Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

1

Nr 93

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1964/65
till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

l:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10,
punkt 98, s. 192 och 193 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1964) föreslagit riksdagen att till Läroboksnämnden
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kr., innebärande
en anslagshöjning med 48 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I propositionen 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan
m. m. framhöll vederbörande departementschef bl. a. (s. 411) att mot bakgrunden
av vissa i propositionen närmare angivna omständigheter en förutsättningslös
omprövning av läroboksnämndens verksamhet och uppgifter på längre sikt
tedde sig nödvändig. Det syntes emellertid inte lämpligt, framhöll departementschefen,
att till närmare övervägande uppta frågan om en mer genomgripande
översyn, förrän ytterligare erfarenhet vunnits av utvecklingen på de områden
som berörde eller gränsade till statens läroboksnämnds verksamhet.

Vad departementschefen anfört lämnades utan erinran av riksdagen.

I enlighet med vad som förutskickades i nämnda proposition har numera av
särskilt tillkallade sakkunniga verkställts en översyn av gällande föreskrifter för
statens läroboksnämnd. De sakkunnigas förslag, avgivet i promemorieform den
6 december 1963, har utformats mot bakgrunden av direktiv, angivna i en
promemoria från ecklesiastikdepartementet av den 5 juni 1962. Enligt målsättningen
i sistnämnda promemoria skulle läroboksnämnden och dess granskningsverksamhet
bibehållas. Samtidigt som alltså den yttre ramen avsågs förbli i

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961/. G samt. AV 93

2

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 19Q\

stort sett oförändrad skulle målet för den aktuella översynen inte bara vara att
från rent formella synpunkter anpassa utformningen av gällande bestämmelser
till de nya organisatoriska dragen i skolsituationen. Läroboksnämnden borde
också ges bästa möjliga förutsättningar att inom sitt område positivt och aktivt
verka för den förnyelse av skolans inre arbete, som utgjorde en av grundskolereformens
ledande tankar.

De sakkunnigas förslag har i däröver avgivna remissvar, enligt vad utskottet
erfarit, icke lämnats utan delvis ganska stark kritik, bottnande bl. a. i att förslaget
i dagens läge icke vore tillräckligt långtgående. Statens läroboksnämnd har
sålunda ansett sig böra betrakta förslaget som ett provisorium i avvaktan på
den förutsättningslösa utredning rörande granskningen av pedagogiska hjälpmedel,
som enligt nämndens mening inte kunde utan allvarliga olägenheter uppskjutas
med tanke på de skärpta krav som ett genomförande av gymnasie- och
fackskoleutredningarnas förslag komme att ställa på hjälpmedelsgranskningen.

Utskottet, som givetvis icke avser att genom egen meningsyttring föregripa
ett ställningstagande till den nu genomförda, mera begränsade översynen av
vissa föreskrifter för statens läroboksnämnd, har emellertid icke velat underlåta
att redovisa nämndens eget starka betonande av att tiden nu vore inne att företaga
den förutsättningslösa utredning av nämndens verksamhet och uppgifter,
som omnämndes i propositionen 1962: 54. Utskottet anser i likhet med nämnden
själv att de genomgripande ytterligare förändringar som kan väntas i vårt
skolväsende under de närmaste åren kommer att accentuera de krav på en förstärkt
och ytterligare effektiviserad läroboksgranskning, som redan grundskolans
genomförande otvivelaktigt uppställer. Utskottet vill också erinra om den
kritik som i flera sammanhang riktats mot läroboksnämndens nuvarande granskning,
något som i icke ringa mån synes sammanhänga med omfattningen av de
granskningsresurser i olika hänseenden som nämnden förfogar över för att möta
den allt stridare strömmen av läroböcker och andra hjälpmedel i undervisningen
än dessa. Det synes utskottet mot bakgrunden av angivna förhållanden ytterst
angeläget att den tidigare aviserade förutsättningslösa utredningen skyndsamt
företages, så att en väl utbyggd granskningsorganisation står redo att träda i
verksamhet i så nära anslutning som möjligt till genomförandet av det nya
gymnasiet och utbyggnaden av fackskoleorganisationen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. till Läroboksnämnden för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 230 000 kr.;

II. i skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t
måtte bemyndiga chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla
särskilda sakkunniga för att verkställa en förutsättningslös,
skyndsam omprövning av läroboksnämndens verksamhet
och uppgifter.

3

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

2:o) Bidrag till skolbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
99, s. 193 och 194), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

3:o) Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation. Kungl. Maj.t har
(punkt 100, s. 194) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 20 000 kr., innebärande en anslagshöjning med
10 000 kr.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Källqvist och Hilding (I: 7) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Umeå (II: 12), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att icke anvisa 20 000 kr. under andaget Bidrag till Sveriges elevers
centralorganisation;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Bengt Gustavsson m. jl. (I: 270) och den andra inom andra kammaren av fru
Gärde Widemar m.jl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att icke anvisa 20 000 kr. under anslaget Bidrag till Sveriges
elevers centralorganisation;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 572),
vari hemställts att riksdagen vid prövning av ifrågasatt medelstilldelning till
SECO tar lämplig hänsyn till att denna organisation numera ej omfattar landet
i dess helhet.

Beträffande motiveringarna till de motionsvis framförda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna I: 7, II: 317 och II: 572.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat i sitt utlåtande
nr 62 (punkten 9) avstyrker utskottet bifall till de i motionerna 1:7
och II: 12 samt I: 270 och II: 317 framställda förslagen om att förevarande anslag
icke vidare skall uppföras pa riksstaten med hänsyn till den medelsanvisning
till SECO som i samma motioner påyrkats under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet.

Utskottet anser inte att det förhållandet att SECO för närvarande genomgår
en intern förtroendekris, som medfört att en del av de till centralorganisationen
anslutna elevråden lämnat denna, bör tagas till intäkt för en reduktion i den
av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen under detta
anslag. Det är utskottets förhoppning att uppkomna meningsmotsättningar skall
kunna utjämnas. Utskottet förordar alltså bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
avstyrker att motionen IT: 572 bifalles av riksdagen.

4

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen II: 572 icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 7 och II: 12 samt I: 270
och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till Sveriges elevers centralorganisation för budgetåret 1964/65
anvisa ett anslag av 20 000 kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

4:o) Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 101, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagsökning med
77 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens försöksskola i Linköping, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens försöksskola
i Linköping, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 809 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 398 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 399 000

Summa kr. 1 611 000

c) till Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 611 000 kr.

5:o) Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 102, s. 197), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
96 000 kr.

6:°) Pedagogiskt utvecklingsarbete. Kungl. Maj:t har (punkt 103, s. 197—
205) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 2 110 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

5

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Adolfsson (1:471) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl.
(II: 606), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till pedagogiskt
utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet och för yrkespedagogisk
reformverksamhet under den nya rubriken Pedagogiskt utvecklingsarbete i överensstämmelse
med de centrala skolmyndigheternas förslag anvisa 3 481 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (I: 493) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 604), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medge
att anslaget till yrkespedagogisk forskning uppräknas med 250 000 kr. utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Pedagogiskt utvecklingsarbete för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
2 360 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wennerfors väckt motion (II: 610),
i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom det allmänna skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kr.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framställda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna II: 606, II: 604 och II: 610.

Departementschefen förordar med hänsyn till den förestående omorganisationen
av skolväsendets centrala ledning att de båda nuvarande reservationsanslagen
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet och Yrkespedagogisk
reformverksamhet i riksstaten ersättes med ett nytt reservationsanslag
med rubriken Pedagogiskt utvecklingsarbete. Då den nya skolöverstyrelsen
i ökad omfattning avses skola inriktas på utvecklingsfrämjande uppgifter,
anser departementschefen att förevarande anslag kan avlastas en sammanlagd
kostnad av 250 000 kr. genom att kostnaderna för visst utvecklingsarbete överföres
till anslagen för skolväsendets centrala ledning.

Vid bifall till de båda överstyrelsernas äskanden skulle de samlade resurserna
för utvecklingsarbetet uppgå till 3 481 000 kr., vilket belopp överstiger innevarande
års båda anslag med omkring 60 %. Departementschefen framhåller att
det från statsmakternas sida gäller att göra en avvägning i förhållande till andra
angelägna spörsmål inom skolområdet och att därför en viss begränsning av
överstyrelsernas förslag är nödvändig av rent ekonomiska hänsyn. Då vidare en
reservation av ca 300 000 kr. uppkommit och då omorganisationen av skolväsendets
centrala ledning under nästa budgetår torde medföra vissa hinder för en så
betydande expansion av det pedagogiska utvecklingsarbetet som skolöverstyrelsen
förutsatt, förordar departementschefen att nästa budgetårs anslag till
pedagogiskt utvecklingsarbete uppföres med 2 110 000 kr. Förutom de 250 000
kr. som kan anses bli överförda till anslagen för skolväsendets centrala ledning
tillstyrker departementschefen av skolöverstyrelsen förordade överföringar av
vissa kostnader — sammanlagt ca 160 000 kr. — till avlöningsanslagen för de

6

Statsutskottets xitlåtande nr 93 år 1964.

allmänna gymnasierna och lärarhögskolan i Stockholm utan motsvarande minskning
av förevarande anslag. Om hänsyn tages till att de angivna överföringarna
medför att motsvarande ekonomiska utrymme för nya ändamål uppkommer
under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete, innebär det av departementschefen
framförda förslaget att resurserna för de avsedda ändamålen ökar med
ca 350 000 kr. Då härtill kommer den förut nämnda reservationen av 300 000 kr.
anser departementschefen att vad han förordat bör innebära goda möjligheter
att fullfölja och vidga programmet för utvecklingsarbetet.

Utskottet vill liksom föregående år framhålla, att det måste anses vara av
stör vikt att ett pedagogiskt och psykologiskt utvecklingsarbete oavbrutet får
pågå. Utskottet anser sig dock, med hänsyn till av departementschefen angivna
skäl, icke böra tillstyrka en ökning av anslaget utöver den av departementschefen
förordade. Utskottet avstyrker sålunda de i motionerna I: 471 och II: 606,
1:493 och 11:604 samt 11:610 gjorda framställningarna om en ytterligare medelsanvisning
under förevarande anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:471 och 11:606, 1:493 och
11:604 samt 11:610, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i
fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 2 110 000 kr.

7:o) Pedagogiska hjälpmedelscentraler. Kungl. Maj:t har (punkt 104, s.
206—209) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 1 044 000 kr.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyman och Erik
Filip Petersson (I: 9) och den andra inom andra kammaren av herr Berglund
m.fl. (11:7), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. besluta att utrustningsbidraget
för de nya länscentraler för pedagogiska hjälpmedel, som skall inrättas
fr. o. m. den 1 juli 1964, fastställes till 45 000 kr. per central i stället för 5 000 kr.
per central, som Kungl. Maj:t föreslår, 2. besluta att fria bildningsorganisationer
ges tillträde till länscentralerna och får utnyttja deras tekniska resurser och expertis,
samt 3. till Pedagogiska hjälpmedelscentraler för budgetåret 1964/65 anvisa
ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 480 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om inalles 1 524 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar utskottet
till motionen II: 7.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 531 000 kr. Av den av
departementschefen sålunda förordade medelsökningen är 11 000 kr. avsedda för
rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel.

Enligt uttalande av särskilda utskottet vid 1962 års riksdag (SäU 1, s. 177;
Rskr 328) borde samtliga länscentraler för pedagogiska hjälpmedel om möjligt

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

7

vara upprättade före utgången av budgetåret 1964/65. Departementschefen beräknar
nu medel för att de återstående 12 av de planerade 23 centralerna skall
kunna upprättas under nästa budgetår. För de redan upprättade centralerna
beräknas viss kostnadsökning för föreståndarnas ersättningar, vilka närmare
reglerats under våren 1963 efter överläggningar med vederbörande personalorganisationer,
och 8 000 kr. för kompletterande utrustning vid nämnda centraler.
Kostnaderna avseende utställningsverksamhet, skrivhjälp, expenser m. m. angavs
i propositionen om grundskolan (prop. 1962: 54, s. 388) till 12 000 och 5 500
kr. för centraler i respektive grupp I (de tre större länscentralerna) och grupp II
(övriga centraler). På grund av att medelsbehovet är väsentligt större förordar
departementschefen en medelsökning för att bestrida nämnda kostnader med i
genomsnitt 4 000 kr. för varje länscentral.

Utskottet. I motionerna 1:9 och 11:7 föreslås en höjning av bidraget till utrustning.
Detta fastställdes i samband med riksdagens i det föregående omnämnda
principbeslut till 10 000 och 5 000 kr. för centralerna i respektive grupp
I och grupp II. I motionerna föreslås att utrustningsbidraget höjes med ytterligare
40 000 kr. för de nya centralerna, vilket skulle innebära en sammanlagd
ytterligare anslagshöjning med (12 X 40 000 =) 480 000 kr. Utskottet anser
att den av departementschefen förordade ökningen av förevarande anslag är av
så betydande omfattning att någon höjning därutöver inte synes böra vidtagas.
Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner i nu berört hänseende.

I samma motioner hemställes att fria bildningsorganisationer ges tillträde till
länscentralerna och får utnyttja deras tekniska resurser och expertis. Utskottet
finner att det i och för sig skulle vara värdefullt om de fria bildningsorganisationema
kunde utnyttja länscentralerna. Under uppbyggnadstiden bör dock enligt
utskottets mening arbetet vid centralerna koncentreras på det reguljära skolväsendet.
Det föreslagna utnyttjandet av tekniska resurser och expertis torde
vidare, innan det skulle kunna komma till stånd, böra föregås av en utredning
för att närmare fastställa härav betingade merkostnader och sättet att bestrida
dessa. Utskottet finner sig sålunda icke heller i denna del böra tillstyrka motionerna
I: 9 och II: 7.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, som tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 9 och II: 7, till Pedagogiska hjälpmedelscentraler
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 044 000 kr.

8:o) Information om skolreformen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 105, s. 209), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Information om skolreformen för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kr.

8

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

9:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. in. Kungl.
Maj:t har (punkt 106, s. 210—217) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hamrin-Thorell och herr Eric Gustaf Peterson (I: 66) och den andra inom andra
kammaren av fru Nettelbrandt och herr Keijer (II: 86), i vilka hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag till riksdagen om en
reform — eventuellt genomförd etappvis — innebärande att delningstalet i avseende
på slöjdgrupper sänkes till 17;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman och herr Eric Gustaf Peterson (I: 67) och den andra inom andra kammaren
av herr Wiklund m.fl. (11:87), i vilka hemställts att riksdagen ville hos
Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan om ersättning för uppkommande
kostnader vid anlitande av andra personer än lärare att leda morgonsamling i
skolorna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Erik Olsson m.fl. (1:105) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson
i Norderön m. fl. (II: 137), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av
Bidrag till driften av grundskolor m. m. under åttonde huvudtiteln måtte medge
att statsbidrag må utgå till yrkeslärare vid övningsundervisning inom 9y skog,
även då elevantalet understiger 12 i enlighet med vad i motionen anförts, samt i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utfärdande av härför erforderliga tillämpningsföreskrifter
m. m.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Larfors och Bengt Gustavsson (I: 324) och den andra inom andra kammaren
av herr Lundkvist m.fl. (11:326), i vilka hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att vid tillämpningen av det i 1 kap. 4 §
skolstadgan fastställda poängsystemet för bedömande av skolväsendets omfattning
i viss kommun hänsyn även tages till den kommunala musikundervisningen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.fl. (1:407) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m.fl. (11:489), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret 1965/66 göra
kartläggning av grundskolans läge i fråga om tillgång på personal, lokaler, läroböcker
och andra hjälpmedel, angivande i vilken utsträckning brister föreligger
samt analyserande orsakerna till eventuellt föreliggande brister, samt anhålla att
Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna kartläggning och
framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende av föreliggande behov;
samt 2. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att målsättningen för Kungl. Maj:t

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961\

9

och vederbörande skolmyndigheters planering skall vara en under perioden
fr. o. m. läsåret 1966/67 t. o. m. läsåret 1972/73 genomförd successiv och ytterligare
sänkning av delningstalen för elevantalet på grundskolans alla stadier, så
att läsåret 1972/73 ingen klass normalt skall innehålla mer än 25 elever;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Bengtson m. fl. (I: 477) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund
in. fl. (II: 585), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. uttala att målsättningen
för Kungl. Maj:ts och vederbörande skolmyndigheters planering skall vara en
under 1960-talet genomförd successiv och ytterligare sänkning av delningstalen
för elevantalet i klasserna på grundskolans alla stadier, så att så snart ske kan
ingen klass normalt skall innehålla med än 25 elever, samt 2. besluta att på
mellanstadiet medge delning av slöjdgrupp om antalet elever överstiger 17, varvid
medel för ändamålet må utgå ur anslaget till Grundskolor: Bidrag till driften
av grundskolor m. m. under åttonde huvudtiteln;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hultell (I: 484) och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson och
herr Wennerfors (II: 593), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att
delningstalen i textil- och trä- och metallslöjd på grundskolans låg- och mellanstadium
ändras på så sätt att delning av klassen skall ske i likhet med redan
gällande bestämmelser för grundskolans högstadium;

dels en inom första kammaren av herr Lager väckt motion (1:487), i vilken
hemställts att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa om
förslag till sådan ändring av grundskolans läroplan att körkortsutbildning eller
motsvarande trafikutbildning skall ingå i densamma;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Virgin m.fl. (1:503) och den andra inom andra kammaren av herr Heckscher
m.fl. (11:580), i vilka hemställts 1. att riksdagen måtte a) besluta att lärare
skall ha rätt att på begäran av elev och dennes målsman biträda med råd vid
det fria tillvalet, b) uttala att högstadiets utformning icke må utgöra hinder för
en fastare inriktning på ämnesgrupperingen i syfte att dels åstadkomma homogenare
klasser, dels åvägabringa en bättre lösning av klassföreståndarproblemet,
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om dels förslag till utbyggnad av systemet
med observationsklasser i syfte att därigenom underlätta disciplinproblemets
snara lösning, dels utredning och förslag till de övriga åtgärder som i enlighet
med motionens syfte ökar grundskolans möjligheter att infria de förväntningar
som ställts på denna skolform; 2. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag
till härför erforderliga författningsändringar;

dels en inom andra kammaren av fröken Karlsson och herr Wennerfors väckt
motion (11:482), vari hemställts att riksdagen måtte besluta a) att den maximering
av antalet spccialklasser i form av 15-procentregeln som nu gäller upphäves
fr. o. m. läsåret 1964/65, b) att skolmognadsklasserna fr. o. in. läsåret
1964/65 skall omfatta hela lågstadiet;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Karlsson och herr Wennerfors

10

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

väckt motion (II: 592), vari hemställts att riksdagen måtte 1. besluta att delningstalet
på grundskolans mellanstadium skall vara 25 i stället för nu gällande
30, 2. uttala att målsättningen för Kungl. Maj:ts och vederbörande skolmyndigheters
planering skall vara en under perioden t. o. m. läsåret 1970/71 genomförd,
successiv och ytterligare sänkning av delningstalen för elevantalet i klasserna
på grundskolans alla stadier så att ovannämnda läsår i samtliga klasser
inom grundskolan delningstalet 25 normalt icke får överskridas i någon klass,

3. besluta att kommuner i glesbygderna skall ha rätt att tillämpa lägre delningstal
med avseende på elevantalet i klasserna än som eljest gäller, 4. besluta att
anvisa de medel som erfordras i anledning av ovanstående yrkanden.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna 11:86, 11:87, 11:137, 11:326, 11:489, 11:585, 11:593,
I: 487, II: 580, II: 482 och II: 592.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en sammanlagd anslagshöjning med 90 000 000
kr. Härvid har bidraget till Kristofferskolan höjts till det dubbla beloppet eller
till 150 000 kr. och bidraget till Hillelskolan med 10 000 kr. till 100 000 kr.
I övrigt kan anslagshöjningen sägas vara av i huvudsak automatisk natur.

Departementschefen har icke tillstyrkt ett förslag av skolöverstyrelsen om
ändrad gruppindelning i slöjd. Överstyrelsens förslag innebar, att på låg- och
mellanstadierna i grundskolan klass eller grupp i trä- och metallslöjd och jämförliga
slöjdarter samt i textilslöjd och jämförliga slöjdarter skulle delas i två
grupper om elevantalet är lägst 17. Samundervisning borde om möjligt anordnas,
om elevantalet i sådan grupp eljest skulle understiga 5. Kostnaderna har av
överstyrelsen uppskattats till approximativt 4 650 000 kr.

Departementschefen har inte heller tillstyrkt ett förslag av överstyrelsen om
ändrad gruppindelning i gymnastik. Förslaget innebar, att i fall, där det inte
vore möjligt att fr. o. m. årskurs 5 anordna skilda grupper i gymnastik för flickor
och pojkar genom t. ex. samverkan med mellanstadiet eller annan skola i
skolenheten, en extra gymnastikgrupp skulle inrättas efter beslut av länsskolnämnden.
Den härigenom uppkomna ökningen av antalet lärartjänster för
budgetåret 1964/65 har av överstyrelsen uppskattats till ca 25 heltidstjänster.

Ett förslag från överstyrelsen angående personal vid skolornas institutioner
m.m. tillstyrkes av departementschefen i viss utsträckning. Förslaget påverkar
dock inte medelsbehovet under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av de till denna punkt knutna motionerna får utskottet anföra
följande.

