Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1961
1
Nr 158
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § 2: o), i: o), 11: o),
16: o) och 17: o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; given Stockholms
slott den 29 april 1964.
wto
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2: o), 4: o),
11: o), 16: o) och 17: o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.
Maj :ts regeringsrätt.
GUSTAF ADOLF
»ti-■ v -hi y,v. *%•(.,>•••:.* i vrootttji ''y. imini
Herman Kling
i . i:•ihå•• n» rmmnUiÅ wi V)s\oiVi''v.?:Ä< nu
IVl liiM'' \ V;V
m-y.l AN \i\ V-u
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsrättslagen, föranledda
av ny lagstiftning. 1
1 Ttihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 158
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1961
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o), ll:o), 16:o) och 17:o) lagen
den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt
Härigenom förordnas, att 2 § 2:o), 4:o), ll:o), 16:o) och 17:o) lagen den
26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt1 11 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §•
2:o) mål om beslut----——--
mål enligt lagen om socialhjälp,
så framt ej klagan rörer Konungens
befallningshavandes beslut i fråga
om skyldighet för kommun att själv
eller gemensamt med annan kommun
hava ålderdomshem eller därmed
likställt hem;
mål enligt barnavårdslagen,---
mål angående bidragsförskott enligt
lagen om förskottering av underhållsbidrag
till barn;
mål angående utfyllnadsbidrag enligt
lagen om utfyllnad av vissa underhållsbidrag;
4:
o) mål om avlöningsförmåner, -mål om annan ersättning, såvitt
den enligt gällande författningar utgår
av statsmedel och anspråket ej
är framställt mot riksförsäkringsanstalten
eller avser ersättning för
tamdjur som dödats eller skadats av
rovdjur eller angår ersättning i anledning
av myndighets ingripande
med stöd av epidemilagen, livsmedelsstadgan
eller mejeristadgan för
att hindra spridning av smitta;
rrrrr.—--i riket;
mål om tillämpning av lagen med
vissa bestämmelser i anledning av
statens övertagande av huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m.;
-----om adoption;
mål om bidragsförskott;
----- å kläder;
mål om annan ersättning, såvitt
den enligt gällande författningar utgår
av statsmedel och anspråket ej
är framställt mot riksförsäkringsanstalten
eller avser ersättning för
tamdjur som dödats eller skadats av
rovdjur eller angår ersättning i anledning
av myndighets ingripande
med stöd av epidemilagen, livsmedelsstadgan
eller mejeristadgan för
att hindra spridning av smitta eller
1 Senaste lydelse av 2 § 2:o) se SFS 1960:219, av 2 § 4:o) se SFS 1962:191, av 2 §
11:°) se SFS 1960:699, av 2 § 16:o) se SFS 1962:191 och av 2 § 17:o) se SFS 1963:645.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 196t
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
mål om sådant bidrag eller understöd
av statsmedel, som enligt gällande
författningar må beviljas eller
skall på rekvisition utbetalas av
statskontoret eller tillsynsmyndighet
över registrerade understödsföreningar,
eller av Konungens befallningshavande,
där fråga ej är om
bidrag till väg- och brobyggnadsföretag
eller om skatteersättning i anledning
av 1957 eller 1961 års ortsavdragsreform;
-
11 :o) mål om avgäld
gäller ersättning för kostnader, som
kommun fått vidkännas på grund av
stadgande i lagen om kommunal beredskap
eller lagen om krigshjälp,
eller rör ersättning för kostnader till
följd av övergången till högertrafik;
mål om sådant bidrag eller understöd
av statsmedel, som enligt gällande
författningar må beviljas eller
skall på rekvisition utbetalas av
statskontoret eller tillsynsmyndighet
över registrerade understödsföreningar
eller av Konungens befallningshavande,
där fråga ej är om bidrag
till väg- och brobyggnadsföretag
