Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

1

Nr 136

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret
196b/65; given Stockholms slott den 20 mars 196b.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres för nästa budgetår ett reservationsanslag av 945,5
milj. kr. till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. Bemyndigande
begäres att utlägga beställningar å flygmateriel m.m. inom en kostnadsram
av 1 140,0 milj. kr. Bemyndigandet omfattar bl.a. fortsatt utvecklingsarbete
på flygplan 37. En redogörelse lämnas för föreliggande planer
beträffande detta projekt.

1—5986 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 136

2

Kimyl. Maj:ts proposition nr 136 är 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
mars 1964.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,
Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag till
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret 1964/65. Statsrådet
anför härvid följande.

1 årets statsverksproposilion (bil. ti, s. 160) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. in. för budgetåret 1964/65 beräkna ett reservationsanslag
av 945 000 000 kr. Beredningen i ärendet är numera avslutad.

för budgetåren 1947/6.5 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar
av flygmateriel m.m. inom en kostnadsram av 8 738,975 milj. kr.,
varav ett belopp av 417,55 milj. kr. beviljats under anslaget Flygvapnet: Luftförs"\arsrobot
(jfr prop. 1963: 108, s. 65). I bemyndiganderamen har icke
beräknats medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom
betalningsmedel för ifrågavarande beställningar har under samma tid anvisats
7 456,108 milj. kr., varav 112,25 milj. kr. utgör medel, som under
budgetåren 1959/63 överförts från prisregleringsanslag. 1 angivna bemyndiganden
och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.
Maj.ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Fartygsbyggnader
m.m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =), 21,05 milj. kr.
Vidare har betalningsmedlen reducerats med del belopp om 16 milj. kr.
som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande utnyttjat för prisregleringsändamål
(prop. 1961:110, s. 221—222). Bemyndigandeskulden
per den 30 juni 1963 uppgick alltså till ett belopp av (8 738,975 — 7 456,108
= ) 1 282,867 milj. kr. som icke är täckt av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, alt beställningar må
utläggas inom en kostnadsram av 1 400 milj. kr. samt anvisat 929,225 milj.
kr. i betalningsmedel. Enligt hitLills meddelade beslut kommer alltså den
30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (1 282,867 +

1 400,000 929,225 = ) 1 753,642 milj. kr. att icke vara täckta av betalnings medel.

Kungl. Maj:Is proposition nr 136 år 1964

3

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1963/70 uppgår
till 7 076,925 milj. kr. i prisläge maj 1962 (jfr prop. 1963: 108, s. 85).

Flygförvaltningen (skr. 13/8 1963) har beräknat kostnadsramen för anskaffning
av flygmateriel m. in. för budgetåren 1964/71 till 7 083,7 milj. kr.
enligt prisläget i maj 1963, därvid outnyttjat belopp under tidigare budgetår
icke medtagits. Detta innebär eu ökning med (7 083,7 — 6 822,425 =)
261,275 milj. kr. i förhållande till den under budgetåren 1963/70 godkända
kostnadsramen om från denna borträknas ett outnyttjat belopp om 254,5
milj. kr. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har ökningen
hänförts till delposter enligt följande (beloppen i milj. kr.).

Förändring

1. Prisstegring enligt försvarsindex .................................... + 75,7

2. Anpassning till flygvapnets totala kostnadsram ............... — 7,1

3. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår ..................... + 192,675

+ 261,275

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1963 med 1,1 % i förhållande till prisläget i maj 1962 i vad avser anslag
för tygmaterielanskaffning (motsvarande), bör kostnadsramen för budgetåren
1963/70 uppräknas med 75,7 milj. ler.

2. Inom den av överbefälhavaren för budgetåren 1964/71 angivna totala
kostnadsramen för flygvapnet beräknas årskvoterna för budgetåren 1964/70
böra i förhållande till nu gällande kostnadsram reduceras med tillhopa
7,1 milj. kr.

3. Årskvoterna för budgetåren 1963/64 och 1970/71 utgör i prisläget maj
1963 respektive 939,425 och 1 132,1 milj. kr. Skillnadsbeloppet uppgår således
till (1 132,1 — 939,425 =) 192,675 milj. kr.

