Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964
1
Nr 112
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på fisk under budgetåret 1964/65, m. m.; given
Stockholms slott den 13 mars 1964.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
m. m.;
dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen i övrigt hemställt.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
Eric Holmqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionens begärs bemyndigande att under budgetåret 1964/65 reglera
priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak
de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 112
2
Kiingl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964
Förslag
till
Förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)
om viss reglering av handeln med fisk, m. m.
Härigenom för ordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering
av handeln med fisk, m. m.,1 vilken enligt förordning den 26 april 1963
(nr 81) gäller till och med den 30 juni 1964, skall äga fortsatt giltighet till
och med den 30 juni 1965.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur,2 vilken enligt förordning
den 26 april 1963 (nr 82) gäller till och med den 30 juni 1964, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1965.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. in.,3 vilken enligt
förordning den 26 april 1963 (nr 83) gäller till och med den 30 juni 1964,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1965.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953:373, beträffande 8 § SFS 1960:337, beträffande
9 § SFS 1959:108 och beträffande 12 § SFS 1956:202.
2 Senaste lydelse, se beträffande 4 och 6 §§ SFS 1960:338, beträffande 7 § SFS 1959:109,
beträffande 11—14 §§ SFS 1960:428, samt beträffande den vid förordningen fogade bilagan
SFS 1959:109; 15 § upphävd genom SFS 1960:428.
8 Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1960:339 samt beträffande den vid förordningen
fogade bilagan SFS 1959:110.
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196H
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 13 mars 1f)6''t.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, vissa frågor angående
regleringen av priserna på fisk, m. in. samt anför därvid följande.
I. Inledning
1 förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln
med fisk, m. m., vilken förordning gäller t. o. in. den 30 juni 1964, är bestämmelser
meddelade om handelsreglering — grundad på auktorisation
av s. k. producentföreningar — och om prisregleringsavgift på fisk. Importen
och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen
den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt
förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln
av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av
fisk och skaldjur in. m. Enligt sistnämnda förordningar, vilka likaså äger
giltighet t. o. m. den 30 juni 1964, fordras i princip tillstånd av statens
jordbruksnämnd för import och export av fisk och fiskprodukter.
Genom beslut den 26 april 1963 bemyndigade Kungi. Maj:t statens jordbruksnämnd
att — i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
angivits i prop. 1963: 49 och i jordbruksutskottets utlåtande 1963: 6 —*
för liden t. o. in. den 30 juni 1964 anordna reglering av priserna på fisk
samt av importen och exporten av fisk och skaldjur av vissa slag ävénsom
att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift på svenskfångad
fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning den
30 maj 1952, dels enligt 12 § samma förordning med visst undantag meddela
närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som inflyter till jordbruksnämndens
prisregleringskassa för fisk genom upptagande av omförlnälda
prisregleringsavgifter in. m. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj:t,
4
Kungl. Maj.ts proposition nr är 196 i
att
medel, som inflyter vid upptagandet av införselavgifter på färsk, kyld
eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling eller kungsfisk, skulle av jordbruksnämnden
— med den begränsning, som anges i det följande — tillföras
nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan
avsedda ändamål. Vidare fick jordbruksnämnden möjlighet att jämväl under
budgetåret 1963/64 på vissa villkor utlämna lån av prisregleringsmedel
till regleringsföreningarna på fiskets område för finansiering av kreditförsäljning
av fisk till utlandet. Samtidigt bemyndigades nämnden att under
budgetåret 1963/64 av införselavgiftsmedel på fiskets område disponera
275 000 kr., varav högst 50 000 kr. till kostnader för kvalitetskontroll av
andra fiskvaror än konserver, högst 100 000 kr. till den s. k. fiskexportrepresentanten
samt högst 125 000 kr. till centralnämndens för fiskpropaganda
verksamhet. Slutligen hemställdes i samma beslut att fullmäktige i riksgäldskontoret
måtte under budgetåret 1963/64 ställa garanti för lån i Sveriges
Kreditbank åt prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk
med belopp intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr. jämte ränta.
Med stöd av nyssnämnda beslut och enligt däri angivna grunder har hittills
under innevarande budgetår upprätthållits prisreglering på fisk ävensom
reglering av handeln med strömming samt av importen och exporten
av fisk. Enligt kungörelsen den 17 april 1959 (nr 111) om införselavgift på
vissa slag av filéad fisk och kungörelsen den 6 december 1963 (nr 611) om
de högsta införselavgifter, som statens jordbruksnämnd må bestämma i
vissa fall, samt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1963 angående ändring av
vissa avgifter på fisk och fiskprodukter, m. in. har under budgetåret införselavgifter
uttagits på filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk.
1 en till jordbruksdepartementet den 25 februari 1964 inkommen skrivelse
har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna på
fisk under budgetåret 1964/65, in. m. Jordbruksnämnden erinrar därvid om
att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 februari 1960 uppdragit åt nämnden
att utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område
och därmed sammanhängande frågor. I anslutning till detta uppdrag
har nämnden låtit företa eu översyn av handelsregleringen på strömming.
Resultatet härav redovisas i det följande.
Jordbruksnämnden anmäler vidare, att den berett representanter för vederbörande
fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin tillfälle
att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på
fiskets område. Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med jordbruksnämndens
råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område.
Slutligen har nämnden i de frågor, som berörts i skrivelsen, samrått med
fiskerislyrelsen, som därvid förklarat sig i huvudsak biträda nämndens förslag
utom såvitt avser förslaget om tidpunkten för upphörandet av nu gällande
tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten att med ensamrätt
motta strömming för försäljning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196i
5
II. Reglering av fiskpriserna och strömmingshandeln, m. in.
Nuvarande förhållanden
Innebörden av pris- och handelsregleringen. Prisregleringarna på fisk har
utformats i viss mån olika för, å ena sidan, väst- och sydkustens prisregleringsområden
och, å andra sidan, ostkustens prisregleringsområde. På
väst- och sydkusten innebär prisregleringarna, att jordbruksnämnden,
efter överläggningar med fiskarorganisationerna, fastställer minirnipriser
på de viktigaste fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att
få ut lägst dessa priser för bl. a. den fisk, som säljs till färskkonsumtion
inom landet. Den fisk, som vid försäljning inte uppnår de sålunda fastställda
minimipriserna, övertas och nyttiggörs av för ändamålet särskilt bildade
prisregleringsföreningar, på västkusten Västkustfisk, förening u. p. a., och
på sydkusten Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna säljer denna fisk
på export — i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis
framställning av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med att omhänderta
fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden vissa i förväg bestämda
statliga bidrag, s. k. pristillägg. I den mån bidragen ej behöver tas
i anspråk för att täcka utgifterna under året överförs de till av prisregleringsföreningarna
bildade konjunktur utjämningsfonder. För den övertagna
fisken utbetalar prisregleringsföreningen till fiskaren ett pris, s. k. garantipris,
vilket fastställs av föreningen och bestäms under hänsynstagande
till beräknade försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg för fisken.
Garantipriset fastställs i förväg och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna
för sina leveranser av fisk. Beträffande de allmänna grunderna i övrigt
för prisregleringarna på väst- och sydkusten liksom i fråga om den närmare
utformningen av regleringssystemet hänvisas till prop. 194b: 232,
1948:48, 1951: 81 och 1962: 58.
Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att den
knutits till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom
vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade
fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning
motta färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer
de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen
skall betinga vid försäljning till olika ändamål. Prisregleringen innebär,
att jordbruksnämnden till föreningen Ostkustfisk (centralorganisation för
de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) årligen utbetalar vissa statliga
medel, s. k. prisuljämningsbidrag, att användas såsom tillskott till de
priser föreningarna erhåller vid försäljning av strömmingsfångster, som inte
kan avsättas till färskkonsumtion eller rökning inom landet. 1 fråga om
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1964
närmare uppgifter rörande innebörden och utformningen av prisregleringen
på ostkusten torde få hänvisas till prop. 1962: 58.
Kostnaderna för prisregleringarna täcks av medel, som
genom prisreglerings- och införselavgifter tillförs den av jordbruksnämnden
förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår för såväl
svenskfångad som importerad saltvattenfisk och upptas av förstahandsköpare
av fisk in. fl. I fråga om importfisk samt för svenskfångad fisk, som
ilandförs på västkusten, utgår prisregleringsavgift f. n. på i huvudsak alla
viktigare fiskslag. För svenskfångad fisk, som ilandförs på syd- och ostkusten,
uttas avgift endast på sill (strömming). Fisk, som övertas av prisregleringsföreningarna
på väst- och sydkusten, är ej avgiftsbelagd liksom
ej heller strömming på ostkusten, som säljs för annat ändamål än färskkonsumlion
eller rökning. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1963
har en allmän sänkning skett av regleringsavgiften på svenskfångad och importerad
fisk. Regleringsavgiften utgör nu 3 procent av inköpspriset för
svenskfångad fisk, som ilandförs på väst- och sydkusten, samt 3 öre per
kilogram för på ostkusten ilandförd strömming. Motsvarande avgifter utgjorde
tidigare 5 procent resp. 4 öre. Avgiften på importfisk är så avvägd,
att den skall motsvara den avgift, som utgår för svenskfångad fisk.
Införselavgift utgår, som redan nämnts, på viss filéad fisk. Under 1963
har denna avgift vid import från EFTA-länderna sänkts med 4,5 öre per
kilogram för frysta filéer och med 20 öre per kilogram för färska och kylda
filéer. Under 1963 har införselavgiften slopats vid import från EFTA-länderna
av färska och kylda filéer av kungsfisk. Införselavgifterna utgör nu
vid import, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling enligt
EFT A-konventionen, 18 öre per kilogram av varans nettovikt för fryst
filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk samt 25 öre per kilogram
för färsk eller kyld filéad torsk, kolja, gråsej och vitling. Vid annan införsel
uppgår införselavgiften till 45 öre per kilogram för färsk, kyld eller
fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk.
Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor
del av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder
genom bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån.
Föreningarna Västkustfisk och. Sydkustfisk har därutöver enligt beslut av
1963 års riksdag möjlighet att under innevarande budgetår mot av riksgäldskontoret
ställda garantier i Sveriges kreditbank mot gängse ränta erhålla
lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.
Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i den tidigare
angivna skrivelsen en redogörelse för utvecklingen inom saltsjöfisket
av antalet fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,
exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen
inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 19ti''i 7
fisket samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande verksamhet
i fråga om prisregleringen av fisk. Jordbruksnämndens redogörelse, som i
sammandrag återges i det följande, är baserad på vissa i tabellform lämnade
uppgifter. Dessa torde såsom bilaga 1—6 få fogas till protokollet i detta
ärende.
Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter
(bilaga 1) att under 1962 en fortsatt miskning skett av antalet yrkesfiskare
på ost- och sydkusten. Även för västkusten redovisas under 1962 en minskning
av antalet yrkesfiskare efter den uppgång, som noterats för 1961. Totalantalet
yrkesfiskare anges för år 1962 till 8 574, vilket innebär en nedgång
sedan förkrigsåren 1935/39 med 37 procent. Även antalet binäringsfiskare
bar under 1962 minskat på samtliga kuststräckor. I bilaga 2 lämnas
uppgifter om antalet fiskebåtar. Av dessa kan utläsas att en fortsatt
övergång skett på samtliga kuststräckor till fiskebåtar med allt större motorstyrka.
Denna utveckling, som varit särskilt stark på västkusten och där
resulterat i ett tillskott under 1960 av 49 fiskebåtar med en motorstyrka över
200 hästkrafter och under 1961 av 66 sådana båtar, har under de senaste
två åren varit mindre markant. Sålunda redovisas under 1962 eu ökning
med endast 19 västkustbåtar, som utrustats med en motorstyrka över 200
hästkrafter, medan motsvarande tillskott under 1963 beräknas ha ytterligare
minskat.