I motionerna I: 407 och II: 489, I: 477 och II: 585 samt II: 592 har bl. a. hemställts
att riksdagen måtte uttala, att målsättningen för Kungl. Maj:ts och vederbörande
skolmyndigheters planering skall vara en successiv och ytterligare
sänkning av delningstalen för elevantalet på grundskolans alla stadier till nor -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196^

11

malt 25 elever, en sänkning som enligt motionerna I: 407 och II: 489 borde vara
genomförd läsåret 1972/73, enligt motionen II: 592 läsåret 1971/72 samt enligt
motionerna I: 477 och II: 585 så snart ske kan. Därutöver har i motionerna I: 66
och 11:86, 1:477 och 11:585 samt 1:484 och 11:593 påyrkats att delning av
slöjdgrupp skall medges, om antalet elever överstiger 17. I motionerna I: 477
och II: 585 gäller yrkandet endast mellanstadiet.

Utskottet vill liksom föregående år (uti. nr 76 år 1963) erinra om vad särskilda
utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1962:1, s. 170 f., anfört med
anledning av motioner i samma syfte som de nu föreliggande. Särskilda utskottet
framhöll, att de önskemål som framförts i de skilda motionerna skulle, om de
realiserades, medföra mycket betydande kostnadsökningar utöver dem som vid
ett successivt genomförande av grundskolan skulle följa redan av ett bifall till
Kungl. Maj :ts förslag. Dessutom skulle den lärarbrist som redan nu vore besvärande
ytterligare ökas till förfång för främst landsbygdens skolor. Därtill
komme, att Kungl. Maj:t föreslagit även andra omfattande och särskilt i detta
sammanhang betydelsefulla åtgärder — en avsevärd ökning av skolornas hjälpmedelsutrustning,
en förbättrad lärarutbildning m. m. — vilkas resultat inte
kunde avläsas förrän någon tid förflutit. För bedömande av förevarande spörsmål
måste också, som departementschefen framhållit, beaktas att pedagogisk
utveckling och forskning vid en senare tidpunkt kunde ha givit helt andra och
nya möjligheter för prövningen av dessa frågor. Dessa skäl talade enligt särskilda
utskottets mening mot bifall till de motionsledes framförda yrkandena.

Utskottet, som förra året instämde i vad särskilda utskottet sålunda anfört
och därför avstyrkte bifall till då väckta motioner i samma syfte som nu förevarande,
har icke funnit anledning att ändra sin tidigare intagna ståndpunkt i
ämnet. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill bifall även till de nu väckta
motionerna 1:66 och 11:86, 1:407 och 11:489, 1:477 och 11:585, 1:484 och
11:593 samt 11:592.

I motionen II: 592 har vidare ifrågasatts beslut från riksdagens sida om dels
en sänkning av delningstalet på grundskolans mellanstadium från 30 till 25,
dels rätt för glesbygdskommuner att tillämpa lägre delningstal för elevantalet i
klasserna än som eljest gäller. Under hänvisning till vad utskottet nyss anfört
avstyrker utskottet bifall till motionen II: 592 även i denna del.

I motionerna 1:67 och 11:87 har hemställts att riksdagen ville hos Kungl.
Maj:t anhålla om utredning av frågan om ersättning för uppkommande kostnader
vid anlitande av andra personer än lärare att leda morgonsamling i skolorna.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att beträffande de statliga
gymnasierna och realskolorna finnes möjlighet att för detta ändamål utnyttja de
till Understöd och premier anvisade medlen under anslaget Statliga allmänna
gymnasier m.m.: Omkostnader. Vad beträffar grundskolan bedömer utskottet
det rimligast att vederbörande kommun i den mån så bedömes erforderligt anvisar
medel för det i motionerna berörda ändamålet. Utskottet avstyrker med
hänsyn till angivna förhållanden bifall till förevarande motioner.

12

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

Utskottet delar i princip den ståndpunkt som kommit till uttryck i motionerna
I: 105 och II: 137, nämligen att olycksfallsriskerna, utbildningens utsträckning
över relativt stora ytor i vissa fall samt skolarbetets allmänna karaktär talar
för att delningstalet vid undervisning på skoglig linje i klass 9 i grundskolan
bör vara särskilt lågt. Utskottet förordar därför i anledning av motionerna att
bestämmelserna om delningstalet vid undervisning på skoglig linje (9 skog) tages
under omprövning av Kungl. Maj:t, som bör ha att till nästa års riksdag redovisa
resultatet av omprövningen. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer om sådan omprövning.

Vidkommande motionerna 1:324 och 11:326 om att hänsyn borde tagas till
den kommunala musikundervisningen vid bedömande av skolväsendets omfattning
i viss kommun anser utskottet att, så länge statliga bestämmelser angående
sådan undervisning saknas, den måste anses vara en rent kommunal angelägenhet.
Utskottet finner sig med hänsyn härtill icke böra biträda det i motionerna
framförda yrkandet om en särskild riksdagsskrivelse i motionens syfte till
Kungl. Maj:t.

Beträffande det i motionerna 1:407 och 11:489 framförda yrkandet om viss
kartläggning av grundskolans läge i olika hänseenden finner utskottet skäl tala
för att en sådan samlad kartläggning bör ske, dock icke förrän grundskolan
genomförts i sin helhet. Utskottet förutsätter emellertid att skolöverstyrelsen i
avvaktan härpå kontinuerligt gör de översikter som påkallas för att få hithörande
frågor belysta och att resultaten härav på lämpligt sätt delgives riksdagen.
Utskottet har dock full förståelse för att vissa svårigheter härvidlag kan
uppstå under den närmaste tiden med hänsyn till att överstyrelsen kommer att
befinna sig under en period av omorganisation. Utskottet avstyrker med hänsyn
till vad som nu anförts bifall till det i motionerna framförda yrkandet om en
mera samlad kartläggning genom skolöverstyrelsens försorg redan under läsåret
1965/66 för senare redovisning i 1966 års statsverksproposition.

Att undervisning i trafikkunskap i skolorna har betydelse för nedbringande av
nuvarande höga olycksfallsfrekvens i trafiken finner utskottet uppenbart. Såvitt
utskottet har sig bekant torde emellertid sådan undervisning redan i viss
utsträckning anordnas inom ramen för utbildningen i grundskolan. Det synes
angeläget att skolöverstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på möjligheterna
att ytterligare intensifiera denna undervisning. Att, som särskilt påyrkats i motionen
1:487, införa körkortsutbildning eller motsvarande trafikutbildning som
obligatoriskt moment i den utbildning som ges i grundskolan finner utskottet
emellertid klart olämpligt, både med hänsyn till ungdomarnas åldersstadium
och allmänna mognad och till den merbelastning på schemat, som skulle uppstå.
Utskottet finner sig därför böra avstyrka bifall till motionen I: 487.

I anledning av de i motionerna I: 503 och II: 580 framställda yrkandena får
utskottet först hänvisa till vad utskottet nyss anfört beträffande yrkandet i
motionerna I: 407 och II: 489 om viss kartläggning av grundskolans läge. Utskottet
utgår från som självklart, att det hos berörda myndigheter ständigt pågår
arbete för att förbättra grundskolan.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

13

Vidkommande det i motionerna I: 503 och II: 580 gjorda yrkandet att riksdagen
måtte besluta att lärare skall ha rätt att på begäran av elev och dennes
målsman biträda med råd vid det fria tillvalet får utskottet erinra om de allmänna
anvisningar för grundskolans verksamhet, som ingår i grundskolans läroplan.
Anvisningarna har den 10 november 1962 utfärdats av skolöverstyrelsen
med stöd av kungörelsen 1962: 480 och i anslutning till fastställda mål och riktlinjer
samt med iakttagande av de av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna grunderna
i övrigt för arbetet i grundskolan. Sålunda uttalas beträffande det fria
tillvalet (s. 35, skolöverstyrelsens skriftserie 60) att detta »skall föregås av erforderlig
studie- och yrkesorientering, given på ett sådant sätt, att den av de
enskilda ej upplevs som påtryckning till beslut i av skolan önskad riktning».
Vidare säges beträffande studie- och yrkesorientering (s. 78): »Slutligen skall
varje enskild elev och målsman som så önskar kunna få personlig upplysning
om skolans syn på elevens studieförutsättningar i olika avseenden, vid behov
och i mån av tillgång med stöd av psykologisk expertis.» Utskottet finner nu
gällande system, enligt vilket erforderlig information vid val av studieväg lämnas
av skolan men där beslutanderätten ligger hos hemmen, vara avgjort mera
tillfredsställande än det i motionerna föreslagna, nämligen att lärare skulle erhålla
rätt att uttryckligen råda elev att välja viss studieväg. Utskottet anser sig
inte heller böra biträda den i motionerna förslagna fastare inriktningen på ämnesgrupperingar
i syfte att dels åstadkomma homogenare klasser, dels åvägabringa
en bättre lösning av klassföreståndarproblemet. Utskottet finner det
nämligen vara av väsentlig betydelse att varje elev har möjlighet att välja de
ämnen, som mest lämpar sig för honom med tanke på just hans individuella
begåvning.

I samma motioner har vidare framförts yrkande om utbyggnad av systemet
med observationsklasser. I motionen II: 482 har hemställts om upphävande av
den nu gällande maximeringen av antalet specialklasser i form av 15-procentregeln
samt att skolmognadsklasserna skall omfatta hela lågstadiet. I anledning
härav torde böra erinras om departementschefens uttalande beträffande 15-procentregeln
i propositionen 1962:54, s. 291. Departementschefen anförde där
följande.

Inte så få remissinstanser, däribland de båda kommunförbunden, har föreslagit
ett fullständigt slopande av den berörda s. k. 15-procentregeln, en åtgärd
som även skolöverstyrelsen övervägt men till sist ändå inte funnit sig böra föreslå.
Ett slopande av denna norm skulle visserligen i en del fall underlätta en
ytterligare utbyggnad av specialundervisningen i städer och andra tätorter, där
en sådan utbyggnad är lättare att genomföra, men skulle samtidigt — med hänsyn
till den alltjämt knappa tillgången på specialutbildade lärare — ytterligare
försvåra motsvarande utbyggnad i landsbygdskommunerna, där förbättringen i
detta hänseende för närvarande framstår som mer angelägen. Inte heller jag är
därför beredd att föreslå ett helt slopande av normen utan stannar vid den av
beredningen förordade uppmjukningen i samband med interkommunal samverkan
på området. Med hänsyn till de svårigheter, som i vissa yttranden påvisats

14 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

att inom den fastställda ramen inrymma bl. a. skolmognadsklasser, kan dock
utvecklingen här behöva följas med särskild uppmärksamhet från länsskolnämndernas
och skolöverstyrelsens sida.

Vad beträffar skolmognadsklassema har utskottet inhämtat att försöksverksamhet
med dessa klasser för närvarande bedrives under skolöverstyrelsens ledning.
Utskottet förutsätter att överstyrelsen ständigt har sin uppmärksamhet
riktad även på övriga problem inom detta område, såsom exempelvis behovet av
och möjligheterna för en utbyggnad av systemet med observationsklasser. Med
hänsyn härtill och då det fortfarande föreligger brist på lärare utbildade för
tjänstgöring i frågavarande klasser avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande
motionsyrkanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:66 och 11:86, 1:484 och 11:593 samt
1:477 och II: 585, sistnämnda båda motioner i vad de avser
delning av slöjdgrupp, icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionen II: 592, i vad den avser delningstalet på
grundskolans mellanstadium samt i glesbygdernas grundskolor,
icke må bifallas av riksdagen;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 592, såvitt nu är i fråga, till
Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. in.
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 180 000 000
kr.;

IV. att motionerna I: 67 och II: 87 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:105 och
II: 137, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande en omprövning av bestämmelserna om delningstalet
vid undervisning på skoglig linje (9 skog) inom
grundskolan;

VI. att motionerna 1:324 och 11:326 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna I: 407 och II: 489, I: 477 och II: 585
samt II: 592, samtliga motioner i vad de avser målsättningen
för sänkningen av elevantalet i grundskolan, icke må bifallas
av riksdagen;

VIII. att motionerna 1:407 och 11:489, i vad de avser en
kartläggning under läsåret 1965/66 av grundskolans läge, icke
må bifallas av riksdagen;

IX. att motionen 1:487 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

X. att motionerna 1:503 och 11:580 samt 11:482 icke må
bifallas av riksdagen.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196!>.

15

10:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem
eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt 107 s. 218) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
T hor sten Larsson m.jl (1:404) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset m.fl (11:484), i vilka hemställts 1. att riksdagen måtte
besluta att bidrag till kostnaderna för inackordering av elever i grundskolor,
folkskolor och fortsättningsskolor som har lång och besvärlig skolväg må utgå
med 5 kr. per elev och dag samt 2. att riksdagen måtte vid sin behandling av
anslaget Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem eller
enskilda hem för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Widén (I: 502) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson i Ingemarsgården
(II: 591), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära en översyn av gällande statsbidragsbestämmelser för inackordering
av skolelever i syfte att återställa proportionerna mellan statligt
och kommunalt åtagande och att Kungl. Maj:t förelägger 1965 års riksdag av
denna utredning betingade förslag.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna II: 484 och I: 502.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 200 000 kr., vilken helt
är av automatisk natur.

Utskottet vill beträffande detta anslag först erinra om att utskottet i sitt av
riksdagen godkända utlåtande 1962: 8 (punkt 29) bl. a. uttalade, att den påtagliga
minskning förevarande statsbidrag undergått i relation till kostnaderna
enligt utskottets mening gjorde det ofrånkomligt, att en uppräkning måste ske
snarast möjligt, så att statsbidragets realvärde återställdes.

Vid utskottets behandling av ifrågavarande anslag förra året (utlåtande nr 8,
punkt 20) erinrades om att departementschefen vid anmälan av anslaget för
budgetåret 1963/64 uttalat, att starka skäl talade för att man försökte lösa
samtliga problem rörande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
i ett större sammanhang. Resultatet av 1958 års skattcutjämningskommittés
arbete syntes enligt departementschefens mening komma att ge förutsättningar
för en sådan lösning och borde därför avvaktas.

Enligt uppgift avser skatteutjämningskommittén att slutföra sitt arbete under
första halvåret 1964. Därest kommittén i sitt kommande förslag icke skulle ha
särskilt beaktat frågan om en förstärkning av statsbidraget till inackordering och
till skolskjutsar förutsätter utskottet, att vid den slutliga avvägningen av statens
samlade insatser för att förändra kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
till kommunernas förmån vederbörlig hänsyn tages till de synnerligen

16

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

starka skäl som talar för ett återställande av — i första hand — statsbidragets
realvärde för kommunerna på nu ifrågavarande områden. Utskottet förväntar
att förslag i sådant syfte snarast förelägges riksdagen. I avvaktan härpå avstyrker
utskottet bifall till såväl motionerna 1:404 och 11:484 om förstärkning av
statsbidraget till inackordering av elever med lång och besvärlig skolväg som
motionerna 1:502 och 11:591 med begäran om en särskild riksdagsskrivelse till
Kungl. Maj:t rörande återställande av proportionerna mellan statligt och kommunalt
åtagande för bestridande av inackorderingskostnadema för skolelever
m. m.

Kungl. Maj:ts förslag rörande medelsberäkningen för nästa budgetår anser
sig utskottet böra biträda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 404 och II: 484, i vad de avser en förstärkning
av statsbidraget till inackordering av elever med lång
och besvärlig skolväg, icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 404 och II: 484, såvitt nu är
i fråga, till Grundskolor to. to.; Bidrag till inackordering av
skolbarn i elevhem eller enskilda hem för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.;

III. att motionerna I: 502 och II: 591 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

11 :o) Grundskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar. Kungl.
Maj :t har (punkt 108, s. 218 och 219) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
T hor sten Larsson m.fl. (1:402) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset m.fl. (11:485), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid
behandling av Kungl. Maj:ts förslag om Bidrag till anordnande av skolskjutsar
m. m. ge sin anslutning till skolöverstyrelsens framställning om liberalisering av
den till inackorderingsbidraget knutna maximeringen av statsbidraget till skolskjutsar; dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson m.fl. (1:403) och den andra inom andra kammaren av herr
Mattsson m.fl. (II: 488), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen
av Grundskolan m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar under åttonde
huvudtiteln besluta att bidrag till s. k. självskjuts må utgå med 1 kr. per elev
och skoldag om den egna färdvägen är längre än 7 km och eljest med högst
75 öre per elev och skoldag i enlighet med vad i motionerna anförts, samt i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i kungörelsen om statsbidrag
för skolskjutsar och inackordering, att statsbidrag för självskjutsar kan
utgå för elever i hela grundskolan;

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961+

17

dels ock en inom andra kammaren av herrar Westberg och Boo väckt motion
(11:432), i vilken hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om skyndsam utredning dels angående grunderna för statsbidrag till
egentliga skolskjutsar, dels angående statsbidrag till självskjutsar.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna II: 485, I: 403 och II: 432.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 000 kr., vilken
helt är av automatisk natur.

Skolöverstyrelsen hade i särskild framställning föreslagit en sådan ändring av
kungörelsen 1958: 380 att länsskolnämnderna skulle erhålla ökade möjligheter
att medge undantag i varje enskilt fall från den till inackorderingsbidraget anknutna
maximeringen av skolskjutsbidraget. Detta förslag om uppmjukning av
maximeringsregeln i bidragskungörelsen har departementschefen icke biträtt.

Utskottet. Med anledning av motionerna I: 403 och II: 488 samt II: 432 får
utskottet åberopa, vad utskottet under närmast föregående punkt framhållit,
eftersom de av utskottet därvid anförda synpunkterna även äger giltighet beträffande
statsbidraget till skolskjutsar (självskjutsar).

Kungl. Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen under detta anslag har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Vidkommande motionerna I: 402 och II: 485 synes i och för sig starka skäl
tala för att länsskolnämnderna får ökade möjligheter att medge undantag i varje
enskilt fall från den till inackorderingsbidraget anknutna maximeringen av skolskjutsbidraget.
Utskottet, som emellertid inte nu är berett att biträda ifrågavarande
motionsyrkande i detta syfte, förutsätter likväl i anledning av motionerna,
att Kungl. Maj :t tar upp spörsmålet om en sådan uppmjukning av statsbidragsbestämmelserna
till förnyat allvarligt övervägande i samband med sina
prövningar av möjligheterna till ökade insatser från statens sida beträffande
bl. a. bidragen till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda hem och
till anordnande av skolskjutsar samt att Kungl. Maj:t för riksdagen, helst till
nästa år, redovisar resultatet av detta övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionen 11:432 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

II. att motionerna 1:403 och II: 488 icke må bifallas av riksdagen; III.

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna I: 402
och II: 485;

2 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 sand. Nr 93

18 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

IV. att riksdagen må till Grundskolor m.m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 70 000 000 kr.

12:o) Grundskolor in. in.: Bidrag till pedagogisk utrustning in. in. Kungl.

Maj:t har (punkt 109, s. 219) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Ilultell och fröken
Ljungberg (I: 485) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerjors
m.jl. (11:613), i vilka hemställts att riksdagen ville besluta att anslaget för
budgetaret 1964/65 till Grundskolor m. m.: Bidrag till pedagogisk utrustning
in. m. skall ställas till förfogande för såväl grundskolorna som de under grundskolans
uppbyggnad vid sidan av denna verksamma obligatoriska skolorna, samt
att anslaget höjes med så stort belopp som kan vara motiverat av ett godkännande
av detta förslag.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar
utskottet till motionen II: 613.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 100 000 kr., vilken helt
är av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I anledning av motionerna I: 485 och II: 613 får utskottet anföra följande.

Utskottet framhöll föregående år (utlåtande nr 8, punkt 22) i anledning av
då föreliggande motioner med samma yrkande som de nu förevarande, att bidraget
till pedagogisk utrustning närmast vore en ersättning för det bidrag som de i
försöksverksamheten med nioårig enhetsskola deltagande kommunerna kunde
erhålla för högstadieelever, det s. k. försökskostnadsbidraget. Det nya bidraget
hade tillkommit för att icke kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
skulle rubbas på denna punkt. Vidare skulle genom ett utsträckande av bidragsgivningen
till samtliga kommuner — en åtgärd som i och för sig vore tilltalande

den bakom konstruktionen liggande tanken frångås. Under hänvisning till
vad utskottet sålunda föregående år framhöll och då kostnaderna för statsverket
vid ett bifall till motionärernas yrkande redan för nästa budgetår skulle komma
att öka med ytterligare ca 5 miljoner kr., avstyrker utskottet bifall till motionerna
1:485 och 11:613.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen ma, med bifall till Kungl. !VIaj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 485 och II: 613, till Grundskolor
m.m.: Bidrag till pedagogisk utrustning m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

19

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961+

13 :o) Grundskolor m. m.: Radiokurser i främmande språk. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 220—222), vilket innebär dels ändrad
anslagsrubricering, dels en anslagshöjning med 125 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Grundskolor m. m.: Radiokurser i främmande
språk för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 054 000 kr.

14 :o) Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. in. Kungl. Maj:t har (punkt 111, s. 222 224) föieslagit

riksdagen att till detta ändamål anvisa ett anslag av 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wanhainen (1:333)
och den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 324),
i vilka hemställts att riksdagen måtte till Grundskolor m. in.: Folkundervisningens
främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. under åttonde huvudtiteln
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 350 000 kr. enligt i motionerna
anförda grunder.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet hänvisar utskottet
till motionen II: 324.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels att anslaget uppföres med oförändrat belopp,
dels att det får karaktär av obetecknat anslag i stället för såsom nu
reservationsanslag.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget höjes med 50 000 kr. enligt föl -

jande sammanställning.

