Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1964
1
Nr 114
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående viss rationaliseringsverksamhet
inom sjukvården m. in.; given Stockholms
slott den 6 mars 1964.
.5 a% , . . „ -%r ; -''t. H''*. < • t }.7
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
v .. (i yi tiin- fur, • it* i!l.i
GUSTAF ADOLF
Sven Aspling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att 3 000 000 kr. under nästa budgetår ställes till
förfogande för av rådet för sjukhusdriftens rationalisering bedriven utrednings-,
försöks- och utvecklingsverksamhet. Av detta belopp har svenska
stads- och landstingsförbunden förklarat sig beredda att tillsammans erlägga
40 procent eller 1 200 000 kr. Resterande 1 800 000 kr. föreslås anvisas
såsom ett särskilt reservationsanslag under femte huvudtiteln. Rådet föreslås
tills vidare vara anknutet till centrala sjukvårdsberedningen. Kostnaderna
för rådets centrala administration upptages under beredningens avlönings-
och omkostnadsanslag. Propositionen innehåller slutligen förslag
till medelsanvisningar för beredningen för budgetåret 1964/65.
Biluing till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 114
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1964
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars
1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående viss rationaliseringsverksamhet
inom sjukvården m. m.
I årets statsverksproposition (bil. 7 s. 126—127) har Kungl. Maj :t på min
hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1964/65 beräkna dels till Centrala sjukvårdsberedningen:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 196 000 kr., dels ock till Centrala sjukvårdsberedningen:
Omkostnader ett förslagsanslag av 176 000 kr.
Vid anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll jag, att rådet för sjukhusdriftens
rationalisering i skrivelser den 8 juli och den 7 september 1963
lagt fram förslag om en avsevärd utvidgning av dess verksamhet jämte
beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår. Då beredningen av rådets
förslag inte kunnat avslutas i sådan tid att definitivt förslag kunnat framläggas
i statsverkspropositionen, förordade jag, att centrala sjukvårdsberedningens
avlönings- och omkostnadsanslag, vari jämväl inginge medel
till rådet för sjukhusdriftens rationalisering, i riksstatsförslaget preliminärt
uppfördes med oförändrade belopp.
Jag anhåller nu att få till fortsatt behandling upptaga hithörande frågor.
Inledning
Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) inrättades fr. o. in. den
1 december 1962. Rådet består av ordförande och högst 18 ledamöter. Dess
medlemmar representerar — förutom centrala sjukvårdsberedningen och
sjukhushuvudmännen - - framför allt tekniskt inriktade läkare resp. medicinskt
inriktade tekniker. Rådets uppgift är enligt Kungl. Maj :ts beslut den
9 november 1962 att följa den tekniska och organisatoriska utvecklingen på
sjukhusdriftens område, att taga initiativ till och främja forskning av betydelse
för sjukhusdriften samt verka för att vunna forskningsresultat ut
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr lli år 19tii
nyttjas, ävensom att verka för frivilligt samarbete mellan forskningsintressenter,
såväl statliga och kommunala myndigheter och institutioner som
industriföretag och andra enskilda organisationer.
Något anslag för rådets verksamhet finns inte uppfört på riksstaten för
innevarande budgetår. Däremot har under anslaget till Centrala sjukvårdsberedningen:
Avlöningar beräknats sammanlagt 104 000 kr. för rådet, varvid
4 000 kr. har anvisats för ersättningar åt ordförande, ledamöter och
sekreterare och 100 000 kr. för arvoden till sakkunniga och till ledamöter
för särskilda utredningar. Under anslaget till Centrala sjukvårdsberedningen:
Omkostnader har för rådet beräknats 3 000 kr. till reseersättningar och
2 000 kr. till expenser. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 24 januari
1964 medgivit rådet att från nämnda anslag disponera ytterligare högst
200 000 kr. för sin verksamhet.
Anslagsframställning av rådet för sjukhus driftens rationalisering
Rådet för sjukhusdriftens rationalisering har i skrivelse den 7 september
1963 hemställt, att till rådets verksamhet för budgetåret 1964/65 ville anvisas
ett belopp av 5 130 640 kr.
Rådet anför inledningsvis: I skrivelse den 8 juli 1963 hemställde rådet,
att en väsentlig förstärkning av de ekonomiska resurserna måtte medgivas
redan fr. o. m. budgetåret 1963/64. Som skäl för denna hemställan anförde
rådet — efter att först ha lämnat en orientering om planläggningen av verksamheten
— att utan en dylik förstärkning kunde rådet éj fylla sin uppgift.
Visserligen hade de i skrivelsen redovisade beräkningarna av det
totala medelsbehovet för budgetåret 1963/64 i viss utsträckning måst baseras
på antaganden om behovet av olika insatser från rådets sida och
därmed verksamhetens omfattning. Behovet av rationaliseringsåtgärder på
flertalet delområden inom sjukhusorganisationen hade dock konstaterats i
olika sammanhang, inte minst vid den av chefen för inrikesdepartementet
anordnade konferensen i oktober 1962, som föregick tillskapandet av rådet.