Enligt den av flygförvaltningen föreslagna kostnadsramen för budgetåren
1964/71 upptar ämbetsverket anslaget för budgetåret 1964/65 till 929,1 milj.
kr. Betalningsutfallet avseende bemyndiganden som lämnats till och med
budgetåret 1963/64 beräknas av flygförvaltningen uppgå till cirka 945 milj.
kr. under budgetåret 1964/65.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen om ett beställningsbemyndigande
av 1 140 milj. kr. Detta bemyndigande avses i huvudsak skola
utnyttjas enligt följande (angivna belopp i milj. kr.).

1. Stridsledningssystem ...................................................... 140

2. Bassystem ..................................................................... 180

3. Sambands- och navigationsmateriel in. in............................ 25

4. Ammunition .................................................................. 10

5. Flygplanrobolar ............................................................ 105

6. Ej flygplanburna robotar ................................................ 15

7. Flygplansystem 35 ......................................................... 290

4

Kiingl. Maj. ts proposition nr 136 år 1964

8. Flygplansystem 37 ......................................................... 150

9. Övriga flygplansystem ...................................................... 40

10. Reservdelar och utbytesenheter .......................................... 70

11. Forskning, försök och prov ............................................. 45

12. övrigt ........................................................................... 70

1 140

Beträffande de under nämnda delposter angivna anskaffningarna mä
följande nämnas.

1. Förslaget till materielanskaffningar för stridsledningssystemet omfattar
bland annat radarstationer av skilda slag för totalt cirka 46,8 milj. kr.,
materiel för dataöverföring (tråd- och radiolänk) för cirka 50 milj. kr. samt
materiel för databehandlingsutrustning m.111. för luftförsvarscentraler m.fl.
anläggningar för tillhopa cirka 33 milj. kr. Moderniseringen av vårt nuvarande
stridslednings- och luftbevakningssystem grundar sig på en av chefen
för flygvapnet fastställd långsiktig plan.

2. Föreslagen malerielanskaffning för bassystem syftar till att anpassa
basutrustningen till flygplantyperna 35 och 37, och till att utrusta nya
baser i den takt dessa byggs ut. Kraven på hög beredskap, rörlighet och utspridning
leder till hög teknisk standard på basmalerielen. Planen omfattar
ett stort antal artiklar av en mängd olika slag som tillsammans uppgår till
betydande belopp. Den dominerande posten utgör anskaffning av utrustning
för servicefordon för provning av telemateriel i flygplan. För nästa budgetår
begäres för detta ändamål cirka 97 milj. kr. För anskaffning av gasskyddsmateriel,
smörjningsmateriel, lyft- och bogsermateriel samt materiel för underhåll
av strilsystemet erfordras cirka 37 milj. kr.

3. Anskaffning av sambandsmateriel omfattar främst materiel för fjärrskriftnät
och för radiotelefax (system för överföring av bilder, exempelvis
väderkartor och lägeskarlor). i telefaxnälet ingår telefaxsändare, radiosändare
och radiomottagare samt telefaxmottagare. För nästa budgetår föreslås
vissa kompletteringar till tidigare beslutade anskaffningar.

Av navigationsmaleriel anskaffas dels ett antal radionavigeringsanläggningar,
dels ett stort antal pejlanläggningar.

4. Anskaffningen syftar till att ersätta äldre materiel med ny effektivare
ammunition anpassad till de nya vapenbärarna. Vidare anskaffas övningsammunition,
övningsraketer och övningsbomber.

5. Serieleverans av moderna jaktrobotar med radar och IR målsökare —
typ Falcon — påbörjas under 1964 och beräknas pågå under större delen
av 1960-talet. Robotarna tillverkas på licens i Sverige. Totalkostnaden angives
för närvarande till cirka 565 milj. kr. Till och med innevarande budgetår
har beställningar utlagts till ett sammanlagt belopp av cirka 284 milj.
kr. För nästa budgetår upptas ytterligare cirka 84 milj. kr. övrig väsentlig

Kungl. Maj:ls proposition nr 136 år 1964

5

anskaffning under denna delpost avser utveckling av ny lätt attackrobot
och modifiering av befintlig tung robot.

ö. Upptagna kostnader för ej flygplanburna robotar avser huvudsakligen
anslutning av Bloodhound Il-roboten till Stril 60.

