Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1961i

Nr 108

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bildande av ett
statligt aktiebolag för bevakningstjänst m. m.; given
Stockholms slott den 13 mars 1964.

.i . -i..i

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

* i i: r) iioft

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås, att ett statligt aktiebolag skall bildas för bevakning
m. m. av statliga skyddsföremål, i första hand inom försvaret. För budgetåret
1964/65 äskas ett investeringsanslag av 180 000 kr. för teckning av
aktier i bolaget. Dessutom begäres bemyndigande att teckna statsgaranti för
lån till bolaget intill ett belopp av 3 000 000 kr.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 108

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 196/i

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regentcn, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 13 mars 196/i.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om bildande
av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst in. m. och anför därvid följande.

Inledning

Genom beslut den 8 maj 1959 medgav Kungl. Maj :t att överbefälhavaren
fick uppdraga åt försvarets bevalcningstekniska kommitté att snarast utarbeta
förslag rörande bevakning och tillsyn av vissa i Storstockholm belägna
skyddsföremål. Efter framställning från 1959 års riksdag (SU 87, rskr. 235)
med begäran att en teknisk-ekonomisk utredning i fråga om vakthållningen
vid försvarets ämbetsbyggnad »Tre Vapen» skulle komma till stånd, uppdrog
Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1959 åt överbefälhavaren att
tillse att utredningen verkställdes i samband med fullgörandet av uppdraget
den 8 maj 1959 till bevakningstekniska kommittén.

Försvarets bevakningstekniska kommitté har den 21 november 1962 till
överbefälhavaren avgivit betänkande med förslag till samordning och effektivisering
av bevakningen av vissa försvaret tillhöriga skyddsföremål,
belägna i Storstockholm. Med eget yttrande och efter att ha hört berörda
myndigheter har överbefälhavaren den 2 april 1963 ingivit betänkandet.
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av statskontoret,
statspolisintendenten och polisberedningen.

Vid beredningen inom försvarsdepartementet av bevakningstekniska kommitténs
betänkande har fråga uppkommit att bilda ett statligt aktiebolag för
att ombesörja viss i huvudsak stationär bevakning. En departementspromemoria
i ämnet (stencilerad Fö 1964:4) har i anslutning härtill utarbetats.
över denna promemoria har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren
(efter hörande av berörda militära myndigheter), försvarets civilförvaltning,
statskontoret och polisberedningen. Vidare har Bevaknings AB

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196b

Securitas i en den 27 februari 1964 dagtecknad skrift anfört synpunkter på
de förslag som framlagts i departementspromemorian.

Bevakningstekniska kommitténs förslag m. m.

Bevakningstekniska kommittén har utformat sitt förslag mot bakgrund
av att från säkerhetssynpunkt vissa brister anses föreligga i nuvarande bevakningsorganisation,
främst genom att enskilda vaktföretag har en väsentlig
insyn i militära anläggningar, att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet
och i många fall har bristfällig utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig
ledning.

Kommitténs förslag, som i princip biträdes av överbefälhavaren, innebär
i huvudsak följande. Bevakningen vid försvarets skyddsföremål inom Storstockholm
(Stockholms försvarsområde, fo 44) samordnas i en bevakningsorganisation
i försvarets egen regi under ledning av en särskild bevakningschef
under försvarsområdesbefälhavaren. Fast bevakning med vaktpersonal
för in- och utpasseringskontroll vid berörda bevakningsobjekt begränsas
därvid till det minimum som erfordras från säkerhetssynpunkt. Tekniska
hjälpmedel, i första hand inbrotts- och brandlarm, utnyttjas i största möjliga
utsträckning för att ersätta eller minska behovet av personell bevakning.
Inbrottslarm monteras vidare vid skyddsföremålen och underhålles av organisationen
tillhörig personal. De olika skyddsföremålens inbrottslarm
överföres för larmgivning vid egna centrallarmstationer. Från dessa vidarebefordras
larm per radio till en i organisationen ingående rörlig bevakningsoch
utryckningsstyrka utrustad med radiobilar. Den personella bevakningen,
såväl den fasta som den rörliga, avses genom en relativt omfattande
specialutbildning höjas kvalitetsmässigt och göras mera effektiv. Bevakningspersonalen
förutsättes vidare ingå i kuppförsvaret. Bevakningsorganisationens
verksamhet skall bedrivas i intimt samarbete med den civila polisen,
som skall vara det exekutiva stödorganet.

Yttranden

Statskontoret biträder bevakningstekniska kommitténs förslag men anser
att den rörliga styrkan bör begränsas. Statskontoret hävdar, att all till ifrågavarande
bevakningsorganisation hörande personal bör anställas, utbildas,
ledas och dirigeras av en myndighet, nämligen kommendanten i Stockholm.
Endast härigenom kan enligt ämbetsverket eftersträvad effektivitet och
stadga i tjänsten vinnas.

