméchefen som chef
for armestabens chefsexpedition m. in. En beställning i Ao 27/25 föreslås
vidare for den befattningshavare som skall svara för ledning av den verksamhet
inom staben som sammanhänger med automatisk databehandling.
Slutligen föreslås beställning för överstelöjtnant eller major vid arméstaben
avsedd för chefen för utbildningsavdelningens förvaltningsdetalj.

Antalet beställningar för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25 uppgår
således enligt arméchefens beräkningar till sammanlagt 20, nämligen för
avdelningschefer åtta, stabschefer m. fl. vid truppslagsinspektionerna nio
samt för nyssnämnda särskilda befattningar tre. I förhållande till nuläget
innebär förslaget en utökning av antalet regementsofficerare i Ao 27/25 med
I4. ^Samtidigt indrages dock två befintliga överstelöjtnantsbeställningar i

Antalet majorsbeställningar i nuvarande organisation uppgår till 11. I
arméchefens förslag upptas två sådana beställningar från och med nästa
budgetår, en minskning med nio. Av de två majorsbeställningarna i arméstabens
nu föreslagna organisation avses den ena för underrättelseavdelningen
och den andra för tränginspektionen.

Huvuddelen av detaljcheferna är i nuvarande organisation kaptener i
Ao 21; med utnyttjande av alternativa beställningar för majorer eller kaptener
i Ao 25/21 är emellertid fem detaljchefer majorer i Ao 25. Erfarenheterna
av de alternativa beställningarna är enligt arméchefen goda, med
hänsyn till att de medger en ökad kontinuitet i befattningarna. Beställningar
för major eller kapten i Ao 25/21 föreslås därför för huvuddelen av
detalj chefsbefattningarna. För 19 av dessa bör avses generalstabsofficerare
eller tekniska stabsofficerare, varav 12 föreslås i beställningar för alternativt
major eller kapten och de återstående sju i beställningar för kapten.
För detaljchefer vid arméstaben bör i övrigt avses 11 beställningar i
Ao 25/21. Sådana beställningar bör även avses för fem andra befattningar
(tre vid organisationsavdelningen, en vid taktikavdelningen och en vid utbildningsavdelningen)
.

I den föreslagna organisationen upptages befattningar för 89 kaptener

eller löjtnanter. Av de 89 befattningarna avses 72 för kapten i Ao(r) 21 _-

\arav
för aspiranter eller andra kommenderade officerare ur truppslag i Ao 21/17.

Av de sammanlagt 150 aktiva officerarna vid arméstaben föreslås 27 vara
officerare vid generalstabskåren och en officer vid fälttygkåren. Beställningar
till motsvarande antal finns för närvarande vid generalstabskåren
och fälttygkåren. Antalet vid armestaben tjänstgörande aspiranter vid gene -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 19(Wt

ralstabskåren bör vara 17. Dessa bör inneha beställningar vid truppförband
eller truppslag. För övriga officerare bör finnas beställningar vid arméstaben.
Bortsett från arinéstabschefen erfordras alltså 149 ( — 27 — 1 — 17 = )
104 beställningar. Dessa föreslås tillkomma i utbyte mot befintliga sammanlagt
34 beställningar på arméstabens och tjänstegrensinspektörernas stater
samt mot 65 beställningar vid truppförband och truppslag. Fem beställningar
föreslås nyinrättade.

I nuvarande organisation ingår sammanlagt tio befattningar för underofficer
på aktiv stat. Chefen för armén räknar i den nya organisationen med
15 sådana befattningar. Chefen för armén anför, att medhjälpare med särskilda
kvalifikationer krävs vid handläggningen av personalärenden. För
dessa uppgifter, företrädesvis vid truppslagsinspektionerna, föreslås personalutbildade
förvaltare i expeditionstjänst. I nuvarande organisation ingår
fyra förvaltarbeställningar. Arméchefen beräknar behovet av förvaltare i
den nya organisationen till 12 (+ 8). För den nya organisationen beräknar
arméchefen vidare tre befattningar för beställningar för fanjunkare.

Behovet av de 15 underofficersbefattningarna föreslås skola tillgodoses
dels genom utnyttjande av en underofficer i Ao 15 ur marinen eller flygvapnet,
dels genom att ta i anspråk nio beställningar vid truppförband eller
truppslag dels ock genom att inrätta fem nya beställningar.

I fråga om underbefälsbefattningar för arméstaben räknar arméchefen
med oförändrat två rustmästare. För dessa föreslås nya beställningar vid
staben.

Vad gäller civilmilitär personal föreslår arméchefen, att en beställning
för arméingenjör av 1. graden i År 23, tygtekniska kåren, skall tillkomma
vid arméstaben. Befattningshavaren avses bli placerad vid tränginspektionen
och erfordras med hänsyn till tränginspektörens vidgade uppgifter
i samband med att tjänstegrensinspektörerna utgår ur organisationen.

I arméstabens personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbefattningar
finnes uppförda sammanlagt 32 arvodesbefattningar. För att
verksamheten skall kunna bedrivas inom fastställd personalram för aktiva
officerare bedömer arméchefen det nödvändigt att pensionerad personal i
arvodesbefattningar alltjämt skall utnyttjas. Denna personal användes i
huvudsak i befattningar inom expeditionstjänsten. I den nya organisationen
föreslås antalet öka till 42 (+ 10). Av de i den nya organisationen föreslagna
42 befattningarna föreslås fyra vara placerade i A: 30. I övrigt räknar
arméchefen med sex befattningar i A: 28, 18 i A: 24, en i A: 20 och 13
i A: 18. En av befattningarna i A: 18 tillkommer genom överföring från
militärmusiken. Vissa av de göromål som i den nya organisationen skall
bestridas av ifrågavarande personal utföres i nuläget av fyra befattningshavare,
anställda med utnyttjande av tjänstgöringsmånader.

I nuvarande organisation för arméstaben och arméöverläkarens och överfältveterinärens
tjänstegrensinspektioner ingår sammanlagt 108 civila be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

fattningshavare, av vilka 12 för närvarande tjänstgör med utnyttjande av
anställningsmånader (tre i A 7 och nio i A 5-rb). Den fasta personalorganisationen
består alltså för närvarande av (108 — 12 =) 96 civila tjänster.
I den föreslagna personaluppsättningen för arméstaben räknar arméchefen
med att behovet av tjänster för civil personal ökar med 24 och att två tjänster
utgår, varför antalet tjänster för civil personal i den nya organisationen
föreslås utgöra 118. Av de nya tjänsterna avses en för byrådirektör i Ae 25
vid underrättelseavdelningen, tre för förste byråsekreterare i Ac 23, varav
två vid organisationsavdelningen och eu vid taktikavdelningen, två för
stabsredaktör i Ae 21 vid pressavdelningen och en för förste byråsekreterare
i Ae 21 vid underrättelseavdelningen. Vidare föreslås, att tjänster för tre
kanslibiträden och nio biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång skall tillkomma i stället för nuvarande system med anställningsmånader.
I övrigt bör enligt arméchefen två tjänster för kanslibiträde
tillkomma en för organisationsavdelningen och en för utbildningsavdelningen
och tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad
befordringsgång inrättas för sektionernas expeditioner. Eu tjänst för byråassistent
i Ae 19 vid chefsexpeditionen bör utgå och ersättas med en från
utrustningsavdelningen överförd arvodesbefattning i A: 24. Till försvarsstabens
telefonväxel överföres vidare en tjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål i reglerad befordringsgång (telefonist).

Av de återstående befintliga 96 tjänsterna föreslås 52 ingå i den nya
arméstabsorganisationen med oförändrad lönesättning. Höjda lönegradsplaceringar
föreslås för 44 tjänster.

Marinstaben. I sitt förslag till personaluppsättning för marinstaben
utgår chefen för marinen från det högre alternativet i fråga om antalet officerare
på aktiv stat (102). Även detta alternativ bedömes innebära, att befattningshavarna
kommer att åläggas maximal arbetsbörda. Därest det
lägre alternativet (94 officerare) skulle läggas till grund för stabens personalorganisation,
måste därför åtta aktiva officerare ersättas med kvalificerad
personal ur andra kategorier. Ett utbyte av officerare mot annan personal
bedömer marinchefen emellertid medföra uppenbart försämrade möjligheter
att lösa stabens uppgifter.

Chefen för marinen anför, i fråga om lönesättningen för sektionscheferna
vid marinstaben, att verksamheten inom sektionerna I och II i viss utsträckning
kommer att styra arbetet inom sektionerna III och IV. Ansvar
och arbetsuppgifter bedöms bli i stort sett lika för cheferna för sektionerna
I och II. De bör därför båda placeras i Bo 3. Inom sektionerna III och IV
skall handläggas ärenden rörande den del av den förbandsproducerande
verksamheten som är speciell för flottan respektive kustartilleriet. Chefen
för sektion III skall dessutom vara chef för flottans befälskårer, chefen för
sektion IV för kustartilleriets officers- och underofficerskårer. Chefen för
marinen anser, att uppgifter och ansvar motiverar att cheferna för sektionerna
III och IV placeras i lägst Bo 4.

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 13.)

För sektionscheferna avses sålunda två beställningar i Bo 4 och två i
Bo 3. Det föreslås alt två nya beställningar i Bo 4 — eu på flottans och eu
på kustartilleriets stat — tillkommer, den ena i utbyte mot eu beställning
i Bo 5 på amiralitetets stat (inspektör för kustartilleriet) och den andra i
utbyte mot en beställning i Bo 3 på marinstabens stat (sektionschef). For
den ena av de två befattningarna i Bo 3 avses den i personalförteckningen
för marinstaben återstående beställningen för sektionschef i Bo 3 bil utnyttjad,
för den andra föreslås, alt en ny beställning inrättas på marinstabens
stat.

Som framgår av det föregående bar i promemorian föreslagits att flottans
personalärenden inom sektion III skall sammanhållas av en biträdande sektionschef.
För denne bör enligt chefen för marinen avses en beställning på
flottans stat för kommendör i Bo 3 i likhet med vad som nu gäller för chefen
för flottans underofficerare, underbefäl och meniga (GUM).

I fråga om avdelningarna inom marinstaben anför chefen för marinen
vidare, att vapentjänstavdelningarna intar en särställning. Chefen för undervattensavdelningen
skall alltjämt vara inspektör. Detta förhållande samt
att ubåtsvapnet och ubåtsjakttjänsten alltmer kommer att intaga en central
plats i flottans vapenutveckling motiverar enligt marinchefen att en beställning
för chefen för undervattensavdelningen bibehålies i Bo 3.

För cheferna för de båda andra vapentjänstavdelningarna (artilleri- och
robotavdelningen samt torped- och minavdelningen) räknar chefen för marinen
med två nya beställningar i Bo 1 i utbyte mot en beställning i Bo 3
och en i Ao 27.

I övrigt bör avdelningscheferna vid marinstaben enligt marinchefen genomgående
vara regementsofficerare i karriären. Befattningarna bör därför
vara placerade i Ao 27/25. Till avdelningschef bör härutöver utgå särskilt
arvode motsvarande skillnaden mellan lön i löneklass B 1 och lön i
löneklass A 30. För avdelningscheferna föreslås därför 16 beställningar i
Ao 27/25, fördelade med sex på marinstabens stat, sex på flottans och fyra
på kustartilleriets stat.

Torped- och mintjänstinspektionen disponerar i nuvarande organisation
en biträdande avdelningschef, kommendörkapten av 1. graden i Ao 27.
Denna befattning erfordras även i den nya organisationen (torped- och
minavdelningen). Beställningen i Ao 27 föreslås dock utbytt mot en beställning
för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 27/25.

På de flesta avdelningarna inom marinstaben bör det enligt chefen för
marinen finnas ställföreträdande avdelningschefer. För befattningarna bor
i allmänhet avses kapten i karriären eller en nyligen befordrad regementsofficer.
Chefen för marinen räknar därför med att 13 beställningar för regementsofficer
eller kapten i Ao 25/21 tillkommer för befattningar som ställföreträdande
avdelningschefer, fördelade med sex beställningar på marinstabens
stat, fem på flottans och två på kustartilleriets stat.

Chefen för marinen upptar vidare tio detalj chefer i beställningar för rege -

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

mentsofficer eller kapten i Ao 25/21 och föreslår att beställningarna fördelas
med sex på marinstabens stat, två på flottans stat och två på marinintendenturkårens
stat.

För befattningar i övrigt vid marinstaben avsedda för officerare bör genomgående
enligt marinchefen avses minst kaptener. Den nya utbildningsgången
för stabsofficerare innefattar bland annat två års aspirantutbildning
efter avslutad militärhögskola och medför att den färdigutbildade stabsofficeren
normalt bör vara befordrad till kapten. De krav som ställs på
officerare i marinstaben är också av den art att löjtnanter inte kan förutsattas
besitta tillräcklig erfarenhet och kunnighet. Chefen för marinen föreslår
därför, att beställningar för löjtnant i Ao 17/15, avsedda för de befattningar
i marinstabens nuvarande organisation som kvarstår i förslaget till
personaluppsättning för den nya organisationen, utbytes mot beställningar
för kapten i Ao 21.

Antalet befattningar avsedda att i den nya organisationen bestridas av
aptener uppgår till 52, varav 25 föreslås inneha beställning vid marinstaben,
20 vid flottan, sex vid kustartilleriet och eu vid marinintendenturkaren.

Enligt chefens för marinen förslag skall alltså finnas 47 officerare med
beställning vid marinstaben. På flottans och kustartilleriets stater bör 39
respektive 13 officerare redovisas. Slutligen bör 3 officerare tillhöra marinmtendenturkåren.
Av förenämnda 47 officerare bör 33 tillkomma i utbyte
mot beställningar på flottans stat och 8 i utbyte mot beställningar vid kustartilleriet.
Tre beställningar föreslås skola nyinrättas.

I förhållande till nuläget innebär förslaget, att antalet officerare nedgår
med fem från 107 till 102. Ur organisationen utgår enligt förslagen en överstelöjtnant
vid kustartilleriet, en kapten och tre löjtnanter vid flottan.

I marinstabens nuvarande organisation ingår sammanlagt 31 befattningar
för underofficer. I förslaget till ny personaluppsättning beräknas behovet
till 36 sådana befattningar. För närvarande ingår i organisationen en förvaltare
vid flottan i Ao 19. För den nya organisationen räknar marinchefen
med fem förvaltare (+ 4) i Ao 19, varav fyra med beställning vid flottan
och en vid kustartilleriet.

Antalet förvaltare i Ao 17 uppgår i nuvarande organisation till 12 varav
en med personlig beställning på marinstabens stat. Av de Övriga innehar sju
beställning vid flottan och fyra vid kustartilleriet. Behovet i den nya organisationen
av förvaltare i Ao 17 beräknar marincbefen till 16, varav fem
vid marinstaben, sex vid flottan och fem vid kustartilleriet.

Antalet befattningar i övrigt för underofficerare har i chefens för marinen
förslag i förhållande till nuvarande organisation minskat från 18 till
15. For dessa föreslår chefen för marinen flaggunderofficerare; underofficerare
av 2. graden förutsättes icke besitta erforderlig erfarenhet och utbildning
för befattningarna i fråga. Behovet av underofficersbeställningar före -

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

slås skola tillgodoses genom all la i anspråk en befintlig beställning på marinstabens
stat, 22 beställningar —- en i Ao 1!), sju i Ao 17 och 14 i Ao 15
eller Ao 13 — på flottans stat och åtta — fyra i Ao 17 och fyra i Ao 15 eller
Ao 13 — på kustartilleriets stat. Sammanlagt fem beställningar föreslås
skola nyinrättas.

