Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1964

1

Nr 104

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal mellan Sverige och Island för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och
förmögenhet; given Stockholms slott den 13 mars
1964.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch
utrikesdepartementsärenden för den 17 januari 1964 och över finansärenden
för denna dag samt med överlämnande av ett den 23 januari 1964
undertecknat avtal mellan Sverige och Island för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet vill Kungl. Maj :t
härmed föreslå riksdagen att . ,•

dels godkänna nämnda avtal; ;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och
Island ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet. Avtalet ersätter de hittills gällande två dubbelbeskattningsavtalen
mellan länderna från år 1937 och år 1955.

Efter ratifikation blir avtalet, i fråga om skatter vilka påföres enligt taxering,
tillämpligt första gången vid 1965 års taxering. I fråga om andra inkomstskatter,
som omfattas av avtalet, skall detsamma tillämpas beträffande
inkomst som åtnjutes under år 1964 eller senare år.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 104

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

Avtal mellan Konungariket Sverige och
Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å
inkomst och förmögenhet

Konungariket Sverige och Republiken
Island hava överenskommit
att avsluta avtal för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet.

För detta ändamål hava till befullmäktigade
ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige: Sin

Utomordentlige och Befullmäktigade
Ambassadör i Reykjavik
August Herman von Hartmannsdorff

Republiken Islands President:

Utrikesministern Gudmundur I.
Gudmundsson

vilka, efter att hava granskat varandras
fullmakter och funnit dem i
god och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser:

Artikel 1

Detta avtal är tillämpligt å fysiska
personer, som äro bosatta i Konungariket
Sverige eller i Republiken
Island samt å svenska och isländska
juridiska personer.

Artikel 2

1. I avtalet inbegripas skatter å inkomst
eller förmögenhet, vare sig de
upptagas för statens eller kommuns
räkning.

Som skatter å inkomst eller förmögenhet
anses

A. — Beträffande lagstiftningen i
Sverige:

1) den statliga inkomstskatten;

2) kupongskatten;

Samningur milli konungsrikisins Svipjoöar
og lyQveldisins Islands, til j)ess ad koma
i veg fyrir tvisköttun tekna og
eignar

KonungsrikiÖ Svibjöö og lyöveldiö
Island hafa orÖiÖ åsått um aÖ gera
meÖ sér samning til J)ess aÖ koma
i veg fyrir tvisköttun tekna og eignar.

I j)vi skyni hafa utnefnt sem lögmseta
umboösmenn:

Hans håtign konungur Svijijööar:

Sérlegan ambassadör sinn i Reykjavik
meÖ umboöi August Herman
von Hartmansdorff

Forseti Islands:

Utanrikisråöherra Guömund I.
Guömundsson

sem eftir aÖ hafa kynnt sér hvor annars
umboö, sem reyndust göö og
gild, hafa orÖiÖ åsåttir um eftirfarandi
åkvaeöi:

1. grein

Samningur bessi gildir um menn,
sem eru heimilisfastir i konungsrikinu
Svibjöö eöa i lyöveldinu Island,
og um saenskar og islenzkar lögpersönur.

2. grein

1. Samningurinn nser til skatta af
tekjum og eign, hvort sem beir eru
ålagöir af riki eöa sveitarfélagi.

Til skatta af tekjum eöa eign telst:

A. — AÖ b vi er varÖar saenska löggjöf: 1)

tekjuskatturinn til rikisins:

2) »kupongskatten»:

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964

3

3) sjömansskatten;

4) bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter;

5) utskiftningsskatten;

6) ersättningsskatten;

7) den statliga förmögenhetsskatten;
samt

8) den kommunala inkomstskatten.

B. — Beträffande lagstiftningen i
Island:

1) inkomst- och förmögenhetsskatt
till staten; samt

2) kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt.

C. — Beträffande lagstiftningen
såväl i Sverige som i Island:

skatter, som utgå efter samma
grunder som någon av de under A
och B angivna skatterna.

2. Såsom skatter å inkomst eller
förmögenhet enligt detta avtal anses
ej sådana skatter som särskilda skatter
å vinst å lotterier och vadhållning
samt arvs- och gåvoskatter.

3. Med kommuner förstås i detta
avtal kommuner av såväl högre som
lägre ordning.

Artikel 3

1. Såframt ej annat stadgas i detta
avtal, beskattas inkomst och förmögenhet
allenast i den av staterna,
där den skattskyldige är bosatt.

2. Fysisk person anses enligt detta
avtal bosatt i en av staterna, om han
där har sitt egentliga bo och hemvist
eller där stadigvarande vistas.
Skulle han med tillämpning av
nämnda regel anses bosatt i båda
staterna, skall han enligt detta avtal
anses bosatt i den stat, med vilken
han har de starkaste personliga och
ekonomiska förbindelserna. Kan frågan
om var personen skall anses bosatt
icke avgöras med tillämpning
av sistnämnda regel, anses han vara
bosatt i den stat, i vilken han äger
medborgarskap; är han medborgare
i båda staterna eller är han icke
medborgare i någon av dessa, skola
de behöriga myndigheterna i de bå -

3) »sjömansskatten»:

4) »bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter»:

5) »utskiftningsskatten»:

6) »ersättningsskatten»:

7) Eignarskatturinn til rikisins,
svo og

8) tekjuutsvar sveitarfélaganna.

B. — Aö jjvi er varöar islenzka
löggjöf:

1) tekju- og eignarskattur til rikisins,
svo og

2) tekjuutsvar og eignarutsvar til
sveitarfélaga.

C. — A8 jjvi er varöar löggjöf SviJjjööar
og Islands jafnt, naer samningur
Jjessi til allra skatta, sem
ålagöir eru å sama grundvelli og
jjeir, sem taldir eru undir A og B
liöum.

2. Til skatta af tekjum eÖa eign
samkvsemt samningi jjessum teljast
ekki Jjeir skattar, sem sérstaklega
eru lag8ir å happdrsettisvinninga og
ve8mål, arf of gjafir.

3. Sveitarfélag i samningi jjessum
merkir bse8i syslufélag og hreppse5a
baejarfélag.

3. grein

1. Sé eigi annaö tekiö fram i samningi
jjessum, skal skattleggja tekjur
og eign i Jjvi rikinu, jjar sem skattJjegninn
er heimilisfastur.

2. Maöur telst samkvsemt samningi
jjessum heimilisfastur i rikjunum
hvoru fyrir sig, ef hann å jjar sitt
raunverulega heimili eÖa dvelur jjar
aS staöaldri. Ef leiöa kynni af reglu
jjessari i framkvaemd, aÖ maöur yröi
talinn heimilisfastur i båöum rikjunum,
skal hann samkvsemt samningi
jjessum teljast heimilisfastur i jjvi
rikinu, sem hann er nånar tengdur,
persönulega og fjårhagslega. Leiki
vafi å, hvar viökomandi skuli teljast
heimilisfastur samkvscmt siöast
nefndri reglu, skal hann teljast heimilisfastur
i jjvi rikinu, Jjar sem hann
å rikisfang. Sé hann rikishorgari i
baöum rikjunum, eÖa ef hann er i
hvorugu rikinu rikishorgari, skulu

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964

da staterna träffa överenskommelse
från fall till fall.

3. För skattskyldig, som utflyttar
från den ena staten för att bosätta
sig i den andra, upphör skattskyldigheten
till inkomstskatt i förstnämnda
stat — såvitt skattskyldigheten
är beroende å den skattskyldiges bosättning
— med utgången av den
dag, under vilken utflyttningen slutförts.

Såvitt angår beskattning av förmögenhet
skall, i händelse av flyttning
från den ena staten till den
andra, vardera staten äga förfara
enligt sin skattelagstiftning, med
mindre de behöriga myndigheterna
i de båda staterna i särskilda fall
överenskomma om undantag.

4. Juridisk person anses enligt detta
avtal bosatt i den stat, vars nationalitet
den äger.

En juridisk person anses hava
svensk, respektive isländsk nationalitet,
om den juridiska personen inregistrerats
i Sverige, respektive Island.
Juridisk person, vilken icke inregistrerats,
anses äga den stats nationalitet,
inom -vilken styrelsen eller
högsta förvaltningen bär sitt säte.

5. k. holdingbolag anses hava den
stats nationalitet, inom vars område
dess verkliga ledning utövas.

5. Oskift dödsbo anses vara bosatt
i den av de båda staterna, där den
avlidne enligt andra punkten i denna
artikel skall anses hava varit bosatt
vid sitt frånfälle.