Statspolisintendenten anser, att den rörliga bevakning som det i förevarande
sammanhang är fråga om, ytterst torde omfattas av polisens huvuduppgift
att förhindra och uppdaga brott och att det därför i första
hand borde utredas huruvida de lokala polismyndigheterna — i den mån de
kan anses sakna erforderliga resurser för fullgörande av bevakning och tillsyn
av ifrågavarande slag — kan tillföras sådana resurser. Enligt statspolis -

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 196b

intendenten bör det vidare utredas vilka förutsättningar som kan tillskapas
inom det förstatligade polisväsendet att fullgöra bevakningsuppgifter av
ifrågavarande slag.

Polisberedningen har i och för sig intet att erinra mot vad kommittén
anfört beträffande fast bevakning, ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel
och höjda kvalitetskrav på den personella bevakningen. Såvitt avser den
föreslagna rörliga styrkan anser beredningen emellertid, att tillgängliga resurser
bäst utnyttjas om all personal, som sysselsättes i utryckningsberedskap
in. in., tillhör poliskåren. Den personalbehovsbedömning som kommittén
gjort i detta hänseende bör därför enligt beredningen med fog kunna
läggas till grund för viss utökning av polisens resurser. Beredningen anför
vidare, att polisen har en betydelsefull uppgift inom kuppförsvaret och att
det från denna synpunkt är nödvändigt att polismännen i erforderlig omfattning
orienteras om skyddsföremål som kan tänkas bli föremål för sabotagehandlingar.

Polisberedningen finner, att bevakningstekniska kommittén icke tillräckligt
beaktat möjligheterna att inom polisverksamhetens ram tillgodose
kravet på en samordnad och effektiv bevakningsorganisation för försvarets
skyddsföremål. Då dessutom likartade behov av säkerhetsskydd föreligger
beträffande civila skyddsföremål bör enligt beredningens mening kommitténs
förslag till organisation för bevakning och tillsyn av skyddsföremål
inom Storstockholmsområdet ytterligare övervägas — varvid bland annat
kompetensfrågorna bör närmare utredas — innan slutlig ställning tages.

En av bevakningstekniska kommitténs ledamöter, herr I. Frithiof, har
enligt ett till betänkandet fogat sammanträdesprotokoll hävdat, att bevalcningsorganisationen
i stället för att drivas i myndighetsregi borde ha aktiebolagsform.
Ett dylikt vaktbolag skulle lämpligen även svara för bevakningen
av de civila statliga skyddsföremål som är belägna inom Storstockholmsområdet.
Efter hand skulle bolagets verksamhet utvidgas till att omfatta
hela landet. Även vissa av försvarets myndigheter har till överbefälhavaren
framfört liknande synpunkter.

Överbefälhavaren föreslår med anledning av nämnda förslag om ett
statligt vaktbolag att, eftersom underlag för bedömning av frågan saknas,
Kungl. Maj :t låter utreda förutsättningarna från såväl effektivitets- som
kostnadssynpunkter för att bedriva bevakningstjänsten i en sådan organisationsform.

Departementspromemorian

I den inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian anföres, att
vid ärendets beredning inom departementet övervägande skäl ansetts tala
för polisberedningens uppfattning att den föreslagna rörliga styrkan för bevakning
och utryckningsberedskap m. m. bör tillhöra polisen. Uppgifterna

Kungl. 3Iaj:ls proposition nr 108 år 1964

för den föreslagna styrkan ingår som ett led i polisens normala verksamhet
att verka brottsförebyggande. Härav följer också en rationell och effektiv
samordning av bevakningen av både militära och civila skyddsföremål inom
ett visst område. Övertygande skäl har vidare enligt promemorian av bevakningstekniska
kommittén anförts för att den i huvudsak stationära bevakningen
bör effektiviseras. Några bärande motiv för att denna effektivisering
bäst kan åstadkommas inom en bevakningsorganisation i myndighetsregi
anses emellertid ej ha anförts. Fastmer synes enligt promemorian övervägande
skäl tala för att en fristående organisation skapas, ett statligt bolag,
som mot betalning för tjänsterna tillhandahåller myndigheterna — militära
som civila — önskad bevakning. Att detta är en lämplig organisationsform
anses bland annat framgå av att myndigheterna i dagsläget utnyttjar
civila vaktbolag i stor omfattning. En rationell samordning även av den
stationära bevakningen inom totalförsvaret anses vidare bli möjlig inom ramen
för ett statligt vaktbolag. Vidareutveckling och fortlöpande rationalisering
av bevakningstjänsten kan enligt promemorian även ske på ett smidigt
och effektivt sätt. Den för bevakningen av visst skyddsföremål ansvariga
myndigheten kan — inom ramen för gällande föreskrifter i ämnet — själv
bestämma bevakningens omfattning och utförande. Samtliga med bevakningen
förenade kostnader kommer att framgå av träffade bevakningsavtal.
I promemorian anföres vidare, att en utökning av bevakningsorganisationens
intresseområde till att omfatta även civila statliga skyddsföremål
medför att personal som erfordras för montering och tillsyn av tekniska
hjälpmedel bättre kan utnyttjas.

Inom försvarsdepartementet bar därför viss utredning verkställts för
att närmare utröna förutsättningarna m. m. för att bilda ett dylikt statligt
vaktbolag. Utgångspunkterna för utredningen bar bland annat varit att
bolagets huvuduppgift skall vara att i en smidig och driftbillig form utan
vinstsyfte tillhandahålla bevakning av statliga sak- och immaterialvärden,
att polisen skall svara för rörlig bevakning och utryckningsbcredskap m. in.,
att staten skall vara ende aktieägare i bolaget samt att de kvalifikationskrav
på personal och bevakningsanordningar in. in. som uppställts av bevakningstekniska
kommittén skall tillgodoses.