Antalet underbefäl beräknas i den nya organisationen kunna minskas från
14 till 12. Personalstaterna ändras i samband härmed enligt chefen för marinen
på så sätt att två beställningar i Ao 13/11 överföres från flottans stat
till marinstabens och att en beställning vid kustartilleriet utgår. Eu beställning
vid flottan frigöres vidare för annat ändamål.

För närvarande ingår fem civilmilitära befattningshavare i marinstabens
organisation. Personalen utgöres av läkare knutna till marinöverläkarens
tjänstegrensverksamhet. I föreslagen organisation räknar chefen för marinen
med oförändrat antal läkare. Beställningen för marinöverläkare föreslås
skola uppflyttas från nuvarande Bo 1 till Bo 4. En beställning för förste
marinläkare i Ao 25 föreslås vidare uppflyttad till Ao 27.

Handläggningen av ärenden rörande skydd av marina förband och anläggningar
mot ABC-stridsmedel liksom uppgifterna att i samarbete med
försvarsstaben och försvarets forskningsanstalt anpassa för försvaret gemensamma
bestämmelser inom skyddstjänstområdet till marina förhållanden
kräver enligt chefen för marinen en särskild befattningshavare inom
staben. En befintlig beställning i Ao 21 på mariningenjörkårens stat kan
avses för de angivna uppgifterna.

Antalet civilmilitär personal föreslås sålunda i den nya organisationen
uppgå till sex.

I nuvarande organisation ingår sammanlagt 17 befattningar avsedda för
pensionerad militär personal. Chefen för marinen räknar med ett utökat
antal sådana befattningar i den nya organisationen. Det ökade behovet föranledes
bland annat av att antalet aktiva officerare minskar. Arvodespersonalen
utnyttjas huvudsakligen inom expeditionstjänsten. Slutlig ställning till
nya arvodesbefattningar för dessa ändamål anser chefen för marinen böra tas
först sedan statskontoret översett expeditionstjänstens organisation. I förhållande
till nuläget föreslår chefen för marinen att en befattning i A: 28
tillkommer i utbyte mot en befattning i A: 24 och att sex befattningar i
A: 24 nyinrättas. Två av dessa tillkommer i samband med att en beställning
för kapten och en för löjtnant vid flottan indrages. I nuvarande organisation
har vidare göromålen för fyra av de nu föreslagna befattningarna
i A: 24 fullgjorts med utnyttjande av tjänstgöringsmånader. En befattning
i A: 18 vid undervattensavdelningen för vilken enligt marinchefen krävs erfarenhet
av ubåtstjänst och därmed sammanhängande frågor utgår slutligen
i samband med att en beställning för flaggunderofficer på aktiv stat föreslagits
för uppgifterna.

I nuvarande organisation ingår sammanlagt 106 civila tjänster, vartill

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964-

kommer två civila befattningshavare anställda med utnyttjande av anställningsmånader.
Utvecklingen nödvändiggör enligt marinchefen, att civil
personal med specialutbildning anlitas i större utsträckning. Chefen för
marinen föreslår, att fyra tjänster i Ae 21 inrättas, nämligen för en byråinspektör
vid säkerhetsdetaljen, en byråsekreterare vid underrättelseavdelningen,
en byråingenjör vid allmänna avdelningens ABD-detalj och en
biträdande militärpsykolog hos marinöverläkaren. I lönegraden Ae 19 föreslås
två tjänster tillkomma, den ena för stabsredaktör och den andra för
byråassistent vid underrättelseavdelningens fotodetalj. För personalvårdskonsulent
och fotoingenjör räknar marinchefen med två nya tjänster i
Ae 17 respektive Ae 15. Marinchefen anför vidare, att tillgången på biträdespersonal,
särskilt sådan med sekreterar- eller högre kvalifikationer, är av
väsentlig betydelse för ett rationellt arbete inom staben. Behovet accentueras
av den anbefallda minskningen av antalet officerare, då personalen som
handlägger stabsärenden i görligaste mån måste befrias från okvalificerade
arbetsuppgifter. Chefen för marinen räknar därvid med en viss såväl kvantitativ
som kvalitativ förstärkning av marinstabens biträdespersonal. Antalet
föreslagna nya tjänster i lönegraderna Ae 9, Ae 7 och i reglerad befordringsgång
uppgår till en, åtta respektive tre. Härjämte föreslås vissa lönegradsuppflyttningar
för befintliga tjänster, i huvudsak för kontorspersonalen.

Därest det lägre alternativet för antalet officerare (94) skulle läggas till
grund för marinstabens personaluppsättning föreslår chefen för marinen i
förhållande till det föregående, att två officerare i Ao 25/21 och sex i Ao 21
utbytes mot två beställningar för förvaltare i Ao 19, en arvodesbefattning i
A: 28 för pensionerad officer och fem civila tjänster. I de fall civila ersättare
ansetts böra ifrågakomma, har genomgående räknats med något högre
löneställning än vad som föreslagits för de aktiva officerare de ersätter.
Detta har ansetts erforderligt för att tillförsäkra staben tillräckligt kvalificerad
arbetskraft och för att undvika en sänkning av stabsarbetets kvalitet.

Flygstaben. I sitt förslag till personaluppsättning för flygstaben utgår
chefen för flygvapnet från att i personalramarna för de olika alternativen
inte inräknats den personalökning som föranledes av det av chefen för flygvapnet
framlagda förslaget (skr. 13/12 1962) till ny flygsäkerhetsorganisation
(jfr i det följande). Flygvapnet har, anför flygvapenchefen, under en
lång följd av år befunnit sig i ett uppbyggnadsskede och har icke haft möjlighet
att helt anpassa organisationen efter föreliggande behov av personal.
Någon personalreserv finns icke inom flygvapnet. Icke heller har flygvapnet
tillgång till aspiranter för tjänstgöring inom flygstaben. Dessa förhållanden
samt det ansträngda personalläget vid förbanden har därför begränsat möjligheten
att avdela personal till flygstaben i den utsträckning som varit
önskvärd.

Chefen för flygvapnet anser, att det högre alternativet i fråga om antalet

4.‘i

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 31 ur 1964

aktiva officerare (93) är minimum för att flygstaben med någorlunda effekt
skall kunna lösa de uppgifter som ålägges staben. Av förut anförda skäl
upptar flygvapenchefens förslag till personaluppsättning sammanlagt 100
aktiva officerare. Av dessa hänför sig sju till föreslagen förstärkning av
flygsäkerhetsorganisationen, för vilket ändamål nya beställningar bör tillkomma.

Till de två befattningarna för sektionschef och för befattningarna som inspektör
för flygsäkerhetstjänsten och systeminspektören bör enligt chefen
för flygvapnet endast ifrågakomma väl kvalificerad högre regementsofficer
med omfattande erfarenhet från stabstjänst i högre befattning och från förbandstjänst
såsom flottiljchef. Ifrågavarande befattningshavare bör därför
vara placerade i Bo 4 och chefen för flygvapnet räknar därför med fyra beställningar
i Bo 4 för dem. För inspektören för flygsäkerhetstjänsten finnes
redan en sådan beställning inrättad. För de tre övriga befattningshavarna
erfordras nya beställningar. Samtidigt utgår emellertid två beställningar i
Bo 4 — en för inspektören för luftbevakningen och en för inspektören för
bastjänsten — och en beställning i Bo 3 för souschefen vid flygstaben.

Med hänsyn till uppgifter och ansvar bör regementsofficerare, placerade
såsom avdelningschefer eller motsvarande, enligt flygvapenchefen, i princip
ha lön motsvarande B 1. Befattningarna som avdelningschef bör å andra
sidan i regel kunna besättas av de dugligaste regementsofficerarna vid
relativt ung ålder. Avdelningschefer (motsvarande) bör därför vara placerade
i Ao 27/25 och därutöver erhålla arvode upp till B 1.

I den föreslagna nya organisationen upptar chefen för flygvapnet It beställningar
i Ao 27/25 för avdelningschefer, av vilka två för flygsäkerhetsorganisationen.
Ytterligare en beställning i Ao 27/25 är enligt förslaget avsedd
för regementsofficer (ur armén) vid utbildningsavdelningen för markstridstjänsten.
Enligt förslaget beräknas vidare en överstelöjtnantsbeställning
i Ao 27 i intendenturbefattning för centralavdelningen för bas- och
underhållsärenden.

Flygvapenchefen räknar vidare med att i befattningar såsom ställföreträdande
avdelningschefer erfordras sju majorer, av vilka en vid trafikavdelningen.
För fyra detaljchefer (studie-, förvaltnings- och frivilligdetaljerna
samt centraldetaljen vid flygsäkerhetsledningen) föreslås likaså beställningar
för major av vilka en i intendenturbefattning. Sammanlagt föreslås
alltså It majorsbeställningar i Ao 25.

Vissa detalj chefer, vilka har särskilt stort ansvar och för vilka kraven på
kontinuitet och kompetens i befattningen är framträdande, bör vara regementsofficerare.
För huvuddelen av dessa detaljchefer bör avses beställningar
i Ao 25/21. Enligt flygvapenchefen uppgår behovet av sådana beställningar
till 21.

Återstående detalj chefer (17) föreslås vara kaptener. Behovet av kaptener
i övrigt uppgår enligt chefens för flygvapnet beräkningar till 33. Sam -

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

manlagt beräknas alltså 50 kaptener ingå i organisationen, vilket innebär
en minskning med 18 i förhållande till nuläget.

Enligt flygvapenchefens förslag skall 26 befattningar uppehållas av underofficerare.
Av dessa bör sju vara förvaltare i Ao 19. Dessa bör tjänstgöra
vid signaltjänst- och personalavdelningarna (två), vid systeminspektionen
(fyra) och centralavdelningen (en). Beställningarna vid systeminspektionen
erfordras för uppgifter sammanhängande med striltjänsten. Chefen för
flygvapnet anför, att parallellt med verksamheten på bassidan erfordras
inom systeminspektionen en i huvudsak likartad verksamhet på strilsidan.
Den föreslagna nya beställningen för förvaltare i Ao 19 vid centralavdelningen
avses även för strilärenden.

Med hänsyn till behovet av dygnet-runt-tjänst i huvudcentralen för krigsmaktens
gemensamma fjärrskriftnät beräknas fem (+1) underofficerare
som vaktföreståndare i centralen.

För underbefäl räknar chefen för flygvapnet inte med några befattningar
i fiygstabens nya organisation. Sådana befattningar finnes inte heller i nuvarande
organisation.

I nuvarande organisation ingår tre flygläkare och två specialflygläkare.
Chefen för flygvapnet föreslår, att en ny beställning för specialflygläkare i
ABr 23 skall tillkomma, avsedd för undertryckskammarprov och för utprovning
av bland annat tryckdräkter och syrgasandningssystem.

I fråga om meteorologpersonalen beräknar flygvapenchefen en ökning
med två till 32, en för meteorolog i Ao 19 och en i reglerad befordringsgång.
Behovet motiveras bland annat av att prognostjänsten bedrives dygnet runt.

För den nya flygsäkerhetsorganisationen inom flygstaben, vilken redovisas
närmare i det följande, föreslås vid trafikavdelningen för budgetåret
1964/65 nya beställningar för tre förste trafikledare i Ao 21 och en trafikledare
i Ao 19. Från flygstaben föreslås tre stabslrafikledare i Ao 25 samtidigt
skola överföras till trafikledningsorganisationen vid förband.

I fi aga om arvodesbcfattningar för pensionerad personal räknar chefen
för flygvapnet med en minskning från nuvarande 19 till 18 befattningshavare.
En arvodesbefattning för förvaltningsofficer i A: 28 föreslås tillkomma
för ärenden rörande flygstabens interna förvaltning, bland annat
flygstabens övnings- och reseanslag. För att vid utbildningsavdelningen
underlätta handläggningen av den stora mängden löpande utbildningsärenden
föreslås Då nya befattningar för officer i A: 24, den ena i utbyte mot en
frivilligt tjänstgörande kapten. Flygvapenchefen föreslår vidare, att tre befattningar
för underofficer i A: 18 utbytes mot civila tjänster (en förvaltningsassistent
i A 1/, en kontorsskrivare i A 13 och en kansliskrivare i A 11)
och att eu arvodesbefattning överföres till bastjänstskolan (F 8).

I nuvarande organisation ingår 125 civila tjänster samt härutöver åtta
tillfälligt tjänstgörande befattningshavare. Sammanlagt 22 nya civila tjänster
föreslås tillkomma.

Chefen för flygvapnet föreslår, att vid utbildningsavdelningen inrättas en

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b 45

tjänst för gymnastikdirektör i Ae 20 för att den fysiska träningen skall
kunna bedrivas mera effektivt. En tjänst för byråassistent i Ac 1!) föreslås
vid utbildningsavdelningen för redigering av utbildningsbeslämmelser och
anvisningar m. m. Ytterligare sex nya tjänster för byråassistent och assistent
begäres vidare, nämligen för signaltjänstavdelningen (en i Ae 19) för navigeringsärenden,
för underrättelseavdelningen (en i Ae 19 och två i Ae 17)
för sortering, sammanställning, bearbetning in. in. av underrättelsemateriel
och för personalavdelningen (en i Ae 19 och en i Ae 17) för rekryteringsärenden
och för uppläggning och hantering av personalredovisningssystem.
Vid flygmedicinska undersökningscentralen bör tillkomma en tjänst för
sjuksköterska i Ae 11.

För flygsäkerhetsledningen föreslås en ny tjänst för amanuens och för
trafikavdelningen en ny tjänst för assistent i Ae 15. Flygvapenchefen räknar
vidare med nya tjänster för en assistent i Ae 11 med placering vid flygvapnets
telefaxcentral och för tre tekniker i Ae 9 av vilka en för huvudcentralen
i krigsmaktens gemensamma fj ärr skriftsnät och två vid personalavdelningen
för kontroll- och kodningsarbeten beträffande uppgifter som
registreras centralt för databehandling. Vidare föreslår flygvapenchefen,
att en tjänst för kontorist i Ae 9 inrättas vid trafikavdelningen och två
tjänster för tekniska biträden vid underrättelseavdelningen.

Flygvapenchefen framlägger också förslag om höjd lönegradsplacering för
ett antal civila tjänster, företrädesvis sådana avsedda för kontorspersonal.

Därest det lägre alternativet för antalet officerare i flygstaben skulle
läggas till grund för beslut om stabens personalorganisation och antalet
officerare minskas till 85 (inräknat förutsatt förstärkning för flygsäkerhetstjänsten
92), kan denna minskning enligt chefen för flygvapnet utföras
på två principiellt olika sätt. Om officersbefattningar kan ersättas
med befattningar för andra personalkategorier bör minskningen göras genom
indragning av vissa officerare. Om någon sådan ersättning ej kommer
ifråga bör minskningen göras genom att i stort en officer per avdelning
dras in. En större minskning per avdelning utan någon ersättning anses ej
möjlig. Chefen för flygvapnet förutsätter, att minskningen av antalet officerare
enligt det lägre alternativet motverkas genom att motsvarande antal
tjänster för civila tjänstemän tillkommer. Härvid föreslås, att åtta kaptener
ersättes av åtta civila tjänster, nämligen en förste byråingenjör i A 23
och två byråintendenter, fyra byråsekreterare och en stabsredaktör i A 21.
Utbytena avser en befattning vid signaltjänstavdelningen, en vid underrättelseavdelningen,
två vid organisationsavdelningen, två vid utbildningsavdelningen
samt en vid vardera personalavdelningen och pressdetaljen.