Artikel 4

1. Skatt å inkomst av fast egendom,
belägen i en av staterna, utgår
allenast i denna stat.

2. Såsom inkomst av fast egendom
anses såväl inkomst, som förvärvas
genom omedelbart förvaltande och
brukande av den fasta egendomen,
som ock inkomst genom uthyrning,
utarrendering samt varje annat slags
användning av egendomen ävensom

viökomandi yfirvöld samningsrikjanna
komast aö samkomulagi i
hverju einstöku tilfelli.

3. Nu flytur skattj>egn ur ööru
rikinu i hitt til j>ess aö setjast bär
aö, og fellur b& niöur tekjuskattsskylda
hans i bvi riki, sem flutt er
ur — aö svo miklu leyti sem skattskyldan
er håÖ heimilisfestu skattbegna
— aö enduöum beim degi,
sem flutningi lauk.

Aö bvi er varöar skattlagningu
eignar skattbegns, sem flutzt hefir
milli rikjanna, er hvoru rikjanna um
sig heimilt aö haga skattlagningu
samkvaemt skattlöggjöf sinni, nema
viökomandi yfirvöld samningsrikjanna
komi sér saman um annaö
i einstökum tilfellum.

4. Pjööerni rseöur, hvar lögpersöna
telst heimilisföst samkvaemt samningi
bessum.

Lögpersöna telst vera saensk aö
bjööerni, ef hun er skråsett i Svibjöö,
en islenzk, ef hun er skråsett å Islandi.
Pjööerni lögpersönu, sem ekki
er skråsett, skal taliö i byi rikinu
bär sem yfirstjörn hennar hefur aösetur.

Pjööerni svokallaÖra »holdings»
— félaga skal taliö i byi rikinu, bär
sem raunveruleg framkvaemdastjörn
beirra starfar.

5. öskipt dånarbu telst vera heimilisfast
i jäv! rikjanna, bär sem hinn
låtni var talinn heimilisfastur viö
andlåt sitt, samkvaemt reglum i 2.
töluliö bessarar greinar.

4. grein

1. Skattur å tekjur af fasteign skal
einungis lagöur å i bvi rikinu, bär
sem fasteignin er.

2. Til tekna af fasteign teljast
jafnt tekjur af beinni starfraekslu
eöanotkun hennar sem og tekjur af
litleigu hennar til ibiiöar eöa atvinnurekstrar
og hverskonar annarri
hagnytingu hennar, og enn fremur
ågööi af sölu fasteignarinnar. Meö

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

realisationsvinst, som förvärvas genom
avyttring av fast egendom. I
fast egendom inbegripas tillbehör till
egendomen, däri inberäknat, såvitt
avser lantbruk och skogsbruk, levande
och döda inventarier.

Såsom inkomst av fast egendom
enligt detta avtal betraktas vidare
inkomst genom avverkning av skog
på egen eller annans mark så ock inkomst,
som må tillkomma avverkaren
genom det avverkade virkets
forsling till exporthamn, genom dess
försäljning inom den stat, där den
fasta egendomen är belägen, ävensom
genom sådan förädling av virket,
som i den staten äger rum annorstädes
än å fast driftställe.

Artikel 5

1. Där ej i detta avtal annorlunda
stadgas, skall skatt å inkomst av rörelse
eller fritt yrke, vilken inkomst
härflyter från fast driftställe i en av
staterna, utgå allenast i denna stat.
Finnas fasta driftställen i båda staterna,
uppbär vardera staten skatt
å den del av inkomsten, som förvärvas
från fast driftställe inom statens
område.

2. Till inkomst av rörelse hänföres
såväl inkomst, vilken förvärvas
genom omedelbart bedrivande av rörelse,
som ock inkomst genom upplåtelse
av driften åt annan ävensom
vinst genom avyttring av rörelsen
eller del av den eller av föremål, som
användes i rörelsen.

Såsom inkomst av rörelse betraktas
även inkomst genom delägarskap
i företag, dock icke inkomst av aktier
eller likartade värdepapper.
Med likartade värdepapper förstås,
såvitt gällande lagstiftning i Sverige
angår, bevis å andelar i svenska ekonomiska
föreningar samt, såvitt gällande
lagstiftning i Island angår, bevis
å andelar i isländska kooperativa
föreningar.

3. Till inkomst av fritt yrke räknas
särskilt inkomst av självständigt

fasteign telst fylgifé hennar, jxar
meS taliÖ, aö jxvi er landbunaÖ og
skögarhögg varöar, bufé, åhöld og
annaö tilheyrandi lausafé.

Til tekna af fasteign telst enn fremur
samkvaemt samningi Jjessum
tekjur af skögarhöggi, hvort heldur
er å eigin landareign eÖa annarra,
svo og tekjur Jtser, er skögarhöggsmaöur
kynni aö hafa af flutningi
hinna felldu trjåa til utskipunarhafnar,
sölu jxeirra i jrvi rikinu, Jxar
sem fasteignin er, og Jmlikri meÖferö
til nytingar trjånna i Jm riki,
einnig annarsstaöar en å fastri atvinnustöö.

5. grein

1. Sé ekki annaö åkveöiö i samningi
jxessum skal skattur af tekjum af
atvinnurekstri eÖa sjålfstseöri atvinnu,
sem rekin er frå fastri atvinnustöö
i ööru rikjanna, aöeins greiddur
i fm riki. Sé um aö rseöa fasta
atvinnustöö i båöum rikjunum, skal
skattleggja i hvoru rikinu fyrir sig
j>ann hluta teknanna, sem aflaö er
frå fastri atvinnustöö innan marka
jxess rikis.

2. Til tekna af atvinnufyrirtseki
tel jast jafnt tekjur af beinum rekstri
jxess sem og tekjur af leigu fyrir
atvinnufyrirtsekiö og ennfremur
ågööi af sölu Jxess eöa hluta af J)vi,
ellegar tsekja, sem notuö eru viö
reksturinn.

Til tekna af atvinnufyrirtseki teljast
einnig tekjur af eignahlutdeild
i fyrirtseki, Jx5 ekki tekjur af hlutabréfum
cöa hliöstseöum eignarhlutdeildarskirteinum.
MeÖ hliöstseöum
eignarhlutdeildarsldrteinum er ått
viö, aö jivi er saenska löggjöf varöar
stofnsjöösskirteini i ssenskum samvinnufélögum,
og aö [ni er xslenzka
löggjöf varöar stofnsjöösskirteini i
islenzkum samvinnufélögum.

3. Til tekna af sjålfstseöri atvinnu
teljast einkum tekjur af sjålfsta''öri

llihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 samt. Nr 104

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

bedriven vetenskaplig, konstnärlig,
undervisande och uppfostrande verksamhet
ävensom verksamhet som
läkare, advokat, arkitekt och ingenjör.

Artikel 6

1. Såsom fast driftställe anses varje
plats, å vilken för stadigvarande
bruk vid rörelsens eller yrkets utövande
finnes särskild anläggning
eller vidtagits särskild anordning, såsom
plats där företaget har sin ledning,
kontor, filial, tillverkningsplats,
verkstad eller dylikt, försäljningsställe,
varunederlag ävensom
gruva eller annan liknande fyndighet,
som är föremål för bearbetning.

2. Med fast driftställe likställes
plats för byggnadsföretag, vars utförande
överskridit eller, såvitt förutses
kan, kommer att överskrida en
tidrymd av tolv månader.

3. Fast driftställe föreligger jämväl,
då ett i den ena staten hemmahörande
företag har en representant
(agent) i den andra staten, som
därstädes är stadigvarande verksam
för företagets räkning samt befullmäktigad
att avsluta affärer å företagets
vägnar.

Däremot skall fast driftställe ej
anses föreligga allenast på den
grund, att ett i den ena staten hemmahörande
företag har ett dotterföretag
i den andra staten eller där
upprätthåller affärsförbindelser blott
genom en fullständigt oberoende representant
eller genom en representant
(agent), som visserligen är stadigvarande
verksam för företagets
räkning men blott förmedlar affärer
utan att vara befullmäktigad att
avsluta affärer å företagets vägnar.

Artikel 7

Då ett företag i en av staterna bedriver
rörelse i den andra staten från
ett därstädes beläget fast driftställe,
skall i fråga om fördelningen av beskattningsrätten
iakttagas följande.
Det fasta driftstället skall anses ha -

visinda- lista- kennslu- og uppeldisstarfsemi
og einnig starfsemi lsekna,
lögmanna, arkitekta og verkfrseöinga.

