Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1964
1
Nr 147
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om yttrande
över vissa av Europarådets rådgivande församling
vid dess femtonde ordinarie möte fattade
beslut; given Stockholms slott den 10 april 1964.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om
riksdagens yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av
Europarådets rådgivande församling år 1963 och 1964 vid dess femtonde
ordinarie möte fattade beslut.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Bihatuj till riksdagens protokoll 196t. 1 samt. .Vr 147
2
Kungl. Maj.ts proposition nr IM år 196i
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet
inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 10 april 196t.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern
för utrikes ärendena följande:
Det femtonde ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling
ägde rum i Strasbourg den 6—10 maj och den 18—24 september 1963 samt
den 13—17 januari 1964.
Av de sammanlagt trettiofem rekommendationer som antogs har de tio
i det följande refererade ansetts vara av den vikt, att de på sedvanligt
sätt bör underställas riksdagen. I anslutning härtill har även vissa resolutioner
berörande motsvarande ämnesområden redovisats.
Texterna till de ifrågakommande rekommendationerna och resolutionerna
ävensom korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer
torde såsom bilaga litt A få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Rekommendation 355 om de ekonomiska förbindelserna i Europa, rekommendation
356 om Europarådets uppgift på kort sikt, rekommendation 376
om Europarådsförsamlingens uppgifter i de europeiska frågornas nuvarande
läge, resolutionerna 264 och 265 om Europarådets allmänna politik samt
rekommendation 380 om europeiska ekonomiska förbindelser och atlantiskt
ekonomiskt »partnership»
I rekommendation 355, som antogs vid maj sessionen med 74 röster mot
två föreslås att EEC:s ministerråd skall uppmanas föra en mera utåtriktad
politik som tar hänsyn bl. a. till strävandena att nå fram till en allmän
europeisk ekonomisk integration som ett väsentligt politiskt mål, medan
övriga regeringar bör uppmanas att aktivt stödja en sådan politik.
Rekommendationen diskuterades vid 112:a mötet med ministrarnas ställföreträdare,
vilka beslöt inhämta OECD:s yttrande samt för kännedom
överlämna rekommendationen till EEC och EFTA.
I rekommendation 356, enhälligt antagen likaledes vid maj sessionen, ut -
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 196i
talas förhoppningen att Europarådet måtte bli forum för sådana politiska
och ekonomiska kontakter som kan leda till ett återupptagande av förhandlingarna
i marknadsfrågan. Rekommendationen utgjorde en del av
underlaget för diskussionen vid ministerkommitténs 33 :e möte i december.
Rekommendation 376 antogs enhälligt vid septembersessionen. Däri föreslås
bl. a. att tjänstemannakommittéer på hög nivå skall tillsättas för att
utreda möjligheterna till anslutning av övriga Europarådsländer till redan
existerande överenskommelser mellan EEC-länderna i vissa sociala och
tekniska frågor. Vidare uppmanas regeringarna att söka nå fram till en
gemensam ståndpunkt inför de kommande GATT-förhandlingarna. Rekommendationen
behandlades vid det 124 :e mötet med ministrarnas ställföreträdare
och vid ministerkommitténs 33 :e möte i december.
I resolutionerna 264 från septembersessionen och 265 från januarisessionen
om Europarådets allmänna politik erinras om att de europeiska
sammanslutningarna bör stå öppna för alla Europarådets medlemsstater
som kan och vill ansluta eller associera sig i enlighet med fördragen, samt
om önskemålet att Storbritannien och andra medlemsländer anknytas till
Gemenskapen före 1966. Vidare betonas önskvärdheten av nära atlantisk
samverkan. Församlingens utskott för kontakt med parlamenten har beslutit
att resolutionerna, vilka antogs enhälligt, skall överlämnas till parlamentsledamöterna
i medlemsländerna.
I den vid januarisessionen antagna rekommendation 380 återkommer
församlingen till tidigare uttryckta önskemål om stärkande av förbindelserna
mellan Europa och Nord-Amerika så att ett verkligt atlantiskt
»partnership» kommer till stånd, om konsultationer på hög nivå för att
vårens GATT-förhandlingar skall krönas med framgång, om ett snabbt
genomförande av de tullsänkningar som beslutas vid dessa, när de har
särskild betydelse för den inom-europeiska handeln, samt om en samordnad
europeisk politik vid FN:s världshandelskonferens. Ministrarnas ställföreträdare
har vid sitt 129 :e möte beslutit att rekommendationen, liksom
resolution 265, skall behandlas vid ministerkommitténs möte i april 1964.
Rekommendation 358 om reaktivering av Europarådet
Efter flera års förarbete, varunder regeringarnas yttrande i vissa frågor
inhämtats, antog församlingen denna rekommendation med minsta möjliga
erforderliga majoritet — 56 röster för, 22 emot och 6 nedlagda.
Inledningsvis framhålles i rekommendationen att församlingen anser det
nyttigt att efter flera års verksamhet skrida till en allmän omprövning av
Europarådets arbetsmetoder och att anledning finns att i jämförande och
rationaliserande syfte utreda de olika Europarådsorganens arbetsformer.
För att stärka Europarådets auktoritet genom förbättring av dess arbetsförhållanden
och för att uppnå ett ökat samarbete mellan församlingen
lf Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 147
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1964
och ministerkommittén föreslås ett antal ändringar i arbetsmetoderna,
berörande församlingen, ministerkommittén, den blandade kommittén
(sammansatt av representanter för församlingen och ministerkommittén)
samt sekretariatet.
Vad beträffar församlingen föreslås bl. a. att samråd skall äga rum mellan
församlingen och ministerkommittén i den blandade kommittén om
vilka ärenden som skall uppföras på dagordningen för församlingsdebatterna.
Vidare föreslås vissa utvidgade kontaktmöjligheter mellan församlingen
och ministerkommittén, bl. a. genom föredragningar i kommittén av
församlingens president eller utskottens rapportörer av antagna rekommendationer.
Ministerkommitténs auktoritet bör stärkas. Bl. a. ifrågasättes införande
av två skilda uppsättningar av ministerkommittén, nämligen dels sammanträde
av ministrar för europeiska frågor, dels sammanträde av fackministrar.
Ministerkommittén bör när den behandlar församlingens rekommendationer
söka nå fram till en gemensam ståndpunkt och icke som ofta
hittills nöja sig med att utan kommentarer överlämna dem till medlemsregeringarna.
Vidare rekommenderas ministerkommittén att tillgripa formen
med partiella överenskommelser och icke endast förkasta förslag
därför att en eller två medlemmar inlägger veto.
Den blandade kommittén föreslås bl. a. få viss beslutande rätt i procedurfrågor
och vidgade möjligheter att påskynda behandlingen av ett ärende.
Slutligen föreslås i rekommendationen vissa ändringar beträffande sekretariatet,
bl. a. antagandet av en personalstatut och en pensionsordning
samt upprättande av en skiljedomstol för arbetstvister.
Rekommendationen har behandlats vid flera möten med ministrarnas
ställföreträdare. Reaktionen inom ställföreträdarekommittén på åtskilliga
av förslagen var snarast negativ. Man påpekade att stor tveksamhet mot
rekommendationen förelegat redan inom församlingen, vilket tagit sig uttryck
bl. a. i den ytterst knappa majoriteten vid dess antagande, och att
det avgörande för Europarådets reaktivering ej är tekniska ändringar utan
regeringarnas vilja att använda rådet.
Europarådets ministerkommitté besvarade rekommendationen i en aidemémoire
av den 5 december 1963 (CM(63)222). Kommittén förklarade sig
vara helt överens med rådgivande församlingen rörande de två önskemål
som enligt kommitténs uppfattning låg till grund för rekommendationen,
nämligen:
1) förstärkning av Europarådets verksamhet på de politiska och tekniska
planen,
2) ökat samarbete mellan rådgivande församlingen och ministerkommittén.