Enligt promemorian tyder den inom departementet utförda undersökningen
på att det presumtiva kundunderlaget inom Storstockholm torde
bilda tillräckligt ekonomiskt underlag, beräknat till cirka (5 milj. kr., för
ett statligt vaktbolag; omslutningen vid flera befintliga privata vaktbolag
uppgår nämligen enligt promemorian till summor av denna storleksordning.
Utredningen visar även i övrigt att förutsättningar finns för att ett
statligt vaktbolag skall visa sig vara en lämplig organisationsform för all
liandba bevakning in. in. av statliga in. fl. skyddsföremål. Av dessa skäl är
det enligt promemorian lämpligt att ett statligt vaktbolag bildas från och
med den 1 juli 1964.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 19Gb

I promemorian anföres vidare, att vaktmarknaden i Sverige för närvarande
domineras av ett privat koncernföretag. Flertalet av de myndigheter
och institutioner, som förutsättes skola anlita det nya statliga bolaget, har
i nuläget bevakningskontrakt med något av företagen inom koncernen. För
att skapa garantier för att det nya bolaget får svara för den bevakning av
lokaler, som statliga myndigheter och institutioner i Storstockholm av säkerhetsskäl
är i behov av, förutsättes i promemorian att Kungl. Maj:t utfärdar
föreskrifter, att myndighet i sådant fall icke må efter den 30 juni
1964 teckna eller förnya avtal med privat vaktbolag om bevakning utan
att först ha sökt anlita det statliga bolaget. Det anses, att det härutöver
bör övervägas att Kungl. Maj :t utfärdar generella föreskrifter som inskränker
myndigheternas befogenhet att för bevakningsuppdrag anställa egen
personal.

Det finns enligt promemorian ingen grundad anledning antaga alt statens
totala kostnader för bevakningen skulle bli högre vid alternativet statligt
vaktbolag än om bevakningen organiseras i myndighetsregi. Snarare
anses att kostnaderna bör kunna nedbringas genom att konkurrensen på
vaktmarknaden stimulerar till rationaliseringar och besparingar.

Vidare anföres i promemorian att det från militära myndigheter stundom
framförts att bolagsformen inom krigsmaktens område är mindre lämplig
i kupplägen eller vid andra skärpta förhållanden. Det har anförts att verksamheten
lättare och snabbare kan dirigeras inom den samlade militära
organisationens ram. Inom bolagsformens ram torde emellertid enligt promemorian
garantier kunna skapas för att kraven på beredskap och kvalificerad
bevakning tillgodoses. Föreskrifter i ämnet anses nämligen kunna införas
i bolagsordningen. I bolagsordningen bör vidare kunna föreskrivas att säkerhetsexpertis
(militär eller civil) skall finnas företrädd i bolagets styrelse,
förslagsvis genom att en av ledamöterna utses på förslag av överbefälhavaren
och statspolisintendenten gemensamt. En sådan ledamot förutsättes äga
insikt i och erfarenhet av säkerhetstjänst. Det förutsättes slutligen att bolaget
sluter avtal med överbefälhavaren och andra myndigheter inom totalförsvaret
för reglering av vissa närmare angivna säkerhetsfrågor inom bolagets
verksamhetsområde under skärpta lägen och i krig.

Bortsett från de inskränkningar i bolagets rörelsefrihet som kan bli
följden av avtal av nyss angivet slag bör enligt promemorian bolaget ej vara
begränsat i sin verksamhet av andra lagar och bestämmelser än vad som
gäller för företag i allmänhet. Staten bör sålunda utöva sitt inflytande på
rörelsen i egenskap av aktieägare på bolagsstämma.

Bolagets verksamhet — som bör omfatta bevakningsrörelse, säkerhets- och
kontrolltjänst samt därmed jämförlig verksamhet — bör enligt promemorian
vidare vara fullt affärsmässigt inriktad. I den mån statsmakterna önskar
ålägga bolaget några uppgifter som innebär avsteg härifrån anses detta böra
ske genom avtal mellan staten och bolaget. Om det av beredskapsskäl anses

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 196b

erforderligt att bolaget förses med särskild utrustning, som icke ekonomiskt
kan utnyttjas i bolagets fredsproduktion, bör bolaget erhålla särskild
ersättning härför.

Bolagsordningen bör enligt promemorian fastställas av Kungl. Maj:t.
Ändringar i bolagsordningen bör likaså fastställas av Kungl. Maj :t.

I bolagsordningen bör vidare enligt promemorian anges att bolaget skall
svara för att bevakningspersonalen ges sådan utbildning och bevakningsanordningarna
sådan standard, att de kvalifikationskrav i förevarande avseenden
som uppställts av försvarets bevakningstekniska kommitté blir
uppfyllda.

