Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
1
Nr 150
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 m. m.;
given Stockholms slott den 23 april 1964.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen
en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen
framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 kompletteras
med hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens
inkomstsida som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en förnyad
beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna
såväl för innevarande som för nästa budgetår ger i stort sett samma resultat
som i statsverkspropositionen. Sålunda förutses även nu för innevarande
budgetår ett underskott på i runt tal 500 milj. kr. och för nästa budgetår
beräknas ett underskott på ca 850 milj. kr.
Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år
1964, en långtidsbudget för budgetåren 1965/66—1967/68 och en promemoria
angående ekonomisk långtidsplanering.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 saml. Nr 150
2
Kung,fl Maj. ts proposition nr 150 år 196b
Utdrag au protokollet över finansurenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 april 196b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Ed enman, Johansson, Hermansson,
Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om
komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret
1964/65 och vissa därmed sammanhängande spörsm
å I.
Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets särskilda skrivelser dels
den 2 april 1964 med redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet
av statsregleringen för budgetåret 1963/64, dels den 1 april 1964 med
förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1964/65 och den 15
april 1964 med tillägg till dess förnyade inkomstberäkning för budgetåret
1964/65. Dessa skrivelser torde såsom bihang A och B få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende. Inom finansdepartementet har sammanställts
dels en reviderad nationalbudget för år 1964, dels en redovisning av förändringarna
av statsutgifterna i förhållande till statsverkspropositionen och eu
förnyad beräkning av driftbudgeten för budgetåret 1964/65, dels en långtidsbudget
för budgetåren 1965/66—1967/68, dels ock en promemoria angående
ekonomisk långtidsplanering, vilka torde såsom bihang C, D, E resp.
F få fogas till statsrådsprotokollet.
Reviderad finansplan
Det samhällsekonomiska läget
Den internationella konjunkturutvecklingen. Förväntningarna för 1964
om en fortsatt snabb ekonomisk framstegstakt i industriländerna, vilka redovisades
i statsverkspropositionen, har ytterligare befästs genom den senaste
tidens ekonomiska utveckling och genom olika utländska bedömningar
som sedermera framkommit. För OECD-området som helhet kan en vo
-
3
Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 196\
lymmässig produktionsstegring från 1963 till 1964 på i runt tal 5 procent
förutses. En väsentlig osäkerhetsfaktor vid bedömningen av de internationella
ekonomiska perspektiven bortföll i och med att det amerikanska skattesänkningsprogrammet
godkändes av kongressen i slutet av februari; prognosen
för en fortsatt expansion i Förenta staterna under 1964 får därmed
anses väl underbyggd. Till den gynnsamma bilden hör också att råvaruländerna
totalt sett fått sin situation förbättrad genom ökad valutareserv och
höjda råvarupriser vid växande råvarubehov i industriländerna.
I Förenta staterna inleddes konjunkturförbättringen första kvartalet
1961. Västeuropa har, som helhet betraktat, åtnjutit en praktiskt taget oavbrutet
uppåtgående konjunktur sedan senare delen av 1958. Endast Storbritannien
har under denna period — närmare bestämt 1961 och 1962 —
vidkänts en avmattning som framkallats av landets betalningssvårigheter
1961. Den pågående västeuropeiska expansionen överträffar i varaktighet
den närmast föregående som pågick från mitten av 1953 till mitten av 1957
och hävdar sig väl med densamma i avseende på tillväxttakten, vilken för
båda perioderna kan beräknas till ca 5 procent per år. Också i ett längre
historiskt perspektiv framstår den nuvarande högkonjunkturen som ratt
anmärkningsvärd. Drivkrafterna bakom den aktuella uppsvingskonjunkturen
har emellertid varierat betydligt mellan dess skilda faser. Näringslivets
investeringar, samt exporten till områden utanför Västeuropa spelade
en central roll under expansionens första skede. Mot slutet av 1961 inträffade
en avmattning i näringslivets investeringar som torde ha sammanhängt
med att lönerna steg snabbare än produktiviteten vid stabila eller endast
långsamt stigande produktpriser med en krympning av vinstmarginalerna
som följd. Denna försvagning av investeringskonjunkturen som även
berörde lagerinvesteringarna betecknade inledningen till ett andra skede
och ledde till en omläggning av den ekonomiska politiken i expansionistisk
riktning. Samtidigt som uppgången i den privata konsumtionen var markerad
kom härigenom de offentliga utgifterna, framför allt för investeringar
och bostadsbyggandet, att föra expansionen vidare genom 1962 och första
hälften av 1963. Detta medförde ett särskilt övertryck inom byggnadssektorn
i flera länder som i vissa fall utlöste motåtgärder av finanspolitisk och
kreditpolitisk eller administrativ natur bl. a. i Västtyskland och Schweiz.
Sedan våren 1963 har konjunkturens drivkrafter ånyo tenderat att bli mera
allomfattande. Efterfrågan från länderna utanför Västeuropa började
stiga markant och sedan årsskiftet 1963/64 har del privata näringslivets
investeringar i byggnader och maskiner visat patagliga tecken till återhämtning
förutom i Förenta staterna och Storbritannien även i Västtyskland,
Belgien och Danmark. Eu förbättrad vinstutveckling och ett ökat kapacitetsutnyttjande
förefaller ha bidragit härtill. Samtidigt tycks en omsvängning
till stigande lagerinvesteringar ha ägt rum, i synnerhet i Storbritannien.
Denna senaste fas i konjunkturen har föranlett eu omläggning av den
4
Kung,t. Maj:ts proposition nr 150 år 106i
ekonomiska politiken till ökad restriktivitet. Däri ingår bl. a. en viss dämpning
i de offentliga utgifternas stegringstakt, vilken dock tar tid att genomföra.
Den privata konsumtionens stegringstakt har vidare förblivit hög.
Läget för närvarande är således att praktiskt taget alla efterfrågeområden
expanderar förhållandevis kraftigt och ställer ökade anspråk på produktionsresurserna.
Arbetsmarknadsläget har därvid inte kunnat undgå afl bli alltmer ansträngt
i ett flertal västeuropeiska länder. Ett starkt tryck mot pris- och kostnadsnivån
samt en försvagning i bytesbalansen gjorde sig tidigast gällande
i Frankrike, Schweiz och Italien. Sedermera har dylika inflationstendenser
blivit påtagliga också i flertalet övriga västeuropeiska stater. Inför symptomen
på överhettning av den interna ekonomin har den ekonomiska politiken
sedan mitten av fjolåret i växande utsträckning stramats åt. Restriktiva
åtgärder, enstaka eller samlade i stabiliseringsprogram, har således efter
hand genomförts såväl i de nämnda länderna som i Belgien, Nederländerna,
Storbritannien och Danmark. Med hänsyn till de på nytt snabbt växande
överskotten i den västtyska bytesbalansen, vilka delvis är följden av den
berörda utvecklingen i omvärlden, är det åtminstone med tanke på fördelningen
av den internationella likviditeten tillfredsställande att någon omläggning
av politiken i efterfrågedämpande syfte hittills inte aktualiserats i
Västtyskland, trots att tecken på skärpt arbetsmarknadsläge och ökad prisstegringstakt
på sistone inte saknats. Tvärtom har ett betydande skattesänkningsprogram
aviserats.
Den amerikanska likviditetsställningen som under en följd av år försämrats
genom en minskning av guldbehållningen och en ökning av korta
dollarskulder av sammanlagt 3 å 4 miljarder dollar per år, har sedan hösten
1963 påtagligt stabiliserats. Härtill har förutom en gynnsam exportutveckling
bl. a. bidragit den stramare kreditpolitiken och förslaget om en s. k.
ränteutjämningsskatt, som begränsat det stora utflödet av privat kapital.
Med tanke inte minst på de farhågor som i olika länder uppstått rörande det
nuvarande internationella betalningssystemets stabilitet vid ett fortsatt kraftigt
dollarutflöde är denna utveckling i riktning mot jämvikt i Förenta staternas
betalningar att betrakta som mycket gynnsam. I Västeuropa däremot
har läget påbetalningsområdet undergått enviss tillspetsning. Den italienska
överkonjunkturen ledde redan under fjolåret till ett betydande underskott i
betalningsbalansen, vars effekt på valutareserven dock kompenserats av en
omfattande privat upplåning i andra länder. En fortsatt ökning av importöverskottet
och ett tilltagande privat kapitalutflöde har i år framtvingat en
skärpning av den ekonomiska politiken. För att förhindra att betalningssituationen
i avvaktan på resultatet härav ytterligare förvärrades genom spekulativa
kapitalrörelser bär Italien genom överenskommelser med ett flertal
länder, framför allt Förenta staterna, erhållit möjlighet att vid behov
låna avsevärda kapitalbelopp. I Frankrike har bytesbalansens överskott suc
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
cessivt reducerats och det anses inte uteslutet att ett underskott kommer att
redovisas för 1964. Det fortsatta kapitalinflödet från andra länder har emellertid
varit av sådan omfattning att ökningen i landets guld- och valutareserver
fortsatt. Efter att under ett par år ha utvecklats relativt lugnt har nu
den tyska betalningsbalansen åter kommit i förgrunden. Handelsbalansens
överskott har — delvis som en följd av den snabbt stigande exporten till
Frankrike och Italien — ökat mycket markant. Samtidigt har inflödet av privat
kapital tilltagit väsentligt bl. a. till följd av det höga ränteläget för obligationer.
Därigenom har valutareserven ytterligare förstärkts. Denna utveckling
har accentuerat de svårigheter för stabiliseringspolitiken i Västtyskland
som kapitalrörelserna under en följd av år givit upphov till inom
ramen för en långt driven kapitalliberalisering. Det är emellertid inte endast
ur intern tysk balanssynpunkt utan också med tanke på fördelningen av
den internationella likviditeten mellan länderna som det växande tyska betalningsöverskottet
inger oro. Det är därför angeläget att avsedd effekt uppnås
med de åtgärder som de tyska myndigheterna nu söker genomföra i syfte
att begränsa kapitalinflödet utifrån utan att därmed samtidigt uppge den avinterna
skäl motiverade restriktiviteten i kreditpolitiken. Till dessa åtgärder
hör bl. a. beskattning av utlänningars ränteinkomster från innehav av tyska
obligationer samt avskaffande av förräntningen på utlänningars tillgodohavanden
i tyska banker.
Den fortgående prisstegringen har medfört att debatten om den interna
ekonomiska politikens utformning såväl i de flesta länder som inom t. ex.
OECD under de senaste åren kommit att inriktas på möjligheterna att förebygga
en prisuppdrivande kostnadsstegring utan att samtidigt begränsa sysselsättning
och framstegstakt. Den lösning man därvid framför allt fäst förhoppningar
vid har varit att — utan att väsentligt påverka vinst- och efterfrågeutvecklingen
— medelst direkta politiska ingripanden i lönebildningsprocessen
förebygga alltför snabba lönestegringar. Jag har i finansplanen
1963 redogjort för skälen för den negativa svenska inställningen till att genom
sådana ingripanden söka nå det uppställda målet. Vissa länder har
emellertid på ett mer eller mindre långtgående sätt prövat en sådan politik.
Under intryck av det stigande efterfrågetrvcket under det gångna året har
emellertid svagheterna i en inkomstpolitik av denna art kommit att framstå
klart. I Nederländerna, där det statliga inflytandet över lönebildningen varit
mycket stort har man sålunda inte kunnat undgå en allvarlig snedvridning
i inkomstfördelningen bl. a. genom eu kraftig — ehuru otillåten — löneglidning.
För att återställa inkomstrelationerna har man därför nu måst tillåta
en lönestegring som går vida utöver produktivitetsökningen. Även i andra
länder har man gjort liknande erfarenheter. Vid rådande tendenser till stigande
efterfrågan på varor och arbetskraft synes det mindre sannolikt att
försök alt påverka lönebildningen genom statliga interventioner leder till
bestående resultat. Inom ramen för en allmänt restriktiv eflerfrågepolilik
6
K ung.k Maj.ts proposition nr 150 år 1964
kan i stället andra selektiva ekonomisk-politiska medel bli aktuella. En utveckling
i den riktningen pågår i själva verket också sedan någon tid. Förutom
en ökad användning av arbetsmarknadspolitiken i dess vidaste bemärkelse
har därvid åtgärder av typen direkta regleringar utnyttjats i påfallande
hög grad. Dessa åtgärder bär i ett flertal länder omfattat statlig reglering
av byggnadsverksamheten — i vissa fall med totalstopp för igångsättning av
mindre angelägna projekt — tak för kreditinstitutionernas utlåning och
variationer i bestämmelserna rörande avbetalningsvillkoren. Anmärkningsvärt
är att även ett land som Schweiz med tidigare klart uttalade betänkligheter
mot direkta regleringar nu sett sig föranlåtet vidta dylika åtgärder.
På det internationella betalningsområdet utgör de snabba aktionerna i
mars 1964 till stöd för den italienska valutan en bekräftelse på de viktiga
framsteg som gjorts i fråga om det mellanstatliga samarbetet i dessa frågor.
Italien erhöll då dels möjligheter att vid behov låna ca 1 miljard dollar i
Förenta staterna och Västeuropa, dels en kredit på 225 milj. dollar från internationella
valutafonden. Det kan nämnas, att Sverige svarade för 10 milj.
dollar av den senare krediten. Det borde inte vara uteslutet att ytterligare
intensifiera detta samarbete så att riskerna för balansstörningar genom spekulativa
kapitalrörelser till stor del elimineras. I fråga om kapitalrörelser
av mera räntekänslig karaktär synes utvecklingen ha präglats av en vidgad
förståelse för att ländernas interna ekonomisk-politiska rörelsefrihet kan
kräva begränsande åtgärder. De svårigheter, som kapitalrörelserna skapat
för uppnåendet av samhällsekonomisk balans, har också i länder där
kapitalliberaliseringen varit i det närmaste fullständig, framtvingat olika
speciella åtgärder för att påverka kapitalrörelserna. Sådana åtgärder är enligt
min mening naturliga och önskvärda eftersom konjunkturutvecklingen
är skiljaktig i olika länder och inte förlöper helt parallellt. Det är därför
angeläget att åtgärder, som är betingade av den interna ekonomiska utvecklingen
i ett land, inte får en sådan utformning att stabiliseringssträvandena
i andra länder därigenom försvåras.
Den inhemska konjunkturutvecklingen. Den ekonomiska utvecklingen i
Sverige under 1963 kännetecknades av en successiv övergång till en allt
snabbare expansionstakt. Enligt nu framlagda beräkningar uppgick den totala
produktionsökningen till över 3 1/2 procent, vilket var den siffra som
redovisades i statsverkspropositionen. Produktionstillväxtens inriktning på
privat och offentlig konsumtion, bostadsbyggande och kommunala investeringar
framstår nu som ännu mera markerad än i de preliminära beräkningarna.
Den privata konsumtionen beräknas ha stigit med 4 1/2 procent,
den offentliga med 6 1/2 procent; privat och offentlig konsumtion tillsammans
med 5 procent. Bostadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 5 procent
och kommunala investeringar utom bostäder med 16,5 procent. För
byggnadsverksamheten totalt anges uppgången till 7 procent, vilket tyder på
7
Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1061
att byggnadsvolymens tillväxt blivit endast obetydligt lägre än som förutsågs
i den preliminära nationalbudgeten för 1963.
Utrikeshandeln fortsatte att utvecklas i ungefär samma takt som under
1962. Exportvolymen beräknas nu ha stigit med 8 1/2 procent och importvolymen
med 6 1/2 procent. Inräknas nettot av sjöfarten och andra tjänster
uppvisar export- och importvolymen i stort sett samma procentuella ökning.
Under första halvåret visade exportutvecklingen en avmattning som förefaller
att inte enbart ha varit bestämd av den stränga vintern. Under andra
halvåret blev exportökningen desto snabbare och kom nu även att omfatta
verkstadsprodukter. För hela 1963 blev verkstadsexportens uppgång (exkl.
fartyg) dock förhållandevis obetydlig. Exportvolymen för massa, papper,
järn och metaller samt fartyg ökade däremot kraftigt.
Den svenska guld- och valutareserven minskade under 1963 med 147 milj.
kr., vilket innebär ett något gynnsammare utfall än som preliminärt kalkylerades
vid årsskiftet. Handelsbalansen visade 1963 ett något lägre underskott
än 1962, bytesbalansen däremot ett något större. Denna försämring i
bytesbalansen förklarar endast till en mindre del omslaget i valutautvecklingen
1962___1963. Såsom mera betydelsefull framstår i detta sammanhang
en inträffad förändring i kapitalrörelserna. Sålunda redovisas för 1963 eu
nettokapitalexport om ca 240 milj. kr. mot en nettokapitalimport om ca 360
milj. kr. 1962. Under 1963 har från norsk och dansk sida på den svenska
kapitalmarknaden upptagits obligationslån om sammanlagt 100 milj. kr.
varjämte utlåning via internationella valutafonden medfört en minskning
av valutareserven med 26 milj. kr.
Den svenska industriproduktionens ökning 1963 har nu av konjunkturinstitutet
beräknats till inemot 5 procent. Produktionstillväxten har varit
starkast inom massa- och pappersindustrierna, som vid årets början hade
betydande outnyttjad kapacitet. Medan industriproduktionen totalt ökade
förhållandevis långsamt under årets första månader, synes ett omslag till
snabbare produktionstillväxt ha ägt rum våren 1963. Vid årets slut rådde
väsentligt högre kapacitetsutnyttjande och produktionstakt än vid dess ingång
Priser
och nominella inkomster steg under 1963 i något långsammare takt
än under närmast föregående år. Hushållens disponibla inkomster beräknas
nu ha ökat med nära 8 procent, under det att konsumentpriserna stigit med
3,4 procent eller — om den ökade spritbeskattningen frånräknas — knappt
3 procent. För realt disponibla inkomster beräknas uppgången till 4 1/2
procent och även den privata konsumtionens volym uppskattas nu ha stigit
med 4 1/2 procent.
Medan arbetsmarknadsläget i början av 1963 kännetecknades av måttlig
efterfrågan på arbetskraft gick utvecklingen sedan våren mot en allt livligare
efterfrågan. Samtidigt kvarstod den geografiska och branschmässiga
splittringen i arbetsmarknadsläget. Medan betydligt flera sysselsattes i be
-
8 Kungl Maj. ts proposition nr 150 år 196b
redskapsarbeten och omskolning än 1962, särskilt i de nordligare länen, höll
sig arbetslösheten under större delen av året på en lägre nivå än 1962.
Den ekonomiska utvecklingen under 1964 synes komma att kännetecknas
av en ännu starkare efterfrågetillväxt än som förutsågs i den preliminära
nationalbudgeten. Sålunda pekar efterfrågeutvecklingen inom olika områden
mot en ökning av den totala produktionen om 5 1/2 procent, dvs. inemot
2 procent mer än föregående år. Den snabbare tillväxten jämfört med
1962—63 förklaras ur efterfrågesynpunkt i första hand av den expansiva
lagerkonjunkturen både i Sverige och utomlands. Omslaget från lagerminskningar
1963 till lagerökningar 1964 — framför allt inom delar av
industrin beräknas bli av en omfattning som motsvarar nära en procent
av bruttonationalprodukten. Detta omslag förklarar alltså hälften av ökningen
i uppgångstakten för produktionen från 1962—63 till 1963—64. Den
återstående utgiftsökningen fördelar sig på övriga efterfrågeområden.
Den totala exporten beräknas stiga ungefär lika mycket 1964 som 1963
eller med 8 procent. Frånräknas fartvgsexporten blir emellertid ökningstakten
10 procent mot 7 procent föregående år. Stegringen i år sammanhänger
till stor del med lagerökningar utomlands särskilt på skogsproduktomiådet
och för järn och stål. Liksom beträffande den inhemska lageruppbyS§naden
har man här att göra med en faktor vars stimulans kan komma
att avta under 1965.
Investeringarna i bostäder beräknas också komma att öka ungefär i samma
takt i år som i tjol eller med ca 5 procent. Särskilt stora igångsättningar
starkt mellan första och andra halvåret i år. Totala byggnadsinvesteringarna
under törsta halvåret gör att stegringen i bostadsbyggandet blir speciellt
Aäntas sliga avsevärt eller med 5 1/2 procent. För maskininvesteringarna
gäller en något lägre ökningstakt. Ifråga om industriinvesteringarna pekar
industrins egna planer på en om än obetydlig nedgång mellan 1963 och
1964. Om man bortser från bostadsbyggandet innebär dessa beräkningar en
ökning med 4 procent för de privata investeringarna, med 5 procent för de
statliga och med 11 procent för de kommunala.
För den privata konsumtionen kan man räkna med en viss dämpning av
ökningstakten 1963—64 jämfört med 1962—63. Under förutsättning att löneglidningen
blir ungefär densamma för båda åren bör lönesummans ökningstakt
avtaga något, eftersom de avtalsmässiga lönehöjningarna blir
mindre i ar än i fjol. Skärpningen av beskattningen under andra halvåret
1964 genom borttagandet av avdragsrätten för folkpensionsavgifterna kommer
vidare att verka begränsande på de disponibla inkomsterna, vilka däremot
förstärks genom höjda folkpensioner och barnbidrag. Prisutvecklingens
inverkan på inkomsternas realvärde kommer att bli tämligen oförändrad
från 1963 till 1964. Konsumentpriserna väntas nämligen under 1964
stiga med knappt 3 procent eller i obetydligt lägre takt än under 1963. Slut
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
ligen kan det även tänkas att den f. n. ovanligt höga räntan samt de skärpta
kreditrestriktionerna kan verka återhållande på konsumtionen. Av dessa
anledningar kan den privata konsumtionen förväntas stiga något långsammare
i år än i fjol eller med omkring 3 1/2 procent, dvs. med samma procenttal
som de realt disponibla inkomsterna. Den offentliga konsumtionen
fortsätter däremot att stiga i snabb takt.
Vid den höga efterfrågan, som råder på olika områden kan importen förväntas
komma att öka kraftigt eller volymmässigt med omkring 8 procent.
Eftersom ökningen av exporten, tjänstesaldot inberäknat, väntas bli obetydligt
lägre beräknas bytesbalansen komma att försämras något. I samma
riktning verkar den under de senaste åren stadiga ökningen av turistutgifterna
i förhållande till turistinkomsterna. Det är emellertid sannolikt att
de mer kortfristiga kapitalrörelserna kommer att medföra ett ökat inflöde
av valutor, så att valutareserven inte torde komma att utsättas för någon
nämnvärd avtappning under 1964.
Kalkylen för de anspråk på de inhemska produktionsresurserna, som
ställs från olika efterfrågeområden, utmynnar som jag tidigare framhållit
i en stegring av bruttonationalprodukten på 5 1/2 procent. Detta innebär
höga ökningstal för praktiskt taget all produktion av varor och tjänster,
särskilt inom industrin, byggnadsverksamheten och skogsbruket, samt en
skärpning av det redan ganska anspända läget på arbetsmarknaden. Inom
industrin förutses produktionsstegringarna bli kraftiga inom gruv- och
metallområdet, främst beroende på omslaget i lagercykeln för järn och stål
från senare delen av 1963 såväl i Sverige som utomlands. Den nuvarande
stegringstakten kommer därför troligen att efter hand anpassas nedåt till
den löpande förbrukningen senare i år. Den matta utvecklingen för verkstadsindustrin
i fjol håller nu på att brytas, i första hand till följd av den
gynnsamma utvecklingen för exporten av verkstadsprodukter till utomeuropeiska
länderområden och även vissa länder i Västeuropa. Utsikterna
för denna bransch pekar närmast mot en gradvis skärpning av konjunkturen
mot senare delen av 1964 med hänsyn till att efterfrågetillskott då
sannolikt kan påräknas från industriinvesteringarna i Sverige och Västeuropa.
Läget för skogsindustrierna fortsätter att förbättras — från hösten
1963 har även det tryckta läget på prissidan lättat — och produktionen
kan beräknas stiga minst lika kraftigt 1963—64 som 1962—63.
Inom skogsbruket inträffar en kraftig stegring av aktiviteten i år. Skogsavverkningarna
i fjol låg avsevärt under den löpande förbrukningen i
samband med eu nödvändig anpassning av råvarulagren inom skogsindustrierna
efter ansvällningen av dessa under 1962. I år måste virkesavverkningarna
höjas upp i nivå med råvaruåtgången och en omkastning
i virkesuttaget från eu nedgång med 5 procent 1962—63 till en stegring
med 16 procent 1963—64 beräknas därvid komma till stånd.
Ur utbudssynpunkt är förutsättningarna för en förhållandevis kraftig
10
Kung,t. Maj. ts proposition nr 150 år 196i
produktionsökning från 1963 till 1964 gynnsamma såtillvida som det ekonomiska
läget särskilt i början av 1963 kännetecknades av att kapaciteten
delvis var outnyttjad inom vissa betydelsefulla exportinriktade näringsgrenar
(skogsindustrierna, bondeskogsbruket) och av att produktionsförmågan
inom andra betydelsefulla näringsgrenar (främst byggnadsindustrin)
var nedsatt till följd av den hårda vintern. Ett inte oväsentligt tillskott
i produktionstillväxten torde sålunda kunna uppnås enbart därigenom
att dessa »reserver» blir utnyttjade under 1964. För att produktionsprognoserna
för 1964 skall kunna förverkligas beräknas emellertid
härutöver en icke oväsentlig ökning av sysselsättningen behöva komma
till stånd. Speciellt gäller detta för industrin och byggnadsverksamheten
men även för övriga områden av näringslivet väntas en stark efterfrågan
på arbetskraft. På arbetsmarknadens utbudssida utgör den i år förlängda semestern
en begränsande faktor. Regionalt sett väntas efterfrågetrycket bli
störst i de södra och mellersta delarna av landet och lägre i norrlandslänen.
Arbetskraftsresurserna kommer mot denna bakgrund att bli hårt utnyttjade
under 1964. Beräkningar av arbetskraftsutbudet ger vid handen, att
antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor troligen kommer att öka jämförelsevis
starkt, medan däremot antalet män respektive ogifta kvinnor i
arbetskraften inte kommer att undergå större förändringar.
Den ekonomiska politiken
Konjunkturpolitiken 1963 och 1964. Under de första månaderna 1963,
vilka kännetecknades av relativt svaga expansionstendenser inom den
svenska ekonomin, bibehöll den ekonomiska politiken en allmänt efterfrågestimulerande
inriktning. I mitten av januari sänkte riksbanken diskontot
med ytterligare en halv procent till 3 1/2 procent. Genom ett samma
månad utfärdat cirkulär uppmanades de statliga myndigheterna att
tidigarelägga sina beställningar hos verkstadsindustrin. De investeringsfonder
som under 1962 frisläppts för byggnadsinvesteringar kunde
företagen fortsätta att utnyttja för detta ändamål intill utgången av april
1963; för maskinanskaffningar kunde investeringsfonder genom ett i december
1962 fattat beslut utnyttjas för sådana beställningar som gjordes
före utgången av maj 1963.
Sedan den ekonomiska utvecklingen under våren 1963 antagit en mera
expansiv prägel, blev den ekonomiska politikens inriktning successivt
mera återhållande. De speciella stimulansåtgärderna inställdes. Riksbankens
diskonto höjdes till 4 procent redan i juni 1963 och en väsentlig
uppbromsning av den tidigare snabba utlåningsökningen ägde rum under
senare delen av fjolåret. I början av innevarande år skärptes penningpolitiken
ytterligare genom en ny räntehöjning i januari till 4 1/2 procent,
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
genom likviditetsindragande statslåneoperationer och skärpta villkor för
bankernas upplåning i riksbanken. För att begränsa anspänningen på
byggarbetsmarknaden senarelades hösten 1963 igångsättningen av vissa
statliga byggnadsföretag; i början av 1964 utfärdades direktiv om en speciellt
tidig avveckling av beredskapsarbeten under våren och nyligen har,
som jag senare skall närmare redovisa, ytterligare åtgärder beslutats för
att begränsa statens efterfrågan på byggarbetskraft.
Bedömer man budgetpolitiken under nuvarande uppgång i konjunkturen
enbart efter budgetsaldots förändring kan utvecklingen synas dåligt
harmoniera med stabiliseringspolitikens allmänna syftning. Efter ett totalbudgetöverskott
1962/63 av drygt 300 milj. kr. skulle nämligen budgeten
för 1963/64 resultera i ett underskott på ca 500 milj. kr. Trots detta
är emellertid ökningen i statsutgifterna 1963/64 väsentligt mindre än året
innan — ca 1 600 milj. kr. mot 2 100 under 1962/63. Omsvängningen i
budgetsaldot är i stället resultatet av en nedgång i statsinkomsternas ökningstakt.
överskotten under de tre första budgetåren på 1960-talet betingades
i väsentlig grad av att lönesumman och därmed skatteunderlaget
steg med omkring 10 procent per år. Skulle denna tillväxttakt ha
bestått också under 1963 och 1964 i stället för att då begränsas till 7 1/2
respektive drygt 6 procent, hade statens inkomster blivit väsentligt större.
Även om statens utgifter samtidigt skulle ha ökat till följd av de pris- och
kostnadsstegringar som en sådan allmän inkomstutveckling skulle ha medfört,
är det sannolikt att budgeten uppnått totalbalans även under 1963/64.
En stabilisering av den allmänna inkomstutvecklingen, som närmar denna
till den reala resursökningen, har efter den föregående snabba stegringen
varit ett önskvärt och eftersträvat mål för den ekonomiska politiken.
Att ett realiserande av detta mål samtidigt har en återhållande verkan
på tillväxten av statens inkomster kan inte ensidigt las som ett tecken
på bristande anpassning av budgetpolitiken. Försämringen i budgetsaldot
för 1963/64 beror vidare på speciellt stora utbetalningar till kommunerna
genom slutreglering av tidigare uppburen kommunalskatt. 1 ill en del motverkas
därför uppgången i det statliga lånebehovet av en minskning i den
upplåning som kommunerna eljest skulle ha blivit tvingade till.
En närmare analys av budgetutvecklingens reala innebörd ger sålunda
knappast anledning till att beteckna finanspolitiken under 1963/64 som
mer expansiv än under året innan. Genom alt budgeten å andra sidan
heller inte åtstramades har den successiva skärpningen av den ekonomiska
politiken väsentligen skett via kreditpolitiken. Detta bär aktualiserat frågan
huruvida den förda politiken varit förenlig med den inriktning och
utveckling av investeringsverksamheten som samtidigt eftersträvats. Sålunda
har på vissa håll farhågor uttryckts för att det för 1964 uppställda
bostadsprogrammet skulle äventyras på grund av byggnadsindustrins svårigheter
att erhålla kreditiv. Bostadsproduktionen kan emellertid för när
-
12
Kung,K Maj. ts proposition nr 150 år 1964
varande anses som maximal i förhållande till byggnadsindustrins faktiska
produktionsmöjligheter. Det har självfallet aldrig varit kreditpolitikens
syfte att pressa ned bostadsbyggandet under den nivå som svarar mot den
i rådande konjunkturläge tillgängliga reala kapaciteten. Så har heller inte
skett. Igångsättningen av nya bostadsbyggen och utvecklingen hittills av
byggnadskreditivgivningen — den högsta som skett under senare år —
ger inte någon välgrundad anledning til! oro för att bostadsprogrammet
inte skall uppfyllas. Finansieringsproblem i enstaka fall kan och bör inte
i nuvarande ansträngda läge lösas genom vad som i praktiken vore en
generell lättnad av kreditpolitiken.
Att den nuvarande kreditåtstramningen i viss män verkar dämpande på
näringslivets och däribland även industrins investeringar är oundvikligt.
Trots den skärpning av kreditpolitiken som inträtt tyder dock den senaste
investeringsenkäten jämfört med höstenkäten på en uppjustering
om än blygsam av industrins investeringsplaner för 1964. Samtidigt har
sannolikheten för en mer betydande uppgång för industriinvesteringarna
1965 av flera skäl blivit större. Med hänsyn till de gynnsammare avsättningsmöjligheterna
och prisutsikterna för exportindustrierna förefaller en
viss förbättring av lönsamhet och självfinansieringsmöjligheter inom dessa
industrier trolig under 1964. Vidare synes kapacitetsutnyttjandet ha stigit
inom järn-, massa- och pappersindustrierna samt inom vissa grenar av
verkstadsindustrin. Skattestimulansen genom särskilt investeringsavdrag
gäller för beställningar utlagda under 1964 och ej enbart för investeringar
verkställda under året. Den kan härigenom komma att verka höjande
på industrins maskininvesteringar även och framför allt under 1965. En
viss ökning av industrins fasta investeringar 1965 förefaller således trolig
och är även med hänsyn till det svenska näringslivets utvecklingsmöjligheter
välbehövlig.
Det mest dynamiska inslaget på investeringsområdet under 1964 utgöres
av investeringar i lager. Omsvängningen från lager avveckling under 1963
till lageruppbyggnad under 1964 svarar för det största efterfrågetillskottet
inom den svenska ekonomin i år. Det är inte minst detta omslag som bidragit
till att resurserna för närvarande är så hårt ansträngda och som gjort
kreditåtstramningen nödvändig. Det är också på lagerinvesteringarna som
åtstramningen kan väntas ha en väsentlig del av sin effekt. En anpassning
av lageruppbyggnaden och en förstärkt ekonomisering av lagerhållningen
står heller inte i strid med politikens långsiktiga inriktning.
De nyligen avslutade centrala avtalsförhandlingarna har visat arbetsmarknadsparternas
förmåga att självständigt och utan konflikt nå lösningar
som bör vara förenliga med såväl parternas som samhällsekonomins intressen.
För löntagarna innebär avtalet förutom lönehöjningar under detta
och nästkommande år att väsentliga trygghetsfrågor kommit närmare sin
lösning. Från företagens synpunkt är den sammanlagda kostnadsstegringen
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
13
visserligen inte obetydlig men inte heller större än att det svenska näringslivet
bör ha goda utsikter att hävda sina positioner i den internationella
konkurrensen.
För statsbudgeten medför de träffade avtalen eu viss uppjustering i förhållande
till de i statsverkspropositionen redovisade beräkningarna av skatteunderlagets
ökning under 1964/65. Samtidigt har, som närmare kommer
att framgå av det följande, inte obetydliga utgiftsökningar tillkommit. Även
det reviderade riksstatsförslaget kommer därför att sluta på en viss ökning
av det statliga lånebehovet trots den inkomstförstärkning som riksdagen
nyligen beslutat. Statsinkomsterna återtar visserligen under 1964/65 eu mer
normal ökningstakt efter den av delvis engångsartade skäl betingade uppbromsningen
under innevarande budgetår. När lånebehovet ändå stiger, beror
detta framför allt på en ovanligt snabb expansion av utgifterna för de
statliga inkomstöverföringarna: höjda folkpensioner, höjda barnbidrag och
utbyggnad av studiestödet. Till en del beror ökningen i underskottet vidare
på ökade utbetalningar av statliga bostadslån, en ökning som återspeglar
den kraftiga uppgången i bostadsbyggandet under de närmast föregående
åren.
Skatteskärpningen från halvårsskiftet medför att ökningen i hushållens
konsumtion -— de konsumtionsstimulerande sociala reformerna till trots —
kan väntas begränsa sig till 3 1/2 procent, medan de totala fasta investeringarna
synes komma att stiga med 5 1/2 procent. Stegringstakten i den
svenska ekonomin ökar ytterligare under 1964 och användningen av de ökade
resurserna harmonierar med eu framtidsinriktad politik. Mot denna bakgrund
synes den ekonomiska politiken rätt väl avpassad. Kvar står dock
frågan om den anspänning som för närvarande kännetecknar den svenska
ekonomin är för stor. Läget är visserligen inte sådant att risker kan anses
föreligga för en av en alltför stor efterfrågan framkallad allmän stegring
av prisnivån eller uttömning av valutareserverna. Den höjning av konsumentprisnivån
som enligt nationalbudgeten väntas 1964 synes i huvudsak
vara bestämd från kostnadssidan och skulle förmodligen inträffa även om
den inhemska efterfrågan som riktas mot varumarknaderna skulle bli något
lägre än vad som nu förutses. Höjda arbetskostnader inom från internationell
konkurrens avskärmade näringsgrenar med långsam produktivitetsutveckling,
höjda kostnader för importerade råvaror och höjda hyreskostnader
får sin inverkan på konsumentprisnivån även vid ett balanserat
efterfrågeläge.
En annan och mer närliggande fråga gäller i vilken grad det för närvarande
kan anses föreligga en för stor efterfrågan på arbetsmarknaden, med
andra ord en efterfrågan på arbetskraft som är större än vad som vore behövligt
för att säkerställa en eftersträvad hög sysselsättning och som därigenom
skulle ge upphov till balansstörande löneglidning och desorganisationsfenomen
på arbetsmarknaden. Den tillväxt av nationalprodukten med
14
K ung.k Maj.ts proposition nr 150 år 1964
inte mindre än 5 1/2 procent som nationalbudgetens kalkyler över den effektiva
efterfrågan 1964 skulle medföra betecknar det maximala som för
närvarande kan presteras av den svenska ekonomin. Riskerna är därför påtagliga
för att ett allvarligt övertryck kan komma att uppstå på arbetsmarknaden.
Arbetslöshetssiffrorna — de i beredskapsarbeten och i omskolning
sysselsatta oräknade — är för den hittills gångna delen av 1964 de lägsta
som vid denna årstid noterats sedan nuvarande statistik infördes år 1955.
I denna situation ställes stora krav på arbetsmarknadspolitiken. Dessa
krav blir än större med hänsyn till att det ansträngda läget i södra och mellersta
Sverige — främst på byggarbetsmarknaden — inte har sin motsvarighet
i Norrland. Av central betydelse blir effektiva insatser för att ta i anspråk
tillgängliga arbetskraftsreserver och underlätta arbetskraftens överflyttning
till områden — lokalt och yrkesmässigt — där brist på arbetskraft
nu framträder. Mer än 10 000 kommer att frigöras genom att beredskapsarbetena
till sommaren radikalt skärs ned från en topp under vintern
1963—64 med ca 16 000 sysselsatta till omkring 2 000—3 000 sysselsatta,
huvudsakligen handikappade och annan svårplacerad arbetskraft. Ytterligare
arbetskraft kommer att frigöras genom att deltagare i omskolningsverksamheten
i förtid får rekryteras av arbetsmarknaden. Sammanlagt torde
deltagarna i omskolningsverksamheten för närvarande uppgå till närmare
16 000 personer. Vidare kommer inför sommaren extra ansträngningar
att göras för att tillföra arbetsmarknaden de hundratusen ungdomar som
önskar att ta anställning under sina ferier.
Arbetskraftssituationen är emellertid särskilt besvärande beträffande
byggarbetsmarknaden, vars arbetskraftsrekrytering ytterligare försvårats
av konjunkturuppsvinget inom näringslivet i övrigt. Särskilda åtgärder erfordras
därför beträffande denna sektor av ekonomin.
Regeringen har i enlighet härmed utfärdat föreskrifter om åtgärder avsedda
att dämpa statens efterfrågan på arbetskraft inom byggnads- och anläggningsverksamhet.
Enligt dessa föreskrifter får tills vidare inga statliga
husbyggnadsprojekt påbörjas utan särskild dispens. Beträffande redan pågående
byggnads- och anläggningsarbeten begränsas vidare ianspråktagandet
av arbetskraft inom ramen för de personalstyrkor som inom respektive
myndighets område sysselsattes under senare delen av april 1964. Självfallet
kommer det inte att vara möjligt eller ur allmänna synpunkter ens
önskvärt att helt upphöra med igångsättningen av nya byggnadsobjekt. Å
andra sidan är det uppenbart att endast de tidsmässigt mest angelägna projekten
kan göras till föremål för dispens.
Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare anmodat länsarbetsnämnderna att
iaktta den största restriktivitet under sommaren och hösten vid meddelande
av igångsättningstillstånd för sådana mindre och medelstora projekt som
lämpligen kan utföras under vintern 1964—65. Vidare skall länsarbets
-
Kungl. Maj. ts proposition nr töO år 7.964 15
nämnder och länsbostadsnämnder söka få till stånd en frivillig förskjutning
mot vinterhalvåret av småhusbyggandet.
Dessa åtstramande åtgärder, som går utöver den begränsning som genomfördes
hösten 1963, kan komma att inom flera centrala områden skapa
problem. I och för sig ytterst angelägna projekt, som ofta avser att bemästra
en bristsituation, får således stå tillbaka.
Den i prop. 1964: 95 föreslagna ändringen av lagen om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbeten kommer att möjliggöra en motsvarande prioritering
på den privata byggnadsmarknaden inom områden med utpräglad arbetskraftsbrist.
En förutsättning för att de här nämnda åtgärderna skall erhålla
avsedd effekt är att kreditåtstramningen även i fortsättningen så långt
möjligt begränsar övertrycket på byggnadsmarknaden utan att därmed behöva
äventyra den betydande ökning av byggnadsvolymen som i och för sig
torde vara genomförbar.
Budgetutvecklingen 1963/64 och 1964/65. Som jag tidigare nämnt beräknas
budgetutfallet för 1963/64 nu liksom i statsverkspropositionen resultera
i ett totalunderskott å i runt tal 500 milj. kr. mot ett överskott å drygt 300
milj. kr. 1962/63. Jag har framhållit, att saldots förskjutning i negativ
riktning under innevarande budgetår i hög grad får ses som en följd av en
utebliven inkomstökning. Genom att statsinkomsterna under nästa budgetår,
delvis genom den beslutade avdragsreformen, åter uppvisar en markerad
ökningstakt synes det möjligt att — trots en mycket kraftig utgiftsstegring
— undgå en alltför ogynnsam förskjutning av budgetsaldot. Sålunda beräknas
nu totalbudgeten för 1964/65 uppvisa ett underskott av samma storleksordning
som i statsverkspropositionen eller ca 850 milj. kr.
Under innevarande budgetår beräknas statens inkomster nu öka med
drygt 800 milj. kr., eller ca 100 milj. kr. mera än vad som förutsågs i statsverkspropositionen.
Denna ökning är betydligt lägre än uppgången under
budgetåren 1961/62 och 1962/63. Detta förklaras framför allt av skatteunderlagets
lägre stegringstakt. Denna medför omedelbart en viss uppbromsning
i ökningen av källskatteuppbörden. Därtill kommer, såsom jag
berört vid åtskilliga tidigare tillfällen, kännbara effekter för de behållna
statsinkomsterna vid en avtagande stegringstakt genom att inkomstskattetitelns
utgiftssida belastas av växande kommunalskatteutbetalningar. Vidare
belastas inkomstskattetiteln under l%3/64 av kvardröjande verkningar av
1961 års beslut om eu sänkning av den direkta beskattningen. Liksom i statsverkspropositionen
baseras nu föreliggande beräkning av inkomstskatterna
på ett antagande om en ökning av lönesumman med 7 å 8 procent under år
1963. För 1964 antogs i statsverkspropositionen en motsvarande ökning av
5 procent, vilken siffra nu till följd av den något reviderade konjunkturbedömningen
och de kända löneökningarna uppjusterats till drygt 6 procent.
16
Kungk Maj:ts proposition nr 150 år 1065
Fortfarande kvarstår alltså ett antagande om eu i förhållande till de närmast
föregående åren inte oväsentligt minskad takt i skatteunderlagets ökning.
Den vidtagna uppjusteringen av lönesumman för 1964 påverkar dessutom
endast obetydligt statsinkomsterna under innevarande budgetår. Den
angivna ökningen i förhållande till beräkningen i årets statsverksproposition
hänför sig till bolagsskatteinkomsterna. Fyllnadsinbetalningarna beräknas
nämligen bli 100 milj. kr. större än tidigare beräknats i anslutning
till den i den reviderade nationalbudgeten något uppjusterade siffran
för produktionsökningen under fjolåret, en förändring som också bekräftas
av nu tillgängliga uppgifter om bolagens taxerade inkomster vid 1964 års
taxering.
För nästa budgetår innebär däremot den reviderade inkomstberäkningen
en betydande uppjustering — drygt 900 milj. kr. — av statsverkspropositionen
beräkning. Kalkylen grundar sig — förutom på den nyss berörda större
ökningen av lönesumman och den högre nivån för aktiebolagens taxerade
inkomster under 1964 — på antagandet om en ökning av lönesumman
för 1965 med drygt 7 procent mot 4 procent i statsverkspropositionen. Dessa
förändringar föranleder en uppräkning av inkomstskattetiteln med 650 milj.
kr. I övrigt beräknas uppjusteringen av skatteunderlaget medföra ökade inkomster
på bl. a. titlarna allmän varuskatt med 100 och tullmedel med 50
milj. kr. Den nya kalkylen innebär, att statsinkomsterna skulle öka med
ca 2,3 miljarder kr. från 1963/64 till 1964/65. Trots att skatteunderlaget
1964/65 antas behålla den under innevarande budgetår inträdda långsammare
stegringstakten, uppnås sålunda en mycket betydande ökning av statsinkomsterna
efter den av speciella faktorer betingade uppbromsningen under
1963/64.
Utgiftsökningen under budgetåret 1963/64, drygt 1 600 milj. kr., kan
jämföras med ökningarna under budgetåren 1961/62 och 1962/63 vilka
uppgick till respektive 1 200 och 2 100 milj. kr. Det bör i sammanhanget erinras
om att beloppen för 1962/63 bl. a. inkluderar kostnader för höjda folkpensioner
och utgiftsökningal- för andra betydande inkomstöverföringar.
Den för innevarande budgetår på riksstat och lilläggsstater anslagsmässigt
budgeterade utgiftsökningen uppgår till inemot 2 000 milj. kr. Skillnaden
mellan den budgeterade och faktiska medelsförbrukningen på inemot 400
milj. kr. ligger i hög grad på investeringsanslagen. Sålunda ligger särskilt
investeringarna för försvaret betydligt under den budgeterade nivån och
även under statens allmänna fastighetsfond förväntas nu en lägre medelsförbrukning
än tidigare beräknats. Att den sålunda planerade investeringsverksamheten
inte kommer att materialiseras är delvis en följd av svårigheterna
att i den inträdda konjunkturen fullfölja planerna men det är också
i hög grad ett uttryck för en målmedveten ekonomisk politik. Jag vill här
ånyo erinra om det i september 1963 insatta förbudet mot igångsättning av
större statliga byggnadsprojekt och den nyligen företagna ytterligare be
-
17
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 196t
gränsningen av byggnads- och anläggningsverksamheten, vilken sistnämnda
givetvis får sin huvudsakliga effekt under nästa budgetår.
För 1964/65 beräknas nu statsutgifterna uppgå till ett belopp, som är
ca 850 milj. kr. större än vad som redovisades i statsverkspropositionen.
Merutgifterna hänför sig bl. a. till de statsanställdas löner och pensioner,
folkpensioner, social hemhjälp, vissa anslag under ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde samt inköp av FN-obligationer. Den reviderade utgiftskalkylen
innebär att statsutgifterna skulle öka med ca 2,6 miljarder kr.
jämfört med det beräknade utfallet för 1963/64. Även om utgiftsberäkningen
för budgetåret 1964/65 är mera komplett än fjolårets reviderade beräkning
inför budgetåret 1963/64 såtillvida att kostnaderna för statstjänarlönerna
genom tvåårsavtalet nu är kända, har hänsyn i år liksom tidigare
givetvis inte kunnat tas till övriga erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter
på tilläggsstat.
Den nu budgeterade utgiftsökningen för 1964/65, ca 2 600 milj. kr., kan
jämföras med en vid motsvarande tidpunkt i fjol beräknad utgiftsökning av
ca 1 200 milj. kr. för budgetåret 1963/64. Ökningarna enligt årets reviderade
riksstatsförslag fördelar sig med en tredjedel på statlig konsumtion och investering
och med två tredjedelar på övriga utgifter, varav transfereringsutgifterna
utgör den helt dominerande delen, medan motsvarande relation i
fjol utgjorde tre fjärdedelar respektive en fjärdedel. Om man mot denna
bakgrund ser till myndigheternas faktiska möjligheter att i det nuvarande
konjunkturperspektivet realisera den beräknade utgiftsexpansionen, måste
den angivna dominansen av transfereringsutgifter i budgetförslaget beaktas.
Möjligheterna att materialisera en utgiftsexpansion av denna typ begränsas
inte av den rådande höga konjunktur, som jämsides med den ekonomiska
politikens åtstramande effekt utgör förklaringen till att innevarande års
investeringsplaner inte kommer att fullföljas. Vad realinvesteringarna beträffar
har ju dessutom för nästa budgetår hänsyn nu kunnat tas till verkningarna
av de återhållande inslagen i den ekonomiska politiken. Att den
budgeterade utgiftsexpansionen 1963/64 inte i sin helhet realiseras kan således
inte tagas till intäkt för antaganden om eu liknande utveckling 1964/65.
Det statliga uppläningsbehov om ca 850 milj. kr., som den reviderade beräkningen
för nästa budgetår nu tyder på är visserligen obetydligt lägre än
vad som förutsågs i statsverkspropositionen men det är samtidigt något
större än innevarande budgetårs. Det innebär att det statliga kreditbehovet,
trots den inkomstförstärkning som årets riksdag beslutat, är av en storleksordning
som maximalt kan accepteras under eu högkonjunktur, där industrin
och kommunerna redan i utgångsläget möter finansieringssvårigheter.
Utvecklingen på längre sikt. Utvecklingen under första hälften av 1960-talet har kännetecknats av ett intensivt reformarbete på socialpolitikens
område. Samhällets stöd till åldringarna, till de handikappade och till barn
2
Bihang till riksdagens protokoll 196 i. 1 samt. AV 150
18
Kung.L Maj. ts proposition nr 150 år 196b
familjerna har förstärkts väsentligt på några få år. Samtidigt liar kraven
på en snabb utbyggnad av den offentliga sektorn ökat och drivit fram omfattande
statliga insatser inom bl. a. utbildning, forskning, kommunikationsväsende
och olika vårdområden. Med de ökade samhällsinsatserna har följt
en starkt uppåtriktad trend i statsutgifterna. Effekten på budgetbalansen
av denna utgiftsexpansion har dock kompenserats av det starka inkomstinflöde
som kännetecknade 1960-talets första år och som — förutom införandet
av den allmänna varuskatten — betingades av en exceptionellt snabb uppgång
i skatteunderlaget. Trots att statsinkomsternas ökningstakt, efter den
delvis engångsartade avsaktningen 1963/64, återtar en mer normal stegring
och trots att inte oväsentliga inkomstförstärkningar tillkommit i år, beräknas
eu fortsatt ökning av underskottet 1964/65 inte kunna undgås. Svårigheterna
att med nuvarande utgiftstrend framöver bevara en rimlig budgetbalans
framträder ytterligare av den förnyade långtidsbudget som utarbetats
inom finansdepartementet och för vilken en redogörelse lämnas i bihang E.
Jag har i tidigare kompletteringspropositioner utförligt berört de metodproblem
som är förknippade med kalkyler över budgetutvecklingen på längre
sikt och den osäkerhet som med nödvändighet måste omge kalkyler av
detta slag. Jag vill därför här inskränka mig till att ånyo understryka att
dylika beräkningar varken kan eller bör uppfattas som fixerade bindningar
av utgifter och inkomster eller som prognoser för den faktiska budgetutvecklingen.
I stället bör kalkylerna närmast uppfattas som ett hjälpmedel
vid den långsiktiga planeringen. Då för huvuddelen av beräkningarna uppställts
preciserade förutsättningar och i flera fall också angetts alternativa
kalkyler föreligger också möjligheter att utifrån olika utgångspunkter använda
långtidsbudgeten som ett arbetsinstrument i den långsiktiga budgetplaneringen.
De beräkningsmetoder som använts vid utarbetandet av den nya långtidsbudgeten
överensstämmer med dem som tidigare tillämpats. Således har
först kalkyler gjorts för vissa större specificerade utgiftsposter, omfattande
tre fjärdedelar av utgiftssumman, vilka styrs av befolkningsutvecklingen
och redan fattade beslut eller för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna
kan ges en klar innebörd. Exempel härpå är anslagen till barnbidrag och
folkpensioner samt anslagen till försvaret. Övriga icke-specificerade anslag
har därefter överslagsmässigt budgetgranskats på grundval av de av myndigheterna
anmälda utgiftsbehoven för budgetåren 1965/66—1967/68. Härvid
har självfallet — liksom för de särredovisade anslagen — hänsyn bl. a.
tagits till pågående och av riksdagen i princip godkända utbyggnadsplaner,
liksom till utgiftseffekten av förskjutningar i befolkningsstrukturen. Slutligen
har tillägg gjorts för löneökningar, varvid stegringen under beräkningsperioden
antagits överensstämma med den förutsatta volymmässiga tillväxten
av nationalprodukten.
Utifrån dessa utgångspunkter skulle utgifterna under treårsperioden öka
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 106 ^
med 1,9, 1,5 och 1,1 miljard kr. under respektive budgetår. Det följer av
den använda metodiken, som i princip kan sägas innefatta endast ett förverkligande
av redan accepterade målsättningar och beslut, att utgiftsserien
representerar ett relativt restriktivt alternativ. För de särredovisade anslagen
har nämligen endast undantagsvis inkalkylerats kostnader för reformer;
utgiftsmässigt dominerande är härvid den för 1966 i enlighet med tidigare
fastställd tidsplan upptagna standardhöjningen för folkpensionerna. Inte
heller för de ospecificerade anslagen har upptagits kostnader för nya större
reformer som kan komma att aktualiseras under perioden. Att långtidsbudgetens
utgiftsserier därför normalt inte oväsentligt överskri des — speciellt
gäller det utgifter för inkomstöverföringar — belyses inte minst av utgiftsförändringarna
under budgetåret 1964/65. I jämförelse med beräkningarna
i fjolårets långtidsbudget av utgiftsökningarna för detta budgetår har nämligen
tillkommit utgifter av storleksordningen 1,1 miljard kr. Huvudparten
av dessa tillkommande utgifter hänför sig till årets reformverksamhet och
utgöres främst av ökade utgifter för inkomstöverföringar. De höjda barnbidragen
och det förbättrade studiestödet svarar således tillsammans med tidigare
icke medräknade kostnader för folkpensioner för ca två tredjedelar
av de tillkommande utgifterna. Även för de under den ospecificerade utgiftsposten
upptagna kostnaderna för bl. a. undervisning och olika vårdområden
föreligger också betydande merutgifter i anledning av reformförslag till årets
riksdag.
Den speciellt snabba stegringen av statsutgifterna under 1965/66 kan
inte återföras på några få styrande utgiftsposters ökning. Den är i stället ett
resultat av en reformpolitik på bred front som genom långsiktigt bindande
utgiftsbeslut slår ut i betydande anslagsökningar på de flesta verksamhetsområden.
Belysande härför är att utgiftsökningen under budgetåret är betydligt
större än under budgetåret 1966/67, trots att för 1965/66 i motsats
till 1966/67 inte beräknats någon höjning av folkpensionsbeloppen. Utgiftsexpansionen
förklaras bl. a. därav, att kostnaderna för flera av årets reformer
först budgetåret 1965/66 får helårseffekt. Den förbättrade studiefinansieringen
för de studerande vid högre skolformer är ett exempel härpå.
Andra exempel är kostnaderna för utbyggnaden av den sociala hemhjälpsverksamhelen
och det ekonomiska stödet till frånskilda makars och ogifta
mödrars barn, den förbättrade arbetslöshetsförsäkringen samt polisväsendets,
åklagarmyndigheternas och rådhusrätternas förstatligande. Tillsammans
svarar enbart de här uppräknade reformerna för en utgiftsökning av
inemot 1/2 miljard kr. Härtill kommer den redovisade utgiftsökningen för
de specificerade utgiftsposterna i övrigt, 0,7 miljard kr. Utifrån angivna
förutsättningar för beräkningarna svarar här anslagen till försvaret, bostadslån,
folkpensioner och vägar för huvudparten av ökningen. Utgiftstrycket
framträder också däri, att ökningen av de ospecificerade anslagen, trots
eu väsentlig nedskärning av de av myndigheterna redovisade anslagsbehoven
20
Kungh Maj:ts proposition nr 150 ur 1964
inte kunnat inrymmas inom den trendmässiga ökning som förelegat de senaste
budgetåren. Härtill bidrager givetvis, såsom exemplifierats, att kostnaderna
för inånga av årets reformer slår igenom med helårseffekt först 1965/
66. Även med bortseende härifrån kvarstår dock en betydande ökning. Då
dessa ospecificerade utgiftsposter domineras av kostnaderna för utbildning,
forskning och olika vårdområden, är det naturligt att utgifterna expanderar
i snabb takt.
När utgifterna i en långsiktig budgetkalkyl beräknas i oförändrade priser,
bör härav följa att skatteunderlaget antages stiga i takt med den förutsatta
totala produktionsökningen, dvs. motsvarande en inflationsfri inkomststegring
i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets
ökning vid oförändrade beskattningsregler upptages till 4 procent per år
liv o. m. 1966 skulle statsinkomsterna under de aktuella budgetåren stiga
med respektive ca 1,7, 0,7 och 0,5 miljard kr. Kalkylerna innebär sålunda
för budgetåret 1965/66 en ytterligare ökning av statens upplåningsbehov i
förhållande till 1964/65 till i absoluta tal drygt 1 miljard kr. Beräkningsgrunderna
för såväl inkomsterna som utgifterna kan visserligen komma att
radikalt påverkas som följd av allmänna skatteberedningens kommande
förslag. Beräkningen av upplåningsbehovet torde emellertid i princip inte
påverkas därav då beredningens kommande förslag skall utformas från utgångspunkten
att den samlade statsfinansiella effekten av en omläggning
blir neutral.
Ändringar i antagandet om skatteunderlagets utveckling påverkar däremot
självfallet upplåningsbehovets storlek. Den här angivna inkomstökningen
under det första budgetåret i perioden, 1965/66, förändras emellertid
inte på något mer avgörande sätt ens vid en relativt kraftig höjning av antagandet
om skatteunderlagets stegring. Skulle exempelvis vid nu gällande
skattesatser stegringen upptas till årligen 7 procent från inkomståret 1966
och framåt, blir den ytterligare ökningen av statsinkomsterna inte mer än
0,3 miljard kr. under 1965/66. För de två därpå följande budgetåren skulle
en årlig ökning av 0,7 miljard kr. tillkomma. Väljes ett sådant högre alternativ
för skatteunderlagets stegring ändras emellertid samtidigt också förutsättningarna
för beräkningarna av statsutgifterna. I sådant fall bör nämligen
kalkylmässigt kostnaderna för statstjänstemännens löner och pensioner
uppräknas i motsvarande grad och även antagandet om oförändrade
priser uppges, vilket leder till ytterligare ökning av utgiftstakten. Den förbättring
av budgetsaldot som inträder vid en uppgång i skatteunderlaget,
som är större än den reala produktionsökningen i samhället, blir således väsentligt
mindre än inkomstökningen. Vid en bedömning av nettoeffekten på
upplåningsbehovet av en sådan uppgång i skatteunderlaget på sikt, bör också
beaktas att det samhällsekonomiska utrymmet för eu underbalansering
av budgeten samtidigt minskar.
Innebörden av här framlagda beräkningar framstår klarare om de sättes i
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år W6i
relation till den föregående utvecklingen. Som jag redan tidigare påpekat
representerar utgiftskalkylen i praktiken ett minimialternativ. Detta framgår
vid en jämförelse mellan tidigare, på samma sätt gjorda, förhandsberäkningar
för budgetåren 1962/63, 1963/64 och 1964/65 och de slutliga riksstatsförslagen
för samma budgetår. I förhållande till förhandsberäkningarna
har nämligen för respektive budgetår de tillkommande utgifterna uppgått
till 1,0, 0,6 och 1,1 miljard kr. Det är lätt alt inse att fortsatta utgiftsökningar
i denna takt, lagda ovanpå de i årets långtidsbudget upptagna utgiftsökningarna,
skulle vid oförändrade skatte- och avgiftssatser innebära
en helt orealistisk statsfinansiell utveckling.
Givetvis kan inte för närvarande bedömas vad som under hela den period
beräkningarna omspänner kommer att vara en samhällsekonomiskt riktigt
avvägd budget. Delta hindrar inte att de slutsatser som kan dragas av de
föreliggande kalkylerna är rätt ensartade. Skall nuvarande åtaganden på
olika områden kunna infrias och en effektiv konjunkturpolitisk rörelsefrihet
bevaras kommer utrymme för utgiftsökningar utöver dem som inrymmes
i kalkylerna i stort sett alt saknas. Detsamma gäller för skattesänkningar.
En sänkning för eu grupp måste således kompenseras av höjningar
för andra. Mot bakgrund av de krav som samhällsutvecklingen ställer på
ett fortsatt reformarbete inom olika statliga verksamhetsområden, varken
kan eller bör dock nya och nu inte preciserade utgiftsökningar uteslutas.
Politiken måste därför inriktas på att nya reformer kan inplaneras i budgetutvecklingen
bara om utrymme genom särskilda åtgärder beredes dem
på budgetens inkomst- eller utgiftssida. Riksstaten för nästa budgetår är ett
bevis för att vi redan befinner oss i denna situation. De betydande reformer
som förverkligas 1964/65 har inte kunnat finansieras enbart med den statliga
inkomstökning som följer av skatteunderlagets stegring utan därutöver
har särskilda finansieringskällor fått anvisas.
Eu fortsatt stegring av skatteunderlaget genom en fortgående allmän
produktionsökning är eu avgörande förutsättning för att realisera de allmänt
omfattande reformkraven. Alltmer framstår det därför som en central
uppgift för politiken all främja den ekonomiska framstegstakten. Förutsättningarna
för en snabb expansion är dessbättre rätt goda. Framstegstakten
i den svenska ekonomin har sålunda hittills under 1960-talet varit högre än
någonsin tidigare under efterkrigstiden. Under 1950-talet ökade den totala
produktionen med i genomsnitt 3 1/2 procent per år. Från 1960 till 1964
beräknas tillväxttakten enligt Bihang F bli närmare 4 1/2 procent per år.
Det betyder att takten i det ekonomiska framåtskridandet överträffat väd
som kunde förutses, då 1959 års långtidsutredning angav den möjliga produktionsökningen
till 4 procent per år. Industriproduktionen uppvisar en
än snabbare slegringslakt. Den beräknas uppgå till ca 5 1/2 procent per år
hittills under 1960-talet.
22
Kungk Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Produktionsökningen har möjliggjort en snabb levnadsstandardsstegring
för hushållen, som ökat sin konsumtion med drygt 4 procent per år. Samtidigt
har statens och kommunernas utbud av tjänster och offentlig service
kunnat växa avsevärt snabbare än vad som förutsågs; medan långtidsutredningen
betraktade en årlig ökning av 4 procent som möjlig att uppnå,
har den faktiska volymökningen varit ca 6 procent per år. Det kan erinras
om att långtidsutredningen ansåg en snabbare ökningstakt än den antagna
vara önskvärd, särskilt inom undervisning och sjukvård. Expansionsmöjligheterna
betraktades emellertid som begränsade med hänsyn till svårigheterna
att öka kapaciteten på dessa områden. Den snabba produktionsökningen
har således medgivit starkt ökade insatser på ur allmän välfärdssynpunkt
centrala områden.
Avgörande förutsättningar för denna gynnsamma utveckling har varit de
framgångsrika insatserna för att effektivt utnyttja de knappa arbetskraftsresurserna
och bibehålla eller t. o. in. öka takten i realkapitalbildningen.
Tillgången på arbetskraft har nämligen endast ökat i mindre omfattning
under 1%0-talets första år. Den kraftiga produktionsökningen innebär därför
att produktiviteten i det svenska näringslivet kunnat höjas betydligt
snabbare än tidigare. En effektiv arbetsmarknadspolitik, inriktad på att
främja arbetskraftens rörlighet, omskolning och vidareutbildning, innebär
att överflyttningsvinster snabbt kan utnyttjas och att arbetsinsatsernas avkastning
stiger. Genom finans- och kreditpolitiken har förutsättningar skapats
för en fortsatt utbyggnad och rationalisering av produktionsapparaten.
De totala investeringarna har således kunnat lyftas drygt 20 procent och
industrins investeringar höjdes redan i början av perioden närmare 20 procent
över 1960 års nivå. De tendenser till avmattning i industriinvesteringarna,
som därefter inträtt, har mötts med en rad stimulansåtgärder, för vilka
jag tidigare redogjort. Bl. a. härigenom har industrins investeringar i
stort sett kunnat bibehållas vid den i början av 1960-talet uppnådda höga
nivån. Samtidigt har en snabb ökning av den totala investeringsvolymen
även under senare år uppnåtts genom en kraftig investeringsexpansion inom
stora delar av det övriga näringslivet, av bostadsbyggandet och inom den offentliga
sektorn. Statens och kommunernas investeringar för bostadsbyggande,
vägbyggande, utbildning m. m. har sålunda varit en viktig stimulansfaktor
samtidigt som ett ökat underlag för fortsatt framåtskridande kunnat
skapas.
Ett karakteristiskt drag i 1950-talets ekonomiska utveckling var att
investeringarna nästan regelbundet ökade snabbare än konsumtionen. Efter
vissa tendenser till en utjämning av ökningstakten visar utvecklingen
under 1960-talet nu alltmer deciderade tecken till att ansluta sig till
mönstret från tidigare delar av efterkrigstiden. Denna ökning av investeringskvoten
och därmed av sparkvoten har väsentligt ökat möjligheterna
till en snabb och stabil välståndsökning på längre sikt. Särskilt är att
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196\
observera att de enskilda hushållens sparande hittills under 1960-talet synes
ha ökat mycket snabbt, under vissa år i snabbare takt än hushållens
disponibla inkomster. Vid växande inkomster för de enskilda har således
en utvidgad offentlig sektor och därmed sammanhängande ökade skatteintäkter
mycket väl kunnat förenas med ett ökat personligt sparande.
Utvecklingen under 1960-talets första år ger vid handen, att den svenska
ekonomin för närvarande befinner sig i en starkt expansiv fas. Under förutsättning
att vår politik även i fortsättningen målmedvetet inriktas på att
främja expansionen, ter sig möjligheterna goda att bibehålla och förstärka
den höga framstegstakten. Jämsides med en eltektiv konjunkturpolitik för
full sysselsättning och samhällsekonomisk balans kräver det en framsynt
och på långsiktiga mål inriktad politik, där byggandet och planeringen för
framtiden blir huvudtemat.
Såsom jag tidigare framhållit beror den ökade framstegstakten i stor
utsträckning på en stigande produktivitet i ett allt effektivare näringsliv.
Vi kan idag förutse en rad faktorer, som innebär att den framtida produktionsökningen
i än högre grad måste hämtas från förbättrad teknik
och högre arbetsproduktivitet. Befolkningen i arbetsför ålder ökar sålunda
avsevärt långsammare under 1960-talets senare hälft eller med endast ca
120 000 personer, medan motsvarande åldersgrupp växte med ca 230 000
personer under perioden 1960—1964. En fortsatt inflyttning till vårt land
och en ökad frekvens av förvärvsarbete bland de hemarbetande kvinnorna
ökar visserligen tillgången på arbetskraft. Men utbudet hålles samtidigt
tillbaka av det förhållandet, afl allt fler människor i de arbetsföra åldrarna
befinner sig under utbildning. Tas dessutom hänsyn till kraven på fortsatt
arbetstidsförkortning torde man ha att räkna med att stegringen av
sysselsättningsvolvmen, mätt i arbetstimmar, i framtiden blir starkt begränsad.
Utvecklingen på arbetsmarknaden bör ses mot bakgrunden av att landets
befolkning i icke arbetsföra åldrar beräknas öka snabbare under
senare hälften av 1960-talet än under dess första del. Av den sammanlagda
beräknade befolkningsökningen på ca 260 000 personer under perioden
1965—1969, avser sålunda 130 000 åldersgrupperna under 15 och över
67 år. Under perioden 1960—1964 minskade däremot befolkningen i dessa
åldrar. Det betyder att de ej i produktionen sysselsatta grupperna ökar
sin andel av den totala befolkningen. Genom transfereringar inom familjepolitiken
och i form av studiestöd och pensioner får dessa grupper samtidigt
ökade inkomster.
Dessa utvecklingstendenser visar, att vi om produktionsökningen skall
fortgå även framöver som ett normalt inslag i vår ekonomi måste räkna
med att efterfrågetrycket på arbetsmarknaden torde komma att bestå eller
t. o. in. skärpas. Den tekniska utvecklingen och näringslivets strukturella
omvandling inriktar till betydande del efterfrågan mot marknadens trånga
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1964
sektor, den utbildade arbetskraften. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken
och en framsynt utbildningspolitik måste sörja för en genomtänkt hushållning
med de knappa resurserna. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
är dessutom viktiga instrument för att påskynda och underlätta den ständigt
pågående strukturomvandlingen av vårt näringsliv.
Om produktionsökningen trots knappheten på arbetskraftsresurser skall
kunna fortskrida i den önskade takten, blir en fortsatt hög investeringsnivå
nödvändig. Rationaliseringen och utnyttjandet av de tekniska framstegen
kräver cn ständig förnyelse och utbyggnad av produktionsapparaten.
Den strukturella omvandlingen av vårt näringsliv torde leda till att den
ekonomiska livslängden hos realkapitalutruslningen sjunker och att investeringsbehoven
ökar.
Kravet på ett fortsatt stort bostadsbyggande kommer att bestå under
överskådlig lid.
Näringslivets utveckling och den ökade geografiska rörligheten skärper
kraven på samhällets investeringsinsatser för att möjliggöra den basorganisation,
som är en nödvändig förutsättning för ekonomisk expansion. Vidare
måste insatserna för utbildning, forskning och tekniskt utvecklingsarbete
fortsätta att öka om investeringarna skall ge den eftersträvade avkastningen.
Allt tyder sålunda på alt sparande-investeringsproblemet även i framliden
kommer att inta en central plats i den ekonomiska politiken. Utvecklingstendensen
när det gäller sparandet visar, att de stigande inkomsterna
möjliggjort en kraftig ökning av hushållens sparande. Samtidigt är de
nya finansieringskällor, som uppbyggts på kollektiv grund, under snabb
tillväxt. Allmänna pensionsfonden uppgår nu till ca 5 miljarder kr. och
dess årliga placeringsbehov kan under den närmaste femårsperioden beräknas
öka med ca 0,5 miljard kr. per år. Dess placeringar har hittills till
en dryg tredjedel avsett näringslivets investeringar, medan över 40 procent
gått till bostadsbyggandet. Nya kreditinstitut har skapats för att kanalisera
kapital till långsiktiga investeringar.
Det finns å andra sidan sektorer, vars möjligheter till fortsatt självfinansiering
ter sig begränsade. Det skärpta konkurrensläget för näringslivet
torde minska dess förmåga att ur uppsamlade vinstmedel finansiera sina
investeringai. De starkt växande anspråken pa kommunernas insatser för
investeringar och offentliga tjänster har medfört en snabb stegring av de
kommunala skattesatserna som fört upp den kommunala utdebiteringen
till för närvarande i genomsnitt ca 16,50 kr. mot ca 14,60 för fyra år sedan.
Kommunerna torde därför komma att möta stigande svårigheter att öka
sina skatteinkomster i takt med investeringsbehoven.
Det åtstramade vinstläget inom näringslivet behöver i och för sig inte
betyda, att det totala samhälleliga sparandet kommer att nedgå. Ett minskat
företagssparande kan motverkas av en fortsatt ökning av hushållsspa
-
llungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
25
randet och av sparandet i de nya kollektiva finansieringskällorna. Denna
utveckling visar dock, att utrymme måste skapas för en starkt ökad finansiering
på lånemarknaden av såväl enskilda som kommunala investeringar.
Samtidigt innebär den tekniska utvecklingen att de enskilda investeringsprojekten
växer i storlek och, bl. a. genom ökat inslag av forskning och utvecklingsarbete,
innehåller ett större mått av risktagande än tidigare.
De ändrade förutsättningarna för investeringarnas finansiering understryker
behovet av en effektivt fungerande kreditmarknad, som kan skapa
ett rationellt investeringsurval. Förutsättningar måste även ges för sådan
kreditgivning, som kan bära en del av det risktagande, som är nödvändigt
för det ekonomiska framåtskridandet. Det kollektiva sparandet har därvid
en viktig uppgift att fylla genom att i ökad utsträckning engageras i kreditgivning,
som enligt traditionella synsätt innebär delaktighet i företagandets
risker. Genom samverkan i särskilda former mellan stat och näringsliv
kan stora utvecklings- och investeringsprojekt möjliggöras, t. ex. vid
atomkraftens fredliga utnyttjande och vid exploateringen av våra naturtillgångar,
där risktagande och kapitalinsatser överstiger de enskilda företagens
resurser.
De framtida investeringsbehoven och sparandeutvecklingen kommer att
bli föremål för ett ingående studium i den pågående långtidsutredningen.
I anslutning härtill pågår även en undersökning av de finansiella långtidsperspektiven
i syfte att klarlägga de utbuds- och efterfrågeförhållanden,
som på längre sikt kan väntas råda på kreditmarknaden, och det utrymme
för olika slag av investeringar, som därmed erhålles. Till bedömningen skall
anknjdas en diskussion av riktlinjerna för en ekonomisk politik på detta
område, som syftar till att skapa de marknadsmässiga förutsättningarna
för en önskvärd realekonomisk utveckling.
Med hänsyn till det pågående utrednings- och planeringsarbetet är det
idag för tidigt att närmare uttala sig om arten och omfattningen av de
ytterligare åtgärder utöver de redan insatta, som kan komma att krävas
för att skapa det nödvändiga investeringsutrymmet. Jag har dock i det
föregående pekat på vissa drag i den ekonomiska utvecklingen — de stora
investeringsbehoven, näringslivets och kommunernas begränsade förmåga
att själva finansiera de växande investeringsbehoven — som redan nu
understryker kraven på staten att säkerställa det sparande, som är förutsättningen
för att vi skall kunna fortsätta byggandet för framtiden.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961
Budgetläget
En sammanfattande bild av utvecklingen av totalbudgetens huvudkomponenter
1962/63—1964/65 lämnas i följande tabell. Tabellen visar, att totalbudgetens
saldo beräknas förskjutas i negativ riktning med ca 800 milj.
kr. från föregående till innevarande budgetår samt att denna försvagning
kan väntas fortsätta — om än i avsaktande tempo — nästa budgetår. Totalbudgeten
beräknas sålunda under innevarande budgetår uppvisa ett underskott
av inemot 500 milj. kr. och under nästa budgetår av ca 850 milj. kr.
Jämfört med de beräkningar som redovisades i statsverkspropositionen innebär
de nya kalkylerna praktiskt taget oförändrat totalsaldo under innevarande
och nästa budgetår. Den karakteristik av budget utvecklingen som
gavs i statsverkspropositionen är sålunda fortfarande giltig — en omsvängning
från överskott till underskott under innevarande budgetår och en fortsatt
försvagning nästa budgetår.
Totalbudgeten 1962/63—1964/63
Milj. kr.
1963/64 |
1964/65 |
Förändring från |
|||||
Utfail |
Stv- |
Ny |
Stv- |
Ny |
Utfall |
Ny ber. |
|
1962/63 |
prop. 1964 |
ber. |
prop. 1964 |
ber. |
1962/63 |
1963/64 |
|
Driftbudgetens inkomster .... |
19 869 |
20 601 |
20 704 |
22 051 |
22 961 |
+ 835 |
+ 2 257 |
ringar) .................. Överskott (+), underskott ( — ) |
18 717 |
19 870 |
19 973 |
21 970 |
22 682 |
+ 1 256 |
+ 2 709 |
på driftbudgeten.......... Medelsbehov på kapitalbudge- |
+ 1 152 |
+ 731 |
+ 731 |
+ 81 |
+ 278 |
- 421 |
- 453 |
ten...................... Ökad (—), minskad ( + ) dis- |
813 |
1 233 |
1 100 |
982 |
1 125 |
+ 287 |
+ 25 |
position av rörliga krediter |
- 12 |
— |
- 100 |
— |
- |
- 88 |
+ 100 |
Totalbudgetens saldo........ |
+ 327 |
- 502 |
- 469 |
- 901 |
- 847 |
- 796 |
- 378 |
Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för budgetutvecklingen
under innevarande och nästa budgetår. Jag uppehåller mig därvid först
vid statsinkomsternas utveckling för att sedan lämna en redogörelse för utgifternas
förändring och i ett sammanfattande avsnitt beröra saldoutvecklingen.
En mera ingående beskrivning av såväl inkomsternas som utgifternas
utveckling lämnas därjämte i senare avsnitt.
27
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961
Inkomstutvecklingen. Driftbudgetens totala inkomster beräknas nu, som
framgår av särskild tabell, till 20 704 milj. kr. för 1963/64 och 22 961 milj.
kr. för 1964/65 innebärande ökningar med resp. 835 milj. kr. och 2 257
milj. kr. från närmast föregående hudgetår.
Den nya beräkningen avviker i fråga om 1964/65 rätt väsentligt från statsverkspropositionens
beräkning, medan för 1963/64 någon större förändring
inte inträffar. Den i statsverkspropositionen lämnade allmänna karakteristiken
av inkomstutvecklingen —• en låg ökning innevarande budgetår som
efterföljs av en väsentligt större ökning nästa budgetår —- är således fortfarande
giltig, även om ökningstakten nästa budgetår blir avsevärt högre
än tidigare beräknat. Avgörande för den något förändrade utvecklingsbilden
är att statsverkspropositionens schablonantagande om skatteunderlagets ökning
under 1964 och 1965 nu kunnat ersättas med mera realistiska, om än
fortfarande osäkra uppskattningar.
Beräkningen av statsinkomsterna i statsverkspropositionen grundades på
ett antagande om eu ökning av lönesumman från 1963 till 1964 med 5 procent
och från 1964 till 1965 med 4 procent. Fysiska personers inkomster av
andra förvärvskällor än tjänst beräknades efter samma ökningstal. För aktiebolagens
taxerade inkomster antogs en femprocentig ökning vartdera
året, varvid hänsyn dock inte togs till reduktionen av de taxerade inkomsterna
till följd av de föreslagna särskilda investeringsavdragen under 1964.
Riksrevisionsverket har vid sin förnyade inkomstberäkning för 1964/65
antagit att lönesumman skall stiga med drygt 6 procent 1964 och drygt 7
procent 1965. Till grund för denna bedömning ligger bl. a. överenskommelsen
mellan arbetsmarknadens huvudparter om lönehöjningar 1964 och 1965,
vissa antaganden om ökningen av antalet yrkesverksamma och en övergång
till högre betalda yrken samt en viss fortsatt löneglidning. Vidare tyder en
enkät över aktiebolagens inkomster vid 1964 års taxering på en större ökning
än den som ligger till grund för statsverkspropositionens inkomstberäkning.
Den nya beräkningen grundas sålunda på antagandet att aktiebolagens
taxerade inkomster stiger med 10 procent från 1963 till 1964 års
taxering jämfört med beräknat 5 procent i statsverkspropositionen.
För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket nu de behållna nettoinkomsterna
under 1963/64 och 1964/65 till 8 400 resp. 9 700 milj. kr., innebärande
ökningar från statsverkspropositionens beräkning med 100 resp.
650 milj. kr. Det reviderade antagandet om aktiebolagens inkomstökning
har föranlett en uppräkning av fyllnadsbetalningarna under våren 1964 med
100 milj. kr. och en motsvarande nivålyftning för 1965. För budgetåret
1963/64 har i övrigt ingen förändring av den tidigare beräkningen företagits,
eftersom den genom överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter
höjda lönenivån endast obetydligt påverkar uppbörden under detta budgetår.
De nya beräkningarna innebär att de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln
minskar med inemot 250 milj. kr. från 1962/63 till 1963/
28
Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 196 b
64 och ökar med 1 300 milj. kr. till 1964/65. Som jag närmare utvecklat i
statsverkspropositionen betingas utvecklingen av den behållna inkomsten
på inkomstskattetiteln under nu aktuella budgetår i hög grad av utvecklingen
av utbetalningarna från titelns utgiftssida. Under 1963/64 stiger utbetalningarna
av kommunalskattemedel mycket kraftigt, vilket huvudsakligen är
en automatisk följd av skatteunderlagets snabba stegring under de första
åren på 1960-talet. Den stora ökningen av utbetalningarna av överskjutande
skatt utgör en efterverkan av 1961 års skattereform och är såtillvida en engångsföreteelse.
Driftbudgetens inkomster 1962/63 —1964/65
Milj. kr.
1963/64 |
1964/65 |
Förändring från |
|||||
Utfall |
Stv- |
Ny |
Stv- |
Ny |
Utfall |
Nv ber. |
|
1962/63 |
prop. 1964 |
ber. |
prop. 1964 |
ber. |
1962/63 |
1963/64 |
|
Skatt å inkomst och förmögen- |
|||||||
het in. m................. Övrig skatt å inkomst, förmö- |
8 647 |
8 300 |
8 400 |
9 050 |
9 700 |
- 247 |
+ 1 300 |
genhet och rörelse........ |
379 |
411 |
409 |
411 |
414 |
+ 30 |
+ 5 |
Automobilskattemedel ...... |
1 587 |
1 810 |
1 808 |
1 920 |
1 910 |
+ 221 |
+ 102 |
Tullar och acciser .......... |
7 546 |
8 224 |
8 315 |
8 529 |
8 715 |
+ 769 |
+ 400 |
Uppbörd i statens verksamhet |
286 |
301 |
313 |
492 |
498 |
+ 27 |
+ 185 |
Diverse inkomster .......... |
335 |
414 |
399 |
409 |
466 |
+ 64 |
+ 67 |
Statens affärsverksfonder .... |
402 |
417 |
328 |
483 |
501 |
- 74 |
+ 173 |
Övriga kapitalfonder........ |
687 |
724 |
732 |
757 |
757 |
+ 45 |
+ 25 |
Summa inkomster |
19 869 |
20 601 |
20 704 |
22 051 |
22 961 |
+ 835 |
+ 2 257 |
För övriga inkomsttitlar innebär de nya kalkylerna för budgetåret 1963/
64 större avvikelser från årets statsverksproposition bl. a. i fråga om tullmedel
som uppräknats med 40 milj. kr. samt för televerkets inlevererade
överskott, som nedräknats med 85 milj. kr. För 1964/65 har den allmänna
varuskatten uppräknats med 100 milj. kr. och diverse andra indirekta skatter
med ca 85 milj. kr. till följd av de förändrade antagandena om skatteunderlagets
utveckling och ett därmed sammanhängande förändrat antagande
om konsumtionsutvecklingen. Beräkningen av affärsverkens inlevererade
överskott har gjorts under förutsättning av vissa taxehöjningar, innefattande
bl. a. en höjning av posttaxorna, vartill jag återkommer i det
följande.
Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens
utgifter exld. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbud
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
geten, i förekommande fält med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar
och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande
beräkningar till 22,2 miljarder kr. 1963/64 och till 25,1 miljarder kr. 1964/
65. Jämfört med närmast föregående budgetår innebär detta ökningar med
1,6 resp. 2,9 miljarder kr. Sett i perspektivet av de senaste årens utvecklingär
utgiftsökningen nästa budgetår ovanligt stor, medan ökningen innevarande
budgetår ligger nära genomsnittet för de närmast föregående budgetårens
ökningstal.