Yttrande

överbefälhavaren erinrar om att samtliga försvarsgrenschefer förordar
det högre alternativet i fråga om antalet officerare i respektive försvars -

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

grensstab. Överbefälhavaren tillstyrker, att försvarsgrensstaberna utformas
enligt det av försvarsgrenscheferna förordade högre alternativet.

Som tidigare anförts innebar Kungl. Maj :ts uppdrag till chefen för marinen
att förutsättningarna att inom en oförändrad personalram åstadkomma
en förenklad indelning av sektion III i marinstaben allsidigt skulle belysas.
Överbefälhavaren biträder de synpunkter som anförts av chefen för marinen
och anser att sektion III bör ges en organisation i enlighet med chefens
för marinen förslag.

Överbefälhavaren påtalar vidare den bristande överensstämmelse som
föreligger mellan försvarsgrensstaberna i fråga om planeringsavdelningens
uPP§ifter och ställning. I marin- och flygstaberna är planeringsavdelningen
direkt underställd stabschefen med huvuduppgift att följa den taktisktekniska
utvecklingen, att svara för långsiktsplaneringen för försvarsgrenarnas
utveckling och sammansättning samt att vara sammanhållande för
materiel- och organisationsplaner liksom större budgetfrågor. I arméstaben
ingår planeringsavdelningen i sektion I och har där studieverksamhet som
sin väsentliga uppgift. Enligt överbefälhavarens uppfattning är det angeläget,
att sammanhållning av den taktisk-tekniska utvecklingen, långsiktsplanering
innefattande större materiel- och organisationsplaner samt budgetplanering
handläggs och sammanhålls på likartat sätt inom försvarsgrenarna.
De skäl häremot, som arméchefen anfört och till vilka promemorian
anslutit sig, anser överbefälhavaren inte vara helt övertygande. Den uppgiftsfördelning
och organisationsform som tillämpas i marin- och flygstaberna
med de angivna funktionerna sammanhållna i en särskild avdelning
under vederbörande stabschef syns bättre motsvara kraven på en effektiv
långsiktsplanering för försvarsgrenen.

I övrigt anser överbefälhavaren de av försvarsgrenarna insända organisationsförslagen
lämpliga.

II. Förslag angående ändrad organisation för flygsäkerhetstjänsten

1 en av överbefälhavaren med eget yttrande den 16 januari 1963 överlämnad
skrivelse (13/12 1962) har chefen för flygvapnet framlagt förslag
till ändrad organisation av flygsäkerhetstjänsten. Yttranden över detta förslag
har därjämte efter remiss avgivits av statskontoret och luftfartsstyrelsen.

Nuvarande organisation. Den nuvarande organisationen för
flygsäkerhetstjänstens centrala ledning grundar sig väsentligen på beslut
av 1948 och 1949 års riksdagar. Ett ledningsorgan för denna verksamhet ingår
i flygstaben och utgöres av en inspektör för flygsäkerhetstjänsten och
en flygsäkerhetsavdelning. Flygsäkerhetsavdelningen fullgör för närvarande
två relativt väsensskilda funktioner, nämligen å ena sidan en allmän stabs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

och inspektionsfunktion och å andra sidan en funktion som jourorgan för
central ledning av flygräddningstjänst, flygambulanstjänst och flygtransporttjänst
(central flygsäkerhetsledning). Uppgiften som organ för flygräddnings-
och flygambulanstjänst fullgör avdelningen gemensamt för flygvapnet
och luftfartsverket.

Flygsäkerhetsavdelningen, som förestås av en chef och en ställföreträdande
chef, är uppdelad på expedition och fyra detaljer, av vilka en utgör
central flygsäkerhetsledning. För jourtjänst vid sistnämnda detalj finns
sex stabstrafikledare och två trafikledare. Personalstaten för de övriga tre
detaljerna upptager en stabstrafikledare, tre kaptener, en fanjunkare och
en förste aktuarie.

Sedan år 1948 har endast smärre förstärkningar av flygsäkerhetsledningen
genomförts. Orsaken till att inga mer genomgripande förändringar
föreslagits har enligt flygvapenchefen främst varit tvekan inför de personal-
och kostnadsökningar som ett sådant förslag måste innebära samt
osäkerhet rörande den lämpligaste organisationen.

Förslag till ny organisation. Enligt chefen för flygvapnet
står det nu klart, att de nuvarande resurserna för flygsäkerhetstjänstens
ledning inte räcker till för att minska antalet haverier. Klarhet har också
vunnits rörande de förhållanden som påverkar organisationens utformning.
Omfattningen av de ärendesgrupper som handläggs vid flygsäkerhetsavdelningen
— haveriutredande och haveriförebyggande verksamhet samt
trafikledning — är nu så stor, att det enligt flygvapenchefen är nödvändigt
att dela upp verksamheten på två organisationsenheter, en för flygsäkerhetstjänst
och en för trafikledning. Flygvapenchefens förslag innebär i stort
följande. Inspektören för flygsäkerhetstjänsten och delar av nuvarande
flygsäkerhetsavdelning i flygstaben bildar en flygsäkerhetsinspektion direkt
underställd chefen för flygvapnet. Resterande del av flvgsäkerhetsavdelningen,
som handlägger trafikledningsärenden och utövar central flygsäkerhetsledning,
organiseras som en trafikavdelning inom flygstaben. På
det regionala planet förstärkes eskaderstaberna med en regementsofficer
för flygsäkerhetsfrågor. Vid flygflottiljerna slutligen avses flygchefens adjutant
bli inriktad på huvudsakligen flygsäkerhetsfrågor (för närvarande vapenutbildningsfrågor).

Flijgsäkerhetsinspektionen föreslås bestå av centraldetalj, utredningsdetalj,
statistikdetalj, informationsdetalj, armé- och marindetalj samt expedition.

Centraldetaljen bör enligt förslaget handlägga frågor rörande den
haveriförebyggande verksamheten. Därvid skall detaljen bland annat från
flygsäkerhetssynpunkt granska och analysera inträffade driftstörningar
under flygning, följa flygsäkerhetssituationen inom förband och på olika
flygplantyper samt leda och övervaka det förebyggande flygsäkerhetsarbetet
inom regionala och lokala instanser.

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Utred ni ngsdetaljen skall enligt förslaget utföra det utredande
arbetet. Detaljen bör därvid bland annat övervaka rapporterings- och utredningsverksamheten
i samband med inträffade driftstörningar under flygning,
medverka vid tillsättning av flygvapnets haverikommission, följa eller
medverka vid utredning, utarbeta chefens för flygvapnet yttranden i haverimål,
som behandlas av JK, MO eller åklagarmyndighet och som hänskjutits
till chefen för flygvapnet med förfrågan.

\id statisti k detalj en skall utföras statistisk bearbetning samt
statistiska åtgärder för uppföljning och övervakning av flygsäkerhetsläget.
Detaljen skall även utföra statistisk bearbetning av flygsäkerhetsfaktorer
för andra flygsäkerhetsinstanser än flygsäkerhetsinspektionen. Vidare skall
detaljen svara för flygsäkerhetsövervakning av den flygande personalen
och utarbeta utkast till flygsäkerhetsinformation rörande det egna ansvarsområdet.

Informationsdetaljen avses svara för den publicistiska och
tekniska utformningen av flygsäkerhetsinformation samt planlägga flygsäkerhetspersonalens
utbildning.

A r m é-/m arindetaljen skall svara för att flygsäkerhetsinspektionen
har tillgång till sakkunskap rörande speciella förhållanden inom armén
och marinen samt biträda vid alla inspektionens ärenden, som gäller armén
och marinen.

Förslaget beträffande flygsäkerhetsinspektionen innebär, att nya beställningar
och tjänster behöver tillkomma för en regementsofficer, fem kaptener,
varav en ur armén eller marinen, samt en amanuens. Vidare föreslås
vissa beställnings- och tjänsteutbyten.

Såvitt avser den föreslagna trafikavdelningen anför flygvapenchefen
bland annat följande.

Avdelningens uppgifter kan indelas i två huvudgrupper. Den ena omfattar
luftrummets utnyttjande (trafikregleringsföreskrifter, trafikledningsorganisation,
flyginformation och cefyltjänst) och den andra samråd och
utarbetande av sakunderlag åt andra stabsavdelningar. Trafikavdelningen
kommer i många avseenden att samarbeta nära med andra stabsavdelningar
och bör därför kvarstå i flygstaben. Huvuddelen av arbetsuppgifterna sammanhänger
med flygvapnets övnings- och rörelsefrihet — luftrummets
utnyttjande — och med utnyttjande av radarstationer, som också ofta
användas i operativt syfte. Trafikavdelningen bör därför ingå i den föreslagna
sektion I.

Med hänsyn till de under senare år vidgade uppgifterna för trafikledningsorganet
är det enligt flygvapenchefen nödvändigt att trafikavdelningen byggs
ut till väsentligt större kapacitet och att denna utbyggnad sker med trafikledarpersonal.

Med hänsyn till trafikledarorganisationens pågående expansion torde det
enligt flygvapenchefen framdeles vara nödvändigt att utreda denna organisations
struktur, ställning m. m., vilket kan komma att återverka på
ledningsorganets utformning. Med anledning härav framlägger flygvapen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 ur 196b

chefen endast förslag till sådana förändringar, som bedöms nödvändiga för
att anpassa utvecklingen av trafikledningstjänsten till de omedelbara kraven
och som icke påverkar handlingsfriheten vid en kommande utredning.

Trafikavdelningen föreslås bestå av trafikdetalj, systemdetalj, studiedetalj,
flyginformationsdetalj och central flygsäkerhetsledning (cefyl) med
transport flygcentral.

Vid trafik detaljen skall bland annat utarbetas grundläggande
flygsäkerhetsföreskrifter samt förslag till samordning av militär och civil
luftfart. System detaljen skall bland annat utveckla trafikledningssystemet
och planlägga flygräddningstjänsten. Studiedetaljen
skall biträda trafik- och systemdetaljerna med teoretiskt underlag för utvecklingsarbetet
samt utarbeta underlag för förslag till anställning, utbildning,
placering och kommendering av trafikledarpersonal. Flyginform ationsdetaljen
bör enligt förslaget svara för utgivning av flyginformationspublikationer
samt utarbeta flyginformationskartor m. in.

Den centrala flyg säker hetslcdn ingen (cefyl) bör enligt
flygvapenchefen även framdeles utgöra central för tlygvapnets transporter
och för ambulans- och räddningsflygtjänsten. Detta förslag till ny organisation
innebär, att centralen återgår till renodlad jourtjänst och att de kvalificerade
stabsuppgifterna upphör. Härigenom kan enligt chefen för flygvapnet
en viss minskning av kompetenskravet på de jourtjänstgörande trafikledarna
göras.

Såvitt avser personalkategori för befattningarna som avdelningschef och
ställföreträdande avdelningschef anför flygvapenchefen, att det kan ifrågasättas
om icke trafikledarpersonal borde besätta dessa. Flygtjänstens krav
måste, anför chefen för flygvapnet, vara vägledande för utvecklingen, varför
avdelningschefen måste ha tjänstgjort som flygchef. Trafikledarnas utbildning
och de fordringar för antagning och befordran, som hittills ställts
på denna personalkategori, motsvarar ej heller enligt flygvapenchefen de
krav, som måste ställas på personal i berörda chefsbefattningar. Flygvapenchefen
stannar därför vid att föreslå att båda befattningarna tills vidare bör
avses för flygofficerare.

Flygvapenchefens förslag beträffande trafikavdelningen innebär sammanfattningsvis
en ökning med nio beställningar och tjänster i förhållande
till nuläget.

Såvitt avser flygsäkerhetstjänstens bedrivande vid regionala och lokala
organ föreslår flygvapenchefen, att särskilda flygsäkerhetsofficerare tillkommer
vid eskaderstaberna och att vid flottiljerna nuvarande beställning
för vapenofficer utnyttjas för flygsäkerhetsofficer, tillika vapenofficer.

Yttranden

överbefälhavaren finner att den föreslagna organisationen är lämplig
från flygsäkerhetssynpunkt.

Statskontoret finner det uppenbart, att ökade resurser för flygsäkerhetstjänstens
ledningsorgan är påkallade mot bakgrunden av såväl flyghaverier4
— Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 sand. Nr 31

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196i

nas omfattning som ansvällningen av rutinärenden på ifrågavarande område.
Det synes därvid statskontoret motiverat att — i enlighet med flygvapenchefens
förslag — det egentliga flygsäkerhetsarbetet förlägges till ett
särskilt organ som samtidigt bildar stabsorgan åt inspektören för flygsäkerhetstjänsten.
Detta organs huvudsakliga uppgifter skulle bliva samordning
och inspektion av flygsäkerhetsarbetet, analys av flygverksamheten samt
handläggning av flyghaveriärenden. Beträffande flygsäkerhetsinspektionens
lvdnadsställning anser statskontoret, att verksamheten vid inspektionen,
som huvudsakligen får stabskaraktär, väl låter sig förenas med en ställning
under chefen för flygstaben. För verksamheten i fråga synes vid angivna förhållanden
böra, i överensstämmelse med nuläget, avses en till flygstaben
anknuten inspektör för flygsäkerhetstjänsten och en likaledes till samma
stab anknuten flygsäkerhetsavdelning.

Förslaget att sammanföra trafiklednings- och luftrumsfrågor samt den
centrala flygsäkerhetsledningens arbetsuppgifter till en särskild trafikavdelning
vid flygstaben har icke givit statskontoret anledning till erinran.

Vad beträffar flygsäkerhetsavdelningens organisation bör denna enligt
statskontorets mening kunna utformas i överensstämmelse med vad chefen
för flygvapnet föreslagit, dock med följande undantag. En förutsatt regementsofficersbeställning
i centraldetaljen bör kunna utgå. Det anmälda
behovet av särskild expert ur armén eller marinen bör vidare kunna tillgodoses
genom deltidstjänstgörande personal varvid behov av särskild armé-/marindetalj
icke synes föreligga. Statskontoret förordar vidare, att vid
statistikdetaljen tillkommer en assistent såsom biträde åt detalj chefen och
för allmänna beräkningsarbeten.

Mot bakgrunden av de anförda synpunkterna beträffande flygsäkerhetsavdelningens
personalbehov tillstyrker statskontoret, att två beställningar
för kapten i Ao 21, en tjänst för amanuens och en tjänst för assistent i Ae 11
tillkommer samt att en tjänst för förste aktuarie i Ae 23 utbytes mot tjänst
för byrådirektör i Ae 27.

Även beträffande trafikavdelningen tillstyrker statskontoret i princip
chefens för flygvapnet förslag. I frågan om avdelningens personaluppsättning
anför statskontoret i huvudsak följande.