För att rådet skulle kunna igångsätta och fullfölja en verksamhet efter de
linjer, som framkom vid diskussionen av dess tillkomst och som angivits
i nyss nämnda skrivelse, fordrades tillgång på medel av en helt annan storlek
än vad dittills anvisats.
Rådet framhåller vidare i huvudsak följande.
Det föreligger behov av ett grundligt utrednings- och utvecklingsarbete
innan olika åtgärder till effektivering av sjukhusdriften kan föreslås. Detta
arbete bör drivas i form av expertutredningar på olika områden. För att
utföra föreslaget utredningsarbete erfordras följande expertgrupper:
Kliniskt-kemiska laboratoriegruppen skall bl. a. utreda vilka analysmetoder
som är i bruk och bedöma lämpligheten av automatisering. Gruppen
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1964
skall vidare planera samt genomföra pilotstudier för att rationalisera transporten
av laboratorieprov och utpröva lämpliga engångsemballage, genomföra
praktiska försök för centralisering av komplicerade analyser och förenkling
av analyser vid sekundärlaboratorier och för att utpröva rationellare
metoder att utskriva och arkivera laboratoriedata samt för genomförandet
av laboratoriestatistik. Vidare skall försök med fabriksmässigt framställda
reagens utföras för att nedbringa kemikaliekostnaderna.
Kliniskt-fyBiologiska laboratoriegruppen skall bl. a. beakta problemen vid
registrering och bearbetning av fysiologiska data samt konvertering av dessa
till former, lämpliga för datatransmission.
höntgcngruppen skall bearbeta problem vid insamling och arkivering
av dels den alfanumeriska information och dels den bildinformation, som
insamlas i röntgenlaboratorierna, så att detta sker i en form, lämpad för
modern teknisk bearbetning och transmission. Vidare skall gruppen bevaka
den tekniska utvecklingen, så att använda undersökningsmetoder ger
maximal information i förhållande till den röntgendos som patienten utsätts
för.
Datatransmissionsgruppen skall studera informationsöverföringen vid
in- och utskrivning av patienter, remittering och återremittering, identifiering
av prover och patienter, arkivering av data med kort och lång accesstid
samt datapresentation. Gruppen skall vidare föreslå och genomföra
pilotstudier för att pröva olika tekniska lösningar på ovannämnda problemställningar.
Journalgruppen skall standardisera och förenkla metodiken vid förandet
av journaler. Medelst systematisering och rationalisering bör det vara möjligt
att åstadkomma en medicinsk journal, som med mindre arbete än vad
som nu ertordras, möjliggör att fastställa diagnos och lämplig terapi.
Sjukhushygiengruppen skall utarbeta normer för sjukhusverksamheten i
vad avser hygien. Sjukhushygienfrågorna är förknippade med en rad bakteriologiska
och tekniska problem, som fordrar en samordnad överbearbetning.
Vårdavdelnings gruppen skall på grundval av ett lämpligt antal aktuella
vårdavdelningar inom olika specialiteter och med hänsynstagande till vad
som kan förutses rörande den framtida utvecklingen medverka till utarbetandet
av normer beträffande vårdavdelningarnas vårddifferentiering,
arbetsuppgifter, vårdplatsantal, personalsammansättning, lokalutformning
och tekniska utrustning.
Gruppen för läkararbelets organisation vid sjukhusen skall analysera effektiviteten
och värdet av de skilda arbetsmoment som ingår i läkarnas
rutinuppgifter. Ett flertal undersökningar har företagits beträffande annan
sjukvårdspersonals arbetsuppgifter men hittills ingen motsvarande på läkarområdet.
Gruppen för det nationella centrala farmakologiska informationsregistret
skall utreda möjligheterna att med hjälp av modern databehandlings- och
datatransmissionsteknik inhämta, lagra och distribuera information rörane
effekter och biverkningar av i landet registrerade och licentierade terapeutika.
Gruppen för det nationella centrala toxikologiska informationsregistret
skall på motsvarande sätt som expertgruppen för det farmakologiska registret
undersöka möjligheterna av att insamla, lagra och distribuera information
rörande kemisk-tekniska produkters och gifters toxicitet, förgiftningssymtomatologi
samt behandlingsmetoder vid förgiftningar.
Kungl. Maj.ts proposition nr It''t år 1964 5
Gruppen för testning av medicinsk-teknisk apparatur skall utreda behovet
av och utarbeta planer för en provningscentral för medicinsk-teknisk
apparatur. I marknaden förekommer ett stort antal apparater av inhemsk
oi.h utländsk konstruktion för diagnostisk och terapeutisk användning, vilkas
egenskaper ej invändningsfritt redovisas av fabrikanterna.
Gruppen för sjukvårdens total planering skall samordna pågående utredningar
beträffande den rationella fördelningen mellan öppen och sluten
vård, de bägge vårdformernas allmänna organisation med hänsyn till befintliga
och anteciperade tekniska och personella resurser med hänsyn till
gällande lagar och förordningar. Expertgruppen skall även söka utarbeta
förutsättningslösa planer för organisationen av ett idealsjukhus vilken även
skulle kunna ligga till grund för moderniseringar av befintliga sjukhus.