Jämfört med statsverkspropositionen beräkning av de totala utgifterna
enligt nyssnämnda definition innebär de nya beräkningarna för 1963/64
en ökning med ca 100 milj. kr. Tillkommande utgifter pa tilläggsstat, bl. a.
för lönehöjningar åt de statsanställda 1964, samt nu förutsedda merutgifter
på förslagsanslag motvägs inte fullt av en lägre medelsförbrukning än beräknat
på kapitalbudgeten. För budgetåret 1964/65 innebär de nya kalkylerna
en utgiftsökning på i runt tal 870 milj. kr. jämfört med de tidigare beräkningarna.
Härav svarar lönehöjningarna 1964 och 1965 för de i statlig
och statsunderstödd verksamhet på löneplan anställda för 370 milj. kr. Totalt
innebär löneuppgörelsen med de statsanställda, inklusive affärsverkens,
en kostnadshöjning med 570 milj. kr. Förändrade förutsättningar för anslagsberäkningen
har vidare tillkommit genom utlösningen i april av ytterligare
ett indextillägg till folkpensionerna och genom diskontohöjningen i
februari. Härigenom uppkommer ett ökat anslagsbehov av sammanlagt ca
120 milj. kr.
De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningsmedel beräknas
för 1963/6i till 19 973 milj. kr. eller ca 1,3 miljard kr. mer än 1962/63.
Jämfört med statsverkspropositionen innebär den nya beräkningen en ökning
med ca 100 milj. kr. Denna förändring är ett nettoresultat av å ena
sidan tillkommande utgifter på tilläggsstat, däribland för höjda löner och
pensioner för de statsanställda, och vissa merutgifter på förslagsanslag jämfört
med tidigare beräkningar samt å andra sidan underförbrukning på vissa
reservationsanslag, främst avskrivningsanslagen.
De föreslagna lönehöjningarna för de anställda inom det statliga avtalsområdet
innebär bl. a. en generell lönehöjning för 1964 med 3,5 procent.
Denna lönehöjning, som givits retroaktiv tillämpning fr. o. m. den 1 januari
i år, medför en utgiftsökning för statsverket 1963/64 om ca 90 milj. kr.
Härav avser 70 å 75 milj. kr. höjda löner och återstoden pensioner. Övriga i
överenskommelsen ingående moment — lönegradsuppflyttningar och vissa
andra förbättringar av anställningsvillkoren — påverkar budgeten först
fr. o. in. budgetåret 1964/65.
På tilläggsstat It har i övrigt efter det att propositionen nr 2 avläts till
riksdagen äskats sammanlagt 65 milj. kr. på driftbudgeten, varav 32 milj.
kr. till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Bland beloppsmässigt viktigare
anslag har tillkommit 11 milj. kr. för materiel för en svensk bered
-
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
skapsstyrka för FN-tjänst och 15 milj. kr. för kostnader för svenskt deltagande
i FN :s fredsstyrka på Cypern.
Vad beträffar medelsförbrukningen på förslagsanslag förutsågs i statsverkspropositionen
en nettobesparing på 100 milj. kr. Riksrevisionsverket
bär i sin prognos för utfallet innevarande år på grundval av uppgifter från
de anslagsförvaltande myndigheterna räknat med en nettomerutgift om 98
milj. kr. Bland större merutgifter noteras drygt 90 milj. kr. på folkpensionsanslaget
till följd av nya indextillägg. Statsbidraget till kommunala
nykterhetsnämnder beräknas — såsom en engångsföreteelse —- öka med ca
15 milj. kr. på grund av ändringar i utbetalningsordningen. Härutöver förutses
större merutgifter bl. a. på vissa avlöningsanslag, vilket dock motvägs
av en besparing pa anslagen till täckning av beräknade merkostnader för
löner och pensioner. Vad beträffar reservationsanslagen beräknades i statsverkspropositionen
att någon förändring av reservationsmedelsbehållningarna
totalt sett inte skulle komma att inträffa. Detta antagande gjordes med
avvikelse från en enkät bos de anslagsförvaltande myndigheterna som angav
en total reservationsmedelsminskning på drygt 100 milj. kr. Riksrevisionsverket
kalkylerar i sin utfallsberäkning för 1963/64, till vilken jag ansluter
mig, med att någon förändring av de totala reservationsmedelsbehållningarna
inte kommer att inträffa vad avser egentliga statsutgifter, medan
däremot en ökning med ca 250 milj. kr. skulle uppkomma på anslagen till
avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Denna ökning sammanhänger
med en antagen ökning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten, vartill
jag återkommer i det följande. Prognosen för den totala reservationsmedelsbehållningen
innebär att den sedan åtskilliga år pågående reservationsmedelsuppbyggnaden
på andra än avskrivningsanslagen avstannar under
innevarande budgetår samtidigt som anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten
fortsätter att öka.
Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten 1963/64 beräknades i statsverkspropositionen
till 2 946 milj. kr. Till förfogande för investeringarnas
finansiering beräknades stå 1713 milj. kr. dels i form av avskrivningsmedel
från riksstaten, dels i form av medel som för de olika kapitalfonderna avsättes
av dessas driftinkomster för årliga avskrivningar, dels i form av kapitalåterbetalningar
och övriga disponibla likvida medel. Det återstående
medelsbehovet beräknades sålunda till 1 233 milj. kr. Jämfört med statsverkspropositionens
beräkningar har tillkommit ytterligare anslag på tillläggsstat
på sammanlagt ca 100 milj. kr., varav 48 milj. kr. för nybyggnad
av kaserner för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente samt 35 milj. kr.
till jordfonden. Å andra sidan minskar medelsförbrukningen genom en nu
av liksrevisionsverket, på grundval av en enkät hos de anslagsförvaltande
myndigheterna, beräknad ökning av anslagsbehållningarna om inte mindre
än 435 milj. kr., varav försvarets fonder och statens utlåningsfonder, främst
lånefonden för bostadsbyggande, samt statens allmänna fastighetsfond sva
-
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år It)Oi
rar för huvudparten. Av finansdepartementet i december 1963 samt i januari
och april 1964 företagna enkäter visar också en successiv förskjutning
i myndigheternas bedömning mot minskad medelsförbrukning. Huvudsakligen
är detta en reflex av en i förhållande till planerna reducerad statlig investeringsaktivitet
till följd dels av den ekonomiska politikens åtstramning,
dels av myndigheternas svårigheter att i nuvarande högkonjunktur i full
utsträckning materialisera uppställda planer. Härtill kommer en viss eftersläpning
i utbetalningarna av bostadslån.
De reviderade beräkningarna innebär att medelsförbrukningen på kapitalbudgeten
skulle stanna vid 2 610 milj. kr. eller 336 milj. kr. mindre än i
statsverkspropositionens beräkning. Ianspråktagandet av avskrivningsmedel
från riksstaten minskar därmed också proportionellt och de för investeringarnas
finansiering tillgängliga medlen reduceras till nu beräknade 1 510
milj. kr. Det återstående medelsbehovet blir därigenom 1 100 milj. kr. eller
133 milj. kr. mindre än beräknat i statsverkspropositionen.
Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen
totalt sett inte komma att undergå någon förändring. En av
finansdepartementet senare företagen enkät tyder emellertid på att myndigheternas
disposition av rörliga krediter kommer att öka med drygt 100
milj. kr. Huvudparten hänför sig till telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen och
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. På grundval härav har i
kalkylen intagits en ökad disposition av rörliga krediter.
De totala utgifterna på driftbudgeten 196^/65 beräknades i statsverkspropositionen
till 21 970 milj. kr. innebärande en ökning från det då beräknade
utfallet för 1963/64 med 2,1 miljarder kr. Enligt de reviderade beräkningarna
för 1964/65 slutar driftbudgetens utgifter på 22 682 milj. kr. eller
2,7 miljarder kr. mer än den reviderade beräkningen för 1963/64. Jämfört
med statsverkspropositionens beräkning har tillkommit utgifter på drygt
710 milj. kr., varav 370 milj. kr. för höjda löner och pensioner och inemot
150 milj. kr. i ökade avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Återstoden
hänför sig till ett stort antal anslag för vilka beräkningen i statsverkspropositionen
hade preliminär karaktär.
Efter det statsverkspropositionen framlades har genom särskilda propositioner
föreslagits vissa kompletteringar av statsverkspropositionens förslag
och vidare har riksdagen vid sin anslagsgranskning i vissa fall företagit
ändringar. För eu redovisning av inträffade eller nu förutsebara ändringar
torde få hänvisas till särskild sammanställning (bihang D). Sammanlagt
har tillkommit utgifter på i runt tal 200 milj. kr. utöver höjda
löner och större avskrivningar. Till betydande del betingas detta av att förutsättningarna
för statsverkspropositionens beräkning i vissa fall ändrats.
Som exempel kan nämnas utlösningen av ytterligare ett indextillägg till
folkpensionerna, vilket medför ett med 70 milj. kr. ökat anslagsbehov 1964/
65 samt diskontohöj ningen i februari och den därpå följande anpassningen
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1964
av marknadsräntorna, som medför en utgiftsökning av 30 milj. kr. för räntorna
på statsskulden och 20 milj. kr. på anslaget till räntebidrag. Bland övriga
beloppsmässigt mera betydande förändringar kan nämnas ett nytt anslag
på 20 milj. kr. till bidrag till kommunerna för social hemhjälp samt eu
ökning av ersättningen till statens järnvägar för drift av inte lönsamma
järnvägslinjer med 15 milj. kr. Under ecklesiastikdepartementets huvudtitel
har äskats ytterligare drygt 35 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. till det studieekonomiska
stödet till skolungdomen och ca 9 milj. kr. till teaterverksamhet.
Överenskommelsen om de statsanställdas löner och pensioner medför
en utgiftsökning på 370 milj. kr. budgetåret 1964/65. Av detta hänför sig
huvuddelen eller drygt 295 milj. kr. till de generella höjningarna av löner
och pensioner och 70 å 75 milj. kr. till lönegradsuppflyttningar och förbättringar
av anställningsvillkoren i övrigt för vissa kategorier statsanställda
(B- och C-listorna). Merutgifterna avses bestridas genom överskridanden av
de i statsverkspropositionen beräknade avlöningsanslagen samtidigt som
särskilda anslag motsvarande de beräknade överskridandenas totalbelopp
äskas på försvars- och civildepartementens huvudtitlar. Vid sidan av de
ökade utgifterna innebär lönehöjningarna vidare att de affärsdrivande verkens
vinstinleveranser påverkas.
För de statliga affärsverken innebär årets lönerörelse en total kostnadsökning
budgetåret 1964/65 med ca 200 milj. kr. Även om en intensivt bedriven
rationaliseringsverksamhet till viss del kan motväga denna lönekostnadsstegring,
som för nästa budgetår i genomsnitt utöver kostnaden för höjda
ATP-avgifter och förlängda semestrar uppgår till drygt 8 procent över
1963 års lönenivå, aktualiseras i vissa fall ofrånkomligen frågan om taxehöjningar.
Chefen för kommunikationsdepartementet har härvidlag tidigare
denna dag framlagt förslag om en höjning av vissa postavgifter, vilken förutsätter
riksdagens godkännande. Lönerörelsen beräknas för statens järnvägars
del medföra en utgiftsökning under budgetåret 1964/65 av storleksordningen
100 milj. kr., varav ca 80 milj. kr. avser ökade löneutgifter och
ca 20 milj. kr. ökade pensionsutgifter. Hänsyn till denna kostnadsökning
måste givetvis tagas vid den överarbetning av järnvägstaxorna, som skall
ske i anledning av statsmakternas beslut rörande den framtida trafikpolitiken.
I detta sammanhang vill jag anmäla, att beredningen av frågan om
nedskrivningen av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna ännu
inte avslutats. Förslag i frågan torde kunna underställas riksdagens prövning
under nästa budgetår.
I statsverkspropositionen antogs att en reservationsmedelsuppbyggnad
om 200 milj. kr. skulle äga rum under 1964/65. Främsta skälet härtill var
att anslaget till vägunderhåll i samband med en övergång till kalenderårsberäkning
av anslaget är beräknat att täcka ett och ett halvt års medelsbehov.
Några skäl att nu frångå denna beräkning synes inte föreligga.
Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropo •
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
sitionen till 2 871 milj. kr. inklusive en beräknad minskning av anslagsbehållningarna
med 100 milj. kr. De för investeringarnas finansiering till förfogande
stående avskrivningsmedlen och kapitalåterbetalningarna beräknades
till 1 889 milj. kr. och det återstående medelsbehovet följaktligen till
982 milj. kr. Den nya beräkningen slutar på en medelsförbrukning om 3 170
milj. kr., d. v. s. i det närmaste 300 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Under vårriksdagen har äskats ytterligare 99 milj. kr., varav 45 milj.
kr. för inköp av FN-obligationer och 22 milj. kr. för byggnadsarbeten under
statens allmänna fastighetsfond och 20 milj. kr till institutet för nyttiggörande
av forskningsresultat (INFOR).
Den nya prognosen för medelsförbrukningen innefattar vidare ett reviderat
antagande om utvecklingen av anslagsbehållningarna innebärande att
dessa kommer att minska med 300 milj. kr. mot tidigare antaget 100 milj.
kr. Till grund för detta antagande ligger resultatet av en av finansdepartementet
företagen enkät hos myndigheterna, som visar att enligt dessas bedömning
anslagsbehållningarna skulle minska med 585 milj. kr. under
1964/65. Denna mycket avsevärda minskning skall ses i samband med den
kraftiga ökning som nu förutses för 1963/64. Uppenbarligen räknar myndigheterna
med att under 1964/65 inte bara kunna fullfölja utgiftsplanerna
för detta år utan också att inhämta den eftersläpning som uppkommer
1963/64. Erfarenhetsmässigt innebär emellertid myndigheternas bedömningar
vid denna tid mycket stora överskattningar av möjligheterna att förbruka
anslagsmedlen. Härtill kommer i år effekten av de nyligen utfärdade
föreskrifterna om begränsning av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten.
Då en mycket stor del av anslagsbehållningarnas förutsedda
minskning, ca 400 milj. kr., hänför sig till utbetalningarna av bostadslån och
därför endast delvis står i direkt samband med en real investeringsverksamhet
under det framförliggande budgetåret, finner jag det dock sannolikt
att en betydande del av den angivna ökningen av medelsförbrukningen
skall kunna materialiseras.
Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen totalt
sett inte komma att undergå någon förändring. Efter översyn av denna kalkyl
finner jag nu ingen anledning att ändra detta antagande.
Saldoutvecklingen. Den i det föregående beskrivna inkomst- och utgittsutvecklingen
har sammanfattats i följande tabell Totalbudgeten 1958/59—
196b/65, som också redovisar de budgetsaldon som framkommer vid den
antagna utvecklingen av inkomster och utgifter. Som jag i det föregående
påpekat inträffar innevarande år en omsvängning i budgetläget från de föregående
årens överskott till underskott, som för innevarande år nu beräknas
till ca 470 milj. kr. och för nästa budgetår till ca 850 milj. kr.
I den reviderade finansplanen föregående år beräknades totalbudgetens
3 Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr ISO
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
underskott 1963/64 till drygt en miljard kr. mot ca en halv miljard i årets
statsverksproposition och enligt nu föreliggande kalkyler. Förskjutningen i
bedömningen mot ett minskat underskott betingas främst av att statsinkomsterna
stigit snabbare än beräknat, samtidigt som utgifterna totalt sett
hållits på samma nivå som i den ursprungliga beräkningen genom att ofrånkomliga
utgifter på tilläggsstat och vissa överskridanden på förslagsanslag
på tillsammans inemot en halv miljard motvägs av minskad medelsförbrukning
på investeringsanslag. Som jag utvecklat i det föregående är denna
minskade medelsförbrukning delvis en effekt av en åtstramad finanspolitik,
delvis en följd av att myndigheterna i rådande konjunkturläge ej kunnat i
full utsträckning materialisera uppställda investeringsplaner.
Bedömningen av budgetutvecklingen 1964/65 är givetvis behäftad med
stora osäkerheter, även om beräkningen av såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen
givits större stadga genom tvåårsuppgörelserna beträffande lönehöjningen.
Utgiftsexpansionen 1964/65 domineras vidare av utgifter av
transfereringsnatur av typen folkpensioner och barnbidrag, vilka låter sig
beräknas på förhand med större relativ säkerhet. Å andra sidan har hänsyn
givetvis inte kunnat tagas till erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter
på tilläggsstat. Sannolikheten för att dessa på sätt som skett under 1963/64
skulle komma att motvägas av jämfört med planerna minskad medelsförbrukning
är mindre än föregående år med hänsyn till utgiftsexpansionens
realekonomiska karaktär. Möjligheten till en större inkomstökning än den
som nu förutses finns givetvis. Genom det ingångna tvåårsavtalet mellan
arbetsmarknadens parter har dock bedömningen av inkomstutvecklingen
kunnat göras med större realism än vid åtskilliga tidigare tillfällen.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1964/65
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag
inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar
som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt förslag om ytterligare
investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.
Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till förvärv av en fastighet
från Nobelstiftelsen samt till nybyggnad av simhallsanläggning vid
gymnastiska centralinstitutet definitivt äskats med samma belopp som preliminärt
beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag
upptages alltså med oförändrade belopp.
För vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har i prop.
nr 86 definitivt äskats 48 000 000 kr. jämfört med preliminärt beräknade
50 000 000 kr. Avskrivningsanslaget torde därför böra uppföras med
24 000 000 kr.
3f Biliang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr lbO
Totalbudgeten 1958/59-1964/65
Milj. kr.
Drijlbudgeten
Inkomster........................
Avsättning/återföring av kommunalskattemedel
................
Utgifter..........................
Driftbudgetens saldo
Kapilalbndgeten
Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel ........................
Investeringsanslag................
Återstående medelsbehov
Rörliga krediter
Ökad ( —), minskad (+) disposition..
Totalbudgetens saldo
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
|||
Riks- stat |
Stv. -prop. |
Ny ber. |
Stv. -prop. |
Ny ber. |
|||||
12 604 |
13 657 |
16 641 |
18 007 |
19 869 |
20 034 |
20 601 |
20 704 |
22 051 |
22 961 |
(- 200) |
( - ) |
(- 350) |
(- 450) |
(- 525) |
(+ 275) |
(+ 200) |
(+ 150) |
(+ 350) |
(+ 100) |
12 743 |
13 698 |
14 829 |
15 993 |
18 717 |
“19 834 |
419 870 |
•19 973 |
»21 970 |
l022 682 |
- 139 |
- 41 |
+ 1 812 |
+ 2 014 |
+ 1152 |
+ 200 |
+ 731 |
+ 731 |
+ 81 |
+ 278 |
869 |
998 |
1 134 |
1 274 |
1 941 |
1 713 |
1713 |
1 510 |
1 889 |
2 045 |
2 441 |
2 675 |
2 526 |
2 693 |
2 754 |
3 2 969 |
4 2 946 |
72 610 |
•2 871 |
“3170 |
1572 |
i 677 |
1 392 |
1 419 |
813 |
1 256 |
1 233 |
1 100 |
982 |
1 125 |
+ 242 |
- 91 |
- 39 |
- 68 |
- 12 |
-- |
-'' |
- 100 |
— |
|
1428 |
1 -1632 |
+ 381 |
+ 527 |
+ 327 |
- 1056 |
- 502 |
- 469 |
- 901 |
- 847 |
Anm. Då avsättning till (—) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kas
utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.
1 Även inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1958/59: 41 milj. kr., 1959/60: 177 milj. kr.
3 Därav riksstat 19 734 milj kr. och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 milj. kr.
3 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och beräknad minskning av anslagsbehållningarna 10Ö milj. kr.
4 Därav riksstat 19 734 milj. kr., tilläggsstater 236 milj. kr. och besparingar på förslagsanslag 100 milj. kr.
A Därav riksstat 2 869 milj. kr. och tilläggsstater 77 milj. kr.
4 Därav riksstat 19 734 njilj. kr., tilläggsstater 391 milj. kr., överskridanden 98-milj. är. och reservationsmedelsökning 250 milj. kr.
7 Därav riksstat 2 869 milj. kr., tilläggsstater 176 milj. kr. och ökning av.anslagsbehållningarna 435 milj. kr.
8 Därav riksstatsförslag 22 170 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningama 200 milj. kr.
8 Därav riksstatsförslag 2 771 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.
18 Därav kompletterat riksstatsförslag 22 882 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.
11 Därav kompletterat riksstatsförslag 2 870 rnilj. kr, och minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.
w
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b
3G
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
Till byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala respektive universitetet i
Lund beräknades i statsverkspropositionen 5 786 000 kr. och 5 844 000 kr.
I prop. nr 72 har anslag för ifrågavarande ändamål äskats definitivt med
3 856 000 kr. och 17 844 000 kr. I anslaget till byggnadsarbeten vid Lunds
universitet ingår markförvärv med 220 000 kr., varför jag beräknar behovet
av avskrivningsmedel till 1 928 000 kr. respektive 8 812 000 kr.
I statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten
1 000 000 kr. Detta anslag har i prop. nr 73 äskats definitivt
med 800 000 kr. Avskrivningsanslaget torde böra uppföras med 400 000 kr.
Till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan respektive statens skogsmästarskola
har i prop. nr 44 äskats anslag med 5 752 000 kr. och 800 000 kr.
Jag beräknar avskrivningsmedlen till 2 876 000 kr. och 400 000 kr.
I prop. nr 78 har äskats anslag till byggnadsarbeten för statens lantbrukskemiska
laboratorium med 1 500 000 kr., varför avskrivningsanslaget till
detta ändamål torde böra uppföras med 750 000 kr.
I prop. nr 28 har äskats anslag till gemensam administrationsbyggnad för
Svenska turisttrafikförbundet m. fl. med 3 375 000 kr. Jag beräknar avskrivningsbehovet
till 844 000 kr.
I prop. nr 45 och 88 har anslag äskats för tillbyggnad av institutet för metallforskning
respektive nybyggnad för Chalmers provningsanstalt med
1 350 000 kr. och 1 200 000 kr. Avskrivningsanslagen torde böra uppföras
med 675 000 kr. respektive 600 000 kr.
Till byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning
har i prop. nr 51 äskats 600 000 kr., varför avskrivningsanslaget torde böra
uppföras med 300 000 kr.
Under statens utlåningsfonder har anslaget till värnpliktslånefonden i
prop. nr 110 definitivt äskats med samma belopp som preliminärt beräknats
i statsverkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag upptages
alltså med oförändrat belopp.
Investeringsanslag för studiesociala ändamål har i prop. nr 138 definitivt
äskats med samma totalbelopp som i statsverkspropositionen. Under statens
lånefond för universitetsstudier respektive studiemedelsfonden har anslag
äskats med 5 000 000 kr. och 89 000 000 kr. Anslaget till lånefonden för
universitetsstudier avskrives på sedvanligt sätt i sin helhet. Även anslaget
till studiemedelsfonden bör avskrivas helt, då de studielån som utlämnas
från denna fond inte är i sedvanlig bemärkelse räntebärande. Vidare har
under allmänna studielånefonden äskats anslag med 34 000 000 kr. Räntan
å de lån som meddelas ur denna fond kommer från den 1 juli 1964 att sammanfalla
med normalräntan. Till frågan om en eventuell reaktivering av avskrivningsmedel
under universitetslånefonden, ur vilken endast skall utdelas
lån till slutet av kalenderåret 1964, och under allmänna studielånefonden
torde jag få återkomma.
Under fonden för låneunderstöd har i prop. nr 119 äskats anslag till in -
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
köp av FN-obligationer med 45 000 000 kr. Då förräntningen endast beräknas
till 2 procent medan förräntningskravet å statens investeringar fastställts
till 5 procent, bör denna investering avskrivas med 60 procent eller
27 000 000 kr.
Till lån till Svenska vanförevårdens centralkommitté respektive till föreningen
Ervallahemmet har i prop. nr 56 och 86 äskats anslag med 300 000
kr. och 80 000 kr. Avskrivningsanslagen bör uppföras med motsvarande belopp.
I prop. nr 85 har till lån till byggande av sjukhem definitivt äskats anslag
med samma belopp som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen,
nämligen 50 000 000 kr. Detta lån är avsett att löpa utan ränta under
de fem första åren av en trettioårsperiod och bör således avskrivas med en
sjättedel, d. v. s. 8 300 000 kr.
I prop. nr 72 har äskats anslag till lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse
med 3 000 000 kr. Anslaget bör avskrivas helt.
Till institutet för nyttiggörande av forskningsresultat har i prop. nr 96
äskats anslag med 20 000 000 kr. Svårighet att få full förräntning på medlen
torde uppkomma till en början. Avskrivning med 50 procent bör tilllämpas.
Jag beräknar således avskrivningsbehovet till 10 000 000 kr.
Vidare har till lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm
för vissa ombyggnadsarbeten äskats 600 000 kr. i prop. nr 63. Detta
anslag bör avskrivas helt.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgår av följande översikt.
Statens allmänna fastighetsfoncl
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.
(prop. nr 86) ........................................
Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala (prop. nr 72) . .
Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund (prop. nr 72) ..
Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten (prop. nr 73) ..
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan (prop. nr 44) ....
Byggnadsarbeten vid statens skogsmästarskola (prop. nr 44)
Byggnadsarbeten för statens lantbrukskemiska laboratorium
(prop. nr 78)..........................................
Gemensam administrationsbyggnad för Svenska luristtrafik
förbundet
m. fl. (prop. nr 28)) ........................
Tillbyggnad av institutet för metallforskning (prop. nr 45) . .
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning
(prop. nr 51)..................................
Nybyggnad för Chalmers provningsanstalt (prop. nr 88) ..
Förändring, kr.
— |
1 000 000 |
— |
965 000 |
+ |
6 000 000 |
— |
100 000 |
+ |
2 876 000 |
+ |
400 000 |
+ |
750 000 |
+ |
844 000 |
+ |
675 000 |
+ |
300 000 |
+ |
600 000 |
38
Kangl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
Statens utlånings fonder
Statens lånefond för universitetsstudier (prop. nr 138) .... — 3 000 000
Studiemedelsfonden (prop. nr 138) .................... + 89 000 000
Fonden för låneunderstöd
Inköp av FN-obligationer (prop. nr 119).................. + 27 000 000
Lån till Svenska vanförevårdens centralkommitté (prop. nr
56) .................................................. + 300 000
Lån till byggande av sjukhem (prop. nr 85) .............. + 8 300 000
Lån till föreningen Ervallahemmet (prop. nr 86) ........ + 80 000
Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse (prop. nr 72). . + 3 000 000
Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat (prop. nr
96) .................................................. + 10 000 000
Lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm
för vissa ombyggnadsarbeten (prop. nr 63) ........ + 600 000
+ 145 660 000
Det torde få ankomma på riksdagen att vidta de justeringar av de under
lörevarande huvudtitel äskade anslagen som med anledning av riksdagens
beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.
Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1964/65 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk -
hus m. m................................. 24 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen .... 2 400 000
Nybyggnad av simhallsanlåggning vid gymnas
,
m, '' tiska centralinstitutet...................... 1000 000
Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala .. 1 928 000
Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund...... 8 812 000
Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten .... 400 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan...... 2 876 000
Byggnadsarbeten vid statens skogsmästarskola 400 000
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
Byggnadsarbeten för statens lantbrukskemiska
laboratorium .............. 750 000
Handelsdepartementet:
Gemensam administrationsbyggnad för Svenska
turisttrafikförbundet m. fl................. 844 000
Tillbyggnad av institutet för metallforskning .. 675 000
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska
undersökning ...................... 300 000
Nybyggnad för Chalmers provningsanstalt .... 600 000
Statens utlåningsfonder
Försvarsdepartementet:
Vårnpliktslånefonden ................ 250 000
Ecklesiastikdepartementet:
Statens lånefond för universitetsstudier........ 5 000 000
Studiemedelsfonden ........................ 89 000 000
Fonden för låneunderstöd
Utrikesdepartementet:
Inköp av FN-obligationer.................... 27 000 000
Socialdepartementet:
Lån till Svenska vanförevår dens centralkommitté 300 000
Lån till byggande av sjukhem................ 8 300 000
Lån till föreningen Ervallahemmet............ 80 000
Ecklesiastikdepartementet:
Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse .... 3 000 000
Handelsdepartementet:
Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat 10 000 000
Inrikesdepartementet:
Lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra
i Stockholm för vissa ombyggnadsarbeten 600 000
Kapitalbudgeten för budgetåret 1964/65
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1964/65 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medels -
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b
äskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.
En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall
av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom framgår av följande
framställning, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 2 870 milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de
följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under
huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför
sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag
under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under
riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har
de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna
och övriga kapitalmedel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger
följande resultat.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond .................. 13 000 000
B. Televerkets fond .................. 450 000 000
C. Statens järnvägars fond ............ 317 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond........ 330 000 000
E. Domänverkets fond ................ 4 064 000
II. Luftfartsfonden ............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond .......... 281 250 000
B. Försvarets fabriksfond ............ 17 000 000
V. Statens utlåningsfonder ..........................
VI. Fonden för låneunderstöd ........................
VII. Fonden för statens aktier ........................
VIII. Fonden för förlag till statsverket..................
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond ____
Summa kr.
1 114 064 000
4 000 000
209 578 000
298 250 000
854 126 000
283 490 000
7 680 000
41 900 000
56 800 000
2 869 888 000
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond .................. 7 901 000
B. Televerkets fond .................. 460 900 000
C. Statens järnvägars fond ............ 340 000 000
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
D. Statens vattenfallsverks fond........ 243 200 000
E. Domänverkets fond ................ 1 000
II. Luftfartsfonden ................................
III. Statens allmänna fastighetsfond ..................
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond .......... 231 181 000
B. Försvarets fabriksfond.............. 4 076 000
V. Statens utlåningsfonder ..........................
VI. Fonden för låneunderstöd ........................
VII. Fonden för statens aktier ........................
VIII. Fonden för förlag till statsverket..................
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond......
Summa kr.
1 052 002 000
7 001 000
128 425 000
235 257 000
238 330 000
207 525 000
1000
10 000 000
50 900 000
1 929 441 000
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt
beräknas till de belopp som framgår av följande.
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1964/65
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ................. 5 099 000
B. Televerkets fond ................. —10 900 000
C. Statens järnvägars fond ........... —23 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond ...... 86 800 000
E. Domänverkets fond................ 4 063 000
II. Luftfartsfonden ................................
III. Statens allmänna fastighetsfond...................
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ......... 50 069 000
B. Försvarets fabriksfond ........... 12 924 000
V. Statens utlåningsfonder .
VI. Fonden för låneunderstöd
VII. Fonden för statens aktier
VIII. Fonden för förlag till statsverket..................
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
62 062 000
— 3 001 000
81 153 000
62 993 000
615 796 000
75 965 000
7 679 000
31 900 000
5 900 000
Säger 940 447 000
42 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster ...... 1 000 000
övrig kapitalåterbetalning ............ 114 439 000 115 439 000
Summa kr. 825 008 000
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtle
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1964/65 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår
å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen
svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel ............................ kr. 825 008 000
Förnyad beräkning av statsinkomsterna
Riksrevisionsverkets såsom Bihang B redovisade förnyade inkomstberäkning
jämte ett efter avtalsförhandlingarnas slutförande avlämnat tillägg
till denna liar avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Beräkningarna bygger på uppgifter soin infordrats från vederbörande
myndigheter och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.
Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess bedömning i december
av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna i huvudsak läggas
till grund för beräkningen av statsverkets inkomster. Beträffande lönesummans
utveckling räknade riksrevisionsverket i december med eu ökning
med 7 å 8 procent från 1962 till 1963. Något material som givit anledning
till ändring av detta antagande har inte framkommit. Lönesummans ökning
från 1963 till 1964 beräknade riksrevisionsverket i december till 5 procent.
Vid denna bedömning tog riksrevisionsverket hänsyn till att lönenivån vid
utgången av 1963 till följd av löneglidning översteg den för året genomsnittliga
samt antog en viss fortsatt löneglidning och ökning av antalet anställda
under 1964. Den ökning av lönesumman som därutöver kunde bli
följden av avtalsrörelsen lät sig inte överblickas. Riksrevisionsverket konstaterar
i ett särskilt tillägg till sin förnyade inkomstberäkning att sedan
uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter träffats, nya hållpunkter för eu
beräkning av lönesummans utveckling från 1963 till 1964 tillkommit. Riksrevisionsverket
räknar nu med en ökning av lönesumman med 6 procent
från 1963 till 1964 och med 7 procent från 1964 till 1965. Beträffande fysis
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196''i 43
ka personers inkomster av andra förvärvskällor än inkomst av tjänst har
decemberberäkningens antaganden bibehållits.
Bolagens taxerade inkomster minskade med 6 procent mellan 1962 och
1963 års taxeringar. I decemberberäkningen antogs en ökning från 1963 till
1964 års taxeringar med 5 procent. Med ledning av en under mars 1964 företagen
enkät antar riksrevisionsverket nu att bolagens taxerade inkomster
kommer att stiga med drygt 19 procent från 1963 till 1964 års taxeringar.
Utvecklingen av inkomsts kattetiteln enligt riksrevisionsverkets
nya beräkning har sammanfattats i särskild tabell, i vilken också redovisas
verkets decemberberäkning. Det framgår av tabellen, att förändringarna
jämfört med decemberberäkningen väsentligen hänför sig till titelns inkomstsida.
Vad avser innevarande budgetår hänför sig avvikelsen framför
allt till att fyllnadsbetalningarna våren 1964 uppräknats med 100 milj. kr.
som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen. I övrigt har endast
obetydliga förändringar vidtagits. För budgetåret 1964/65 har i jämförelse
med decemberberäkningen räknats med dels inverkan av slopandet av
rätten till avdrag för folkpensionsavgiften, som antagits medföra en ökning
av ca 70 milj. kr. per uppbördstermin från och med september 1964, dels
med den ytterligare uppgång som betingas av det förändrade antagandet om
lönesummans utveckling. Fyllnadsbetalningarna bär upptagits med samma
belopp som i decemberberäkningen. Till grund härför ligger ett antagande
om att den minskning av fyllnadsbetalningarna som i och för sig kunde
väntas på grund av den nyligen beslutade rätten till avdrag för vissa maskininvesteringar
kommer att uppvägas genom den nu antagna högre nivån
för bolagsinkomsterna.
Inkonistskat tetitelns utveckling 1962/63—1964/63
Milj. kr.
1963/64 |
1964/65 |
Förändring från |
|||||
1962/63 |
RRV:s |
Ny |
RRV:s |
Ny |
Utfall |
Ny ber. |
|
decem- |
ber. |
decem- |
ber. |
1962/63 |
1963/64 |
||
ber- |
ber- |
till ny ber. |
till ny ber. |
||||
ber. |
ber. |
1963/64 |
1964/65 |
||||
Inkomstskattetheln ............ |
8 647 |
8 250 |
8 360 |
8 750 |
9 670 |
- 287 |
+ 1310 |
17 711 |
19 080 |
19 200 |
20 240 |
21 no |
4 1 489 |
+ 1 970 |
|
därav |
|||||||
preliminär skatt.............. |
15 746 |
17 130 |
17 240 |
18 310 |
19 200 |
+ 1 494 |
4 1 960 |
kvarstående skatt............ |
1 054 |
940 |
930 |
910 |
930 |
- 124 |
— |
övriga inkomster............ |
911 |
1 010 |
1 030 |
1 020 |
1 040 |
4 119 |
4 10 |
Utgifter ...................... därav |
9 061 |
10 830 |
10 840 |
11 490 |
11 500 |
+ 1 776 |
4 660 |
kommunalskattemedel........ |
6 378 |
7 550 |
7 550 |
8 310 |
8 330 |
4 1 172 |
4 780 |
överskjutande skatt.......... |
1 125 |
1 490 |
1 490 |
1 300 |
1 300 |
4 365 |
- 190 |
övriga utgifter .............. |
1 561 |
1 790 |
1 800 |
1 880 |
1 870 |
+ 239 |
4 70 |
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
Enligt stats- Enligt RRV:s Ökning(-f)
verksproposi- ändringsför- |
Minsk- |
|||
tionen |
slag |
ning (- |
-) |
|
Milj. kr. Milj. kr. |
Milj. kr. |
|||
Lotterivinstskatt .......................... |
89 |
92 |
+ |
3 |
Trafik omläggningsskatt...................... |
105 |
95 |
— |
10 |
Tullmedel.................................. |
900 |
950 |
+ |
50 |
Allmän varuskatt............................ |
3 300 |
3 400 |
+ 100 |
|
Särskilda varuskatter........................ |
415 |
430 |
+ |
15 |
Omsättningsskatt å motorfordon .............. |
280 |
300 |
+ |
20 |
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..... |
20 |
5 |
— |
15 |
Tobaksskatt................................ |
1 050 |
1 040 |
— |
10 |
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag |
44 |
45 |
+ |
1 |
Skatt å sprit................................ |
1 450 |
1 475 |
+ |
25 |
Skatt å malt- och läskedrycker................ |
200 |
210 |
+ |
10 |
Energiskatt ................................ |
710 |
700 |
— |
10 |
Personalsjukpenningar........................ |
25 |
28 |
+ |
3 |
Fyr- och båkmedel.......................... |
21 |
23 |
+ |
2 |
Rötesmedel ................................ |
42 |
44 |
+ |
2 |
Tipsmedel.................................. |
100 |
105 |
+ |
5 |
Lotterimedel................................ |
125 |
130 |
+ |
5 |
Postverket ................................ |
7 |
45 |
+ |
38 |
Televerket.................................. |
160 |
140 |
— |
20 |
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna
på inkomstskattetiteln till 8 400 milj. kr. för 1963/64 och 9 700 milj. kr.
för 1964/65, vilket är 650 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
I fråga om transaktionerna över fonden för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel räknar ämbetsverket med en nettoåterföring med
150 milj. kr. för 1963/64 mot 200 milj. kr. i decemberberäkningen och för
1964/65 med en nettoåterföring med 100 milj. kr. mot 425 milj. kr. i decemberberäkningen.
De förnyade beräkningarna beträffande övriga inkomsttitlar
har föranlett riksrevisionsverket att förorda vissa förändringar, vilka sammanfattats
i särskild tablå.
Inkomsttiteln tullmedel är i statsverkspropositionen uppförd med 900
milj. kr. Generaltullstyrelsen har på grundval av importprognosen i den
preliminära nationalbudgeten för 1964 uppskattat bruttouppbörden av tullmedel
till 1 020 milj. kr. Vid beräkningen har beaktats den tullsänkning för
varor av EFTA-ursprung som genomfördes den 31 december 1963 samt
utgått från att den planerade tullsänkningen vid slutet av 1964 kommer
att genomföras. Med avdrag för vissa restitutioner beräknar styrelsen nettouppbörden
av tullmedel till 920 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att
titeln uppföres med 950 milj. kr. vilket är 50 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964- 45
Inkomsttiteln allmän varuskatt föreslås uppräknas med 100 milj. kr. i
förhållande till statsverkspropositionen.
Inkomsttiteln energiskatt är i statsverkspropositionen uppförd med 710
milj. kr. Under förutsättning av bifall till propositionen 1964: 60 om viss
ändring av energibeskattningen beräknar riksrevisionsverket titeln energiskatt
för budgetåret 1964/65 till 700 milj. kr. eller 10 milj. kr. mindre än
i statsverkspropositionen.
Inkomsttiteln postverket föreslås uppföras med 9 milj. kr. för 1963/64
och med 45 milj. kr. 1964/65. Beräkningen för 1964/65 förutsätter att förslag
av generalpoststyrelsen om portohöjningar kommer att genomföras.
Inkomsttiteln televerket är i statsverkspropositionen uppförd med 160
milj. kr. I sin förnyade inkomstberäkning har telestyrelsen uppskattat det
redovisade överskottet för 1964/65 till 160 milj. kr. eller samma belopp som
beräknades hösten 1963. Vid beräkningen har förutsatts att hela inkomstökningen
genom de fr. o. m. 1964/65 beslutade taxehöjningarna kommer
att motsvaras av lika stora avskrivningar.
Beträffande leveranserna av överskottsmedel har telestyrelsen anfört följande:
»Som
anmälts i skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1964 torde
det under budgetåret 1963/64 bli nödvändigt att begränsa leveranserna av
överskottsmedel till omkring det redan inlevererade beloppet, 35 000 000
kronor, mot tidigare beräknat och i riksstaten upptagna 120 000 000 kronor.
Under budgetåret 1964/65 förutsättes telestyrelsen efter framställning härom
till Kungl. Maj :t erhålla ökade rörelsemedel, varigenom det skulle kunna
bli möjligt att under sistnämnda budgetår leverera dels ett från 1962/63
kvarstående belopp, 48 000 000 kronor, dels det beräknade överskottet för
budgetåret 1963/64, vilket som ovan angivits nu beräknats uppgå till
100 000 000 kronor, dels slutligen det belopp av det beräknade inlevereringsbara
överskottet, som blivit kontantmässigt under budgetåret 1964/65, vilket
preliminärt beräknats uppgå till 30 000 000 kronor. Totalt skulle härigenom
under budgetåret 1964/65 komma att inlevereras ca 180 000 000 kronor.»
Under de av telestyrelsen givna förutsättningarna beräknar riksrevisionsverket
det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 35 milj. kr. under
innevarande budgetår. För nästkommande budgetår beräknas ökade löneutgifter
komma att minska det angivna inlevererbara överskottet med 40
milj. kr. till 140 milj. kr. vilket är 20 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande
statsinkomsterna under budgetåren 1963/64 och 1964/65 jämfört med utfallet
1962/63 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
4 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
Utfall |
Beräknat utfall |
Förändring från |
|||
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
föregående budgetår |
||
Totala inkomster .............. |
19 869 |
20 696 |
22 915 |
+ 827 |
+ 2 219 |
Skatt å inkomst, förmögenhet och |
9 026 |
8 809 |
10 114 |
- 217 |
+ 1 305 |
Övriga skatter .............. |
9 133 |
10 123 |
10 625 |
+ 990 |
+ 502 |
Uppbörd i statens verksamhet .. |
286 |
313 |
497 |
+ 27 |
+ 184 |
Diverse inkomster............ |
335 |
399 |
421 |
+ 64 |
+ 22 |
Statens affärsverksfonder...... |
402 |
320 |
501 |
- 82 |
+ 181 |
Övriga kapitalfonder.......... |
687 |
732 |
757 |
+ 45 |
+ 25 |
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den
beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades
i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar jag
i det följande kommer att ange.
Under förutsättning av bifall till prop. 1964: 75 förordar jag, att titeln
omsättnings- och expeditionsståmplar uppföres med 160 milj. kr.
Titeln energiskatt uppfördes i statsverkspropositionen med 710 milj. kr.
i avvakan på proposition med förslag till viss ändring av energibeskattningen.
Förslag har sedermera framlagts i prop. 1964: 60. Under förutsättning
av riksdagens bifall till förslaget beräknar jag, i likhet med riksrevisionsverket,
inkomsterna under titeln energiskatt till 700 milj. kr. för
1964/65.
Chefen för inrikesdepartementet avser att senare framlägga förslag till
nya föreskrifter angående exekutionsavgifter. De nya bestämmelserna, som
det torde ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda i administrativ ordning,
torde medföra en inkomst för statsverket budgetåret 1964/65 på 800 000 kr.
Jag förordar att eu ny inkomsttitel benämnd exekutionsavgifter uppföres
under rubriken uppbörd i statens verksamhet och att denna titel uppföres
med 800 000 kr. för 1964/65.
I anslutning till i prop. 1964: 119 föreslaget inköp av FN-obligationer föreslår
jag att titeln övriga diverse inkomster uppräknas med 45 milj. kr. och
uppföres med 110 milj. kr. i riksstaten för 1964/65.
Inkomsterna av statens af för sverksfonder har av riksrevisionsverket beräknats
med hänsyn till överenskommelsen om lönehöjningar för de statsanställda
1964 och 1965. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare
denna dag, efter förslag av generalpoststyrelsen, förordat vissa justeringar
av gällande posttaxor. I likhet med riksrevisionsverket beräknar jag
inkomsttiteln postverket till 9 milj. kr. för 1963/64 och, under förutsättning
av bifall till förslaget om höjning av posttaxorna, till 45 milj. kr. 1964/65.
Inkomsttiteln televerket beräknar jag i avvaktan på ställningstagande till
förslag om ökade rörelsemedel för televerket i likhet med riksrevisionsverket
till 140 milj. kr.
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1964/65 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta belopp. I enlighet med riksrevisions^verkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring
av 100 milj. kr.
En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.
Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra, att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår
nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall
ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1964 års taxering vill
jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal
av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1963.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer föredraganden,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses ilo § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1964/65 med
100 procent av grundbeloppet; samt
b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1964/65 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade
specifikationen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sven-Olof Norberg
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196 i
Bilaga 1
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och för
mögenhet
m. in., bevillning
................
b) Kupongskatt, bevillning
c) Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt, bevillning
................
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning
..............
e) Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning..
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning......
g) Lotterivinstskatt, bevillning
..............
h) Omsättnings- och expe
ditionsstämplar
m. m.,
bevillning............
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning
.................
b) Trafikomläggningsskatt,
bevillning............
c) Bensin- och brännolje
skatt,
bevillning......
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning ..
b) Allmän varuskatt, bevillning
..............
c) Särskilda varuskatter,
bevillning............
d) Omsättningsskatt å motorfordon,
bevillning ..
9 700 000 000
8 000 000
1 000 000
10 200 000
3 000 000
140 000 000
92 000 000
160 000 000 10 114 200 000
550 000 000
95 000 000
1 265 000 000 1 910 000 000
950 000 000
3 400 000 000
430 000 000
300 000 000
49
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
e) Regleringsavgift och ac
cis
å fettvaror m. m., bevillning
.............. 5 000 000
f) Tobaksskatt, bevillning 1 040 000 000
g) Rusdrycksförsäljnings
medel
av partihandelsbolag,
bevillning...... 20 000 000
li) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag,
bevillning...... 45^000 000
i) Skatt å sprit, bevillning 1 475 000 000
j) Skatt å vin, bevillning . 140 000 000
k) Skatt å malt- och läskedrycker,
bevillning .... 210 000 000
l) Energiskatt, bevillning. 700 000 000 8 715 000 000 20 739 200 000
11. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter............... 500 000
2. Inkomster vid fångvården............. 5 200 000
3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
.............................. 9 550 000
4. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.
....................... 3 900 000
5. Personalsjukpenningar m. m........... 28 000 000
6. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare................... 350 000
7. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen
.............................. 20 000
8. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
.............................. 600 000
9. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
.......................... 6 000 000
10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
............................ 1 000 000
11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
.......................... 1 600 000
12. Inkomster vid statens mentalsjukhus ... 50 000 000
13. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus...... 350 000
14. Inkomster vid karolinska sjukhuset .... 51 000 000
15. Inkomster vid serafimerlasarettet...... 11 000 000
16. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
all tillföras automobilskaltemedlen . 1 400 000
17. Förrättningsavgifter vid statens bilin
spektion,
att tillföras automobilskaltemedlen
................................. 5 500 000
18. Avgifter för registrering av motorfordon . 13 000 000
19. Försäljning av sjökort m. m........... 750 000
20. Fyr- och båkmedel................... 23 000 000
21. Lotspenningar....................... 15 600 000
22. Skeppsmätningsavgifter............... 500 000
23. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut.............. 9 000 000
50
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
24. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet......................... 120 000
25. Inkomster vid länsarkitektsorganisatio
nen.
............................... 900 000
26. Inkomster vid statens geotekniska institut
................................. 1 400 000
27. Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret
............................ 4 500 000
28. Inkomst av myntning och justering .... 22 000 000
29. Kontrollstämpelmedel................ 2 000 000
30. Bidrag till bankinspektionen........... 1 865 000
31. Bidrag för revision av sparbankerna .... 550 000
32. Bidrag till försäkringsinspektionen..... 1 670 000
33. Avgifter för granskning av biograffilm .. 260 000
34. Inkomster vid tandläkarhögskolorna____ 450 000
35. Inkomster vid lantbruksnämnderna .... 1 400 000
36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 500 000
37. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.
......................... 3 500 000
38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 000 000
39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt....................... 275 000
40. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000
41. Avgifter vid köttbesiktning............ 4 500 000
42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt.......................... 1 700 000
43. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 925 000
44. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 21 200 000
45. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 3 800 000
46. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel
tillverkningen.
...................... 70 000
47. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
............................. 600 000
48. Inkomster vid statens provningsanstalt . 3 800 000
49. Inkomster vid statens skeppsprovnings
anstalt.
............................. 2 000 000
50. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
........................ 375 000
51. Patent- och varumärkes- samt registre
ringsavgifter.
........................ 18 500 000
52. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register............................. 505 000
53. Inkomster av statens gruvegendom..... 4 500 000
54. Bidrag till kostnader för polisväsendet m.
m.................................. 154 000 000
55. Exekutionsavgifter.................. 800 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.......................... 44 000 000
2. Totalisatormedel..................... 77 000 000
497 835 000
51
Kungh Maj:ts proposition nr 150 år 196b
3. Tipsmedel.............
4. Lotterimedel..........
5. Övriga diverse inkomster
105 000 000
130 000 000
110 000 000 466 000 000
21 703 035 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverks fonder:
1. Postverket, bevillning...........
2. Televerket....................
3. Statens järnvägar..............
4. Statens vattenfallsverk.........
5. Domänverket..................
II. Riksbanksfonden..................
III. Statens allmänna fastighets fond:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Medicinalstyrelsens »
5. Karolinska sjukhusets »
6. Sjöfartsstyrelsens »
7. Byggnadsstyrelsens »
8. Generaltullstyrelsens »
9. Uppsala universitets »
10. Lunds universitets »
45 000 000
140 000 000
1 000 000
285 000 000
30 000 000
1 000
3 350 000
1 850 000
11805 000
1 590 000
185 000
20 811 000
270 000
1 605 000
1 340 000
501 000 000
100 000 000
42 807 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond............. 40 523 000
2. Försvarets fabriksfond................ 3 850 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.........
2. Värnpliktslånefonden.................
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby..........................
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer ... 2 900 000
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen........... 8 000
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden................ 200 000
7. Lånefonden för bostadsbyggande....... 332 000 000
8. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin................... 625 000
9. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 1 400 000
10. Statens bosättningslånefond........... 2 000 000
11. Vattenkraftslånefonden............... 270 000
12. Luftfartslånefonden.................. 725 000
13. Tullverkets båtlånefond............... 1 000
14. Statens lånefond för universitetsstudier . 525 000
15. Allmänna studielånefonden............ 750 000
44 373 000
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
16. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
.........................
17. Jordbrukets lagerhusfond.............
18. Jordbrukets maskinlånefond...........
19. Statens sekundärlånefond för jordbrukare
20. Fonden för supplementär jordbrukskredit
21. Kraftledningslånefonden..............
22. Elektrifieringslånefonden..............
23. Egnahemslånefonden.................
24. Arrendelånefonden...................
25. Arbetarsmåbrukslånefonden...........
26. Kronotorparnas inventarielånefond.....
27. Statens avdikningslånefond............
28. Täckdikningslånefonden..............
29. Bevattningslånefonden................
30. Fiskerilånefonden....................
31. Statens fiskredskapslånefond..........
32. Skogsväglånefonden..................
33. Statens skogslånefond................
34. Lånefonden för insamling av skogsfrö ...
35. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
..............................
36. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
..............................
37. Statens hantverks- och industrilånefond
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond ...........
2. Lantbruksstyrelsens » ...........
3. Bostadsstyrelsens » ...........
4. Riksbankens » ...........
5. Riksgäldskontorets » ...........
VII. Fonden för statens aktier.................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden..............
2. Civila tjänstepensionsfonden...........
3. Militära tjänstepensionsfonden.........
4. Allmänna familj epensionsfonden.......
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ..
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet ..
2. Övriga diverse kapitalfonder..........
325 000
425 000
1 150 000
60 000
1 000
190 000
1 000
3 500 000
1 000
1 000
1 000
2 000 000
1 000
1 000
690 000
1 000
35 000
1 000
30 000
1 400 000
20 000
5 300 000
7 000 000
2 000
540 000
1 500 000
560 000
58 000 000
1 750 000
180 000
5 200 000
12 000 000
35 000
20 000 000
21 000 000
356 569 000
9 602 000
85 000 000
77 165 000
41 000 000
1 257 516 000
Summa kr. 22 960 551000
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
53
Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1964/65
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
inom
fonden........ 7 900 000 anslag...........
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande.
........... 5 099 000
13 000 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 13 800 000 anslag...........
inom fonden........ 446 700 000
Övriga kapitalmedel ... 400 000
Investeringsbemyndigande.
...........— 10 900 000
450 000 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 5 000 000 anslag...........
inom fonden........ 330 000 000
Övriga kapitalmedel ... 5 000 000
Investeringsbemyndigande.
...........— 23 000 000
317 000 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 30 700 000 anslag...........
inom fonden........ 212 000 000
Övriga kapitalmedel ... 500 000
Investeringsbemyndigande.
........... 86 800 000
Bilaga 2
13 000 000
13 000 000
450 000 000
450 000 000
317 000 000
317 000 000
330 000 000
330 000 000
330 000 000
54
Kungh Maj:ts proposition nr 150 år 196b
E. Domänverkets fond
Övriga kapitalmedel ... 1 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-
anslag.............. 4 064 000
digande............ 4 063 000 _
4064 000 4 064 000
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel Summa investerings
inom
fonden ........ 7 000 000 anslag...........
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande.
........... — 3 001 000
4 000 000
4 000 000
4 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel från riksstaten...... inom fonden........ Övriga kapitalmedel ... |
95 564 000 1 000 81 153 000 |
Summa investerings-anslag.............. |
209 578 000 |
209 578 000 |
209 578 000 |
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel
från riksstaten...... 213 725 000
inom fonden........ 17 455 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande.
........... 50 069 000
281 250 000
B. Försvarets
Avskrivningsmedel
inom fonden........ 4 075 000
Övriga kapitalmedel ... 1 000
Investeringsbemyndigande.
........... 12 924 000
Summa investeringsanslag.
............. 281 250 000
281 250 000
fabriksfond
Summa investerings
anslag.
............. 17 000 000
17 000 000
17 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961
55
V. Statens utlåningsfonder |
|
Investeringsbemyn-digande......... |
Utrikesförvaltningens lånefond 100 000 Investeringsanslag..... 100 000 |
Avskrivningsmedel |
V ärnpliktslånefonden 250 000 Investeringsanslag..... 250 000 |
Investeringsbemyn-digande......... |
Statens bosättningslånefond 1 000 Investeringsanslag..... 1 000 |
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyn-digande......... |
2 500 000 Investeringsanslag..... 2 500 000 |
Avskrivningsmedel |
Statens lånefond för universitetsstudier 5 000 000 Investeringsanslag.... 5 000 000 |
Investeringsbemyn-digande........ |
Allmänna studielånefonden 34 000 000 Investeringsanslag.... 34 000 000 |
Avskrivningsmedel |
Studiemedelsfonden .. 89 000 000 Investeringsanslag.... 89 000 000 |
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn-digande......... |
1 873 000 Investeringsanslag ..... 1 873 000 |
Avskrivningsmedel |
Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsanslag..... 2 000 000 1 200 000 800 000 |
2 000 000
2 000 000
56
K ungt. Maj.ts proposition nr 150 ur 1964
Investeringsbemyndigande.
.......
Jordbrukets maskinlånefond
1 000 000 Investeringsanslag
1 000 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel |
Investeringsanslag..... |
3 400 000 |
från riksstaten...... |
680 000 |
|
Investeringsbemyn-digande ............ |
2 720 000 |
|
3 400 000 |
3 400 000 |
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Investeringsbemyn
digande.
........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Statens hantverks- och indnstrilånefond
Investeringsbemyn
digande.
........... 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel |
Investeringsanslag .... |
. 690 000 000 |
från riksstaten..... |
. 138 000 000 |
|
Investeringsbemyn-digande........... |
. 552 000 000 |
|
690 000 000 |
690 000 000 |
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyn
digande.
........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel |
Investeringsanslag..... |
7 000 000 |
från riksstaten...... Investeringsbemyn- |
4 200 000 |
|
digande............ |
2 800 000 |
|
Summa investeringsbe-mgndiganden för sta- |
7 000 000 |
7 000 000 |
tens utlåningsfonder .. |
615 796 000 |
K ungt Maj:ts proposition nr 150 år 196i 57
VI. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel |
Summa investerings- 191657 000 anslag.............. 15 868 000 75 965 000 |
283 490 000 |
283 490 000 |
283 490 000 |
|
VII. Fonden för statens aktier |
||
Övriga kapitalmedel.. |
1 000 Summa investerings- anslag............ 7 679 000 |
7 680 000 |
7 680 000 |
7 680 000 |
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel ... 10 000 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-
anslag...........
digande............ 31 900 000
41 900 000
41 900 000
41 900 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 7 800 000 anslag...........
inom fonden........ 43 000 000
Övriga kapitalmedel ... 100 000
Investeringsbemyndigande.
........... 5 900 000
56 800 000
56 800 000
56 800 000
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 796 576 000 anslag.............. 2 869 888 000
inom fonden........ 1 100 990 000
Övriga kapitalmedel ... 31 875 000
Investeringsbemyndigande.
........... 940 447 000
2 869 888 000
2 869 888 000
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
Innehåll
Reviderad finansplan............................................
Det samhällsekonomiska läget..................................
Den internationella konjunkturutvecklingen ..................
Den inhemska konjunkturutvecklingen........................
Den ekonomiska politiken ....................................
Konjunkturpolitiken 1963 och 1964 ..........................
Budgetutvecklingen 1963/64 och 1964/65 ......................
Utvecklingen på längre sikt..................................
Budgetläget ..................................................
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 196b/65......
Kapitalbudgeten för budgetåret 196b/65 ..........................
Förnyad beräkning av statsinkomsterna ..........................
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budget -
året 1964/65 .............................................. 48
Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1964/65 ...... 53
Bihang A: Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1963/64
Bihang B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1964
Bihang D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1964/65 m. m.
Bihang E: Långtidsbudget för perioden 1965/66—1967/68
Bihang F: PM angående ekonomisk långtidsplanering
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640378
BIHANG A
RIKSREVISION SVERKETS
BERÄKNING AV
BUDGETUTFALLET 1963/64
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/6b
1
Bihang A
Till KONUNGEN
I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen
får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning
rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1963/64. Ämbetsverket
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 150. Bihang A
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
har även. utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma
budgetår.
Vid beräkningen av driftbudgetutfallet bär hänsyn jämväl tagits till de
anslag, som före den 2 april 1964 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt
till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda
redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår
till 297,99 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 12 december
1963, nr 413, samt propositionerna nr 2 och 105 till 1964 års riksdag).
Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen
i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel
på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna
ajv de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för budgetårets
åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar
med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets
fyra sista månader.
Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens
inkomstsida (bilaga) lramgar, att driftbudgetens inkomster beräknas
överstiga de i riksstaten uppförda med 662,50 miljoner kronor. För de
inkomsttitlar, som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna
budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas en nettomerinkomst å 662,97 miljoner kronor, medan inkomsterna
å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes
komma att understiga de ursprungligen beräknade med netto 0,47 miljon
kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas,
på sätt närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse den 1 april
1964 angående förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1964/65, komma
att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 400 miljoner kronor,
medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en
nettomerinkomst på 262,50 miljoner kronor.
Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om
man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettomerutgift å 97,67 miljoner kronor. De be1°PP,
som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att
tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives
i efterföljande sammanställning.
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/6b 3
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. — —
II. Justitiedepartementet...................... 6,55 —
III. Utrikesdepartementet................... — 5,10
IV. Försvarsdepartementet..................... 1,85 —
V. Socialdepartementet....................... 129,05 —
VI. Kommunikationsdepartementet............. 73,60 —
VII. Finansdepartementet........................ 31,84 —
VIII. Ecklesiastikdepartementet.................. 76,22 —
IX. Jordbruksdepartementet............... — 28,16
X. Handelsdepartementet..................... a— 3,58
XI. Inrikesdepartementet......... — 71,63
XII. Civildepartementet........................ — 71,93
XIII. Oförutsedda utgifter.......... 8,60 —
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.......... 0,36_—
Säger 328,07 180,40
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder...................
II. Luftfartsfonden...........................
III. Riksgäldsfonden...........................
V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus
ter.
....................................
Säger —_50,00
Summa 328,07 230,40
Nettomerutgift 97,67
I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas
komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.
Anslag Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
II. E 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar . .. 4,00 —
III. R 2 Förenta nationerna................ — 3,03
IV. C 5 Armén: Avlöningar till aktiv personal
m. fl...................... 15,27 —
IV. C 10 Armén: Avlöningar m. m. till värn
pbktiga.
.................. — 3,50
IV. C 13 Armén: Bränsle m. m............... 3,70 —
IV. C 17 Armén: Mathållning................ 4,59 —
IV. C 39 Marinen: Avlöningar till aktiv personal
m. fl..................... 6,45 —
IV. C 65 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
m. fl............. 10,06 —
IV. D 53 Familjebidrag..................... 3,78 —
IV. F 23 Reglering av prisstegringar......... — 31,73
IV. F 24 Täckning av beräknade merkostnader
för löner m. m................... — 20,00
lj- Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 160. Blhang A
50,00
4
Kungt. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Anslag
Merutgifter
Milj. kr.
V. |
B |
7 |
Bidrag till folkpensioner m. m....... |
90,70 |
V. |
B |
9 |
Bidrag till sjukförsäkringen......... |
9,00 |
V. |
c |
27 |
Bidrag till kommunala nykterhets- |
|
nämnder........................ |
15,33 |
|||
V. |
D |
1 |
Allmänna barnbidrag.............. |
3,68 |
V. |
D |
3 |
Bostadsrabatter........................ |
— |
V. |
D |
4 |
Ersättning till barnavårdsnämnderna |
|
för bidragsförskott och utfyllnads-bidrag.......................... |
_ |
|||
V. |
G |
1 |
Statens mentalsjukhus: Avlöningar . . |
12,74 |
V. |
H |
1 |
Karolinska sjukhuset: Avlöningar____ |
— |
V. |
I |
3 |
Bidrag till ortopediska hjälpmedel |
|
m. m............................ |
7,05 |
|||
VII. |
D |
3 |
Bidrag till skattetyngda kommuner |
|
m. m........................... |
12,07 |
|||
VII. |
D |
4 |
Skatteersättning till kommunerna i an- |
|
ledning av 1957 års ortsavdragsre-form m. m...................... |
14,83 |
|||
VII. |
D |
5 |
Skatteersättning till kommunerna i |
|
anledning av 1961 års ortsavdrags-reform......................... |
12,33 |
|||
vin. |
D 16 |
Bidrag till driften av grundskolor m. m. |
13,62 |
|
VIII. |
D 18 |
Bidrag till anordnande av skolskjutsar |
4,07 |
|
VIII. |
D 34 |
Statliga allmänna gymnasier m. m.: |
||
Avlöningar..................... |
19,47 |
|||
VIII. |
D 37 |
Bidrag till driften av högre kommu- |
||
nala skolor...................... |
3,29 |
|||
Vin. |
D 39 |
Bidrag till vissa privatskolor........ |
7,80 |
|
VIII. |
D 49 |
Bidrag till handelsgymnasier _________ |
— |
|
VIII. |
D 55 |
Bidrag till driften av lokala yrkes- |
||
skolor.......................... |
18,03 |
|||
VIII. |
D 66 |
Bidrag till vissa byggnadsarbeten |
||
inom det allmänna skolväsendet... |
4,80 |
|||
VIII. |
G |
8 |
Kostnader för avskrivning av vissa |
|
studielån med statlig kreditgaranti |
3,60 |
|||
VIII. |
G 10 |
Bidrag till anordnande av skolmåltider |
3,35 |
|
VIII. |
H |
2 |
Ersättning till statens allmänna fastig- |
|
hetsfond: Byggnadsstyrelsens del-fond ........................... |
4,14 |
|||
IX. |
D |
3 |
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets |
|
område......................... |
— |
|||
IX. |
D |
4 |
Kostnader för beredskapslagring av |
|
livsmedel och fodermedel m. m. ... |
— |
|||
XI. |
B |
3 |
Länsstyrelserna: Avlöningar.......... |
— |
XI. |
G |
11 |
Omskolning m. m.................. |
|
XI. |
D |
8 |
Räntebidrag...................... |
9,37 |
XII. |
E |
2 |
Arbetsgivaravgift till den allmänna |
|
tilläggspensioneringen............ |
4,51 |
Besparingar
Milj. kr.
5,56
4,31
4,05
3,92
22,24
4,63
4,14
11,98
5
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/64
Anslag Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
XII. E 10 Täckning av beräknade merkostnader
för löner och pensioner m. m...... — 71,83
XIII. 1 Oförutsedda utgifter............... 8,60 —
Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund
av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna samt merutgifter å anslag under specialbudgeten
komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
påföras 73,23 miljoner kronor. Detta belopp förklarar den stora merutgift,
som enligt ovan beräknats för kommunikationsdepartementets huvudtitel.
Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet å
automobilskattemedlens specialbudget, 145,80 miljoner kronor, förväntas
sålunda vid realiserandet av budgeten komma att minska till 72,57 miljoner
kronor.
Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet
av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar
å netto 662,97 miljoner kronor samt belastas med merutgifter å anslag
å netto 97,67 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats
ett saldo mellan inkomster och utgifter (överskott) på 299,57 miljoner kronor.
Mot detta belopp samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar
får ställas merutgifter å anslag och det sammanlagda beloppet av de anslag,
som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts
komma att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras till budgetutjämningsfonden
om (299,57 + 662,97 — 97,67 — 297,99 =) 566,88 miljoner kronor
eller i runt tal 565 miljoner kronor. Utöver nyssnämnda i riksstaten upptagna
inkomstöverskott på i runt tal 300 miljoner kronor har tidigare räknats
med en återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
till ett belopp av 275 miljoner kronor motsvarande tillhopa ett beräknat
formellt överskott å statsregleringen av 575 miljoner kronor. Angivna
återföring ar- kommunalskattemedel beräknas nu till 150 miljoner
kronor och det formella överskottet (565 + 150 =) 715 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å
driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma
sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning
av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196i
Minskning (—)
resp.
Ökning (+)
Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
III. Utrikesdepartementet............. + 10
V. Socialdepartementet................................. -f- 10
VI. Kommunikationsdepartementet....................... -f 25
VIII. Ecklesiastikdepartementet......................... — 15
XI. Inrikesdepartementet................................ — 20
Utgifter för statens kapitalfonder:
IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................ 4- 240
+ 250
Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att öka med sammanlagt
250 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som
i det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden,
erhålles ett belopp av (250 + 565 =) 815 miljoner kronor. Sistnämnda
summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna
å driftbudgeten kan beräknas komma att överstiga de sammanlagda utgifterna
å driftbudgeten under innevarande budgetår.
Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten
kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt
riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat
har utgifterna upptagits till sammanlagt (19 734,07 + 297,99 =)
20 032,06 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket
komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 19 880 miljoner
kronor. Då inkomsterna beräknas till 20 695 miljoner kronor, kan alltså det
kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till 815 miljoner kronor.
Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten
för budgetåret 1963/64 har utförts på liknande sätt som motsvarande
beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn jämväl
tagits till de anslag, som före den 2 april 1964 anvisats eller enligt före angivna
tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas
å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet
av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
uppgår till 176,10 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den
12 december 1963, nr 413, samt propositionerna nr 2 och 105 till 1964 års
riksdag).
Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma
att belastas med utgifter å sammanlagt 2 610 miljoner kronor, vilket
understiger det för budgetåret 1963/64 anvisade beloppet med 435 miljoner
kronor. För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas kom
-
7
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/6A
ma att disponeras avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 480
miljoner kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta
avskrivningsmedel till ett belopp av 880 miljoner kronor samt å fonderna
disponibla medel i övrigt å 150 miljoner kronor. Det nettotillskott av kapitalmedel,
som beräknas bli erforderligt för täckning av utgifterna å kapitalbudgeten,
uppgår således till 1 100 miljoner kronor.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Thorson
och Säfström samt t.f. byråchefen Lindahl, varjämte byrådirektören Jarder
varit föredragande. Stockholm den 2 april 1964.
INGRID JARDER
Underdånigst
BERTIL EHNBOM
8
Kungi. Maj. ts proposition nr i50 år 196 b
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under
budgetåret 1963/64
1 riksstaten |
Beräknat |
Brist att |
Merinkomst |
||
beräknat |
utfall |
ersättas av |
att tillföras |
||
belopp |
budgetut- |
budgetut- |
|||
jämnings- |
jämnings- |
||||
fonden |
fonden |
||||
A. Egentliga statsinkomster |
Tusental kronor |
||||
Skatter: |
|||||
1. Skatt å inkomst, förmögenhet |
|||||
och rörelse: |
|||||
a) |
Skatt å inkomst och för- |
||||
mögenhet m. m., bevillning |
8 000 000 |
8 400 000 |
— |
400 000 |
|
b) |
Kupongskatt, bevillning .. |
8 000 |
8 000 |
— |
— |
c) |
Utskiftningsskatt och er- |
||||
sättningsskatt, bevillning . |
1 000 |
1 000 |
— |
— |
|
d) |
Skogsvårdsavgifter, bevill- |
||||
ning................... |
10 200 |
10 200 |
— |
— |
|
e) |
Bevillningsavgifter för sär- |
||||
skilda förmåner och rättig- |
|||||
heter, bevillning......... |
2 000 |
2 700 |
— |
700 |
|
f) |
Arvsskatt och gåvoskatt, |
||||
bevillning............... |
130 000 |
152 000 |
— |
22 000 |
|
g) |
Lotterivinstskatt, bevill- |
||||
ning................... |
87 000 |
90 000 |
— |
3 000 |
|
h) |
Omsättnings- och expedi- |
||||
tionsstämplar m. m., bevill- |
|||||
ning................... |
132 000 |
145 000 |
— |
13 000 |
|
2. Automobiiskattemedel: |
|||||
a) |
Fordonsskatt, bevillning .. |
520 000 |
515 000 |
— |
— |
b) |
Trafikomläggningsskatt, |
||||
bevillning .............. |
90 000 |
88 000 |
— |
— |
|
c) |
Bensin- och brännolje- |
||||
skatt, bevillning......... |
1 200 000 |
1 205 000 |
— |
— |
|
3. Tullar och acciser: |
|||||
a) |
Tullmedel, bevillning..... |
900 000 |
930 000 |
— |
30 000 |
b) |
Allmän varuskatt, bevill- |
||||
ning................... |
3 000 000 |
3 110 000 |
— |
no 000 |
|
c) |
Särskilda varuskatter, be- |
||||
villning................ |
400 000 |
415 000 |
— |
15 000 |
|
d) |
Omsättningsskatt å motor- |
||||
fordon, bevillning........ |
250 000 |
280 000 |
— |
30 000 |
|
e) |
Regleringsavgift och accis |
||||
å fettvaror m. m., bevill- |
|||||
ning................... |
37 000 |
6 000 |
31 000 |
— |
|
f) |
Skatt å kaffe, bevillning .. |
10 000 |
19 000 |
— |
9 000 |
g) |
Tobaksskatt, bevillning ... |
1 035 000 |
1 000 000 |
35 000 |
-- |
b) |
Rusdrycksförsäljningsme- |
||||
del av partihandelsbolag, |
|||||
bevillning............... |
15 000 |
20 000 |
— |
5 000 |
|
i) |
Rusdrycksförsäljningsme- |
||||
del av detaljhandelsbolag, |
|||||
bevillning............... |
27 000 |
40 000 |
— |
13 000 |
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/64
9
I riksstaten t |
Beräknat |
Brist att |
Merinkomst |
|
beräknat |
utfall |
ersättas av |
att tillföras |
|
belopp |
budgetut- |
budgetut- |
||
jämnings- |
jämnings- |
|||
fonden |
fonden |
|||
Tusental kronor |
||||
j) Skatt å sprit, bevillning ... |
1 400 000 |
1 475 000 |
. |
75 000 |
k) Skatt å vin, bevillning .... |
120 000 |
140 000 |
-• ! |
20 000 |
1) Skatt å malt- och läske- |
||||
drycker, bevillning....... |
185 000 |
205 000 |
— |
20 000 |
m) Energiskatt, bevillning . .. |
650 000 |
675 000 |
- '' |
25 000 |
Säger för skatter |
18 20S 200 |
18 931 900 |
66 000 |
790 700 |
II. Uppbörd i statens verksamhet: |
||||
1. Vattendomstolsavgifter .... |
1 000 |
2 000 |
— |
1 000 |
2. Inkomster vid fångvården .. |
4 500 |
5 000 |
— |
500 |
3. Inkomster vid flygtekniska |
||||
försöksanstalten........... |
9 400 |
10 600 |
- , |
1 200 |
4. Bidrag till riksförsäkringsver- |
||||
ket och försäkringsrådet .... |
3 800 |
4 100 |
- | |
300 |
5. Inkomster vid statens vård- |
||||
anstalter för alkoholmissbru- |
||||
kare..................... |
350 |
600 |
— |
250 |
6. Inkomster vid centrala sjuk- |
||||
vårdsberedningen.......... |
11 |
15 |
— |
4 |
7. Inkomster vid statens insti- |
||||
tut för folkhälsan.......... |
700 |
600 |
100 |
— |
8. Inkomster vid statens häkte- |
||||
riologiska laboratorium..... |
4 700 |
6 200 |
— ; |
1 500 |
9. Inkomster vid statens rätts- |
||||
kemiska laboratorium...... |
830 |
900 |
— |
70 |
10. Inkomster vid statens far- |
||||
macevtiska laboratorium ... |
450 |
410 |
40 |
— |
11. Inkomster vid statens men- |
||||
talsjukhus................ |
49 000 |
50 000 |
— |
1 000 |
12. Inkomster vid Vilhelmsro |
||||
sjukhus.................. |
325 |
325 |
— |
— |
13. Inkomster vid karolinska |
||||
sjukhuset................. |
46 000 |
51 DÖD |
— |
5 000 |
14. Inkomster vid serafimerlasa- |
||||
rettet .................... |
8 700 |
12 400 |
— |
3 700 |
15. Inkomster vid väg- och vat- |
||||
tenbyggnadsverket, att lillfö- |
||||
ras automob ilskatlemedlen . .. |
1 300 |
1 500 |
— |
— |
16. Förrättningsavgifter vid sta- |
||||
tens bilinspektion, att tillföras |
||||
automob ilskattemedlen...... |
5 000 |
5 500 |
— |
— |
17. Avgifter för registrering av |
||||
motorfordon.............. |
10 800 |
12 000 |
— |
1 200 |
18. Försäljning av sjökort m. m. |
720 |
825 |
— |
105 |
19. Fyr- och båkmedel........ |
18 000 |
24 000 |
— |
6 000 |
20. Lotspenningar ............ |
12 000 |
14 000 |
— |
2 000 |
21. Skeppsmätningsavgifter____ |
500 |
625 |
— |
125 |
22. Inkomster vid Sveriges me- |
Is |
|||
teorologiska och hydrologiska |
4 i |
|||
institut.................. |
8 000 |
8 000 |
— |
— |
23. Bidrag till statens bränsle- |
||||
kontrollerande verksamhet . |
no |
120 |
— |
10 |
24. Inkomster vid länsarkitekts- |
||||
organisationen............ |
1 000 |
1’200 |
— |
200 |
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
I riksstaten |
Beräknat |
Brist att |
Merinkomst |
|
beräknat |
utfall |
ersättas av |
att tillföras |
|
belopp |
budgetut- |
budgetut- |
||
jämnings- |
jämnings- |
|||
fonden |
fonden |
|||
Tusental kronor |
||||
25. Inkomster vid statens geo- |
||||
tekniska institut........... |
1 500 |
1 500 |
— |
— |
26. Inkomster av datamaskin- |
||||
drift vid statskontoret..... |
2 500 |
2 000 |
500 |
_ |
27. Inkomst av myntning och |
||||
justering................. |
15 000 |
22 000 |
— |
7 000 |
28. Kontrollstämpelmedel...... |
1 400 |
2 100 |
— |
700 |
29. Bidrag till bankinspektionen |
1 050 |
1 900 |
— |
— |
30. Bidrag för revision av spar- |
||||
bankerna................. |
530 |
465 |
65 |
— |
31. Bidrag till försäkringsinspek- |
||||
tionen................... |
1 670 |
1 650 |
— |
— |
32. Avgifter för granskning av |
||||
biograffilm......1........ |
270 |
260 |
10 |
— |
33. Inkomster vid tandläkarhög- |
||||
skolorna.................. |
430 |
450 |
— |
20 |
34. Inkomster vid lantbruks- |
||||
nämnderna............... |
1 300 |
1 500 |
— |
200 |
35. Inkomster vid statens jord- |
||||
bruksnämnd.............. |
450 |
450 |
— |
— |
36. Inkomster vid statens cen- |
||||
trala frökontrollanstalt..... |
3 000 |
3 500 |
-- |
500 |
37. Avgifter för växtskyddsin- |
||||
spektion m. m............. |
1 100 |
900 |
200 |
— |
38. Inkomster vid statens lant- |
||||
brukskemiska kontrollanstalt |
250 |
300 |
— |
50 |
39. Inkomster vid statens ma- |
||||
skinprovningar............ |
300 |
350 |
— |
50 |
40. Avgifter vid köttbesiktning . |
4 400 |
4 500 |
— |
100 |
41. Inkomster vid statens veteri- |
||||
närmedicinska anstalt...... |
1 600 |
2 000 |
— |
400 |
42. Inkomster vid veterinärhög- |
||||
skolan................... |
840 |
850 |
— |
10 |
43. Inkomster vid lantmäterivä- |
||||
sendet................... |
19 500 |
21 000 |
— |
1 500 |
44. Inkomster vid rikets allmän- |
||||
na kartverk............... |
4 200 |
4 100 |
100 |
— |
45. Avgifter för statskontroll å |
||||
krigsmaterieltillverkningen . |
55 |
55 |
— |
— |
46. Inkomster vid Sveriges geo- |
||||
logiska undersökning....... |
1 100 |
1 600 |
— |
500 |
47. Inkomster vid statens prov- |
||||
ningsanstalt.............. |
3 400 |
3 800 |
— |
400 |
48. Inkomster vid statens skepps - |
||||
provningsanstalt.......... |
1 500 |
1 800 |
— |
300 |
49. Inkomster vid statens insti- |
||||
tut för konsumentfrågor .... |
300 |
400 |
— |
100 |
50. Patent- och varumärkes- |
||||
samt registreringsavgifter ... |
17 000 |
17 600 |
— |
600 |
51. Avgifter för registrering i |
||||
förenings- m. fl. register .... |
400 |
525 |
— |
125 |
52. Inkomster av statens gruv- |
||||
egendom................. |
3 900 |
4 000 |
— |
100 |
Säger för uppbörd i statens verksam- |
||||
het |
276 lil |
313 475 |
1 015 |
36 819 |
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/64
11
I riksstaten |
Beräknat |
Brist att |
Merinkomst |
|
beräknat |
utfall |
ersättas av |
att tillföras |
|
belopp |
budgetut- |
budgetut- |
||
jämnings- |
jämnings- |
|||
fonden |
fonden |
|||
Tusental kronor |
||||
III. Diverse inkomster: |
||||
1. Bötesmedel.............. |
40 000 |
42 000 |
2 000 |
|
2. Totalisatormedel......... |
67 000 |
72 000 |
5 000 |
|
3. Tipsmedel............... |
105 000 |
105 000 |
— |
|
4. Lotterimedel............. |
120 000 |
125 000 |
5 000 |
|
5. Övriga diverse inkomster .. |
65 000 |
55 000 |
10 000 |
— |
Säger för diverse inkomster |
397 000 |
399 000 |
10 000 |
12 000 |
Säger för egentliga statsinkomster |
18 882 341 |
19 644 375 |
77 015 |
839 519 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder |
||||
I. Statens affärsverksfonder: |
||||
1. Postverket, bevillning .... |
1 000 |
1 000 |
— |
— |
2. Televerket .............. |
120 000 |
35 000 |
85 000 |
— |
3. Statens vattenfallsverk ... |
260 000 |
260 000 |
— |
— |
4. Domänverket ........... |
20 000 |
24 000 |
— |
4 000 |
Säger för statens affärsverksfonder |
401 000 |
320 000 |
85 000 |
4 000 |
II. Riksbanksfonden........... |
100 000 |
100 000 |
— |
— |
III. Statens allmänna fastighets- |
||||
fond....................... |
34 258 |
42 000 |
— |
7 742 |
IV. Försvarets fonder: |
||||
1. Försvarets fastighetsfond .. |
38 713 |
38 475 |
238 |
_ |
2. Försvarets fabriksfond____ |
3 000 |
3 000 |
— |
— |
Säger för försvarets fonder |
41 713 |
41 475 |
238 |
— |
V. Statens utlåningsfonder...... |
334 217 |
333 000 |
1 217 |
— |
VI. Fonden för låneunderstöd .... |
14 202 |
11 500 |
2 702 |
— |
VII. Fonden för statens aktier .... |
105 000 |
83 000 |
22 000 |
— |
VIII. Statens pensionsfonder...... |
77 415 |
78 200 |
— |
785 |
IX. Diverse kapitalfonder: |
||||
1. Fonden för kreditgivning |
||||
till utlandet............. |
23 500 |
23 400 |
100 |
— |
2. Övriga diverse kapitalfon- |
||||
der..................... |
20 000 |
19 200 |
800 |
— |
Säger för diverse kapitalfonder |
43 500 |
42 600 |
900 |
— |
Säger för inkomster av statens kapi- |
||||
talfonder......................... |
1 151 305 |
1 051 775 |
112 057 |
12 527 |
Tillsammans |
20 033 646 |
20 696 150 |
189 072 |
852 046 |
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640380
BIHANG B
RIKSREVISION SVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1
Bihang B
Till KONUNGEN
Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5
april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets
inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregle
-
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO. Bihang B
2
Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande
myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret
1964/65 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar.
Allmänna förutsättningar för beräkningarna
I beräkningen i december 1963 anförde riksrevisionsverket, att av dåvarande
tendenser att döma en allmän fortsatt ökning av efterfrågan kunde väntas
såväl inom landet som på exportindustriernas marknader under 1964.
Mot bakgrunden härav räknade riksrevisionsverket med en fortsatt ökning
av nationalprodukten under 1964 vid full sysselsättning och ökande utrikeshandel.
Till dessa allmänna utgångspunkter, som alltjämt synes kunna läggas
till grund för beräkningen av statsverkets inkomster, knöt riksrevisionsverket
antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för
löntagare, övriga fysiska personer och svenska bolag m. fl.
Beträffande lönesummans utveckling från 1962 till 1963 fann riksrevisionsverket
i decemberberäkningen en ökning med mellan 7 och 8 procent
sannolik. Det ytterligare material som framkommit sedan dess ger icke anledning
till ändring av detta antagande. Vid bedömningen av lönesummans
utveckling under 1964 anförde riksrevisionsverket i december, att man i
törsta hand hade att ta hänsyn till att lönenivån vid ingången av året till
följd av löneglidning under 1963 översteg den för 1963 genomsnittliga. Vid
den samhällsekonomiska utveckling som förutsatts föreföll en viss fortsatt
löneglidning trolig, varjämte någon ökning av antalet anställda kunde väntas.