eller om skatteersättning i anledning
av 1957 eller 1961 års ortsavdragsreform
eller om bidrag enligt
tö eller t6 § lagen om kommunal beredskap;
—
-— om byggnadsminnen;
mål om fridlysning av naturminne
och därmed sammanhängande
beslut, om tillstånd enligt 22 § naturvårdslagen
eller om föreläggande
enligt 16, 17, 20, 21, 22, 2i eller tf §
samma lag;
16 :o) mål om meddelande-----------afl pröva;
mål om föreläggande enligt 2 § mål om beslut av Konungens be
strandlaqen;
fällningshavande i frågor, som avses
i 2 kap. 6i § eller 68 § första stycket
vattenlagen;
mål om förbud,------och behandling;
17 -o) mål om befrielse-------veterinärstyrelsens inseende;
mål om specialistbehörighet för läkare;
mål
om bötesansvar; mål om annat
föreläggande vid vite än sådant,
som må "givas enligt författningar
rörande banker eller andra penninginrättningar,
författningar rörande
yrkesmässigt utövande av köp och
försäljning i kommission av aktier,
obligationer och liknande värdepapper,
författningar rörande fondbörsverksamhet,
författningar rörande
brandförsvaret, såvitt angår kommuns
åligganden på detta område,
lagen om polisväsendet i riket, lagen
om uppsikt å jordbruk, lagen om rätt
mål om specialistbehörighet för läkare
eller tandläkare;
mål om bötesansvar; mål om annat
föreläggande vid vite än sådant, som
må givas enligt författningar rörande
banker eller andra penninginrättningar,
författningar rörande yrkesmässigt
utövande av köp och försäljning
i kommission av aktier, obligationer
och liknande värdepapper,
författningar rörande fondbörsverksamhet,
författningar rörande
brandförsvaret, såvitt angår kommuns
åligganden på detta område,
lagen om polisväsendet i riket, lagen
om uppsikt å jordbruk, lagen om
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 196b
(Nuvarande lydelse)
till fiske, lagen om gravrätt m. in.,
såvitt angår kommuns åligganden
enligt samma lag, lagen med särskilda
bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för rikets försvar eller
folkförsörjningen m. m., civilförsvarslagen,
utom såvitt rör inrättandet
av enskilda skyddsrum, lagen
med vissa bestämmelser till skydd
för försvaret m. m., lagen om särskilda
skyddsåtgärder för vissa
kraftanläggningar eller författningar
rörande åtgärder för att trygga
tillgången inom riket på mineralolja;
mål om utdömande av vite enligt
andra än nämnda författningar;
mål om häktads--------
(Föreslagen lydelse)
rätt (till fiske, lagen om gravrätt
in. m„ såvitt angår kommuns åligganden
enligt samma lag, lagen med
särskilda bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för rikets försvar
eller folkförsörjningen m. m., civilförsvarslagen,
utom såvitt rör inrättandet
av enskilda skyddsrum, lagen
om kommunal beredskap, lagen med
vissa bestämmelser till skydd för försvaret
m. m., lagen om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar
eller författningar rörande
åtgärder för att trygga tillgången
inom riket på mineralolja; mål om
utdömande av vite enligt andra än
nämnda författningar;
------i brottmål;
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1964
5
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsurcnden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 april 1964.
Närvarande :
Statsministern Erlandeb, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,
Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående ändring i
lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför därvid följande.
1. Jämlikt 2 § 2:o) regeringsrättslagen har regeringsrätten att pröva vissa
mål enligt lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp. De mål varom
här är fråga avser godkännande av plan för uppförande eller om- eller tillbyggnad
av ålderdomshem eller därmed likställt hem (19 §), intagning i
arbetshem, utskrivning från sådant hem (56 §), handräckning för hämtning
till arbetshem (43 §) samt verkställighet av tvångsarbete (51 §).