Gruppen skall således samordna resultaten av de olika expertgruppernas arbete.
För budgetåret 1964/65 kommer alltså tolv expertgrupper att vara i arbete.
I genomsnitt har antalet ledamöter i varje expertgrupp beräknats till
5. Det blir av olika anledningar nödvändigt att dela upp expertgrupperna
på undergrupper med koncentrerade och specialiserade arbetsuppgifter.
Expertgruppen kommer då att tjänstgöra som planläggande och samordnande
organ inom sitt ämnesområde. Antalet ledamöter i undergrupp har
beräknats till i genomsnitt 3. Det totala antalet i expertgrupper och undergrupper
ingående ledamöter kan således uppskattas till 120. Av dessa har
80 beräknats tillhöra stats- eller kommunalförvaltningen. Vid bestämning
av ersättningar till ledamöter av expertgrupper och andra sakkunniga skall
tills vidare kommittékungörelsen följas i fråga om statsanställda och kommunalanställda
personer. Till andra av rådet anlitade sakkunniga skall utgå
vad som tillämpas i liknande fall. Rådet beräknar kostnaderna för sammanträdesarvoden
samt resor och traktamenten för expertgrupperna till
195 200 kr. samt för konsultarvoden till övriga sakkunniga till 450 000 kr.
I samband med utredningsverksamheten blir det ofrånkomligt med försöksverksamhet
vid sjukhusen. Rådet antar, att vederbörande sjukvårdshuvudman
skall vara villig att svara för den ojämförligt större delen av kostnaderna
härför. Det kan emellertid förutses att vinsten av försöksverksamheten
inte blir omedelbar ulan att i många fall eu tänkt åtgärd måste bli föremål
för ytterligare utrednings- och försöksverksamhet. Av denna anledning
har det ansetts skäligt att rådet som stöd åt försöksverksamheten vid sjukhusen
skall kunna bidraga med visst belopp. För budgetåret 1964/65 har
bidraget beräknats till 1 000 000 kr.
Expertgrupperna kommer i sitt arbete inom skilda sektorer att stöta på
problem, som fordrar utvecklingsinsatser. Dessa kommer i stor utsträckning
att bestå i konstruktionsarbeten och prototypframtagningar, innebärande
applicering av existerande tekniskt kunnande och tillgodogörande av
erfarenheter som gjorts inom andra verksamhetsgrenar. Utvecklingsverksamheten
är av väsentlig betydelse för sjukhusdriftens rationalisering. Då
det emellertid inte är fråga om forskning äger forskningsråden ej lämna
bidrag till finansiering av denna verksamhet.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 1964
Medelsbehovet för utvecklingsverksamheten uppgår till sammanlagt
3 250 000 kr. och har preliminärt fördelats på följande sätt.
1. Utvecklingsarbeten och prototypframställning...............................
2. Testning och egenskapsredovisning av medicinsk-teknisk apparatur.............
3. Utgifter i samband med anpassning av teknisk apparatur till klinisk verksamhet!
1. Bland arbetsuppgifter som kan aktualiseras genom expertgruppernas
verksamhet må som exemplifiering nämnas utformning av apparatuppsättningar
lämpliga för automatisering vid kliniskt-kemiska laboratorier,
framtagning och modifiering av utrustning för utskrivning av analysdata
och deras överförande till vårdavdelningar och polikliniker, konstruktion
och prov med utrustning avsedd för datalagringssystem vid sjukhusen,
konstruktion av röntgenapparatur för olika spänningsförhållanden och
mera väldefinierade strålningsvåglängder, framställning av ny utrustningför
olika transportändamål inom sjukhusen, konstruktion av utrustning
för märkning av prover samt konstruktion av registreringsanordningar för
intensiwårdsavdelningar.
2. Den för läkare och sjukvårdens huvudmän viktiga serviceverksamheten
att testa och egenskapsredovisa medicinsk teknisk apparatur för att
underlätta val av ändamålsenlig och ekonomisk utrustning förutses komma
att kräva väsentligt större belopp än vad som medtagits i tabellen här ovan.
Det har emellertid av olika anledningar ansetts nödvändigt att inrikta sig
på en gradvis uppbyggnad av denna verksamhet. Dock kan redan nu förutskickas
att den framtida verksamheten kommer att bli av betydande omfattning
och därmed komma att medföra väsentligt större ekonomiska anspråk.
Planer föreligger att förlägga testning och egenskapsredovisning till
statens provningsanstalt och till vissa undervisningssjukhus.
3. På grund av bristande erfarenhet är det mycket svårt att bedöma kostnaderna
för anpassning av teknisk apparatur till klinisk verksamhet. Rådet
upptar för nästa budgetår en kostnad för ändamålet av 500 000 kr.
Rådet har tillsatt ett arbetsutskott, på vilket det ankommer att skaffa
eu överblick över hela det fält, som är föremål för rådets verksamhet. För
en effektiv ledning och samordning av utrednings- och utvecklingsverksamheten
krävs att rådet även förfogar över en verkställande organisationsenhet.