Den ökning av lönesumman som därutöver kunde bli följden av avtalsrörelsen
lät sig vid beräkningstillfället i december icke överblickas. Riksrevisionsverket
anförde dock att utrymmet för löneökningar begränsades
av vissa kostnadsstegringar för företagen samtidigt som den utländska konkurrensen
beskar exportindustriernas möjligheter att täcka kostnadsstegringarna
genom höjda priser. I decemberberäkningen räknade riksrevisionsverket
därför med en lägre ökning av lönesumman under 1964 än under
1963 och hänvisade till att säkrare hållpunkter för ett bedömande av lönesummans
stegring kunde väntas föreligga vid aprilberäkningen. Då uppgörelse
mellan arbetsmarknadens parter ännu ej träffats är möjligheterna att
beräkna lönesummans utveckling under 1964 ej nämnvärt större nu än vid
beräkningstillfället i december. Riksrevisionsverket har därför bibehållit det
i december gjorda antagandet om en ökning av lönesumman under 1964
med 5 procent som underlag för beräkningen av statsinkomsterna. Även
det schablonmässiga antagandet om en 4-procentig ökning av lönesumman
under 1965 har bibehållits.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än in -
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
komst av tjänst har icke framkommit några uppgifter som skulle motivera
en ändring av antagandena i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket räknar
sålunda fortfarande med alt förändringen av de sammanlagda inkomsterna
under ifrågavarande förvärvskällor kommer att vara av samma storlek
vid 1964 års taxering som vid 1963 års och att dessa inkomster kommer
att stiga med 5 procent mellan 1964 och 1965 års taxeringar och med 4 procent
mellan 1965 och 1966 års taxeringar.
De taxerade bolagsinkomsterna minskade med 6 procent mellan 1962 och
1963 års taxeringar. Särskilt kraftig var nedgången för den i riksrevisionsverkets
statistik redovisade grupp av bolag med aktiekapital över en miljon
kronor, för vilka minskningen i de taxerade inkomsterna utgjorde 11 procent.
Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät till
ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca tre fjärdedelar av
samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter
om dessa bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets taxering.
Med ledning av denna enkät har riksrevisionsverket antagit, att bolagens
till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att stiga med
drygt 10 procent från 1963 till 1964 års taxering i stället för 5 procent enligt
riksrevisionsverkets decemberberäkning. Bolagens taxerade inkomster
skulle således vid 1964 års taxering beräknas komma att ligga på en något
högre nivå än vid 1962 års taxering.
De antaganden som riksrevisionsverket lagt till grund för den nu företagna
beräkningen av statsinkomsterna är, som framgår av det anförda, i
stort sett desamma som vid decemberberäkningen. Förutom de hittills
nämnda antagandena har vid beräkningarna i likhet med tidigare givetvis
även förutsatts att utvecklingen icke kommer att störas av mera omfattande
arbetskonflikter. I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet
av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband
med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln med 9 950 miljoner kronor, vilket var
250 miljoner kronor mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Slopandet
av avdragsrätten för folkpensionsavgiften beräknades därvid ge sammanlagt
350 miljoner kronor medan inkomsterna föresattes minska med 100
miljoner kronor till följd av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har
riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av
titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetär.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid
riksrevisionsverkets beräkningar i december 1963 medtagits som jämförelse
(miljoner kronor):
lf Dihang till riksdagens protokoll 1 saml. Nr 150. Hihang H
4 Kungl. Maj.ts proposition nr i50 år i9(i''i
1963/64 |
1964/65 |
|||
december- |
ny beräk- |
december- |
ny beräk- |
|
beräkning |
ning |
beräkning |
ning |
|
Inkomster Preliminärskatt inklusive fyllnads-betalningar .................. Kvarstående skatt ............ |
17 130 |
17 240 930 |
18 310 910 |
18 710 |
Socialförsäkringsavgifter från di- |
||||
rektdebiterade arbetsgivare .... |
610 |
630 |
620 |
640 |
restantier m. in............... |
400 |
400 |
400 |
400 |
Summa inkomster |
19 080 |
19 200 |
20 240 |
20 680 |
Utgifter Kommunalskattemedel.......... |
7 550 |
7 550 |
8 310 |
8 330 |
Överskjutande skatt............ |
1 490 |
1 490 |
1 300 |
1 300 |
Övriga restitutioner............ Socialförsäkringsavgifter från di- |
50 |
50 |
50 |
50 |
rektdebiterade arbetsgivare .... |
610 |
630 |
620 |
640 |
kassorna m. m............... Utbetalningar till allmänna pen- |
930 |
920 |
970 |
950 |
sionsfonden ................ |
170 |
170 |
210 |
200 |
Omföringar .................. |
30 |
30 |
30 |
30 |
Summa utgifter |
10 830 |
10 840 |
11 490 |
11 500 |
Inkomster utöver utgifter ...... |
8 250 |
8 360 |
8 750 , |
9 180 |
Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets
decemberberäkning.
Den redovisade avvikelsen mellan de nu företagna beräkningarna och decemberberäkningen
i fråga om preliminär skatten hänför sig för innevarande
budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna våren 1964 uppräknats med
1U0 miljoner kronor som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen.
I övrigt har de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och
fördelning i november 1963 och januari 1964 samt tillgängliga sammanfattande
uppgifter om uppbörden i mars 1964 endast givit anledning till
obetydliga justeringar.
För budgetåret 1964/65 har i jämförelse med decemberberäkningen för
preliminär A-skatt räknats med dels inverkan av slopandet av avdragsrätten
för folkpensionsavgiften, som antagits medföra en ökning av ca 70 miljoner
kronor per termin från och med uppbördsterminen i september 1964, och
dels dessutom med någon ytterligare uppgång med hänsyn till vad som nu
är känt om uppbörden i mars 1964. Den preliminära B-skatten och fyllnadsbetalningarna
bär upptagits med samma belopp som i decemberberäkningen.
Den nedgång i fyllnadsbetalningarna om 100 miljoner kronor som enligt
vad som uttalades i proposition 1964: 40 kunde väntas på grund av den
Hih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5
nytillkomna avdragsrätten för vissa maskininvesteringar liar antagits komma
att uppvägas av att bolagens utrymme för fyllnadsbetalningar ökat i
ungefär samma utsträckning genom den nu antagna högre nivån för bolagsinkomsterna.
För övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med
decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i
skrivelse från riksförsäkringsverket den 14 mars 1964 erhållna uppgifter.
De avsättningar till respektive återlöringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna
bör verkställas under budgetåren 1963/64 och 1964/65 framgår av följande
sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp
vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (miljoner kronor):
1963/64 1964/65
december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning
ning beräkning ning
Avsättning .................... 900 950 750 900
Återföring .................... 1 100 1 100 1 175 1 200
Nettoåterföring ................ 200 150 425 300
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger och som vad gäller beräkningen av löneutvecklingen särskilt
accentueras av det ovissa avtalsläget, uppskattar riksrevisionsverket
de behållna inkomsterna på titein skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
för budgetåret 1963/64 till 8 400 miljoner kronor och föreslår att titeln i
riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 9 200 miljoner kronor, vilket
är 150 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Arvsskatt och gåvoskatt, i statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 140 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 11
mars 1964 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres
med 130 miljoner kronor i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår, att
titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 140
miljoner kronor.
Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 89
miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som
beräknar inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor för innevarandebudgetår,
förordar att titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres med 92
miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 160 miljoner kronor. 1 sin
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1965
förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen under hänvisning till
beräkningen av inkonistutfallet för innevarande budgetår, att inkomsterna
pa titeln uppföres med 145 miljoner kronor. Vid denna uppskattning har
styrelsen icke tagit hänsyn till den inverkan det i propositionen 1964: 75
framlagda förslaget till stämpelskatteförordning in. m. med däri föreslagna
ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter kan få på inkomstutfallet.
Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bifall till
nyssnämnda proposition, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar
in. m. i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 160 miljoner
kronor.
Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 550
miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie
uppbördsstämman i februari—mars 1964 till 488,7 miljoner kronor, vilket
är 38,4 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom
bestämmelserna om anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i
kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 39 miljoner
kronor hänförligt till budgetåret 1963/64 beräknas inflyta först under budgetåret
1964/65. Å andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser
drygt 30 miljoner kronor avseende debiteringen i februari-mars
1963 först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda
uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 515
miljoner kronor för budgetåret 1963/64 eller samma belopp som i decemberberäkningen.
Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
uppgick vid utgången av år 1963 antalet registrerade personbilar till
ca 1 554 000 och antalet registrerade lastbilar till ca 127 000, vilket var
ca 130 000 respektive ca 3 000 fler än vid utgången av år 1962. Beträffande
beräkningen för nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna
utgå från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek
som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln
fordonsskatt i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är
samma belopp som uppfördes i statsverkspropositionen.
Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 105 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
inhämtade uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten
vid den ordinarie uppbördsstämman i februari—mars 1964 till 89,38 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar
titeln till 88 miljoner kronor, förordar att titeln trafikomläggningsskatt i
riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 95 miljoner kronor, vilket
är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 1 265 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter
förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65
uppföres med oförändrat 1 265 miljoner kronor.
Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 900 miljoner
kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1964 har generaltullstyrelsen
uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 020 miljoner
kronor för budgetåret 1964/65. Styrelsens uppskattning har företagits
på basis av importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1964
och under förutsättning av att inga större förändringar kommer att inträffa
med avseende på importens sammansättning. Generaltullstyrelsen har vid
beräkningen beaktat dels den tullreducering om 10 procent för varor av
EFTA-ursprung, som genomfördes den 31 december 1963, dels den ytterligare
tullsänkning om likaledes 10 procent, som är avsedd att genomföras den
31 december 1964. Då värdet av importen från EFTA-området, inklusive
Finland, utgör omkring 30 procent av det totala importvärdet, har generaltullstyrelsen
beräknat, att varje reducering om 10 procent av tullen för
EFTA-varor för närvarande medför ett inkomstbortfall av ca 30 miljoner
kronor för helt budgetår. För restitutioner beräknar styrelsen ett belopp av
100 miljoner kronor, varigenom nettouppbörden av tullmedel under budgetåret
1964/65 skulle utgöra 920 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår
till 930 miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret
1964/65 uppföres med 950 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 3 300 miljoner kronor. För innevarandet budgetår beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 110 miljoner kronor
eller ungefär samma belopp som räknades med i decemberberäkningen. Med
hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska
utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt till grund för sin beräknig,
förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln allmän varuskatt i riksstaten
för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 3 300 miljoner kronor.
Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 415 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på ifrågavarande titel till 415 miljoner kronor, vilket
är 15 miljoner kronor mer än vid decemberberäkningen. Riksrevisions
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i
verket förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret
11164/65 uppföres med 430 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 280 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 280 miljoner kronor, vilket
är 20 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket
förordar att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres
med 300 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 050 miljoner
kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 1 040 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,
att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med
1 040 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 450
miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning uppskattat
inkomsterna på titeln till 1 475 miljoner kronor. I anslutning till kontrollstyrelsens
beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln skatt å sprit i
riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 1 475 miljoner kronor, vilket
är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 140 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens
förnyade beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres
med oförändrat 140 miljoner kronor.
Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin
förnyade beräkning angivit inkomsterna till 210 miljoner kronor. Riksrevisionsverket
förordar i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning, att titeln
skatt å malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres
med 210 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 710 miljoner
kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna
för nästkommande budgetår till samma belopp som för decemberberäkningen
men framhållit, att i händelse av riksdagens bifall till proposi
-
Bih. B: Riksreoisionsverkets inkomstberäkning
9
tion 1964: 60 inkomsten av energiskatt skulle komma att minska med 13
miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bitall
till nyssnämnda proposition, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret
1964/65 uppföres med 700 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner
kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 77 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket förordar att titeln totalisatormedel i riksstaten
för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 77 miljoner kronor.
Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
100 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln
för innevarande budgetår till 105 miljoner kronor, föreslår att titeln tipsmedel
i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 105 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 125 miljoner kronor.
1 sin förnyade beräkning har Svenska penninglotteriet aktiebolag beräknat
inkomsterna till 127 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln
lotterimedel i riksstaten uppföres med 130 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 7 miljoner
kronor. I förnyad beräkning den 19 mars 1964 har generalpoststyrelsen
angivit överskottet under nästkommande budgetår till 11 miljoner kronor.
1 jämförelse med beräkningen i december har styrelsen härvid uppräknat
inkomsterna, främst avseende frankoteckensuppbörd och inkomster för befordran
av tjänsteförsändelser, med 10 miljoner kronor och driftkostnaderna
med 6 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har vid beräkningen av
portoinkomsterna utgått från de porton som för närvarande gäller för olika
försändelseslag och vid beräkningen av driftkostnaderna från nuvarande
lönenivå. Generalpoststyrelsen har i skrivelsen nämnt att en procents ökning
av lönerna från och med den 1 januari eller den 1 juli 1964 väntas minska
driftresultatet för budgetåret 1964/65 med ca 4,1 miljoner kronor. Eu förnyad
lönehöjning från och med den 1 januari 1965 försämrar driftresultatet
med ytterligare 1,9 miljon kronor per lönehöjningsprocent.
Riksrevisionsverket föreslår, att titeln postverket vid oförändrad lönenivå
beräknas till 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Televerket. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
160 miljoner kronor. I förnyad inkomstberäkning den 21 mars 1964 har
televerket uppskattat det redovisade överskottet för budgetåret 1964/65 till
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 dr 19(>''i
160 miljoner kronor, eller samma belopp som framräknades hösten 1963.
Televerket har härvid förutsatt, att Kungl. Maj:t kommer att medgiva åt!
hela inkomstökningen genom de från och med budgetåret 1964/65 beslutade
taxehöjningarna kommer att motsvaras av lika stora extra avskrivningar.
Televerket har vidare anfört följande:
»Genom att televerket fr. o. m. budgetåret 1963/64 kommer att åläggas
skyldighet att erlägga ränta på ljudradio- och TV-fonderna har underskottet
respektive överskottet på ljudradio- och TV-rörelserna påverkats. Sedan
de beräknade under- respektive överskotten på radioionderna tillagts respektive
fråndragits skulle i bokslutet för budgetåret 1964/65 120 miljoner
kronor återstå att inleverera.
Det må här även anmälas att det inlevereringsbara överskott, som återstår
efter avdrag av det belopp, som skall tillföras radiofonderna, för budgetåret
1963/64 beräknas komma att nedgå från det tidigare beräknade beloppet
120 miljoner kronor till ca 100 miljoner kronor, vilket till stor del
beror på den ovannämnda räntan på radiofonderna.
Vid beräkningarna har hänsyn icke tagits till de pris- och löneökningar,
som eventuellt kan komma att inträffa under åren 1964 och 1965.»
Beträffande leveranserna av överskottsmedel har telestyrelsen anfört följande:
»Som
anmälts i skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1964 torde
det under budgetåret 1963/64 bli nödvändigt att begränsa leveranserna av
överskottsmedel till omkring det redan inlevererade beloppet, 35 miljoner
kronor, mot tidigare beräknat och i riksstaten upptagna 120 miljoner kronor.
Under budgetåret 1964/65 förutsättes telestyrelsen efter framställning
härom till Kungl. Maj :t erhålla ökade rörelsemedel, varigenom det skulle
kunna bli möjligt att under sistnämnda budgetår leverera dels ett från
1962/63 kvarstående belopp, 48 miljoner kronor, dels det beräknade överskottet
för budgetåret 1963/64, vilket som ovan angivits nu beräknats uppgå
till 100 miljoner kronor, dels slutligen det belopp av det beräknade inlevereringsbara
överskottet, som blivit kontantmässigt under budgetåret 1964/65,
vilket preliminärt beräknats uppgå till 30 miljoner kronor. Totalt skulle
härigenom under budgetåret 1964/65 komma att inlevereras ca 180 miljoner
kronor.»
Under de av telestyrelsen givna förutsättningarna beräknar riksrevisionsverket
det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 35 miljoner kronor
under innevarande budgetår och till 180 miljoner kronor under budgetåret
1964/65, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med ett
lormellt belopp av 1 miljon kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till
riksrevisionsverket den 13 mars 1964 meddelat att anledning ej finns att
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11
ändra den prognos, som styrelsen redovisade hösten 1963. Riksrevisionsverket
förordar, att inkomsttiteln statens järnvägar i riksslaten för budgetåret
1964/65 uppföres med ett formellt belopp av oförändrat 1 miljon kronor.
Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 285 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13
mars 1964 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att den anser, att inkomsterna
under nästkommande budgetår fortfarande bör upptagas till 285 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln statens vattenfallsverk i
riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 285 miljoner
kronor.
Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 30 miljoner
kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 mars 1964 har domänstyrelsen
meddelat, att sådana förändringar i beräkningsgrunderna icke
inträffat, vilka fordrar en revidering av överskottsberäkningen, varför styrelsen
vidhåller tidigare lämnad uppgift på 30 miljoner kronor. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret
1964/65 uppföres med oförändrat 30 miljoner kronor.
Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 100
miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1964 har
fullmäktige i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå
ändring av detta belopp. Enligt fullmäktiges skrivelse bifogat protokollsutdrag
hade herr Kollberg ansett att fullmäktige bort beräkna intäkten
under riksbanksfonden för nästa budgetår till 150 miljoner kronor. Riksrevisionsverket
föreslår i anslutning till fullmäktiges förslag, att titeln riksbanksfonden
i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 100 miljoner
kronor.
Förutom de i det föregående särskilt nämnda inkomsttitlarna har vissa
andra inkomsttitlar nu behandlats inom riksrevisionsverket. Ämbetsverket
har härvid funnit anledning förorda de ändringar för titlarna regleringsavgift
och accis å fettvaror m. m., rusdryckförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag,
personals jukpenningar m. m., fyr- och båkmedel samt bötesmedel som
framgår av den i det följande gjorda sammanfattande sammanställningen.
1 anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisonsverket förorda, att
följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages med nedan
angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp. Beträffande
de affärsdrivande verken får dock riksrevisionsverket erinra om
att de nu beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av de
utgifter, som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196i
Enligt statsverks- |
Enligt riksrevisions- |
Ökning (-f ) |
||
propositionen |
verkets ändrings-förslag |
Minskning ( —) |
||
Skatt å inkomst och för- |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|
mögenhet m. m......... |
9 050 000 000 |
9 200 000 000 |
+ |
150 000 000 |
Lotterivinstskatt ........ |
89 000 000 |
92 000 000 |
+ |
3 000 000 |
Trafikomläggningsskatt.... |
105 000 000 |
95 000 000 |
— |
10 000 000 |
Tullmedel .............. |
900 000 000 |
950 000 000 |
+ |
50 000 000 |
Särskilda varuskatter .... |
415 000 000 |
430 000 000 |
+ |
15 000 000 |
fordon ................ Regleringsavgift och accis å |
280 000 000 |
300 000 000 |
+ |
20 000 000 |
fettvaror m. m......... |
20 000 000 |
5 000 000 |
— |
15 000 000 |
T obaksskatt ............ Rusdrycksförsäljningsmedel |
1 050 000 000 |
1 040 000 000 |
— |
10 000 000 |
av detaljhandelsbolag .. |
44 000 000 |
45 000 000 |
+ |
1 000 000 |
Skatt å sprit............ Skatt å malt- och läske- |
1 450 000 000 |
1 475 000 000 |
+ |
25 000 000 |
drycker .............. |
200 000 00C |
210 000 000 |
+ |
10 000 000 |
Energiskatt.............. |
710 000 000 |
700 000 000 |
— |
10 000 000 |
Personalsjukpenningar in. m. |
25 000 000 |
28 000 000 |
+ |
3 000 000 |
Fyr- och båkmedel ...... |
21 000 000 |
23 000 000 |
+ |
2 000 000 |
Bötesmedel.............. |
42 000 000 |
44 000 000 |
+ |
2 000 000 |
Tipsmedel .............. |
100 000 000 |
105 000 000 |
+ |
5 000 000 |
Lotterimedel ............ |
125 000 000 |
130 000 000 |
+ |
5 000 000 |
Postverket.............. |
7 000 000 |
11 000 000 |
+ |
4 000 000 |
Televerket .............. |
160 000 000 |
180 000 000 |
+ |
20 000 000 |
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligt
statsverkspropositionen blir sålunda 270 miljoner kronor.
I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler
över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga
E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1963. De förnyade beräkningarna
har utförts under samma allmänna förutsättningar som angavs i
bilaga E, vilka bland annat innebar oförändrade skattesatser och en fortsatt
ärlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma
takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil
prisnivå.
De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas
på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m„ kan under antagande
av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1967 och 1968
års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner kronor;:
Taxeringsår
1963 1964 1965 1966 1967 1968
7 790 8 630 9 180 9 700 10 200 10 740
+ 840 + 550 + 520 + 500 + 540
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13
De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna
antagandena beräknas öka med 700 miljoner kronor under budgetåret
1965/66, med ytterligare 400 miljoner kronor under budgetåret 1966/67
samt med ytterligare 600 miljoner kronor under budgetåret 1967/68.
För övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i
den tidigare kalkylen (bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning), vilken
innebar en ökning med ca 700 miljoner mellan budgetåren 1964/65 och
1965/66, med ca 500 miljoner mellan budgetåren 1965/66 och 1966/67 samt
med ca 300 miljoner kronor mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68. Ojämnheterna
i utvecklingen sammanhänger främst med att de bidrag som kommunerna
skall erlägga till staten i samband med förstatligandet av polisväsendet
beräknas komma att tillföras statsverket med 275 miljoner kronor
under budgetåret 1965/66, men att dessa bidrag därefter utgår efter en fallande
skala. Vidare må nämnas, att trafikomläggningsskatten bortfaller
1967/68.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,
Thorson och Säfström. Stockholm den 1 april 1964.
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
OLOF LINDAHL
(föredragande)
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 or 196i
Bili. B: Riksreoisionsverkets inkomstberäkning
1
Bihang B
itsurn.
•jtnlflSflHifi.-i-MKe j> ’ >il HiVrtQW* T-!
Till KONUNGEN
I skrivelse den 1 april 1964 avlämnade riksrevisionsverket förslag till
förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna
för budgetåret 1964/65. Sedan dess har uppgörelse träffats mellan
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
parterna på arbetsmarknaden vilket föranleder följande tillägg till den
förnyade beräkningen.
Beträffande förutsättningarna för beräkningen av statens inkomster uppskattar
riksrevisionsverket nu lönesummans ökning under 1964 till drygt
6 procent mot 5 procent i tidigare beräkning och under 1965 till drygt 7
procent mot ett tidigare schablonmässigt antagande om 4 procent. I övrigt
har samma antaganden om skatteunderlagets utveckling och den allmänna
ekonomiska utvecklingen använts som i beräkning den 1 april. I det följande
anges för olika inkomsttitlar de tillägg till tidigare kalkyl för innevarande
och nästkommande budgetår som föranledes av de nu gjorda ändrade
antagandena.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. De beräkningar av de behållna
inkomsterna på denna titel under innevarande och nästkommande budgetår
som nu företagits sammanfattas nedan (miljoner kronor):
1963/64 1964/65
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar...... 17 240 19 200
Kvarstående skatt............................ 930 930
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare
.................................. 630 640
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m. 400 400
Summa inkomster 19 200 21 170
Utgifter
Kommunalskattemedel ........................ 7 550 8 330
Överskjutande skatt .......................... 1 490 1 300
Övriga restitutioner............................ 50 50
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare
.................................. 630 640
Förskott till allmänna försäkringskassorna m. in..... 920 950
Utbetalningar till allmänna pensionsfonden........ 170 200
Omföringar .................................. 30 30
Summa utgifter 10 840 11 500
Inkomster utöver utgifter...................... 8 360 9 670
Den antagna större ökningen av lönesumman under 1964 har förutsatts
komma att föranleda en ökad uppbörd av preliminär A-skatt först
under uppbördsterminen i juli 1964. För uppbörden av preliminär B-skatt
har icke antagits någon ändring under uppbördsåret 1964—65 jämfört med
beräkningen den 1 april. De angivna beloppen för innevarande budgetår är
även för andra poster desamma som i den tidigare beräkningen. För budgetåret
1964/65 har räknats med ca 500 miljoner kronor större preliminärskatteuppbörd,
främst av preliminär A-skatt, än i tidigare beräkning. Övriga
inkomst- och utgiftsposter har upptagits med samma belopp som i beräkningen
den 1 april.
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
3
De avsättningar till och återföringar från kommunalskatteinedelsfonden,
som de nu företagna beräkningarna ger anledning till framgår av följande
sammanställning (miljoner kronor):
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligger beräknar riksrevisionsverket för innevarande budgetår
titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till 8 400 miljoner kronor
eller samma belopp som tidigare och föreslår att titeln i riksstaten för
budgetåret 1964/65 uppföres med 9 700 miljoner kronor, vilket är 500
miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och 650 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Riksrevisionsverket beräknar denna titel för innevarande
budgetår till oförändrat 3 110 miljoner kronor och föreslår, att titeln
i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 3 400 miljoner kronor
vilket är 100 miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och i statsverkspropositionen.
För affärsverken föranleder uppgörelsen beträffande de statsanställdas
löner m. m. följande förändringar i de tidigare beräkningarna för innevarande
och nästkommande budgetår.
Postverket. I riksrevisionsverkets utfallsberäkning den 2 april 1964 beräknades
postverkets inlevererade överskott under innevarande budgetår
till 1 miljon kronor och i den förnyade inkomstberäkningen upptogs överskottet
för budgetåret 1964/65 till 11 miljoner kronor. Enligt underhand
inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen kan nu för innevarande
budgetår ett gynnsammare utfall förutses, varigenom det inlevererade överskottet
skulle komma att uppgå till 9 miljoner kronor. För nästkommande
budgetår beräknas föreslagna portohöjningar komma att medföra en inkomstökning
om 68 miljoner kronor och ökade löner en utgiftsökning om
34 miljoner kronor jämfört med tidigare kalkyl. Det inlevererbara överskottet
skulle således för nästkommande budgetår uppgå till 45 miljoner
kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln postverket till 9 miljoner
kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1964/65 uppföres med 45 miljoner kronor, vilket är 34
miljoner kronor mer än i den förnyade beräkningen och 38 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Televerket. För televerket beräknades i riksrevisionsverkets utfallsberäkning
att några ytterligare inleveranser av överskottsmedel utöver redan
Avsättning .. .
Återf öring.....
Nettoåterföring
1963/64
950
1 100
150
1964/65
1 100
1 200
100
4
Kungl. Maj.ts proposition nr löO år 196t
inlevererade 35 miljoner kronor icke skulle ske under innevarande budgetår.
För nästkommande budgetår förordade riksrevisionsverket i den förnyade
beräkningen att titeln skulle beräknas till 180 miljoner kronor. Enligt
underhand inhämtade uppgifter från telestyrelsen finnes ej anledning
ändra tidigare beräknat belopp för innevarande budgetår. För nästkommande
budgetår beräknas ökade löneutgifter komma att minska det
tidigare uppgivna inlevererbara överskottet med 40 miljoner kronor till
140 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln televerket för innevarande
budgetår till oförändrat 35 miljoner kronor och föreslår, att
titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 140 miljoner kronor,
vilket är 40 miljoner kronor mindre än i den förnyade inkomstberäkningen
och 20 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
För Statens järnvägar, statens vattenfallsverk och domänverket har riksrevisionsverket
i enlighet med underhand inhämtade uppgifter icke funnit
anledning föreslå ändringar i tidigare lämnade uppgifter vare sig för innevarande
eller nästkommande budgetår.
För andra än de i det föregående nämnda inkomsttitlarna beräknar
riksrevisionsverket inkomsterna under innevarande och nästkommande
budgetår till tidigare angivna belopp. Sammanfattningsvis förordar sålunda
riksrevisionsverket att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret
1964/65 upptages till nedanstående i förhållande till statsverkspropositionen
ändrade belopp.
Enligt stats- |
Enligt rrv:s |
Ökning ( + ) |
||
verksproposi- |
ändringsför- |
Minskning ( —) |
||
tionen |
slag |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
Skatt å inkomst och för- |
||||
mögenhet m. m....... |
9 050 000 000 |
9 700 000 000 |
+ 650 000 000 |
|
Lotterivinstskatt ...... |
89 000 000 |
92 000 000 |
+ |
3 000 000 |
Trafikomläggningsskatt.. |
105 000 000 |
95 000 000 |
— |
10 000 000 |
Tullmedel ............ |
900 000 000 |
950 000 000 |
+ |
50 000 000 |
Allmän varuskatt ...... |
8 300 000 000 |
3 400 000 000 |
+ |
100 000 000 |
Särskilda varuskatter.... |
415 000 000 |
430 000 000 |
+ |
15 000 000 |
torfordon .......... |
280 000 000 |
300 000 000 |
+ |
20 000 000 |
Regleringsavgift och accis |
||||
å fettvaror m. m..... |
20 000 000 |
5 000 000 |
— |
15 000 000 |
Tobaksskatt .......... Rusdrycksförsäljningsme- |
1 050 000 000 |
1 040 000 000 |
— |
10 000 000 |
del av detalj handelsbo-lag ................ |
44 000 000 |
45 00 0 000 |
+ |
1 000 000 |
Skatt å sprit .......... Skatt å malt- och läske- |
1 450 000 000 |
1 475 000 000 |
+ |
25 000 000 |
drycker ............ |
200 000 000 |
210 000 000 |
+ |
10 000 000 |
Energiskatt............ |
710 000 000 |
700 000 000 |
— |
10 000 000 |
Personalsjukpenningar .. |
25 000 000 |
28 000 000 |
-f |
3 000 000 |
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5
Enligt stats- |
Enligt rrv:s |
ökning (+) |
||
verksproposi- |
ändringsför- |
Minskning (—) |
||
tionen |
slag |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||
Fyr- och båkmedel ... |
21 000 000 |
23 000 000 |
+ |
2 000 000 |
Bötesmedel........... |
42 000 000 |
44 000 000 |
+ |
2 000 000 |
Tipsmedel ........... |
100 000 000 |
105 000 000 |
+ |
5 000 000 |
Lotterimedel ......... |
125 000 000 |
130 000 000 |
+ |
5 000 000 |
Postverket........... |
7 000 000 |
45 000 000 |
+ |
38 000 000 |
Televerket........... |
160 000 000 |
140 000 000 |
— |
20 000 000 |
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen
blir sålunda 864 miljoner kronor, vilket är 594 miljoner kronor
mer än i beräkningen den 1 april.
Beträffande beräkningarna rörande statsinkomsternas utveckling på
längre sikt innebär de ändrade förutsättningarna, att de påförda beloppen
av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter,
vilka utgör de inkomster som slutligt skall redovisas på
titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., under antagande av en
årlig ökningstakt av 4 procent i skatteunderlaget vid 1967 och 1968 års
taxeringar kan uppskattas till följande belopp (miljoner kronor):
Taxeringsår 1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 1968 |
7 790 |
8 630 |
9 310 |
10 240 |
10 680 11 240 |
+ 840 |
+ 680 |
+ 930 |
+ 440 |
+ 560 |
De behållna inkomsterna |
på inkomstskattetiteln kan under de ovan an- |
givna antagandena beräknas öka med 900 miljoner kronor under budgetåret
1965/66 och med ytterligare 200 miljoner kronor under vart och ett
av budgetåren 1966/67 och 1967/68. För övriga inkomsttitlar har nu räknats
med en ökning av ca 800 miljoner kronor mellan budgetåren 1964/65
och 1965/66, med ca 500 miljoner kronor mellan budgetåren 1965/66 och
1966/67 samt med ca 300 miljoner kronor mellan budgetåren 1966/67 och
1967/68.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom
och Thorson samt t. f. byråchefen Jarder. Stockholm den 15 april 1964.
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
OLOF LINDAHL
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640381
BIHANG C
REVIDERAD
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1964
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
1
Bihang C
REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1964
Inledning
Den reviderade nationalbudgeten för 1964 som härmed framläggs är utarbetad
inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet
och bygger på material som insamlats från olika offentliga och
privata institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär
dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln, och VII, Investeringarna har i sin helhet
sammanställts inom konjunkturinstitutet liksom även avsnitten om industriproduktionen
i kapitel IV och om de disponibla inkomsterna i kapitel
VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1964 — med undantag
för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas
— vilar på finansdepartementets ekonomiska avdelning. Den sammanfattande
översikten har på särskilt uppdrag utarbetats av professor Börje
Kragh.
Den reviderade nationalbudgeten för 1964 är avsedd att ersätta den rapport
från konjunkturinstitutet som tidigare utkommit ungefär vid samma
tidpunkt som den reviderade nationalbudgeten. Härigenom har visst dubbelarbete
kunnat undvikas varjämte vid både finansdepartementets ekonomiska
avdelning och konjunkturinstitutet resurser frigjorts för långsiktiga
utredningsarbeten. Konjunkturinstitutet kommer liksom tidigare att utge en
särskild höstrapport.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr iso. Bihang C
2
Knngl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
I. Sammanfattande översikt
Enligt de senaste beräkningarna ökade bruttonationalprodukten i Sverige
från 1962 till 1963 med mellan 3 1/2 och 4 procent. Detta är ett ölcningstal,
som mycket nära sammanfaller med vad som uppskattningsvis angivits gälla
för hela Västeuropa och även för Förenta staterna. Expansionstakten har
överlag varit tillfredsställande i industriländerna, och vi har alltså följt med
i den allmänna högkonjunkturen. De risker för en mera omfattande och
djupgående konjunkturavmattning, som ännu för ett år sedan ansågs vara
icke obetydliga, har alltså inte aktualiserats. I den mån behov därav förelegat
har ekonomiskt-politiska motåtgärder satts in i flera länder redan på
ett tidigt stadium. Såtillvida skiljer sig utvecklingen 1962—1963 radikalt
från den senaste egentliga doppningen i den internationella konjunkturen
1957—1958. Vid sistnämnda tillfälle inträffade utomlands liksom nu senast
ett bakslag för näringslivets fasta investeringar, som emellertid inte — i
motsats till 1962—1963 —- kompenserades med en expansion av den offentliga
sektorn och av bostadsbyggandet. Vidare tillkom 1957—1958 en allmän
lagerkris, som nu senast i stället spridits ut över flera år och fick sin egentliga
tyngdpunkt redan 1961.
Den internationella konjunkturuppgången har accentuerats under loppet
av 1963, och för utvecklingen mellan 1963 och 1964 räknar man nu med ökningstal,
som genomgående ligger över utfallet för 1962—1963. Både för
Västeuropa och Förenta staterna skulle man enligt föreliggande prognoser
komma upp i en ökning av bruttonationalprodukten på omkring 5 procent
— något högre för EFTA och något lägre för EEC. I Förenta staterna sammanhänger
den förväntade skärpningen av konjunkturen i första hand med
den stimulans den privata konsumtionen kan beräknas få av den nu genomförda
skattesänkningen. I Västeuropa kommer bostadsbyggandet att öka
mycket kraftigt. Dessutom räknar man med relativt höga ökningstal för
maskininvesteringarna, särskilt i Storbritannien. På flera viktiga varuområden
föreligger också tendenser till ökade lagerinvesteringar.
Efter en endast kort andhämtningspaus har nu återigen behovet av konjunkturdämpning
kommit att i de flesta länder uppfattas som det viktigaste
problemet för den ekonomiska politiken. På sikt kan detta utmynna i ett
tillbakahållande av de offentliga utgifterna och en begränsning av investeringarna
på vissa byggområden. En relativt hög grad av kapacitetsutnyttjande
och behovet av rationaliseringsinvesteringar gör det emellertid sannolikt
att i industriländerna expansionen av näringslivets maskininvesteringar
fortsätter inöver 1965. Den höga sysselsättningsgraden med relativt
3
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
stora lönestegringar driver också fram fortsatta kraftiga stegringar av den
privata konsumtionen. Expansionen kan alltså förväntas fortsätta pa områden,
som väger tungt i den internationella handeln. Ett ytterligare viktigt
inslag är i detta sammanhang den ökade handeln med råvaruländerna. Deras
export har gynnsamt påverkats av den stadiga konjunkturen i industriländerna,
och deras import har i sin tur blivit en faktor av ökad betydelse.
Viktigt är härvidlag den riktning lagerutvecklingen kan väntas få. Troligast
är väl att lagerökningarna fortsätter i ungefär samma takt 1964—1965
som 1963—1964, vilket skulle innebära att ytterligare konjunktur stimulans
från detta område skulle utebli. Å andra sidan har lagerutvecklingen hittills
varit ganska moderat, så att någon risk för större lagerkris ej framstår
som särskilt sannolik. Råvaruländernas exportinkomster skulle alltså
ej behöva utsättas för sådana kastningar, som så ofta omöjliggjort för
dem att upprätthålla intern stabilitet.
Den internationella högkonjunkturen avspeglas i den faktiska svenska
exporten 1963 och exportutsikterna för 1964. Värdemässigt ökade exporten
(exkl. fartyg) med 8 1/2 procent mellan 1962 och 1963 mot 5 1/2 procent
mellan 1961 och 1962. Höga tal noteras 1962—1963 för exporten till vissa
utomeuropeiska områden: —11 procent för Nordamerika och -j- 20 procent
till yttre sterlingområdet. ökningstakten för exporten till Nordamerika
kan förväntas bli minst lika hög 1963—1964. Värdet av exporten till
Latinamerika sjönk 1962—1963, speglande eftersläpningen av konjunkturspridningen
just till detta område. Även här kan man emellertid räkna med
en kraftig exportökning 1963—1964.
Volymmässigt ökade exporten (exkl. fartyg) 7 procent 1962—1963. Prognosen
för 1963—1964 utmynnar i en ökning på 10 procent (exkl. fartyg).
Ökningstakten beräknas sakta av något för skogsvaruindustrierna men
stegras kraftigt för järnmalm och verkstadsprodukter. Skiljaktigheterna
i utvecklingsmönstret sammanhänger med fasningen av den internationella
konjunkturen på olika områden.
För skogsprodukterna kom den förra konjunkturuppgången på ett relativt
tidigt stadium i samband med en lageruppbyggnad i avnämarländerna
åren 1960—1961. Lagercykeln har nu gått runt ett varv, och efter bakslaget
1%1—1962 satte en ny uppgång in under 1963. Volymökningen 1962—1963
blev 7 procent för trävaror, 12 procent för papper och 14 procent för massa.
På samtliga områden, men särskilt för massan, kan upphörande lageravveckling
respektive lageruppbyggnad utomlands förmodas ha utgjort en avgörande
faktor i uppsvinget. Lageruppbyggnaden kan förväntas fortsätta
1963—1964 men med minskad påskjutningseffekt, varigenom exporten på
dessa områden närmare skulle komma att ansluta sig till trenden för konsumtionstillväxten.
Ökningstakten bör dock alltjämt förbli hög eller omkring
10 procent för både papper och för massa; för trävaror räknas med en
exportökning om 3 procent.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961
Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1964
Miljoner kronor i 1963 års priser
Förändring |
1963 |
Förändrng 1963—1964 |
||
1962—1963 |
miljoner |
|||
kronor |
Miljoner |
Procent |
||
Procent |
kronor |
|||
Tillgång |
||||
Bruttonationalprodukt ............ |
3,5 |
87 040 |
+ 4 729 |
+ 5,5 |
Import.......................... |
6,5 |
17 542 |
+ 1 412 |
+ 8 |
Summa tillgång |
4,5 |
104 582 |
+ 6141 |
+ 6 |
Efterfrågan |
||||
Privat bruttoinvestering .......... |
1,5 |
16 318 |
+ 693 |
+ 4 |
Statlig bruttoinvestering.......... |
1 |
6 131 |
+ 303 |
+ 5 |
Kommunal bruttoinvestering...... |
15,5 |
5 949 |
+ 596 |
+ 10 |
Lagerförändring.................. |
— 261 |
+ 826» |
||
Privat konsumtion................ |
4,5 |
46 879 |
+ 1 643 |
+ 3,5 |
Statlig konsumtion................ |
9 |
5 126 |
+ 384 |
+ 7,5 |
Kommunal konsumtion............ |
5 |
7192 |
+ 432 |
+ 6 |
Export (inkl. tjänstenetto) ........ |
6,5 |
17 248 |
+ 1264 |
+ 7,5 |
Summa efterfrågan |
4,5 |
104 582 |
+ 6141 |
+ 6 |
1 Talet innebär att lagerökningen 1964 beräknas bli 565 miljoner kronor, vilket innebär
en ökning i förhållande till 1963 med 826 miljoner kronor.
För järn- och stålexporten reflekteras också lageromsvängningen i en kraftig
uppgång 1962—1963 på omkring 14 procent. Man räknar med fortsatta
lagerökningar 1964, vilket liksom för massan bl. a. sammanhänger med spekulation
i kommande prisstegringar. Därtill kommer en efterfrågeökning i
samband med det allmänna uppsvinget utomlands i näringslivets investeringar.
ökningstakten för järn- och stålexporten beräknas därför bli lika
hög 1963—1964 som 1962-—-1963. Denna prognos bygger på exportföretagens
egna bedömningar såsom dessa kommit till uttryck i en nyligen inom
konjunkturinstitutet utförd enkät. En liknande enkät för verkstadsexporten
anger en ökning 1963—1964 på drygt 10 procent. Även malmexporten
har fått vind i seglen genom utlandskonjunkturen och beräknas komma upp
i en stegring på 10 procent 1963—1964 mot 4 procent 1962—1963.
Fartygsexporten har framförallt genom en stor klump av leveranser mot
slutet av 1963 kommit att av en tillfällighet uppvisa stor ökning (+25 procent)
för 1962—1963 men beräknas i stället registrera en kraftig nedgång
(—10 procent) för 1963—1964. Nedgången i exporten 1964 sammanhänger
delvis med en ansvällning av leveranserna från svenska varv till den svenska
handelsflottan innevarande år. Trenden är emellertid stigande, och under
1965 beräknas exporten åter öka. Fartygsexporten medräknad blir ökningstakten
för tdtala exportvolymen ungefär densamma 1963—1964 som
1962—1963 eller omkring 8 procent. Men ökningstalen exklusive fartyg —
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b 5
respektive 7 och 10 procent — ger en bättre bild av konjunktnrtendenserna
på exportvaruområdet under dessa år. De i tabell 1 angivna talen för exporten
inkluderar också tjänstenettot. Den endast måttliga ökningen av
sjöfartsnettot samt stigande underskott på »turistbalansen» drar ner ökningstalen
för totala exporten av varor och tjänster till omkring 7 procent
för både 1962—1963 och 1963—1964. Utsträcker man perspektivet utöver
1964 får man, bl. a. med ledning av de i prognosen för 1963—1964 implicita
antagandena om utvecklingen mellan halvåren 1964, närmast intryck av
någon avplaning av exportutvecklingen. Denna avplaning skulle avse exporten
av malmer, metaller, trävaror och massa och sammanhänga bl. a.
med den fortsatta utvecklingen av lagercykeln på dessa områden. Däremot
är tendensen fortfarande uppåtriktad för papper och verkstadsprodukter.
Verkstadsenkäten, som täcker även första halvåret 1965, ger i själva verket
belägg för en sådan utveckling på detta område.
Den offentliga sektorn expanderade relativt kraftigt 1962—1963. Den offentliga
konsumtionen (statlig och kommunal) steg med 6 1/2 procent, den
offentliga investeringen (exkl. bostäder) med 7 procent, ökningstakterna
låg alltså betydligt över stegringen i bruttonationalprodukten, så att den
offentliga sektorns andel därav ökade. Anmärkningsvärd är den mycket
starka stegringen av kommunernas investeringar —- skolor, hälso- och sjukvård,
väg- och gatuarbeten m. m. — respektive stagnationen för de statliga
investeringarna. Prognoserna och planerna för 1963—1964 pekar på en fortsatt
stark expansion av den offentliga sektorn med praktiskt taget samma
ökningstal som för 1962—1963: för den offentliga konsumtionen 6 1/2 procent
och för den offentliga investeringen (exkl. bostäder) 7 1/2 procent. De
statliga investeringarna kommer nu upp i en mer normal ökningstakt —
bl. a. stiger de militära investeringarna kraftigt efter en minskning 1962—
1963. De kommunala investeringarnas expansion dämpas å andra sidan något.
Men av de i försörjningsbalansen upptagna efterfrågekomponenterna
uppvisar den kommunala investeringen alltjämt den klart starkaste expansionstendensen.
De privata investeringarna (exkl. bostäder) beräknas öka med 4 procent
mellan 1963 och 1964 gentemot en ökning med endast en procent 1962—1963.
Utvecklingen mellan åren utjämnas emellertid om man exkluderar handelsflottans
investeringar, vilka företett kraftiga kastningar till följd av tillfälliga
förskjutningar i leveranserna. I prognosen har det förutsatts fortsatt
stagnation för industrins investeringar. De i februarienkäten redovisade investeringsplanerna
har därvid uppjusterats i en omfattning som grovt taget
svarar mot diskrepansen mellan februariplaner och utfall för 1963. Det synes
dock realistiskt att räkna med att stagnationen kommer att brytas om
inte redan i slutet av 1964 så i varje fall under 1965. För detta talar bl. a.
den gynnsamma utveckling som man kan förvänta för efterfrågan på industriprodukter
och för industriproduktionen under 1964 med en betydande
c
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
ökning av kapacitetsutnyttjandet och med tendenser till kapacitelsbrist som
följd. Det ansträngda läget på arbetsmarknaden kan också länkas framtvinga
ökade rationaliseringsinvesteringar. Därtill kommer att man torde
kunna påräkna en förbättring av vinstläget inom industrin.
Bostadsinvesteringarna steg med 5 procent 1962—1963 och beräknas fortsätta
att öka i ungefär samma takt eller t. o. m. något snabbai''e mellan 1963
och 1964. Igångsättningen av lägenheter under fjärde kvartalet 1963 blev
mycket kraftig. Detta i förening med en förutsatt ökad koncentration av
påbörjandet 1964 till första halvåret kan beräknas leda till en kraftig stegring
i bostadsinvesteringarna mellan första och andra halvåret 1964. Trycket
från bostadsbyggandet på byggmarknaden kan sedan åter förväntas lätta
under första halvåret 1965.
Med ovan angivna utveckling för de olika delsektorerna kan de totala
fasta investeringarna beräknas öka med 5 1/2 procent mellan 1963 och 1964
att jämföra med en uppgång på 4 procent 1962—1963. Om handelsflottans
investeringar uteslutes ur beräkningarna utjämnas emellertid skillnaden i
utvecklingstakt mellan åren. Av de totala investeringarna utgör byggnadsinvesteringarna
det mest expansiva inslaget. De ökade med hela 7 procent
1962— 1963 och för 1963—1964 räknas med en fortsatt uppgång av storleken
5 1/2 procent. Maskininvesteringarna (exkl. fartyg) steg med endast
11/2 procent mellan 1962 och 1963 men förväntas öka något mer 1963—
1964 eller närmare bestämt med 3 1/2 procent.
Den privata konsumtionen steg 1962—1963 med 4 1/2 procent, dvs. något
snabbare än bruttonationalprodukten. För 1963—1964 förutses en något
svagare ökningstakt. Detta sammanhänger med de antaganden om inkomstutvecklingen
på vilka prognosen baserats. Med ledning av de centrala
avtalsförhandlingarnas resultat kan ökningen av den genomsnittliga avtalslönen
för de anställda uppskattningsvis anges till drygt 1 procent lägre
1963— 1964 än 1962—1963. Detsamma skulle gälla totala ökningen i den
mån löneglidningen blir densamma båda åren. För beräkningen av förändringen
i lönesumman 1963—1964 tillkommer frågan om sysselsättningsförändringen.
Denna kan endast i synnerligen begränsad utsträckning tänkas
överträffa utfallet 1962—1963. I alla händelser är det här fråga om förändringar,
som rör sig om några tiondels procent. De socialpolitiska överföringarna
till hushållen från stat och kommun stiger både 1962—1963 och 1963—
1964 med 11 å 12 procent. Efter överslagsberäkningar för jordbrukarinkomster,
transfereringar, kapitalinkomster m. m. kommer man fram till att
hushållsinkomsterna (före skatt) skulle komma att stiga drygt 1 procent
långsammare 1963—1964 än 1962—1963. Efter skatt framträder i själva
verket en än mera påtaglig avsaktning; de disponibla inkomsternas tillväxt
blir 11/2 procent lägre. Framförallt på grund av borttagandet av avdragsrätten
för folkpensionerna från halvårsskiftet beräknas nämligen de direkta
skatterna mellan andra halvåret 1963 och andra halvåret 1964 stiga inte
7
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
mindre än 16 procent jämfört med en inkomstökning (före skatt) på omkring
7 procent. Därigenom skulle inkomsterna efter skatt mellan dessa
halvår komma att stiga med blott 5 procent och de direkta skatternas andel
av inkomsterna mellan respektive perioder stiga från 18 1/2 till 20 procent.
På det sättet kommer beskattningen att få en betydande dämpningseffekt
på de disponibla inkomsterna och på den privata konsumtionen under loppet
av 1964.
På grund av den förväntade dämpningen av lönestegringen 1963—1964
jämfört med 1962—1963 kan konsumentpriserna också beräknas stiga något
långsammare i förstnämnda fallet. Kalkylen för utvecklingen av hushållens
reala disponibla inkomster sammanfattas i följande tablå.
Procentuella förändringar
1962—1963 1963—1964
prognos
Löneinkomster (nominella exklusive arbetsgivaravgifter)........ 8,0 6,7
Totala hushållsinkomster (nominella).......................... 8,4 7,3
Direkta skatter och avgifter................................ 10,3 9,8
Disponibla inkomster (nominella)............................ 7,9 6,5
Konsumentpris ............................................ 3,2 2,8
Reala inkomster............................................ 4,6 3,6
Privat konsumtion ........................................ 4,6 3,5
Mellan 1962 och 1963 steg den privata konsumtionen parallellt med de
reala inkomsterna dvs. sparandets andel av de senare förblev oförändrad.
Här har nu samma antagande gjorts för 1963—1964. I och för sig kan
prognosen på 3 1/2 procents stegring för den privata konsumtionen sägas
representera ett minimiantagande, eftersom det vid en så relativt låg realinkomstökning
som det här synes bli fråga om, konsumtionen tenderat att
stiga snabbare än inkomsterna. Erfarenhetsmässigt synes emellertid kreditmarknadsläget
kunna utöva ett visst inflytande även på den privata konsumtionen.
Räntehöjningarna kan tänkas påverka sparandet positivt och
återhållsamheten i bankernas kreditgivning få en återhållande effekt på
efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror. Ur den synvinkeln kan därför
konsumtionsprognosen inte anses vara tilltagen i underkant.
Under 1963 minskade den totala lagerhållningen med ett par hundra miljoner
kronor. Minskningen avsåg främst lagren i industrin samt lagren i
livsmedelshandeln. För 1964 räknar man tvärtom med ökning av industrins
lager, särskilt råvarulager och likaså av lagren i livsmedelshandeln. Omslaget
från lagerminskning 1963 till lagerökning 1964 beräknas till 800 miljoner
kronor dvs. motsvara nära 1 procent av bruttonationalprodukten.
Den totala efterfrågan ökade 1962—1963 med 4 1/2 procent. Importen
brukar normalt stiga avsevärt snabbare och ökade i själva verket också
med 6 1/2 procent. För 1963—1964 ger en hopvägning av de olika efterfrågekomponenterna
enligt de ovan diskuterade prognoserna en total efterfrågeökning
på hela 6 procent (jämför tabell 1) dvs. avsevärt mer än
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
1962— 1963. Följaktligen kan man räkna med eu motsvarande starkare
stegring även av importen. Genom beräkningar, som också tar hänsyn till
utvecklingen på olika delområden, kommer man fram till en importökning
1963— 1964 på omkring 8 procent. Särskilt kraftig kan ökningstakten förväntas
bli för importen av industriråvaror, vilket sammanhänger med ovannämnda
lagerökning på detta område.
Den beräknade ökningen av importvolymen är något större än den förut
angivna ökningen för exporten av varor och tjänster. Vidare kan importpriserna
komma att stiga något mer än exportpriserna. Bytesbalansen skulle
enligt dessa prognoser alltså volymmässigt och även värdemässigt komma
att undergå någon försämring. Ett sannolikt omslag från kapitalexport
1963 till obetydlig kapitalimport 1964 skulle på papperet ge en för båda
åren ungefär lika stor minskning av valutareserven på omkring en halv
miljard kronor. Tack vare förskjutningsposten hölls emellertid avtappningen
1963 nere vid 150 miljoner kronor. Sannolikheten talar för att förskjutningsposten
skulle kunna öka något i positiv riktning 1964, vilket
skulle innebära en i stort sett oförändrad valutareserv.
Beräkningen av efterfrågeförändringarna på olika områden och av den
del som kan beräknas bli tillgodosedd importvägen resulterar en ökning av
anspråken på de inhemska resurserna — en ökning av bruttonationalprodukten
— på hela 5 1/2 procent. Detta innebär en kraftig stegring jämfört
med ökningen 1962—1963 på knappt 4 procent. Ökningen 1963—1964 skulle
emellertid, liksom 1962—-1963, komma att ligga väl i linje med den som
i stort sett förväntas komma till stånd både för Västeuropa och för Förenta
staterna. Förutsättningarna för en förhållandevis kraftig produktionsökning
från 1963 till 1964 synes för Sveriges del vara gynnsamma såtillvida
som det ekonomiska läget särskilt i början av 1963 kännetecknades av att
kapaciteten delvis var outnyttjad inom vissa betydelsefulla exportinriktade
näringsgrenar (skogsindustrierna, bondeskogsbruket) och av att produktionsförmågan
inom andra betydelsefulla näringsgrenar (främst byggnadsindustrin)
var nedsatt till följd av den hårda vintern. Ett inte oväsentligt
tillskott i produktionstillväxten torde sålunda kunna uppnås enbart därigenom
att dessa »reserver» blir utnyttjade under 1964. För att en så betydande
produktionsökning som med 5 1/2 procent skall kunna förverkligas torde
emellertid härutöver en icke oväsentlig ökning av insatsen av arbetskraft
behöva komma till stånd. För vår del torde dock utgångsläget vad beträffar
tillgången på arbetskraft vara mera ansträngt än i de flesta andra länder
och möjligheterna att uppnå en så hög ökningstakt därför också iner
begränsade.
Såsom närmare utvecklas i kapitel IV är prognoserna för efterfrågeutvecklingen
så pass detaljerade att konsekvenserna för produktionen inom
olika sektorer i grova drag kan anges; fortfarande då utan beaktande av
9
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
eventuella resurshinder. Kalkylerna härvidlag återges i följande tablå (procentuella
förändringar):
1962—1963 1963—1964
utfall |
prognos |
||
Industri ......................... Gruvor, järn- och metallverk..... Verkstadsindustri (exkl. varv) ... Skogsindustri................... Övrig industri (exkl. varv)....... Kraftverk ....................... Byggnadsverksamhet ............. Jordbruk......................... Skogsbruk ....................... |
5 6 2.5 8.5 5 — 0,5 7 — 6,5 — 5 |
7.5 6.5 9.5 5.5 6.5 5.5 3 16 |
|
Summa varuproduktion |
3,5 |
7 |
|
Summa tjänsteproduktion |
4 |
4 |
|
Totalt |
3,5 |
5,5 |
Som framgår av tablån ovan skulle varuproduktionen behöva öka med 7
procent 1963—1964 för att möta den efterfrågan som nu förutses. Detta är
en dubbelt så hög stegringstakt som 1962—1963. Exkluderas produktionen
inom jordbruket blir skillnaden dock något mindre: 7 1/2 procent 1963—
1964 mot 4 1/2 procent 1962—1963. Som redan nämnts kan höjningen av
ökningstakten för varuproduktionen i rätt betydande grad återföras på
moderata omslag i lagerutvecklingen i Sverige och utomlands.
För industrins del ökade tillväxten i produktionen tydligt under loppet
av fjolåret och produktionsresultatet för 1963 kom att överskrida de vid
årets början ställda prognoserna med bred marginal. Produktionsökningen
1963—1964 förutses nu bli ytterligare större än 1962—1963. Detta gäller
främst gruv-, metall- och verkstadssektorerna. Efterfrågan på malm och
järn och stål är för närvarande starkt tilltagande — uppenbarligen i första
hand beroende på omsvängning i lagerutvecklingen för särskilt järn och stål
hos förbrukarna i såväl Sverige som i våra viktigare avnämarländer. Lagerkonjunkturen
på detta område hade positiva effekter på produktionen redan
under senare delen av 1963 och det kan förväntas att påskjutningen
från lagercykeln successivt ebbar ut under loppet av 1964.
Efterfrågan på verkstadsprodukter för investering, konsumtion och varuinsats
i andra industrier och i byggnadsverksamheten beräknas stiga med
sammanlagt 5 procent eller samma ökning som registrerades 1962—1963.
En mycket kraftig stimulans beräknas däremot komma från exportmarknaderna.
Vidare synes verkstädernas färdigvarulager under loppet av 1963
ha bringats ned till i allmänhet normala nivåer, varför någon fortsatt negativ
effekt härifrån på produktionen icke vore att förvänta i år. Fördelningen
av den prognosticerade exportökningen på länder och länderområden enligt
den senaste exportenkäten för verkstäderna ger vid handen, att den
kraftiga exportökningen i år inte utgjort ett utslag av en begynnande åter
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
hämtning av investeringarna inom närigslivet i Västeuropa. En del västeuropeiska
länder, såsom Storbritannien och Danmark, rapporteras visserligen
som klart expansiva marknader, men den förväntade exportökningen
faller till stor del på råvaruländerna och Nordamerika. Med hänsyn till att
investeringskonjunkturen dock icke kan förväntas länge till förbli svag i
varken Sverige eller Västeuropa, synes det därför närmast troligt att konjunkturen
för den svenska verkstadsindustrin kommer att undergå en successiv
skärpning under senare delen av 1964 eller början av 1965.
Produktionsökningen inom skogsindustrierna 1963—1964 kan väntas bli
densamma eller något högre än 1962—1963. Genom åtstramningen på prissidan
från senare delen av 1963 kan försäljningsintäkterna förutses stiga
betydigt kraftigare i år än 1963. Skogsindustriernas lager av färdigvaror
var små vid utgången av 1963 och ett visst behov av lagerpåfyllnad föreligger
i år hos i vart fall massaindustrin. Även i avnämarländerna synes en
viss lageruppbyggnad eftersträvas under särskilt första delen av 1964. En
återgång till något lägre produktionsökningstakt kan därför påräknas inom
skogsindustrin under senare delen av 1964 eller början av 1965. Även från
kapacitetssynpunkt torde en avsaktning av produktionsstegringen framstå
som ofrånkomlig.
Den under de senaste två åren karakteristiska saxningen i produktionsutvecklingen
mellan industribranscher kan således i någon liten grad tänkas
prägla utvecklingen även under 1964 och kanske början av nästa år att
döma av utvecklingen för ovan berörda branscher. I fråga om övriga sektorer
av industrin, där produktionsutsikterna dock endast kan anges i mycket
vaga termer, förväntas produktionen 1963—1964 växa i samma eller
kanske något högre takt än 1962—1963.
Återverkningarna på skogsbruket av den fortsatta expansionen inom
skogsindustrin synes bli mycket kraftiga. Virkesawerknimgarna beräknas
öka med ca 15 procent 1963—1964 mot en nedgång 1962—1963 på 5 procent.
Att omkastningen blir så dramatisk sammanhänger med utvecklingen
av råvarulagren i skogsindustrierna. De under 1962 kraftigt ökade virkeslagren
kunde under 1963 åter dragas ned till normal nivå genom dels den
gynnsamma produktionsutvecklingen dels genom återhållsamhet i virkesavverkningarna.
Dessa var alltså i fjol väsentligt lägre än den löpande förbrukningen
men måste i år lyftas i nivå med en förbrukning som bedöms bli
avsevärt högre än 1963. Detta implicerar vidare med nödvändighet en väsentligt
svagare expansion för skogsavverkningarna nästa år.
För de ovan nämnda sektorerna industri, byggnadsverksamhet och skogsbruk
har de angivna produktionsprognoserna lagts till grund för beräkningar
av efterfrågan på arbetare i respektive sektor. Inom industrin har därvid
produktivitetstal för olika branscher uppskattats med utgångspunkt från
bl. a. industristatistiken. Totalt för industrin erhålles en så hög produktivitetsökning
mellan 1963 och 1964 som ca 5 1/2 procent, vilket ändå skulle
11
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
innebära att antalet arbetare behöver öka med närmare 15 000 för att produktionsprognosen
skall kunna förverkligas.
Beträffande byggnadsverksamheten har antagits en produktivitetsökning
på 4 procent mellan 1963 och 1964, vilket ligger i linje med utvecklingen de
senaste åren. Härigenom blir det ökade behovet av antalet arbetare omkring
3 000 om produktionsprognosen skall kunna realiseras.
För skogsbruket kommer avverkningsökningen främst att ligga på den
enskilda delen av denna sektor. Detta kommer troligen att inedföra att den
enskilde skogsägaren ökar sin egen arbetsinsats. En viss ökning även av den
anställda arbetskraftens sysselsättning torde emellertid behöva komma till
stånd för att den kraftiga avverkningen skall kunna äga rum. Här uppskattas
ökningen till 1 000 arbetare.
Om övriga sektorers sysselsättningsutveckling kan framskrivas med i
stort sett samma tal som den trendmässiga utvecklingen har inneburit beräknas
totalt härigenom antalet sysselsatta personer — såväl företagare
som anställda — att behöva öka med i runt tal 45 000 personer dvs. med
omkring 11/2 procent.
Utöver en direkt efterfrågeökning på arbetskraft till följd av den antagna
produktionsökningen har man vidare att räkna med en utbudsminskning
som resultat av den förlängda semestern. Möjligen behöver semesterförlängningen
inte allmänt medföra en motsvarande ökning av antalet sysselsatta
personer eftersom en viss elasticitet av allt att döma föreligger i övertidsuttaget;
exempelvis låg andelen övertidstimmar för industriarbetarna 1963 lägre
än för de närmast föregående åren.
Som framgår av kapitel V är resultaten av beräkningarna av arbetskraftsutbudet
delvis osäkra till sin innebörd. Så mycket kan kanske ändå sägas, att
antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor troligen kommer att öka förhållandevis
starkt, medan däremot antalet män respektive ogifta kvinnor i arbetskraften
inte kommer att undergå större förändringar. En sysselsättningsökning
mellan 1963 och 1964 inom tyngre industri och byggnadsindustri
synes därför i stor omfattning endast kunna komma till stånd genom ett
effektivare tillvaratagande av den manliga arbetskraft som är arbetslös
eller sysselsatt i beredskapsarbeten. Dessutom bör ett visst utbud från personer
under vidareutbildning och omskolning kunna ske. Det är dock
tveksamt om arbetskraftstillgångarna kommer alt kunna räcka till för
de väntade behoven. Däremot synes tjänstesektorernas behov av kvinnlig
arbetskraft bli lättare att tillgodose.
Konfrontationen mellan prognoserna för å ena sidan efterfrågeutvecklingen
1963—1964 på olika områden och å andra sidan föreliggande produktionsresurser
och resurstillskott ger alltså vid handen att läget på arbetsmarknaden
kan betraktas som ganska ansträngt. Frågan är om det är realistiskt
att räkna med en så stor ökning av bruttonationalprodukten som
5 1/2 procent. Även vid en bottenskrapning av resurserna kan sysselsätt
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
ningen knappast öka med mer än, säg, 1 procent i arbetstimmar räknat.
Under sådana omständigheter frår den i tabell 1 uppställda försörjningsbalansen
sägas representera en maximikalkyl med snudd på efterfrågeöverskott
på arbetsmarknaden.
Man skulle i och för sig kunna göra upp en ny försörjningsbalans, som
skulle utgå från att totala produktionsökningen inte skulle kunna bli mer
än, säg, 5 procent och anpassa efterfrågans storlek och fördelning därefter.
Denna anpassning av efterfrågan till tillgängliga resurser kan emellertid
ske pa olika sätt och det är svårt att på förhand säga hur och hur mycket
olika efterfrågeområden kommer att beröras. Om inte industrin får sitt behov
av arbetskraft tillfredsställt, kan detta komma till uttryck i förlängda
leveranstider och orderstockningar och/eller en dämpning av lagerutvecklingen
jämfört med den som här prognosticerats. Vidare kan byggnadsinvesteringarna
komma att underskrida den produktionsökning som i och
för sig synes sannolik med hänsyn till nu föreliggande program och planer.
Bi ist på arbetskraft kan leda till en icke förutsedd förlängning av byggtiderna
och en förskjutning av en del av byggnadsinvesteringarna över till
1965. Slutligen kan importen komma att uppjusteras i förhållande till här i
försörjningsbalansen insatta prognos. Denna har beräknats under förutsättning
av ett »normalt» samband mellan total efterfrågan och import. Men
i ett anspänt läge är förmodligen detta samband inte »normalt», utan en
onormalt stor del av efterfrågeökningen läcker ut i form av import.
En viktig fråga är i vad män den ovan antydda anpassningsprocessen — i
den mån den nu aktualiseras — kan gå relativt friktionsfritt, eller om
takten i löneglidningarna och prisstegringarna ytterligare pressas upp. I
senare fallet skulle den privata konsumtionsefterfrågan tendera att öka
utöver den i prognosen antagna vilket skulle ytterligare skärpa balansbristen.
I sa fall skulle också på litet längre sikt vår konkurrenskraft gentemot
utlandet försämras och importen tendera att öka ytterligare. En
sådan utveckling skulle alltså i sista hand föra in vår valutaställning i
farozonen.
Bi/i. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
13
II. Det internationella läget
1. Sammanfattande bedömning
De optimistiska förväntningarna för 1964 rörande den ekonomiska framstegstakten
i industriländerna har väl motsvarats av en fortlöpande konjunkturförbättring
under de första månaderna av 1964. För OECD-området
som helhet kan på basis av nationella och internationella prognoser en produktionsstegring
på volymmässigt totalt 5 procent förutses. Tillväxten beräknas
bli ca 5 1/2 procent i EFTA — med Storbritannien något över genomsnittet
— och ca 5 procent i Förenta staterna samt i EEC. Den emotsedda
procentuella utvecklingen för bruttonationalprodukten, totalt och
uppdelad på användningsområden, framgår av tabell 1. Till den gynnsamma
bilden hör också att situationen för råvaruländerna totalt sett förbättrats
genom höjda råvarupriser vid växande råvarubehov i industriländerna. Utvecklingen
har emellertid varit splittrad; gynnsammast har den varit för
utvecklade råvaruländer som Australien, Israel och Sydafrika medan läget
i allmänhet knappast förbättrats för de underutvecklade icke oljeproducerande
råvaruländerna i speciellt Latinamerika.
Flera betydande osäkerhetsmoment har förlorat i aktualitet under de senaste
månaderna. För det första framstår de positiva bedömningarna av de
internationella konjunkturperspektiven som bättre underbyggda sedan det
amerikanska skattesänkningsförslaget lagfästes mot slutet av februari. För
det andra förefaller det privata näringslivets fasta investeringar i industriländerna
för närvarande expandera i en takt som överstiger vad som förutsågs
i de kring årsskiftet redovisade försiktiga officiella prognoserna. Styrkan
i det internationella konjunkturuppsvinget samt den aktuella utvecklingen
i berörda länder har, för det tredje, reducerat eventuella tidigare farhågor
för att de ekonomisk-politiska dämpningsaktionerna i Västeuropa
skulle sänka tillväxttakten under vad som erfordras för bibehållande av full
sysselsättning. Betecknande för optimismen rörande den fortsatta utvecklingen
av den ekonomiska aktiviteten är att konjunkturinstitut och företrädare
för näringslivet i Storbritannien respektive Förenta staterna räknar
med att expansionen i dessa länder skall fortgå utan avmattning åtminstone
genom första halvåret 1965.
Exporten representerar i flera västeuropeiska länder sedan sommaren
1963 det snabbast stigande produktions- och efterfrågeområdet vilket reflekterar
den pågående konjunkturförbättringen. För Västeuropa totalt steg exportvärdet,
säsongrensat och uppräknat till årsnivå, med 12 å 13 procent
från första till andra halvåret 1963 — varav dock en del torde ha haft sin
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Tabell 11:1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1961—1964.
Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1961 och 1962 avser
utfall, för 1963 preliminära utfall och för 1964 reviderade prognoser
Brut- tona- tional- pro- dukt |
Im- port |
Ex- port |
Privat kon- sum- tion |
Of- fentlig kon- |
Fasta bruttoinvesteringar |
Föränd-ring i ia-gerök-ningen |
|||
To- talt |
därav |
||||||||
tion |
bostads- byg- gande |
maskiner, |
|||||||
EEC |
|||||||||
1961........ |
5,2 |
8,5 |
6,4 |
6,3 |
5,2 |
9,5 |
5,5 |
12,5 |
- 1,8 |
1962........ |
5,1 |
10,9 |
5,7 |
6,1 |
6,5 |
6,5 |
5 |
7 |
0,2 |
1963........ |
4,0 |
11,1 |
7,3 |
5,2 |
5,0 |
4,3 |
4 |
4,5 |
0,2 |
1964........ |
5 |
9 |
8 |
5 |
4 |
6 |
6 |
5 |
0,5 |
EFTA |
|||||||||
1961........ |
4,1 |
2,5 |
3,7 |
3,5 |
5,1 |
8,2 |
8 |
8,5 |
- 1,0 |
1962........ |
1,5 |
3,4 |
3,0 |
2,8 |
3,1 |
0,5 |
4,5 |
- 2 |
- 0,7 |
1963........ |
3,2 |
4,5 |
5,4 |
3,7 |
4,2 |
1,8 |
2 |
0,5 |
- 0,4 |
1964........ |
5,5 |
8,6 |
5,4 |
4,2 |
4,6 |
9,1 |
10 |
6 |
1,3 |
Storbritan- nien 1961........ |
3,3 |
-0,4 |
2,7 |
2,1 |
4,9 |
8,7 |
6.0 |
7,1 |
- 0,8 |
1962........ |
0,2 |
1,2 |
1,1 |
2,0 |
3,2 |
- 1>1 |
2,6 |
- 7,4 |
- 0,5 |
1963........ |
2,9 |
4,0 |
4,5 |
3,6 |
2,5 |
0,7 |
1 |
- 2,0 |
- 0,1 |
1964........ |
6,0 |
10,2 |
5,4 |
4,6 |
3,4 |
13,8 |
19 |
8,0 |
0,9 |
Västeuropa |
|||||||||
1961........ |
5,0 |
5,7 |
5,4 |
5,2 |
5,3 |
9,1 |
6,5 |
11 |
- 2,6 |
1962........ |
3,8 |
7,7 |
4,7 |
4,9 |
5,1 |
4,4 |
5 |
4 |
- 0,6 |
1963........ |
3,8 |
8,4 |
6,5 |
4,6 |
4,4 |
3,6 |
3,5 |
3,5 |
- 0,2 |
1964........ |
5 |
9 |
7 |
5 |
4 |
7 |
7 |
6 |
1,7 |
Förenta staterna 1961........ |
1,8 |
0,4 |
2,4 |
1,8 |
5,5 |
- 2,3 |
0 |
- 7,5 |
- 0,5 |
1962........ |
6,1 |
8,2 |
5,9 |
4,6 |
7,0 |
8,2 |
8,8 |
13,3 |
3,1 |
1963........ |
3,8 |
4,0 |
6,7 |
3,6 |
3,9 |
4,8 |
6,1 |
7,1 |
- 0,4 |
1964........ |
5,0 |
7,0 |
6,5 |
6,0 |
3,5 |
6 |
0,5 |
6,0 |
0,5 |
S* Källor: OECD, EEC, nationell statistik, konjunkturinstitutets uppskattningar oclTnationella
prognoser.
förklaring i de speciella väderleksförhållandena första halvåret 1963. Uppgången
hänförde sig främst till den europeiska intrahandeln, vilken på
årsbasis expanderade 16 procent. Handelsutbytet har delvis stått under inflytande
av påtagliga olikheter i balansen mellan utbud och efterfrågan
inom skilda europeiska länder. Utförseln till det utomeuropeiska området
har emellertid också accelererat väsentligt. Tempohöjningen berörde exporten
till Förenta staterna medan ökningstakten i förhållande till länderna
utanför OECD var oförändrad.
Exportens framträdande som den mest expansiva efterfrågefaktorn, de
rapporter och förväntningar om förbättrade vinstförhållanden i näringslivet
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år t964 15
som framkommit nyligen i bl. a. Storbritannien och Västtyskland — i Förenta
staterna har företagsvinsterna redan under en längre period utvecklats
gynnsamt —- samt konstaterade förbättringar i kapacitetsutnyttjandet kan
leda till att uppsvinget i näringslivets investeringar inom industriländerna
inträder tidigare och blir snabbare än vad som i allmänhet förutsetts i tillgängliga
prognoser. För detta talar såväl aktuella investeringsenkäter, orderstatistik
samt förväntningarna om en fortsatt betydande konsumtionsstegring.
Uppgifter om de aktuella tendenserna i bl. a. Förenta staterna, Västtyskland,
Storbritannien, Belgien och Danmark synes tyda på att en dylik
utveckling redan inletts. Ett visst återhållande inflytande på uppgången i
företagsinvesteringarna skulle emellertid kunna emotses till följd av det
starka kreditpolitiska inslaget i de åtstramningsåtgärder som vidtagits sedan
mitten av 1963 och farhågor för en kostnadsbetingad dämpning i t. ex.
Nederländerna, Finland och Schweiz. En stark uppgång i lagerinvesteringarna
i Storbritannien och en något ökad positiv effekt från lagersidan i EEC
1964 har bedömts sannolik. I Storbritannien och Förenta staterna förefaller
ett lageruppsving ha inletts under fjärde kvartalet i fjol.
Eftersom den privata konsumtionen i Västeuropa, som redan antytts, förutses
komma att stiga i ungefär samma takt 1964 som 1963 medan den offentliga
utgiftsexpansionen endast beräknas bli måttligt dämpad skulle, vid
en omfattande ökning i de privata investeringarna i fast realkapital och lager,
de internationella konjunkturperspektiven kunna anses innebära risker
för skärpta tendenser till överskottsefterfrågan. Även i Förenta staterna har
farhågorna för en snabbare pris- och kostnadsstegring fått ny näring sedan
skatteprogrammet blivit godkänt. Som redan antytts i det föregående, och
som redovisades i den preliminära nationalbudgeten, har den ekonomiska
politiken i industriländerna utanför Nordamerika blivit gradvis alltmer restriktiv.
Föreliggande skiljaktigheter i efterfrågetryckets styrka mellan olika
västeuropeiska länder -— särskilt mellan EEC-länderna —- har skapat speciella
problem för stabiliseringspolitiken.
Åtstramningsåtgärder aktualiserades först i Frankrike och Italien men
har sedermera i växande omfattning genomförts i Belgien, Nederländerna,
Schweiz, Storbritannien, Danmark och Japan. Priser och löner föreföll i
början av 1964, med bortseende från sannolikt temporär inverkan av prisregleringsåtgärder
o. d. i allmänhet öka med jämfört med fjolåret närmast
förhöjd takt. Detta gäller, vad beträffar priserna även i Västtyskland. Samtidigt
har arbetsmarknadsläget tenderat att genomgående skärpas och ytterligare
anspänning emotses med tanke på de expansiva produktions- och
efterfrågeutsikterna. Betalningsbalansperspektiven är relativt splittrade —
betydande försämringar förutses i Storbritannien, Nederländerna och Italien
medan helårsresultatet för Förenta staternas del beräknas bli något
gynnsammare än 1963. Nederländerna och Italien förfogar emellertid över
relativt stora valutareserver — Italien ingick dessutom i mars avtal med
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b
Tabell It: 2. Konsumentpriser samt timförtjänster i industrin under 1962 och 1963
Procentuella förändringar
Konsumentpriser |
Timförtjänster |
|||
4:e kv. 1961— |
4:e kv. 1962— |
4:e kv. 1961— |
4:e kv. 1962— |
|
4:e kv. 1962 |
4:e kv. 1963 |
4:e kv. 1962 |
4:e kv. 1963 |
|
Belgien.............. |
1,5 |
3,5 |
*8,3 |
>7,7 |
Danmark............ |
9,5 |
2,0 |
>9,5 |
>8,1 |
Finland.............. |
6,0 |
5,4 |
>6,3 |
*8,1 |
Frankrike3 .......... |
4,5 |
6,5 |
8,5 |
8,5 |
Italien .............. |
5,5 |
7,5 |
314,4 |
318,6 |
Nederländerna3 ...... |
3,0 |
4,0 |
11,0 |
4,5 |
Norge .............. |
4,5 |
1,0 |
>6,7 |
''5,1 |
Schweiz3 ............ |
3,5 |
4,0 |
4,8 |
6,9 |
Storbritannien........ |
2,5 |
2,0 |
4,0 |
2,5 |
Sverige .............. |
4,5 |
3,0 |
8,5 |
7,7 |
Västtyskland ........ |
3,0 |
3,5 |
9,9 |
7,0 |
Österrike............ |
2,5 |
3,5 |
7,3 |
9,6 |
Förenta staterna...... |
1,5 |
1,5 |
2,0 |
3,0 |
Kanada.............. |
1,5 |
1,5 |
3,7 |
3,5 |
1 3:e kv.-—3:e kv.
3 2:a lev.-—2:a kv.
3 Timlönetariffer.
Källor \ OECD och Finlands statistiska centralbyrå.
ett flertal länder om möjlighet att vid behov låna sammanlagt 1 miljard
dollar — och uppkommande påfrestningar torde väl knappast bli av den
storleksordningen att de inte kan lösas inom ramen för det internationella
likviditetsamarbetet. En annan sak är om ifrågavarande stödarrangemang
kommer att användas; den brittiska regeringen har emellertid tillkännagivit
att den ämnar utnyttja dylika resurser för att överbrygga svårigheter
vilka kan bedömas bli av temporär karaktär.
Att bedöma sannolikheten av att produktionsstegringen i industriländerna
1964 blir av förutsedd omfattning är givetvis vanskligt. Medan framstegstakten
under de två föregående åren i första hand var bestämd från efterfrågesidan
kan under 1964 utbudsproblem komma att aktualiseras i en ökad omfattning.
Även om betydande kapacitetsmarginaler synes föreligga inom flera
industrigrenar kan avstånden till kapacitetstaken vara fraktionella i andra,
såsom t. ex. byggnadsämnesbranscherna; byggnadskapaciteten utnyttjas
flerstädes sedan länge till bristningsgränsen. Arbetskraftstillgången förefaller
genomgående alltmer komma att framstå som en produktionsbegränsande
faktor. I några länder framhålls emellertid att efterfrågetillväxten antas
bli starkast på områden där utbudssituationen är relativt minst ansträngd,
främst exportindustrier men också kapitalvaruindustrierna. Fortfarande är
det ovisst vilken inverkan den alltmer utbredda åtstramningen av den ekonomiska
politiken kan väntas få. Den fortsatta konjunkturförstärkning som
17
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
kunnat konstateras under början av 1964 — även med bortseende från väderleksskillnaden
i förhållande till fjolåret — torde ha reducerat farhågorna
för en alltför stark kontraktiv effekt. Snarast kan frågan ställas om inte
de vidtagna åtgärderna — räntehöjningar, utlåningstak, byggnadsregleringar,
senareläggning av offentliga investeringar, punktskattehöjningar, skärpningar
i avbetalningsvillkor samt direkta interventioner i pris- och inkomstbildningen
i varierande kombinationer (se länderöversikterna) — kommer
att visa sig för milda för att stävja tendenserna till påskyndad pris- och kostnadsutveckling
och kanske i vissa fall desorganisationssymptom på arbetsmarknaden.
(För en kompletterande behandling av vissa internationella ekonomisk-politiska
aspekter hänvisas till finansplanen.)
2. Länderöversikter
Förenta staterna
Efter kortvariga avmattningssymptom kring mitten av 1962 har den amerikanska
ekonomiska expansionen fortgått i en hög och jämn takt. Mellan
fjärde kvartalen 1962 och 1963 ökade bruttonationalprodukten med drygt 4
procent medan uppgången räknat på helår uppskattas till knappt 4 procent.
Utvecklingen under loppet av 1963 var accelererande — fjärde kvartalet
steg bruttonationalprodukten säsongrensad i en årstakt av inemot 5 1/2
procent mot drygt 4 1/2 procent tredje kvartalet. Data över bl. a. stål- och
bilproduktionen vittnar om en fortsatt betydande expansion.
Accelerationen under fjolårets senaste kvartal berörde i första hand exportnettot
och lagren. De privata investeringarna och i mindre utsträckning
de offentliga utgifterna fortsatte att expandera snabbare än totala efterfrågan,
medan konsumtionsutgifterna ökade något långsammare. Uppgången i
framstegstakten avspeglades emellertid ej i sysselsättningsuvtecklingen; ökningen
av antalet sysselsatta var säsongrensad till och med något lägre än
mellan andra och tredje kvartalet 1963 och understeg även tillväxten i labour
force. Arbetslöshetsprocenten förblev således på en hög nivå; en minskning
i februari 1964 förde emellertid ner den under 5,5 procent för första gången
sedan oktober 1962.
Utsikterna för fortsatt produktionsstegring 1964 bedöms från efterfrågesidan
vara mycket gynnsamma; på utbudssidan föreligger ännu inte några
påtagliga hinder. Officiellt förväntas en produktionsstegring från 1963 till
1964 på realt 5 procent eller något därutöver; redan sista kvartalet 1963 låg
bruttonationalprodukten inemot 2 procent över årsmedeltalet. Arbetslöshetsprocenten
beräknas därvid nedgå till 5 procent, medan prisstegringarna förutses
bli av i stort sett samma oinfattning som 1963. Den privata konsumtionen,
stimulerad av den från början av mars effektiva skattesänkningen,
väntas bidra med ca två tredjedelar av hela efterfrågeökningen. Skattesänkningen
har beräknats innebära ett köpkraftstillskott till bushållen av ca 800
2 Bihang till riksdagens protokoll 196\. 1 samt. Nr ISO. Bihang C
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
miljoner dollar per månad, motsvarande ca 1 1/3 procent av bruttonationalprodukten.
Ett underuttag av preliminärskatt 1964 medför emellertid vissa
återbetalningar våren 1965; detta år sker dock ytterligare en sänkning av det
slutliga skatteuttaget för fysiska personer. Det är tveksamt om effekten av
skattesänkningen blir fullt så kraftig som administrationen räknar med.
Sänkningen bär diskuterats i tva ar och hushållen kan antas delvis ha diskonterat
den; konsumtionskrediterna ökade med 21 procent under 1962 och
1963, vilket är nästan dubbelt så mycket som under de två föregående åren.
Aktuella indikatorer tyder emellertid på en kraftig expansion i efterfrågan.