6. grein

1. Föst atvinnustöö telst hver så
staöur, t>ar sem staösett eru sérstök
tseki eöa komiö er fyrir sérstökum
umbunaöi til stööugrar notkunar
vi 8 atvinnurekstur eöa starfsemi,
svo sem aösetur framkvaemdastjörnar,
skrifstofa, utibu, vinnslustöö,
verksmiöja, verkstmöi eöa hliÖstseÖ
starfsstöö, sölustaöur, birgöageymsla,
nåma eöa aörur slikar nåtturuauölindir,
sem hagnyttar eru å einhvern
hått.

2. Sem föst atvinnustöö telst einnig
athafnasvseÖi til byggingastarfsemi,
ef verkiö Imf ur staöiö 12 månuÖi
eöa aetla må, aÖ jjaö standi yfir
eigi skemmri tima.

3. Då telst einnig vera um fasta
atvinnustöö aÖ raeÖa, J>egar fyrirtaeki,
sem er heimilisfast i ööru rikinu
hefur i hinu rikinu umboösmann,
sem stööugt vinnur i {jjönustu Jiess
og hefur fullt umboö til jrnss aÖ
gera viöskiptasamninga å vegum
fyrirtsekisins.

Aftur å möti telst ekki vera um
fasta atvinnustöö aÖ raeÖa af jjeirri
åstseöu einni, aÖ fyrirtaeki, heimilisfast
i ööru rikinu, å dötturfélag i
hinu eöa heldur uppi viöskiptasamböndum
meÖ aöstoö algerlega öhåös
umboösmanns eöa meÖ aöstoö umboösmanns,
sem aÖ visu stööugt vinnur
i jjjönustu {mss sem viöskiptamiölari
en hefur j>ö ekki umboö
til Jjess aÖ fullgera viöskiptasamninga
å vegum fyrirtsekisins.

7. grein

Degar atvinnufyrirtseki i ööru
rikjanna rekur starfsemi i hinu frå
fastri atvinnustöö jiar, skal fylgja
eftirfarandi reglum viö åkvöröun
um skiptingu teknanna (skattlagningarréttsins).
I hlut hinnar föstu

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

va åtnjutit den inkomst av rörelsen,
som driftstället kan antagas skola
hava åtnjutit, därest driftstället varit
ett helt fristående företag som
självständigt avslutat affärer med
det företag, vartill det fasta driftstället
hörer. Därest det fasta driftstället
har självständig bokföring,
bör densamma, där så ske kan, läggas
till grund för inkomstens bestämmande,
därvid dock, därest den
på grundval av bokföringen redovisade
inkomsten avviker från den
som med tillämpning av ovan angivna
princip skulle hava framkommit,
erforderlig rättelse av den redovisade
inkomsten skall ske vid taxeringen.
Anses bokföringen icke kunna
läggas till grund för inkomstberäkningen,
må inkomsten fastställas till
skälig procentsats av driftställets
bruttoinkomst. Där omständigheterna
icke till annat föranleda, skall
procentsatsen fastställas med ledning
av motsvarande uppgifter för
liknande företag inom samma stat.
Då så erfordras, skola de behöriga
myndigheterna från fall till fall träffa
särskilda överenskommelser rörande
uppdelning av beskattningsrätten.

Myndigheterna skola hålla varandra
underkunniga om den inkomst,
som i nu avsedda fall påföres
ett fast driftställe i endera staten,
samt söka i samförstånd avgöra
frågan om beskattningsrättens riktiga
fördelning.

Artikel 8

Inkomst av företag för utövande
av sjöfart eller luftfart, vars verkliga
ledning har sitt säte i en av
staterna, beskattas allenast i denna
stat.

Artikel 9

1. ltoyalty, som utgår för nytljande
av fast egendom eller för bearbetande
av gruva eller annan fyndighet,
beskattas allenast i den av sta -

atvinnustöSvar skal telja jiann hluta
teknanna, sem aetla må, aö falliö
heföi henni i hlut, ef hun heföi veriö
rekin sem algjörlega öhåö fyrirtaeki,
sem sjålfstaett semdi viö fyrirtaekiö,
sem atvinnustööina å. Ef hin fasta
atvinnustöö hefir sjålfstaett bökhald,
skal f>aÖ lagt til grundvallar viö
åkvöröun teknanna ef unnt er, en
sé teknauppgjör samkvaemt bökhaldinu
ekki 1 samraemi viö fyrrnefnda
meginreglu, skulu skattyfirvöld gera
viöeigandi breytingar. Sé ålitiÖ aö
bökhaldiö veröi ekki lagt til grundvallar
tekjuåkvöröun må åkveÖa
tekjurnar haefilegan hundraÖshluta
af bruttötekjum atvinnustöövarinnar.
Ef atvik liggja ekki til annars,
skal åkveÖa hundraöshlutann meö
hliösjön af samsvarandi upplysingum
um hliöstaeö fyrirtaeki i sama
riki. I>egar nauösyn krefur skulu
viökomandi yfirvöld gera meÖ sér
samkomulag i hverju einstöku tilfelli
um skiptingu teknanna.

Yfirvöldin skulu tilkynna hvort
ööru um f>aer tekjur, sem i ofangreindum
tilvikum eru reiknaöar
fastri atvinnustöö i hvoru rikinu og
såttfuslega leitast viö aö åkvaröa
rétta skiptingu teknanna.

8. grein

Tekjur af skipautgerö og flugrekstri
skulu skattlagÖar aöeins i j)vi
rikinu, jiar sem raunveruleg framkvaemdastjörn
viökomandi fyrirtaekis
hefir aösetur sitt.

9. grein

1. t>öknun fyrir einkaréttaraÖstööu,
sem greidd er fyrir afnot af
fasteign, nåmu eöa annarri nåtturuauÖIind,
skal aöeins skattlögö i jm

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 196k

terna, där den fasta egendomen, gruvan
eller fyndigheten är belägen.

2. Annan royalty än som avses i
första punkten beskattas i den stat,
där inkomsttagaren är bosatt.

Med uttrycket royalty förstås i
denna punkt varje slag av royalty
(eller annat periodiskt utgående belopp)
som utbetalas såsom ersättning
för nyttjanderätten eller ensamrätten
till varje slag av författar-
eller förlagsrätt, patent, ritning,
hemlig fabrikationsmetod och recept,
varumärke eller dylikt.

Artikel 10

1. Utdelning å aktier beskattas allenast
i den stat, där den, som mottager
utdelningen, är bosatt.

2. Utdelning från ett aktiebolag
i Island, som tillfaller ett aktiebolag
i Sverige, skall i Sverige vara undantagen
från beskattning i den utsträckning
som fallet skulle hava
varit enligt skattelagstiftningen i
Sverige, därest båda bolagen hade
varit bosatta därstädes. Denna bestämmelse
skall dock äga tillämpning
allenast i den mån utdelningen
icke avdrages från det belopp av det
isländska aktiebolagets sammanlagda
nettoinkomst, som är föremål för
de isländska inkomstskatterna till
stat och kommun.

3. Utdelning från ett aktiebolag i
Sverige, som tillfaller ett aktiebolag
i Island, skall i Island vara undantagen
från beskattning i den utsträckning
som fallet skulle hava varit enligt
skattelagstiftningen i Island, därest
båda bolagen hade varit bosatta
därstädes.

4. Vad ovan i denna artikel sägs
beträffande aktiebolag i Sverige samt
utdelning från sådant aktiebolag
skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om ekonomisk förening i Sverige
eller utdelning från sådan förening.

rikjanna, jiar sem fasteignin, nåman
eÖa nåtturuauölindin er.

2. AÖrar jjöknanir fyrir einkaréttaraöstööu
en jiaer, sem 1. töluliöur
tekur til, skulu skattlagÖar i jrvi
rikjanna, }jar sem viötakandi slikrar
jmknunar er heimilisfastur.

MeÖ oröunum »jiöknun fyrir einkaréttaraöstööu»
i Jsessum töluliö,
er ått viö hverskonar greiöslur eÖa
jjöknanir, sem greiddar eru fyrir afnotarétt
eÖa einkarétt til timabundinnar
hagnytingar å hverskonar höfundarrétti,
utgåfurétti, einkaleyfi,
teikningu, leynilegri framleiÖslueÖa
samselningaraöferö, vörumerki
og ööru sliku.