Medelsbehovet för den centrala verksamheten beräknas till 235 440 kr. enligt
följande uppställning:
Kr.
2 000 000
750 000
500 000
3 350 000
Kr.
Verkställande tjänsteman.................................................... 54 816
Sekreterare................................................................ 31 320
Publiceringsverksamhet..................................................... 15 00O
Kanslibiträde.............................................................. 15 204
Ersättningar till ledamöter av rådet och arbetsutskottet......................... 11 100
Reseersättningar till ledamöter och anställda................................... 15 000
Expenser................................................................" 7 000
Inventarieanskaffning....................................................... 6 000
Informationsverksamhet (tryckningskostnader, kurser, konferenser, demonstrationer,
utställningar etc.)........................................................ 80 000
335 440
Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1964 7
Den verkställande tjänstemannen skall bl. a. insamla uppgifter om samt
koordinera av andra organ verkställda utredningar, följa den tekniska och
organisatoriska utvecklingen på sj ukliusdriftens område inom och utom landet
samt taga initiativ till, övervaka och samordna erforderliga expertutredningar.
Vidare skall tjänstemannen bereda samt i rådet och arbetsutskottet
föredraga ärenden som inte uppdragits åt annan, verkställa beslut i ärenden
som avgjorts av rådet eller arbetsutskottet, leda publiceringsverksamheten,
anordna kurser m. m.
Det har visat sig omöjligt att för dessa uppgifter förvärva en kvalificerad
kraft i lägre löneställning än lönegrad B 3.
Sekreteraren, som bl. a. skall biträda verkställande tjänstemannen i hans
arbetsuppgifter, föreslås erhålla en tjänst som förste byråsekreterare i Ae
23.
Sammanlagt erfordras sålunda 1 645 200 kr. för utredningsverksamheten,
3 250 000 kr. för utvecklingsverksamheten och 235 440 kr. för central
verksamhet eller tillhopa 5 130 640 kr.
Centrala sjukvårdsberedningens anslagsframställning
För innevarande budgetår har till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar
anvisats ett förslagsanslag av 1 196 000 kr. och till Centrala sjukvårdsberedningen:
Omkostnader ett förslagsanslag av 176 000 kr.
Styrelsen för centrala sjukvårdsberedningen har hemställt, att avlöningsanslaget
uppräknas med i runt tal 77 000 kr. och att omkostnadsanslaget
minskas med 9 000 kr.
I. Avlöningar
Personalförändringar el. minskn.
a) Byggnadsbyrån:
1 byrådirektör Ae 25................................................... + 38 520
1 förste byråingenjör högst Ae 23........................................ + 31 320
b) Kanslisektionen:
1 förste byråsekreterare Ae 23........................................... + 34 740
1 förste byråsekreterare Ae 21........................................... + 31 320
1 förste expeditionsvakt Ae 9........................................... + 16 884
c) Arvoden till sakkunniga................................................ + 23 000
Tjänsteförändringar:
d) Lönegradsförändringar................................................. + 1 812
Löneomräkning.......................................................... — 101076
Avrundat + 77 000
Motiv
I. a) Socialpolitiska kommittén har överlämnat eu utredning över vårdbehov
och vårdmöjligheter för åldringar samt föreslagit stödåtgärder för
ett snabbt utbyggande av långtidssjukvården. Om statsmakterna kommer
8
Kungl. Maj.ts proposition nr ili år 196i
II. Omkostnader
Sjukvård.................................
Reseersättningar..........................
Övriga expenser...........................
Publikationstryck.........................
Representation............................
Inredning och utrustning av nya lokaler m. m.
Anslag
1963/64
2 000
38 000
42 000
12 000
50 000
Mynd.
förslag
1964/65
+ 1 000
+ 2 000
+ 3 000
+ 3 000
+ 2 000
— 20 000
— 9 000
Dep:ts
beräkn.
1964/65
+ 1 000
+ 14 000
+ 51 000
+ 3 000
— 20 000
+ 49 000
att fatta beslut i enlighet med det framlagda förslaget kan en mycket stark
ökning av byggnadsföretag av denna art förväntas. Härvid kommer arbetsbördan
för centrala sjukvårdsberedningen att ökas i betydande omfattning.
Då stor vikt lagts vid en snabb utbyggnad av vårdområdet får enligt kommittén
en bristande central handläggning av ärenden ej utgöra en försenande
faktor. Kommittén har därför föreslagit att de centrala sjukvårdsmyndigheterna
erhåller den personal och de resurser som kan vara erforderliga
för en snabb och effektiv handläggning av ärenden rörande planering,
långivning m. m. Beredningen finner det därför oundgängligt att redan
från budgetåret 1964/65 en tjänst inrättas vid centrala sjukvårdsberedningen
såsom byrådirektör i högst Ae 25.
Byråns alltmer ökade arbete med granskning och rådgivning särskilt i
fråga om sådana grenar av sjukvården, där samråd med beredningen är
obligatorisk, medför behov av ytterligare minst en förste byråingenjör i
högst Ae 23.