Den 1 juli 1964 träder lagen den 3 april samma år (nr 66)1 angående ändring
i lagen om socialhjälp i kraft. Genom den nya lagen upphäves bestämmelserna
i socialhjälpslagen om åtgärder mot försumliga försörj are. Detta
innebär att endast de nyss nämnda målen om godkännande av vissa planer
rörande ålderdomshem in. in. kommer att kvarstå bland regeringsrättsmålen
enligt socialhjälpslagen. Kungl. Maj :t i statsrådet har enligt särskild
undantagsföreskrift i 2 § 2:o) regeringsrättslagen att pröva besvär över beslut
av länsstyrelse om befrielse för kommun från skyldighet att själv eller
gemensamt med annan kommun ha ålderdomshem eller därmed likställt
hem. Även målen rörande godkännande av planer för berörda hem synes i
fortsättningen böra ligga under prövning i statsrådet. Motsvarande mål angående
planer för barnhem, varom nämnes i 57 § första och tredje styckena
barnavårdslagen, skall prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet. Detta följer av
en undantagsbestämmelse i förevarande moment av regeringsrättslagen. Jag
vill därför föreslå att hela det stadgande som avser mål enligt socialhjälpslagen
utgår ur 2 § 2:o) regeringsrätlslagen.
2. Enligt beslut av 1962 års riksdag2 skall huvudmannaskapet för polis-,
åklagar- och exekutionsväsendet övertagas av staten den 1 januari 1965.
i Se prop. 1964:34; L*U 12; rskr 111.
6 Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 196i
I proposition 1964: 100 har föreslagits att staten den 1 januari 1965 skall
övertaga även det vissa städer åvilande ansvaret för förvaring av häktade.
På grundval av 1962 års beslut har också framlagts proposition 1964: 101
med förslag till lag med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande
av huvudmannaskapet för polisväsendet m. in. Enligt detta förslag
skall kommunerna under en övergångstid från förstatligandet den 1 januari
1965 ha vissa skyldigheter beträffande de förstatligade verksamhetsgrenarna
(1 §). Sålunda skall kommunägda lokaler, som står till förfogande
eller lordningställes för sådan verksamhet, upplåtas till kronan med
nyttjanderätt (2 §). Träffas ej annan överenskommelse om hyresvillkoren,
skall hyrestiden vara fem år med rätt för staten till förlängning av tiden i
vissa fall. Hyran skall därvid fastställas av en för hela riket'' gemensam
nämnd, vars beslut icke skall kunna överklagas, och i övrigt skall lagen om
nyttjanderätt till fast egendom lända till efterrättelse i tillämpliga delar
(3 §). Vidare skall enligt förslaget kommun, under förutsättning av hyresvärdens
medgivande, till kronan överlåta sin hyresrätt till lokaler, vilka
kommunen själv hyrt för verksamhet som omfattas av huvudmannaskapsreformen
(4 §). Inventarier och övrig utrustning samt annan lös egendom,
som kommun anskaffat uteslutande för ifrågavarande verksamhet, skall
utan vederlag överlämnas till kronan. Motsvarande skall gälla telefonabonnemang
(5 §). Har nu angiven egendom anskaffats även för annan verksamhet
än sådan som staten övertager ansvaret för, skall egendomen utan
vederlag upplåtas till kronan med nyttjanderätt. Av nyttjandet föranledda
drift- och underhållskostnader ersättes kommunen av statsmedel. Ersättningen
utbetalas av länsstyrelsen årsvis i efterskott (6 §). Slutligen skall
kommunerna under fem år fr. o. in. 1965 till kronan utge bidrag, beräknade
på grundval av kommunernas kostnader för den förstatligade verksamheten
åren 1961 och 1962. Bidragen fastställes av myndighet, som Kungl. Maj:t
bestämmer. För beräkningen av bidragens storlek skall gälla vissai lagförslaget
närmare angivna regler. Uppbörd av bidragen avses skola ske genom
länsstyrelsernas försorg så, att bidragsbeloppen avräknas på de förskott på
kommunalskatt som länsstyrelserna utbetalar till kommunerna enligt kommunallagen
och kommunallagen för Stockholm (7—10 §§).