10. grein

1. Aröur af hlutabréfum skal
aöeins skattlagöur i J>vi rikinu, {>ar
sem möttakandi arögreiöslunnar er
heimilisfastur.

2. Aröur frå hlutafélagi å Islandi,
sem rennur til hlutafélags i SvijjjöÖ,
skal ekki skattlagöur i SvijjjöÖ aö
jm leyti, sem hann heföi ekki veriÖ
skattlagöur j)ar samkvsemt ssenskri
skattalöggjöf, ef baeÖi félögin heföu
veriÖ heimilisföst i SviJjjöÖ. hetta
åkvseöi gildir J>ö aöeins aö j)vi leyti,
sem arÖsuthlutunin nytur ekki frådråttar
frå Jjeim heildarnettötekjum
hlutafélagsins, sem skatt- og litsvarsskyldar
eru å Islandi.

3. Aröur frå hlutafélagi i Svi})jöÖ,
sem rennur til hlutafélags å Islandi,
skal ekki skattlagöur å Islandi aö
t>vi leyti, sem hann heföi ekki veriÖ
skattlagöur f)ar samkvsemt islenzkri
skattalöggjöf, ef baeÖi félögin heföu
veriÖ heimilisföst å Islandi.

4. haö, sem åkveÖiÖ er i jaessari
grein um hlutafélög i SviJjjöÖ og arö
frå £>eim, gildir einnig um samvinnufélög
i SvijjjoÖ og tekjuafgang frå
jjeim.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

Vad ovan i denna artikel sägs beträffande
aktiebolag i Island samt
utdelning från sådant aktiebolag
skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om kooperativ förening i Island
eller utdelning från sådan förening.

Artikel 11

1. Där ej bestämmelserna nedan
i denna artikel till annat föranleda,
skola inkomst av personligt arbete
(inkomst av fritt yrke härunder
icke inbegripen samt ej heller pensioner
och livräntor) och inkomst av
stadigvarande uppdrag beskattas allenast
i den stat, där den skattskyldige
utövat den verksamhet, från
vilken inkomsten härrör.

2. Den omständigheten, att en i
den ena staten bosatt och där anställd
person på grund av sin tjänst
tillfälligtvis uppehåller sig inom den
andra statens område, skall — försåvitt
han erhåller sina löneförmåner
uteslutande från sin i den förra
staten bosatte arbetsgivare och
han västas i den senare staten under
en tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt
icke överstiga 183 dagar under
beskattningsåret — ej medföra,
att verksamheten anses utövad i denna
senare stat.

3. I sådana fall, då arbetet helt och
hållet eller till huvudsaklig del utföres
ombord å svenskt eller isländskt
fartyg skall inkomst som avses i
punkt 1 beskattas allenast i den
stat, vars nationalitet fartyget äger.
Vid tillämpningen av denna bestämmelse
skall utländskt fartyg, som befraktas
på så kallad bareboat basis
av ett företag vars verkliga ledning
har sitt säte i Sverige eller i Island,
likställas med svenskt respektive isländskt
fartyg.

I sådana fall, då arbetet helt och
hållet eller till huvudsaklig del utförcs
ombord å svenskt eller isländskt
luftfartyg, skall inkomst som avses
i punkt 1 beskatias allenast i den
stat, där den som uppbär inkomsten
anses bosatt.

I>aÖ, sem åkveöiö er i jmssari grein
um hlutafélög å Islandi og arö frå
{>eim, gildir einnig um samvinnufélög
å Islandi og tekjuafgang frå
J)eim.

11. grein

1. Sé eigi annaö åkveöiö hér å
eftir i jjessari grein, skal skattleggja
tekjur af persönulegu starfi (tekjur
af sjålfstaeöri atvinnu teljast eltki
hér meö og ekki heldur eftirlaun né
lifeyrir) svo og varanlegu umboÖsstarfi
aöeins i J)vi rikinu, J>ar sem
skattjjegn hefir innt af hendi j)å
starfsemi, sem tekjurnar eru sprottnar
af.

2. Ef skattjjegn er heimilisfastur
og råöinn til starfs i ööru rikinu og
tekur eingöngu laun hjå vinnuveitanda
i heimalandi sinu, en dvelur um
tima vegna starfsins innan endimarka
hins rikisins, samanlagt eigi
lengur en 183 daga å skattårinu,
skal eigi telja starf hans innt af
hendi i dvalarrikinu.

3. Pegar um er aö rseöa starf, sem
eingöngu eöa aöallega er innt af
hendi å saensku eöa islenzku skipi,
skulu tekjur, sem um rseöir i 1. töluliö
J>essarar greinar, aöeins skattlagöar
i jivi rikinu J)ar sem skipiö
er skråö. I J>essu sambandi skal erlent
skip, sem gert er ut i ööru hvoru
rikinu meÖ svonefndu »bareboat»
-— fyrirkomulagi teljast saenskt eöa
islenzkt eftir jivi i hvoru rikinu raunveruleg
framkvsemdastjörn utgerÖarinnar
hefur aösctur sitt.

Pegar um er aÖ raiöa starf, sem
eingöngu eöa aöallega er innt af
henti å saensku eöa islenzku loftfari,
skulu tekjur, sem um rreöir i 1. töluliö
jiessarar greinar, aöeins skattlagöar
i J)vi rikinu, J>ar sem launl>eginn
tclst heimilisfastur.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

4. Då ett aktiebolag anses bosatt
i en av staterna men ledamöter av
dess styrelse äro bosatta i den andra
staten, skola ersättningar, vilka av
bolaget utbetalas till dessa ledamöter
i deras här avsedda egenskap,
beskattas allenast i sistnämnda stat.

5. Studerande vid universitet eller
högskola i den ena staten, som under
högst 100 dagar under ett och
samma kalenderår innehar anställning
i den andra staten för att erhålla
för studierna erforderlig praktisk
utbildning, beskattas för sin inkomst
av anställningen allenast i den stat,
där han anses bosatt.

Artikel 12

Oavsett vad eljest i detta avtal
stadgas, skola skådespelare, filmskådespelare,
radio- eller televisionsartister,
musiker, idrottsmän och dylika,
vilka medverka vid offentlig
tillställning, beskattas för inkomst
av denna sin verksamhet allenast i
den stat, där verksamheten utövas.

Artikel 13

Studerande samt hantverks- och
affärspraktikanter, som allenast i
studie- eller utbildningssyfte uppehålla
sig i en av staterna, underkastas
icke beskattning i denna stat för
belopp, som de för underhåll, studier
eller utbildning mottaga från
utlandet.

Artikel 14

För förmögenhet, bestående av
fast egendom eller tillbehör till egendomen
— däri inberäknat, såvitt avser
lantbruk och skogsbruk, levande
och döda inventarier — utgår skatt
allenast i den stat, där egendomen
är belägen.

För förmögenhet, nedlagd i rörelse
eller fritt yrke, utgår skatt allenast
i den stat, vilken enligt bestämmel -

4. 4>egar hlutafélag, sem taliÖ er
heimilisfast i ööru rikinu, greiöir
jmknun til stjörnarmeölima, sem
heimilisfastir eru i hinu rikinu, fyrir
slik störf, skulu jjaer tekjur skattlagÖar
eingöngu i siöar talda rikinu.

5. Nu stundar nemandi nåm viÖ
håsköla i ööru rikinu eöa hliöstaeöar
seöri menntastofnanir, svo sem verzlunarhåsköla
og taeknihåsköla en
vinnur i hinu rikinu viÖ störf, sem
teljast nauösynlegur jjåttur i nåminu,
f>ö ekki yfir 100 daga å almanaksårinu
og skal hann j)å aöeins
skattlagöur af launum fyrir pau
störf i pvi rikinu, par sem hann telst
heimilisfastur.

12. grein

f>rått fyrir önnur åkvaeÖi samnings
pessa skulu leikarar, par meö
taldir kvikmyndaleikarar, påtttakendur
i utvarps- og sjönvarpsdagskrå,
hljööfseraleikarar, söngvarar, iprottamenn
og aörir slikir, sem pått taka
i opinberum syningum, aöeins skattlagöir
af tekjum af slikri starfsemi
i pvi rikinu, par sem starfsemin fer
fram.

13. grein

Nåmsmenn, iönnemar og aörir slikir,
sem dvelja i ööru rikjanna i
peim tilgangi einum aÖ afla sér frekari
menntunar eöa leikni, skulu
ekki skattlagöir i pvi riki af j>vi fé,
sem Jjeir få greitt erlendis frå sér til
framfserslu eöa vegna nåmskostnaÖar.

14. grein

Af fasteign og fylgifé hennar skal
gjalda eignarskatt og eignarutsvar
aöeins i t>vi rikinu, j)ar sem fasteignin
er. AÖ j^vi er landbunaÖ og
skögarhögg varöar, telst bupeningur,
åhöld og annaÖ tilheyrandi lausafé
vera fylgifé i fasteigninni.