Den föreslagna trafikavdelningen får en klart fackbetonad prägel och
trafikledarpersonal dominerar helt personaluppsättningen. Även om flygoperativ
erfarenhet måste vara företrädd i avdelningens ledning synes sådan
kunna förmedlas antingen av avdelningschefen eller av dennes ställföreträdare.
Statskontoret föreslår därför att båda dessa befattningar uppföres
för alternativt militär personal eller trafikledarpersonal men att innehavarna
av befattningarna i fråga bör representera envar av sagda två personalkategorier.

Statskontoret tillstyrker, att beställningar tillkommer för en regementsofficer
alternativt civilmilitär trafikledare i Ao 27/25 (avdelningschef), tre
förste trafikledare i Ao 19 samt tjänster för en assistent i Ae 15 och ett
biträde.

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år Wdl

När det gäller behovet av förstärkning av de regionala och lokala flygsäkerhetsorganen
tillstyrker statskontoret, att eskaderstab förstärkes med eu
flygsäkerhetsregementsofficer. Förslaget att frigöra eu officer vid varje
flygflottilj för ifrågavarande arbetsuppgift synes statskontoret utgöra en
minimiåtgärd på det lokala planet.

Luft fart sst yrelsen tillstyrker, att den av chefen för flygvapnet föreslagna
organisationen genomföres. Enligt styrelsens erfarenhet från den civila
verksamheten bör dock flygsäkerhetsinspektionen förstärkas med kvalificerad
tekniker på grund av det sannolikt mycket omfattande samarbetet mellan
flygsäkerhetsinspektionen och de tekniska instanserna.

I sitt förslag till flygstabens organisation har flygvapenchefen forutsatt
en förstärkning av flygsäkerhetstjänstens organisation. Förslaget har dock
ändrats i vissa hänseenden i den riktning statskontoret föreslagit. Flygsäkerhetsinspektören
föreslås sålunda ingå i flygstaben och där biträdas av en
flygsäkerhetsledning. Personalbehoven för flygsäkerhets- och trafikledningsorganisationerna
har redovisats i samband med övriga personalförslag beträffande
flygstaben.

III. Departementschefen

Som jag inledningsvis erinrat om avsåg 19G1 års riksdagsbeslut angående
krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr. 258), forutom
den närmare utformningen av en ny fredsorganisation för försvarsstaben,
även ställningstaganden i fråga om fördelningen av uppgifter mellan å ena
sidan överbefälhavaren och försvarsstaben och å andra sidan försvarsgrensledningarna.
I viss utsträckning förutsattes gemensamt eller samordnat
stabsarbete av staber på de två nivåerna och av personal som ingår i de olika
staberna. I fråga om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter
och stabsorgan inom krigsmaktens högsta ledning i fred innebar beslutet,
att försvarsstaben skall svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten.
De operativa uppgifter och därmed sammanhängande stödverksamheter
— främst underrättelse-, kommunikations-, underhålls- och sambandst
jänst — som förut tillkom marin- och flygstaberna har med hänsyn

härtill överförts till försvarsstaben. De tre försvarsgrenarna är härigenom numera
principiellt likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområde.
I den nya organisationen utövar försvarsgrenschef således under Kungl.
Maj :t och överbefälhavaren den militära ledningen av och uppsikten över
vederbörande försvarsgren och är, i vad på honom ankommer, Kungl. Maj .t
och överbefälhavaren ansvarig för försvarsgrenens krigsduglighet och tjanstbarhet
i övrigt. Detta innebär i huvudsak, att försvarsgrenschef skall ställa
krigsdugliga förband till överbefälhavarens förfogande för den operativa

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

verksamheten och han är följaktligen i första hand ansvarig för organisation,
utbildning, utrustning, taktik, personaltjänst, värnpliktsväsende och

mobiliseringsarbete inom försvarsgrenens verksamhetsområde _ s. k. för bandsproducerande

verksamhet.

I fiåga om långsiktsplanering bibehålies uppdelningen av ansvaret mellan
försvarsstaben, försvarsgrensledningarna samt förvaltningarna och försvarets
forskningsanstalt. Försvarsstaben skall härvid ej åläggas detaljarbete
utan endast verka som ledande och samordnande organ. Även i övrigt skall
lörs\aisstaben koncentrera sitt arbete till de viktigaste verksamhetsområdena
och icke betungas med detaljarbete. I syfte att avlasta försvarsstaben
detaljarbete i dess huvuduppgifter samt att befria den från handläggning av
vissa arendesgrupper som är gemensamma för krigsmakten fördelas ärenden
till handläggning enligt eu huvudstabsprincip. Denna princip innebär,
att överbefälhavaren ålägger underlydande myndigheter att för hans räkning
bereda ärenden samt, i vissa fall, att besluta på hans uppdrag.

^ id anmälan av frågan om krigsmaktens högsta ledning i propositionen
1961: 109 anförde jag, att tillräckligt underlag då inte fanns för att också
besluta om fredsorganisationen av försvarsgrensstaberna. Ytterligare undersökningar
måste göras i denna fråga. I anslutning härtill framhöll jag (sid.
114) det angelägna i att det snarast möjligt klarlades vilka arbetsuppgifter,
vilken organisation och vilka personalresurser som borde avses för försvarsgiensstaberna.
Som allmänna riktlinjer för översynen angav jag, att en anpassning
borde ske till försvarsledningsreformens principer samt att eu
rationalisering och ökad fasthet i organisationen borde åstadkommas. Uppmärksamhet
borde ägnas frågan om att ge de tre försvarsgrensledningarna
en i fråga om grunddragen mera likformig organisation än den gällande.

Alla möjligheter att — utan förfång för tjänstens ofrånkomliga krav _

vinna personalbesparingar borde givetvis tillvaratagas.

Statsutskottet (SU 1961:90) anförde i fråga om de personalökningar i
försvarsstaben som följde av beslutet beträffande krigsmaktens högsta ledning
att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation
icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas
försvarsstaben, och att det därvid alltså vore fråga om nya arbetsuppgifter
som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Det vore enligt
utskottet givetvis angeläget att tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande
för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.
I fråga om försvarsgrensstaberna utgick utskottet emellertid
från att samtidigt en minskning av försvarsgrensstabernas arbetsbelastning
måste inträda. Ehuru denna icke lät sig kvantitativt precisera, uttalade utskottet,
att den borde föranleda personalminskningar i dessa staber. —
Mot bakgrunden av de uttalanden som vid riksdagsbehandlingen gjordes
i detta hänseende torde det i första hand gälla att minska den kvalificerade
militära personalen i staberna till förmån för trupparbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr. 19(il:258).

Som framgår av vad jag anfört i det föregående uppdrog Kungl. Maj :t
den 5 maj 1961 med anledning av riksdagens förenämnda beslut åt överbefälhavaren
att utarbeta förslag rörande organisation m. in. av försvarsgrensstaberna
m. m. Av överbefälhavaren i oktober 1961 ingivna förslag har
överarbetats inom försvarsdepartementet. Resultaten härav bär redovisats i
en promemoria angående försvarsgrensstabernas organisation den 4 april
1963. I det föregående bar eu redogörelse lämnats för de förslag som framlagts
i promemorian. Arbetet har utmynnat i ett förslag till principorganisation av
försvarsgrensstaberna (jfr bilagorna 4—6). Kungl. Maj :t har sedermera genom
särskilda beslut den 3 maj 1963 uppdragit åt försvarsgrenscheferna att
med beaktande av vad i förenämnda promemoria anförts i samband med
medelsäskandena för budgetåret 1964/65 inkomma med fullständiga personalberäkningar
för arméstaben, marinstaben och flygstaben, överbefälhavaren
har slutligen med anledning härav med eget yttrande den 14 oktober
1963 överlämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till personaluppsättning
för försvarsgrensstaberna. Dessa förslag har redovisats i
det föregående.

Jag övergår så till att framlägga mina egna synpunkter och förslag i fråga
om försvarsgrensstabernas organisation m. m. Jag vill härvid inledningsvis
anföra, att jag i huvudsak ansluter mig till de uttalanden som gjorts i förenämnda
promemoria i fråga om försvarsgrensstabernas uppgifter och verksamhet
i övrigt. Jag har inte heller något att erinra mot vad i promemorian
anförts i fråga om olika chefers uppgifter och ansvarsförhållanden. Jag anser
sålunda, att stabschefernas uppgift i första hand skall vara att leda och
samordna respektive stabers arbete. Sektionsindelningen bör göras så, att de
avdelningar mellan vilka samordningsbehoven är störst hänföres till samma
sektion.

Jag biträder vidare i huvudsak vad som i promemorian anförts rörande
inspektionsverksamheten. Härav följer, bland annat, att jag räknar med att
generalfälttygmästarens och arméöverdirektörens uppgifter såsom tjänstegrensinspektörer
skall upphöra. I avvaktan på de förslag som kan komma
att framläggas av 1962 års försvarssjukvårdsutredning bör försvarsgrensöverläkarna
och överfältveterinären ingå i respektive staber.

Jag vill i förevarande sammanhang även erinra om att riksdagen fattat
beslut om att försvarsgrenschef inte längre skall vara chef för försvarsgrensförvaltning
(prop. 1963: 1, bil. 6, s. 54 f). Med hänsyn härtill och da tjänstegrensinspektörerna
utgår ur organisationen respektive inordnas i staberna
torde inte längre behov föreligga av det samlande begreppet försvarsgrensledning.

I fråga om de föreslagna organisationerna för försvarsgrensstaberna vill
jag erinra om att arméstaben enligt promemorian skall bestå av 14 avdelningar
(med bortseende från FN-avdelningen), marinstaben av 20 avdel -

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

ningar och flygstaben av tio avdelningar (jfr bilagorna 4—6). I marinstabens
föreslagna organisation ingår härjämte en biträdande sektionschef
vid sektion III.

För egen del har jag i huvudsak inte något att erinra mot de organisationer
som i promemorian föreslagits för arméstaben och flygstaben. Detta innebär
att jag i fråga om arméstaben räknar med att de nuvarande två inspektionerna
signalinspektionen och ingenjörinspektionen skall sammanslås till en
avdelning, ingenjör- och signalavdelning, under en gemensam inspektör. Jag
tillstyrker vidare, att den för närvarande på försök organiserade sektion
III göres permanent. Jag räknar vidare med att arméöverläkaren och överfältveterinären
med expeditioner inordnas i arméstaben. Som framgår av
det föregående har i promemorian förutsatts att studieavdelningen skall
ingå i sektion I. För egen del anser jag, att det kan övervägas att ge avdelningen
en fristående ställning direkt under chefen för arméstaben. Det
torde emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles efter ytterligare
överväganden taga ställning till denna fråga. Jag har slutligen för min
del räknat med att säkerhetsärenden skall handläggas inom underrättelseavdelningen
i stället för på pressavdelningen. Vid bifall till mitt förslag kommer
arméstaben alltså — med bortseende från den provisoriskt inrättade
FN-avdelningen — att bestå av sammanlagt 14 avdelningar. Stabens organisation
framgår översiktligt av en tablå, vilken torde såsom bilaga få fogas
till statsrådsprotokollet (Bilaga 7).

I fråga om flygstaben har jag endast vissa detalj erinringar att göra mot
det organisationsförslag som framlagts i promemorian. För att minska antalet
enheter som lyder direkt under stabschefen föreslår jag sålunda, att
pressdetaljen såsom avdelning skall ingå i sektion II. Säkerhetsärenden bör
vidare enligt min mening handläggas inom underrättelseavdelningen. Det
förslag som jag framlägger innebär även en omorganisation och förstärkning
av flygsäkerhetstjänsten; med anledning av framställning från chefen
för flygvapnet, för vilken redogjorts i det föregående, tillkommer sålunda en
trafikavdelning inom sektion I, varvid flygsäkerhetsavdelningens uppgifter
renodlas till flygsäkerhetstjänsten. Jag kommer i det följande även att framlägga
förslag till personalförstärkningar för trafik- och flygsäkerhetsavdelningarna.
Flygstabens organisation enligt mitt förslag framgår av en tablå,
vilken torde få fogas till protokollet såsom bilaga (Bilaga 9).

I fråga om marinstaben vill jag erinra om att Kungl. Maj :ts uppdrag
till marinchefen den 3 maj 1963 att inkomma med fullständiga personalberäkningar
för marinstaben jämväl innefattade ett uppdrag att allsidigt undersöka
förutsättningarna att åstadkomma en förenklad indelning av sektion
III i staben, vilken sektion enligt promemorians förslag omfattar — förutom
biträdande sektionschef — nio avdelningar och en fristående detalj.
Som framgår av det föregående har chefen för marinen emellertid inte ansett
sig böra frångå den organisation som angivits i promemorian.

Statskontoret har under hand framfört vissa synpunkter på de orga -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år l!)6t

nisationsförslag som framlagts i promemorian och härvid ifrågasatt det
lämpliga i att marinstaben organiseras på 20 avdelningar, medan arméstabens
och flygstabens organisationer kunnat begränsas till 14 respektive
10 avdelningar.

För egen del anser jag att eu förenklad organisation av marinstaben,
särskilt sektion 111, skulle vara till fördel för stabsarbetet och nödvändig
ur personalbesparingssynpunkt. Jag föreslår, att artilleri- och robotavdelningen,
torped- och minavdelningen samt undervattensavdelningen inom
sektionen sammanföres till eu avdelning, vapentjänstavdelningen. Jag föreslår
vidare, att de tre personalavdelningarna inom sektion III — officersavdelningen,
underofficersavdelningen och underbefälsavdelningen — samt
rekryteringsdetaljen sammanföres till eu avdelning, flottans personalavdelning.
Härvid bortfaller enligt min mening även behovet av en biträdande
sektionschef. Med dessa förslag ernås enhetlighet och konsekvens genom
att ansvaret för personalärenden och vapentjänst under sektionschefen var
för sig samlas på en befattningshavare. Härigenom vinnes bättre överensstämmelse
med den ordning som föreslås beträffande marinstabens sektion
IV samt armé- och flygstaberna. Jag vill i sammanhanget påpeka, att vapentjänstavdelningen
och personalavdelningen personalmässigt ingalunda torde
komma att bli de största avdelningarna i de tre försvarsgrensstabernas
organisationer. Beträffande återstående avdelningar inom sektion III föreslår
jag vidare vissa andra benämningar än de som angivits i promemorian.
Sammanfattningsvis kommer sektion III vid bifall till mina förslag att vara
indelad i fem avdelningar, nämligen flottans organisationsavdelning, flottans
utbildningsavdelning, vapentjänstavdelning, flottans personalavdelning
och flottans krigsplaceringsavdelning. I förhållande till förslagen i
promemorian innebär detta bland annat att antalet avdelningar minskas
med fyra.

I fråga om marinstaben i övrigt föreslår jag, att säkerhetsärenden, för
vilka i promemorian redovisats en fristående detalj direkt under stabschefen,
skall handläggas inom underrättelseavdelningen inom sektion I.
I anslutning härtill vill jag erinra om att marinstabens säkerhetsdetalj i
nuvarande organisation även betjänar marinförvaltningen. Jag anser emellertid
denna ordning mindre lämplig; på samma sätt som andra ämbetsverk
inom försvaret bör marinförvaltningen i fortsättningen disponera egna
personalresurser för säkerhetsfrågor. Jag avser därför att framdeles vid
anmälan till 1964 års statsverksproposition (bil. 6) av marinforvaltningens
avlöningsanslag för nästa budgetår föreslå, att en tjänst inrättas vid
ämbetsverket för uppgifterna.

