Kungl. Maj:ts proposition nr 19 ur 196b

1

Nr 19

Kungl. Alaj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 19b9
(nr 11b) om val av borgmästare och rådman; given
Stockholms slott den 30 december 1963.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj .t
härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare
och rådman.

GUSTAF ADOLF

Herman Iiling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att den i § 31 regeringsformen stadgade bestämmelsen
om städernas förslagsrätt vid tillsättning av borgmästare och rådman
överföres till 1949 års lag om val av borgmästare och rådman, därest
riksdagen slutligt godkänner det av 1960 års riksdag såsom vilande antagna
förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1964.1 samt. Nr 19

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 1964

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april 1949 (nr 114) om val av

borgmästare och rådman

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 5 april 1949 om val av borgmästare
och rådman skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

När befattning som borgmästare
eller rådman blivit ledig, skall för
upprättande av förslag till befattningens
besättande val förrättas av
stadsfullmäktige enligt vad nedan
stadgas.

Konungen äger

§•

Till befattning som borgmästare
eller lagfaren rådman i stad äga
stadsfullmäktige föreslå tre behöriga
personer. Bland de föreslagna utnämner
Konungen en till innehavare
av befattningen.

När befattning som borgmästare
eller rådman blivit ledig, skall för
upprättande av förslag till befattningens
besättande val förrättas av
stadsfullmäktige enligt vad nedan
stadgas.

--till ända.

Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa
öppet brev att kungörelse utfärdats om upphävande av § 31 regeringsformen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1!) år 196b

3

Utdrag av protokollet över jnstitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 december 1963.

När val-ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmaler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändring i lagen
om val av borgmästare och rådman samt anför därvid följande.

Enligt § 31 regeringsformen äger stadsfullmäktige till tjänst som boig
mästare eller lagfaren rådman i stad föreslå tre behöriga personer, bland
vilka Kungl. Maj :t utnämner en till innehavare av tjänsten. Vidare stadgas
att närmare bestämmelser om val för upprättande av förslag till borgmästare-
eller rådmanstjänst meddelas genom särskild, av Kungl. Maj :t och
riksdagen samfällt stiftad lag. Sådana bestämmelser har meddelats i lagen
den 5 april 1949 (nr 114) om val av borgmästare och rådman.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 november 1959 anförde stadsdomstolsutredningen,
att det inflytande vid tillsättning av ledamotsbefattmng i
rådhusrätt som § 31 regeringsformen tillförsäkrar magistratsstäderna sammanhänger
med att dessa städer själva bekostar sin rättsskipning. Enlig
vad utredningen framhöll skulle den komma att i sitt slutbetänkande föreslå
alt staten övertager kostnaderna för dessa domstolar. Utredningen havdade
att, om rådhusrätterna förstatligades, det ej fanns anledning att ibehålla
städernas valrätt vid tillsättande av ledainotsbefattning i rådhusratt.
1 samband med ett förstatligande borde därför § 31 regeringsformen upphävas.
Då det emellertid var ovisst, när frågan om rådhusrätternas forstatlinande
kunde komma att föreläggas riksdagen för avgörande, toreslog utredningen,
för att reformen ej skulle fördröjas, att förslag om upphävande
av § 31 regeringsformen skulle framläggas redan för 1960 års riksdag.

Med anledning av stadsdomstolsutredningens förslag framlades vid 1960
års riksdag proposition, nr 143, med förslag om upphävande av § 31 regeringsformen.
I propositionen uttalades, att i avbidan på resultatet av stadsdomstolsutredningens
arbete bestämmelsen borde överföras till 1949 ars lag
om val av borgmästare och rådman.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 19Gb

Konstitutionsutskottet tillstyrkte i utlåtande nr 22 det framlagda förslaget.
Utskottet uttalade, att förslag om rådhusrätternas förstatligande kunde
vantas bli förelagt riksdagen för avgörande under de närmaste åren och att i
samband därmed frågan om upphävande av § 31 regeringsformen borde
kunna slutligt prövas. Riksdagen antog såsom vilande det av utskottet tillstyrkta
förslaget.

Vid 1961 års riksdag noterade konstitutionsutskottet i memorial nr 6 att
stadsdomstolsutredningen i januari 1961 avgivit sitt slutbetänkande, innehållande
förslag om förstatligande av rådhusrätterna. Utskottet konstaterade
därvid bl. a. att förslaget, enligt vad utredningen framhållit, endast
var ett principuttalande samt att frågan om de ekonomiska förutsättningarna
och formerna tor ett förstatligande var föremål för särskild utredning.