I. b) En förste byråsekreterare i Ae 23 och en förste byråsekreterare i
Ae 21 erfordras för publicerings-, biblioteks- och arkivärenden. — Beredningen
disponerar f. n. inte någon expeditionsvaktstjänst för budskickning,
vård av inventarier etc.
I. d) En kontoristtjänst i Ae 9 föreslås utbytt mot en tjänst som kansliskrivare
i Ae 11. Vidare bör en kontorsbiträdestjänst i Af 2/Ae 5 ordinariesättas.
Departementschefen
Sjukvården i Sverige har en stor och kraftigt växande omfattning. År 1961
tog våra sjukhus emot över 7,5 miljoner besök för vård, vilket genomsnittligt
motsvarar ett besök av varje invånare i landet. I drygt en miljon av fallen
var det fråga om intagning på sjukhuset. Till den öppna och slutna sjukvård,
som bedrives vid sjukhusen, skall läggas den öppna sjukvården utanför
dem. De totala kostnaderna för den allmänna sjukvården uppgick under
åren 1959, 1960 och 1961 till resp. 2,2, 2,4 och 2,7 miljarder kr. Det finns anledning
att för de två sistförflutna åren räkna med en totalkostnad som överstiger
3 miljarder kr. 1961 års siffra innebär, att de totala offentliga sjukvårdskostnaderna
motsvarade 3,5 procent av bruttonationalprodukten jäm
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr lli år 196i
fört med 1,8 procent 1946. Fortsätter sjukvårdskostnaderna att öka i ungefär
oförändrad takt i förhållande till bruttonationalprodukten skulle de 1970
nå 4,5 procent eller ev. något högre. Även om sjukvårdskostnadernas andel
i bruttonationalprodukten av naturliga skäl någon gång måste upphöra att
växa, bör man räkna med att denna andel fortsätter att stiga under ett eller
annat årtionde framåt.
En fortsatt stark utveckling av sjukvården i vidaste bemärkelse bör
emellertid vara ägnad att minska det produktionsbortfall som vållas av sj ukdom
och invaliditet, och som f. n. säkerligen överstiger de totala sjukvårdskostnaderna.
Ännu viktigare är att människornas behov av sjukvård tillgodoses.
Den angivna kostnadsutvecklingen måste därför tills vidare accepteras
som ett pris för en angelägen fortsatt förbättring. Sjukvården kommer
emellertid liksom hittills att konkurrera med andra viktiga områden om
ett vidgat utrymme i folkhushållet. Med stigande totalkostnader kommer
anspråken på planering och driftsrationalisering att växa sig allt starkare
för att åstadkomma bästa möjliga resultat med de resurser som ställes till
sjukvårdens förfogande. Alla möjligheter till rationalisering måste därför
tillvaratas. En relativt sett obetydlig rationaliseringsvinst vid ett sjukhus
kan — om den utnyttjas över hela fältet — leda till såväl stora kostnadsbesparingar
som bättre patientvård.
Rationaliseringsarbetet inom sjukvården bör präglas av en oavlåtlig strävan
att använda resurserna så, att man med undvikande av onödiga kostnader
ger patienterna bättre vård och service samt personalen bättre arbetsförhållanden.
Rationaliseringsarbetet bör bl. a. inriktas på ett ökat utnyttjande
av tekniska hjälpmedel, varigenom man vinner snabbare och säkrare
diagnoser och bättre behandlingsmetoder. En inventering av medicinskteknisk
verksamhet och behoven därav vid landets sjukhus, som genomfördes
år 1962 på uppdrag av statens tekniska forskningsråds nämnd för
medicinsk teknik, gav vid handen, att de tillgängliga tekniska resurserna
på de flesta håll är otillräckliga och att önskvärda kontakter med tekniker
och tekniska institutioner ofta saknas.
Huvudparten av sjukvården i landet handhas redan av landstingen och
städerna utanför landstingen. Er. o. in. den 1 juli 1963 har provinsialläkarväsendet
överförts till landstingen. Riksdagen har vidare godkänt ett i propositionen
1963: 171 framlagt förslag till huvudmannaskapsreform på mentalsjukvårdens
område. När denna reform inom några år genomförts kommer
statens direkta ansvar för hälso- och sjukvården att minska ytterligare.
Klart är att rationaliseringsverksamheten inom sjukvården främst är och i
ännu högre grad blir en uppgift för landstingskommunerna. Dessa har också
i betydande utsträckning tagit initiativ till rationaliseringsprogram av olika
slag. Det ligger emellertid i sakens natur, att detta arbete i första hand tar
sikte på att lösa aktuella problem allteftersom sådana uppstår vid olika sjukhus,
medan det enskilda landstingets möjligheter att ta itu med mera lång
-
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 1964
siktiga och allmängiltiga uppgifter är begränsade. Behov av ett samordnande
organ för den decentraliserade sjukvårdsrationaliseringen har därför
vuxit fram. Mot bakgrund härav tillkallade Kungl. Maj :t i november 1962
ett särskilt råd för sjukhusdriftens rationalisering, bestående av högst 18
ledamöter, vilka företrädesvis representerar medicin, teknik och sjukvårdsadministration.