Köpen av nya bilar låg under januari—februari på en högre nivå än ett år tidigare
och motsvarade en årsförsäljning av 8,4 miljoner (1963 7,7 miljoner;
1955 7,5 miljoner). Med ledning härav och av en enkät över hushållens utgiftsplaner,
utförd i januari, har bilförsäljningarna i år antagits komma att
inte understiga 8 miljoner enheter. Enkäten tydde också på en viss ökning
i köpbenägenheten avseende hushållsutrustning. Detaljhandlarna förutser
en 6-procentig real omsättningsökning 1963—1964. Av enkäten att döma
skulle däremot en aning lägre proportion av hushållen planera förvärv av
nytt hus i år.
Investeringsefterfrågan i den privata sektorn stimuleras av de goda vinstkonjunkturer
som rått de senaste åren i samband med i stort sett stabila
produktionskostnader per enhet och förbättrat kapacitetsutnyttjande, samt
av skatteförmånerna från mitten av 1962. Den förutsedda kraftiga konsumtionsstegringen
bör ytterligare främja investeringsviljan, samtidigt som finansieringsförmågan
så småningom kommer att stärkas genom en sänkning
av bolagsskatten i år från 52 till 50 procent och 1965 till 48 procent. En
i mars verkställd enkät gav vid handen att näringslivet planerar öka sina
fasta investeringar med 10 procent 1963—1964; för industrins vidkommande
var den avsedda stegringen så kraftig som 13 procent. Från första till
andra halvåret 1964 beräknas näringslivets investeringar stiga med 5 procent.
Förväntningarna om en betydande uppgång stöds av orderstatistiken;
orderinflödet till industrin ökade med 5 1/2 procent från fjärde kvartalet
1962 till fjärde kvartalet 1963 mot 2 1/2 procent året innan. Beställningarna
till verktygsmaskinindustrin har stigit mycket kraftigt, och låg under perioden
oktober 1963—januari 1964 ca en tredjedel högre än under föregående
två kvartal. Orderstocken ökade med en tredjedel under loppet av 1963.
I kontrast till utvecklingen i fjol förutses inte bostadsbyggandet komma
att bidra nämnvärt till produktionsstegringen. Lagerinvesteringarna kan
däremot, med hänsyn till de i förhållande till produktion och orderläge låga
lagren, väntas reagera relativt snabbt på en ökning i efterfrågan och produktionen.
Uppgifterna för fjärde kvartalet kan tänkas tyda på att ett omslag
till ökande lagerinvesteringar har inträtt.
Exportens vikt i totala efterfrågan är tämligen ringa — endast ca 5 procent
— och produktionsförväntningarnas realiserande förutsätter därför att
19
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
expansionen i den inhemska privata efterfrågan, särskilt konsumtionen, blir
så kraftig som beräknat. Mot slutet av fjolåret synes exportutvecklingen ha
blivit mer uppåtriktad än tidigare under året, även med hänsyn tagen till
effekterna av hamnstrejken i januari. Utsikterna för tillskott i stimulans via
fortsatt ökad export förefaller goda med hänsyn till den förbättring i konkurrenskraften
i förhållande till industriländerna i Västeuropa, som ägt rum
under senare år, samt till den expansiva konjunkturutvecklingen och —
utsikterna där. Även råvaruländernas förstärkta importförmåga stöder förväntningarna
om en fortsatt amerikansk exportökning; denna förutses dock
totalt inte bli nämnvärt större än den volymuppgång med ca 6 procent som
registrerades 1963. Efterfrågestegringens väntade tonvikt på privat konsumtion
och sannolikheten av ökande lagerinvesteringar kan förväntas innebära
att importvolymen inte som i fjol kommer att expandera i avsevärt mindre
omfattning i exporten. Exklusive speciella transaktioner reducerades underskottet
i betalningsbalansen väsentligt under andra halvåret 1963 till en säsongrensad
årsnivå på ca 1,9 miljarder dollar. I år hoppas administrationen
att underskottet skall stanna vid ca 2 miljarder dollar mot 3,3 miljarder
1963 och 3,6 miljarder 1962.
Västeuropa
Storbritannien. Från att under de två föregående åren tillsammantagna
inte ha expanderat med mer än ca 2 procent tillväxte den brittiska nationalprodukten
med ca 5 procent i volym under loppet av 1963. Räknat på helårsbasis
utgjorde produktionsstegringen 1963 ca 3 procent att jämföra med
praktiskt taget stagnation 1961—1962. National Institute räknade i februari
med att bruttonationalprodukten vid oförändrad ekonomisk politik skall expandera
med realt ca 5 1/2 procent under loppet av 1964 och något långsammare
under första hälften av 1965. En sådan ökningstakt skulle föra upp
totala produktionen 1964 ca 6 procent över fjolårsnivån.
De fasta investeringarna representerade den mest expansiva efterfrågekomponenten
i fjol med en ökning av inemot 10 procent mellan fjärde kvartalen
1962 och 1963. Expansionen berörde i det närmaste uteslutande de offentliga
investeringarna och bostadsbyggandet, för vilka stegringar med ca
15 respektive inemot 20 procent registrerades, ökningen i de offentliga investeringarna
kan, med hänsyn till eftersläpningar i utgiftsplanernas genomförande,
beräknas fortgå i ungefär samma takt under 1964 medan bostadsbyggandet
beräknas volymmässigt öka med ca 6 procent. Näringslivets
investeringar har fallit sedan tredje kvartalet 1961; fjärde kvartalet 1963 låg
utgiftsvolymen säsongrensad lägre än drygt två år tidigare. För de privata
servicenäringarna synes eu vändpunkt ha inträtt våren 1963, så att investeringarna
mot slutet av året kom att något överstiga den tidigare toppnivån.
Av investeringsenkäter m. m. att döma kan investeringarna i denna sektor
väntas stiga i en årstakt av ca 7 procent fram till mitten av nästa år. Indu
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
Diagram II: 1. Industriproduktionen i olika ländergrupper 1961—1963
Index: 3 kv. 1961 = 100. Säsongrensade siffror
Förenta staterna
1961 1962 1963
Nordamerika
Europeiska OECD
I_i_I_
1961 1962 1963
strins investeringar visade dock, tvärtemot förväntningarna, inte några tecken
till återhämtning vid slutet av fjolåret. Indikatorer sådana som industriförbundets
och handelsministeriets förfrågningar samt orderstatistik tyder
tillsammans på en relativt kraftig uppgång från och med innevarande kvartal.
National Institute räknar med en årlig stegringstakt av storleksordningen
något under 20 procent fram till mitten av 1965. Dessa förväntningar synes
stå i samklang med de senaste uppgifterna om vinstutvecklingen i industrin.
Totalt förutses de fasta investeringarna expandera i en takt av i runt
tal 10 procent per år mellan fjärde kvartalet 1963 och andra kvartalet 1965.
Räknat på helår emotses en förändring från i det närmaste stagnation 1962
—1963 till ett uppsving med över 10 procent 1963—1964.
Lagerinvesteringarna föll fram till och med tredje kvartalet 1963; lagren
verkade således dämpande på produktionsstegringen, samtidigt som lagerkvoten
sjönk avsevärt under normal nivå. Ett kraftigt omslag ägde emellertid
rum fjärde kvartalet i fjol, motsvarande på årsbasis nästan 2 procent av
bruttonationalprodukten. Lagren väntas visa en avsevärd stegring under
1964 och första hälften av 1965, dock i en något lägre takt än under fjärde
kvartalet 1963.
Den privata konsumtionen var en svag faktor i konjunkturförloppet fram
till andra kvartalet 1963. Uppsvinget som då inleddes underbyggdes ytterligare
under andra halvåret av en sänkning i de direkta skatterna. Konsumtionens
ökning från fjärde kvartalet 1962 till fjärde kvartalet 1963 var ca
4,6 procent; under årets tre senare kvartal uppgick stegringstakten till 7 å 8
procent per år. Någon skattestimulans tillförs inte i år — den i april fram
-
21
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år i96i
lagda budgeten upptar tvärtom vissa höjningar av vissa indirekta skatter
—varför det skulle kunna anses motiverat att räkna med något mindre
expansiv konsumtionsökning under 1964. Inkomstbildningen tenderar å
andra sidan att bli mer expansiv och en fortsättning av den trenden ter
sig sannolik i ljuset av framförda lönekrav och de allmänna konjunkturperspektiven.
Den offentliga konsumtionen väntas stiga litet snabbare under
innevarande år än med de 3 procent som registrerades för 1963.
Exportstegringen under fjolåret, inemot 6 procent i volym, överträffade
de redovisade prognoserna. Uppgången var särskilt stark i utförseln till det
kontinentala Europa, sammanhängande med såväl successivt förbättrad
brittisk konkurrensförmåga som med akuta inflationssymptom i några av
avnämar länder na. Data över handeln fram till och med februari 1964 tyder
på att expansionen fortsätter; säsongrensat var exportvärdet för den tremånadersperiod
som slutade nämnda månad på årsnivå ca 9 procent högre än
föregående tremånadersperiod. National Institute förutser att denna ökningstakt
skall kunna bibehållas genom hela 1964.
Tendenserna och utsikterna i början av 1964 tyder på en real efterfrågeökning
i en takt av ca 6 procent fram till mitten av 1965. Den tekniska kapaciteten
betraktas som i stort sett tillräcklig för att kunna tillgodose en dylik
stegring, medan arbetskraftstillgångarna skulle löpa större risker att utsättas
för balansrubbande övertryck. I omsorg om kostnadsnivån och för att
ernå en successiv anpassning till en framstegstakt som kan ha större utsikter
att kunna bibehållas på längre sikt, har myndigheterna gett den ekonomiska
politiken en mer restriktiv anstrykning. Början gjordes i februari med
en höjning av diskontot med en procentenhet varpå följde en viss finanspolitisk
åtstramning i den kring mitten av april framlagda budgeten. En
dämpning av efterfrågans ökningstakt till 4 procent bedöms minska risken
för att mer drastiska åtgärder skall tvinga sig på längre fram. De påfrestningar
på betalningsbalansen som emotses till följd av den intensiva lagerkonjunkturen
— och som redan yttrat sig i en gradvis försämring i handelsbalansen
— skulle därigenom kunna bli av övergående natur. Importen beräknas
volymmässigt stiga med ungefär 10 procent under loppet av innevarande
år, vilket är drygt dubbelt så snabbt som ökningen under fjolåret.
Med omsvängningen i investeringarna kan kapitalvaruimporten förutses expandera
betydligt kraftigare än 1963.
EEC
Som framgår av tabell 1 var den gemensamma marknadens ekonomiska
framstegstakt 1963, ca 4 procent, ungefär en procentenhet lägre än 1961 och
1962 års expansion. Inom ramen för denna avsaktning kom eu viss utjämning
till stånd genom att tillväxten modererades i Frankrike och Italien,
medan den påskyndades i Nederländerna. Med hänsyn till sannolikheten
av mer uppåtriktade privata investeringar förefaller, speciellt vid normal
22
Kunyl. Maj:is proposition nr 150 år 196t
väderlek och skörd, utsikterna för en snabbare produktionstillväxt för gemenskapen
1964 än 1963 relativt gynnsamma. En acceleration kan förutses
för Västtyskland och Nederländerna medan tillväxttakten i de övriga länderna
sannolikt blir i stort oförändrad. Prognosen för bruttonationalprodukten,
importen och användningsområdena redovisas i tabell 1. Stålsituationen
inom montanunionen har påtagligt förbättrats från och med fjärde
kvartalet i fjol; i januari—februari ökade orderingången ytterligare med
inemot en femtedel och uppnådde därvid en nivå som med inemot 30 procent
översteg fjolårets. Till uppgången, som även om ock i mindre utsträckning
berörde utomuniella order, synes såväl ökad konsumtion som upplagring
ha bidragit.
Västtyskland. De tyska myndigheterna förutsåg i december en stegring
i totalproduktionen 1964 med realt 4,5 procent mot drygt 3 procent 1963.
EEC-sekretariatet har beräknat att de fasta investeringarna skall expandera
med 6 1/2 procent i volym 1964 mot bara 2 procent i fjol. Byggnadsinvesteringarna
antas stiga med 8 å 10 procent (1963 2 procent) medan maskinanskaffningarnas
ökning väntas stanna vid ca 4 procent (1963 knappt 2 procent).
Smärre höjningar förutses också i den privata konsumtionens och exportens
reala stegringstakt; i det förra fallet med en halv procentenhet till
3 1/2 och i det andra med 1 procentenhet till 8 procent. För den offentliga
konsumtionen kan en viss dämpning i ökningstakten emotses; utgifterna
torde dock även fortsättningsvis komma att stiga snabbare än bruttonationalprodukten.
Den antagna importvolymökningen, 7 procent, skulle innebära
någon avsaktning i förhållande till 1963.
Uppgifter över den aktuella utvecklingen synes samstämmigt tyda på att
dessa prognoser sannolikt underskattar tillväxten i efterfrågan, produktion
och import. Redan andra halvåret 1963 översteg bruttonationalprodukten
fjolårsnivån med 5 procent — delvis i samband med återhämtning
av väderleksbetingad eftersläpning från första halvåret — och konjunkturförstärkningen
förefaller ha fortsatt under början av 1964. Liksom i
fjol är det exporten som leder förloppet. Värdemässigt var exporten under
perioden december 1963—februari 1964 inemot en fjärdedel högre än ett
år tidigare och, säsongrensat, ca 9 procent över genomsnittet för 1963.
Industriproduktionen expanderade, säsongrensat, i en år stakt av ca 10
procent mellan de två Iremånadersperioder som slutade januari 1964. Speciellt
de råvaru- och investeringsvaruproducerande industrierna visade i
början av 1964 höga ökningstal gentemot fjolårsnivån. Stålproduktionen
låg t. ex. i januari—februari 18 procent över motsvarande period 1963; orderutvecklingen
förebådar fortsatt kraftig expansion i produktionen. Under
tremånader sperioden per januari var orderingången totalt 10 procent större
än ett år tidigare; exportorderna visade en ökning med drygt 20 procent
mot ca 7 procent för hemmamarknadsorderna. Investeringsvaruindustriernas
orderingång anslöt sig nära till genomsnittet för industrin. En anmärk
-
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i
23
Diagram II: 2. OECD:» handel 1961—1963
Index: 3 kv. 1961 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror
Europeiska OECD:s export
OECD:s import
120 -
Underutvecklade råvaruländer1
Nordamerika
Övriga icke OECD-Iander
100 -
Icke OECD-länder
1961 1962 1963 1961 1962 1963
ningsvärt kraftig uppgång kännetecknade investeringsvaruindustrins maskinbeställningar;
dessa steg med ca en fjärdedel mellan jämförelseperioderna.
I januari 1964 var maskinindustrins orderingång 20 procent större
än leveranserna. Företagens investeringsbenägenhet har tilltagit, och berör
numera även projekt avsedda att utvidga kapaciteten. Finansieringsförmågan
kan väntas bli väsentligt förstärkt ■— myndigheterna räknar sålunda
med att de behållna vinsterna skall stiga med inemot 10 procent 1964 efter
att ha fallit med ett par procent förra året.
Utvecklingen på arbetsmarknaden tyder på eu alltmer anspänd situation.
Arbetskraftsefterfrågan beräknas mot slutet av januari ha varit ca 10 procent
högre än ett år tidigare. Antalet lediga platser fortsatte att öka,
säsongrensat, under månaderna kring årsskiftet medan arbetslösheten samtidigt
föll betydligt. Förhållandet lediga platser -— arbetslösa var enligt
säsongrensade tal i februari 4:1, vilket är högre än genomsnittet för det
ansträngda året 1961. Med hänsyn till styrkan i det tyska konjunkturuppsvinget
och det spända läget på arbetsmarknaden är det tveksamt om löneutvecklingen
i Västtyskland kommer att bli så lugn som myndigheterna
räknar med, även om inga betydande avtalsförhandlingar skall äga rum
förrän instundande höst. Prisutvecklingen har under månaderna kring årsskiftet
visat en stigande tendens, såväl i konsument- och producentledet.
Dessa ökningar har således även berört industrins färdigvarupriser vilka
— delvis till följd av höjda råvarupriser — i februari 1964 översteg fjolårsnivån
med 1 procent. Importen kännetecknades vidare i början av 1964
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196fi
av en tendens att expandera snabbare än förutsett i prognoserna. Även
om också fortsättningsvis importen kommer att gå upp kraftigt under inflytande
av den återhämtade inhemska efterfrågan, torde den sannolikt
inte komma att överskrida exportens ökningstakt. Utvecklingen mot stigande
handelsbalansöverskott, som starkt framträdde redan i fjol, torde
därför bestå. De tyska myndigheterna har uttalat sig till förmån för övervägande
av importstimulerande åtgärder, medan åtgärder som kan medföra
stimulans till exporten borde undvikas. Motiveringen är dels trycket
mot de inhemska produktionsresurserna, dels hänsyn till önskemålet att
inte skärpa balansbristerna i fördelningen av den internationella likviditeten.
Av större praktisk betydelse kan beskattningen av utlänningars ränteinkomster
från innehav av tyska obligationer samt avskaffandet av förräntningen
av utländska banktillgodohavanden visa sig bli. Vidare har centralbanken
vidtagit åtgärder för att uppmuntra export av kortfristigt kapital,
medan regeringen anbefallt försiktighet vid tillgodoseendet av eventuellt
framkommande behov av efterfrågedämpande ekonomisk politik för
att inte frammana ett högre exportöverskott och/eller en sänkt investeringsbenägenhet.
Det kan vidare nämnas att ett skattesänkningsprogram
lagts fram med verkan från 1965.
Frankrike. Den franska totalproduktionens tillväxttakt gick ned från
drygt 6 procent 1962 till ca 4 1/2 procent 1963. Omfattande strejker och
ogynnsamma väderförhållanden (för jordbruket och byggnadsverksamheten)
förklarar en del av avsaktningen, vilken dock även återspeglade
sjunkande investeringsbenägenhet inom det privata näringslivet. Ä andra
sidan återhämtade sig exporten markant från den betydande avsaktning
som ägt rum 1962 i samband med händelserna i Nordafrika. De offentliga
investeringarna, bostadsbyggandet och den privata konsumtionen visade
en påskyndad stegring. Åtstramningen i den ekonomiska politiken, vilken
inleddes redan i perioden februari-—maj med kreditbegränsning och prisreglerande
interventioner, hann knappast få någon påtaglig effekt under
fjolåret — de mer genomgripande stabiliseringsåtgärderna genomfördes
först under september—november.
Dessa åtgärder inbegrep bl. a. nedskärning av budgetunderskottet från 7
miljarder frcs 1963 till 4,7 miljarder frcs 1964, konjunkturpolitisk »timing»
av offentliga investeringar, snävare gränser för bankernas utlåning, skärpning
i avbetalningsvillkoren, likviditetsuppsugande statslån, diskontohöjning,
prisstopp på industriprodukter och tullsänkningar på några industriella
varor vilka stigit i pris. Våren 1964, dvs. ungefär ett halvår sedan
programmet trätt i kraft, kunde vissa om än förmodligen delvis temporära
resultat urskiljas: bytesbalansen och prisutvecklingen hade stabiliserats
medan budgeten svängt från ett underskott på ca 300 miljoner frcs januari—februari
1963 till ett överskott under samma period i år. Löneökningstakten
i industrin var visserligen lika hög under 1963 som 1962, men tecken
25
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
till avsaktning framträdde mot slutet av året. Prisstegringarna dämpades
kring årsskiftet 1963/64, men detta kan främst vara en effekt av regleringsåtgärderna
(se nedan).
Avspänningstendenserna har inte gjort sig gällande enbart inom investeringssektorn,
utan har berört också produktionen i bl. a. pappers- och
bilindustrierna. Enkäter och statistik över orderutvecklingen ger ännu
knappast skäl för ett antagande om en snar återhämtning i det privata
näringslivets fasta investeringar. Bostadsbyggnadskapaciteten blev ansträngd
genom forceringen 1963, varför någon påfallande volymökning inte
väntas i år. Den privata konsumtionen fortsätter emellertid att expandera
i en (oförändrat) hög takt, underbyggd av en endast obetydligt dämpad inkomstbildning.
Hittills har lättandet av efterfrågetrycket inte märkbart påverkat
den reala produktionsstegringstakten —- för övrigt kan det vara en
öppen fråga i vilken riktning en sådan påverkan kommer att gå. Industriproduktionen
ökade, säsongrensad, i en årstakt av ca 8 procent mellan de
tremånadersperioder som slutar januari 1964. Tillgängliga prognoser med
undantag av EEC-kommissionens förutser att tillväxttakten för totalproduktionen
skall modereras en aning 1964. Den franska nationalbudgetens
antagande om en avsaktning byggde i första hand på förutsättningen att
den privata konsumtionen skall tillväxa i en betydligt lägre takt än 1962—
1963 (6 procent) — någon dämpning har, som ovan antytts, ännu inte kunnat
klart konstateras. Till följd av fortsatt expansion inom de offentliga
företagen väntas näringslivets investeringar totalt stiga med realt 4 procent,
vilket dock är en något mindre ökning än 1962—1963. Det privata
näringslivets fasta investeringar antas förbli på fjolårets nivå. De övriga
offentliga investeringarna har beräknats stiga med inemot 10 procent 1963
—1964 eller i något långsammare takt än 1962—1963. För exporten av varor
och tjänster förutses en expansion med 7 å 8 procent medan importstegringen
anslagits till 8 å 9 procent.
Italien. Den italienska ekonomin företedde under loppet av 1963 allt
tydligare tecken på jämviktsbrist. Tillväxttakten sjönk från realt 6 procent
1961—1962 till ca 5 procent. Exportvolymens ökning stannade vid 4
å 5 procent mot 12 procent 1962 under inflytande av bl. a. en avmattad
jordbruksproduktion. Å andra sidan expanderade den inhemska efterfrågan
betydligt snabbare än nationalprodukten. Hushållens privata konsumtion
steg volymmässigt med ca 8 1/2 procent mot 6 1/2 ä 7 procent 1962, understödd
av en ytterst expansiv inkomstbildning. Timförtjänsterna i industrin
översteg sålunda mot mitten av 1963 fjolårsnivån med 17 ä 18
procent, övertrycket i den italienska ekonomin 1963 resulterade förutom i
en kraftig importökning — med inemot en fjärdedel — i en avsevärd prisstegring.
Under året steg konsumentpriserna med ca 7 1/2 procent, vilket
är betydligt mer än under 1962 (tabell 2). Vidare blev bristen på arbetskraft
alltmer markant i de högt industrialiserade regionerna. Handels
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
balansen försämrades under dessa omständigheter med 1,1 miljard dollar
till ett underskott på 2,5 miljarder dollar, samtidigt som turistnettot sjönk
något. Endast tack vare affärsbankernas kortfristiga upplåning utomlands
förhindrades en markant avtappning av valutareserverna; sedan centralbanken
i september vidtagit åtgärder mot denna upplåning sjönk de officiella
reserverna till årets slut med ca 350 miljoner dollar. Det bör understrykas
att den dåliga skörden 1963 var en väsentlig faktor i den italienska
balansbristen — jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten gick ned,
jordbrukspriserna pressades upp, exportutbudet reducerades samtidigt som
en extraordinärt hög import erfordrades.
Begränsade dämpande åtgärder vidtogs hösten 1963, men det var inte
förrän i februari 1964 som det blev politiskt möjligt att lägga fram ett
stabiliseringsprogram. Detta omfattade bl. a. en punktvis skärpning i den
indirekta beskattningen — berörda varor är bilar, lyxlägenheter och båtar
samt viss hemutrustning —- mindre liberala avbetalningsregler samt förkortad
värnpliktstjänstgöring. Den konjunkturdämpande effekten av programmet
reducerades dock av att den statliga inkomstförstärkningen delvis
skall användas för import och subventionering av livsmedel.
Under antagande om normal skörd 1964 kan den italienska ekonomin väntas
expandera i ungefär samma takt som 1963, varvid exporten skulle växa
snabbare och de inhemska efterfrågekomponenterna — till följd av dämpningsåtgärderna
— snarare något mera måttligt än 1962—1963. Importens
stegringstakt bör under sådana förhållanden avta väsentligt, men knappast
tillräckligt för att motverka viss ytterligare försämring i handelsbalansen.
EEC-kommissionen förutser en nedgång i importvolymens ökningstakt till
15 procent i år. Av betydelse för den konjunkturpolitiska rörelsefriheten är
att de officiella valutareserverna är av ganska betryggande storlek; i början
av året uppgick de till i runt tal 3 miljarder dollar, motsvarande 4 å 5 månaders
import. Genom ökade internationella kreditmöjligheter på ca 1 miljard
dollar gavs i mars ytterligare rådrum för den italienska ekonomiska
politiken.
Nederländerna. Bruttonationalprodukten i Nederländerna tillväxte 1963
med ca 4 1/2 procent vilket är ca 1 procentenhet mer än året innan. Den
ökade tillväxten återspeglade främst en påskyndad uppgång i den privata
konsumtionen samt omsvängning från nedgång till uppsving i bostadsbyggnadsvolymen.
Tempot i efterfrågans och produktionens expansion var klart
stigande under loppet av året och berörde även näringslivets maskininvesteringar.
Arbetskraftssituationen blev ansträngd mot mitten av året, prisstegringarna
var större än 1962 och betalningsbalansen försämrades genom eu
betydande stegring i importens ökningstakt. Avtalsförhandlingarna under
sista kvartalet 1963 och början av 1964 gav vid handen att lönerna i den privata
sektorn kunde beräknas komma att öka med ca 15 procent 1963—1964
och i den offentliga sektorn med 20 procent. Under perioden oktober 1963__
27
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
mars 1964 har en rad åtgärder vidtagits i syfte att begränsa inflationstendenserna.
Åtgärderna innefattar bl. a. utlåningstak gentemot bankerna, diskontohöjning,
skärpta regler för personliga lån och avbetalningshandel, uppskjutande
av offentliga investeringar och av planerade skattesänkningar,
punktskattehöjningar, priskontroll samt förkortning av värnpliktstjänstgöringen.
Trots regleringsåtgärderna har prisstegringarna i början av 1964
varit anmärkningsvärda.
Enligt Centrala planbyråns prognos för 1964 — i vilken hänsyn bör ha tagits
till effekten av stabiliseringsåtgärderna — skulle bruttonationalproduktens
ökningstakt stiga något till 5 procent 1964. Byrån antar dock att högkonjunkturen
skall mattas av mot slutet av året för att eventuellt följas av
en nedgång 1965, vilket kan förefalla överraskande med tanke på de aktuella
generellt expansiva internationella konjunkturperspektiven. Företagsinvesteringarna
förutses realt växa med 9 procent, den privata konsumtionen
med 6 1/2 procent (1963 5 å 6 procent), exporten med 6 procent (1963 7 procent)
samt importen med 12 procent (1963 9,5 procent). Vidare väntas en
avsevärd ökning i lagerinvesteringarna. Från i stort sett balans 1963 skulle
betalningsbalansen enligt prognoserna komma att resultera i ett underskott
på ca 1 miljard floriner 1964.
Belgien. Den belgiska ekonomin var likaledes utsatt för ett växande efterfrågetryck
1963, vilket yttrade sig i en ansträngning av arbetsmarknadsbalansen,
en uppgång i prisernas och lönekostnadernas stegringstakt ( den senare
uppgick till 12 procent 1962—1963) samt en försämring i bytesbalansen.
Bruttonationalprodukten expanderade realt i samma takt som 1962, dvs.
med 4 procent. Prognoserna för 1964 innebär en i stort sett oförändrad tillväxt.
Prisstegringarna tenderade kring årsskiftet 1963/64 att fortgå i en allt
hastigare takt, och för att stävja dessa tendenser har sedan januari vissa
restriktiva åtgärder genomförts. I samband med utläggandet av nya statslån
beslöts ett besparingsprogram vis-å-vis de offentliga utgifterna och större
selektivitet i utställandet av statsgarantier för lån och i beviljandet av subventionerade
krediter. För att begränsa kreditexpansionen har vidare överenskommelse
träffats med bankerna om den maximala omfattningen av beviljade
lån 1964. Dessutom har avbetalningsvillkoren stramats till. Den belgiska
»nationalkommittén för den ekonomiska expansionen» — i vilken regeringen
och arbetsmarknadsorganisationerna är företrädda — avgav i mars
en rapport om det ekonomiska läget, innefattande rekommendationer om
åtgärder för lättandet av övertrycket inom byggnadsverksamheten. Mot bakgrunden
av möjligheten av att lönekostnaderna kan komma att stiga med
ytterligare 11—19 procent 1963—1964 rekommenderas också ytterligare kreditåtstramning
samt en allmän översyn av den ekonomiska politiken.
28
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Övriga västeuropeiska länder
Danmark. Stabiliseringsaktionerna från mitten av 1962 och våren 1963 —
införande av omsättningsskatt, dämpning av byggnadsverksamheten, »helhetslösningen»
med avseende på inkomst- och prisutvecklingen in. m. — ledde
till att den inhemska efterfrågan mätt i fasta priser reducerades något
från 1962 till 1963. ökningen i totalproduktionen med ca 1 1/2 procent i volym
var sålunda i huvudsak genererad av en 11-procentig stegring i exporten
av varor och tjänster. Även lantbruket kunde öka sin export väsentligt,
delvis på grund av produktionsbortfall i andra europeiska länder.
Dämpningen av den inhemska efterfrågan, vilken i första hand hänförde
sig till investeringarna i fast realkapital och lager, medförde att importvolymen
förblev oförändrad 1962—1963. Handelsbalansens underskott halverades
och bytesbalansen visade ett litet överskott; valutareservens tillväxt,
ca 1,7 miljarder danska kronor, återspeglade till väsentlig del upplåning
i utlandet. Prisrörelserna blev påtagligt lugnare genom stabiliseringsaktionerna
— medan konsumentpriserna och priserna på byggnadsmaterial
steg med 4 å 5 procent mellan halvåren 1962 var de i stort sett oförändrade
mellan halvåren 1963. Vissa lättnader i den ekonomiska politiken, såsom
diskontosänkningar och avskaffande av prisstoppet kunde genomföras under
andra halvåret.
Under de första månaderna i år har, enligt de officiella bedömningarna,
symptom på förestående överansträngning börjat uppträda. De berör i synnerhet
arbetskraftssituationen i byggnadsverksamheten. I motsats till förfarandet
inför den överhettning som utvecklades under 1961 och 1962 har de
danska myndigheterna denna gång redan på ett förberedande stadium inskridit
med dämpande åtgärder. Vissa punktskatter har höjts, motsvarande
en köpkraftsindragning på ca 260 miljoner kronor per helår räknat. Vidare
har bestämts att inga nya offentliga byggnadsarbeten skall påbörjas före den
1 september.
Tillväxten i Danmarks bruttonationalprodukt från 1963 till 1964 torde
knappast komma att underskrida 4 procent. Officiellt emotses en produktionsökning
med 4 å 5 procent i stadsnäringarna. Industriexporten väntas
komma att fortsätta att expandera i ungefär samma takt som de senaste
åren — en fördubbling har skett sedan 1957 — medan utsikterna för ett fortsatt
uppsving i lantbruksexporten 1964 bedöms vara mindre gynnsamma.
Byggnadsverksamheten förefaller komma att expandera starkt och uppgången
beräknas inbegripa jämväl industrins anläggningsinvesteringar. Även
maskininvesteringarna väntas stiga under årets lopp. Under inflytande av
ökade exportintäkter och byggnadsverksamhet m. m. väntas sysselsättning
och inkomstbildning skapa grundval för en betydande uppgång i den privata
konsumtionen. Vidare kan lagerinvesteringarna väntas öka något. Återhämtningen
i den interna efterfrågans expansion anses leda till att importen sti
-
29
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
ger 1963—1964 med i runt tal 10 procent i volym, vilket sannolikt skulle
medföra ett smärre underskott i bytesbalansen.
Norge. Genom en oväntat kraftig produktionsökning under andra halvåret
1963 kom bruttonationalprodukten för helåret att överskrida fjolårsnivån
med 5 procent mot 3 å 3 1/2 procent 1961—1962. Efterfrågan på norska exportvaror
var den starkaste drivfjädern bakom denna acceleration; exportvolymen
steg med 11 procent mot drygt 5 procent året innan. Även konsumtionen
visade en klar tendens att påskyndas. Prisstegringarna var väsentligt
lägre under 1963 än under 1962, (tabell 2) vilket emellertid främst sammanhänger
med politiken att stabilisera prisnivån medelst subventioner mellan
avtalsrörelserna. Bytesbalansens underskott ökade något 1963 till följd
av större nettoimport av fartyg. Underskottet och en viss ökning i valutareserverna
finansierades med en betydande utländsk upplåning.
Nasjonalbudsjettet förutsåg att bruttonationalprodukten skulle expandera
realt i ungefär samma takt 1964 som 1963. Vid tidpunkten för prognosens
tillkomst beräknades visserligen expansionen 1963—1964 komma att stanna
vid 4 å 4 1/2 procent. Med hänsyn till styrkan i det fortsatta norska konjunkturuppsvinget
i början av 1964 torde emellertid bedömningen oförändrad
tillväxttakt ändå få representera en minimiprognos. Exporten fortsätter
att utgöra den mest dynamiska efterfrågekomponenten; i januari—februari
var således ökningen värdemässigt 18 å 19 procent utöver fjolårsnivån —
vilken dock var förhållandevis låg. Den höjda tillväxttakt för den privata
konsumtionen som uppnåddes tredje kvartalet 1963 — ca 4 1/2 procent -—
synes ha bibehållits under månaderna kring årsskiftet. En fortsatt avsevärd
expansion i den privata konsumtionen ter sig sannolik mot bakgrund av
utvecklingen på arbetsmarknaden. Att döma av indikationer över produktion
och import av industrivaror samt av uppgifter om igångsatta fabriksbyggnader
fortsätter investeringsverksamheten att stiga. Ordertillflödet till
verkstadsindustrin var fjärde kvartalet 1963 en fjärdedel högre än ett år
tidigare och orderstocken steg med inemot 20 procent. Bostadsbyggandet
förefaller hämta sig efter en svacka mot slutet av fjolåret.
Den överlag betydande tillväxten i efterfrågan har genererat höga ökningstal
för såväl industriproduktionen som importen. Industriproduktionen översteg
således i november 1963—januari 1964 föregående års nivå med ca 7
procent; för importen (exkl. fartyg) var ökningen december—februari 16
procent i förhållande till motsvarande fjolårsnivå. Prisstegringen i början
av 1964 — inemot 3 procent under de två första månaderna — är till stor del
ett resultat av subventionsavveckling inför avtalsrörelsen. I en rapport om
det ekonomiska läget, avgiven för tre månader sedan av Statistisk Sentralbyrå,
framhölls att gränsen för fullt utnyttjande av kapaciteten låg nära och
att följaktligen ett betydande inflationstryck kunde emotses under loppet av
året. Den ekonomiska politiken kunde, menade byrån, under dessa omständigheter
inte anses vara tillräckligt restriktiv. Sålunda förutser budgeten en
30
Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1964
viss försvagning av statsfinanserna, medan den reduktion i kreditexpansionen
som stipulerades i kredilavtalet för 1964 inte kan anses stark. Vidare
har utrymmet för statsbankernas utlåning och för den reglerade byggnadsverksamheten
utvidgats.
Finland. Medan ännu mot mitten av fjolåret den totala produktionsstegringen
1962—1963 förväntades bli begränsad till ca 2 procent syntes den i
realiteten, främst tack vare en betydande ökning under andra halvåret, ha
uppgått till ca 4 procent. Därmed blev framstegstakten ca 1 procentenhet
högre än 1961—1962. Industriproduktionen steg, säsongrensad, med ca 4
procent mellan tredje och fjärde kvartalet 1963 och översteg under perioden
november—januari motsvarande fjolårsnivå med ca 4 1/2 procent. Däremot
har byggnadsverksamheten, mätt med volymen pågående byggen, förblivit i
stort sett oförändrad från fjärde kvartalet 1962 till fjärde kvartalet 1963. Exporten
var den efterfrågekomponent som bidrog starkast till den påskyndade
framstegstakten under andra halvåret; värdemässigt var exporten då ca
en fjärdedel högre än ett år tidigare. Under inflytande av den intensifierade
efterfrågan visade importen en uppgång med 6 å 7 procent i värde mellan
andra halvåren 1962 och 1963 efter att ha minskat mellan första halvåren.
Totalt var importen något lägre 1963 än 1962 och handelsbalansens underskott
reducerades till hälften.
Trots införande av priskontroll från början av 1963 steg konsumentpriserna
med 5 procent under loppet av året. Främst till följd av införandet av en
omsättningsskatt på 10 procent steg konsumentpriserna med inemot 4 procent
i januari 1964. Denna oms utgjorde den väsentligaste beståndsdelen i
det stabiliseringsprogram som diskuterades under senare hälften av fjolåret.
Industriarbetarlönerna ökade med ca 8 procent under 1963, dvs. ungefär
i samma takt som i Sverige (tabell 2). Avtalsförhandlingarna kring årsskiftet
1963/64 resulterade i en överenskommelse om generella höjningar
på 6 procent från början av 1964 och på 3,8 procent från början av 1965.
Avtalen innehåller även indexklausuler, av vilka en blev aktuell redan i januari.
Antaganden om den fortsatta prisutvecklingen och om löneglidningen
har resulterat i en bedömning av att totala lönestegringarna kan komma
att uppgå till omkring 18 procent under avtalsperioden.
Konjunktur utsikterna betecknas på officiellt håll som goda, även om ökningen
1964 av totalproduktionen väntas bli svagare än i de flesta västeuropeiska
länder. Medan exporten av trä- och pappersindustriprodukter väntas
stiga med 8 procent emotses för vissa andra varugrupper en lägre ökning än
1963; till den senare kategorin hänförs metallindustriexporten till östblocket.
Totala exportvärdet förutses inte gå upp med mer än 3—5 procent, vilket
förefaller litet i ljuset av senaste halvårets utveckling och de internationella
konjunkturperspektiven. Farhågor har emellertid uttryckts för att
kostnadsutvecklingen kan komma att stiga mer än i konkurrentländerna och
därmed hämma exporten. Byggnadsverksamheten väntas gå ned 1964 då vo
-
31
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
lymen påbörjade byggen under fjolårets samtliga kvartal var 10 procent lägre
än året innan.
Schweiz. Efter en stegring med 6 procent 1961—1962 expanderade den
schweiziska nationalprodukten med ca 4 procent 1963. Under hösten var tillväxten
i efterfrågan speciellt intensiv, vilket i första hand berörde den privata
konsumtionen och byggnadsverksamheten. Arbetsmarknadssituationen
blev alltmer ansträngd, vilket delvis berodde på myndigheternas åtgärder för
att bromsa immigrationen av utländsk arbetskraft. Konsumentprisernas
uppgång överträffade fjolårets och handelsbalansen försämrades kraftigt,
eller med drygt 800 miljoner dollar. Nettotillflödet av kapital har emellertid
snarast ökat något, och har således accentuerat tendenserna till överlikviditet.
Under inflytande av den internationella högkonjunkturen förutses en
fortsatt stigande efterfrågan i Schweiz under innevarande år.
För att mildra de rådande inflationstendenserna har de schweiziska myndigheterna
vidtagit en rad åtgärder, delvis av typen direkta regleringar. Valet
av åtgärder vittnar till stor del om att upphovet till överhettningen anses
vara tillskotten i utländsk arbetskraft och kapital. Således skärptes mot slutet
av februari 1964 de ca ett år tidigare införda restriktionerna gällande sysselsättningen
av utländsk arbetskraft. De »gentlemen’s agreements» som avslutits
med bankerna sedan augusti 1960 — enligt vilket bankerna förbundit
sig att icke mottaga insättningar på mindre än tre månader, att icke betala
ränta på utländska tillgodohavanden och att icke tillåta att sådana tillgodohavanden
investeras i schweiziska värdepapper eller fast egendom — har
nu givits en fastare form. Bankerna har sålunda ålagts att inte betala
ränta på utländska insättningar mottagna efter 1 januari 1964 samt att
till centralbanken inbetala motvärdet till ökningar i utländska behållningar.
Det i mars antagna stabiliseringsprogrammet öppnar också möjligheter
för regeringen att ålägga bankerna att hålla kreditgivningen på en lägre nivå
än under de senaste åren. Tak kan vidare läggas på byggnadskrediterna
och på lån till jordförvärv. Slutligen har byggnadsreglering införts, innebärande
stopp under ett år för byggandet av nöjes-, kultur- och idrottsanläggningar,
administrationsbyggnader, sommarstugor samt lyxvillor. För övriga
byggnader, utom en speciellt prioriterad kategori, erfordras licens så snart
byggnadskostnaden överstiger 250 000 frcs.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
III. Utrikeshandeln
1. Exporten 1963
För totala exporten, exklusive fartyg, noteras en ökning 1962—1963 om
drygt 7 procent i volym. Dettå är praktiskt taget samma ökningstakt som
1961—1962. I själva verket har exporten visat i stort sett samma, anmärkningsvärt
konstanta, stegringstakt alltsedan början av 1960 enligt de säsongrensade
halvårsdata som återges i diagram 1. Den mer ryckiga utvecklingen
under 1963 får sannolikt till stor del tillskrivas skeppningssvårigheterna
under första delen av året. Som framgår av diagrammet är den jämna utvecklingen
för totalexporten ett nettoresultat av delvis mycket kraftiga
konjunkturella variationer för de olika varugrupperna.
Jämfört med beräkningarna för 1963 års export enligt den preliminära nationalbudgeten
1964 blev utfallet 113 miljoner kronor högre. Närmare hälften
av differensen är att hänföra till fartygsexporten. Markanta drag i 1963
års utveckling var den starka expansionen för skogsprodukterna massa och
papper, delvis pådriven av en lageruppbyggnad eller upphörande lageravveckling
i avnämarländerna. Lagerutvecklingen har troligen också spelat
en viss roll för exporten av järn och stål liksom för järnmalm. Mot slutet
av 1963 skedde en vändning i stålkonjunkturen i först Storbritannien och
sedan även i montanunionen, vilket medförde att malmexporten mot slutet
av året kunde öka ganska starkt. Exportökningen för järn och stål samt
järnmalm skedde delvis på bekostnad av priserna. Verkstadsexporten ökade
ganska måttligt bl. a. till följd av frånvaron av några påtagligt markerade
uppgångstendenser i de för denna export relativt viktiga maskininvesteringarna
i Västeuropa. Leveransvolymen av fartyg var mycket stor 1963, bl. a.
beroende på en anhopning av leveranser i slutet av året.
Totalt ökade exporten 1963 8 1/2 procent i volym. Denna volymökning
ledsagades av en höjning av genomsnittspriserna med 1 procent. Vid bedömningen
av prisutvecklingen måste beaktas den starka prishöjning som indexmässigt
inträffade för verkstadsprodukter, nämligen närmare 5 procent.
Andra källor talar mot en reell prishöjning av denna storleksordning under
1963, och ökningen torde i stället få tillskrivas systematiska fel i indexserierna.
Mot de smärre prishöjningar som inträffat för trävaror, massa och
papper står en sänkning av malmpriserna och en fortsatt prisnedgång för
järn och stål. Med beaktande av den troliga överskattningen av prisstegringen
för verkstadsprodukterna förefaller det snarast som om exportpriserna
genomsnittligt varit oförändrade 1962—1963. Detta skulle då implicera en
högre reell exportökning än 8 1/2 procent.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
33
Diagram III: 1. Volymutvecklingen för exporten enligt varugrupper 1960—1964
Index: 1939 = 100. Säsongrensade halvårssiffror
Total export
Total export, exkl. fartyg
Malmer och skrot
150 -
Metaller
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg
Trävaror
Massa
160 -
Papper, papp och träfiberplattor
1960 1961 1962 1963 1964
Livsmedel
Övriga varor
Anm. De streckade linjerna avser prognoser.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
3 Dihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 150. Biliang C.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
2. Exporten 1964
De nu reviderade exportprognoserna tyder på en klart gynnsammare exportutveckling
än vad som förutsågs enligt den preliminära nationalbudgeten.
Den totala exportökningen, exklusive fartyg, synes komma att uppgå
till 10 procent i volym, jämfört med den preliminära nationalbudgetens ökning
om 5 1/2 procent. Då även prisprognosen uppreviderats från 11/2 procents
till 3 procents ökning fås i värde räknat en exportökning, exklusive
fartyg, med cirka 2 miljarder. Upprevideringarna berör främst metallsektorn:
järnmalm, järn och stål samt verkstadsprodukter. Omsvängningen i
den europeiska stålkonjunkturen har medfört ett avsevärt förbättrat avsättningsläge
för våra järnmalmsgruvor. Detta gäller såväl de norrländska
som de mellansvenska gruvorna. Exportkvantiteterna kan beräknas öka
med cirka 2 miljoner ton. Enligt resultaten från enkäterna för järn- och
stålverk samt verkstäder kan betydande ökningar väntas även från dessa
branscher. På marknaden för skogsprodukter har sedan i höstas inträtt en
viss åtstramning varvid man även här har att räkna med en högre export
än som tidigare kunde förutses.
Nedan skall närmare redogöras för utsikterna för de olika varugrupperna
med undantag av järn och stål samt verkstadsprodukter som behandlas
i avsnitt 3. Prognoserna är sammanfattade i tabell 1 och vad avser halvårsfördelningen
i diagram 1.
Trävaruexporten nådde under 1963 upp till praktiskt taget samma nivå
som rekordåret 1960. Volymmässigt blev uppgången mellan åren 1962 och
1963 knappt 7 procent eller 1 procent mindre än uppskattningen i den preliminära
nationalbudgeten. Utsikterna för trävaruexporten under innevarande
år kan i ljuset av nu tillgänglig statistik och med större kännedom
om de yttre förutsättningarna underkastas en säkrare bedömning än i
december. Exportförsäljningarna av sågade och hyvlade trävaror för leverans
under innevarande år nådde vid månadsskiftet februari—mars 735 tusen
standards. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande tal 1960 låg
på 690 tusen standards. Den åtstramning av priserna på trävaror som skedde
mot slutet av 1963 synes delvis vara ett resultat av den marknadens optimism,
vilken inträdde tack vare konsumtionsåterhämtningen efter fjolårets
stränga vinter och därutöver till följd av de allmänt mycket gynnsamma
konjunkturutsikterna för innevarande år. Man kan inte helt bortse från
möjligheten av att det goda försäljningsresultatet hittills avspeglar en viss
spekulation i fortsatta prishöjningar. Om så är fallet är en i förhållande till
tidigare säsonger betydligt lägre aktivitet under resten av året trolig. Prognoserna
för byggnadsverksamheten i våra största exportländer tyder på att
trävarukonsumtionen kommer att öka mer i år än mellan 1962 och 1963.
De ofullständiga uppgifter man förfogar över beträffande lagren av trävaror
i olika länder synes tala för en fortsatt svag lagerökning. När det gäller av
-
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961
35
Tabell III: 1. Exportutvecklingen 1962—1964
Trävoror............
Massa..............
Papper ............
Malm ..............
Metaller............
Verk stadspro dukte r ..
Livsmedel ..........
Övriga varor........
Totalt, exkl. fartyg
Fartyg..........
Total export
Export-värde 1963 |
Procentuella förändringar |
||
Värde |
Volym |
Pris |
|
1 163 |
8 |
7 |
1 |
1 952 |
16 |
14 |
2 |
1 696 |
12,5 |
12 |
0,5 |
1 007 |
- 4 |
4 |
- 7,5 |
1 507 |
9,5 |
13,5 |
- 3,5 |
5 040 |
6 |
1 |
5 |
618 |
7,5 |
3,5 |
4 |
2 278 |
12 |
10 |
2 |
15 262 |
8,5 |
7 |
1 |
1 311 |
23,5 |
24,5 |
- 1 |
16 573 |
9,5 |
8,5 |
1 |
Procentuella förändringar
1963—1964 (prognos)
Värde Volym Pris
8
17
13
7,5
13
14
- 5,5
16.5
13
- 15,5
10.5
3
9,5
10
10
13
10,5
10
14
10
10
8
5
7
2,5
2,5
0
3
5
2
3
■ 6
2
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
sättningsförhållandena för de svenska trävarorna måste dock beaktas att
Sverige de senaste sju, åtta åren inte förmått behålla sin andel på den europeiska
marknaden utan successivt fallit tillbaka till förmån för Sovjetunionen,
Kanada, och i viss mån även Finland. Detta torde framför allt sammanhänga
med utbudsfaktorer. Genom utbyggnader av träförädlingsindustrin,
i synnerhet massa- och pappersbruken i södra och mellersta Sverige
har man kunnat få eu mer produktiv användning för råvaran, vilket gjort
det allt mindre lönande att inrikta skogsbruket på att frambringa sådana
virkesdimensioner som krävs för framställning av sågade och hyvlade trävaror
på export. De minskade marknadsandelarna för svensk trävaruexport
är speciellt framträdande när det gäller Storbritannien. Där har sedan
1957 halva marknadsandelen gått förlorad; i första hand till Sovjetunionen
men även till Finland. En kombinerad utbuds- och konkurrenseffekt minskar
de potentiella exportmöjligheterna för Sverige även under innevarande
år.
I trävaruexporten ingår även en rätt stor del rundvirke (exportvärde cirka
109 miljoner kronor 1963), vilket huvudsakligen går till Norge. De norska
virkesköpen i Finland väntas strypas mer eller mindre till följd av Finlands
stora egna råvarubehov. Därför kan en större del av Norges marginella
virkesbehov komma att täckas genom ökade köp i Sverige. Med hänsyn
härtill kan volymökningen för hela trävaruexporten beräknas uppgå till 3
procent. Därtill kommer en prisökning på uppskattningsvis 5 procent. Till
följd av bl. a. årets i förhållande till fjolåret klart mildare vinter förefaller
det som om större delen av den prognosticerade exporten kommer att falla
på första halvåret. Säsongrensat sett innebär detta att trävaruexporten kommer
att minska successivt under året.
36
Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 196i
Prognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1964 angav en exportökning
för massa med 6 procent, i stort sett motsvarande den beräknade
konsumtionsökningen i Västeuropa. Med hänsyn till de i allmänhet uppreviderade
förväntningarna om den ekonomiska utvecklingen kan konsumtionsökningen
av massa väntas bli något större 1964, kanske omkring 7
procent. Det finns vidare anledning att räkna med en viss, delvis spekulativt
betonad, lagerökning 1964 i avnämarländerna särskilt under första
halvåret. Ytterligare ett par positiva faktorer väntas höja exporten av massa
1964. Den ena är minskad konkurrens från Nordamerika, vilket väntas medföra
en något större marknadsandel på Västeuropa än förra året för de nordiska
producenterna. Den andra är att utvecklingen på de översjöiska marknaderna
bedöms bli gynnsammare i år.
Sammantaget beräknas dessa olika faktorer medföra en exportökning
1963 1964 på 9 1/2 procent. Denna ökning är, liksom för trävarorna, myc
ket
ojämnt fördelad under året. Till detta bidrar förutom effekten av väderleken
även lagerförändringar hos avnämarna. Härigenom väntas en leveransökning
av massa på inte mindre än 20 procent mellan första halvåren
1963 och 1964, medan andra halvåret 1964 kommer att ligga på ungefär
samma nivå som motsvarande halvår 1963. Även om massapriserna förblir
oförändrade i år, medför de under loppet av 1963 höjda priserna en
uppgång på 6 å 7 procent i genomsnitt mellan åren räknat.
Prognosen för papper och papp är uppbyggd av delprognoser för olika
varukategorier med utnyttjande av följande indelning: kraftpapper, tidningspapper,
övrigt papper, papp, pappersvaror och träfiberplattor. För
kraftpapper och övrigt papper är prognoserna baserade på efterfrågestudier
för de skilda avnämarländerna. I övrigt är prognoserna i det väsentligaste
bedömningar från branschhåll och trendprognoser.
På kraftpapper föreligger alltjämt begränsningar beträffande exportproduktionen.
Under åren 1959—1962 har exporten av kraftpapper ökat cirka
10 procent per år. 1963 märkes en nedgång i ökningstakten till 4 procent.
Man skulle kunna misstänka att denna relativt måttliga ökning är ett tecken
på att marknaden börjar bli mättad. Ä andra sidan finns det skäl att
anta en större exportökning på Storbritannien i år. I Västtyskland ägde vidare
en viss lageravveckling rum 1963, vilket kan anses förklara exportminskningen
på detta land. En återgång till den tidigare expansionstakten
har därför bedömts som trolig och eftersom det föreligger överskottskapacitet
på kraftpapper finns det i varje fall inga hinder från utbudssidan för
att en prognosticerad exportökning på drygt 10 procent skulle kunna realiseras.
I fråga om tidningspapper är världsmarknadsläget fortfarande tryckt
till följd av att stora kapacitetsöverskott alltjämt föreligger i flertalet producentländer.
Enligt branschutsagor borde Sverige dock kunna påräkna en
något större andel av den västeuropeiska konsumtionsökningen under innevarande
år. Gruppen papper utom kraft- och tidningspapper omfattar åt
-
37
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
skilliga kvaliteter och sorter. Relativt goda samband mellan vår export och
bruttonationalproduktutvecklingen i olika avsättningsländer har bär kunnat
härledas. Appliceras dessa på de prognosticerade ökningstalen för bruttonationalprodukten
fås en exportökning för övrigt papper på cirka 13 procent.
Den mest expansiva av de ovannämnda pappersgrupperna är pappexporten.
Det är här sulfatkartongen (kraftliner) som nästan helt svarar för de
senaste årens ökningar. Marknaden får betraktas som ganska gynnsam.
Tillverkningen på kontinenten är relativt obetydlig med undantag för
Frankrike. Kapaciteten på kraftliner torde för närvarande vara det väsentligaste
hindret för en än snabbare exportökning. I gruppen ingår en stor
del s. k. falskartong. Här är dock konkurrensen påtaglig och någon större
exportökning kan näppeligen påräknas. Sammantaget beräknas pappen
dock öka cirka 17 procent eller något långsammare än 1961—1962.
Den sedan 1960 stagnerande exporten av träfiberplattor (board) kan inte
heller 1963—1964 förväntas öka nämnvärt. Främsta anledningen är den relativt
svaga konsumtionsökningen i Västeuropa. Detta står i stark kontrast
till den snabba konsumtionstillväxten för board i Sverige. Utbyggandet av
EEC:s yttre tullmur drabbar denna export mycket hårt. Därtill kommer en
stark konkurrens från Finland och vissa östeuropeiska stater. Beträffande
det största enskilda avnämarlandet, Storbritannien, gynnas visserligen vår
export av Efta-arrangemangen, relativt till den inhemska industrin, men
där är konkurrensen i stället så mycket skarpare från Sydafrika som åtnjuter
samväldespreferenser på detta varuslag. Sydafrika är beträffande board
både kvalitativt, kvantitativt och prismässigt en stark konkurrent.
Sammantaget implicerar dessa delprognoser en volymökning för den totala
pappersexporten 1963—1964 på drygt 10 procent. Prisnivån för papper
har varit i stort sett stabil under de senaste två åren. Det kan inte anses
uteslutet att prisuppgången på cellulosa kommer att öka möjligheterna till
prishöjningar på vissa papperskvaliteter. Här är räknat med en prisstegring
på drygt 2 procent.
Den hastiga omsvängningen på stålmarknaden sedan hösten 1963 och den
därav följande ökade optimismen hos stålverken har i mycket hög grad
kommit att ändra exportutsikterna för våra järnmalmsgruvor. Den genomgående
bilden är att hela 1964 års malmproduktion är såld. Den under hösten
inträffade lyftningen av fraktnivån innebar ett temporärt förbättrat konkurrensläge
gentemot transoceana säljare. Att sedan fraktraterna åter sjunkit
påverkar mindre årets export då malm huvudsakligen säljs med fasta
årskontrakt. Av denna anledning är prisnedgången i år relativt måttlig, uppskattningsvis
2 å 3 procent. Den höjda fraktnivån torde även kvantitetsmässigt
ha medfört viss försäljningsökning. Hur stor exportökning som
kommer till stånd är något osäkert. Den snabba och kraftiga ansvällningen
av orderingången till de europeiska stålverken kan tyda på alt den nuvarande
stålkonjunkturen är orsakad av en lagerboom. Det är med hänsyn till
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
detta som möjligheterna att på något längre sikt kunna upprätthålla den
mycket höga produktionstakten i stålverken på kontinenten och i Storbritannien
får betraktas som osäkra. Initierade bedömare räknar dock med att
produktionsnivån hålles åtminstone fram till hösten. Risken för allvarligare
bakslag anses inte vara påtaglig. Ovanstående talar för rimligheten av
att räkna med ytterligare någon tilläggsförsäljning av malm i år bl. a. genom
utnyttjande av optionsrätter. Redan nu sålda kvantiteter implicerar
en exportökning på omkring 8 procent, men enligt föregående antaganden
skulle man få en exportökning på ungefär 10 procent eller 2 miljoner ton.
Den nuvarande höga efterfrågan på järnmalm i förening med den blida
vintern gör att malmleveranserna under första halvåret i år kan väntas få
samma omfattning som under andra hälften av 1963, då de var mycket höga.
Denna leveranstakt förutsättes bli bestående även under andra halvåret.
Gruppen metaller utgörs till större delen av jarn och stål. Järn och stål
liksom även verkstadsprodukterna behandlas i nästa avsnitt, varför framställningen
här inskränks till de övriga metallerna. Exportvärdet för dessa
utgjorde 277 miljoner 1963, därav 2/3 koppar och produkter av koppar. En
annan stor post är aluminiumprodukter. Prognosinformationen för denna
grupp är mycket rudimentär. Vad gäller de stora posterna i gruppen, halvfabrikat
av koppar samt kopparlegeringar och aluminium synes man emellertid
från branschhåll räkna med en ökning av exporten i storleksordningen
5 ä 10 procent. Exportutsikterna för råkoppar uppges vara mycket svårbedömbara;
några väsentliga förändringar i exporten härav torde man emellertid
inte behöva räkna med.
Exportprognoserna för livsmedel i nationalbudgeterna brukar vara systematiskt
underskattade. Av denna anledning har den tidigare beräkningsmetoden
övergivits. I enlighet med de antaganden som gjorts vid lagerberäkningarna
om nötdjursbeståndets förändringar 1964 bör exportöverskottet pa
kött minska med ca 50 miljoner kronor. Detta motiverar en minskning av
exportvärdet för de reglerade jordbruksvarorna från 512 miljoner kronor
1963 till kanske 460 miljoner 1964. De övriga livsmedlen, främst produkter
från livsmedelsindustrin, bedöms öka i ungefär samma takt som de senaste
åren.
Prognosen för övriga varor är baserad på uppskattningar av sambanden
mellan vår export och bruttonationalproduktens utveckling i respektive
avnämarländer. Föreliggande beräkning för 1964 har reviderats såtillvida
som vapenexporten har exkluderats samt att utvecklingen 1963 har beaktats
i sambanden. Vapenexporten bär beräknats på grund av uppgifter som inhämtats
genom kommerskollegium. Sammanlagt fås med denna metod en
värdeökning på 16 procent. Åren 1959—1963 ökade denna export ganska
konstant 11—12 procent per år. Fördelningen av den värdemässiga ökningen
på en volym- och priskomponent är liksom för verkstadsprodukterna
mycket svår och kan bara göras mer gissningsvis. En viss tendens till sti
-
39
Bih. C.: Remderad nationalbudget för år 196b
gamle priser som förmärkts för gruppen kan tänkas medföra en lyftning
av prisnivån med ett par procent.
Resultatet av vårens varvsenkät innebär beträffande leveranserna av fartyg
till utländska beställare rätt små förändringar jämfört med höstenkäten.
Den medför en nedgång i leveranserna i såväl volym som värde. Prisutvecklingen
är mycket svårbedömbar. Ungefär 1/5 av leveransvärdet 1964
består av kylfartyg till Sovjet. För dessa fartyg har kontrakteringspriset
varit lågt. Den relativt kraftiga skillnaden mellan 1963 års tal enligt preliminära
nationalbudgeten för 1964 och utfallet är att tillskriva två faktorer.
Vid bedömningen då ansågs ett par stora enheter, som skulle levereras vid
årsskiftet, komma första dagarna i januari eller i varje fall ej registreras
förrän då. Nu inträffade inte detta. Dels kom fartygen i december och dels
skedde registreringen ovanligt snabbt.
Nedgången i varvens leveranser 1964 bör kunna betraktas mer som en
tillfällighet och ligger helt på första halvåret. Orderläget för storvarven är
generellt sett mycket bra och redan första halvåret 1965 skjuter leveranserna
åter i höjden.
3. Exportenkäterna för järn och stål samt verkstäder
Konjunkturinstitutet har i samband med arbetet till den reviderade nationalbudgeten
företagit enkäter bland järn- och stålverken samt verkstäder
enligt samma mönster som de närmast föregående två åren. Härvid har
prognosperioden försöksvis utsträckts ett halvår; den utförda enkäten omfattar
alltså även första halvåret 1965. En annan viktig förändring är att urvalet
för verkstäderna har förnyats och baserats på en aktuellare företagsförteckning.
Liksom tidigare kan svarsfrekvensen i båda enkäterna betecknas
som mycket tillfredsställande.
Järn- och stålverk
Den enkät som gjordes för ett år sedan uppskattade den värdemässiga exportökningen
av järn och stål 1962—1963 till 7 procent. Jämfört med utfallet,
en ökning på 9 procent, måste bedömningarna från stålverken sägas vara
tillfredsställande. Den första enkäten i februari 1962 gav en prognos för
1962 med en avvikelse av samma storleksordning i motsatt riktning.
Sedan föregående enkättillfälle, augusti 1963, har företagens bedömning
av exportutvecklingen 1964 undergått en förändring i klart positiv riktning.
Nu räknar man med en ökning med i genomsnitt 19 procent mellan första
halvåret 1963 och första halvåret 1964; augustienkäten angav 14 procent.
Från andra halvåret 1963 till andra halvåret 1964 anger februarienkäten en
ökning med 9 procent. För helåret 1964 medför enkätresultatet därför en
ökning på närmare 14 procent över 1963. Då samtidigt företagen inte räknar
med några nämnvärda prisförändringar innebär denna ökning en lika
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
stor volymförändring. De tidigare två årens erfarenheter talar närmast för
att enkätens resultat accepteras utan korrigering. Prognosen innebär att exportvolymförändringen
mellan de båda halvåren i år skulle bli rätt obetydlig
säsongrensat sett.
Större delen av ökningen 1963—1964 i absoluta tal är koncentrerad till
några få länder nämligen Storbritannien, Norge, Förenta staterna, Västtyskland
och Danmark. Även relativt är ökningarna störst för Storbritannien
och Norge med i båda fallen ca 50 procent.
Exporten första halvåret 1965 förväntas ligga på samma nivå som första
halvåret 1964. Då man inte i tidigare enkäter inkluderat en så långt framskjuten
tidsperiod är det här vanskligt att bedöma företagens möjligheter
att ställa prognoser på sina leveranser.
Verkstäder
I likhet med järn- och stålenkäterna har verkstadsenkäterna i februari
1962 och 1963 uppskattat exportförändringarna 1961—1962 resp. 1962—1963
med en precision av 2 procents avvikelse från utfallen. Till en stor del kan
avvikelserna återföras på en speciellt låg täckning i förhållande till tullstatistiken
för första halvåret 1962. Till följd av det nya urvalet utgör de redovisade
leveransvärdena i årets enkät en betydligt större del av tullstatistikens
exportvärden jämfört med tidigare enkäter. Augustienkäten täckte sålunda
86 procent av exporten första halvåret 1963 medan motsvarande täckningsgrad
för februarienkäten var 92 procent. Den högre täckningen beror
på ett förbättrat urval bland främst de mellanstora och mindre verkstadsföretagen.
Urvalsramen består nu av 1960 års industristatistik över arbetsställen.
För konjunkturbarometer och enkäter har detta register inom konjunkturinstitutet
bearbetats till att avse beslutsenheter (företag). Samtliga verkstadsföretag
med ett avsaluvärde på över 15 miljoner kronor 1960 (drygt
100) ingår i enkäten (grupp 1 i tabell 2). Gränsen 15 miljoner kronor har
valts därför att den ger just den grupp företag som även i de tidigare enkäterna
totalundersökts. Genom denna kontinuitet i urvalet kan erfarenheterna
från de tidigare enkäterna bättre utnyttjas. Dessa företag beräknas svara
för ca 75 procent av totala verkstadsexporten. Övriga företag (ca 2 800) har
uppdelats i tre storleksgrupper: företag med ett avsaluvärde 1960 understigande
1 miljon kronor (grupp 4 i tabell 2), företag med mellan 1 och 4 miljoner
kronor i avsaluvärde (grupp 3) samt företag med mellan 4 och 15
miljoner kronor i avsaluvärde (grupp 2). Ur dessa tre grupper utlottades
sammanlagt nästan 100 företag att ingå i enkäten.
I likhet med järn- och stålverkens bedömningar av exporten för första
halvåret 1964 visar även verkstadsexportörerna en påtagligt ökad optimism
jämfört med augustienkäten. Då angavs en exportökning på 6 procent från
första halvåret 1963 till första halvåret 1964 medan februarienkäten visar
en uppgång mellan dessa perioder på 16 procent (se tabell 2). En mindre del
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
41
Tabell 1X1: 2. Exportenkät för verkstäder i februari 1964
Uppräknade exportvärden i miljoner kronor |
Exportvärde |
|||||
inom respektive urvalsgrupper |
enligt tull- |
|||||
statistiken |
||||||
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
Summa |
||
Första halvåret 1963 .... |
1 834 |
179 |
219 |
3 |
2 235 |
2 436 |
Andra halvåret 1963 .... |
2 036 |
158 |
280 |
3 |
2 477 |
2 604 |
År 1963 |
3 870 |
337 |
499 |
6 |
4 712 |
5 040 |
Första halvåret 1964 .... |
2 084 |
183 |
324 |
2 |
2 592 |
|
Andra halvåret 1964 .... |
2 191 |
221 |
356 |
3 |
2 771 |
|
År 1964 |
4 275 |
404 |
680 |
5 |
5 363 |
|
Första halvåret 1965 .... |
2 228 |
175 |
463 |
3 |
2 869 |
|
Procentuell förändring |
||||||
från samma period ett år |
||||||
tidigare: |
||||||
Första halvåret 1964 .... |
14 |
2 |
48 |
16 |
||
Andra halvåret 1964 .... |
8 |
40 |
27 |
12 |
||
År 1964 |
10 |
20 |
36 |
14 |
||
Första halvåret 1965 .... |
7 |
-4 |
43 |
11 |
•• |
Källa: Konjunkturinstitutet.
av denna uppjustering hänför sig till ändrat företagsurval. Räknat på enbart
de företag som besvarade enkäterna både i augusti och februari, får
man en uppjustering från 6 till 13 procent. Mellan andra halvåret 1963 och
andra halvåret i år anger februarienkäten en exportökning med närmare 12
procent och mellan helåren 1963 och 1964 skulle därmed leveransvärdet av
verkstadsexporten öka med närmare 14 procent.
De större exportföretagen har i februari erfarenhetsmässigt skattat sin
egen export väl. De medelstora och mindre företag, som tidigare ingått i enkäterna
har lyckats sämre härmed. Man kan förvänta sig att det förbättrade
urvalet från dessa sh>rleksgrupper minskat osäkerheten i enkätprognosen på
dessa punkter. De krattiga exportökningarna för de mellanstora och mindre
företagen är helt att häi-föra till ett fåtal, som uppger språngvisa ökningar
med fördubbling eller än nera i sin export. Den kraftiga spridningen i leveransförändringarna
mellan tfika företag ökar givetvis osäkerheten i enkätens
prognosresultat. Liksom föregående två år har emellertid enkätens
prognos accepterats utan korrigering.
När det gäller bedömningen av på vilka marknader som exportökningarna
faller, ger enkäten av tidigare erfareaheter att döma en relativt osäker
bild. Västeuropa som helhet förefaller dock vnte att bära upp exportökningen
i lika stor utsträckning som tidigare år. Inom Västeuropa synes emeller
-
42
Kungl. Mctj:ts proposition nr 150 år 1964
tid Danmark och Storbritannien vara klart expansiva marknader 19W medan
exporten på Västtyskland och Norge anges komma att stagnera.
De av enkäten indikerade prisförändringarna 1964 är mycket obetydliga.
Enkätens prisindikering säger emellertid mycket litet om hur de officiella
prisserierna kommer att utveckla sig. I statistiska centralbyråns exportprisindex
finns som förut nämnts en systematisk tendens till överskattning av
prisökningarna. Enkätens prisprognos synes därför närmast korrespondera
mot en prognos för den indexmässiga höjningen 1963—1964 på ca 3 procent.
Den volymmässiga ökningen av verkstadsexporten 1963—1964 skulle
därmed komma att uppgå till närmare 11 procent.
Enligt enkäten skulle verkstadsexporten fortsätta att stiga första halvåret
1965. Enkätbedömningarna får här — liksom för järn och stål — givetvis
betraktas som relativt osäkra. I värde skulle exportleveranserna första halvåret
nästa år överstiga nivån för första halvåret 1964 med närmare 11 procent.
Eftersom prisförändringarna enligt enkäten även nästa år skulle bli
obetydliga skulle, i enlighet med resonemanget ovan, den indexmässiga prishöjningen
sättas till ca 3 procent och den volymmässiga höjningen alltså bli
närmare 8 procent från första halvåret i år till första halvåret 1965. Säsongrensat
sett skulle detta innebära att ökningstakten mellan halvåren i år (se
diagram 1) skulle i stort sett bibehållas mellan andra halvåret 1964 och
första halvåret 1965.
4. Importen 1963 och 1964
Importen 1963
Importen till Sverige steg med drygt 8 1/2 procent i värde och 6 1/2 procent
i volym 1962—1963. Denna utveckling var relativt väl skattad i den
preliminära nationalbudgeten för 1964.
Med utgångpunkt från den i tabell 3 och diagram 2 redovisade utvecklingen
för skilda användningsgrupper kan konstateras att ökningen främst
bars upp av konsumtionsvarorna i importen. Inom gruppen varaktiga Tconsumtionsvaror
dominerar personbilarna. Bilimporten ste^ med inte mindre
än 22 procent i värde och 20 procent i volym 1962 -1963. Utvecklingen
sammanhänger dels med en kraftig ökning av avtalet nyregistreringar
dels med en ökad andel för importbilarna. Anmärkningsvärda ökningar
inträffade dock även för mattor, elektriska hushållsapparater och grammofoner.
Importen av radio- och televisionsappar-Aer fortsatte att minska liksom
de senaste tre åren.
Bland de icke-varaktiga konsumtionsoirorna (inkl. livsmedel) ökade
främst importen av socker, kläder och skor. Sockerimporten nära nog
tredubblades värdemässigt 1962/1963. Detta beror främst på den mycket
kraftiga prisstegringen, men ä»"en importvolymen steg avsevärt — över en
tredjedel.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961
43
Tabell III: 3. Importutvecklingen 1962—1964
''Varaktiga konsumtionsvaror ....
Icke varaktiga konsumtionsvaror
Kapitalvaror exkl. fartyg, flygplan,
vapen ................
Konsumtionsråvaror ..........
Andra industriråvaror..........
Byggnadsråvaror..............
Jordbruksråvaror..............
Bränslen......................
Totalt exkl. fartyg, flygplan,
vapen ......................
Fartyg, flygplan, vapen........
Total import..................
Importvärde 1963, miljoner kronor |
Procentuella föränd-ringar 1962—1963 |
Procentuella föränd-ringar 1963—1964 |
||||
Värde |
Volym |
Pris |
Värde |
Volym |
Pris |
|
1676 |
20 |
18 |
2 |
11 |
10 |
1 |
2 424 |
14,5 |
11,5 |
2,5 |
10 |
7 |
3 |
2 262 |
5,5 |
—1 |
6,5 |
8 |
5,5 |
2,5 |
2 127 |
9,5 |
8,5 |
0,5 |
10,5 |
4,5 |
6 |
5 373 |
4 |
3,5 |
0,5 |
15,5 |
13 |
2 |
615 |
4,5 |
3,5 |
1 |
6,5 |
5 |
1 |
459 |
4,5 |
0,5 |
3,5 |
7,5 |
6 |
1,5 |
2 127 |
9,5 |
8 |
1,5 |
5,5 |
4,5 |
1 |
17 063 |
8,5 |
6,5 |
2 |
11 |
8,5 |
2,5 |
479 |
27 |
—3,5 |
||||
17 542 |
8,5 |
6,5 |
2 |
10,5 |
8 |
2,5 |
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Importen av kapitalvaror (investeringsvaror exkl. fartyg, flygplan, vapen)
steg värdemässigt mindre än vad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten
(5,5 procent mot beräknat 8,5 procent). Till följd av en mycket
kraftig prisstegring kom den volymmässiga skattningen att bli grovt
felaktig. I avsnitten 1 och 3 av detta kapitel har berörts de systematiska
felaktigheter som sannolikt vidlåder exportprisindex för verkstadsprodukter.
Det förefaller troligt att samma felaktigheter återfinns hos motsvarande
importprisindex, varför den angivna importvolymminskningen inte kan
betraktas som realistisk. En reell volymökning om 2 ä 3 procent torde
ligga närmast till hands.
Konsumtionsiåvarorna utgörs av råvaror och halvfabrikat som inom
landet vidarebeareetas till icke-varaktiga konsumtionsvaror. Importutvecklingen
1962—1963 I,ar här medfört en avsevärt snabbare ökningstakt än
tidigare år. Orsaken lärtill ligger till en del i den låga skörden; importen
av vete steg med drygt <\5 procent värdemässigt 1962—1963. Även importen
av oljefrön ökade kratigt. En stor del av ökningen faller på textila råvaror
som garn och tråd sa^t vävnader. Detta sammanfaller med en väsentligt
snabbare produktionstillväxt inom textil- och sömnadsindustrin.
Tillväxten inom denna var 0,9 p-ocent för 1961—1962 och 2,9 procent för
1962—1963.
Övriga industriråvaror uppvisar en lik«.ande utveckling, i det att ökningen
1962—1963 kontrasterar mot ei utprägiwi stagnation under åren 1961
och 1962. Denna stagnation var til stor del beUngad av en fortgående ut
-
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b
Diagram III: 2. Volymutveckling för importen enligt användningsgrupper 1960_1964
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror
140 - Total import
120 -
Varaktiga konsumtionsvaror
Icke varaktiga konsumtionsvaror
I_I_i_1 i
1960 1961 1962 1963 1964
Konsumtionsråvaror
150 -
Andra industriråvaror
130 -
Byggnadsråvaror
Jordbruksråvaror
Bränslen
I_I_i -!_
1960 1961 1969 1963 1964
1 Gruppen omfattar investeringsvaror exkl. fartyg, flygplan och vapm.
Anm. De streckade linjerna avser prognoser.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
trängning av importerat handels järn till följd a*'' nytillkommen svensk produktionskapacitet.
Importen av handelsfärdgt järn och stål har volymmässigt
fallit praktiskt taget oavbrutet frå* första halvåret 1960 till första
halvåret 1963. Effekten förefaller ha vnngat ut under 1963, då en ökning
inträffade mellan halvåren detta Mellan helåren 1962 och 1963 förblev
därmed denna import oförändrad. Detta i sin tur medfört en mer normal
ökning för gruppen Övriga in aror.
45
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196 b
Bland övriga importvarugrupper uppvisar bränslen och fartyg, flygplan
och vapen de högsta ökningstalen. Den förra gruppens ökning kan troligen
huvudsakligen hänföras till den stränga vintern.
Importen 196b
Den totala importen beräknas nu stiga med 8 procent i volym och 10,5
procent i värde 1963—1964. Detta utgör en avsevärd uppjustering jämfört
med den prognos som gavs i den preliminära nationalbudgeten. Uppjusteringen
beror dels på upprevideringar av prognoserna för den inhemska
efterfrågan och dels på övergång till ny prognosmetodik.
Föreliggande prognos är baserad på sambandsekvationer för dels total
import (exkl. fartyg, flygplan, vapen), dels för sex olika importvarugrupper.
Sambanden har beräknats på perioden 1954—1963. Som oberoende
variabel har för totalimporten använts bruttonationalprodukten, reducerad
för de komponenter som antas ej ha något eller mycket litet importinnehåll.
Sambandsberäkningarna har därvid utförts under antagande att importen
utgör en konstant del av varje absolut förändring i bruttonationalprodukten
(konstant marginell importbenägenhet). Som förklarande variabler
för de olika importvarugrupperna har använts de efterfrågakomponenter
som för respektive importvarugrupp förutsatts ha störst betydelse. Sambandsberäkningarna
har därvid likaledes utförts under antagande om konstant
marginell importbenägenhet. Med hjälp av de efterfrågeprognoser
över de oberoende variablerna som redovisas i övriga kapitel av denna
nationalbudget, har prognoser för de sex importvarugrupperna beräknats.
De senare har kompletterats med prognoser över importen av jordbruksråvaror
och bränslen, sammanställda inom kommerskollegium, som även
svarar för prognoserna över importen av flygplan och vapen. Den direkta
totalprognosen gav en importökning på 8 procent i volym medan den prognos
som beräknats utifrån de disaggregerade modellerna gav en importökning
på mellan 7 och 8 procent. Som importprognos för 1964 har accepterats en
ökning på ca 8 procent. I enlighet härmed har prognoserna för olika importvarugrupper
enligt de disaggregerade modellerna anpassats för att ge
denna totalökning av importen (se tabell 3).
Som framgår av tabell 3 skulle importökningen exkl. fartyg, flygplan
och vapen uppgå till ca 8 1/2 procent i volym 1963—1964 mot 6 1/2 procent
1962—1963. ökningen i stegringstakten skulle därvid beröra investerings-
och råvarukategorierna i importen medan stegringstakten för konsumtionsvarugruppen
icke skulle bli fullt lika hög som föregående år.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
5. Bytes- och betalningsbalansen 1963 och 1964
Bytesbalansen 1963 visade ett underskott på ca 300 miljoner kronor,
dvs. ungefär det underskott som beräknades i den preliminära nationalbudgeten.
Utfallet av handelsbalansen blev dock något bättre än beräknat,
medan nettot av övriga tjänster minskade något kraftigare än som då beräknats.
Då ökningstakten för exporten och importen 1963—1964 enligt ovan
presenterade prognoser skulle bli i stort sett densamma, skulle handelsbalansen
för 1964 komma att förändras endast obetydligt i förhållande
till 1963. Sjöfartsnettot har av statistiska centralbyrån beräknats öka med
2 1/2 procent från 1963 till 1964. Den lyftning av fraktnivån som inträffade
i höstas blev inte bestående utan priserna har nu åter sjunkit till i
stort sett utgångsläget före denna höjning. Detta implicerar att ökningen
av sjöfartsnettot 1964 kommer att ske till i stort sett oförändrade priser.
Den måttliga ökningen av sjöfartsnettot är ett uttryck för den relativa
stagnationen i den svenska handelsflottans bestånd sedan ett par år tillbaka
beroende på en hög export av begagnade fartyg.
Tabell III: 4. Betalningsbalansen 1962—1964
Miljoner kronor. Löpande priser
1962 |
1963 |
1964 (prognos) |
|
15 129 |
16 573 |
18 320 |
|
— 16 154 |
—17 542 |
19 390 |
|
Handelsbalans |
— 1*25 |
— 969 |
— 1070 |
1445 |
1 465 |
1 500 |
|
1275 |
1290 |
1325 |
|
170 |
175 |
175 |
|
— 580 |
— 790 |
— 900 |
|
Bytesbalans |
— 160 |
— 294 |
— 470 |
359 |
— 236 |
(30) |
|
372 |
383 |
||
Valutareservens förändring |
571 |
— 147 |
Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken och konjunkturinstitutet.
Det under senare år ständigt försämrade nettot av övriga tjänster är
främst ett utslag av att turistutgifterna för svenska turister i utlandet ökat
kraftigt samtidigt som turistintäkterna till Sverige förblivit relativt konstanta.
Statistiken över turisttrafiken är mycket ofullständig men uppskattningsvis
ökar svenskarnas turistutgifter utomlands för närvarande med
20—30 procent per år. Detta förhållande väntas medföra en fortsatt ökning
av underskottet för övriga tjänster 1964. Underskottet i bytesbalansen
47
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
för 1964 kan därmed beräknas komma att öka med ett par hundra miljoner
kronor jämfört med 1963. Hur valutareserven kommer att ändras
under 1964 är mycket svårt att uttala sig om. Som framgår av tabell 4 beräknas
kapitaltransaktionerna 1963 ha medfört ett valutautflöde om ca
240 miljoner kronor. För 1964 föreligger inte någon fullständig prognos
— enbart de statliga kapitaltransaktionerna väntas medföra ett valutainflöde
om ca 30 miljoner kronor. I den preliminära nationalbudgeten antyddes
möjligheten av en minskning 1963—64 i den negativa diskrepansen
mellan å ena sidan varvens leveranser av fartyg och å andra sidan
fartygsbetalningarna. Det synes bl. a. av denna anledning finnas skäl
att tro att eu ökning av restposten skulle komma till stånd samtidigt som
posten kapitaltransaktioner sannolikt inte kommer att representera en lika
betydande minuspost i betalningsbalansen som under 1963.
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
IV. Produktionen
1. Industriproduktionen
Den svenska industriproduktionens ökning 1962—1963 har inom konjunkturinstitutet
beräknats till inemot 5 procent. Det innebär, som framgår
av tabell 1, en ökad tillväxttakt jämfört med närmast föregående år. För att
fortsättningsvis undvika missuppfattningar vad gäller industriproduktionens
utveckling såväl totalt som för vissa av delbranscherna skall här i korthet
redovisas de korrigeringar som av institutet vidtages i den av statistiska
centralbyrån publicerade månadsindexen.
Till och med år 1960 föreligger för närvarande faktisk industristatistik.
Från och med år 1961 är produktionen av centralbyrån preliminärt beräknad
dels med hjälp av faktiska produktionsuppgifter, dels med hjälp av sysselsättningsuppgifter.
För de branscher vars produktion primärt mätes med
sysselsättningsuppgifter (verkstadsindustrin, varven, delar av träindustrin
samt vissa delar av de delbranscher som i tabell 1 sammanfattas under benämningen
övriga branscher) har korrigeringar vad avser produktivitetsförändringar
av konjunkturinstitutet vidtagits enligt följande.
Det på sysselsättningsserien för verkstadsindustrin applicerade produktivitetstalet
är 6 procent per år. Detta är ett genomsnitt för produktivitetsökningen
1960—1963, som erhållits när produktionsökningen enligt institutets
försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell IV: 1 i den preliminära
nationalbudgeten) sammanställts med de sysselsättningsuppgifter som ingår
i centralbyråns produktionsindex för verkstadsindustrin. Centralbyrån applicerar
för erhållande av sin produktionsindex en produktivitetsökning på 2,5
procent per år på sysselsättningsserien. De tal för de årsvisa förändringarna
av produktionen inom verkstadsindustrin, som återges i tabell 1 utgörs
däremot av produktionsförändringstalen enligt den aktuella försörjningsbalansen
för verkstadsprodukter.
För varvsindustrins del applicerar institutet en produktivitetsökning av 5
procent per år på den sysselsättningsserie som ingår i centralbyråns produktionsindex.