7. Totalkostnaden för hela flygplansystem 35 kan för närvarande beräknas
till cirka 3 580 milj. kr. Hittills har anvisats cirka 2 300 milj. kr.
Resterande leveranser och beställningar avser två jaktflygplansversioner
(35 D och 35 F) samt en spaningsversion (35 E). För nästa budgetår begärt
bemyndigande avses bland annat för vissa fortsatta typkostnader och
materielbeställningar för ytterligare serieflygplan. Vidare avses bemyndigandet
för reservmotorer, beväpningsbalkar, fälltankar och simulatorer.

8. Upptagna beställningsbemyndiganden för flygplansystem 37 under
nästa budgetår erfordras för fortsatt typarbete på flygplan, motor och flygplanutrustningar.
Hittills har erhållits bemyndiganden om cirka 300 milj.
kr. för detta projekt.

9. På äldre krigsfiygplan genomföres fortlöpande smärre modifieringar
och kompletteringar. Kostnaden härför beräknas under nästa budgetår till
cirka 4,5 milj. kr.

Det nya skolflygplanet Sk 60 avses beställas våren 1964 med leverans under
åren 1965—67. Härför har hittills erhållits beställningsbemyndiganden
om totalt cirka 170 milj. kr. För nästa budgetår erfordras totalt cirka
32 milj. kr. för att beställa ett antal flygplan i lätt attackflygversion samt
för installation av attackutrustning och spaningsutrustning i ett antal plan
av samma typ.

Anskaffning av resterande materiel för fyra tunga helikoptrar (Hkp 4)
bör slutföras under nästa budgetår.

För att anskaffa ytterligare exemplar av den franska målroboten CT 20
erfordras under nästa budgetår 2 milj. kr.

10. Reservdelar och utbytesenheter planeras komma att anskaffas under
hela 1960-talet med ungefär lika årliga belopp och betalningsutfall.

Utbytesenheter av olika slag (t.ex. motorer, landställ, roder, apparater,
instrument etc.) anskaffas för att i första hand utnyttjas i samband med
periodiska översyner av materiel i tjänst. När ett flygplan inkommer på
verkstad ersättes motorn med en färdigöversedd motor från förråd. Härigenom
förkortas den tid flygplanet är ur tjänst och beredskapen ökas. Samtidigt
vinner man den fördelen, att de vid översynen urmonterade enheterna
kan inplaceras för erforderliga arbeten med hänsyn till önskemålet om en
jämn sysselsättning vid verkstäderna. Utbytesenheterna utgör således en
buffert för utjämning av verkstädernas belastning.

Reservdelar anskaffas till belopp som utgör vissa procentsatser av anskaffningsvärdet
för olika materielslag. Procentsatserna är grundade på
erfarenheter av reservdelsbehovet för olika materielslag varierande mellan
5 och 20 %.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

11. Kostnaderna för forskning, försök och prov uppgår [ill cirka 4 % av
förevarande anslag och fördelar sig i stort enligt följande:

Allmän forskning och utveckling.................. 24 %

Målbunden forskning och utveckling ......... 16 %

Forskningstekniska resurser ..................... 3 %

Försöksverksamhet ................................. 14 %

Försöksplatsernas driftkostnader ............... 29 %

Försöksplatsernas mät- och provutrustningar 14 %

100 %

Allmän forskning och utveckling omfattar icke typinriktad verksamhet
vid forskningstekniska institutioner och industrier, främst inom robotområdet,
flygplanområdet och radarområdet. Den målbundna forskningen och
utvecklingen omfattar för närvarande främst förberedande utredningar rörande
planerade stridsledningssystem.

Medel för forskningstekniska resurser erfordras för komplettering av
vindtunnlar, utrustningar för hållfasthetsprov och mätutrustningar vid
forskningstekniska institutioner och vissa industrier. Försöksverksamhet
avser försök med ny materiel, huvudsakligen innan större serietillverkning
igångsättes och innan materielen överlämnas till förband.

Kostnader för drift av och för komplettering av mät- och provutrustningar
vid försöksplatser avser flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt
samt robotavdelningens försöksplatser i Norrland och Karlsborg.