. åsidosätter kommun skyldigheten enligt den föreslagna lagen att upplåta
lokal, överlåta hyresrätt eller överlåta eller upplåta inventarier och övrig
utrustning samt annan lös egendom, skall länsstyrelsen förordna om rättelse.
Vidtages ej rättelse, skall länsstyrelsen kunna förelägga vite och utdöma
förelagt vite (11 §). Besvär över beslut som länsstyrelse eller myndighet,
vilken fastställer kommuns bidrag, meddelat enligt lagen skall kunna
anföras hos Kungl. Maj :t (12 §).
Lagen beräknas kunna träda i kraft i så god tid, att beslut rörande kommuns
skyldigheter enligt lagen skall hinna meddelas redan före den 1 januari
1965.
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1964
Vid framläggandet av proposition 1964: 101 förutsattes (s. 218) att till
Kungl. Maj :t fullföljda mål enligt den föreslagna lagen borde provas av regeringsrätten.
För denna lösning talar det förhållandet att förutsättningarna
och omfattningen av kommuns skyldigheter är angivna i lagen. Provningen
av målen kommer således att väsentligen avse rättstillämpning. Med hansyn
till att mål om vite enligt lagen får nära anknytning till frågor om kommuns
skyldigheter finnes ej anledning att behandla sådana mål enligt särskild
ordning. Vad sålunda anförts bör föranleda att en föreskrift angående
mål om tillämpning av förevarande lag införes i 2 § 2 :o) regeringsrättslagen.
Frågan om erforderlig ändring av bestämmelserna i regenngsrattslagen
i anledning av ny eller ändrad lagstiftning från årsskiftet 1964/65 i anslutning
till förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet torde
få anmälas i senare sammanhang.
3 Mål angående bidragsförskott enligt lagen den 11 juni 1943 (nr 382)
om förskottering av underhållsbidrag till barn (bidragsförskottslag) samt
mål angående utfyllnadsbidrag enligt lagen den 31 maj 1957 (nr 284) om
utfyllnad av vissa underhållsbidrag ankommer enligt 2 § 2:o) regeringsrättslagen
på regeringsrätten.
I proposition 1964:70 har föreslagits att de båda nämnda lagarna den
1 juli 1964 skall ersättas av en ny lag om bidragsförskott. Enligt den föreslagna
lagen skall fråga om bidragsförskott prövas av barnavårdsnämnd
(5 8) Talan mot beslut av nämnden föres genom besvär hos lansstyrelsen.
Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos Kungl. Maj:t (22 §). Till Kungl
Maj :t fullföljda mål kommer att innefatta frågor av samma beskaffenhet
som dem vilka nu prövas i mål om bidragsförskott och utfyllnadsbidrag.
Även mål enligt den föreslagna lagen bör därför hänföras under regeringsrättens
prövning. Under förutsättning att riksdagen antager lagförslaget bor
2 § 2:o) regeringsrättslagen ändras så, att där angives mål om bidragsförskott.
4. Den 1 juli 1964 träder lagen den 20 mars nämnda år (nr 63)1 om kommunal
beredskap i kraft. Lagen upptager dels vissa kommunala skyldigheter
under civilförsvarsberedskap - bl. a. skyldighet för kommun att lamna
annan kommun bistånd i svåra lägen (5 § andra stycket) - dels skyldighet
för kommun att i fredstid planlägga verksamheten under cmlforsvarsberedskap
samt vidtaga särskilda anordningar för vattenförsörjningen
och för den allmänna hälsovården efter genomförd planlagd inkvartering
("6 och 7 §§).