Även för denna bransch tillämpar centralbyrån en produktivitetsökning
av 2,5 procent per år. Liksom för verkstadsindustrin söker institutet
uppskatta de årliga förändringarna i varvens produktion med hjälp
av en försörjningsbalans. De produktionsförändringstal för helåren som därvid
erhållits utnyttjar institutet vid uppskattningen av helårsförändringen
för den totala industriproduktionen enligt tabell 1. Med hänsyn till osäkerheten
i skattningarna av varvens produktion återges denna ej separat i
nämnda tabell.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961
49
Tabell IV: 1. Industriproduktionen 1960—1963
Index 1959 = 100
1960 |
1961 |
1962 |
1963 |
|
Järnmalmsgruvor ................ |
114,9 |
125,6 |
119,6 |
125,4 |
Järn- och metallverk.............. |
114,3 |
125,2 |
127,3 |
136,1 |
Verkstadsindustri, exkl. varv...... |
111,4 |
121,0 |
127,8 |
131,2 |
Träindustri ...................... |
107,6 |
108,5 |
111,9 |
118,0 |
Massaindustri .................... |
113,5 |
116,3 |
108,1 |
122,7 |
Pappers- och pappindustri ........ |
112,9 |
120,4 |
124,9 |
137,2 |
Livsmedelsindustri................ |
102,6 |
102,7 |
107,3 |
108,3 |
Läder- och skoindustri............ |
97,2 |
97,1 |
93,9 |
98,8 |
Textil- och sömnadsindustri........ |
104,9 |
106,6 |
107,6 |
110,5 |
Övriga branscher (ej varv)........ |
107,9 |
113,1 |
119,4 |
128,8 |
Totala industrin |
109,1 |
115,2 |
119,5 |
125,4 |
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
För de övriga, delvis med sysselsättningsutveckling indikerade branscherna,
har korrigeringar vidtagits för produktivitetsförändringar. Produktivitetstalet
för respektive delbransch utgörs av den genomsnittliga produktivitetstillväxten
1955—1960 (tidigare korrigeringar baserades på den genomsnittliga
produktivitetsförändringen 1952—1958). För den grafiska industrin
har även vidtagits vissa andra justeringar som närmare framgår vid behandlingen
nedan av produktionen inom denna bransch. I centralbyråns
produktionsindex vidtages för nämnda delbranscher ingen produktivitetskorrigering
av sysselsättningsserierna.
Under de senaste två åren har inom institutet sammanvägningen till en
serie för den totala industriproduktionen skett med 1959 års förädlingsvärden
som vikter för respektive branscher. Någon förändring härvidlag har
inte vidtagits i nu publicerade produktionssiffror för industrin totalt.
Den totala effekten av institutets korrigeringar uppgår 1963 för den totala
industriproduktionen till 2,6 procentenheter. Korrigeringarna för verkstäder
och varv svarar tillsammans för 1,3 procentenheter. De övriga korrigerade
branscherna — inklusive justeringen av den grafiska industrins produktionsutveckling
— bidrar med 1,1 procentenhet medan det av institutet
tillämpade viktsystemet höjer centralbyråns totalserie med 0,2 procentenheter.
Under de senaste månaderna har orderläget successivt förbättrats inom
den egentliga verkstadsindustrin. Statistiska centralbyråns orderstatistik för
fjärde kvartalet 1963 antydde en viss förstärkning av orderingången under
fjolårets sista månader och då främst inom de mekaniska verkstäderna. För
dessa låg — liksom för den elektrotekniska industrin — den procentuellt
sett största ökningen på exportorderna. Inom manufaktursektorn minskade
däremot exportorderingången, en minskning som dock uppvägdes av ökade
beställningar från hemmamarknaden. Orderstocken var totalt inom denna
4 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 150. Bihang C
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196t
sektor något lägre vid senaste årsskiftet än ett år tidigare medan en viss
mindre ökning av orderstocken skett under 1963 inom de mekaniska och
elektrotekniska verkstäderna. Konjunkturinstitutets marsbarometer antyder
fortsatta orderingångsökningar under såväl första som andra kvartalet
i år till var och en av delbranscherna. Den ökade tillströmningen av order
under första kvartalet har medfört att den inneliggande orderstocken per
den 15 mars bedöms som lagom stor med hänsyn till produktionsnivån av
en större andel företag än i de närmast föregående barometrarna; detta förhållande
är mest påtagligt för manufakturbranschen.
Det förbättrade orderläget har medfört och beräknas enligt barometern
medföra en accelererande ökningstakt av produktionen under första halvåret
i år. Andra uttryck för en tilltagande expansion inom verkstadsindustrin
är omdömena om lagersituationen; råvarulagren bedöms som för stora
av en mindre andel företag än tidigare och tenderar att anses ungefär lagom
stora samtidigt som färdigvarulagren för första gången på två år bedöms
som lagom stora.
Försörjningsbalansen för verkstadsprodukter ger nu en klart större produktionsökning
1963—1964 än vad tillgänglig statistik i december till den
preliminära nationalbudgeten angav. Det är främst exporten av verkstadsprodukter
1964 som uppreviderats mycket kraftigt i enlighet med den information
som inhämtats via institutets exportenkät för verkstäder i februari
i år (se kapitel III). Vidare ger den senaste investeringsprognosen en något
större ökning än den preliminära nationalbudgetens för investeringarna
i maskiner, en mindre uppjustering som dock på grund av att investeringskomponenten
väger tungt medfört rätt betydande konsekvenser för prognosen
över verkstadsproduktionen. Varuinsatsen har beräknats öka något iner
1964 än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten främst till följd
av den större ökning i byggnadsverksamheten 1964 som de senaste beräkningarna
antytt. Förändringarna vad avser import- och konsumtion är obetydliga
och påverkar inte nämnvärt saldot (produktionen) i balansen. Komponentförändringarna
i balansen implicerar en ökning av produktionen inom
den egentliga verkstadsindustrin 1963—1964 med ca 6,5 procent, dvs. en
klart större ökning än den 2,5-procentiga som balansen uppvisar 1962—
1963.
Utvecklingen inom varvsindustrin under 1963 kännetecknades av en hög
leveranstakt och en god ordertillströmning. I statistiska centralbyråns orderstatistik
-— där orderna mätes i antal arbetstimmar — var orderstocksökningen
inemot 30 procent, ökningen var kraftigast för exportorderstocken
men till följd av betydande beställningar från inhemska redare under andra
halvåret 1963 steg även hemmaorderstocken relativt kraftigt. Den försörjningsbalans
för varven, varom nämndes i början av detta kapitel talar för en
närmast oförändrad eller obetydligt större produktionsökning 1963—1964
än 1962—1963.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
51
Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter (exklusiv* fartyg) 1961—1964
Miljoner kronor. 1959 års producentpriser
1961 |
1962 |
1963 |
1964 prognos |
|
Produktion ...................... |
11 424 |
12 073 |
12 394 |
13 217 |
Import.......................... |
4 281 |
4 511 |
4 809 |
5 142 |
Summa tillgång |
15 705 |
16 584 |
17203 |
18 359 |
Privat konsumtion................ |
3109 |
3174 |
3 489 |
3 731 |
nyinköp av bilar .............. |
1 037 |
1 128 |
1 352 |
1 501 |
övrigt ........................ |
2 072 |
2 046 |
2 137 |
2 230 |
Offentlig konsumtion.............. |
16 |
17 |
19 |
20 |
Investeringar i maskiner m. m..... |
5 624 |
5 898 |
6 001 |
6 194 |
privata........................ |
3 743 |
3 734 |
3 789 |
3 899 |
offentliga...................... |
1 881 |
2164 |
2 212 |
2 295 |
Lagerförändringar ................ |
+ 405 |
+ 356 |
+ 184 |
+ 124 |
Export.......................... |
3 789 |
4 281 |
4 462 |
5 026 |
Varuinsats ...................... |
2 762 |
2 858 |
3 048 |
3 264 |
övrig industri.................. |
1 345 |
1 369 |
1468 |
1 602 |
byggnadsverksamhet............ |
1 417 |
1 489 |
1 580 |
1 662 |
Summa användning |
15 705 |
16 584 |
17 203 |
18 359 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Inom järn- och stålverken fortsatte aktiviteten att tillta under fjolårets
sista månader. Produktionsökningen för järn- och metallverken 1962—1963
kom därmed att uppgå till ca 7 procent. Att döma av konjunkturinstitutets
marsbarometer har produktionsuppgången fortsatt första kvartalet i år. Den
ökade ordertillströmningen till stålverken under denna period samt förväntningar
om en ytterligare förstärkning av orderingången under innevarande
kvartal kommer sannolikt att resultera i en successiv tillväxt av produktionen
under loppet av 1964 för järn- och stålverken. Jämfört med 1963 förefaller
årets leveranser komma att ske till något högre priser på såväl hemma-
som exportmarknaden.
Produktionsprognosen för 1964 har erhållits genom uppföljande av den
försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål som låg till grund för
prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Liksom i försörjningsbalansen
för verkstadsprodukter svarar i järn- och stålbalansen exporten för den
kraftigaste upprevideringen. Exportprognosen för järn och stål behandlas
närmare i kapitel III. Till följd av bl. a. den högre produktionsprognosen
för verkstadsprodukter har insatsen av järn och stål i industrin uppjusterats.
Den positiva lagerförändringen utgöres så gott som helt av en förväntad
råvarulagerinvestering hos verkstäderna. Importökningen har arbiträrt
satts till 7 procent bl. a. med hänsyn till den lagerökning som väntas i år.
Balansens saldo (produktionen) ger därvid till resultat en produktionsökning
för handelsfärdigt järn och stål 1963—1964 med ca 15,5 procent. Aven
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1961—1964
Miljoner kronor. 1959 års producentpriser
1961 |
1962 |
1963 |
1964 |
|
prel. |
prognos |
|||
Produktion ...................... |
2 526 |
2 576 |
2 737 |
3163 |
Import.......................... |
758 |
731 |
731 |
782 |
Summa tillgång |
3 284 |
3 307 |
3 468 |
3 946 |
Export .......................... |
790 |
819 |
945 |
1 073 |
Lagerförändring.................. |
+ 77 |
- 71 |
- 93 |
-f 80 |
Varuinsats ...................... |
2 367 |
2 495 |
2 608 |
2 784 |
industri........................ |
2 156 |
2 264 |
2 345 |
2 507 |
byggnadsverksamhet............ |
211 |
231 |
263 |
277 |
Saldopost........................ |
+ 50 |
+ 64 |
4- 8 |
+ 8 |
Summa användning |
3 284 |
3 307 |
3 468 |
3 946 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
för produktionen inom järn- och metallverken har erhållits en ökning 1963
—1964 med 15,5 procent.
Järnmalmsgruvornas produktion under 1963 kom att bli väsentligt större
än vad som preliminärt beräknades i slutet av fjolåret. Den kraftiga stegring
i produktionstakten hos järn- och stålverken i Västeuropa som började
förmärkas mot slutet av tredje kvartalet medförde till följd av de låga järnmalmslagren
hos köparna tämligen omedelbara leverans- och produktionsökningar
för de svenska malmproducenterna. Detta kan i någon mån belysas
med den kvartalsvisa volymutvecklingen för produktionen (säsongrensad)
som hade följande utseende:
lfkv. 2jkv. 3 kv. 4 kv.
Jämmalmsproduktionen 1963 ................ 100,0 103,4 104,8 110,3
Produktionsökningen 1962—1963, som uppgick till ca 5 procent, medförde
en icke helt obetydlig — och som det förefaller avsiktlig — lagerökning
på sälj arsidan mot slutet av året. Detta gäller främst Lapplandsfälten. Den
för närvarande högt uppdrivna produktionstakten inom stålsektorn hänger
sannolikt samman med ökade lagerinvesteringar. En minskning av ökningstakten
torde därför komma att bli aktuell om någon eller några månader.
Krav på korta leveranstider kan i kombination med de som nämnts låga
köparlagren komma att nödvändiggöra en neddragning av säljarlagren under
första halvåret i år säsongrensat sett. Ehuru en del av leveransökningarna
1964 troligen kommer att täckas genom lagerminskning bör man dock
kunna räkna med en större produktionsökning för järnmalmsgruvorna 1963
—1964 än 1962—1963.
Tack vare en mycket betydande produktionsökning för gruppen övrig träindustri
(möbel-, trähus- och byggnadssnickerifabriker) blev produktions
-
53
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
ökningen 1962—1963 inom träindustrin totalt ungefär 5,5 procent. Detta är
den största produktionsökning som uppmätts sedan 1960. Av diagram 1
framgår vidare den sedan 1961 relativt oförändrade produktionsnivån för
sågverken. Den ojämna produktionsutvecklingen under fjolåret är främst en
effekt av den stränga vintern; uppsvinget andra halvåret får icke tas som
uttryck för en konjunkturell förändring. Exporten av sågade och hyvlade
trävaror bedöms dock komma att öka något i år (se kapitel III) och denna
ökning kommer sannolikt att medföra en viss produktionsökning 1963—
1964. Expansionen inom gruppen övrig träindustri kommer samtidigt att
fortsätta. Detsamma kan sägas om boardindustrin ehuru ökningstakten här
är något lägre. Produktionsökningen 1962—1963 var drygt 4 procent. Exporten
av board väntas inte komma att öka 1963—1964 men då hemmamarknadsefterfrågan
är starkt stigande kan man räkna med en produktionsökning
1963—1964 på inemot 5 procent. För hela träindustrin skulle
ovannämnda delprognoser innebära en ungefär 4,5 procent större produktion
1964 än 1963.
Avsaluproduktionen inom massaindustrin ökade 13 1/2 procent 1962—
1963. Detta var en obetydligt mindre ökning än den i den preliminära nationalbudgeten
angivna. Skillnaden — 1 procentenhet — förklaras delvis av
leveranser från lager under fjärde kvartalet i något större omfattning än
som var avsett och som medförde att sälj arlagren vid årsskiftet var nere på
en nivå under den normala. De ovanligt gynnsamma skeppningsförhållandena
under januari och februari har fått till följd att lagren minskat ytterligare.
Med små sälj arlager och en under vinterhalvåret relativt moderat lageruppbyggnad
i avnämarländerna från den tidigare låga nivån har massaproducenterna
goda förutsättningar att uppnå en produktionsökning 1963—
1964 av minst samma storleksordning som 1962—1963. Efterfrågan var stor
såväl under slutet av fjolåret som under de första månaderna i år och orderböckerna
är för närvarande välfyllda. Det bör påpekas att den nuvarande
höga produktionsökningstakten är föranledd av de exceptionellt stora leveranserna
under de senaste månaderna men även av det förhållandet att
man från producenthåll vill gardera sig för oförutsedda efterfrågeökningar
under andra halvåret i år. En sådan gardering har fått aktualitet i och med
uppnåendet av ett på sulfatsidan så gott som fullt kapacitetsutnyttjande någon
gång under 1964.
Som framgår av diagram 1 har produktionen av sulfatmassa ökat mycket
starkt under de senaste två åren i jämförelse med sulfitmassan. Även produktionen
av dissolvingmassa ökade 1962—1963 dock utan att nå upp till
1961 års nivå. För den kemiska avsalumassan totalt blev ökningen i kvantitet
13,7 procent 1962—-1963. Motsvarande ökningstal för den mekaniska
massan var 8 1/2 procent. Statistiska centralbyråns volymindex ger en ökning
med 13,5 procent för den totala avsaluproduktionen av massa.
Prognosen för 1964 har gjorts med utgångspunkt från en försörjningsba -
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
Diagram IV: 1. Produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna 1959—1963
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror
140 -
100 -
120 -
100 -
100 - /-
100 -
120 _ Bo ard industri
Tidningspapper
Pappersvaruindustri
1959 1960 196! 1962 1963 1959 1960 1961 1962 1963
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
lans för massa. Exporten har hämtats från utrikeshandelsavsnittet och hemmamarknadsleveranserna
har erhållits utifrån de prognosticerade förändringarna
i pappersproduktionen. Den lagerprognos som antagits innebär att
lagren vid årsskiftet 1964/1965 fortfarande kommer att ligga något under
vad som betraktas som normal lagernivå. Under dessa förutsättningar skulle
den totala avsaluproduktionen av massa komma att öka med ca 15 1/2
procent 1963—1964.
Produktionsvolymen inom pappers- och pappindustrin ökade 1962—1963
med nästan 10 procent Vilket var en avgjort större ökning än den i 1963 års
55
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
reviderade nationalbudget prognosticerade. Största felkällan var den klart
underskattade exportvolymen. Vanskligheterna är emellertid kanske speciellt
stora inom denna bransch när det gäller att skatta exportutvecklingen.
Framför allt saknas tillförlitlig lager- och prisstatistik. För den största procentuella
produktionsökningen 1962—1963 svarade — liksom 1961—1962,
då med 17 1/2 procent — gruppen papp och kartong med hela 26 procent.
Denna kraftiga ökning är nästan helt att hänföra till de nya anläggningarna
för kraftliner i Piteå. Även tillverkningen av journalpapper ökade i accelererad
takt: 23 procent mot 11 procent 1961—1962. Vidare var ökningen betydande
för gruppen omslagspapper (kraft-, sulfit- och smörpapper) eller
omkring 11 procent.
Liksom för massa har prognosen för pappersproduktionen baserats på en
försörjningsbalans. För exportprognosen redogörs närmare i kapitel III. De
inhemska leveranserna har uppskattats med hjälp av ett erfarenhetsmässigt
samband mellan leveranser till hemmamarknaden av papper och papp exkl.
tidningspapper och bruttonationalproduktens utveckling i Sverige. För tidningspapperet
har de uppgifter som finns tillgängliga för en bedömning av
de inhemska leveranserna 1964 antytt en i det närmaste oförändrad ökningstakt
(drygt 10 000 ton). En svaghet från anailyssynpunkt är dock att uppgifter
saknas om papperslagren inom förbrukningssektorn. Förändringarna
i dessa förefaller emellertid vara tämligen obetydliga och torde inte nämnvärt
påverka saldot (produktionen) i balansen. Den på så sätt erhållna produktionsprognosen
för 1964 ger en ökning med 9 1/2 procent. I volym räknat
motsvarar denna kvantitetsökning ungefär 8 procent då de relativt billigare
kvaliteterna expanderar och kommer att expandera kraftigare än de
dyrare.
Produktionen inom livsmedelsindustrin blev 1963 endast ca 1 procent
större än 1962. Ett försök till konsistensprövning av livsmedelsstatistiken
i form av en försörjningsbalans har gjorts inom institutet. De förändringar
av produktionen som därvid erhållits har visat relativt god korrelation
med förändringarna i statistiska centralbyråns produktionsindex för livsmedelsindustrin.
Den främsta förklaringen till den obetydliga produktionsökningen
torde sökas i det förhållandet att konsumtionsökningen 1963
av livsmedelsprodukter motsvarades av en kraftig ökning av importen. Vidare
var exportökningen 1962—-1963 avsevärt mindre än 1961—-1962. Lagerförändringen
inom industri och handel uppgavs, vad beträffar färdigvaror,
liksom under 1962 ha varit obetydlig.
Förutsatt en återgång till mer normal importandel kan man för livsmedelsindustrins
produktion 1963—1964 sannolikt räkna med en ökning av
storleksordningen 3 procent. Osäkerheten är dock stor vad avser prognonoserna
för efterfrågevariablerna konsumtion, export och lager; felmarginalerna
för produktionen är å andra sidan rätt små till följd av branschens
relativt statiska produktionsutveckling.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1962—1964
Procentuella förändringar
1962—1963 |
1963—1964 prognos |
|
Totala industrin.............................. |
5 |
7,5 |
Järnmalmsgruvor ............................ |
5 |
7 |
Järn- och metallverk.......................... |
7 |
15,5 |
Verkstadsindustri exkl. varv .................. |
2,5 |
6,5 |
Träindustri .................................. |
5,5 |
4,5 |
Massaindustri ................................ |
13,5 |
15,5 |
Pappers- och pappindustri .................... |
10 |
8 |
Livsmedelsindustri............................ |
1 |
3 |
Läder- och skoindustri........................ |
5 |
3 |
Textil- och sömnadsindustri.................... |
3 |
4 |
Övriga branscher (ej varv).................... |
8 |
7,5 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Produktionen under 1963 inom läder- och skoindustrin översteg med
drygt 5 procent 1962 års produktion. Genom produktionsminskningen 1961
—1962 innebar detta att fjolårets produktionsnivå låg ca 11/2 procent
över 1961 års nivå. Barometerdata pekar mot en fortsatt produktionsuppgång
1963—1964, dock sannolikt i något lägre takt än 1962—1963.
Tillverkningen inom textil- och sömnadsindustrin ökade 1962—1963
med knappt 3 procent. Produktionen under fjärde kvartalet blev något
lägre än vad som kunde förväntas med ledning av tillgänglig information
från exempelvis institutets konjunkturbarometer i september; produktionsökningstakten
mellan de tre första kvartalen 1962 och 1963 var 4,5
procent. För det expansiva inslaget svarade sömnadsindustrin vars produktion
blev ca 5,5 procent större 1963 än 1962. Tillväxten inom textilindustrin
stannade däremot vid knappt 1 procent.
Att döma av konjunkturinstitutets marsbarometer kan man räkna med
en viss utjämning av ökningstakterna mellan de båda huvudsektorerna
textil och sömnad under 1964. Inom väverier, spinnerier och beredningsverk
förefaller således konjunkturbilden ha ljusnat jämfört med för ett halvår
sedan medan expansionstakten inom sömnadsindustrin i varje fall inte synes
vara tilltagande. Mot bakgrunden härav kan man kanske räkna med en produktionsökning
1963—1964 av storleksordningen 4 procent för textil- och
sömnadsindustrin totalt.
För de olika delbranscherna som ingår i tabellerna 1 och 4 under benämningen
övriga branscher är det statistiska underlaget förhållandevis
bräckligt. Ett försök till analys av de tre förädlingsvärdemässigt tyngst vägande
branscherna har emellertid gjorts inom institutet.
Den kemisk-tekniska industrin har under de senaste åren expanderat
mycket starkt. Denna expansion fortsatte även 1963 då produktionen be
-
57
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i
räknas ha legat drygt 10 procent över 1962 års nivå. Expansionen — främst
knuten till plastsektorn och den petrokemiska industrin — väntas fortsätta
även 1964 i åtminstone samma takt som 1962—1963.
De senaste årens produktion inom den grafiska industrin kan endast
uppskattas med hjälp av sysselsättnings- och konsumtionsuppgifter. Sysselsättningen
har sjunkit successivt (kraftigast 1962—1963) samtidigt som
konsumtionen av grafiska produkter varit stigande —- i varje fall under
de senaste två åren. Sannolikt har produktiviteten varit högre under de
senaste åren än under 1950-talet främst då inom den litografiska sektorn.
Institutet har med hjälp av konsumtionsuppgifter och konjunkturbarometerdata
skisserat en produktionsutveckling för den grafiska industrin
1960—1963. Denna utveckling har visat sig i stort sett sammanfalla med
den utveckling som ernås genom framskrivning av den på faktisk produktionsstatistik
grundade utvecklingstrenden 1955—1960. Någon förändring
av produktionsökningstakten under innevarande år torde inte vara att
räkna med.
De uppgifter som finns om utvecklingen inom jord- och stenindustrin
vittnar om en mycket hög aktivitet och en expansionstakt som ligger högre
än hos större delen av den övriga industrin. Omkring 3/4 av branschen har
beräknats vara direkt eller indirekt berörd av byggnadsverksamheten och
det är denna del av branschen som utgör det expansiva inslaget. Strukturella
förändringar — överflyttningen av produktionen från byggnadsplatserna
till fabrikerna -—- är en betydande faktor bakom den höga tillväxttakten.
En jämförelse mellan produktionsutvecklingen inom jord- och stenindustrin
och investeringsutvecldingen för byggnader och anläggningar
(exkl. vägar) visar ett mycket gott statistiskt samband. Den senaste investeringsprognosen
ger till resultat att man kan räkna med en produktionstillväxt
1963—1964 av nära nog samma storleksordning som 1962—
1963. En sammanvägning av produktionsprognoserna för de under benämningen
övriga branscher sammanfattade produktionssektorerna ger en produktionsökning
1963—1964 av ungefär samma storleksordning som 1962—
1963 eller omkring 7 1/2 procent.
Som framgår av tabell 4 innebär de gjorda branschprognoserna en produktionsökning
för industrin totalt 1963—1964 med ca 7,5 procent.
2. Skogsbruket
Effekten på skogsbruket av produktionsförändringarna inom skogsindustrierna
återspeglas i försörjningsbalansen för rundvirke (tabell 5). Nu tillgängliga
uppgifter om lagerutvecklingen 1963 har tillsammans med något
reviderade produktionsuppgifter för sågverk och massafabriker 1963 medfört
att avverkningsminskningen 1962—1963 uppskattas till ca 5 procent
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196A
Tabell IVs 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1960—1964
1 000 kbm, fast mått utan bark
1960 |
1961 |
1962 |
1963 |
1964 (prognos) |
|
Produktion .......... |
43 723 |
45 008 |
46 019 |
43 777 |
50 917 |
Sågtimmer ........ |
17 140 |
15 830 |
16 170 |
16 386 |
16 508 |
Massa- och boardved |
19 970 |
23 068 |
24 040 |
21 796 |
29 099 |
övrigt rundvirke.... |
6 613 |
6 110 |
5 809 |
5 595 |
5 310 |
Import.............. |
812 |
1 493 |
1 066 |
469 |
355 |
Summa tillgång |
44 535 |
46 501 |
47 085 |
44 246 |
51272 |
Export.............. |
776 |
891 |
1 030 |
1 303 |
1590 |
Lagerförändring...... |
+ 473 |
+ 1 799 |
+ 3 008 |
- 2 622 |
+ 287 |
Förbrukning.......... |
43 286 |
43 811 |
43 047 |
45 565 |
49 395 |
Sågtimmer ........ |
16 631 |
15 931 |
16 005 |
15 916 |
16 305 |
Massa- och boardved |
20 160 |
21 886 |
21 362 |
24 164 |
27 880 |
övrigt rundvirke .. |
6 495 |
5 994 |
5 680 |
5 485 |
5 210 |
Summa användning |
44 535 |
46 501 |
47 085 |
44 246 |
51272 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
i stället för den treprocentiga minskning som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Massafabrikernas råvarulager minskade hela 14 procent,
vilket motsvarar 12 1/2 procent av massavedsförbrukningen 1963. Sågtimmerlagren
ökade något 1963 — 2,5 procent räknat på förbrukningen. För
innevarande år bör man räkna med en viss ökning av såväl sågtimmer- som
massavedslagren, dock ej av tillnärmelsevis samma storleksordning som de
senaste årens lagerförändringar. Den totala förbrukningsökningen har beräknats
till 8,5 procent 1963—1964; motsvarande ökning 1962—1963 var
ungefär 6 procent. Förutom omsvängningen i lagerutvecklingen bidrar
också det växande exportöverskottet för rundvirke till att avverkningen
1964 beräknas bli drygt 16 procent större än 1963.
3. Övriga näringsgrenar
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av jordbruksnämnden
komma att öka med drygt 3 procent från 1963 till 1964. Vegetabilieproduktionen
väntas öka med närmare 6 procent (främst brödsäd och
oljeväxter) medan animalieproduktionen väntas öka endast med 1 procent.
Animalieproduktionens ökning beror främst på att reduceringen av
kreaturskapitalet väntas bli betydligt mindre under 1964 än under 1963.
Avdragsposten för förnödenheter m. m. väntas minska med ca 1 procent
under 1964.
Den totala förbrukningen av elkraft för prima ändamål beräknas av centrala
driftledningen komma att öka med ca 6 1/2 procent 1963—1964. Den
totala elkraftproduktionen kan, vid normal vattentillgång, väntas öka i
ungefär samma takt.
59
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i
Byggnads- och anläggningsverksamheten beskrivs närmare i kapitel VII
nedan. Där redovisade prognoser visar att bruttoinvesteringarna i byggnader
och anläggningar väntas öka med 5 1/2 procent under 1964.
4. Den totala produktionen
En sammanvägning av de uppskattningar av produktionsförändringarna
under 1964 som redovisats ovan ger vid handen att totala varu- och kraftproduktionen
väntas öka med ca 7 procent 1963—1964 mot ca 3 1/2 procent
1962—1963. (I den preliminära nationalbudgeten angavs 4 1/2 procents
ökning 1963—1964.) Jämförelsen med 1963 präglas framför allt av den
kraftigare ökningstakten för industriproduktionen (7 1/2 mot 5 procent)
samt avverkningen i skogsbruket (16 mot —5 procent) men även övriga
sektorer visar högre ökningstal. Undantaget är byggnadsverksamheten
(5 1/2 mot 7 procent). Den snabbare ökningen inom jordbruket och kraftproduktionen
torde till en betydande del vara hänförlig till omslaget från
dåliga produktionsbetingelser 1963 till väntade mer normala förhållanden
1964.
Vad tjänstesektorn, vilken svarar för ungefär 45 procent av den totala
produktionen, beträffar är det statistiska underlaget för produktionsberäkningar
mycket bristfälligt. Kanske kan man anta att tjänstesektorn kommer
att öka med ca 4 procent under 1964, dvs. troligen lika mycket som
under 1963. Antagandet synes också överensstämma med senaste långtidsutredningens
bedömningar avseende perioden 1960—1965.
De antagna volymförändringarna kan sammanfattas i nedanstående
tablå.
Förändring |
Förändring 1963—1964 |
||
1962—1963 |
|||
procent |
procent |
milj.kr. i 1963 |
|
års priser |
|||
Jordbruk .................................... |
-6,5 |
3 |
100 |
Skogsbruk .................................. |
-5 |
16 |
450 |
Industri och hantverk ........................ |
5 |
7,i> |
2 350 |
Kraft- och belysningsverk...................... |
-0,5 |
6,5 |
150 |
Byggnads- och anläggningsverksamhet .......... |
7 |
5,5 |
450 |
Summa kraft- och varuproduktion ............ |
3,5 |
7 |
3 501) |
Summa tjänsteproduktion.................... |
4 |
4 |
1 550 |
Totalt |
3,5 |
5,5 å 6 |
5 050 |
Denna mycket grova kalkyl av bruttonationalprodukten till marknadspris
visar således att denna väntas öka med mellan 5 1/2 och 6 procent
under 1964. Som framgår av kapitel I ovan antyder en uppskattning av
bruttonationalproduktens ökning från användningssidan — dvs. en beräkning
av de anspråk som kommer att ställas på produktionen för olika ekonomiska
subjekts konsumtion och investering, kombinerad med en beräk
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
ning över väntade lagerförändringar samt utrikeshandeln — en produktionsökning
av ca 5 1/2 procent. De båda beräkningarna synes alltså stämma
överens, men till alla övriga bristfälligheter i ovanstående kalkyl kommer
det faktum att slutresultatet påverkas av det tämligen godtyckliga
antagandet beträffande den tungt vägande tjänsteproduktionens utveckling.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i
61
V. Arbetsmarknaden
1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1964
I den preliminära nationalbudgeten för 1964 angavs att arbetsmarknadsläget
1963 karaktäriserades av en återhämtning i förhållande till 1962. Under
större delen av 1963 låg antalet hos arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa
lägre än 1962. Samtidigt ökade antalet sysselsatta i beredskapsarbeten
och i omskolningskurser mer än den registrerade arbetslösheten minskade.
Speciellt i de sju nordligaste länen ökade antalet sysselsatta i beredskapsarbeten
mycket kraftigt.
De första månaderna av 1964 präglas helt av den kraftiga minskningen av
antalet arbetslösa. (Se tabell 1.) Utvecklingen av antalet arbetslösa får till
stor del tillskrivas väderleksförhållandena. Minskningen av antalet arbetslösa
i förhållande till föregående år gällde januari, februari och mars till respektive
75, 55 och 35 procent byggnadsarbetare. I mars 1964 var dock antalet
arbetslösa byggnadsarbetare ca 300 högre än mars 1963 i de sju nordligaste
länen. Även i de fyra mälarlänen (ej Stockholms län) var antalet arbetslösa
byggnadsarbetare något högre än i mars 1963.
Under de två första månaderna 1964 ökade antalet sysselsatta i beredskapsarbeten
och under de tre första månaderna 1964 antalet deltagare i
omskolningskurser i förhållande till motsvarande månader 1963. Som framgår
av tabell 2 var ökningen av dessa två kategorier i stort sett begränsad
till de sju nordligaste länen där även i mars antalet sysselsatta i beredskapsarbeten
var högre än föregående år.
Tillgängliga serier för efterfrågesituationen visar en ökning i förhållande
till januari—februari 1963. Sålunda visade t. ex. tillsättningsprocenten
(tabell 1) i både januari och februari de lägsta värdena för dessa månader
sedan ett femtontal år.
Beträffande utvecklingen inom de olika näringsgrenarna skall här endast
nämnas vissa uppgifter angående industrin.
Industrins sysselsättning i januari 1964, mätt i antal anställda arbetare
var enligt statistiska centralbyrån 0,5 procent högre än januari 1963. (Januari
1963 låg emellertid 1,6 procent lägre än januari 1962.) Fortsatt minskning
visas för bl. a. gruvindustri (— 12 procent), massa- och pappersindustri
samt grafisk industri (— 2 procent). Metall- och verkstadsindustri visade
en minskning med ca 1 procent. Bland de industrigrenar som visade ökning
märks träindustri (8 procent) samt jord- och stenindustri (5 procent).
De företag som lämnar uppgifter till konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar
uttalar sig också om den förväntade sysselsättningen samt om brist
05
to
Tabell V* 1. Arbetsmarknaden 1961—1964
År, kvartal månad |
Antal registrerade |
I beredskapsarbete |
I omskolningskurser m. m. |
Antal nyan-mälda lediga |
Antal tillsatta |
|||
genomsnitt |
förändring |
genomsnitt |
förändring |
genomsnitt |
förändring |
|||
1962 I .................. |
33 800 |
2 900 |
5 600 |
700 |
10 800 |
2 000 |
93 400 |
64,1 |
II .................. |
22 600 |
3 100 |
5 300 |
2 500 |
9 800 |
1 700 |
101 600 |
61,3 |
III .................. |
15100 |
1 800 |
3 300 |
1400 |
8 200 |
1 200 |
88 300 |
60,8 |
IV .................. |
21 600 |
1 400 |
6 500 |
3 600 |
11 700 |
3 000 |
84 300 |
64,0 |
1963 I .................. |
43 300 |
9 500 |
12 200 |
6 600 |
14100 |
3 300 |
93 600 |
63,9 |
II .................. |
21 400 |
- 1200 |
11 100 |
5 800 |
12 700 |
2 900 |
107 600 |
59,3 |
III .................. |
14 700 |
- 400 |
5 300 |
2 000 |
10 100 |
1 900 |
92 500 |
58,6 |
IV .................. |
19 800 |
- 1 800 |
9 000 |
2 500 |
13 000 |
1 300 |
87 300 |
61,6 |
1964 I .................. |
27 700 |
- 15 500 |
12 900 |
700 |
14 700 |
600 |
||
Månadstal: |
||||||||
1963 jan................. |
56 621 |
21 509 |
9 360 |
5 056 |
12 667 |
3192 |
107 762 |
66,1 |
febr................. |
40 695 |
6 255 |
12 730 |
7 061 |
14 226 |
3 215 |
79 596 |
62,3 |
mars ................ |
32 488 |
756 |
14 568 |
7 693 |
15 273 |
3 462 |
93 593 |
63,2 |
1964 jan................. |
29 760 |
- 26 861 |
11 415 |
2 055 |
13 298 |
631 |
117145 |
63,7 |
febr................. |
27 610 |
- 13 085 |
13 523 |
793 |
15 079 |
853 |
83 750 |
60,8 |
mars ................ |
25 842 |
— 6 646 |
13 806 |
- 762 |
15 717 |
444 |
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
63
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
på olika personalkategorier. Enligt marsbarometern synes för andra och
tredje kvartalet 1964 en avsevärt större andel av företagen förvänta sig ökat
antal anställda arbetare än man gjorde vid motsvarande tillfälle 1961 och
1962.
Nedanstående tablå visar hur stor andel av de företag som lämnat uppgifter,
som uppgav brist på yrkesutbildade arbetare respektive andra arbetare
vid olika tillfällen.
Barometer
Yrkesarbetare
mars........
jun! ........
september ..
december....
Andra arbetare
mars........
juni ........
september ..
december....
1961 |
1962 |
61 |
52 |
64 |
52 |
63 |
50 |
56 |
46 |
26 |
20 |
32 |
23 |
31 |
19 |
21 |
9 |
1963 |
1964 |
40 |
55 |
48 |
|
50 |
|
52 |
12 |
26 |
20 |
|
22 |
|
22 |
Av tablån framgår bl. a. att bristandelen, vad beträffar yrkesarbetare, varit
ökande sedan mars 1963. Ännu har man dock ej nått 1961 års höga nivå,
vilket man emellertid gjort beträffande gruppen andra arbetare.
Sammanfattningsvis kan tillgängliga data angående industrins sysselsättning
första kvartalet 1964 sägas antyda att sysselsättningen är högre än motsvarande
kvartal 1963 och att bristen på arbetskraft är väsentligt mer markerad
än 1962 och 1963.
2. Utsikterna för 1964
Utbudet av arbetskraft
I den preliminära nationalbudgeten för 1964 hade den del av totala utbudsökningen
som enbart beror på förändringar i folkmängden beräknats till ca
30 000 personer varav ca 9 000 kvinnor. Arbetsmarknadsstyrelsens reviderade
beräkningar ger i stort sett samma resultat. Denna beräkning bygger på
förutsättningen att andelen förvärvsarbetande inom olika befolkningsgrupper
inte kommer att förändras mellan 1963 och 1964. Såvitt kan bedömas
från tillgänglig statistik förekommer emellertid trendmässiga förändringar i
dessa andelar. Tendensen kan sägas vara att de sjunker för yngre åldersgrupper
(p. g. a. längre utbildningstider) samt för män totalt. Däremot
ökar andelen förvärvsarbetande gifta kvinnor starkt. Med utgångspunkt
från arbetskraftsundersökningarna och under antagande att andelen förvärvsarbetande
förändras på i genomsnitt samma sätt som mellan 1961—
1963 skulle man för 1964 få en total utbudsökning av ca 72 000 personer
varav ca 59 000 kvinnor. Osäkerheten i det statistiska materialet omöjliggör
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Tabell V: 2. Arbetsmarknaden i olika delar av landet första kvartalet 1963_1964
Södra och mellersta |
Värmland, Dalarna |
Summa |
||||
1964 |
förändr. fr. |
1964 |
förändr. fr. |
1964 |
förändr. fr. |
|
Antal registrerade |
||||||
januari ........ |
15 622 |
- 23 600 |
14 138 |
- 3 261 |
29 760 |
- 26 861 |
februari ........ |
15 777 |
- 11 405 |
11 833 |
- 1 680 |
27 610 |
- 13 085 |
mars .......... |
14 708 |
- 5 851 |
11 134 |
- 788 |
25 842 |
- 6 646 |
I beredskapsarbete |
||||||
januari ........ |
3 329 |
434 |
8 086 |
1 621 |
11 415 |
2 055 |
februari ........ |
4 015 |
38 |
9 508 |
755 |
13 523 |
793 |
mars .......... |
3 745 |
- 982 |
10 061 |
220 |
13 086 |
- 762 |
I omskolningskurser |
||||||
januari ........ |
8 347 |
214 |
4 951 |
417 |
13 298 |
631 |
februari ........ |
9 514 |
420 |
5 565 |
433 |
15 079 |
853 |
mars .......... |
10 083 |
381 |
5 634 |
63 |
15 717 |
444 |
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
emellertid en preciserad bedömning av utbudsökningen. Sammanfattningsvis
kan sägas att större delen av utbudsökningen kommer att bestå av gifta
kvinnor samt att denna del av utbudet torde vara rätt hårt bunden till efterfrågan
på sådan arbetskraft. Om denna uteblir kommer således utbudsökningen
ej att realiseras.
Sysselsättningen under 1964
Sysselsättningen i jordbruket mäts bl. a. av statistiska centralbyrån i juni
varje år. Den genomsnittliga årliga minskningen i antalet sysselsatta har sedan
1952 varit ca 4,5 procent. Talet får anses ge ett rimligt uttryck även för
den troliga sysselsättningsminskningen under 1964.
Avverkningsökningen inom skogsbruket beräknas av konjunkturinstitutet
bli ca 16 procent 1963—1964, dvs. 3 procent mer än som angavs i den preliminära
nationalbudgeten. Att döma av marsrapporten från länsarbetsnämnderna
samt senaste konjunkturbarometer för skogsbruket har en viss avverkningsökning
kommit till stånd, vilken synes ha medfört en svag ökning
av sysselsättningen. För andra och tredje kvartalet redovisas i barometersvaren
en i det närmaste oförändrad sysselsättning jämfört med motsvarande
perioder 1963. Vidare tyder barometeruppgifterna på en ökning av avverkningarna
vintersäsongen 1964/65. Om avverkningarna för år 1964 skall kunna
öka med 16 procent i förhållande till 1963 krävs troligen åtminstone någon
sysselsättningsökning.
65
Bili. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
De produktionsbedömningar som redovisas i kapitel IV ovan tyder på en
sysselsättningsökning av mer än 1 1/2 procent inom industrin under 1964.
Vid en branschvis bedömning förefaller ökningen att främst ligga på massaindustri,
järn- och metallverk, varv samt verkstadsindustri.
Produktionsprognosen 1964 för byggnadsverksamheten har uppreviderats
från -J- 4 till + 5 1/2 procent i förhållande till den preliminära nationalbudgeten
men visar fortfarande ett lägre ökningstal än 1962—1963. Mot bakgrund
av att egentlig sysselsättningsstatistik saknas för byggnadsverksamheten
är produktivitetsförhållandena svårbedömbara. Konjunkturinstitutets
beräkningar för den senaste femårsperioden tyder dock på en genomsnittlig
årlig produktivitetsökning på ca 4 procent. Appliceras detta tal på 1964
skulle sysselsättningsvolymen behöva öka med 11/2 procent för att möjliggöra
den nämnda produktionsökningen.
För övriga näringsgrenar har konjunkturinstitutet för den reviderade nationalbudgeten
gjort framskrivningar av den tidigare utvecklingen av sysselsättningen.
Om sysselsättningen 1964 utvecklar sig på samma sätt som
under tidigare år får man följande ökningar:
Arbetskraftsbalansen 1964
Den ovan skisserade utvecklingen inom olika grenar av ekonomin innebär
en betydande förväntad sysselsättningsökning som grovt räknat uppgår till
40 000—50 000 personer. De resurser som finns för att möta denna består
bl. a. av det ökade utbudet av arbetskraft, de arbetslösa och de i beredskapsarbeten
sysselsatta. Men för att den skall kunna realiseras måste överströmningen
av arbetskraft från områden och branscher med lägre till sådana med
högre arbetskraftsbehov ske smidigt. Beträffande utbudsökningen måste
hänsyn tas till det förhållandet att större delen av arbetskraftstillskottet
kommer att avse kvinnor. Även om intresset av att anställa fler kvinnor i
industrin ökar, torde det vara rimligt att anta att större delen av dem kommer
att sysselsättas inom servicenäringarna. Industrin och byggnadsverksamheten
kan därför komma att möta svårigheter att fylla sitt personalbehov.
Länsarbetsnämnderna räknar för de närmaste kvartalen i allmänhet med
en betydande och ytterligare skärpt brist på arbetare inom industrin. Det
viktigaste undantaget härifrån är norrlandslänen. Beträffande byggnadsverksamheten
väntas allmänt hög sysselsättning (man synes då i allmänhet
ha förutsatt att kreditrestriktionerna ej skall medföra att det planerade bostadsbyggandet
hämmas) medan de verkligt besvärande bristerna synes
vara koncentrerade till delar av mälarlänen och storstadsregionerna. Även
5 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO. Bihang C
Samfärdsel
Handel
Stat
Kommuner
1 procent
2 procent
3 procent
4 procent
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
inom övriga delar av näringslivet är arbetskraftsefterfrågan mycket hög
enligt länsarbetsnämnderna.
Ett försök till helhetsbedömning synes böra utmynna i slutsatsen att arbetsmarknadens
resurser kan komma att bli hårt ansträngda under 1964 om
produktionen följer de linjer som skisserats ovan och i kapitel IV. Produktionens
möjligheter att fylla sina personalbehov blir mycket beroende av dess
möjligheter att tillgodogöra sig just de arbetskraftskategorier som ställs till
marknadens förfogande. Imperfektioner bl. a. i detta avseende gör att man
riskerar s. k. överhettning, åtminstone i de industrialiserade delarna av sydoch
mellansverige. Särskilt industrin synes kunna få svårt att realisera de
planerade sysselsättningsökningarna. Svårigheterna accentueras ytterligare
genom den semesterförlängning som kommer att äga rum under 1964 och
vilken i den preliminära nationalbudgeten uppskattades till 0,7—0,9 procent
av hela arbetskraftens arbetstid.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i
67
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
Löner
Den totala lönesumman beräknas enligt konjunkturinstitutet ha ökat med
ca 8 procent mellan 1962 och 1963, vilket är något mer än vad som angavs i
den preliminära nationalbudgeten. Till denna ökning uppskattas de avtalsmässiga
lönehöjningarna ha bidragit med knappt 5 procentenheter, total
löneglidning med närmare 2 procentenheter samt nettoeffekten av sysselsättningsförändringar
med drygt 1 procentenhet.
Utöver kontantlönehöjningarna tillkom för företagen ökningar i vissa arbetsgivaravgifter.
För närvarande föreligger förhållandevis säkra beräkningar
av sådana indirekta lönekostnader endast för industriarbetarna. Förutom
en ökning av ATP-avgiften med 0,7 procentenheter höjdes sjukförsäkringsavgiften
med 0,4 procentenheter; dessutom infördes de avtalsmässiga grupplivförsäkringarna,
vilka premieuttag beräknas till 0,7 procent av lönesumman
för industriarbetarna. Dessa förändringar plus avtalsmässig löneökning
med knappt 3 procent och löneglidning av storleken 4 procent beräknas
medföra att industriföretagens lönekostnad per arbetstimme för industriarbetarna
ökade med ca 8 1/2 procent mellan 1962 och 1963.
Ökningen av den totala lönesumman mellan 1963 och 1964 är till stor del
beroende på avtalsförhandlingarnas resultat. När detta skrives föreligger
resultat enbart från de centrala SAF-LO-förhandlingama och för statstjänstemännen.
Det är givetvis i nuvarande läge ytterligt vanskligt att för
olika yrkesgrupper och avtalsområden söka uppskatta vad de pågående förhandlingarna
kommer att innebära i kontantlönehöjningar för 1964. Av den
anledningen kommer här endast en uppskattning att göras för alla avtalsområden
sammantagna, och utgångspunkten är det ökningstal på knappt 11/2
procent som förhandlingarna mellan SAF och LO medförde.
Först skall antas, att de övriga arbetstagarorganisationerna betraktar detta
tal som ett minimikrav, vartill de lägger s. k. eftersläpningskrav. Vidare
skall antas, att sådana krav kommer att tillgodoses i en utsträckning som
medför att den avtalsmässiga lönehöjningen för alla avtalsområden genomsnittligt
blir 3 1/2 procent. Löneglidningen förutsätts bli av samma storleksordning
som under 1963, dvs. genomsnittligt närmare 2 procent för
hela näringslivet, och sysselsättningsförändringarnas nettoeffekt1 på 1963
1 Här inräknas även övergång från lägre till högre betalda arbeten samt effekten av antagandet
om ökad övertid under 1964.
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
års lönesumma uppskattas bli ca 1 1/2 procent. Sammanlagt skulle härigenom
den totala lönesummans ökning mellan 1963 och 1964 bli något under
7 procent.
Mellan 1963 och 1964 ökar lönekosinaderna generellt utöver kontantlöneökningen
dels till följd av ATP-avgiftens höjning med 0,6 procentenheter,
dels till följd av den med 3 dagar förlängda semestern. För industriföretagen
beräknas denna semesterförlängning medföra en ökning av lönekostnaderna
per arbetstimme för arbetarna med drygt 1 procentenhet; totalt
skulle alltså lönekostnaderna per arbetstimme för industriarbetarna öka
med närmare 2 procentenheter utöver kontantlönehöjningen.
Lönesummeutvecklingen mellan 1964 och 1965 är mot bakgrund av rådande
avtalsförhandlingläge m. m. givetvis ännu svårare att bedöma än
utvecklingen 1963—1964. En viss ledning erhålls emellertid av SAF-LOöverenskommelsen
på knappt 3 1/2 procent. Härav kan troligtvis den slutsatsen
dras, att de avtalsmässiga lönerna totalt kommer att öka något mer
mellan 1964 och 1965 än mellan 1963 och 1964. Om löneglidningen blir av
samma storlek som antagits för 1964 samt sysselsättningsförändringarnas
nettoeffekt blir av normal storlek, d. v. s. ca +1 procent, skulle en total
lönesummeökning på mellan 7 1/2 och 8 procent komma till stånd mellan
1964 och 1965.
Övriga inkomster
I den preliminära nationalbudgeten uppskattades jordbrukarnas inkomster
av jordbruk och skogsbruk ha minskat med drygt 2 procent 1962—1963.
Nu reviderade beräkningar ger en halv procent större minskning. Den individuella
inkomsten kan antas ha ökat med ett par procent mellan de nämnda
åren. Revideringen innebär för inkomster av jordbruk en mindre minskning
än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten men för inkomster
av skogsbruk en påtaglig minskning i stället för en oförändrad nivå.
Beträffande skogsinkomsterna överskattades både avverknings- och prisutvecklingen
vid föregående beräkningstillfälle.
Nu föreliggande prognoser från jordbruksnämnden över jordbruksinkomsterna
pekar på en viss uppgång 1963—1964. I den preliminära nationalbudgeten
förutsades en minskning på ca 3 procent. Uppjusteringen berör
främst intäkterna från animalieproduktionen men i någon mån även intäkterna
från vegetabilieproduktionen. Inkomsterna från skogsbruk uppskattas
öka med inemot 30 procent 1963—1964 eller betydligt kraftigare än vad som
tidigare beräknats. Uppjusteringen förklaras främst av att awerkningsvolymen
i bondeskogarna nu förutses öka kraftigare. De sammanlagda inkomsterna
av jordbruk och skogsbruk beräknas stiga med ca 10 procent
1963—1964. Inkomsten per jordbrukare kan antas öka ca 5 procent mer än
totala inkomstsumman.
69
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
För utvecklingen mellan första halvåren 1964 och 1965 antyder en mycket
preliminär prognos en ökning av jordbrukarnas sammanlagda inkomster
med ca 5 procent. Inkomster av skogsbruk uppskattas svara för huvuddelen
av denna ökning.
Beträffande utvecklingen 1963—1964 för övriga enskilda företagares inkomster
liksom för hushållens kapitalinkomster har ingen revidering av
prognosen i den preliminära nationalbudgeten på 3 procents ökning företagits.
För dessa inkomster har ökningen mellan första halvåret 1964 och
första halvåret 1965 arbiträrt antagits bli densamma som 1963—1964.
Inkomstöverföringar från stat och kommun 1963 har reviderats upp bl. a.
med avseende på delposten studiebidrag och stipendier. Transfereringarna
beräknas nu ha ökat med ca 11 procent 1962—1963. ökningen 1963—1964
anges nu till 12 procent vilket innebär uppjustering med 1 procentenhet. Eftersom
de beslutade höjningarna i fråga om barnbidrag och studiebidrag
träder i kraft först vid ingången av andra halvåret 1964 har ökningen från
första halvåret 1964 till första halvåret 1965 beräknats bli betydande.
En viss revidering har skett beträffande posten utbetalda försäkringsbelopp.
ökningen 1962—4963 torde ha varit ett par procentenheter mindre än
tidigare beräknats eller drygt 33 procent, ökningstakten mellan 1963 och
1964 har beräknats bli betydligt lägre. En ytterligare minskning i ökningstakten
har antagits för utvecklingen mellan första halvåren 1964 och 1965.
Direkta skatter och avgifter samt försäkringspremier
Enligt de i tabell 1 presenterade talen är ökningen i hushållens inbetalningar
av skatter och avgifter, både vad beträffar 1962—1963 och 1963—
1964, något större än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Orsaken härtill är att småföretagarnas egenavgifter till allmänna tilläggspensionen
nu har förts till skatteposten och inte som tidigare till posten för
försäkringspremier. Exklusive egenavgifterna innebär föreliggande beräkningar
en något lägre ökning både 1962—1963 och 1963—1964.
Skatter och avgifter torde ha ökat 1962—1963 med knappt 1,5 miljarder
kronor och ökningen 1963—1964 beräknas bli av ungefär samma storleksordning.
Procentuellt sett innebär detta en ökning med drygt 10 procent
1962—1963 och knappt 10 procent 1963—1964. Effekten av den beräknade
lägre inkomstökningen 1963—1964 har delvis uppvägts av den inkalkylerade
effekten av slopad avdragsrätt för folkpensionsavgifter och ökad kommunalutdebitering.
ökningen mellan första halvåren 1964 och 1965 har beräknats
bli så stor som drygt 11 procent. Detta förklaras dels av att inkomstökningen
beräknats bli något större än 1963—1964 dels av att den ovan relaterade
ändringen i avdragsreglerna träder i kraft först den 1 juli 1964 och
därigenom får endast halv effekt 1963—1964 men full effekt mellan första
halvåren 1964 och 1965.
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1962—första halvåret 1965
Miljoner kronor i löpande priser
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
Procentuell förändring |
|||
prel. |
pro- |
(I)3 |
|||||
gnos |
pro- |
1962- |
1963- |
1964 (I) |
|||
gnos |
1963 |
1964 |
—1965 |
||||
prel. |
pro- |
(I)pro- |
|||||
gnos |
gnos |
||||||
Inkomster |
|||||||
Löneinkomster: |
|||||||
egentliga löner.............. |
45 204 |
48 834 |
52 123 |
27 519 |
8,0 |
6,7 |
7,7 |
arbetsgivaravgifter (ATP, ITP |
|||||||
och RFV) ................ |
1 965 |
2 812 |
3 216 |
1 735 |
43,1 |
14,4 |
7,9 |
Enskilda företagares inkomster: |
|||||||
jordbrukare ................ |
2 339 |
2 275 |
2 508 |
1 304 |
- 2,7 |
10,2 |
5,2 |
övriga företagare............ |
3 426 |
3 530 |
3 636 |
1 809 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
Kapitalinkomster (netto) ...... |
604 |
622 |
641 |
330 |
3,0 |
3,0 |
3,1 |
Inkomstöverföringar (socialpoli- |
|||||||
tiska) ...................... |
5 286 |
5 865 |
6 568 |
3 519 |
11,0 |
12,0 |
17,5 |
Utbetalda försäkringar ........ |
2 260 |
3 020 |
3 363 |
1 828 |
33,6 |
11,4 |
8,3 |
Ofördelad restpost ............ |
4 224 |
4 513 |
4 849 |
2 553 |
6,8 |
7,4 |
7,3 |
Summa |
65 308 |
71471 |
76 904 |
40 597 |
9,4 |
7,6 |
8.2 |
I nkomstanvändning |
|||||||
Direkta skatter och avgifter1 .. |
14 440 |
15 923 |
17 483 |
10 560 |
10,3 |
9,8 |
11.4 |
Försäkringspremier: |
|||||||
hushåll3.................... |
1 288 |
1 373 |
1 486 |
744 |
6,6 |
8,2 |
6,1 |
arbetsgivaravgifter (ATP, ITP |
|||||||
och RFV) ................ |
1 965 |
2 812 |
3 216 |
1 735 |
43,1 |
14,4 |
7,9 |
Återstår i disponibla inkomster.. |
47 615 |
51 363 |
54 719 |
27 558 |
7,9 |
6,5 |
7,0 |
därav: konsumtion .......... |
42 750 |
46 034 |
48 955 |
24 805 |
7,7 |
6,3 |
6,0 |
sparande (utöver försäk- |
|||||||
ringssparande)...... |
4 865 |
5 329 |
5 764 |
2 753 |
9,5 |
8,2 |
16,9 |
1 Inkl. småföretagares egenavgifter till ATP.
2 Exkl. egenavgifterna.
3 Första halvåret 1965.
Inbetalningar av försäkringspremier från hushållen, exklusive egenavgifter,
beräknas ha ökat med ca 6,5 procent 1962—1963 och antas öka med ca
8 procent 1963—1964. ökningen mellan första halvåren 1964 och 1965 har
förutsatts bli ca 6 procent.
Disponibla inkomster
I den preliminära nationalbudgeten underskattades inkomstutvecklingen
1962—1963 samtidigt som skatter och avgifter något överskattades. De disponibla
inkomsterna torde enligt de reviderade beräkningarna ha stigit med
nära 8 procent 1962—1963 i stället för drygt 7 procent som tidigare beräknats.
En prisstegring under samma period på ca 3 procent ger en ökning i
de reala disponibla inkomsterna på ca 4,5 procent eller en halv procent mer
än som tidigare beräknats.
71
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
Såsom framgår av löneavsnittet ovan har lönestegringen 1963—1964 nu
beräknats överstiga det lägre men underskrida det mellersta av de tre alternativ
för löneökningen som presenterades i den preliminära nationalbudgeten.
Härutöver räknas nu med något större inkomsttillskott till följd av
ökad sysselsättning.
Nettoresultatet av ovan redovisade prognosrevideringar för hushållens inkomster
och transfereringsutgifter 1963—1964 har blivit en sänkning av prognosen
för hushållens disponibla inkomster i förhållande till mellanalternativet
i den preliminära nationalbudgeten — med 0,1 procentenhet till 6,5
procent. Genom en uppjustering av prisprognosen för 1964 (se nedan) har
den prognosticerade ökningen för hushållens reala disponibla inkomster reducerats
med 0,3 procentenheter till ca 3,7 procent. Denna ökning är något
högre än den som det lägre alternativet i den preliminära nationalbudgeten
gav. Konsumtionsprognosen i den preliminära nationalbudgeten grundades
slutgiltigt på det lägre alternativet för inkomstutvecklingen.
För utvecklingen mellan första halvåren 1964 och 1965 har de ovan angivna
tentativa prognoserna gett till resultat en ökning i de disponibla inkomsterna
med ca 7 procent nominellt och drygt 4 procent realt.
2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen 1963
Från december 1962 till december 1963 steg konsumentpriserna enligt
långtidsindex med 3,4 procent.
Drygt hälften av denna ökning eller ca 1,8 procentenheter är hänförlig till
livsmedelsposten. Av uppgången i livsmedelspriserna — ca 6,1 procent —
som ägt rum mellan december 1962 och december 1963 kan i sin tur ca
hälften förklaras av höjda partipriser på jordbruksprodukter, medan återstoden
främst haft karaktären av marginalökningar inom distribution och
förädling. Knappt femtedelen eller ca 0,6 procentenheter av den totala prisstegringen
kan förklaras av en ca 6,7-procentig ökning av priserna på vin,
sprit, Öl och tobak. Huvuddelen av denna prisstegring kan återföras till
höjda skatter på spritdrycker och vin.
Drygt 10 procent eller ca 0,5 procentenheter av den totala prisstegringen
kan hänföras till bostad och bränsle. Bostadsposten steg med ca 3 procent
mellan december 1962 och december 1963. Index för bränsle och lyse
steg med ca 3,6 procent mellan december 1962 och december 1963. ökningen
beror till stor del på höjda elströmspriser. Utanför nu uppräknade
områden har prisstegringarna varit moderata. Det kan dock noteras att
priserna på läs- och skrivmateriel stigit med drygt 8 procent och på nöjen
och rekreation med knappt 6 procent.
72 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i
Prisutsikter för 196i
Prisnivån har under de första månaderna 1964 rört sig förhållandevis
måttligt uppåt. Konsumentprisindex har sålunda stigit med ca 0,7 procent
mellan december och mars. Stegringen är till största delen en följd av att
bostadsposten stigit på grund av diskontohöjningen i februari 1964 från
4,0 till 4,5 procent, av höjda kaffepriser samt av höjd fordonsskatt i och
för omläggning till högertrafik. Det bör noteras att några avtalsmässiga
löneökningar under denna period ej hunnit ske samt att jordbrukspriserna
varit fallande.
På grundval av den i det följande presenterade kalkylen beräknas konsumentprisindex
stiga med ca 2,8 procent mellan 1963 och 1964. Prisstegringarna
under loppet av 1964 beräknas bli något lägre eller ca 2,7 procent.
1. As tidigare avsnitt i detta kapitel framgår att kontantlöneökningen per
timme beräknas uppgå med i genomsnitt ca 7 procent mellan 1963 och
1964. Under förutsättning att lönestegringarna blir något högre inom handel
och servicenäringar än inom industrin samt att produktivitetsökningarna
inom denna sektor är lägre än inom näringslivet i sin helhet och
att konkurrenssituationen är sålunda beskaffad att prisstegringarna återspeglar
lönekostnadsstegringarna men ej en höjning av företagens bruttoersättning
kan priserna antas stiga med i genomsnitt ca 1,5 procent på
sådana varor och tjänster som ligger utanför bostadsförsörjningen, jordbruksproduktionen
samt den internationellt bestämda prissättningen på
råvaror och färdigfabrikat.
2. Den s. k. inkomstregeln som avser att tillförsäkra jordbrukets arbetskraft
samma procentuella inkomstutveckling som gäller för industriarbetarna
kan väntas få en effekt på ca 2 procent på producentprisindex från
och med slutet av april 1964. Då endast ca 60 procent av alla livsmedel
kommer från det svenska jordbruket och endast ca 50 procent av detaljhandelspriset
utgör likvid till jordbrukarna skulle — vid ett antagande
om fullt genomslag effekten på livsmedelsposten bli ca 0,6 procent och
ca 0,2 på totalindex.
3. Den s. k. treprocentsregeln som syftar till att göra jordbrukarnas in
komster
— på sikt — oberoende av förändringar i världsmarknadspriser
och vissa egna produktionskostnader utlöstes i december 1963, vilket vid
för övrigt oförändrade förhållanden skulle ha medfört en sänkning av producentprisindex
med ca 3,6 procent, av konsumentprisindex för livsmedel
med ca 1,5 procent och av totala konsumentprisindex med ca 0,4 procent.
Detta innebär i och för sig inte något antagande om att livsmedelspriserna
faktiskt kommer att falla med 1,5 procent under 1964. Det faktiska
utfallet blir beroende av sådana faktorer som marginalökningar inom
distribution och förädling — beaktade under punkt 1 ovan — och (på kortare
sikt) den internationella prisutvecklingen för jordbruksprodukter _
73
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
i princip beaktad nedan under punkt 5. Producentpriserna har från december
1963 till och med mars 1964 sjunkit med endast ca 2,7 procent
varvid dock bör noteras att detta delvis kan uppfattas som ett uttryck för
sjunkande världsmarknadspriser. Denna sänkning av producentpriserna
skulle tydligen ha medfört en sänkning av livsmedelsposten på drygt 1 procent.
Konsumentprisindex för livsmedel har dock sjunkit med endast ca
0,3 procent mellan december och mars, vilket till väsentlig del förklaras
av kaffeprishöjningen med dess inverkan på ca 0,6 procentenheter på livsmedelsposten.
4. Prisindex för bostäder beräknas stiga med ca 5 procent under loppet
av 1964, med en inverkan på ca 0,5 procent på den totala prisnivån.
a) En av statistiska centralbyrån genomförd preliminär beräkning av
den inverkan på index som Kungl. Maj:ts beslut om generell hyreshöjning
för vissa lägenhetstyper från och med den 1 januari 1964 medfört gav
till resultat att index för hyreslägenheter steg med ca 0,7 procent mellan
december 1963 och januari 1964 motsvarande ca 0,5 procent på den totala
bostadsposten.
b) Diskontohöjningen i februari 1964 har medfört en uppgång av index
på egna hem på ca 5,9 procent mellan januari och februari 1964 med en
inverkan på totala bostadsposten med ca 1,8 procent.
c) Lönekostnadernas genomslag på driftskostnaderna i hyreslägenheter
kan antas medföra en hyreshöjning på ca 1,5 procent motsvarande 1,1
procent på den totala bostadsposten.
d) En förändring i de statliga räntegarantierna för bottenlån i bostadshus
kan antas medföra en höjning av hyrorna med i genomsnitt ca 1,4
procent från oktober 1964 med en inverkan på den totala hyresposten på
ca 1,0 procent.
e) En successiv höjning av index för hyreslägenheter på 1,0 procent har
slutligen antagits äga rum under 1964 allt eftersom hyresnivån på nytillkomna
bostäder får inverkan på indexberäkningen, med en total inverkan
på bostadsposten med ca 0,7 procent.
5. Den internationella prisutvecklingens inverkan på konsumentpriserna
är självfallet särskilt svår att förutse. En av statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet gjord prognos visar att importpriserna (exkl. fartyg,
flygplan och vapen) stiger med ca 2,5 procent mellan 1963 och 1964. Om
denna siffra ger ett uttryck för den internationella prisutvecklingens direkta
inverkan på den svenska prisnivån kan effekten på konsumentprisindex
överslagsvis uppskattas bli ca 0,7 procent.
6. Höjd fordonsskatt (för trafikomläggning), taxehöjningar (avseende
såväl teleavgifter som resekostnader inom Stockholm) samt höjd licensavgift
på radioapparater kan beräknas inverka på totalindex med ca 0,4
procent.
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
3. Den privata konsumtionen
Den privata konsumtionen ökade värdemässigt med 7,7 procent och i
volym med 4,6 procent mellan 1962 och 1963. Motsvarande ökningstal mellan
1961 och 1962 var 8,2 respektive 3,5 procent. Då de reala disponibla
inkomsterna såväl mellan 1961 och 1962 som mellan 1962 och 1963 steg
med ca 4,5 procent kan olikheten i ökningstalen för konsumtionen förefalla
överraskande stor. Skillnaden förklaras dock i stor utsträckning av
att konsumtionen första kvartalet 1962 var exceptionellt låg på grund av
omsättningsskattehöjningen vid årsskiftet 1961/62. Se diagram 1. Därigenom
blev ökningstalet mellan första kvartalet 1962 och motsvarande kvartal
1963 så högt som 6,8 procent i volym, medan ökningstalet för de övriga
tre kvartalen stannade vid i genomsnitt 3,6 procent i volym. Det bör noteras
att ca 1,5 procentenheter av den volymmässiga konsumtionsökningen
mellan 1962 och 1963 faller på fordon (inkl. drivmedel). Denna uppgång
var sannolikt även påverkad av bestämmelsen om förestående kontroll av
äldre bilar. Skulle denna post ha ökat i samma takt mellan 1962 och 1963
som den ökade mellan 1961 och 1962 skulle den privata konsumtionen ha
ökat en halv procentenhet mindre än vad som faktiskt blev fallet.
Konsumtionsprognosen för år 1964 har beräknats på basis av det erfarenhetsmässiga
sambandet mellan den halvårsvisa konsumtionen i löpande
priser och disponibla inkomster, förändringen i disponibla inkomsten
samt kreditmarknadsläget. Som kreditmarknadsprognos har antagits att
det nuvarande skärpta kreditmarknadsläget kommer att bli bestående.
Det resultat som därvid erhålls pekar på en konsumtionsökning på 3,3 procent
i volym mellan 1963 och 1964. Denna prognos har dock inte direkt
accepterats bl. a. med hänsyn till att bilkonsumtionen av allt att döma även
under 1964 kommer att påverkas av lagstiftningen om kontroll av äldre
bilar. Det har därför ansetts befogat att avrunda ovanstående prognos uppåt
till 3,5 procent. Trots denna uppjustering skulle dock konsumtionsökningen
mellan 1963 och 1964 bli klart lägre än vad som redovisats 1962—
1963.
Den fortsatta utvecklingen första halvåret 1965 har likaså prognosticerats
på grundval av de ovan presenterade försöken till bedömning av hushållens
inkomster samt konsumentprisutvecklingen för denna period. Ett
direkt utnyttjande av prognosmetodiken ger härvid som resultat att konsumtionsvolymen
första halvåret 1965 skulle överstiga den prognosticerade
nivån för första halvåret i år med ungefär 3 procent.
Delposternas utveckling
I de kalkyler som redovisades i den preliminära nationalbudgeten byggde
konsumtionsberäkningen för 1963 på delvis prognosticerade siffror — uppgifter
om fjärde kvartalet fanns vid tidpunkten ifråga icke tillgängliga. De
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i
75
Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1960—1961
Miljarder kronor. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Icke varaktiga varor
Disponibel inkomst
Tjänster
Varaktigt
Konsumtion
I ■ 1 1 3 - ! -------------
1960 1961 1962 1963 1964 1960 1961 1962 1963
Anm. De streckade linjerna avser prognoser
Källa: Konjunkturinstitutet
data som presenteras i tabell 2 skiljer sig emellertid från de som presenterades
i den preliminära nationalbudgeten, bortsett från de förändringar
som betingas av att definitiva siffror för 1963 nu föreligger, så tillvida som
de — i motsats till vad som gällde i den preliminära nationalbudgeten —
helt överensstämmer med konjunkturinstitutets nationalräkenskapsberäkningar.
I det följande berörs emellertid endast justeringar betingade av revideringar
i grundmaterialet.
I det följande kommenteras också i korthet tabell 2 avseende utvecklingen
av de olika delposterna mellan 1963 och 1964. De i förhållande till den
preliminära nationalbudgeten förändrade antagandena avseende pris- och
inkomstutvecklingen under 1964 har som tidigare nämnts resulterat i att
den privata konsumtionen beräknas stiga ca 0,5 procentenheter mindre än
enligt mellanalternativet i den preliminära nationalbudgeten, vilket då användes
som utgångspunkt för beräkningen av delposternas utveckling. Detta
kan antas medföra vissa implikationer även på konsumtionsstrukluren.
Livsmedelskonsumtionen ökade volymmässigt med ca 2 procent mellan
1962 och 1963 eller samma siffra som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Kraftiga prisstegringar inom detta område kan sannolikt till en
del förklara denna relativt blygsamma uppgång. Trots att man för 1964 på
samma sätt som för 1963 kan räkna med en fortsatt tendens till att kon
-
76
Knngl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
Tabell VI: 2. Privat konsumtion 1962—1964
Miljoner kronor i löpande |
Volymförändring |
Värdeförändring |
|||||
1962 |
1963 |
1964 (prognos) |
1962— 1963 |
1963— 1964 (prognos) |
1962— 1963 |
1963— 1964 (prognos) |
|
Livsmedel, vin, sprit |
|||||||
och tobak.......... Bostad, bränsle och |
15 977 |
17 080 |
17 800 |
1,4 |
2 |
6,9 |
4 |
lyse .............. |
6 229 |
6 669 |
7 200 |
6,1 |
4 |
7,1 |
8 |
Beklädnad .......... |
5 053 |
5 381 |
5 800 |
5,3 |
5 |
6,5 |
7 |
Inventarier .......... |
3 696 |
3 851 |
4 000 |
2,0 |
3 |
4,2 |
4 |
Fordon, drivmedel etc. |
4 079 |
4 670 |
5 200 |
13,8 |
9 |
14,5 |
12 |
Resor................ |
1 416 |
1 484 |
1 500 |
0,4 |
1 |
4,8 |
4 |
Sjukvård och hygien .. |
2 676 |
2 893 |
3 100 |
5,1 |
4 |
8,1 |
9 |
Övrigt .............. |
3 627 |
4 008 |
4 300 |
7,8 |
5 |
10,5 |
9 |
Totalt |
42 753 |
46 036 |
48 982 |
4,6 |
3,5 |
7,7 |
6,4 |
sumera dyrare och mera förädlade livsmedel kan den minskade ökningstakten
i hushållens realinkomster — dock till en del motverkat av en i förhållande
till 1963 rimligtvis betydligt moderatare prisutveckling — antas resultera
i att livsmedelskonsumtionen stiger ännu mindre under 1964 än
vad som var fallet under 1963.
Sprit- och vinkonsumtionen sjönk i fasta priser med ca 2,5 procent mellan
1962 och 1963 på grund av en skattehöjning som resulterade i en prisstegring
på i genomsnitt ca 12 procent. Nu tillgänglig statistik för de två
första månaderna 1964 visar en kraftig volymmässig uppgång i förhållande
till 1962 men en relativt kraftig nedgång i förhållande till 1963. Det bör då
noteras att de första månaderna under 1963 kännetecknades av en våldsam
köprush betingad dels av den väntade skattehöjningen på sprit och vin,
dels av varsel om arbetskonflikt vid Spritcentralen. Det kan under sådana
förhållanden vara rimligt att räkna med en förhållandevis kraftig uppgång
av vin- och spritkonsumtionen under 1964.
Tobakskonsumtionen steg med knappt 2,5 procent i volym mellan 1962
och 1963. Av tillgänglig statistik över första kvartalet 1964 kan utläsas en
icke obetydlig nedgång av tobakskonsumtionen i förhållande till 1963 samt
en övergång från cigarretter till cigarrer, cigariller och piptobak, sannolikt
till största delen orsakad av en i USA publicerad rapport angående cancerfaran
vid tobaksrökning. Under förutsättning att utvecklingen i Sverige
kommer att följa det amerikanska mönstret kan man dock räkna med en
— om också rimligen blygsam —- ökning av tobakskonsumtionen även
mellan 1963 och 1964.
Bostadskonsumtionen ökade med ca 4,5 procent i volym mellan 1962 och
1963. En uppskattning av nettotillskottet nya bostäder tyder på en i stort
sett lika stor ökning även mellan 1963 och 1964.
77
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196t
Bränslekonsumtionen ökade mycket kraftigt eller knappt 10 procent i volym
mellan 1962 och 1963 vilket kan antas bero på den kalla vintern 1963.
Vid ett antagande om ett mera normalt uppvärmningsbehov kan bränslekonsumtionen
antagas stiga relativt obetydligt mellan 1963 och 1964.
Beklädnadskonsumtionen ökade relativt kraftigt mellan 1962 och 1963
eller drygt 5 procent i volym. Orsaken härtill kan bl. a. antas vara en från
konsumentens synpunkt mycket gynnsam prisutveckling. Den moderatare
realinkomstutvecklingen under 1964 tillsammans med en antagen mindre
gynnsam prisutveckling kan antas resultera i en något lägre konsumtionsökning
under 1964 än under 1963.
Konsumtionen av inventarier steg mycket blygsamt mellan 1962 och 1963
eller ca 2 procent i volym trots en ur konsumentens synvinkel gynnsam
prisutveckling. Särskilt inom gruppen el-artiklar synes trenden ha varit vikande
(inkl. radio- och TV-branschen). En förhållandevis kraftigare ökning
prognosticeras för 1964 även om det inte väntas att konsumtionen
kommer att »lägga sig på» den långsiktiga trend som sannolikt gäller för
denna varugrupp. En viss återhämtning av T V-för sälj ningen kan dock förmodas
inträffa dels på grund av biläggandet av skådespelarstrejken vid Sveriges
Radio, dels på grund av ökade ersättningsköp. En viss indikator på dessa
utvecklingstendenser utgör statistiska centralbyråns undersökning av
hushållens inköpsplaner i februari 1964; i förhållande till samma period
1963 uttryckte en större andel hushåll planer på TV-, radio- och tvättmaskinsköp.
Hushållens utgifter för nyinköp av bilar samt för drift och underhåll
ökade mycket kraftigt eller ca 15 procent i volym mellan 1962 och 1963.
Orsaken härtill är, som redan nämnts, det rekordartade antalet nybilsköp
under 1963. Enligt registreringsstatistiken inregistrerades under 1963 ca
230 000 bilar, vilket är ca 35 000 eller drygt 17 procent mer än under 1962.
Orsaken till denna utveckling behandlades mera ingående i den preliminära
nationalbudgeten. Det hänvisades där till den parallella utvecklingen i Västeuropa
samt till en av bl. a. den framtida obligatoriska bilbesiktningen orsakad
strävan hos bilägarna att avveckla innehavet av vissa äldre fordon
med en genererande effekt på såväl nybilsförsälj ningen som skrotningen.
Bilregistreringarna under det första kvartalet 1964 låg ca 8 procent över
motsvarande kvartal 1963 varvid det dock bör noteras att påsken 1964 i
motsats till 1963 inföll i mars.
En beräkning, baserad på den ovan nämnda undersökningen om hushållens
inköpsplaner samt justerad för förhållandet mellan tidigare inköpsplaner
och faktiskt utfall, tyder på att konsumtionsökningen för de
två mellersta kvartalen skulle bli av samma storleksordning under 1964
som under 1963, dvs. 17 procent. Vid ett hänsynstagande till den faktiska
utvecklingstrenden under det första kvartalet 1964 kan bilkonsumtionen
antas öka med drygt 12 procent mellan 1963 och 1964.
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1965
Konsumtionen av resor stod enligt nu föreliggande material praktiskt taget
stilla under 1963. Till största delen får detta ses som en direkt konsekvens
av den ökade bilkonsumtionen. En bidragande orsak är ytterligare
att prisstegringarna på detta område var förhållandevis kraftiga. Sålunda
steg konsumentprisindex för resor med ca 3,5 procent mellan 1962 och
1963. Det har kalkylerats med en svag volymmässig uppgång mellan 1963
och 1964. Detta kan ses som en konsekvens dels av den ovan nämnda bilprognosen,
dels av att prisutvecklingen antas bli betydligt moderatare 1964.
Konsumtionen av sjukvård och hygien som bl. a. innehåller läkararvode,
sjukvårds- och toalettartiklar, tvättmedel etc. har ökat mycket kraftigt mellan
1962 och 1963 eller drygt 5 procent i volym. I motsats till de senaste
åren ökade priserna för denna grupp endast i samma takt som den genomsnittliga
prisnivån. Då efterfrågan på de varor och tjänster det här är frågan
om är starkt beroende av konsumenternas inkomster kan nedgången i
inkomstökningen under 1964 i förhållande till 1963 antas ha en motsvarande
effekt på konsumtionsutvecklingen.
Konsumtionen av varor inom gruppen övrigt ökade volymmässigt mycket
kraftigt mellan 1962 och 1963 eller knappt 8 procent. Gruppen är mycket
heterogen och innehåller t. ex. såväl TV- och radiolicens som tidningar och
tidskrifter samt nöjen och restaurangtjänster. För 1964 har det kalkylerats
med att volymutvecklingen blir betydligt blygsammare.
Bih. C., Reviderad nationalbudget för år 19t>4
79
VII. Investeringarna
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Bostadsinvesteringarna exkl. underhåll beräknas ha ökat med knappt
7 1/2 procent mellan 1962 och 1963 enligt nu föreliggande, fortfarande preliminära
utfallssiffror, vilket innebär en upprevidering med ca 1 1/2 procent
jämfört med vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Revideringen uppåt ligger helt på investeringarna i flerfamiljshus vilka
nu beräknas ha ökat med 8 procent mot tidigare uppskattade 5 procent,
medan investeringarna i småhus bär justerats nedåt med ca 1/2 procent
till knappt 7 1/2 procent (diagram 1). Uppjusteringen för flerfamiljshus
beror i någon mån på att igångsättningen underskattades speciellt för fjärde
kvartalet men i första hand sammanhänger den med att förlängningen
av byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under 1963 och slutet av 1962
har antagits bli mindre än vad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten.
Vid beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten saknades ännu
uppgifter om igångsättningen av lägenheter i flerfamiljshus under november
och december månad. För att igångsättningen skulle uppgå till de
59 000 lägenheter som angavs i bostadsprogrammet för 1963, erfordrades
ett påbörjande under fjärde kvartalet av samma rekordartade omfattning
som under sista kvartalet 1962. Mot bakgrunden av arbetsmarknadsstyrelsens
anmodan till länsarbetsnämnderna i oktober att iakttaga restriktivitet
vid beviljandet av nya igångsättningstillstånd1, föreföll det emellertid realistiskt
att räkna med en lägre igångsättning. Den angavs till 54 000 lägenheter
för hela år 1963. Nu blev igångsättningen i stället något större än den
i bostadsbyggnadsprogrammet angivna eller drygt 60 000 lägenheter (tabell
1), vilket kanske delvis kan bero på en eftersläpningseffekt till följd av en
anhopning av redan beviljade men ej igångsatta projekt vid tiden strax
före arbetsmarknadsstyrelsens anmodan till länsarbetsnämnderna. Revideringen
av igångsättningen föranleder, som nämnts, endast en obetydlig uppkorrigering
av beräkningarna över bostadsinvesteringarna för 1963, medan
uppjusteringen för 1964 kan beräknas uppgå till hela 8 procent för enbart
flerfamiljshus exkl. underhåll och 3 å 4 procent beräknat på totala
1 Arbetsmarknadsstyrelsen föreskrev i slutet av oktober 1963 bl. a. att länsarbetsnämnderna
endast fick bevilja igångsättningstillstånd för sådana husbyggnads- och anläggningsarbeten,
som beräknades kunna bli färdigställda före 1 maj 1964. För projekt med längre byggnadstid
skulle nämnderna inhämta arbetsmarknadsstyrelsens medgivande om de ansåg att igångsättningstillstånd
borde medgivas.
80
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1905
Diagram VII: 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exkl. reparationer
och underhåll 1960—1963
Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade hal vårssiffror.
Investeringar i bostäder
Investeringar inom egentjig industri
Totalt
Byggnader och anläggningar
100 -
Flerfamiljshus
100 _
Småhus
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
investeringarna i bostäder inkl. underhåll. För 1964 och 1965 förutsätts
vidare att den i bostadsbyggnadsprogrammet föreslagna igångsättningen
av 58 000 respektive 57 000 lägenheter i flerfamiljshus kommer att förverkligas.
Jämfört med den preliminära nationalbudgeten som endast innefattade
beräkningar för 1964 har dock antagits att igångsättningen i högre
grad är koncentrerad till törsta halvaret, vilket också medför en viss uppjustering
av investeringsprognosen för 1964. Länsarbetsnämndernas rapporter
om planerad igångsättning pekar i denna riktning. Möjligheterna att
öka igångsättningen under första delen av året har dessutom förbättrats genom
att länsbostadsnämnderna för första gången utnyttjar lånevillkoren
som instrument häriör. De statliga lånen ges nu villkorligt och kan återkallas
om igångsättningen inte kommit till stånd före 1 oktober. Utsikterna
att realisera en hög igångsättning under första halvåret 1964 kan dock försvåras
av den i början av året ytterligare skärpta kreditpolitiken.
På basis av uppgifter om byggnadstider för flerfamiljshus färdigställda
under fjärde kvartalet 1963 och januari 1964 finns det nu något bättre
underlag för att bedöma utvecklingen av byggnadstiderna för hus påbörjade
i slutet av 1962 och i någon mån för hus påbörjade under första kvartalet
1963. Dessa uppgifter ger vid handen att förlängningen av byggnadstiderna
inte synes bli så accentuerad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten.