1. Medel till ytterligare 6 lekskolekurser ........................ + 4 800

2. Medel till ytterligare 19 finnbygdsstipendier .................. + 22 800

3. a) Höjning av bidraget till Tornedalens folkhögskola .......... + 11 500

b) Höjning av bidraget till Tornedalens folkhögskolas bygdekur ser

...............................................;• + 3 000

4. Höjning av bibliotekarietjänsten vid Tornedalens bibliotek från

Ao 20 till Ao 23 ............................................ + 3 252

5. Höjning av bränslebidraget till skolor i Karesuando kommun ... + 5 000

Summa ökning kr. 50 352

Avrundat 50 000

Departementschefen framhallcr, att da anvisade medel i huvudsak földelas pa
olika ändamål med för varje år bestämda belopp skäl icke längre finnes att låta
anslaget bibehålla karaktären av reservationsanslag. Skolöverstyrelsens förslag
om höjning av anslaget med 50 000 kr. biträder departementschefen icke utan
framhåller, att vissa av de mer angelägna ändamålen, för vilka skolöverstyrelsen
beräknat medel, synes kunna tillgodoses inom oförändrad anslagsram.

20

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 333 och II: 324 har påyrkats en anslagshöjning för nästa budgetår
med 50 000 kr. i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag. Det
ringa antalet sökande till finnbygdsstipendierna — den största posten i motionärernas
förslag avser dessa stipendier — motiverar enligt utskottets mening
inte en utökning av stipendierna. Då utskottet i övrigt anser sig kunna ansluta
sig till departementschefens uttalande att de föreslagna höjningarna bör kunna
tillgodoses inom oförändrad anslagsram, avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 333 och II: 324.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:333 och 11:324, till Grundskolor
m. to.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av
300 000 kr.

15:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 224), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Grundskolor to. to.: Bidrag tid Skytteanslca
skolan i Tärna för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag
av 20 000 kr.

16:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 113, s. 224—229), vilket innebär en anslagsminskning med 95 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för nomadskolorna, som föranledes av vad
departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 520 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. n 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 666 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 440 000

Summa kr. 1 637 000

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964 21

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond.................. 17 000

Nettoutgift kr. 1 620 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 1 620 000 kr.

17:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 114, s. 230 och 231), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.

18:o) Nomadskolor: Fältstudiekurser för nomadbarn. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 231), vilket innebär en anslagsminskning
med 19 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fältstudiekurser för nomadbarn
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
47 000 kr.

19:o) Statens blindskolor m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 116, s. 231—236), vilket innebär en anslagshöjning med 320 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens blindskolor m. m., som föranledes
av vad departementschefen föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens blindskolor
m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 877 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 42 000

3. Avlöningar till personal vid tillfälliga anpass ningskurser

för nyblinda, förslagsvis.......... 169 000

4. Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 862 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 030 000

Summa kr. 3 980 000

22

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196 It -

c) till Statens blindskolor m. ra.: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 980 000 kr.

20:o) Statens blindskolor m. in.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 117, s. 236—238), vilket innebär en anslagshöjning med
59 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens blindskolor ra. ra.: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 090 000
kr.

21 :o) Statens blindskolor m. in.: Inredning och utrustning av skolhem i
Örebro. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 239), vilket innebär
en anslagshöjning med 200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens blindskolor ra. ra.: Inredning
och utrustning av skolhem i Örebro för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kr.

22:o) Statens dövskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 119, s. 239—
245) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för statens dövskolor m.m., som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för statens dövskolor m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1964/65, dels ock till Statens dövskolor m.m.: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 246 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning för nästa budgetår av
286 000 kr.

Förändringarna under detta anslag domineras i väsentlig mån av förslag om
Mogårdsanstaltens delning. Beträffande detta förslag och vad därmed sammanhänger
må anföras i huvudsak följande.

1963 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att, om vissa förutsättningar
visade sig föreligga under innevarande budgetår, till Charlottendals skolhem i
Gnesta överflytta skolhemmet vid skol- och arbetshemmet på Mogård. De angivna
förutsättningarna för att en sådan överflyttning skulle kunna ske var
att barnen på Charlottendals skolhem kunde beredas tillfredsställande vårdmöjligheter
på annan plats.

Frågan om Mogårdsinstitutionens delning och därmed sammanhängande frågor
har inom departementet bearbetats av en arbetsgrupp i vilken ingår företrädare
för departementet, skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen.

Sammanfattningsvis innebär den av departementschefen förordade organisationsförändringen
följande. Charlottendals skolhem i Gnesta upplöses, varvid de
särskolmässiga barnen flyttas till särskolor och de barn, som man kan betrakta

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

23

som normalbegåvade, flyttas till skolan för hörselskadade i Örebro och där hålles
samman som grupp i en enhet som bör benämnas Charlottendalsskolan. I ekonomiskt
och administrativt hänseende samordnas denna med skolan för hörselskadade.
I pedagogiskt hänseende bör Charlottendalsskolan vara en från skolan
för hörselskadade fristående enhet. Styrelsen för skolan i Örebro bör vara styrelse
jämväl för Charlottendalsskolan. Dock bör styrelsen utvidgas med en ledamot,
som bör vara särskilt förtrogen med de gravt talskadade barnens problem. Dessutom
bör Charlottendalsskolans studierektor vara självskriven ledamot av styrelsen.

Mogårdsbarnen överflyttas till Gnesta, där den nya institutionen bör benämnas
Statens skola för döva i Gnesta.

Mogårdsinstitutionen, som efter delningen kommer att omfatta endast arbetshemmet,
bör fr. o. m. nästa budgetår ställas under medicinalstyrelsens tillsyn
och sålunda falla inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Med den här redovisade organisationen, vilken departementschefen förutsätter
bli genomförd på angivet sätt, åstadkommes enligt departementschefen ett
rationellt utnyttjande av specialskolornas resurser, samtidigt som en ny provisorisk
institution för normalbegåvade gravt talskadade barn tillkommer i Örebro.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse de organisatoriska förbättringar som
möjliggöres genom de av departementschefen framlagda förslagen i anslutning
till Mogårdsanstaltens delning. I allt väsentligt kan utskottet också ansluta sig
till vad departementschefen förordat med avseende på de kostnadsmässiga konsekvenserna
för nästa budgetår av de förordade anordningarna. Endast i ett avseende
vill utskottet förorda en avvikning från det framlagda förslaget.

Enligt vad utskottet erfarit har departementschefen beräknat kostnaderna för
de anordningar som sammanhänger med att Örebroskolan enligt förslaget skall
provisoriskt hysa de barn som i samlad grupp överflyttas till Charlottendals
skolhem till 100 000 kr. Inom denna kostnadsram synes emellertid icke tillräckligt
utrymme finnas för tillgodoseende av viss, enligt de uppgifter utskottet kunnat
inhämta från skolöverstyrelsen och vederbörande skola, nödvändig ytterligare
förstärkning av dels vårdpersonalen, dels personalen i köket. Utskottet, som
icke är berett att nu förorda inrättandet av särskilda tjänster för ifrågavarande
ändamål — det torde närmast böra ankomma på skolöverstyrelsen att i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1905/66 ånyo till bedömande upptaga frågan om
en mera permanent förstärkning i detta avseende — bär likväl vid sin allmänna
bedömning av de resurser som bör tilldelas Örebroskolan funnit sig kunna tillstyrka
en ytterligare medelsanvisning utöver vad departementschefen för nästa
budgetår förordat av 15 000 kr., att användas för de i det föregående redovisade
ändamålen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som i övrigt
icke har något att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt,

24

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens dövskolor m. m., som föranledes
av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens dövskolor
in. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 986 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 141000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 466 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 1 668 000

Summa kr. 6 261 000

c) till Statens dövskolor ra. ra.: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 261 000 kr.

23:o) Statens dövskolor m. in.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 120, s. 245—247), vilket innebär en anslagsminskning med 35 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Statens dövskolor ra. ra.: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 985 000
kr.

24:o) Statens dövskolor m. in.: Engångsanskaffning av utrustning in. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 247 och 248), vilket innebär
en anslagsminskning med 60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens dövskolor ra. ra.: Engångsanskaffning
av utrustning ra. ra. för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kr.

25:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Kungl. Maj:t har
(punkt 122, s. 248 och 249) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 455 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Thorsten Larsson ra. fl.
(I: 326) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson i Nennesholm
ra- fl- (II: 327), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling av förevarande
anslag för budgetåret 1964/65 bevilja ett förslagsanslag av 569 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 326.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196i 25

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning för nästa budgetår av 50 000
kr.

Med hänsyn till betydelsen av att så många döva barn som möjligt får del av
hemundervisningen för döva förskolebarn anser departementschefen, att staten
bör stimulera landstingens intresse för denna verksamhet. Bidragsgivningen för
ändamålet föreslås därför utvidgad med 20 000 kr. Den vidgade hemundervisningen
synes enligt departementschefen kunna åstadkommas genom medverkan
av landstingens hörselkonsulenter. — De automatiska kostnadsökningarna under
anslaget beräknar departementschefen till 30 000 kr.

Ett förslag från skolöverstyrelsen om en generell ökning av utgående statsbidrag
med 25 % har departementschefen inte ansett sig kunna biträda.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 326 och II: 327 har hemställts om en generell ökning av utgående
statsbidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Yrkandet sammanfaller
med vad som påyrkats av skolöverstyrelsen i överstyrelsens anslagsäskanden
för budgetåret 1964/65.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare insatser erfordras
från samhällets sida för de handikappade och deras utbildning. Inte minst synes
detta gälla förevarande område. Det förslag som nu framlagts av departementschefen
om en utvidgning av bidragsgivningen till hemundervisning för döva förskolebarn
ser utskottet som ett led i en strävan att öka statens engagemang för
de handikappade och hälsar därför förslaget med tillfredsställelse. Utskottet ser
också gärna att dessa insatser får en efterföljd. Enligt vad utskottet erfarit kommer
blind- och dövskoleutredningen, som primärt arbetar med frågan om grundskolor
för blinda och döva, att behandla även frågan om förskolorna på området.
Då det synes sannolikt att hela problemkomplexet snart kommer under riksdagens
prövning bör frågan om en ökning av de samhälleliga åtgärderna i stort
på blind- och dövundervisningens område lämpligen kunna anstå till dess. Utskottet
är med hänsyn härtill icke berett att nu, på sätt förordats i motionerna
1:326 och 11:327, tillstyrka en generell anslagsuppräkning. Utskottet avstyrker
alltså bifall till ifrågavarande motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 326 och II: 327, till Bidrag till förskolor
och skolhem för döva barn för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 455 000 kr.

26:o) Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 249 och 250), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

26

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196

att riksdagen må till Resor för blind- och dövskolelever
jämte ledsagare för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 280 000 kr.

Gymnasier m. m.

27:o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 124, s. 251—263) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de statliga allmänna gymnasierna
m. m., som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels
ock till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 245 875 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Isacson och Per Petersson (1:103) och den andra inom andra kammaren av
herr Nordstrandh m.fl. (II: 139), i vilka hemställts att riksdagen måtte a) godkänna
av motionärerna angiven avlöningsstat för de statliga allmänna gymnasierna
m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, b) till Statliga
allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 246 025 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Isacson (1:153) och den andra inom andra kammaren av herrar Nordstrandh
och Palm (II: 206), i vilka hemställts att riksdagen måtte a) godkänna av motionärerna
angiven avlöningsstat för de statliga allmänna gymnasierna m. m., att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, b) till Statliga allmänna gymnasier
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
246 020 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist (I: 272) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt
m.fl. (11:330), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av anslaget
Statliga allmänna gymnasier m.m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65
uttala att skrivhjälp skall ställas till lärarnas förfogande på grundskolans alla
stadier efter grunder motsvarande dem som avses komma att gälla för det av
departementschefen föreslagna bidraget avseende gymnasierna och grundskolans
högstadium;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Palm och Wallmark (1:279) och den andra inom andra kammaren av herr
Arvidson m.fl. (11:311), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att vid fördelningen på kommuner av tillgängliga gymnasie -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

27

klasser i landet sådan hänsyn tas till de speciella förhållanden i storstockholmsområdet
och andra liknande områden, att en kraftig höjning av intagningspoiingen
där undvikes, samt att riksdagen uttalar att under de sista åren då
intagning till gymnasium enligt det gamla systemet äger rum en alltför rigorös
styrning av elevernas studievägar genom dimensioneringen av olika gymnasieformer
undvikes;

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per Petersson (I: 330) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors
m. jk (II: 344), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att till Statliga
allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 246 071 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hamrin-Thorell och herr Widén (I: 397) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Helén och Källstad (11:481), i vilka hemställts att riksdagen måtte
1. medge att försöksverksamhet under budgetåret 1964/65 får anordnas med
skolsekreterare och ställföreträdande rektor vid 15 statliga allmänna gymnasier
och med rektorsassistent vid 5 statliga allmänna gymnasier, 2. besluta anslå
150 000 kr. för bestridande av kostnaderna för personal vid de allmänna gymnasierna,
som utför sekreterargöromål i de fall då möjlighet att anställa sekreterare
ej föreligger, 3. besluta anslå 300 000 kr. för bestridande av kostnaderna för
hjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna med arbete på institutioner, i bibliotek
m. in. och skrivarbete, samt 4. i anledning av förslagen under 2. och 3. till
Statliga allmänna gymnasier m. in.: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag med
450 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 246 325 000 kr.;

dels en inom första kammaren av fröken Ljungberg m. fl. väckt motion
(I: 406), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t begära, att vid det nya gymnasiets utformning försöksverksamhet anordnas
med kontinuerligt tidningsstudium som undervisningsämne på gymnasiet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Dahlén (I: 481) och den andra inom andra kammaren av herrar Edlund och
Nilsson i Tvärålund (II: 574), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. besluta
att på det sätt som anföres i motionerna bevilja ett anslag på 150 000 kr. för
bestridande av kostnader för personal vid de allmänna gymnasierna i samband
med sekreteraruppgifternas fullgörande, 2. besluta att för bestridande av kostnader
för hjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna med arbete på institutioner.
i bibliotek m. m. och skrivarbete anslå 300 000 kr., samt 3. i anledning av
förslagen under punkterna 1. och 2. till Statliga allmänna gymnasier m.m.: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i jämförelse
med Kungl. Maj:ts förslag med 450 000 kr. höjt förslagsanslag, dvs.
246 325 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åkerlund (1:504) och den andra inom andra kammaren av herr Wcnncr -

28

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

fors (II: 609), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att inrätta ytterligare
åtta ordinarie lektorstjänster i Ao 25 fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:139, 11:206, 11:330, 11:311, 11:344, 11:481,
1:406, 1:481 och 11:609.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 7 585 000 kr. I övrigt
innebär Kungl. Maj:ts förslag bl. a. följande.

1) inrättande av 35 ordinarie lektorstjänster och 41 ordinarie adjunktstjänster
vid gymnasier under förstatligande,

2) inrättande av två extra ordinarie lektorstjänster och en extra ordinarie adjunktstjänst
vid statens gymnasium för vuxna i Norrköping,

3) inrättande av tre extra ordinarie lektorstjänster, en extra ordinarie adjunktstjänst,
en extra ordinarie studiekonsulenttjänst i Ae21, en kanslibiträdestjänst
och en vaktmästartjänst vid statens gymnasium för vuxna i Härnösand,

4) indragning av nio rektorstjänster vid avvecklade samrealskolor,

5) indragning av 55 adjunkts- eller ämneslärarinnetjänster i Ao 23 respektive
Ao 21 samt förande på övergångsstat av 116 dylika tjänster,

6) inrättande av ytterligare tio extra ordinarie lektorstjänster,

7) indragning av tre ordinarie tjänster som lärare i trä- och metallslöjd och en
ordinarie tjänst som lärare i textilslöjd,

8) uppförande på övergångsstat av 31 lärartjänster i övningsämnen,

9) förande på övergångsstat av 13 vaktmästartjänster i Ao 8,

10) förbud mot återbesättande av 17 vaktmästartjänster i Ao 8,

11) indragning av 21 extra ordinarie vaktmästar- och maskinisttjänster,

12) inrättande av en maskinisttjänst i Ae 9 vid allmänna gymnasiet i Vetlanda.

13) anvisande av 300 000 kr. för skrivhjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna,

14) bemyndigande för skolöverstyrelsen att anordna förberedande lärarkurser,

15) överförande av en övningsskollärartjänst vid statens normalskola på övergångsstat,

16) inrättande av teknisk gren vid ytterligare ett tiotal allmänna gymnasier.

Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit förstatligande av följande kommunala
gymnasier, nämligen Göteborg: Östra realskolan, Malmö: Johannes samrealskola
samt de kommunala gymnasierna i Falkenberg, Finspång, Lindesberg, Norrtälje
och Ulricehamn, upprättande av ytterligare ett statligt gymnasium för vuxna,
inrättande av tolv ordinarie lektorstjänster, sänkning av delningstalet för beräkning
av antalet gymnastikavdelningar på gymnasiet, inrättande av 43 halvtidstjänster
som kurator i Ae 15, anvisande av ytterligare medel till biträdeshjälp
på rektorsexpeditionerna och utvidgning av försöksverksamhet med anställande
av skolsekreterare, ställföreträdande rektorer och rektorsassistenter. Dessa för -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

29

slag har icke tillstyrkts av departementschefen. I stället för förstatligande av de
av skolöverstyrelsen föreslagna sju kommunala gymnasierna förordar departementschefen
att, intill dess beslut om gymnasiernas framtida organisation m. m.
fattats, statsbidrag skall utgå till nämnda sju gymnasier med belopp motsvarande
hela den kostnad, som vid ett successivt förstatligande skulle ha åvilat
statsverket. Denna kostnad föreslår departementschefen skola bestridas ur anslaget
Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. (jfr punkten 32 i det följande).

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas i övrigt bl. a. följande rörande
utbyggnaden av gymnasieorganisationen.

När det gäller gymnasierna har i de senaste årens statsverkspropositioner angivits
vissa preliminära riktlinjer för den fortsatta kvantitativa utbyggnaden.
Dessa riktlinjer har inneburit, att gymnasierna bör utbyggas så, att de mot
slutet av 1960-talet skall kunna ta emot ca 30 % av varje årskull 17-åringar
samt att ca 60 % av gymnasiernas kapacitet skall ligga på allmänna gymnasier
och 40 % på fackgymnasier. Till dessa riktlinjer har 1960 års gymnasieutredning
i huvudsak anslutit sig. Som direktiv för det praktiska handlandet har dessa
riktlinjer inneburit, att fackgymnasiernas kapacitet skulle ökas kraftigt medan
däremot de allmänna gymnasiernas kapacitet skulle hållas vid ungefär den nivå,
som förelåg då riktlinjerna angavs eller till och med reduceras något i förhållande
till denna.

Fackgymnasierna har, vilket påpekas under förevarande anslagspunkt i huvudtiteln,
ökat sin andel av det sammanlagda antalet intagningsavdelningar på
gymnasiet från knappt 21 % läsåret 1961/62 till drygt 28 % innevarande läsår
och, enligt redovisade bedömningar, nära 30 % läsåret 1964/65. Samtidigt har
även de allmänna gymnasiernas intagningskapacitet hållits på en hög nivå och
siffran för läsåret 1964/65 visar på en ytterligare ökning av antalet intagningsavdelningar
vid dessa. Det sammanlagda antalet intagningsavdelningar har därför
ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Den nuvarande intagningskapaciteten
tillåter en intagning av sammanlagt ca 30 000 elever, dvs. närmare 24 %
av den nu aktuella årskullen om ca 127 000 individer.

Den snabba ökningen av fackgymnasierna är, anför departementschefen, givetvis
synnerligen tillfredsställande. Samtidigt bör enligt departementschefen emellertid
observeras att, med utgångspunkt i det för budgetåret 1964/65 föreslagna
antalet intagningsavdelningar vid de tre olika gymnasieformerna, ytterligare 200
intagningsavdelningar skulle behövas vid fackgymnasierna, för att dessa skulle
uppnå andelen 40 % av den sammanlagda intagningskapaciteten. Sammanlagt
skulle då krävas ca 1 320 intagningsavdelningar vid de tre gymnasieformerna,
vilket svarar mot en intagning av 38—39 000 studerande. Med hänsyn bl. a.
til! den snabba minskningen av årskullarna i gymnasieåldern som kan förutses
under de närmaste åren samt till de svårigheter i fråga om lärarförsörjningen
som föreligger både på gymnasiet och, i synnerhet, på det under utbyggnad
varande högstadiet av grundskolan är det, framhåller departementschefen, up -

30

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J

penbart att en så långtgående utbyggnad av gymnasiet inte bör eftersträvas
under de närmaste åren. Departementschefen fortsätter:

»I själva verket skulle gymnasiets intagningskapacitet nu behöva byggas ut
i endast mycket ringa mån för att det mål skall nås som hittills uppställts för
gymnasiernas utbyggnad under detta årtionde, nämligen att bereda omkring
30% av ungdomen möjlighet att studera vid gymnasier. Vad som inom den
totala ramen därutöver bör ske är en omfördelning mellan de olika gymnasieformerna,
dvs. en viss minskning av antalet intagningsavdelningar av allmänt gymnasium
och en ökning av antalet intagningsavdelningar av de båda fackgymnasiefonnerna.
Målet för denna omfördelning bör vara, att fackgymnasiernas andel
av den samlade gymnasiekapaciteten uppnår 40 %, eventuellt något mer.
På denna omfördelning bör nu ansträngningarna inriktas, varvid den fortsatta
utbyggnaden av fackgymnasierna med nya intagningsavdelningar bör ske med
beaktande i möjligaste mån av de krav i fråga om, bl. a., spridning av utbildningsmöjligheterna,
som kan böra ställas på det framtida gymnasiet.

Av vad jag nu anfört framgår att en ökning av antalet intagningsavdelningar
läsåret 1964/65 bör ske väsentligen endast vid fackgymnasiema. Även med
denna begränsning kan antalet intagningsavdelningar beräknas bli mycket stort,
sammanlagt ca 1 080 avdelningar. I detta sammanhang bör även beaktas den
ökning av intagningskapaciteten vid fackskolorna, som jag beräknar i det följande
under punkt 127.»