För kostnad, som kommun fått vidkännas för särskild anordning av nyssnämnt
slag, äger kommunen erhålla statsbidrag med 90 procent eller den
större del av kostnadens belopp som Kungl. Maj:t medger, allt . den man
1 Sc juop. 1964:4; L*U It; rskr 90.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1965
kostnaden kan anses skälig (15 §). Om kommun efter länsstyrelsens förordnande
redovisat sina förberedelser i särskild plan, som godkänts av länsstyrelsen,
är kommunen på motsvarande sätt berättigad till statsbidrag för
planläggningskostnaden (16 §). Statsbidragen fastställes av länsstyrelsen
om ej Kungl. Maj :t förordnar annorlunda (17 §; jfr 42 § civilförsvarslagen)!
Vidare innehåller lagen regler om rätt för kommun till ersättning av statsmedel
för dels kostnader, som uppkommit för kommunen till följd av verksamhet
for inkvarterad befolkning från annan kommun, dels kostnader som
foranledes av påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolkningen
inom den egna kommunen (18 §), dels kostnader för bistånd som kommun
under civil försvarsberedskap lämnat annan kommun (19 §).
Talan mot länsstyrelses beslut enligt lagen om kommunal beredskap föres
genom besvär hos Kungl. Maj :t (21 §).
Enligt lagen den 20 mars 1964 (nr 47)* om krigshjälp, som träder i kraft
. . 1 Juh samma år’ är kommun skyldig att utge sådan hjälp. För utgiven
krigshjälp ager kommunen erhålla ersättning av statsmedel. Ersättningen
faststalles av länsstyrelsen (8 §). Talan mot länsstyrelsens beslut föres genom
besvär hos Kungl. Maj :t (11 §).
Jämlikt 2 § 4:o) regeringsrättslagen hör — med vissa här ej aktuella undantag
— mai om ersättning, såvitt den enligt gällande författningar utgår
av statsmedel, ävensom mål om sådant bidrag av statsmedel, som enligt gälande
författningar må beviljas eller skall på rekvisition utbetalas av länsstyrelsen,
till regeringsrättens upptagande och avgörande. Mål om ersättningar
eller bidrag enligt de refererade bestämmelserna i lagarna om kommunal
beredskap och om krigshjälp torde emellertid med hänsyn till sambandet
med försvarsberedskapen och - under civilförsvarsberedskap -pågående forsvarsverksamhet böra avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet.
a grund harav bor 2 § 4 ro) regeringsrättslagen ändras så, att dessa mål
undantages från regeringsrättens prövningsområde.
Enligt 20 § lagen om kommunal beredskap äger länsstyrelsen förelägga
ampligt vite för kommun, som underlåter att fullgöra skyldighet enligt samma
lag eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av denna. Med hänsyn
bl. a. till de allmänna överväganden med utgångspunkt i totalförsvarets
intressen, som bör vara vägledande vid prövningen huruvida vitesföreläggane
bor komma i fråga, torde besvär över dylikt föreläggande böra prövas av
ungl Maj:t i statsrådet. Från huvudregeln i 2 § 17 :o) regeringsrättslagen,
åt ma °m vitesföreläggande skall tillhöra regeringsrättens prövning, torde
o jaktlrgen undantag böra göras för mål om vitesföreläggande enligt lagen
om kommunal beredskap. ° S
1 Se prop. 1964: 5; L2U 10; rskr 89.
Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1964
9
5. Kungl. Maj:t har den 10 april 1964 beslutat utfärda kungörelse om
ersättning av statsmedel för kostnader till följd av övergången till högertrafik1,
vilken kungörelse skall träda i kraft dagen efter den då kungörelsen utkommit
från trycket. Enligt kungörelsen skall för kostnader, som på grund
av övergång till högertrafik åsamkas väghållare, trafikföretag eller annan,
utgå ersättning av statsmedel efter närmare angivna regler (1 §). Ersättningsgilla
är sådana kostnader som föranledes av vissa i kungörelsen beskrivna
åtgärder, t. ex. ändring av trafikanläggning, flyttning av vägmärke
eller ombyggnad av redskap för väg- och gatuhållning eller av fordon (2 §).
