Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten
för budgetåret 1964-/65 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i
ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

KAPITALBUDGETEN

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 91, s. 233—238 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964)
lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende
postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfalls\erks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i förra årets statsverksproposition skulle medelsförbrukningen
på kommunikationsverkens investeringsanslag uppgå till ca
1 206 mkr. under budgetåret 1962/63. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna
har emellertid stannat vid ca 1 199 mkr. och således underskridit
de beräknade utgifterna med ca 7 mkr. Anslagsbehållningarna har
minskat med ca 3 mkr.

I överensstämmelse med vad som föreslogs i 1963 års statsverksproposition
bär fr. o. in. innevarande budgetår investeringarna avseende samtliga
ifrågavarande fonder utom televerkets överförts till ett enda kollektivanslag.
För televerkets fond har två kollektivanslag upptagits, det ena för teleanläggningar
och det andra för investeringar avseende ljudradio och television.
Vidare har uppdelningen på ramreglerade och icke ramreglerade anslag
slopats. Vissa lättnader har dessutom gjorts i de föreskrifter för investeringsmedlens
användning som utfärdats av Kungl. Maj:t. Bl. a. har maximibeloppen
för projekt utanför investeringsplanen höjts till 500 000 kr. för
televerkets, statens järnvägars och valtenfallsverkets fonder samt till
200 000 kr. för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

I fjolårets statsverksproposition förordades för budgetåret 1963/6b ett
totalt ramhelopp av 1 204,5 mkr., vilket jämfört med det föregående bud1—5884
64 Bihang titt riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 9

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196''t

getåret innebar en ökning med 23 mkr. Till följd av senare beslut uppräknades
investeringsramarna för vissa fonder, så att den totala investeringsomfattningen
skulle uppgå till 1 246,5 mkr.

Jämfört med beräkningarna i 1963 års statsverksproposition har ramen
för postverkets del ökats med 2,2 mkr. för anskaffning av bilmateriel för
diligensrörelsen (prop. 1963: 105, SU 93, rskr. 218). Ramen för statens
järnvägar har ökats med 34,0 mkr. avseende avlösning av vissa pensionsförpliktelser
i Enskilda järnvägarnes pensionskassa (prop. 1963: 34, SU 52,
rskr. 149), ny transportorganisation för fraktstyckegodstrafiken (prop.
1963: 81, SU 79, rskr. 194) och anskaffning av rullande materiel, vägbussar
och inventarier i sysselsäLtningsstödjande syfte (prop. 1963: 105). För förrådsfondens
del har investeringsramen ökats med 5,8 mkr. avseende anskaffning
i konjunkturstimulerande syfte av motorfordon och vägmaskiner
för maskincentralförrådet (prop. 1963: 105). Vattenfallsverkets medelsbehov
beräknas minska med 12,0 mkr. beroende i huvudsak på en minskning
av medelsbehovet för distributionsanläggningar. Medelsförbrukningen för
innevarande budgetår beräknas därför till 1 234,5 mkr., vilken summa överstiger
den i fjolårets statsverksproposition upptagna med 30 mkr. men understiger
den under våren 1963 beräknade med 12 mkr.

För budgetåret 196i/65 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt
1 223,4 mkr., vilket i jämförelse med de under våren 1963 för riksdagen
framlagda beräkningarna för innevarande budgetår innebär en
minskning med 23,1 mkr. Beträffande de olika verken föreslås ökningar
för postverket, televerket, luftfartsverket och förrådsfonden med resp. 1,3,
30,6, 0,6 och 8,2 mkr. För statens järnvägar och vattenfallsverket föreslås
minskningar av investeringsomslutningen med 21,8 och 42,0 mkr.

Departementschefen anför beträffande de framförda förslagen att han vid
en avvägning utifrån olika synpunkter har ansett sig böra för nästa budgetår
under ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning av
1 198,2 mkr., innebärande en minskning med 6,3 mkr. i förhållande till beräkningarna
för innevarande budgetår i 1963 års statsverksproposition
samt med 48,3 mkr. om hänsyn också tages till förslagen i propositionerna
nr 34, 81 och 105. Departementschefens förslag innebär, att jämfört med
den för innevarande budgetår i förenämnda propositioner beräknade medelsförbrukningen
postverkets och televerkets investeringar räknas upp med
0,5 och 37,0 mkr. För statens järnvägar, vattenfallsverket, luftfartsverket
och förrådsfonden har minskningar med 29,0, 52,0, 2,5 och 2,3 mkr. ansetts
möjliga.

Den för budgetåret 1964/65 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen även upptagits siffrorna för
den år 1963 i nyssnämnda propositioner beräknade medelsförbrukningen
för motsvarande investeringar under budgetåret 1963/64.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

3

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1964/65

1963/64

1964/65

1964/65

Enl. prop.

Verkens

Förordat

1963: 1 m. m. förslag

miljoner kronor

av dep.ch.

Postverket..................

.......... 12,2

13,5

12,7

Televerket, exkl. rundradio . .

.......... 380,0

413,6

420,0

Televerket, rundradio .......

.......... 31,5

28,5

28,5

Statens järnvägar............

.......... 349,0

327,2

320,0

Vattenfallsverket............

.......... 412,0

370,0

360,0

Luftfartsverket .............

.......... 9,5

10,1

7,0

Förrådsfonden .............