I särskild skrivelse till utskottet har Svenska Tidningsutgivareföreningen
(TU) närmare kommenterat motionen 1:1^06 om försöksverksamhet med kontinuerligt
tidningsstudium som särskilt ämne i det nya gymnasiet. Med hänsyn
till kommentarernas betydelse för bedömande av motionsyrkandet återger här
utskottet skrivelsens innehåll.

Som underlag för bedömandet av motionsförslaget vill TU hänvisa till det
samarbete som redan etablerats mellan skolmyndigheter och press i syfte att få
till stånd en effektiv tidningsundervisning.

Under mottot »att lära om och av tidningen» samverkar skolöverstyrelsen och
TU sedan två år i en gemensam arbetsgrupp som söker nya vägar att tillvarata
tidningen som pedagogiskt hjälpmedel. Verksamheten omfattar såväl dags- och
veckopress som den specialiserade tidskriftslitteraturen.

På initiativ av den nämnda arbetsgruppen hölls vid Journalistinstitutet i
Stockholm i juni 1963 en första femdagars lärarkurs om »tidningen som lärobok».
Förutom observatörer från Danmark och Norge omfattade kursen 30
svenska deltagare. Förhandsintresset för denna nyhet var så stort att mer än
tre fjärdedelar av de sökande måste avvisas. En ny liknande kurs kommer att
hållas vid Journalistinstitutet i Göteborg i augusti i år. Verksamheten står under
skolöverstyrelsens och Stiftelsen Pressinstitutets gemensamma huvudmannaskap,
och kurserna avses bli årligen återkommande arrangemang.

Arbetsgruppen förbereder, delvis i samverkan med pressorganisationer i
grannländerna, en rad andra projekt. För närvarande utarbetas en lärobok om
pressen, avsedd som bredvidläsningsbok främst för undervisningen i samhällslära.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196^

31

En lärarhandledning, »Avisen i klassen», föreligger redan som resultat av ett
samarbete mellan danska tidningsutgivare och Gyldendals forlag och beräknas
utkomma även i en svensk version. TU:s Förlags AB förbereder vidare en handledning
om studiebesök på tidningar i syfte att effektivisera de traditionella
officinbesöken.

Redan innan överstyrelsen och TU bildade sin gemensamma arbetsgrupp hade
flera skolor inlett intressanta försök med systematiska tidningsstudier under
samverkan mellan skolmyndigheter, TU och enskilda tidningsföretag. Med utmärkt
resultat har sådan pionjärverksamhet bl. a. förekommit vid Kommunala
flickskolan i Malmö och vid Kalmar högre allmänna läroverk. Erfarenheterna
från dessa fleråriga försök visar att tidningen är ett särskilt värdefullt hjälpmedel
vid undervisningen i modersmålet, i historia med samhällslära och i geografi
samt att tidningar med fördel kan användas vid språkstudier och i viss mån
inom den naturvetenskapliga ämnesgruppen.

Tidningsutgivareföreningen har med största tillfredsställelse hälsat det positiva
intresse som från skolans sida visats för en förbättrad tidningsundervisning. Det
är TU:s uppfattning att systematiska tidningsstudier har utomordentlig betydelse
för skolungdomens samhällsorientering och för utvecklingen av dess kritiska
förmåga lika väl som för dess färdigheter i speciella undervisningsämnen.

Experimenten vid de ovan nämnda skolorna har trots sin begränsade skala
gett värdefulla erfarenheter av tidningen som pedagogiskt hjälpmedel. Hur tidningsstudierna
närmare bör utformas kan dock avgöras först efter ytterligare
försök i större omfattning. Det vore därför synnerligen glädjande om en dylik
försöksverksamhet kunde komma till stånd.

Den organisatoriska ramen för fortsatta tidningsförsök kan självfallet bli
föremål för överväganden. Med hänsyn till den redan hårda konkurrensen mellan
gymnasieschemats olika läroämnen är det t. ex. tänkbart att tillkomsten av
ännu ett ämne befinnes mindre önskvärd. Ett alternativ till motionärernas förslag
vore kanske att tilldela tidningsstudiet en fast plats eller ett föreskrivet
antal lektioner per läsår inom det utrymme som kommer att disponeras för
undervisningen i samhällslära eller modersmålet. Motionens förslag om inrättande
av särskilda tjänster för »journalistiklärare» förefaller vara en lämplighetsfråga
som med fördel torde kunna hänskjutas till skolmyndigheterna.

Oavsett hur man bedömer motionsförslagets enskildheter vill Svenska Tidningsutgivareföreningen
ge sitt fulla stöd åt motionärernas huvudsyfte: att tillföra
det nya gymnasiet de värden som systematiskt bedrivna tidningsstudier
kan skänka.

Utskottet. Med anledning av de till förevarande punkt knutna motionerna
får utskottet anföra följande.

I motionerna 1:103 och II: 139 erinras om att rektorerna vid vissa gymnasier
anmält till skolöverstyrelsen, att vid gymnasiet icke funnes lärare, som vore
villig att åtaga sig sekreteraruppdrag, i vilket ingår åligganden att bl. a. uppgöra
arbetsordning och vikariera för rektor. Motionärerna föreslår därför i likhet
med överstyrelsen i styrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår, att det belopp
av 1 000 000 kr., som i enlighet med riksdagens beslut förra året ställts till överstyrelsens
förfogande för bestridande av kostnader som sammanhänger med
anställande vid de allmänna gymnasierna av kontorsskrivare och en ökning i
övrigt av biträdesresurserna vid dessa gymnasier, ökas med 150 000 kr. för

32

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196å

bestridande av kostnader för personal, som utför sekreterargöromål i de fall,
då möjlighet att anställa sekreterare icke föreligger. Eftersom det för sekreterararvode
beräknade beloppet i sådana fall ej skulle utnyttjas, förutsättes icke
härigenom någon reell kostnadsökning uppstå. Motsvarande förslag framföres
även i motionerna I: 397 och II: 481 samt I: 481 och II: 574.

Utskottet anser sig för egen del böra erinra om att enligt gällande bestämmelser
rörande personal, som anlitas för biträde på rektorsexpeditionerna vid
de allmänna läroverken (K. brev den 5 juni 1963), ett fast årligt arvode —
6 500, 7 500 och 8 500 kr., alltefter antalet elever vid skolan — utgår för uppdrag
som sekreterare vid gymnasium och med gymnasium förenad realskola.
Förslaget härom godtogs förra året av vederbörande personalorganisationer. Enligt
bestämmelserna får sålunda fastställt belopp disponeras endast för därmed
avsett ändamål. Även om någon reell kostnadsökning inte uppkommer vid ett
bifall till vad motionärerna förordat — motionärerna har emellertid föreslagit en
anslagshöjning för ändamålet med 150 000 kr. — anser sig utskottet inte av
principiella skäl böra förorda en formell uppräkning av det belopp av 1 000 000
kr. som nu står till överstyrelsens förfogande. Då samtidigt medel för arvode
som uppdrag som sekreterare icke skulle komma att utnyttjas, skulle det nämligen
enligt utskottets uppfattning i praktiken bli fråga om en överflyttning av
arvodesmedel för uppdrag som sekreterare till övriga biträdesmedel och därför
innebära ett kringgående av dispositionsbestämmelserna för de förra medlen.
Utskottet, som insett att fall kan uppkomma där lärare inte är villig att åtaga
sig sekreteraruppdrag, anser att hinder icke bör möta för överstyrelsen att
inom ramen för eljest tillgängliga medel även under budgetåret 1964/65 anslå
belopp för anställande av annan personal, som skall utföra de göromål som eljest
åvilar sekreterare. Dylikt bemyndigande har enligt vad utskottet erfarit lämnats
överstyrelsen för innevarande budgetår enligt Kungl. Maj:ts beslut den
27 september 1963 och synes lämpligen kunna förnyas för nästa budgetår.
Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 103 och II: 139 ävensom I: 397 och II: 481 samt I: 481 och II: 574, sistnämnda
fyra motioner såvitt nu är i fråga.

I motionerna 1:153 och II: 206 har föreslagits att nuvarande 37 arvodestjänster
som skolkurator ändras till motsvarande antal halvtidstjänster i Ae 15.
Ehuru utskottet vill vitsorda betydelsen av kuratorsverksamheten vid de allmänna
gymnasierna anser sig utskottet emellertid icke nu böra förorda någon
förändring i anställningsvillkoren för kuratorerna. Utskottet vill erinra om att
1960 års gymnasieutredning i sitt betänkade »Ett nytt gymnasium» (SOU
1963: 42) föreslagit en avsevärd förstärkning av den elevvårdande verksamheten
genom i första hand anställande av skolkuratorer på samtliga gymnasieorter,
totalt ca 85 tjänster. Då frågan om ett nytt gymnasium snart torde komma att
underställas riksdagen för prövning bör enligt utskottets mening ett ställningstagande
till kuratorsverksamhetens omfattning m. m. lämpligen anstå till dess.
Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

33

I motionerna 1:397 och 11:481 samt 1:481 och 11:574 har yrkats att riksdagen
skall anslå 300 000 kr. för bestridande av kostnaderna för hjälp åt lärare
vid de allmänna gymnasierna med arbete på institutioner, i bibliotek m. m. och
skrivarbete. Då gymnasieutredningen ingående behandlat och avgivit förslag i
hithörande frågor och då dessa kan väntas aktualiseras i en kommande proposition
om det nya gymnasiet anser sig utskottet icke böra föregripa ett ställningstagande
härvidlag. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 397
och II: 481 samt I: 481 och II: 574 i här berört hänseende.

Någon utvidgning av den fr. o. m. innevarande läsår påbörjade försöksverksamheten
med skolsekreterare och ställföreträdande rektor, anser sig utskottet
inte böra förorda. Utskottet avstyrker alltså yrkandet härom i motionerna I: 397
och II: 481.

Utskottet anser sig inte böra biträda förslag i motionerna I: 504 och II: 609
om inrättande av ytterligare åtta ordinarie lektorstjänster vid de allmänna gymnasierna.
Överstyrelsen hade för sin del beräknat ett behov av 12 sådana
tjänster och därvid angivit sig ha följt nuvarande praxis för tilldelning av
ordinarie lektorstjänster. Överstyrelsens förslag har avvisats av departementschefen
med hänsyn till att gjorda beräkningar visat att antalet borde vara oförändrat,
i synnerhet vid den begränsning av antalet intagningsavdelningar som
departementschefen förordat. Utskottet har ansett sig böra godtaga departementschefens
beräkningar och avstyrker alltså bifall till motionerna I: 504 och
II: 609.

I motionerna I: 272 och II: 330 har hemställts om riksdagens uttalande att
skrivhjälp skall ställas till lärarnas förfogande på grundskolans alla stadier.
Departementschefen har, som framgått av det föregående, föreslagit, att 300 000
kr. beräknas för skrivhjälp åt lärare vid de allmänna gymnasierna. Motsvarande
anordning förordas komma till stånd inom grundskolans högstadium, där emellertid
medelsbehovet med hänsyn till statsbidragskonstruktionen inte påverkas
förrän budgetåret 1965/66. Ett väsentligt syfte med de föreslagna anordningarna,
som har karaktären av försöksverksamhet, anges vara hur de påverkar lärarnas
möjligheter att i större utsträckning fullgöra rent pedagogiska arbetsuppgifter.
Enligt utskottets mening bör först erfarenheterna av anordningarna i gymnasiet
och på grundskolans högstadium avvaktas innan en utvidgning av biträdeshjälpen
till lärare även på andra stadier inom grundskolan närmare kan övervägas.
Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

I motionerna 1:330 och 11:344 har hemställts, att ett nytt gymnasium för
vuxna inrättas fr. o. m. nästa budgetar. Ehuru utskottet gärna ser att en ytterligare
utbyggnad kommer till stånd av organisationen med vuxengymnasier
synes frågan om var ett nytt sådant gymnasium lämpligen skall lokaliseras ännu
icke tillräckligt utredd. Det bör därför enligt utskottets mening ankomma på
skolöverstyrelsen att ånyo pröva fragan om den lämpligaste förläggningen av ett
nytt gymnasium för vuxna. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna
1:330 och 11:344.

a — Bihang till riksdagens protokoll lOG/i. G samt. Nr 03

34 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196i

I motionen 1:406 föreslås, att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära, att vid det nya gymnasiets utformning försöksverksamhet anordnas med
kontinuerligt tidningsstudium som undervisningsämne på gymnasiet.

I likhet med motionärerna och Svenska Tidningsutgivareföreningen, som
särskilt yttrat sig i anledning av motionen, vill utskottet understryka betydelsen
av systematiska tidningsstudier för den studerande ungdomens samhällsorientcrmg
och för utvecklingen av deras kritiska förmåga och färdigheter i speciella
undervisningsämnen som modersmål, historia med samhällslära, geografi och
språk samt ämnen tillhörande den naturvetenskapliga gruppen. Som nämnts i
tidningsutgivareföreningens yttrande pågår redan viss försöksverksamhet i av
motionärerna nämnt avseende. Skolöverstyrelsen och tidningsutgivareföreningen
samverkar i en gemensam arbetsgrupp för att söka nya vägar att tillvarataga
tidningen som pedagogiskt hjälpmedel.

Utskottet vill gärna se att nu pågående försöksverksamhet utvidgas. Utskottet
förutsätter att skolöverstyrelsen tar ytterligare erforderliga initiativ i nu nämnt
syfte.

I vidare mån än vad nu sagts är utskottet icke berett att biträda motionen
I: 406. Ett slutligt ställningstagande i frågan synes böra anstå till dess riksdagen
får tillfälle att behandla kommande proposition om ett nytt gymnasium. Utskottet
förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. ]Maj:t — för överstyrelsens
underrättande giver till känna vad utskottet sålunda anfört i anledning av
motionen 1:406.

Som fiamgatt av vad som upptagits i det föregående hävdar departementschefen
beträffande frågan om gymnasiernas intagningskapacitet — med stöd av
gjorda analyser av den faktiska utvecklingen — att denna intagningskapacitet
nu i själva verket behöver byggas ut i endast mycket ringa mån för att omkring
30 % av ungdomen skall fa möjlighet att studera vid gymnasier, någon som
hittills uppställts som mål för gymnasiernas utbyggnad under 1960-talet. Inom
den totala ramen beräknar departementschefen att en viss minskning av antalet
mtagningsavdelningar av allmänt gymnasium och en ökning av antalet fackgymnasier
erfordras. Målet bör vara, uttalas det, att fackgymnasiemas andel av
den samlade gymnasiekapaciteten skall uppnå minst 40 %.

Antalet mtagningsavdelningar vid allmänna gymnasier och fackgymnasier
budgetåret 1964/65 beräknas av departementschefen till totalt ca 1 080 avdelningar.
Som en jämförelse kan nämnas att antalet mtagningsavdelningar innevarande
budgetår är 1 047 och att antalet budgetåren 1961/63 utgjorde respektive
951 och 1 012.

Utskottet finner de argument som anförts för en intagningskapacitet av den
av departementschefen beräknade omfattningen för budgetåret 1964/65 övertygande
och har för sin del icke något att erinra i anledning av att 1 080 avdelningar
uppställts som en riktpunkt för det slutliga bestämmandet av antalet
intagningsavdelningar.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

35

I motionerna 1:279 och 11:311 har uttryckts oro för att antalet intagningsavdelningar
i storstockholmsområdet och andra liknande centra skulle bestämmas
till så lågt tal, att en kraftig höjning av intagningspoängen kunde bli en
följd. Utskottet har i detta sammanhang erfarit, att skolöverstyrelsen i framställning
till ecklesiastikdepartementet beräknat, att en ökning av antalet intagningsavdelningar
till åtminstone 1962 års nivå skulle bli erforderlig, om proportionen
mellan sökande och intagna skall kunna upprätthållas. Överstyrelsen upplyser
emellertid att en betydande förändring till det bättre mot föregående år
sker på så sätt, att det 4-åriga gymnasiet helt kommer att upphöra vid de
statliga och kommunala allmänna gymnasierna i Stockholm, vilka enbart kommer
att omfatta 3-årig studiegång. Inom förortskommunerna synes enligt överstyrelsen
inte någon nämnvärd utökning av gymnasieorganisationen äga rum i
vad avser de allmänna gymnasierna, dock med det undantaget att ett gymnasium
tillkommer i Handen. Hösten 1963 kunde enligt överstyrelsens redovisning
3 643 sökande tagas in i de statliga och kommunala allmänna gymnasierna inom
Storstockholm, vilket innebar 851 färre än 1962. Detta ägde samband med
tillfällig minskning i antalet parallellavdelningar vid gymnasier i Stockholm
till följd av att grundskolan i Norrort endast fördes fram till 8:e årskurs detta år.
Antalet avvisade godkända sökande under hösten 1963 uppgick till 737 i storstockholmsområdet.

Vid fackgymnasierna i Storstockholm intogs hösten 1963 836 sökande. Antalet
avvisade godkända var 490. En utökning av fackgymnasieorganisationen till
hösten 1964 kan, framhåller överstyrelsen, påräknas genom tillkomsten av tekniskt
gymnasium i Solna samt inrättande av filialer till tekniskt gymnasium och
handelsgymnasium vid vissa förortskommuners gymnasier. Vid sådant förhållande
och då Kungl. Maj:t nu är uppmärksammad på problemet genom skolöverstyrelsens
hänvändelse förväntar utskottet att det huvudsakliga syftet med
motionerna i fråga i denna del därigenom skall kunna tillgodoses. Utskottet
finner därför icke att motionsyrkandet i fråga bör påkalla någon särskild åtgärd
från riksdagens sida. Rent allmänt torde böra framhållas, att en mera allmän
övergång till treårigt gymnasium kommer att för kommuner i andra delar av
landet åstadkomma samma tillfälliga »svacka» som omvittnats i motionerna
beträffande Stockholm, något som i sin tur under övergångstiden minskar behovet
av nya intagningsavdelningar. Utskottet utgår ifrån att skolöverstyrelsen
uppmärksammar förhållandet och vidtar de dispositioner som i anledning härav
kan bli erforderliga.

Vidkommande motionerna i övrigt har hemställts att riksdagen skulle uttala
sig mot en alltför rigorös styrning av elevernas studievägar genom dimensioneringen
av olika gymnasieformer. I huvudsak synes motionsyrkandet svara mot
den oro som återspeglas i motionerna för att fackgymnasierna får för mycket
utrymme på bekostnad av de allmänna gymnasierna. I motionerna har framhävts
särskilt starkt, att eleverna själva och deras målsmän bör få välja väg
genom skolan.

Utskottet vill här anföra följande. Den betydligt större avvisningsprocenten

36 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

vid intagningarna till fackgymnasier talar för att den nuvarande gymnasiepolitiken
icke är oberättigad. Enligt för utskottet senast tillgängliga uppgifter utgjorde
avvisningsprocenten vid allmänna gymnasier ca 17 %, vid tekniska gymnasier
ca 38 % och vid handelsgymnasier 30 %. Utskottet utläser av dessa siffror
att efterfrågan på platser vid fackgymnasier är relativt större hos ungdomarna
än motsvarande efterfrågan på platser vid allmänna gymnasier. Detta synes
alltså tyda på att den förskjutning mot fackgymnasier som håller på att ske
inom den totala gymnasieutbildningsramen ganska väl svarar mot den enskilde
individens eget önskemål. Att principen om det fria valet i görligaste mån bör
upprätthållas anser utskottet riktigt. Principen kan emellertid uppenbarligen i
nuvarande läge ej upprätthållas helt konsekvent. Lärarsituationen tvingar oss
att göra avsteg från den. Driver man på fritt när det gäller gymnasieintagningen
finns också risk för att dimensioneringen av universitet och högskolor
starkt försvåras. Det gäller alltså enligt utskottets mening att, med bevarande
av så stor frihet som möjligt för den enskilde individen och en aktiv och
objektiv upplysningsverksamhet om olika utbildningsvägar i gymnasiet, söka
avväga dimensioneringen av gymnasieutbildningen så, att en framsynt skolplanering,
som under alla förhållanden synes nödvändig, inte alltför mycket försvåras.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har i övrigt icke något att erinra mot vad departementschefen anfört
och förordat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:103 och II: 139, I: 397 och II: 481 samt
1:481 och II: 574, samtliga motioner i vad de avser anställande
av personal som utför sekreterargöromål på rektorsexpeditionerna
i de fall då möjlighet att anställa sekreterare ej föreligger,
icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna 1:153 och II: 206, i vad de avser vissa
skolkuratorers anställningsvillkor, icke må bifallas av riksdagen; III.

att motionerna 1:272 och 11:330 icke må bifallas av
riksdagen;

IV. att motionerna I: 330 och II: 344, i vad de avser inrättande
av ett gymnasium för vuxna, icke må bifallas av riksdagen; V.

att motionerna I: 397 och II: 481 samt I: 481 och II: 574,
samtliga motioner i vad de avser hjälp åt lärare vid de allmänna
gymnasierna med arbete på institutioner, i bibliotek
m. m. och skrivarbete, icke må bifallas av riksdagen;

VI. att motionerna I: 397 och II: 481, i vad de avser utvidgning
av försöksverksamheten med skolsekreterare och ställföreträdande
rektor, icke må bifallas av riksdagen;

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

37

VII. att motionerna I: 504 och II: 609, i vad de avser inrättande
av ytterligare lektorstjänster, icke må bifallas av riksdagen; VIII.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:103 och II: 139, 1:153
och II: 206, I: 330 och II: 344, I: 397 och II: 481, I: 481 och
II: 574 samt I: 504 och II: 609, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de statliga allmänna gymnasierna m. m.,
som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget -

året 1964/65:

Av löningsstat
Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 115 510 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 4 791 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 57 265 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 68 346 600

Summa kr. 245 912 600

Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan m. m. 37 600

Nettoutgift kr. 245 875 000

c) till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 245 875 000 kr.;

IX. att motionerna I: 279 och II: 311 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

X. att riksdagen må, i anledning av motionen 1:406, i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört om
utvidgning av försöksverksamheten med kontinuerligt tidningsstudium.