Enligt ministerkommittén är åtskilliga av de förslag som framlagts i
rekommendationen redan förverkligade i rådets praxis. Så har exempel
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 147 är 1964
vis församlingens önskemål om större politisk aktivitet i ministerkommittén
redan blivit tillgodosett genom ett kommitténs beslut i maj 1963
(ministerkommitténs resolution (63)6), enligt vilket den framdeles vid
varje möte skall grundligt diskutera väsentliga problem rörande Europas
enande mot bakgrund av församlingens ställningstaganden. Ministrarna
hänvisade även till det allt intensivare arbete som bedrives inom Europarådets
expertkommittéer på icke-politiska områden, särskilt i kultur- och
juridiska frågor. Åtskilliga av de konventioner som slutits inom Europarådet
har för övrigt sitt ursprung i initiativ från församlingen.
Ministrarna förklarade sig beredda att söka åstadkomma närmare kontakter
med församlingen dock utan att binda sig för en invecklad formell
procedur, vilken riskerar att leda till att förbindelserna snarare skulle försämras
än förbättras. De var sålunda beredda att taga ställning till samtliga
församlingens rekommendationer. I tekniska frågor var de beredda att
fastställa årsprogram i samråd med församlingen för expertkommittéernas
verksamhet. Däremot var ministerkommittén icke beredd att låta församlingens
program uppgöras av den blandade kommittén eller att överhuvud
låta denna kommitté göras beslutmässig.
Ministerkommittén hänvisar slutligen till att det torde åligga församlingen
att genom sina direkta kontakter med medlemsparlamenten se till
att de breda folklagren i Europa vinnes för en reaktivering av Europarådet.
Regeringarnas åtgärder att främja de europeiska enhetssträvandena skulle
mycket underlättas om de kan räkna på stöd från en allmän opinion som
i första hand bör komma till uttryck i parlamenten.
Rekommendation 357 om förbindelser med de kommuniststyrda folken
i Central- och Östeuropa
I rekommendationen, som antogs under majsessionen med 72 röster mot
13 och 3 nedlagda, föreslås att ministerkommittén skall söka främja närmare
konsultationer mellan medlemsstaterna i frågor om kontakter med
folken i Östeuropa och att åtgärder i detta syfte vidtas på multilateral basis
under Europarådets beskydd. Vidare bör övervägas att utsträcka de
fördelar, som lämnas åt innehavare av Europarådets kulturella identitetskort,
att gälla även för studenter och forskare från dessa länder som studerar
i medlemsstaterna.
Vid rekommendationens behandling i ställföreträdarekommittén yppades
från åtskilliga håll tvivel om lämpligheten av multilaterala åtgärder.
Sveriges delegat framhöll att vi upprätthåller kulturella förbindelser med
öststaterna i viss omfattning, men att vi icke ser något skäl alt samordna
denna verksamhet på multilateral basis. Rekommendationen överlämnades
till Europarådets kulturstyrelse för vidare utredning.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr lb7 år 196b
Rekommendation 365 om bevarande och iståndsättande av historiska och
konstnärliga byggnader och miljöer
I denna rekommendation, som antogs enhälligt vid maj sessionen, föreslås
inkallandet av en europeisk konferens för bevarande och iståndsättande
av historiska och konstnärliga byggnader och miljöer samt ett ökat
samarbete mellan medlemsländernas myndigheter och muséer när det gäller
utbyte av forskningsrön och erfarenheter i ämnet. Slutligen föreslås
utredning av möjligheterna att inrätta ett europeiskt institut eller annat
samarbetsorgan för bevarande av historiska eller konstnärliga byggnader
eller miljöer av erkänt europeiskt intresse.
Rekommendationen har remitterats till Europarådets kulturstyrelse, där
frågan fortfarande beredes.
Rekommendation 374 om arbetet inom ad hoc-kommittén för juridiskt
samarbete
Med ledning av de erfarenheter som vunnits genom verksamheten i den
ad hoc-kommitté för behandling av rättsliga frågor, som tillsattes år 1962,
föreslås ministerkommittén i denna rekommendation, som antogs enhälligt
vid september-sessionen, att tillsätta en europeisk juridisk samarbetsnämnd
bestående av delegater på hög ämbetsmannanivå och med representation
även från rådgivande församlingen. Samarbetsnämnden skulle samordna
allt arbete (med undantag av straffrätt, kriminologi och mänskliga
rättigheter) på det rättsliga området, som bedrivs inom Europarådet. I
rekommendationen föreslås även inrättandet av ett permanent organ för
utbyte av och information om domstolspraxis och lagstiftning i medlemsländerna.
Vid sitt 33 :e möte i december beslöt ministrarna att organet skulle tillsättas.
Rekommendation 386 om ratificering av Europarådets konventioner
I rekommendationen, som antogs enhälligt vid januarisessionen, påpekas
önskvärdheten av att församlingen hålles underrättad om skälen till
att olika regeringar icke anslutit sig till konventioner som utarbetats inom
rådet.
Vid sitt 130 :e möte beslöt ministrarnas ställföreträdare att delvis tillmötesgå
rekommendationen och sålunda, i enlighet med vad som stadgats i
resolution (61)6, till sitt första möte varje år lämna sekretariatet alla upplysningar
om de ratificeringar som ägt rum under föregående år samt om
det aktuella ratifikationsläget för de konventioner och överenskommelser
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1964
7
som undertecknats under närmast föregående år. Det beslöts jämväl, att
ställföreträdarna härutöver kunde lämna de kommentarer de bedömde
lämpligt.
Rekommendation 379 om posttaxor i Europarådets medlemsstater
I rekommendationen föreslås bl. a. att inrikes porto skall gälla för befordran
mellan medlemsländerna av brev och brevkort i lägsta viktklassen.
Vidare rekommenderas enhetliga taxor för övriga viktklasser av brev och
andra försändelser.
Ministrarnas ställföreträdare beslöt vid sitt 130 :e möte att överlämna
rekommendationen för yttrande till den Europeiska post- och teleadministrationskonferensen
som sammanträdde i Lissabon den 16 mars samt
för kännedom till Internationella postunionen för dess nästa församlingsmöte
hösten 1964.
Departementschefen
Som förutskickats i propositionen 1963: 133 inträdde Schweiz som medlemsstat
i Europarådet i april 1963. Europarådet har därmed sjutton medlemmar,
nämligen följande: Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Grekland,
Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Schweiz,
Storbritannien, Sverige, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike.
Schweiz’ inträde hälsas med tillfredsställelse.
Vid församlingens januarisession valdes ny generalsekreterare i Europarådet
efter italienaren Lodovico Benvenuti, vilken efter sju års ämbetsutövning
anhållit att bli befriad från sitt uppdrag. Till ny generalsekreterare
utsågs den brittiske underhusledamoten, parlamentariske understatssekreteraren
i Foreign Office, Peter Smithers.
Generaldebatterna i församlingen har under det gångna året präglats av
den reaktion som följt på avbrottet av förhandlingarna i Bryssel om Storbritanniens
inträde i EEC, och de därmed följande återverkningarna på
frågan om övriga EFTA-länders anslutning resp. association. Den allmänna
meningen vid debatterna har varit att Europarådet i det uppkomna
läget är det forum som bäst lämpar sig för diskussioner mellan framstående
företrädare för de skilda ekonomiska grupperingarna, och att dessa diskussioner
bör kunna verksamt bidraga till ett återupptagande av de brutna
förhandlingarna. Denna uppfattning återspeglas i rekommendationerna 356
och 380 samt i flera resolutioner såsom 264 och 265. Ur svensk synpunkt
synes det naturligt och önskvärt att debatterna i Europarådet om marknadsfrågan
fortsätter.
I detta sammanhang bör ministerkommitténs ovannämnda resolution
(63)6 angående Europarådets uppgifter uppmärksammas. I denna resolution
betonade kommittén att Europarådet, i sin egenskap av mötesplats
2f Bihany Ull riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 147
8
Kungl. Maj:ts proposition nr t kl år 1964
för stater med anknytning till olika politiska och ekonomiska grupperingar,
har en betydelsefull roll att spela för att stärka den europeiska politiska
enhetsviljan och att Europarådet genom att vidareutveckla sin politiska
uppgift kan vara samtliga medlemsregeringar till avsevärd nytta
utan att intrång därför göres på andra europeiska institutioners verksamhetsfält.
Vidare förklarade sig ministrarna önska bibehålla nära politisk
kontakt mellan medlemmarna av den Europeiska ekonomiska gemenskapen,
den Europeiska frihandelssammanslutningen och övriga medlemsstater
i Europarådet. Ministrarna uttalade även tillfredsställelse över det
bidrag som lämnats av församlingen genom att denna vid sina allmänpolitiska
diskussioner ytterligare belyst de europeiska integrationsproblemen
och medverkat till den parlamentariska opinionsbildningen.