.......... 52,3

60,5

50,0

Summa 1 246,5

1 223,4

1 198,2

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltsa för nästa
budgetår uppgå till 1 198,2 mkr., vilket jämfört med för budgetåret 1963/64
under förra våren beräknade 1 246,5 mkr. innebär en minskning med

48.3 mkr. Om jämförelsen i stället göres med den nu beräknade medelsförbrukningen
för budgetåret 1963/64 om 1 234,5 mkr. blir minskningen

36.3 mkr.

1 efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska
och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående
berörda budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anger mkr.

Inves-

terings-

utgifter

Av verken
planerade
investe-ringsut-gifter

Av departe-mentschefen
beräknade
investe-ringsut-gifter

Reser-

vatio-

ner

den

30/6

Anslag

För-

slag

Beräk-nade
reser-vatio-ner d.
30/6

1962/63

1963/64

1964/65

1963/64

1964/65

1963

1963/64

1964/65

1964

Postverket......

7.7

10,8

13,5

12,2

12,7

6,4

7,0

13,0

1,2

Televerket,
exkl.-rundradio

330,7

401,0

413.6

380,0

420,0

16,2

402,0

424,0

38,2

Televerket,
rundradio ....

30,7

31,5

28,5

31,5

28,5

1,9

35,0

26,0

5,4

Statens järnvägar

326,1

331,9

327,2

349,0

320,0

53,2

331,0

317,0

35,2

Vattenfallsverket

438,7

413,0

370,0

400,0

360,0

36,3

430,0

330,0

66,3

Luftfartsverket . .

20,9

15,1

10,1

9,5

7,0

5,6

7,5

4,0

3,6

Förrådsfonden . .

44,3

53,6

60,5

52,3

50,0

9,8

49,0

49,0

6,5

Summa

1199,1

1 256,9

1223,4

1 234,5

1198,2

129,4

1 261,5

1163,0

156,4

1 förevarande sammanhang bär utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Åkerlund
(1: 535) och den andra inom andra kammaren av herrar Nordgren och
Bengtson i Solna (II: 651 ), i vilka hemställts alt riksdagen måtte

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

a) till Posthus m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

investeringsanslag av ................................................ 11 570 000 kr.,

b) för budgetåret 1964/65 under televerkets fond anvisa
följande investeringsanslag, nämligen

1. Teleanläggningar m. in........................................ 377 360 000 kr.

2. Rundradioanläggningar ....................................... 23 140 000 kr.

c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av ............................................. 282 130 000 kr.

d) till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa
ett investeringsanslag av ....................................... 293 700 000 kr.

e) till Flygplatser m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av ............................................. 3 560 000 kr.

samt

f) till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av ............................................. 43 610 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen 11:651.

Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för
kommunikationsverken beräknades den totala medelsförbrukningen under
innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 204,5 mkr. Till följd av
senare beslut av riksdagen har rambeloppen för postverket, statens järnvägar
och förrådsfonden höjts med resp. 2,2, 34,0 och 5,8 mkr. Vattenfallsverkets
medelsbehov beräknas nu minska med 12,0 mkr. jämfört med beräkningarna
i 1963 års statsverksproposition. Kommunikationsverkens totala
investeringsutgifter under innevarande budgetår skulle därmed komma
att uppgå till 1 234,5 mkr., vilken summa överstiger den i fjolårets
statsverksproposition upptagna med 30 mkr. men understiger den under
våren 1963 beräknade med 12 mkr.

I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 223,4 mkr. Departementschefen
har emellertid vid en avvägning utifrån olika synpunkter ansett,
att medelsförbrukningen bör begränsas till ett belopp av 1 198,2 mkr. innebärande
en minskning med 48,3 mkr. i förhållande till beräkningarna våren
1963 av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande
budgetår. För postverkets och televerkets investeringar föreslås därvid
uppräkningar med resp. 0,5 och 37,0 mkr. medan för statens järnvägar,
vattenfallsverket, luftfartsverket och förrådsfonden minskningar med
resp. 29,0, 52,0, 2,5 och 2,3 mkr. ansetts möjliga.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse
för investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet be -

Statsutskottets utlåtande liv 9 är 1964 5

rört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår. Vad därvid anförts
har i nu förevarande sammanhang icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. I anslutning härtill får utskottet beträffande
de i motionerna I: 535 och II: 651 framställda yrkandena anföra

följande.

Såsom av motionärerna framhållits och jämväl av den i det föregående
lämnade redogörelsen framgår har anslagen för nästa budgetår under här
ifrågavarande fonder beräknats så, alt de jämte förutsedda behållningar vid
budgetårets ingång skall motsvara medelsförbrukningen och därutöver ge
en marginal om ca 10 procent för att möjliggöra höjda investeringsramar
om så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda
skäl. ....

Eu sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning

till vissa i statsverkspropositionen gjorda uttalanden om den ekonomiska
utvecklingen i landet, obehövlig och hemställer därför om en minskning
med 10 procent av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.
I anledning härav vill utskottet erinra om att den nu genomförda
anslagsredovisningen — innebärande främst att de olika mvesteringsanslagen
under varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett
kollektivanslag — i princip beslutades redan vid 1962 års riksdag och
tillämpats fr. o. m. innevarande budgetår. På resp. kollektivanslag skulle
enligt förenämnda beslut en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig
just för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda
skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår.
Utskottet, som vid sin tidigare behandling av dessa frågor funnit den
föreslagna omläggningen m. m. innebära avsevärda fördelar ur anslagslekniska
synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det därmed angivna
syftet, nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens del
skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av Kungl.
Maj ;t fastställes, kan för sin del inte finna skäl föreligga att nu frångå
denna uppfattning. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
beträffande investeringsverksamhetens totala omslutning och dess fördelning
de skilda verken emellan, kommer utskottet att under resp. punkter
i det följande tillstyrka de anslag som erfordras för investeringsplanens
genomförande. Samtidigt kommer utskottet alt redovisa sitt ställningstagande
till vissa andra motionsledes väckta frågor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 535 och II:
(151, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört.