Prissättningen på av bolaget utförda tjänster, lönesättning m. m. för personalen
förutsättes enligt promemorian komma att anpassas till rådande
marknadsläge. I viss utsträckning måste emellertid beaktas, att de utförda
tjänsterna avses få en kvalitet som förutsätter genomsnittligt större krav på
utbildning och kompetens hos väktarpersonalen än vad allmänna marknaden
för närvarande vanligtvis erbjuder.

Bolagets aktiekapital har enligt promemorian ansetts kunna upptas till
ett relativt lågt belopp med hänsyn till att erforderliga investeringar är relativt
obetydliga. Anskaffning av tyngre utrustning eller kostnadskrävande
anordningar anses nämligen icke erforderlig. Endast lokaler för administration
och eventuellt för installation av centrallarm samt för materiellager,
jour- och väktarrum torde behövas. I promemorian förutsättes, att lokalfrågan
bör kunna lösas genom förhyrning. De största kostnaderna torde
gälla eventuell installation av larmcentraler samt nyuppläggning av klädlager.

Huvuddelen av kostnaderna för det nya bolaget kommer enligt promemorian
att utgöras av löner och arvoden till anställda samt allmänna omkostnader.
Dessa kostnader är kortfristiga och bör kunna täckas genom månadseller
kvartalsvis inflytande avgifter från kunderna. Avgifterna förutsättes
regelmässigt inflyta förskottsvis. Ett nystartat företag inom den relativt
bunda vaktmarknaden anses dock kunna behöva ett startkapital med
marginaler för bland annat ackvisition, provisorier i fråga om förhyrning,
nyutbildning av personal samt lageruppbyggnad av materiel och beklädnadspersedlar,
nyekipering för väktarpersonalen in. m. Med hänsyn härtill
och för att möjliggöra vidareutveckling av bolagets rörelse bör man enligt
promemorian räkna med ett rörelsekapital om högst 3,0 milj. kr.

I promemorian föreslås, att finansieringen av det nya bolaget sker på
följande sätt. Det egna kapitalet i bolaget bör bestämmas till 180 000 kr.,
varav 150 000 kr. utgör aktiekapital och 30 000 kr. en reservfond som tillskapas
genom alt aktierna övertecknas med 20 procent. I övrigt bör bolaget
finansieras genom lån som upptages i kreditinstituten. Staten anses böra
ställa garanti för lånebeloppet.

För budgetåret 1964/65 erfordras sålunda enligt departeinentspromemo -

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 196k

rian, att a kapitalbudgeten under fonden för statens aktier ett investeringsanslag
av 180 000 kr. upptages för teckning av aktier i det statliga vaktbolaget.
Vidare bör enligt promemorian riksdagens medgivande inhämtas att
statsgaranti beviljas för lån till bolaget intill ett belopp av 3,0 milj. kr.

Den personal som för närvarande är civilanställd hos myndigheterna för
att utföra bevakning (portvakter, nattvakter m. fl.) i syfte att förebygga
stöld, brand, överfall och sabotage eller att utöva säkerhetskontroll för besökande
m. m. bör enligt promemorian efter hand överföras till andra uppgifter
inom myndigheten eller övergångsvis kvarstå i tjänst. Vederbörande
bör emellertid enligt promemorian äga att övergå till det nya vaktbolaget
på de villkor som gäller för anställning i bolaget.

Yttranden

Av remissmyndigheterna tillstyrker försvarets civilförvaltning och polisberedningen
att ett statligt vaktbolag bildas, medan överbefälhavaren ställer
sig tveksam härtill. Statskontoret anser, att ytterligare utredning främst
rörande de ekonomiska aspekterna erfordras.

Polisberedningen anför, att en för hela totalförsvaret rationell samordning
av den stationära bevakningen synes möjlig inom ramen för ett statligt
vaktbolag. Det synes beredningen även vara möjligt att genom tillskapandet
av en sådan organisation uppnå den effektivisering som är nödvändig
på detta område. Beträffande styrelsens sammansättning anser beredningen
angeläget, att rikspolisstyrelsen blir representerad. Detta är motiverat
såväl med hänsyn till den samordning med den rörliga bevakningsoch
utryckningsstyrkan och polisverksamheten i övrigt som måste äga rum
som till de erfarenheter och synpunkter i övrigt som från polishåll kan tillföras
styrelsen.

I anslutning till att enligt departementspromemorian förutsatts alt den för
bevakningen av visst skyddsföremål ansvariga myndigheten själv skall
kunna bestämma bevakningens omfattning och utförande framhåller försvarets
civilförvaltning vikten av att vid ändrad bevakningsorganisation
myndighets ansvar för det egna skyddsföremålet icke beskäres varken vad
avser fast eller rörlig bevakning. Enligt promemorian skall vidare myndighet
i första hand anlita det statliga bolaget. Föreskrifter av sådant innehåll
torde emellertid enligt civilförvaltningen icke stämma väl överens med uttalandet
att bolagets verksamhet bör vara fullt affärsmässigt inriktad. Civilförvaltningen
tillstyrker emellertid att föreskrifter av angivet innehåll utfärdas
med hänsyn till att såsom förut sagts bevakning genom privata vaktbolag
är olämpligt ur säkerhetssynpunkt. Civilförvaltningen förutsätter, att
om ett statligt vaktbolag bildas från och med den 1 juli 1964, berörda myndigheters
ökade behov av att bestrida kostnader för bevakning från omkostnadsanslag
beaktas. — Därest erfarenheterna av ett statligt vaktbolags
verksamhet visar sig bli positiva, kan det enligt civilförvaltningens mening

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 106i

finnas anledning att utreda förutsättningarna för att driva även städningsarbete
i bolagsform.