Vad angår marinstaben föreslår jag vidare, att förvaltningsärenden, för
vilka i promemorian redovisats en fristående detalj, skall handläggas inom
allmänna avdelningen inom sektion II. Under sektion II bör enligt min mening
även biblioteket redovisas. I övrigt tillstyrker jag de förslag rörande
marinstabens organisation som framlagts i promemorian. Jag anser dock,

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 196i

att vissa av avdelningarna i förtydligande syfte bör erhålla andra benämningar
än de som föreslagits. Sammanfattningsvis framgår marinstabens
organisation enligt mina förslag av en tablå, vilken torde såsom bilaga
få fogas till statsrådsprotokollet (Bilagn 8). Som tablån utvisar kommer
marinstaben oaktat staben personalmässigt kommer att vara mindre
an arméstaben och flygstaben — att vara den av försvarsgrensstaberna
som har det största antalet avdelningar, nämligen 17, medan arméstaben
erhåller inklusive truppslagsavdelningarna — 14 avdelningar och flygstahen
11 avdelningar.

I förevarande sammanhang anser jag även, att det bör erinras om att till
propositionen 1963: 110 anmäldes (s. 9—10), att frågan om en sammanslagning
av försvarets hjälptryckerier utretts av försvarets civilförvaltning. Resultatet
av utredningen har redovisats i en promemoria, som ingivits till
Kungl. Maj it. Utredningen har emellertid inte behandlat frågan om marinforvaltningens
kontorsoffsetanläggning bör ingå i marinstaben eller i marinforvaltningen.
I anslutning till att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juni
1962 på föredragning av chefen för finansdepartementet uppdragit åt statskontoret
att utreda huruvida den nuvarande fördelningen av statsförvaltningens
tryckeriresurser är lämplig har promemorian för kännedom överlämnats
till statskontoret. I avvaktan på de förslag som statskontoret kan
komma att framlägga i ämnet bör marinstabens tryckeri enligt min mening
tills vidare kvarstå i staben.

I promemorian och i försvarsgrenschefernas förslag har förutsatts, att
statskontoret skall överse stabernas organisationsenheter för expeditionstjänsten.
Även jag anser, att en sådan översyn bör komma till stånd. I avbidan
på dessa organisationsundersökningar bör expeditionstjänsten enligt
min mening organiseras så att inom varje försvarsgrensstab finnes en chefsexpedition.
Till denna bör knytas viss reserv av kvalificerad expeditionspersonal.
\ id varje sektion skall vidare finnas en sektionsexpedition med
skrivcentral. För sektionsexpedition skall finnas en föreståndare, officer
i arvodesbefattning. Behov av underofficer i arvodesbefattning — som för

närvarande finnes bl. a. vid sektionsexpeditionerna inom arméstaben _

torde däremot i regel inte föreligga. Jag vill i detta hänseende hänvisa till
resultaten av undersökningar som statskontoret utfört inom marinstaben.

I den mån handhavandet av hemliga handlingar bedömes medföra ofrånkomligt
behov härav bör dock expeditionsunderofficerare i arvodesbefattning
få bibehållas vid sektionerna I och II i armé- och flygstaberna i avbidan
på resultaten av statskontorets översyn. På avdelningarna bör i regel finnas
endast en kanslibiträdestjänst för de på avdelningen förekommande expeditionsuppgifterna
m. m.

I forevarande sammanhang vill jag även erinra om att Kungl. Maj :t den
20 oktober 1961 uppdragit åt försvarets lärarutredning att verkställa utredning
rörande sammanförande till en organisatorisk enhet av de uppgifter
som åvilar studierektorerna i försvarsgrensstaberna, varvid utredningen

Kungl. Maj:ts proposition nr iil år 1U64 Öl

skulle äga att pröva frågor rörande den allmänbildande undervisningen vid
krigsmaktens underbefälsskolor. Utredningen har den 21 februari 19(50 framlagt
förslag i ämnet. Förslaget har remissbehandlats.

Lärarutredningen anför, att det alltjämt är nödvändigt alt i försvarets
regi bedriva vidareutbildning i allmänna läroämnen för att vid krigsmakten
anställda skall bibringas sådana kunskaper som erfordras för att de
skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Ansvaret för denna utbildning
åvilar försvarsgrenscheferna. Undervisningen är specialinriktad mot viss yrkesutbildning
och direkt anpassad för detta ändamål. Den har således icke,
som tidigare var fallet, ett huvudsakligen allmänbildande syfte. Utredningen
anför vidare att även om en begränsad del av denna undervisning skulle kunna
ställas under en enhetlig ledning så erfordras även fortsättningsvis befattningshavare
vid försvarsgrensstaberna med uppgift att handlägga frågor av
den art som nu ankommer på studierektorerna. Lärarutredningen föreslår
därför, att någon väsentlig förändring icke nu skall vidtas i fråga om studierektorsorganisationen.
I enlighet härmed bör tills vidare befattningar bibehållas
inom de tre försvarsgrensstaberna, avsedda för utbildnings- och
undervisningsfrågor samt för allmän rådgivning i pedagogiska o. d. spörsmål.
Enligt utredningens mening bör befattningshavarna ha att enligt försvarsgrcnschefs
beslut planlägga, leda och samordna all undervisning inom försvarsgrenen
i allmänna läroämnen samt utöva försvarsgrenschefs inspektionsrätt
beträffande denna undervisning och i pedagogiskt avseende jämväl
beträffande undervisningen i övrigt. Tjänsterna bör organisatoriskt ingå i
respektive utbildningsavdelningar och vara underställda avdelningscheferna.

Lärarutredningen anför vidare, att en utvidgad samordning bör komma
till stånd inom försvaret med avseende på utbildningen i allmänna läroämnen
och därmed sammanhängande frågor och ifrågasätter om icke försvarets
skolnämnd bör utgöra det för försvaret gemensamma ledningsorganet
i detta hänseende.

Remissmyndigheterna — överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen
och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets skolnämnd, skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning — lämnar i allt väsentligt utredningens
förslag utan erinran.

För egen del anser jag i likhet med försvarets lärarutredning, att studierektorsorganisationen
vid försvarsgrensstaberna tills vidare bör bibehållas
med i huvudsak de arbetsuppgifter som lärarutredningen föreslagit. Jag
finner det vidare angeläget att utbildningen i allmänna läroämnen inom försvaret
samordnas och anpassas till förändringarna med avseende på personalens
uppgifter samt till pågående reformer inom det allmänna skolväsendet.
Samordningen härvidlag bör såsom föreslagits ankomma på försvarets
skolnämnd.

Jag övergår så till att behandla frågan om personaluppsättning för försvarsgrensstaberna.
I arméstabens organisation (inklusive arméöverläkaren och
överfältveterinären med expeditioner) ingår för närvarande sammanlagt 319

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196k

befattningshavare, av vilka 149 officerare på aktiv stat. I den angivna personalorganisationen
ingår 22 befattningshavare som är inkallade till frivillig
tjänstgöring eller som tjänstgör med anlitande av anställningsmånader.
Arméstabens FN-avdelning är ej inräknad. I marinstabens nuvarande
organisation (inklusive kustartilleriinspektionen och GUM samt marinöverläkaren
med expedition) ingår 289 befattningshavare, av vilka 107 officerare
på aktiv stat och nio befattningshavare som tjänstgör med utnyttjande
av tjänstgöringsmånader eller anställningsmånader. I flygstabens organisation
(inklusive basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition)
ingår slutligen för närvarande 319 befattningshavare, av vilka 96
är officerare på aktiv stat och åtta tjänstgör med utnyttjande av tjänstgörings-
eller anställningsmånader.

Cheferna för armén, marinen och flygvapnet har i sina förslag till personalorganisation
för försvarsgrensstaberna beräknat sammanlagt 336 tjänster
och beställningar erforderliga för arméstaben (150 officerare på aktiv
stat), 304 för marinstaben (102 officerare) respektive 349 för flygstaben
(100 officerare, av vilka sju hänför sig till föreslagen förstärkning av flygsäkerhetsorganisationen)
.

För egen del bedömer jag personalbehovet för försvarsgrensstaberna till
sammanlagt 315 befattningshavare vid arméstaben (med undantag av FNavdelningen),
291 vid marinstaben och 327 vid flygstaben. Av de angivna befattningarna
avser jag för officerare på aktiv stat vid arméstaben 145 beställningar,
vid marinstaben 98 beställningar och vid flygstaben 90 beställningar.
Fördelningen på olika avdelningar m. m. av tjänsterna m. in. i försvarsgrensstaberna
— med undantag av beställningarna för officerare på
aktiv stat — framgår av sammanställningar, vilka som bilagor torde få fogas
till protokollet (Bilaga 10—12).

1 fråga om antalet beställningar för officerare på aktiv stat vid försvarsgrensstaberna
har jag utgått från de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas
förslag till personaluppsättning. Som jag närmare kommer att angiva
i det följande anser jag emellertid, att vissa befattningar som försvarsgrenscheferna
avsett för officerare bör kunna uppehållas med andra befattningshavare.

I fråga om beställningarna för officerare på aktiv stat vid staberna vill jag
vidare anföra följande. Stabscheferna bör på samma sätt som för närvarande
placeras i lönegrad Bo 5. Sektionscheferna (motsvarande) föreslås vara placerade
i följande lönegrader, nämligen vid arméstaben de sex truppslagsinspektörerna
i Bo 4, chefen för sektion II i Bo 4/3 samt cheferna för sektion
I och III i Bo 3, vid marinstaben cheferna för sektion III och IV i Bo 4 och
cheferna för sektion I och II i Bo 3 samt vid flygstaben systeminspektören och
flygsäkcrhetsinspektören i Bo 4 och cheferna för sektionerna I och II i Bo 4/3.

Jag vill i förevarande sammanhang anföra, att jag räknar med att cheferna
för marinstabens sektioner III och IV även skall vara chefer för flottans personalkår
respektive kustartilleriets officers- och underofficerskårer. Ingen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 196i

dera bör benämnas inspektör, ehuru deras uppgifter i vissa hänseenden motsvarar
truppslagsinspektörernas vid arméstaben.

Jag föreslår vidare, att cheferna för arméstabens organisations-, utrustnings-
och utbildningsavdelningar samt avdelningschefen vid signal- och
ingenjöravdelningen, cheferna för marinstabens planeringsavdelning samt
vapentjänst- och personalavdelningarna inom sektion III samt cheferna
för flygstabens planerings-, organisations-, utbildnings- och flygsäkerhetsavdelningar
placeras i lönegrad Br 1. För Övriga avdelningschefer avses beställningar
för regementsofficer, som regel i A 27/25. Chefen för arméstabens
chefsexpedition förutsättes även vara regementsofficer. Det bör i sammanhanget
understrykas, att de i det föregående angivna beställningarna för
regementsofficer i Br 1 och År 27/25 enligt min mening ofta bör kunna uppehållas
av yngre regementsofficerare, majorer och motsvarande.

I fråga om antalet officerare på aktiv stat föreslås som nyss angivits för
arméstaben — med bortseende från FN-avdelningen, som har personalorganisation
enligt särskilda medgivanden av Kungl. Maj :t samt inspektören for
militärmusiken vars avlöningskostnader bestrides från anslag till militärmusiken
— sammanlagt 145 beställningar, vilket i förhållande till nuläget innebär
en minskning med fyra beställningar, för marinstaben 98 beställningar,
en minskning med nio, och för flygstaben 90 beställningar, en minskning
med sex. Beställningarna föreslås fördelade på följande sätt.

Arméstaben

1 arméstabschef .......................

6 truppslagsinspektörer

1 sektionschef ..........................

2 sektionschefer ........................

4 regementsofficerare ....................

13 regementsofficerare ....................

13 regementsofficerare ...................

19 regementsofficerare eller kaptener

69 kaptener .............................

17 kaptener eller löjtnanter (kommenderade)

Bo 5
Bo 4
Bo 4/3
Bo 3

Br 1

År 27/25
År 25
År 25/21
År 21
Ao 21/17

Marinstaben

1 marinstabschef ................

2 sektionschefer .................

3 regementsofficerare .............

16 regementsofficerare . . ., ... ... .

8 regementsofficerare .............

8 regementsofficerare eller kaptener
58 kaptener .....................

Bo 5
Bo 4
Bo 3

Br 1

Ao/År 27/25
Ao/Ar 25
Ao/År 25/21
Ao, År 21

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964
Flygstaben
1 flygstabschef ........................	Bo 5
2 inspektörer ....................	Bo 4
2 sektionschefer .....................	Bo 4/3
4 regementsofficerare ....................	Br 1
1 regementsofficer (intendent) ....................	Ao 27
8 regementsofficerare ...................	Ao 27/25
9 majorer .....................	Ao 25
9 majorer eller kaptener...............	Ao 25/21
54 kaptener .......................	. Ao 21

Beställningen för arméstabschef bör liksom för närvarande redovisas vid
generalitetet. De för arméstaben avsedda beställningarna i övrigt föreslås
samtliga — med undantag av 17 beställningar i Ao 21/17 för generalstabsaspiranter
m. fl. — skola redovisas på personalförteckningen för arméstaben.
Beställningen för marinstabschef bör som hittills redovisas vid amiralitetet.
Beställningarna för marinstabens sektioner I och II samt planeringsavdelningen
(två sektionschefer i Bo 3, en regementsofficer i Br 1, fem regementsofficerare
i År 27/25, sex regementsofficerare i År 25, tre regementsofficerare
eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener i År 21) föreslås redovisade på marinstabens
personalförteckning, beställningarna för sektion III (för en sektionschef
i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta regementsofficerare i
Ao 27/25, en regementsofficer i Ao 25, fyra regementsofficerare eller kaptener
i Ao 25/21 och 23 kaptener i Ao 21) på flottans personalförteckning och
beställningarna för sektion IV (för en sektionschef i Bo 4, tre regementsofficerare
i Ao 27/25, en major i Ao 25, en major eller kapten i Ao 25/21 och sju
kaptener i Ao 21) på kustartilleriets personalförteckning. Beställningarna
för flygstaben föreslås slutligen redovisade på flygvapnets personalförteckning.

Därest antalet generalstabsaspiranter i arméstaben understiger 17 bör
aven andra officerare kunna kommenderas till staben, så att antalet stadigvarande
kommenderade officerare uppgår till högst 17. Kommendering av
militär personal förutsättes i övrigt ej få ske till staberna för längre tid än
två månader utan Kungl. Maj :ts medgivande i varje särskilt fall.

Mina förslag rörande officersbeställningarnas fördelning på olika lönegrader
är grundade på önskemålet att nå rimliga befordringsmöjligheter för befattningshavarna.
Förslagen innebär en viss förbättring i förhållande till nuläget,
särskilt för arméstabens del. Kaptensbeställningarna och beställningarna
i lönegrad A 25/21 och högre kommer enligt mina förslag att bli
relativt jämnt fördelade på de tre försvarsgrensstaberna. Anledningen till att
jag räknar med ett något förbättrat befordringsläge är även att jag anser, att
nuvarande anordning med stabsarvoden till vissa kaptener vid staberna
successivt bör upphöra; efter utgången av budgetåret 1964/65 räknar

Kuntjl. Ma j: Is proposition nr til år 19 ti b

Öl

jag inle med att några nya stabsarvoden skall få utgå. Det bör i övrigt lä ankonnna
på Kungl. Maj :t att reglera villkoren för återbesättande av ledigblivande
stabsarvoden under budgetåret 1964/65.