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 19C>i

Statens affärsverksfonder
Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 92, s. 239—247)
föreslagit riksdagen att för hudgetåret 1964/65 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 13 000 000 kr.

I skrivelse den 29 augusti 1963 har generalpoststyrelsen framlagt sina
petita för budgetåret 1964/65. För en redovisning av innehållet i styrelsens
framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s. 239—245).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och
luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 245 och
246).

Statens högertrafikkommission har angivit utlåtanden över generalpoststyrelsens
och järnvägsstyrelsens anslagsframställningar för budgetåret
1964/65 i vad avser frågan om anskaffning av högertrafikbussar.

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen
för kommunikationsverken tillstyrkt en medelsförbrukning för nästa budgetår
av 12,7 mkr. Beträtfande fördelningen i stort av detta belopp på de
olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 247 i propositionen
intagen tabell.

Departementschefens förslag innebär i fråga om husbyggnader att en
angelägen om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad samt ett nytt truckgarage
inom bangårdsområdet i Hässleholm kan påbörjas. Beträffande
Övriga investeringar medger investeringsramen bl. a. att en väsentligt utökad
ersättnings- och nyanskaffning av postverkets bilmateriel kan ske
och att postverket planenligt kan fortsätta anskaffningen av bussar förberedda
för högertrafik.

Slutligen förordar departementschefen, att generalpoststyrelsen erhåller
bemyndigande att beställa bussar för sammanlagt högst 4,7 mkr. avsedda
att levereras under budgetåren 1965/66 och 1966/67.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsframställningar för
nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning för investeringsändamål
om 13,5 mkr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen
böra begränsas till 12,7 mkr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga
reservationsmedel samt under de av departementschefen i övrigt angivna
förutsättningarna kräver en anslagsanvisning om 13 mkr. Den angivna
minskningen med 0,8 mkr. föranledes av att medelsförbrukningen under

7

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196i

budgetåret 1964/65 för arbetena på posthuset i Linköping bedömts bil 0,o
mkr. lägre än generalpoststyrelsens i petita gjorda uppskattning. Återstående
0,3 mkr. hänför sig till ett i styrelsens anslagsframställning upptaget
bussgarage i Umeå, som styrelsen sedermera föreslagit skola utgå ur investeringsplanen.
,

Utgifterna för posthus upptages med 7,4 mkr. mot beraknade 4,2 mk .

för innevarande budgetår. Härigenom kan en angelägen om- och tillbyggnad
av posthuset i Karlstad samt ett nytt truckgarage inom bangårdsområdel
i Hässleholm påbörjas, ökningen av utgifterna för anskaffning av
bilar in. m., från beräknade 1,6 mkr. för innevarande budgetår till 1,9 mkr.
för budgetåret 1964/65, medger bl. a. en väsenligt utökad ersättnings- och
nyanskaffning av bilmateriel samt fortsatt planenlig anskaffning av bussar
förberedda för högertrafik. Den erforderliga medelsanvisningen har
beräknats så, att en viss marginal utöver ramen skall finnas för att möjliggöra
en av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallad ökning
av medelsförbrukningen.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av
Kungl. Maj:t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning.
Den föreslagna fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål
samt anslagsberäkningen har ej heller givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker vidare att generalpoststyrelsen bemyndigas lklada sig
betalningsansvar intill ett belopp om 4,7 mkr. för leveranser av högertrafikbussar
under budgetåren 1965/66 och 1966/67.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1964/65
anvisa ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkterna 93—96
s. 248_307) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under tele verkets

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å
tillhopa 450 000 000 kr.

I skrivelser den 30 augusti och den 7 december 1963 och i samband därmed
lämnade uppgifter har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret
1964/65.

Lufifartsstyrelsen har i skrivelse den 26 augusti 1963 äskat anslag för
budgetåret 1964/65 till Radioanläggningar för luftfarten.

I skrivelse den 23 augusti 1963 bar Sverige Radio lämnat redogörelser för
ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret 1964/65 i vad
avser programproduktionen.

I propositionen anmäles ävenledes WHO års radioutrednings skrivelser

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

den 26 juni 1963 om ljudradions programkanaler, sändarnät och ekonomiska
behov samt den 2 juli 1963 om skolradions och skoltelevisionens framtida
ställning, inriktning och finansiering.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda skrivelserna får
utskottet hänvisa till propositionen (s. 248—297).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under
postverkets fond (s. 245 och 246 i propositionen).

I fråga om remissutlåtande av 1960 års radioutredning får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 294—297).