12. Under denna delpost redovisas dels kostnader för verksamhet eller
anskaffning, som är gemensam för ett flertal system, dels kostnader för
smärre anskaffningar m. m. Exempel på kostnader är provflygningar, motorprov,
prov av teleutrustning vid industrier, resor, utbildnings- och säkerhetsmateriel,
reproduktions- och förslagsverksamhet samt frakter. Kostnaderna
uppgår regelmässigt till cirka 3 % av anslaget för flygmaterielanskaffning
m.m.

Vidare har under denna delpost inräknats beställningsbemyndiganden
om 40 milj. kr., avsedda att täcka prisstegringar på uteliggande och för nästa
budgetår planerade beställningar.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag räknat med för flygvapnet bör kostnadsramen
för anskaffning av flygmateriel in. m. under budgetåren 1964/71 bestämmas
till 7 259,8 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1964/65 till 945,5
milj. kr. i enlighet med följande sammanställning (s. 8). Under hänvisning
till vad jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 16) rörande inriktningen
av långsiktsplaneringen upptar jag i sammanställningen för budgetåren
1967/71 jämväl den kostnadsram som bör ligga till grund för denna
planering.

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 136 är 196i

7

För nästa budgetår har flyg förvalt ningen under förevarande anslag föreslagit
ett beställningsbemyndigande om 1 140 milj. kr. Av bemyndigandet avses
cirka 150 milj. kr. för fortsatt utveckling (typarbete) av flygplansystem
3 7. Med hänsyn till projektets stora omfattning såväl kostnadssom
tidsmässigt anser jag det lämpligt atl i förevarande sammanhang lämna
närmare redogörelse för utvecklingsläget och beräknade kostnader in.in. för
detta flygplansystem. Redogörelsen i det följande grundar sig främst beträffande
kostnadsuppgifter på en av flygledningen på mitt uppdrag utarbetad
promemoria, som i särskild ordning överlämnats den 27 januari 1964.

Flygplansystem 37 avses först tillverkas i en attackversion för att ersätta
flygplan 32 A Lansen. Detta levererades till förband under tiden 1956
—1959. I samband med 1958 års försvarsbeslut förutsattes att den normala
omsättningstiden för stridsflygplan skulle vara 7—8 år med hänsyn till
den snabba tekniska utvecklingen och kraven på modernitet. Flygplan 32 A
borde med dylikt betraktelsesätt utgå ur organisationen och ersättas med
nytt flygplan redan under åren 1964—1966. På grund av kostnadsutvecklingen
har dock önskemålet om snabb materielomsättning fått vika inför kravet
att bibehålla kvantiteten. Enligt nu gällande planer kommer sålunda de
första flygplan 37 att levereras först under år 1969. Detta medför bland annat
alt livslängden för vissa flygplan 32 och 35 kommer att utsträckas ända
till 15 år. För flygplan 37, som kommer att vara i tjänst vid flygvapnets
förband under hela 1980-talet, förutsättes dock icke redan nu på flygplanets
projektstadium en dylik livslängd. Osäkerheten i den framtida militärtekniska
utvecklingen anses motivera en så snabb omsättning som de ekonomiska
möjligheterna erbjuder utan minskning av organisationen. Flygplan
37 planeras för närvarande få en livslängd av 12 år.

Typarbetet på flygplan 37 påbörjades år 1958. Det omfattade de första
åren ett antal förprojekt som underlag för att fastställa de operativa kraven
på flygplanet. Dessa förelåg sommaren 1961, då de godkändes av överbefälhavaren.
I fråga om ett flertal taktiska prestanda var kraven högre än
för flygplan 32 och 35. Det ansågs vidare önskvärt, att det nya projektet
utformades som en enhetsplattform (flygplanskrov och motor) med viss
grundutrustning och erforderlig tillsatsutrustning för envar av de tre aktuella
versionerna av flygplan 37, attack, spaning och jakt. Fördelarna
med denna lösning — jämfört med utveckling av tre separata flygplantyper
— ansågs vara lägre typkostnader, lägre underhållskostnader, lägre utbildningskostnader
för markpersonal, mindre behov av markutrustning
och ett effektivare utnyttjande av basorganisationen i krig.