Vid bifall till mina förslag rörande officersbeställningar för försvarsgrensstaberna
och till beställningarnas redovisning på personalförteckningar bör
följande förändringar ske i förhållande till gällande personalstater. På personalförteckning
för arméstaben och tjänstegrensinspektörerna finnes för
närvarande sammanlagt 55 beställningar (beställningen för arméstabschef i
Bo 5 är redovisad vid generalitetet), nämligen för sju truppslagsinspektörer,
eu överste i Bo 4, tre överstelöjtnanter i Ao 27/25, en major i Ao 25, fyra majorer
eller kaptener i Ao 25/Ar 21, en kapten i År 21 och 18 kaptener eller
löjtnanter i År 21/17/15. Av de 35 beställningarna bör en för major i Ao 25,
som är avsedd för chef för artilleriets kadett- och aspirantskola, överföras till
artilleriet (A 6). Övriga 34 beställningar indrages. Vid generalstabskåren indrages
vidare 25 beställningar, nämligen för en överste i Bo 3, två överstelöjtnanter
i Ao 27, en överstelöjtnant eller xnajor i Ao 27/25, sex majorer i Ao 25,
tre majorer eller kaptener i Ao 25/21 och 12 kaptener i Ao 21. Vid armén
indrages ytterligare 72 beställningar, nämligen vid infanteriet 15 kaptener
i Ao 21, vid kavalleriet en kapten i Ao 21 och en löjtnant i Ao 17/15, vid
pansartrupperna sex kaptener i Ao 21 och fyra löjtnanter i Ao 17/15, vid artilleriet
fyra kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15, vid luftvärnet en
major i Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter i Ao 17/15, vid fälttygkåren
en kapten i Ao 21, vid ingenjörtrupperna en major i Ao 25, tre kaptener
i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid signaltrupperna en major i
Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid trängtrupperna
en överstelöjtnant eller major i Ao 27/25, tre kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter
i Ao 17/15 samt vid intendenturkåren en major i Ao 25 och fem kaptener
i Ao 21.

På marinstabens personalförteckning tillkommer beställningar för en regementsofficer
i Br 1, fem regementsofficerare i År 27/25, sex regementsofficerare
i År 25, tre regementsofficerare eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener
i År 21. Två beställningar för sektionschef i Bo 3 är redan uppförda på
marinstabens personalförteckning. Marinstabschefen — Bo 5 — bör såsom
för närvarande redovisas vid amiralitetet. Vid amiralitetet utgår emellertid
en beställning i Bo 5, avsedd för inspektören för kustartilleriet. Jag förutsätter
att som regel chefen för marinstaben skall vara kustartilleriofficer,
därest chefen för marinen är officer ur flottan, och sjöofficer om kustartilleriofficer
är chef för marinen.

På flottans personalförteckning tillkommer beställningar för en sektionschef
i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta kommendörkaptener av 1.
eller 2. graden i Ao 27/25 samt fyra kommendörkaptener av 2. graden eller
kaptener i Ao 25/21 samt indrages beställningar för två inspektörer i Bo 3, en
kommendör i Bo 3 (CUM), nio kommendörkaptener av 1. graden i Ao 27,

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

åtta kommendörkaptener av 2. graden i Ao 25, 24 kaptener i Ao 21 samt IT
löjtnanter i Ao 17/15.

På kustartilleriets personalförteckning tillkommer beställningar för eu
sektionschef i Bo 4, tre överstelöjtnanter eller majorer i Ao 27/25 och en major
eller kapten i Ao 25/21 samt indrages beställningar för en överstelöjtnant
i Ao 27, tre majorer i Ao 25 och nio kaptener i Ao 21.

Vid marinintendenturkåren utgår tre kaptensbeställningar i Ao 21.

I fråga om flygvapnet innebär mina förslag följande. Beställningar tillkommer
för en systeminspektör i Bo 4, två sektionschefer i Bo 4/3, fyra regementsofficerare
i Br 1 och sju majorer eller kaptener i Ao 25/21. Samtidigt
indrages beställningar för en inspektör för luftbevakningen i Bo 4, en inspektör
för bastjänsten i Bo 4, en souschef vid flygstaben i Bo 3, en överstelöjtnant
eller major i Ao 27/25, tio kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag till statförändringar m. in. att
totalt 19 officersbeställningar indrages, av vilka fyra vid armén, nio vid marinen
och sex vid flygvapnet.

I fråga om underofficerare på aktiv stat föreslår jag, att beställningar för
11 förvaltare i År 17 och tre underofficerare i År 15 uppföres på arméstabens
personalförteckning. En förvaltare vid utbildningsavdelningen avses för
handläggning av ärenden rörande utbildning av frivillig personal. Samtidigt
indrages emellertid beställningar vid arméns truppslag för fyra förvaltare i
Ao 17 (två vid luftvärnet, en vid pansartrupperna och en vid f. d. A 2), en
styckjunkare i Ao 15 (A 6), tre fanjunkare i Ao 15 (en vid signaltrupperna
och två vid trängtrupperna) samt en sergeant i Ao 13 (A 9).

För marinstaben beräknar jag sammanlagt 32 befattningar för underofficer
på aktiv stat, en ökning med en. På marinstabens personalförteckning
tillkommer beställningar för fyra förvaltare i År 17 och en flaggunderofficer
i År 15 samt utgår en förvaltarbeställning i Ao 17. På flottans stat
tillkommer två förvaltare i Ao 17 och utgår beställningar för en förvaltare
i Ao 19 och fyra flaggunderofficerare i Ao 15. På kustartilleriets stat tillkommer
två förvaltarbeställningar i Ao 17 samt indrages beställningar för
en flaggunderofficer i Ao 15 och en underofficer av 2. graden i Ao 13. För
flygstaben räknar jag slutligen med 20 befattningar för underofficer på aktiv
stat. En förvaltarbeställning i Ao 19 och en fanjunkarbeställning i Ao 15
bör härvid tillkomma på flygvapnets personalförteckning.

För underbefäl bör på arméstabens personalförteckning tillkomma fyra
beställningar i År 13/11. På marinstabens personalförteckning bör tillkomma
nio sådana beställningar. Tio underbefälsbefattningar vid marinstabens
sektion III bör bestridas inom ramen för tillgängliga underbefälsbeställningar
vid flottan. Vid flygvapnet bör tillkomma tio beställningar för överfurir
i Ao 11, avsedda för underbefälsbefattningar i flygstaben. Vissa av dessa
befattningar bör emellertid även kunna uppehållas av flygtekniker.

Som jag tidigare anfört har mina förslag rörande officersbeställningarnas

Kungl. Maj.ts proposition nr iil år 1061

antal grundats på de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas förslag
Ull personalorganisation i försvarsgrensstaberna. .lag har dock ansett,
att vissa av de befattningar som i försvarsgrenschefernas förslag avsetts för
officerare på aktiv stat bör bestridas av andra befattningshavare. Sålunda
bör enligt min mening vid arméstaben tillkomma tre arvodesbefattningar
för pensionerad officer i A: 24 (en på cbefsexpeditionen och två på utbildningsavdelningen)
och en stabsredaktör i Ac21 (pressavdelningen), vid
marinstaben två arvodesbefattningar för pensionerad officer, en i A: 28
(förvaltningsofficer) och en i A: 24 (personal- och utbildningsavdelningen)
samt en byråinspektör i Ae 21 (underrättelseavdelningen) och en stabsredaktör
i Ae 21 (pressavdelningen) samt vid flygstaben två byråintendenter
i Ae 21 (signaltjänstavdelningen och utbildningsavdelningen), en stabsredaktör
i Ae 21 (pressavdelningen) och en byråassistent i Ae 19 (personalavdelningen).

I fråga om flygstaben vill jag i förevarande sammanhang erinra om att den
nuvarande organisationen för flygsäkerhetstjänsten omfattai sammanlagt
19 befattningshavare, av vilka fem är officerare på aktiv stat. Jag har funnit
det nödvändigt att flygsäkerhetsorganisationen förstärkes såväl centralt
som regionalt och lokalt. Mitt förslag till förstärkning av den centrala organisationen
innebär förutom en uppdelning av verksamheten på två avdelningar,
flygsäkerhetsavdelning och trafikavdelning, en ökning med nio befattningshavare.
Av dessa avses en vara officer, en förste stabstrafikledare
i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21, en trafikledare i Ae 19, två byrådirektörer
i Ae 25, en stabsredaktör i Ae 21, en byråassistent i Ae 19 och en
assistent i Ae 15. Härvid ersätter tjänsterna för byrådirektör och stabsredaktör
tre beställningar för officer, som flygvapenchefen föreslagit tillkomma.
Den nya beställningen för förste stabstrafikledare tillkommer i stället
för en av flygvapenchefen föreslagen ökning med en regementsofficer
vid trafikavdelningen. Jag räknar härvid med att som chef för trafikavdelningen
placeras antingen militär eller civilmilitär beställningshavare. Mina
förslag till personalförändringar innebär, förutom vissa ändringar i flygstabens
personalförteckning, att beställningar vid flygvapnet tillkommer
för en förste stabstrafikledare i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21 och en
trafikledare i Ae 19. Förändringarna i fråga om officerare är beaktade inom
den ram jag i det föregående angivit för antalet officerare vid flygstaben.

I detta sammanhang anser jag mig även böra — med tillstyrkan av flygvapenchefens
förslag till förstärkning av flygsäkerhetstjänsten i regional
instans — föreslå, att två beställningar för regementsofficer i Ao 27/25 tillkommer
vid flygvapnet, avsedda för flygsäkerhetsregementsofficerare vid
eskaderstab. I fråga om den lokala flygsäkerhetsorganisationen biträder jag
likaledes flygvapenchefens förslag.

Mina förslag till personalorganisation för flygstaben innebär vidare beträffande
den civilmilitära personalen, att beställningar vid flygvapnet till -

64 Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

kommer för en meteorolog i Ae 19 och en meteorolog i reglerad befordringsgång.

I fråga om civilmilitära beställningshavare i övrigt inom försvarsgrensstaberna
räknar jag med en utökning i marinstaben med en mariningenjör
i Ao 21. Behovet bör emellertid tillgodoses inom ramen för befintliga beställningar
vid mariningenjörkåren.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för de avvikelser
som mina förslag innebär i förhållande till de förslag som försvarsgrenscheferna
avgivit till personalorganisation för respektive staber. Mina
personalberäkningar grundar sig i första hand på de av försvarsgrensclieferna
angivna arbetsuppgifterna för respektive befattningar in. in. samt på
upplysningar som jag under hand inhämtat från staberna. Överläggningar
har ägt rum med berörda personalorganisationer angående beställningars
och tjänsters lönegradsplacering in. in. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen
av tjänsterna in. m. i försvarsgrensstaberna har vederbörande personalorganisationer
förklarat sig inte ha något att erinra.

Av sammanställningar som torde såsom bilagor få fogas till statsrådsprotokollet
(Bilaga 13—15) framgår översiktligt försvarsgrensstabernas
personalorganisationer samt de olika tjänsternas och beställningarnas redovisning
på personalförteckningar enligt mina förslag. Av sammanställningarna
framgår även tjänsternas anställningsform m. m.

I fråga om personalorganisationen vid försvarsgrensstaberna föreslår jag
vidare, att befäl skall få tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring och utbildning
i enlighet med därför gällande föreskrifter under högst det antal
tjänstgöringsmånader per år, som Kungl. Maj:t må angiva i samband med
att dispositionsföreskrifter för försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag
utfärdas. Jag förutsätter, att reservpersonal och värnpliktig personal —
utom handräckningsvärnpliktiga — i övrigt inte kommer att tjänstgöra vid
staberna annat än för egen utbildning.

Jag utgår även ifrån att för kostnader för beredskapsersättningar och
övertidsersättningar samt för anställande av kontorspersonal för tillfälliga
behov skall få disponeras ett bestämt belopp under förenämnda anslag. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa kostnadsramar för angivna
ändamål.

Jag vill vidare framhålla, att jag bedömer det vara mycket angeläget att
försvarsgrensstabernas organisation är flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande
arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill anser jag, att omflyttning av i
organisationen ingående beställningar och tjänster skall kunna ske alltefter
arbetsläget under beaktande av att arbetsuppgifterna för befattningshavare
som flyttas i huvudsak skall vara likvärdiga med de tidigare uppgifterna;
dock förutsätter jag, att beställningarna för avdelningschefer och
högre skall vara bundna till befattningarna. I enlighet med det anförda
förutsättes vidare, att Kungl. Maj :t inte skall fastställa avdelningarnas

Kungl. Maj:Is proposition nr 31 dr 1964

underindelning. Det bör krattigt understrykas, att underenheterna inte tåi
betraktas som fasta organisationsenheter utan de bör inom de angivna peisonalramarna
enligt vederbörande chefs bestämmande kunna upplösas, omfördelas
och nyinrättas allt etter arbetsläget och omständigheterna i öviigt.

Jag vill i detta sammanhang även föreslå, att särskilda organisationsföredragande
skall utses i försvarsgrensstaberna på samma sätt som gällt i
inom statsförvaltningen i övrigt. Jag beräknar arvodena härför till 1 JOD ki.
vid varje stab.

Avlöningskostnaderna för den personal som ingår i nuvarande organisation
för försvarsgrensstaberna uppgår till omkring 22 800 000 kr., av vilket
belopp knappt 8 000 000 kr. hänför sig till arméstaben (inklusive arméöverläkaren
och överfältveterinären med expeditioner), drygt 6 800 000 kr.
till marinstaben (inklusive kustartilleriinspektionen och CUM samt marinöverläkaren
med expedition) samt drygt 8 000 000 kr. till flygstaben (inklusive
basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition). Avlöningskostnaderna
för den av mig föreslagna organisationen uppgår till sammanlagt
i runt tal 23 400 000 kr., varav knappt 8 200 000 ( + 200 000) kr. för
arméstaben, drygt 6 900 000 (+ 100 000) kr. för marinstaben och drygt
8 300 000 (+ 300 000) kr. för flygstaben. Kostnadsökningen uppgår sålunda
till sammanlagt omkring 600 000 kr. Ökningen för flygstabens del (300 000
kr.) hänför sig i huvudsak till förstärkningen av flygsäkerhet! ganisationen.
I övrigt hänför sig kostnadsökningen bland annat till att tjänsterna i
den nya organisationen genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande
organisation.

Kostnadsberäkningarna utgår från näst högsta löneklassen i respektive
lönegrader.

Jag anser det önskvärt att försvarsgrensstabernas nya organisation börjar
tillämpas så snart som möjligt. En smidig övergång till den nya organisationen
förutsätter emellertid ett omfattande förberedelsearbete i skilda
hänseenden. Med hänsyn härtill bör den nya organisationen träda i kraft
den t oktober 1964. I den mån arbetsuppgifter och organisation redan fore
denna tidpunkt anpassas till den nya organisationen bör emellertid hinder
ej föreligga att tjänster och beställningar i denna utnyttjas redan fore
nämnda dag, dock tidigast från och med den 1 juli 1964.