Af eign, sem bundin er viÖ atvinnurekstur,
eöa sjålfstsett starf, skal
gjalda eignarskatt og eignarutsvar

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

11

serna i detta avtal skatt å inkomst
av samma förmögenhet tillkommer.

Artikel 15

Inkomst eller förmögenhet, för
vilken oskift dödsbo jämlikt detta
avtal beskattas i den ena staten, må
ej tillika beskattas hos dödsbodelägare
i den andra staten.

Artikel 16

Vardera staten äger i enlighet med
sin interna lagstiftning verkställa
omräkning av inkomst- och förmögenhet
i sådana fall, då

a) ett företag i en av staterna direkt
eller indirekt deltager i ledningen
eller övervakningen av ett företag
i den andra staten eller äger del
i detta företags kapital eller

b) samma personer direkt eller indirekt
deltaga i ledningen eller övervakningen
av såväl ett företag i en
av staterna som ett företag i den
andra staten eller äga del i båda dessa
företags kapital.

Då sådan fråga uppkommer i en
av staterna, skall den behöriga myndigheten
i den andra staten underrättas
härom i syfte att erforderlig
justering skall ske i fråga om beräkningen
av det därstädes befintliga
företagets inkomst och förmögenhet.
De behöriga myndigheterna skola,
där anledning föreligger, träffa skäligt
avgörande rörande inkomstens
eller förmögenhetens beräkning.

Artikel 17

1. Medborgare i eu av staterna
skola icke i den andra staten underkastas
någon beskattning, som är av
annat slag, högre eller mer tyngande
än den beskattning, som medborgare
i denna andra stot äro eller kunna
bliva därstädes underkastade.

2. Juridiska personer, vilka äro
bosatta i en av staterna, skola icke
i den andra staten underkastas någon
beskattning, som är av annat
slag, högre eller mer tyngande än

aÖeins i f>vi rikinu, sem eftir samningi
Jjessum hefir rétt til aö krefja
skatt af tekjum af jieirri eign.

15. grein

Tekjur eöa eign öskipts dånarbus,
sem skattlagt er i ööru rikinu samkvsemt
samningi jjessum, må ekki
jafnframt skattleggja hjå erfingjum
i hinu rikinu.

16. grein

Hvort rikiÖ um sig hefur rétt til aS
leiÖrétta tekjur og eign i samraemi
viö eigin löggjöf i eftirtöldum tilvikum: a)

Ef fyrirtaeki i ööru rikinu tekur
beint eöa öbeint j)ått i stjörn eöa
eftirliti meÖ fyrirtaeki i hinu rikinu
eöa å eignarhlutdeild i fyrirtaekinu.

b) Ef sömu aÖilar taka beint eöa
öbeint Joått i stjörn eöa eftirliti fyrirtaekja
sitt i hvoru rikinu eöa eiga
eignarhlutdeild i båöum fyrirtaekjunum.

Degar slikt mål kemur fyrir i ööru
rikinu, skal viÖkomandi yfirvaldi i
hinu rikinu tilkynnt um JjaÖ, til J)ess
aö nauösynleg leiörétting geti fariö
fram å tekju- og eignaruppgjöri J)ess
fyrirtaekis, sem jjar å heima. Degar
åstaeöa fykir til, skulu viÖkomandi
yfirvöld taka sanngjarnar åkvaröanir
varöandi tekju- og eignaruppgjöriö.

17. grein

1. Å rikisborgara annars rikisins
må ekki i liinu rikinu leggja skatta,
sem eru annarrar tegundar, haerri
eöa meira ijjyngjandi en J>eir skattar,
sem eru lagöir eöa kynnu aö
veröa lagöir å rikisborgara {)ess rikis.

2. Å lögpersönur, sem heimilisfastar
eru i ööru rikjanna, må ekki
i hinu rikinu leggja skatta, sem eru
annarrar tegundar, haerri eöa meira
ibyngjandi eu {>eir skattar, sem eru

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

den beskattning, som juridiska personer,
vilka äro bosatta i denna andra
stat, äro eller kunna bliva därstädes
underkastade.

Artikel 18

1. Den stat, i vilken den skattskyldige
är bosatt, må vid bestämmande
av skatten använda den skattesats,
som skulle hava tillämpats om
även inkomst eller förmögenhet, som
enligt föreskrifterna i detta avtal äro
i beskattningshänseende förbehållna
den andra staten, tagits till beskattning
i förstnämnda stat.

2. Då skattskyldig, som varit bosatt
i Island eller vistats där tillfälligtvis,
utflyttar eller återvänder till
Sverige, må Island vid bestämmande
av skatten tillämpa bestämmelserna
i isländsk lag beträffande beskattning
av skattskyldiga som stå i begrepp
att resa ur landet.

Artikel 19

Detta avtal inverkar icke på rätten
att åtnjuta eventuella, längre gående
befrielser, som i kraft av folkrättens
allmänna regler medgivits eller
framdeles må komma att medgivas
diplomatiska och konsulära befattningshavare.

I den mån på grund av sådana
längre gående befrielser skatter å inkomst
eller förmögenhet icke påföras
i anställningsstaten, förbehålles beskattningen
hemlandet.

Artikel 20

Beskattningsmyndigheterna i de
båda staterna skola utbyta sådana
upplysningar (av beskaffenhet att
stå till beskattningsmyndigheternas
förfogande enligt de båda staternas
respektive skattelagar under deras
sedvanliga tjänsteutövning) som
äro nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna
i föreliggande avtal eller
för alt förebygga bedrägeri eller
för att tillämpa givna föreskrifter till
förebyggande av skatteflykt i fråga
om de skatter, som avses i avtalet.

lagöir eöa kynnu aö veröa lagöir å
lögpersönur, sem i J>vi riki eru heimilisfastar.

18. grein

1. ViÖ åkvöröun um, hvar å skattstiga
reikna skuli skatt i pvi riki,
j)ar sem skattjmgn er heimilisfastur,
er heimilt aö miöa viÖ, aö J>ser tekjur
eöa eignir, sem samkvsemt åkvseöum
samnings jjessa falla til skattlagningar
i hinu rikinu, vseru meötaldar viÖ
skattåkvöröun i heimarikinu.

2. Pegar skaUJ>egn, sem veriö hefur
heimilisfastur å Islandi eöa dvaliö
J>ar um stundarsakir, flytur eöa
fer aftur til SviJ>jöÖar, j)å må viÖ
åkvöröun skattsins å Islandi fylgja
reglum islenzkra laga varöandi skattlagningu
j>eirra, sem eru å förum ur
landinu.

19. grein

Samningur f>essi sviptir ekki sendiherra,
sendirseöismenn eöa aöra
slika diplomatiska sendimenn hugsanlegum
frekari réttindum til skattivilnana,
er jreir njöta eöa kynnu
aö njöta samkvsemt almennum jijööréttarreglum.

AÖ svo miklu leyti, sem slikar frekari
skattivilnanir koma i veg fyrir
skattlagningu tekna eöa eignar i dvalarlandinu,
å heimalandiö rétt til
skattlagningar.

20. grein

Skattyfirvöld samningsrikj anna
skulu skiptast å upplysingum um
j)å vitneskju, sem skattyfirvöld öölast
viÖ venjuleg embsettisstörf samkvsemt
lögum hvors lands, sem nauÖsynlegar
eru til j)ess aö framkvsema
åkvseÖi samnings jmssa eöa til
t>ess aö koma i veg fyrir svik ellegar
til Jiess aö framkvsema gefin fyrirmseli
til varnar gegn skattflötta varöandi
Jaå skatta, sem um rseöir i
samningnum. Slikar upplysingar ber
aö skoöa sem trunaöarmål og må

13

Kungl. Maj:ts proposition nr lOk år 196A

De utbytta upplysningarna skola behandlas
såsom hemliga och få icke
yppas för andra personer än dem,
som handlägga taxering och uppbörd
av de skatter, som avses i avtalet.
Sådana upplysningar få emellertid
icke utbytas, som skulle röja affärshemlighet,
hemlig tillverkningsmetod,
yrkeshemlighet eller något i affärsverksamhet
nyttjat förfaringssätt.

Artikel 21

Kan skattskyldig visa, att av beskattningsmyndigheterna
i de avtalsslutande
staterna vidtagna åtgärder
för honom medfört eller komma
att medföra dubbelbeskattning, må
han häremot göra erinringar hos den
stat, där han anses vara bosatt. Anses
erinringarna grundade, kan denna
stats behöriga myndighet träffa
överenskommelse med den andra
statens behöriga myndighet för att
undvika dubbelbeskattning.