Vid församlingens politiska diskussioner under september- och januarisessionerna
lades särskild vikt vid problemen kring förhållandet mellan
Förenta staterna och Europa, den ursprungligen av presidenten Kennedy
väckta frågan om ett atlantiskt »partnership». I samband härmed betonades
önskvärdheten av att de europeiska ländernas uppträdande vid de förestående
tullförhandlingarna i GATT, den s. k. Kennedyrundan, skulle samordnas.
Ett framgångsrikt slutförande av GATT-förhandlingarna bedömdes
vara av yttersta vikt icke blott för förhållandet mellan Europa och Amerika
utan även för den fortsatta utvecklingen av handeln mellan Europas
länder tillhörande de två ekonomiska blocken EEC och EFTA (rekommendationerna
376 och 380, resolutionerna 264 och 265). I sistnämnda båda
uttalanden har man givetvis anledning att instämma från svensk sida. Frågan
om uppträdandet vid GATT-förhandlingarna behandlades vid 33:e mötet
med ministerkommittén och kommer även att uppföras på dagordningen
för det 34 :e mötet i april. Vid båda dessa möten behandlas även frågan
om ett atlantiskt »partnership». Från svensk sida har framhållits att vi
hyser ett livligt intresse för att förbindelserna över Atlanten utvecklas och
intensifieras, ehuru utan att någon extra institutionell överbyggnad tillskapas.
För svensk del finns det emellertid anledning betona, att vi endast
kan deltaga i den utsträckning vi finner ett sådant samarbete, stå i full
överensstämmelse med vår allmänna neutralitetspolitik.
Frågan om reaktivering av Europarådet, rekommendation 358, har under
flera år varit föremål för överväganden i församlingen, vilken även på
ett tidigt stadium inhämtat medlemsregeringarnas synpunkter på vissa
reformförslag. Ur svensk synpunkt förtjänar strävandena att effektivisera
rådets arbetsformer allt beaktande. Förutom de åtgärder som redan vidtagits,
såsom besluten om regelbundna allmän-politiska debatter i ministerkommittén,
samråd mellan församling och ministerråd rörande församlingens
diskussionsprogram i politiska och tekniska frågor samt anordnande
av fackministerkonferenser, synes en viss förstärkning av sekretariatet
kunna genomföras. En reform av sekretariatet synes dock böra avvakta
Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1964 9
slutförandet av arbetet inom kommissionen för en europeisk tjänstemannakarriär.
Europarådets uppgifter på de kulturella, juridiska och sociala områdena
har under årens lopp intensifierats. I prop. 1963: 133 kunde jag redovisa
att Europarådets 1962 instiftade kulturstyrelse påbörjat sin verksamhet.
Enligt beslut av ministerkommittén har nu en europeisk juridisk samarbetsnämnd
tillsatts i enlighet med församlingens rekommendation 374.
I denna nämnd, som kommer att bestå av regeringstjänstemän på hög
nivå, kommer huvuddelen av Europarådets arbete på det rättsliga området
att samlas. Endast det arbete som bedrives av expertkommittéerna
för straffrätt, kriminologi och mänskliga rättigheter kommer att ligga utanför
den juridiska samarbetsnämndens kompetens.
På det sociala området har en europeisk balk om social trygghet utarbetats.
Balken kommer att föreligga för undertecknande vid ställföreträdarnas
möte i april. Balken får betecknas såsom ytterligare ett led i Europarådets
strävan att samla de europeiska länderna kring ett socialpolitiskt
program, vars första led utgjordes av den för några år sedan tillkomna
europeiska sociala stadgan.
I rekommendation 386 har församlingen hemställt att mera utförligt
informeras om medlemsländernas skäl att icke ratificera Europarådskonventioner.
Som nyss nämnts har ministerkommittén med anledning därav
i sin resolution (64)1 förklarat sig beredd att till viss del tillmötesgå församlingens
begäran. Från svensk sida torde församlingens önskemål redan
ha uppfyllts, då i de rapporter som årligen tillställas Europarådets sekretariat
utförliga uppgifter lämnas om ratifikationsläget beträffande ännu
ej ratificerade Europarådskonventioner.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition
med anhållan om yttrande angående omförmälda av Europarådets
rådgivande församling vid dess femtonde ordinarie
möte fattade beslut.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Erik Corncll
0
Kungl. Maj:ts proposition nr l''i7 år 196 i
Bilaga
Vid rådgivande församlingens femtonde ordinarie möte
antagna rekommendationer
(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges i fullständig
översättning, övriga endast i kort sammanfattning)
Sessionen 6—10 maj 1963
Rekommendation 352 med församlingens utlåtande över dagordningsförslaget
för femte sessionen av den europeiska kommunalkonferensen
Dagordningsförslaget
upptar följande frågor:
1. utländska arbetares bosättning i kommuner inom
medlemsländerna,
2. regionplanering.
Rekommendation 353 om beviljande av konsultativ status åt vissa icke
statliga organisationer
Avser judiska världskongressens europeiska gren
(kategori 1), Committee of National Institutes of Patent
Agents (CNIPA) (kategori 2), Internationella
fågelskyddskommittén (kategori 2).
Rekommendation 354 om beviljande av konsultativ status åt en icke statlig
organisation
Avser Internationella kvinnoförbundets europeiska
avdelning.
Rekommendation 355
om de ekonomiska förbindelserna i Europa
1. Församlingen,
2. som uttrycker sin fasta förvissning om att medlemsregeringarna trots
Brysselkonferensens strandande bör hålla fast vid sin strävan att nå fram
till en allmän europeisk ekonomisk integration som ett väsentligt politiskt
mål;
3. som anser att de kommande GATT-förhandlingarna och den amerikanska
lagen om utvidgning av handeln (Trade Expansion Act) utgör ett
lämpligt tillfälle att uppnå en allmän ökning av världshandeln, i synnerhet
genom tullsänkningar;
4. som anser att det skulle vara nyttigt att inom ramen för OECD sammankalla
ett möte för att förbereda ett avtal rörande vissa basprodukter
inom en nära framtid;
5. som anser det önskvärt att länderna inom den europeiska ekonomiska
gemenskapen och andra medlemsländer av OECD utnyttjar denna senare
organisation och övriga internationella organisationer för att samordna sin
verksamhet i fråga om utvecklingshjälp;
6. som understryker nödvändigheten att förhandlingarna för anslutning
av Turkiet till den Europeiska ekonomiska gemenskapen utan dröjsmål fort
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1!)64
sättes och att förhandlingar syftande till att inom snar framtid träffa ekonomiska
överenskommelser mellan EEC och andra europeiska länder upptagas,
med hänsyn särskilt tagen till Österrikes ytterst brådskande problem
och till Danmarks jordbrukssvårigheter;
7. som likaledes understryker nödvändigheten att utan dröjsmål fortsätta
förhandlingarna i syfte att nå fram till en tillfredsställande överenskommelse
mellan den Europeiska ekonomiska gemenskapen och Israel,
8. rekommenderar ministerkommittén:
(a) att omgående anmoda den Europeiska ekonomiska gemenskapens ministerråd
att antaga en utåtriktad politik, som tar hänsyn till ovannämnda
förslag; och
(b) att omgående anmoda övriga medlemsländer att aktivt stödja denna
politik med praktiska och samordnande åtgärder för att befordra europeisk
integration och världsomfattande samarbete.
Rekommendation 356
om Europarådets uppgift på kort sikt
1. Församlingen,
2. som hänvisar till den fara som den europeiska enhetstanken utsatts
för genom Brysselförhandlingarnas misslyckande;
3. som anser att Europarådet, vilket i sig innesluter såväl gemenskapernas
medlemsstater som flertalet stater vilka ansökt om inträde eller associering,
synes vara lämpligaste forum för att främja återupptagna förhandlingar
och frammana en gemensam politisk vilja;
4. som anser att Europarådets församling är mera lämpad än någon annan
institution att skapa en verklig europeisk allmän opinion;
5. som välkomnar ministerkommitténs resolution (63) 6 enligt vilken
kommittén beslutit att fullt utnyttja varje session till en diskussion av samtliga
större politiska problem som Europas enande ställer i ljuset av de uttalanden
som fällts av den rådgivande församlingen,
6. rekommenderar ministerkommittén:
(a) att verkställa sin ovannämnda resolution genom att låta Europarådet
bliva den ram inom vilken politiska och ekonomiska kontakter försiggår,
vilka kan leda till ett återupptagande av förhandlingarna mellan de Sex,
Storbritannien och de övriga länder som ansökt om inträde i eller associering
till den Europeiska ekonomiska gemenskapen,
(b) att vidtaga erforderliga åtgärder för att kontakterna mellan församlingen
och ministerkommittén skall bliva effektiva.