Med de uppställda kraven ansågs det icke vara möjligt att tillgodose behoven
av nya flygplan med flygplan 32 eller 35 eller en vidareutveckling
av dessa typer.

På grundval av de angivna kraven utarbetades inom flygledningen grundläggande
specifikationer för projektet. Under åren 1962—63 bestämdes en -

00

Outnyttjat

belopp

under

tidigare

budgetår

Budgetåret (belopp i milj. kr.)

Summa

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1963 års kostnadsram (budgetåren
1963/70)

Årskvoter enligt prop. 1963:108 .
Justering till prisläge maj 1963 ..
Reservationsmedelsförbrukning1 .
Överfört från anslaget Flygvapnet:
Luftförsvarsrobot ...........

183,7

— 80,2

+ 70,8

929,225
+ 10,2

934
+ 10,3

950
+ 10,4

980
+ 10,8

1 005
+ 11,0

1 040
+ 11,4

1 055
+ 11,6

—

7 076,925
+ 75,7
— 80,2

+ 70,8
— 19,0

+ 135,575

Anpassning till kostnadsramen2..
Förskjutning av kostnadsramen ett
budgetår.................

—939,425

+ 1.2

— 0,4

— 5,8

+ 4,0

— 11,4

— 6,6

+ 1 075,0

1961 års kostnadsram (budgetåren
1964/71)

I prisläge maj 1963 ............

174,3

945,5

960

985

1 020
•1 050

1 040

21 070

1 060
al 090

7 259,8

“__

Inriktning för långsiktsplanering .

l—

•1 105

Årskvoten för budgetåret 1962/63 732 milj. kr. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan hänsyn tagits till överföringar till anslaget) i runt tal
812,2 milj. kr.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

2 I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 1 000, 1 020, 1 040 och 1 055.

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

Kungl. Maj:Is proposition nr 136 år 196''i

9

hetsplattformens och attackversionens skrov, motor och väsentliga utrustning
m. m. Samtidigt utfördes visst konstruktionsarbete på prototyper. För
utprovningen erforderliga prototyper inköptes. Under år 1963 började viss
förberedande utprovning.

Beträffande utvecklingen in. m. av det kompletta 37-projektet återstår
några väsentliga frågor. Sålunda beräknas val av viss test- och basutruslning
ske under innevarande år.

1962 års försvarskommitté ägnade stor uppmärksamhet åt ifrågavarande
flygplanprojekt och erhöll hösten 1962 redogörelse för utvecklingsläget
in. in. På grundval av då lämnade uppgifter beträffande kostnader och tidsprogram
förordade försvarskommittén, att projektet borde fortsättas och
anförde att den av kommittén förordade kostnadsramen borde göra det
möjligt att fortsätta utvecklingsarbetet i huvudsak i planerad takt. Föredragande
departementschefen anslöt sig till försvarskommitténs förslag
(prop. 1963:108, s. 61). Riksdagen (SU 1963:113, s. 19; rskr. 1963:265)
godtog likaledes förslaget. I förenämnd promemoria lämnas nu bland annat
följande uppgifter om beräknade totalkostnader (typ- och seriekostnader)
för en serie om något mer än 800 flygplan. Priserna avser kostnadsnivån
hösten 1963 (milj. kr.).

Kostnad

1958/63

1963/67

1967/71

1971—

1958—

Tvparbete på enhetsplattform samt attack- och

1131

1626

390

~ 170

<-~l 300

skolversion...........................

Typarbete på spanings- och jaktversion.....

0

12

~ 140

~ 150

300

Summa tvparbete........................

113

638

530

~ 320

r-1600

Seriekostnader..........................

0

169

■~1 100

^5 330

^6 600

Summa system 37

113

807

r l 630

5 650

rs. 8 200

Kostnaderna för typarbetet för de tre versionerna av flygplan 37,
totalt 1 600 milj. kr., fördelar sig enligt följande tabel!. Som jämförelse må
nämnas att de sammanlagda typkostnaderna i 1963 års priser för flygplansysteinen
32 och 35 enligt flygförvaltningen kan beräknas til! cirka 1 550
milj. kr. T denna summa har dock endast en del av typkostnaderna för utrustning
kunnat medtagas eftersom det av redovisningstekniska skäl ej
varit möjligt alt särskilja alla dessa kostnader från seriepriserna.