Artikel 22

I fall då svårighet eller tvivelsmål
uppkommer vid detta avtals tolkning
och tillämpning, kunna de behöriga
myndigheterna i de båda avtalsslutande
staterna träffa särskilda överenskommelser.

Artikel 23

De avtalsslutande staterna förbinda
sig att överlämna åt sina behöriga
myndigheter att träffa skäligt avgörande
av varje annan fråga, som, på
grund av olikhet mellan de i de båda
staterna gällande principerna angående
skattens utgörande eller eljest,
kan, utan att vara uttryckligen reglerad
i detta avtal, uppstå beträffande
de direkta skatterna.

Artikel 24

Med »behöriga myndigheter» avses
i detta avtal finansdepartementen
i de båda avtalsslutande staterna eller
sådan myndighet i envar av dessa
stater, åt vilken uppdragits att

ekki låta öörum i té en beim, sem
vinna aö ålagningu og innheimtu
beirra skatta, sem um rseÖir i samningnum.
Eigi må bo skiptast å upplysingum
um viöskiptaleyndarmål,
leynilega framleiösluaöferö, starfsleyndarmål
né neitt, er viöskiptahaetti
varöar.

21. grein

Geti skattbegn synt fram å, aö
starfsaöferöir skattyfirvalda i samningsrikjunum
hafi leitt til eöa kunni
aö leiöa til tvisköttunar, er honum
heimilt aö kaera yfir bvi i bvi rikinu,
bär sem hann er heimilisfastur. Sé
kaera hans talin å rökum reist, geta
viökomandi yfirvöld i bvi riki samiö
viÖ viökomandi yfirvöld i hinu rikinu
um måliö, svo komist veröi hjå tvisköttun.

22. grein

Veröi erfiÖleikar å eöa byki vafi
leika å, hvernig skyra beri eöa framkvsema
skuli åkvseöi bessa samnings,
geta viökomandi yfirvöld i samningsrikjunum
ger t meö sér sér stakt samkomulag
um måliö.

23. grein

Samningsrikin skuldbinda sig til
aÖ fela viökomandi yfirvöldum sinum
aö finna sanngjarna lausn å
hverju ööru vafamåli, sem stafa
kann af mismunandi ålagningarreglum
i rikjunum eöa af öörum åstaeÖum
getur komiÖ fram i sambandi
viÖ beina skatta, og ekki eru bein
åkvaeöi um i samningi bessum.

24. grein

MeÖ oröunum »viökomandi yfirvöld»
er i samningi bessum ått viö
fjårmålaråöuneyti beggja rik ja, sem
aö samningi bessum standa, eöa b^u
yfirvöld i ööru hvoru rikinu, sem

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

i finansdepartementets ställe handhava
frågor enligt detta avtal.

Artikel 25

Detta avtal skall ratificeras, för
Sveriges del med riksdagens samtycke
av Hans Majestät Konungen av
Sverige och för Islands del av Islands
President. Ratifikationshandlingarna
skola snarast möjligt utväxlas
i Stockholm.

Avtalet träder i kraft med utväxlingen
av ratifikationshandlingarna.

Artikel 26

Sedan ratifikationshandlingarna
utväxlats, skall avtalet äga tillämpning: a)

i Sverige:

beträffande statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt och statlig
förmögenhetsskatt, som utgå på
grund av 1965 eller senare års taxeringar
;

beträffande kupongskatt å sådan
utdelning, som förfaller till betalning
den 1 januari 1964 eller senare; beträffande

sjömansskatt, som utgår
från och med den 1 januari 1964;

beträffande bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter,
som belöpa å tiden från och med
den 1 januari 1964;

beträffande övriga skatter, för vilka
taxering verkställes under år 1965
eller senare år;

b) i Island:

beträffande statlig inkomstskatt
och statlig förmögenhetsskatt samt
kommunal inkomstskatt och kommunal
förmögenhetsskatt, som utgå
på grund av 1965 eller senare års
taxeringar;

beträffande övriga skatter, för vilka
taxering verkställes under år
1965 eller senare år.

Vid ikraftträdande av detta avtal
skola avtalen mellan Sverige och Is -

faliö hefur veriÖ aÖ annast um målefni
varöandi samning pennan i
staÖ fjårmålaråÖuneytisins.

25. grein

Samning pennan skulu fullgilda af
SvijjjöSar hålfu, meö samjjykki rikisjnngsins,
Hans håtign konungur
SviJ>jöÖar, og af Islands hålfu Forseti
Islands. Skiptast skal å fullgildingarskjölum
i Stokkhölmi svo fljött sem
viÖ verSur komiö.

Samningurinn gengur i gildi samtimis
j)vi aÖ skipzt er å fullgildingarskjölunum.

26. grein

Regar skipzt hefur veriÖ å fullgildingarskjölunum,
skal samningurinn
koma til framkvsemda:

a) I SvijjjöS:

varöandi tekjuskatt til rikisins,
tekjuutsvör til sveitarfélaga og eignarskatt
til rikisins, sem å skal leggja
åriö 1965 og siöar,

varöandi »kupongskatt» af arÖi,
sem fellur til utborgunar 1. januar
1964 eÖa siöar,

varöandi »sjömansskatt» sem å
skal lagöur frå og meö 1. januar
1964,

varöandi »bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter»,
sem eiga aÖ greiÖast frå og meö 1.
januar 1964,

varöandi aöra skatta, sem ålagöir
eru åriö 1965 eÖa siöar.

b) A Islandi:

varöandi tekjuskatt og eignarskatt
til rikisins og tekjuutsvar og eignarutsvar
til sveitarfélaga, sem å skal
leggja åriö 1965 og siöar.

varöandi aöra skatta, sem ålagöir
eru åriö 1965 eÖa siöar.

ViÖ gildistöku samnings J)essa falla
ur gildi samningar, milli Svijrjö -

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

land av den 8 september 1937 för
undvikande av dubbelbeskattning
beträffande inkomst och förmögenhet
och den 17 september 1955 om
fritagande från beskattning av inkomster
härrörande från sjö- och
luftfartstrafik upphöra att gälla;
dock att sistnämnda båda avtal alltjämt
skola äga tillämpning i fråga
om skatt på grund av taxering eller
eftertaxering för tidigare år än ovan
angivits.

Artikel 27

Avtalet förblir gällande, så länge
detsamma icke uppsäges av någon
av de avtalsslutande staterna. Uppsägning
skall äga rum minst sex
månader före kalenderårets utgång.
Har denna uppsägningstid iakttagits,
tillämpas avtalet sista gången:

a) i Sverige:

beträffande statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt och statlig
förmögenhetsskatt, som utgå på
grund av taxering året närmast efter
det, varunder uppsägningen ägde
rum;

beträffande kupongskatt å sådan
utdelning, som förfaller till betalning
det år, varunder uppsägningen
ägde rum;

beträffande sjömansskatt, som utgår
det år, varunder uppsägningen
ägde rum;

beträffande bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter,
som belöpa å det år, varunder uppsägningen
ägde rum;

beträffande övriga skatter, för vilka
taxering verkställes året närmast
efter det, varunder uppsägningen
ägde rum;

b) i Island:

beträffande statlig inkomstskatt
och statlig förmögenhetsskatt samt
kommunal inkomstskatt och kommunal
förmögenhetsskatt, som utgå
på grund av taxering året närmast
efter det, varunder uppsägningen ägde
rum;

beträffande övriga skatter, för vil -

Öar og Islands, frå 8. september 1937
til bess aö komast hjå tvisköttun å
tekjum og eign og 17. september 1955
um undanbågu frå sköttun af ågööa
skipautgeröar og flugreksturs. Uö
skulu åkvaeöi siöar nefndu samninganna
gilda, begär um er aö raeÖa
skattlagningu eöa endurreikning
skatta vegna åranna fyrir ofangreindan
tima.

27. grein

Samningur bessi gildir å meöan
hvorugt samningsrikjanna segir honum
upp. Uppsögn skal gerö eigi siÖar
en sex månuÖum fyrir lok almanaksårsins.
Hafi gsett veriö bessa
uppsagnarfrests, skal samningurinn
gilda i siöasta sinn:

a) I SvibjöÖ:

varöandi tekjuskatt til rikisins,
tekjuutsvör til sveitarfélaga og
eignarskatt til rikisins, sem å skal
leggja naesta år å eftir aö uppsögnin
var gerö,

varöandi »kupongskatt» af arÖi,
sem fellur til utborgunar åriö, sem
uppsögnin er gerö,

varöandi »sjömansskatt» sem å
skal lagöur åriö, sem uppsögnin er
gerö,

varöandi »bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter»,
sem eiga aö greiöast åriö, sem uppsögnin
er gerö,

varöandi aöra skatta, sem ålagöir
eru nsesta år å eftir aö uppsögnin
var gerö.

b) A Islandi:

varöandi tekjuskatt og eignarskatt
til rikisins og tekjuiitsvar og eignarutsvar
til sveitarfélaga, sem å skal
leggja naesta år å eftir aö uppsögnin
var gerö,

varöandi aöra skatta, sem ålagöir

16

Knngl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

ka taxering verkställes året närmast
efter det, varunder uppsägningen ägde
rum.