Ordförande i styrelsen för centrala sjukvårdsberedningen
skall vara rådets självskrivne ordförande.
Rådet har till uppgift att följa den tekniska och organisatoriska utvecklingen
på sjukhusdriftens område. Det ankommer på rådet att ta initiativ
till och främja forskning av betydelse för sjukhusdriften samt att verka för
att vunna forskningsresultat utnyttjas. Rådet skall vidare verka för att ett
frivilligt samarbete kommer till stånd mellan forskningsintressenter, såväl
statliga och kommunala myndigheter och institutioner som industriföretag
och andra enskilda organisationer.
Rådet skall således fungera som ett impulsgivande, förmedlande och samordnande
organ på sjukhusrationaliseringens område. För att rådet effektivt
skall kunna fylla dessa funktioner krävs emellertid att rådet självt tar upp
viss utvecklings- och försöksverksamhet på sitt program. Rådet avser att
driva sin verksamhet genom särskilda expertgrupper och har i sin anslagsframställning
redovisat tolv sådana grupper av vilka — enligt vad jag inhämtat
— hittills tio blivit tillsatta. I det föregående har lämnats en kortfattad
redogörelse för de olika gruppernas huvudsakliga arbetsuppgifter.
Grupperna är f. n. i färd med att utarbeta handlingsprogram. Längst i detaljplaneringen
har den s. k. kliniskt-kemiska laboratoriegruppen hunnit.
Gruppen avser bl. a. att vid epidemisjukhuset i Stockholm anordna försök
som syftar till att vid sidan av den vanliga sjukvårdsrutinen pröva fjärrutskrift
av rekvisitioner, journaler och analys-svar för att på så sätt automatisera
rutinmeddelanden mellan laboratorium, röntgenavdelning etc. och
vårdavdelning. Försök med laboratorieautomation pågår även vid akademiska
sjukhuset i Uppsala. Denna verksamhet har till mål att rationalisera
och effektivisera analysarbetet vid ett sjukhuslaboratorium. Försök med
fabriksmässigt framställda reagens samt utredning beträffande framtida
laboratorieapparatur torde komma att igångsättas.
Vidare har expertgruppen för toxikologiskt informationsregister lagt fram
förslag till studie rörande utnyttjande av databehandlingsteknik vid toxikologiskt
informationsregister. Denna försöksverksamhet är avsedd att bedrivas
i anslutning till den nuvarande giftinformationscentralen vid karolinska
sjukhusets barnklinik.
De uppgifter som rådet lagt sig före täcker mycket väsentliga områden av
verksamheten vid våra sjukhus. Det synes mig ställt utom varje tvivel att
den av rådet påbörjade verksamheten bör kunna leda till betydande rationaliseringsvinster.
Genom sin allsidiga sammansättning och som en följd
av att rådet till sig lyckats knyta framstående expertis inom medicinsk tek
-
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 1964
nik i landet har rådet också gynnsamma förutsättningar för att framgångsrikt
bedriva sitt arbete. Jag finner det vara av stort värde att rådet i egen
regi tar upp försöks- och utvecklingsverksamhet, men jag vill betona vikten
av att rådet i första hand skall vara ett samordnande och impulsgivande
organ. Rådet bör således se till att likartade undersökningar och försök inte
bedrives på flera håll i landet än som kan vara motiverat med hänsyn till de
lokala förhållandena samt inspirera sjukvårdshuvudmännen och deras sammanslutningar
att själva ta upp nya försök. Av det sagda torde följa att rådet
vid planeringen av sin egen försöks- och utvecklingsverksamhet bör iakttaga
en viss restriktivitet och inte ta på sig andra uppgifter än sådana som inte
kan lösas på annat håll.
Det skulle kunna övervägas att låta medel för rådets verksamhet utgå
genom de vetenskapliga forskningsråden. Rådets uppgifter i fråga om utvecklingsarbete,
prototypframställning etc. utgör emellertid i princip inte
någon självständig forskning utan är snarare en tillämpning inom sjukvården
av grundsatser och erfarenheter som framkommit på andra områden.
För finansieringen av rådet bör således andra vägar väljas.
För samhällsekonomin är det — som framgått av vad jag inledningsvis anfört
— väsentligt att våra sjukvårdsresurser utnyttjas så effektivt som möjligt.
Av denna anledning har staten ett ansvar för att rationaliseringssträvanden
inom sjukvården kommer hela landet till godo. Det är ett riksintresse att
utvecklingen föres framåt på detta område — liksom på andra — så att sjuka
människor får tillfredsställande och så långt möjligt likvärdig vård oberoende
av var i landet de är bosatta. Å andra sidan utgör rationaliseringsverksamheten
på sjukvårdens område en naturlig uppgift för landstingskommunerna.
Dessa blir också, enskilt och kollektivt, delaktiga av rationaliseringsvinsterna.
De angivna omständigheterna talar för att såväl staten som landstingen
och städerna utanför landsting bör delta i finansieringen av rationaliseringsarbetet.