Typarbete på enhetsplattform samt på attack-

Flygplan-skrov

Mo''or

Elektro-

nikut-

rustning

Diverse

Summa

800

300

r^l 100

240

0

~ 240

~215

10

~ 225

30

5

35

r~l 285
rv; 315

r^l 600

Typarbete på spanings- och jaktversion.....

Summa

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

Seriekostnaden för attackversionen av flygplan 37 beräknas till cirka
7,7 milj. kr. per flygplan. Häri har inkluderats en marginal av cirka 5 So
iöi oförutsett. För spanings- och jaktversionerna beräknas seriekostnaden
bli något högre än för attackversionen. Medelseriekostnaden för alla versionerna
anges i den ekonomiska långtidsplanen till cirka 8 milj. kr. per
flygplan.

Även om nu angivna kostnader för typarbetena på flygplanet är väsentligt
högre än de som lämnades i samband med försvarskommitléns överväganden
kan ökningen i vad avser jämförbara kostnader och efter omvandling
till samma prisläge i stort sett beräknas till cirka 4 %. När det gäller
seriekostnaden är ökningen något större eller cirka 10 %.

En fråga som enligt min mening har avgörande betydelse i detta sammanhang
är om stridsflygplan överhuvudtaget kommer att anskaffas i framliden.
Denna fråga har i olika sammanhang dryftats under de senaste åren
såväl i utlandet som i vårt land. Det har därvid ganska entydigt framkommit
att det endast torde vara de stora strategiska bombfiygplanen som i eu
nära framlid kan komina att helt ersättas av robotar. Eftersom Sverige inte
har och inte har haft sådana bombflygplan är ett sådant utbyte dock inte
aktuellt lör oss. När det däremot gäller framtida förnyelse av jaktflygplan
och med mark- och sjöstridskrafter direktsamverkande altackflygplan ger
utvecklingen utomlands ej stöd för antagandet, att dessa flygplan kan komma
att ersättas med enbart robotar. Ett flertal nya typer av flygplan utvecklas
såväl i Väst som i öst för luftförsvars- och attackuppgifter. I de fall
robotar för nämnda uppgifter tillföres organisationen bör de snarare beIraktas
som komplement till än som ersättning för flygplan. 1 dessa fall
torde dock införande av robotar (mark-, kust-, sjö- och luftvärnsrobotar)
sannolikt komma att medföra att antalet flygplan minskar.

Det föreligger ett omedelbart samband mellan våra möjligheter att fullfölja
vår alliansfria, på neutralitet i krig inriktade utrikespolitik och vår
förmåga att kunna prestera ett för vårt eget lands vidkommande krigsavhållande
försvar. Invasionsförsvar är krigsmaktens viktigaste uppgift. Genom
inriktning på denna uppgift bedömes att den största fredsbevarande
effekten uppnås. Ett effektivt invasionsförsvar förutsätter moderna vapensystem
för luftförsvars-, spanings- och attackuppgifter. Det är mot denna
bakgrund jag har bedömt frågan om fortsatt förnyelse av vår flygmateriel.
Vidare utveckling av flygplan 37 förutsattes i 1963 års försvarsbeslut, sedan
försvarskommittén ingående prövat frågan.

I olika sammanhang har ifrågasatts om vi bör fortsätta att utveckla
flygplan inom landet. Man tvekar bland annat med hänsyn till att endasl
små serier är aktuella för tillverkning. Självfallet kan många olika aspekter
läggas på detta spörsmål. I detta sammanhang vill jag endast uppehålla
mig vid kostnadsfaktorn. Även om konkurrenssituation ej föreligger inom
landet synes det som vi lyckas utveckla och tillverka en billigare produkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1964

11

än vad köp utifrån skulle innebära. Detta torde till stor del bero på att våra
prestandakrav kan närmare anpassas till våra naturliga förutsättningar och
därför sättas något lägre än vad som i allmänhet förekommer i fråga om
utomlands konstruerade flygplan. Den kostnadsjämförelse mellan två likvärdiga
projekt som möjliggjorts i samband med Schweiz’ val mellan den
franska Mirage och den svenska Draken visar, att det svenska planel sannolikt
är betydligt billigare.