Ärende enligt kungörelsen prövas av statens högertrafikkommission (3 §).
Talan mot beslut enligt kungörelsen må föras hos Kungl. Maj :t genom besvär
(17 g).
Frågor om sådan ersättning som nu sagts kommer ej sällan att ha ett
nära samband med ersättningsfrågor enligt författning om bidrag till vägföretag
m. in. Till Kungl. Maj :t fullföljda mål rörande frågor av sist angivet
slag upptages i statsrådet. Detta följer av en undantagsbestämmelse i 2 §
4:o) regeringsrättslagen. Med hänsyn härtill och till den allmänna naturen
av frågor om ersättning i följd av övergången till högertrafik bör även besvärsmål
angående sådan ersättning prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.
I enlighet härmed bör ändring vidtagas i 2 § 4:o) regeringsrättslagen. 6
6. Genom proposition 1964: 148 har framlagts förslag till naturvårdslag,
avsedd att fr. o. m. den 1 juli 1964 ersätta bl. a. naturskyddslagen den 21
november 1952 (nr 688) och strandlagen den 30 maj 1952 (nr 382). Under
förutsättning att riksdagen antager förslaget påkallas ändringar i regeringsrättslagen
i följande avseenden.
Enligt 13 § förslaget till naturvårdslag kan till fastighet hörande naturföremål,
som finnes böra särskilt skyddas eller vårdas på grund av sin betydelse
för kännedom om landets natur, sin skönhet eller eljest märkliga
beskaffenhet, jämte erforderligt område på marken av länsstyrelsen fridlysas
såsom naturminne. Markområdet skall avpassas efter vad som kräves
för att bevara naturföremålet och bereda med hänsyn till dess art och betydelse
nödigt utrymme däromkring. Vad i 8—12 §§ i förslaget stadgas om
naturreservat skall i tillämpliga delar gälla beträffande naturminne. Dessa
lagrum innehåller bl. a. bestämmelser om inskränkningar i förfoganderätt
över fastighet vilka erfordras för att trygga ändamålet med naturreservat
(8 g), om skyldighet för markägaren att tåla intrång genom olika, för
tillgodoseende av nämnda ändamål erforderliga åtgärder (9 g), om föreskrifter
att iakttagas av allmänheten (10 §), om temporära förbud i avbidan
på bildande av naturreservat (11 g) samt om upphävande av reservatföreskrifter
(12 g). Såsom på lagrådets hemställan förordats i proposi
*
So prop. 1963: 58; UV 23; rskr 210.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1905
tion 1964: 148 (s. 153 och 155) bör besvär hos Kungl. Maj :t (jfr 40 §) över
beslut om fridlysning av naturminne och därmed sammanhängande beslut
höra till regeringsrättens avgörande. Det tillägg som i anledning härav erfordras
i regeringsrättslagen bör lämpligen intagas under 2 § 11 :o) samma
lag.
Jämlikt 22 § i lagförslaget får — med vissa undantag — tavla, skylt, inskrift
eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande
ändamål icke finnas varaktigt anbringad utomhus utan länsstyrelsens
tillstånd. Tillståndsprövning kan enligt bestämmelse i samma paragraf
förekomma även beträffande vissa reklamanordningar, som ej omfattas
av tillståndstvånget. Någon ändring föreslås ej rörande den av trafiksäkerhetsskäl
betingade skyldighet att söka tillstånd hos länsstyrelsen, som
enligt 39 g lagen om allmänna vägar med vissa undantag gäller i fråga om
annonstavla, reklamskylt e. d. inom 50 meter från allmän väg. Fråga om
tillstånd till reklamanordning utmed väg kommer således i allmänhet att
prövas enligt såväl naturvårdslagen som väglagen. Med hänsyn härtill bör
fullföljda mål om tillstånd till reklamanordning alltid handläggas i samma
ordning. Enligt 2 § 8:o) regeringsrättslagen ankommer prövningen av mål
rörande tillämpning av 39 g väglagen på regeringsrätten. Den erforderliga
samordningen bör, som förordats i proposition 1964: 148 (s. 130), åstadkommas
genom att i fortsättningen även mål angående tillstånd enligt 22 g
naturvårdslagen upptages av regeringsrätten. Bestämmelse härom bör i regeringsrättslagen
intagas i anslutning till det nyss föreslagna tillägget till
2 g 11 :o).