Det svenska havsfiskets avkastning under 1962 kan enligt jordbruksnämndens
uppgifter beräknas avsevärt överstiga 1961 års nivå och ligga vid
295 miljoner kg med ett förstahandsvärde av 218 miljoner kr. För år 1963
har — enligt hittills för nämnden tillgängliga statistiska uppgifter — fångstmängden
ytterligare starkt ökat och beräknas uppgå till 341 miljoner kg,
medan fångstvärdet beräknas stanna vid 216 miljoner kr. eller något under
1962 års rekordsiffra. Den ökade fångstmängden är helt att hänföra till
västkustens fångstområde. Fångstvärdet på västkusten beräknas komma att
ligga obetydligt över den nivå, som uppnåtts året förut. För ost- och sydkusten
kan konstateras en nedgång i såväl fångstmängd som fångstvärde.
Den starka uppgången under 1962 av havsfiskets totala utbyte har enligt
jordbruksnämndens mening i allt väsentligt berott på exceptionellt goda avsättningsförhållanden
på exportmarknaderna. Mot slutet av 1962 och under
1963 ändrades emellertid förhållandena totalt. Riklig tillgång på sill både i
Nordsjön och Skagerack resulterade i stora fångster inte endast för den
svenska fiskeflottan utan även för andra länders fiskeflottor. På grund härav
försämrades priserna på sillen. Mot slutet av 1963 har några västkustbåtar
övergått från det traditionella fisket efter konsumtionssill till att i viss
utsträckning också bedriva fiske för sillolje- och fiskmjölsindustrin.
Västkustfiskets dominans inom det svenska fisket har under 1963 ytterligare
förstärkts och dess andel av den totala avkastningen av det svenska
havsfisket beräknas år 1963 uppgå till omkring 80 procent av fångstmängden
och 75 procent av värdet. Jordbruksnämnden framhåller, att västkustfiskarna
blivit allt starkare beroende av exportförhållandena för avsättningen
av sina fångster. Under 1963 beräknas utlandslandningarna ha uppgått
til! omkring 161 miljoner kg och 67 miljoner kr., vilket utgör 58 resp.
42 procent av västkustfiskets samlade fångster. Jämfört med 1962 har
utlandslandningarna under 1963 ökat med omkring 44 miljoner kg. Förstahandsvärdet
beräknas dock ha understigit värdet år 1962 med 2,6 miljoner
kr. Kvantitetsökningen utgörs främst av konsumtionssill, som ökat med
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964
ca 31 miljoner kg till totalt omkring 123 miljoner kg, vilket innebär att
mer än 70 procent av västkustfiskets sillfångster under 1963 ilandförts i
utrikes hamnar. Beträffande utlandslandningarna må vidare anmärkas att
dessa under 1963 ökat i samtliga länder, där direkt ilandföring sker.
På sydkusten kan för år 1963 noteras en stark nedgång av tillförseln avsill
jämfört med del ovanligt goda utfallet av sillfisket år 1962. Nedgången
uppgår till inemot 3 miljoner kg. Anmärkningsvärt med hänsyn härtill är att
de av prisregleringsföreningen Sydkustfisk övertagna sillkvantiteterna minskat
med endast 1,7 miljoner kg, vilket sålunda innebär att avsättningen av
sydkustsill på hemmamarknaden till lägst minimipris nedgått inte oväsentligt
under 1963, ett förhållande som möjligen sammanhänger med utvecklingen
av trålfisket efter strömming på ostkusten. Även strömmingsfångsterna på
ostkusten och avsättningen av ostkustströmning till färskkonsumtion inom
landet har minskat under 1963 delvis beroende på isvintern i början av året.
Avsättningsminskningen uppgår till ca 1 miljon kg. Den starka tillbakagången
i fångstmängden på sydkusten beror även på minskade fångster av
torsk och skrapfisk. Minskningen av torskfångsterna motsvaras dock inte
helt av minskningen under 1963 av västkustbåtarnas ilandföring av torsk
på sydkusten. Jordbruksnämndens uppgifter om fångstutvecklingen sedan
förkrigstiden redovisas i bilaga 3.
Under 1963 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade fiskslag,
upprätthållits på sill (inkl. strömming) och makrill. Fångstbegränsningarna
på västkustsill har under senare delen av 1963 varit mycket ingripande.
I fråga om förstahandspriserna har en stark nedgång skett av priserna på
sill, som under 1963 direktlandats i utrikes hamnar. Observeras bör dock,
att sillpriserna låg osedvanligt högt under 1962. I stort sett sjönk priserna
år 1963 sålunda till den nivå, som var rådande under åren närmast före
1962. Den närmare utvecklingen av priserna till fiskarna för de i Sverige
ilandförda fångsterna belyses i bilaga 4, där jordbruksnämnden för tiden
fr. o. m. tredje kvartalet 1959 t. o. m. samma kvartal 1963 återgivit uppgifter
om vissa genomsnittliga förstahandspriser på fisk in. in.
Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter uppvisar år 1963 samma
struktur som tidigare år med export av prisbillig fisk, främst sill, samt import
av dyrare fiskslag och beredda fiskvaror. Handelsutbytet resulterade
under 1963 i ett större värdemässigt importöverskott och ett större kvantitetsmässigt
exportöverskott än något år dessförinnan. Exporten av fisk och
fiskprodukter, inklusive ilandföring i utrikes hamnar, beräknas under 1963
i runda tal ha utgjort 200 miljoner kg och 115 miljoner kr., vilket innebär
en ökning av kvantiteten jämfört med år 1962 med 29 procent. Samtidigt
bär värdet nedgått med 2 procent. Utförseln kan beräknas motsvara inemot
60 procent av det svenska havsfiskets totala fångstmängd. Exportökningen
under 1963 hänför sig främst till direktlandningarna i utrikes hamnar. Importen
av fisk och fiskprodukter, som under åren 1961 och 1962 höll sig
oförändrat vid omkring 58 miljoner kg, har under 1963 ökat till 59,7 miljoner
kg. Importvärdet har stigit betydligt — liksom under 1962 —■ nämligen
från 146,4 till 160,8 miljoner kr. Den kvantitativa uppgången hänför
sig bl. a. till färsk sill och skarpsill, salt islandssill och räkor. Beträffande
importen av frysta filéer kan noteras en mindre ökning från 7 235 till 7 464
ton. I bilaga 5 redovisas utvecklingen sedan förkrigstiden av utrikeshandeln
med fisk.
Inom jordbruksnämnden företas årligen undersökningar i fråga om konsumtionen
av fisk och fiskprodukter. Hittills tillgängliga uppgifter för år
1963 tyder på att konsumtionen av färsk och fryst fisk samt skaldjur ökat
9
Kungl. Maj. ts proposition nr i 12 år 1964
med omkring 4 miljoner kg till 116 miljoner kg (landad vikt). Ökningen
hänför sig helt till importerade frysta filéer. Förbrukningen av konserver
och annan beredd fisk synes däremot ha minskat något under 1963 och beräknas
ligga vid omkring 40 miljoner kg (produktvikt). Importens andel av
förbrukningen av färska och frysta fiskvaror beräknas ha stigit från 28
procent år 1962 till 31 procent år 1963 och andelen frysta fiskfiléer (såväl
importerade som beredda inom landet) från 25 till 28 procent.
Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår av
följande sammanställning (filévikt, milj. kg).
Import (exklusive reexport) |
1958 4,1 2,9 |
1959 4,2 2,8 |
1960 4.8 3.9 |
1961 4,9 4,5 |
1962 6,9 4,0 |
1963 (prel.) 7.3 3.3 |
Summa |
7,0 |
7,0 |
8,7 |
9,4 |
10,9 |
10,6 |
Lagerförändring ........ |
-j- 0,1 |
— 0,3 |
+ 0,8 |
+ 0,9 |
+ 1,3 |
- 0,4 |
Konsumtion............ |
6,9 |
7,3 |
7,9 |
8,5 |
9,6 |
11,0 |
Av sammanställningen framgår att under 1963 en fortsatt ökning skett
av konsumtionen av frysta filéer. Importen av frysta filéer under 1963 har
till största delen bestått av torsk (3 856 ton), kolja (1 848 ton) och rödspätta
(901 ton). Den inhemska beredningen av frysta torskfiléer avsedda för försäljning
inom landet har efter år 1961, då den var som störst, på grund av
minskade fångster av västkustfiskarna nedgått med omkring 500 ton under
vart och ett av åren 1962 och 1963 till inemot 3 000 ton för år 1963. Härutöver
har inhemska frysta filéer beretts i huvudsak av sydkustsill (strömming).
Beredningen av frysta torskfiléer för inhemsk marknad har även
under 1963 främjats genom att föreningen Sydkustfisk av prisregleringsmedel
utbetalat ett visst prisutjämningsbidrag för sådan beredning. Genom detta
bidrag bär fiskarna för den torsk, som levererats för ifrågavarande beredning,
kunnat utfå samma minimipriser, som fastställts att gälla vid försäljning
till färskmarknaden.
Beträffande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,
att inga större förändringar skett under 1963. Detta gäller
priserna på såväl drivmedel, redskap som fisklådor. De kostnadsökningar,
som skett under 1963, har i huvudsak betingats av ökade arbetslöner för
reparationer av redskap in. m.
Jordbruksnämnden anför vidare, att utvecklingen av lönsamheten för fisket
varit föremål för undersökningar även under 1963. Inom Svenska västkustfiskarnas
centralförbund har sålunda törelagits vissa undersökningar
av b!, a. nordsjösill- och makrillfiskets lönsamhet för år 1962. Vidare har
statistiska centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna av yrkesfiskarnas
inkomster och utgifter in. in. gjort sedvanliga sammanställningar
av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer. Materialet
ger vid handen, att summa taxerad nettointäkt — liksom beräknat kontant
iietto av fiske — under 1961 i medeltal per yrkesfiskare ökat på samtliga
kuststräckor. Att döma av utvecklingen av fångstvärdet å ena sidan och prisutvecklingen
på förnödenheter å andra sidan synes enligt jordbruksnämndens
mening en stark inkomstförbättring totalt sett för hela fisket ha skett
under 1962, medan inkomstläget under 1963 något försämrats i förhållande
till 1962.
1 f- Bilmng till riksdagens protokoll t96b. t samt. År 112
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 ur 1U64-
Det ekonomiska utfallet av den statliga prisregleringsverksamheten beträffande
fisk redovisas av jordbruksnämnden i bilaga 6. Av tablån framgår
bl. a. att den 1 januari 19(54 förelåg på den hittills drivna prisregleringsverksamheten
en behållning av inemot 26,7 miljoner kr., medan behållningen ett
år tidigare utgjorde 25 miljoner kr. Utbetalningarna under 1963 av pristilllägg
in. m. understiger med 0,6 miljoner kr. summan av de under året influtna
reglerings- och införselavgifterna. Härvid bör dock beaktas, att i utbetalningarna
under året ingår ett belopp av 1 miljon kr., som enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 14 december 1962 tillförts försäkringsfonden för
Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa. Ränteinkomsten har under
1963 utgjort 1,1 miljoner kr. Reglerings- och införselavgifterna har under
1963 uppgått till 4,8 miljoner kr., varav 1,3 miljoner kr. utgörs av införselavgifter.
Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden
som relativt tillfredsställande. Föreningen Västkustfisk innehade
vid årsskiftet onormalt stora lager av i huvudsak fryst sill, som emellertid
redan sålts för export. I motsats till exempelvis år 1962, dä föreningen Västkustfisk
fonderade inte obetydliga belopp av de medel, som samma år ställdes
till föreningens förfogande för prisreglering, har föreningen under 1963
ådragit sig stora förluster på grund av att garanlipriserna på sill hållits höga
i förhållande till bl. a. det under året rådande avsättningsläget på exportmarknaderna.
Viss del av de av föreningen under tidigare år fonderade
medlen har härigenom förbrukats. Föreningen Sydkustfisk hade vid årsskiftet
ett större varulager än normalt, medan föreningen Ostkustfisk inte
redovisar något lager.