Enligt vad jag inhämtat är svenska landstings- och stadsförbunden
beredda att bidraga med sammanlagt 40 procent av kostnaderna
under budgetåret 1964/65 för den utrednings-, försöks- och utvecklingsverksamhet
som rådet bedriver. Kostnaderna för rådets centrala administration
förutsättes skola helt bestridas av staten. Vad gäller av rådet anordnad försöksverksamhet
vid sjukhus eller annan landstingskommunal sjukvårdshuvudman
tillhörig anläggning skall — såsom rådet självt avsett — gälla
den principen, att sjukvårdshuvudmannen står för alla kostnader, vilka
avser åtgärder som direkt kommer den av huvudmannen bedrivna sjukvården
tillgodo, medan rådet ikläder sig kostnaderna för försök av så allmängiltig
eller långsiktig natur, att det inte rimligen kan förväntas att enstaka
sjukvårdshuvudmän skall svara härför.
För innevarande budgetår har anvisats ca 100 000 kr. för rådets verksamhet.
Genom beslut den 24 januari 1964 har Kungl. Maj :t vidare medgivit,
atl ytterligare 200 000 kr. får disponeras av rådet under budgetåret. I sin
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 196i
anslagsframställning för nästa budgetår har rådet hemställt om anslag på
sammanlagt i runt tal 5 130 000 kr. Enligt vad jag inhämtat räknar rådet
dock nu inte med att kunna förbruka mer än 3 100 000 kr. för nästa budgetår;
därtill kommer kostnaderna för rådets centrala administration, som nu
av rådet beräknas till 325 000 kr. I detta belopp ingår 90 000 kr. till kostnaderna
för anställande av särskilda utredningssekreterare med samordningsuppgifter
in. in.
Landstings- och stadsförbunden har förutsatt, att rådets verksamhet under
budgetåret 1964/65 skall betraktas som en försöksverksamhet. Det har
vidare förutsatts, att verksamheten skall hållas inom en total kostnadsram
av 3 000 000 kr. — de centrala administrationskostnaderna oräknade — varav
staten enligt nyss angivna grunder för kostnadsfördelningen bör svara för
60 procent eller 1 800 000 kr. och landstingen och städerna utanför landsting
för 40 procent eller 1 200 000 kr. tillsammans. Rådet måste alltså planera
sin verksamhet under nästa budgetår så, att totalkostnaderna för de uppgifter,
som rådet tar på sig, ligger inom ramen för 3 000 000 kr. oberoende
av om utgifterna uppkommer under budgetåret 1964/65 eller senare.
Medel för den av rådet bedrivna försöks- och utvecklingsverksamheten
anser jag böra anvisas under femte huvudtiteln såsom ett särskilt reservationsanslag.
Anslaget kan lämpligen benämnas Viss rationaliseringsverksamhet
inom sjukvården. Anslagsbehovet beräknar jag som nämnt till
1 800 000 kr.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om organisationen av rådet
för sjukhusdriftens rationalisering. Rådet har hittills varit lokalt anknutet
till centrala sjukvårdsberedningen och utnyttjat dess kansliorganisation.
Kostnaderna för rådet under innevarande budgetår bestrides från sjukvårdsberedningens
avlönings- och omkostnadsanslag. Sedan 1962 pågår en översyn
av organisationen och arbetsuppgifterna för medicinalstyrelsen och därtill
anknutna organ, den s. k. MCA-utredningen. Enligt meddelade direktiv
har utredningen bl. a. att företa en omprövning av formerna för medicinalstyrelsens
planeringsverksamhet i syfte att ge denna en mera rationell och
effektiv utformning. Centrala sjukvårdsberedningen har f. n. direkta planeringsuppgifter
på sjukvårdens område medan rådet för sjukhusdriftens rationalisering
handhar rationaliseringsuppgifter av så vittomfattande art att
de kan komma att påverka även den egentliga sjukvårdsplaneringen. Skäl
kan anföras för att en central planering inom sjukvården bör sammankopplas
med sådana centrala rationaliseringsuppgifter som upptagits i rådets
handlingsprogram. Jag utgår därför från att MCA-utredningen tar upp
frågan om såväl centrala sjukvårdsberedningens som rådets framtida ställning
till prövning.
Jag vill i detta sammanhang erinra om den diskussion som förts om att
för skolbyggnadsväsendet inrätta ett organ med uppgifter i huvudsak motsvarande
dem sjukvårdsberedningen tilldelats inom sitt verksamhetsområde.
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 11b år 196b
Det har bl. a. övervägts att utvidga sjukvårdsberedningens arbetsfält till
att omfatta även granskning av skolbyggnader. År 1962 uppdrog Kungl.
Maj :t åt statskontoret att utreda förutsättningarna för att — genom ändrade
former för handläggning i vissa delar av byggnadsärenden inom det statsstödda
byggandet — samordna och rationalisera granskningsverksamheten
från bl. a. byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter ävensom
att undersöka möjligheterna att förenkla den administrativa handläggningen
av skolbyggnadsärenden. Den begärda utredningen har den 29 februari 1964
överlämnats till chefen för ecklesiastikdepartementet. Det har därvid starkt
ifrågasatts, om inte problemen på föreliggande område är av den omfattningen,
att ritningsgranskningen i skolöverstyrelsen borde föras över till ett
särskilt statligt organ för att där bilda underlag för en företrädesvis tekniskekonomisk
bedömning. Enligt vad jag erfarit avser chefen för ecklesiastikdepartementet
att förorda, att en särskild utredning tillsättes för att ytterligare
klarlägga de problem som sammanhänger med det avsedda granskningsbehovet.