Ytterligare en faktor som enligt min mening förtjänar att beaktas i förevarande
sammanhang är de fördelar som är förknippade med alt vi inom
landet har en konkurrenskraftig, kvalitativt högtstående flygindustri. Härigenom
blir vi mindre beroende av utlandet vid val av såväl flygplan som
annan militär materiel. Det torde också vara så att den — även internationellt
sett — höga tekniska nivå som svensk flygindustri uppnått skapar
respekt och good-will för svensk teknik utomlands.

Med hänsyn till att konkurrenssituation ej föreligger inom landet när
det gäller ifrågavarande utveckling och tillverkning är det enligt min mening
nödvändigt, att den ansvariga förvaltningsmyndigheten har erforderlig
insyn och överblick över engagerade företags tillverkning, rationaliseringsverksamhet,
bokföring in. m. för att kunna kontrollera skäligheten
in. m. i kostnader och vinst. Behov av en sådan insyn föreligger ej bara när
det gäller flygindustrier utan inom alla de områden för krigsmaterieltillverkning
inom vilka tillräckliga konkurrensförhållanden inom landet ej
föreligger. Enligt min mening bör de problem som sammanhänger med
denna fråga prövas närmare.

Enligt flygförvaltningen kan typkostnaden för attackversionen av flygplan
37 nu uppskattas med väsentligt större säkerhet än vid tidpunkten för
redogörelsen för försvarskommittén. Detta sammanhänger främst med att
förutsättningarna för projekt nu är bättre kända. Även om typkostnaden
skulle öka i viss utsträckning, kommer ändock kostnaden enligt föreliggande
uppgifter att bli betydligt lägre än för de utländska jämförbara systemen.
Motsvarande gäller beträffande säkerheten i kostnadsberäkningen och verkan
av ogynnsam kostnadsutveckling såvitt avser seriekostnaden för flygplan
37. Påtagliga kostnadsökningar i priset per flygplan kommer främst
att resultera i att minskat antal flygplan kan beställas.

Blir kostnadsutvecklingen i fråga om flygplan 37 mindre gynnsam än
flygförvaltningen förutsatt i sin planering, kommer detta att medföra dels
att utvecklingsarbetet och därmed första serieleverans försenas, dels att ett
mindre antal flygplan än beräknat kan beställas per år. Vid sådant förhållande
blir resultatet efter hand, att antalet divisioner vid flygvapnet successivt
kommer all minska både till följd av ytterligare haveriavgångar innan
nya flygplan levereras och att totalt sett ett mindre antal nya flygplan tillkommer.
Ett minskat antal divisioner kan i princip medföra eu minskning
antingen av antalet divisioner per flottilj eller av antalet flottiljer. Hur eu

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 196b

minskning bör göras måsle bedömas med utgångspunkt bland annat i kraven
på beredskap och kostnaderna för denna. Jag bedömer det under alla
föi''håiianden nödvändigt att kostnadsutvecklingen sorgfälligt följes, önskemål
om investeringar i byggnader och anläggningar samt om utbyggnad av
flygvapnets personalstater måste bedömas med hänsyn till konstaterad och
bedömd kostnadsutveckling.

1 propositionen 1963: 10S anslöt jag mig till 1962 års försvarskommittés
bedömning att det inom ramen för det militära försvaret för budgetåren
1963/67 bör vara möjligt att fortsätta utvecklingsarbetet på flygplan 37.
Jag föreslår att Kungl. Maj:t nu utverkar erforderliga bemyndiganden att
fortsätta utvecklingsarbetet under nästa budgetår. Av vad jag förut anfört
framgår att flygplan 37 utgör ett i förhållande till våra resurser mycket betydande
projekt. Med hänsyn härtill liksom till betydelsen av flygplan 37
för den totala försvarsplaneringen torde regeringen böra fortlöpande följa
projektet. En särskild beredning bör därför tillsättas inom försvarsdepartementet.
Jag torde i annat sammanhang få återkomma med hemställan om
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en dylik beredning.