Departementschefen behandiar inledningsvis frågorna rörande ljudradio
och television och erinrar om att 1960 års radioutredning lagt fram
förslag rörande dels skolradion och skoltelevisionen, dels ljudradions programkanaler
och ekonomi. Utredningen föreslår bl. a. utbyggnad under
eu femårsperiod av ytterligare ett riksomfattande sändarnät för ljudradion
på ultrakortvågsbandet. Kostnaderna härför har beräknats till 10 mkr.
Utbyggnaden skall enligt planer, som utarbetats av telestyrelsen, ske på
sådant sätt, att sändningarna efter tre år täcker praktiskt taget hela landet.
De nuvarande programmen med nästan uteslutande lätt musik — den
s. k. melodi- och nattradion — bör enligt utredningen överflyttas till detta
nya sändarnät. Beträflande skolradion och skoltelevisionen framläggs planer,
som för båda media innebär en sådan ökning av programtiden att
denna i stort sett fördubblats år 1970. Utredningen förutsätter dessutom,
särskilt beträffande skolradion, en successivt utökad produktion av bandinspelade
eller ledningsdistribuerade program. I samband med utbyggnaden
av det nya sändarnätet bör enligt utredningen skolradioprogrammen
flyttas från program 1 till program 2. Utredningen förordar även vissa
utökningar av den allmänna programverksamheten i program 1 och 2.
Merkostnaderna på programsidan för utredningens förslag, vilka förulsättes
skola genomföras successivt, anges till ca 7 mkr. per år. Distributionskostnaderna
beräknas däremot sjunka med ca 0,3 mkr. per år i samband
med att naltradion överflyttas från AM-nätet till FM-nätet, eftersom
del senare nätet är billigare i drift.

Beträffande ljudradiorörelsens ekonomi konstaterar utredningen, att _

även om man bortser från utredningens förslag av kostnadsökande natur
— det nuvarande ackumulerade överskottet på specialbudgeten torde
komma att förbytas i ett underskott redan under budgetåret 1964/65. Med
anledning härav och för att finansiera kostnadsökningarna enligt förslaget
förordar utredningen en höjning av licensavgiften fr. o. m. den 1 juli
1964 till 40 kr. utom för radiomottagare i bilar. För sådana mottagare
föreslås i stället en sänkning av avgiften till 20 kr. Enligt utredningens
mening bör senast år 1968 övergång ske till ett system med enhetslicens
för radio och television, varvid någon särskild licensavgift för ljudradio

Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 196''i

9

icke längre skulle uppbäras. Härigenom skulle även den särskilda bilradiolicensen
automatiskt falla bort.

I syfte att förbättra ekonomien inom ljudradions specialbudget föreslår
utredningen, att kostnaderna för frilicenser till blinda och vissa kostnader
för radions utlandsverksamhet överföres till riksstatsanslag. Vidare bör
enligt utredningen det av licensmedel nu utgående bidraget till inköp av
skolradiomottagare upphöra. Slutligen föreslår utredningen, att ljudradiorörelsen
gottskrives ränta på de licensmedel, som telestyrelsen disponerar
såsom rörelsemedel för televerkets behov.

Departementschefen anför vidare, att remissinstanserna genomgående har
intagit en klart positiv ställning till utredningens förslag beträffande sändar -nätets utbyggnad, utvecklingen av skolprogrammen och den framtida utformningen
av ljudradions programverksamhet. Det övervägande antalet
remissinstanser tillstyrker även utredningens förslag i fråga om licensavgifternas
storlek och övriga åtgärder, som syftar till att förbättra ekonomien
inom ljudradions specialbudget. I några remissyttranden framläggs
dock avvikande förslag beträffande licensavgifterna. Sveriges Radio förordar
sålunda, att även bilradiolicensen höjes till 40 kr. Motorbranschens
samarbetsdelegation föreslår däremot, att bilradiolicensen helt slopas den
1 juli 1964. Telestyrelsen anser, att utredningen överskattat inkomstutvecklingen
och underskattat kostnadsutvecklingen. Styrelsen framlägger
i samband härmed en ny prognos samt förslag, som bl. a. innebär övergång
till periodisering av investeringskostnaderna, borttagande av bilradiolicensen
och införande av eu gemensam ljudradio- och televisionslicens om
140 kr. per år. Härvid förutsättes dock att ljudradiolicensen skal! bibehållas
för hushåll, vilka innehar enbart radiomottagare, och att licensavgiften
i dessa fall skall utgöra 40 kr. Flera remissinstanser uttalar, att man
bör vänta med alt ta ställning till utredningens förslag alt en enhetslicens
skall införas senasl år 1968. Statskontoret avstyrker utredningens sistnämnda
förslag.

Enligt departementschefens mening bör, såsom radioutredningen förordat,
de nuvarande programmen med nästan uteslutande lätt musik
(melodi- och nattradion) fortsätta och utformas som ett permanent tredje
riksprogram. Ett tredje FM-nät bör därför byggas ut så atl dessa musikprogram,
som nu växlar mellan tre olika kanaler, kan samlas i en enda
sändarkanal och dessutom även på kvällstid nå ut i hela landet. Ett annat
och viktigt skäl för utbyggnaden av ett dylikt sändarnät är vidare, att
det genom överflyttningen av nämnda musikprogram blir möjligt att utvidga
skolradions programverksamhet. Genom tillkomsten av ett tredje
sändarnät skapas vidare förutsättningar för en klar differentiering av de
• re riksprogrammen, som alla erhåller eu separat kanal. På sikt kan också
utrymme beredas för eu utökning av sändningstiden för program 1 och
2, så att den genom melodi- och nattradions tillkomst rubbade balansen

10 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

mellan seriösare och lättare program kan i viss män återställas. Nätets
utbyggnad bör enligt departementschefens mening påbörjas under nasta
budgetår och fullföljas i enlighet med telestyrelsens, av utredningen til -

styrkta plan. .