Omfattningen av föreningarnas verksamhet belyses genom storleken av
de fiskkvantiteter, som föreningarna övertar. För västkustens vidkommande
har dessa kvantiteter sedan början av 1950-talet i allmänhet varierat
mellan 30 och drygt 40 miljoner kg. På sydkusten har de övertagna kvantiteterna
under 1950-talet mestadels utgjort mellan 4 och 6 miljoner kg.
Under åren 1960 och 1961 har den på sydkusten övertagna fångstmängden
minskat till omkring 2 miljoner kg beroende på att torskfångster, som inte
kunnat avsättas på färskmarknaden, avsatts till filéberedning. De prisreglerade
kvantiteterna strömming på ostkusten har under det senaste decenniet
varierat mellan 2,8 och 7,1 miljoner kg.
Enligt preliminära siffror för år 1963 har föreningen Västkustfisk totalt
övertagit 29,8 miljoner kg fisk, främst sill, för 14,1 miljoner kr. Föreningen
Sydkuslfislc har samtidigt övertagit 3,4 miljoner kg sill för 1 miljon kr. I
detta sammanhang bör uppmärksammas att prisregleringsföreningarna
övertar även den fisk, som exporteras till länder med centraliserad import.
Av de kvantiteter, som föreningarna övertar, exporteras normalt 85 å 90
procent. Föreningen Ostkustfisk beräknas 1963 ha prisreglerat 3,3 miljoner
kg strömming, varav 0,7 miljoner kg exporterats.
Frågan om fortsatt prisreglering m. m.
Prisregleringen. Som förut nämnts har jordbruksnämnden berett representanter
för vederbörande fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och
industrin tillfälle att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta
regleringarna på fiskets område, överläggningar i ämnet har därjämte ägt
rum med nämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196-1
Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför
jordbruksnämnden, att det från fiskarorganisationernas sida framhållits,
att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak
nuvarande grunder (innebärande bl. a. rätt för nämnden att, om förutsättningar
härför föreligger, medge att prisregleringen må utvidgas till strömming
för foder- och konservändamål samt till på sydkusten ilandförd
makrill, horngädda och skrubba, ävensom att prisreglering må genomföras
för torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten
gällande systemet).
Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit,
att de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även
under nästa budgetår. Regleringsföreningarna har vidare anmält, att de
nuvarande avsättningssvårigheterna för sill (strömming) kan nödvändiggöra
anspråk från föreningarnas sida på ökade prisregleringsmedel från
prisregleringskassan under 1964.
Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandeln liksom tidigare,
i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet
samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade grunder.
Inte heller konservindustrin eller saltsillhandeln har framlagt några förslag
till principiella ändringar av regleringarna på fiskets område. Saltsillhandeln
och konservindustrin har dock upprepat sina krav på slopande
av regleringsavgiften för all saltsill resp. för råvaruinköp, som sker för
konservindustrins behov. Representanterna för fiskets organisationer har
gentemot dessa krav åberopat den under 1963 genomförda allmänna sänkningen
av regleringsavgiften och avstyrkt, att någon ytterligare begränsning
sker i uttagandet av avgifter på fiskets område.
Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på
ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område.
Beträffande rådets inställning till de fortsatta regleringarna hänvisar
jordbruksnämnden till ett vid sin skrivelse fogat protokoll. Av detta framgår,
att rådet anslutit sig till de i det följande redovisade förslagen med
vissa undantag. Representanter för fisket har sålunda motsatt sig att nu
gällande tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten att med
ensamrätt motta strömming skall upphöra fr. o. in. den 1 juli 1965 samt
förordat en förnyad utredning i frågan. Rådet har vidare uttalat sig för att
ett belopp av 206 000 kr. skall anslås till centralnämndens för fiskpropaganda
verksamhet för nästa budgetår.
Enligt jordbruksnämndens mening föreligger alltjämt behov av prisstöd
för fiskarna. Nämnden anser därför, att — i avvaktan på de förslag,
som kan framkomma med anledning av den pågående utredningen om utformningen
av prisregleringssystemet på fiskets område — prisregleringsverksamheten
bör bibehållas jämväl under budgetåret 1964/65 och att den
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196b
i stort sett bör handhas i enlighet med nu gällande grunder. Hänsyn har
härvid dock inte tagits till sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter,
som kan föranledas av åtaganden inom internationella organisationer.
Vad angår finansieringen av prisregleringen erinrar jordbruksnämnden
om att i prop. 1963: 49 utan erinran från riksdagens sida uttalats, att prisregleringen
under innevarande budgetår i princip bör bedrivas så, att medelsbehovet
för att upprätthålla denna i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan
inflytande medel. Enligt uttalande i anslutning härtill
borde bemyndigandet för nämnden att uppta prisregleringsavgifter under
innevarande budgetår bibehållas i den omfattning, som förekommit under
de senare åren. Såsom tidigare berörts har en allmän sänkning skett under
1963 av regleringsavgiften på såväl importerad som svenskfångad fisk.
Nämnden, som inte är beredd att f. n. biträda de i det föregående redovisade
kraven på en ytterligare begränsning i uttagande av prisregleringsavgifter,
hemställer om bemyndigande att under nästa budgetår för prisregleringens
upprätthållande uppta regleringsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som nu tillämpas.
Jordbruksnämnden hemställer vidare, att de för regleringsåret 1964/65
inflytande införselavgifterna disponeras på i huvudsak samma sätt som
prisregleringsavgifterna och sålunda i första hand används för att täcka de
löpande utgifterna för att upprätthålla prisregleringen. Nämnden uppskattar
inkomsten av införselavgifterna till inemot 1 miljon kr. under nästa
budgetår.
Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker
jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även
under nästa budgetår skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt
garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för fisk på de villkor,
som fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september 1954 och
den 11 april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna för
tillfällig finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet.
Disposition av medel till fiskpropaganda. Såsom tidigare berörts har
innevarande budgetår av införselavgiftsmedel utanordnats ett belopp av
125 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten.
I skrift till jordbruksnämnden den 28 november 1963 har centralnämnden
anhållit, att jordbruksnämnden måtte utverka bemyndigande
att under vart och ett av de närmaste följande tre budgetåren ur prisregleringskassan
för fisk utbetala 500 000 kr. till centralnämnden. Som motivering
anförs i skriften, att en intensifierad propaganda framstår som en nödvändig
åtgärd för att lösa de föreliggande avsättningsproblemen med hänsyn
bl. a. till det exportbortfall, som man får räkna med i fråga om sill och
strömming av mindre storlekar. I skriften betonas vidare, att möjlighet
13
Kungl. Maj.is proposition nr 112 år 196b
bör beredas centralnämnden att planera sin verksamhet för en längre tidsperiod
i enlighet med ett till skriften fogat »Förslag till propagandaåtgärder
för tiden 1/7 1964—30/6 1967». Slutligen har förutskickats, att det för
innevarande budgetår erhållna anslaget ur prisregleringskassan kommer
att i sin helhet förbrukas under året.
Jordbruksnämnden upplyser, att fiskerinäringens representanter vid
överläggningar inom västkustens fiskeriråd enhälligt tillstyrkt bifall till
centralnämndens förevarande framställning under förutsättning att fiskkonservindustrin
får representation i centralnämnden för fiskpropaganda
och att nämndens verksamhet utvidgas att omfatta även propaganda för
konserver, som beretts av svenskfångad fisk. Fiskexporträdet har anslutit
sig till detta uttalande.
För egen del erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i tidigare sammanhang
intagit den ståndpunkten, att bidrag för fiskpropaganda bör utgå
endast inom ramen av de prisregleringsmedel, som ställs till prisregleringsföreningarnas
förfogande i prisstödjande syfte. Med hänsyn till den
ståndpunkt, som i frågan intagits av Kungl. Maj :t och riksdagen, har
nämnden emellertid inte motsatt sig att begränsade medel för fislcpropaganda
anvisas även direkt ur prisregleringskassan för fisk. Jordbruksnämnden
som vidhåller sin principiella inställning föreslår nu, att anslaget
till centralnämnden för nästa budgetår höjs med 25 000 kr. till
150 000 kr.
Handelsregleringen på strömming. Som tidigare nämnts har inom jordbruksnämnden
genom den utredningsman, som särskilt tillkallats för att
utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område,
gjorts en översyn av den sedan mitten av 1930-talet gällande handelsregleringen
på strömming. Resultatet av översynen redovisas av nämnden
i en till dess skrivelse såsom bilaga fogad »Promemoria angående utformningen
av stödet till strömmingsfisket».
I promemorian redovisas bl. a. de genomgripande förändringar beträffande
strömmingsfiskets struktur- och avsättningsförhållanden, vilka har
inträffat sedan mitten av 1950-talet. På grund av dessa förändringar och
andra i promemorian redovisade förhållanden föreligger enligt utredningsmannens
uppfattning ej längre bärande motiv för en särskild handelsreglering
i fråga om en speciell produktionsgren inom fisket. Friare förhållanden
synes enligt utredningsmannen vara önskvärda för att på längre sikt säkra
utvecklingen mot en rationellt bedriven och stabil fiskerinäring på ostkusten.
Utredningsmannen berör även frågan om prisregleringen på strömming
efter ett slopande av handelsregleringen. Tre principförslag till en sådan
prisreglering kallade alternativ I—III redovisas i promemorian. I denna omnämns
vidare, att föreningen Ostkustfisk (centralorganisation för de auktoriserade
föreningarna) låtit igångsätta en utredning om fiskförsäljnings
-
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1061
föreningarnas företagsekonomiska rationaliseringsmöjligheter. Utredningsarbetet
omhänderhas av Sveriges lantbruksförbunds avdelning för driftsorganisation
(ADO) och utredningen skall bl. a. kartlägga möjligheterna
att genom centralisering uppnå ökad effektivitet och förbilligande av föreningarnas
verksamhet. Utredningsmannen anför, att övergången underlättas
om de organisatoriska ändringar, som ett slopande av handelsregleringen
medför, kan samordnas med en företagsekonomisk effektivisering
av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet. Härvid påpekas vidare, att eu
sådan samordning knappast kan genomföras helt om handelsregleringen
skulle upphöra fr. o. m. den 1 juli 1964, medan möjligheter härtill torde
föreligga om handelsregleringen av strömming slopas fr. o. in. den 1 juli
1965.
Jordbruksnämnden upplyser, att innehållet i ovannämnda promemoria
varit föremål för överläggningar inför nämnden i januari 1964 med dels
representanter för Svenska ostkustfiskarenas centralförbund och centralföreningen
Ostkustfisk, dels representanter för Sveriges fiskgrossisters riksförbund
och Kooperativa förbundet. Representanterna för strömmingspartihandeln
har härvid uttalat sig för att handelsregleringen av strömming
hävs snarast möjligt, dock först efter viss övergångstid för att handeln och
fiskarna under tiden skall kunna överenskomma om praktiska samarbetsfrågor.
Lämplig tidpunkt för att upphäva handelsregleringen och införa
ett ändrat prisregleringssystem kan enligt strömmingspartihandeln vara den
1 juli 1965. Av de i utredningspromemorian redovisade prisregleringsförslagen
förordar strömmingspartihandeln enhälligt alternativ I, innebärande
ett minimiprissystem i likhet med det som tillämpas på sydkusten.