Enligt lagförslaget kan länsstyrelse i flera fall för framtvingande av viss
åtgärd meddela föreläggande, som kan men icke behöver förenas med utsättande
av vite. Detta gäller enligt 39 g andra stycket i förslaget föreläggande
att inom strandskyddsområde avlägsna anordning som inskränker
allmänhetens rörelsefrihet (16 g), att anordna genomgång genom stängsel
in. m. (17 g), att vidtaga åtgärder för begränsande eller motverkande av
skada på landsskapsbilden till följd av vissa arbetsföretag (20 g), att riva
eller iståndsätta förfallen byggnad (21 g), att avlägsna eller ändra vanprydande
reklamanordning, för vilken tillstånd ej kräves (22 och 47 gg) samt
att ställa i ordning efter nedskräpning m. m. (24 g). Om särskild bestämmelse
ej meddelas i regeringsrättslagen, kommer enligt gällande lydelse av
lagens 2 g 17 :o) besvär i mål om föreläggande att upptagas av regeringsrätten,
när vite utsatts, men eljest avgöras av Kungl. Maj :t i statsrådet. För
att enhetlighet i prövningen av dessa mål skall vinnas bör de handläggas i
en och samma ordning. Såsom förordats i proposition 1964: 148 (s. 130) bör
prövningen ankomma på regeringsrätten. Jämväl det tillägg som på grund
härav erfordras i regeringsrättslagen bör ha sin plats under 2 g 11 :o) samma
lag. Samtidigt bör stadgandet i 2 g 16:o) angående mål om föreläggande
enligt 2 g strandlagen utgå.
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 196b
Skulle riksdagen uppskjuta prövningen av propositionen 1964: 148 till
årets höstsession, synes även de nu föreslagna ändringarna i 2 § 11 :o) och
16:o) böra anstå till i höst.
7. Vid innevarande års riksdag har antagits en lag om ändring i vattenlagen1,
som skall träda i kraft den 1 juli 1964. Denna lag avser främst
att bereda bättre skydd för vattenförsörjningen. Såsom en principiell nyhet
upptages i 2 kap. 64 § en bestämmelse om att länsstyrelse äger fastställa
skyddsområde för grundvattentillgång, vilken tillgodogöres eller kan
antagas komma att framdeles tillgodogöras för vattenförsörjningen inom
tätbebyggelse. Länsstyrelsen har att meddela generella föreskrifter angående
vad som skall iakttagas till skydd för grundvattnet inom området.
Hälsovårdsnämnd eller annan kommunal myndighet kan av länsstyrelsen
bemyndigas att bestämma, vilka villkor som i särskilda fall skall gälla för
grundvattenfarlig verksamhet inom skyddsområdet. Enligt 2 kap. 68 §
första stycket skall, då kommunal myndighet meddelat beslut jämlikt föreskrift
som länsstyrelsen utfärdat med stöd av 64 §, besvär över beslutet
kunna anföras hos länsstyrelsen.
Beträffande generell föreskrift för skyddsområde, som länsstyrelse utfärdat,
liksom i fråga om kommunal myndighets beslut, meddelat enligt
sådan skyddsföreskrift, skall gälla att en persons rådighet över fastighet
inom skyddsområde icke får inskränkas mer än vad han har att underkasta
sig enligt allmänna regler och således måste tåla utan ersättning. Om
längre gående inskränkning i nyttjandet av fastighet skulle vara erforderlig,
skall såsom hittills vattendomstol kunna lägga besvär eller last på fastigheten,
varvid ersättning skall utgå för det intrång som vederbörande får
vidkännas. Den nuvarande bestämmelsen härom upptages i sak oförändrad
i den nya lagens 2 kap. 62 §.