Till bekräftelse härå hava de båda
staternas befullmäktigade ombud
undertecknat avtalet och försett detsamma
med sina sigill.

Som skedde i Reykjavik i dubbla
exemplar, på svenska och isländska
språken, vilka båda texter äga lika
vitsord, den 23 januari 1964.

August Herman von Hartmansdorff
Gudm. 1. Gudmundsson

eru naesta år å eftir aÖ uppsögnin
var gerö.

I>essu til staSfestingar hafa fulltruar
beggja rikjanna undirskrifaö
samning Jjennan og sett viÖ innsigli
sin.

Gert i Reykjavik hinn 23. januar
1964 i tveimur eintökum å ssensku
og islenzku og skulu båöir textar
jafngildir.

Gudm. 1. Gudmundsson
August Herman von Hartmansdorff

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 196b

17

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
17 januari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande
av förslag till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Island för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
samt anför därvid följande.

Den 8 september 1937 träffades mellan Sverige och Island avtal för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande inkomst och förmögenhet (SFS
1938: 111 samt prop. 1938: 94; BevU 4, rskr 84). Frågan om beskattning av
inkomster från sjö- och luftfartstrafik har sedermera reglerats genom ett
särskilt avtal den 17 september 1955 (SFS 1955: 583).

1937 års avtal, som alltjämt är gällande, är emellertid ofullständigt. Där
föreskrives att de båda staternas högsta finansmyndigheter i fall av uppkommen
dubbelbeskattning skall upptaga förhandlingar för slutande av
överenskommelser i de särskilda fallen för undanröjande på skäligt sätt av
dubbelbeskattningen. Vissa vägledande huvudprinciper för sådana överenskommelser
har vidare upptagits i avtalet. Enligt uttrycklig bestämmelse
gäller avtalet ej beträffande källskatter på inkomst av kapital.

Förfarandet med överenskommelser mellan de högsta finansmyndigheterna
i varje särskilt fall av uppkommen dubbelbeskattning har i praktiken
visat sig medföra besvär och tidsutdräkt för skattskyldiga och myndigheter.
Det har därför framstått som ett önskemål att i förhållande till Island reglera
frågor om dubbelbeskattning genom ett fullständigt avtal liksom skett
i förhållande till övriga nordiska länder. Sedan överenskommelse träffats
om att upptaga muntliga förhandlingar mellan två för ändamålet särskilt
utsedda delegationer, ägde sådana förhandlingar rum i Reykjavik den 18
och den 19 juni 1963. På svensk sida fördes förhandlingarna av en delegation
bestående av byråchefen för lagärenden i finansdepartementet Sture
Lundell, ordförande, numera byråchefen i finansdepartementet Sven Bro -

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

den och kammarrättsassessorn Stig Wernlund. Vid förhandlingarna nåddes
enighet om ett förslag till avtal mellan Sverige och Island för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Slutgiltiga
förslag till avtalstexter på svenska och isländska språken utväxlades
sedermera mellan förhandlingsdelegationerna genom skriftväxling. Avtalsförslaget
— vilket torde få såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta
ärende — har därefter underställts respektive regeringar för godkännande.

Avtalsförslaget har remitterats till kammarrätten, som i utlåtande den
26 november 1963 förklarat sig ej ha funnit anledning till erinran mot detsamma.

Under hand har från isländsk sida meddelats att man är beredd att underteckna
avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om godkännande
av detsamma på svensk sida.

Till en början torde jag få med några ord beröra det isländska skattesystemet.

I Island utgår inkomst- och förmögenhetsskatter såväl till staten som till
kommuner. Fysiska personer bosatta i Island och isländska bolag är i princip
skattskyldiga för all inkomst och förmögenhet. I fråga om fysiska personer
utan hemvist i Island ävensom utländska bolag föreligger skyldighet
att erlägga inkomstskatt för inkomst av fastighet belägen i Island samt av
rörelse utövad i eller från Island. Skattskyldigheten omfattar vidare inkomst
från andra inkomstkällor i Island, t. ex. inkomst av arbete som utförts
därstädes, inkomst i form av lön, pension eller bidrag från isländska
staten samt utdelning från isländska aktiebolag eller andra isländska företag.
Skatten uttages då så kan ske genom avdrag vid utbetalningen av inkomsten.
Beträffande förmögenhetsbeskattningen gäller i princip att i Island
ej bosatta fysiska personer och utländska bolag erlägger skatt för samtliga
i Island belägna förmögenhetstillgångar.

Fysiska personer erlägger inkomstskatt till staten enligt en progressiv
skala, som uppgår till 5 procent i lägsta skiktet och högst uppgår till 30
procent för beskattningsbar inkomst överstigande 90 000 isländska kronor.
Bolag beskattas enligt en fast skattesats av 20 procent. Det är att märka att
aktiebolag och annat bolag med begränsad ansvarighet vid beräkningen av
skattepliktig rörelseinkomst får avdraga under året utdelad vinst, dock
högst intill ett belopp motsvarande 10 procent av tillskjutet kapital. Förmögenhetsskatt
till staten utgår för fysiska personer enligt en progressiv
skiktskala, varierande mellan 5 och 12 promille. För bolag och andra juridiska
personer är skattesatsen 7 promille.

Även den kommunala inkomstskatteförfattningen upptar för fysiska per 1

Bilagan har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med
förslaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen av avtalsförslaget, att datering
och underskrifter verkställts samt att ratifikationsortens namn införts i artikel 25 av
avtalsförslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964 1£

soner en progressiv skiktskala, som varierar mellan 14 och 30 procent. För
bolag och andra juridiska personer uppgår skatten till 20 procent av inkomst
upp till 75 000 isländska kronor och till 30 procent av överskjutande
del av inkomsten. Den av kommunerna årligen beslutade utdebiteringen
kan emellertid innebära viss reduktion av nämnda skattesatser. Förmögenhetsskatten
varierar mellan 5 och 10 promille beträffande såväl fysiska som
juridiska personer.

Vid utformningen av det nu föreliggande avtalsförslaget har eftersträvats
en så nära anslutning som möjligt till de regler som enligt de särskilda
dubbelbeskattningsavtalen gäller i förhållandet mellan Sverige och övriga
nordiska länder. Vad beträffar under avtalet inbegripna skatter har, såsom
framgår av artikel 2 i förslaget, samtliga nyss nämnda isländska skatter
medtagits. På svensk sida inbegripes såväl den statliga och den kommunala
inkomstskatten som den statliga förmögenhetsskatten.

I överensstämmelse med den huvudprincip som kommit till uttryck i de
svenska skatteavtalen med övriga nordiska stater avses enligt artikel 3 i
förslaget inkomst och förmögenhet regelmässigt skola beskattas endast i
den stat, där den skattskyldige är bosatt. Innebörden av begreppet bosättning
för tillämpning av avtalet framgår av särskilda föreskrifter i punkterna
2—5 av artikel 3. Undantag från nämnda huvudregel föreslås skola gälla
beträffande fast egendom, rörelse, fritt yrke samt, i allmänhet, personligt
arbete.

Fast egendom beskattas sålunda endast i den stat där egendomen är belägen.
Detta gäller såväl vid inkomstbeskattningen (artikel 4) som förmögenhetsbeskattningen
(artikel 14 första stycket). Motsvarande föreslås gälla
även beträffande royalty, som utgår för nyttjande av fast egendom (artikel
9 punkt 1).

Inkomst av rörelse och fritt yrke som förvärvas genom fast driftställe i
en av staterna beskattas enligt artikel 5 punkt 1 endast i denna stat. I fråga
om förmögenhet nedlagd i rörelse eller fritt yrke förbehålles beskattningsrätten
den stat som enligt ovanstående bestämmelser äger beskatta inkomsten
(artikel 14 andra stycket). Vad som förstås med uttrycket fast driftställe
är angivet i artikel 6. Inkomst som förvärvas av rederi- och luftfartsföretag
skall emellertid tagas till beskattning endast i den stat där företagets
verkliga ledning är belägen (artikel 8).