Åtskilliga övergångsåtgärder torde komma att behöva vidtagas i samband
med organisationsförändringarna och personalförändringarna. Jag förordar
därför att Kungl. Maj it, i likhet med vad som tidigare skett vid större
organisatoriska förändringar, inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga
sådana åtgärder. Dessa torde bland annat avse förande på övergångsstat
av ordinarie beställningar och tjänster inom den nuvarande organisationen
samt bibehållande övergångsvis av vissa extra ordinarie tjänstemän.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

5_Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 31

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

a) godkänna de av inig i det föregående förordade riktlinjerna
för försvarsgrensstabernas organisation;

b) godkänna att annéstaben, marinstaben och flygstaben
förses med beställningar och tjänster till det antal och i
de lönegrader som jag förordat;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder
som betingas av omorganisationen av försvarsgrensstaberna; d)

godkänna vad som i övrigt föreslagits rörande beställningar
för flygsäkerhetsorganisationen vid flygvapnet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur Protokollet:

Eric Wachtmeister

Ktmgl. Maj.ts proposition nr !tt dr 1!M4

(>7

Bilaga 1

Arméledningens nuvarande organisation

Truppslagsinspektioner

Sektion III

on II

Sekti

lön I

Chefen för
centrala värnpliktsbyrån -

Rikshemvärns chefen -

Personal kårchefer -

Tjänstegrens inspektörer -

Chefen för
arméstaben

Chefen för armén

Arméstabens expedition

Förbindelseavdelning;
Inspektören för marinens förbindelsetjänst -

Bilaga 2

Marinledningens nuvarande organisation

Chefen för marinen

Chefen för marinstaben

Inspektören för
kustartilleriet

Chefen för flottans
underofficerare, underbefäl
och meniga

Sektion I

Sektion II

5’

Cf*

C/3

CTQ

CfQ

P«

-i

p»

> tf C
3- Sb"

— P°

X* 2- CT
n “rf

■"3 rf

O: Ps
- ''1 ö

s I

•"+» <
O: DT
rt

» eg

tr o- 5

3 C/3 »•

»So
3*0.3
S. £.«

6 |1Q*

3 ol 1
e o

2 o

3 jj _

0 Ä

•3 s:

åt

1 p

° §•
fy*

3 2.
2. 3

3 0*

£ g!

rr rt>

a 2.

3 *t>

o p

CTQ

Pé

CU ~ IT.

- « g

H r*, 3

-c

ep,

2- o

CT3

er*

Marinöverdirektören

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 19C>b

Bilaga 3

Flygledningens nuvarande organisation

Inspektören för
bastjänsten

Flygöverläkaren

Flygöverdirektören

Souschefen vid
flygstaben

Inspektören för
flygsäkerhetstjänsten -

Inspektören för
luftbevakningen

Chefen för flygstaben

Chefen för flygvapnet

Organisationsavdelning

Bilaga 4

Förslag^till organisation av arméstaben enligt promemorian

Chefen för arméstaben

Sektion I

Sektion II

Sektion III

Truppslagsinspektörer

c -

C 2.

5''

crq

er;

5’

5-*

◄

o -

2- 3

2. 3

Öl

5‘

er;

O a> Er -

Q -

Cfc

er;

3 2.

3 3

pr
<
&

Cfq

-q

X a
*2 c

o T3

r* W

O»
3 ^
M ce
P

crq

s»r

överfältveterinären

Bilaga 5

Förslag till organisation av marinstaben enligt promemorian

Chefen för marinstaben

Sektion I

Sektion II

Crq

n w

2 Crq

2- 3

►1 P

crq

r**

crq

r- ro

3* *-3

M CA

p: g

3 2

M P

P *•"*

n O

3- o

2- 3-

5. 3

3 {?

crq 3.

crq

Sektion III

Sektion IV

(inspektör för kustartilleriet)

Biträdande sektionschef

> <3

> H
a o
c*

K T3

crq

■<

crq

o- 5''

a “

P CL
CD

CL ~

o 3

a 5''
5'' w

►—< r-*
3 a

M 5

►o CL

re o

E 3

o: »

& B

S B''

Crq

CL. ■**

Crq

w » w

a re X

<* ST *g

•g ^ £

2L 3

crq

Crq

crq

t R

03 R

3; x

3- "3

« er re

crq

Marinöverdirektören

Biträden för Stril-, bastjänst m.

Bilaga 6

Förslag till organisation av flygstaben enligt promemorian

Chefen för flygstaben

Sektion II Chefen för

Iflygsäkerhets_tjänsten -

Systeminspektör

Sektion I

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 saml. Nr 31

Bilaga 7

Departementschefens förslag till organisation av arméstaben

Chefen för armestaben

Sektion I

C/5

3 3

sr ro

Sektion II

2. a X.

5''

c/j

5’

Sektion III

&■ Ös 2,

2- 3

2. 5*

a cr:-

5’

Truppslagsinspektörer

D -

3. 2-

ö 2.

ö*

*t3

1) Frågan om studieavdelningen skall ingå i sektion I eller ställas direkt under arméstabschefen hålles tills vidare öppen.

överfältvetcrinären

Planeringsavdelning

Bilaga 8

*^3

Departementschefens förslag till organisation av marinstaben

Sektion I

1 n	1 C/2	1 C
o	3 c5*	3
	n 3	G-
	G- pa


	ta	p:
< Q-	M ta: 3 3 er ca	O
	ta 2*
3	3 i	ro
5"	5-f.	ta
ac;	o 2-	G-
	B 2.	rt> 3
	j» er*	3
	g	OQ
	3
	s-/

rt>

5’

CTQ

Chefen för marinstaben

Sektion II Sektion III Sektion IV

Sektion IV

5? * s

_ LE* fn

Kungi. Maj. ts proposition nr 31 år 196b

Planeringsavdelning

Bilaga 9

Departementschefens förslag till organisation av flygstaben

Chefen för flygstaben

Sekt

on I Sektion II Systeminspektör Inspektör för

flygsäkerhets-

tjänsten

till 1 1 1 1

§ 3 oa

2. n 3

*1 P- SO

i-. Öl .rf

I |s;

g* tr a

►1. p ;T

D b!

“ O- o.

s »

O 5.

tf a

3 cn

era

«<

era

P ra i p: -

P C?

2. S

55 B

P B*

ST. 5

o* ~~
B
ca
P
<3
CL

B -

»T

era

Cra

cra

Cra

‘B

««3

era

C" <	Q	2
B P: ra &. CL o	ra *-•» V)	vT era O:
	ra	<
3 «	M	ra
2: pt B. w	*3 ra	2,
«-*■ P p: <;	g-	&
•1 D- p z < B	o* B	p ■-s ra
p. *-• CL 3 ro era

C31

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196i

Bilaga 10

Arméstaben

Arméslabschefen

2 kansliskrivare (varav 1 chefens

för armén sekreterare)........ Ao It

Chef sexpeditionen

1 officer....................... A:28

2 officerare.................... A:24

3 underofficerare.............. A:18

1 kontorsskrivare.............. Ao 13

1 garageförman................ Ae 9

1 förste expeditionsvakt......... Ao 9

1 expeditionsvakt.............. Ae 7

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Sektion I

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
.................... rb

Studieaodelningen

1 kanslibiträde................. Ae 7

Organisationsavdelningen

1 officer....................... A:28

1 förvaltare.................. År 17

1 förste byråsekreterare......... Ae 23

2 kontorister.................. Ae 9

2 kanslibiträden................ Ae 7

Vtruslningsavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 assistent.................... Ae 15

1 tekniker..................... Ae 9

1 förrådsman.................. Ae 7

2 kanslibiträden................ Ae 7

4 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Sektion II

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ao 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
.................... rb

T aktikavdelningen

1 officer....................... A:24

1 underbefäl................... År 13/11

1 förste byråsekreterare......... Ae 21

1 byråintendent................ Ae 21

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Ae 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

Utbildningsavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 underofficer.................. A:18

1 förvaltare................... År 17

1 studierektor................. Ae 27

1 filmregissör.................. Ae 21

1 assistent..................... Ae 15

1 materialförvaltare............ Ae 11

1 kanslibiträde................. Ao 7

1 kanslibiträde................. Ae 7

1 biträde för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Underrättelseavdelningen

2 fanjunkare................... År 15

2 underbefäl................... År 13/11

1 underofficer.................. A:18

1 byrådirektör................. Ae 25

1 förste byråingenjör........... Ae 23

1 förste byråsekreterare......... Ae 23

1 byråinspektör................ Ae 21

2 förste byråsekreterare......... Ae 21

1 byråingenjör................. Ae 21

1 byråassistent................. Ae 19

2 assistenter................... Ae 15

1 faktor....................... Ae 15

1 tekniker..................... Ae 13

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

1 arkivassistent................

3 tekniker.....................

1 kontorist....................

6 tekniker.....................

1 kanslibiträde.................

2 kanslibiträden................

2 tekniska biträden.............

1 biträde lör skriv- och kontors göromål.

....................

Ae It
Ae 11
Ao 9
Ae 9
Ae 9
Ao 7
Ae 7
Ae 7

1 kontorist.................... Ae 9

2 kanslibiträden................ Ae 7

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
....................

Infanteri- och kavalleriavdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

Biblioteket

1 officer.......

1 kanslibiträde

Sektion III
Sektionschefen

1 kontorist.................... Ao 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.
....................

Personalavdelningen

1 officer....................... A:30

1 officer....................... A:28

2 officerare.................... A:24

2 förvaltare.................... År 17

1 fanjunkare................... År 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

Pressavdelningen

2 stabsredaktörer.............. Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

F.N.-avdeln ingen

Personal enligt Kungl. Maj:ts medgivanden
den 15 september 1961
och den 14 september 1962.

Musikinspektören (särskilt anslag)

Truppslagsavdelningarnas expedition

1 officer....................... A:28

2 officerare................... • A:24

2 underofficerare............... A:18

1 underbefäl................... År 13/11

Pansaravdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ao 7

Artilleriavdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

Luflvärnsavdelningen

1 förvaltare................... År 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

Signal- och ingenjöravdelningen

2 förvaltare................... År 17

1 underofficer................. A:18

1 kanslibiträde................. Ao 7

Trångavdelningen

1 förvaltare................ Arl7

1 kanslibiträde................. Ao 7

Arméöverläkaren

1 arméöverläkare.............. Bo 4

2 fältläkare.................... Ao 25

2 bataljonsläkare............... Ao 21

2 underofficerare............... A:18

1 kansliskrivare................ Ao 11

2 kanslibiträden................ Ae 7

4 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
............. ....... •

Överfåltveterinären

1 överfältveterinär............. Bo 1

2 regementsveterinärer.......... Ao 23

1 underofficer.................. A:18

1 kanslibiträde................. Ae 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 11

Marinstaben

Marinstabschefen

1 kansliskrivare (chefens för ma -

rinen sekreterare)............. Ao 11

1 kansliskrivare................ Ae 11

Chefsexpeditionen

1 officer....................... A:28

1 officer....................... A:24

2 underofficerare............... A:18

1 underbefäl................... År 13/11

1 tekniker.................. Ae 11

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Planeringsavdelningen
1 kanslibiträde................. Ae 7

Underrättelseaodeiningen
3 underbefäl................... År 13/11

1 byråinspektör................ Ae 21

2 byråinspektörer.............. Ae 19

1 assistent..................... Ae 17

1 assistent..................... Ae 15

1 tekniker..................... Ae 13

2 tekniker..................... Ae 11

1 kanslibiträde................. Ae 7

3 tekniska biträden............. Ae 7

Sjöf artsavdelningen

1 officer....................... A:30

2 officerare.................... A:24

1 stabshydrograf............... Ao 21

4 hydrografassistenter. . .. högst Ae 13

1 kanslibiträde................. Ao 7

Sektion I

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
.................... rb

Cenlralavdelningen

1 officer....................... A:24

1 mariningenjör................ Ao 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

Signaltjänstavdelningen

1 förvaltare..................... År 17

1 kansliskrivare................ Ao 11

1 kanslibiträde................. Ae 7

Sambandscentralen

1 förvaltare.................... År 17

4 underbefäl................... År 13/11

2 tekniska biträden............. Ae 7

1 kanslibiträde (telefonist)....... Ao 7

5 biträden för skriv- och kontors göromål

(telefonister)......... rb

Sektion II

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Allmänna avdelningen

1 officer (förvaltningsofficer)..... A:28

1 flaggunderofficer............. År 15

1 assistent..................... Ae 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

Personal- och utbildningsavdelningen

1 officer....................... A:24

1 underofficer.................. A:18

1 förvaltare................... År 17

1 underbefäl................... År 13/11

1 studierektor................. Ae 27

1 filmregissör.................. Ae21

1 byråassistent................. Ae 19

1 faktor....................... Ae 15

3 tekniker..................... Ae 13

2 tekniker................ Ae 11

1 tekniker..................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

1 tekniskt biträde.............. Ae 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Pressavdelningen

1 stabsredaktör................ Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

Biblioteket

1 officer....................... A:24

Sektion III
Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

4 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Flottans organisationsavdelning

2 förvaltare................... Ao 17

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

Flottans utbildningsavdelning

1 förvaltare................... Ao 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

Väpentjänstavdelningen

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 underofficer.................. A:18

1 kanslibiträde................. Ae 7

Flottans personalavdelning

1 officer....................... A:24

1 underofficer.................. A:18

4 förvaltare................... Ao 17

3 flaggunderofficerare........... Ao 15

6 underbefäl................... Ao 13/11

1 kanslibiträde................. Ae 7

Flottans krigsplaceringsavdelning

1 officer..... .................. A:28

2 förvaltare................... Ao 17

5 underofficerare............... Ao 15/13

4 underbefäl................... Ao 13/11

1 assistent..........i...... Ae 17

1 kansliskrivare................ Ae 11

1 maskinoperatör............... Ae 11

1 kontorist.................... Ae 9

6 kanslibiträden................ Ae 7

10 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
.................... rb

Sektion IV

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

KA personal- och organisationsavdelning

1 förvaltare................... Ao 17

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

Materiel- och befästningsavdelningen

1 förvaltare................... Ao 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

KA utbildningsavdelning

1 förvaltare................... Ao 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

KA krigsorganisationsavdelning

3 förvaltare................... Ao 17

1 flaggunderofficer............. Ao 15

1 kansliskrivare................ Ae 11

1 kontorist.................... Ae 9

4 kanslibiträden................ Ae 7

6 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Marinöverläkaren

1 marinöverläkare.............. Bo 1

1 förste marinläkare............ Ao 25

2 specialmarinläkare............ ABr 23

1 marinläkare.................. arvode

1 förvaltare................... År 17

1 officer....................... A:24

1 kontorist.................... Ae 9

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.
.................i • • rb

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 12

Flygstaben

Flygstabschefen

2 kansliskrivare (varav 1 chefens

för flygvapnet sekreterare)..... Ao It

Chefsexpeditionen

2 officerare.................... A:28

2 officerare.................... A:24

5 underofficerare............... A:18

10 underbefäl................... Ao 13/11

1 kansliskrivare................ Ao 11

1 förrådsförman................ Ae 9

1 kontorist.................... Ae 9

1 kanslibiträde................. Ae 7

3 biträden för skriv- och kontors _göromål.