Eftersom detta utredningsarbete inverkar på bedömningen
av den framtida organisatoriska anknytningen av den planerings- och rationaliseringsverksamhet
som bedrives av både rådet för sjukhusdriftens rationalisering
och centrala sjukvårdsberedningen, synes det mig önskvärt att
samråd kommer till stånd mellan ifrågavarande utredning och MCA-utredningen.
I avvaktan på berörda undersökningar bör centrala sjukvårdsberedningen
bibehållas vid sin nuvarande organisation och rådet för sjukhusdriftens
rationalisering således i vart fall tills vidare vara anknutet till beredningen.
Rådet har begärt att få anställa en verkställande tjänsteman i lönegrad B 3.
En effektiv administrativ ledning av rationaliseringsverksamheten förutsätter
enligt min mening att till rådet knytes en kvalificerad befattningshavare.
Han bör dock anställas mot arvode, vilket bör motsvara lön enligt
löneklass B 1 jämte dagarvode enligt kommittékungörelsen. Vidare bör
vid rådet anställas eu sekreterare och ett kanslibiträde med arvode motsvarande
lön i lönegrad A 23 resp. A 7. Härutöver beräknar jag medel för ersättningar
åt ordförande och ledamöter med 11 000 kr., samt för ersättning
åt vissa experter in. in. med 55 000 kr. Kostnaderna för de föreslagna utredningssekreterarna
bör däremot bestridas från del särskilda reservationsanslaget.
Sammanlagt uppgår avlöningskostnaderna för rådet under nästa
budgetår till i runt tal 171 000 kr., innebärande en ökning med 67 000 kr. i
förhållande till innevarande budgetår. Rådets omkostnader uppskattar jag
till sammanlagt 68 000 kr., vilket innebär en ökning med 63 000 kr. Angivna
kostnader torde böra upptas under centrala sjukvårdsberedningens avlönings-
och omkostnadsanslag.
.lag övergår härefter till att behandla centrala sjukvårdsberedningens anslagsframställning
för budgetåret 1964/65.
1 proposition 1964: 85 angående åldringsvårdsfrågor in. in. har bl. a. före -
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 196b
slagits ett statligt lånestöd till byggande av sjukhem för långtidssjukvården
i syfte att snabbt få till stånd en ökad utbyggnadstakt. Då avsikten är att
centrala sjukvårdsberedningen skall granska och godkänna ifrågavarande
byggnadsprojekt, kommer dess arbetsbörda att öka. Jag tillstyrker därför
att en extra tjänst som byrådirektör (förste byråingenjör, byråingenjör) i
högst Ag 25 inrättas på byggnadsbyrån. Byrån bör vidare förstärkas med en
tjänst som förste byråingenjör (byråingenjör) i högst Ae 23.
För de med publicerings-, biblioteks- och arkivärenden förenade uppgifterna
har jag inte funnit det erforderligt att inrätta någon tjänst men har för
ändamålet beräknat ett belopp av 5 000 kr.
Vidare föreslår jag att en tjänst som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5 inrättas
vid beredningen samt att en kontorist i Ae 9 uppflyttas till kansliskrivare
i Ae 11.
För automatiska utgiftsökningar under anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beräknar jag 1 000 kr.
Vad jag nu förordat medför en anslagsökning med sammanlagt 168 000
kr. under centrala sjukvårdsberedningens avlöningsanslag. Anslaget bör
alltså uppföras med 1 364 000 kr.
Vad beträffar beredningens omkostnadsanslag föreslår jag med hänvisning
till den i det föregående redovisade sammanställningen (sid. 8), att
anslaget — inkl. kostnaderna för rådet för sjukhusdriftens rationalisering
— ökas med 49 000 kr. och alltså uppföres med 225 000 kr. För inredning
och utrustning av nya lokaler m. in. har beräknats 30 000 kr. Jag har
därvid förutsatt, att från sistnämnda anslagspost får under tre budgetår
sammanlagt tas i anspråk ett belopp av högst 100 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för centrala sjukvårdsberedningen som
föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;
b) fastställa följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat |
||
1. |
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags- |
|
vis ................................. |
110 000 |
|
2. |
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda |
283 000 |
3. |
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, |
636 000 |
4. |
Rörligt tillägg, förslagsvis ............... |
335 000 |
Summa kr. 1 364 000;
c) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för
Kungl. Maj. ts proposition nr 1H år 196i 15
budgetåret 1964/65 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 364 000 kr.;
d) till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 225 000 kr.;
e) till Viss rationaliseringsverksamhet inom sjukvården
för budgetåret 1964/65 under femte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 800 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Anders Leion