1 anslutning härtill erinrade utskottet om att den år 1955 tillkallade stadsutredningen,
vilken behandlade frågan om reglering av städernas särskilda
skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten — bl. a. på domstolsväsendets
område — icke slutfört sitt uppdrag. Under hänvisning till vad
sålunda förekommit och med understrykande särskilt av vad utskottet i sitt
ar 1960 avgivna utlåtande i ärendet anfört därom, att frågan om upphävande
av § 31 regeringsformen bör slutligt prövas i samband med att förslag
om rådhusrätternas förstatligande förelägges riksdagen för avgörande,
hemställde utskottet, att riksdagen måtte för sin del besluta att uppskjuta
provningen av det vid 1960 års riksdag såsom vilande antagna förslaget om
upphävande av § 31 regeringsformen till senare riksdag under löpande valperiod
till andra kammaren. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse
med utskottets hemställan (rskr 101).

I skrivelse till riksdagen, nr 158, lämnade Kungl. Maj :t jämlikt § 64 riksdagsordningen
sitt samtycke till riksdagens sist omnämnda beslut.

Departementschefen. Den slutliga prövningen av det vid 1960 års riksdag
sasom vilande antagna förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen
— vilken, såsom här förut redovisats, år 1961 uppskjutits till senare riksdag
under löpande valperiod till andra kammaren — har ännu icke ägt
rum. Riksdagen torde komma att företaga denna prövning under våren
1964, det sista året under löpande valperiod till andra kammaren.

Sedan grundlagsförslaget senast behandlades av riksdagen och Kungl.
Maj :t, har utredningsarbetet rörande frågan om ett förstatligande av rådhusrätterna
framskridit så långt att den synes stå inför en snar lösning. I
ett under hösten 1963 avgivet betänkande (SOU 1963:56) har domstolskommitten,
som har att verkställa en allmän översyn av domstolsväsendet,
framlagt förslag rörande de organisatoriska och lagtekniska åtgärderna
for statens övertagande av huvudmannaskapet över rådhusrätterna.
Kommittén utgår därvid från att reformen skall genomföras den 1 ja -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 År 1961

nuari 1963 eller samtidigt med förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet,
om vilket principbeslut har fattats (prop. 1962: 148, SU
183, rskr 387). Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna och formerna
för ett förstatligande av rådhusrätterna behandlas dessa spörsmål — bland
andra frågor —• i en inom finansdepartementet upprättad, den 20 november
1963 dagtecknad promemoria angående avveckling av vissa av städernas
särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Denna promemoria
innehåller förslag, som i sin tur beaktar bl. a. innehållet i ett av
1955 års stadsutredning år 1962 avgivet betänkande i ämnet (SOU 1962:9).
Även dessa förslag förutsätter att rådhusrätterna skall förstatligas den 1
januari 1965.

Domstolskommitténs berörda betänkande är, liksom omnämnda promemoria,
för närvarande föremål för remissbehandling och jag räknar med att
förslag om rådhusrätternas förstatligande skall föreläggas riksdagen under
våren 1964.

Enligt § 82 regeringsformen träder slutligen beslutad grundlagsändring i
kraft, sedan öppet brev om utfärdande av kungörelse i anledning av beslutet
upplästs i riksdagens kamrar i överensstämmelse med den ordning som
föreskrivits i § 81 regeringsformen. Ett beslut i enlighet med det vilande
förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen leder till det läget att
lagregler ej längre gäller, som tillförsäkrar städerna valrätt vid tillsättande
av tjänst som borgmästare eller rådman. För att ett sådant läge ej skall
inträda synes nuvarande bestämmelser i ämnet i grundlagsstadgandet böra
överföras till allmän lag, som får träda i kraft samtidigt som grundlagsändringen
och vilken gäller för tiden till dess att reformen om rådhusrätternas
förstatligande genomföres. Bestämmelserna torde lämpligen kunna
upptagas i 1 § lagen om val av borgmästare och rådman. Denna lag avses
för övrigt skola upphävas i sin helhet i samband med rådhusrättsreformen.

Jag får således — under förutsättning att det av riksdagen såsom vilande
antagna förslaget om upphävande av § 31 regeringsformen slutligen godkännes
— förorda att i 1 § lagen om val av borgmästare och rådman införes
ett nytt stycke med bestämmelser om att till befattning som borgmästare
eller lagfaren rådman i stad äger stadsfullmäktige föreslå tre behöriga
personer och att Kungl. Maj:t bland de föreslagna utnämner en
till innehavare av befattningen.

Den förordade lagändringen torde böra träda i kraft den dag, då Kungl.
Maj :t låter i riksdagen uppläsa öppet brev att kungörelse utfärdats om upphävande
av § 31 regeringsformen.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad Igdelse av 1 § lagen den 5 april 1919
(nr 11 fr) om val av borgmästare och rådman.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 196b

Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Mats Larsson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631600