De av representanterna för Ostkustfiskarenas centralförbund och centralföreningen
Ostkustfisk vid överläggningen med jordbruksnämnden
framförda synpunkterna har sedermera sammanfattats i en till nämnden
ställd skrift, vilken finns bifogad nämndens skrivelse. I skriften anförs,
att varken de fackliga eller de ekonomiska organisationerna på ostkusten
har uppnått den stadga och styrka, som skulle vara förutsättningen för
regleringens slopande. Organisationerna anför vidare, att man må beklaga
detta, men att ifrågavarande faktum kvarstår och att enligt organisationernas
uppfattning ett slopande av auktorisationen skulle skapa desorganisation
inom strömmingshandeln. I detta sammanhang åberopas erfarenheterna
från tiden före strömmingshandelns reglering, varvid hänvisning
sker till 1933 års strömmingshandelsutredning. Vidare påpekas bl. a.,
att utredningsmannen inte har lagt fram något alternativ till handelsregleringen
av strömming. Ytterligare framhålls, att auktorisationens positiva
drag måste beaktas vid prövningen av dess vara eller icke vara. Enligt organisationernas
uppfattning har regleringen gett fiskarna på ostkusten
högre pris på konsumentströmmingen än som varit fallet på syd- och västkusten
utan att detta gått ut över konsumenterna. Även om detta förhål
-
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 1/2 år 1964
lande är föga känt borde det enligt organisationernas mening antecknas på
regleringens plussida. Slutligen hemställs om förnyad utredning om strömmingshandelns
reglering. Mot bakgrunden härav har representanterna för
fisket vid nämnda överläggningar ej velat f. n. ta ställning till de i promemorian
redovisade prisregleringsförslagen.
För egen del ansluter sig jordbruksnämnden i huvudsak till utredningsmannens
i promemorian redovisade synpunkter på och ställningstagande
till frågan om slopande av gällande handelsreglering på strömming. Nämnden
anser, att nu gällande tillstånd för fiskförsäljningsföreningarna på
ostkusten att med ensamrätt för försäljning motta strömming bör upphöra
att gälla med utgången av juni 1965 och föreslår sålunda, att redan nu
uttalas att de gällande auktorisationstillstånden avses upphöra med utgången
av juni 1965.
Vad angår de av fiskets organisationer i förutnämnda skrift framförda
synpunkterna anför jordbruksnämnden följande. Beträffande uttalandet
»att vare sig de fackliga eller ekonomiska organisationerna ännu icke uppnått
den stadga och styrka, som exempelvis 1951 års fiskhandelsutredning
förutsatte som kriterium på förutsättningarna för regleringens slopande»
erinrar nämnden om att ifrågavarande utredning uttalat som ett
önskemål, att fiskarna på ostkusten skulle söka stärka sin fackliga organisation
för att härigenom skapa förutsättningar för en framtida övergång
till friare förhållanden samt i anslutning härtill förutsatt, att ledningen
för de auktoriserade producentföreningarna skulle noga undersöka
möjligheterna till en dylik övergång. De undersökningar, som inom ostkustfiskets
organisationer sedan länge pågått i syfte att få till stånd en
rationalisering av verksamhetsformerna, har emellertid ännu inte lett till
resultat utan fiskförsäljningsföreningarna har i stort sett samma uppbyggnad
och verksamhetsområden som vid handelsregleringens tillkomst
i mitten av 1930-talet. Enligt nämndens mening torde man i nu gällande
handelsreglering på strömming ha att söka den främsta anledningen till
att effektiviseringen av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet fördröjts
och till att ej heller den fackliga organisationen förmått växa sig starkare.
Utvecklingen har samtidigt medfört, att vid bedömningen av auktorisationsfrågan
särskild hänsyn måste tas till de genomgripande förändringar
i strömmingsfiskets struktur- och avsättningsförhållanden, som framgår
av det i utredningspromemorian redovisade materialet. Genom att trålfiskcl
allt mer kommit alt dominera strömmingsfisket kan sålunda ej
längre med samma styrka som tidigare göras gällande att organisationssvårigheter
nu föreligger, exempelvis på grund av den geografiska splittringen
av fiskarbefolkningen. Enligt nämndens uppfattning bör organisationsfrågorna
här liksom på andra områden lösas på frivillighetens väg. Avgörande
principiella invändningar måste enligt nämnden riktas mot en anordning,
som innebär att organisationerna skall sammanhållas med stöd
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1961
av statliga bestämmelser. I ett sådant fall föreligger bl. a. risk för att
utvecklingen mot ett rationellt och effektivt fiske hämmas och att yrkesfiskarnas
berättigade intressen inte tillgodoses.
Vad vidare angår uttalandet, att »regleringen givit fiskarna på ostkusten
högre pris på konsumentströmmingen än vad som varit fallet vid sydoch
västkusten utan att detta gått ut över konsumenterna» saknas enligt
jordbruksnämndens mening underlag för ett sådant uttalande. Även om
ostkustfiskarna i allmänhet uppnått högre priser i genomsnitt per år för
konsumentströmming än fiskarna vid de andra kuststräckorna för sill av
motsvarande storlek, behöver detta ej ha sin grund i handelsregleringen
utan kan bero på helt andra förhållanden. Såsom framgår av promemorian
uppvisar priserna vid olika fiskförsäljningsföreningar betydande variationer.
Någon direkt jämförelse mellan priserna för strömming och för övriga
kuststräckors fångster av sill kan överhuvudtaget inte göras, då huvudparten
av andra kuststräckors fångster avsätts under helt annorlunda
marknadsbetingelser. Möjligheter torde inte heller föreligga — vilket fiskarparten
synes förmena — att genom utredning klarlägga den inverkan
handelsregleringen haft i detta eller andra avseenden för strömmingsfiskarnas
ekonomiska villkor. Intet tyder emellertid på att fiskarorganisationerna
på de andra kuststräckorna — trots deras karaktär av helt frivilliga
sammanslutningar — sämre tillgodosett sina medlemmars intressen än
fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten. I den på nämndens uppdrag
nu verkställda utredningen liksom även i tidigare statliga utredningar rörande
handeln med strömming har enligt nämndens uppfattning tillräckliga
skäl redan förebragts för att en avveckling av gällande auktorisationer
nu skall kunna beslutas. Nämnden anser därför att fog saknas för sådan
förnyad utredning, som nu begärs. Nämnden framhåller i detta sammanhang,
att anledningen till att en förlängning årligen skett av kungörelsen
om handelsregleringen på strömming inte — såsom gjorts gällande —
berott på vissa bedömningar i fråga om fiskförsäljningsföreningarnas stabilitet
utan på att frågan om handelsregleringen sedan början av 1950-talet ingått i olika utredningsuppdrag på fiskets område.
Jordbruksnämnden konstaterar, att i skrivelsen från centralförbundet och
centralföreningen inte berörs frågan om fiskförsäljningsföreningarnas företagsekonomiska
rationalisering och det utredningsarbete, som i detta sammanhang
bedrivs av lantbruksförbundets avdelning för drittsorganisation.
Nämnden utgår från att detta inte innebär, att organisationerna tillmäter
frågan mindre betydelse. Enligt nämndens mening är det av vikt, att befintliga
rationaliseringsmöjligheter i fråga om såväl fångst som marknadsföring
av strömming till fullo tillvaratas. Samtidigt vill dock nämnden understryka,
att den företagsekonomiska rationaliseringen är fiskförsäljningsföreningarnas
interna angelägenhet och att den inte kan göras till förutsättning
för statsmakternas åtgärder. Därest handelsregleringen upphör
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år l!)6i
t''r. o. in. den 1 juli 1965 torde dock — såsom framhållits i promemorian
— möjligheter föreligga att samordna de organisatoriska ändringar, som
detta medför, med en företagsekonomisk effektivisering av fiskförsäljningsföreningarnas
verksamhet.
Jordbruksnämnden upplyser, att den i skrivelse den 24 januari 1964 berett
ordföranden i Ostkustens trål- och havsfiskarförbund tillfälle att
skriftligen redovisa förbundets synpunkter på promemorian angående utformningen
av stödet till strömmingsfisket. I anledning härav till nämnden
inkomna skrifter finns fogade som bilagor till nämndens skrivelse. Förbundets
ordförande har sedermera inkommit med ytterligare en skrift i ämnet.
Av de i utredningsmannens promemoria redovisade alternativen till prisreglering
på strömming efter upphävandet av den nuvarande handelsregleringen
innebär alternativ I samma system med minimipriser och pristillägg,
som f. n. tillämpas på väst- och sydkusten. Alternativ II utgör en överskottsreglering
enligt i huvudsak de nu gällande grunderna för prisregleringen
på strömming, medan alternativ III innebär en reglering, som med stöd av
statliga medel skulle handhas av fiskets organisationer. Enligt jordbruksnämndens
mening bör frågan om utformningen av det kommande prisregleringsstödet
till strömmingsfisket bli föremål för vidare överväganden inom
nämnden efter fortsatta överläggningar med av stödet berörda parter, så att
förslag i frågan kan föreläggas Kungl. Maj :t i nästa års prisregleringsskrivelse.
Härvid bör självfallet kunna diskuteras även andra förslag till prisreglering
på strömming än de i promemorian redovisade liksom även andra
stödåtgärder åt strömmingsfisket, som lämpligen kan behöva vidtas.
Jordbruksnämnden har som tidigare nämnts haft samråd med fiskeristyrelsen
rörande de olika förslagen i sin skrivelse. Vad gäller frågan om ett
eventuellt upphävande av auktorisationen på ostkusten antör fiskeristyrelscn
följande.
I utredningsmannens promemoria har inte redovisats något angående de
ekonomiska konsekvenserna för de berörda föreningarna av ett upphävande
av auktorisationen. Styrelsen är av uppfattningen att en viss risk kan finnas
för att genom ett dylikt upphävande i varje fall enstaka föreningar kan
bringas på fall med de följder detta kan ha för bl. a. det kapital, som föreningarna
genom insatser och lån (häri inbegripet även eventuella statliga
lån) anskaffat. Styrelsen håller vidare principiellt före att man från statens
sida bör vara klar på vad som skall sältas i stället för befintliga arrangemang,
innan man med relativt kort frist fastställer datum för det nuvarande
systemets upphävande.
Med hänsyn härtill anser fiskeristyrelsen alt en längre övergångstid borde
ha föreslagits än som angivits i nämndens skrivelse för att medge tid för
undersökningar rörande de ekonomiska konsekvenserna in. in. av ett dylikt
beslut samt för genomförandet av eventuellt erforderliga åtgärder.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196i
III. Regleringen av utrikeshandeln med fisk
Såsom tramgär av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna
angående reglering av in- och utförseln av vissa slag av liskoch
skaldjur den 31) juni 1964. Jordbruksnämnden föreslår — i likhet med
vad den föreslagit i fråga om giltighetstiden för förordningen den 30 maj
1952 — att dessa förordningar förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni 1965.
Vad angår tillämpningen av importregleringen erinrar jordbi
uksnämnden om att i prop. 1963: 49 utan erinran från riksdagens sida uttalats,
att importregleringen under innevarande budgetår bör anordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som nämnden ägt tillämpa
under budgetåret 1962/63, varvid liksom hittills de jämkningar bör få företas,
som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen
eller av åtaganden inom andra internationella organisationer. Ifrågavarande
grunder innebär, enligt uttalande av föredragande departementschefen
i prop. 1948: 48, att importen av tisk skall begränsas i den omfattning,
som är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet. Nämnden anför
vidare följande.
Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden, med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndiganden, från licenstvånget undantagit vissa fiskvaror
vid import från bl. a. OECD-länderna. För flertalet övriga fiskvaror har
nämnden begagnat sig av generella importlicenser, som utgör ett förenklat
licensförfarande och innebär, att vara, som upptagits på sådan licens, tills
vidare kan införas på samma villkor som de licensfria varuslagen, under
förutsättning att fisken inköpts i fast räkning och att den inte heller införts
vid direktlandning. I annat fall begagnas individuell licens, som —
till skillnad mot den generella licensen — kan innebära, att importen kvantitativt
regleras. I praktiken har under 1963 liksom under tidigare år kvantitativa
importrestriktioner upprätthållits i huvudsak endast på färsk och
fryst sill och torsk samt spillånga.
I frågor av allmänt intresse beträffande tillämpningen av importregleringen
av färska och frysta fiskvaror inhämtas synpunkter från ett av
nämnden inrättat organ, det s. k. fiskirnportrådet, som består av särskilt utsedda
representanter för av importen berörda intressen, nämligen fiskare,
handel, beredare och konsumenter.
Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk tillstyrker
nämnden, att regleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår.