ökningen i medianbyggnadstiden mellan lägenheter påbörjade
81
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen
1959—1964
Flerfamiljshus (exkl. tertiärbelånade |
Småhus (inkl. tertiärbe- |
||||
rad- och kedjehus) |
lånade rad- och kedjehus) |
||||
Påbörjade |
Inflytt- |
Pågående |
Påbörjade |
Inflytt- |
|
ningsfärdiga |
vid pe- |
totalt |
ningsfärdiga |
||
riodens slut |
totalt |
||||
1959 ................ |
53 800 |
51 350 |
63 900 |
17 400 |
17 950 |
1960 ................ |
52 500 |
50 950 |
65 450 |
19 700 |
17 350 |
1961 ................ |
55 450 |
53 350 |
67 550 |
21 000 |
20 450 |
1962 ................ |
67 900 |
53 550 |
81 900 |
24 000 |
21 550 |
1963 ................ |
60 700 |
58 200 |
84 400 |
124 500 |
23 200 |
1964 ................ |
(58 000) |
— |
— |
(27 000) |
|
1962 1 kv .......... |
10 100 |
11 000 |
66 650 |
2 900 |
5 500 |
2 kv .......... |
15 650 |
13 700 |
68 600 |
8 900 |
5 100 |
3 kv .......... |
18 600 |
12 450 |
74 750 |
7 300 |
3 500 |
4 kv .......... |
23 600 |
16 400 |
81 900 |
4 900 |
7 450 |
1963 1 kv .......... |
6 300 |
12 450 |
75 750 |
n 900 |
6 050 |
2 kv .......... |
13 300 |
12 550 |
76 500 |
■9 600 |
5 600 |
3 kv .......... |
17 600 |
13 950 |
80 150 |
*8 000 |
3 800 |
4 kv .......... |
23 500 |
19 250 |
84 400 |
15 000 |
7 750 |
1964 1 kv .......... |
(8 500) |
— |
— |
(3 200) |
— |
2 kv .......... |
(17 500) |
— |
— |
(10 000) |
— |
3 kv .......... |
(16 000) |
— |
— |
(8 100) |
— |
4 kv .......... |
(16 000) |
— |
— |
(5 700) |
1 Uppskattade värden från uppgifter om färdigställda lägenheter och om igångsättningen
för ett urval av kommuner.
Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognosticerade.
Källor: Bostadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
1962 och 1963 beräknas nu till knappt en månad mot 1 1/2 månad i den
preliminära nationalbudgeten. Nedjusteringen i byggnadstiderna för lägenheter
påbörjade kring årsskiftet 1963/1964 uppgår till ca en månad. Mot
bakgrunden härav och av att igångsättningen under fjärde kvartalet 1963
blev betydligt högre än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten,
synes det knappast längre motiverat att räkna med en successiv förkortning
av byggnadstiderna under loppet av 1964 utan dessa har antagits ligga
kvar på den under fjärde kvartalet uppnådda nivån. Som kalkylunderlag
har dessa byggnadstider även använts för lägenheter påbörjade under
första halvåret 1965. Den genomsnittliga golvytan har i brist på prognosunderlag
beräknats öka trendmässigt.
För småhusbyggandet föreligger nu uppgifter om färdigställandet under
1963 med fördelning efter byggnadstidens längd samt om igångsättningen
inom de s. k. månadskommunerna fram t. o. m. januari innevarande år.
De revideringar som föranletts härav, är emellertid relativt obetydliga.
Igångsättningen under 1963 och 1964 förutsättes uppgå till 27 000 respektive
28 000 dvs. samma antal som är upptagna i bostadsbyggnadsprogram
6
Bihang till riksdagens protokoll i96b. I samt. Nr ISO. Bihang C
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i
met. Dessa siffror torde närmast vara att uppfatta som maximialternativ.
I den mån efterfrågan på statliga bostadslån för småhusbyggande ej svarar
häremot, föreligger dock möjligheter att i motsvarande mån expandera utlåningen
för byggandet av flerfamiljshus.
Med de förutsättningar som angivits ovan kan för 1964 nyinvesteringar
1 flerfamiljshus beräknas öka med drygt 3 1/2 procent och nyinvesteringarna
i småhus med ungefär 10 1/2 procent. För bostadsinvesteringarna totalt
exkl. underhåll betyder detta en ökning med 6 procent jämfört med
2 procent i den preliminära nationalbudgeten. Det kan här påpekas att
nämnda uppjustering för 1963—1964 skulle ha blivit kraftigare om inte
bostadsinvesteringarna (»basåret») 1963 även hade reviderats upp. Den
höga igångsättningen under fjärde kvartalet 1963 och första halvåret 1964
medför en kraftig anspänning av bostadsbyggnadsaktiviteten under andra
halvåret 1964. Bostadsinvesteringarna exkl. underhåll beräknas enligt säsongrensade
uppgifter öka med inte mindre än 9 å 10 procent mellan första
och andra halvåret 1964 för att sedan åter falla tillbaka mellan andra halvåret
1964 och första halvåret 1965 till en nivå som t. o. m. ligger något lägre
än första halvåret 1964. Till en del kan dessa svängningar antas bli modifierade
genom att kostnadernas fördelning i tiden inom ramen för en given
byggnadstid för de olika projekten kommer att anpassas efter läget på
byggnadsmarknaden något som inte beaktas vid nuvarande beräkningsteknik.
Det är dock sannolikt att sådana omfördelningar av kostnaderna i
tiden inte kan ske utan vissa anpassningssvårigheter.
Som framgår av följande tablå kan antalet inflyttningsfärdiga lägenheter
beräknas ha uppgått till drygt 80 000 under 1963 och kan väntas bli
av liknande omfattning under 1964:
1960 |
1961 |
1962 |
1963 |
1964 |
|
Antal påbörjade lägenheter |
72 200 |
76 450 |
91 900 |
85 200 |
(85 000) |
Antal färdigställda lägenheter |
68 300 |
73 800 |
75 100 |
81 400 |
(80 000 |
å 85 000)
Eftersläpningen i serien för färdigställda lägenheter i förhållande till
serien för igångsatta förklaras sannolikt av förlängningen i byggnadstiderna.
Industri
Investeringsutvecklingen inom industrin kan nu bedömas med ledning av
februarienkäten, vilken innehåller preliminära utfallssiffror för andra halvåret
1963 och planuppgitter för 1964. Resultaten från denna undersökning
kompletterade med utfallssiffror från novemberenkäten för första halvåret
1963 redovisas i tabell 2. De nya talen för 1963 har föranlett en endast
obetydlig revidering för maskininvesteringarna. Dessa beräknas ha minskat
volymmässigt med 2 1/2 procent mellan 1962 och 1963 mot 1 1/2 procent
enligt den preliminära nationalbudgeten medan byggnads- och anläggningsinvesteringarna
beräknas ha ökat med oförändrat 11/2 procent. Enkätupp
-
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961
83
Tabell VII: 2. Investeringsplaner inom industrin för 1964
Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning
Miljoner kronor
Byggnader och anlägg- |
Maskiner och apparater |
|||
ningar |
||||
Beräknade |
Planerade |
Beräknade |
Planerade |
|
kostnader |
utgifter |
kostnader |
utgifter |
|
1963 |
1964 |
1963 |
1964 |
|
1. Gruvindustri................ |
133 |
167 |
126 |
113 |
2. Metall- och verkstadsindustri.. |
693 |
586 |
1 042 |
1 058 |
därav: järn- och stålverk .... |
145 |
66 |
376 |
334 |
järn-, stål- och annan |
||||
metallmanufaktur .. |
48 |
41 |
84 |
89 |
mekaniska verkstäder |
||||
m.m............... |
317 |
353 |
361 |
390 |
skeppsvarv .........• |
72 |
48 |
58 |
37 |
elektroteknisk industri |
68 |
47 |
83 |
146 |
3. Jord- och stenindustri ...... |
125 |
107 |
146 |
112 |
4. Träindustri ................ |
76 |
122 |
85 |
88 |
5—6. Massa-, pappers- och grafisk |
||||
industri.................... |
167 |
149 |
492 |
475 |
därav: träsliperier och cellu- |
||||
losafabriker........ |
66 |
55 |
246 |
207 |
pappersbruk och pap- |
||||
persfabriker........ |
38 |
22 |
156 |
139 |
7. Livsmedelsindustri.......... |
105 |
102 |
139 |
114 |
8. Dryckesvaru- och tobaksindu- |
||||
stri........................ |
21 |
27 |
20 |
17 |
9. Textil- och sömnadsindustri . . |
44 |
33 |
120 |
78 |
10. Läder-, hår- och gummivaru- |
||||
industri.................... |
23 |
6 |
44 |
38 |
11. Kemisk och kemisk-teknisk in- |
||||
dustri...................... |
134 |
89 |
286 |
228 |
Summa |
1521 |
1388 |
2 500 |
2 321 |
12. El-, gas- och vattenverk ---- |
1 158 |
1 258 |
252 |
354 |
Summa |
2 679 |
2 646 |
2 752 |
2 675 |
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.
Källa: Statistiska centralbyrån.
gifterna har därvid uppjusterats med drygt 50 miljoner kronor tör såväl
byggnads- som maskininvesteringar för en som det synes systematisk avvikelse
mellan enkätresultaten i februari och de definitiva uppgifterna i majenkäten.
Nämnda förändringstal ger för de totala industriinvesteringarna en
minskning 1962—1963 med 1 1/2 procent.
Planerna för 1964 pekar enligt februarienkäten mot en fortsatt nedgång i
investeringarna. För investeringar i byggnader och anläggningar (exkl. un*-derhåll) emotses en minskning med närmare 9 procent och för investerings
ar i maskiner (exkl. bilar och underhåll) med ca 7 procent beräknat på helt
okorrigerade planuppgifter. Motsvarande planer enligt novemberenkäten an*
6f Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 150. Bihang C
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
Tabell VH: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1957—1964
Procentuell förändring
1957— 1958 |
1958— 1959 |
1959— 1960 |
1960— 1961 |
1961— 1962 |
1962— 1963 |
1963— 1964 |
|
Byggnader och anläggningar |
16 |
- 1 |
16 |
13 |
- 9 |
- 13 |
- 18 |
Planerat i mars samma år |
20 |
18 |
31 |
25 |
- 2 |
- 2 |
- 9 |
fasta priser .............. |
20 |
19 |
22 |
21 |
- 5 |
- 5 |
- 11 |
Faktiskt inträffad förändring |
17 |
9 |
26 |
25 |
1 |
(5) |
|
fasta priser .............. |
17 |
9 |
18 |
21 |
- 3 |
(2) |
|
Maskiner och apparater Planerat i oktober året innan |
7 |
- 4 |
14 |
10 |
1 |
- 20 |
- 18 |
Planerat i mars samma år |
25 |
9 |
25 |
24 |
8 |
- 9 |
- 7 |
fasta priser .............. |
25 |
9 |
17 |
20 |
4 |
- 10 |
- 8 |
Faktiskt inträffad förändring |
24 |
5 |
22 |
24 |
10 |
(- 3) |
|
fasta priser .............. |
23 |
5 |
13 |
19 |
4 |
(- 5) |
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Tabellen justerad för
statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 (jämför 1962 års nationalbudgeter). Uppgifterna
inom parentes avser preliminärt utfall.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
gav en minskning med 18 procent både för byggnads- och maskininvesteringar.
Planerna har således justerats upp kraftigt. En upprevidering av
planerna av denna storleksordning utgör emellertid ett tämligen normalt
mönster i enkäterna, ehuru variabiliteten i upprevideringarna har varit betydande
(tabell 3). Avvikelserna mellan februariplanerna och utfallet har i
allmänhet varit mindre och har inte heller genomgående gått i en och samma
riktning. Medan utfallet tidigare har legat lägre än februariplanerna har
en omsvängning skett de båda sista åren. Speciellt för 1963 låg utfallet högt
i förhållande till planerna. Underskattningen i februariplanerna kan för detta
år beräknas ha uppgått till 7 procent i volym för byggnadsinvesteringarna
och 5 procent för maskininvesteringarna. I den preliminära nationalbudgeten
tolkades de kraftiga underskattningarna av investeringarna 1963 i såväl
november- som februarienkäten som uttryck för att företagen bedömde läget
som labilt samtidigt som de ansåg att rådande korta leveranstider medgav
kortare planeringsperioder. Ett sådant resonemang tillämpades även vid
tolkningen av enkäten i november 1963 vad avser 1964 års investeringar,
varvid hänsyn dock togs till att en del av underskattningen 1963 kunde antas
ha berott på frisläppandet av investeringsfonderna för maskiner i slu
-
85
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
tet av november 1962. Novemberenkätens prognosuppgifter justerades alltså
upp förhållandevis kraftigt. Av likalydande skäl har nu februarienkätens
prognosuppgifter uppkorrigerats relativt mycket varvid viss hänsyn även
tagits till att företagen beviljats 10 procents skatteavdrag för maskiner inköpta
(orderutlagda) under 1964. Proposition härom förelädes visserligen
riksdagen redan före februarienkäten men det har bedömts som sannolikt
att resultaten av enkäten endast obetydligt påverkats härav. Gentemot denna
tolkning av februarienkäten kan emellertid invändas att den nu ganska
uppenbara konjunkturuppgången icke berättigar till det gjorda antagandet
att företagen även inför 1964 hyser tveksamhet om elterfrågeutvecklingen.
Detta skulle innebära att investeringsprognosen vore satt i överkant. Det
kan emellertid å andra sidan också hävdas att konjunkturuppgången kommer
att medföra en successiv upprevidering av planerna under loppet av
1964. Ur denna synvinkel kan kanske ett kvarhållande av prognosen sägas
innebära en försiktig tolkning av utvecklingen. Nyinvesteringarna i byggnader
och maskiner (exkl. bilar) beräknas under ovannämnda förutsättningar
minska med 6 resp. 4 procent i volym mellan 1963 och 1964. Med
antagande om ungefär oförändrat underhåll och en ökning i bilinköpen
erhålles en minskning i de totala byggnadsinvesteringarna med 4 procent
och i de totala maskininvesteringarna med 1 procent, vilket ger en minskning
med 2 procent i volym för de totala industriinvesteringarna. Som
framgått av vad som anförts ovan är prognosen självfallet osäker inom
ganska vida marginaler och man kan inte bortse från möjligheten av en
svag ökning av investeringarna. Å andra sidan antyder de uppgifter om den
faktiska igångsättningen av industribyggnadsföretag som anförs i räkneexemplet
i avsnitt 3 nedan snarast en starkare minskning av byggnadsinvesteringarna
än som här har antagits. Oavsett detta torde man med fortsatt
expansion av industriproduktionen och efterfrågan på industriprodukter
kunna räkna med att den alltsedan 1961 rådande stagnationen i industriinvesteringarna
bryts under 1965. De mycket osäkra säsongrensade halvårsuppgifterna
indikerar en ökning av byggnadsinvesteringarna mellan
andra halvåret 1963 och första halvåret 1964 och sedan åter en minskning
medan maskininvesteringarna syns utvecklas i motsatt riktning med sjunkande
investeringar mellan andra halvåret 1963 och första halvåret 1964
och sedan stigande investeringar mellan första och andra halvåren 1964.
En bedömning av investeringsutvecklingen inom de olika industrigrupperna
blir med nödvändighet mycket osäker. För verkstadsindustrin (utom
varven) vars planer brukar slå ganska väl in, synes man kunna räkna med
eu ökning av investeringsaktiviteten. Planerna för järn- och stålverken indikerar
däremot sjunkande investeringar. Det är dock möjligt att den på
allra sista tiden framträdande 1''örsäljningshaussen på järn- och stålmarknaden
kan medföra incitament till ökade investeringar för järn- och stålverken.
Massaindustrin är eu annan bransch för vilken man eventuellt kan för
-
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
vänta en vändpunkt under året. Planerna för 1964 tyder visserligen på en
fortsatt låg investeringsnivå, men man vet att kapacitetstaket kan uppnås
under loppet av året för sulfatindustrin.
Övriga privata investeringar
Byggnadsinvesteringarna inom handel m. m. — inkl. fristående kontorsbyggnader
m. m. — beräknas ha ökat med 14 procent mellan 1962 och
1963, en uppjustering jämfört med den preliminära nationalbudgeten med
drygt 4 procent. Till någon del beror ändringen på underskattningar av påbörjandet
av handelsbyggnader m. m. under fjärde kvartalet 1963, liksom
även av underskattningen av bostadsinvesteringarna 1963, vilket genom
beräkningsmetodiken automatiskt ledde till en underskattning av investeringarna
i butikslokaler i bostadshus. Till största delen förklaras uppjusteringen
dock av att en olämplig beräkningsmetodik kommit till användning
och nu frångåtts. Liksom tidigare har i prognosen för 1964 antagits
en jämfört med 1963 ungefärligen oförändrad igångsättning. Nämnda
underskattning av igångsättningen av handelns byggnader under fjärde
kvartalet 1963 liksom underskattningen av ökningstakten för bostadsinvesteringarna
mellan 1963 och 1964 föranleder emellertid tillsammans med vissa
justeringar i motsatt riktning, en uppjustering av investeringsprognosen för
1964 med 4 procentenheter. Byggnadsinvesteringarna inom handel m. m. beräknas
härigenom öka med drygt 10 procent mellan 1963 och 1964.
Investeringarna i handelsflottan beräknas öka mycket kraftigt mellan
1963 och 1964. De svenska varvens leveranser av fartygsnybyggen kommer
att till väsentligt större del gå till hemmamarknaden i år än förra året. Samtidigt
väntas leveranserna från utländska varv till svenska redare att ligga
kvar på samma nivå som i fjol. I prognosen har för 1964 räknats med eu
ökning med närmare 60 procent för investeringarna inom handelsflottan.
För den enskilda kraftindustrin räknas liksom i den preliminära nationalbudgeten
med en minskning i byggnadsinvesteringarna och med en betydande
ökning i maskininvesteringarna. Ökningstakten i nyanskaffningen av
motorfordon (i posten enskild samfärdsel) antas bli lägre mellan 1963 och
1964 än närmast föregående år.
Staten
Enligt nu föreliggande uppgifter uppgick den totala statliga investeringsökningen
mellan 1962 och 1963 till ca 1 procent, ökningen föll i sin helhet
på byggnads- och anläggningssidan och blev ca 2 1/2 procent, medan
maskininvesteringarna minskade med ca 1/2 procent. De preliminära beräkningarna
visade en ökning av totala investeringarna på omkring 2 procent.
Nedjusteringen med 1 procent hänför sig till de militära investeringarna
i materiel och utrustning, vilka blev betydligt lägre än beräknat under
andra halvåret 1963.
De statliga affärsverkens investeringar minskade med 3 procent mellan
87
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
1962 och 1963. Som kunde konstateras i den preliminära nationalbudgeten
sjönk investeringarna inom statens järnvägar och vattenfallsverket medan
televerket ökade sina investeringar. Dessa utvecklingstendenser tycks bestå
under 1964 enligt nu aktuella beräkningar. Affärsverkens totala investeringar
väntas sjunka med ca 1 1/2 procent, en nedjustering i förhållande till beräkningarna
i december som till sin huvudsakliga del är betingad av en uppjustering
av prisprognosen för 1964. Den kraftigaste minskningen faller på
maskinsidan medan däremot byggnads- och anläggningsverksamlieten väntas
ligga kvar på ungefär samma nivå som 1963. En fortsatt minskning av
investeringsvolymen synes vara att emotse under första halvåret 1965 trots
att televerket, liksom tidigare år, svarar för en viss ökning.
Investeringarna i statliga vägar beräknas ha ökat med drygt 16 procent
mellan 1962 och 1963. Någon fortsatt ökning är ej att förvänta under 1964.
Tvärtom ger föreliggande prognos vid handen att väginvesteringarna kommer
att minska med närmare 2 procent mellan 1963 och 1964. Den främsta
anledningen till nedjusteringen av prognosen för innevarande år är en tidigareläggning
av vissa beredskapsarbeten. Sålunda antogs i den preliminära
nationalbudgeten att beredskapsarbeten i vägar skulle ske i samma volymmässiga
omfattning som under 1963. Föreliggande beräkningar visar emellertid,
att arbetena under andra halvåret 1963 blev större än vad som förväntades.
Därtill kommer att prognosen för 1964 i absoluta tal har nedkorrigerats
i motsvarande utsträckning. En annan orsak till nedjusteringen
är den ändrade prognosen för vägunderhållet. Detta antas nu ligga kvar på
i stort sett samma nivå som under 1963. Försvarets investeringar förutses
öka med drygt 11 procent mellan 1963 och 1964. Denna siffra är något högre
än den som angavs i den preliminära investeringsprognosen och kan
helt hänföras till den oväntat låga materielanskaffningen under andra halvåret
1963.
En icke obetydlig expansion kom till stånd under 1963 beträffande myndigheternas
(exkl. försvarets) byggnadsinvesteringar. Enligt de planer som
föreligger för 1964 emotses en betydligt större ökning än fjolårets. Det erhållna
primärmaterialet är emellertid svårtolkat. Det utgörs av uppgifter
om den beräknade medelsförbrukningen för olika anslag på kapitalbudgeten
och dessa beräkningar är i sin tur regelmässigt kraftigt överskattade i
förhållande till utfallet. I vilken utsträckning denna överskattning är uttryck
för en allmän tendens att ta till i överkant vid beräkningen av medelsförbrukningen
eller för en reell efterfrågan som ej kunnat realiseras, är
svårt att avgöra. För den skull har valts att göra en schablonmässig nedkorrigering.
Även efter denna nedkorrigering torde man dock kunna förvänta
en större ökning 1963—1964 än 1962—1963.
Om man betraktar de statliga industriaktiebolagen som helhet kan man
konstatera att den expansiva investeringsutvecklingen under 1960-talets
första år nu i det närmaste upphört, ökningen mellan 1962 och 1963 upp
-
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
gick till ca 2 procent och planutgifterna för 1964 tyder på att man kommer
att ligga kvar på ungefär samma nivå som föregående år, dock med betydande
variationer i förändringarna mellan olika företag.
För hela den statliga sektorn innebär prognosen att investeringarna beräknas
öka med ca 5 procent mellan 1963 och 1964 för såväl byggnader och
anläggningar som maskiner.
Kommuner
Marsenkäten för kommunerna innehåller dels preliminära utfallssiffror
för fjärde kvartalet 1963 dels planuppgifter för 1964 avseende investeringarna
i primärkommuner och landsting (tabell 4). Med ledning av utfallssiffrorna
för fjärde kvartalet 1963 har de totala kommunala investeringarna
(exkl. bostäder) justerats upp något för 1963 jämfört med uppgifterna i den
preliminära nationalbudgeten. ökningen mellan 1962 och 1963 beräknas nu
ha uppgått till 16 1/2 procent mot tidigare 14 1/2 procent. För byggnadsoch
anläggningsinvesteringar redovisas en stegring med 17 1/2 procent och
för maskininvesteringar med 11 procent båda beräknade inkl. underhåll.
För nyinvesteringar i byggnader och anläggningar, som omfattar ca tre
fjärdedelar av de totala kommunala investeringarna exkl. bostäder, planeras
en ökning mellan 1963 och 1964 med 20 procent enligt marsenkäten jämfört
med 17 procent enligt novemberenkäten allt beräknat på grundval av icke
korrigerade uppgifter. Denna regelmässigt förekommande uppjustering av
planerna mellan november- och marsenkäten visar sig sedan i allmänhet ge
en överskattning av det faktiska utfallet. Utvecklingen enligt marsenkäten
har därför dragits ned ett par procent till 18 procents ökning. I prognosen
till den preliminära nationalbudgeten gjordes också en neddragning då från
17 till 14 procent. Det innebär att det nu skett en uppjustering av prognosen
från 14 till 18 procent. Denna uppjustering kan i viss utsträckning tolkas såsom
uttryck för en efterfrågeökning men den är framför allt motiverad av
en, som det nu synes, alltför kraftig nedkorrigering av novemberplanerna i
den preliminära nationalbudgeten. Med omräkning för en beräknad pristegring
på 3 procent och med oförändrade prognoser för byggnadsunderhållet
och för byggnadsinvesteringarna inom kommunala företag och stiftelser
(exkl. bostäder) innebärande någon ökning för det förra och en minskning
för de senare, erhålles en volymmässig ökning med 11 1/2 procent för de totala
kommunala byggnadsinvesteringarna (exkl. bostäder) mellan 1963 och
1964. För maskiner har gjorts en svag uppjustering av nyinvesteringarna på
grundval av den upprevidering av planerna för 1964 som skett mellan november-
och marsenkäten. Maskininvesteringarna inkl. underhåll kan härigenom
beräknas öka med 7 å 8 procent. För de totala kommuninvesteringarna
exkl. bostäder erhålles med de angivna beräkningsmetoderna en ökning
mellan 1963 och 1964 med 11 procent mot 9 procent i den preliminära
nationalbudgeten. En osäkerhetsfaktor i prognosen är i vilken utsträckning
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964
89
Tabell VII: 4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas
investeringsplaner för 1964
Nyinvesterings- samt underhålls- och reparationskostnader
Miljoner kronor
Enligt uppgifter i |
Enligt uppgifter i |
|||
november 1963 |
mars 1964 |
|||
Beräknade |
Planerade |
Beräknade |
Planerade |
|
kostnader |
utgifter |
kostnader |
utgifter |
|
1963 |
1964 |
1963 |
1964 |
|
Primärkommuner och landsting: |
||||
Summa bruttoinvesteringar...... Byggnads- och anläggningsarbeten, |
3 886 |
4 454 |
4 016 |
4 689 |
totalt........................ |
3 423 |
3 943 |
3 543 |
4 153 |
därav: nyinvesteringar .......... |
2 909 |
3 402 |
3 010 |
3 618 |
underhåll och reparationer |
514 |
541 |
533 |
535 |
Maskiner, totalt................ |
463 |
511 |
473 |
536 |
därav: nyinvesteringar .......... |
314 |
359 |
321 |
380 |
underhåll och reparationer |
149 |
152 |
152 |
156 |
Kommunala bolag och stiftelser: |
||||
Summa bruttoinvesteringar...... Byggnads- och anläggningsarbeten, |
1 509 |
1 785 |
•• |
|
totalt........................ |
1 410 |
1 694 |
. . |
|
därav: bostäder................ |
1 216 |
1 510 |
. . |
, . |
övriga förvaltningar...... Maskiner, transportmedel, inventa- |
194 |
184 |
||
rier m. m., totalt ............ |
99 |
91 |
Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala
investeringar som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående, dels
emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till
jämförbarheten med tidigare år, dels emedan tabell 5 även innefattar municipalsamhällenas,
kyrkliga kommunernas samt kommunalförbundens investeringar.
den skärpta kreditpolitiken kan försvåra kommunernas upplåning och därigenom
påverka investeringsaktiviteten inom kommunerna. Det råder även
ovisshet om och i vilken mån eventuella kreditsvårigheter har beaktats i de
lämnade uppgifterna om investeringsplanerna. En indikation på att kommunernas
känslighet för utvecklingen på kreditmarknaden har ökat, kan
vara att de enligt novemberenkäten räknar med en större upplåning 1964
än 1963.
2. Sammanfattning av den reviderade investeringsprognosen för 1964
I tabellerna 5 och 6 redovisas en resumé över investeringsutvecklingen
1960—1963 samt den reviderade investeringsprognosen för 1964. Investeringsökningen
mellan 1962 och 1963 beräknas nu uppgå till 4 procent mot
3 1/2 procent i den preliminära nationalbudgeten. Uppjusteringen faller helt
på byggnads- och anläggningsinvesteringarna, vilka har reviderats upp med
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos för 1963—1964
för olika näringsgrenar, inklusive underhåll
Procentuell förändring i |
1963 i |
Förändring 1963— |
||||
1959 års priser |
miljoner |
1964 i 1963 års priser |
||||
kronor, |
||||||
1960— |
1961— |
1962— |
löpande |
miljoner |
procent |
|
1961 |
1962 |
1963 |
priser |
kronor |
||
Byggnader och anläggningar |
||||||
Bostäder................ |
7,0 |
7,0 |
5,0 |
5 695 |
311 |
5,5 |
Jordbruk, skogsbruk och |
||||||
fiske.................. |
12,5 |
1,0 |
- 0,5 |
688 |
- 7 |
- 1,0 |
Egentlig industri ........ |
19 0 |
- 3,0 |
1,5 |
1 988 |
- 78 |
- 4,0 |
Kraft-, gas- o. belysn.-verk |
- 1,5 |
- 9,0 |
1,0 |
995 |
2 |
0 |
Handel m. m.1 ......... |
12,5 |
15,5 |
14,0 |
1 099 |
116 |
10,5 |
Samfärdsel.............. |
2,5 |
0,5 |
- 2,0 |
1 084 |
42 |
4,0 |
därav: offentlig........ |
3,5 |
0 |
- 1,5 |
1 047 |
48 |
4,5 |
privat.......... |
- 22,5 |
16,0 |
- 14,0 |
37 |
- 6 |
- 16,0 |
Förvaltning, hälso- och |
||||||
sjukvård, skolor och so- |
||||||
ciala ändamål ........ |
0 |
13,0 |
18,0 |
1 992 |
279 |
14,0 |
Väg- och gatuarbeten, vat- |
« |
|||||
ten och avlopp m. m. .. |
2,5 |
5,0 |
17,0 |
2 643 |
160 |
6,0 |
Militära investeringar .... |
27,0 |
22,0 |
- 13,0 |
264 |
66 |
25,0 |
Summa |
7,0 |
4,5 |
7,0 |
16 448 |
891 |
5,5 |
Maskiner och apparater |
||||||
Jordbruk, skogsbruk och |
||||||
fiske.................. |
19,5 |
- 3,5 |
3,0 |
836 |
18 |
2,0 |
Egentlig industri ........ |
17,0 |
2,0 |
- 2,5 |
4 435 |
- 47 |
- 1,0 |
Kraft-, gas- o. belysn.-verk |
22,0 |
- 16,0 |
- 10,0 |
382 |
89 |
23.5 |
Samfärdsel.............. |
- 4,0 |
6,5 |
2,0 |
3 804 |
463 |
12,0 |
därav: offentlig........ |
- 9,0 |
6,0 |
3,5 |
791 |
21 |
2,5 |
handelsflottan .. |
- 20,5 |
15,5 |
- 18,5 |
538 |
316 |
58,5 |
övrig privat---- |
5,0 |
3,5 |
8,5 |
2 475 |
126 |
5,0 |
Förvaltning, hälso- och |
||||||
sjukvård, skolor och so- |
||||||
ciala ändamål ........ |
19,5 |
2,5 |
13,0 |
496 |
48 |
9,5 |
Väg- och gatuarbeten, vat- |
||||||
ten och avlopp m. m. .. |
13,0 |
0 |
12,0 |
118 |
- 3 |
- 2,5 |
Militära investeringar .... |
- 7,5 |
22,0 |
0 |
1 879 |
133 |
7,0 |
Summa |
6,0 |
5,0 |
0 |
11950 |
701 |
6,0 |
Summa exkl. handelsflottan |
8,5 |
4,5 |
1,5 |
11 412 |
385 |
3,5 |
Totalt |
||||||
Bostäder................ |
7,0 |
7,0 |
5,0 |
5 695 |
311 |
5,5 |
Jordbruk, skogsbruk och |
||||||
fiske.................. |
16,5 |
- 1,5 |
1,0 |
1 524 |
11 |
0,5 |
Egentlig industri........ |
18,0 |
0,5 |
- 1,5 |
6 423 |
- 125 |
- 2,0 |
Kraft-, gas- o. belysn.-verk |
4,5 |
- 11,5 |
- 2,5 |
1 377 |
91 |
6,5 |
Handel m. m.1 .......... |
12,5 |
15,5 |
14,0 |
1 099 |
116 |
10,5 |
Samfärdsel.............. |
- 2,5 |
5,0 |
1,0 |
4 888 |
505 |
10,5 |
Förvaltning, hälso- och |
||||||
sjukvård, skolor och so- |
||||||
ciala ändamål ........ |
3,5 |
11,0 |
17,0 |
2 488 |
327 |
13,0 |
Väg- och gatuarbeten, vat- |
||||||
ten och avlopp m. m. .. |
3,0 |
4,5 |
17,0 |
2 761 |
157 |
5,5 |
Militära investeringar .... |
- 4,0 |
22,0 |
- 2,0 |
2143 |
199 |
9,5 |
Summa |
6,5 |
5,0 |
4,0 |
28 398 |
1592 |
5,5 |
Summa exkl. handelsflottan |
7,5 |
4,5 |
4,5 |
27 860 |
1 276 |
4,5 |
1 Häri innefattas bl. a. även flertalet fristående kontorsbyggnader.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
91
Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos för 1963—1964
för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll
Procentuell förändring i 1959 års priser |
1963 i miljoner kronor, löpande priser |
Förändring 1963— |
||||
1960— 1961 |
1961— 1962 |
1962— 1963 |
miljoner kronor |
procent |
||
Byggnader och anläggningar |
||||||
Privata inkl. bostäder.... |
9,5 |
2,0 |
3,5 |
8 168 |
199 |
2,5 |
Privata exkl. bostäder .. |
12,5 |
- 0,5 |
4,0 |
3 888 |
- 22 |
- 0,5 |
Statliga inkl. bostäder.... |
2,5 |
-1,0 |
3,0 |
2 945 |
143 |
5,0 |
Statliga exkl. bostäder .. |
2,5 |
- 1,0 |
2,5 |
2 921 |
150 |
5,0 |
Kommunala inkl. bostäder |
4,5 |
14,0 |
16,0 |
5 335 |
549 |
10,5 |
Kommunala exkl. bostäder |
4,0 |
13,0 |
17,5 |
3 944 |
452 |
11,5 |
Summa inkl. bostäder |
7,0 |
4,5 |
7,0 |
16 448 |
891 |
5,5 |
Summa exkl. bostäder |
6,5 |
3,5 |
8,0 |
10 753 |
580 |
5,5 |
Maskiner och apparater |
||||||
Privata ................ |
10,0 |
1,5 |
-0,5 |
8 150 |
494 |
6,0 |
Statliga ................ |
- 4,5 |
16,5 |
- 0,5 |
3186 |
160 |
5,0 |
Kommunala ............ |
17,0 |
- 1,5 |
11,0 |
614 |
47 |
7,5 |
Summa |
6,0 |
5,0 |
0 |
11950 |
701 |
6,0 |
Tolalt |
||||||
Privata inkl. bostäder.... |
9,5 |
2,0 |
1,5 |
16 318 |
693 |
4,0 |
Privata exkl. bostäder.... |
11,5 |
1,0 |
1,0 |
12 038 |
472 |
4,0 |
Statliga inkl. bostäder .. |
- 1,0 |
7,5 |
1,0 |
6 131 |
303 |
5,0 |
Statliga exkl. bostäder .. |
- 1,0 |
7,5 |
1,0 |
6 107 |
310 |
5,0 |
Kommunala inkl. bostäder |
6,0 |
12,0 |
15,5 |
5 949 |
596 |
10,0 |
Kommunala exkl. bostäder |
6,0 |
10,5 |
16,5 |
4 558 |
499 |
11,0 |
Summa inkl. bostäder |
6,5 |
5,0 |
4,0 |
28 398 |
1592 |
5,5 |
Summa exkl. bostäder |
6,5 |
4,5 |
4,0 |
22 703 |
1281 |
5,5 |
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1 1/2 procentenhet medan maskininvesteringarna justerats ned med en procentenhet.
Byggnadsinvesteringarna beräknas härigenom ha ökat med 7 procent
medan maskininvesteringarna beräknas ha legat kvar på samma nivå
som 1962.
Den reviderade prognosen för 1964 pekar nu mot en obetydligt kraftigare
expansion av investeringarna än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten
eller drygt 5 1/2 procent mot knappt 3 1/2 procent tidigare.
Upprevideringen ligger framförallt på maskininvesteringarna, som nu beräknas
öka i samma takt som byggnadsinvesteringarna eller t. o. m. något
snabbare. En stor del av upprevideringen av maskininvesteringarna beror
dock på att inköpen av fartyg framförallt från utlandet nu förutses bli större
än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Exkluderas investeringarna
i handelsflottan kan investeringarna i maskiner beräknas öka
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
Diagram VII: 2. Totala byggnads- och maskininvesteringar, inkl. reparationer och
underhåll 1960—1963
Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
140 -
140 - Totala byggnadsinvesteringar
Totala maskininvesteringar 1
1960 1961 1962 1963 1960 1961 1962 1963
1 Handelsflottans Investeringar ingår ej i totala maskininvesteringarna.
Källa: Konjunkturinstitutet.
med 3 1/2 procent och de totala investeringarna med 4 1/2 procent. Uppjusteringarna
av prognosen spänner praktiskt taget över samtliga områden.
För väginvesteringar har dock en viss neddragning gjorts, vilket bl. a. sammanhänger
med en tidigareläggning av beredskapsarbetena.
I den preliminära nationalbudgeten förväntades stagnationen i den privata
sektorn bestå även över 1964. Den reviderade prognosen pekar nu mot en
ökning på 4 procent i de privata investeringarna mot tidigare 1 procent.
Drygt 2 procent av upprevideringen hänför sig dock till handelsflottan och
bostäder. De statliga investeringarna beräknas öka med 5 procent mellan
1963—1964 dvs. samma förändring som angavs i den preliminära nationalbudgeten
medan de kommunala investeringarna (exkl. bostäder) nu förutses
öka med 11 procent, vilket är en något kraftigare expansion än den
som uppgavs i den preliminära nationalbudgeten.
I diagram 2 redovisas utvecklingen av de totala byggnads- och maskininvesteringarna
1960—1963 enligt säsongrensade halvårsdata. För att i någon
mån eliminera tillfälliga störningar har investeringarna inom handelsflottan
exkluderats från maskininvesteringarna. Som framgår av diagrammet ökade
såväl byggnads- som maskininvesteringarna mellan första och andra halvåret
1963, de förra med ca 3 och de senare med ca 6 procent. Enligt föreliggande
mycket osäkra kalkyler över halvårsutvecklingen 1964 kan man för
byggnadsinvesteringarna förvänta en fortsatt uppgång med omkring 3 procent
mellan andra halvåret 1963 och första halvåret 1964 och sedan en svagare
ökning mellan första och andra halvåret 1964 medan maskininvesteringarna
närmast kan väntas sjunka något mellan andra halvåret 1963 och
första halvåret 1964 för att därefter på nytt öka med ca 6 procent mellan
första och andra halvåren 1964.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 19G''t
93
3. Räkneexempel över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten exkl.
bostäder och kraftverk
Föreliggande kalkyler har grundats på den faktiska igångsättningen till
och med februari 1964 men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen
under resten av året. Utgångspunkten för antagandena har varit de
bedömningar angående påbörjandet under de tre första kvartalen i år, som
under mars månad gjorts av länsarbetsnämnderna. Sådana prognoser har
gjorts kvartalsvis sedan 1960, varvid igångsättningen under andra och tredje
kvartalen brukar överskattas. (Enda undantaget utgör 1962, då frisläppandet
av investeringsfonderna medförde att igångsättningen under tredje
kvartalet blev avsevärt högre än vad prognoserna angav.) Med ledning av
erfarenheterna av dessa prognoser har de nu aktuella prognoserna nedjusterats
vad gäller andra och tredje kvartalen, medan påbörjandet under första
kvartalet antagits bli ungefärligen i enlighet med länsarbetsnämndernas
bedömningar. Med dessa antaganden skulle påbörjandet under de tre första
kvartalen tillsammans bli ca 10 procent högre under 1964 än under 1963
mätt i fasta priser. Större delen av denna ökning hänför sig till ett stort
vägprojekt som påbörjats under januari 1964, och om man exkluderar detta
skulle ökningen under den diskuterade perioden stanna vid ungefär 1 procent
i fasta priser. Denna relation i förhållande till 1963 har antagits gälla
även för fjärde kvartalet 1964. Därmed skulle den totala igångsättningen
under 1964 komma att ligga ca 7 procent över 1963 års nivå. Som en jämförelse
kan nämnas att igångsättningen låg på i stort sett samma volymmässiga
nivå under 1962 och 1963.
Kalkylerna över byggnadsvolymen är vidare gjorda under förutsättning
av oförändrade byggnadstider. Det bör i detta sammanhang påpekas, att
kalkylerna är mycket känsliga för variationer i byggnadstiderna; till följd
av brist på uppgifter rörande spridning och säsongvariationer i byggnadstiderna
är de också starkt schablonmässiga på denna punkt.
Tabell VII: 7. Nedlagda byggnadskostnader för den reglerade sektorn (exkl. bostäder
och kraftverk) 1962—1964
Miljoner kronor i 1963 års priser
In- |
Sam- |
Han- |
För- |
Sko- |
Vä- |
Öv- |
Sum- |
|
dustri |
färd- |
del |
valt- |
lor |
gar |
rigt |
ma |
|
sel |
m. m. |
ning |
m. m. |
m. m. |
||||
1962.......................... |
1 105 |
430 |
720 |
435 |
660 |
705 |
170 |
4 225 |
1963.......................... |
1 075 |
465 |
835 |
420 |
795 |
755 |
130 |
4 475 |
1964.......................... |
855 |
415 |
940 |
475 |
870 |
925 |
115 |
4 595 |
Procentuell förändring |
||||||||
1962-1963 ................... |
- 3 |
8 |
16 |
- 3 |
20 |
7 |
- 24 |
6 |
1963-1964 ................... |
- 20 |
- 11 |
13 |
13 |
9 |
23 |
- 12 |
3 |
7 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 150. Bihang C
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anläggningsvolymen
inom här berörda område öka med ungefär 3 procent från 1963 till
1964, medan ökningen 1962—1963 uppgick till ca 6 procent (tabell 7). Den
största ökningen såväl relativt som absolut faller på vägar, gator o. dyl.,
som beräknas öka med ca 23 procent. Byggnadsvolymen beräknas också öka
under 1964 för gruppen förvaltning, där en svag minskning noterades 1962
—1963, samt för grupperna handel samt skolor, kyrkor o. dyl., för dessa
dock i något svagare takt än 1962—1963. För övriga byggnadsområden noteras
minskningar, framför allt för industrin, där minskningen beräknas
uppgå till ca 20 procent. Det måste i detta sammanhang påpekas att avgränsningen
mellan de olika byggnadsområdena här skiljer sig något från
den som förekommer i de övriga investeringsberäkningarna.
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196t
95
VIII. Den offentliga verksamheten
1. Allmänt
På försörjningsbalansens efterfrågesida ingår värdet av den offentliga
sektorns, dvs. statens och kommunernas, ianspråktagande av resurser för
investerings- och konsumtionsändamål. Som offentlig konsumtion räknas
därvid utgifter för löner (inkl. pensioner) och för sådana inköp av varor och
tjänster från andra sektorer som ej hänförs till investeringar. Till offentlig
konsumtion räknas dock inte utgifter för sådana varor och prestationer som
utgör ett mellanled i framställningen av de produkter och tjänster som av
det ottentliga försäljs på marknaden i form av exempelvis industrivaror
och transporttjänster. Betydande poster i den offentliga konsumtionen är
utgifterna för undervisning, hälso- och sjukvård och försvar, medan resursanvändningen
för rent administrativa ändamål utgör en liten del.
I detta kapitel lämnas en uppskattning av de statliga konsumtionsutgifterna
1964. (När det gäller den kommunala konsumtionen får bedömningen
i den preliminära nationalbudgeten fortfarande anses gälla då nya data ej
tillkommit sedan dess.) Vidare skall här lämnas vissa sammanfattande data
rörande statsbudgeten som heihet. Det bör dock nämnas att de siffror som
därvid lämnas avseende investeringarna endast gäller den del som finansieras
med avskrivningsmedel från driftbudgeten eller med investeringsbemyndiganden
från kapitalbudgeten. För en fullständlig bild av den statliga —
liksom den kommunala •— investeringsverksamheten hänvisas till kapitel
VII.
2. Statens inkomster och utgifter 1962—1964
Statsinkomsterna beräknas öka betydligt kraftigare mellan 1963 och
1964 än mellan 1962 och 1963 (se tabell 1). Denna förändring beror till
största delen på att inkomsterna av de direkta skatterna väntas öka med 10
procent för 1964 medan en minskning på inemot 4 procent noterades för
1963. Sistnämnda nedgång kan dock huvudsakligen hänföras till vissa eftersläpningseffekter
i samband med 1962 års skattereform samt till förskjutningar
i utbetalningen av kommunalskattemedel.
De indirekta skatterna beräknas däremot öka mindre från 1963 till 1964
än från 1962 till 1963. Detta beror till väsentlig del på höjningen av skatterna
på spritdryckerna i mars 1963.
Beträffande statsutgifterna kan först nämnas att deras omfattning och
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1962—1964
Miljoner kronor i löpande priser
Kalenderår |
Budgetår |
|||||
1962 |
1963 |
1964 |
1962/63 |
1963/64 enl. kompl. prop. |
1964/65 enl. kompl. prop. |
|
1. Inkomster................ |
19 230 |
19 920 |
21770 |
19 869 |
20 700 |
22 960 |
därav: direkta skatter .... |
8 921 |
8 600 |
9 490 |
9 025 |
8 810 |
10 no |
indirekta skatter .. |
8 931 |
9 870 |
10 450 |
9 402 |
10 400 |
10 640 |
övrigt............ |
1 378 |
1 450 |
1 830 |
1 442 |
1 490 |
2 210 |
2. Bruttoinvesteringar ...... |
3 671 |
3 850 |
4 120 |
3 802 |
4 040 |
4 180 |
3. Konsumtion ............ |
4 534 |
5 300 |
5 930 |
4 895 |
5 600 |
6 430 |
4. Transfereringar.......... |
9 432 |
10 020 |
11 270 |
9 879 |
10 620 |
11 920 |
5. Summa 2 till i.......... |
17 637 |
19 170 |
21320 |
18 576 |
20 260 |
22 530 |
6. Finansiellt sparande (1—5) 7. Utlåning och andra finans- |
+ 1 593 |
+ 750 |
+ 450 |
+ 1 293 |
+ 440 |
+ 430 |
placeringar.............. |
1 030 |
730 |
1 140 |
966 |
910 |
1 280 |
8. Totala utgifter (5 + 7) .... |
18 667 |
19 900 |
22 460 |
19 542 |
21170 |
23 810 |
9. Totalbudgelsaldo (1—8) .... |
+ 563 |
+ 20 |
- 690 |
+ 327 |
- 470 |
- 850 |
Anm. Tabellens uppgifter baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data,
vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför
exakt överensstämmelse ej ernås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen.
fördelning på budget- och kalenderår enligt den realekonomiska gruppering
som redovisas i tabell 1 är osäker av flera skäl. Problemet ligger dels
i omvandlingen av budgetårstal från riksstat och riksstatförslag till tal för
kalenderår, dels i hur vissa totalskattningar av reservationsmedelsförbrukningar,
anslagsöverskridanden och -besparingar skall fördelas mellan olika
utgiftskategorier.
Den statliga konsumtionen, som till 3/4 består av utgifter för löner och
pensioner, beräknas nu ha ökat något mer i volym från 1962 till 1963 än
vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten —- ca 9 procent mot 7,5
procent enligt den tidigare beräkningen. Volymökningen för 1964 väntas
däremot fortfarande bli 7,5 procent.
Volymförändringarna i statens, liksom kommunernas, efterfrågan på varor
och tjänster för offentlig konsumtion och investering finns sammanförda
i försörjningsbalansen.1 I anslutning därtill diskuteras den realekonomiska
betydelsen av dessa förändringar. Vid sidan därav är emellertid statens
inkomst- och utgiftsströmmar av intresse med tanke på att utvecklingen
på kreditmarknaden påverkas härigenom. Som framgår av kreditmarknadskapitlet
kan totalsaldot enligt tabell 1 anses ge ett visst mått på statsbud
1
Posten statlig konsumtion i försörjningsbalansen avviker dock något från motsvarande
post i tabell 1. Anledningen härtill är främst att ATP-avgifterna för statligt anställda ingår
i den senare posten men ej i den förra.
97
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196k
getens inverkan på kreditmarknaden. Totalsaldot för 1964 innebär ett upplåningsbehov
på 690 miljoner kronor. Detta skulle medföra en ökning i statens
upplåningsbehov från 1963 till 1964 på ca 710 miljoner kronor. I den
preliminära nationalbudgeten uppskattades motsvarande ökning till 520
miljoner kronor.
Sammanställningen i tabell 1 ger även ett annat mått på det finansiella utfallet
av statsbudgeten. Det är den post som kallas finansiellt sparande och
som erhålls som skillnaden mellan statens inkomster och utgifter, innan
hänsyn tas till statens transaktioner på kreditmarknaden i form av upplåning
och utlåning. För 1964 har det finansiella sparandet bedömts bli positivt
och innebär ett inkomstöverskott med ca 450 miljoner. Jämfört med
1963 innebär detta en nedgång med 300 miljoner kronor. I den preliminära
nationalbudgeten uppskattades motsvarande nedgång till ett något högre tal
nämligen 460 miljoner kronor. Mellan budgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknas
det finansiella sparandet förbli praktiskt taget oförändrat med inkomstöverskott
på 440 respektive 430 miljoner kronor samtidigt som totalbudgetsaldot
— till följd av ökad utlåning — visar ett från 470 miljoner
kronor till 850 miljoner kronor ökat underskott. Såsom framhållits i den
preliminära nationalbudgeten är det förenat med betydande svårigheter att
ange den realekonomiska innebörden av de beräknade förändringarna i det
finansiella sparandet. Ytligt sett kan visserligen minskningen i denna post
från 1963 till 1964 sägas innebära att staten ej genom uppbörd av skatter
och avgifter eller andra inkomster till fullo motverkar den samhällsekonomiska
effekten av sin utgiftsexpansion. Gentemot detta betraktelsesätt
kan dock den grundläggande invändningen göras att utvecklingen av statens
inkomster är beroende av den allmänna inkomstutvecklingen. Innebörden
av ett visst finansiellt sparande får därför alltid bedömas med utgångspunkt
från den allmänna inkomstutveckling inom samhällsekonomin
som varit eller antages komma att bli en förutsättning för uppkomsten av
detta sparande.
98
Kungl. Mcij:ts proposition nr 150 år 1964
IX. Kreditmarknaden
1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1963
Den bild av upp- och utlåningsmönstren på kreditmarknaden 1962 och
1963 som presenteras i tabell 1 överensstämmer i allt väsentligt med de
motsvarande uppgifter som lämnades i den preliminära nationalbudgeten,
och vilka kommenterades relativt utförligt i denna. En viss uppjustering av
den preliminära nationalbudgetens siffror för bostadssektorns upplåning
har nu gjorts för de båda åren, medan upplåningssiffran för näringslivet
synes bli något lägre 1963 än vad man tidigare räknade med. På långivarsidan
reflekteras dessa justeringar bl. a. i en viss höjning av affärsbankernas
totala finansieringsbidrag till realsektorerna.
Utvecklingen på kreditmarknaden 1963 sådan den speglas i tabellen karakteriserades
bl. a. av att ökningen i totala kreditgivningen, som uppgick
till ca 1 1/2 miljard, fördelades lika mellan staten och bostadssektorn, medan
kreditgivningen till kommunerna och näringslivssektorn i stort sett
stagnerade på den 1962 uppnådda höga nivån. Åtminstone till den sistnämnda
sektorn hade kreditförmedlingen sannolikt blivit större om inte kreditbegränsande
åtgärder insatts under årets lopp, vilka bl. a. medförde en
sänkning av affärsbankernas kreditgivning räknat även i absoluta tal. Deras
andel av långivningen på den organiserade kreditmarknaden minskade sålunda
från nära 50 procent 1962 till knappt 30 procent 1963. En viss minskning
noterades också för allmänhetens placeringar medan utlåningen från
riksbanken och i synnerhet övriga kreditinstitut ökade kraftigt.
2. Finansieringsperspektiven för 1964
För statens del förutses ett totalbudgetunderskott kalenderåret 1964 av
storleksordningen 700 miljoner (se kap. VIII). Detta underskott ger även
uttryck för det statliga nettoupplåningsbehovet under året (härvid förutsätts
att inga betydande ställningsslcillnader för statsverkets checkräkning skall
föreligga mellan årets ingång och dess utgång) och har i tabell 2 införts som
den statliga sektorns anspråk på kreditmarknaden 1964.
Under några år har kommunernas finansiella sparande minskat, vilket
reflekterar en utgiftsökning som skett snabbare än inkomstökningen. Denna
utveckling har även speglats i den kommunala upplåningen på kreditmarknaden
vilken alltså uppvisat en kraftig stigande trend. Även under 1963
skedde en minskning av kommunernas finansiella sparande vilken dock
inte motsvarades av en lika stor ökning av sektorns upplåning. I stället sy
-
99
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b
nes kommunernas likvida tillgångar ha upphört att öka, vilket innebär eu
viss sänkning av kommunsektorns relativa likviditet.
I den preliminära nationalbudgeten räknade man med att 1964 för kommunernas
del skulle komma att markera något av en vändpunkt. Tillgängliga
inkomst- och utgiftsprognoser antydde att en viss ökning av kommunernas
finansiella sparande skulle inträda och att nettofinansieringsbehovet
sålunda åter skulle minska. Den upprevidering av kommunernas investeringsplaner
för 1964 som nu vidtagits (se kap. VII) gör dock en sådan utveckling
mindre sannolik, och det mest realistiska alternativet synes vara att
räkna med ett från 1963 i stort sett oförändrat finansiellt sparande. De tillgängliga
uppgifterna rörande kommunernas likvida ställning vid det senaste
årsskiftet medger inte någon precis bedömning av kommunernas likviditetsstäilning,
men på basis av långsiktiga utvecklingstendenser synes det vara
rimligt att räkna med att kommunerna skulle ha ett visst behov av att fylla
på sina likvida tillgångar. De gjorda bedömningarna leder sammantagna
till antagandet att den kommunala nettoefterfrågan på kredit 1964 borde
ligga ungefär på samma nivå som den upplåning som sektorn verkställde
förra året. I tabell 2 har därför ett tal för det kommunala kreditbehovet
1964 på en miljard införts.
Även på bostadssidan har en icke obetydlig upprevidering av investeringsprognoserna
vidtagits. I löpande priser beräknas investeringsökningen mellan
1963 och 1964 till mellan 400 och 500 miljoner kronor, vilket erfarenhetsmässigt
skulle innebära en ökning av kreditefterfrågan från bostadssektorns
sida som med det nämnda beloppet överstiger den realiserade upplåningen
föregående år. Sektorns upplåning 1963 beräknas nu till inemot
4 miljarder efter den upprevidering som fått göras (se inledningen). Exklusive
bostadsstyrelsens nettokreditgivning till bostäderna, som antas i
stort oförändrad från 1963, antyder detta en kreditefterfrågan för 1964 av
mellan 4 1/4 och 4 1/2 miljard. I tabell 2 har, med hänsyn till att tidigare
bedömningar i regel varit underskattningar, det högre alternativet införts.
Den sektor för vilken upplåningsbehovet är svårast att beräkna är näringslivssektorn,
dvs. den privata sektorn utom bostäder, hushåll och kreditinstitut.
Utgångspunkten för kalkylerna rörande näringslivets nettokreditbehov
utgörs regelmässigt av en beräkning som avser att bestämma förändringen
av sektorns finansiella sparande mellan det gångna året och kalkylåret.
En sådan kalkyl för 1963—1964 antyder att näringslivssektorns
finansiella sparande 1964 skulle förbli ungefär oförändrat jämfört med 1963.
Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas nämligen minska med
ca 1/2 miljard kronor, bostadssektorns med inemot 1/2 miljard, hushållens
kan beräknas öka med ca 1/4 miljard och utlandets finansiella sparande
kan ävenledes beräknas öka med omkring 1/4 miljard kronor. Eftersom
summan av alla förändringar av det finansiella sparandet definitionsmässigt
blir noll, skulle näringslivet komma att öka sitt finansiella sparande
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1064
med omkring 1/2 miljard om totalkalkylen skall gå ihop. Härifrån får
emellertid dras ökningen i kreditinstitutens finansiella sparande, vilken
trämst till följd av allmänna pensionsfondens tillväxt kan beräknas till ea
en halv miljard, och näringslivets finansiella sparande kan då approximativt
beräknas bli ungefär oförändrat 1964. Detta implicerar en ökning av
bruttosparandet parallellt med totala reala investeringarna, dvs. med omkring
13/4 miljard (lagerinvesteringar och fasta investeringar beräknas
vardera öka med 800 å 900 miljoner).
Ett 1964 jämtört med 1963 oförändrat finansiellt sparande skulle i och
för sig betyda att upplåningsbehovet också skulle bli ungefär detsamma de
båda åren. Eventuellt kan man räkna med ett ökat finansieringstillskott
trån utlandet, på omkring 1/4 miljard motsvarande en lika stor ökning av
»torskjutningsposten*. Nettofinansieringsbehovet på kreditmarknaden skulle
då bli ca 1/4 miljard lägre än föregående år. För en minimikalkyl rörande
behovet av finansieringstillskott från kreditmarknaden skulle man
—- under förutsättning att kalkylen i övrigt är rimlig — ytterligare behöva
veta hur långt de likvida tillgångarna kan minskas (eller eventuellt behöva
ökas) utan att beteendet med avseende på investeringarna enligt antagandena
ovan förändrades. Hittills har i kalkylen implicerats att 1964 skulle
visa samma utveckling härvidlag som 1963. Bristen på statistisk information
rörande likviditetsutvecklingen under loppet av 1963 är tills vidare
närmast total, men om man antar — vilket ej verkar orimligt — att en viss
uppgång av kassa- och banktillgodohavanden ägde rum 1963 och att 1964 en
förändring som är 1/2 miljard mindre än förändringen 1963 utgör den
gräns utöver vilken man ej kan gå utan att få realekonomiska konsekvenser,
erhålls ett nettofinansieringsbehov på kreditmarknaden från näringslivets
sida som är 3/4 miljard lägre än den realiserade upplåningen 1963.
Då denna uppgick till 3 600 miljoner har i tabell 2 insatts det avrundade
talet 3 miljarder för näringslivssektorns upplåningsbehov på kreditmarknaden
1964. Detta tal är något lägre än enligt den preliminära nationalbudgetens
kalkyl, vilket huvudsakligen beror på att den sedan dess företagna
upprevideringen av bruttosparandet är kraftigare än den uppjustering som
gjorts för investeringarnas del.
Det är givet att en kalkyl av ovanstående slag inte kan representera annat
än en mycket grov karakteristik av förändringarna i finansieringsbehov och
behovstäckning. Även om vinst- och investeringsutvecklingen prognosticerats
korrekt är ju nettofinansieringsbehovet avhängigt av flera andra faktorer
för vilka statistiska uppgifter saknas. Bl. a. spelar den allmänna likviditetssituationen
i utgångsläget en stor roll liksom även hur investeringarna
fördelar sig mellan dels företag med goda interna finansieringsmöjligheter
(god vinst, hög likviditet), dels företag med sämre förutsättningar härvidlag.
Ju mer investeringarna inom den givna totalramen koncentreras inom
den sistnämnda kategorin desto större blir behovet av finansiering via kre
-
101
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år i96k
ditmarknaden, och vice versa. I den gjorda förändringskalkylen rörande investeringar
och vinstutveckling impliceras i själva verket en jämn ökning
över hela taltet av de båda variablerna, och kalkylen får därför närmast
karaktären av ett mellanalternativ. Den i kalkylen antagna gränsen för hur
mycket mer ogynnsam utvecklingen av kassalikviditeten kan bli 1964 jämfört
med 1963 utgör dock närmast en gissning. I den mån man bedömer att
en ännu ogynnsammare likviditetsutveckling kan äga rum utan att näringslivets
investeringsverksamhet påverkas blir sektorns behov av finansieringsmedel
från kreditmarknaden mindre än vad som här antagits. Det motsatta
resonemanget kan givetvis också föras.
Beräkningarna rörande kreditutbudet har gjorts på sedvanligt sätt. Riksbankens
beräknade placeringsbehov baserar sig således på en rent »mekanisk»
kalkyl rörande den antagna utvecklingen av vissa dominerande poster
på dess skuldsida: riksbanksvinsten, sedelomloppet, investeringsfondkonton
och valutareserven. Övriga kreditinstituts utlåning och placeringar
baseras på framskrivning av tidigare inlånings- och vinsttrender för de ingående
institutens del (se anm. till tabell 1), samt för allmänna pensionsfonden
dessutom på estimat av avgiftsinflödet under året. Allmänhetens placeringar
är ett schablonbelopp baserat på genomsnittet för tidigare år. Erfarenhetsmässigt
vet man dock att denna sektors förvärv av värdepapper
tenderat att ligga över genomsnittet under perioder då den långa räntan
legat högt varför det är möjligt att det i tabellen angivna beloppet kan vara
något lågt. Beloppet av affärsbankernas nettofinansieringstillskott har framkommit
som en restpost sedan övriga utbudskällor fixerats.
Jämfört med den preliminära nationalbudgeten antyder den nu föreliggande
kalkylen enligt tabell 2 en ökning av efterfrågan på kredit på den
reguljära kreditmarknaden, en ökning som är hänförlig till den kommunala
sektorn och bostäderna. En viss nedjustering av näringslivets beräknade
kreditbehov motverkar i någon mån denna tendens. Konsekvensen för
utbudssidan har då blivit att — trots en viss uppjusterig av det beräknade
kreditutbudet från övriga kreditinstituts sida — affärsbankernas nettofinansieringstillskott
fått höjas. Tabellen förutsätter ju en efterfråge-utbudsbalans.
Den utveckling av de avgörande faktorer (valutareserv, budgetutfall,
sedelomlopp, avsättningar till investeringskonto, riksbanksvinst) som kan
förutses antyder emellertid att, om ej kompenserande statsskuldoperationer
vidtas, en utlåningsökning av den antydda storleksordningen inte kan komma
till stånd utan en sänkning av affärsbankernas relativa likviditet. En sådan
sänkning synes stå i viss motsättning till den restriktiva kreditpolitik
som för närvarande råder.
Kreditpolitikens allmänna uppgift kan sägas vara att åstadkomma ett
knapphetsläge på kreditmarknaden som står i överensstämmelse med de
mål den ekonomiska politiken salt upp för utvecklingen av priser och kvantiteter
på marknaderna för varor och arbetskraft. Frågan uppstår då om
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Tabell IX :I. Kreditmaiknaden 1962 och 1963
Nettobelopp, miljoner kronor
Långivare |
Låntagare |
||||
Staten |
Kom- muner |
Bostä- der |
Närings- liv |
Summa |
|
1962 |
|||||
Riksbanken ........................ |
- 550 |
0 |
0 |
0 |
-550 |
Affärsbanker........................ |
1 050 |
100 |
250 |
2 000 |
3 400 |
Övriga kreditinstitut ................ |
- 850 |
750 |
2 600 |
1 350 |
3 850 |
Allmänheten ...................... |
- 250 |
50 |
150 |
450 |
400 |
Summa |
- 600 |
900 |
3 000 |
3 800 |
7100 |
1963 (prel.) |
|||||
Riksbanken ........................ |
350 |
0 |
150 |
50 |
550 |
Affärsbanker........................ |
- 700 |
100 |
900 |
2 050 |
2 350 |
Övriga kreditinstitut ................ |
550 |
900 |
2 700 |
1 150 |
5 300 |
Allmänheten........................ |
0 |
0 |
50 |
300 |
350 |
Summa |
200 |
1000 |
3 300 |
3 550 |
8 550 |
Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin som ligger
utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.
Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp
av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter
och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och
avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.
»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna, allmänna
pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas
pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet
innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.
I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper,
som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer.
Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således
i denna post. Riksbankens jubileumsfond (ökning med 250 miljoner kronor 1962) har även
förts hit.
Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden;
kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna
ingår således inte.
Summan för staten är här till skillnad från i tabell VIII:I baserad på riksgäldskontorets
uppgifter.
ett realiserande av de i detta avsnitt framräknade upplåningsbehoven och
därmed av de investeringsplaner m. m. som ligger bakom dessa är förenligt
med samhällsekonomisk balans. Eftersom i sammanfattningskapitlet de
samhällsekonomiska perspektiven för 1964 karakteriserats såsom innebärande
»snudd på efterfrågeöverskott på arbetsmarknaden» är det tydligt att
— allmänt sett — ett jämfört med 1963 ökat knapphetsläge på kredit är
påkallat. Den bristfälliga informationen rörande elasticiteten i näringslivets
behov av likvida medel samt den ovisshet som i sista hand råder om det
exakta utrymmet för realekonomisk expansion medför emellertid att en
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961
103
Tabell IX: 2. Kreditmarknadskalkyl för 1964
Nettobelopp, miljoner kronor
Efterfrågan
Staten......
Kommuner
Bostäder .
Näringslivet
Utbud
750
1 000
4 500
3 000
Riksbanken ...........
Affärsbankerna (restpost)
Övriga kreditinstitut .. .
Allmänheten...........
500
2 500
5 750
500
Summa: 9 250
Summa: 9 250
preciserad siffra knappast kan anges för vilken total kreditgivning som är
förenlig med ett uppnående av de mål man satt upp för den samhällsekonomiska
utvecklingen. Frågan om kreditgivningens lämpliga omfattning —
totalt och för affärsbankernas del — kan således inte avgöras enbart under
hänvisning till kalkyler av det slag som ovan redovisats utan torde också i
hög grad få göras beroende av en fortlöpande prövning av utvecklingen med
avseende på den samhällsekonomiska balansen.
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964
Innehåll
Inledning ...................................................... \
I. Sammanfattande översikt.................................. 2
II. Det internationella läget.................................... 13
1. Sammanfattande bedömning ............................ 13
2. Länderöversikter ...................................... 17
III. Utrikeshandeln ........................................... 32
1. Exporten 1963 .......................................... 32
2. Exporten 1964 .......................................... 34
3. Exportenkäterna för järn och stål samt verkstäder.......... 39
4. Importen 1963 och 1964 ................................ 42
5. Bytes- och betalningsbalansen 1963 och 1964 .............. 46
IV. Produktionen ............................................ 48
1. Industriproduktionen .................................. 48
2. Skogsbruket .......................................... 57
3. Övriga näringsgrenar................................... 58
4. Den totala produktionen ................................ 59
V. Arbetsmarknaden ........................................ 61
1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1964 ................ 61
2. Utsikterna för 1964 .................................... 63
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi ...................... 67
1. De disponibla inkomsterna.............................. 67
2. Konsumentpriserna .................................... 71
3. Den privata konsumtionen .............................. 74
VII. Investeringarna .......................................... 79
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. 79
2. Sammanfattning av den reviderade investeringsprognosen för
1964 ........ 89
3. Räkneexempel över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten
(exkl. bostäder och kraftverk) ...................... 93
VIII. Den offentliga verksamheten ............................... 95
1. Allmänt .............................................. 95
2. Statens inkomster och utgifter 1962—1964 ................ 95
IX. Kreditmarknaden ........................................ 98
1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1963 .................... 98
2. Finansieringsperspektiven för 1964........................ 98
Tabellförteckning .............................................. 105
Diagramförteckning ............................................ 106
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i
105
Tabellförteckning
I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1964 .................... 4
II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderom
råden
1961—1964 ...................................... 14
2. Konsumentpriser samt timförtjänster i industrin 1962 och
1963 .................................................. 16
III. 1. Exportutvecklingen 1962—1964 .......................... 35
2. Exportenkät för verkstäder i februari 1964 ................ 41
3. Importutvecklingen 1962—1964 .......................... 43
4. Betalningsbalansen 1962—1964 .......................... 46
IV. 1. Industriproduktionen 1960—1963 ........................ 49
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter (exkl. fartyg)
1961—1964 ............................................ 51
3. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1961—
1964 ..................... 52
4. Industriproduktionens utveckling 1962—1964 .............. 56
5. Försörjningsbalans för rundvirke 1960-—1964 ............ 58
V. 1. Arbetsmarknaden 1961-—1964 ............................ 62
2. Arbetsmarknaden i olika delar av landet första kvartalet
1963—1964 ............................................ 64 VI. VII. VIII. IX.
VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1962—
första halvåret 1965 .................................... 70
2. Privat konsumtion 1962—1964 .......................... 71
VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen
1959—1964 ................................ 81
2. Investeringsplaner inom industrin för 1964 ................ 83
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar 1957—1964 ............................ 84
4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas
investeringsplaner för 1964 .......................... 89
5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos
för 1963—1964 för olika näringsgrenar, inkl. underhåll .... 90
6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos
för 1963—1964 för privat, statlig och kommunal sektor, inkl.
underhåll ............................................. 91
7. Nedlagda byggnadskostnader för den reglerade sektorn (exkl.
bostäder och kraftverk) 1962-—1964 .................... 93
VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1962—1964.................. 96
IX. 1. Kreditmarknaden 1962 och 1963 ........................ 102
2. Kreditmarknadskalkyl för 1964 .......................... 103
106
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
Bih. C., Reviderad nationalbudget för år 196b
Diagramförteckning
II. 1. Industriproduktionen i olika ländergrupper 1961—1963 ____ 20
2. OECD :s handel 1961—1963 .............................. 23
III. 1. Volymutvecklingen för exporten enligt varugrupper 1960—
1964 ................................................. 33
2. Volymutveckling för importen enligt användningsgrupper
1960—1964 ........................................Tf.. 44
IV. 1. Produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna 1959—1963 54
VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter
1960—1964 ............................................ 75
VII. 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1960—1963 80
2. Totala byggnads- och maskininvesteringar 1960—1963 ...... 92
.....t..i;It.k - i«: -''iii.»- ’*> ''.•/•? ;''i
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640348
BIHANG D
UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR
I FÖRHÅLLANDE TILL
STATSVERKSPROPOSITIONEN
FÖR
BUDGETÅRET 1964/65
M.M.
1
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b
Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
Bihang D
UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR
I FÖRHÅLLANDE TILL
STATSVERKSPROPOSITIONEN
FÖR
BUDGETÅRET 1964/65 M. M.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr ISO. Bihang D
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
Driftbudgeten för
Inkomster
Statsverks-propositionen |
Senare ändringar Milj. kr. |
Summa Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsinkomster: |
|||
I. Skatter........................ II. Uppbörd i statens verksamhet .... |
19 910,2 492.0 409.0 |
+ 829,0 + 57,0 |
20 739,2 |
Säger |
20 811,2 |
+ 891,8 |
21 703,0 |
- • /'' » <! it i/. / i B. Inkomster av statens kapitalfonder: |
%r ^ f'' i i . • |
f • |
|
I. Statens affärsverksfonder .. c..... III. Statens allmänna fastighetsfond .. IV. Försvarets fonder .............. |
483.0 100.0 356,6 9,6 85.0 41.0 |
+ 18,0 |
501.0 100.0 356,6 9,6 85.0 41.0 |
V. Statens utlåningsfonder.....V.''.''. i VI. Fonden för låneunderstöd........ |
— |
||
VII. Fonden för statens aktier........ VIII. Statens pensionsfonder .......... IX. Diverse kapitalfonder............ |
E |
||
Säger |
1 239,5 |
+ 18,0 |
1 257,5 |
Summa inkomster å driftbudgeten |
22 050,8 |
+ 909,8 |
22 960,6 |
Återföring från budgetutjämningsfonden av |
350,0 |
- 250,0 |
100,0 |
Beräknad ökning av reservationsmedelsbe-hållningarna........................ |
200,0 |
200,0 |
|
Summa |
22 600,8 |
+ 659,8 |
23 260,6 |
Rih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
3
budgetåret 1964/65
Utgifter
Statsverks- |
Senare |
Summa |
|
propositionen |
ändringar Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
A. Egentliga statsutgifter: |
|||
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .. |
5,7 |
— |
5,7 |
II. Justitiedepartementet .......... |
217,3 |
+ 19,5 |
236,8 |
III. Utrikesdepartementet............ |
213,8 |
— |
213,8 |
IV. Försvarsdepartementet.......... |
3 806,0 |
+ 68,3 |
3 874,3 |
V. Socialdepartementet ............ |
6 482,4 |
+ 93,8 |
6 576,2 |
VI. Kommunikationsdepartementet .. |
2 230,3 |
+ 145 |
2 244,8 |
VII. Finansdepartementet............ |
1 097,4 |
+ 0.2 |
1 097,6 |
VIII. Ecklesiastikdepartementet........ |
3 182,0 |
+ 35,7 |
3 217,7 |
IX. Jordbruksdepartementet ........ |
631,7 |
+ 2,2 |
633,9 |
X. Handelsdepartementet .......... |
266,6 |
+ 2,5 |
269,1 |
XI. Inrikesdepartementet............ |
1 667,2 |
- 0,1 |
1 667,1 |
XII. Civildepartementet.............. |
869,7 |
+ 300,0 |
1 169,7 |
XIII. Oförutsedda utgifter............ |
1,0 |
— |
1,0 |
XIV. Riksdagen och dess verk m. m. .. |
36,6 |
— |
36,6 |
Säger |
20 707,8 |
+ 536,6 |
21 244,4 |
B. Utgifter för statens kapitalfonder: |
|||
I. Luftfartsfonden ................ |
10,5 |
— |
10,5 |
II. Riksgäldsfonden................ III. Avskrivning av nya kapitalinveste- |
800,0 |
+ 30,0 |
830,0 |
ringar ...................... IV. Avskrivning av oreglerade kapital- |
650,9 |
+ 145,7 |
796,6 |
medelsförluster .............. |
1,0 |
— |
1,0 |
Säger |
1 462,4 |
+ 175,7 |
1 638,1 |
Summa utgifter å driftbudgeten |
22 170,2 |
+ 712.3 |
22 882,5 |
Beräknat överskott å statsregleringen.... |
430,6 |
- 32,5 |
378,1 |
därav: överskott av inkomster ........ |
80,6 |
+ 197,5 |
278,1 |
Balanserade kommunalskattemedel |
350,0 |
- 250,0 |
100,0 |
Summa |
22 600,8 |
+ 659,8 |
23 260,6 |
tf Bihung till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Xr 160. liihang D
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b
Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1964/65
Tusental kronor
Anslagsrubrik |
Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen |
Slutligt förslag i |
ökning |
Minsk- ning |
|
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer |
Anslags- belopp |
||||
DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter: II. Justitiedepartementet Avlöningar, förslagsanslag........... |
539 |
100 |
1 033 |
494 |
|
Omkostnader, förslagsanslag......... |
29 |
» |
150 |
121 |
— |
Övriga åklagarmyndigheter: Avlöningar, förslagsanslag........... |
_ |
» |
16 000 |
16 000 |
_ |
Omkostnader, förslagsanslag......... |
— |
1 600 |
1 600 |
— |
|
Utrustning, reservationsanslag ....... |
— |
* |
1 300 |
1 300 |
— |
Summa |
568 |
20 083 |
19 515 |
— |
|
IV, Försvarsdepartementet Flygmateriel m. m.: Anskaffning av flygmateriel in. m., re-servationsanslag .................... |
945 000 |
136 |
945 500 |
500 |
|
Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag........... |
11 000 |
107 |
10 169 |
_ |
831 |
Omkostnader, förslagsanslag......... |
870 |
» |
950 |
80 |
— |
Ersättning till försvarets fastighetsfond: |
138 254 |
55 |
133 279 |
4 975 |
|
Befästningars delfond, förslagsanslag . |
41 490 |
» |
41 484 |
— |
6 |
Försvarets forskningsanstalts delfond, |
_ |
» |
3 400 |
3 400 |
_ |
Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m. m., reser-vationsanslag ...................... |
no |
152 |
152 |
||
Täckning av beräknade merkostnader för |
152 |
70 000 |
70 000 |
||
Summa |
1 136 614 |
1 204 934 |
74 132 |
5 812 |
|
V. Socialdepartementet Bidrag till folkpensioner m. m., förslags-anslag ............................ |
3 550 000 |
94 |
3 620 000 |
Netto - 70 000 |
- 68 320 |
Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag |
— |
85 |
20 000 |
20 000 |
— |
Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar, förslagsanslag........... |
1 196 |
114 |
1 364 |
168 |
_ |
Omkostnader, förslagsanslag......... |
176 |
» |
225 |
49 |
— |
Viss rationaliseringsverksamhet inom |
— |
1 800 |
1 800 |
— |
Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
5
Anslagsrubrik |
Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen |
Slutligt förslag i |
ökning |
Minsk- ning |
|
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer |
Anslags- belopp |
||||
Bidrag till driften av vårdanstalter för |
11 300 |
86 |
13 300 |
2 000 |
|
Bidrag till anordnande av sjukhem för |
500 |
85 |
200 |
300 |
|
Bidrag till driften av sjukhem för lång-varigt kroppssjuka, förslagsanslag---- |
5 500 |
» |
5 600 |
100 |
— |
Summa |
3 568 672 |
3 662 489 |
94 117 |
300 |
|
V1. Kommunikationsdepartementet Statens bilinspektion: Avlöningar, förslagsanslag........... Omkostnader, förslagsanslag......... |
7 168 |
71 » |
3 191 |
Netto - - |
- 93 817 511 |
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag . . Utrustning, förslagsanslag........... Ersättning till statens järnvägar för drift |
200 000 |
» 118 |
2 099 215 000 |
15 000 |
|
Summa |
207 168 |
221 657 |
15 000 |
511 |
|
VII. Finansdepartementet Centrala folkbokförings- och uppbörds-nämnden: Avlöningar, förstagsanslag........... |
2 879 |
46 |
3 000 |
Netto - 121 |
- 14 489 |
Ersättning i anledning av nedläggning av |
— |
92 |
50 |
50 |
- |
Summa |
2 879 |
3 050 |
171 |
— |
|
VIII. Ecklesiastikdepartementet Bidrag till de kungl. teatrarna, förslagsan- slag.............................. Bidrag till vissa turnéteatrar, förslagsan- slag .............................. Bidrag till stadsteatrar och därmed lik-ställda teatrar, förslagsanslag........ Statens skola för scenisk utbildning i Avlöningar, förslagsanslag........... Omkostnader, förslagsanslag......... |
j 33 500 |
66 » » » |
21 165 8 000 10 820 374 167 |
8 844 |
|
Statens skola för scenisk utbildning i Avlöningar, förslagsanslag........... Omkostnader, förslagsanslag......... Statens skola för scenisk utbildning i Avlöningar, förslagsanslag........... Omkostnader, förslagsanslag......... Teater- och orkesterrådet, förslagsanslag |
» » » » |
648 201 638 201 130 |
6
Kungl. Ma j.ts proposition nr 150 år 1964
Anslagsrubrik |
Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen |
Slutligt förslag i |
Ökning |
Minsk- ning |
|
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer |
Anslags- belopp |
||||
Skolöverstyrelsen: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
83 |
14 520 |
|||
Omkostnader, förslagsanslag......... |
» |
1 866 |
|||
Inredning och utrustning av ny äm- |
|||||
betsbyggnad, reservationsanslag...... |
23 247 |
» |
1 880 |
4 133 |
|
Länsskolnämnderna: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
» |
7 424 |
|||
Omkostnader, förslagsanslag......... |
» |
1 690 |
|||
Universitetskanslersämbetet: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
50 |
2 290 |
|||
Omkostnader, förslagsanslag......... |
» |
326 |
|||
Ämnes- och fakultetskonferenser, reser- |
|||||
oationsanslag...................... |
1» |
10 |
|||
Antagningsnämnden för civilekonomut- |
|||||
bildning, förslagsanslag............. |
1 488 |
» |
20 |
I 5 157 |
. - |
Utrustningsnämnden för universitet och |
|||||
högskolor: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
» |
406 |
|||
Omkostnader, förslagsanslag......... |
89 |
||||
förstärkning av universitetens och vissa |
|||||
högskolors förvaltning m. m., förslags- |
|||||
anslag............................ |
» |
3 504 |
|||
Vissa kostnader för utbildnings- och |
|||||
forskningsorganisationen vid universi- |
|||||
tetet i Umeå, förslagsanslag......... |
2 200 |
74 |
2 523 |
323 |
''- |
Sjukgymnast- och arbetsterapeututbild- |
|||||
ning m. m., förslagsanslag........... |
1 586 |
73 |
1 616 |
30 |
— |
Statens medicinska forskningsråd: |
|||||
Förvaltningskostnader, förslagsanslag. |
69 |
1 213 |
|||
Medicinsk forskning, reservationsanslag |
» |
12 360 |
|||
Humanistisk forskning, reservationsan- |
|||||
slag.............................. |
» |
2 826 |
|||
Statens råd för samhällsforskning: |
|||||
Förvaltningskostnader, förslagsanslag . |
» |
106 |
|||
Samhällsforskning, reservationsanslag . |
46 122 |
» |
2 550 |
— |
791 |
Statens naturvetenskapliga forsknings- |
|||||
råd: |
|||||
Förvaltningskostnader, förslagsanslag . |
» |
274 |
|||
Naturvetenskaplig forskning, reserva- |
|||||
tionsanslag........................ |
» |
13 500 |
|||
Atomforskning, reservationsanslag...... |
» |
8 802 |
|||
Europeiskt samarbete inom rymd- |
|||||
forskningen, förslagsanslag.......... |
» |
3 700 |
|||
Forskningsinstitutet för atomfysik: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
1 090 |
47 |
835 |
j. — |
4 |
Omkostnader, förslagsanslag......... |
» |
166 |
i |
||
Materiel m. m., reservationsanslag .... |
» |
85 |
i |
||
Lärarhögskolan i Stockholm: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
10 051 |
68 |
10 050 |
— |
1 |
Lärarhögskolan i Uppsala: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
» |
2 800 |
|||
Omkostnader, förslagsanslag......... |
3 200 |
» |
100 |
5 |
— |
Hili. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
7
Anslagsrubrik |
Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen |
Slutligt förslag i |
Ökning |
Minsk- ning |
|
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer |
Anslags- belopp |
||||
Materiel, böcker in. m., reservationsan- |
|||||
slag.............................. |
68 |
230 |
|||
Inredning och utrustning, reservations- |
|||||
anslag............................ |
» |
75 |
|||
Folkskoleseminarierna: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
28 592 |
» |
29 592 |
1 000 |
— |
Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reser- |
|||||
vationsanslag...................... |
5 591 |
» |
5 590 |
— |
1 |
Provisoriska åtgärder för forskarutbild- |
|||||
ning, forskarhandledning in. m....... |
— |
82 |
1 500 |
1 500 |
— |
Avsättning till kulturfonden för Sverige |
|||||
och Finland....................... |
— |
62 |
5 000 |
5 000 |
— |
Centrala studiehjälpsnämnden in. m.: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
138 |
784 |
|||
Omkostnader, förslagsanslag......... |
. 356 000 |
» |
195 |
10 479 |
— |
Studiebidrag m. m., förslagsanslag...... |
» |
349 000 |
|||
Naturastipendier, reservationsanslag .... |
» |
16 500 |
|||
Summa |
512 667 |
548 341 |
36 471 |
797 |
|
Netto - |
I- 35 674 |
||||
IX. Jordbruksdepartementet |
|||||
Statens lantbruksbyggnadsförsök: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
501 |
65 |
522 |
21 |
— |
Omkostnader, förslagsanslag......... |
181 |
1» |
250 |
69 |
— |
Bidrag till jordbrukstekniska institutet |
|||||
m. m., förslagsanslag............... |
400 |
» |
500 |
100 |
— |
Främjande av forskning på jordbrukets |
|||||
område in. m., reservationsanslag .... |
2 700 |
69 |
2 950 |
250 |
— |
Naturvård: Ersättningar till markägare |
|||||
m. in., reservationsanslag............ |
200 |
67 |
2 000 |
1 800 |
— |
Summa |
3 982 |
6 222 |
2 240 |
— |
|
X. Handelsdepartementet |
|||||
Teknisk forskning, reservationsanslag . . . |
12 500 |
69 |
13 200 |
700 |
— |
Institutet för verkstadsteknisk forskning: |
|||||
Driftbidrag, förslagsanslag........... |
— |
57 |
500 |
500 |
|
Bidrag till utläggning av forsknings- |
|||||
uppdrag, reservationsanslag.......... |
» |
500 |
500 |
||
Statens institut för kosumentfrågor: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
1 244 |
91 |
1 806 |
562 |
|
Omkostnader, förslagsanslag......... |
478 |
» |
622 |
144 |
— |
Upplysningsmateriel, reservationsan- |
|||||
slag.............................. |
— |
» |
90 |
90 |
|
Summa |
14 222 |
16 718 |
2 496 |
||
XI. Inrikesdepartementet |
|||||
Civilförsvarsstyrelsen: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
4 64f |
04 |
4 127 |
511 |
|
Statens civilförsvarsskolor: |
|||||
Avlöningar, förslagsanslag........... |
2 421 |
2 92: |
513 |
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196 i
Anslagsrubrik |
Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen |
Slutligt förslag i |
Ökning |
Minsk- ning |
|
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer |
Anslags- belopp |
||||
Kostnader för omorganisation av polis-, |
315 000 |
100 |
294 925 |
20 075 |
|
Räntebidrag, förslagsanslag............ |
185 000 |
rskr 129 |
205 000 |
20 000 |
— |
Summa |
507 060 |
506 985 |
20 513 |
20 588 |
|
XII. Civildepartementet Täckning av beräknade merkostnader för |
152 |
300 000 |
Netto - 300 000 |
-75 |
|
Summa förändringar av B. Utgifter för statens kapitalfonder Riksgäldsfonden..................... Avskrivning av nya kapitalinvesteringar |
800 000 |
150 |
830 000 |
564 655 Netto 30 000 |
28 008 4- 536 647 |
Summa förändringar av utgifter Summa förändringar å driftbudgeten KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond Socialdepartementet: Vissa byggnadsarbeten vid statens |
50 000 |
86 |
48 000 |
175 700 740 355 Netto H |
28 008 712 347 2 000 |
Ecklesiastikdepartementet: |
1 000 |
73 |
800 |
200 |
|
Byggnadsarbeten vid universitetet i |
5 786 |
72 |
3 856 |
1 930 |
|
Byggnadsarbeten vid universitetet i |
5 844 |
» |
17 844 |
12 000 |
— |
Summa |
12 630 |
22 500 |
12 000 |
2 130 |
|
Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten vid lantbrukshög-skolan............................ |
44 |
5 752 |
Netto - 5 752 |
1- 9 870 |
|
Byggnadsarbeten vid statens skogs-mästarskola....................... |
» |
800 |
800 |
||
Byggnadsarbeten för statens lantbruks-kemiska laboratorium.............. |
— |
78 |
1 500 |
1 500 |
_ |
Summa |
— |
8 052 |
8 052 |
— |
Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
9
Anslagsrubrik |
Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen |
Slutligt förslag i |
ökning |
Minsk- ning |
|
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer |
Anslags- belopp |
||||
Handelsdepartementet: Gemensam administrationsbyggnad för |
28 |
3 375 |
3 375 |
||
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sve-riges geologiska undersökning........ |
— |
51 |
600 |
600 |
— |
Nybyggnad för Chalmers provningsan-stalt.............................. |
_ |
88 |
1 200 |
1 200 |
_ |
Tillbyggnad av Institutet för metall-forskning ......................... |
— |
45 |
1 350 |
1 350 |
— |
Summa |
— |
6 525 |
6 525 |
— |
|
Summa utgiftsförändringar under Fonden för låneunderstöd Utrikesdepartementet: Inköp av FN-obligationer........... |
119 |
45 000 |
26 577 Netto - 45 000 |
4130 - 22 447 |
|
Socialdepartementet: Lån till föreningen Ervallahemmet ... |
86 |
80 |
80 |
||
Lån till Svenska vanförevårdens cen-tralkommitté...................... |
— |
56 |
300 |
300 |
— |
Summa |
— |
380 |
380 |
— |
|
Ecklesiastikdepartementet: Lån till Kristofferskolans byggnads-stiftelse ........................... |
— |
72 |
3 000 |
3 000 |
— |
Handelsdepartementet: Institutet för nyttiggörande av forsk-ningsresultat, INFOR .............. |
— |
96 |
20 000 |
20 000 |
— |
Inrikesdepartementet: Lån till föreningen för bistånd åt lytta |
63 |
600 |
600 |
||
Summa utgiftsförändringar under Fonden för statens aktier Försvarsdepartementet: Aktieteckning i ett statligt aktiebolag |
108 |
180 |
68 980 180 |
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i
Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
Anslagsrubrik |
Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen |
Slutligt förslag i |
ökning |
Minsk- ning |
|
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer |
Anslags- belopp |
||||
Finansdepartementet: Teckning av aktier i kreditinstitut för |
117 |
7 500 |
7 500 |
||
Summa utgiftsförändringar under |
7 680 |
||||
Summa utgiftsförändringar å |
103 237 |
4 130 |
|||
Netto 4- 99 107 |
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640385
BIHANG E
LÅNGTIDSBUDGET
FÖR PERIODEN 1965/66-1967/68
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
Bih. E: Långtidsbudget
1
Bihang E
Långtidsbudget
för perioden 1965/66—1967/68
Inledning
I likhet med tidigare år har vissa beräkningar sammanställts av huvuddragen
i den statsfinansiella utvecklingen under de närmaste budgetåren.
