Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

1

Nr 97

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslagsfrågor m. m. inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

1 :o) Målsättning för krigsmakten. I propositionen nr 110 har Kungl.
Maj:t (punkt 2, s. 3—8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 13 mars 1964) föreslagit riksdagen att godkänna vad i
nämnda statsrådsprotokoll anförts rörande målsättning för krigsmakten.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Holmberg och Sveningsson (I: 251) och den andra inom andra kammaren
av herr Edlund m. fl. (II: 185), i vilka hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att Kungl. Maj:t efter förslag av ÖB
måtte för riksdagens godkännande framlägga förslag till krigsmaktens operativa
målsättning,

dels en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Wedén väckt motion
(II: 475), vari hemställts att av 1958 års riksdag fastställda operativa målsättning
för krigsmakten fortfarande skall gälla intill dess att ny operativ
målsättning fastställts av statsmakterna,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hagberg m. fl. väckt motion
(II: 905), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till regeringen vid förberedelserna
för en ny försvarsutredning förordar att krigsmaktens målsättning
och organisation omformas med hänsyn till vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 185, 11:475 och II: 905.

Departementschefens förslag innebär att målsättningen för krigsmakten
utformas på följande sätt.

»Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigsmakten
skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att
anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de fördelar,
som står att vinna med anfallet, rimligen icke kari bedömas värda insatserna.

Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmakten
skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på
1—6127 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 97

2

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

svensk mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av landet
skall kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det
fria kriget.

Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet
eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag
och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Bevakning
och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom
landet i dess helhet.

Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter
inom totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i kampen för landets
självständighet.

Krigsmakten skall aktivt verka för att befolkningen skyddas och försörjningen
tryggas.

Krigsmakten skall omedelbart kunna uppta försvar mot överrumplande
anfall.

Krigsmakten skall kunna avvisa kränkningar av vårt territorium i fredstid
samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt.

Krigsmakten skall utformas så att dess effekt blir så långt möjligt oberoende
av förändringar i det militärpolitiska läget.

Krigsmakten skall samverka med totalförsvarets övriga grenar i syfte alt
nå största möjliga försvarseffekt.»

Utskottet. Enligt 1963 års försvarsbeslut skulle 1948 års allmänna målsättning
för krigsmakten bibehållas och alljämt vara utgångspunkt för
krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen.
Därutöver förelåg fortfarande behov av en operativ målsättning för
krigsmakten som underlag för planeringen. Vid bestämmandet av dylik målsättning
måste enligt riksdagen hänsyn tagas till de ekonomiska resurser,
som avdelats för försvaret. Vidare anförde riksdagen att det vid statsmakternas
bestämmande av den operativa målsättningen självfallet endast kunde
ifrågakomma, att riksdagen angav de operativa uppgifter i stort som
krigsmakten skulle kunna fullgöra med till förfogande ställda resurser. I
anslutning härtill begärde riksdagen, att förslag till precisering av gällande
målsättning för krigsmakten skulle utarbetas av Kungl. Maj:t och underställas
riksdagen för godkännande.

Departementschefen har under förevarande punkt framlagt förslag till
sålunda begärd precisering.

Vid sin granskning av förslaget har utskottet funnit innehållet i detsamma
stå i överensstämmelse med de av 1962 års försvarskommitté angivna
uppgifter, som krigsmakten under de fyra år 1963 års försvarsöverenskommelse
omfattar skall kunna lösa inom den fastställda kostnadsramen,
och även i övrigt ge uttryck åt grundtankarna i nämnda överenskommelse.

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 19t>fy

3

Utskottet tillstyrker alltså, att målsättningen för krigsmakten får den utformning,
som departementschefen förordat.

Syftet i motionerna I: 251 och II: 185 samt II: 475, vilka väcktes i början
av riksdagen, torde härigenom bliva tillgodosett, varför dessa motioner icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I sitt av innevarande års riksdag godkända utlåtande nr 4 har utskottet
avstyrkt väckta motioner rörande ändrade grundläggande principer för försvarets
framtida utformning och därvid erinrat om det av 1963 års riksdag
gjorda uttalandet rörande vikten av att handlingsfriheten beträffande försvarets
framtida utformning effektivt upprätthölls efter utgången av de
fyra budgetår, som nämnda års försvarsöverenskommelse innefattade.
Under hänvisning härtill finner utskottet sig böra avstyrka motionen
II: 905.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet
över försvar särenden för den 13 mars 1964 anförts rörande
målsättning för krigsmakten;

b) att motionerna I: 251 och II: 185 samt II: 475 icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionen II: 905 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

2:o) Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar inom
försvaret. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 8—13) berett riksdagen tillfälle
att avgiva yttrande med anledning av vad departementschefen i förevarande
ämne anfört.