Frågor om fastställande av skyddsområden och om meddelande av
skyddsföreskrifter för sådana områden är merendels av rättslig natur. I
detta hänseende må erinras främst om de spörsmål, vilka rör graden av
den belastning som genom administrativa avgöranden må läggas på en fastighet
och gränsdragningen mellan ersättningsgillt och icke ersättningsgillt
intrång. Frågorna är tämligen likartade dem som gäller besvär eller
last på fastighet till skydd för grundvatten och som genomgående prövas
av domstolar.
Mot bakgrunden av del anförda framstår det som naturligt att regeringsrätten
skall pröva till Kungl. Maj:t fullföljda mål om beslut av länsstyrelse
i frågor, vilka avses i 2 kap. 64 § eller 68 § första stycket vattenlagen (jfr
prop. 1964: 42 s. 46). Regeringsrättslagen bör jämkas i enlighet härmed.
Detta torde lämpligen göras på det sättet att i 2 § 16:o) införes eu bestämmelse
angående de mål varom nu är fråga.
1 Se prop. 1964: 42; LHJ 14; rskr 123.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1964
8. Enligt 11 § lagen den 31 maj 1963 (nr 251) om behörighet att utöva
tandläkaryrket1, vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1964, må tandläkare,
som icke äger särskild skicklighet och erfarenhet inom viss gren av tandläkaryrket,
ej för allmänheten tillkännage att han är specialist inom den
grenen av tandläkaryrket eller eljest äger särskild kunnighet däri. Villkoren
för rätt att tillkännage specialitet fastställes enligt samma paragraf av
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av medicinalstyrelsen.
I kungörelse den 6 december 1963 (nr 663) med tillämpningsföreskrifter
till nämnda lag har Kungl. Maj :t stadgat att tandläkare ej må för allmänheten
tillkännage att han är specialist eller eljest äger särskild kunnighet
inom viss gren av tandläkaryrket, med mindre medicinalstyrelsen meddelat
honom bevis om specialistkompetens, varjämte Kungl. Maj:t fastställt
vilken utbildning som fordras för specialistkompetens inom de olika specialiteterna.
Jämlikt 2 § 17 :o) regeringsrättslagen hör mål om specialistbehörighet för
läkare under regeringsrättens prövning (jfr prop. 1961: 165). Med hänsyn
härtill och då rätten för tandläkare att tillkännage specialitet regleras på
samma sätt som gäller för läkare enligt lagen den 30 juni 1960 (nr 408) om
behörighet att utöva läkaryrket och därtill anslutande tillämpningsföreskrifter,
synes även mål om specialistbehörighet för tandläkare böra upptagas och
avgöras av regeringsrätten. Ett tillägg av denna innebörd föreslås i 2 § 17 :o)
regeringsrättslagen.
Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1964.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o), 11 :o), 16:o)
och 17 :o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätte
Föredraganden
hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Birgitta Liljefors
1 Se prop. 1963: 127; L*U 54; rskr 277.
2 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagfiirslaget, har här
uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1964
13
Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 27 april
1964.
Närvarande:
justitieråden Romanus,
Digman,
Nordström,
regeringsrådet Holmgren.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den
23 april 1964, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2: o), 4: o), 11: o),
16: o) och 17: o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn Bengt Rydin.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
• M il t i- *■'' i "jf! i'' '''' ■ t.il '' y/lVl ;.M> •> | *»;} i■; .* t > • i .''i ■’i1''i i <
Ur protokollet:
Stig Granqvist
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 196i
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårcnden, hållet
inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 april 196i.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Etter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 27 april
ltM>4 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 23 april 1964 remitterade
förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o), 11 :o), 16:o) och
17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Etter anmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden,
att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Stig Granqvist
Stockholm 1964. Istaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640398