Dessa kalkyler över budgetutvecklingen på längre sikt varken kan eller bör
uppfattas som ett fixerat program eller som eu prognos för den faktiska
framtida budgetutvecklingen. I stället bör beräkningarna närmast uppfattas
som ett hjälpmedel vid eu långsiktig planering. Syftet med beräkningarna
är sålunda bl. a. att kartlägga utvecklingstendenserna för att därigenom erhålla
möjlighet att i god tid vidtaga de åtgärder som krävs för att möta de
anpassningsproblem som utvecklingen aktualiserar-. De långsiktiga utgiftskalkylema
syftar vidare till att förbereda och underlätta det årliga budgetarbetet.
Beräkningarna av hur statens utgifter och inkomster under vissa antaganden
kan komma att utvecklas omfattar de tre budgetåren 1965/66—1967/68.
Som underlag för kalkylerna har, såvitt avser utgiftssidan, uppgifter genom
departementens försorg inhämtats från olika myndigheter och verk. I samband
härmed har också vissa uppgifter införskaffats rörande utvecklingen
av antalet anställda. När det gäller inkomstsidan har riksrevisionsverkel
verkställt en beräkning över inkomsterna på driftbudgeten. Därjämte har
uppgifter rörande vissa avskrivningar in. m. erhållits från vederbörande
myndigheter och verk.
I det följande redogöres först för den beräknade utvecklingen av statsutgifterna
under de närmaste budgetåren. För att belysa den samhällsekonomiska
innebörden av utgiftsberäkningarna lämnas en redovisning av den
realekonomiska utvecklingen. Vidare lämnas en redogörelse för den statliga
personalutvecklingen. I ett följande avsnitt belyses den framtida utvecklingen
av statsinkomsterna. Beräkningarna av statens inkomster och utgifter
sammanfattas i ett avslutande avsnitt, där också eu redogörelse lämnas
för utvecklingen av totalbudgetsaldot.
Till detta bihang har fogats en jämförelse mellan de kalkyler som lämnades
i kompletteringspropositionen våren 1963 för utgiftsutvecklingen under
budgetåret 1964/65 och de nu gjorda beräkningarna avseende samma budgetår.
Vidare redovisas i tabellform de egentliga statsutgifternas volymmässiga
utveckling under budgetåren 1954/55—1962/63.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. .Vr ISO. Bihang B
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1965
A. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68
1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna
Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budge tu tvecklingen
har använts samma metod som i fjolårets kompletteringsproposition.
Utgångspunkten för bedömningen av utgiftsutvecklingen under de tre budgetåren
1965/66—1967/68 har i princip varit riksstaten för budgetåret 1964/
65. Då beräkningarna verkställts innan riksstaten är fastställd, har de av
praktiska skäl fått baseras på statsverkspropositionen jämte framlagda särpropositioner.
Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen grundas
beräkningarna på förutsättningen om full sysselsättning och en fortgåend
produktionsökning med i genomsnitt 4 procent per år. Kalkylerna utgår
från den pris- och lönenivå, som lagts till grund för beräkningen av anslagen
i riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65.
I de anvisningar som utfärdades till myndigheterna i samband med infordrandet
av uppgifter till långtidsbudgeten, framhölls bl. a. att utgiftskalkylerna
skulle baseras på analyser av de grundläggande faktorer som styr
efterfråge- och behovsutvecklingen inom myndighetens verksamhetsområde.
Bland sådana faktorer märks exempelvis vissa drag i befolkningsutvecklingen,
viss trend i kriminalitetens utveckling, väntad tillströmning till skilda
läroanstalter, viss standarhöjning som mål för investeringsverksamheten
etc. I anvisningarna framhölls även att inverkan på efterfrågan av förändringar
i avgifter, bidragsregler etc. borde uppmärksammas. Vidare underströks
att utgiftsplanerna kritiskt skulle granskas med hänsyn till såväl
deras angelägenhetsgrad som möjligheterna att genomföra dem med beaktande
av tillgängliga reala resurser i form av väntad arbetskraftstillgång,
lokalsituation, rekryteringsmöjligheter etc.
Det är självfallet förenat med stora svårigheter att göra en realistisk utgiftsprognos
för kommande år. För en de! utgiftsområden låter sig visserligen
utvecklingen förutsägas med en rimlig grad av säkerhet. Speciellt gäller
detta om klart utformade planer finns fastställda av statsmakterna eller
om utvecklingen kan återföras på vissa enkla faktorer, exempelvis befolkningsförändringar.
Å andra sidan finns det många områden, för vilka det
föreligger stora svårigheter att göra beräkningar över utgiftsutvecklingen.
De förändringar i utgiftsdispositionen, som följer av t. ex. växlingar i konjunkturen
och i den utrikespolitiska situationen, kan givetvis inte förutses.
I stället får långtidskalkylerna i sådana fall baseras på schablonmässiga antaganden
om en normal utveckling.
En av de föreliggande riskerna för feluppskattningar är den kombination
av systematiska överskattningar och systematiska underskattningar som
ofta sker; överskattningar av den utgiftsökning för det närmaste året, som
3
Bih. E: Långtidsbudget
efter budgetgranskning blir förverkligad, och underskattningar av utgifterna
under längre fram liggande budgetår. Sistnämnda förhållande beror delvis
på att beräkningarna utgår från att de utgiftsönskemål som hänför sig till
det första budgetåret i sin helhet redan då blir tillgodosedda. Det är vidare
ett uttryck för en även från andra sammanhang välkänd tendens att underskatta
framtida behov. Denna underskattning av framtida utgiftskrav utgör
ett av de svåraste hindren för en rationell, långsiktig budgetavvägning.
Resultatet av utgiftsberäkningarna har sammanfattats i tabell 1. Vid utarbetandet
av denna har använts samma metod som under senare år. Först
har vissa större utgiftsposter utskilts (I). De poster det här gäller, är sådana
större anslag eller grupper av anslag som styrs av befolkningsutvecklingen
eller redan fattade, till sina ekonomiska konsekvenser preciserade, beslut
eller sådana anslag för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan ges en
klar innebörd. För vissa utgiftsposter har i propositioner till årets riksdag
förordade riktlinjer kunnat beaktas. I vissa fall har uttalanden av statsmakterna
kunnat tjäna som vägledning vid angivandet av anslagsutvecklingen.
Då vissa poster slutligen är beroende av ännu inte av statsmakterna fattade
beslut har en framskrivning av den tidigare utgiftstrenden företagits. Vid
framräknandet av utgiftsutvecklingen för de större utgiftsposterna har —
med vissa i det följande redovisade undantag — förutsatts oförändrade förmåner
och bidragsregler.
Sedan dessa specificerade större utgiftsposter utskilts har de av myndigheterna
redovisade anslagsförändringarna avseende övriga statsutgifter (II)
blivit föremål för bedömning inom respektive departement och överslagsmässigt
budgetgranskats inom finansdepartementet. Även för dessa utgifter
har givetvis beaktats bl. a. sådana förändringar i utgiftsutvecklingen som
föranleds av förskjutningar i befolkningsstrukturen och av redan fattade
beslut. Viss vägledning vid beräkningen av anslagen har även erhållits genom
studium av utgiftsutvecklingen under senare år.
För att motverka den tidigare nämnda tendensen till underskattningar av
framtida utgifter och för att erhålla en jämförelsenorm för bedömningen av
den på grundval av uppgiftslämnarnas kalkyler beräknade utgiftsökningen
har summan av de icke särredovisade anslagen framskrivits i takt med den
faktiska utvecklingen för dessa anslag under budgetåren 1959/60—1962/63.
Såsom närmare kommer att redovisas i det följande, är den nu förutsedda
stegringstakten för övriga statsutgifter högre under budgetåret 1965/66 än
i genomsnitt under budgetåren 1959/60 -1962/63. För budgetåret 1966/67
överensstämmer stegringstakten i stort med utgiftstrenden, medan för det
sista året under beräkningsperioden den inom finansdepartementet beräknade
stegringstakten däremot understiger den erfarenhetsmässiga utgiftsökningen.
Skillnaden har i tabellen upptagits under en ospecificerad restpost
(HD.
Såsom angivits i det föregående har uppgiftslämnarnas utgiftskalkyler
4
Kungl. Mcij.ts proposition nr 150 år W64
Tabell 1. Statsutgifternas beräknade förändring 1965/66—1967/68
Milj. kr.
Budget- |
Förändring från föregående |
Förändring |
||||||
året |
budgetår |
1965/66— |
||||||
1964/65 |
1967/68 |
|||||||
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
||||||
I. Antagen utgiftsutveckling för vissa |
||||||||
större utgiftsposter............ |
17 575 |
909 |
4~ |
835 |
+ |
456 |
+ 2 200 |
|
Militära försvaret............ |
4 104 |
+ |
175 |
+ |
105 |
4- |
105 |
+ 385 |
Bidrag till folkpensioner...... |
3 620 |
+ |
102 |
+ |
367 |
+ |
81 |
+ 550 |
Bidrag till sjukförsäkringen .. |
395 |
+ |
19 |
+ |
16 |
4- |
17 |
+ 52 |
Allmänna barnbidrag ........ |
1 194 |
-j- |
1 |
2 |
4- |
8 |
+ 11 |
|
Bostadsrabatter.............. |
235 |
— |
-• |
— |
_ |
|||
Ordinarie väganslag.......... |
1 371 |
-j- |
100 |
4- |
100 |
100 |
+ 300 |
|
Övergång till högertrafik .... |
40 |
-f |
40 |
50 |
30 |
+ 60 |
||
Ersättning till SJ............ |
215 |
— |
15 |
— |
15 |
— |
15 |
- 45 |
Kommunikationsverkens inves- |
||||||||
teringar .................. |
1 163 |
— |
— |
— |
— |
|||
Skatteersättning till kommu- |
||||||||
nerna.................... |
760 |
— |
— |
— |
— |
|||
Driftbidrag till grundskolan . . |
1 180 |
— |
4- |
20 |
4- |
10 |
+ 60 |
|
Skolbyggnadsbidrag.......... |
176 |
— |
11 |
— |
8 |
— |
14 |
- 33 |
Studiesociala åtgärder........ |
494 |
4- |
169 |
4- |
36 |
4- |
27 |
+ 232 |
Räntebidrag ................ |
205 |
-t- |
20 |
4- |
85 |
90 |
+ 195 |
|
Bostadslån.................. |
690 |
223 |
4- |
2 |
— |
10 |
+ 215 |
|
Civilförsvaret................ |
94 |
4- |
3 |
— |
— |
+ 3 |
||
Personalpensionsförmåner .... |
659 |
4- |
23 |
4- |
15 |
4- |
12 |
4- 50 |
Arbetsgivaravgift till ATP. . .. |
150 |
+ |
10 |
4- |
10 |
4- |
10 |
+ 30 |
Statsskuldräntor ............ |
830 |
+ |
50 |
4- |
50 |
4- |
35 |
+ 135 |
II. Övriga statsutgifters utveckling |
||||||||
enligt finansdepartementets be- |
||||||||
dömning.................... |
6 770 |
4- |
757 |
4- |
101 |
301 |
+ 1 159 |
|
därav driftbudgeten (exkl. |
||||||||
avskr.).............. |
6 183 |
4- |
669 |
4- |
341 |
4^ |
292 |
+ 1 302 |
kapitalbudgeten (inves- |
||||||||
teringsanslag)........ |
587 |
88 |
4- |
60 |
4- |
9 |
4- 157 |
|
III. Erfarenhetsmässig utgiftsökning |
||||||||
för posterna under II utöver den |
||||||||
där upptagna................ |
— |
— |
— |
+ |
125 |
4- 125 |
||
IV. Schablonmässigt tillägg förhöjda |
||||||||
löner ....................... |
370 |
2 JO |
4- |
230 |
240 |
+ no |
||
Totalutgifter |
24 715 |
+ |
1906 |
4“ |
1466 |
4- |
1122 |
4 4 494 |
Reformkosinader .................. |
— |
R |
T |
R |
R |
R |
baserats på den lönenivå för de statsanställda som lagts till grund för beräkningen
av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65. Detta innebär
att kalkylerna över anslagsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska
hypotesen om konstant lönenivå (1963 års) för de statsanställda.
För den kostnadsökning som uppkommer genom den nyligen avtalade löneökningen
under kalenderåren 1964 och 1965, har — i analogi med täckningsanslagen
under fjärde och tolfte huvudtitlarna — ett generellt tillägg gjorts
i kalkylen. Vidare har för tiden därefter inlagts ett schablonmässigt tillägg
5
Bih. E: Långtidsbudget
för höjda löner (IV). Då beräkningarna av statsinkomsternas utveckling
efter 1965 skett utifrån antagandet om en ökning av skatteunderlaget med
4 procent årligen, har i konsekvens härmed ett schablonmässigt tillägg gjorts
för kostnadsökningen till följd av en likaledes fyraprocentig höjning av lönenivån
inom den statliga och statsunderstödda verksamheten. Hänsyn har
däremot i detta sammanhang inte tagits till förändringar i lönerna inom de
statliga affärsverken, då lönerna vid dessa — med undantag för luftfartsverket
— inte berör budgetens utgiftssida utan i stället beaktas vid beräkningarna
av inkomsterna från statens kapitalfonder.
För att markera att kostnader för reformer kan uppkomma under perioden
utöver de i kalkylen upptagna har till den beräknade summan av statsutgifterna
lagts ett ospecificerat belopp, betecknat med symbolen R (— Reformer).
2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden
I anslutning till utgifternas gruppering i tabell 1 lämnas i det följande
vissa kommentarer till beräkningarna. Härvid behandlas först den antagna
utgiftsutvecklingen för de större utgiftsposterna (I), som i tabellen uppförts
i den ordning de är upptagna i riksstatsförslaget. Därefter följer en
redogörelse huvudtitelsvis för de övriga statsutgifternas utveckling (II). I
ett följande avsnitt belyses den realekonomiska innebörden av den siffermässigt
redovisade utgiftsutvecklingen.
Antagen utgiftsutveckling för vissa större utgiftsposter
Tillsammans uppgår de större specificerade utgiftsposterna till närmare
tre fjärdedelar av de totala statsutgifterna. Utifrån de förutsättningar som
uppställts för de olika särredovisade posternas utveckling beräknas den totala
utgiftsökningen för dessa under prognosperioden komma att uppgå till
i genomsnitt drygt 0,7 miljard kr. eller drygt 4 procent per år.
Som jämförelse kan nämnas att ökningen under budgetåren 1959/60—
1964/65 uppgick i genomsnitt till närmare 1,2 miljard kr. i löpande priser
eller drygt 8 procent per år. Avvikelsen mellan perioderna uppgår följaktligen
till 1/2 miljard kr. per år. Delvis förklaras denna starkare ökning under
1960-talets första hälft av de pris- och löneökningar som ägt rum. Vid eu
jämförelse av stegringstakten för utgifterna under de båda perioderna bör
även erinras om att för den förra perioden ingår kostnaderna för reformer
på olika utgiftsområden, medan detta endast undantagsvis är fallet för beräkningsperioden.
Den totala anslagssumman för det militära försvaret uppgår för budgetåret
1964/65 till 4 104 milj. kr. Härav hänför sig 3 962 milj. kr. till ramen
för de egentliga försvarsutgifterna å drift- och kapitalbudgeten. Dessa utgifter
har beräknats utifrån prisläget i maj 1963 och löneläget under andra
lj Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 150. Bihang E
6 Kungt. Maj:ts proposition nr 150 år 196''t
halvåret 1963. Härutöver ingår i den totala utgiftssumman ett prisregleringsanslag
med 100 milj. kr. och anslag till flygtekniska försöksanstalten,
investeringar i försvarets fabriksverk samt vissa ersättningsbyggnader m. m.
med sammanlagt 42 milj. kr.
Bedömningen av utgiftsutvecklingen under budgetåren 1965/66—1966/67
grundas på de genom 1963 års försvarsbeslut godtagna riktlinjerna för
krigsmaktens utveckling under fyraårsperioden 1963/64—1966/67. I enlighet
härmed har en ökning med 2 1/2 procent per budgetår beräknats för
teknisk utveckling. Vidare har hänsyn tagits till preliminärt kända kostnadsstegringar
från maj 1963 till och med februari 1964. Detta förhållande
är förklaringen till att utgiftsökningen under 1965/66 upptagits med ett högre
belopp än under följande budgetår. När det gäller förändringen till budgetåret
1967/68, som ej omfattas av gällande försvarsöverenskommelse, har
i detta sammanhang antagits fortsatt tillämpning av riktlinjerna enligt senaste
försvarsbeslut, innebärande en kostnadsökning med ca 107 milj. kr.
Skulle i stället något av de båda utredningsalternativ tillämpas som 1962
års försvarskommitté aktualiserat som underlag för kommande försvarsutredningar,
blir kostnadsökningen ca 50 milj. kr. med det lägre alternativet
och ca 195 milj. kr. med det högre alternativet. I kalkylerna har vidare för
samtliga budgetår förutsatts ett oförändrat prisregleringsanslag av 100
milj. kr.
Utgiftsutvecklingen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
kommer i övrigt att bestämmas av de anslag som anvisas utanför kostnadsramen
för det militära försvaret. Det blir härvid främst fråga om kostnader
som uppkommer i samband med förflyttningen av vissa förband från Järvafältet.
Dessa kostnader uppskattas för närvarande till ca 65 milj. kr. per år
under perioden. Som framhållits i prop. 1964: 61 beräknas statsverkets kostnader
komma att väl uppvägas av de värden som statsverket kan tillgodogöra
sig vid bortflyttningen av den militära verksamheten. Med hänsyn härtill
har inga belopp tagits upp i kalkylerna för kostnader i samband med utflyttningen
från Järvafältet. Om förskjutningar mellan tidpunkterna när
anslag anvisas och intäkterna inflyter skulle uppstå, kan dock en betydande
nettobelastning på budgeten uppkomma de närmaste budgetåren.
Kostnader beräknas jämväl uppkomma för andra ersättningsbyggnader i
samband med omlokalisering av militära etablissement för att möjliggöra
civil exploatering. I kalkylerna har förutsatts att kostnaderna för dylika
objekt kommer att minska i förhållande till budgetåret 1964/65. Utanför
kostnadsramen för det militära försvaret har vidare — i enlighet med 1963
års försvarsbeslut — anslag beräknats bl. a. för investeringar i försvarets
fabriksverk. Slutligen har medel beräknats för uppsättande och övning
in. m. av eu svensk beredskapsstvrka för FN-tjänst i enlighet med förslag i
prop. 1964: 81. Från dessa utgångspunkter har den totala utgiftsökningen
för det militära försvaret i avrundade tal upptagits till 175 milj. kr. under
Bih. E: Långtidsbudget 7
budgetåret 1965/66 samt 105 milj. kr. under vartdera av budgetåren 1966/67
och 1967/68.
Anslaget till bidrag till folkpensioner m. in. beräknas under budgetåren
1965/66—1967/68 öka med respektive 102, 80 och 81 milj. kr. främst till
följd av ökningen av antalet pensionärer. Beräkningen grundas härvid på
antagandet att antalet ålderspensionärer, som f. n. uppgår till ca 830 000.
kommer att öka med ca 18 000 per år och att 10 procent av därtill berättigade
begagnar sig av rätten till förtida uttag av ålderspension. Det förtida
uttaget innebär en tidigareläggning av kostnaderna. De lägre årliga pensionsbeloppen
som följer av de förtida uttagen medför å andra sidan en
kostnadsmässig utjämning på längre sikt. Fr. o. m. den 1 juli 1966 har vidare
i enlighet med tidigare fastställd tidsplan räknats med en ny standardhöjning
av folkpensionerna. Denna har förutsatts bli av samma storlek som
den för innevarande år. Kostnaden härför beräknas till ca 287 milj. kr. Den
totala ökningen under anslaget beräknas därför till resp. 102, 367 och 81
milj. kr. under de aktuella budgetåren eller tillsammans 550 milj. kr. Kalkylerna
över anslagsutvecklingen har i enlighet med de allmänna förutsättningarna
utgått ifrån oförändrat prisläge. Det bör erinras om att varje ytterligare
indextillägg på folkpensionerna medför en kostnadsökning för staten
med f. n. 68 milj. kr.
Beräkningen av folkpensionskostnaderna har utgått ifrån nuvarande
principer för kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Frågan
om en eventuellt ändrad fördelning härvidlag kommer att beröras i det följande
i samband med anslagen till skatteersättning till kommunerna.
Anslaget till bidrag till sjukförsäkringen har beräknats öka med i genomsnitt
17 milj. kr. per år. Kalkylen har grundats på 1963 års siffror för sjukfrekvens
in. m., vilka kommit att ligga på en väsentligt högre nivå än som
tidigare förutsetts. Vidare har befolkningsutvecklingen, innebärande en förskjutning
mot högre åldersgrupper, antagits medföra en årlig ökning av
statsbidraget till den obligatoriska sjukförsäkringen med omkring 2 procent.
Statsbidraget till läkarvård m. m. förutses öka med 5 procent per år,
utöver vad som betingas av befolkningsutvecklingen, till följd av ökat ianspråktagande
av läkarvård.
Med utgångspunkt i ett bidragsbelopp av 700 kr. per barn och år förutses
anslaget till allmänna barnbidrag öka med omkring 10 milj. kr. under perioden.
Antalet barn under 16 år, som f. n. uppgår till ca 1 710 000, beräknas
minska med ca 5 000 mellan åren 1964 och 1965 för att sedan öka med
3 000 respektive 11 000 barn under åren 1966 och 1967. Vid slutet av sistnämnda
år beräknas antalet bidragsberättigade barn således komma att
uppgå till ca 1 720 000.
Anslaget till bostadsrabatter, som till dominerande del avser utgifterna
för familjebostadsbidrag, har för budgetåret 1964/65 upptagits med 235
8
Kungl. Maj:ts proposition nr löO år 1964
milj. kr. Inkomstgränserna för familjebostadsbidragen höjdes väsentligt
1''r. o. m. 1 januari 1964, vilket tillsammans med slopandet av tidigare gällande
årsgräns för bostadens färdigställande innebär att antalet bidragsberättigade
ungefär fördubblades till ca 265 000. Utifrån förutsättningen om
oförändrade inkomstgränser och bidragsbelopp kan anslaget under perioden
beräknas ligga kvar på oförändrad nivå.
För väganslagen omfattande de ordinarie anslagen till statligt, kommunalt
och enskilt vägbyggande — redovisas i föreliggande kalkyl en ökning
med 100 milj. kr. för varje år under perioden. Stegringstakten anknyter
till det uttalande om väganslagens ökning för de närmaste budgetåren
som gjordes av statsutskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande 1962:
6. Utskottet anförde därvid att en ökning av storleken 100 milj. kr. per år
kunde utgöra utgångspunkt för ställningstagandena för de närmaste budgetåren
i fråga om byggande och underhåll för såvitt det samhällsekonomiska
läget gav förutsättningar härför. Den tillfälligt höga nivån för väganslagen
1964/65, som är föranledd av övergången till kalenderårsvis beräkning
av vägunderhållsansiagen, har i förevarande sammanhang korrigerats genom
att i tabell 1 endast upptagits den beräknade medelsförbrukningen under
budgetåret.
Kostnaderna för övergång till högertrafik har beräknats i enlighet med
de grunder som angivits i prop. 1963: 58. Av den beräknade totalkostnaden
för trafikreformen — 400 milj. kr. — uppskattas 360 milj. kr. belasta budgetåren
1963/64—1967/68. Reformen finansieras genom en särskild trafikomläggningsskatt,
till vilken hänsyn tagits vid beräkningen av statsinkomsterna
under perioden.
Ersättningen till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
har i prop. 1964: 118 upptagits till 215 milj. kr. för budgetåret 1964/
65. Anslagsminskningen under de följande budgetåren grundar sig på en
bedömning av möjligheterna att genom järnvägsnedläggningar förbättra
det ekonomiska resultatet. Härvid har utgångspunkten varit den i trafikpropositionen
angivna nedgången av anslaget under de närmast följande
budgetåren med 15 å 20 milj. kr. per år. I likhet med förevarande kalkyl
byggde denna beräkning bl. a. på ett antagande om oförändrad pris- och lönenivå.
Mot bakgrunden av anslagsutvecklingen under senare år har investeringarna
i kommunikationsverken — omfattande postverket, televerket, statens
järnvägar, vattenfallsverket, luftfartsverket och väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond — i kalkylen upptagits med totalt sett oförändrade anslag
under budgetåren 1965/66—1967/68. Som jämförelse kan nämnas att
verken i sina redovisade investeringsplaner räknat med att medelsbehovet
under budgetåret 1965/66 skulle öka med 50 milj. kr. för att under de följande
åren nedgå med 10 respektive 25 milj. kr. Ifråga om postverket och
statens järnvägar grundas verkens beräkningar på ett i huvudsak oföränd
-
9
Hih. E: Långtidsbudget
rat anslagsbehov under perioden. Ett ökat medelsbehov har däremot redovisats
framför allt för televerkets del, medan vattenfallsverkets investeringar
minskar. I det följande redovisas översiktligt de mera betydande investeringar
som affärsverken planerat under den aktuella perioden.
1 syfte att i görligaste mån eliminera köbildningen på telefonområdet har
nivån för televerkets investeringar kraftigt höjts 1964/65. Bedömningen av
investeringsbehovet under de följande budgetåren bygger på att trafikomfattningen
på riks- och lokalnäten kommer att öka med 8 respektive 5 procent
årligen, ökningen av antalet telefonapparater beräknas hålla sig på en
hög nivå och uppgå till ca 180 000 per år. Betydande investeringar i fjärrförbindelseanläggningar
krävs bland annat till följd av den fortsatta automatiseringen
av telefontrafiken. — Investeringsverksamheten för statens
järnvägar inriktas på fortsatta kapacitetshöjande och standardförbättrande
åtgärder såsom utbyggnad av bangårdar, förstärkning av spåröverbyggnader,
utbyggnad av anläggningar för fjärrblockering och automatisk tågkontroll
samt modernisering av den rullande inaterielen. — Den beräknade
nedgången av vattenfallsverkets investeringar utgår från föreliggande prognoser
över elkraftefterfrågan inom verkets distributionsområden. För vattenkraftstalioner
liksom för regleringsföretag förutses ett kraftigt sjunkande
medelsbehov. Investeringsprogrammet för de förstnämnda omfattar i
huvudsak fullföljandet av den påbörjade utbyggnaden av kraftstationer i
Ajaure, Seitevare och Letsi. En betydande ökning av investeringarna förutses
för anläggandet av atomkraftstationen i Marviken.
Utgiftsposten skatteersättning till kommunerna, m. m. omfattar skatteersättning
i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt bidrag
till skattetvngda kommuner (skattelindringsbidrag). I enlighet med
statsmakternas tidigare beslut minskas successivt kompensationen i anledning
av 1957 års ortsavdragsrelorm fram till och med år 1965. Skatteersättningen
i samband med 1961 års ortsavdragsrefonn utgår däremot
utan reducering fram till samma tidpunkt.
Frågan om den framtida utformningen av den kommunala skatteutjämningen
är beroende av ställningstagandena till förslag av 1958 års skatteutjämningskommitté.
Denna kommitté har haft att inom eu kostnadsram
av omkring 750 milj. kr. framlägga förslag till ett allmänt skatteutjämningsbidrag
och till ändrad fördelning av folkpensionskostnaderna mellan
staten och kommunerna samt till de förändringar som kunde befinnas
lämpliga beträffande speciella primärkommunala statsbidrag.
Anslagen till skatteersättning till kommunerna i anledning av 1957 och
1961 års ortsavdragsreformer samt till skattetyngda kommuner, in. m. är
för nästa budgetår upptagna med tillsammans 760 milj. kr. En reformering
av den kommunala skatteuljämningen i enlighet med de nyss angivna
förutsättningarna kommer således att innebära en i stort sett oförändrad
belastning på statsbudgeten. Den nu ifrågavarande utgiftsposten har där
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196-i
för i kalkylerna upptagits med oförändrat belopp för de aktuella budgetåren.
En del av kostnaderna torde dock komma att belasta anslaget till
bidrag till folkpensioner m. in. Om eu skatteutjämningsreform genomföres
fr. o. m. den 1 januari 1966, kommer under budgetåret 1963/66 såväl
det nu gällande som det nya systemet att få tillämpas. Detta kan medföra,
att för nämnda budgetår en tillfälligt ökad anslagsbelastning uppkommer.
Någon hänsyn härtill har dock inte tagits i kalkylerna.
Driftbidraget till grundskolan påverkas av att antalet barn i skolpliktsåldern
beräknas fortsätta att minska under perioden. Sålunda kommer antalet
barn i åldern 7—15 år, som innevarande läsår uppgår till 996 000, att
fram till läsåret 1967/68 sjunka med 50 000 till 946 000. Ur kostnadssynpunkt
motverkas denna minskning av utbyggnaden av den nioåriga, obligatoriska
grundskolan. Genomförandet av denna har innevarande budgetår
påbörjats i närmare hälften av landets kommuner. Invånarantalet i dessa
kommuner uppgår till drygt 70 procent av rikets folkmängd. Vid slutet av
perioden beräknas genomförandet av grundskolan ha påbörjats i kommuner
med 97,5 procent av rikets folkmängd. Antalet elever i grundskolan och
folkskolan uppgår innevarande läsår till 850 000. Under läsåret 1967/68
beräknas antalet som resultat av de angivna förhållandena ha ökat till
890 000.
Som utgångspunkt för de årliga ställningstagandena beträffande omfattningen
av skolbyggandet för grundskolan, fastställde 1962 års riksdag en
långsiktig investeringsplan. Enligt denna skall investeringsramen uppgå till
325 milj. kr. under budgetåret 1965/66, 275 milj. kr. under 1966/67 samt
225 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Förevarande kalkyl grundar sig
på den av riksdagen godtagna investeringsplanen. I sammanhanget kan
nämnas att skolöverstyrelsen i sin redovisning av den beräknade anslagsutvecklingen
under perioden har förordat en höjning av investeringsramarna.
Under denna utgiftspost inryms även bidrag till byggande av yrkesskolor.
Investeringsramarna för detta byggande beräknas under perioden ligga
på en oförändrad nivå av 80 milj. kr. per år.
Kostnaden för de förslag till studiesociala åtgärder som förelagts årets
riksdag, uppgår budgetåret 1964/65 till 493 milj. kr. Härav faller på driftbudgeten
365 milj. kr. för studiebidrag och på kapitalbudgeten 128 milj. kr.
för lån och återbetalningspliktiga studiemedel. Den studiesociala reformen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1964 för studerande på gymnasiestadiet
och den 1 januari 1965 för studerande vid högre utbildningsanstalter. Den
kraftiga kostnadsökning som upptagits i kalkylen för budgetåret 1965/66
— 169 milj. kr. — beror främst på uppräkning av reformkostnaden i vad
avser universitetsstuderande in. fl. till helt budgetår. Kostnadsökningen
sammanhänger vidare med att antalet studerande i de aktuella skolformerna
beräknas öka starkt under hela perioden.
11
Bili. E: Långtidsbudget
Studiesociala utredningen föreslog, att ett särskilt finansieringsinstitut
skulle inrättas för anskaffningen av de återbetalningspliktiga studiemedlen
för de studerande vid universitet och högskolor in. fl. skolformer. Såsom
framgått av det anförda, har för budgetåret 1964/65 de erforderliga medlen
föreslagits skola anvisas över kapitalbudgeten. I avbidan på ställningstagande
till frågan om formen för finansiering av dessa medel, har i förevarande
sammanhang medlen inräknats under kapitalbudgeten även föi
de följande budgetåren under perioden.
För budgetåret 1964/65 har anslaget till räntebidrag upptagits med 205
milj. kr. Dessa bidrag avser att täcka den merkostnad för bostadskonsumenterna
som uppkommer i den mån räntorna på de under statslånen liggande
lånen överstiger vissa av staten garanterade räntesatser. I syfte att
åstadkomma en jämnare hyresstruktur har denna garanti slopats för vissa
årgångar av hus samtidigt som de garanterade räntesatserna höjts för
vissa andra årgångar av hus och en sänkning genomförts för nyproduktionen.
Anslagsutvecklingen beror, vid oförändrade regler, på ränteläget
och storleken av det subventionerade beståndet av bostadshus. Vid beräkningen
har antagits att det ränteläge som rådde i april 1964 kommer att
förbli oförändrat under perioden. I anslutning härtill kan nämnas att en
ränteändring med en halv procentenhet medför en förändring av statens
utgifter med ca 50 milj. kr. Vid de efter beslut av årets riksdag gällande
reglerna medför ett årstillskott av nuvarande storlek till det subventionerade
bostadsbeståndet en anslagsökning av i runt tal 90 milj. kr.
Till utgiftsposten bostadslån har hänförts investeringsanslagen till lånefonden
för bostadsbyggande och till räntefria lån till bostadsbyggande. Från
den utgiftsmässigt helt dominerande lånefonden för bostadsbyggande utbetalas
främst bostadslån till flerfamiljshus och småhus samt räntebärande
förbättringslån. Bortsett från vissa förskott utbetalas bostadslånen sedan
bostadshusen färdigställts och underliggande lån placerats. Igångsättningen
av nya bostadshus under ett budgetår påverkar därför anslagsbehovet först
11/2 å 2 1/2 år senare.
För kalenderåren 1964 och 1965 har uppställts ett bostadsbyggnadsprogram
omfattande en igångsättning av 85 000 lägenheter per år, varvid förutsatts
att en ytterligare ökning bör komma till stånd om läget på arbetsmarknaden
medger detta. För åren etter 1965 har här schablonmässigt antagits
att den årliga ökningen av igångsättningen skall ungefär motsvara
den stegringstakt som beräknas för bruttonationalprodukten eller ca 4 procent
per år. För 1966, det sista år som påverkar anslagsbehovet under prognosperioden,
har följaktligen räknats med eu ökning av igångsättningen
med ca 4 000 lägenheter.
Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet i flerfamiljshus beräknas
öka. Främsta skälet härtill är den höjning av låneunderlagen som nyligen
beslutats och som givits viss retroaktiv tillämpning på hus som påbörjats
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1065
under 1963. Den beslutade höjningen av låneunderlagen för hus som påbörjas
fr. o. m. 1964 får däremot i huvudsak sin budgetmässiga effekt först
fr. o. m. hudgetåret 1966/67. I fråga om lägenheter i småhus förutses en
fortsatt minskning i de genomsnittliga lånebeloppen på grund av den år
1963 beslutade reformen av statslångivningen, innebärande att statslånen
skall avse intervallet 70—90 procent av låneunderlaget mot tidigare 50—
90 procent. Den reducerande effekten härav motvägs anslagsmässigt endast
delvis av den nyligen beslutade höjningen av låneunderlagen för småhus.
Medelsförbrukningen för räntebärande förbättringslån beräknas öka
från 1964/65 till 1965/66, främst till följd av den planerade intensifieringen
av förbättringslångivningen till åldringsbostäder. Slutligen beräknas de
inflytande amorteringarna öka med ca 40 milj. kr. per budgetår.
Utifrån de redovisade förutsättningarna beräknas medelsförbrukningen
under lånefonden för bostadsbyggande minska från 940 milj. kr. 1964/65
till 895 milj. kr. 1965/66, för att därefter förbli omkring 900 milj. kr. under
vartdera av de följande budgetåren. Att anslaget ökar med drygt 200
milj. kr. till budgetåret 1965/66 sammanhänger med att en betydande anslagsreservation
kan tagas i anspråk under budgetåret 1964/65. Trots att
medelsförbrukningen beräknas uppgå till 940 milj. kr. under nästa budgetår,
har anslaget härigenom kunnat begränsas till 690 milj. kr. I och med
att medelsreservationen förbrukas under 1964/65 uppkommer behov av en
betydande anslagsförstärkning till 1965/66.
Till grund för beräkningen av civilförsvarets kostnader ligger den avriksdagen
år 1963 godkända kostnadsramen. I enlighet härmed har för
budgetåren 1965/66 och 1966/67 upptagits anslag med 97 milj. kr. per budgetår.
För budgetåret 1967/68, som inte omfattas av försvarsöverenskommelsen,
har i förevarande sammanhang räknats med oförändrat anslag. Då
de föreliggande beräkningarna i princip baseras på medelkostnadsläget
1963/64, har någon hänsyn inte tagits till eventuellt uppkommande kostnadsförändringar
under perioden.
Anslaget till personalpensionsförmåner in. m. ökar främst beroende på
den årliga ökningen av antalet pensionärer. För de närmaste budgetåren
påverkas anslagsutvecklingen även av den tidigare genomförda omläggningen
av finansieringen av pensioneringen genom statens personalpensionsverk
av vissa anställda i statsunderstödd verksamhet. Genom denna
omläggning har övergångsvis uppkommit en ökad belastning under anslaget
till följd av minskning av de inflytande pensionsavgifterna.
Från posten till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
bestrides de avgifter som staten i sin egenskap av arbetsgivare har att
erlägga utom vad avser affärsverken m. in. Anslagsutvecklingen har här
beräknats med utgångspunkt från det avgiftsuttag som fastställts angående
procentsatsen för uttag av avgift under 1965—1968 till försäkringen för
tilläggspension, d. v. s. resp. 7 1/2, 8, 8 1/2 och 9 procent.
13
Bih. E: Långtidsbudget
I fråga om posten statsskuldräntor (underskott å riksgäldsfonden) gäller,
att den beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplåningsbehov
av en miljard kr. samt nuvarande ränteläge. Det antagande som
redovisats beträffande det statliga upplåningsbehovet under perioden innebär
att någon justering med hänsyn till framräknat totalbudgetunderskott
på grundval av de nu framlagda kalkylerna inte har gjorts. I sammanhanget
kan nämnas att en ränteändring med en halv procentenhet
medför en förändring av statens utgifter med omkring 75 milj. kr. under
perioden. Om statsskulden årligen ökar med 0,5 miljard kr., skulle utgiftsökningen
vid oförändrat ränteläge förändras från i kalkylen upptagna 135
milj. kr. till 55 milj. kr. under perioden. Skulle åter upplåningsbehovet öka
med 1,5 miljard kr. stiger anslagsökningen till 195 milj. kr.
Övriga statsutgifters ökning
Posten övriga statsutgifter (II), vari ingår utgifter under såväl driftsom
kapitalbudgeten, innefattar mer än 4/5 av budgetens drygt 1 500 anslag.
Jämfört med de till antalet betydligt färre särredovisade anslagen svarar
de dock endast för en mindre del av budgetens utgiftssumma, nämligen
drygt en fjärdedel. För dessa övriga statsutgifter redovisas efter en schematisk
budgetgranskning en genomsnittlig utgiftsstegring per budgetår under
perioden med närmare 500 milj. kr. eller 6,7 procent. I jämförelse med
ökningen under 60-talets första del innebär detta en något snabbare stegringstakt.
För budgetåren 1959/60—1962/63 uppgick nämligen den volymmässiga
stegringen till 5,7 procent per år. Såsom närmare kommer att redovisas
i den följande redogörelsen för utgiftsutvecklingen under de olika
departementsområdena, betingas den snabbare ökningstakten delvis av att
vissa tidigare beslutade reformer får sin fulla kostnadsmässiga effekt under
budgetåret 1965/66.
Utgifterna på driftbudgeten under justitiedepartementets verksamhetsområde
hänför sig främst till domstolarna och rättegångsväsendet i allmänhet
samt kriminalvården. Förstatligandet av rådhusrätterna och åklagarväsendet
fr. o. in. den 1 januari 1965 medför väsentligt ökade utgifter under
huvudtiteln. Kostnaderna slår i sin helhet igenom först budgetåret 1965/
66 och medför då en ökning av ifrågavarande anslag med ca 40 milj. kr. i
jämförelse med riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65. Till en del motvägs
dock denna utgiftsstegring av de bidrag som berörda städer enligt förslag
i prop. 1964: 157 under en övergångstid skall lämna. Dessa bidrag innefattas
i inkomstberäkningarna. I övrigt bär förutsatts en viss fortsatt förstärkning
av domstolarnas personalresurser samt en utgiftsökning under
anslagen till rättegångsväsendet i allmänhet. För kriminalvårdens del har
föreliggande beräkningar grundats på antagandet att antalet intagna vid
2f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 150. Bihang E
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i
fångvårdsanstalterna kommer att stiga i ungefär samma takt som under senare
år.
Departementets kapitalbudget omfattar i huvudsak anslaget till vissa
byggnadsarbeten för fångvården. Anslagsbehovet under perioden bär beräknats
med utgångspunkt från att ett inte oväsentligt platstillskott erfordras.
Utgiftsutvecklingen under utrikesdepartementets huvudtitel påverkas under
perioden främst av anslagen till internationell biståndsverksamhet. I
förevarande sammanhang har utgiftsstegringen för denna siffermässigt beräknats
utifrån stegringstakten under de senaste budgetåren. I överensstämmelse
med den använda beräkningsmetoden torde en utgiftsökning utöver
den i kalkylen upptagna få inrymmas i den beloppsmässigt ospecificerade
reform posten.
Vad gäller kapitalbudgeten har för utrikesdepartementets del räknats
med att det för budgetåret 1964/65 upptagna anslaget på 45 milj. kr. för
inköp av FN-obligationer bortfaller efter nämnda budgetår. Å andra sidan
förutses en ökning av anslagsbehovet för byggande och förvärv av beskickningsfastigheter.
Beträffande utgiftsutvecklingen under försvarsdepartementets huvudtitel
bär en redogörelse lämnats i det föregående.
Socialdepartementets huvudtitel domineras av anslagen till bidrag till
folkpensioner m. m., bidrag till sjukförsäkringen, allmänna barnbidrag samt
bostadsrabatter. Anslagen till dessa ändamål omfattar drygt 80 procent av
huvudtitelns totalsumma. Redogörelser för den beräknade utvecklingen av
nämnda anslag har lämnats i det föregående.
Under anslagen till social hemhjälp samt bidragsförskott beräknas väsentliga
ökningar under perioden till följd av de reformförslag som förelagts
årets riksdag. Den för dessa förslag erforderliga anslagsökningen
1965/66 uppgår till ca 55 milj. kr.
Anslagsutvecklingen under huvudtiteln bestämmes i övrigt väsentligen
av utgifterna för hälso- och sjukvården. De största anslagsgrupperna inom
detta område omfattar mentalsjukvården och undervisningssjukhusen,
Mentalsjukvården skall fr. o. m. år 1967 övertas av landstingen. Från denna
tidpunkt har räknats med bidrag till landstingen i enlighet med de av riksdagen
efter förslag i prop. 1963: 171 fastställda bestämmelserna.
En fortsatt utbyggnad och upprustning av undervisningssj ukhusen beräknas
ske under perioden, bl. a. för att möta de krav som den ökade läkarutbildningen
ställer. Vid såväl de statliga som de kommunala undervisningssj
ukhusen förutses vissa nya enheter tillkomma. En inte oväsentlig
ökning av de statliga drift- och bidragskostnaderna beräknas därigenom
uppkomma.
Anslagsutvecklingen på socialdepartementets kapitalbudget bestämmes i
huvudsak av byggnadsanslaget för mentalsjukhusen, av anslagen till utbyggnad
av karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset samt av det
15
Bih. E: Långtidsbudget
föreslagna anslaget till lån till byggande av sjukhem. I och med att landstingen
övertar mentalsjukvården kommer statens byggande av mentalsjukhus
att upphöra. Staten avses dock skola lämna bidrag bl. a. för en sådan
utbyggnad som svarar mot vårdbehovet vid tiden för huvudmannaskapsreformen.
För utvecklingen under vissa större utgiftsposter inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde — väganslagen, kostnaderna för övergång
till högertrafik samt anslagen till statens järnvägar och kommunikationsverkens
investeringar — har redogörelser lämnats i det föregående.
Beträffande övriga anslag på driftbudgeten kan nämnas, att bidraget till
vatten- och avloppsanläggningar har förutsetts komma att successivt öka.
Vidare beräknas ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
årligen öka med 2 å 3 milj. kr. Den ökning som förutsatts för
vägbyggnadsväsendet återspeglas i en fortgående stegring av anslagen på
vägtrafikväsendets område; bl. a. beräknas utgifterna för olika trafiksäkerhetsåtgärder
öka successivt. På sjöfartsområdet förutses vidare en fortsatt
rationalisering av lotsväsendet och automatisering av fyrarna, vilket
å ena sidan föranleder ökade utgifter för anläggningar m. m., men å andra
sidan medför minskade utgifter under lots- och fyrstatens avlöningsanslag.
Vad beträffar övriga anslag under kommunikationsdepartementets andel
av kapitalbudgeten, har bl. a. kalkylerats med fortsatta byggnadsarbeten
för TV och radio samt investeringar i kontorsbyggnader för statsförvaltningen.
Utgifterna inom finansdepartementets verksamhetsområde domineras av
anslagen till skatteersättning till kommunerna, m. m. För den närmare utvecklingen
av dessa anslag har en redogörelse lämnats tidigare.
Utgiftsutvecklingen under departementets huvudtitel i övrigt kommer
bl. a. att påverkas av de förslag som framlagts i prop. 1964: 157 angående
avveckling av vissa av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande
till staten. Sålunda kommer anslaget till städerna för mistad tolag,
som för nästa budgetår upptagits med 41 milj. kr., att successivt avvecklas
i samband med att staten övertager huvudmannaskapet för rådhusrätterna
och de kommunala uppbördsverken m. m. Det föreslagna förstatligandet
av uppbördsverken påverkar inte budgetutvecklingen under de nu
aktuella budgetåren. Städerna skall nämligen övergångsvis erlägga bidrag
till statsverkets kostnader för uppbördsverken och dessa bidrag torde under
de närmast berörda budgetåren i stort sett komma att täcka kostnaderna.
I övrigt har beträffande flertalet områden inom departementets verksamhetsområde
räknats med en trendmässig ökning. Bl. a. har inkalkylerats
ökade kostnader för försök med automatisk databehandling inom
statsförvaltningen. Bland utgifterna må även nämnas kostnader för 1965
års folk- och bostadsräkning.
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196k
Anslagen till internationell biståndsverksamhet är inom finansdepartementets
område upptagna med sammanlagt ca 106 milj. kr. för nästa budgetår
på drift- och kapitalbudgeten. Utgiftsutvecklingen för biståndsverksamheten
har behandlats i det föregående.
Under kapitalbudgeten har räknats med en viss ökning under budgetåret
1965/66 av anslaget till vissa projekteringskostnader. Ä andra sidan bortfaller
nämnda budgetår ett för 1964/65 upptaget anslag till teckning av
aktier i kreditinstitut för lantbruksnäringarna.
Vad gäller utgiftsutvecklingen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
erinras om vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget
till grundskolan, skolbyggnadsbidragen och anslagen till studiesociala
åtgärder. Vad övriga utgiftsändamål beträffar, har i kalkylen räknats
med en fortsatt förstärkning av anslagsmedlen för kultur- och bildningsändamål.
Sålunda inrymmes bl. a. ökade resurser till folkbildningsverksamhet
och konstnärlig verksamhet.
Avvecklingen av realskolorna beräknas fortsätta under perioden till följd
av grundskolans successiva utbyggnad. Antalet elever i fackskolorna antas
stiga till omkring 25 000 år 1968. Det nya gymnasiet, som avses bli genomfört
fr. o. m. läsåret 1966/67, leder till en ändrad struktur i riktning mot
ökat fackgymnasialt inslag. Eftersom antalet 17-åringar avtar starkt under
den period då det nya gymnasiet genomförs, väntas det totala antalet elever
i gymnasierna växa endast obetydligt trots den förutsedda ökningen
av gymnasiefrekvensen. En bidragande orsak är övergång till treårig studiegång.
För högre utbildning och forskning har räknats med ökat medelsbehov
i anslutning till de riktlinjer för utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet,
som beslöts av 1963 års riksdag. Härvid räknades med att antalet
studerande i början av 1970-talet kommer att uppgå till drygt 80 000.
I fråga om lärarutbildning förutsätts en fortsatt utbyggnad av bl. a. förskollärarutbildningen.
Medel har kalkylerats även för åtgärder mot lärarbristen
och för fortbildning av lärare i anslutning till reformverksamheten
inom skolväsendet.
Ecklesiastikdepartementets kapitalbudget domineras av anslagen till
byggnadsarbeten vid universitet och högskolor samt anslaget till studiesociala
åtgärder. För anslagsutvecklingen på det studiesociala området har en
redogörelse lämnats i det föregående. Utbyggnaden av universiteten och
högskolorna beräknas medföra ett totalt anslagsbehov under budgetåren
1965/66—1967/68 av storleken drygt en halv miljard kr. I övrigt har vid
beräkningen av anslagsutvecklingen inkluderats kostnader för vissa byggnadsprojekt
inom andra områden, omfattande lärarutbildning, blind- och
dövskolor, kulturinstitutioner m. m.
Vad angår jordbruksdepartementets verksamhetsområde kommer anslagsutvecklingen
under perioden till väsentliga delar att bestämmas av den
Bili. E: Långtidsbudget
17
jordbrukspolitiiska målsättning, som statsmakterna kan komma att fastställa
i anledning av 1960 års jordbruksutrednings arbete. Detta gäller särskilt
i fråga om utgifterna för jordbruksprisreglering och därmed sammanhängande
frågor. Enligt de ursprungliga planerna skulle jordbruksutredningen
slutföra sitt arbete i sådan tid att förslag om nytt prisregleringssystem
skulle kunna föreläggas 1965 års riksdag. Som tidigare anmälts
torde, om detta inte visar sig möjligt, det nuvarande sexårsavtalet få avlösas
av ett provisorium intill dess jordbruksutredningens förslag hunnit behandlas.
I förevarande sammanhang har medelsbehovet till de olika ändamålen
fått bedömas utifrån i princip oförändrad jordbrukspolitik målsättning.
Anslagen till jordbruksprisregleringen och därmed sammanhängande ändamål
— motsvarande ungefär hälften av huvudtitelns utgiftssumma — beräknas
ligga i stort sett på oförändrad nivå. Medelsbehovet för den statliga
verksamheten med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering förutsättes
öka. Den beslutade eller planerade upprustningen av högre undervisning,
forskning och yrkesutbildning inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
har i sammanhanget även beaktats. Vidare förutses förstärkta
resurser för den statliga naturvårdsverksamheten.
Utvecklingen inom handelsdepartementets område domineras av anslagen
till atomenergiverksamhet. Sammanlagt anvisas budgetåret 1964/65 ca
200 milj. kr. till denna verksamhet, härav ca 170 milj. kr. under tionde huvudtiteln
och 30 milj. kr. under sjätte huvudtiteln. Det senare anslaget avser
anläggningskostnader för atomkraftstationen i Marviken. Av de totala
kostnaderna om drygt 400 milj. kr. för denna anläggning hänför sig 150
milj. kr. till reaktordelen, för vilken AB Atomenergi bär att svara. Budgetåret
1964/65 har härför uppförts ett anslag av 42 milj. kr. Kostnader för
reaktorn belastar anslagen fram t. o. m. budgetåret 1966/67. Övriga kostnader
för Marviken-projektet anvisas, såsom tidigare berörts, under statens
vattenfallsverk. Utgiftsutvecklingen för atomenergiändamål i övrigt under
tionde huvudtiteln påverkas främst av fullbordandet av Ranstadsanläggningen.
Huvuddelen av det anslag som upptagits för denna anläggning under
budgetåret 1964/65 — 26 milj. kr. — faller härigenom bort budgetåret
1965/66.
Beträffande övriga anslagsändamål under tionde huvudtiteln kan nämnas,
att viss fortsatt ökning av anslaget till teknisk forskning har beräknats.
Likaså antages kostnaderna stiga under perioden för såväl idrotts- som friluftsändamål.
Vad gäller kapitalbudgeten har för handelsdepartementets del räknats
med att det för 1964/65 upptagna anslaget till institutet för nyttiggörande
av forskningsresultat (INFOR) icke återkommer under närmast följande
budgetår. I slutet av den aktuella perioden förutses arbetet på att färdigställa
Stekenjokkfältet för gruvdrift påfordra eu anslagsökning.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år lOtii
I det föregående har lämnats en redogörelse för den beräknade anslagsutvecklingen
i fråga om bostadslån, räntebidrag och civilförsvar. Beträffande
övriga utgiftsändamål under inrikesdepartementets huvudtitel kan nämnas
att den i prop. 1964: 100 föreslagna omorganisationen av polis- och exekutionsväsendet
kraftigt påverkar utgiftsutvecklingen även under budgetåren
1965/66 och 1966/67. Således beräknas anslagen till dessa ändamål under
inrikeshuvudtiteln öka med i runt tal 160 milj. kr. under 1965/66 för att
därefter minska med omkring 35 milj. kr. under 1966/67. Utgiftsökningen
1965/66 betingas av uppräkning till helårskostnad. Nedgången 1966/67 beror
på att vissa statsbidragsanslag till den kommunala polisorganisationen
bortfaller. Till nämnda utgifter bör läggas det medelsbehov som mot slutet
av perioden kan uppkomma för inlösen av kommunägda polishus samt för
byggande av nya polislokaler. I detta sammanhang bör erinras om att även
driftbudgetens inkomstsida påverkas av huvudmannaskapsreformen genom
de kommunala driftbidrag som övergångsvis skall utgå. Nettobelastningen
på budgeten av huvudmannaskapsreformen blir därför betydligt mindre än
den angivna utgiftsökningen.
Medelsbehovet för arbetsmarknadsändamål blir väsentligen beroende av
konjunkturutvecklingen. Vid beräkningarna har i enlighet med den allmänna
förutsättningen om full sysselsättning antagits oförändrad volym för allmänna
beredskapsarbeten i jämförelse med riksstatsförslaget för 1964/65.
En fortsatt utbyggnad förutsättes ske av de sysselsättningsbefrämjande åtgärderna
för handikappade och av omskolningsverksamheten. Genomförandet
av de i prop. 1964: 115 föreslagna förbättringarna av arbetslöshetsförsäkringen
kommer vidare att innebära en utgiftsökning under budgetåret
1965/66 av omkring 35 milj. kr. I avvaktan på de förslag som kan föranledas
av betänkandet av kommittén för näringslivets lokalisering (SOU 1963:
58) har några medel för lokaliseringspolitiska åtgärder utöver vad som innefattats
i anslaget till allmänna beredskapsarbeten inte inkalkylerats. Inte
heller har beaktats de reformer som kan föranledas av arbetsmarknadsutredningens
kommande förslag.
För länsstyrelsernas del har förutsatts en fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen,
i huvudsak enligt tidigare principbeslut, och av länsstyrelsernas
resurser för planeringsuppgifter. Under 1965/66 och framför allt under
1966/67 tillkommer härutöver betydande personalökningar i samband
med att den av riksdagen efter förslag i prop. 1963: 32 beslutade reformen
med automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet
genomföres. Även kapitalbudgeten påverkas budgetåret 1965/66, då ett
antal nybyggnader färdigställes bl. a. för datakontoren.
Anslagsutvecklingen under civildepartementets huvudtitel påverkas väsentligen
av anslagen till personalpensionsförmåner m. m. och arbetsgivaravgift
till den allmänna tilläggspensioneringen. Tillsammans svarar dessa
båda anslag för över 90 procent av huvudtitelns totalsumma. För dessa an
-
19
Bih. E: Långtidsbudget
slag har närmare redogjorts i det föregående. I övrigt har under huvudtiteln
endast räknats med en trendmässig ökning. Under kapitalbudgeten har för
civildepartementets del räknats med anslag under budgetåren 1966/67 och
1967/68 för uppförande av en kursgård för den statliga personalutbildningen.
3. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen
Som framgått av föregående avsnitt (tabell 1) beräknas de totala statsutgifterna
under perioden 1965/66—1967/68 stiga med i genomsnitt närmare
1,5 miljard kr. eller ca 6 procent per år. Bortses från det schablonmässiga
tillägget för höjda löner åt de statsanställda, uppgår utgiftsstegringen till
1,2 miljard kr. eller närmare 5 procent per år. Detta innebär en något snabbare
stegringstakt än under perioden 1959/60—1962/63, då den volymmässiga
ökningen uppgick till 4,4 procent.
I detta avsnitt kommer den samhällsekonomiska innebörden av utgiftsutvecklingen
att belysas. En redovisning av utgifterna i realekonomiska kategorier
lämnas i tabell 2. Då den realekonomiska utgiftskalkylen bör återspegla
den förutsatta volymmässiga utvecklingen har — i motsats till redovisningen
i tabell 1 som korresponderar mot det gjorda antagandet om inkomstutvecklingen
— ej inkluderats nagot tillägg för höjda löner åt statsanställda.
I tabell 2 har statens egna konsumtions- och investeringsutgifter sammanförts
med statens bidrag till kommuner för motsvarande ändamål. Denna
redovisningsmetod har valts för att få en mer rättvisande jämförelse mellan
olika år. Utvecklingen av de olika utgiftsslagen skulle annars påverkas
av de förändringar i fråga om huvudmannaskap som inträffar under de aktuella
budgetåren. Som exempel härpå kan nämnas förstatligandet av polisväsendet
resp. landstingens övertagande av mentalsjukvården. Den realekonomiska
effekten av en expansion inom ett visst verksamhetsområde
torde också i princip vara densamma, vare sig staten själv bedriver verksamheten
eller kommunerna bedriver den med statsbidrag. I det följande avses
följaktligen, såvida inte annat anges, med konsumtionsutgifter resp. investeringsutgifter
såväl av staten som av kommunerna med statsbidrag bedriven
verksamhet. I sammanhanget bör anmärkas, att skatteersättningen
till kommunerna däremot behandlas som inkomstöverföring.
Av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten hänför sig närmare 60 procent
till sådan statlig eller statsunderstödd kommunal verksamhet som direkt
tar produktiva resurser i anspråk och ca 40 procent till transfereringsutgifter
av olika slag, utlåning och finansiella transaktioner. Av de statliga
konsumtions- och investeringsutgifterna svarar det militära försvaret för
drygt en tredjedel, medan återstoden hänför sig till olika civila verksamhetsområden,
av vilka kommunikationsväsendet, utbildningen samt olika
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961
vårdområden är de utgiftsmässigt dominerande. Den av kommunerna bedrivna
offentliga verksamhet som helt eller till dominerande del finansieras
genom bidrag från statsbudgeten gäller bl. a. utbildningen inom grundskolan
och gatubyggandet.
Sett över perioden som helhet uppvisar utgiftsutvecklingen relativt obetydliga
förskjutningar mellan de olika realekonomiska utgiftskategorierna.
Konsumtions- och investeringsutgifterna ökar i samma takt som de totala
utgifterna och svarar sålunda för inemot 60 procent av utgiftsökningen. De
direkta inkomstöverföringarna och utlåningen ökar långsammare än totalutgifterna,
medan de indirekta inkomstöverföringarna uppvisar en betydligt
snabbare tillväxt. Vid en bedömning av det antydda utvecklingsmönstret
bör observeras att detta i hög grad betingas av de för de större utgiftsposterna
valda förutsättningarna, vilka bl. a. innebär att reformkostnader
endast undantagsvis inkluderats i kalkylerna.
Den del av de statliga utgifterna som sammanfattats under rubriken konsumtionsutgifter
beräknas stiga med i genomsnitt drygt 4 procent per år.
Den statliga konsumtionen, varmed avses löner och omkostnader i statens
löpande verksamhet, uppvisar en snabbare stegring än statsbidragen till den
kommunala konsumtionen. Till viss del betingas detta av förstatligandet av
polisväsendet fr. o. m. den 1 januari 1965 som får fullt utgiftsmässigt genomslag
under budgetåret 1965/66. Den snabba ökningen av konsumtionsutgifterna
får i övrigt ses som en följd av strävandena att möta den ökade
efterfrågan på offentliga tjänster som befolkningsutveckling och stigande
levnadsstandard ger upphov till. Huvuddelen av konsumtionsutgifternas
ökning häntör sig sålunda till den fortsatta utbyggnaden av utbildningsväsendet
och olika vårdområden.
Såväl den offentliga konsumtionens stegring som den privata konsumtionens
sannolika utveckling ställer ökade krav på offentliga investeringar.
Investei ingsulgifterna beräknas stiga i snabbare takt än konsumtionsutgifterna
eller med 5,1 procent per år, vilket inte oväsentligt överstiger bruttonationalproduktens
antagna stegringstakt. Av den totala ökningen av investeringsutgifterna
svarar statens egna investeringar för den helt dominerande
delen. Utifrån de valda förutsättningarna för beräkningarna hänför
sig en tredjedel härav till väginvesteringarna. Utvecklingen på försvarets
område beräknas medföra en ökning av försvarsinvestcringarna av samma
storleksordning. Återstoden av investeringsutgifternas ökning hänför sig
till den utbyggnad av utbildning, sjukvård m. m. i statlig och kommunal regi
som berörts i det föregående. Vid bedömningen av den statliga investeringsutvecklingen
bör observeras att affärsverkens investeringar upptagits
med oförändrade belopp under perioden.
Av de direkta inkomstöverföringarna svarar inkomstöverföringarna till
enskilda för huvudparten. De beloppsmässigt viktigaste inkomstöverföringarna
är folkpensioner, barnbidrag och bidrag till sjukförsäkringen. Inkomst
-
21
Bih. E: Långtidsbudget
Tabell 2. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen 1965/66—1967/68
(Milj. kr. avrundade tal)
1964/65 |
Förändring till |
Total |
Genomsnitt- |
|||||||
ökning |
lig procen- |
|||||||||
tuell |
för- |
|||||||||
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
ändring per |
|||||||
år |
||||||||||
1. Konsumtionsutgifter .... |
8 220 |
+ |
590 |
+ |
280 |
+ 240 |
~r |
i no |
+ |
4,3 |
Statlig konsumtion .... |
6 020 |
+ |
500 |
+ |
270 |
+ 170 |
+ |
940 |
+ |
4,8 |
Statsbidrag till kommu- |
||||||||||
nerna.............. |
2 200 |
+ |
90 |
+ |
10 |
+ 70 |
+ |
170 |
+ |
2,5 |
2. Investeringsutgifter .... |
5 860 |
+ |
390 |
+ |
290 |
+ 260 |
+ |
940 |
+ |
5,1 |
Statliga investeringar.. |
5170 |
+ |
340 |
+ |
240 |
+ 210 |
+ |
790 |
+ |
4,9 |
Statsbidrag till kommu- |
||||||||||
nerna.............. |
690 |
+ |
50 |
+ |
50 |
+ 50 |
+ |
150 |
+ |
6,8 |
3. Direkta inkomstöverfö- |
||||||||||
ringar.............. |
7 250 |
+ |
230 |
+ |
420 |
+ 130 |
+ |
780 |
+ |
3,5 |
Inkomstöverföringar till |
||||||||||
enskilda............ |
5 790 |
+ |
220 |
+ |
410 |
+ 130 |
+ |
760 |
+ |
4,2 |
Skatteersättning till |
||||||||||
kommunerna ....... |
760 |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
Övrigt .............. |
700 |
+ |
10 |
+ |
10 |
— |
+ |
20 |
+ |
0,9 |
4. Indirekta inkomstöverfö- |
||||||||||
ringar .............. |
880 |
+ |
50 |
+ |
no |
+ no |
+ |
270 |
+ |
9,3 |
5. Utlåning m. m......... |
2 no |
+ |
no |
+ |
no |
+ 20 |
+ |
570 |
+ |
8,2 |
Summa |
24 350 |
+ 1670 |
+ 1 |
240 |
>+ 760 |
»+ 3 670 |
+ |
4,8 |
1 Häri ingår inte i den tabell 1 upptagna differensen mellan den erfarenhetsmässiga och
den beräknade utgiftsökningen.
överföringarna till enskilda beräknas stiga med 4,2 procent per år eller i
något långsammare takt än totalutgifterna. Av ökningen hänför sig huvuddelen
till den förutsatta standardhöjningen av folkpensionerna 1966, som
innebär en utgiftsökning om ca 290 milj. kr. Härtill kommer en ökning av
antalet pensionärer som medför en årlig utgiftsökning med 80—100 milj.
kr. Förskjutningen mot högre åldersgrupper påverkar också bidragen till
sjukförsäkringen i höjande riktning, medan utgifterna för barnbidragen till
följd av i stort sett oförändrat antal bidragsberättigade barn förblir i det
närmaste oförändrade.
De indirekta transfereringarna, vartill hänförts bl. a. anslag till bostadsrabatter,
räntebidrag, bidrag till enskilda vägar samt jordbruksstöd, beräknas
sammanlagt öka med drygt 9 procent per år. Utgiftsökningen betingas
framför allt av den förutsatta ökningen av räntebidragen.
Vad slutligen utgiftsposten utlåning och finansiella transaktioner beträffar
bestäms den främst av den antagna utgiftsutvecklingen för bostadslån,
studielån och statsskuldräntor.
22
Kangl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
4. Vissa uppgifter om personalutvecklingen 1965/66—1967/68
I syfte att belysa de personalbehov som ligger bakom den av myndigheterna
angivna utgiftsutvecklingen har, i likhet med närmast föregående år,
inhämtats uppgifter beträffande de av myndigheterna beräknade personalförändringarna
under de tre budgetåren 1965/66—1967/68. Enligt anvisningarna
skulle redovisningsmetodiken överensstämma med den som används
i statistiska centralbyråns personalstatistik. Denna statistik redovisar
hos staten anställd personal. Härvid medtages i princip bl. a. såväl personal
som är tjänstledig för sjukdom som deltidsanställd personal. Detta innebär
att uppgifterna kan sägas vara ett mått på statens anspråk på arbetsmarknaden,
men att de däremot överskattar antalet heltidsbefattningar. De årliga
förändringstalen behöver således inte i och för sig återge förändringar
i den statliga personalorganisationen. Särskilt markant är detta för försvaret
med dess stora variationer i fråga om antalet vakanta tjänster.
De insamlade uppgifterna har i vissa avseenden justerats, men har icke
samordnats med den beräkning som inom finansdepartementet gjorts beträffande
utgiftsutvecklingen under motsvarande period. Det bör också anmärkas
att det insamlade materialet i vissa avseenden inte är fullt jämförbart
med det historiska materialet. Vidare bör framhållas att syftet med
beräkningarna för den kommande treårsperioden endast varit att ange vissa
utvecklingstendenser.
I tabell 3 anges den genomsnittliga årliga förändringen under prognosperioden.
Som jämförelse bär medtagits motsvarande uppgifter beträffande
treårsperioderna 1955/56—1957/58, 1959/60—1961/62 och 1962/63—1964/
65. Beträffande budgetåren 1963/64 och 1964/65, liksom beträffande beräkningen
av personalantalet den 1 oktober 1964, grundar sig uppgifterna på
myndigheternas uppskattningar. I övrigt har använts statistiska centralbyråns
personalredovisning, som i sin tur baseras på uppgifter från myndigheterna.
Redovisningen omfattar tjänstemän och kollektivavtalsanställd
personal — exklusive städningspersonal — vid statliga myndigheter. Däremot
har tjänstemän inom den statsunderstödda sektorn, främst lärarpersonal,
icke medtagits. Denna avgränsning innebär att i runt tal 80 procent
av de anställda inom statlig och statsunderstödd verksamhet medtagits.
Såsom framgår av tabell 3 har den årliga ökningstakten beträffande antalet
statstjänstemän under departementshuvudtitlarna stigit från genomsnittligt
2 300 tjänstemän per år under perioden 1955/56—1957/58 till genomsnittligt
5 100 tjänstemän per år under perioden 1962/63—1964/65.
Bortses från försvarshuvudtiteln med dess speciella förhållanden är stegringen
något mera dämpad. Motsvarande tal blir då 2 500 respektive 3 800.
För prognosperioden uppskattas den årliga ökningstakten till omkring 4 400
respektive 4 100 exklusive försvaret.
Bili. E: Långtidsbudget
23
Tabell 3. Antal anställda inom statlig verksamhet 1955/56—1967/68
Genomsnittlig årlig för- |
Antal |
Beräknad |
|||
ändring under |
anställda |
genomsnitt- |
|||
budgetåren |
1.10.64 |
lig årlig |
|||
(beräknat) |
förändring |
||||
1955/56 |
1959/60 |
1962/63 |
under |
||
— |
— |
— |
budgetåren |
||
1957/58 |
1961/62 |
1964/65 |
1965/66— |
||
1967/68 |
|||||
A. Tjänstemän under departements- |
|||||
huvudtitlarna (exkl. statsun- |
|||||
derstödd verksamhet) |
|||||
Justitiedepartementet ...... |
+ 200 |
+ 250 |
+ 300 |
5 700 |
+ 600 |
Utrikesdepartementet........ |
+ 20 |
+ 20 |
+ 80 |
1 000 |
+ 30 |
Försvarsdepartementet...... |
- 200 |
+ 200 |
+ 1 300 |
42 500 |
+ 300 |
Socialdepartementet ........ |
+ 650 |
+ 700 |
+ 250 |
23 050 |
-j- 250 |
Kommuuikationsdepartemen- |
|||||
tet...................... |
+ 300 |
+ 300 |
+ 400 |
8 500 |
-j- 2o0 |
Finansdepartementet........ |
+ 50 |
+ 50 |
+ 50 |
6 350 |
+ 100 |
Ecklesiastikdepartementet... |
+ 1 000 |
+ 1 500 |
+ 1550 |
26 950 |
+ 2 050 |
Jordbruksdepartementet .... |
+ 50 |
+ 100 |
+ 250 |
6 500 |
-{- 200 |
Handelsdepartementet ...... |
— |
+ 50 |
+ 50 |
1 400 |
+ 100 |
Inrikesdepartementet........ |
+ 250 |
+ 550 |
+ 550 |
15 100 |
+ 500 |
Civildepartementet.......... |
— |
+ 50 |
+ 50 |
300 |
— |
Summa avrundat |
+ 2 300 |
+ 3 800 |
+ 5 100 |
136 500 |
+ 4 400 |
Exkl. försvarshuvudtiteln .... |
+ 2 500 |
+ 3 600 |
+ 3 800 |
94 000 |
+ 4 100 |
B. Tjänstemän vid affärsverken .. |
+ 2 000 |
+ 100 |
— |
115 800 |
+ 400 |
därav Postverket .......... |
+ 1 000 |
+ 1 300 |
+ 1 750 |
40 650 |
+ 1 700 |
Statens järnvägar .... |
+ 150 |
- 750 |
- 1 500 |
43 700 |
- 1 200 |
C. Kotlcktivavtalsanslällda (exkl. |
|||||
städningspersonal) ........ |
+ 1 200 |
- 1 600 |
- 1 100 |
62 700 |
- 900 |
Summa A—C avrundat |
+ 5 500 |
+ 2 300 |
+ 4 000 |
315 000 |
+ 3 900 |
Exkl. försvarshuvudtiteln |
+ 5 700 |
+ 2 100 |
+ 2 700 |
273/000 |
+ 3 600 |
Till följd av statens övertagande från primärkommunerna av huvudmannaskapet
för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt rådhusrätterna
kommer den 1 januari 1965 inrikeshuvudtiteln att tillföras i runt tal ytterligare
14 500 befattningshavare och justitiehuvudtiteln i runt tal 2 000 befattningshavare.
Å andra sidan kommer 1967 att från staten till landstingen
överföras personalen vid mentalsjukhusen, f. n. inemot 15 000 befattningshavare.
Förslaget om ändrat huvudmannaskap för gymnasierna och
beslutet om de statliga realskolornas avveckling kommer vidare att innebära
en överflyttning till primärkommunerna av inemot 11 000 befattningshavare.
Dessa överföringar representerar emellertid endast omfördelningar
inom den offentliga sektorn och har därför inte beaktats i förevarande beräkningar.
Den snabba stegringen i det årliga statliga personaltillskottet kan till väsentlig
del återföras till den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen
under det senaste decenniet. Sålunda beräknas universitets- och högsko
-
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961
leorganisationen, som i oktober 1957 omfattade mindre än 5 000 tjänstemän,
öka till mer än 16 000 vid samma tidpunkt 1967. Den årliga ökningstakten
för detta område, som under perioden 1955/56—1957/58 uppgick
till omkring 400 befattningshavare per år, beräknas under perioden 1965/
66—1967/68 stiga till mer än det fyrdubbla. Härvid har endast beaktats de
personalförändringar som direkt följer av den nu beräknade utvecklingen
av studentantalet inom den högre utbildningen.
Även i övrigt beräknas utbildningssektorn snabbt expandera; bl. a. förutses
en fortsatt utbyggnad av lärarutbildningen. Sammanlagt beräknas
ecklesiastikhuvudtiteln under åren 1965/66—1967/68 komma att svara fölen
årlig personalökning av drygt 2 000, d. v. s. inemot hälften av den sammanlagda
årliga ökningen för samtliga huvudtitlar. Detta medför att personalökningen
inom utbildningssektorn mer än fördubblas jämfört med
perioden 1955/56—1957/58. Härvid har inte beaktats personaiökningen
inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet.
Inom flertalet av de övriga departementens verksamhetsområden förutses
inga mera markanta förändringar i utvecklingstendenserna jämfört
med den senaste treårsperioden 1962/63—1964/65. Den stegring i ökningstakten
som sker inom justitiedepartementets område kan till stor del återföras
på att ett antal nya kriminalvårdsanstalter beräknas bli färdigställda
under perioden. Den avsaktning, som beräknas inträda inom kommunikationsdepartementets
område, återspeglar dels rationaliseringar vid sjöfartsverket
och dels en mera dämpad personalökning för väg- och vattenbyggnadsverket.
För försvarsdepartementets del påverkas utvecklingen främst av förändringar
i vakansläget. Minskningen i personalantalet under perioden 1955/
56 1957/58 betingas således främst av en försämrad vakanssituation. Un
der
perioden 1962/63—1964/65 har en väsentlig förbättring inträtt i fråga
om rekryteringen, varigenom personalen under treårsperioden beräknas
öka med inemot 4 000. Härav motsvaras mer än hälften av att vakanta
tjänster kunnat eller beräknas kunna tillsättas. Även prognosuppgifterna
innefattar vissa tillsättningar av fortfarande vakanta tjänster. Tillskottet av
nya tjänster förutses under de kommande budgetåren bli något lägre, men
samtidigt har anmälts behov av en gradvis förskjutning mot mera tekniskt
kvalificerad personal.
Personalredovisningen belyser den snabba rationalisering som ägt rum
vid ett flertal av affärsverken under senare år. Särskilt märkbart är detta
beträffande statens järnvägar där den sammanlagda årliga personalminskningen
sedan 1958/59 uppgått till 1 200 å 2 200 befattningshavare. För den
kommande treårsperioden beräknas den årliga minskningen till 1 650 befattningshavare.
Personalutvecklingen vid statens vattenfallsverk karaktäriseras likaledes
av betydande personalminskningar. Särskilt markant har minskningen va
-
25
Eib. E: Långtidsbudget
rit under perioden 1962/63—1964/65, som uppvisar genomsnittliga årliga
minskningstal för tjänstemän och kollektivavtalsanställda sammanlagt med
ca 1 100. För prognosperioden uppskattas minskningen till omkring 250
anställda per år. Dessa minskningar är en följd av både långtgående rationaliseringar
och en minskad utbyggnadstakt när det gäller vattenkrafttillgångarna.
Domänverket uppvisar relativt konstanta siffror vad gäller tjänstemannapersonalens
storlek. Däremot bär de kollektivavtalsanställda, som ökade
kraftigt budgetåren 1955/56—1957/58, stadigt minskat sedan dess. För perioden
1962/63—1964/65 beräknas minskningen till 450 anställda och för
prognosperioden till 300 anställda per år. Dessa minskningar återspeglar
i första hand den snabba rationaliseringen inom skogsbruket i allmänhet.
En motsatt utveckling präglar postverket, som under hela perioden från
1955/56 liksom under prognosperioden uppvisar mycket betydande personalökningar.
För perioden 1965/66—1967/68 beräknas sålunda antalet
tjänstemän vid postverket öka med omkring 1 700 per år. Delvis har dessa
siffror dock sin förklaring i en ökad övergång till deltidsanställd personal.
Som inledningsvis berörts betecknas nämligen två deltidsanställda som två
arbetskrafter, trots att de fullgör uppgifter som i och för sig kunde fullgöras
av en heltidsanställd. Å andra sidan belyser postverkets personalutveckling
utan tvivel de svårigheter som är förknippade med rationalisering vid
en serviceverksamhet av postdistributionens karaktär.
Sammanfattningsvis kan beträffande personalutvecklingen vid affärsverken
konstateras att en betydande personalökning under den första treårsperioden
1955/56—1957/58 följdes av kraftiga personalminskningar under
budgetåren 1959/60—1964/65. Minskningarna kunde väsentligen återföras
till statens järnvägar och vattenfallsverket. För den kommande treårsperioden
fram till 1967/68 förväntas vid affärsverken beträffande de kolleklivavtalsanställda
en mera dämpad minskningstakt och beträffande tjänstemän
en viss ökning. Detta senare kan helt återföras till att personalminskningen
vid statens järnvägar och vattenfallsverket inte uppväger postverkets
årliga personalökningar.
B. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68
I det föregående har en beräkning av de totala statsutgifternas utveckling
redovisats. Det utgiftsbegrepp som därvid kommit till användning omfattar
samtliga anslag på driftbudgeten med undantag av avskrivningsanslagen
samt investeringsanslagen på kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp
svarande inkomstbegrepp innefattar, förutom inkomsterna på driftbudgeten,
även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel
samt kapitalåterbetalningar.
För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1965
1965/66—1967/68 har alternativa beräkningar utförts. Den av riksrevisionsverket
i samband med den förnyade inkomstberäkningen och kompletteringen
av denna redovisade kalkylen över inkomsterna på längre sikt (4-procentsalternativet),
har härvid kompletterats med en alternativ kalkyl innebärande
ett antagande om en snabbare stegring av skatteunderlaget (7-procentsalternativet).
För utvecklingen av avskrivningarna inom fonderna
in. m. har uppgifter inhämtats från vederbörande myndigheter.