I propositionen lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den
rationaliseringsverksamhet, som bedrivits under medverkan av dåvarande
statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret för tiden
därefter.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning
under budgetåret 1964/65 beträffande de förband in.in. i fråga om vilka
förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Departementschefen
förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande
och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t jämväl för budgetåret 1964/65 skall
äga vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir
erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock
alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda
särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider
göromål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av
högre tjänst.

4

Statsutskottets utlåtande nr 97 dr 196b

Utskottet anser, att Kungl. Maj:t bör äga möjlighet att jämväl under
budgetåret 1964/65 vidtaga av departementschefen berörda jämkningar i
fråga om personalorganisationen samt att bereda särskild ersättning åt personal
i de fall, som departementschefen angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.

3:o) Vissa förändringar beträffande personalstaterna vid armén, Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 13—19) att bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga personalförteckningar för
armén, som föranledas av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 mars 1964.

I samband med 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning vid
armén genomfördes vissa personalförändringar vid infanteriet och kavalleriet,
vilka medförde förbättrade befordringsförhålland,en vid nämnda
truppslag. För specialtruppslagen förelåg vid denna tidpunkt inte något
beräkningsmässigt underlag för en dylik utbyggnad. Viss anpassning till
1960 års principbeslut av personalorganisationerna vid specialtruppslagen
bär skett genom beslut av 1962 och 1963 års riksdagar.

Befälsstatsdelegationen har nu framlagt förslag om dels viss kvalitativ
förstärkning av mobiliseringsavdelningarna vid specialtruppslagen, dels
vissa statändringar för officerare och underofficerare vid nämnda truppslag,
innebärande en fortsatt anpassning till 1960 års principbeslut.

Departementschefen biträder befälsstatsdeiegationens uppfattning rörande
mobiliseringstjänstens betydelse även vid specialtruppslagen. Chefskapet
för mobiliseringsavdelning bör såsom delegationen föreslagit regelmässigt
bestridas av major. Departementschefen tillstyrker delegationens förslag till
åtgärder för att realisera denna kvalitetsförstärkning. I likhet med chefen
för armén anser departementschefen dock att för de föreslagna sju befattningshavarna
vid artilleriet bör utnyttjas dels en befintlig beställning för
major i Ao 25 vid A 7, dels sex befintliga beställningar för alternativt major
eller kapten i Ao 25 eller Ao 21 vid Al, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka
bör ändras till beställningar för major i Ao 25.

I likhet med befälsstatsdelegationen anser departementschefen vidare att
förslag till vissa förbättringar i befordringsförhållandena vid specialtruppslagen
nu bör läggas fram. Departementschefen tillstyrker de förslag till
statändringar vid nämnda truppslag som föreslagits av befälsstatsdelegationen.

Departementschefens förslag till personalförändringar vid arméns specialtruppslag
under denna punkt framgår av följande sammanställning.

Statsutskottets utlåtande nr 97 år i96''t

o

Truppslag

Major

Ao 25

Major eller
kapten Ao 25
eller Ao 21

Kapten
Ao 21

Löjtnant
Ao 17/15

Förvaltare
Ao 17

Fan-junkare
Ao 15

Sergeant
Ao 13

Pa.........

Art.........

Lv.........

Ing.........

Sign........

Träng......

Summa

+ 3
+ 6
+ 5

+ 3
+ 2
+ 4

+ 23

— 6

— 6

— 3

+ 7

+ 4
+ 8

+ 16

— 5

— 10
— 6
— 12

— 33

+ 4
+ 2

+;i

+ 2

+ 9

+ 15
+ 10

+ 5

+ io
+ 10

+ 50

— 19

— 12

— 5

— 11

— 12

— 59

Utskottet. Efter Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1960:109 har
riksdagen fattat principbeslut om ny befälsordning vid armén. Riksdagen
anslöt sig därvid till principen att en precisering av befälsbehoven inom
arméns truppslag skulle klarläggas på grundval av en detaljmässig redovisning
av det personella innehållet i krigsorganisationen. En sådan redovisning
förelåg i samband med principbeslutet endast för infanteriet och
kavalleriet. Riksdagen biföll då framlagda förslag beträffande personalbehoven
för dessa truppslag. Enligt detta beslut skulle varje infanteriregemente
tillföras en majorsbeställning, avsedd för chef för mobiliseringsavdelning.
Vidare inrättades bl. a. vid varje infanteriregemente 2 beställningar
för kapten i Ao 21, varav en i utbyte mot en löjtnantsbeställning, ävensom —
i utbyte mot beställningar för 2 fanjunkare och 2 sergeanter — 4 beställningar
för förvaltare, varav 2 i Ao 17 och 2 i Ao 15, som skulle tagas i anspråk
inom den centrala ledningen av utbildningen vid förbanden. För att
få behoven vid arméns övriga truppslag pa motsvarande sätt preciserade
tillsattes 1960 års befälsstatsdelegation.

Genom 1962 års riksdagsbeslut inrättades majorsbeställningar, avsedda
för chef vid mobiliseringsavdelningarna, vid de dåvarande tre pansarinfanteriregementena
17, 110 och I 15. I syfte att dels möjliggöra en
effektivare utbildning, dels skapa mera rättvisa förhållanden mellan infanteriet
och övriga truppslag tillfördes enligt beslut av 1962 års och 1963
års riksdagar övriga arméförband även förvaltare i trupptjänst, varjämte
jämväl vissa omvandlingar skedde av beställningar på saväl kompaniofficers-
som underofficersnivå. För att befälsstatsdelegationens arbete icke
skulle föregripas erhöll emellertid utbyggnaden icke samma omfattning
som vid infanteriet.

Befälsstatsdelegationens arbete har nu framskridit så långt, att underlag
finnes att med avseende å specialtruppslagen vidtaga ytterligare kvalitetsförbättringar
vid mobiliseringsavdelningarna samt förbättrade befordringsförhållanden
för kompaniofficerare och underofficerare.

Det förslag, som nu framlägges, utgör ett led i förverkligandet för specialtruppslagens
vidkommande av 1960 års förenämnda principbeslut. Såsom

6

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

befälsstatsdelegationen framhållit har den efter gjorda bedömningar funnit,
att några avgörande skillnader på här ifrågavarande områden mellan infanteriregemente
och specialtruppslagen icke föreligga. Utskottet har
vid sin granskning av förslaget funnit, att detsamma bör godtagas. Såsom
överbefälhavaren erinrat om äro kostnaderna för genomförandet av 1960
ars förenämnda principbeslut inräknade i arméns andel av krigsmaktens
kostnadsramar enligt 1963 års försvarsbeslut.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de
ändringar i vederbörliga personalförteckningar för armén,
som föranledas av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 mars 1964.

4.o)
kåren in. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 19—24) att
dels godkänna de riktlinjer för utbildning till arméingenjör av arméns
tekniker- och mästarpersonal, som departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 mars 1964, dels ock medgiva
att maximibeloppen för lån till viss teknisk personal vid armén, marinen
och flygvapnet höjes på sätt föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll.

Departementschefen har anfört följande.

»Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:88; SU 66; rskr. 186)
har utbildningen till mariningenjör med gymnasiekompetens (Ming G)
reglerats. Enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser skall tillfälle
beredas furir eller furirsaspirant vid flottan eller kustartilleriet, som prövas
ha förutsättningar för utbildning till mariningenjör men som inte har
sådana kunskaper att han kan vinna inträde vid tekniskt gymnasium, att
genom självstudier förvärva erforderliga kunskaper. Underbefäl, varom
här är fråga, må enligt chefens för marinen närmare bestämmande i sådant
syfte utnyttja tjänstetid för studier och erhålla bidrag för bekostande
av brevskolekurs. Furir må kommenderas att undergå utbildning till mariningenjör
under förutsättning att han förbinder sig att återbetala den på tiden
för studierna vid tekniskt gymnasium belöpande lönen. Särskilda föreskrifter
gäller rörande avskrivning av skulden. Även underofficer har
möjlighet att genomgå utbildning till Ming G om vederbörande under sin
yrkesutövning visar sådana yrkeskunskaper och övriga kvalifikationer att
han bedömes särskilt lämplig för utbildningen. Denna kategori beviljas härvid
tjänstledighet med C-avdrag för studier vid tekniskt gymnasium och kan
erhålla lån med högst 6 000 kr. för läroår.

Vid anmälan av propositionen 1958: A 110 uttalade jag att förutsättningarna
för en vidareutbildning av den i tygtekniska kåren ingående tekniker-
och mästarpersonalen i lämpligt sammanhang borde särskilt under -

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964-

7

sökas. Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts uppdrag den 19 september 1958 bär
chefen för armén nu inkommit med utredning angående vidareutbildning
av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren.

Jag finner det i likhet med arméchefen angeläget att arméns teknikeroch
mästarpersonal beredes möjligheter att genomgå vidareutbildning i
syfte att personalen göres kompetent att inneha arméingenjörsbeställning.
Den förestående omorganisationen av gymnasieutbildningen, införandet av
den 2-åriga fackskolan samt eventuella kommande åtgärder beträffande
vuxenutbildningen kan i framtiden komma att påverka vägarna för vidareutbildningen.
Jag räknar dock för närvarande med att rekrytering av
gymnasieutbildade arméingenjörer skall kunna ske enligt arméchefens
förslag. Utbildningen bör i enlighet med arméchefens förslag omfatta —
förutom i förekommande fall kompletterande studier för inträde vid tekniskt
gymnasium — genomgång av tekniskt gymnasium och arméingenjöikadettskola.
Beträffande eventuell behövlig preparandutbildning finner
jag i likhet med civilförvaltningen att denna ej bör bindas till sin form på
sätt arméchefen föreslagit. Erforderliga kunskaper för inträde vid tekniskt
gymnasium bör enligt min mening — i likhet med vad för närvarande
gäller beträffande marinen — förvärvas genom självstudier. Bidrag för
bekostande av eventuella brevskolekurser bör kunna utgå. Kostnaderna för
dessa bidrag bör bestridas från reservationsanslaget Armén: övningar
m.m. Jag räknar med att armétekniker som kommenderas till tekniskt gymnasium
skall ha att avge skuldförbindelse samt att den under studietiden
ådragna skulden skall avskrivas på samma sätt som gäller för furir som
kommenderas att undergå mariningenjörsutbildning. Det ekonomiska
stödet till mästarpersonalen bör däremot enligt min mening utformas i anslutning
till vad som för närvarande gäller vid vidareutbildning av motsvarande
personal inom marinen. Personalen bör således beviljas tjänstledighet
med C-avdrag och erhålla lån efter behovsprövning. Lånen bör utgå ur arméns
allmänna avlöningsanslag. Det högsta belopp för läroår varmed lån
må utgå bör bestämmas till 10 000 kr. I anslutning härtill föreslår jag alt
maximibeloppen för de lån vid tjänstledighet för utbildning vid teknisk
högskola eller tekniskt gymnasium eller för studier eller praktik vid inländskt
eller utländskt företag som enligt gällande bestämmelser kan utgå
till arméingenjörcr, viss teknisk personal vid marinen och flygingenjörei,
höjes från 0 000 kr. till 10 000 kr.»

Utskottet. Såsom av propositionen framgår äro möjligheterna för närvarande
små att på hittills tillämpade rekryteringsvägar helt tillgodose
tygtekniska kårens personalbehov. Det har därför ansetts påkallat, att åtgärder
vidtagas för alt förbättra läget. I sådant syfte föreslås nu att arméns
tekniker- och mästarpersonal beredes möjligheter att genomgå vidareutbildning
i syfte att göra personalen kompetent alt inneha arméingenjörsbeställning.

8

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

Det föreliggande förslaget överensstämmer i stort med 1962 års bestämmelser
rörande utbildning av motsvarande personalkategorier vid marinen
till mariningenjör. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka, att de föreslagna
riktlinjerna för utbildning till arméingenjör av arméns tekniker- och
mästarpersonal godtagas.

De ekonomiska förmånerna under utbildningen till arméingenjör ha
föreslagits utformade enligt samma bestämmelser som gälla för personal,
som undergår vidareutbildning till mariningenjör. Ej heller i denna del har
förslaget givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker vidare, att maximibeloppen för lån till viss teknisk
personal vid armén, marinen och flygvapnet höjas från 6 000 kr. till 10 000
kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de riktlinjer för utbildning till arméingenjör
av arméns tekniker- och mästarpersonal, som departementschefen
föreslagit i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 13 mars 1964;

b) medgiva att maximibeloppen för lån till viss teknisk
personal vid armén, marinen och flygvapnet höjas på sätt
föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll.

5.o) Ändrad utbildningsgång m. m. för reservofficerare vid kustartUleriet.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 24—33) att besluta
dels att utbildningsgången för reservofficer vid kustartilleriet skall utformas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen föreslagit
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 13 mars 1964, dels att
utbildningspremier till värnpliktig för fullgjord reservofficersutbildning
vid kustartilleriet må utgå i enlighet med vad departementschefen föreslagit
i nämnda statsrådsprotokoll, dels ock att tjänstgöring för och premier till
reservofficer vid kustartilleriet efter fullgjord tjänstgöringsskyldighet
må bestämmas i enlighet med vad departementschefen föreslagit i samma
statsrådsprotokoll.

Departementschefen lämnar inledningsvis en redogörelse för 1960 års
beslut rörande reservanställning av officerare vid armén. Härefter redogöres
för nuvarande utbildningsgång m. m. för reservofficerarna vid armén och
kustartilleriet. Vidare erinrar departementschefen om att han med stöd
av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 tillkallat en sakkunnig
för att utreda befälsordningen vid marinen. Enligt direktiven bör vid
utredningsarbetet eftersträvas att ge marinens befälssystem en utformning,
som, i den utsträckning så befinnes lämpligt och möjligt, ansluter till den
beslutade ordningen vid armén.

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

9

Härefter anför departementschefen följande.

»Jag har vidare från chefen för marinen inhämtat närmare utredning
rörande de olika befattningarna in.in. i kustartilleriets krigsorganisation.
Liksom vid armén ingår i organisationen ett relativt stort antal kompanienheter
och förband av motsvarande storlek och betydenhet, vilka som chefer
eller ställföreträdande chefer kräver befäl, på vilka kvalitativt höga
krav måste ställas. Härjämte finns inom organisationen vissa befattningar
i staber m. m„ vilka även kräver speciellt rekryterad och utbildad personal
av hög kvalitet. Det är varken från ekonomiska eller andra synpunkter
lämpligt att anställa aktivt yrkesbefäl i den omfattning som skulle
erfordras om alla dessa befattningar skulle besättas med sådant befäl. Det
ter sig ej heller rimligt att tvångsvis ålägga värnpliktigt befäl den utökning
av utbildning och tjänstgöring som erfordras för att erhålla, vidmakthålla
och utveckla kompetens för ifrågavarande befattningar, något som skulle
fordra en väsentlig förlängning av nuvarande värnpliktstid. Därför måste
på grundval av nu tillgängligt underlag bedömas att på samma sätt som
vid armén i kustartilleriets organisation alltjämt bör ingå personal, som
efter frivilligt åtagande genomgår den utbildning och fullgör den tjänstgöringsskyldighet
som erfordras utöver vad som kan åläggas det övriga
värnpliktiga befälet. Jag räknar alltså i likhet med chefen för marinen med
att reservofficersinstitutionen vid kustartilleriet skall bibehållas tills vidare.

Med utgångspunkt i vad jag nu anfört tillstyrker jag även, att grundutbildningen
för reservofficerarna förstärkes och på sätt chefen för marinen
föreslagit anslutes till den utbildningsgång som år 1960 genomfördes för
arméns del. Utöver utbildningen till värnpliktig officer (630 dagar) bör
reservofficersaspirant vid kustartilleriet sålunda genomgå utbildning till
reservofficer under högst 200 dagar. Denna utbildning bör delas upp på
trupptjänstgöring om ca en månad samt två reservofficerskurser, I och II,
om ca tre månader respektive ca två och en halv månader. Jag räknar med
att de kadetter som avslutar sin utbildning vid sjökrigsskolan under innevarande
år efter eget åtagande skall kunna ansluta till den nya utbildningsgången.

Pågående utbildning till officer i reserv förutsättes inte skola medföra,
att vederbörande enligt värnpliktslagen eljest åliggande skyldighet att fullgöra
repetitions- och befälsövningar icke skall uttagas.

På samma sätt som vid armén hör vid kustartilleriet utbildningspremier
om 4 000 kr. utgå efter envar av reservofficerskurserna I och II. Liksom motsvarande
premier vid armén förutsättes premierna vid kustartilleriet vara
skattefria (SFS 1963:682). Självfallet förutsättes inte några ändringar i de
utbildningspremier som utgår för utbildningen till värnpliktig officer (2 000
kr. och 4 000 kr. efter 450 dagar respektive 180 dagar).

I samband med att utbildningsgången för kustartilleriets reservofficerare
omläggcs efter ordningen vid armén bör även tjänstgöringsskyldigheten för

10

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

dessa i enlighet med marinchefens förslag anpassas till vad som gäller inom
armén. Jag föreslår därför, att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgöringsperioden
framdeles skall omfatta 170 dagar i stället för som för närvarande
235 dagar. Tjänstgöringen bör uppdelas på repetitionsövningar och
reservbefälskurser enligt Kungl. Maj :ts bestämmande. Under andra tjänstgöringsperioden
fullgöres redan i nuläget 150 dagar, d.v.s. lika många dagar
som vid armén. Härutinnan förutsättes inte någon förändring.

I anslutning till att tjänstgöringsskyldigheten under första tjänstgöringsperioden
avkortas bör även premien som utgår efter det tjänstgöringen fullgjorts
justeras. Jag föreslår därför, att premien — liksom vid armén —
skall utgå med fyra månadslöner (mot f. n. sex månadslöner) enligt löneklass
A 15, ortsgrupp 4 (f. n. 6 592 kr.).

Rekryteringen av reservpersonalen skall självfallet baseras på föreliggande
behov i krigsorganisationen. I avbidan på resultaten av utredningen rörande
befälsordningen vid marinen kan det årliga rekryteringsbehovet av
reservofficerare i kustartilleriets krigsorganisation inte exakt angivas. Med
oförändrad rekrytering i förhållande till nuläget uppkommer emellertid till
följd av omläggningen av grundutbildningen och tjänstgöringsskyldigheten
för kustartilleriets reservofficerare merkostnader av i runt tal 75 000 kr.
för år.

Bestämmelser om den föreslagna utbildningen om högst 200 dagar för
reservofficersanställning vid kustartilleriet bör f.n. icke införas i 27 § 1
mom B. värnpliktslagen. Frågan härom torde få upptagas i samband med
att ställning tages till de förslag som kommer att framläggas av 1960 års
värnpliktsutredning; förslagen torde aktualisera omfattande ändringar i
27 § värnpliktslagen. Däremot medför de i det föregående framlagda förslagen,
att vissa ändringar behöver vidtagas i reservbefälskungörelsen, värnpliktsavlöningskungörelsen
och bestämmelserna angående antagning och utbildning
av officersaspiranter och kadetter, stam och reserv, vid kustartilleriet.
»

Utskottet. Såsom av verkställd utredning framgår ingå i kustartilleriets
krigsorganisation liksom fallet är vid armén ett relativt stort antal kompanienheter
och förband av motsvarande storlek och betydenhet, vilka som
chefer eller ställföreträdande chefer kräva befäl, på vilka kvalitativt höga
krav måste ställas. Härjämte finnas inom organisationen vissa befattningar
i staber m. m., för vilka även erfordras speciellt rekryterad och
utbildad personal av hög kvalitet. Det har befunnits från varken ekonomiska
eller andra synpunkter lämpligt att anställa aktivt yrkesbefäl i
den omfattning, som skulle erfordras för att alla dessa befattningar skulle
besättas med sådant befäl. Med hänsyn härtill anser utskottet i likhet med
departementschefen att, i avvaktan på resultatet av en igångsatt utredning
rörande befälsordningen vid marinen, reservofficersinstitutionen
vid kustartilleriet bör bibehållas.

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

11

1960 års riksdagsbeslut angående befälsordningen vid armén innebar
för arméns reservofficerare en förlängning av den grundläggande utbildningen
och en omläggning av tjänstgöringsskyldigheten. Det förutsattes
att översyn skulle verkställas rörande anställningsvillkoren för övrig reservpersonal
inom krigsmakten i syfte att astadkomma en anpassning till
vad som då beslöts beträffande arméns reservofficerare. Vidare bestämdes
att för arméns vidkommande då utgående reservpensioner för här ifrågavarande
personalkategori skulle ersättas med ett premiesystem. Enligt
principbeslut av 1962 års riksdag har en övergång till premiesystem skett
även för motsvarande personal i övrigt vid krigsmakten.

Ivungl. Maj :ts föreliggande förslag innebär, att utbildningsgången och
tjänstgöringsskyldigheten för kustartilleriets reservofficerare helt anpassas
till vad som enligt 1960 års förenämnda beslut gäller för arméns del.
Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget, övergången
till arméns utbildningssystem bör medföra, att det för armén
gällande premiesystemet tillämpas även vid kustartilleriet. Förslaget tillstyrlces
alltså jämväl i denna del.

Det må framhållas, att förslaget icke medför någon ändring i utbildningen
till värnpliktig underofficer eller i utbildningen vid sjökrigsskolan,
som leder fram till kompetens som värnpliktig officer. Utskottet anser i
likhet med departementschefen, att de som avsluta sin utbildning vid
sjökrigsskolan under innevarande budgetår må efter eget åtagande ansluta
sig till den nya utbildningsgången.

Ivungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta

a) att utbildningsgången för reservofficer vid kustartilleriet
skall utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
deparlementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 13 mars 1964;

b) att utbildningspremier till värnpliktig för fullgjord reservofficersutbildning
vid kustartilleriet må utgå i enlighet
med vad departementschefen föreslagit i nämnda statsrådsprotokoll; c)

att tjänstgöring för och premier till reservofficer vid
kustartilleriet efter fullgjord tjänstgöringsskyldighet må bestämmas
i enlighet med vad departementschefen föreslagit i
samma statsrådsprotokoll.

6:o) Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m. in. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 33 och 34), som avser kostnader
för hyllinredningar in. m. för det nya centralförrådet för sjukvårdsmateriel
i Norsjö, hemställer utskottet,

12

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa
flyttningskostnader m. m. för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten
under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 152 000 kr.

7 :o) Reglering av prisstegringar. Sedan Kungl. Maj :t i proposition nr 1
(bil. 6, punkt 209) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1964/65 beräkna ett
anslag av 100 000 000 kr., har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 110
(punkt 8, s. 84—42) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 mars 1964 föreslagits beträffande
revidering av försvarsindexberäkningarna, dels ock till ifrågavarande
ändamål för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisregleringsdelegation
framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.
Efter gjorda undersökningar har delegationen funnit att betydande förskjutningar
ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudtiteln
sedan den nu tillämpade viktfördelningen beräknades. Delegationen
har ansett, att prismaterial och vikter till försvarsindex bör revideras från
och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen, som förutsättes ske utan
ändring av nuvarande allmänna principer för beräkningen av försvarsindex,
anses böra omfatta en anpassning av viktfördelningen till den förändrade
utgiftsstrukturen för anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa modifieringar
i fråga om dels anslagens gruppering dels det prismaterial som
skall utnyttjas vid beräkningarna.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1963 till prisregleringsdelegationen
överlämnat en skrivelse från flygförvaltningen, i vilken en viss revision av
indexberäkningen avseende prisförändringar å försvarskostnaderna begäres.
Delegationen har anfört, att de i nämnda framställning ifrågasatta
ändringarna skulle innebära omfattande förändringar i indexberäkningarnas
konstruktioner och följaktligen kräver ingående överväganden. Sådana
har naturligen inte kunnat medhinnas i sådan tid att förslag till revidering
kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen anser en revidering
önskvärd, har den emellertid funnit det lämpligt att framlägga resultaten av
förberörda, nu verkställda översyn av försvarsindexberäkningarna.

överbefälhavaren har i yttrande över prisregleringsdelegationens framställning
uttalat, att pågående utredningsarbeten inom skilda områden berörande
försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda ändringen av
konstruktionen därav motiverar att delegationens förslag icke nu förelägges
riksdagen, överbefälhavaren har vidare anfört att Kungl. Maj:ts beslut i
försvarsindexfrågan bör omfatta ett samtidigt ställningstagande till nu före -

Statsutskottets utlåtande nr 97 dr 7964

13

liggande förslag och det senare förslag som är att vänta från försvarets prisregleringsdelegation.
Liknande synpunkter har framförts av armétygförvaltningen
och flygförvaltningen.

Till följd av de förändringar i fråga om dispositionen av anslagen under
försvarshuvudtiteln som skett sedan 1959 synes goda skäl föreligga att revidera
prismaterial och vikter i försvarsindex. Mot delegationens förslag i
dessa hänseenden har någon erinran icke framförts vid remissbehandlingen.
Däremot har önskemål uttalats om ytterligare förändringar i fråga om
försvarsindex. Dessa önskemål synes i väsentlig grad betingade av en föreställning
att ändrade beräkningsmetoder i vissa hänseenden skulle leda till
ett ur myndigheternas synpunkt gynnsammare prisregleringsresultat.

Man kan givetvis inte nu uttala sig om det arbete med översyn av vissa
principiella frågor rörande försvarsprisindex, som prisregleringsdelegationen
satt i gång, kommer att leda till några förslag till förändrade beräkningsgrunder.
Arbetet med revidering av prisindexberäkningar bör inte sikta till
annat resultat än förbättrade metoder för att objektivt mäta prisförändringarna.
De förslag prisregleringsdelegationen nu framlagt innebär otvivelaktigt
att prisindexberäkningarna förbättras såtillvida att dels skedda förändringar
i viktsammansättningen beaktas dels urvalet av representantvaror
gjorts fylligare och bättre anpassat till viktsammansättningen. Ett
genomförande av förslaget medför dessutom viss förenkling i det administrativa
arbetet. Jag finner det därför angeläget att prisindexberäkningarna
justeras i enlighet med delegationens förslag. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter förslag av prisregleringsdelegationen ta ställning till
vissa vid remissbehandlingen framförda detaljerinringar beträffande viktsammansättningen.

För prisregleringen såvitt avser budgetåren 1961/63 har tagits i anspråk
respektive 86,8 och 65,2 milj. kr. För innevarande budgetår torde cirka 50
milj. kr. bli erforderliga. Med hänsyn härtill och under beaktande av att
summan av resei''vationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln
vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar för budgetåret
1964/65 blir cirka 5 procent högre än för budgetåret 1963/64 synes det
lämpligt att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 100 milj. kr.»

Utskottet. I enlighet med ett av försvarets prisreglcringsdelegation framlagt
förslag föreslår departementschefen viss revidering av försvarsindexberäkningen.
Revideringen, som icke innebär någon förändring i fråga om
nuvarande allmänna principer för indexberäkningen, omfattar en anpassning
av viktfördelningen till den ändrade utgiftsstrukturen för försvarsanslagen
jämte vissa modifieringar beträffande dels anslagens gruppering,
dels det prismaterial som användes vid beräkningarna.

Utskottet, som vill erinra om att det tidigare förutsatts att prismaterial
och vikter in. m. i försvarsindéx skulle överses efter några år, tillstyrker

14

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 196b

att den föreslagna revideringen, vilken bl. a. medför förenklingar i beräkningsavseende,
genomföres från och med budgetårslänken 1964/65. Den av
utskottet nu tillstyrkta revideringen hindrar givetvis icke, att ytterligare förändringar
i indexberäkningarna vidtagas, därest sådana kunna visa sig
påkallade vid det pågående översynsarbetet inom prisregleringsdelegationen.
Med hänsyn till att 1963 års försvarsbeslut innebär, att försvarsanslagen
skola kompenseras för inträffade prisstegringar böra självfallet
metoderna att objektivt mäta prisförändringarna ge ett så rättvisande
resultat som möjligt.

Utskottet tillstyrker, att anslaget till reglering av prisstegringar för nästa
budgetår uppföres med oförändrat belopp, 100 milj. kr.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 13 mars 1964 föreslagits beträffande revidering av
f örsvarsindexberäkningarna;

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1964/65
å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett anslag av
100 000 000 kr.

8:o) Värnpliktslånefonden. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1
(bil. 6, punkt 227) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Värnpliktslånefonden för budgetåret 1964/65 beräkna ett
investeringsanslag av 250 000 kr., har Kungl. Maj :t i förenämnda proposition
nr 110 (punkt 9, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för nämnda budgetår anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Utskottet. I propositionen nr 138 angående studiesocialt stöd till studerande
ungdom föreligger förslag om tillhandahållande av studiemedel
fr. o. m. den 1 januari 1965 för bl. a. de kategorier, som nu erhålla
värnpliktslån. Detta förslag, som för närvarande är föremål för riksdagens
prövning, torde enligt vad departementschefen framhållit endast i mindre
utsträckning komma att påverka medelsbehovet under nu ifrågavarande
anslag under budgetåret 1964/65. Med hänsyn härtill och då den verkställda
anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning till erinran tillstyrker
utskottet den äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Värnpliktslånefonden för budgetåret
1964/65 å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder för
budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1964

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson,
Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Edström, Bengt Gustavsson, Källqvist,
Wååg och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,
herrar Andreasson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Larsson i
Hedenäset, Bohman, Gustafsson i Kårby och Löfroth.