Beträffande inkomst av personligt arbete gäller enligt artikel 11 punkt 1
som huvudregel, att sådan inkomst beskattas endast i den stat, där verksamheten
utövats. Undantagen från denna regel avser i första hand fall då
arbetet utförts under tillfällig vistelse i utövningsstaten på uppdrag av arbetsgivare
i hemlandet (den s. k. montörregeln); vidare undantages inkomst
av arbete som fullgöres ombord på luftfartyg, ersättning uppburen i egenskap
av styrelseledamot samt studerandes inkomst av viss praktikanttjänstgöring
(artikel 11 punkterna 2—5). Sådana inkomstslag skall beskattas i

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1964

den stat, där inkomsttagaren är bosatt. Vad angår verksamhet som utövas
av skådespelare m. fl. finns en särskild regel intagen i artikel 12 av förslaget
av innebörd, att inkomst av sådan verksamhet i princip alltid skall beskattas
i den stat, där densamma utövats.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna om beskattning av inkomst av
personligt arbete torde även böra påpekas det särskilda stadgandet rörande
sjömans inkomst ombord på svenskt respektive isländskt fartyg (artikel 11
pimkt 3 första stycket). I likhet med vad som numera gäller enligt såväl
det svensk-danska som det svensk-norska avtalet föreslås nu, att sådan inkomst
skall beskattas endast i den stat vars nationalitet fartyget äger. Utländskt
fartyg, som befraktas på s. k. bareboat basis av ett företag vars
verkliga ledning har sitt säte i Sverige eller i Island, skall i detta sammanhang
anses såsom svenskt respektive isländskt fartyg.

Reglerna om beskattning av aktieutdelning är intagna i artikel 10. Beskattningsrätten
föreslås här tillkomma uteslutande den stat där utdelningens
mottagare är bosatt. I syfte att i vissa fall undvika kedjebeskattning
av bolagsvinst har därjämte i avtalsförslaget intagits bestämmelser
angående utdelning som utbetalats från aktiebolag eller ekonomisk respektive
kooperativ förening i den ena staten till aktiebolag eller sådan förening
i den andra staten, innebärande att utdelningen under vissa villkor skall
vara undantagen från beskattning i den sistnämnda staten (artikel 10 punkterna
2—4). I enlighet härmed skall för Sveriges del utdelning, som ett
svenskt bolag mottager från ett isländskt bolag, behandlas i skattehänseende
på samma sätt som utdelning mellan svenska bolag (jfr 54 § kommunalskattelagen
och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt). Då ett isländskt
aktiebolag utbetalar utdelning till ett aktiebolag eller ekonomisk förening
i Sverige skall det sagda dock gälla endast i den mån utdelningen icke avdrages
från det belopp av det isländska aktiebolagets sammanlagda nettoinkomst,
som är föremål för de isländska inkomstskatterna till stat och
kommun (artikel 10 punkt 2). Sistnämnda bestämmelse, som saknar motsvarighet
i de svensk-danska och svensk-norska avtalen, far ses mot bakgrunden
av den rätt till avdrag för utdelad vinst som isländskt aktiebolag
åtnjuter enligt isländsk skattelagstiftning.

I likhet med vad som är fallet i de svenska avtalen med de övriga nordiska
länderna bygger avtalsförslaget på den s. k. exemptmetoden för dubbelbeskattningens
undanröjande. Denna metod innebär, att i de fall beskattningsrätten
till viss inkomst eller förmögenhet enligt avtalet förbehålles
den ena avtalsslutande staten, denna inkomst eller förmögenhet undantages
från beskattning i den andra staten. Emellertid äger den stat, där
den skattskyldige är bosatt, vid beskattningen använda den skattesats som
är tillämplig om även den sålunda fritagna inkomsten eller förmögenheten
medräknats i beskattningsunderlaget. Föreskrift härom har intagits i artikel
18 punkt 1. I punkt 2 av samma artikel har införts en liknande be -

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1964

stämmelse, som hänför sig till särskilda regler i isländsk lag beträffande
beskattning av den som varit bosatt i Island eller vistats där viss tid och
därefter flyttar utomlands. Enligt intern isländsk lagstiftning behandlas en
sådan person, såvitt angår skattesatsens bestämmande, såsom om han proportionellt
sett haft samma inkomster under hela utflyttningsåret som under
den del av året han var bosatt eller vistades i Island. Enligt avtalsförslaget
är Island oförhindrat att tillämpa dessa bestämmelser beträffande en
person som utflyttar eller återvänder till Sverige.

Artikel 20 i förslaget öppnar möjlighet för beskattningsmyndigheterna
att i särskilda fall utbyta upplysningar i skatteärenden. Denna bestämmelse
saknar motsvarighet i de svenska dubbelbeskattningsavtalen med de övriga
nordiska staterna i förhållande till vilka det befunnits nödvändigt att
mera utförligt reglera hithörande frågor i särskilda s. k. handräckningsavtal.

I fråga om avtalets ikraftträdande föreslås att detsamma skall träda i
kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna (artikel 25); det skall
förbli gällande så länge detsamma ej uppsäges från någondera sidan (artikel
27). Efter ikraftträdandet skall avtalet tillämpas för första gången vid
1965 års taxering. Beträffande svensk kupongskatt blir avtalet tillämpligt
på utdelning som förfaller till betalning den 1 januari 1964 eller senare.
I och med att det nya avtalet träder i kraft skall de år 1937 och år 1955
ingångna avtalen mellan Sverige och Island upphöra att gälla (artikel 26).

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. De nu avslutade svenskisländska
dubbelbeskattningsförhandlingarna har, såsom inledningsvis
angivits, främst avsett att förenkla förfarandet i uppkommande fall avdubbelbeskattning
och att erhålla en reglering som närmare ansluter till
vad som gäller i förhållandet mellan Sverige och de övriga nordiska länderna.
I och för sig är det ett relativt obetydligt antal skattskyldiga som drabbas
av beskattning såväl i Sverige som i Island. Det gällande avtalets bestämmelser,
som förutsätter förhandlingar mellan finansdepartementen i
varje enskilt fall, har emellertid visat sig tyngande i tillämpningen och
innebär olägenhet för de skattskyldiga. Det får därför anses vara en betydande
vinst att överenskommelse har kunnat nås om ett förslag till
fullständigt dubbelbeskattningsavtal, som på svensk sida kan tillämpas av
beskattningsmyndigheterna redan i samband med den skattskyldiges taxering.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen är skillnaderna mellan
avtalsförslaget och de under senare år ingångna svensk-danska och
svensk-norska dubbelbeskattningsavtalen obetydliga och huvudsakligen
betingade av skiljaktigheter i den interna skattelagstiftningen i dessa länder.
Jag finner det önskvärt att en anpassning av avtalsreglerna på angivet
sätt kommer till stånd inte minst med tanke på de nordiska samarbetssträvandena.
Avtalsförslaget synes innebära eu tillfredsställande lös -

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1964

ning av hithörande spörsmål och jag Vill tillstyrka att detsamma godkännes.
t >J . :.<! ;

Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet
att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer
föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för
sin del godkänna det föreliggande förslaget till avtal mellan Konungariket
Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet.

>1 . ;

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Lars Hummerhielm

i

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1961

23

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 januari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet
godkänt förslag till avtal mellan Konungariket Sverige och
Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet. Enligt artikel 25 i förslaget skall avtalet
ratificeras.

Kungl. Maj:t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Reykjavik
att — med förbehåll för ratifikation efter riksdagens godkännande — underteckna
avtalet.

Ur protokollet:

Lars Schönander

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 196b

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 196b.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet
Palme.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 januari 1964 bemyndigat beskickningschefen
i Reykjavik att för Sveriges del underteckna avtal mellan Konungariket
Sverige och Republiken Island för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet av en lydelse svarande mot
det förslag Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har avtalet
den 23 januari 1964 blivit vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den
17 januari 1964 anfört i ärendet, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, i den mån Kungl.
Maj :t därom förordnar, riksskattenämnden att, därest det
för genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga
ändringar i verkställda taxeringar, vare sig dessa har
avseende å statliga eller kommunala skatter, ävensom i
eljest vidtagna åtgärder, varigenom sådana skatter påförts;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den omfattning
Kungl. Maj :t bestämmer, uppdraga åt riksskattenämnden
att övertaga de med tillämpningen av ifrågavarande avtal
sammanhängande arbetsuppgifter, vilkas handläggning eljest
skulle ankomma på Kungl. Maj :t.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eskilsson

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640208