Överbefälhavaren erinrar om att enligt departementspromemorian det
planerade vaktbolaget skall svara för den fasta bevakningen, under det att
polisväsendet skall ombesörja den rörliga. Enligt överbefälhavarens uppfattning
synes det från lednings- och organisatorisk synpunkt mest fördelaktigt
och effektivt att båda bevakningsfunktionerna -— den fasta och den rörliga
— åvilar en och samma organisation, överbefälhavaren anför, att en lösning
av den rörliga bevakningen enligt promemorians förslag förutsätter, att verksamheten
bedrives av en särskilt avdelad polisstyrka, som icke ges annan
arbetsuppgift än bevakningstjänst, samt att garanti skapas för att de militära
kraven blir uppfyllda (omfattande bland annat frekvens, utförande
samt sättet för kontroll av verksamheten).

Om — såsom förutsättes i promemorian — prissättningen göres enligt
marknadsläget befaras även förslaget om ett vaktbolag för krigsmaktens
del kunna medföra ökade kostnader i jämförelse med det förslag överbefälhavaren
ingivit.

Överbefälhavaren framhåller vidare, att dispositionsrätten över vaktpersonalen
måste säkras vid kupp, mobilisering och beredskapstillstånd samt i
krig. Även under fredstid är det nödvändigt att bevakningstjänsten kan
fortgå kontinuerligt. Detta förhållande kräver enligt överbefälhavaren särskild
uppmärksamhet vid införande av nya regler för offentliga tjänstemäns
förhandlingsrätt.

Därest ett statligt vaktbolag bildas, är det dessutom enligt överbefälhavaren
angeläget att garantier skapas för att verksamheten icke bedrives så att
konkurrensen om personal medför att andra för krigsmakten vitala intressen
sätts på spel.

Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren, att en lösning av bevakningsproblemen
är möjlig enligt promemorians förslag men att det jämfört
med överbefälhavarens tidigare förslag icke synes innebära några fördelar
för krigsmakten.

Statskontoret anför, att eu effektiv och samordnad ledning är av största
betydelse för den verksamhet varom här är fråga. Att kravet på sådan ledning
bäst tillgodoses, därest ansvaret för såväl den rörliga som den stationära
bevakningen ålägges ett enda organ är enligt statskontoret naturligt.
Detta utesluter emellertid ej att ledningskravet kan tillgodoses även
med den uppdelning av verksamheten, som förutsättes i departementspromemorian.
Däri föreslagen organisation skulle emellertid — enligt ämbetsverkets
uppfattning — medföra vissa praktiska svårigheter. Bland annat måste
beaktas de krav som speciellt kuppförsvaret kan komma att ställa. För
huvudintressenten, försvarsmakten, blir det med ett sådant system fråga
om förhandlingar och kontakter med dels polismyndigheter, dels ett bolag
i stället för ett direkt utövande av befälsrätt. Statskontoret anför, alt eu

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1961

eventuell utökning av bevakningsorganisationens intresseområde till att
omfatta även civila statliga skyddsföremål naturligen påverkar organets
organisatoriska ställning och förankring.

Betydelsefullt är vidare enligt statskontoret att prövning och antagning
av bevakningspersonal utföres på ett betryggande sätt. Detta kan enligt
statskontoret ske, även om nu föreslagen »delad» organisation genomföres.
Även kravet på en effektiv utbildning torde, såvitt statskontoret kan bedöma,
kunna tillgodoses med nu föreslagen organisation.

Vad angår de ekonomiska aspekterna anför statskontoret, att förslaget
om bolagsform såsom den lämpligaste organisationsformen bland annat
synes grunda sig på uppfattningen, att statsmakterna därigenom skulle få
bättre grepp om kostnaderna för bevakningen och att kostnaderna skulle
kunna nedbringas genom konkurrens på »vaktmarknaden». Det statliga
bolaget kommer emellertid, såvitt statskontoret kan finna, att i praktiken
bli ett monopolföretag, vars prissättning blir tämligen oberoende av rådande
marknadsläge och vars verksamhet ej lär åstadkomma avsedd stimulans av
konkurrensen på ifrågavarande marknad.

Statskontoret anser, att de ekonomiska förhållandena inte är tillräckligt
klarlagda. I varje fall anser statskontoret, att det av promemorian ej kan
dragas några slutsatser beträffande det ekonomiska utfallet av där föreslagen
organisation.

Med hänsyn till frågan om ansvar m. m. är det enligt statskontoret ej
heller oviktigt om tjänstemanna- eller annan anställning kommer i fråga.
Detta spörsmål, som bland annat påverkar en eventuell bolagsbildning, har
ej berörts i promemorian. Det kan enligt statskontorets uppfattning ifrågasättas
om ett aktiebolag är en lämplig organisationsform med tanke på den
speciella produktion icke av marknadsprodukter utan av säkerhetstjänst,
varom här är fråga.