Vad gäller ljudradiorörelsens ekonomiska situation anser departementschefen
att eu höjning av licensavgiften nu är erforderlig. Denne ar
emellertid inte beredd att biträda radioutredningens förslag om en höjning
till 40 kr. av den allmänna hushållslicensen utan vill förorda en mera
begränsad höjning. För alt eu sådan begränsning av höjningens storlek
skall bli möjlig - utan att några radikala nedskärningar parallellt genomföres
på kostnadssidan — förordas vissa speciella åtgärder.

Departementschefen erinrar om afl enligt ett uttalande av 1947 års
riksdag borde kostnaderna för bl. a. kortvågssändningar till utlandet,
skolradio och fria blindlicenser i sin helhet i princip bestridas av anslag
från riksstaten. Frågan om överflyttning av dessa utgifter borde
dock anstå så länge licensmedlen lämnade överskott. Enligt departementschefens
mening bör i enlighet med principuttalandet av 1947 års
riksdag samtliga kostnader för de till utlandet riktade sändningarna och
för skolradion ävensom kostnaderna för fria blindlicenser fr. o. m. nästa
budgetår bestridas från riksstatsanslag. Vidare biträder departementschefen
radioutredningens förslag att det särskilda bidraget av licensmedel till
inköp av skolradiomottagare skall upphöra. Slutligen bör ljudradiorörelsen
fr. o. m. innevarande budgetår gottskrivas ränta på de licensmedel som telestyrelsen
disponerar som rörelsemedel för televerkets behov. Därvid bor
samma räntesats tillämpas som gäller vid ianspråktagande av rörlig kredit.

Genom dessa åtgärder förbättras resultatet på ljudradions specialbudget
med ca 8 mkr. per år.

Telestyrelsens förslag om övergång till periodisering av investeringskostnaderna
är departementschefen däremot inte beredd att tillstyrka. En sådan
åtgärd skulle visserligen under de närmaste åren medföra en minskad kostnadsbelastning
på specialbudgeten men i stället öka kostnaderna om några
år och därmed framdeles bidraga till större ökningar av licensavgiften.

Vid bifall till de framförda förslagen beträffande finansieringen i
fortsättningen av kostnaderna för utlandssändningarna etc. kan höjningen
av licensavgiften begränsas till 5 kr. Vad gäller bilradiolicensen
— sådan innehas f. n. av ca 400 000 bilägare — skulle ett upphävande av
avgiften medföra ett inkomstbortfall för ljudradiorörelsen av ca 14 mkr.
per år. För att kompensera detta skulle erfordras en höjning med ytterligare,
i avrundat tal, 5 kr. av hushållslicenserna, som f. n. uppgår till ca
2 600 000. Departementschefen är med hänsyn härtill inte beredd att tillstyrka
bilradiolicensernas slopande. Ej heller anser sig departementschefen
kunna ta ställning till radioutredningens förslag om införande av enhetslicens
senast år 1968.

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1964

1 1

Departementschefen föreslår alt avgiften för ljudradiolicens fr. o. m. den
1 juli 1964 höjes till 35 kr. Inkomsterna härav torde — om ej några mera
betydande, opåräknade utgiftsökningar inträffar - kunna täcka utgifterna
på ljudradions specialbudget för åtminstone tre år framåt.

Departementschefen övergår härefter till alt behandla frågan om medelsförbrukningen
för ljudradions verksamhet ur der nästa budgetår och
anför i huvudsak följande.

För ljudradions verksamhet under budgetåret 1964/65 upptager jag i
enlighet med telestyrelsens förslag 6,5 mkr. för investeringar i sändaranläggningar
och programförbindelser. I fråga om näten för program 1
och 2 möjliggöres härigenom hl. a. att FM-sändarna i Bollnäs och Ånge
byggs l''t till full räckvidd och åt! ett antal slavstationer uppföres. I beloppet
ingår 2 mkr. för investeringar i det tredje FM-nätct. Sändare för
program 3 torde under nästa budgetår komma att uppföras i Emmahoda,
Gävle, Kiruna, Malmö, Norrköping, Nässjö, Skövde, Sunne, Vännäs och
Örebro. Jag tillstyrker att telestyrelsen lämnas ett beställningshemyndigande
om 2 mkr. för vart och ett av budgetåren 1965/66—1968/69 för vidare
utbyggnad av det tredje FM-nätet.

Till fortsatta arbeten på radiohuset i Stockholm beräknar jag för nästa
budgetår en medelsförbrukning av 12 mkr.

Storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader under nästa
budgetår för radioprogrammens produktion och distribution torde det som
vanligt få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma. I detta sammanhang
beräknar jag 70 resp. 24,5 mkr., vilket jämfört med de för innevarande
budgetår anvisade beloppen innebär ökningar med 4 resp. 1,5 mkr. I Sveriges
Radios kostnader har jag därvid inräknat 0,5 mkr. för en utökning
av skolradioprogrammen med 2,5 timmar per vecka. Vid beräkningen av
det för televerket avsedda beloppet har jag å ena sidan dragit av bl. a. 0,1
mkr. avseende bidrag till inköp av skolradiomottagare och å andra sidan
uppräknat kostnaderna med 1,2 mkr. avseende vissa utgifter som telestyrelsen
hittills ej debiterat radiorörelsen med hänsyn till att styrelsen haft
förmånen alt få räntefritt disponera licensmedlen såsom rörelsemedel.