28:o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 125, s. 263—265) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 14 825 000 kr.

38

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Ljungberg m. fl.
(1:156) och den andra inom andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall
m. fl. (II: 190), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Statliga allmänna gymnasier
m. m.: Omkostnader vad avser Bibliotek och materiel anvisa ett förslagsanslag
av 5 420 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet torde få hänvisas till motionen
1:156.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 1 240 000.

Med hänsyn till gymnasiets tillväxt, reallinjens ökande andel av gymnasiet
samt materielens starka förslitning har skolöverstyrelsen funnit det nödvändigt,
att anslagsposten till bibliotek och materiel beräknas efter 45 kr. per elev i stället
för efter nuvarande belopp av 38 kr. På grund av elevantalets minskning begränsar
sig enligt överstyrelsen kostnadsökningen för ett genomförande av detta
förslag till 80 000 kr.

Departementschefen tillstyrker icke någon höjning av det belopp per elev,
efter vilket ifrågavarande post för närvarande beräknas. Med beaktande av
minskningen i elevantalet förordar departementschefen en minskning av anslagsposten
Bibliotek och materiel med 760 000 kr. vid oförändrade bidragsgrunder.

Utskottet. I motionerna 1:156 och II: 190 har föreslagits en uppräkning av
anslagsposten Bibliotek och materiel med 80 000 kr. i jämförelse med nu utgående
belopp för ändamålet. I jämförelse med det belopp som förordats av
departementschefen för nästa budgetår innebär motionärernas förslag, som
enligt vad som av det föregående framgått är identiskt med vad skolöverstyrelsen
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår förordat, en ökning av anslagsposten
med 840 000 kr.

Utskottet anser i och för sig en uppräkning av beloppet till bibliotek och materiel
angelägen. Skolöverstyrelsen har också, som framgått av det föregående,
anfört starka skäl för en förstärkning av anslagsmedlen på ifrågavarande område.
Med hänsyn till att frågan härom emellertid inom kort torde komma att aktualiseras
i anslutning till riksdagens ställningstagande till spörsmålet om ett nytt
gymnasium, har utskottet funnit sig icke nu böra förorda någon uppräkning
av omkostnad sanslaget avseende bibliotek och materiel. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna 1:156 och II: 190.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:156 och II: 190, till Statliga allmänna
gymnasier m. m.: Omkostnader för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 14 825 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

39

29 :o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Laboratorieutrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 265 och 266), vilket innebär
en anslagshöjning med 405 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga allmänna gymnasier m.m.:
Laboratorieutrustning m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 900 000 kr.

30:o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 266—269), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 400 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av högre kommunala
skolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
55 800 000 kr.

31 :o) Bidrag till driften av fackskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 128, s. 269), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag av 6 000 000 kr.
under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av fackskolor för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

32:o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 129, s. 270 och 271) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, i överensstämmelse med vad departementschefen anfört, besluta om statsbidrag
till av departementschefen angivna kommunala gymnasier, dels till
Bidrag till vissa kommunala gymnasier m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 5 150 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Svanström m.fl. (1:110) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson
i Norrköping m.fl. (II: 134), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att ett korrespondensgymnasium må
inrättas i Valdemarsvik fr. o. m. höstterminen 1964, organiserat efter samma
principer och föreskrifter som gäller för de tidigare inrättade, statsunderstödda
korrespondensgymnasierna (Torsås, Undersåker och Jokkmokk); samt att riksdagen
måtte för ändamålet anvisa ett förslagsanslag, som för läsåret 1964/65
upptages till maximalt 80 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lennart Geijer m. fl. (I: 150) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustafson i Göteborg m.fl. (11:201), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid
anvisande av statsbidrag till kvällsgymnasier besluta att detta statsbidrag skall
täcka såväl lärarlöner som ATP-avgifter;

40

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lars Larsson m.fl. (1:325) och den andra inom andra kammaren av herr
Anderson i Sundsvall m.fl. (11:310), i vilka hemställts 1. att riksdagen måtte
besluta att till samtliga kommunala gymnasier fr. o. m. läsåret 1964/65 skall
utgå statsbidrag motsvarande hela den kostnad, som vid ett successivt förstatligande
skulle ha åvilat statsverket, samt 2. att riksdagen under åttonde huvudtiteln
i riksstaten, punkt 33, Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m., för
budgetåret 1964/65 måtte anvisa ett förslagsanslag av 8 650 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 134, 1:150 och II: 310.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — utöver automatiska utgiftsförändringar —
att följande kommunala gymnasier, nämligen Göteborg: Östra realskolan,
Malmö: Johannes samrealskola samt de kommunala gymnasierna i Falkenberg,
Finspång, Lindesberg, Norrtälje och Ulricehamn, vilka enligt skolöverstyrelsens
förslag och i enlighet med hittills tillämpad praxis eljest skulle förstatligas successivt
med början budgetåret 1964/65 skall kvarstå under kommunalt huvudmannaskap
men med ett statsbidrag, som ger samma kostnadstäckning under
nästa budgetår som ett successivt förstatligande skulle ha gjort. Kostnaden för
detta särskilda statsbidrag har av departementschefen beräknats till sammanlagt
1 700 000 kr. Totalt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
3 015 000 kr.

Utskottet. Med anledning av de till förevarande punkt knutna motionerna får
utskottet anföra följande.

I motionerna 1:110 och II: 134 har hemställts om åtgärder för inrättande av
ett korrespondensgymnasium i Valdemarsvik fr. o. m. höstterminen 1964.

Vissa skäl talar enligt utskottets mening för att ett korrespondensgymnasium
förlägges till Valdemarsvik. Då skolöverstyrelsen emellertid icke i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1964/65 upprepat sitt för innevarande budgetår framförda
förslag om tillkomsten av ifrågavarande gymnasium och frågan härom
synes fordra ytterligare överväganden inom överstyrelsen är utskottet icke nu
berett att förorda bifall till det motionsvis framförda förslaget. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna 1:110 och II: 134.

I motionerna 1:150 och 11:201 föreslås att statsbidrag till kvällsgymnasier
skall utgå icke blott som nu för lärarlöner — bidrag härför utgår sedan den 1
juli 1963 under vissa betingelser med 79% av de faktiska lärarlönema — utan
även för ATP-avgifter. Utskottet finner icke skäl biträda ifrågavarande motionsyrkande.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att den normala principen
vid beviljande av statsbidrag för ATP-avgifter inom skolväsendet synes
vara, att bidraget kan anknytas till löner som regleras genom statliga lönebestämmelser
(motsvarande). Så är exempelvis fallet i fråga om kommunala gymnasier
i allmänhet, där departementschefen för nästa budgetår i enlighet med

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196Jr

41

skolöverstyrelsens förslag upptagit ATP-avgifter som statsbidragsgrundande
utgifter. Motsvarande statliga eller motsvarande lönebestämmelser gäller emellertid
icke i fråga om lärare vid kvällsgymnasierna.

I motionerna I: 325 och II: 310 har yrkande framställts om att till samtliga
kommunala gymnasier fr. o. m. läsåret 1964/65 skall utgå statsbidrag motsvarande
hela den kostnad, som vid ett successivt förstatligande skulle ha åvilat
statsverket.

Departementschefen har, som framgått av det föregående, med tillämpning i
princip av hittillsvarande normer för förstatligande av kommunala gymnasier
och i avvaktan på ställningstagande till gymnasieutredningens förslag om en
kommunalisering av samtliga gymnasier, förordat att sju kommunala gymnasier,
som stode i tur att förstatligas, skall ges samma kostnadstäckning under nästa
budgetår som ett successivt förstatligande skulle ha gjort.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året i enlighet med förslag av
statsutskottet (utlåtande nr 145, s. 12) beslöt, att fem kommunala gymnasier
utöver de fem Kungl. Maj:t då föreslagit skulle successivt förstatligas med början
tidigast budgetåret 1963/64. Bakgrunden till utskottets ställningstagande
till frågan om förstatligande av ytterligare kommunala gymnasier var de ekonomiska
svårigheter då rådande system för förstatligande innebure för den kommun
som är huvudman för ett kommunalt gymnasium, och de kommuner, vilka
tillhör ett kommunalt gymnasiums elevområde. Utskottet var emellertid icke
berett att, såsom motionsledes då hade påyrkats, tillstyrka förstatligande av
samtliga kommunala gymnasier i sin helhet fr. o. m. den 1 juli 1964. En sådan
åtgärd skulle enligt utskottet säkerligen medföra orättvisor, om än av annan art
än förefintliga, och medföra en kostnadsökning för innevarande budgetår av
mycket stor omfattning. Avgörande vid utväljandet av de av utskottet förordade
kommunala gymnasierna borde enligt utskottet vara såväl värdkommunens
som övriga till elevområdet hörande kommuners ekonomiska förhållanden.

Grunden för utskottets ställningstagande till det nu framförda motionsyrkandet
är i ett väsentligt avseende annorlunda nu än då utskottet förra året hade
att taga ställning till frågan om ett förstatligande av kommunala gymnasier,
så till vida som en proposition i frågan om ett nytt gymnasium snart synes komma
att underställas riksdagen, varvid spörsmålet om en kommunalisering av
samtliga gymnasier aktualiseras. Detta gör att utskottet i avvaktan härpå icke
anser sig böra biträda yrkandet i motionerna I: 325 och II: 310 i sistnämnda
syfte. Däremot vill utskottet i anledning av motionerna och med tillämpning
av de grundsatser som utskottet förra året drog upp nu förorda, att utöver de
sju kommunala gymnasier som Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagit få
fullt statsbidrag fr. o. m. budgetåret 1964/65, ytterligare ett sådant gymnasium
erhåller dylikt bidrag fr. o. m. samma tidpunkt. Utskottet, som låtit sig informera
om såväl värdkommunernas som övriga till elevområdena hörande kommuners
ekonomiska förhållanden, har funnit övervägande skäl tala för att detta
kommunala gymnasium bör vara det i Ilagfors. Kostnaderna för det »ekono -

42

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196\

miska förstatligandet» av det kommunala gymnasiet i Hagfors — gymnasiet har
två paralleller — beräknar utskottet till 150 000 kr.

Vad departementschefen i övrigt under här ifrågavarande punkt förordat har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:110 och II: 134, i vad de avser inrättande
av ett korrespondensgymnasium i Valdemarsvik, icke må
bifallas av riksdagen;

II. att motionerna 1:150 och II: 201 icke må bifallas av riksdagen; III.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 325 och II: 310, såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med vad utskottet
anfört, besluta om statsbidrag till följande kommunala gymnasier,
nämligen Göteborg: Östra realskolan, Malmö: Johannes
samrealskola samt de kommunala gymnasierna i Falkenberg,
Finspång, Lindesberg, Norrtälje, Ulricehamn och Hagfors;

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:325 och II: 310 ävensom med avslag å
motionerna 1:110 och II: 134, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 300 000 kr.

33:o) Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor. Kungl. Maj.t har (punkt
130, s. 271—275) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 960 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Edström m. fl. (1:166) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh
m. fl. (II: 205), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels besluta beträffande
bidrag till vissa privatskolor i enlighet med vad motionärerna föreslagit,
dels ock till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret
1964/65 anvisa 1 000 000 kr. utöver i statsverkspropositionen föreslagna
15 960 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Boman m.fl. (1:253) och den andra inom andra kammaren av herr von
Friesen m.fl. (11:199), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
matte besluta om ett driftbidrag till Grännaskolan enligt skolöverstyrelsens
äskande av 174 000 kr.

Utskottet har ansett sig böra i detta sammanhang taga upp till behandling
även ett yrkande i sistnämnda båda motioner om att riksdagen skulle besluta i
fråga om ett av skolöverstyrelsen tillstyrkt bidrag av 453 000 kr. till skolbyggnad
vid Grännaskolan.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

43

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:205 och II: 199.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatiska utgiftsförändringar —
inordnande av gymnasiet vid Franska skolan under detta anslag samt bidrag till
fyra nya försöksgymnasieavdelningar vid Lunds privata elementarskola. Totalt
innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 680 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade härutöver bl. a. föreslagit, att Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,
Restenässkolan, Viggbyholmsskolan, Mariannelundsskolan och
Grännaskolan skulle inordnas under förevarande anslag samt att staten fr. o. m.
redovisningsåret 1963/64 helt skulle svara för kostnaderna för pensionering av
personalen vid här avsedda privatskolor. Dessa förslag har icke tillstyrkts av
departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Vidkommande de till förevarande punkt knutna motionerna får utskottet anföra
följande.

I motionerna 1:166 och II: 205 har hemställts att privatskolornas fortlöpande
pensionsavgifter (SPA-avgifter) skall avskaffas och en helstatligt finansierad
pensionering införas. Statsbidraget förordas utgå med 100 % av skolornas kostnader
för ATP-avgifter. Förändringarna bör enligt motionerna genomföras
fr. o. m. redovisningsåret 1963/64. Ersättning bör härjämte enligt förslaget utgå
retroaktivt för ATP-kostnader avseende tiden före den 1 juli 1963. För närvarande
— sedan den 1 juli 1963 — utgår statsbidrag till ATP- och sjukförsäkringsavgifter
vid privatskolorna enligt samma grunder som gäller beträffande
driftbidraget till dessa skolor, d. v. s. med i genomsnitt 78%.

Ehuru i och för sig starka skäl synes tala för att statsverket bör överta kostnaderna
för pensionering enligt gällande bestämmelser av lärarpersonalen vid
privatskolorna, bör ett ställningstagande i denna fråga enligt utskottets mening
anstå, till dess frågan om statens bidrag till privatskolorna kan ses i ett något
vidare sammanhang. Ett sådant tillfälle torde yppa sig, sedan utredningen om
de utlandssvenska barnens skolgång m.m. slutförts och förslag i anledning av
densamma underställts riksdagens prövning. Enligt sina direktiv har utredningen
visserligen endast att pröva frågor om statsbidrag till internatskolorna. Enligt
utskottets mening synes det emellertid icke oberättigat att i detta sammanhang
ta ställning till statsbidragsfrågorna gällande alla kategorier av privatskolor,
särskilt som gränserna mellan egentliga privatskolor och internatskolor i själva
verket redan synes flytande. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna
I: 166 och II: 205.

Grännaskolan tillämpar på ett pedagogiskt mycket lovvärt sätt i sitt utbildningsprogram
cn undervisningsmetodik som synes förebåda det nya gymnasium
som snart kan väntas växa fram. Skolan synes därvid göra rön av stort värde
för uppbyggandet av detta nya gymnasium. Att Grännaskolan därtill är av
betydande värde för de ungdomars skolgång, som har utländsk skolbakgrund,
har omvittnats i motionerna. Det synes angeläget att elevkostnaderna i gör -

44

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

ligaste man hålles nere för att rekryteringen av eleverna skall kunna förbli så
bred som möjligt. Utskottet finner alltså i och för sig starka skäl tala för att
Grännaskolan skall komma i åtnjutande av statsbidrag. Då även denna fråga
emellertid i första hand synes böra lösas i vidare sammanhang -— utskottet får
erinra om vad utskottet i det föregående anfört beträffande utredningen om utlandssvenska
barns skolgång — är utskottet icke berett att nu biträda vare sig
förslaget om statligt driftbidrag eller investeringsbidrag till en nyuppförd skolbyggnad.
Utskottet förutsätter dock att Kungl. Maj:t alltjämt har sin uppmärksamhet
riktad på Grännaskolans ekonomiska förhållanden och därest detta
visar sig nödvändigt, innan förut berörda utredning slutförts, överväger möjligheterna
att inordna skolan under förevarande anslag eller anslaget till bidrag
till vissa internatskolor m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 253 och II: 199, i vad de avser driftbidrag
till Grännaskolan, icke må bifallas av riksdagen;

H. att motionerna I: 253 och II: 199, i vad de avser byggnadsbidrag
till Grännaskolan, icke må bifallas av riksdagen;

III. att motionerna 1:166 och II: 205, i vad de avser bidrag
till vissa privatskolor, icke må bifallas av riksdagen;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:166 och II: 205 samt I: 253
och II: 199, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 15 960 000 kr.

34:o) Privatskolor: Bidrag till hälsovården vid vissa privatskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 275 och 276), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
0 .

att riksdagen ma till Privatskolor: Bidrag till hälsovården

vid vissa privatskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kr.

35:o) Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. Kungl. Maj.t har
(punkt 132, s. 276 och 277) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 735 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per-Olof Hanson (1:102) och den andra inom andra kammaren av herr Keijer
m.jl. (11:136), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Ekebyholmsskolan,
Rimbo, för budgetåret 1964/65 anvisa 129 000 kr. samt i anledning härav uppräkna
anslaget till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. för budgetåret
1964/65 med 129 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per-Olof Hanson m. fl (1:482) och den andra inom andra kammaren av hen -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196h

45

Helén m.fl. (II: 588), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att Viggbyholmsskolan
även i vad avser realskolan för läsåret 1964/65 skall erhålla statsbidrag
enligt åttonde huvudtiteln, punkt 36, eller 5 kr. per elev och dag av läsåret.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 136 och 1:482.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatiska utgiftsförändringar —
en höjning av statsbidraget till Solbacka läroverk, Sigtunaskolan, Restenässkolan,
Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan från tre till fem kr. för elev
och dag samt en höjning av bidraget till estniska gymnasiet med 4 000 kr.
Totalt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 793 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit, att Ekebyholmsskolan i Rimbo skulle
inordnas under förevarande anslag samt att statsbidrag skulle utgå jämväl för
Viggbyholmsskolans treåriga realskola och Mariannelundsskolans tvååriga realskola.
Dessa förslag har icke tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår.

Vidkommande motionerna 1:102 och II: 136 samt 1:482 och II: 588 synes i
och för sig goda skäl — särskilt från social synpunkt — tala för att både Ekebyholmsskolan
och Viggbyholmsskolan bör komma i åtnjutande av statsbidrag för
såväl gymnasium som realskola. Viggbyholmsskolan har nu statsbidrag för sitt
fyraåriga gymnasium under det att statsbidrag över huvud icke utgår till Ekebyholmsskolan.
Med hänsyn till att ett ställningstagande i statsbidragsfrågan
emellertid synes avhängigt av resultatet av pågående utredningsarbete beträffande
internatskolorna, omnämnt under föregående punkt, är utskottet emellertid
icke berett att nu förorda någon utvidgning utöver vad Kungl. Maj:t för
nästa budgetår föreslagit av det statliga bidraget till internatskolorna. Utskottet
avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Enligt vad utskottet erfarit synes sannolikt att de allmänna gymnasierna
fr. o. m. höstterminen 1964 kommer att ta emot nya elever blott i det treåriga
gymnasiet. Därest det fyraåriga gymnasiet vid Viggbyholmsskolan skulle komma
att som konsekvens härav icke intaga studerande i första ring utgår utskottet
ifrån att det statsbidrag som skulle ha utgått för denna ring i stället får disponeras
för realskolans avslutningsklass.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:102 och II: 136, i vad de avser bidrag
till Ekebyholmsskolan, icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna 1:482 och 11:588, i vad de avser bidrag
till Viggbyholmsskolan, icke må bifallas av riksdagen;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:102 och II: 136 samt I: 482
och II: 588, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Privatskolor:
Bidrag till vissa internatskolor m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 735 000 kr.

46

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196U

36 :o) Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 133, s. 277 och 278), vilket innebär
en anslagshöjning med 34 000 kr,, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier
m.fl. läroanstalter för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 70 000 kr.

37:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 134, s. 278), vilket innebär en anslagshöjning med 185 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
1 400 000 kr.

38:o) Tekniska gymnasier: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 135, s.
279—286) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i Solna, Sundsvall och Umeå
landskommun skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 successivt upprättas nya tekniska
gymnasier, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de tekniska gymnasierna, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för de tekniska gymnasierna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65, dels ock till Tekniska gymnasier: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 40 800 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag avser — förutom automatiska utgiftsförändringar — i
huvudsak följande.

1) inrättande av tekniska gymnasier i Solna, Sundsvall och Umeå landskommun
fr. o. m. budgetåret 1964/65;

2) inrättande av en rektorstjänst i Bp 1 vid vart och ett av de föreslagna nya
tekniska gymnasierna;

3) inrättande av 95 lektorstjänster;

4) inrättande av 64 adjunktstjänster i lönegrad Ae 23;

5) inrättande av sju tjänster som institutionstekniker i Ae 9;

6) inrättande av en vaktmästartjänst i Ae 8 vid vart och ett av de föreslagna
nya tekniska gymnasierna;

7) inrättande av en kontorsbiträdestjänst vid tekniska gymnasiet I i Göteborg.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

samt hemställer, ,

att riksdagen ma

1. besluta, att i Solna, Sundsvall och Umeå landskommun
skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 successivt upprättas nya
tekniska gymnasier;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de tekniska gymnasierna, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

47

3. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska gymnasierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 17 412 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 479 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 12 426 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 10 489 000

Summa kr. 40 806 000
Särskilda uppbördsmedel

Examensavgifter m. m......................... 6 000

Nettoutgift kr. 40 800 000

4. till Tekniska gymnasier: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 40 800 000 kr.

39:o) Tekniska gymnasier: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 136, s. 286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med 635 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 725 000 kr.

40:o) Tekniska gymnasier: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
137, s. 287—289) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 5 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Nyman och Dahlén
(1:495) och den andra inom andra kammaren av herr Enskog m.fl. (II: 575), i
vilka hemställts att riksdagen måtte begära att Kungl. Maj:t föreslår 1965 års
riksdag att till Tekniska gymnasier: Materiel, böcker m. m. anvisas ett reservationsanslag
av minst samma belopp som föreslås av överstyrelsen på grundval
av framlagd utredning.

Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet torde få hänvisas till motionen
I: 495.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit en höjning av detta anslag
med 5 216 000 kr. för nästa budgetår. Till överstyrelsens anslagsframställning
har fogats, bl. a., en av en expertgrupp på uppdrag av överstyrelsen framlagd
utredning angående utrustningsbehovet vid tekniska gymnasier.

48

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

Departementschefen uttalar sin tillfredsställelse över den utredning som framlagts
inom överstyrelsen beträffande de tekniska gymnasiernas behov av undervisningsmateriel
och laboratorieutrustning samt nämner att en med utredningens
bedömning av utrustningsbehovet och de därmed förenade kostnaderna i allt
väsentligt överensstämmande uppfattning redovisas av gymnasieutredningen i
dess huvudbetänkande. Departementschefen finner det emellertid inte möjligt
att nu genomföra en större ökning av anslaget än som krävs med hänsyn till den
av honom förordade utbyggnaden av de tekniska gymnasierna och tillstyrker
med hänsyn härtill en höjning av anslaget med 1 100 000 kr. till 5 300 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionerna 1:495 och II: 575 vill utskottet framhålla, att
utskottet finner det ytterst angeläget att de tekniska gymnasierna för sina viktiga
utbildningsuppgifter erhåller tillfredställande möjligheter att anskaffa och i
mån av behov förnya materiel och utrustning. Då frågan om en mera allmän
uppräkning kan komma att aktualiseras inom kort i anslutning till kommande
riksdagsbehandling av frågan om ett nytt gymnasium är utskottet icke berett
att nu taga ställning till hur stort anslag som bör beräknas för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1965/66. Utskottet avstyrker därför bifall till det i motionerna
I: 495 och II: 575 gjorda yrkandet i detta syfte.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Materiel, böcker
to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
5 300 000 kr.;

II. att motionerna 1:495 och II: 575 icke må av riksdagen
bifallas.

41:o) Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 138, s. 289 och 290), vilket innebär en anslagshöjning med
10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kr.

42:o) Sjöbefälsskoloma: Avlöningar. Kungl. Majd har (punkt 139, s. 290—
296) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder
som erfordras för genomförande av en av departementschefen förordad omläggning
av radiotelegrafistutbildningen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskoloma, som föranledes
av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för sjöbefälsskoloma, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65, dels ock till Sjöbefälsskoloma: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 690 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

49

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslagen till sjöbefälsskolorna, vilka för
innevarande budgetår är uppförda under riksstatens sjätte huvudtitel, fr. o. m.
nästa budgetår uppföres under åttonde huvudtiteln. I övrigt innebär Kungl.
Maj :ts förslag — förutom vissa automatiska utgiftsförändringar — följande.

1) vid envar av sjöbefälsskolorna i Göteborg och Kalmar inrättas för utbildning
av radiotelegrafister en lektorstjänst i radioteknik m. m. i Ao 27 eller 25 och
en lärartjänst i radiotelegrafering m. m.;

2) vid sjöbefälsskolan i Kalmar inrättas för utbildning av sjöingenjörer en lektorstjänst
i maskinteknik m. m. i Ao 27 eller 25;

3) medel beräknas för timlärare för den föreslagna utbildningen av radiotelegrafister
och sjöingenjörer;

4) vid sjöbefälsskolan i Göteborg inrättas en lektorstjänst i elektroteknik m. m.
i Ao 27 eller 25 och en adjunktstjänst i navigation m. m. i Ao 23;

5) fem adjunktstjänster i svenska och främmande språk i Ao 23 inrättas;

6) anslagsposten Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, uppräknas med 20 000 kr.
Totalt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 479 000 kr.

Departementschefen har bl. a. förordat, att radiotelegrafistutbildningen skall
förläggas till sjöbefälsskolorna, samt tillstyrkt att dylik utbildning nästa budgetår
anordnas vid sjöbefälsskolorna i Göteborg och Kalmar. Sjöfartsstyrelsen
hade föreslagit, att radiotelegrafistutbildning under nästa budgetår skulle påbörjas
även vid sjöbefälsskolan i Stockholm. Detta förslag har inte tillstyrkts av
departementschefen. För att inte kursavgifter skall behöva uttagas av de radiotelegrafister,
som kommer att utbildas vid teleskolan i Stockholm, föreslår departementschefen
under nästa anslagspunkt att medel beräknas sa att de kostnader
för telestyrelsen, vilka hittills bestritts av elevavgifter, skall kunna bestridas
av statsverket.

1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. har i
eu promemoria rörande den regionala och lokala ledningen av sjöbefälsskolorna
bl. a. föreslagit, att sjöbefälsskolorna fr. o. m. den 1 juli 1964 skall ställas under
de kommunala skolstyrelserna samt att kommunerna skall erhålla kompensation
för de härmed följande nya uppgifterna dels genom befrielse från skyldighet att
tillhandahålla bostad åt rektor eller utgiva hyresersättning, dels genom rätt att
behålla ersättningar för upplåtelse av tomt och lokaler, dels ock genom ersättning
för anordnande av skolhälsovård. Departementschefen förklarar sig ha för
avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att senare för riksdagen framlägga särskild proposition
angående skolväsendets centrala ledning samt framhåller, att, därest
riksdagen skulle besluta i enlighet med organisationskommitténs förslag, kompensation
till kommunerna för utgifter för skolhälsovarden bör bestridas ur den
i avlöningsstaten för sjöbefälsskolorna ingående posten Arvoden, bestämda av
Kungl. Maj:t. Beträffande omkostnadsstaten bör enligt departementschefen
Kungl. Maj:t i dylikt fall få föreskriva, att, såvitt avser hyror och hyresersättningar,
de i staten beräknade uppbördsmedlen inte skall uppbäras.

4 — Bihan g till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 93

50

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder som erfordras
för genomförande av den av departementschefen förordade
omläggningen av radiotelegrafistutbildningen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för sjöbefälsskoloma, som föranledes av vad
departementschefen anfört;

c) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskoloma att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 652 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 169 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 835 000

Summa kr. 3 690 000

d) till Sjöbefälsskoloma: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 3 690 000 kr.

43:o) Sjöbefälsskoloma: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 140, s. 297 och 298), vilket innebär en anslagshöjning med 82 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Sjöbefälsskoloma: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 279 000 kr.

44:o) Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 141, s. 298 och 299), vilket innebär dels sammanförande av de för
sjöbefälsskoloma uppförda reservationsanslagen Inventarier till nya skollokaler,
Utrustning, samt Ersättning åt författare av läroböcker m. m. till ett nytt reservationsanslag
under förenämnda rubrik, dels en anslagshöjning med 179 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. to. för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 730 000 kr.

45:o) Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 142, s. 299 och 300), vilket innebär en anslagshöjning med
60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser
to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
110 000 kr.

51

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

46:o) Bidrag Ull handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 143, s. 300—302), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handels gymnasier för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

47:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 144, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kr.

48 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 302 och 303), vilket innebär en
anslagshöjning med 61 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialgymnasiet jör lantbruks-, meferioch
skogsstuderande för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kr.

Yrkesskolor m. m.

49:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 146, s. 304 och 305), vilket innebär en anslagshöjning med 177 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65, vidtaga den ändring i personalförteckningen
för konstfackskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 612 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 36 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 122 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 650 600

Summa kr. 2 421 800

52

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964
Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis............. 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden____ 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis 236 920 261 800

Nettoutgift kr. 2 160 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 2 160 000 kr.

50:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 147, s. 306), vilket innebär en anslagshöjning med 28 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kr.

51 ro) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 148, s. 306 och 307), vilket innebär en anslagsminskning
med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kr.

52ro) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
149, s. 307—318) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i av
departementschefen angivna fall meddela särskilda beslut om statsbidrag, dels
till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 43 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Björkman och Palm väckt motion (II: 570), i vilken hemställts
att Grafiska institutet i huvudsaklig överensstämmelse med institutets
1962 ingivna äskanden fr. o. m. budgetåret 1964/65 erhåller ett till 328 000 kr.
uppräknat statsbidrag med åläggande att fr. o. m. höstterminen 1964 sänka elevavgifterna
till 200 kr. per läsår och fr. o. m. höstterminen 1965 bredda undervisningen.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 30 december 1960 sakkunniga för utredning rörande textiloch
konfektionsindustrins utbildningsbehov. De sakkunniga har den 26 novem -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

53

ber 1962 avlämnat betänkandet »Utbildningen av textil- och konfektionstekniker
m. fl.» (stencilerat). Beträffande innehållet i betänkandet
samt avgivna remissyttranden torde få hänvisas till punkten 149, s. 309
—313.

Genom beslut den 10 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt barnanstaltsutredningen
att utreda frågan om förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter.
Utredningen har efter fullgörandet av nämnda uppdrag i december
1962 framlagt betänkandet »Förbättrad utbildning för vårdpersonal
vid barnanstalter» (SOU 1962: 57). Redovisning för innehållet i
detta betänkande lämnas på s. 313 och 314.

Enligt förslag av 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala
ledning m. to. skall till den nya skolöverstyrelsens ämbetsområde föras bl. a.
den hemvårdarinneutbildning, som nu bedrives av socialstyrelsen, samt utbildningen
av bamhemsföreståndare vid Sociala bama- och ungdomsvårdsseminariet
och Svenska socialvårdsförbundets utbildning av ålderdomshemsföreståndare.
Med hänsyn härtill föreslås, att statsbidrag till ifrågavarande utbildning, som
för närvarande utgår från tre skilda anslag under femte huvudtiteln, fr. o. m.
nästa budgetår skall bestridas ur anslagen till centrala och lokala yrkesskolor.

I en i oktober 1963 avlämnad promemoria rörande social hemhjälp har familjeberedningen
framlagt förslag till reformering av utbildningen för hemhjälpspersonal.
Förslaget redovisas på s. 315.

Svenska socialvårdsförbundet har hemställt, att huvudmannaskapet för förbundets
institut för utbildning av ålderdomshemsföreståndare fr. o. m. den 1 juli
1964 måtte övertagas av staten. Under förutsättning att full ersättning av statsmedel
kan utgå för de beräknade kostnaderna för utbildningen är emellertid
förbundet villigt att fram till den 1 januari 1965 vara huvudman för institutet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i utlåtande över socialvårdsförbundets
framställning förklarat sig dela förbundets uppfattning, att utbildningen av personal
på åldringsvårdens område bör hänföras till den reguljära yrkesutbildningen.
Överstyrelsen finner det emellertid lämpligt att förbundet bibehåller
huvudmannaskapet för sin kurs t. o. m. utgången av år 1964.

Slutligen har styrelsen för Grafiska institutet anhållit om ökat statligt stöd till
institutet och Föreningen Handarbetets vänner om statsbidrag till av föreningen
planerad utbildning av konsulenter och företagsledare för hemslöjds-, heminrednings-
och textilföretag m.m.

Departementschefen anför bl. a. följande.

»Med hänsyn till rådande konkurrensförhållanden inom textil- och konfektionsindustrin
och den tekniska utveckling som ägt rum måste ökade krav ställas

54

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

på utbildningen för ifrågavarande yrkesområden. I det av de sakkunniga för
utredning rörande textil- och konfektionsindustrins utbildningsbehov framlagda
betänkandet lämnas en utförlig redovisning för olika yrken inom textil- och konfektionsindustrin
samt uppgifter rörande lämplig utbildning för dessa och beräknat
personalbehov. Med utgångspunkt i detta material har de sakkunniga framlagt
förslag till utbildning vid tekniska gymnasier och fackskolor samt vid textilinstituten
i Borås och Norrköping.

De sakkunnigas förslag rörande textil utbildning vid de tekniska gymnasierna
och fackskoloma bör prövas i samband med gymnasieutredningens respektive
fackskoleutredningens förslag till differentieringar vid nämnda skolformer. Jag
är därför inte beredd att nu taga ställning till i vad mån dylik utbildning bör
anordnas vid gymnasier och fackskolor.

Utbildningen av andra tekniker på det textila området än gymnasieingenjörer
är huvudsakligen förlagd till textilinstitutet i Borås och Lennings textiltekniska
institut i Norrköping. De sakkunniga har utgått från att samtliga de kurser, som
föreslagits för utbildning av tekniker, skall anordnas vid textilinstitutet i Borås.
Vissa av kurserna anses också böra anordnas i Norrköping. Mot de sakkunnigas
förslag rörande förläggningen och utformningen av ifrågavarande utbildning har
jag inte någon erinran. Såsom utredningen framhållit, torde det emellertid få
ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning att företaga en granskning och
eventuell överarbetning av framlagda förslag till läroplaner.

De sakkunnigas förslag att statsbidrag till utbildningen vid textilinstituten
skall utgå enligt för central yrkesskola gällande grunder biträder jag. Från intressenter
för nämnda institut har uttalats vissa farhågor för att instituten vid
en ombildning till centrala yrkesskolor skulle förlora sin fria ställning samt framförts
synpunkter rörande lönesättningen vid instituten. Enligt min mening bör
en övergång till de föreslagna statsbidragsgrundema inte utgöra hinder för att
instituten bibehåller sina nuvarande namn. Frågan om en närmare reglering av
anställnings- och avlöningsförhållanden för skolledare och lärare vid instituten
bör det ankomma på Kungl. Maj:t att pröva.

Med anledning av att barnanstaltsutredningen nu framlagt förslag rörande
utbildning av vårdpersonal vid barnanstalter, vill jag framhålla, att jag finner
det mycket angeläget, att åtgärder vidtages för att snarast möjligt få till stånd
en bättre utbildning för sådan personal. Det synes, som utredningen föreslagit,
lämpligt att en utbildning i nya och effektivare former anordnas vid yrkesskolorna.
Någon närmare ställning till den föreslagna utbildningens innehåll och
organisation anser jag mig emellertid inte böra taga i detta sammanhang, bland
annat av det skälet, att utbildningen av utredningen avsetts få ett nära samband
med utbildningen av personal för barnstugeverksamheten. Jag ämnar därför
återkomma till utredningens förslag i samband med min behandling av frågan
om utbildning av förskollärare.

Den av familjeberedningen föreslagna omläggningen av utbildningen för
hemhjälpspersonal, som jag finner välmotiverad, bör genomföras fr. o. m. nästa

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

55

budgetår. Fastställandet av läroplaner för ifrågavarande utbildning ankommer
på överstyrelsen för yrkesutbildning. Därest den nya utbildningen inte skulle
komma till stånd i tillräcklig omfattning under budgetåret 1964/65 bör de s. k.
prov- och kompletteringskurserna övergångsvis kunna anordnas genom yrkesskolornas
försorg. Kostnaderna för dessa kurser bör därvid kunna bestridas ur
förevarande anslag eller anslaget till lokala yrkesskolor.

Då jag finner det angeläget, att den av socialvårdsförbundet bedrivna utbildningen
av ålderdomshemsföreståndare inte nedlägges innan utbildningen kan
övertagas av kommunal eller landstingskommunal yrkesskola, förordar jag, att
för budgetåret 1964/65 Kungl. Maj:t skall äga bemyndigande att medge bidrag
till socialvårdsförbundet med belopp motsvarande hela kostnaden för ifrågavarande
utbildning.

Kungl. Maj:t har beträffande vissa enskilda yrkesskolor vid olika tillfällen erhållit
riksdagens bemyndigande att meddela beslut om statsbidrag enligt för
central yrkesskola stadgade grunder. Med anledning av den i enlighet med förslag
i propositionen 1963:170 genomförda statliga löneregleringen för skolledare
och lärare vid statsunderstödda kommunala och landstingskommunala yrkesskolor
har ändringar vidtagits i bestämmelserna rörande statsbidrag till centrala
yrkesskolor. Till central kommunal yrkesskola utgår fr. o. m. innevarande budgetår
statsbidrag med 100 % av de faktiska lönekostnaderna beräknade efter
viss schablon.

På grund av de nya statsbidragsbestämmelserna, som är grundade på det förhållandet
att statlig lönereglering föreligger, är det inte längre möjligt att för
beräkning av statsbidrag till enskild yrkesskola, där statlig lönereglering ej gäller,
utan vidare tillämpa för central yrkesskola gällande grunder. Jag föreslår
därför, att till ifrågavarande enskilda yrkesskolor i stället skall utgå statsbidrag
med belopp, som Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmer, varvid statligt
stöd skall kunna ges av högst samma omfattning som till central kommunal
yrkesskola.

Till Grafiska institutet utgår för närvarande statsbidrag enligt för enskild
lokal yrkesskola, grupp A, gällande bestämmelser. Med hänsyn till att utbildningen
vid institutet, som delvis är av postgymnasial karaktär, saknar motsvarighet
inom landet, anser jag det motiverat, att institutet erhåller ökat statligt
stöd, samt förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att
meddela beslut om statsbidrag till institutet.

Vid remissbehandlingen av 1953 års lärarinneutbildningskommittés betänkande
»Lärarutbildningen på det husliga området» (SOU 1957:28) framfördes viss
kritik mot att kommittén i sitt utbildningsprogram ej beaktat hemslöjdens behov
av personal med kvalificerad vävutbildning. Med anledning härav förklarade
jag i propositionen 1960: 95 mig finna det principiellt riktigt att, såsom
kommittén gjort, hålla isär lärarutbildningen och yrkesutbildning för hemslöjdsändamål,
samt nämnde, att man inom överstyrelsen för yrkesutbildning över -

56

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

vägde olika möjligheter att tillgodose behovet av mera kvalificerad utbildning
för hemslöjdsändamål. Den av Föreningen Handarbetets vänner planerade utbildningen
skulle enligt min mening vara mycket lämplig för ifrågavarande personal
och jag finner det angeläget att utbildningen kommer till stånd. Jag vill
därför tillstyrka, att till Föreningen Handarbetets vänner får utgå bidrag till
kostnaderna för denna utbildning med av Kungl. Maj:t fastställt belopp.

I propositionen 1963:144 förklarade jag, att till det nya skolämbetsverkets
uPPg''fter skulle höra att med stöd av lokala och regionala skolmyndigheter planera
yrkesutbildning för all ungdom. Med ungdom avsåg jag personer under 21
år. Yrkesutbildning för ungdom under 21 år, vilken tidigare bedrivits med anlitande
av omskolningsmedel, bör därför — med undantag för utbildning vid de
s. k. riksyrkesskolorna — inordnas i den reguljära yrkesutbildningen.»

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har inte något att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat.

I motionen II: 570 har föreslagits att Grafiska institutet fr. o. m. budgetåret
1964/65 skall erhålla ett statsbidrag av 328 000 kr. per år. Utskottet vill med anledning
härav framhålla, att utskottet i likhet med motionärerna finner det angeläget,
att statsbidraget till Grafiska institutet höjes, så att det blir möjligt att
vidtaga planerade utvidgningar av undervisningen vid institutet samt att sänka
elevavgifterna. Departementschefen har förordat, att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens bemyndigande att meddela beslut om statsbidrag till institutet. Utskottet
delar departementschefens uppfattning, att det bör få ankomma på
Kungl. Maj:t att pröva hur stort statsbidrag som skall utgå. Utskottet vill också
framhalla, att det av departementschefen föreslagna bemyndigandet skulle göra
det möjligt för Kungl. Maj:t att i framtiden snabbare anpassa statsbidraget efter
behovet, än om riksdagen årligen skulle besluta om statsbidragets storlek. Utskottet
anser sig således icke böra tillstyrka det i motionen II: 570 framförda
förslaget att bidrag till institutet skall utgå med ett av riksdagen fastställt belopp
av 328 000 kr.

Utskottet instämmer i departementschefens uttalande, att yrkesutbildning
för ungdom under 21 år, vilken tidigare bedrivits med anlitande av omskolningsmedel,
bör — med undantag för utbildning vid de s. k. riksyrkesskolorna — inordnas
i den reguljära yrkesutbildningen. Det är enligt utskottets mening angeläget,
att den reguljära yrkesutbildningsorganisationen erhåller sådan omfattning
att omskolning icke erfordras i dessa åldersgrupper.

I samband med behandlingen av förevarande anslag vill utskottet även framhålla,
att det enligt utskottets mening från olika synpunkter kan ifrågasättas,
om det finns anledning att fortsättningsvis bibehålla den nuvarande skillnaden i
statsbidragshänseende mellan centrala och lokala yrkesskolor. Spörsmålet härom
torde lämpligen böra prövas av i första hand yrkesskoleberedningen.

Utskottet hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196l

57

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av departementschefen
angivna fallen meddela särskilda beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 000 kr.;

II. att motionen II: 570 icke må bifallas av riksdagen.

53:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
150, s. 318—320) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 121 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.fl. (1:493) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 604), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medge
att statsbidraget till inbyggda skolor och företagsskolor i överensstämmelse med
överstyrelsens för yrkesutbildning förslag uppräknas med 4 400 000 kr. utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 125 400 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Stefanson m. fl. (I: 498) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren
m.fl. (II: 602), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
anvisa ett förslagsanslag av 112 400 000 kr. till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 604 och 1:498.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 26 000 000 kr., vilket
belopp motsvarar de automatiska kostnadsökningarna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade föreslagit en höjning av statsbidraget
till inbyggda skolor och företagsskolor. Detta förslag har icke tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 493 och II: 604 samt I: 498 och II: 602 har föreslagits en uppräkning
av statsbidraget till inbyggda skolor och företagsskolor med 25 %. Utskottet
vill med anledning härav erinra om att utskottet vid föregående års riksdag
hade att taga ställning till motioner med samma förslag. Utskottet avstyrkte
då (utlåtande nr 8, punkt 52) bifall till förslaget med hänsyn till att frågan om
statsbidragsgivningen till inbyggda skolor och företagsskolor borde prövas av
den avsedda yrkesskoleutredningen. Denna utredning (yrkesskoleberedningen)
har nu tillsatts. Utskottet har icke i anledning av motionerna 1:493 och 11:604

58 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196J/.

samt 1:498 och 11:602 ansett sig böra frångå den uppfattning, varåt utskottet
i fjol gav uttryck.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 493 och II: 604 samt 1:498 och
II: 602, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 121 000 000 kr.

54:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 151, s. 320), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kr.

55 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 320 och 321),
vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser för utbildning
av elektriska installatörer för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 95 000 kr.

56 :o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 321), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättningsoch
arbetsterapeuter för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 78 000 kr.

57:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 154, s. 322 och 323) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 024 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (1:493) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
to. fl. (II: 604), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medge
att statsbidraget till lärlingsutbildning hos hantverksmästare uppräknas med
263 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Främjande av
lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för budgetåret 1964/65 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 287 000 kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196b

59

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Stefanson m. fl. (1:498) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren
m. fl. (II: 602), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
anvisa ett förslagsanslag av 3 387 000 kr. till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m. m.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 604 och 1:498.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 324 000 kr., vilket belopp
motsvarar de automatiska kostnadsökningarna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade framlagt förslag om utökning av antalet
bidragsrum med 200 till 2 100 samt om höjning av grundbidrag och kurstillägg
med ca 25 %, vilket är en lika stor höjning som överstyrelsen föreslagit beträffande
bidragen till inbyggda skolor och företagsskolor. Departementschefen har
icke tillstyrkt dessa förslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna 1:493 och II: 604 samt 1:498 och II: 602 har föreslagits höjningar
av grundbidrag och kurstillägg i enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning
förslag. Dessutom har i motionerna 1:498 och II: 602 föreslagits en ökning av
antalet bidragsrum till 2 100. Utskottet, som under punkten 53 i det föregående
icke ansett sig böra tillstyrka en uppräkning av bidragen till inbyggda skolor
och företagsskolor är icke heller berett att biträda de i nämnda motioner i anslutning
till förevarande punkt framförda yrkandena.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:493 och II: 604 samt 1:498 och
II: 602, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 024 000 kr.

58:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Kungl.

Maj :t har (punkt 155, s. 323 och 324) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson m. fl. (1:161)
och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m.fl. (11:204), i vilka
hemställts att riksdagen måtte besluta att för bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 55 000 kr.

Beträffande motiveringen för det i motionerna gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen 1:161.

60

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade föreslagit en höjning av anslaget med
40 000 kr. till 65 000 kr. Departementschefen har icke biträtt detta förslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionerna 1:161 och 11:204 får utskottet erinra om att
utskottet vid 1962 års riksdag hade att taga ställning till ett motionsvis framfört
yrkande om anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.
Utskottet framhöll då (utlåtande 1962: 8, punkt 70), att det endast var fråga om
ett bidrag från statens sida till bestridandet av kostnaderna för granskningen
av utförda gesällprov, samt fann icke skäl tillstyrka det framförda yrkandet. I
utlåtande över en motion i samma syfte vid 1963 års riksdag förklarade utskottet
(utlåtande 1963:8, punkt 59), att det icke funnit sig böra frångå den uppfattning,
varåt utskottet föregående år givit uttryck.

Utskottet anser sig icke heller i år böra tillstyrka en höjning av detta anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:161 och II: 204, till Bidrag till kostnader
för granskning av utförda gesällprov för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

59 :o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 156, s. 324), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Folkhögskolor

60:o) Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 157,
s. 325—329) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 27 574 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Arne Geijer m. fl. (1:268) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson
i Ljungskile m. fl. (II: 339), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 1, åttonde huvudtiteln, måtte i enlighet med vad
i motionen anförts besluta 1. en höjning av driftbidraget för folkhögskolor till
365 kr. per vecka, varunder undervisning pågår vid skolan, samt 18:90 kr. per
elev och vecka, varunder eleven deltar i undervisningen, till ett beräknat sam -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1961+

61

manlagt belopp av 3 577 000 kr., 2. en höjning från 90 till 100 % av avlöningsbidraget,
till ett beräknat belopp av 2 333 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Olsson och herr Axel Kristiansson (I: 497) och den andra inom andra kammaren
av herrar Skoglösa och Mattsson (II: 607), i vilka hemställts att riksdagen måtte
vid sin behandling av Bidrag till driften av folkhögskolor under åttonde huvudtiteln
a) besluta att bidrag till lärarlönema vid folkhögskolor må utgå med
100 % av kostnaden samt det allmänna driftbidraget må utgå med 365 kr. per
vecka, varunder undervisning pågår vid skolan, samt med 18 kr. 90 öre per elev
och vecka, varunder eleven deltar i undervisningen, b) till Bidrag till driften av
folkhögskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 32 683 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Alemyr väckt motion (II: 125), i
vilken hemställts att riksdagen beslutar att allmänt driftbidrag till folkhögskolor
skall utgå per vecka varunder undervisning pågår vid skolan.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 268, II: 607 och II: 125.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 124 000 kr., varav
285 000 kr. beräknats för statsbidrag för ytterligare två folkhögskolor, 75 000 kr.
för höjning av bidraget till ATP-avgifter vid de icke-kommunala folkhögskolorna
från 90 till 100 % samt 764 000 kr. för automatiska utgiftsförändringar. Även
rektorer och lärare vid de icke-kommunala folkhögskolorna föreslås skola omfattas
av helstatlig pensionering.

Skolöverstyrelsen hade framlagt följande förslag.

1. Höjning av löne- och avgiftsbidragen till 100 % av kostnaderna samt höjning
av driftbidraget till 365 kr. per vecka, varunder undervisning pågår vid
skolan, samt 18: 90 kr. per elev och vecka, varunder eleven deltar i undervisningen.

2. Bidrag till tre nya folkhögskolor.

3. Omräkning av avlöningsbidraget med hänsyn till anslagsbelastningen.

4. Ändrade grunder för beräkning av avgiftsbidraget.

5. Införande av driftbidrag till folkhögskola för kurser, som på skolan anordnas
av statsbidragsberättigade folkbildnings- och ungdomsorganisationer.

Utskottet. I motionerna I: 268 och II: 339, I: 497 och II: 607 samt II: 125 har
framförts förslag om förbättringar av statsbidraget till folkhögskolor. Utskottet
vill med anledning härav erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet i ett
interpellationssvar vid föregående års höstriksdag uttalade sig angående folkhögskolans
möjligheter till förbättrat statsbidrag. Departementschefen nämnde därvid,
att spörsmålet om folkhögskolans framtida ställning och uppgifter utförligt
belysts av fackskoleutredningcn i dess betänkande om fackskolan (SOU 1963: 50,
s. 177—195) och att utredningen, med hänvisning till att förändringarna i folk -

62

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196h

högskolans ställning och uppgifter i det framtida skolväsendet liksom de ökade
kraven på effektivitet i dess verksamhet kommer att öka kraven på folkhögskolans
materiella och personella resurser, framhållit, att en väsentlig förstärkning
av driftbidrag och byggnadsbidrag syntes vara en förutsättning för att folkhögskolan
skall kunna fullgöra sina uppgifter. Vidare förklarade departementschefen,
att avsikten var att proposition rörande fackskolorganisationen om möjligt skulle
föreläggas 1964 års riksdag vid dess höstsession och att därvid även spörsmålet
om folkhögskolans framtida ställning och uppgifter samt med hänsyn därtill
eventuellt betingade åtgärder från statsmakternas sida beträffande folkhögskolans
arbetsvillkor torde komma att på nytt prövas.

Då frågan om statsbidrag till folkhögskolorna alltså relativt snart synes komma
under riksdagens prövning är utskottet inte berett att med föregripande av
densamma nu tillstyrka någon ändring av statsbidragsbestämmelsema. Enligt
vad utskottet erfarit synes emellertid i all synnerhet de s. k. rörelseskolorna redovisa
i åtskilliga fall mycket betydande driftunderskott, som icke kunnat
täckas av vederbörande huvudmän. I andra fall har huvudmännen tillskjutit
mycket betydande extra anslag för att minska rörelseskolornas driftunderskott.
Flera skolor, som ej redovisar underskott, synes ha uppnått detta resultat genom
att skjuta på nödvändiga fastighetsreparationer eller genom att sänka sin materiella
standard.

Utskottet, som finner det angeläget att ifrågavarande skolor genom ökat statligt
stöd beredes möjlighet att tillfredsställande fullgöra sina viktiga uppgifter,
vill i den uppkomna situationen för sin del förorda, att ett belopp, avsett att
så långt möjligt täcka uppkomna driftunderskott m. m. vid rörelseskolorna,
ställes till skolöverstyrelsens förfogande för fördelning mellan skolorna. Beloppets
storlek torde böra bestämmas till 700 000 kr. Utskottet utgår från att bidragen
fördelas proportionellt till skolornas faktiska, redovisade behov.

Utskottet förväntar slutligen att förslag om en mera allmän, permanent förstärkning
av statsbidraget till folkhögskolorna så snart som möjligt förelägges
riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, som i övrigt
biträder Kungl. Maj:ts förslag,

I. att motionen II: 125 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 268 och II: 339 samt I: 497 och II: 607,
till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 28 274 000 kr.

61 :o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 329), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid
folkhögskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 49 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196^

Investeringsbidrag

63

62 :o) Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Kungl.
Maj:t har (punkt 159, s. 330—334) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 129 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Wämberg m.fl. (1:10) och den andra inom andra kammaren av herr Gomér
m.jl. (11:44), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till
byggnadsarbeten för specialskolor för undervisning av barn, som till följd av
handikapp ej kan gå i vanliga skolor, samt till byggnadsarbeten, som avser skolhem
i anslutning till sådana specialskolor, må utgå i samma omfattning och
enligt samma grunder som till obligatoriska skolor inom det allmänna skolväsendet
i enlighet med vad som anförts i motionerna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindkvist väckt motion (II: 595), i
vilken hemställts att 1962 års ungdomsutredning får i uppdrag att snabbt belysa
möjligheterna till en samplanering av skollokaler och gemensamhetslokaler för
fritidsfostran.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 44 och II: 595.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 000 kr.

Departementschefen har för budgetåret 1964/65 förordat en oförändrad investeringsram
av 350 000 000 kr., vilket belopp föreslås fördelat med 270 000 000
kr. på permanenta och 80 000 000 kr. på provisoriska anläggningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna 1:10 och II: 44 har föreslagits att statsbidrag till byggnadsarbeten
för specialskolor för undervisning av barn, som till följd av handikapp ej
kan gå i vanliga skolor, samt för skolhem i anslutning till dylika skolor skall
prövas i samma ordning som bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet. Utskottet vill med anledning av nämnda motioner erinra om att
chefen för inrikesdepartementet i propositionen 1961:170 med förslag till riktlinjer
för organisationen av vården och undervisningen av barn och ungdom med
cerebral pares m. m. (s. 53) förklarade, att, om riksdagen inte hade något att
erinra däremot, det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med gällande regler om statsbidrag på skolväsendets område
utfärda bestämmelser om bidrag av statsmedel till kostnaderna för ifrågavarande
undervisning. Riksdagen hade (SU 1961:161, Rskr 367) inte någon erinran mot
detta förslag. Syftet i motionerna 1:10 och II: 44 synes därmed redan tillgodosett,
och utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka bifall till nämnda motio -

ner.

64

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

Med anledning av det i motionen II: 595 framförda yrkandet att 1962 års
ungdomsutredning skulle få i uppdrag att snabbt belysa möjligheterna till en
samplanering av skollokaler och gemensamhetslokaler för fritidsfostran får utskottet
hänvisa till att skolöverstyrelsen i sin skrift Skolbyggnader (skolöverstyrelsens
skriftserie nr 20) bekantgjort anvisningar för planering av byggnadsföretag
inom det allmänna skolväsendet. I dessa anvisningar framhålles, att folkbildningsorganisationer
och andra ideella organisationer i betydande omfattning
utnyttjar skollokaler för sin verksamhet. För större sammankomster och vissa
former av gruppaktivitet, manuell sysselsättning, teater, musik, idrott o. s. v.
lämpar sig emellertid inte alltid skolans lokaler, om de inte särskilt utformats
för sådana ändamål. Skolöverstyrelsen förklarar det vara ett angeläget samhällsintresse
att alla möjligheter att samordna lokalförsörjningen för skoländamål
och för samlingslokalsändamål tillvaratages, så att samma lokaler, där så
kan ske, utnyttjas för båda ändamålen. Vid bestämmandet av en skolas placering
inom skolorten bör enligt skolöverstyrelsens anvisningar vederbörlig hänsyn
tagas även till skolans uppgift att vara ett naturligt centrum för ortens bildningsverksamhet.
I anvisningarna föreskrives även, att i den utredning, som
erfordras för bedömandet av en byggnadsfråga, alltid bör ingå uppgift om att
inom kommunen har övervägts huruvida behov av lokaler för det allmänna (allmänna
samlingslokaler) föreligger och bör tillgodoses i samband med planerat
skolbyggnadsföretag. Med hänsyn till att behovet av samplanering av skollokaler
och gemensamhetslokaler för fritidsfostran sålunda redan synes beaktat är
utskottet icke berett att tillstyrka det i motionen II: 595 framförda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten inom
det allmänna skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 129 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:10 och 11:44 icke må bifallas av riksdagen; III.

att motionen II: 595 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

63 :o) Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 334 och 335), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 999 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till elevhemsbyggnader inom
det allmänna skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.

64 :o) Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 336), vilket innebär en
anslagsminskning med 300 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 2 700 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196Jy

65

65:o) Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 336 och 337), vilket innebär
en anslagsminskning med 150 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bostäder för lärare inom det
obligatoriska skolväsendet för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 450 000 kr.

66:o) Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt 163, s. 337—340) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att medgiva, att statsbidrag må utgå för byggnadsarbeten m. m. vid
Vårsta hemsysterskola i Härnösand, dels till Bidrag till byggnadsarbeten m. m.
vid yrkesskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

Departementschefen har beräknat en oförändrad investeringsram av 60 000 000
kr. för permanenta och 20 000 000 kr. för provisoriska yrkesskolbyggnader. Medelsbehovet
för en bidragsgivning av denna omfattning samt för återstående
utbetalningar av tidigare beslutade bidrag har av departementschefen beräknats
till ett oförändrat belopp av 32 000 000 kr. För bidrag till anskaffande av stadigvarande
undervisningsmateriel har beräknats ett oförändrat medelsbehov av
15 000 000 kr. Vidare har departementschefen förordat, att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens bemyndigande att meddela beslut om bidrag till byggnadsarbeten
vid en enskild yrkesskola, nämligen Vårsta hemsysterskola i Härnösand.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att statsbidrag må
utgå för byggnadsarbeten m.m. vid Vårsta hemsysterskola i
Härnösand;

b) till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kr.

67:o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt 164, s. 340 och 341) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Andersson i Storfors m.fl. väckt motion (II: 565), vari hemställts
att riksdagen måtte för budgetåret 1964/65 besluta att anslaget Bidrag
till byggnadsarbeten vid folkhögskolor höjes till 6 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen.

5 — II il bång till riksdagens protokoll 196i. G samt Nr 93

66

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

Skolöverstyrelsen har föreslagit en uppräkning av anslaget med 4 500 000 kr.
Detta förslag tillstyrkes icke av departementschefen, som framhåller, att, utöver
de på riksstaten anvisade medlen för byggnadsarbeten vid folkhögskolor, medel
för ändamålet innevarande och närmast föregående budgetår anvisats på tillläggsstat
I i sysselsättningsutjämnande syfte samt att bidragsgivningen under de
båda budgetåren härigenom kunnat mer än fördubblas.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionen II: 565 får utskottet hänvisa till vad utskottet
under punkten 60 anfört angående den i samband med kommande proposition
om fackskoleorganisationen aviserade förnyade prövningen av folkhögskolans
arbetsvillkor. I avvaktan på en sådan prövning är utskottet nu icke berett att
förorda någon höjning av detta anslag. Utskottet avstyrker därför bifall till det
i motionen II: 565 framförda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionen II: 565, till Bidrag till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kr.

68 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
i fråga om Kungl. Maj:ts under punkten 97 framställda förslag om skolväsendets
centrala och regionala ledning, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: fröken Andersson, herrar Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard
Svensson, Bengtson, Söderberg, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Källqvist,
Widén, Wååg och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i
Göingegården, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Arvidson, Larsson i
Hedenäset, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby och Berg;

dock att herr Eric Gustaf Peterson deltagit i stället för herr Widén vid behandlingen
av punkten 32.

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

Reservationer

67

1) vid punkten 3 (Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation) av herr
Källqvist.

2) vid punkten 6 (Pedagogiskt utvecklingsarbete) av fröken Andersson,
herrar Axel Johannes Andersson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng,
Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården och Svensson i Ljungskile,
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Den fortskridande skolreformen och den progressiva skolutvecklingen måste
nödvändiggöra omfattande anslagshöjningar. Som framhållits i motionerna 1.493
och 11:604 samt 11:610 är en ökad forskning erforderlig. Utskottet vill särskilt
framhålla vikten av forskning om individualiseringsmetodema och yrkespedagogiken.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört om nödvändigheten av
att göra en avvägning av medelstilldelningen i förhållande till andra angelägna
ändamål inom skolområdet inskränker utskottet sig till att i anledning av förutnämnda
motioner och motionerna I: 471 och II: 606 föreslå att anslaget till Pedagogiskt
utvecklingsarbete i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med
320 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom
motionerna 1:471 och 11:606, 1:493 och 11:604 samt
11:610, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, till
Pedagogiskt utvecklingsarbete för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 2 430 000 kr.»

3) vid punkten 9 (Grundskolor m.m.: Bidrag till driften av grundskolor
m. m.)

a) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén,
herrar Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och
Gustafsson i Kårby, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »samt II: 592», bort ha följande lydelse:

»Såsom i motionerna framhållits kommer en ytterligare sänkning av delningstalet
för elevantalet per klass i grundskolan att medföra kostnader och behov
av fler lärare med kompetens för sina uppgifter. Detta får dock enligt utskottets
mening icke hindra, att den betydelsefulla reform som de minskade klasserna
utgör ställs åt sidan.

Förverkligandet av de ytterligare minskade klasserna måste föregås av en
noggrann planering. För att möjliggöra en sadan planering fordras emellertid att
Kungl. Maj:t och skolmyndigheterna har ett mål att inrikta sig på. Målet bör
enligt utskottet sättas så, att antalet elever i klasserna under läsåret 1972/73.

68 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 196h

normalt skall vara högst 25, och utskottet tillstyrker bifall till motionsyrkandena
härom.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att nu gällande grunder för
delning av klass i slöjdgrupper på grundskolans mellanstadium icke är tillfredsställande
och förordar bifall till yrkandet i motionerna 1:66 och 11:86, 1:477
och II: 585 samt 1:484 och H: 593 att delningen av slöjdgrupper på detta stadium
skall ske, när antalet elever överstiger 17. Samma bestämmelse bör gälla
även för lågstadiet, och utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet härom i
motionerna I: 66 och II: 86 samt 1:484 och II: 593.»

dels ock att utskottets hemställan under I. och VII. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 66 och
II: 86, 1:484 och II: 593 samt 1:477 och II: 585, sistnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, besluta att på grundskolans
låg- och mellanstadier medge delning av slöjdgrupp om antalet
elever överstiger 17, varvid medel för ändamålet må utgå ur
förevarande anslag;

VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:407 och
II: 489 ävensom i anledning av motionerna 1:477 och II: 585
samt II: 592, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, uttala att
målsättningen för Kungl. Maj :ts och vederbörande skolmyndigheters
planering skall vara en under perioden fr. o. m. läsåret
1966/67 t. o. m. läsåret 1972/73 genomförd successiv och ytterligare
sänkning av delningstalen för elevantalet i klasserna på
grundskolans alla stadier, så att läsåret 1972/73 ingen klp«s
normalt skall innehålla mer än 25 elever;»

b) av herrar Bengtson, Bengt Gustavsson, Källqvist, fröken Elmén, herrar
Gustafsson i Kårby och Berg, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Vidkommande
motionerna» och slutar med »Kungl. Maj:t», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 324 och II: 326 har yrkats att hänsyn borde tagas till den
kommunala musikundervisningen vid bedömandet av skolväsendets omfattning
i viss kommun. I de utredningar som föregick skolreformen underströks med
skärpa angelägenheten av estetisk fostran i undervisningen. Utrymmet på timplanerna
för sådana ämnen som mera direkt främjar denna fostran är emellertid
ytterligt begränsat. Utskottet finner av den anledningen den verksamhet som
kommunerna bedriver för att i skolans regi men vid sidan om den ordinarie
undervisningen komplettera exempelvis musikundervisningen synnerligen värdefull.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det vore rimligt om staten i
nagon form bidroge till att stimulera och stödja en sådan undervisning. Ett sådant
stöd förutsätter- emellertid enligt utskottets mening särskilda statliga bestämmelser
för denna undervisning.»

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

69

dels ock att utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:

»VI. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:324 och
II: 326, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;»

c) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Källqvist,
Widén, Ståhl, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset
och Gustajsson i Kårby, vilka ansett

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Beträffande
det» och slutar med »års statsverksproposition», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:407 och 11:489 har framhållits att det för stat och kommun
är angeläget att få en samlad överblick över grundskolans situation i fråga om
materiella och personella resurser som underlag för bedömningen av behoven i
fortsättningen. Utskottet instämmer till fullo i denna synpunkt. I likhet med
motionärerna finner utskottet det likaledes vara av vikt att en sådan översiktlig
kartläggning göres snarast. Om man icke redan på ett tidigt stadium får upp
ögonen för den problematik, som finnes, kan enligt utskottets mening problemen
växa sig allt större med därav följande större svårigheter och kostnader, då
problemen slutligen upptäckes och skall lösas. Utskottet tillstyrker därför det
i motionerna framförda yrkandet om en kartläggning genom skolöverstyrelsens
försorg och om en redovisning av denna kartläggning i statsverkspropositionen
för budgetåret 1966/67.»

dels ock att utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 407 och
11:489, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
dels att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret
1965/66 göra kartläggning av grundskolans läge i fråga om
tillgång på personal, lokaler, läroböcker och andra hjälpmedel,
angivande i vilken utsträckning brister föreligger samt analyserande
orsakerna till eventuellt föreliggande brister, dels ock att
Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna
kartläggning och framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende
av föreliggande behov;»

d) av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 12 börjar med »I anledning»
och på s. 14 slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ha följande
lydelse:

»I motionerna I: 503 och II: 580 har bl. a. hemställts att lärare skall äga erhålla
rätt att ge råd beträffande det fria tillvalet av ämnen på högstadiet. Utskottet
delar motionärernas uppfattning i denna fråga. Det kan inte anses vara

70

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

till fyllest att lärarens uppgift begränsas till att lämna upplysningar och information
till elev och föräldrar. Läraren måste anses vara en person, som på grund av
sin tjänsteställning och utbildning skall kunna objektivt och riktigt bedöma
vilken studieväg, som är mest lämplig för eleven. Varje ansvarsmedveten lärare
bör känna det som en plikt att på bästa sätt fullgöra en sådan uppgift och därvid
givetvis rådgöra med kolleger och skolans yrkesvägledare.

Utskottet instämmer vidare i vad som i motionerna anförts om en fastare
inriktning på ämnesgrupperingen på högstadiet i syfte att dels åstadkomma
homogenare klasser, dels åvägabringa en bättre lösning av klassföreståndarproblemet.
Såsom motionärerna framhållit bör skolan skapa en miljö som befordrar
gemenskapskänsla och som ger den trygghet i tillvaron som är betydelsefull för
barnens vidare utveckling. Detta visar på nödvändigheten av en klassföreståndare,
som verkligen känner eleverna i sin klass, och av att eleverna i homogena
klasser får tillfälle att utveckla en god kontakt med varandra.

I motionerna I: 503 och II: 580 har vidare framförts yrkande om utbyggnad
av systemet med observationsklasser. I motionen II: 482 har hemställts om
upphävande av den nu gällande maximeringen av antalet specialklasser i form
av 15-procentregeln samt att skolmognadsklasserna skall omfatta hela lågstadiet.

Såsom i motionerna 1:503 och 11:580 framhållits bör enligt utskottets mening
för en förbättring av disciplinsituationen systemet med observationsklasser
utvidgas. Möjligheterna för en sådan utbyggnad bör snarast undersökas. Vad
beträffar skolmognadsklasserna bär utskottet inhämtat att försöksverksamhet
med dessa klasser för närvarande bedrives under skolöverstyrelsens ledning. Utskottet
finner att det för det fortsatta bedrivandet av denna försöksverksamhet
i fortsättningen bör vara angeläget för skolöverstyrelsen att utnyttja och vidareutveckla
de synpunkter i ämnet som framförts i motionen II: 482. Vad beträffar
15-procentregeln kan utskottet inte finna annat än att tiden nu är mogen för
ett slopande av denna. Då fråga uppkommer om inrättande av en specialklass
måste procenttalet av sådana klasser i förhållande till normalklasser anses såsom
helt ovidkommande.»

dels ock att utskottets hemställan under X. bort ha följande lydelse:

»X. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 503 och
11:580 samt 11:482,

a) besluta att lärare skall ha rätt att på begäran av elev och
dennes målsman biträda med råd vid det fria tillvalet,

b) uttala att högstadiets utformning icke må utgöra hinder
för en fastare inriktning på ämnesgrupperingen i syfte att dels
åstadkomma homogenare klasser, dels åvägabringa en bättre
lösning av klassföreståndarproblemet,

c) besluta att den maximering av antalet specialklasser i
form av 15-procentregeln som nu gäller upphäves fr. o. m. läsåret
1964/65,

d) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om dels förslag till

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964-

71

utbyggnad av systemet med observationsklasser i syfte att
därigenom underlätta disciplinproblemets snara lösning, dels
utredning och förslag till de övriga åtgärder som i enlighet med
motionens syfte ökar grundskolans möjligheter att infria de
förväntningar som ställts på denna skolform,

e) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att skolöverstyrelsen
gives direktiv att inrikta sin försöksverksamhet med skolmognadsklasser
på att utröna huruvida dessa i fortsättningen bör
omfatta hela lågstadiet.»

4) vid punkten 10 (Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
i elevhem eller enskilda hem) av herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Bengtson, Källqvist, Widén, Ståhl, fröken Elmen, herrar Svensson i Ljungskile,
Larsson i Hedenäset och Gustajsson i Kårby, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »Enligt uppgift»
och på s. 16 slutar med »böra biträda», bort ha följande lydelse:

»Utskottet kan icke längre stå till svars med enbart en hänvisning till skatteutjämningskommitténs
arbete. Resultatet av detta arbete skall visserligen enligt
uppgift slutföras under första halvåret av 1964. Antingen detta förslag kommer
att innehålla förslag till lösning av hithörande problem eller inte, så finner utskottet
att, i enlighet med vad som hemställts i motionerna 1:404 och 11:484,
statsbidraget för inackordering av elever i grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor,
som har lång och besvärlig skolväg, bör höjas från 3 respektive 3: 25
kr. till generellt 5 kr. per elev och dag. Utskottet beräknar kostnaderna härför
till 900 000 kr., med vilket belopp det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna
anslagsbeloppet bör ytterligare höjas.

Då den av utskottet sålunda förordade höjningen av statsbidraget endast innebär
ett närmande till det faktiska kostnadsläget, anser utskottet, som härvid
ansluter sig till det i motionerna 1:502 och 11:591 framförda yrkandet, att,
därest skatteutjämningskommittén med hänsyn till givna direktiv befinnes icke
ha ansett möjligt att taga upp hithörande problem till behandling, en översyn av
gällande statsbidragsbestämmelser för inackordering av skolelever bör göras i
syfte att återställa proportionerna mellan statligt och kommunalt åtagande.
Förslag som betingas av eu sådan utredning bör om möjligt föreläggas 1965 års
riksdag.»

dels och att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 404 och
11:484, såvitt nu är i fråga, besluta att bidrag till kostnaderna
för inackordering av elever i grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor
som har lång och besvärlig skolväg skall utgå
med 5 kr. per elev och dag;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 404 och II: 484, såvitt nu är i
fråga, till Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skol -

72

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

barn i elevhem eller enskilda hem för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.;

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 502 och
11:591, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om översyn av
gällande statsbidragsbestämmelser för inackordering av skolelever
i syfte att återställa proportionerna mellan statligt och
kommunalt åtagande samt att Kungl. Maj:t förelägger 1965
års riksdag de förslag som betingas av denna översyn.»

5) vid punkten 11 (Grundskolor in. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar)
av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Källqvist, Larsson i Hedenäset och Gustafsson
i Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:403
och II: 488 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Med anledning»
och slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»De av utskottet under närmast föregående punkt anförda synpunkterna beträffande
statsbidraget till inackordering äger även och i lika hög grad giltighet
beträffande statsbidraget till skolskjutsar (självskjutsar). Utskottet tillstyrker
därför bifall till yrkandet i motionerna I: 403 och II: 488, att bidraget till självskjutsarna
skall utgå med 1 kr. per elev och skoldag, om skolvägen är längre än
7 km, samt med 75 öre per elev och dag i övriga fall.

I avvaktan pa vad som ma bliva resultatet av 1958 års skatteutjämningskommittés
väntade förslag synes den i motionen II: 432 föreslagna utredningen
icke nu påkallad.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår statsbidrag för självskjutsar till elev i
lägst årskurs sju. Utskottet anser i likhet med vad som påyrkats i motionerna
1:403 och 11:488 att statsbidragsreglerna bör vidgas så att de får avseende på
elever i hela grundskolan. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer om en sådan ändring i statsbidragskungörelsen som tillgodoser
detta syfte.

Då det icke synes utskottet möjligt att beräkna de kostnadsökningar som
föranledes av vad utskottet nu förordat förutsätter utskottet, som anser sig böra
biträda att anslaget för nästa budgetår formellt uppföres med samma belopp
som föreslagits av Kungl. Maj:t — 70 000 000 kr. — att uppkommande merkostnader
får täckas genom överskridande av ifrågavarande förslagsanslag.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 403 och
11:488, besluta att bidrag till s. k. självskjuts må utgå med
1 kr. per elev och skoldag om den egna färdvägen är längre än
7 km och eljest med högst 75 öre per elev och skoldag, samt i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i kungörelsen
om statsbidrag för skolskjutsar och inackordering, att
statsbidrag för självskjutsar kan utgå för elever i hela grundskolan;» -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

73

6) vid punkten 12 (Grundskolor m. m.: Bidrag till pedagogisk utrustning
ra. m.) av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Elmén och
herr Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 485 och II: 613 och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Förevarande anslag föreslås för budgetåret 1964/65 uppfört med 17 600 000
kr. Såväl genom anslagsrubriceringen som genom riksdagsbeslutet 1962 har
anslaget reserverats för kommuner, som erhållit tillstånd att övergå till grundskola.
En sådan begränsning medför att de goda pedagogiska hjälpmedel som
numera finnes att tillgå icke i full utsträckning står till förfogande för de kommuner
som ställts utanför grundskolan. Eftersom kommunerna själva icke kan
bestämma om övergång från folkskola till grundskola, måste denna begränsning
te sig orättvis för kommunerna. Eleverna och lärarna undanhålles också härigenom
möjligheter till förbättringar i undervisningen. Utskottet finner det vara
väsentligt, att alla skolor i landet får en god pedagogisk upprustning, oavsett när
kommunerna får tillstånd att övergå till grundskola, och tillstyrker därför bifall
till yrkandet i motionerna 1:485 och 11:613. Kostnaderna beräknar utskottet
till 5 miljoner kr. utöver vad departementschefen föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:485 och 11:613, till Grundskolor
to. to.: Bidrag till pedagogisk utrustning to. to. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 000 kr.»

7) vid punkten 14 (Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m.) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Källqvist,
Per Petersson, Ståhl, Larsson i Hedenäset och Gustafsson i Kårby, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:333 och 11:324 och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner en höjning av förevarande anslag ytterst angelägen och tillstyrker
därför bifall till den i motionerna I: 333 och II: 324 i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag förordade anslagshöjningen med 50 000 kr.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:333 och 11:324, till Grundskolor
to. to.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter to. to. för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av
350 000 kr.»

8) vid punktken 27 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar) av fröken
Andersson, herrar Per Petersson och Staxäng, vilka ansett att det stycke i utskottets
yttrande på s. 34, som börjar med »Utskottet vill» och slutar med
»nämnt syfte», bort ersättas med text av följande lydelse:

74

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

»Utskottet anser det angeläget att nu pågående försöksverksamhet utvidgas.
Därvid synes främst böra undersökas huruvida möjligheter finnes att tilldela
tidningsstudiet fast plats eller visst antal lektioner per läsår inom det utrymme
som disponeras i samhällslära eller svenska i det nya gymnasiet. Utskottet förväntar
att skolöverstyrelsen tar de erforderliga initiativen i nu nämnt syfte.»

9) vid punkten 28 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader) av
fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 38, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »och II: 190», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Synnerligen starka skäl har enligt utskottets mening anförts för en förstärkning
av de allmänna gymnasiernas medel för bibliotek och materiel. Utskottet
får erinra om att skolöverstyrelsen motiverat behovet av en anslagsuppräkning
med gymnasiets tillväxt, reallinjens ökande andel av gymnasiet samt materielens
starka förslitning. I motionerna 1:156 och II: 190 har härtill bl. a. fogats den
försämring av gymnasiernas finansieringsmöjligheter som sammanhänger med
att de hyresintäkter som tidigare förstärkte läroverkens biblioteks- och materielkassa
försvunnit och de allt starkare prishöjningarna på böcker och materiel, för
vilka tillräcklig täckning icke erhållits.

Alldeles oavsett att frågan om de allmänna gymnasiernas resurser för bibliotek
och materiel kan komma att aktualiseras senare i större sammanhang i samband
med riksdagens kommande ställningstagande till ett nytt gymnasium kan
en ytterst angelägen anslagsuppräkning för ändamålet enligt utskottets bestämda
mening icke längre anstå. Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet i
motionerna 1:156 och II: 190 om en ytterligare anslagsuppräkning utöver Kungl.
Maj :ts förslag för nästa budgetår av 840 000 kr., vilket belopp skall tillföras
anslagsposten Bibliotek och materiel.»

dels och att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:156 och II: 190, till Statliga allmänna
gymnasier m. m.: Omkostnader för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 15 665 000 kr.»

10) vid punkten 32 (Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m.)

a) av herrar Ivar Johansson, Eric Gustaf Peterson, Johansson i Norrköping
och Gustafsson i Kårby, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 40, som börjar med »Vissa skäl»
och slutar med »och II: 134», bort ha följande lydelse:

»De under 1960-talet i samarbete mellan kommunala myndigheter och länsmyndigheter
vidtagna lokaliseringspolitiska åtgärderna har medfört en ökning
i befolkningstalet för Valdemarsvik. Fortsatta åtgärder torde komma att ytterligare
öka folkmängden. För att Valdemarsvik skall kunna bevara och utveckla

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

75

sin funktion som centralort, synes det utskottet välmotiverat, att orten far den
företärkning av den högre undervisningen som ett korrespondensgymnasium
utgör. Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet i motionerna 1:110 och
II: 134.»

dels att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:110 och
II: 134, såvitt nu är i fråga, i skx-ivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att ett korrespondensinstitut inrättas i Valdemarsvik
fr. o. m. höstterminen 1964;»

dels ock att utskottets hemställan under IV. — under förutsättning av bifall
till yrkandet beträffande I. — bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:325 och II: 310 ävensom med bifall till
motionerna 1:110 och II: 134, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 380 000 kr.»

b) av hen- Nilsson i Göingegården.

11) vid ''punkten 53 (Bidrag till driften av lokala yrkesskolor) av fröken
Andersson, hen-ar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson, KäUqvist,
Widcn, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar Nilsson i
Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson i Kårby,
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 493 och II: 604 samt I: 498 och II: 602 har föreslagits en uppräkning
av statsbidraget till inbyggda skolor och företagsskolor med 25 %.
Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslog redan i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1963/64 en dylik höjning av bidraget till dessa skolor med hänsyn
till löneutvecklingen sedan nuvarande bidragsbelopp fastställdes år 1958. Framställningen
har på nytt upprepats i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1964/65. Utskottet finner det skäligt att huvudmännen för ifrågavarande
skolor genom en justering av bidragsbeloppen erhåller kompensation för de automatiska
kostnadsökningarna. Ett bifall till motionärernas förslag kan också
väntas stimulera till ökade insatser i fråga om yrkesutbildning inom näringslivet.
Enligt utskottets mening bör denna möjlighet att stimulera yrkesutbildningen
inom näringslivet tillvaratagas. En höjning av bidragsbeloppen i enlighet med
motionärernas förslag kan väntas medföra en kostnadsökning av ca 4 400 000 kr.
och förevarande anslag bör därför såsom yrkats i motionerna I: 493 och II: 604
uppräknas med nämnda belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 498 och II: 602 ävensom med bifall till motio -

76 Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

nema I: 493 och II: 604, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 125 400 000 kr.»

12) vid punkten 57 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. in.) av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén,
herrar Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och
Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

»I motionerna I: 493 och II: 604 samt I: 498 och II: 602 har föreslagits höjningar
av grundbidrag och kurstillägg i enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning
förslag. Dessutom har i motionerna I: 498 och II: 602 föreslagits en
ökning av antalet bidragsrum till 2 100. Utskottet anser det angeläget, att statsbidraget
till lärlingsutbildningen med hänsyn till de allmänna kostnadsökningarna
höjes i enlighet med vad som föreslagits i nämnda motioner. Intresset för
lärlingsutbildning har under senare år blivit allt större och antalet ansökningar
om bidrag för dylik utbildning har ökat avsevärt. Utskottet finner denna utveckling
glädjande samt tillstyrker, då det nuvarande antalet bidragsrum är otillräckligt,
även förslaget om en utökning av antalet bidragsrum till 2 100. Ett
genomförande av förslagen om höjning av grundbidrag och kurstillägg samt om
utökning av antalet bidragsrum till 2 100 kan väntas medföra en kostnadsökning
av 363 000 kr. och förevarande anslag bör därför såsom yrkats i motionerna
I: 498 och II: 602 uppföras med ett belopp av 3 387 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna 1:493 och 11:604 ävensom med bifall till motionerna
I: 498 och II: 602, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. in. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
3 387 000 kr.»

13) vid punkten 58 (Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov)
av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Bengtson, Källqvist, Widén, Per Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Elmén, herrar
Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Gustafsson
i Karby, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Vid 1962 års riksdag beslöts att ordningen för utbetalandet av förevarande
anslag skulle förenklas fr. o. m. budgetåret 1962/63 och att ett schablonmässigt
beräknat belopp skulle ställas till Sveriges hantverks- och industriorganisations
förfogande för ifrågavarande ändamål.

På grund av att anslaget varit uppfört med för lågt belopp fanns vid över -

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

77

gången till den nya ordningen ett stort antal rekvisitioner, vilka inte kunnat
bestridas ur för budgetåret 1961/62 anvisade medel. I samband med att utbetalningen
av bidragen till kostnader för granskning av utförda gesällprov överfördes
till Sveriges hantverks- och industriorganisation överlämnade överstyrelsen
för yrkesutbildning obetalda rekvisitioner på tillhopa 18 700 kr. och större delen
av anslaget för budgetåret 1962/63 måste därför tagas i anspråk för att täcka
dessa tidigare ingivna bidragsrekvisitioner. Överstyrelsen har beräknat att den
eftersläpande balansen vid utgången av innevarande budgetår kommer att ha
ökat till 30 000 kr.

Utskottet finner det skäligt, att medel anvisas för avveckling av den uppkomna
balansen och tillstyrker därför bifall till yrkandet i motionerna 1:161
och II: 204, innebärande en höjning av förevarande anslag med 30 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:161 och 11:204, till Bidrag till
kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 55 000 kr.»

14) vid punkten 60 (Bidrag till driften av folkhögskolor) av'' fröken Andersson,
herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Källqvist, Per
Petersson, Staxäng, Ståhl, fröken Ehnén, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson
i Hedenäset och Gustafsson i Kårby, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62, som börjar med »Då frågan»
och slutar med »förelägges riksdagen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet fann redan vid behandlingen av folkhögskoleanslagen för nu löpande
budgetår ’en ökning av det statliga stödet till ifrågavarande skolor
angelägen’. Sedan synes läget såsom framgår av skolöverstyrelsens petita, av
de väckta motionerna och även av vad utskottet eljest erfarit ha ytterligare förvärrats.
Många av de s. k. rörelseskolorna redovisade betydande driftunderskott,
som icke kunnat täckas av vederbörande huvudmän. I andra fall har
huvudmännen tillskjutit mycket betydande extra anslag för att minska skolornas
driftunderskott. Flera skolor, som ej redovisar underskott, synes ha uppnått
detta resultat genom att uppskjuta nödvändiga fastighetsreparationer, genom
att sänka sin materiella standard eller genom att ytterligare höja elevavgifterna.
Denna ogynnsamma utveckling bör inte fortgå. I likhet med motionärerna finner
utskottet det angeläget att ifrågavarande skolor genom ökat statligt stöd
beredes möjlighet att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina viktiga uppgifter.

Då frågan om statsbidrag till folkhögskolorna enligt departementschefens uttalande
relativt snart kommer under riksdagens prövning, är utskottet dock inte
berett att med föregripande av densamma nu tillstyrka en ändring av statsbidragsbcstämmclserna.
Utskottet vill därför i den uppkomna situationen för
sin del förorda att ett belopp ställes till skolöverstyrelsens förfogande för en
provisorisk förstärkning av driftbidraget. Beloppets storlek torde kunna begrän -

78

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1964

sas till 3 000 000 kr. I nu föreliggande situation vore det enligt utskottets mening
av värde om rörelseskolornas läge kunde särskilt beaktas vid anslagets fördelning.
Dock vill utskottet understryka att statsmakterna i princip och på längre sikt
bör behandla alla folkhögskolor lika oavsett vem som är huvudman.

Utskottet förväntar slutligen att förslag om en mera allmän, permanent förstärkning
av statsbidraget till folkhögskolorna förelägges riksdagen i sådan tid
att de nya bestämmelserna kan tillämpas fr. o. m. budgetåret 1965/66.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungi. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 268 och II: 339 samt 1:497 och II: 607,
till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 30 574 000 kr.»

15) vid ''punkten 67 (Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor)

a) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Larsson i Hedenäset och Gustafsson
i Kårby, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Utskottet vill först framhålla att förevarande anslag varit oförändrat 2,5 milj.
kr. sedan 1958, medan byggnadskostnadsstegringen under denna tid torde få
beräknas till omkring 20 %. Genom de av departementschefen nämnda anslagen
på tilläggsstat har dock medelstillgången under budgetåren 1962/63 och 1963/64
genomsnittligt varit dubbelt så stor. Enligt skolöverstyrelsens beräkning skulle
ett anslag av 7 milj. kr. erfordras för att det nu prövade behovet skall kunna
täckas inom loppet av tre år. Så som framhållits i motionen II: 565 talar sålunda
starka skäl för en betydande uppräkning av anslaget. Likväl finner sig utskottet
inte nu kunna tillstyrka anslag av sådan omfattning som förordats av skolöverstyrelsen
och i motionen. Dock bör en medelstillgång av den omfattning
som gällt innevarande och föregående budgetår säkerställas även för budgetåret
1964/65. Utskottet får därför föreslå att anslaget uppföres med 5 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionen II: 565, till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.»

b) av herr Svensson i Ljungskile.