Bevaknings AB Sccnritas framlägger i en den 27 februari 1964 dagtecknad
skrift vissa synpunkter på det i departementspromemorian framlagda
förslaget. Sammanfattningsvis anföres bland annat, att — om det anses
erforderligt att skärpa bevakningen vid militära skyddsföremål i Stockholm
— vinnes icke någon ökad säkerhet genom att anlita ett nyetablerat
och i bevakningsfrågor oerfaret statligt vaktbolag. Någon skillnad beträffande
väktarpersonalens ställning och kvalifikationer inträder icke genom
att staten i dylikt fall blir aktieägare. Genom auktorisationsmyndigheten
och såsom beställare har staten vidare alla möjligheter till den insyn i de
privata, auktoriserade bevakningsbolagen, som erfordras för en betryggande
kontroll av verksamheten. Från denna utgångspunkt synes det rationella
alternativet endast vara, att militärmyndigheterna till sig knyter i offentlig
tjänst anställd bevakningspersonal, som har att arbeta under ämbets- eller
tjänstemannaansvar samt i övrigt är underkastade reglerna för statliga
befattningshavare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196b

I fråga om de civila skyddsföremålcn anför Securitas, att det synes svårt
att inse behovet av att nybilda ett statsägt vaktbolag. En servicefunktion som
bevakningstjänsten är icke någon naturlig uppgift för statsdrift. Några säkerhetsskäl
kan enligt Securitas i detta fall ej med fog åberopas.

I fråga om de ekonomiska aspekterna anser Securitas att ett statligt
vaktbolag med så litet underlag som en årsomsättning av 6 milj. kr. och
med bevakningsobjekten utspridda blir för litet för att verksamheten skall
kunna drivas rationellt ur ekonomisk synpunkt. Svårigheter torde vidare
uppkomma att i ett så litet företag till rimliga kostnader ombesörja erforderlig
utbildning och kontroll. Sannolikt blir resultatet, att de statliga verken
kommer att få betala en högre avgift för bevakningen än vad nu är fallet
samtidigt som — åtminstone under en icke obetydlig övergångstid — bevakningens
kvalitet blir mindre tillfredsställande. Stora svårigheter torde även
uppkomma att under rådande förhållanden i Stockholm nyrekrytera och
utbilda en arbetsledare- och väktarpersonal uppgående till något eller några
hundratal personer.

Ur principiella synpunkter finner Sccuritaskoncernen det slutligen olämpligt,
att staten på områden, där hittills fri konkurrens varit rådande, inrättar
monopol företag, vars ekonomiska möjlighet att existera skall garanteras,
icke genom låga priser och god kvalitet, utan genom offentliga direktiv till
berörda myndigheter att utestänga den privata konkurrensen. Ett statligt
»affärsinriktat» vaktbolag skulle härigenom redan från början få en skev
ställning och en dålig utgångspunkt ur effektivitetssynpunkt.

Departementschefen

I det föregående har jag i korthet redogjort för bevakningstekniska
kommitténs förslag till samordning och effektivisering av bevakningen av
vissa militära skyddsföremål i Storstockholm samt för de remissyttranden
som lämnats över betänkandet. Jag har vidare redogjort för innehållet
i en inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria angående bildande
av ett statligt vaktbolag samt för de yttranden som avgivits över promemorian.

Bevakningstekniska kommittén har konstaterat, att vissa brister från säkerhetssynpunkt
föreligger i nuvarande bevakningsorganisation, främst
genom att enskilda vaktföretag har en väsentlig insyn i militära anläggningar,
att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet och i många fall har bristfällig
utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig ledning. Kommitténs
förslag innebär i huvudsak, att bevakningen av militära skyddsföremål inom
Storstockholm skall samordnas i en bevakningsorganisation under ledning
av en särskild bevakningschef under försvarsområdesbefälhavaren. I organisationen
förutsättes ingå bland annat en rörlig bevaknings- och utryckningsstyrka
utrustad med radiobilar. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag
har som tidigare anförts statspolisintendenten och polisberedningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 196i

anfört, att uppgifterna för den föreslagna rörliga bevakningsstyrkan närmast
bör ankomma på polisväsendet.

I den inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian anföres, att
vid ärendets beredning inom departementet övervägande skäl ansetts tala
för uppfattningen att den föreslagna rörliga styrkan för bevakning och utryckningsberedskap
m. m. bör tillhöra polisen, övertygande skäl föreligger
vidare enligt promemorian för att den i huvudsak stationära bevakningen
bör effektiviseras. Enligt promemorian bör en fristående organisation skapas,
ett statligt bolag, som mot betalning för tjänsterna tillhandahåller
myndigheterna — militära som civila — önskad bevakning.

Av de myndigheter som yttrat sig över departementspromemorian tillstyrker
försvarets civilförvaltning och polisberedningen, att ett statligt vaktbolag
bildas, överbefälhavaren anser, att en lösning av bevakningsproblcmen
är möjlig enligt det i promemorian framlagda förslaget men att detta
jämfört med bevakningstekniska kommitténs av överbefälhavaren biträdda
förslag icke synes innebära några fördelar för krigsmakten. Statskontoret
anser, att ytterligare utredning främst rörande de ekonomiska aspekterna
erfordras.