De totala utgifterna för ljudradion skulle sålunda enligt de av mig gjorda
beräkningarna komma att för nästa budgetår uppgå till (6,5 12,0

70,0 -|_ 24,5) 113 mkr. Härav bör följande belopp avräknas mot riksstatsanslag,
nämligen (3,0 _]_ 0,9) 3,9 mkr. utgörande Sveriges Radios och televerkets
kostnader för utlandssändningarna, (1,9 _)- 0,6) 2,5 mkr. avseende
de båda företagens kostnader för skolradion och 50 000 kr. avseende kostnaderna
för fria blindlicenser.

Efter avdrag av nu angivna poster om i avrundat tal 6,5 mkr. återstår
(113—6,5) 106,5 mkr. att avräknas mot licensmedlen. De ökade intäkterna
till följd av den föreslagna höjningen till 35 kr. av licensavgiften slår
inte helt igenom förrän under budgetåret 1965/66 på grund av förfalloterminernas
spridning. För budgetåret 1964/65 lar jag upp intäkterna till
98 mkr. Detta innebär att verksamheten detta år kan beräknas resultera
i ett underskott av ca 8,5 mkr. Det ackumulerade överskottet kan vid utgången
av innevarande budgetår uppskattas till ca 12 mkr. Ränlegottgörelsen
från telestyrelsen till ljudradiobudgeten beräknar jag för inneva -

12 Statsutskottets utlåtande nr 9 är 196b

rande och nästa budgetår till sammanlagt ca 3,5 mkr. Ett ackumulerat
överskott om ca 7 mkr. skulle sålunda återstå vid utgången av budgetaret
1964/65.

I fråga om televisionen tillstyrker jag de föreslagna investeringarna om
22,0 mkr. för fortsatt utbyggnad av distributionsnätet. Härigenom mojliggöres
bl. a. att televisionssändare med full räckvidd kan färdigställas under
nästa budgetår i Anderstorp, Bollnäs, Ange och Östhammar. För att
distributionsnätets utbyggnad skall kunna fullföljas planenligt har telestyrelsen
tidigare erhållit beställningsbemyndiganden för budgetåren l.»6o/bb
_1967/68 om 16, 14 resp. 8 mkr. I överensstämmelse med styrelsens hemställan
förordar jag att ett bemyndigande nu ges för eu investeringsomslutning
av 8 mkr.'' även för budgetåret 1968/69. Telestyrelsen bor vidare
vara oförhindrad att i begränsad omfattning utnyttja beställningsbemyndigandena
till förberedelseåtgärder för införande av ett andra televisionsprogram.
... ,

För investeringar i televisionshuset i Stockholm beräknar jag cn medelsförbrukning
av 14 mkr. för nästa budgetår.

Medelstilldelningen till televisionens programproduktion har sasom 19bU
års radioutredning framhållit i sitt remissyttande ökat i snabb takt under
de senaste budgetåren. En snabb ökning av sändningstiden har också ägt
rum. För budgetåret 1963/64 uppskattar radioutredningen att den genomsnittliga
sändningstiden per vecka exklusive skoltelevision kommer att uppgå
till ca 39 timmar. ^

För den svenska televisionen har sålunda på kort tid en sadan sandningsnivå
uppnåtts att numera en så gott som fullständig programtäckning
varje kväll fram till omkring kl. 22.30 föreligger. Dessutom förekommer
reprisprogram med i genomsnitt nära 1 timme per dag under eftermiddagen.
.... . „ . ...

Enligt min mening bör med hänsyn härtill, i avbidan pa införandet av
ett andra televisionsprogram, någon nämnvärd ytterligare utökning av sändningstiden
under de närmaste åren icke äga rum. Inom ramen föi de
medel, som kommer att anvisas, bör i stället Sveriges Radio förutsättas
koncentrera sina resurser på en konsolidering av verksamheten och på
åtgärder för en fortsatt höjning av programkvaliteten.

För nästa budgetår har radioutredningen tillstyrkt ett helopp av 102,o
mkr. till Sveriges Radio för televisionens produktionskostnader, vilket innebär
eu ökning med 16,5 mkr. i förhållande till innevarande budgetår.
Jag har ej något att erinra mot denna beräkning. Dessutom förordar jag
att medelstilldelningen till Sveriges Radio under nästa budgetår räknas
upp med 3 mkr. för att möjliggöra för bolaget att förvärva Svensk Filmindustris
arkiv av under årens lopp inspelade journalfilmer, vartill tillfälle
yppats. För televisionens programverksamhet beräknar jag sålunda för
budgetåret 1964/65 ett belopp av 105,5 mkr.

För televerkets driftkostnader förordar jag i likhet med radioutredningen
ett belopp av 25,7 mkr.

De av mig beräknade totala utgifterna för televisionsverksamheten under
budgetåret 1964/65 uppgår följaktligen till (22,0 + 14,0 + 105,5 + 25,7.)
167,2 mkr. vilket innebär en ökning med 15,6 mkr. i jämförelse med motsvarande
utgiftsberäkning för innevarande år.