1 prop. 1963: 108 tillstyrkte jag erforderligt beställningsbemyndigande
för anskaffning av nytt skolflygplan för alt ersätta befintligt skolflygplan
typ II (Sk 28). Jag anlörde, att jag i likhet med 1962 års försvarskommitté
ansåg, att detta nya skolflygplan borde kunna utrustas så, att det blir användbart
som ett lätt attackflygplan för samverkan med bland annat arméstridskrafter
främst i Övre Norrland. Riksdagen (SU 1963: 113; rskr. 1963:
2651 anslöt sig i sitt utlåtande till mitt förslag.

I en av överbefälhavaren med eget yttrande insänd skrivelse har flygförvaltningen
den 27 februari 1964 hemställt att få beställa 130 st. skolflygplan
av typ Saab 105, som enligt flygvapenchefens mening väl tillgodoser flygvapnets
behov av skolflygplan typ Sk 60 och samtidigt anses väl lämpad afl
utnyttja som lätt attackplan A 60. Kostnaden per flygplan Sk 60 beräknas
till cirka 1 162 000 kr. i 1961 års prisnivå. Genom beslut den 6 mars 1964
har Kungl. Maj:t bifallit flygförvaltningens hemställan. För nästa budgetår
beräknat beställningsbemyndigande om cirka 32,4 milj. kr. för ifrågavarande
objekt avses som nämnts i det föregående huvudsakligen för beställning
av 20 st. flygplan typ 60 i attackversion samt av installation av attackoch
spaningsutrustning i de flygplan som kan komma att tas i anspråk för
krigsuppgifter. Med hänsyn till att detta förslag är helt i linje med mitt tidigare
ställningstagande i denna flygplanfråga tillstyrker jag nu föreslaget
bemyndigande.

Även övriga föreslagna beställningsbemyndiganden kan jag i huvudsak
tillstyrka. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, inom ramen för det
totala beställningsbemyndigandet, närmare reglera anskaffningsverksamheten.

Flygförvaltningen har under 1962 träffat avtal om förvärv av licensrätt

Kungl. Maj:ts proposition nr 136 år 1964

13

till motorer för flygplan 37. 1 avtalet har intagits en klausul som garanterar
licensgivaren bestämda licensinkomster. Annulleras kontraktet före den 31
december 1975 av andra skäl än kvalitetstekniska skall licensgivaren erhålla
ersättning härför. Denna ersättning utgår beroende på annulleringstidpunkten
med belopp mellan cirka 20 och cirka 80 milj. kr.

Avtalet bar icke underställts Kungl. Maj:t. I propositionen 1962:110
(s. 111) bar jag uttalat som min principiella uppfattning att garantiåtaganden
av liknande typ bör täckas av beställningsbemyndiganden och att
hänsyn härtill bör tagas när respektive bemyndigande faststäiles. Denna
uppfattning delades av statsutskottet (SU 115 s. 36) vars utlåtande godkändes
av riksdagen (rskr. 285). Med hänsyn såväl härtill som till avtalets konsekvenser
i övrigt i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende liade flygförvaltningen
enligt min mening icke bort träffa avtalet utan Kungl. Maj:ts
medgivande. Då avtalet torde vara bindande för kronan, vill jag i detta sammanhang
endast föreslå att inom ramen för beställningsbemyndigande som
riksdagen må komma att medgiva för varje budgetår avsättes ett mot åtagandet
svarande belopp. Jag finner det anmärkningsvärt att avtalet ej underställts
Kungl. Maj :t.

Klyglörvaltningen har i skrivelse den 21 februari 1964 underställt Kungl.
Maj:ts prövning frågan om ett statligt kapitaltillskott till viss hotellrörelse
i Vidsel (jfr riksdagens revisorers berättelse 1963 § 5). Ämbetsverkets
framställning remissbehandlas för närvarande. Beredningen av ärendet
liar således icke avslutats. Dä emellertid behov av skyndsamma åtgärder
kan visa sig föreligga, bör Kungl. Maj:t, därest riksdagen ej reser invändning
häremot, för ändamålet få disponera medel under förevarande anslag.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1965
beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 753,642 + 1 140 — 945,500
= ) 1 948,142 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:l måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av flygmateriel in. in. under
budgetåren 1964/71;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar
å flygmateriel m. in. inom en kostnadsram av
1 140 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 945 500 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen alt till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Badin