.................... rb

Systeminspektören

4 förste verkmästare............ Ao 19

_1 kanslibiträde................. Ae 7

Planeringsavdelningen
1 kanslibiträde................. Ae 7

Sektion I

Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

5 underofficerare............... Ao 15/13

1 radiokontrollör............... Ae 17

1 förste radioassistent........... Ae 15

2 radioassistenter............... Ae 13

9 assistenter................... Ae 11

1 kansliskrivare................ Ae 11

8 tekniker..................... Ae 9

10 tekniska biträden............. Ae 7

1 kanslibiträde (telefonist)....... Ao 7

5 biträden för skriv- och kontors_
göromål (telefonister)......... rb

Traf ikavdeln ingen

1 förste stabstrafikledare........ Ao 27

7 stabstrafikledare............. Ao 25

1 förste trafikledare............ Ao 21

3 trafikledare.................. Ao,Ael9

1 byrådirektör................. Ae 25

1 assistent..................... Ae 15

_1 kanslibiträde................. Ae 7

U nderrättelseavdelningen

1 förste byråinspektör.......... Ao 23

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Ae 17

1 kontorist.................... Ae 9

2 tekniska biträden............. Ae 7

_1 kanslibiträde................. Ae 7

Sektion II
Sektionschefen

1 kontorist.................... Ae 9

Centralavdelningen

1 förvaltare................... Ao 19

1 underofficer............. Ao 15/13

_1 kanslibiträde................. Ae 7

S ignaltjänstavdeln ingen

3 underofficerare............... Ao 15/13

1 byråintendent................ Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

Sambandscentral

1 förvaltare................... Ao 17

1 fanjunkare................... Ao 15

Expeditionen

1 officer....................... A:28

1 kontorist.................... Ae 9

2 kanslibiträden................ Ae 7

6 biträden för skriv- och kontors göromål.

.................... rb

Organisationsavdelningen

1 officer....................... A:24

1 underofficer.................. Ao 15/13

1 byråintendent................ Ao 21

1 byråassistent................. Ae 19

1 ingenjör............... högst Ae 15

_1 kanslibiträde................. Ae 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Utbildningsavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 underofficer.................. Ao 15/13

1 studierektor.................. Ae 27

1 byråintendent............... Ae 21

1 filmregissör.................. Ae 21

1 gymnastikdirektör............ Ae 20

1 assistent...................... Ae 17

1 assistent..................... Ae 15

1 kanslibiträde................. Ae 7

Personalavdelningen

2 officerare.................... A:24

1 underofficer.................. A:18

1 förvaltare.................... Ao 17

4 underofficerare............... Ao 15/13

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Ae 17

1 kanslibiträde................. Ae 7

2 tekniska biträden............ Ae 7

Pressavdelningen

2 stabsredaktörer.............. Ae 21

1 kanslibiträde................. Ae 7

Flygsäkerhetsavdelningen

1 underofficer.................. Ao 15/13

2 byrådirektörer............... Ae 25

1 stabsredaktör................ Ae 21

1 byråassistent................. Ae 19

1 assistent..................... Aell

1 kontorist.................... Ae 9

Väderleksavdelningen

(med militära väderlekscentralen)

1 stabsövermeteorolog.......... Bo 1

5 förste stabsmeteorologer....... Ao 27

1 förste stabsmeteorolog......... Ag 27

7 stabsmeteorologer............ Ao 25

6 meteoroioger................. Ao 21

12 meteoroioger................ Ao, Ael9

el. rb

1 ingenjör...................... högst Ae 15

4 meteorologassistenter......... Ae 13

5 meteorologassistenter......... Ae 11

5 tekniker............................ Ae 9

1 kontorist.................... Ae 9

17 tekniska biträden............. Ae 7

Flygöverläkaren

1 flygöverläkare................ Bo 1

2 förste flygläkare.............. Ao 25

2 specialflygläkare.............. ABp 23

1 översköterska................ Ag 13

1 kontorist.................... Ae 9

1 tekniskt biträde.............. Ag 5

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 13

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för arméstaben

Tjänstemän å ordinarie stat

Militära beställningar

(personalförteckning för arméstaben där ej annat anges)

1 arméstabschef (generalitetet).............................................. Bo 5

6 truppslagsinspektörer..................................................... B0 4

4 regementsofficerare.................................................-i.-... Br 1

13 regementsofficerare................................. t........,........... År 27/25

13 regementsofficerare........... År 25

19 regementsofficerare eller kaptener............................... År 25/21

69 kaptener................................................................ År 21

17 kaptener eller löjtnanter (kommenderade ur truppförband el. truppslag).......... Ao 21/17

11 förvaltare............................................................... År 17

3 underofficerare....................................................... .... År 15

4 underbefäl......................................................År 13/11

Civilmilitära beställningar

1 arméöveriäkare (fältläkarkårens stat)........................................ Bo 4

1 överfältveterinär (fältveterinärkårens stat)................................... Bo 1

2 fältläkare (fältläkarkårens stat).............................................. Ao 25

2 regementsveterinärer (fältveterinärkårens stat)............................... Ao 23

2 bataljonsläkare (fältläkarkårens stat)........................................ Ao 21

Civila tjänster

(personalförteckning för arméstaben)

1 kontorsskrivare.......................................................... Ao 13

3 kansliskrivare.......................................................’ ’ ’ [ Ao 11

1 förste expeditionsvakt.................................................... Ao 9

3 kontorister.............................................................. Ao 9

5 kanslibiträden........................................................... Ao 7

20 kontorsbiträden...............................................Ao 5

Tjänsteman å övergångsstat

1 kontorist................................................................ Ao 9

Extra ordinarie tjänstemän

(personalförteckning för arméstaben)

1 studierektor............................................................. Ae 27

1 byrådirektör............................................................ Ae 25

1 förste byråingenjör....................................................... Ae 23

2 förste byråsekreterare.................................................... Ae 23

1 byråingenjör...........................................................'' Ae 21

1 byråinspektör........................................................... Ae 21

1 byråintendent........................................................... Ae 21

3 förste byråsekreterare.................................................... Ae 21

t filmregissör............................................................. Ae 21

2 stabsredaktörer................................... Ae 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196\

2 byråassistenter.......................................................... Ae 19

5 assistenter.............................................................. Ae 15

1 faktor.................................................................. Ae 15

1 tekniker........................................ Ae 13

1 arkivassistent........................................................... Ae 11

1 materialförvaltare........................................................ Ae 11

3 tekniker................................................................ Ae 11

1 garageförman........................................................... Ae 9

7 kontorister;................. Ae 9

7 tekniker................................................................ Ae 9

1 expeditionsvakt......................................................... Ae 7

1 förrådsman............................................................. Ae 7

24 kanslibiträden........................................................... Ae 7

2 tekniska biträden........................................................ Ae 7

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål..................................... Enl. be stämmelserna

om
regi. befordrings

gång

Arv odes befattning ar

(personalförteckning för arméstaben)

1 officer............................................................... • • • A: 30

8 officerare............................................................... A: 28

12 officerare............................................................... A: 24

11 underofficerare.................................. • •......• • •............ A: 18

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Bilaga 14

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för marinstaben

Tjänsteman å ordinarie stat

Militära beställningar

1 marinstabschef (amiralitetet)...................... Bo 5

1 sektionschef (flottans stat)................................................ Bo 4

1 sektionschef (kustartilleriets stat).......................................... Bo 4

2 sektionschefer (marinstabens stat).......................................... Bo 3

1 regementsofficer (marinstabens stat)....................................... Br 1

2 regementsofficerare (flottans stat).......................................... Br 1

5 regementsofficerare (marinstabens stat)..................................... År 27/25

8 regementsofficerare (flottans stat) . . ....................................... Ao 27/25

3 regementsofficerare (kustartilleriets stat).................................... Ao 27/25

6 regementsofficerare (marinstabens stat)..................................... År 25

1 kommendörkapten av 2. graden (flottans stat)............................... Ao 25

1 major (kustartilleriets stat)................................... Ao 25

3 regementsofficerare/kaptener (marinstabens stat)............................. År 25/21

4 kommendörkaptener av 2. graden/kaptener (flottans stat)..................... Ao 25/21

1 major/kapten (kustartilleriets stat)......................................... Ao 25/21

28 kaptener (marinstabens stat).............................................. År 21

23 kaptener (flottans stat)................................................... Ao 21

7 kaptener (kustartilleriets stat)............................................. Ao 21

4 förvaltare (marinstabens stat)............................................. År 17

9 förvaltare (flottans stat).................................................. Ao 17

6 förvaltare (kustartilleriets stat)............................................ Ao 17

1 flaggunderofficer (marinstabens stat)....................................... År 15

5 flaggunderofficerare (flottans stat)......................................... Ao 15

2 flaggunderofficerare (kustartilleriets stat)................................... Ao 15

5 flaggunderofficerare/underofficerare av 2. graden (flottans stat)............... Ao 15/13

9 underbefäl (marinstabens stat)............................................. År 13/11

10 underbefäl (flottans stat)................................................. Ao 13/11

Civilmilitära beställningar

1 marinöverläkare (marinläkarkårens stat)..................................... Bo 1

1 förste marinläkare (marinläkarkårens stat)................................... Ao 25

2 specialmarinläkare (marinläkarkårens stat)................................... ABr 23

1 mariningenjör (mariningenjörkårens stat).................................... Ao 21

1 marinläkare (marinläkarkårens stat)......................................... arv.

Civila tjänster

(personalförteckning för marinstaben)

1 stabshydrograf.......................................................... Ao 21

2 kansliskrivare........................................................... Ao 11

2 kanslibiträden........................................................... Ao 7

11 kontorsbiträden......................................................... Ao 5

Tjänstemän i övergångsstat

1 förste expeditionsvakt..................................................... Ao 9

1 kanslibiträde............................................................. Ao 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1964

Extra ordinarie tjänstemän

(personalförteckning för marinstaben)

1 studierektor.............................................................

1 byråinspektör...........................................................

1 filmregissör.............................................................

1 stabsredaktör...........................................................

1 byråassistent............................................................

2 byråinspektörer..........................................................

2 assistenter..............................................................

2 assistenter...............................................................

1 faktor.............................................................. • • •''

4 hydrografassistenter................................................högst

4 tekniker................................................................

3 kansliskrivare...........................................................

1 maskinoperatör..........................................................

5 tekniker................................................................

10 kontorister..............................................................

1 tekniker................................................................

29 kanslibiträden...........................................................

6 tekniska biträden........................................................

24 biträden för skriv- och kontorsgöromåi.....................................

Ae 27
Ae 21
Ae 21
Ae 21
Ae 19
Ae 19
Ae 17
Ae 15
Ae 15
Ae 13
Ae 13
Ae 11
Ae 11
Ae 11
Ae 9
Ae 9
Ae 7
Ae 7
Enl. bestämmelserna
om
regi. befordringsgång -

Arvodesbefattningar

(personalförteckning för marinstaben)

1 officer............................................

7 officerare.........................................

8 officerare.........................................

5 underofficerare....................................

A: 30
A: 28
A: 24
A: 18

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1964

Bilaga 15

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för flygstaben

Tjänstemän å ordinarie stat

Militära beställningar

(flygvapnets personalförteckning)

1 flygstabschef............ Bo 5

1 flygsäkerhetsinspektör............................. Bo 4

1 systeminspektör........ Bo 4

2 sektionschefer............................................. Bo 4/3

4 regementsofficerare. ..................................................... Br 1

1 regementsofficer (intendenturbefattning)............................. Ao 27

8 regementsofficerare...................................................... Ao 27/25

9 majorer (1 i intendenturbefattning)........................................ Ao 25

9 majorer/kaptener........................................................ Ao 25/21

54 kaptener (2 i intendenturbefattning)....................................... Ao 21

1 förvaltare............................................................... Ao 19

2 förvaltare............................................................... Ao 17

17 fanjunkare/sergeanter.................................................... Ao 15/13

10 rustmästare/överfurirer (flygtekniker)...................................... Ao 13/11

Civilmilitära beställningar

(flygvapnets personalförteckning)

1 flygöverläkare............................................... Bo 1

1 stabsövermeteorolog...................................................... Bo 1

5 förste stabsmeteorologer......................................... Ao 27

1 förste stabstrafikledare................................................... Ao 27

2 förste flygläkare......................................................... Ao 25

7 stabsmeteorologer........................................................ Ao 25

7 stabstrafikledare......................................................... Ao 25

2 specialflygläkare......................................................... ABp 23

6 meteorologer............................................................ Ao 21

1 förste trafikledare........................................................ Ao 21

3 trafikledare............................................................. iAo 19

4 förste verkmästare....................................................... Ao 19

12 meteorologer............................................................ aAo 19

Civila tjänster

(personalförteckning för flygstaben)

1 förste byråinspektör...................................................... Ao 23

1 byråintendent........................................................... Ao 21

3 kansliskrivare........................................................... Ao 11

1 kanslibiträde............................................................ Ao 7

s19 kontorsbiträden........................................................ Ao 5

Tjänstemän å övergångsstat

1 militärm eteorolog........................................................ Ao 16

1 expeditionsvakt......................................................... Ao 7

1 vaktmästare............................................................ Ao 7

1 Alternativt Ae 19

2 Alternativt Ae 19 eller enl. bestämmelserna om reglerad befodringsgång
8 Antalet utnyttjade tjänster får icke överstiga 16

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 196b

Icke- ordinarie tjänstemän

Civilmilitär beställning

(flygvapnets personalförteckning)

1 förste stabsmeteorolog..................................................... Ag 27

Civila tjänster

(personalförteckning för flygstaben)

1 studierektor............................................................ Ae 27

3 byrådirektörer.......................................................... Ae 25

2 byråintendenter......................................................... Ae 21

1 filmregissör............................................................. Ae 21

3 stabsredaktörer.......................................................... Ae 21

1 gymnastikdirektör....................................................... Ae 20

4 byråassistenter.......................................................... Ae 19

3 assistenter...................................,............ *............. Ae 17

1 radiokontrollör.......................................................... Ae 17

2 assistenter.............................................................. Ae 15

1 förste radioassistent..........................................t........... Ae 15

2 ingenjörer................................<......................... högst Ae 15

2 radioassistenter........... Ae 13

4 förste meteorologassistenter............................................... Ae 13

1 översköterska........................................................... Ag 13

5 meteorologassistenter..................................................... Ae 11

10 assistenter.............................................................. Ae 11

1 kansliskrivare........................................................... Ae 11

1 förrådsförman .......................................................... Ae 9

8 kontorister.............................................................. Ae 9

13 tekniker................................................................ Ae 9

14 kanslibiträden........................................................... Ae 7

31 tekniska biträden........................................................ Ae 7

1 tekniskt biträde......................................................... Ag 5

Arvodesbefattningar

(personalförteckning för flygstaben)

4 officerare................................................................ A: 28

7 officerare................................................................ A: 24

6 underofficerare........................................................... A: 18

Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1964

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Försvarsgrensstabernas organisation .................................. 2

Innebörden av 1961 års beslut om krigsmaktens högsta ledning ....... 4

Försvarsgrensstabernas nuvarande organisation och försvarsgrensche fernas

förslag till ny organisation m. m........................... 6

Resultatet av överarbetningen inom försvarsdepartementet............ 11

Kungl. Maj:ts uppdrag till försvarsgrenscheferna att utarbeta förslag till

personalorganisation för försvarsgrensstaberna m. m............... 33

Försvarsgrenschefernas förslag till personaluppsättning m. m. för försvarsgrensstaberna
.............................................. 33

II. Förslag angående ändrad organisation för flygsäkerhetstjänsten.......... 46

III. Departementschefen ................................................ 51

Bilagor 1—15 ...................................................... 67

ESSELTE AB. STHLM 64

313647