Som utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkningar har i fråga om
den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling tagits de
förutsättningar beträffande de uppskattade utfallen av 1964, 1965 och 1966
års taxeringar, som legat till grund för beräkningen av statsinkomsterna
under budgetåren 1963/64 och 1964/65. Sålunda har för 1964 års taxering
räknats med en stegring av lönesumman med mellan 7 och 8 procent, medan
fysiska personers företagar- och kapitalinkomster förutsatts öka lika
mycket som mellan 1962 och 1963 års taxeringar eller inemot 2 procent.
Bolagens taxerade inkomster har beräknats öka med 10 procent från 1963
till 1964 års taxering. Vid 1965 och 1966 års taxeringar har för lönesumman
räknats med en ökning av drygt 6 respektive drygt 7 procent, medan för
fysiska personers företagarinkomster och kapitalinkomster liksom för bolagens
taxerade inkomster räknats med ökningar om 5 respektive 4 procent.
För efterföljande år har schablonmässigt räknats med en årlig stegring om
4 procent för samtliga kategorier (4-procentsalternativet).
Under dessa förutsättningar skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka
utgör de inkomster som slutligt skall redovisas på titeln skatt å inkomst
och förmögenhet m. m., komma att uppgå till följande belopp i milj. kr.
Taxeringsår
1964 1965 1968 1967 1968
8 630 9 310 10 240 10 680 11 240
+ 680 + 930 + 440 + 560
Den betydande ökningen mellan 1965 och 1966 års taxeringar återspeglar,
förutom att skatteunderlagets ökning antagits bli större mellan dessa år än
för övriga berörda år, effekten av den slopade avdragsrätten för folkpensionsavgifterna.
Att ökningen mellan taxeringsåren 1966 och 1967 förutses
bli mindre än mellan de därpå följande taxeringsåren, mellan vilka också
räknats med en 4-procentig stegring av skatteunderlaget, beror bland annat
på att de avdragsgilla kommunalskatterna vid 1967 års taxering, som hänför
sig till inkomståret 1965, är relativt sett större än vid 1968 års taxering.
De behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet utvisar,
som framgår av tabell 4, betydligt större variationer än de påförda
skatterna. Inkomstskattetiteln beräknas komma att öka med 900 milj. kr.
under budgetåret 1965/66 och med 200 milj. kr. under vartdera budgetåren
27
Bih. E: Långtidsbudget
1966/67 och 1967/68. Den låga ökningen under de båda sistnämnda budgetåren
beror, förutom på den antagna lägre stegringstakten i skatteunderlaget,
främst på en kraftig uppgång i utbetalningarna av kommunalskattemedel.
Tabell 4. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68
(4-procentsaItemativet)
Milj. kr.
Budget- |
Förändring från föregående |
Förändring |
||||||
året |
budgetår |
1964/65— |
||||||
1964/65 |
1965/66 |
|||||||
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
||||||
Inkomstskattetiteln (avrundade be- |
||||||||
lopp).......................... |
9 700 |
+ |
900 |
+ |
200 |
+ |
200 |
+ 1300 |
Inkomster........................ |
21 no |
+ 1 560 |
+ 1 070 |
+ |
970 |
+ 3 600 |
||
därav preliminärskatt ............ |
19 200 |
+ 1 390 |
+ 1 060 |
1 020 |
+ 3 470 |
|||
kvarstående skatt .......... |
930 |
+ |
150 |
+ |
0 |
— |
60 |
+ 90 |
övriga inkomster............ |
1 040 |
+ |
20 |
+ |
10 |
+ |
10 |
+ 40 |
Utgifter.......................... |
11 500 |
+ |
640 |
+ |
810 |
+ |
830 |
+ 2 310 |
därav kommunalskattemedel ...... |
8 330 |
+ |
540 |
+ |
760 |
+ |
740 |
+ 2 040 |
överskjutande skatt ........ |
1 300 |
— |
— |
— |
-* |
|||
övriga utgifter.............. |
1 870 |
+ |
100 |
+ |
80 |
+ |
90 |
+ 270 |
Resultatet av beräkningarna över statsinkomsternas utveckling redovisas
i tabell 5. Den sjunkande stegringstakten för övriga inkomster som där redovisas,
sammanhänger främst med att de bidrag kommunerna skall erlägga
till staten i samband med förstatligandet av polisväsendet beräknas komma
att tillföras statsverket med 275 milj. kr. under budgetåret 1965/66, men
att dessa bidrag därefter utgår efter en fallande skala. Vidare bortfaller trafikomläggningsskatten
budgetåret 1967/68.
I tabell 5 har också medtagits den alternativa beräkning som utförts på
grundval av antagandet att lönesumman kommer att stiga med 7 procent
såväl mellan 1966 och 1967 års taxeringar som mellan 1967 och 1968 års
taxeringar (7-procentsalternativet). Denna stegringstakt, som motsvarar
den antagna stegringen under nästkommande år, skulle givetvis medföra
en ökning av statsinkomsterna utöver vad som kan antagas enligt 4-procentsalternativet.
ökningen skulle framför allt göra sig gällande för inkomstskattetiteln,
men också för vissa andra titlar som nära påverkas av
skatteunderlagets löpande utveckling.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196A
Tabell 5. Alternativa beräkningar över statsinkomsternas förändring under budgetåren
1965/66—1967/68
Milj. kr.
Budget- |
Förändring från föregående |
Förändring |
|||||
året |
budgetår |
1965/66— |
|||||
1964/65 |
1967/68 |
||||||
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
|||||
4 % alt. |
|||||||
Summa inkomster ................ |
24 208 |
+ 1730 |
+ |
730 |
+ |
460 |
+ 2 920 |
Inkomster på driftbudgeten.......... |
22 961 |
+ 1 700 |
+ |
700 |
+ |
500 |
+ 2 900 |
därav skatt å Inkomst och |
|||||||
förmögenhet m. m............. |
9 700 |
+ 900 |
+ |
200 |
+ |
200 |
+ 1 300 |
övriga inkomster................ |
13 261 |
+ 800 |
+ |
500 |
+ |
300 |
+ 1 600 |
Avskrivningar inom fonderna m. m... |
1 247 |
+ 30 |
+ |
30 |
- |
40 |
+ 20 |
7 % alt. |
|||||||
Summa inkomster ................ |
24 208 |
+ 2 030 |
+ 1430 |
+ 1160 |
+ 4 620 |
||
Inkomster på driftbudgeten.......... |
22 961 |
+ 2 000 |
+ 1 400 |
+ 1 200 |
+ 4 600 |
||
därav skatt å inkomst och |
|||||||
förmögenhet m. m............. |
9 700 |
+ 1 100 |
+ |
700 |
+ |
700 |
+ 2 500 |
övriga inkomster................ |
13 261 |
+ 900 |
+ |
700 |
+ |
500 |
+ 2 100 |
Avskrivningar inom fonderna m. m. .. |
1 247 |
+ 30 |
+ |
30 |
- |
40 |
+ 20 |
C. Sammanfattning av långtidsbudgeten
De beräkningsmetoder som använts vid utarbetandet av långtidsbudgeten
för perioden 1965/66—1967/68 överensstämmer med dem som tillämpats
under de senare åren. Kalkyler har således först gjorts för vissa större specificerade
utgiftsposter — omfattande tre fjärdedelar av utgiftssumman —
vilka styrs av befolkningsutvecklingen eller redan fattade och till sina ekonomiska
konsekvenser preciserade beslut eller för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna
kan ges en klar innebörd. Till denna grupp av utgifter
hör exempelvis anslagen till allmänna barnbidrag, folkpensioner och försvaret.
Metoden innebär att folkpensionskostnaderna beräknats utifrån ökningen
av antalet pensionärer samt med beaktande av den förutsatta standardhöjningen
1966, att bambidragsbeloppet antagits oförändrat och utvecklingen
av kostnaderna således bestäms av förändringen i antalet bidragsberältigade
barn. Anslagen till det militära försvaret och civilförsvaret
bestäms likaså för större delen av perioden genom fastlagda regler för
anslagens beräkning. Detsamma gäller också bl. a. utgifterna för personalpensionsförmåner
och statens arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
liksom kostnaderna för övergång till högertrafik. För andra
större anslag av typen bostadslån och väginvesteringar har en framskriv
-
29
Bih. E: Långtidsbudget
ning av den tidigare utgiftstrenden och uttalanden av statsmakterna kunnat
tjäna som vägledning vid beräkningen av anslagsutvecklingen.
Övriga icke-specificerade anslag har därefter sammanförts till eu gemensam
grupp. Beräkningen av utgiftsutvecklingen inom denna grupp baserar
sig bl. a. på de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven. Dessa utgiftsönskemål,
som främst avser kostnaderna för utbildning och forskning samt
olika vårdområden, har överslagsmässigt budgetgranskats inom finansdepartementet.
Härvid har självfallet hänsyn tagits till pågående och av riksdagen
i princip godkända utbyggnadsplaner liksom till utgiftseffekten av
reformförslag som förelagts årets riksdag. Det bör anmärkas, att kalkylerna
utförts i fasta priser och att tillägg gjorts för löneökningar, varvid stegringen
under beräkningsperioden antagits överensstämma med den förutsatta
volymmässiga tillväxten av nationalprodukten.
Utifrån dessa utgångspunkter beräknas utgifterna under treårsperioden
öka med ca 1,9, 1,5 och 1,1 miljard kr. under respektive budgetår (jmfr
tabell 1). Den särskilt snabba stegringen av statsutgifterna under budgetåret
1965/66 kan inte återföras på några få styrande utgiftsposters ökning.
Den är i stället ett resultat av en reformpolitik på bred front som genom
långsiktigt bindande utgiftsbeslut slår ut i betydande anslagsökningar på
de flesta verksamhetsområden. Belysande härför är alt utgiftsökningen
under budgetåret är betydligt större än under budgetåret 1966/67, trots att
för 1965/66 i motsats till 1966/67 inte beräknats någon höjning av folkpensionsbeloppen.
Utgiftsexpansionen förklaras bl. a. därav, att kostnaderna
för flera av årets reformer får helårseffekt först under budgetåret 1965/
66. Den förbättrade studiefinansieringen för de studerande vid högre utbildningsanstalter
är ett exempel härpå. Andra exempel är kostnaderna för
utbyggnaden av den sociala hemhjälpsverksamheten och det ekonomiska
stödet till frånskilda makars och ogifta mödrars barn, den förbättrade arbetslöshetsförsäkringen
samt polisväsendets, åklagarmyndigheternas och
rådhusrätternas förstatligande. Tillsammans svarar enbart de här uppräknade
reformerna för en utgiftsökning av inemot 1/2 miljard kr. Härtill
kommer den redovisade utgiftsökningen för de specificerade utgiftsposterna
i övrigt med drygt 0,7 miljard kr. Utifrån angivna förutsättningar
för beräkningarna svarar bär bidragen till folkpensioner och anslagen
till försvaret, bostadslån samt vägväsendet för huvudparten av ökningen.
Förutom kostnaden för standardhöjningen av folkpensioner, som för budgetåret
1966/67 beräknats till ca 290 milj. kr., har, främst som följd av att
antalet pensionärer successivt ökar, för samtliga budgetår upptagits stegrade
utgifter för folkpensioner med 80—100 milj. kr. per år. De genom 1963
års försvarsbeslut godtagna riktlinjerna för krigsmaktens utveckling under
fyraårsperioden fram till 1966/67 medför likaledes eu utgiftsökning av
storleksordningen 100 milj. kr. per år. När det gäller utgiftsförändringen
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1065
till 1967/68 har beräkningsmässigt i detta sammanhang förutsatts fortsatt
tillämpning av riktlinjerna enligt senaste försvarsbeslut. Att försvarsutgifterna
under budgetåret 1965/66 stiger snabbare än under de följande budgetåren
betingas av att för detta budgetår hänsyn kunnat tagas till utgiftseffekten
av nu kända kostnadsstegringar sedan maj 1963. Trots att medelsförbrukningen
för bostadslån tillfälligt minskar något under 1965/66
beräknas anslagsbehovet öka med drygt 200 milj. kr. till följd av att anslagsreservationer
tages i anspråk under 1964/65. För väganslagen har
slutligen i anslutning till tidigare av riksdagen gjorda uttalanden upptagits
en ökning med 100 milj. kr. under vart och ett av de kommande budgetåren.
Utgiftstrycket under 1965/66 framträder också däri, att ökningen av de
ospecificerade posterna, trots att kraven på utgiftsökningar skurits ned med
omkring en tredjedel, ändå inte kunnat inrymmas inom den trendmässiga
ökning som förelegat de senaste budgetåren. Härtill bidrager givetvis,
såsom angivits i det föregående, att kostnaderna för många av årets reformer
slår igenom med helårseffekt först 1965/66. Även med bortseende från
dessa utgiftsökningar kvarstår dock en ökning för övriga ospecificerade
anslag med närmare 1/2 miljard kr. Då dessa ospecificerade poster domineras
av kostnaderna för utbildningsväsendet och forskningen samt olika
vårdområden är det förklarligt att utgifterna beräknas expandera i snabb
takt. För budgetåren efter 1965/66 har utgiftsökningen för de ospecificerade
anslagsposterna kunnat inrymmas i den trendmässigt beräknade stegringen.
Detta får inte tas till intäkt för att utbyggnadstakten skulle avsakta
inom dessa områden; snarare torde det få ses som ett uttryck för
svårigheten att överblicka utgiftsutvecklingen på längre sikt. Av betydelse
vid bedömningen av den faktiska utgiftsutvecklingen av de ospecificerade
utgiftsposterna blir också den antagna storleken av anslagen till internationell
biståndsverksamhet, som i kalkylen schablonmässigt upptagits med
ett belopp motsvarande den genomsnittliga ökningstakten under senare
budgetår.
Ett förverkligande av de i det föregående redovisade utgiftsplanerna skulle
under åren framöver medföra en ökning av statliga investerings- och
konsumtionsutgifter i något snabbare takt än den antagna stegringen av
produktionen (jmfr tabell 2). Speciellt gäller detta under budgetåret 1965/
66 och sammanhänger i vad avser konsumtionsutgifterna främst med den
fortsatta utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika vårdområden. Detta
förhållande belyses också av de av myndigheterna redovisade framtida
personalbehoven. Hälften av den redovisade personalökningen hänför sig
sålunda till ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. På investeringssidan,
som företer en ökning med ca 5 procent per år, domineras utgiftsökningen
av vägbyggandet och försvarsinvesteringarna. Vid bedömningen
av den statliga investeringsutvecklingen bör observeras att affärsverkens
31
Bill. E: Långtidsbudget
investeringsanslag beräkningsmässigt upptagits med oförändrade belopp
under perioden. Vad gäller inkomstöverföringarna, soin utifrån gjorda antaganden
beräknas öka i något långsammare takt än totalutgifterna, domineras
dessa av folkpensionernas förutsatta höjning samt den successiva ökningen
av antalet åldringar. Tillsammans svarar dessa faktorer för mer än
två tredjedelar av inkomstöverföringarnas ökning.
Av den använda metodiken, som i princip kan sägas innefatta endast ett
förverkligande av redan accepterade målsättningar och beslut, följer att
utgiftsserien representerar ett förhållandevis restriktivt alternativ. För de
särredovisade anslagen har nämligen endast undantagsvis inkalkylerats
kostnader för reformer. Utgiftsmässigt dominerande är härvid den för
1966 i enlighet med tidigare fastställd tidsplan planerade standardhöjningen
för folkpensionärerna. Inte heller för de ospecificerade anslagen har upptagits
kostnader för nya större reformer som kan komma att aktualiseras
under perioden. Att långtidsbudgetens utgiftsserier därför normalt inte
oväsentligt överskrides belyses inte minst vid en jämförelse mellan tidigare,
på samma sätt gjorda, förliandsberäkningar för budgetåren 1962/63,
1963/64 och 1964/65 och de slutliga riksstatsförslagen för samma budgetår.
I förhållande till förhandsberäkningarna har nämligen för respektive
budgetår de tillkommande utgifterna uppgått till 1,0, 0,6 och 1,1 miljard kr.
Huvudparten av dessa tillkommande utgifter hänför sig till kostnader för
nya reformer och utgöres de år då avvikelserna är störst, 1962/63 och 1964/
65, främst av ökade utgifter för inkomstöverföringar. Exempelvis svarar
de höjda barnbidragen och det förbättrade studiestödet tillsammans med
tidigare icke medräknade kostnader för folkpensioner under 1964/65 för
ca två tredjedelar av de tillkommande utgifterna. Även för de under den
ospecificerade utgiftsposten upptagna kostnaderna för bl. a. undervisning
och olika vårdområden uppkommer dock nästa budgetår betydande merutgifter
i anledning av reformförslag till årets riksdag.
När utgifterna i en långsiktig budgetkalkyl beräknas i oförändrade priser,
bör härav följa att skatteunderlaget antages stiga i takt med den förutsatta
totala produktionsökningen, d. v. s. motsvarande en inflationsfri
inkomststegring i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets
ökning vid oförändrade beskattningsregler upptages till 4 procent per
år fr. o. m. 1966 skulle statsinkomsterna under de aktuella budgetåren stiga
med respektive ca 1,7, 0,7 och 0,5 miljard kr. Den lägre inkomstökningen
under de båda senare budgetåren förklaras framför allt av den antagna
långsammare stegringstakten av skatteunderlaget efter 1965, men också
av ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och den successiva avvecklingen
av kommunala bidrag i samband med polisväsendets förstatligande.
Beräkningarna av utvecklingstendenserna för statens utgifter och inkomster
under budgetåren 1965/66— 1967/68 har sammanfattats i tabell 6.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr ISO år W6i
Därvid har, för att inte fluktuationer i reservationsmedelsbehållningarna
skall påverka den långsiktiga budgetkalkylen, antagits en oförändrad reservationsniedelspost.
Tabell 6. Totalbudgetsaldots beräknade utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68
Milj. kr.
Budget- året 1964/65 |
Förändring från föregående |
Förändring |
|||
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
|||
Utgifter.......................... Inkomster........................ Förändring av totalbudgetsaldot.. |
>25 055 |
+ 1 906 |
+ 1 466 - 736 |
+ 1 122 - 662 |
+ 4 494 |
Totalbudgetsaldo.................. |
- 847 |
- 1023 |
- 1759 |
- 2 421 |
— |
1 Häri ingår reservationsmedelsförbrukning.
För budgetåret 1965/66 innebär således kalkylerna en ytterligare ökning
av statens upplåningsbehov i förhållande till 1964/65 med inemot 0,2 miljard
kr. till i absoluta tal drygt en miljard kr. För de därefter följande budgetåren
skulle enligt beräkningarna upplåningsbehovet, såsom framgår av
tabell 6, öka vartdera året med ytterligare omkring 0,7 miljard kr. Beräkningsgrunderna
för såväl inkomsterna som utgifterna under periodens senare
del kan visserligen komma att radikalt påverkas av allmänna skatteberedningens
kommande förslag. Med hänsyn till att beredningens förslag
utformas från utgångspunkten att den samlade statsfinansiella effekten av
en omläggning skall vara neutral, berörs emellertid i princip ej beräkningen
av upplåningsbehovet.
Ändringar i antagandet om skatteunderlagets utveckling påverkar däremot
självfallet, liksom eventuellt tillkommande kostnader för reformer,
upplåningsbehovets storlek. Den här angivna inkomstökningen under det
första budgetåret i perioden 1965/66 förändras emellertid inte på något mer
avgörande sätt ens vid en relativt kraftig höjning av antagandet om skatteunderlagets
stegring. Skulle exempelvis vid nu gällande skattesatser stegringen
upptas till årligen 7 procent från inkomståret 1966 och framåt, blir
den ytterligare ökningen av statsinkomsterna inte mer än 0,3 miljard kr.
under 1965/66. För de därpå följande två budgetåren skulle en årlig ökning
av 0,7 miljard kr. tillkomma. Väljes ett sådant högre alternativ för skatteunderlagets
stegring ändras emellertid samtidigt också förutsättningarna för
beräkningarna av statsutgifterna. I sådant fall bör nämligen kalkylmässigt
kostnaderna för statstjänstemännens löner och pensioner uppräknas i motsvarande
grad och även antagandet om oförändrade priser uppges, vilket
leder till ytterligare ökning av utgiftstakten. I detta sammanhang kan näm
-
33
Bih. E: Långtidsbudget
nas att kostnaderna för varje procents ökning av statstjänstemannens löner
och åtföljande genomslag på pensionerna för helår uppgår till ca 70 milj.
kr. Den förbättring av budgetsaldot som inträder vid en uppgång i skatteunderlaget,
som är större än den reala produktionsökningen i samhället, blir
således väsentligt mindre än inkomstökningen. Vid en bedömning av nettoeffekten
på upplåningsbehovet av en sådan uppgång i skatteunderlaget på
sikt, bör också beaktas att det samhällsekonomiska utrymmet för en underbal
anser ing av budgeten samtidigt minskar.
I det föregående har utförligt berörts de metodproblem som är förknippade
med kalkyler över utgiftsutvecklingen på längre sikt och den osäkerhet
som med nödvändighet måste omge kalkyler av detta slag. Det är uppenbart
att dessa svårigheter i än högre grad gör sig gällande beträffande beräkningar
av det statliga upplåningsbehovet, som ju utgör en relativt liten skillnad
mellan en stor inkomst- och en stor utgiftssumma. Avslutningsvis bör därför
påpekas det självklara förhållandet, att beräkningarna varken kan eller
bör uppfattas som fixerade bindningar av utgifter och inkomster eller som
prognoser för den faktiska budgetutvecklingen. I stället bör kalkylerna närmast
uppfattas som ett hjälpmedel vid den långsiktiga planeringen. Då för
huvuddelen av beräkningarna uppställts preciserade förutsättningar och i
flera fall också angetts alternativa kalkyler föreligger också möjligheter att
utifrån olika utgångspunkter använda långtidsbudgeten som ett arbetsinstrument
i den långsiktiga budgetplaneringen.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961
Bilaga 1
Jämförelse meilau fjolårets och årets utgiftsberäkningar för
budgetåret 1964/65
I bihang E till fjolårets kompletteringsproposition redovisades vissa beräkningar
till belysning av statsfinansernas utveckling under de tre budgetåren
1964/65—1966/67. I denna bilaga sker en jämförelse mellan fjolårets
beräkningar för budgetåret 1964/65 och nu föreliggande beräkningar
enligt riksstatsförslaget jämte framlagda särpropositioner. Resultatet av
denna jämförelse framgår av tabell A. I anslutning till redovisningen i tabellen
bör anmärkas, att de angivna utgiftsförändringarna framräknats utifrån
de i riksstaten för 1963/64 upptagna beloppen.
Enligt fjolårets kalkyl beräknades totalutgifterna under budgetåret 1964/
65 komma att stiga med närmare 1,7 miljard kr. Då den nu beräknade utgiftsökningen
uppgår till 2,8 miljarder kr., föreligger en avvikelse på drygt
1,1 miljard kr. Vid bedömningen av denna avvikelse bör erinras om att
i fjolårets beräkningar — i enlighet med de gjorda antagandena — något
belopp inte reserverats för tillkommande reformkostnader eller oförutsedda
utgiftsbehov. Avvikelsen är väsentligen att hänföra till kostnader av detta
slag.
Vad de i beräkningarna specificerade större anslagsposterna beträffar (I),
redovisades förra året som framgår av tabellen en ökning för dessa med närmare
en miljard kr. Stegringen enligt de nu gjorda beräkningarna uppgår
till 1,5 miljard kr., varför en differens mellan beräkningarna på drygt 1/2
miljard kr. föreligger. En betydande del av denna avvikelse hänför sig till
vissa transfereringsutgifter, nämligen till utgiftsposterna bidrag till folkpensioner,
allmänna barnbidrag och studiesociala åtgärder. Av reformkostnader
under dessa större anslagsposter inkalkylerades förra året endast
standardhöjning år 1964 för folkpensionärerna. Till följd bl. a. av ytterligare
förbättringar av folkpensionsförmånerna m. in. har en utgiftsökning om
ca 50 milj. kr. tillkommit jämfört med fjolårets kalkyl. Genom att vid
beräkningen av utgiftsutvecklingen under dessa anslagsposter i övrigt endast
beaktades de utgiftsförändringar som skulle uppkomma vid oförändrade
normer och vid fullföljande av redan fixerade beslut, förklaras avvikelsen
främst av att nya reformkostnader tillkommit. I anslutning till kalkylerna
påpekades dock, att ytterligare kostnader under vissa anslag var att förutse.
Detta gällde bl. a. för anslagen till de studiesociala ändamålen, vilka tillsammans
med anslaget till de allmänna barnbidragen ökat med mer än 1/2
miljard kr. jämfört med fjolårets beräkningar.
Vad övriga större utgiftsposter beträffar, kan erinras om att ersättningen
till statens järnvägar i avbidan på ställningstagande till 1953 års trafikutrednings
förslag uppfördes med oförändrat belopp i fjolårets kalkyl. Det nu
upptagna anslaget, som uppvisar en ökning med 85 milj. kr., grundar sig på
de beslut som fattats med anledning av utredningens förslag.
En av orsakerna till avvikelserna är vidare att fjolårets kalkyler utgick
Bih. E: Långtidsbudget
35
Tabell A. Statsutgifternas beräknade förändringar till budgetåret 1964/65
Milj. kr.
Anslag bud- |
Förändring till budget- |
Differens |
||||
getåret |
året 1964/65 |
mellan kol. 3 |
||||
1963/64 en- |
och kol. 2 |
|||||
ligt riks- |
enligt kal- |
enligt nu |
||||
staten |
kyler våren |
gjorda be- |
||||
1963 (prop. |
räkningar |
|||||
1963:150) |
(prop. |
|||||
1964:150) |
||||||
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|||
1. Antagen utgiftsutveckling för vissa |
||||||
större utgiftsposter ............ |
16 070 |
+ |
971 |
. A- 1 505 |
+ |
531 |
Militära försvaret............ |
3 934 |
+ |
90 |
+ 170 |
4- |
80 |
Bidrag till folkpensioner...... |
3110 |
+ |
316 |
+ 510 |
+ |
194 |
Bidrag till sjukförsäkringen .. |
365 |
_L- |
13 |
+ 30 |
17 |
|
Allmänna barnbidrag ........ |
947 |
— |
9 |
+ 247 |
+ |
256 |
Bostadsrabatter.............. |
180 |
+ |
65 |
*4" öo |
— |
10 |
Ordinarie väganslag.......... |
1268 |
-f- |
100 |
+ 103 |
+ |
3 |
Övergång till högertrafik...... |
10 |
*T |
30 |
+ 30 |
— |
|
Ersättning till SJ............ |
130 |
— |
+ 85 |
_L. |
85 |
|
Kommunikationsverkens inves- |
||||||
teringar .................. |
1 262 |
— |
— 99 |
— |
99 |
|
Skatteersättning till kommu- |
||||||
nerna m. m............... |
797 |
— |
70 |
— 37 |
+ |
33 |
Driftbidrag till grundskolan .. |
1 090 |
rh. |
25 |
+ 90 |
+ |
65 |
Skolbyggnadsbidrag.......... |
170 |
+ |
11 |
+ 6 |
— |
5 |
Studiesociala åtgärder1........ |
201 |
_L |
25 |
+ 293 |
+ |
268 |
Räntebidrag ................ |
210 |
— |
75 |
— 5 |
+ |
70 |
Bostadslån.................. |
760 |
- 4- |
340 |
— 70 |
— |
410 |
Civilförsvaret................ |
90 |
4- |
4 |
+ 4 |
— |
|
Personalpensionsförmåner .... |
616 |
+ |
39 |
+ 43 |
4* |
4 |
Arbetsgivaravgift till ATP.... |
130 |
-4- |
15 |
4- 20 |
5 |
|
Statsskuldräntor ............ |
800 |
+ |
55 |
+ 30 |
— |
25 |
II. Övriga statsutgifters beräknade |
||||||
utveckling.................... |
5 751 |
+ |
472 |
+ 1 019 |
+ |
547 |
därav driftbudgeten i exkl. av- |
||||||
skrivn.) .............. |
5 235 |
j- |
405 |
+ 948 |
+ |
543 |
kapitalbudgeten (inve- |
||||||
steringsanslag) ...... |
516 |
+ |
67 |
+ 71 |
4 |
|
III. Schablonmässigt tillägg för höjda |
||||||
löner........................ |
92 |
+ |
245 |
+ 278 |
+ |
33 |
Totalutgifter |
21913 |
*+ 1 691 |
+ 2 802 |
4- |
un |
1 Ej särredovisad i prop. 1963:150.
2 Exkl. reformkostnader.
från oförändrade priser och löner. I budgetförslaget för 1964/65 ingår däremot
bl. a. kompensation för pris- och lönestegringar till försvaret med ca
80 milj. kr. och ytterligare två indextillägg till folkpensionerna på sammanlagt
136 milj. kr. Även ökningen av driftbidraget till grundskolan sammanhänger
främst med inträffade lönehöjningar. För räntebidragen redovisas
en avvikelse på 70 milj. kr. Denna beror på diskontohöjningarna i juni 1963
och februari 1964.
För vissa större utgiftsposter redovisas nu lägre anslagsökningar eller an -
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 106)
slagsminskningar jämfört med fjolårets beräkningar. Genom ökad behållning
av reservationsmedel har således behovet av anslag till kommunikationsverkens
investeringar och till bostadslån minskat.
För de övriga, icke särredovisade anslagen ( II) beräknades i kalkylen ökningen
till närmare 1/2 miljard kr., medan den nu beräknas till drygt 1
miljard kr. Avvikelsen hänför sig nästan helt till driftbudgeten och betingas
även här till stor del på pris- och lönestegringar.
Bland utgiftsområden som kraftigt uppräknats i förhållande till fjolårets
kalkyler, kan nämnas anslagen till polisväsendet. För dessa föreligger en
skillnad mellan de båda beräkningstillfällena på drygt 200 milj. kr. Detta
beror främst på att kommunernas bidrag förra året räknades netto. I årets
beräkningar har däremot upptagits ett belopp på drygt 150 milj. kr. både
på budgetens inkomst- och utgiftssida. Vidare kan nämnas arbetsmarknadsanslagen,
för vilka differensen uppgår till 85 milj. kr. Främst beror denna
på ökade anslag till sysselsättningsåtgärder för handikappade och lokaliseringspolitiska
åtgärder i form av industribyggen. Betydande kostnader ingår
även för en snabbare ökning än enligt fjolårets antaganden på kulturens
och forskningens områden liksom inom olika vårdområden. I övriga är avvikelsen
ett nettoresultat av en rad smärre förskjutningar mellan olika anslag
och anslagsgrupper.
I riksstaten för innevarande budgetår är uppförda täckningsanslag under
fjärde och tolfte huvudtitlarna med respektive 20 och 72 milj. kr. för de i
fjol genomförda lönegradsförändringarna och förbättringarna av vissa
statstjänstemäns anställningsvillkor i övrigt. Summan av dessa anslag, 92
milj. kr., har i tabellen uppförts under posten tillägg för höjda löner. De i
riksstaten för innevarande budgetår uppförda täckningsanslagen har nu givetvis
i beräkningarna för budgetåret 1964/65 fördelats på respektive utgiftsområden.
I enlighet med de för kalkylen gjorda antagandena antogs i
fjol lönetillägget komma att utgöra 245 milj. kr. under budgetåret 1964/65.
Enligt den nyligen träffade överenskommelsen med statstjänstemännens
huvudorganisationer om ändringar i löneförmåner, kommer den nu beräknade
kostnaden för 1964/65 att uppgå till 370 milj. kr. Förändringen till
budgetåret 1964/65 enligt den nu gjorda beräkningen, 278 milj. kr., är skillnaden
mellan de bortfallande täckningsanslagen för 1963/64 och de tillkommande
för 1964/65. Differensen mellan denna beräkning och fjolårets uppgår
sålunda under posten schablonmässigt tillägg för höjda löner till 33
milj. kr.
Sammanfattningsvis kan följande anföras beträffande jämförelsen mellan
fjolårets utgiftsberäkningar för budgetåret 1964/65 och de nu föreliggande.
Avvikelsen mellan de gjorda beräkningarna uppgår till drygt 1,1 miljard kr.
Till stor del förklaras denna differens av att de valda förutsättningarna för
beräkningarna av vissa utgiftsposters utveckling representerar en underskattning.
I fjolårets kalkyler upptogs således utöver förutsatt standardhöjning
av folkpensionerna inga belopp för tillkommande reformer. Enbart
kostnaderna för höjningen av de allmänna barnbidragen samt för den studiesociala
reformen uppgår till ca 1/2 miljard kr. Vidare har för såväl de
särredovisade anslagsposterna som övriga poster pris- och lönestegringseffekter
tillkommit som ej innefattades i fjolårets ulgiftskalkyler. Nettoawikelsen
i övrigt förklaras av att utbyggnaden inom skilda områden kommit
att realiseras snabbare än som förutsågs.
Bih. E: Långtidsbudget
37
Bilaga 2
Tabell B. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling under budgetåren 1954/55—1962/63
Littera |
Anslags grupp |
Index med 1954/55 =100 |
Årlig pro-centuell för-ändring i |
||||||||
1954 |
1955 /56 |
1956 |
1957 /58 |
1958 /59 |
1959 /60 |
1960 /61 |
1961 |
1S62 /63 |
|||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
A, B |
1. Kungl. hov- och slotts- |
||||||||||
staterna .......... |
100 |
96 |
98 |
90 |
105 |
103 |
100 |
104 |
101 |
+ 0,1 |
|
II. Justitiedepartementet |
100 |
104 |
114 |
121 |
133 |
138 |
145 |
151 |
163 |
+ 6,3 |
|
A—D |
Domstolarna, rätte- |
||||||||||
gångsväsendet i |
|||||||||||
allmänhet, m. m. |
100 |
103 |
107 |
no |
114 |
117 |
124 |
124 |
133 |
+ 3,7 |
|
E, F |
Kriminalvården, |
||||||||||
m. in........... |
100 |
105 |
123 |
134 |
156 |
164 |
171 |
184 |
200 |
+ 9,0 |
|
A—D |
III. Utrikesdepartementet |
100 |
90 |
101 |
96 |
100 |
118 |
140 |
154 |
186 |
+ 6,0 |
A—G |
IV. Försvarsdepartementet |
100 |
101 |
103 |
no |
113 |
118 |
114 |
124 |
133 |
+ 3,6 |
V. Socialdepartementet1 |
100 |
101 |
108 |
112 |
121 |
122 |
132 |
136 |
150 |
+ 5,2 |
|
B |
Allmän försäkring |
||||||||||
m. m.1.......... |
100 |
102 |
113 |
113 |
123 |
123 |
137 |
138 |
160 |
+ 6,0 |
|
C |
Socialvård, nykter- |
||||||||||
hetsvård m. m. .. |
100 |
105 |
in |
113 |
121 |
132 |
120 |
122 |
120 |
+ 2,3 |
|
D |
Stöd åt barnfamiljer |
||||||||||
m. m........... |
100 |
98 |
97 |
108 |
119 |
124 |
125 |
132 |
136 |
+ 3,9 |
|
F—H, J.K |
Medicinalstaten samt |
||||||||||
hälso- o. sjukvår- |
|||||||||||
den ............ |
100 |
104 |
112 |
113 |
118 |
121 |
123 |
131 |
135 |
+ 3,8 |
|
A, E, I. |
Arbetarskydd, reha- |
||||||||||
L—M |
biliteringsverk- |
||||||||||
samhet, m. m. . . |
100 |
53 |
56 |
70 |
69 |
76 |
85 |
129 |
141 |
+ 4,4 |
|
VI. Kommunikationsde- |
|||||||||||
partementet........ |
100 |
no |
115 |
121 |
132 |
131 |
138 |
141 |
142 |
+ 4,5 |
|
B, C |
Väg- o. vattenbygg- |
||||||||||
nadsväsendet, väg- |
|||||||||||
trafikväsendet .. |
100 |
no |
117 |
122 |
123 |
122 |
133 |
133 |
134 |
-j- 3,/ |
|
A, D—I |
Vissa myndigheter, |
||||||||||
in. in........... |
100 |
109 |
107 |
117 |
193 |
190 |
170 |
198 |
193 |
+ 8,6 |
|
VII. Finansdepartementet |
100 |
loa |
107 |
238 |
360 |
300 |
399 |
314 |
456 |
+ 30,9 |
|
n |
Skatteersättning till |
||||||||||
kommunerna m. m. |
100 |
100 |
96 |
412 |
731 |
727 |
688 |
604 |
931 |
X |
|
A—C, K, F |
Vissa myndigheter, |
||||||||||
m. m........... |
100 |
99 |
114 |
117 |
102 |
105 |
197 |
in |
126 |
+ 2,9 |
|
VIII. Ecklesiastikdeparte- |
|||||||||||
mentct............ |
100 |
104 |
112 |
119 |
127 |
140 |
in |
152 |
löS |
+ |
|
D |
Skolväsendet...... |
100 |
103 |
in |
117 |
122 |
136 |
134 |
141 |
147 |
4- 5,0 |
E |
Mögre utbildning och |
||||||||||
forskning........ |
100 |
104 |
118 |
129 |
150 |
165 |
178 |
19li |
212 |
r 9,8 |
|
F |
Lärarutbildning .. . . |
100 |
119 |
112 |
121 |
127 |
134 |
140 |
155 |
192 |
+ 8,5 |
G |
Studiesociala ända- |
||||||||||
mål ............ |
100 |
107 |
101 |
133 |
164 |
180 |
195 |
253 |
240 |
+ 11,6 |
|
A- C, 11 |
Allmänna kultur- o |
||||||||||
bildningsändamål, |
|||||||||||
kyrkor, m. in. . . |
100 |
106 |
115 |
121 |
125 |
122 |
132 |
131 |
128 |
+ 3,1 |
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
IX. Jordbruksdeparte- |
|||||||||||
100 |
121 |
95 |
107 |
97 |
82 |
87 |
91 |
94 |
0 7 |
||
B, C, I |
Lantbrukets ratio- |
||||||||||
nalisering, lantmä-teriväsendet, m. m. |
100 |
98 |
95 |
101 |
94 |
96 |
86 |
89 |
100 |
± 0 |
|
D |
Jordbruksprisregle- |
||||||||||
100 |
137 |
92 |
no |
93 |
67 |
79 |
85 |
84 |
- 2,2 |
||
E—G |
Forskning och un- |
||||||||||
dervisning på jord-brukets och träd- |
|||||||||||
gårdsnäringens |
100 |
94 |
96 |
93 |
95 |
96 |
99 |
94 |
104 |
+ 0,6 |
|
H |
Skogsväsendet .... |
100 |
108 |
105 |
112 |
133 |
126 |
118 |
123 |
135 |
+ 3.8 |
A, J—M |
Fiskeriväsendet, vis- |
||||||||||
sa myndigheter, |
|||||||||||
m. m........... |
100 |
102 |
136 |
128 |
125 |
117 |
130 |
143 |
140 |
+ 4,3 |
|
X. Handelsdepartementet |
100 |
in |
142 |
164 |
175 |
238 |
226 |
213 |
255 |
+ 12,4 |
|
B—E |
Industri, hantverk o. |
||||||||||
handel, teknisk |
100 |
115 |
113 |
96 |
131 |
137 |
149 |
171 |
205 |
- 0,4 |
|
F |
Atomenergiverksam- |
||||||||||
het ............ |
100 |
171 |
401 |
573 |
619 |
1 139 |
1 026 |
863 |
892 |
||
I |
Ekonomisk försvars- |
||||||||||
beredskap ...... |
100 |
100 |
101 |
108 |
101 |
83 |
84 |
86 |
75 |
— 3,5 |
|
A, G . H,J |
Vissa myndighetei, |
||||||||||
m. m........... |
100 |
99 |
99 |
103 |
104 |
107 |
106 |
114 |
223 |
+ 10,6 |
|
XI. Inrikesdepartementet |
100 |
103 |
120 |
133 |
203 |
234 |
22 6 |
215 |
267 |
+ 13,1 |
|
G |
Arbetsmarknad |
||||||||||
100 |
95 |
114 |
130 |
304 |
378 |
336 |
274 |
402 |
+ 19,0 |
||
D |
Bostadsbyggande |
||||||||||
m. m........... |
100 |
in |
178 |
206 |
275 |
303 |
348 |
393 |
405 |
+ 19,1 |
|
E |
Polisväsendet m. m. |
100 |
121 |
136 |
156 |
161 |
171 |
163 |
165 |
189 |
+ 8,3 |
F |
Civilförsvaret, m. m. |
100 |
85 |
67 |
71 |
65 |
61 |
48 |
60 |
79 |
- 2,9 |
A, B, G |
Landsstaten, m. m. |
100 |
108 |
no |
112 |
115 |
117 |
123 |
127 |
133 |
+ 3,7 |
XII. Civildepartementet .. |
100 |
in |
115 |
122 |
124 |
130 |
148 |
161 |
177 |
+ 1,4 |
|
C |
100 |
104 |
109 |
114 |
118 |
125 |
129 |
133 |
147 |
+ 4,9 |
|
A, B,D,E |
Vissa myndigheter, |
||||||||||
m. m........... |
100 |
763 |
653 |
804 |
620 |
618 |
1 851 |
2 352 |
2 875 |
X |
|
XIII. Oförutsedda utgifter.. XIV. Riksdagen och dess |
100 |
37 |
16 |
125 |
7 |
130 |
7 |
27 |
— |
X |
|
verk m.m......... |
100 |
99 |
100 |
101 |
121 |
119 |
128 |
131 |
no |
+ 4,3 |
|
Summa egentliga |
|||||||||||
statsutgifter1 |
100 |
104 |
108 |
118 |
129 |
134 |
139 |
143 |
157 |
+ 5,8 |
1 Exklusive 275 milj. kr. avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren
1956/57 och 1957/58.
Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar
som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden
markerats med x.
Bih. E: Långtidsbudget
39
Innehåll
Inledning ...................................................... 1
A. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68 . .
1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna..................
2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden ....................
3. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen .................... 19
4. Vissa uppgifter om personalutvecklingen .................... 22
B. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68. . 25
C. Sammanfattning av långtidsbudgeten .......................... 28
Bilagor: 1. Jämförelse mellan fjolårets och årets utgiftsberäkningar
för budgetåret 1964/65
2. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling
under budgetåren 1954/55—1962/63
Stockholm 1964. Isanc Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640384
a* to to
BIHANG F
PM
ANGÅENDE
EKONOMISK LÅNGTIDSPLANERING
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196 i
Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering
1
Bihang F
PM
angående ekonomisk långtidsplanering1
1. Ekonomiska planeringsrådets verksamhet
Det ekonomiska planeringsrådet är ett organ för samråd mellan regeringen,
näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och den samhällsekonomiska
forskningen i frågor, som rör den svenska ekonomins utveckling på
längre sikt. Sedan planeringsrådets tillkomst i november 1962 har sammanlagt
tio sammanträden hållits. Därvid har följande ämnen varit föremål för
diskussion.
Sammanträde nr Diskussionsämnen
1 Uppläggningen av planeringsrådets arbete
2 a. Det handelspolitiska läget
b. Den aktuella situationen inom järn- och stålindustrin
3 a. De aktuella konjunkturutsikterna och därmed sammanhängan
de
ekonomisk-politiska frågeställningar
b. Utformningen av det framtida långsiktiga ekonomiska prognosoch
planeringsarbetet
4 Fransk ekonomisk planering (inledningsanförande av plankomkommissarie
P. Massé, Paris)
5 a. Finansieringen av 1960-talets privata investeringar
b. Långsiktiga problem inom den högre utbildningen
6 a. Prisförhållanden och prisutveckling inom husbyggnadsområdet
b. De aktuella konjunkturutsikterna och därmed sammanhängande
ekonomisk-politiska frågeställningar
7 Lokaliseringspolitikens utformning med utgångspunkt från lokaliseringsulredningens
betänkande
8 Fortsatt diskussion av finansieringen av 1960-talets privata investeringar
9
a. Fortsatt diskussion av finansieringen av 1960-talets privata in
vesteringar
b.
Problem inom åldringsvården
10 a. Köerna, resursanvändningen och den ekonomiska framstegstakten
b.
De aktuella konjunkturutsikterna och därmed sammanhängande
ekonomisk-politiska frågeställningar
1 Promemorian har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO. Bihang !•''
2 Kungl. Maj:Is proposition nr 150 år 1964
2. Redogörelse för några huvudpunkter i den pågående nya långtidsutredningen
Sedan
en tid tillbaka pågår arbetet med en ny utredning angående de långsiktiga
utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin. Som framgick av
redogörelsen i fjolårets kompletteringsproposition (prop. nr 150/1963, bihang
F) överensstämmer den nya utredningens syfte och uppläggning i stort
med vad som gällt för tidigare långtidsutredningar. Vissa betydelsefulla förändringar,
som syftar till en vidareutveckling och intensifiering av det hittillsvarande
arbetet, har dock vidtagits. I det följande lämnas en kort redogörelse
för några av huvudpunkterna i det pågående arbetet. I avsnitt 3 återges
vissa resultat av en avstämning av den senaste långtidsutredningens
prognoser.
Ett huvudsyfte med det pågående utredningsarbetet är liksom tidigare att
göra en översiktlig kartläggning av utvecklingsperspektiven inom den svenska
ekonomin. En väsentlig målsättning, som denna gång kommer att få en
ökad tonvikt, är emellertid också att få fram och kunna tillhandahålla ett
genomarbetat underlag för det mer detaljinriktade utrednings- och planeringsarbete,
som bedrivs inom företag, organisationer, departement samt
statliga och kommunala myndigheter. För att uppnå detta har en strävan varit
att få till stånd ett långt gående samarbete mellan offentliga myndigheter,
näringslivet och den ekonomiska forskningen. Särskilda överenskommelser
bär träffats med bl. a. Industriens utredningsinstitut, Detaljhandelns
utredningsinstitut och konjunkturinstitutet, rörande vissa större utredningsuppgifter.
Vidare svarar olika departement och verk för undersökningar rörande
de långsiktiga utvecklingstendenserna inom de områden som hör till
deras verksamhetsområden.
Den nya långtidsutredningen behandlar i första hand perioden fram till
1970. På många områden binder emellertid de närmaste årens åtgärder
handlingsmöjligheterna än längre fram i tiden. Vissa tentativa prognoser
kommer därför att göras även för 1970-talet. Den närmare omfattningen av
dessa prognoser har ännu inte slutgiltigt bestämts. I det följande berörs frågan
något för där behandlade områden.
Vad först departementens och verkens medverkan i långtidsutredningen
beträffar, påbörjades i början av detta år en insamling från verk och myndigheter
av uppgifter rörande framtidstendenscrna för dels den statliga verksamheten,
dels för det kommunala området (t. ex. skolor, sjukvård etc.) och
dels även för produktionsgrenar med statligt stöd (t. ex. jordbruk och bostadsbyggande)
som hör under vederbörande departement. De uppgifter som
därvid inhämtas avser främst den förutsedda framtida utvecklingen av investeringar,
driftutgifter och arbetskraftsåtgång. I fråga om specifisering
av dessa uppgifter kan nämnas att för arbetskraftens del avsikten är att söka
erhålla en sådan uppdelning efter yrkesfunktion och utbildning som är av
Bill. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 3
intresse för utbildningspolitiken. Den period för vilka ovanstående uppgifter
inhämtas avser i första hand åren 1964—70. I flera fall är det dock önskvärt
att söka utsträcka perspektivet till att omfatta även en stor del av 1970-tale.t.
Detta gäller ifråga om kraftverksbyggnader, högre utbildning etc.
Planeringen av produktion, investering, sysselsättning etc. måste utgå från
bl. a. förutsägelser om behovet av och efterfrågan på de tjänster för vars
tillhandahållande vederbörande departement och verk i eu eller annan form
ansvarar. För att möjliggöra en meningsfylld bedömning av uppgifterna om
investering etc. har därför förde olika områdena begärts en redovisning och
analys av de grundläggande faktorer som bestämmer efterfråge- och behovsutvecklingen
inom respektive myndighets verksamhetsområde. Bland sådana
faktorer, som därvid avses, märks exempelvis vissa drag i befolkningsutvecklingen,
personbilbeståndet, kriminalitetens utveckling, tillströmning
till skilda läroanstalter och viss standardhöjning som mål för investeringsverksamheten.
Av vikt har även ansetts vara att om möjligt även få inverkan
på efterfrågan av förändringar i avgifter, bidragsregler etc. belysta.
För alt förbättra möjligheterna för att utföra de långsiktiga realekonomiska
perspektiven i det statliga budgetarbetet planeras en samordning i
grundläggande avseenden — däribland periodvalet — mellan nu pågående
långtidsutredning och den långtidsbudget som kommer att utarbetas i början
av 1965.
Vad beträffar de ovannämnda speciella utredningsuppdrag, som olika
utredningsinstitut åtagit sig, så kommer de framtida utvecklingstendenserna
inom industrin att undersökas av Industriens utredningsinstitut. När det
gäller denna kartläggning är avsikten att denna skall ske genom två olika
typer av studier. Den ena avser att belysa utvecklingen under perioden
1965—70, den andra syftar till att förlänga perspektivet ytterligare cirka
ett decennium framåt i tiden.
Skillnaderna i den tidsperiod som studeras medför att skilda undersökningsmetoder
kommer att användas vid de båda studierna. För en period
om cirka fem år kan det antas att många företag, speciellt då de större bland
dem, har någorlunda väl utformade förväntningar rörande produktionsutveckling,
investeringsbehov, efterfrågan på arbetskraft etc. I den undersökning
som avser åren 1965—70 kommer därför utredningsresultaten, på samma
sätt som gällde för den senaste långtidsutredningen, att baseras på en
enkät ställd till ett omfattande urval av industriföretag. Urvalet av företag
kommer därvid att ske så att de olika branscherna blir representerade. Om
möjligt kommer också vid urvalet hänsyn att tas till regionala förhållanden.
Det frågeformulär som skall tillställas företagen håller för närvarande
på att utarbetas. Med hänsyn till att frågorna kan behöva ställas på olika
sätt till skilda branscher sker utarbetandet av dem i samarbete med berörda
branschorganisationer. Även om det kan antas att ett inte ringa antal
företag har förväntningar för utvecklingen under den närmaste femårspe
-
4
Kungl. Ma j. ts proposition nr 150 år 1961
rioden råder det ändå betydande osäkerhet om innebörden av de svar som erhålls
vid enkäter av den planerade typen. Vilka antaganden har exempelvis
företagen gjort rörande utvecklingen inom andra områden? Ett speciellt
svårt problem utgör härvid det inom svensk industri förhållandevis vanligt
förekommande underleverantörssystemet. För att få en närmare klarhet
om hur svaren på en enkät av ifrågavarande slag utformas inom företagen
liade det egentligen varit att föredra att först göra en jämförelse mellan företagens
planer enligt den enkät som gjordes till närmast föregående långtidsutredning
och den faktiska utveckling som kunnat registreras. En analys
av de avvikelser som uppkommit kunde ge värdefull vägledning både för utformningen
och tolkningen av den nya enkäten. Då en sådan jämförande
studie blir möjlig först sedan prognosperioden 1960—65 gått tillända kommer
det att bli nödvändigt att kollationera de svar som nu erhålls från företagen
vid relativt ingående hearings med olika branscher för att på så sätt
få en kompletterande och mera fördjupad bild av utvecklingstendenserna
sådana de bedöms av branschens folk.
Vad beträffar undersökningen av utvecklingstendenserna på 10 å 15 års
sikt förefaller metoden att genom enkäter bland företagen få en bild av utvecklingen
betydligt mera tveksam. Endast i ett begränsat antal fall tycks
företagen ha mera konkret utarbetade förväntningar för så långa perioder.
De enskilda företagens möjligheter att bedöma de långsiktiga utvecklingstendenserna
i branschen förefaller också ofta att vara begränsade. Som följd
härav kommer studien av utvecklingsperspektiven för den svenska industrin
på mycket lång sikt att ske dels genom en mera samlad bedömning av de
svenska exportmöjligheterna, dels genom ett antal branschmonografier som
mer eller mindre utförligt allt efter det statistiska grundmaterial som föreligger
belyser efterfråge- och utbudsförhållandena inom branscherna.
För ett land som Sverige är exporten av fundamental betydelse för den
ekonomiska utvecklingen. Det är därför viktigt att tillgänglig information
om den internationella ekonomiska utvecklingen tillvaratas på ett systematiskt
sätt och att alla möjligheter att belysa utvecklingstendenserna för
exporten utnyttjas. Genom den nyssnämnda undersökningen rörande industrins
utveckling räknar man med att få upplysning om exportutvecklingen
fram till 1970 så som den bedöms av exportföretagen själva.
Som ett komplement härtill skall inom konjunkturinstitutet försök göras
att belysa de svenska exportmöjligheterna ur internationell synvinkel. Detta
innebär undersökningar i följande tre avseenden. För det första söker man
bedöma utvecklingstendenserna i den totala efterfrågan för viktigare varor
och avsättningsområden. För det andra försöker man bestämma importbenägenhetens
storlek och utveckling i avsättningsländerna. Båda dessa moment
får bygga på kvantitativa analyser av samband för en gången period
samt på antaganden eller prognoser över befolknings- och realinkomstutvecklingen.
För det tredje analyseras de svenska marknadsandelarnas ut
-
Bili. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 5
veckling för att få underlag för en bedömning av den sannolika utvecklingen
av dessa. I princip omfattas all varuexport. Det kan dock — bl. a. på grund
av bristande tillgång till statistiskt material — bli nödvändigt att, ifråga om
den internationella efterfrågeutvecklingen, begränsa undersökningen till att
avse endast viktigare avsättningsområden.
En undersökning med syfte att belysa utvecklingstendenserna inom varuhandeln
för i första hand perioden 1965—70 utföres av Detaljhandelns utredningsinstitut.
Som underlag för prognosen görs en framskrivning av butiksbeståndet till
1970. Härvid utgår man från den nuvarande företagsstrukturen, som bestäms
genom en särskild bearbetning av pris- och kartellnämndens butiksregister.
Med ledning av tillgängliga konsumtionsprognoser kan utrymmet
för detaljhandelns totala expansion fastställas.
Investeringsbenägenheten inom varuhandeln synes till en betydande del
— kanske 50 procent eller mera — kunna härledas till ett fåtal storföretag
och organisationer. Ett väsentligt led i utredningen utgör därför en inventering
av de centrala planerna hos dessa organisationer och företag. Planinventeringen
kommer att kompletteras med en företagsenkät bland ett urval
av ca 1 000 detaljister, varigenom planerade investeringsåtgärder kan kartläggas
och kvantifieras. En liknande enkät görs inom partihandeln.
För att ytterligare belysa omvandlingen inom detaljhandeln planerar man
att utvälja ett mindre antal studieområden, omfattande en centralort med
omland. Inom dessa bestäms förskjutningarna i butiksstrukturen under senare
år på basis av pris- och kartellnämndens register och inventeras de fortsatta
utbyggnadsplanerna genom intervjuer med berörda stadsmyndigheter.
Med ledning av den på så sätt erhållna informationen bör en tämligen realistisk
bestämning av handelns investeringsanspråk kunna göras. Vissa kalkyler,
som utvisar arbetskraftsåtgången vid den beräknade utvecklingen av
butiksbeståndet, kommer också att uppställas.
Det kan i detta sammanhang erinras om att den i början av 1964 påbörjade
utredningen om de finansiella långtidsperspektiven inom samhällsekonomin
skall samordnas med den nya långtidsutredningen. Denna utredning
skall söka klarlägga de utbuds- och efterfrågeförhållanden, som på längre
sikt kan väntas råda på den svenska kreditmarknaden, och det utrymme för
olika slag av investeringar som därmed erhålls. Bakgrunden skall utgöras
av en kartläggning av det aktuella läget i fråga om det finansiella sparandets
fördelning mellan olika kreditinstitutioner och lånemarknader samt hur kreditinstitutionerna
i sin tur kanaliserar detta sparande till olika låntagargrupper.
På utbudssidan erbjuder bl. a. allmänna pensionsfonden och dess
finansiella förhållanden möjlighet alt diskutera utvecklingen av kreditutbudet
på längre sikt. Härigenom erhålls även en belysning av de samhällsekonomiska
verkningarna av pensionssystemet. Kartläggningen av kreditefterfrågan
bör bl. a. avse näringslivets finansieringsproblein via utvecklingen
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b
av realinvesteringarna inom olika branscher (t. ex. exportindustrin) och
formerna för deras finansiering, speciellt fördelningen mellan upplåning och
självfinansiering. Till bedömningen skall anknytas en diskussion av riktlinjerna
för en ekonomisk politik på detta område, som syftar till att skapa
de kreditmarknadsmässiga förutsättningarna för en önskvärd realekonomisk
utveckling.
Som ovan framhållits avses långtidsutredningen tillkomma genom ett brett
upplagt samarbete. Uppgiften att samordna de olika undersökningarna, att
utföra den sammanfattande analysen samt alt utforma den slutliga rapporten
åvilar finansdepartementets ekonomiska avdelning. Till skillnad från
vad som varit fallet vid de tidigare långtidsutredningarna har någon särskild
kommitté inte tillsatts. Utredningsmaterialet kommer i stället att på
expertnivå diskuteras i det till finansdepartementet knutna utredningsrådet.
Utredningsresultaten avses bl. a. komma att ligga till grund för diskussioner
inom det ekonomiska planeringsrådet.
Enligt den uppgjorda tidtabellen skall de preliminära resultaten av de olika
delsektorutredningarna föreligga under hösten 1964. Därefter blir dessa
utredningar föremål för analys och diskussion bl. a. vid hearings med sakkunniga
inom branscher och delområden. Planerna och bedömningarna för
delsektorerna beräknas kunna bli föremål för avstämning inbördes och gentemot
utvecklingstendenserna inom ekonomin som helhet en bit in på 1965.
1 otalanalysen och utformningen av den slutliga rapporten är planerade att
ske under våren och sommaren samma år. Publiceringen väntas äga rum
under hösten 1965.
3. Den senaste långtidsutredningen och den faktiska utvecklingen
Den avstämning av den senaste långtidsutredningen (SOU 1962: 10) som
här presenteras har lagts upp så att den genomsnittliga årliga förändringen
av olika poster i utredningens kalkyl för hela perioden 1960—65 jämförs
med de genomsnittliga årliga förändringarna som registrerats för delperioden
1960—64. Beträffande utvecklingen under 1964 har man härvid använt
de prognoser som presenteras i den reviderade nationalbudgeten för nämnda
år. (Bihang C) Genom att den gångna utvecklingen sålunda kunnat utsträckas
till endast ett år före slutåret (1965) för den senaste långtidsutredningen
föreligger nu också bättre möjligheter än vid tidigare avstämningar
att överblicka på vilka punkter utredningens bedömningar kan väntas bli
förverkligade eller komma att visa avvikelser.
Det bör i detta sammanhang påminnas om att de i långtidsutredningens
prognos ingående förändringstalen avser en från konjunkturrörelser rensad
trendutveckling. Under konjunkturcykelns olika faser är avvikelser
från dessa genomsnittsvärden naturliga. Den faktiska utvecklingen kan så
-
Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering
7
Tabell 1. Försörjningsbalans
Procentuell volymförändring per år
Faktisk utveckling |
1963— 1964 prognos |
1960— 1964 delvis prognos |
1960— |
Återstår 1965 |
|||
1960— 1961 |
1961— 1962 |
1962— 1963 |
|||||
Privat konsum-tion ........ |
+ 4,8 |
+ 3,5 |
+ 4,7 |
+ 3,5 |
+ 4,1 |
+ 3,9 |
+ 2,9 |
Offentlig kon-sumtion ...... |
+ 5,6 |
+ 5,7 |
+ 6,6 |
+ 6,5 |
+ 6,1 |
+ 4,2 |
ä- 3,4 |
Summa konsumtion |
“T 5,0 |
+ 3,9 |
+ 5,0 |
+ 4 |
+ 4,5 |
+ 3,9 |
+ 1,6 |
Total bruttoin-vestering .... |
+ 6,5 |
+ 4,9 |
+ 4,0 |
+ 5,5 |
+ 5,2 |
+ 4,2 |
± 0,0 |
Summa kapital-bildning (brutto-investering 4- la-gerförändring + |
+ 7,5 |
+ 2,0 |
+ 1,0 |
+ 8 |
+ 4,0 |
+ 4,2 |
+ 2,5 |
Bruttonational-produkt...... |
+ 5,8 |
+ 3,3 |
+ 3,7 |
+ 5,5 |
+ 4,6 |
+ 4,0 |
+ 2,0 |
1 I samtliga tabeller har LU använts som förkortning för långtidsutredningen.
* Minustecknet i denna kolumn innebär i samtliga tabeller att den för 1965 förutsedda
nivån för ifrågavarande område beräknas bli överträffad redan 1964; vid en minskning från
1964 till 1965 med angivet procenttal skulle nivån under 1965 överensstämma med långtidsutredningens
bedömning.
ledes mycket väl avvika från prognosen men ändå ligga i linje med utredningens
perspektiv. Å andra sidan behöver en exakt överensstämmelse mellan
utfall och prognos inte betyda att utvecklingen följer den av utredningen
förutsedda gången. Dessa omständigheter försvårar avstämningen och
gör att den aldrig kan bli helt entydig.
Det perspektiv för den svenska ekonomin under perioden 1960—65 som
tecknades i den senaste långtidsutredningen innebar fortsatta framsteg för
såväl ekonomin som helhet som för det stora flertalet delområden. På det
övervägande antalet områden ansågs möjligheter föreligga för en snabbare
tillväxttakt under första hälften av 1960-talet än som ägt rum under 1950-talet. Hörnstenen i långtidsutredningens kalkyl för den framtida ekonomiska
utvecklingen utgjordes av bedömningen att den svenska nationalproduktens
ökningstakt skulle kunna höjas från i genomsnitt 3 1/2 procent
per år under 1950-talet till i genomsnitt 4 procent per år under perioden
1960—65. Den faktiska utvecklingen under de tre första åren av nämnda
period och de beräkningar för 1964 som presenteras i den reviderade nationalbudgeten
tyder på att denna prognos kan väntas bli överträffad. Enligt
konjunkturinstitutets beräkningar ökade bruttonationalprodukten med ca
6 procent 1961, ca 3 1/2 procent 1962 och ca 4 procent 1963. Då produk
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964
tionen för innevarande år förutses stiga med ca 5 1/2 procent, skulle den
genomsnittliga årliga ökningen för 1960—64 uppgå till 4 1/2 procent (tabell
1). Även om detta procenttal för alt bli rättvisande måste reduceras
med någon tiondel på grund av vissa statistiska störningar för 1960 kvarstår
ändå omdömet att en höjning av framstegstakten utöver 1950-talets
nivå kommit till stånd i enlighet med långtidsutredningens bedömning. De
presenterade siffrorna tyder t. o. m. på att den faktiska utvecklingen skulle
ha inneburit en årlig ökningstakt som överträffat prognosen med i det närmaste
1/2 procent. För 1965 skulle erfordras en ökning av bruttonationalprodukten
med endast 2 procent för att uppnå den stegring som långtidsutredningen
förutsåg för hela femårsperioden.
Den snabbare produktionsstegringen 1960—64 har bildat underlag för eu
ökning av både konsumtion och investering, som överträffar den av utredningen
beräknade ökningstakten. Långtidsutredningen förutsåg här en
ungefär likformig utveckling på båda dessa områden med en genomsnittlig
årlig ökningstakt på ca 4 procent. Den faktiska utvecklingen fram till 1964
har dock mera anslutit sig till mönstret från 1950-talet, innebärande en något
snabbare ökningstakt för investeringar än för konsumtionen. De totala
investeringarna i byggnader och maskiner har ökat (volymmässigt) med
drygt 5 procent per år och den totala konsumtionen med 4 1/2 procent per
år.
Investeringsökningen har till stor del burits upp av den kraftiga expansionen
på den kommunala sidan; dessa investeringar ökade 1960—64 med
i genomsnitt närmare 11 procent per år mot 3 procent per år för statliga
och 4 procent per år för privata investeringar. Jämfört med utvecklingen
under 1950-talet har därmed den årliga tillväxttakten för privata investeringar
ökat med ca 1/2 procentenhet, medan den för statliga investeringar
fallit tillbaka. Ökningen för såväl statliga som kommunala investeringar
från 1950 till 1960 utgjorde nämligen omkring 5 1/2 procent per år.
Inom konsumtionsområdet har utvecklingen för den privata delen legat
väl i linje med utredningens bedömningar, innebärande en höjning av tillväxttakten
från drygt 3 procent per år under 1950-talet till ca 4 procent per
år under första hälften av 1960-talet. För den offentliga konsumtionen avviker
däremot den faktiska utvecklingen från prognosen. Utredningen hade
här räknat med samma tillväxttakt (4 procent per år) som för den privata
delen, medan den fram till 1964 realiserade ökningen beräknas uppgå till
ca 6 procent per år. Detta inebär också en inte oväsentlig stegring i förhållande
till 1950-talet, då den genomsnittliga årliga ökningen utgjorde ca 4
procent. Bakgrunden härtill är delvis att söka i de expansionsmöjligheter
för den offentliga sektorn som betingats av den speciella konjunktursituationen;
avmattningen i det privata näringslivets efterfrågan har skapat utrymme
för både starkt ökade offentliga investeringar och möjligheter att
rekrytera personal till de offentliga sysselsättningsområdena. När det gäl
-
Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering
9
Tabell 2. Kapitalbildnings- och koinsuintionskvoternas utveckling
Procent av bruttonationalprodukten
1950 |
1955 |
1960 |
1961 |
1962 |
1963 |
1964 pro- gnos |
1965 enl. LU |
|
Privat konsumtion ............ |
62,2 |
57,4 |
54,4 |
53,6 |
53,7 |
53,9 |
52,9 |
53,0 |
Offentlig konsumtion .......... |
9,9 |
11,8 |
12,7 |
12,8 |
13,5 |
14,2 |
14,3 |
14,1 |
Summa konsumtion |
72,1 |
69,2 |
67,1 |
66,5 |
67,2 |
68,0 |
67,2 |
67,1 |
Bruttoinvestering.............. |
27,9 |
29,7 |
31,7 |
32,0 |
32,5 |
32,6 |
32,7 |
31,5 |
Lagerförändring................ |
- 0,6 |
+ 2,0 |
+ 2,1 |
+ 1,5 |
+ 0,5 |
- 0,3 |
+ 0,6 |
+ 1,1 |
Bytesbalansens saldo .......... Summa kapitalbildning (brutto-investering -f lagerförändring + |
+ 0,6 |
- 0,8 |
- 0,9 |
+ 0,1 |
- 0,2 |
- 0,3 |
- 0,5 |
+ 0,2 |
bytesbalansens saldo) .......... |
27,9 |
30,9 |
32,9 |
33,5 |
32,8 |
32,0 |
32,8 |
32,8 |
Anm.: Beräkningarna har i princip gjorts med utgångspunkt från belopp i löpande priser.
ler att söka anledningar till den relativt stora avvikelsen från prognosen
för offentlig konsumtion kan man emellertid sannolikt inte heller bortse
från möjligheten att långtidsutredningen underskattat kostnaden per enhet
för den planerade utbyggnaden bl. a. av den orsaken att kostnadsberäkningarna
för väsentliga områden utfördes med hjälp av relativt oprövade metoder.
Det kan i detta sammanhang påpekas att det enligt långtidsutredningen
hade varit önskvärt att den offentliga konsumtionen hade kunnat utvecklas
i snabbare takt än vad prognosen angav. Expansionsmöjligheterna ansågs
emellertid begränsade på grund av flaskhalsar för projekteringen av byggnader
och otillräcklig tillgång på utbildad personal. Den faktiska utvecklingen
har således avvikit från prognosen i en riktning som utredningen
egentligen eftersträvade men ej trodde skulle kunna förverkligas.
De volymmässiga förändringarna av försörjningsbalansens olika poster
har jämte förändringen i de relativa priserna resulterat i de förskjutningar
i ulgiftsstrukturen som finns åskådliggjorda i tabell 2. Det framgår att den
totala konsumtionens andel av bruttonationalprodukten var lika stor 1964
som 1960. Detta sammanhänger med att den fortsatta ökningen av den offentliga
konsumtionens andel uppvägts av att den privata konsumtionens
andel fallit tillbaka. De totala fasta bruttoinvesteringarnas andel har ökat
sedan 1960. Kapitalbildningskvoten, dvs. summa fasta bruttoinvesteringar,
lagerförändring och bytesbalansens saldo i procent av bruttonationalprodukten,
visar däremot större fluktuationer år från år. Till följd av omslaget
från kraftiga lagerökningar under 1960 och 1961 till en betydligt mindre
ökning 1962 och en minskning 1963 sjönk också kapitalbildningskvoten
dessa år under 1960 års nivå. En återhämtning beräknas dock äga rum i år
genom den förutsedda betydande lageruppbyggnaden, varigenom kapital
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b
Tabell 3. Produktionen inom vissa sektorer
Procentuell volymförändring per år
Faktisk utveckling |
1963— 1964 prognos |
1960— 1964 delvis prognos |
1960— |
Återstår 1965 |
|||
1960— 1961 |
1961— 1962 |
1962— 1963 |
|||||
Jordbruk ........ |
+ 6 |
+ 1 |
- 6,5 |
+ 3 |
+ 1 |
+ 0,5 |
- 2 |
Skogsbruk ........ |
+ 3 |
+ 2 |
- 5 |
+ 16,5 |
+ 4 |
+ 3 |
- 1 |
Industri.......... |
+ 5,5 |
+ 3,5 |
+ 5 |
+ 7,5 |
+ 5,5 |
+ 5 |
+ 3 |
Elkraftproduktion.. |
+ 10,5 |
+ 6 |
- 0,5 |
+ 6,5 |
+ 5,5 |
+ 7 |
+ 12 |
het ............ |
+ 7 |
+ 4,5 |
+ 7 |
+ 5,5 |
+ 6 |
+ 4 |
- 3,5 |
bildningskvoten 1964 skulle komma att ligga på den för 1965 beräknade nivån.
Sådana omkastningar i lagerhållningen är dock vanliga under konjunkturcykelns
gång och försvårar en meningsfull avstämning avseende
enskilda år.
Produktionssidan är för perioden 1960—64 inte lika väl statistiskt belyst
som försörjningsbalansens användningssida. Vissa data är emellertid tillgängliga
och de viktigare bland dessa har sammanförts i tabell 3. Produktionsökningarna
inom både jordbruket och skogsbruket har varit obetydligt
större än som förutsetts. I båda fallen är dock detta ett resultat av de
för i år beräknade uppgångarna. Utvecklingen av industriproduktionen
överensstämmer i stort sett med långtidsutredningens bedömning om en
höjning av den årliga tillväxttakten från 3 1/2 procent 1950—60 till 5 procent
1960—65. Produktionen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
har ökat något snabbare än enligt utredningen.
De planer och bedömningar som långtidsutredningen inhämtade från olika
exporterande industrier gav vid handen att deras möjligheter att exportera
skulle komma att stiga i en sådan takt att en volymmässig stegring
av varuexporten 1960—65 med ca 6 procent per år skulle möjliggöras. För
importen förutsågs en något mindre ökning (5 procent per år). Tabellerna
4 och 5 visar att för 1960—64 har utvecklingen i båda fallen varit något
snabbare än enligt prognosen. Trots att varuexporten under dessa år ökat
Tabell 4. Totala exportens och importens volymmässiga utveckling
Procent per år
Faktisk utveckling |
1963— 1964 prognos |
1960— 1964 delvis prognos |
1960— |
Återstår |
|||
1960— 1961 |
1961— 1962 |
1962— 1963 |
att reali-sera 1965 |
||||
Export (inkl.tjänste-netto).......... |
+ 4,5 |
+ 6,4 |
+ 6,7 |
+ 7,5 |
+ 0 |
+ 6,5 |
+ 7,5 |
Import .......... |
+ 0,6 |
+ 6,2 |
+ 6,6 |
+ 8 |
+ 5,5 |
+ 5,5 |
+ 5,5 |
11
Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering
Tabell 5. Exporten av varor
Procentuell volymförändring per år
Faktisk utveckling |
1963— 1964 prognos |
1960— 1964 delvis prognos |
1960— |
Återstår 1965 |
||||
1960— 1961 |
1961— 1962 |
1962— 1963 |
||||||
Massa............ |
- 7 |
+ |
5,5 |
+ 13,5 |
+ 9 |
+ 5 |
+ 3,5 |
- 2 |
Papper m. m..... |
+ 7 |
+ |
4,5 |
+ 12,5 |
+ 10,5 |
+ 8,5 |
+ 10 |
+ 9,5 |
Trävaror.......... |
- 9 |
+ |
2 |
+ 7 |
+ 3 |
+ 0,5 |
+ 0,5 |
+ 1,5 |
Järnmalm m. m. .. |
+ 3,5 |
— |
4 |
+ 4 |
+ 10 |
+ 3,5 |
+ 3 |
+ 2,5 |
Järn, stål m. fl. me-taller .......... |
+ 10 |
0,5 |
+ 13,5 |
+ 13 |
+ 9 |
+ 14 |
+ 27 |
|
Maskiner, transport-medel m. m..... |
+ 11,5 |
+ 14 |
+ 6,5 |
+ 6,5 |
+ 9,5 |
+ 6 |
- 3,5 |
|
Totalt |
+ 6 |
+ |
8 |
+ 8,5 |
+ 8 |
+ 7,5 |
+ 6 |
+ 2 |
med i genomsnitt 7 1/2 procent per år mot importens 5 1/2 procent har
detta endast räckt till för att åstadkomma en förbättring av bytesbalansens
(statistiskt registrerade) saldo från ett underskott på närmare 600 miljoner
kronor 1960 till ett underskott på drygt 450 miljoner 1964 (enligt den
reviderade nationalbudgetens prognos). Denna ogynnsamma utveckling betingas
bl. a. av att förhållandet mellan export- och importpriserna i motsats
till långtidsutredningens antaganden inte kunnat undgå att försämras något.
För 1965 ingick i långtidsutredningens kalkyl ett överskott på den (statistiskt
registrerade) bytesbalansen med ca 200 miljoner kronor.
För exportens delgrupper förekommer betydande avvikelser från prognosen
i ett par fall (tabell 5). Den snabbaste ökningen, 9 1/2 procent per
år under 1960—64, har noterats för exportleveranserna av verkstadsprodukter,
vilket kan jämföras med 6 procent per år i långtidsutredningens
kalkyl för 1960—65. Långt under prognosen har däremot järn- och stålexporten
utvecklats (9 procent per år mot prognosens 14); man kan i detta
fall utgå från att exportmöjligheterna överskattats. I fråga om exporten av
skogsprodukter har avvikelserna varit mindre; massaexporten har utvecklats
något gynnsammare än enligt prognosen, medan motsatsen gäller beträffande
exporten av papper.
Den ökning av investeringarna med omkring 4 procent per år som ingår
i långtidsutredningens perspektiv för 1960—65 representerade inte en optimal
resursanvändning enligt utredningens mening. En snabbare ökning
hade varit önskvärd, men möjligheterna att öka investeringarna ansågs begränsade
av flaskhalsar antingen inom byggnadsverksamheten eller inom
den produktion som investeringarna avser att utveckla; den förutsedda årliga
ökningstakten överensstämde dock med den som noterades under 1950-talet. Den faktiska utvecklingen 1960—64 av de totala investeringarna beräknas
uppgå till ca 5 procent per år. Det har således under dessa år varit
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196å
Tabell 6. Bruttoinvesteringarnas volymmässiga utveckling
Procent
1960 |
Utvecklingen 1963—1964 |
1960—1965 |
Återstår |
|||
Milj. kr |
Totalt |
Proc./år |
Totalt |
Proc./år |
sera 1965 |
|
A. Exkl. reparationer och |
||||||
Jordbruk, skogsbruk in. in. |
535 |
24 |
5,5 |
12 |
2,3 |
- 9,5 |
Industri och hantverk m. m. |
4 465 |
12 |
2,8 |
28 |
5,1 |
+ 14,7 |
Egentlig industri...... |
3 135 |
18 |
4,2 |
39 |
6,7 |
+ 18.0 |
Kraftverk och eldistribu- |
||||||
tion ............... |
1 144 |
- 5 |
- 1,4 |
1 |
0,1 |
+ 6,8 |
Bostäder .............. |
3 247 |
33 |
7,3 |
28 |
5,1 |
- 3,6 |
Samfärdsel.............. |
3 409 |
19 |
4,5 |
10 |
1,9 |
- 7,7 |
Vägar och gator...... |
926 |
35 |
7,7 |
37 |
6,5 |
+ |
Övrigt................ |
2 483 |
14 |
3,3 |
0,5 |
0,1 |
- 11,8 |
Varuhandel m. m........ |
660 |
64 |
13,1 |
34 |
6,1 |
- 18,1 |
Offentliga tjänster ...... |
3 298 |
44 |
9,6 |
33 |
5,9 |
- 7,7 |
Civila................ |
1 820 |
60 |
12,4 |
43 |
7,3 |
- 10,4 |
Försvar.............. |
1 478 |
25 |
5,4 |
21 |
3,9 |
- 3,5 |
Summa bruttoinvesteringar |
||||||
derhåll................ |
15 614 |
27 |
6,2 |
25 |
4,5 |
- 1,6 |
B. Summa reparationer och |
||||||
underhåll .............. |
6136 |
12 |
2,8 |
18 |
3,3 |
+ 5,7 |
Totala bruttoinvesteringar |
||||||
(A + B) ................ |
21750 |
23 |
5,2 |
23 |
4,2 |
± 0,0 |
möjligt att öka investeringarna snabbare än vad som antogs och vad som
uppnåddes under det föregående decenniet.
De mest betydande investeringsökningarna (exkl. reparationer och underhåll)
under första hälften av 1960-talet förutsågs enligt långtidsutredningen
för industrin, vägarna, varuhandeln, bostäderna och det offentliga tjänsteområdet.
Den faktiska utvecklingen fram till 1964 (tabell 6) har inneburit
att den förutsedda ökningstakten kunnat överträffas på alla dessa
områden utom vad industriinvesteringarna beträffar. Att även industriinvesteringarna
totalt för perioden 1960—64 kunnat notera en så stark ökning
som 18 procent sammanhänger helt med den kraftiga uppgång (22 1/2
procent) som ägde rum 1960—61. Därefter har dessa investeringar visat en
något vikande tendens. Därigenom skulle industriinvesteringarna 1964 komma
att ligga ca 18 procent under den nivå som ingick i utredningens kalkyl
för 1965. Gruppen varuhandel m. m., som redan under 1950-talet visade
den snabbaste expansionen, har även under 1960—64 ökat kraftigt, 13 procent
per år mot förutsedda 6 procent. Denna grupps investeringar beräknas
därmed 1964 komma att ligga mer än 20 procent över den nivå som förutsågs
för 1965. Även beträffande offentliga tjänster, bostäder, samfärdsel
samt jord- och skogsbruk beräknas investeringarna ligga högre än enligt
13
Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering
Tabell 7. Kumulerade bruttoinvesteringar
Miljoner kronor i 1960 års priser
Summa in- |
Summa in- |
Återstår att realisera |
||
vesteringar |
vesteringar |
1965 |
||
1961—1964 |
1961—1965 |
|||
enl. LU |
Milj. kr. |
Procent av |
||
summa in- |
||||
vesteringar |
||||
1961—1965 |
||||
enl. LU |
||||
A. Exkl. reparationer och underhåll |
||||
Jordbruk och skogsbruk m. m. .. |
2 594 |
2 800 |
206 |
7 |
Industri, hantverk m. m....... |
20 392 |
25 300 |
4 908 |
19 |
Egentlig industri ............ |
15 204 |
18 600 |
3 396 |
18 |
Kraftverk och eldistribution . . |
4 317 |
5 700 |
1 383 |
24 |
Bostäder...................... |
15 662 |
19 000 |
3 338 |
18 |
Samfärdsel.................... |
14126 |
17 900 |
3 774 |
21 |
Vägar och gator ............ |
4 253 |
5 300 |
1 047 |
20 |
övrigt...................... |
9 881 |
12 650 |
2 769 |
22 |
Varuhandel m. m............... |
3 660 |
4 000 |
340 |
9 |
Offentliga tjänster.............. |
16 088 |
19 600 |
3 512 |
18 |
Civila ...................... |
9 518 |
11 700 |
2 182 |
19 |
Försvar .................... |
6 581 |
7 900 |
1 319 |
17 |
Summa bruttoinvesteringar exkl. |
||||
reparationer och underhåll .... |
72 455 |
88 600 |
16145 |
18 |
B. Summa reparationer och underhåll |
26 953 |
35 000 |
8 047 |
23 |
Totala bruttoinvesteringar (A+B) |
99 408 |
123 600 |
24192 |
20 |
långtidsutredningens kalkyler för 1965. På de områden där långtidsutredningen
förutsåg oförändrad nivå (kraftverk) eller tillbakagång (sjöfart,
luftfart, järnvägar) har investeringarna blivit något mindre än enligt bedömningarna.
Utöver den beräknade investeringsnivån under 1965 angavs i långtidsutredningens
kalkyler även en bedömning av den kumulerade investeringsvolymen
för åren 1961—65. Detta betingades av att man i kalkylerna inte
räknade med att investeringarna skulle utvecklas likformigt år från år.
För vissa områden ansågs det vara nödvändigt att höja investeringsnivån
relativt kraftigt redan under de första åren av 1960-talet, medan endast
mindre höjningar förutsågs mot periodens slut. Detta gör att en avstämning
genom jämförelser mellan uppnådda procentuella ökningar och den
årliga ökningstakt, som erfordras för att uppnå den förutsedda nivån 1965,
kan ge en ofullständig och missvisande bild av utvecklingen gentemot utredningens
bedömningar. En avstämning av de totala investeringarna har
därför gjorts i tabell 7.
För totala bruttoinvesteringarna innebar långtidsutredningens kalkyler
att dessa under perioden 1961—65 skulle uppgå till sammanlagt 123,6 miljarder
kronor, räknat i 1960 års priser. Detta investeringsbelopp var 24 procent
större än under föregående femårsperiod 1956—60 (samma procen
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i
Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering
tuella ökning noterades också mellan 1951—55 och 1956—60). De faktiska
investeringarna under 1961—64 beräknas uppgå till 99,4 miljarder kronor.
För att realisera den för femårsperioden kalkylerade investeringssumman
skulle investeringarna under 1965 behöva uppgå till 24,2 miljarder kronor,
vilket är 9 procent mindre än den för 1964 beräknade investeringsvolymen.
Medan investeringarna (exkl. reparationer och underhåll) således utvecklats
gynnsammare än enligt kalkylerna, gäller motsatsen beträffande reparationer
och underhåll. Utvecklingen har emellertid inte varit enhetlig i alla
sektorer. Investeringarna (exkl. reparationer och underhåll) inom industrin
samt inom kraftverk och eldistribution har inte uppnått den nivå
som angetts av långtidsutredningen. Som helhetsomdöme kvarstår dock att
den för det ekonomiska framåtskridandet avgörande investeringsverksamheten
under de första åren av 1960-talet visat en expansionskraft som så
gott som genomgående överträffat förväntningarna.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640382