I likhet med vad jag föreslagit beträffande ljudradiorörelsen bör även
televisionens kostnader för skolprogram och för den på utlandet direkt in -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

13

riktade programverksamheten (s.k. transcription service) fr. o. m. nästa
budgetår bestridas av allmänna skattemedel. I de nyss angivna utgiftsberälmingarna
för nästa budgetår ingår kostnaderna för skoltelevision med
5,2 mkr., varav 3,7 mkr. belöper på Sveriges Radios programkostnader och

1.5 mkr. hänför sig till televerkets distributionskostnader. Kostnaderna för
transcription service ingår bland programkostnaderna med 1,2 mkr. För
televisionens del bör således sammanlagt (5,2 + 1,2) 6,4 mkr. av kostnaderna
bestridas från anslag på riksstaten. Återstående (167,2 — 6,4)
160,8 mkr. bör avräknas mot televisionslicensmedel. Då licensintäkterna
för nästa budgetår kan beräknas uppgå till ca 197 mkr., skulle överskottet
på rörelsen under budgetåret 1964/65 utgöra ca 36 mkr.

Jag förordar dessutom i analogi med vad jag föreslagit beträffande ljudradion,
att televisionsrörelsen fr. o. in. innevarande budgetår gottskrives
ränta på de licensmedel som telestyrelsen disponerar såsom rörelsemedel.
Med beaktande härav torde det ackumulerade överskottet av televisionsmedel
vid utgången av budgetåret 1964/65 kunna beräknas till ca 200 mkr.
I anslutning härtill vill jag framhålla, att dessa medel kommer att erfordras
vid den framtida utbyggnaden av ett andra program i televisionen.

De anslagsmedel å riksstaten som erfordras för att i enlighet med vad
jag anfört i det föregående täcka kostnaderna för skolradio, skoltelevision,
utlandssändningar och fria ljudradiolicenser för blinda uppgår till sammanlagt
12 850 000 kr. Härav hänför sig (2,5 + 5,2) 7,7 mkr. till skolradio
och skoltelevision, (3,9 + 1,2) 5,1 mkr. till utlandsprogram för ljudradio
och television och 50 000 kr. till blindlicenser. För budgetåret 1964/
65 torde ett särskilt anslag av 12 850 000 kr. böra uppföras för ändamålet
under sjätte huvudtiteln. Jag har tidigare gjort hemställan härom.

I fortsättningen behandlar departementschefen televerkets investeringsprogram
för budgetåret 1964/65 och anför, att telestyrelsen för nästa budgetår
föreslagit en medelsförbrukning av 413,6 mkr., exklusive rundradioanläggningar.
För investeringar i dylika anläggningar föreslår styrelsen

28.5 mkr.

Under de senaste budgetåren har successivt en ökad medelstilldelning för
televerkets investeringar medgivits i syfte alt ge verket resurser att förbättra
servicen gentemot allmänheten och övriga kunder. Dessa ökningar,
som skett i konkurrens med andra angelägna samhälleliga behov, har varit
av betydande storlek. Under de tre senaste budgetåren har sålunda volymen
för televerkels investeringar, exklusive rundradioanläggningar, vidgats med
106 mkr. till 380 mkr.

Efterfrågan på televerkets tjänster har emellertid ökat i sådan takt, att
verket trots den vidgade investeringsvolymen ej fått tillräckliga resurser
att hålla önskvärd servicestandard. Väntetiderna för installation av nya
telefonapparater är alltjämt långa. Svårigheter föreligger att hinna med utbyggnaden
av fjärrförbindelsenätet i takt med den starka trafiktillväxten.

Mot denna bakgrund ter det sig enligt departementschefen i hög grad
angeläget att ytterligare höja nivån för televerkets investeringar för att

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1964

därigenom möjliggöra krafttag från televerkets sida för att i görligaste
mån eliminera köbildningen på telefonområdet. Telestyrelsen har för nästa
budgetår hemställt om en investeringsram på 413,6 mkr., exklusive rundradioanläggningar.
För att säkerställa att televerket erhåller erforderliga
resurser afl effektivt angripa köbildningstendenserna inom telefonområdet
och även i övrigt hålla en tillfredsställande servicestandard inom sitt
verksamhetsfält föreslår departementschefen, att televerkets investeringsram
— exklusive rundradioanläggningar — nu höjes med 40 mkr. och
sålunda för nästa budgetår fastställes till 420 mkr., vilket innebär ett något
högre rambelopp än vad styrelsen begärt.

Med hänsyn till omfattningen av televerkets ianspråktagande av investeringsmedel
och angelägenheten av att så långt möjligt begränsa den statliga
kapitalupplåningen har del vidare synts lämpligt att eftersträva en
total självfinansiering av televerkets investeringar för att därmed undvika
en eljest uppkommande belastning på lånemarknaden. Från här angivna
synpunkter har departementschefen ansett sig böra föreslå vissa höjningar
av telefonavgifterna.

Den nuvarande markeringsavgiften för automatiskt utväxlade samtal
har sedan år 1957 utgjort 7 öre per samtalsmarkering. En höjning av denna
avgift till 8 öre jämte en därmed samordnad höjning dels av avgifterna för
manuellt expedierade rikssamtal, dels av abonnemangsavgiften för sådana
huvudabonnemang, som inkluderar betalning för visst antal samtal, kan
beräknas medföra en årlig inkomstökning av storleken 100 mkr. Departementschefen
föreslår att en sådan höjning sker omkring nästa budgetårsskifte
och att — för fullföljande av förenämnda intentioner — de till följd
härav inflytande mer inkomsterna i sin helhet användes för extra avskrivningar
å televerkets tillgångar.