Rekommendation 357
om förbindelser med de kommuniststyrda folken i
Central- och Östeuropa
1. Församlingen,
2. som åberopar nödvändigheten att upprätta nära kontakter mellan folken
i Östeuropa och i Västeuropa;
3. som hänvisar till rekommendation 291 rörande upprättandet av kulturella
förbindelser med Polens folk,
4. rekommenderar:
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1964
att ministerkommittén måtte söka främja närmare konsultationer mellan
medlemsländerna i vad rör kontakter med folken i europeiska länder
under kommunistiskt styre;
att ministerkommittén måtte taga initiativ till knytande av talrika och
varierande kontakter med dessa länder på multilateral basis under Europarådets
beskydd, särskilt genom att dela ut studie- och forskningsstipendier
till vetenskapsmän, konstnärer och studenter;
att ministerkommittén måtte undersöka möjligheterna att utsträcka de
fördelar som lämnas åt innehavare av Europarådets kulturella identitetskort
att gälla även för skol- och universitetsstuderande från europeiska länder
under kommunistiskt styre vilka vistas i medlemsstaterna;
5. anbefaller sekretariatet att bistå ministerkommittén vid fullgörandet
av denna uppgift.
Rekommendation 358
om reaktivering av Europarådet
Församlingen,
som åberopar den roll Europarådet spelat sedan 1949 och ännu bör spela
i framtiden för att »åvägabringa en fastare enhet mellan dess medlemmar
i ändamål att förverkliga och skydda de ideal och principer vilka utgöra
deras gemensamma arv och att underlätta deras sociala och ekonomiska
framåtskridande» (artikel 1 av stadgan);
som anser det nyttigt att efter åtskilliga års verksamhet skrida till en allmän
omprövning av de metoder, som Europarådet tillämpar för att nå detta
mål;
som hänvisar till att skilda förslag granskats under de senaste åren, vilka
haft till syfte att öka institutionens ändamålsenlighet, och att vissa av dem
förverkligats medan andra icke givit väntat resultat;
som anser att anledning finnes att i jämförande och rationaliserande syfte
utreda de olika Europarådsorganens arbetsformer;
som hänvisar till regeringarnas svar på den promemoria som tillställts
dem av arbetsgruppen för reaktivering av Europarådet,
rekommenderar att följande åtgärder måtte vidtagas för att stärka Europarådets
auktoritet genom förbättring av dess arbetsförhållanden:
Sektion A — Församlingen
I. Dagordningen
1. Församlingens dagordning bör skilja mellan:
(a) frågor som inskrivits i samråd med ministerkommittén, vilket samråd
skall ske i den blandade kommittén;
(b) frågor som inskrivits genom enkelt beslut av församlingen (i enlighet
med nuvarande bestämmelser i artiklarna 14 och 15 av reglementet).
2. För frågor som hänföras under paragraf 1 ovan bör ministerkommittén,
därest den icke tillmötesgår eller endast delvis tillmötesgår en rekommendation
från församlingen, delgiva denna sina invändningar i enlighet
med artikel 15 av sitt eget reglemente, så att församlingen kan skrida till
en andra läsning. Invändningarna bör delgivas såväl den blandade kommittén
som församlingens kansli, som underrättar vederbörande utskott.
3. Om den åtgärd som vidtages av ministerkommittén i anledning av eu
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 747 år 196 i
rekommendation icke bedömes tillfredsställande av vederbörande utskott
och av församlingens kansli, bör frågan efter remiss till vederbörande utskott
hänskjutas till den blandade kommittén för sammanjämkning av meningsmotsättningarna
mellan församlingen och ministerkommittén, innan
frågan göres till föremål för en ny debatt i församlingen.
4. För varje session med församlingen bör diskussionsordningen uppgöras
så, att vederbörande ministrar kan deltaga i debatterna i församlingsplenum
och eventuellt i utskott.
II. Utvidgning av församlingens verksamhetsfält
Sedan församlingen antagit en rekommendation bör den söka nå kontakt
med ministerkommittén för att framlägga sin uppfattning genom:
(a) föredragning inför ministerkommittén av presidenten eller vederbörande
utskotts rapportör innan beslut fattas av ministerkommittén;
(b) överväganden inom blandade kommittén, i former som avgörs av
kommittén, rörande vilken åtgärd varje rekommendation bör föranleda;
(c) framläggande av skriftliga eller muntliga frågor rörande tillämpning
av rekommendationen.
Föreskrifterna enligt a) och b) bör obligatoriskt iakttagas för frågor som
inskrivits på församlingens dagordning efter gemensamt beslut. De rekommenderas
även för alla andra frågor, men beslut härom fattas av blandade
kommittén.
Sektion B — Ministerkommittén
Församlingen som övervägt de svar som inkommit från regeringarna på
en promemoria med ett antal precisa frågor, och som är medveten om nödvändigheten
att stärka Europarådets regeringsorgans auktoritet, föreslår
följande åtgärder:
1. Enligt andan i artikel 14 av stadgan och i syfte att specialisera ministerkommittén,
när den sammanträder på ministernivå, skulle man i vissa
fall kunna överväga två skilda uppsättningar av ministerkommittén: (i)
sammanträde av ministrar eller statssekreterare för europeiska frågor; (ii)
sammanträde av fackministrar.
Flertalet regeringar har icke ställt sig positiva till ett förslag att utnämna
särskilda ministrar för europeiska frågor och församlingen avstår därför
från den första av nämnda möjligheter men hemställer hos ministerkommittén
att denna varje år upprättar en förteckning över specialsessioner
med ministerkommittén, vilka då bör organiseras på ad hoc basis, varvid
utrikesministrarna delegerar sina befogenheter till vederbörande fackministrar
för att dessa tillsammans skall kunna överväga de frågor som faller under
deras kompetens (rättsfrågor, undervisningsfrågor, sociala frågor, jordbruk
etc.), så snart mängden och vikten av frågor som behandlas inom
Europarådet skulle motivera sådana sessioner. Generalsekreteraren bör deltaga
i egenskap av rådgivare och Europarådets sekretariat bör svara för de
praktiska arrangemangen.
Ministrarnas ställföreträdares verksamhet utövas under utrikesministrarnas
ansvar i syfte att: (i) svara för förberedelsen och samordningen av arbetet
vid mötena med fackministrarna; (ii) handlägga alla allmänna organisatoriska
frågor mellan de sammanträden med ministerkommittén, som
äger rum på utrikesministernivå.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1064
2. Vissa interna åtgärder inom ministerkommittén torde vara ägnade att
öka dennas auktoritet, utveckla dess praktiska handlingsförmåga och få till
stånd ett verkligt samarbete med församlingen:
(a) Ministerkommittén bör icke blott överlämna församlingens rekommendationer
till regeringarna, utan bör dessförinnan ha avgivit ett gemensamt
uttalande rörande den inställning regeringarna bör intaga;
(b) den bör vaka över att verkliga åtgärder tagas med anledning av ministerkommitténs
resolutioner genom att infordra regelbundna redogörelser
från regeringarna;
(c) när så anses nödvändigt bör den tillgripa formen med partiella överenskommelser
och icke förkasta ett förslag som flertalet bedömer av intresse,
för den händelse en eller två medlemmar inlägger sitt veto;
(d) den bör i en dokumentserie delgiva församlingen sina invändningar
på de rekommendationer som icke antagits eller som endast delvis antagits,
så att diskussionerna vid en andra läsning kan äga rum med alla relevanta
fakta kända.