I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i sin
regleringsskrivelse för budgetåret 1960/61 lämnat en kortfattad redogörelse
för den huvudsakliga innebörden av EFTA-konventionens bestämmelser i
fråga om fisk och fiskprodukter. I anslutning härtill har nämnden anfört
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196b
några synpunkter på de problem, som uppkommer i anledning av konventionen
(se prop. 1960: 82, s. 19—23). Nämnden anför vidare följande.
Som en följd av EFTA-konventionen har tullarna på fiskkonserver o. d.
samt införselavgiften på frysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och
kungsfisk vid införsel från länder anslutna till EFTA sänkts i olika omgångar
och utgår fr. o. in. den 31 december 1963 med 40 procent av de belopp,
som gäller vid införsel från länder utanför frihandelsområdet. Vidare
har som ett led i avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna uppräkningar
i enlighet med konventionsbestämmelserna skett av de fr. o. m.
den 1 juli 1960 fastställda globalkontingenterna för sådana fiskvaror, för
vilka EFTA-konventionens förpliktelser i detta hänseende gäller och för
vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Globalkontingenterna kan —
utom såvitt de gäller sill- och makrillfiléer — betecknas som rent nominella,
då import av andra berörda varuslag än nämnda filéer redan före år 1960
medgetts utan kvantitativ begränsning. Importen av fryst sill- och makrillfilé
har hittills varit obetydlig.
Vid överläggningar under 1963 inom EFTA:s ministerråd har enighet
nåtts om en ny tidtabell för reduktionen av tullar och införselavgifter på
industrivaror, innebärande bl. a. att tullarna på fiskkonserver o. d. samt införselavgiften
på frysta fiskfiléer i sin helhet skall vara avvecklade den 31
december 1966 eller tre år tidigare än vad som ursprungligen avtalats. De
kvarvarande kvantitativa importrestriktionerna på berörda varuslag skall
likaledes vara avskaffade sistnämnda dag.
Jordbruksnämnden framhåller vidare, att den i sin regleringsskrivelse för
budgetåret 1961/62 redovisat resultatet av vissa överläggningar, som inför
nämnden ägt rum med representanter för fiskkonserv- och filéberedningsindustrin
i anslutning till den avtrappning av tullskyddet, som trädde i kraft
den 1 juli 1960. Nämnden framhåller följande.
Vid dessa överläggningar förelåg enighet om att på grund av det förändrade
konkurrensläget andra åtgärder på fiskregleringens område inte erfordrades
än medgivande för konservindustrin att fritt importera fiskråvaror
för sin tillverkning. Sådant medgivande, som från början begränsades
att under vissa förutsättningar gälla budgetåret 1960/61, har sedermera förlängts
tills vidare. Medgivandet har i praktiken endast inneburit, att prövningen
av importbehovet av färsk sill bortfallit. Även de avtrappningar av
tullskyddet, som ägt rum efter den 1 juli 1960, har kunnat genomföras utan
att andra åtgärder behövt vidtas än nyss berörda förlängning av medgivandet
till fri import. Det kan i detta sammanhang framhållas, att även under
1963 praktiskt taget all sydkusttorsk, som ej avsatts på färskmarknaden,
omhändertagits för beredning av frysta filéer för försäljning på den inhemska
marknaden samtidigt som viss höjning under året genomförts av minimipriserna
på råvaran.
Jordbruksnämnden förutsätter, att nämnden även under nästa budgetår
skall inom ramen för de allmänna bemyndigandena i fråga om fiskprisregleringen
kunna lösa de problem, som för de berörda industrierna kan
uppkomma till följd av EFTA-konventionen och som sammanhänger med
gränsdragningen mellan »fiskvaror» och »industrivaror».
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964
Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av flaöensil! erinrar
jordbruksnämnden om att enligt kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) gäller
törbud mot försäljning av islandssill under tiden augusti—november, såvida
ej jordbruksnämnden annat beslutar. Under en följd av år har ifrågavarande
förbud inte upprätthållits och inte heller har importbegränsande åtgärder
vidtagits av nämnden i fråga om beredd sill. I princip anser nämnden,
att sådana ingripanden ej heller fortsättningsvis skall behöva komma i
fråga utan att de bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder
av beskaffenhet att stärka fladensillens konkurrenskraft gentemot andra
sillsorter.
I fråga om exportregleringen erinrar jordbruksnämnden om att
för export av fisk och fiskprodukter i princip fordras licens av nämnden enligt
förordningen den 5 juni 1953, nr 374. Om det faktiska läget anför nämnden
bl. a. följande.
Fisk och fiskprodukter är föremål för s. k. villkorlig licensfrihet. Detta
innebär, att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan
särskild licens till i huvudsak de länder, som inte har centraliserad import.
Bland de förutsättningar som jordbruksnämnden uppställt för licensfriheten
märks att viss fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser
om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande
fisk.
Exporten till länder med centraliserad import är centraliserad och sker
i enlighet med särskild överenskommelse mellan föreningarna Ostkustfisk,
Sydsvensk exportfisk, Västkustfisk, och Fiskkonservfabrikernas förening,
ävensom företrädare för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt
svensk saltsill. Överenskommelsen innebär, att all export av saltvattenfisk,
inklusive konserver, till sådana marknader, som jordbruksnämnden förklarar
skola omfattas av centraliseringen, skall förberedas och övervakas av ett
affärsutskott för svensk fiskexport. Utskottets uppgift är bl. a. att undersöka
olika möjligheter för denna export och att före avtalsförhandling avseende
viss export behandla frågor rörande kontingentfördelning, prispolitik
in. in.
Allmänt har stadgats skyldighet för de i affärsutskottet ingående föreningarna
att tillse, att allas berättigade intressen av att delta i exporten
blir tillgodosedda och att exporten, om det befinns nödvändigt, fördelas mellan
exportörerna enligt grunder, som fastställs av jordbruksnämnden. Vidare
har förutskickats, om nämnden så finner angeläget, att möjligheter
skall öppnas för exportörerna att inbördes tävla om exportleveranserna
(exempelvis genom särskilda exportauktioner).
Jordbruksnämnden har i anslutning till nyssnämnda överenskommelse
föreskrivit, att exportlicens för saltvattenfisk till centraliserade marknader
endast beviljas för sådan export, som sker i enlighet med överenskommelsen.
Exportlicens utställs för affärsutskottets räkning på antingen föreningen
Sydsvensk exportfisk eller föreningen Västkustfisk eller Fiskkonservfabrikernas
förening.
I sådana frågor om export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse
för den svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar
nämnden uttalande från det s. k. fiskexportrådet. Detta består av
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1964
representanter för de olika fiskexportintressena, nämligen fiskarna, färskfiskhandlarna,
salteriföretagen och konservindustrin. Till rådets sammanträden
kallas jämväl statens fiskexportrepresentant.
Jordbruksnämnden framhåller, att behov har förelegat även under det
gångna året av en centralisering av fiskexporten, såvitt gäller länder med
centraliserad import. Enligt nämndens mening är det, om exportmöjligheterna
skall kunna rationellt tillvaratas, erforderligt att exporten även i
fortsättningen regleras i den omfattning, som nu sker.
Jordbruksnämnden erinrar vidare om vissa andra exportfrä mjande
åtgärder. Genom förutnämnda beslut den 26 april 1983 har
Kungl. Maj :t bemyndigat jordbruksnämnden att för bestridande av kostnaderna
under budgetåret 1963/64 för befattningen som fiskexportrepresentant,
disponera ett belopp av högst 100 000 kr. från de genom upptagande
av införselavgifter på fiskets område för budgetåret inflytande eller dessförinnan
influtna medlen. Behov av en befattning med uppgift att främja
den svenska fiskexporten föreligger enligt nämndens mening även för tiden
efter utgången av innevarade budgetår. Enligt vad nämnden har inhämtat
delas denna uppfattning av vederbörande fiskarorganisationer och av
övriga företrädare för den berörda fiskerinäringen. Anslagsbehovet för fiskexportrepresentanten
för budgetåret 1964/65 beräknar nämnden till samma
belopp som det för innevarande budgetår anvisade. Nämnden hemställer
på grund av vad nyss anförts om bemyndigande att under nästa budgetår
för att bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten använda ett
belopp av högst 100 000 kr. av de för budgetåret 1964/65 inflytande eller
dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.
Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om täckning av kostnaderna
för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter. I fråga om konservkontrollen
beräknar nämnden att tillgängliga medel förslår att täcka de
kostnader för kontrollen som inte kan bestridas genom inflytande kontrollavgifter.
Beträffande kontrollen av andra fiskvaror anför nämnden bl. a.
följande.
Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,
som är direkt underställd jordbruksnämnden. För att bestrida
kostnaderna för denna kontroll — utom såvitt avser kontroll av salt strömming
på hemmamarknaden — upptas avgifter av den som begärt kontrollens
utförande. Dessa avgifter förslår totalt sett ej till att täcka kostnaderna
för kontrollen. För budgetåret 1961/62 har sålunda inkomsterna av
löpande kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med
i runt tal 40 000 kr. För budgetåret 1962/63 har underskottet utgjort endast
35 000 kr. på grund av en av tillfälliga förhållanden orsakad minskning av
utgifterna under första hälften av budgetåret.
Storleken av det tillskott, som utöver kontrollavgifterna erfordras för
att fullgöra kvalitetskontrollen i fortsättningen kan enligt jordbruksnämndens
mening inte beräknas med någon större grad av säkerhet. Om man
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1901
bortser från budgetåret 1962/63, då utgifterna för kontrollen varit mindre
än normalt, har dessa tillskott under senare år successivt stigit beroende
i huvudsak på en nedgång av den export, som varit föremål för kvalitetskontroll.
För kalenderåret 1963 uppgår underskottet till 47 500 kr. Mot bakgrunden
härav synes enligt nämnden tör nästa budgetår böra anvisas ett
något större tillskott av statliga medel än för innevarande budgetår. Nämnden
hemställer därför om bemyndigande att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens
genomförande använda ett belopp av högst 60 000 kr. av
de för budgetåret 1964/65 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen
på fiskets område.
IV. Departementschefen
Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger såvitt nu kan bedömas
även för nästa budgetår. Prisreglerings verksam h e t e n torde
därför böra bibehållas också under budgetåret 1964/65. 1 avvaktan på
jordbruksnämndens utredning om utformningen av prisregleringssystemet
på fiskets område torde prisregleringen böra handhas i huvudsak på
samma sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i
ämnet som gjorts av föredragande departementschefen i propositionen 1951:
81. Regleringen torde även under budgetåret 1964/65 i princip böra bedrivas
så, att medelsbehovet för att upprätthålla den i huvudsak kan täckas
av medel som inflyter till prisregleringskassan. Bemyndigandet för jordbruksnämnden
att uppta regleringsavgifter synes under budgetåret 1964/
65 böra bibehållas i den omfattning som gällt sedan den 1 september innevarande
budgetår. Nämnden bör sålunda äga möjlighet att uppta regleringsavgift
med högst 3 procent av inköpspriset för svenskfångad fisk, som
ilandförs på väst- och sydkusten samt med högst 3 öre per kilogram för på
ostkusten ilandförd strömming. På importfisk bör prisregleringsavgift kunna
upptas med belopp som motsvarar de avgifter som utgår för svenskfångad
fisk. I enlighet med nämndens förslag bör inkomsterna av införselavgifterna
på filéer av vissa fiskslag få disponeras på i huvudsak samma sätt
som prisregleringsavgifterna och sålunda, sedan i det följande särskilt
nämnda belopp utgått, användas för att täcka de löpande utgifter, som erfordras
för att upprätthålla prisregleringen.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min
mening inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda
förhållanden och på de villkor, som fastställs av Kungl. Maj:t — använda
behållningen i prisregleringskassan för lån till prisregleringsföreningarna
på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar
på export. Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att prisreg
-
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196 i
leringsföreningarna skall jämväl under budgetåret 1964/65 få disponera
till fulla beloppet de krediter, för vilka staten ställt garanti.