För egen del vill jag understryka angelägenheten av att bevakningen av
statliga skyddsföremål förbättras. Bevakningstekniska kommittén har konstaterat
betydande brister i bevakningen av militära skyddsföremål. Liknande
förhållanden torde råda ifråga om bevakningen av andra statliga
skyddsföremål. Vad nu sagts torde gälla icke blott Storstockholmsområdet
utan landet i dess helhet.

Bevakningsorganisationen kan utformas på olika sätt. Väsentligt måste
vara att organisationen från totalförsvarets synpunkt gestaltas så att effektivitet
och samordning säkerställs, överbefälhavarens och bevakningstekniska
kommitténs förslag till organisation synes från krigsmaktens synpunkt
lämpligt utformat. Det kan emellertid ifrågasättas, om resurserna tillvaratas
effektivast med hänsyn till samtliga statliga bevakningsbehov.

Enligt min mening säkerställes en från totalförsvarets synpunkt rationell
samordning av bevakningen av såväl militära som civila skyddsföremål bäst,
om bevakningsorganisationen blir densamma för båda kategorierna av
skyddsföremål.

Då jag delar statspolisintendentens och polisberedningens uppfattning att
rörlig bevakning ingår i polisens brottspreventiva verksamhet, förutsätter
jag att sådan bevakning av såväl militära som civila skyddsföremål anknytes
till polisen. Jag utgår vidare från att rikspolisstyrelsen vid den närmare utformningen
av verksamheten samråder med berörda myndigheter.

En motsvarande samordning och effektivisering av den stationära bevakningen
av olika statliga skyddsföremål bör åstadkommas. Detta bör ske
genom att en enhetlig organisation bildas för bevakningsuppgifterna. Samtidigt
bör emellertid myndigheternas ansvar för bevakning och säkerhet
inom deras lokaler inte rubbas. Det är också önskvärt att kostnaderna för

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1964

myndigheternas verksamhet så långt möjligt särredovisas för varje myndighet.
Dessa önskemål kan enligt min mening smidigt tillgodoses genom
den i departementspromemorian angivna lösningen att bilda ett statligt
bevakningsbolag.

För bildandet av ett statligt bevakningsbolag talar även att vaktmarknaden
i Sverige för närvarande domineras av ett privat koncernföretag. Tillkomsten
av ett statligt företag bör stimulera till konkurrens och därmed
vara till fördel ur kostnadssynpunkt. Som förtydligande bör tilläggas att
konkurrensförhållande kommer att föreligga beträffande den statliga sektorn
i stort. Av säkerhetsskäl är det däremot som förut sagts mindre lämpligt
att privata företag har insyn i anläggningar av särskild betydelse från
försvarssynpunkt.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen må
anföras att en utgångspunkt varit att bevakning av vissa från totalförsvarssynpunkt
ömtåliga objekt skall ombesörjas av staten. Statskontoret har
tillstyrkt att en särskild organisation bildas för bevakning av krigsmaktens
skyddsföremål. Det finns inte någon rimlig anledning antaga att kostnaderna
för bevakningsorganisationen skulle öka om bevakningen organiseras
i aktiebolagsform. Verkställda jämförelser bestyrker detta. Vad säkerhetsfrågorna
angår bör det erinras om att varken polisberedningen eller
överbefälhavaren anfört betänkligheter mot aktiebolagsformen av säkerhetsskäl.

Inom bolagsformens ram bör enligt min mening erforderliga garantier
kunna skapas för att de militära kraven på beredskap och kvalificerad
bevakning tillgodoses.

I enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag, att ett statligt bolag
för bevakning m. in. bildas. Bolaget, i vilket staten bör vara ensam aktieägare,
bör ha till uppgift att utan vinstsyfte driva bevakningsrörelse, säkerhets-
och kontrolltjänst o. d. Bolagets verksamhet bör påbörjas snarast
efter den 1 juli 1964.

Förutsättningarna för att bilda ett statligt vaktbolag är, som framgår av
departementspromemorian, hittills undersökta endast i fråga om Storstockholmsområdet.
Åtgärder för effektivisering av bevakningen kan emellertid
behöva vidtas över hela landet. Innan det statliga vaktbolagets verksamhet
utvidgas till andra delar av landet bör förutsättningarna härför från ekonomiska
synpunkter liksom säkerhetsfrågorna noggrant prövas.

I det föregående har jag anfört, att den rörliga bevakningen i princip bör
ankomma på polisen. Huvuduppgifterna för polisen kommer härvid att vara
att kontrollera huruvida obehörig berett sig tillträde till eller vistas inom
skyddsföremålet samt att i möjligaste mån förebygga inbrott, obehörig insyn,
skadegörelse och brand in. in. ävensom att, om något hänt eller befaras
hända, vidta erforderliga åtgärder. Den rörliga bevakningen kommer härvid
att begränsas till objektets »ytterskal» för kontroll av huruvida detta är
brutet eller inte. Verksamheten inom skyddsobjektet kommer däremot att

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196i

ankomma på den s. k. fasta eller stationära bevakningen. Polisen skall vidare
svara för utryckningsberedskap. Det säger sig självt att gränserna mellan
den rörliga och fasta bevakningen i förevarande sammanhang endast
kan anges i stora drag. Det torde enligt min mening lämpligen böra åligga
den centrala polismyndigheten och det nya vaktbolaget att i samråd med
berörda myndigheter i detalj reglera hur arbetsuppgifterna skall fördelas.
För att underlätta en ändamålsenlig samordning bör lämpligen, som polisberedningen
föreslagit, rikspolisstyrelsen vara företrädd i aktiebolagets
styrelse.