Sektion C — Blandade kommittén
Församlingen anser att den blandade kommittén för att sättas i stånd att
ändamålsenligt fullgöra sin roll som förbindelselänk och kontaktorgan
mellan Europarådets två organ bör reformeras enligt följande linjer:
1. Den blandade kommittén bör bestå av en representant för varje medlemsregering
och ett lika stort antal representanter för församlingen, däribland
församlingens president ex officio. Övriga representanter från församlingen
bör väljas av denna på förslag av kansliet under första delen av
varje session.
2. Den blandade kommittén bör utan att vara beslutmässig i sakfrågor
ha behörighet att fatta beslut för att påskynda behandlingen av ett ärende
såväl i församlingen som i ministerkommittén. För detta ändamål torde
följande praktiska dispositioner böra vidtagas:
(a) Sammanträden bör hållas före och efter vart och ett av de två huvudsakliga
delarna av sessionen, och dessutom bör två extra sammanträden
i princip hållas efter förslag av generalsekreteraren och församlingens
president;
(b) Blandade kommittén bör ges behörighet att besluta om vilka frågor
som skall inskrivas på församlingens dagordning i samråd med ministerkommittén
och överväga vilka åtgärder som skall vidtagas i syfte att påskynda
frågornas behandling inom Europarådets båda organ;
(c) Den bör yttra sig över församlingens utlåtanden över budgetära och
administrativa frågor som ligger under ministerkommitténs kompetens.
3. Under paragrafen (c) av paragraf (ii) av 1951 års resolution om stadgan
av följande lydelse: »Blandade kommitténs beslut föranleder icke någon
röstning» bör utgå utan att dock denna ändring innebär att röstning göres
obligatorisk.
Sektion D — Sekretariatet
Sekretariatets personal
Församlingen anser att ett villkor för Europarådets effektivitet är att
sekretariatet, som utgör rådets fasta och permanenta del, fungerar; den rekommenderar
att följande åtgärder vidtagas i avvaktan på utredning om
mera djupgående förändringar:
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1964
1. Modellstatuterna för en europeisk förvaltning torde snarast möjligt
böra antagas för Europarådets personal med hänsyn till att de europeiska
gemenskaperna den 1 januari 1962 antagit en personalstatut, som mycket
nära ansluter sig till modellstatuterna.
2. Det ligger icke i Europarådets intresse att antalet tjänstemän som frigjorts
från de nationella förvaltningarna överskrider en tredjedel av tjänsterna
i varje med A betecknad kategori.
3. De allmänna reglerna för förvaltningen rörande antagning och befordran
av tjänstemän och särskilt de principer som fastställts i församlingens
rekommendation 49 och ministerkommitténs resolution (53) 33
och förtydligade av senare förklarande texter (paragraferna 116 och 117 av
ministerkommitténs sjätte rapport, dokument 357) synes böra göras till föremål
för ett särskilt utarbetat tillämpningsreglemente.
4. Införandet av en pensionsordning är oumbärlig för en verklig europeisk
förvaltningskarriär.
5. En ömsesidig skiljedomstol med befogenhet att avgöra tvister ex aequo
et bono är den enda institution som har förutsättning att garantera tjänstemännen
nödvändigt skydd för ärendenas behöriga handläggning.
Rekommendation 359 om Haagakademien för internationell rätt
Akademien skulle erhålla ökat stöd.
Rekommendation 360 om antagning och befordran av tjänstemän inom
Europarådet
Artiklarna 6 och 7 av tjänstemannastatuterna skulle
ändras.
Rekommendation 361 om Europarådets insatser vad rör internationella
livsmedelsfrågor
Församlingen rekommenderar ministerkommittén alt
deltaga med symboliska belopp i världskampanjen
mot hunger, att ansluta Europarådet till världsorganisationen
mot hunger, att uppmana medlemmarna
att öka sitt deltagande i FAO:s internationella
livsmedelsprogram samt att om möjligt sända en
delegation till den internationella livsmedelskongressen
i Washington.
Rekommendation 362 om avyttring av jordbruksprodukter
Vissa åtgärder skulle vidtagas för samordning av
medlemsländernas veterinärstadgor samt för förbättring
av metodiken vid marknadsundersökningar.
Rekommendation 363 om stöd åt Internationella institutet för förenhetli
gande
av privaträtten
Institutet skulle erhålla ökat ekonomiskt stöd.
Rekommendation 364 om subventioner för att säkerställa erforderligt tillfälligt
skydd åt Västeuropas kolindustri
Ekonomiska utskottets betänkande i ämnet (Dok.
1572) skulle överlämnas till OECD och medlemsregeringarna.
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 196''r
Rekommendation 365
om bevarande och iståndsättande av historiska
och konstnärliga byggnader
Församlingen,
som hänvisar till ministerkommitténs meddelande till församlingen av
den 12 december 1960 vari uttrycktes förhoppningen att församlingen
skulle samverka med kommittén för att framlägga nya förslag till projekt
av europeiskt intresse vilka lämpade sig för en kollektiv insats;
som hänvisar till den artikel i det europeiska kulturavtalet som stipulerar
följande: »Varje avtalsslutande part bör vidtaga lämpliga åtgärder för
att bevara sitt nationella bidrag till Europas gemensamma kulturarv»;
som tagit del av det kulturella och vetenskapliga utskottets utlåtande rörande
bevarande och iståndsättande av historiska eller konstnärliga byggnader
och miljöer (Dok. 1570);
som anser att historiska byggnader och monument är värdefulla vittnen
om såväl den grundläggande enheten som om rikedomen och mångfalden
i den västerländska civilisationen;
som ytterligare noterat att en mäktig opinion till förmån för upprustning
av historiska stadsmiljöer f. n. finnes, och att exempelvis Internationella
förbundet för bostäder och stadsplanering vid sin konferens i Santiago de
Compostella i december 1961 antog en grundläggande resolution i frågan,
vari behovet av internationella kontakter och utbyten underströks;
som anser att bevarandet av dylika minnesmärken är en ytterst brådskande
och väsentlig uppgift för Europas länder;
som med tillfredsställelse konstaterar att betydande arbeten pågår inom
olika medlemsländer för att lösa problemen att bevara och iståndsätta historiska
och konstnärliga miljöer och byggnader;
som anser att ett verkligt behov föreligger för en europeisk myndighet
som skulle tjäna som sista besvärsinstans och bedömare av de viktiga frågor
angående bevarandet av historiska byggnader och miljöer vars intresse
icke inskränker sig till det nationella planet;
som anser att Europarådet kan spela en viktig roll genom att i alla
Europas länder väcka till allmänt medvetande situationens allvar och nödvändigheten
att åtgärder snarast vidtas för bevarande och iståndsättande
av historiska minnesmärken;
som anser att det särskilt åligger Europarådet att organisera samarbetet
mellan medlemsländerna i denna fråga;
som anser att Europarådet t. o. m. skulle kunna skapa ett permanent
konservatorsinstitut på multilateral basis samt ansvara för dettas funktion,
rekommenderar ministerkommittén:
A. En europeisk konferens:
1. att inom ramen för Europarådet sammankalla en europeisk konferens
för bevarande och iståndsättande av historiska och konstnärliga byggnader
och miljöer med följande syfte:
(a) att framlägga hithörande problem för europeisk opinion för att väcka
ett allmänt medvetande om situationens allvar och nödvändigheten att åtgärder
snabbt vidtagas;
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 196i
(b) att utarbeta och publicera ett gemensamt aktionsprogram;
2. att uppdraga åt konferensen att särskilt undersöka lämpligheten av:
(a) att tillskapa en gemensam organisation för bevarande av monument
av europeiskt intresse;
(b) att inrätta ett organ för jämförande studier och dokumentation rörande
historiska byggnader och miljöer, deras konservering, skydd och
iståndsättande;
(c) att upprätta en förteckning över byggnader och miljöer av »europeiskt
intresse»;
(d) att organisera andra former av europeiskt samarbete på detta område
;
3. att organisera denna konferens i Giorgio Cini-fondens säte i Venedig,
i samarbete med UNESCO;
4. att låta förbereda konferensen genom sammankomster med framstående
experter för diskussion av problemets olika aspekter i enlighet med
het program som föreslagits av kulturella och vetenskapliga utskottet (Dok.
1570);
B. Samarbete mellan regeringarna:
att anmoda Europarådets kulturstyrelse att inom ramen för sitt särskilt
åt kulturellt samarbete ägnade program organisera en serie sammankomster
på hög tjänstemannanivå rörande bevarande och iståndsättande av historiska
eller konstnärliga byggnader och miljöer i syfte att åstadkomma
utbyte av upplysningar och erfarenheter;
C. Europeiskt konservator sinstitut:
att anmoda kulturstyrelsen att i ljuset av de rekommendationer som
antagits av ovannämnda konferens utreda möjligheten att inrätta ett europeiskt
institut för bevarande av historiska eller konstnärliga byggnader eller
miljöer av erkänt europeiskt intresse eller att inrätta något annat permanent
samarbetsorgan på detta område.
Rekommendation 366 om ett försöksprojekt för konservering och iståndsättande
av ett historiskt kvarter i Venedig under
Europarådets beskydd och med dess finansiella bistånd.
Rekommendation 367 med yttrande över europeiska kommunalkonferensens
resolutioner 36 och 37/1962 rörande konferensens
stadga och reglemente
Församlingen instämmer i resolutionernas innehåll.
Rekommendation 368 med yttrande över europeiska kommunalkonferensens
resolutioner 23 och 38/1962 om europeisk regionplanering
Församlingen
stöder resolutionernas innehåll.
Sessionen 18—24 september 1963
Rekommendation 369 om beviljande av konsultativ status hos Europarådet
åt den icke statliga organisationen B’nai B’rith
(kategori 2).
18
Kungi. Maj.ts proposition nr H7 dr 1961
Rekommendation 370 om presentationen av Europa i utom-europeiska länder
Europeiska
kulturrådets ad hoc-kommitté, vilken
sammanträder i maj 1964, skulle erhålla i uppdrag
att svara för spridning av Europainformation i andra
delar av världen.
Rekommendation 371 om skadlig degeneration av andningssystemet hos
rökare
Ett europeiskt colloquium skulle organiseras i samarbete
med världshälsoorganisationen med uppgift att
utreda möjligheterna till intensifierat europeiskt samarbete
i ämnet, särskilt vad beträffar utbyte av informationer
och hälsovårdsundervisning.
Rekommendation 372 om likformig tolkning av europeiska fördrag
Juridiska utskottets rapport i ämnet (Dok. 1650)
skulle överlämnas till ad hoc-kommittén för juridiskt
samarbete, och medlemsstaternas justitieministrar
uppmanas att vid sin nästkommande konferens
taga upp problemet om likformig tolkning av
dessa fördrag.
Rekommendation 373 om Haagkonventionen rörande rättskollisioner vad
avser testamentes form
Medlemsregeringarna skulle uppmanas att underskriva
respektive ratificera Haagkonventionen av den
5 oktober 1961, i de fall de icke redan gjort så.1
Rekommendation 374
om arbetet inom ad hoc-kommittén för juridiskt samarbete
Församlingen,
som åberopar sin rekommendation 226 rörande Europarådets utvidgade juridiska
program;
som hänvisar till resolution nr 9 antagen av de europeiska justitieministrarna
under deras andra konferens i Rom under tiden 5—7 oktober 1962
om Europarådets framtida verksamhet på det rättsliga området;
som hänvisar till resolution (62) 41 antagen av ministerkommittén den
17 september 1962 om Europarådets rättsliga program;
som lyckönskar ad hoc-kommittén för juridiskt samarbete vilken bildats
i enlighet med resolution (62) 41, till det arbete den redan utfört;
som anser att den verksamhet som redan bedrivits av ad hoc-kommittén
för juridiskt samarbete tydligt visar nödvändigheten av att inom ramen för
Europarådet och inom varje medlemsstat ett organ tillskapas som möjliggör
verkställande och vidare utveckling av det juridiska programmet (inom
andra områden än straffrätt, kriminologi och mänskliga rättigheter);
som övervägt juridiska utskottets rapport (Dok. 1651),
rekommenderar ministerkommittén:
1 Sverige har undertecknat men icke ratificerat konventionen.
19
Kungl. Maj.ts proposition nr lb7 år 196b
I
1. alt vidtaga erforderliga åtgärder för att inom Europarådets ram tillskapa
en europeisk juridisk samarbetsnämnd och uppdraga åt denna att
verkställa och utveckla Europarådets juridiska program;
2. att uppdraga åt den europeiska juridiska samarbetsnämnden att verka
som ledande och samordnande organ för Europarådets rättsliga arbete;
3. att anvisa nämnden en årlig budget och lämna den fullmakt att disponera
över denna budget efter eget gottfinnande på det att den må kunna fullgöra
sin uppgift på ett tillfredsställande sätt;
4. att ställa existerande juridiska expertkommittéer (för nationella prejudikatsamlingar,
skiljedom, konsularkonvention, juridiska personer) och
sådana som framdeles må komma att tillsättas inom ramen för det utvidgade
rättsliga samarbetet, under den europeiska samarbetsnämndens myndighet
;
5. att besluta att sagda nämnd skulle bestå av:
(a) en delegation från varje medlemsregering bestående av höga ämbetsmän;
(b)
tre representanter för församlingen utsedda på sätt som denna må
fastställa;
6. att besluta att:
(a) beslut inom den europeiska juridiska samarbetsnämnden skall fattas
med två tredjedels majoritet av antalet avgivna röster;
(b) regeringsdelegationerna och församlingens delegation skall ha en
röst vardera;
II
7. att rekommendera medlemsstaternas regeringar att inrätta ett system
för utbyte av upplysningar och lagförslag i enlighet med de regler som fastställts
av ad hoc-kommittén för juridiskt samarbete eller som kommer att
fastställas i framtiden av den europeiska juridiska samarbetsnämnden, vilket
system skulle fungera genom den europeiska samarbetsnämndens förmedling
och vara ägnat att bringa till allmän kännedom lagstiftningstendenser,
som gör sig gällande i Europarådets medlemsstater och därigenom
möjliggöra för den europeiska nämnden att föreslå vidtagande av likformiga
åtgärder inom de skilda staterna;
8. att likaledes rekommendera inrättande av ett system för utbyte mellan
medlemsstaterna av informationer om domstolsbeslut, vari åberopas Europarådets
konventioner och enhetliga lagar utarbetade under rådets auspicier,
vilket skulle underlätta en likartad tolkning av lagtexter med »europeiskt»
innehåll;
9. att för detta ändamål rekommendera medlemsstaternas regeringar att
inom sina respektive förvaltningar tillskapa ett förbindclseorgan som skulle
ha till uppgift:
(a) att insamla material rörande lagförslag under utarbetande vilket
kan vara av intresse för övriga stater; detta material skulle överlämnas till
förbindelseorganen i övriga medlemsstater genom den europeiska juridiska
samarbetsnämndens försorg;
(b) att mottaga material rörande lagförslag avsända från andra länders
förbindelseorgan samt delgiva dessa med vederbörande nationella myndigheter;
-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1964
(c) att likaså insamla inländska domstolars beslut berörande Europarådets
konventioner och enhetliga lagar vilka utarbetats inom rådet samt delgiva
dessa med europeiska juridiska samarbetsnämnden för vidare spridning;
10.
att uppmana medlemsstaterna att meddela förbindelseorganens adresser
till Europarådets sekretariat för att samband skall kunna nås direkt
mellan sagda förbindelseorgan inom ramen för samarbetsnämnden;
III
11. att delge denna rekommendation med ad hoc-kommittén för juridiskt
samarbete och hemställa att denna måtte detalj granska församlingens förslag
innan den avslutar sitt arbete.
Rekommendation 375 om upphävande av viseringstvång för flyktingar
Församlingen rekommenderar ministerkommittén
att uppmana de medlemsregeringar som ännu icke
undertecknat rekommendationen i ämnet av den 20
april 1959 att ansluta sig till denna respektive i avvaktan
därpå underlätta formaliteterna för flyktingars
inresa i respektive länder.
Rekommendation 376
om Europarådsförsamlingens uppgifter i de europeiska
frågornas nuvarande läge
1. Församlingen,
2. som åberopar sin rekommendation 358 om Europarådets reaktivering;
3.
som är angelägen att samla frågor av politisk karaktär till ett politiskt
arbetsprogram som årligen skall föreslås vid dess höstsession;
4. som tagit kännedom om och välkomnar ministerkommitténs beredvillighet
att verkställa resolution (63) 6 genom att hålla överläggningar som
särskilt skulle kunna beröra frågor rörande den europeiska ekonomiska
integrationen och atlantiskt »partnership»;
5. som erinrar om att ministerkommittén i sagda resolution har uttryckt
sin vilja att ansluta församlingen till sin politiska verksamhet;
6. som anser att denna vilja skulle kunna finna ett praktiskt uttryck i
ett politiskt arbetsprogram upprättat gemensamt av ministerkommittén
och församlingen;
7. rekommenderar ministerkommittén:
(a) att, vid behandlingen av frågor om europeisk ekonomisk integration
snarast tillsätta kommittéer bestående av höga ämbetsmän åt vilka
skulle uppdragas att förbereda avtal varigenom Europarådets samtliga medlemsländer
eller en del av dem skulle kunna ansluta sig till anordningar
som redan genomförts inom den Europeiska ekonomiska gemenskapen i
frågan rörande exempelvis arbetare och bosättningsrätt, tjänster, kapital och
transporter;
(b) att vid diskussion av atlantiskt »partnership» söka utarbeta en gemensam
ståndpunkt för Europarådets medlemsländer när det gäller tullförhandlingarna
i GATT;
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 196b
(c) att tillägga följande punkt till sitt politiska arbetsprogram: »Utsikterna
för förbindelserna mellan Förenta Staterna och Europa å ena sidan
och Sovjetunionen å den andra».
Sessionen 13—17 januari 196b
Rekommendation 377 om beviljande av konsultativ status åt vissa icke
statliga organisationer
Avser europeiska kommittén av unga jordbrukare
samt 4 — H — Clubs (kategori 2).
Rekommendation 378 om tillämpning av konventionen för vin, sprit, Öl
och cider
En organisation skulle inrättas för dryckeskonventionen.
Rekommendation 379
om posttaxorna i Europarådets medlemsstater
Församlingen,
1. som uttalar sin tillfredsställelse över att under loppet av de senaste
åren bilaterala avtal slutits enligt vilka inrikes posttaxor skall gälla för
brevförsändelser mellan vissa medlemsländer;
2. som åberopar den rekommendation som antagits i denna fråga av den
europeiska konferensen av post- och teleförvaltningarna vid dess möte i
Miinchen i september 1963;
3. som är övertygad om att tillämpningen av inrikes posttaxor för försändelser
mellan alla Europarådets medlemsländer skulle ha ett avsevärt
psykologiskt värde genom att ge Europas folk ett praktiskt bevis för den
europeiska enhetens återverkningar på deras dagliga liv;
4. rekommenderar ministerkommittén:
(a) att hemställa hos medlemsregeringarna, eller därest den inrikes lagstiftningen
så tillåter, hos poststyrelserna i medlemsländerna, på enklast
möjliga sätt tillämpa inrikes posttaxor för brev i lägsta viktklassen (upp
till 20 gram eller vad beträffar Storbritannien och Irland ett uns) samt för
postkort med i förväg frankerat svarskort som befordras mellan medlemsländerna;
(b)
att hemställa hos medlemsregeringarna att, därest de icke kan helt
eller delvis vidtaga de åtgärder som rekommenderas här ovan, meddela
församlingen skälen därtill;
(c) att enträget hemställa hos medlemsregeringarna att ge sitt stöd åt
de ansträngningar som pågår inom den europeiska konferensen av postoch
teleförvaltningarna att skapa nödvändiga förutsättningar för att man
i framtiden skall kunna nå fram till enhetliga taxor för övriga viktklasser
av brev samt för försändelser av annat slag som befordras mellan medlemsländerna.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr lk7 år 1961
Rekommendation 380
om de europeiska ekonomiska förbindelse och atlantiskt
ekonomiskt »partnership»
Församlingen,
1. som med tillfredsställelse mottagit meddelandet om undertecknandet
den 20 juli 1963 av anslutningskonventionen mellan den Europeiska ekonomiska
gemenskapen samt de afrikanska staterna och Madagaskar, och
om undertecknandet den 12 september 1963 av associationsöverenskommelsen
mellan den Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet, vilken
utgör en ny etapp mot europeisk integration, och som lyckönskar den
Europeiska ekonomiska gemenskapen och den grekiska regeringen att ha
fattat beslut om att påskynda tullsänkningarna och att anpassa den grekiska
tulltaxan efter den gemensamma yttre tullen;
2. som med tillfredsställelse hälsar de talrika steg som tagits sedan januari
1963 för att utveckla förbindelserna mellan den Europeiska ekonomiska
gemenskapen och övriga medlemsländer, särskilt genom förmedling
av den Västeuropeiska unionens ministerråd, för att behandla de gemensamma
problem som uppstått genom den nuvarande uppdelningen på det
ekonomiska området, och för att söka utveckla en bättre ömsesidig förståelse,
och som i synnerhet välkomnar att förberedande diskussioner ägt
rum mellan den Europeiska ekonomiska gemenskapen å ena sidan och
Österrike, Danmark och Irland å den andra sidan i syfte att minska de
särskilt allvarliga problem som uppställer sig för dessa länder;
3. som hoppas att frågan om Israels förbindelser med den Europeiska
ekonomiska gemenskapen som blivit beklagligt försenad skall lösas snabbt;
4. som övervägt de beslut som fattats av den Europeiska ekonomiska gemenskapens
råd den 23 december 1963 rörande en gemensam jordbrukspolitik
och den fullmakt som lämnats den europeiska kommissionen inför
Kennedy-förhandlingarna om tullsatserna;
5. som välkomnar att den Europeiska ekonomiska gemenskapen övervunnit
en förtroendekris;
6. som är övertygad om att ett lyckligt resultat av Kennedyförhandlingarna
om tullsatserna är av yttersta betydelse för utvecklingen av de atlantiska
förbindelserna, för en ökning av världshandeln och den ekonomiska
tillväxten och i synnerhet för att utjämna effekten för den inomeuropeiska
handeln av den nuvarande uppdelningen av Europa och som är allvarligt berörd
av de svårigheter som uppkommit för att nå fram till en överenskommelse
om programmet för handelsförhandlingarna inom GATT,
7. rekommenderar ministerkommittén:
(a) att även fortsättningsvis ägna den största uppmärksamhet i enlighet
med sin resolution (63) 6 åt de problem sammanhängande med fullföljandet
av den uppgift som består i att integrera Europa och att stärka
och utveckla Europas förbindelser med Nord-Amerika i en anda av atlantiskt
»partnership»;
(b) att icke lämna någon möda ospard att vid behov få till stånd konsultationer
på högsta politiska nivå för att Europas bidrag till de kommande handelsförhandlingarna
inom GATT, och särskilt vad beträffar länderna inom
den Europeiska ekonomiska gemenskapen och inom EFTA, måtte bliva positivt
och konstruktivt;
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 196b
(c) att utforska möjligheterna att verkställa de tullsänkningar, som må
bestämmas under förhandlingarna, med särskild snabbhet när det gäller
varor för vilka sänkningarna är av särskild betydelse i den inomeuropeiska
handeln och senast när den Europeiska ekonomiska gemenskapens och
EFTA:s inbördes tullar har avskaffats för industrivaror;
(d) att medlemsregeringarna utnyttjar sina diskussioner inom OECD:s
ad hoc arbetsgrupp för Förenta Nationernas världshandelskonferens och
inom Västeuropeiska unionen för att nå fram till en samordnad europeisk
politik under sagda konferens, varvid hänsyn tages till tredje länders intressen,
och att konsultationer likaledes äger rum i dessa frågor inom
ministerkommittén.
Rekommendation 381 om problem sammanhängande med befolkningsutvecklingen
i Europa
Med hänsyn till det pågående åldrandet av Europas
befolkning skulle en europeisk befolkningskonferens
sammankallas för att studera de olika problem som
följer med befolkningsutvecklingen. Konferensen
skulle vidare utarbeta ett forskningsprogram rörande
hithörande frågor. 1956 skulle proklameras ett europeiskt
befolkningsår.
Rekommendation 382 om staten Israels utrikeshandel
Regeringarna inom den europeiska gemensamma
marknaden skulle uppmanas att snarast möjligt vidtaga
åtgärder för att underlätta importen av produkter
från Israel.
Rekommendation 383 om inrättande av en europeisk farmakopé
De sju länder som ingår i det partiella samarbetet i
sociala frågor, d. v. s. de i Västeuropeiska unionen
ingående länderna Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland, borde uppmanas att snarast
antaga den europeiska farmakopé som föreligger i
förslag samt att bereda övriga medlemsländer tillfälle
att ansluta sig.
Rekommendation 384 om europeisk patenträtt
Med utgångspunkt från att två europeiska konventioner
om visst samarbete i patentfrågor redan trätt i
kraft samt att en tredje konvention förberedes inom
ramen för Europarådets verksamhet och att förberedelsearbete
på en enhetlig europeisk patentlag pågår
inom den Europeiska ekonomiska gemenskapen, rekommenderar
församlingen ministerkommittén att
föreslå regeringarna i gemenskapens länder att konventionsförslaget
om eu gemensam europeisk patenträtt
underställes Europarådets expertkommitté och
att hänsyn tages till denna kommittés utlåtande vid
den slutliga utformningen av konventionstexten.
24 Kungl. Maj. ts proposition nr lb7 år 196b
Rekommendation 385 om den internationella konventionen om skydd åt
tolkande eller framförande konstnärer, åt grammofonskiveproducenter
och åt radioinstitut
Medlemsländerna skulle uppmanas att ansluta sig till
respektive ratificera konventionen och därvid i möjligaste
mån avhålla sig från att uppställa villkor och
undantag.
Rekommendation 386
om ratificering av Europarådets konventioner
Församlingen,
som åberopar sina rekommendationer 249 och 268 om ratificering av
Europarådets konventioner;
som har studerat den note vari ministerkommittén översänt upplysningar
från medlemsländernas regeringar i enlighet med resolution (61) 6 om ratificering
av Europarådets konventioner (dok. 1653);
som studerat juridiska utskottets utlåtande,
rekommenderar ministerkommittén:
1. att anbefalla medlemsregeringarna att de vid avsändandet av sina årsrapporter
jämlikt resolution (61) 6, i enlighet med paragraf 3 i denna resolution
anger skälen till att vissa instrument icke ratificerats;
2. att överlämna det juridiska utskottets utlåtande till samtliga regeringar
och anbefalla dessa att taga hänsyn till de synpunkter som framförts
i detta dokument, när de insänder sina årsrapporter;
att delgiva församlingen de upplysningar som regeringarna lämnat om
ratificering av Europarådets konventioner i början av varje år som följer
på det år för vilket upplysningar lämnats.
Sessionen 18—2b september 1963
Resolution 264
om Europarådets allmänna politik
1. Församlingen,
2. som anser den nuvarande situationen i Europa och inom Atlantalliansen
otillfredsställande;
3. uttrycker önskemålet att alla berörda regeringar och parlament uppställer
följande utrikespolitiska principer och syftemål, nämligen att:
(a) bevara och utveckla de europeiska gemenskapernas institutioner och
syften enligt Rom- och Parisfördragens bokstav och anda;
(b) på nytt bekräfta att de europeiska institutionerna står öppna för anslutning
eller associering av alla Europarådets medlemsstater, som önskar
ansluia eller associera sig i överensstämmelse med fördragens förutsättningar,
och att ingen ansökan från Europarådets medlemsländer må avvisas
på andra grunder än sådana som är förutsedda i dessa fördrag;
(c) icke försumma något initiativ för att underlätta Storbritanniens och
andra medlemsländers anknytning till de europeiska gemenskaperna före
1966;
(d) öka Europas ansvar vid utformningen och förverkligandet av Atlantpolitiken
i alla dess aspekter genom utvecklandet av gemensamma europeiska
politiska institutioner och icke genom ensidigt nationella åtgärder;
25
Kungl. Maj.ts proposition nr lb7 år 1961
(e) studera det atlantiska samarbetets problem i nära kontakt med Förrenta
Staterna och Kanada för att ompröva det ansvar som vilar på folken
å ömse sidor av Atlanten;
(f) välkomna provstoppsavtal i Moskva och tillvarataga varje tillfälle
för att uppnå ytterligare arrangemang med Sovjetunionen utan att försvåra
Tysklands återförening;
4. och föreslår således följande målsättning på kort sikt, nämligen att:
(a) åstadkomma en skälig balans mellan jordbruksintressena inom EEC
och världshandelns intressen för att möjliggöra såväl utarbetandet av ett
gemensamt jordbrukssystem inom gemensamma marknaden som avslutandet
av tillfredsställande arrangemang med Förenta Staterna och andra länder,
som avser deltaga i tullförhandlingarna inom GATT år 1964, utan att
därvid det ena intresset offras för det andra;
(b) återställa förtroendet till de europeiska gemenskaperna och deras dynamik
genom att förläna deras institutioner större ansvar och helhjärtat
stödja dessas ansträngningar att under innevarande år genomföra arbetsprogrammet
för 1963;
(c) fortsätta utvecklingen av det europeiska frihandelsområdet enligt bestämmelserna
i Stockholms-överenskommelsen på sådant sätt att den sker
i samma takt som inom gemenskaperna;
(d) främja alla kontakter och närmanden som kan leda de europeiska
gemenskapernas och det europeiska frihandelsområdets ansträngningar mot
förverkligandet av en så omfattande europeisk ekonomisk sammanslutning
som möjligt;
(e) fortsätta förhandlingarna med Förenta Staterna och Kanada i syfte
att öka Europas ansvar vid samordningen av Atlantpolitiken i alla dess
aspekter.
Sessionen 13—17 januari 196b
Resolution 265
om Europarådets allmänna politik
1. Församlingen,
2. som studerat de av EEC:s ministerråd den 23 december 1963 fattade
besluten rörande den gemensamma jordbrukspolitiken och rörande det uppdrag
som skall lämnas EEC-kommissionen inför de av presidenten Kennedy
föreslagna tullförhandlingarna;
3. som uttalar sin tillfredsställelse över att EEC har övervunnit en förtroendekris;
4.
som noterar, att beslut ännu icke fattats rörande spannmålspriserna,
att uppdragets närmare innehåll i stor utsträckning beror av framtida beslut
av EEC:s medlemsregeringar och att lika viktiga beslut förestår rörande
de direkta förbindelserna mellan EEC och vissa andra länder;
5. som är uppmärksam på möjligheten att viktiga åtgärder vad rör de
politiska förbindelserna mellan medlemsstaterna inom EEC kan komma att
vidtagas under loppet av år 1964;
6. som är medveten om att EEC därför måste fatta vissa beslut med
långtgående konsekvenser för andra staters ställning och för Europas framlid
i dess helhet;
7. som erinrar om det intresse den alltid liyst:
26
Kungl. Maj:ts proposition nr lb7 år 196b
(a) för en progressiv utveckling av en europeisk gemenskap innefattande
alla de medlemsstater av Europarådet som kan och vill acceptera integrationens
politiska och ekonomiska förpliktelser;
(b) för upprättande av ett differentierat system för europeisk enhet, som
möjliggör association till gemenskapen av stater som icke kan eller vill
binda sig för fullt medlemsskap;
(c) för ett nära och ständigt samarbete mellan ett förenat Europa och
Förenta Staterna,
8. hemställer enträget hos de direkt berörda regeringarna:
9. att återupptaga förhandlingarna för Storbritanniens anslutning och
för övriga medlemsstaters av Europarådet anslutning eller association till
till EEC före 1966;
10. att stärka de europeiska gemenskapernas organ med hänsyn tagen
till demokratiska procedurregler och parlamentarisk kontroll;
11. att i varje form av inomeuropeiskt politiskt samarbete respektera
Europas enhet och möjligheten av nära atlantiskt »partnership» med Förenta
Staterna;
12. att positivt besvara de amerikanska förslagen att åstadkomma nära
atlantiskt »partnership» under iakttagande av att nästa initiativ bör komma
från Europa;
13. att uppmärksamma de faror som härrör från de nu aktuella motsättningarna
rörande atomförsvarets mål och medel;
14. att underlätta kontakterna med Sovjetunionen för att utröna möjligheten
av nya åtgärder på vapenkontrollens och nedrustningens område
samt för att förbättra situationen i Berlin.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640331