Av införselavgiftsmedel på fiskets område har under innevarande år disponerats
125 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda
bedrivna verksamheten. Centralnämnden har nu mot bakgrunden av bland
annat behovet av en intensifierad propaganda för att lösa avsättningsproblem
för sill och strömming av mindre storlekar i skrivelse till jordbruksnämnden
föreslagit, att 500 000 kr. per år anvisas under en treårsperiod
till centralnämndens verksamhet. Jordbruksnämnden, som anser att bidrag
till fiskpropaganda i princip bör utgå endast inom ramen för de prisregleringsmedel,
som ställs till prisregleringsföreningarnas förfogande i prisstödjande
syfte, föreslår att anslaget till centralnämnden för nästa budgetår
höjs med 25 000 kr. till 150 000 kr. Jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor
på fiskets område har å sin sida uttalat sig för att ett belopp
av 200 000 kr. skall anslås till centralnämndens verksamhet. För egen del
tillstyrker jag att för budgetåret 1964/65 ett belopp av högst 200 000 kr.
disponeras till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten.
Erforderligt belopp bör, på motsvarande sätt som under innevarande
budgetår, utgå ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets
område för budgetåret 1964/65 inflytande eller dessförinnan influtna
medlen.
Till stöd för strömmingsfisket gäller sedan år 1935 en särskild h a ndelsreglering.
Genom denna har fiskarnas ekonomiska föreningar
på ostkusten (de s. k. auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) erhållit
ensamrätt att för återförsäljning motta färsk strömming från fiskarna. I
kraft av ensamrätten bestämmer de auktoriserade föreningarna det pris,
som strömmingen skall betinga vid försäljning till olika ändamål. Därutöver
upprätthålls en prisreglering på strömming.
Som framgått av det föregående har jordbruksnämnden genom särskild
utredningsman låtit företa en översyn av handelsregleringen på strömming.
Utredningsmannens granskning utmynnar i förslag om att handelsregleringen
slopas från och med den 1 juli 1965. Samtidigt redovisas tre
alternativ till prisreglering på strömming efter upphävandet av handelsregleringen.
Jordbruksnämnden har efter överläggningar med företrädare för
fisket och handeln anslutit sig till utredningsmannens ställningstagande
vad gäller handelsregleringens upphävande. Frågan om utformningen av
ett prisregleringsstöd från den 1 juli 1965 avses bli föremål för vidare överväganden
inom nämnden efter fortsatta överläggningar med av stödet berörda
parter.
Vid de överläggningar med företrädare för fisket och handeln som ägt
rum före jordbruksnämndens ställningstagande har handeln uttalat sig för
ett slopande av regleringen efter en övergångstid av ett år. Representanterna
för ostkustfisket har ställt sig avvisande till ett slopande och hem
-
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 196 b
ställt om förnyad utredning om strömmingshandelns reglering. Jordbruksnämndens
råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område bär med
undantag för dess fiskarrepresentanter anslutit sig till ett upphävande av
handelsregleringen i enlighet med vad som sedermera blivit nämndens förslag.
Fiskeristyrelsen har i samrådsyttrande i huvudsak biträtt nämndens
förslag men ansett att en längre övergångstid än till den 1 juli 1965 borde
ha föreslagits.
För egen del vill jag först erinra om att handelsregleringen på ostkusten
tillkom i mitten av 1930-talet för att möjliggöra ett skäligt utbyte av fisket
för en fiskargrupp, som omfattade ett stort antal små produktionsenheter.
Utbudet av strömming var vid denna tid splittrat på många händer, vilket
medförde en besvärande konkurrens med starkt pressade priser som följd.
Genom att fiskarna var utspridda över ett stort geografiskt område var utgångspunkten
för ett fackligt organisationsarbete dåligt. Sedan dess har
emellertid förhållandena förändrats starkt. Antalet yrkesfiskare på ostkusten
har sedan mitten av 1930-talet minskat till mindre än hälften. Genom
övergången till trålfiske sedan mitten av 1950-talet har större produktionsenheter
kommit att i viss mån dominera strömmingsfisket. Vidare har
ilandföringen koncentrerats till ett mindre antal orter. Utgångspunkten för
ett organisationsarbete på frivillig bas torde härigenom ha förbättrats väsentligt.
Trots att en snabb rationalisering skett inom fisket på ostkusten har de
auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna enligt vad jordbruksnämnden
uppger i stort sett alltjämt samma uppbyggnad och verksamhetsområden
som vid handelsregleringens tillkomst i mitten av 1930-talet. Enligt nämndens
mening synes handelsregleringen vara den främsta anledningen till
att effektiviseringen av fiskförsäljningsföreningarnas verksamhet fördröjts
samt till att ej heller den fackliga organisationen bland fiskarna på ostkusten
vuxit sig starkare. Härtill kommer att handelsregleringen inte rimmar
väl med de allmänna principer om näringsfrihet, som gäller för den ekonomiska
verksamheten i landet. Även om regleringen synes ha inneburit
vissa fördelar för ostkustfisket anser jag det mot bakgrunden av nyssnämnda
förhållanden nödvändigt att den avvecklas så snart som möjligt. I avvaktan
på ytterligare överväganden rörande de stödåtgärder, som kan erfordras
för tiden efter nämnda avveckling, bör nuvarande handelsreglering förlängas
att gälla till och med den 30 juni 1965. I likhet med jordbruksnämnden
anser jag att frågan om utformningen av ett framtida stöd bör bli föremål
för vidare överväganden inom nämnden efter fortsatta överläggningar med
av stödet berörda parter, så att förslag i frågan kan underställas Kungl.
Maj :t senast i nästa års prisregleringsskrivelse. Såsom nämnden anfört bör
organisatoriska ändringar till följd av att handelsregleringen slopas samordnas
med fiskförsäljningsföreningarnas effektivisering av sin verksamhet.
Samordningen förutsätter att resultatet av föreningen Ostkustfisks
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 196b
egen utredning rörande försäljningsföreningarnas verksamhet framkommer
inom de närmaste månaderna.
Prisregleringen på fisk liksom handelsregleringen på strömming är för
närvarande grundad på förordningen den 30 maj 19o2 (nr 320) om \iss
reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden för denna, som utgai
den 30 juni 1964 bör mot bakgrunden av vad jag tidigare anfört förlängas
med ett år.
Regleringen av importen och exporten av fisk in. in.
sker för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni
1953 angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr
372) samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
in. in. (nr 374). Även giltighetstiden för nämnda förordningar, som
utgår den 30 juni 1964, bör förlängas till och med den 30 juni 1965.
Också för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen
böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår, varvid
nämnden liksom hittills bör få företa de jämkningar, som kan bli erforderliga
på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen eller av åtaganden
inom andra internationella organisationer.
Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom
landet av fladensill föranleder inte någon erinran från min sida. I princip
synes sålunda under nästa budgetår förbudet mot försäljning av islandssill
under viss del av året inte böra upprätthållas och inte heller synes under
samma tid utfärdandet av importlicenser för annan beredd sill än islandssill
böra inställas.
Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad import
bör under budgetåret 1964/65 handhas i enlighet med de för denna export
nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen av exporten till
övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter i huvudsak de
grunder, som följts under innevarande budgetår.
För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepr esentant
har under budgetåret 1963/64 fått tas i anspråk ett belopp av
högst 100 000 kr. från de för samma budgetår genom upptagande av införselavgifter
på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna medlen.
Kostnaderna för befallningen bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,
även för budgetåret 1964/65 intill ett belopp av högst 100 000 kr. få täckas
med införselavgiftsmedel, som upptas eller upptagits på fiskets område.
För budgetåret 1963/64 bar för att bestrida ett eventuellt tillskott till de
kostnader för kvalitetskontrollen a v a n d r a f i s k v a r o r
iin konserver, som inte kan läckas genom inflytande kontrollavgifter, lått
las i anspråk ett belopp av högst 50 000 kr. ur införselavgiftsmedlen på fiskets
område. Jag finner mig böra förorda jordbruksnämndens förslag alt
för detta ändamål under nästa budgetår i den män kostnaderna inte kan
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 196i
täckas av inflytande kontrollavgifter, disponeras ett belopp av högst 60 000
kr. av införselavgiftsmedel, som upptas eller upptagits på fiskets område.
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
A. anta förslagen till
1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln
med fisk, m. m.
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av
vissa slag av fisk och skaldjur
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5
juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa
slag av fisk och skaldjur m. m.
B. medge, att för tiden till och med den 30 juni 1965 reglering
av priserna på fisk ävensom importen och exporten
av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger må
anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats
i det föregående samt
C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under
budgetåret 1964/65 för lån i Sveriges kreditbank mot gängse
ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a.,
intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,
förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr.