I bolagsordningen bör -— i syfte att tillgodose kraven på beredskap
och kvalificerad bevakning — anges, att bolaget skall svara för att dess personal
får erforderlig utbildning och att bevakningsanordningarna håller
erforderlig standard. Bolagsordningen bör godkännas av Kungl. Maj :t.
I enlighet med vad som anförts i promemorian förutsätter jag vidare, att
vissa säkerhetsfrågor inom bolagets verksamhetsområde under skärpta lägen
och i krig regleras genom avtal. Krigsmakten bör vara företrädd i bolagets
styrelse.

Bortsett från de inskränkningar i bolagets rörelsefrihet, som kan bli
följden av avtal av nyss angivet slag, bör bolaget ej begränsas i sin verksamhet
av andra lagar och bestämmelser än sådana som gäller för företag
i allmänhet. Staten bör sålunda utöva sitt inflytande på rörelsen i egenskap
av aktieägare på bolagsstämma. Bolagets verksamhet — bevakningsrörelse,
säkerhets- och kontrolltjänst samt därmed jämförlig verksamhet — bör
vara fullt affärsmässigt inriktad. I den mån bolaget ålägges några uppgifter,
som innebär avsteg härifrån, bör detta ske genom avtal mellan staten och
bolaget. Anses det av beredskapsskäl erforderligt att bolaget förses med
särskild utrustning, som icke ekonomiskt kan utnyttjas i dess fredsproduktion,
bör bolaget, såsom anförts i promemorian, erhålla särskild ersättning
härför. I övrigt förutsätter jag, att prissättningen på bolagets tjänster och
lönesättningen m. m. för personalen kommer att anpassas till rådande marknadsläge.

För att skapa garantier för att det nya bolaget får svara för den bevakning
av lokaler, som statliga myndigheter och institutioner i Storstockholm
av säkerhetsskäl är i behov av, bör myndighet, vars verksamhet är av särskild
betydelse från försvarssynpunkt, kunna åläggas att icke efter den
30 juni 1964 teckna eller förnya avtal med privat vaktbolag om bevakning.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter
härom.

Bolagets aktiekapital har enligt promemorian ansetts kunna upptas till
ett relativt lågt belopp med hänsyn till att erforderliga investeringar är
relativt obetydliga. Huvuddelen av kostnaderna för det nya bolagets verksamhet
kommer vidare att utgöras av löner och arvoden till anställda samt
allmänna omkostnader. Dessa kostnader är kortfristiga och bör kunna
täckas genom månads- eller kvartalsvis inflytande avgifter från kunderna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 196h

Ett nystartat företag inom. den relativt bundna vaktmarknaden anses dock
enligt promemorian kunna behöva ett startkapital med marginaler för ackvisition,
nyutbildning av personal samt lageruppbyggnad av materiel m. in.
Med hänsyn härtill bör man enligt promemorian räkna med ett rörelsekapital
om högst 3,0 milj. kr. Det föreslås, att det egna kapitalet i bolaget
bestämmes till 180 000 kr., varav 150 000 kr. utgör aktiekapital och 30 000
kr. en reservfond som tillskapas genom att aktierna övertecknas med 20
procent. I övrigt bör bolaget finansieras genom lån som upptages i kreditinstituten.
Staten anses böra ställa garanti för lånebeloppet, 3,0 milj. kr.

För egen del biträder jag de beräkningar som framlagts i promemorian
och de förslag som där framlagts rörande finansiering m. m. För budgetåret
1964/65 bör i enlighet härmed å kapitalbudgeten under fonden för statens
aktier anvisas ett investeringsanslag av 180 000 kr. för teckning av aktier
i det statliga vaktbolaget. Vidare bör riksdagens medgivande inhämtas att
bevilja statsgaranti för lån till bolaget intill ett belopp av 3,0 milj. kr.

Såsom anförts i promemorian bör den personal som för närvarande är
civilanställd hos myndigheterna för bevakningsuppgifter och för säkerhetskontroll
för besökande m. m. efter hand överföras till andra uppgifter inom
myndigheten eller övergångsvis kvarstå i tjänst. Självfallet bör vederbörande
emellertid kunna övergå till det nya vaktbolaget på de till den öppna marknaden
anpassade villkor som förutsättes gälla.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående anfört rörande samordning
och effektivisering av bevakningen av statliga
skyddsföremål m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för bildandet av ett statligt aktiebolag för bevakning
in. m.;

c) till Aktieteckning i ett statligt aktiebolag för bevakning
m. m. för budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av
180 000 kr.; samt

d) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av högst 3 000 000 kr. för
krediter till ett statligt aktiebolag för bevakning m. m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund