Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
1
Nr 94
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt
utbyggnad av universitetet i Umeå m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 191) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader för
utbildnings- och forskningsorganisationen vid Umeå universitet för budgetåret
1964/65 beräkna ett belopp av 2 200 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 74, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars
1964, föreslagit riksdagen att
I. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för den fortsatta
utbyggnaden av universitetet i Umeå;
II. godkänna av departementschefen förordade särskilda anordningar för försöksvis
genomförd ämneslärarutbildning i Umeå;
III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att — utöver vad som föreslagits i statsverkspropositionen
och propositionen 1964: 50 — i personalförteckning för universitetet
i Umeå uppföra tjänster i enlighet med vad departementschefen föreslagit;
b)
till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet
i Umeå för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 2 523 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hultell och fröken Stenberg (I: 728) och den andra inom andra kammaren av
herr Nordstrandh (II: 894), i vilka hemställts 1) att samordnad ämnesteoretisk
och praktisk-pedagogisk lärarutbildning i enlighet med vad som föreslagits i propositionen
nr 74 påbörjas i ämnena engelska, litteraturhistoria samt kristendomskunskap
fr. o. m. budgetåret 1964/65 vid universitetet i Umeå, 2) att ansvaret
för undervisningen och examinationen i vart och ett av de ovan nämnda
ämnena tills vidare skall åvila universitetslektorer med docentkompetens;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Ljungberg m. fl. (1:729) och den andra inom andra kammaren av herr
Lassinantti m.fl. (11:893), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t uttala önskvärdheten av att umeåkommitténs direktiv
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1964 6 samt Nr 9It
2 Statsutskottets utlåtande nr 9/. år 196b
utökas med uppgiften att för universitetet i Umeå planera en humanistisk utbildnings-
och forskningsenhet, omfattande både skolans läroämnen och för
Norrland väsentliga lärogrenar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Stenberg m. fl. (I: 730) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson
i Umeå m. fl. (11:892), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta om inrättandet
av en professur i pedagogik vid universitetet i Umeå fr. o. m. budgetåret
1964/65;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Wallmark rrv. fl. (I: 731) och den andra inom andra kammaren av herr Björkman
(II: 890), i vilka hemställts dels att riksdagen nu måtte inskränka sig till att
fatta principbeslut om att en civilekonomutbildning skall upptagas vid en ekonomisk
fakultet vid universitetet i Umeå under uttalande att påbörjandet av
nämnda utbildning bör tills vidare anstå i avvaktan på att en inventering av
lärartillgången utförts, dels ock att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa att Kungl. Maj:t måtte sedan inventeringen av lärartillgången slutförts
framlägga en sådan utbyggnadsplan för ifrågavarande utbildning att den
ekonomiska fakulteten i Umeå kommer att erhålla minst tre professurer i företagsekonomi
och en professur i rättsvetenskap;
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Stenberg m. fl. (I: 743) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson
i Umeå m. fl. (II: 891), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att en
docenttjänst i nordisk och jämförande fornkunskap med särskild inriktning på
Övre Norrland inrättas vid universitetet i Umeå inom den filosofiska fakulteten
fr. o. m. budgetåret 1964/65;
dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Skellefteå väckt motion
(11:878), vari hemställts att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts
proposition nr 74 måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning
och förslag rörande en geologisk utbildnings- och forskningsorganisation vid
universitetet i Umeå med en professur inom ämnesområdet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:894, 11:893, 1:730, 1:731, 1:743 och 11:878.
På grundval av 1962 års umeåkommittés huvudbetänkande framläggs i propositionen
en plan för den fortsatta utbyggnaden av universitetet i Umeå. Den
matematisk-na turvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och
forskningsorganisationen föreslås successivt bli uppbyggd fram till omkring år
1970. Jämsides härmed upprättas ett universitetsbibliotek.
Universitetet i Umea föreslås erhalla en egen forskningsprofil genom att vissa
av de förordade professurerna ges en ämnesbeteckning, som utgör en avgränsning
eller speciell inriktning av ifrågavarande ämnesområden.
De matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningsoch
forskningsenheterna dimensioneras vid full utbyggnad för ett antal av 2 400
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
3
närvarande studerande, varav 1400 i matematisk-naturvetenskapliga ämnen
och 1 000 i samhällsvetenskapliga ämnen.
I propositionen förordas att i Umeå anordnas utbildning på grundexamensnivå
till filosofisk ämbetsexamen, filosofie kandidatexamen, filosofisk-samhällsvetenskaplig
examen, samhällsplanerare inom ramen för en alternativ utformning
av filosofisk-samhällsvetenskaplig examen samt civilekonomexamen. Samhällsplanerarutbildningen
avses bli anordnad försöksvis fr. o. m. läsåret 1964/65
och dimensionerad för 30 studerande per läsår. Civilekonomutbildningen, som
föreslås meddelad inom ramen för den samhällsvetenskapliga utbildningsorganisationen,
avses likaledes starta fr. o. m. nästa läsår med en årlig intagningskapacitet
av tills vidare 50 studerande.
På förslag av 1960 års lärarutbildningssakkunniga förordas, att i Umeå försöksverksamhet
inleds fr. o. m. läsåret 1964/65 med en samordnad ämnesteoretisk
och praktisk-pedagogisk lärarutbildning. Ifrågavarande verksamhet föreslås
omfatta — förutom ett antal matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
ämnen — även vissa moderna språk. Från sistnämnda ämnesgrupp
tillkommer enligt förslaget läsåret 1964/65 engelska språket och 1965/66 franska
språket och tyska språket.
Den framlagda utbyggnadsplanen för den matematisk-naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet
i Umeå upptar sammanlagt tjugo professurer och tjugotre ordinarie universitetslektorat.
Med utgångspunkt i denna plan framläggs förslag om att under
nästa budgetår inrättas tio professurer nämligen fr. o. m. den 1 juli 1964 en professur
i fysik, en i teoretisk fysik, en i nationalekonomi och en i kulturgeografi
med samhällsplanering samt fr. o. m. den 1 januari 1965 en professur i oorganisk
kemi, en i fysikalisk kemi, en i organisk kemi, en i biokemi, en i analytisk kemi
samt en i företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi. Vidare föreslås fr. o. m.
nästa budgetår inrättande av sju ordinarie universitetslektorat.
Främst av rekryteringsskäl förordas, att en plan nu fastställes för inrättande
av de professurer och ordinarie universitetslektorat, som bör tillkomma under
fortsättningen av utbyggnadsperioden. Sålunda föreslås att principbeslut fattas
om inrättande av dels tio professurer, varav tre under budgetåret 1965/66 och
sju under budgetåret 1966/67, dels sexton ordinarie universitetslektorat, varav
sex fr. o. m. budgetåret 1965/66, sju fr. o. m. budgetåret 1966/67 och tre fr. o. m.
budgetåret 1967/68.
Uppbyggnaden av universitetsbiblioteket i Umeå föreslås inledd fr. o. m. nästa
budgetår genom inrättande av bl. a. en tjänst som överbibliotekarie.
Den medicinska högskolan i Umeå skall fr. o. m. läsåret 1965/66 byggas ut till
en fullständig medicinsk läroanstalt. Med anledning härav förordas att fr. o. m.
den 1 september 1964 inrättas en professur i anatomi och en i histologi.
Till driftkostnader för den föreslagna utbyggnaden av universitetet i Umeå
äskas under budgetåret 1964/65 sammanlagt ca 2,5 milj. kr., varav för avlöningar
1,9 milj. kr.
4
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.
På vissa punkter synes dock en närmare redogörelse böra lämnas.
1962 års umeåkommitté har i sitt betänkande »Högre utbildning och forskning
i Umeå II» (SOU 1963: 76) framlagt ett förslag till fortsatt utbyggnad av
den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och
forskningsorganisationen i Umeå. Den av kommittén framlagda utbyggnadsplanen
för universitetet i Umeå innebär att en i flertalet avseenden fullständig
matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation
successivt byggs upp fram till omkring år 1970, varjämte ett
universitetsbibliotek samtidigt upprättas. Kommittén har ansett, att de föreslagna
utbildnings- och forskningsenheterna bör utformas så att lika tonvikt
lägges på de båda uppgifterna att meddela utbildning och bedriva forskning.
Departementschefen ansluter sig helt till denna uppfattning.
Beträffande forskningsorganisationen har kommittén föreslagit en utformning,
vilken i viss mån avviker från vad som traditionellt tillämpas vid universiteten.
Förslaget innebär, att vissa av de förordade professurerna — med hänsyn i första
hand till aktuella behov inom forskningen men även med beaktande av speciella
norrländska forskningsuppgifter — ges en ämnesbeteckning, som utgör en avgränsning
eller speciell inriktning av ifrågavarande ämnen. Departementschefen
finner det i hög grad tillfredsställande, att kommittén sökt åstadkomma en mera
mångsidig inriktning av forskningen inom ifrågavarande ämnesområden vid
rikets universitet och högskolor, samt understryker i likhet med kommittén och
vissa remissinstanser värdet av att Umeå erhåller en egen forskningsprofil.
Departementschefen förordar, att den av kommittén framlagda utbyggnadsplanen
läggs till grund för den successiva utbyggnaden av organisationen för
naturvetenskap och samhällsvetenskap vid universitetet i Umeå. Förutom de
genom statsmakternas beslut år 1963 organiserade ämnena matematik, statistik
och pedagogik föreslår departementschefen att under perioden fram till 1970
inrättas följande ämnen, nämligen fr. o. m. läsåret 1964/65 fysik, teoretisk fysik,
nationalekonomi och geografi, fr. o. m. läsåret 1965/66 kemi, radiofysik, statskunskap
och företagsekonomi, fr. o. m. läsåret 1966/67 zoologi, matematisk
statistik, sociologi, ekonomisk historia och psykologi samt fr. o. m. läsåret
1967/68 botanik och genetik.
I enlighet med kommitténs förslag tillstyrker departementschefen — vad
grundutbildningen beträffar — att vid universitetet i Umeå skall meddelas utbildning
till filosofisk ämbetsexamen, filosofie kandidatexamen, filosofisk-samhällsvetenskaplig
examen, samhällsplanerare inom ramen för en alternativ utformning
av filosofisk-samhällsvetenskaplig examen samt civilekonom examen.
I likhet med kommittén och flera remissinstanser understryker departementschefen
att utbildningen till filosofisk ämbetsexamen bör, med hänsyn till den i
Norrland särskilt svåra lärarbristen, vara en huvuduppgift för universitetet. En
betydande del av de samlade utbildningsresurserna i berörda ämnen bör därför
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964.
5
inriktas på den ämnesteoretiska lärarutbildningen. Kommittén har även påtalat
vikten av att denna utbildning redan från början ges en för sitt ändamål lämplig
utformning och med anledning härav förordat, att de centrala skolmyndigheterna
ges medinflytande vid fastställandet av undervisnings- och studieplaner.
Departementschefen delar helt kommitténs uppfattning på denna punkt.
1960 års lärarutbildningssakkunniga har i skrivelse den 23 november 1963
avgivit förslag till lärarutbildning vid universitetet i Umeå. Förslaget innebär,
att fr. o. m. läsåret 1964/65 skall i Umeå försöksvis påbörjas en samordnad teoretisk
och praktisk ämneslärarutbildning med sikte på att i första hand tillgodose
grundskolans behov av lärare. Utbildningen, som föreslås omfatta fyra
år, skall enligt de sakkunniga utformas som en bunden studiegång i vissa angivna
ämneskombinationer. Intagningen bör enligt de sakkunniga begränsas till 100
elever per läsår. De ämnesteoretiska studierna koncentreras till de tre första
studieåren, varefter följer praktisk lärarutbildning under två terminer. Förutom
i vissa av de ämnen, som umeåkommittén föreslagit, förordar lärarutbildningssakkunniga
att lärarutbildning skall anordnas även i ett antal humanistiska
ämnen enligt följande tidsplan, nämligen fr. o. m. läsåret 1964/65 i engelska,
fr. o. m. läsåret 1965/66 i franska och tyska samt fr. o. m. läsåret 1966/67 i nordiska
språk, litteraturhistoria och historia. Därjämte föreslås, att fr. o. m. sistnämnda
läsår utbildning skall anordnas även i ämnen, som svarar mot skolämnet
biologi. Det av de sakkunniga framlagda förslaget innebär en markerad
målinriktning av lärarutbildningen i dess helhet bl. a. genom att studierna i
pedagogik till en del samordnas med de ämnesteoretiska studierna i övrigt och
att dessa kombineras med vissa praktisk-pedagogiska moment. Därtill kommer
en från utbildningssynpunkt fastare samordning av den ämnesteoretiska och den
egentliga lärarutbildningen genom att även den senare skall organiseras inom
universitetet.
Departementschefen finner, att den föreslagna organisatoriska samordningen
av den ämnesteoretiska och den egentliga lärarutbildningen skulle innebära ett
rationellt utnyttjande av befintliga resurser i såväl personellt som materiellt
hänseende, samt förordar, att under läsåren 1964/65 och 1965/66 utbildning
skall anordnas — förutom i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
ämnen — i engelska språket fr. o. m. läsåret 1964/65 samt i franska
språket och tyska språket fr. o. m. läsåret 1965/66.
Den av de sakkunniga förutsatta begränsade elevintagningen till lärarutbildningen
betingas främst av bristande tillgång på skolklasser för den praktiska
lärarutbildningen. Departementschefen framhåller, att han inte finner det möjligt
att nu definitivt taga ställning till dimensioneringen av de särskilda lärarutbildningslinjema.
I vad avser ämnet engelska .språket bör dock enligt departementschefen
som riktpunkt angivas ca 30 elever per termin. Beträffande de
matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena förutsätter
departementschefen, att den ämnesteoretiska utbildningen blir gemensam för
samtliga studerande till filosofisk ämbetsexamen, samt att den utbildning i
6 Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
pedagogik och ämnesmetodik liksom den utbildning av praktisk-pedagogisk
natur, som avses meddelad jämsides med de ämnesteoretiska studierna, om
möjligt skall kunna anordnas för samtliga studerande som så önskar.
I enlighet med förslag av lärarutbildningssakkunniga förordar departementschefen,
att huvudansvaret för undervisning och examination i engelska språket,
franska språket och tyska språket skall åvila lärare i universitetslektors ställning.
Han anser dock — i motsats till de sakkunniga — att krav icke bör uppställas
på docentkompetens för innehavare av universitetslektorat.
Med anledning av ett av umeåkommittén framlagt förslag om anordnande av
samhällsplanerarutbildning förordar departementschefen, att dylik utbildning
försöksvis skall anordnas i Umeå fr. o. m. läsåret 1964/65 som ett studiealternativ
inom ramen för filosofisk-samhällsvetenskaplig utbildning. Enligt kommitténs
förslag skulle i utbildningen ingå jämte propedeutisk kurs i juridik och
kurs i företagsekonomi ämnena statistik (två betyg), nationalekonomi (två betyg)
och kulturgeografi (tre betyg). Departementschefen anser, att även ämnet
sociologi bör kunna medtagas i planerarutbildningen, samt föreslår, att betyg i
sociologi skall kunna ersätta ett av de båda betyg i statistik som kommittén
föreslagit.
Umeåkommittén har även föreslagit att ekonomutbildning fr. o. m. läsåret
1964/65 skall anordnas inom ramen för den samhällsvetenskapliga utbildningsorganisationen
vid Umeå universitet. Departementschefen biträder detta förslag.
Intagningen till denna utbildning föreslås av praktiska skäl tills vidare begränsad
till 50 studerande per år. Studierna för civilekonomexamen i Umeå föreslås
omfatta sex betygsenheter, varav obligatoriska en i statistik, en i nationalekonomi
och två i företagsekonomi. Av de resterande två betvgsenheterna bör enligt
förslaget minst en förvärvas i nagot av de nämnda obligatoriska ämnena, medan
en skall efter den studerandes eget val kunna förvärvas inom en fastställd grupp
ämnen. Härjämte avses ingå en kurs i rättsvetenskap samt en kurs i främmande
språk. Studiegången föreslås bunden till en viss ämnesföljd. De studerande
på denna utbildningslinje förutsätts följa samma kursplaner som Övriga
studerande i de samhällsvetenskapliga ämnena. Departementschefen understryker
att ekonomutbildningen i Umeå självfallet skall vara likvärdig med motsvarande
utbildning vid andra läroanstalter.
Departementschefen förordar vidare, att ett universitetsbibliotek skall inrättas
i Umeå fr. o. m. den 1 juli 1964. Umeåkommittén har föreslagit, att det s. k.
femte exemplaret av nyutkomna skrifter skall överlämnas till universitetsbiblioteket.
Departementschefen har inte något att erinra mot ett sådant överlämnande
men anser sig inte nu kunna taga ställning till om universitetsbiblioteket
bör åläggas att tillvarataga och bevara ett exemplar av hela den svenska trvckproduktionen
utan finner ytterligare utredning i denna fråga erforderlig.
I likhet med kommittén anser departementschefen det inte minst från rekryteringssynpunkt
vara angeläget att en plan för inrättande av professurer och
ordinarie universitetslektorat fastställes. Departementschefen förordar därför att
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
7
beslut respektive principbeslut nu fattas om inrättande av 20 professurer och 23
ordinarie universitetslektorat. Beträffande personalorganisationen m. m. anför
departementschefen bl. a. följande.
Enligt den av mig förordade utbyggnadsplanen skall fr. o. m. läsåret 1964/65
utbildning påbörjas i ämnena fysik, teoretisk fysik, nationalekonomi och geografi.
I fråga om personalorganisationen framhåller umeåkommittén att dessa
ämnen från såväl forsknings- som utbildningssynpunkt från början bör företrädas
av lärare i professors ställning. Beträffande ämnet geografi har kommittén
föreslagit, att ämnesområdet för professuren — med hänsyn till såväl forskningens
som utbildningens behov — bör ges en från hittills gällande praxis avvikande
inriktning. Jag biträder kommitténs förslag och förordar således, att
fr. o. m. nästa budgetår vid universitetet inrättas en professur i vart och ett av
ämnena fysik, teoretisk fysik, nationalekonomi och kulturgeografi med samhällsplanering.
Fr. o. m. läsåret 1965/66 tillkommer enligt den av mig förordade utbyggnadsplanen
bl. a. ämnena kemi och företagsekonomi. Beträffande ämnet kemi har
jag i likhet med kommittén funnit starka skäl tala för att redan från början
professurer inrättas i samtliga fem ämnesgrenar, som nu företrädes av tjänster
av motsvarande slag vid övriga universitet, nämligen oorganisk kemi, fysikalisk
kemi, organisk kemi, biokemi och analytisk kemi. Med hänsyn till önskvärdheten
av att tillgodose det inom kemisk forskning viktiga område som den
molekylära strukturanalysen utgör har kommittén förordat, att professuren i
analytisk kemi ges en specialinriktning och benämnes analytisk kemi med molekylär
strukturanalys. Såsom framgår av min redogörelse för remissyttrandena
har invändningar anförts mot den av kommittén föreslagna ämnesbenämningen.
Jag har förståelse för de av remissinstanserna anförda synpunkterna. Med anledning
av vad bl. a. Ingeniörsvetenskapsakademien anfört i frågan finner jag, att
professuren bör benämnas analytisk kemi.
Under hänvisning till dels vad jag anfört beträffande tidpunkten för inrättande
av professurer i bl. a. experimentella ämnen, dels vad jag framhållit rörande
ämnesinriktning av förevarande professurer förordar jag, att fr. o. m. den 1
januari 1965 vid universitetet inrättas en professur i oorganisk kemi, en i fysikalisk
kemi, en i organisk kemi, en i biokemi, en i analytisk kemi samt en i
företagsekonomi, särskilt distributionsekonomi.
I enlighet med kommitténs förslag förordar jag vidare, att fr. o. m. nästa budgetår
inrättas sju ordinarie universitetslektorat, nämligen ett i vart och ett av
ämnena matematik, fysik, teoretisk fysik, statistik, nationalekonomi, kulturgeografi
och naturgeografi. I samband med att dessa lektorat inrättas torde böra
föreskrivas, att tjänst som ordinarie universitetslektor icke får tillsättas eller
uppehållas, så länge organisationsplan för vederbörande ämne ej fastställts. I
stället må inrättas tjänst som extra universitetslektor.
Vidare förordar jag, i enlighet med lärarutbildningssakkunnigas förslag, att en
tjänst som universitetslektor i engelska språket inrättas fr. o. m. nästa budgetår.
Då denna utbildning har försökskaraktär bör tjänsten tills vidare vara extra.
Till tjänstinnehavaren bör tills vidare utöver lön enligt löneplan utgå ett arvode
av 1 380 kr. med hänsyn till att vederbörande skall självständigt företräda sitt
ämne.
Enligt den av mig förordade utbyggnadsplanen skall ämnet statskunskap tillkomma
läsåret 1965/66, varefter följer ämnena psykologi, sociologi och ekonomisk
historia under läsåret 1966/67. I likhet med kommittén anser jag att dessa
8
Statsutskottets utlåtande nr 9/ år 196h
centrala samhällsvetenskapliga ämnen bör företrädas av professurer. Vidare har
föreslagits att utbildningen i ämnet matematisk statistik skall påbörjas fr. o. in.
sistnämnda läsår. Detta ämne, som är av central betydelse för såväl naturvetenskap
som samhällsvetenskap bör, såsom kommittén föreslagit, representeras av
en professur.
Utbildningen inom den biologiska ämnesgruppen avses enligt utbyggnadsplanen
starta med ämnet zoologi under läsåret 196G/G7 för att läsåret 1967/68 följas
av ämnena botanik och genetik. Beträffande botanik och zoologi förordar kommittén
att såväl det fysiologiska som det systematisk-morfologisk-ekologiska
ämnesområdet inom vartdera av de båda ämnena blir företrätt av en professur.
Med hänsyn till de fysiologiska ämnesgrenarnas stora praktiska betydelse inom
såväl zoologi som botanik föreslår jag i enlighet med kommittén, att en professur
inrättas i zoofysiologi och en i fysiologisk botanik. För de återstående ämnesgrenarna
har kommittén föreslagit, att professurerna ges en inriktning mot ekologi
samt benämnes professur i ekologisk zoologi respektive professur i ekologisk
botanik. För egen del har jag funnit kommitténs föreslag väl motiverat och tillstyrker
att en professur inrättas i ekologisk zoologi och en i ekologisk botanik.
I likhet med kommittén finner jag vidare, att ämnet genetik bör företrädas av en
professur. Professurerna i de biologiska ämnena bör, i likhet med vad som föreslagits
för övriga experimentella ämnen, inrättas ett halvår före tidpunkten för
undervisningens början i respektive ämne.
Under hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att principbeslut fattas
om inrättande av följande professurer vid universitetet, nämligen fr. o. m. den 1
juli 1905 en professur i statskunskap, fr. o. m. den 1 januari 1966 en professur
i ekologisk zoologi och en i zoofysiologi, fr. o. m. den 1 juli 1966 en professur
i matematisk statistik, en i sociologi, en i ekonomisk historia och en i psykologi
samt fr. o. in. den 1 januari 1967 en professur i fysiologisk botanik, en i ekologisk
botanik och en i genetik. I fråga om tidpunkten för inrättande av en professur i
pedagogik är jag inte beredd att nu taga ställning med hänsyn till pågående
utredningsarbete inom lärarutbildningssakkunniga.
Jag förordar även, att principbeslut nu fattas om inrättande av 16 ordinarie
universitet slektorat, nämligen fr. o. m. budgetåret 1965/66 sammanlagt sex, varav
ett i vart och ett av ämnena oorganisk kemi, fysikalisk kemi, organisk kemi
och statskunskap samt två i ämnet företagsekonomi, fr. o. in. budgetåret 1966/67
sammanlagt sju, varav ett i vart och ett av ämnena zoologi, zoofysiologi, matematisk
statistik, sociologi, historia, ekonomisk historia och psykologi samt
fr. o. m. budgetåret 1967/68 sammanlagt tre, varav ett i vart och ett av ämnena
botanik, fysiologisk botanik och genetik.
I enlighet med kommitténs förslag förordar jag att en tjänst som forskningsingenjör
i lönegrad Ae 21 inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Tjänsten bör tills vidare
placeras vid institutionen för fysik.
Beträffande personalorganisationen vid det föreslagna universitetsbiblioteket
biträder jag kommitténs förslag och förordar sålunda, att fr. o. m. nästa budgetår
inrättas en tjänst som överbibliotekarie i lönegrad Bo 3.
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1961:108; SU 130; rskr 328) skall medicinska
högskolan i Umeå byggas ut till en fullständig medicinsk läroanstalt, omfattande
även medicinsk-teoretisk undervisning fr. o. m. läsåret 1965/66. De teoretiska
ämnen som först startar är anatomi och histologi.
I nämnda proposition förordades, att vissa tjänster skulle få inrättas någon tid
innan utbildningen i vederbörande ämnen påbörjades. Universitetskanslern har
därför framlagt förslag om inrättande av en rad tjänster i anatomi och histologi
Statsutskottets utlåtande nr 91 år 1961
9
redan under nästa budgetår. I överensstämmelse med kanslerns förslag förordar
jag, att fr. o. m. den 1 september 1964 inrättas vid universitetet i Umeå dels en
professur i anatomi, dels en professur i histologi.
Departementschefen beräknar vidare medel för bl. a. 2 000 assistenttimmar
för forskning och allmänt institutionsarbete i ämnet fysik, 1 000 assistenttimmar
i vart och ett av ämnena teoretisk fysik, nationalekonomi och kulturgeografi,
500 assistenttimmar för undervisning i engelska språket, arvode motsvarande
löneklass 25 till en utländsk lektor i engelska språket samt diverse biträdestjänster.
Departementschefen räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov för universitetet
i Umeå av sammanlagt 2 523 000 kr., varav för avlöningar 1 895 000
kr., för omkostnader 207 000 kr., för materiel m. m. 97 000 kr., för bokinköp och
bokbindning m. m. 260 000 kr. samt för inredning och utrustning av lokaler
64 000 kr.
Departementschefen förordar, att på riksstaten för nästa budgetår uppföres
ett förslagsanslag av 2 523 000 kr., benämnt Vissa kostnader för utbildnings- och
forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå. Av praktiska skäl bör emellertid
enligt departementschefen kostnaderna för avlöningar samt omkostnaderna
bestridas från universitetets anslag för motsvarande ändamål, vilka anslag
härigenom kommer att överskridas. Det nu förordade anslaget kommer i fråga
om dessa kostnader att fungera som s. k. täckningsanslag för riksstaten. Kostnaderna
för materiel m. m., bokinköp och bokbindning m. m. samt inredning och
utrustning av lokaler bör däremot bestridas från det nu föreslagna anslaget.
Utskottet. I likhet med departementschefen har utskottet funnit sig böra biträda
den av 1962 års umeåkommitté framlagda utbyggnadsplanen för Umeå
universitet, innebärande dels att till omkring år 1970 en i ett flertal avseenden
fullständig xnatematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildningsoch
forskningsorganisation successivt uppbygges, dels att ett universitetsbibliotek
samtidigt upprättas. Utskottet är också ense med såväl kommittén som
departementschefen om att de föreslagna utbildnings- och forskningsenheterna
bör utformas så att lika tonvikt lägges på de båda uppgifterna att meddela utbildning
och bedriva forskning. För sin del vill utskottet med anledning av den
föreliggande propositionen och de i ärendet väckta motionerna understryka angelägenheten
av och förhoppningen om att universitetet kommer att utrustas med
sådana resurser i organisatoriskt, personellt och materiellt avseende som ger
universitetet en kvalitativ standard jämförlig med de äldre akademiska lärosätenas.
Vidkommande forskningsorganisationen har kommittén föreslagit en utformning,
som i viss mån avviker från vad som traditionellt tillämpas vid universiteten.
Utskottet biträder vad departementschefen med anledning av kommitténs
förslag härutinnan förordat och vill liksom departementschefen icke minst med
hänsyn till forskar- och lärarrekryteringen framhålla värdet av att Umeå universitet
härigenom erhåller cn egen forskningsprofil.
10 Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
Utskottet har för sin del icke funnit något att erinra mot att under perioden
fram till år 1970 — förutom de genom statsmakternas beslut år 1963 organiserade
ämnena matematik, statistik och pedagogik — inrättas de ämnen departementschefen
i enlighet med kommitténs förslag förordat och i den tidsföljd
departementschefen angivit.
Vad beträffar grundutbildningen vid Umeå universitet tillstyrker utskottet
vad departementschefen föreslagit med avseende å utbildning till filosofisk ämbetsexamen,
filosofie kandidatexamen, filosofisk-samhällsvetenskaplig examen
ävensom samhällsplanerarutbildning, sistnämnda utbildning inom ramen för en
alternativ utformning av filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.
Departementschefen har pa grundval av umeakommitténs förslag även förordat,
att civilekonomutbildning skall i av honom angiven ordning och omfattning
fr. o. m. budgetåret 1964/65 anordnas i Umeå. I motionerna 1:731 och
11:890 har hemställts att riksdagen skulle inskränka sig till att nu allenast
fatta principbeslut i detta ärende under uttalande att påbörjandet av ifrågavarande
utbildning borde tills vidare anstå i avvaktan på att en inventering av
lärai tillgängen utförts samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära framläggande
därefter av plan för utbildningen innefattande inrättandet av minst tre professurer
i företagsekonomi och en professur i rättsvetenskap.
På grund av den rådande stora efterfrågan på civilekonomer har utskottet
som är medvetet om att svårigheter kan föreligga med avseende å tillgången
på kompetenta lärarkrafter i vissa ämnen — likväl ansett sig böra ansluta sig
till departementschefens ovannämnda förslag och avstyrker alltså bifall till
motionerna 1:731 och 11:890. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet
följer detta ärendes utveckling och vill särskilt understryka departementschefens
uttalande därom, att ekonomutbildningen i Umeå skall vara
likvärdig med motsvarande utbildning vid andra läroanstalter.
Departementschefen har i propositionen framlagt en plan för inrättande av
professurer och ordinarie universitetslektorat i av honom närmare angivna ämnen.
Denna plan innefattar beträffande budgetåret 1964/65 inrättande fr. o. m.
den 1 juli 1964 av 4 professurer och 7 ordinarie universitetslektorat samt fr. o. m.
den 1 januari 1965 av 6 professurer. Vidare föreslår departementschefen, att
riksdagen måtte fatta principbeslut om inrättande under budgetåren 1965/67 av
10 professurer och 16 ordinarie universitetslektorat.
Utskottet tillstyrker, ait riksdagen matte godkänna den av departementschefen
sålunda framlagda planen för inrättande av högre akademiska lärartjänster i
Umeå.
I motionen 11:878 har yrkats, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förslag rörande en geologisk utbildnings- och forskningsorganisation
vid universitetet i Umeå med en professur inom ämnesområdet. Att
denna ämnesgrupp icke medtagits i den nu planerade etappen för universitetets
uppbyggnad synes utskottet förklarligt med hänsyn till den mycket betydande
omfattning av den matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och forsknings
-
Statsutskottets utlåtande nr 9år 1964
11
organisationen, som fr. o. m. nästa budgetår successivt skall komma till stånd.
Då ifrågavarande spörsmål torde böra ses i ett vidare sammanhang är utskottet
icke berett att tillstyrka bifall till det i motionen II: 878 gjorda yrkandet.
I motionerna I: 730 och II: 892 har hemställts, att riksdagen måtte besluta
inrättandet av en professur i pedagogik vid Umeå universitet fr. o. m. budgetåret
1964/65. Någon tvekan torde icke råda om att en dylik professur är starkt
motiverad. Umeåkommittén, som icke nu framlagt förslag i ämnet, har anfört
att orsaken härtill vore att kommittén icke kunnat taga ställning till frågan om
professurens ämnesinriktning med hänsyn till den omprövning av den nuvarande
praktisk-pedagogiska lärarutbildningen, som 1960 års lärarutbildningssakkunniga
hade att genomföra. Kommittén hade emellertid för avsikt att efter
senare överläggningar med nämnda sakkunniga återkomma till detta spörsmål
och att då även upptaga frågan om tidpunkten för professurens inrättande. Utskottet
är på grund av sålunda angivna förhållanden icke berett att tillstyrka
bifall till motionerna I: 730 och II: 892 men vill samtidigt understryka angelägenheten
av att denna fråga snarast möjligt vinner sin lösning.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har efter framställning
av 1960 års lärarutbildningssakkunniga i förevarande proposition framlagts
förslag om att i Umeå skall inom universitetet fr. o. m. läsåret 1964/65
försöksvis organiseras en samordnad ämnesteoretisk och praktisk-pedagogisk
lärarutbildning. Utbildningen skall vara fyraårig och följa en fast integrerad
studiegång med de ämnesteoretiska studierna förlagda till de tre första åren
och den praktiska lärarutbildningen i stort sett koncentrerad till det sista året.
Under läsåret 1964/65 skall denna utbildning börja med — förutom vissa matematisk-naturvetenskapliga
och samhällsvetenskapliga ämnen — engelska språket
och följande läsår omfatta även franska och tyska språken. Departementschefen
har icke funnit sig beredd att nu i övrigt taga ställning till den av de
sakkunniga föreslagna fortsatta utbyggnaden av denna utbildning under läsåret
1966/67. Lärarutbildningssakkunniga har föreslagit att undervisningen i angivna
ämnen skall förestås av en docentkompetent universitetslektor. Departementschefen
har i motsats härtill funnit att krav icke borde uppställas på docentkompetens
för innehavare av dessa lektorat. Då utbildningen enligt departementschefen
skall ha försökskaraktär föreslår han att den tjänst som universitetslektor
i engelska, som skall tillkomma fr. o. m. nästa budgetår, tills vidare
bör vara extra. Tjänstinnehavaren bör utöver eljest utgående avlöningsförmåner
uppbära ett arvode av 1 380 kr. med hänsyn till att han självständigt skall företräda
sitt ämne. För ledningen och samordningen av omförmälda utbildning
förordar departementschefen anställande för nästa budgetår av en väl meriterad
pedagog mot särskilt arvode.
I motionerna 1:728 och 11:894 har hemställts, att riksdagen måtte besluta
dels att ifrågavarande särskilda lärarutbildning fr. o. m. nästa budgetår skall
omfatta — förutom engelska språket — ämnena litteraturhistoria och kristendom,
dels alt ansvaret för undervisningen och examinationen i vart och ett av
12 Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
dessa ämnen tills vidare skall åvila universitetslektorer med docentkompetens.
Vad beträffar departementschefens förslag om organiserandet fr. o. m. nästa
budgetår inom Umeå universitet av omförmälda lärarutbildning har utskottet
med hänsyn till den radande stora lärarbristen i Övre Norrland funnit sig böra
godtaga detsamma, likväl med understrykande av anordningens försökskaraktär.
Utskottet är icke berett att förorda det i motionerna 1:728 och 11:894 framställda
förslaget om införande nästa läsår av lärarutbildning även i litteraturhistoria
och kristendom och avstyrker därför bifall till motionerna i denna del.
Vidkommande frågan om krav på docentkompetens för de universitetslektorer,
som avses skola förestå ovannämnda utbildning får utskottet anföra följande.
För behörighet till tjänst som ordinarie universitetslektor fordras att vederbörande
avlagt godkänt disputationsprov och styrkt sig äga pedagogisk skicklighet.
För behörighet till extra tjänst som universitetslektor fordras att vederbörande
avlagt disputationsprov, därest rektorsämbetet icke av särskilda skäl
finner sig böra medgiva annorlunda, samt att vederbörande styrkt sig äga pedagogisk
skicklighet. Krav på docentkompetens föreligger sålunda icke. Att märka
är emellertid att de universitetslektorstjänster som avses inrättade för den särskilda
lärarutbildningen i Umeå i motsats till vad som är förhållandet vid de
övriga akademiska lärosätena självständigt skall företräda sina ämnen. Med
hänsyn härtill hade det enligt utskottets mening i och för sig varit befogat att
högre kompetenskrav ställts på innehavarna av omförmälda tjänster än på dem,
som vid universiteten i övrigt innehar universitetslektorsbefattningar. Utskottet
har likväl såsom ett provisorium ansett sig böra acceptera det av departementschefen
i förevarande avseende framlagda förslaget och avstyrker förty bifall till
motionerna I: 728 och II: 894, såvitt nu är i fråga. I det sammanhang utskottet
nedan angiver bör dock ställningen för ämnesföreträdarna i Umeå för ämnena
engelska, franska och tyska bli föremål för särskild omprövning.
I motionerna I: 743 och II: 891 har framlagts förslag om inrättande vid Umeå
universitet fr. o. m. budgetåret 1964/65 av en docentbefattning i nordisk och
jämförande arkeologi med särskild inriktning på Övre Norrland, varjämte i
motionerna 1:729 och 11:893 yrkats att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttala önskvärdheten av att umeåkommitténs direktiv utökas
med uppgiften att för universitetet i Umeå planera en humanistisk utbildningsoch
forskningsenhet, omfattande både skolans läroämnen och för Norrland väsentliga
lärogrenar.
Utskottet får för sin del framhålla, att en dylik utredning ur olika synpunkter
är motiverad och angelägen. Det torde emellertid böra erinras om att 1963 års
universitets- och högskolekommitté enligt de för kommittén givna direktiven
bl. a. har att pröva, vilka kostnadsmässiga konsekvenser som skulle följa av en
väsentligt större utbyggnad i Umeå av samhällsvetenskap och humaniora än
varmed prognos- och planeringsgruppen inom ecklesiastikdepartementet räknat.
Kommittén torde komma att framlägga resultatet av denna prövning mot
slutet av innevarande år. Det synes utskottet mest ändamålsenligt att kommit
-
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
13
téns mera generella bedömande av förevarande frågor avvaktas innan en på
grundval härav mera detaljmässig, lämpligen åt umeåkommittén anförtrodd utredning
rörande humanistutbildning i Umeå verkställes och därvid även frågan
upptages om en förstärkning av ämnesrepresentationen i de tre angivna moderna
språken, vari undervisning skall igångsättas fr. o. m. nästa budgetår. Vid sådant
förhållande avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 743 och II: 891 samt förordar
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i
anledning av motionerna I: 729 och II: 893 anfört.
Utskottet ansluter sig till det i propositionen framlagda förslaget om inrättandet
av ett universitetsbibliotek i Umeå fr. o. m. nästa budgetår samt att biblioteket
organiseras och uppbygges enligt av departementschefen angivna riktlinjer.
Vad departementschefen i övrigt i förevarande proposition framhållit och
föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 731 och II: 890, i vad de avser
civilekonomutbildning, godkänna de av departementschefen
förordade riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden av universitetet
i Umeå;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 728 och II: 894, godkänna de
av departementschefen förordade särskilda anordningarna för
försöksvis genomförd ämneslärarutbildning i Umeå;
III. att motionerna I: 730 och II: 892, i vad de avser inrättande
fr. o. m. budgetåret 1964/65 av en professur i pedagogik,
icke må av riksdagen bifallas;
IV. att motionerna I: 743 och II: 891, i vad de avser inrättande
fr. o. m. budgetåret 1964/65 av en docentur i nordisk och
jämförande fornkunskap, icke må av riksdagen bifallas;
V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:730 och II: 892 samt
I: 743 och II: 891, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att — utöver vad som föreslagits
i statsverkspropositionen och propositionen 1964: 50 — i
personalförteckning för universitetet i Umeå uppföra tjänster i
enlighet med vad departementschefen föreslagit;
b) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen
vid universitetet i Umeå för budgetåret 1964/65 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 523 000 kr.;
VI. att motionerna 1:731 och 11:890, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
14
Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1964
VII. att motionen II: 878 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
VIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 729
och 11:893, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad
utskottet anfört.
Stockholm den 5 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard
Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist, Widén,
Wååg och Per Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar
Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson,
Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Kårby och Berg.