jämte ränta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ulla B. Silén
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964
27
Bilaga 1
Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1962
(Indextal: 1935/39 = 100)
År |
Ostkusten (norr om Blekinge) |
Sydkusten (Blekinge och Skåne) |
||||||
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
|
1935/39 .......... |
4 580 |
7 437 |
12 017 |
100 |
2 480 |
1 128 |
3 608 |
100 |
1940/44 .......... |
5 432 |
6 921 |
12 353 |
103 |
2 558 |
1 409 |
3 967 |
no |
1945/49 .......... |
5 255 |
6 157 |
11 412 |
95 |
2 662 |
1 363 |
4 025 |
112 |
1950/54 .......... |
3 786 |
5 677 |
9 463 |
79 |
2 213 |
1 152 |
3 365 |
93 |
1955.............. |
3 007 |
5 549 |
8 556 |
71 |
1 913 |
1 098 |
3 011 |
83 |
1956.............. |
2 768 |
5 666 |
8 434 |
70 |
1 831 |
1 065 |
2 896 |
80 |
1957.............. |
2 479 |
5 716 |
8 195 |
68 |
1 772 |
1 016 |
2 788 |
77 |
1958.............. |
2 349 |
5 699 |
8 048 |
67 |
1 765 |
942 |
2 707 |
75 |
1959.............. |
2 338 |
5 684 |
8 022 |
67 |
1 721 |
985 |
2 706 |
75 |
1960.............. |
2 225 |
5 543 |
7 768 |
65 |
1 690 |
887 |
2 577 |
71 |
1961.............. |
2 070 |
5 457 |
7 527 |
63 |
1 655 |
856 |
2 511 |
70 |
1962.............. |
1 973 |
5 422 |
7 395 |
61 |
1 600 |
789 |
2 389 |
66 |
År |
Västkusten (Hallands län, Göte-borgs och Bohus län) |
Samtliga kuststräckor |
||||||
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
Yrkes- fiskare |
Binä- rings- fiskare |
Summa |
In- dextal |
|
1935/39 .......... |
6 586 |
1406 |
7 992 |
100 |
13 646 |
9 971 |
23 617 |
100 |
1940/44 .......... |
6 749 |
1 247 |
7 996 |
100 |
14 739 |
9 577 |
24 316 |
103 |
1945/49 .......... |
7 231 |
1 258 |
8 489 |
106 |
15 148 |
8 778 |
23 926 |
101 |
1950/54 .......... |
6 826 |
1 160 |
7 986 |
100 |
12 825 |
7 989 |
20 814 |
88 |
1955.............. |
6 058 |
1 076 |
7 134 |
89 |
10 978 |
7 723 |
18 701 |
79 |
1956.............. |
5 749 |
1 012 |
6 761 |
85 |
10 348 |
7 743 |
18 091 |
77 |
1957.............. |
5 583 |
970 |
6 553 |
82 |
9 834 |
7 702 |
17 536 |
74 |
1958.............. |
5 400 |
963 |
6 363 |
80 |
9 514 |
7 604 |
17 118 |
72 |
1959.............. |
5 291 |
942 |
6 233 |
78 |
9 350 |
7 611 |
10 961 |
72 |
1960.............. |
5 126 |
910 |
6 036 |
76 |
9 041 |
7 340 |
16 381 |
69 |
1961.............. |
5 242 |
873 |
6 115 |
77 |
8 967 |
7 180 |
16 153 |
68 |
1962.............. |
5 001 |
840 |
5 841 |
73 |
8 574 |
7 051 |
15 625 |
Öl) |
Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för
statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av
fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesorh
binäringsfiskare.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964
Bilaga 2
Antal fiskebåtar åren 1935/39, 1948/52, 1953/57 och 1958—1962
År |
Däckade båtar med motor |
Öppna båtar med motor |
Sum- ma båtar med motor |
|||||||||
Hkr |
Sum- ma |
Hkr |
Surn- |
|||||||||
1— 10 |
11— 30 |
31— 90 |
91— 150 |
151— 200 |
>200 |
1—5 |
6— 10 |
>10 |
ma |
|||
Ostkusten |
||||||||||||
1935/39 .... |
388 |
4 636 |
5 024 |
|||||||||
1948/52 ____ |
834 |
535 |
21 |
1 |
— |
-- |
1 391 |
3 178 |
1 509 |
109 |
4 796 |
6 187 |
1953/57 .... |
590 |
609 |
37 |
12 |
3 |
— |
1 251 |
3 047 |
1 578 |
200 |
4 825 |
6 076 |
1958........ |
421 |
523 |
53 |
34 |
13 |
1 |
1 045 |
2 964 |
1 506 |
283 |
4 753 |
5 798 |
1959........ |
371 |
512 |
50 |
40 |
13 |
9 |
995 |
2 983 |
1 511 |
324 |
4 818 |
5 813 |
1960........ |
329 |
503 |
59 |
39 |
18 |
8 |
956 |
2 856 |
1 479 |
303 |
4 638 |
5 594 |
1961........ |
290 |
469 |
74 |
43 |
20 |
11 |
907 |
2 822 |
1 454 |
310 |
4 586 |
5 493 |
1962........ |
249 |
442 |
81 |
50 |
24 |
15 |
861 |
3196 |
1 430 |
356 |
4 982 |
5 843 |
Sydkusten |
||||||||||||
1935/39 .... |
749 |
459 |
1 208 |
|||||||||
1948/52 ____ |
314 |
302 |
122 |
36 |
-- |
— |
774 |
563 |
in |
7 |
081 |
1 455 |
1953/57 ____ |
321 |
265 |
124 |
57 |
3 |
2 |
772 |
640 |
145 |
18 |
803 |
1 575 |
1958........ |
290 |
220 |
86 |
71 |
20 |
12 |
699 |
655 |
150 |
21 |
826 |
1 525 |
1959........ |
281 |
210 |
75 |
71 |
26 |
16 |
679 |
650 |
159 |
29 |
838 |
1 517 |
1960........ |
264 |
196 |
61 |
70 |
37 |
19 |
647 |
673 |
155 |
29 |
857 |
1 504 |
1961........ |
256 |
213 |
60 |
70 |
40 |
23 |
662 |
666 |
196 |
32 |
894 |
1 556 |
1962........ |
160 |
197 |
60 |
78 |
43 |
24 |
562 |
659 |
211 |
42 |
942 |
1 504 |
Västkusten |
||||||||||||
1935/39 ____ |
1 345 |
496 |
1 841 |
|||||||||
1948/52 ____ |
432 |
199 |
347 |
318 |
162 |
— |
1 458 |
660 |
256 |
21 |
937 |
2 395 |
1953/57 .... |
415 |
191 |
297 |
217 |
158 |
125 |
1 403 |
688 |
311 |
33 |
1 032 |
2 435 |
1958........ |
393 |
180 |
239 |
173 |
145 |
175 |
1 305 |
653 |
342 |
42 |
1 037 |
2 342 |
1959........ |
398 |
172 |
229 |
171 |
133 |
196 |
1 299 |
657 |
363 |
47 |
1 067 |
2 366 |
1960........ |
378 |
179 |
204 |
159 |
106 |
245 |
1 271 |
655 |
338 |
36 |
1 029 |
2 300 |
1961........ |
338 |
174 |
186 |
187 |
84 |
311 |
1 280 |
671 |
359 |
40 |
1 070 |
2 350 |
1962........ |
272 |
156 |
159 |
159 |
91 |
330 |
1 167 |
814 |
406 |
75 |
1 295 |
2 462 |
Samtliga |
||||||||||||
kustslräckor |
||||||||||||
1935/39 .... |
2 482 |
5 591 |
8 073 |
|||||||||
1948/52 ____ |
1 580 |
1 036 |
490 |
355 |
162 |
_ |
3 623 |
4 401 |
1 876 |
137 |
6 414 |
10 037 |
1953/57 ____ |
1 326 |
1 065 |
458 |
286 |
163 |
128 |
3 426 |
4 375 |
2 034 |
251 |
6 660 |
10 086 |
1958........ |
1 104 |
923 |
378 |
278 |
178 |
188 |
3 049 |
4 272 |
1 998 |
346 |
6 616 |
9 665 |
1959........ |
1 050 |
894 |
354 |
282 |
172 |
221 |
2 973 |
4 290 |
2 033 |
400 |
6 723 |
9 696 |
1960........ |
971 |
878 |
324 |
268 |
161 |
272 |
2 874 |
4 184 |
1 972 |
368 |
6 524 |
9 398 |
1961........ |
884 |
856 |
320 |
300 |
144 |
345 |
2 849 |
4159 |
2 009 |
382 |
6 550 |
9 399 |
1962........ |
681 |
795 |
300 |
287 |
158 |
369 |
2 590 |
4 669 |
2 077 |
473 |
7 219 |
9 809 |
Anm. Uppgifterna och indelningen i kuststräckor enligt SOS Fiske, dock att »Sydkusten» i
denna bilaga inkluderar även Öresund och Skånekusten vid Kattegatt. — I SOS Fiske redovisas
också fiskebåtar utan motor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1961
29
Bilaga 3
Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt proeentuell
fördelning åren 1935—1963
År |
Ostkusten |
Sydkusten |
Västkusten |
Totalfångst |
Därav ilandfört |
|||||
Milj. kg |
O/ /o |
Milj. k g |
O/ /o |
Milj. kg |
% |
Milj. kg |
0/ /o |
Milj. kg |
% |
|
Fångstmängd |
||||||||||
1935/39 |
31,9 |
27 |
11,9 |
10 |
75,6 |
63 |
119,4 |
100 |
14,8 |
12 |
1940/44 |
37,0 |
31 |
19,3 |
16 |
64,1 |
53 |
120,4 |
100 |
1,7 |
1 |
1945/49 |
27,9 |
17 |
24,2 |
14 |
115,6 |
69 |
167,7 |
100 |
12,6 |
8 |
1950/54 |
28,2 |
14 |
30,4 |
16 |
138,2 |
70 |
196,8 |
100 |
30,2 |
15 |
1955 |
30,1 |
14 |
34,1 |
15 |
155,3 |
71 |
219,5 |
100 |
45,0 |
21 |
1956 |
24,3 |
12 |
33,1 |
17 |
140,0 |
71 |
197,4 |
100 |
35,8 |
18 |
1957 |
24,2 |
11 |
40,0 |
18 |
157,9 |
71 |
222,1 |
100 |
38,0 |
17 |
1958 |
27,2 |
11 |
37,8 |
16 |
173,0 |
73 |
238,0 |
100 |
66,8 |
28 |
1959 |
29,6 |
11 |
37,1 |
14 |
201,3 |
75 |
268,0 |
100 |
82,0 |
31 |
1960 |
25,7 |
10 |
42,6 |
16 |
190,8 |
74 |
259,1 |
100 |
65,2 |
25 |
1961 |
24.8 |
9 |
43,4 |
16 |
199,1 |
75 |
267,3 |
100 |
85,3 |
32 |
19621 |
24,0 |
8 |
46,0 |
16 |
225,0 |
76 |
295,0 |
100 |
117,5 |
40 |
19631 |
23,0 |
7 |
39,5 |
11 |
278,5 |
82 |
341,0 |
100 |
161,3 |
47 |
År |
Ostkusten |
Sydkusten |
Västkusten |
Totalfångst |
Därav ilandfört |
|||||
Milj. kr |
0/ /o |
Milj. kr |
0/ /o |
Milj. kr |
% |
Milj. kr |
% |
Milj. kr |
o/ /o |
|
Fångstvärde |
||||||||||
1935/39 |
8,3 |
28 |
3,7 |
13 |
17,6 |
59 |
29,6 |
100 |
3,1 |
10 |
1940/44 |
26,3 |
31 |
13,5 |
16 |
45,8 |
53 |
85,6 |
100 |
0,3 |
0 |
1945/49 |
23,8 |
23 |
14,0 |
14 |
65,4 |
63 |
103,2 |
100 |
7,0 |
7 |
1950/54 |
24,2 |
21 |
18,1 |
15 |
74,0 |
64 |
116,3 |
100 |
10,8 |
9 |
1955 |
23,8 |
18 |
23,2 |
17 |
88,5 |
65 |
135,5 |
100 |
16,1 |
12 |
1956 |
22,9 |
17 |
21,1 |
16 |
88,8 |
67 |
132,8 |
100 |
16,7 |
13 |
1957 |
23,2 |
16 |
25,2 |
17 |
100,5 |
67 |
148,9 |
100 |
17,9 |
12 |
1958 |
23,2 |
15 |
24,9 |
16 |
106,1 |
69 |
154,2 |
100 |
29,7 |
19 |
1959 |
26,7 |
16 |
26,5 |
15 |
117,7 |
69 |
170,9 |
100 |
33,8 |
20 |
1960 |
25,3 |
15 |
27,0 |
15 |
120,2 |
70 |
172,5 |
100 |
30,1 |
17 |
1961 |
28,4 |
15 |
29,0 |
15 |
130,7 |
70 |
188,1 |
100 |
40,6 |
22 |
19621 |
27,0 |
12 |
30,5 |
14 |
160,5 |
74 |
218,0 |
100 |
69,9 |
32 |
1963* |
26,0 |
12 |
28,0 |
13 |
162,0 |
75 |
216,0 |
100 |
67,3 |
31 |
1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för åren 1962 och 1963, då
de är beräknade av jordbruksnämnden.
Anm. Med »Västkusten* avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare
vatten; »Sydkusten» inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna
fr. o. m. år 1949 men däremot icke för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren
1945/1948 utgjort i genomsnitt 8,7 milj. kg. För åren fr. o. m. 1949 är i ilandföringcn i utrikes
hamnar inkluderad s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror
för åren dessförinnan och därmed ej heller i kolumnerna »Västkusten* och »Totalfångst».
Under åren före 1949 torde ilandföringcn av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.
Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1959—septcinhcr 1963, öre/kg
Bilaya 4
Tid |
Västkusten |
Sydkusten |
Genom-snittet av |
|||||||||||||||||
Genomsnittliga fiskarpriser1 |
Minimipriser3 |
Genomsnittliga fiskarpriser |
Minimipriser |
|||||||||||||||||
All fisk* |
Sill (färsk) |
Torsk |
Ma- krill |
Annan fisk2 |
Sill |
Sill |
Torsk |
Torsk |
Makrill |
Sill |
Torsk |
Sill |
Sill |
Torsk |
Torsk |
|||||
19 SO |
||||||||||||||||||||
3:e kv. |
67,2 |
48,0 |
96,1 |
96,3 |
110,3 |
62 |
(48) |
41 |
(33) |
69 |
59 |
59 |
(44) |
53,5 |
58,1 |
68 |
58 |
56 |
53 |
135,4 |
4:e kv. |
79,3 |
48,0 |
139,6 |
104,0 |
141,1 |
60 |
(47) |
37 |
(33) |
69 |
59 |
59 |
(44) |
55,5 |
63,6 |
68 |
58 |
56 |
53 |
132,7 |
1960 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
57,7 |
43,2 |
101,7 |
60,2 |
126,1 |
52 |
(42) |
33 |
(24) |
69 |
59 |
59 |
(44) |
68,2 |
61,4 |
68 |
58 |
58 |
55 |
140,7 |
2:a kv. |
96,9 |
42,1 |
108,7 |
74,4 |
126,3 |
52 |
(42) |
33 |
(24) |
69 |
59 |
61 |
(44) |
53,0 |
64,5 |
68 |
58 |
58 |
55 |
131,2 |
3:e kv. |
67,7 |
48,0 |
118,3 |
95,9 |
138,8 |
64 |
(48) |
41 |
(33) |
69 |
59 |
61 |
(44) |
54,4 |
62,6 |
68 |
58 |
58 |
55 |
137,6 |
4:e kv. |
60,1 |
45,1 |
141,7 |
61,5 |
135,2 |
61 |
(46) |
37 |
(32) |
69 |
59 |
59 |
(44) |
64,5 |
65,8 |
68 |
58 |
58 |
55 |
145,2 |
1961 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
62,0 |
41,1 |
133,4 |
61,9 |
148,6 |
53 |
(40) |
33 |
(24) |
69 |
59 |
59 |
(44) |
70,8 |
64,8 |
68 |
58 |
59 |
56 |
146,5 |
2:a kv. |
98,7 |
47,3 |
108,6 |
85,5 |
127,6 |
53 |
(38) |
33 |
(24) |
69 |
59 |
63 |
(44) |
57,0 |
67,4 |
68 |
58 |
59 |
56 |
141,5 |
3:e kv. |
70,1 |
50,2 |
102,6 |
92,1 |
125,0 |
64 |
(48) |
44 |
(33) |
75 |
63 |
63 |
(44) |
56,0 |
65,6 |
68 |
58 |
63 |
60 |
149,2 |
4:e kv. |
77,3 |
50,5 |
131,6 |
91,6 |
136,6 |
64 |
(48) |
44 |
(33) |
75 |
63 |
59 |
(44) |
61,2 |
71,6 |
68 |
58 |
63 |
60 |
150,2 |
1962 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
70,1 |
51,4 |
87,2 |
79,1 |
118,3 |
53 |
(43) |
35 |
(24) |
75 |
63 |
59 |
(44) |
75,2 |
65,0 |
68 |
58 |
61 |
58 |
145,9 |
2:a kv. |
112,8 |
69,6 |
111,2 |
91,6 |
138,8 |
53 |
(43) |
35 |
(24) |
75 |
63 |
66 |
(48) |
54,4 |
66,8 |
68 |
58 |
61 |
58 |
145,6 |
3:e kv. |
102,1 |
65,2 |
113,1 |
122,7 |
135,3 |
64 |
(55) |
46 |
(33) |
80 |
65 |
66 |
(48) |
56,4 |
67,1 |
70 |
61 |
61 |
58 |
152,6 |
4:e kv. |
73,9 |
48,8 |
135,0 |
96,1 |
142,1 |
64 |
(55) |
46 |
(33) |
80 |
65 |
59 |
(48) |
52,4 |
60,4 |
70 |
61 |
61 |
58 |
139,7 |
1963 |
||||||||||||||||||||
l:a kv. |
71,9 |
45,8 |
120,0 |
104,2 |
142,6 |
53 |
(44) |
35 |
(25) |
80 |
65 |
59 |
(48) |
79,6 |
64,9 |
70 |
01 |
63 |
60 |
166,9 |
2:a kv. |
87,3 |
47,2 |
108,1 |
85,4 |
124,2 |
53 |
(44) |
35 |
(25) |
80 |
65 |
69 |
(50) |
59,0 |
66,1 |
70 |
61 |
63 |
60 |
157,9 |
3:e kv. |
74,6 |
50,5 |
107,6 |
128,1 |
128,2 |
64 |
(45) |
49 |
(36) |
80 |
65 |
69 |
(50) |
57,5 |
74,8 |
70 |
61 |
63 |
60 |
150,0 |
1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,
Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.
2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.
3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på
torsk rensad vara med huvud.
4 Avser minimipriser vid försöljning på s. k. första auktion (för alla
köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning på
s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill samt
för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).
6 Under 1962 och 1963 har minimipriserna under slutet av veckan
legat respektive 4 och 2 öre per kg under de angivna priserna.
0 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreuingen
fastställt att gälla vid partihandelns försäljning till detaljhandeln,
och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna redovisade
fiskarpriserna.
Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna
inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och
fiskarens andel i lådkostnaden.
w
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1964
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 196b
31
Bilaga 5
Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad fisk m. m.
tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan
År |
Utförsel |
Införsel |
Differens |
|||||
Kommersiell export |
Direkt-land-ningar i |
Sum- |
fisk, |
beredd |
Sum- |
Utförsel-över-skott (+) |
||
fisk, |
beredd |
|||||||
Miljoner kilogram 1935/39 ...... |
25,1 |
1,4 |
14,8 |
41,3 |
44,5 |
7,1 |
51,6 |
- 10,3 |
1940/44 ...... |
5,4 |
0,4 |
1,7 |
7,5 |
11,6 |
0,4 |
12,0 |
- 4,5 |
1945/49 ...... |
30,2 |
2,0 |
12,6 |
44,8 |
21,5 |
4,7 |
26,2 |
+ 18,6 |
1950/54 ...... |
47,9 |
2,5 |
30,2 |
80,6 |
25,6 |
8,8 |
34,4 |
+ 46,2 |
1955.......... |
50,5 |
2,3 |
45,0 |
97,8 |
34,3 |
12,5 |
46,8 |
+ 51,0 |
1956.......... |
40,2 |
2,6 |
35,8 |
78,6 |
33,7 |
13,5 |
47,2 |
+ 31,4 |
1957.......... |
42,0 |
1,9 |
38,0 |
81,9 |
30,2 |
11,8 |
42,0 |
+ 39,9 |
1958.......... |
35,9 |
2,9 |
66,8 |
105,6 |
33,8 |
15,9 |
49,7 |
+ 55,9 |
1959.......... |
38,1 |
2,8 |
82,0 |
122,9 |
30,2 |
16,8 |
47,0 |
+ 75,9 |
1960.......... |
56,4 |
3,5 |
65,2 |
125,1 |
31,0 |
16,5 |
47,5 |
+ 77,6 |
1961.......... |
45,3 |
2,7 |
85,3 |
133,3 |
37,7 |
20,2 |
57,9 |
+ 75,5 |
1962.......... |
33,0 |
3,6 |
117,5 |
154,1 |
38,4 |
19,4 |
57,8 |
+ 96,3 |
1963.......... |
34,4 |
3,3 |
161,3 |
199,0 |
41,9 |
17,8 |
59,7 |
+ 139,3 |
Miljoner kronor 1935/39 ...... |
7,8 |
1,3 |
3,1 |
12,2 |
20,9 |
4,6 |
25,5 |
- 13,3 |
1940/44 ...... |
2,8 |
0,3 |
0,3 |
3,4 |
10,4 |
1,7 |
12,1 |
- 8,7 |
1945/49 ...... |
21,0 |
5,5 |
7,0 |
33,5 |
23,3 |
7,3 |
30,6 |
+ 2,9 |
1950/54 ...... |
31,9 |
7,2 |
10,8 |
49,9 |
36,7 |
14,9 |
51,6 |
+ 1,7 |
1955.......... |
34,2 |
6,6 |
16,1 |
56,9 |
61,9 |
24,6 |
86,5 |
- 29,6 |
1956.......... |
31,7 |
7,7 |
16,7 |
56,1 |
60,3 |
27,7 |
88,0 |
- 31,9 |
1957.......... |
36,9 |
5,3 |
17,9 |
60,1 |
59,9 |
28,6 |
88,5 |
- 28,4 |
1958.......... |
30,6 |
9,4 |
29,7 |
69,7 |
71,4 |
37,9 |
109,3 |
- 39,6 |
1959.......... |
32,5 |
9,7 |
33,8 |
76,0 |
66,6 |
38,5 |
105,1 |
- 29,1 |
1960.......... |
43,4 |
11,2 |
30,1 |
84,7 |
71,8 |
39,8 |
111,5 |
- 26,7 |
1961.......... |
39,2 |
10,1 |
40,6 |
89,9 |
85,5 |
46,3 |
131,8 |
- 41,9 |
1962.......... |
34,0 |
13,3 |
69,9 |
117,2 |
99,0 |
47,4 |
146,4 |
- 29,2 |
1963.......... |
34,5 |
13,4 |
67,3 |
115,2 |
110,4 |
50,4 |
160,8 |
- 45,6 |
Anm. 1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur, som i den tidigare tulltaxan
hänförts till stat. nr 281:1 och 321:5, ingår i denna tabell fr. o. in. 1957.
Anm. 2 För åren t. o. m. 1948 är s. k. skrapfisk icke inkluderad i direktlandningarna i utlandet.
Anm. 2 Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är hämtade
från handelsstatistiken utom för år 1963, som grundar sig på tullverkets preliminära statistik.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640193
Bilaga ti
Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter in. in.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/41 1946—31/12 1963, allt i kr.
w
IN?
År |
Västkusten |
Sydkusten |
Ostkusten (strömming) |
Importfisk |
||||
Prisregle- ringsavgifter |
Utgifter |
Prisregle- ringsavgifter |
Utgifter |
Prisregle- ringsavgifter |
Utgifter |
Prisregle- ringsavgifter |
Införsel- avgifter |
|
Pristillägg |
Pristillägg |
Prisutjäm- |
||||||
m. m. |
m. m. |
ningsbidrag* |
||||||
1946—1950.............. |
8 604 534: 36 |
9 223 575: 36 |
1 234 318: 23 |
1 187 022: 99 |
1 041 366: 05 |
1 590 487: 20 |
1 188 025:25 |
|
1951—1955.............. |
10 769 464:15 |
7 976 061:13 |
2 439 792: 09 |
1 102 423: 55 |
2 342 103: 20 |
3 751 110:95 |
7 018 342: 03 |
|
1956—1960.............. |
7 383 640: 09 |
9 587 783:11 |
1 454 777: 92 |
3 339 798: 50 |
1 973 592: 30 |
2 727 762: 76 |
7 093 614: 84 |
7 234 886: 54 |
1961.................... |
1 414 027: 53 |
1 837 378: 80 |
293 096: 21 |
706 015: 09 |
401 586: 66 |
488 022: 80 |
1 709 172:38 |
1 314 767: 30 |
1962.................... |
1 408 989:16 |
1 735 106: — |
352 423 :21 |
701 162: 56 |
388 175: 24 |
“627 378: — |
1 825 697: 60 |
1 365 000: — |
1963.................... |
1 155 857: 35 |
1 610 875: — |
272 814:16 |
3720 536: 76 |
354 539:12 |
620 513: — |
1 700 468: — |
1 289 978: — |
Omkostnader 1949—1963 |
514 073: 01 |
86 891: 98 |
3 154: 80 |
‘—887 164: 90 |
||||
Avveckling av statslån |
2 500 000: — |
500 000: — |
500 000:— |
|||||
Summa |
30 736 512: 64 |
34 984 852: 41 |
6 047 221:82 |
8 343 851: 43 |
6 501 362: 57 |
10 308 429: 51 |
20 535 320:10 |
10 317 466: 94 |
Underskott |
—4 248 339: 77 |
—2 296 629: 61 |
—3 807 066: 94 |
Överfört år 1946 från clearingskassan
för fisk
Ränteinkomster........
+ 20 500 750: 72
+ 1 000 000: —
+ 6 592 190: 69
Uppbörds- och kontrollkostnader
................
Överfört år 1963 till arbets
löshetskassan
Total behållning
31/12 1963..............
— 431321: —
— 1 000 000: —
+ 26 661 620:41
1 Beträffande strömmingsregleringen den 1/4.
a Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets
införande ställts till ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag
och sedermera helt åtgått.
8 Beloppet är preliminärt.
4 Av beloppet utgör 403 991kr. 67 öre kostnad för fiskexportrepresentanten,
158 173 kr. 23 öre kostnad för kvalitetskontrollen för fisk
och 325 000 kr. anslag till fiskpropaganda.
Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.
år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m.m.» och »prisutjämningsbidrag»
belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren 1946
—1955 finns redovisade i prop. 1960:82 och för åren 1956—1960 j
prop. 1963:49.
Kungl. Maj. ts proposition nr 112 dr 1964