För rundradioanläggningar upptager departementschefen sammanlagt

28,5 mkr. för nästa budgetår. Den totala medelsförbrukningen för televerkets
investeringar under budgetåret 1964/65 skulle alltså vid bifall till
departementschefens förslag bli 448,5 mkr.

I en tablå redovisas därefter hur televerkets investeringar ungefärligt
torde komma att fördela sig på olika anslagsändamål under nästa budgetår
(s. 306).

Vad gäller nya objekt i telestyrelsens investeringsplan nämner departementschefen
i fråga om husbyggnader, att under nästa budgetår telestationsbyggen
bör kunna igångsättas i bl. a. Boden, Glöstorp, Malmö (Kvarnby),
Stockholm (Fredhäll), Storängen, Sveg och Södertälje. Vidare bör
ett nytt distributionsförråd i Växjö och en tillbyggnad av televerkstaden
i Sundsvall kunna påbörjas. Beträffande televerkets anläggningar i Farsta
tillkommer, utöver de pågående arbetena, en tillbyggnad av den befintliga
laboraloriehallen.

Bland de till telefon- och telegrafanläggningar hänförliga objekten i tele -

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

15

styrelsens investeringsplan kan nämnas påbörjande av nya koaxialkabelanläggningar
Trollhättan—Strömstad och Östersund—Vilhelmina. Vissa större
telestalioner står vidare nu i tur för aulomatisering, nämligen Bergsjö,
Grebbestad, Hultsfred, Smålandsstenar, Torpshammar, Töreboda, Vindeln,
Älmhult och Älvsbyn.

Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik omfattar
bl. a. färdigställande av sändarstationsbyggnaden i Karlsborg samt fortsatta
moderniserings- och upprustningsarbeten på olika anläggningar.

I fråga om radioanläggningar för luftfarten avser den beräknade medelsförbrukningen
bl. a. en planenlig fortsatt upprustning och komplettering
av radaranläggningar, fyrar och andra radiotekniska hjälpmedel för att
höja flygsäkerheten och trafikregulariteten på olika flygplatser och flyglinjer.

Anslagen till teleanläggningar in. in. och rundradioanläggningar har av
departementschefen beräknats till resp. 424 mkr. och 26 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehafl

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Isacson och Per Petersson (1:257) och den andra inom andra
kammaren av herr Hedin in. fl. (11:236), i vilka yrkats att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder vidtas för att i servicesyfte
för allmänheten inom de automatiserade telefonnäten poststationer
och postexpeditioner förses med en fullständig uppsättning telefonkataloger
för riket;

dels två likatydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl. (I: 195) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m.fl. (11:237), i vilka hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t dels begära sådan ändring i gällande kungörelse
om rätt att inneha radiomottagningsapparat, att ingen särskild licens efter
den 1 juli 1964 skall erfordras för radioapparat, medförd i bil, dels som
sin mening uttala alt avskrivning på byggnadsstyrelsens investeringar för
radiohus och televerkets investeringar i ljudradions distributionsanläggningar
från den 1 jidi 1964 sker med 10 procent årligen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Eric Carlsson och Jonasson (I: 286) och den andra inom andra
kammaren av herrar Wahrendorff och Gustavsson i Alvesta (11:364), i
vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
sådan ändring i gällande författning om uppbörd av radiolicenser att ingen
särskild licens efter den 1 juli 1964 skall erfordras för bilradioapparat;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sveningsson (1:421) och den andra inom andra kammaren av herr
Bohman m.fl. (11:507), i vilka likaledes hemställts att riksdagen måtte i

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

skrivelse till Kungl. Maj :t begära sådan ändring i författningen om radiolicenser,
att särskild licens icke erfordras efter den 1 juli 1964 for innehav
av bilradioapparat;

dels en inom andra kammaren av herr Carlsson i Huskvarna väckt
motion (II: 359), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t uliala att radioutredningen så bedriver sitt arbete, att utredningens
förslag om gemensam radio- och TV-licens kan föranleda beslut senast
1966, innebärande att licensplikt grundas på innehav av TV-apparat men
även berättigar till innehav av radioapparat samt att enbart innehav av
radioapparat ej skall föranleda licensplikt;

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Dahlén och Sundin (I: 193) och den andra inom andra kammaren
av herrar Regnéll och Alemijr (11:239), i vilka hemställts att riksdagen
vid behandlingen av anslaget till Sveriges Radio för dess utlandssändningar,
statsverkspropositionen bil. 8, punkten 96, Rundradioanläggningar,
måtte uttala att sändningar även bör ske till det slaviska språkområdet,
företrädesvis på ryska;

dels en inom andra kammaren av herr Christenson i Malmö väckt
motion (11:645), vari hemställts att riksdagen ville uttala, att ett godtagande
från riksdagens sida av den förhöjda tilldelningen av medel till
Sveriges Radios televisionsproduktion förbindes med åläggande för bolaget
att underkasta sin TV-produktion en genomgripande översyn från rationaliserings-
och besparingssynpunkt;

dels en inom andra kammaren av herr Wedcn m. fl. väckt motion (II:
653), vari föreslagits atl riksdagen beslutar hemställa till Kungl. Maj:t
om tillsättande av en allsidig utredning för att förutsättningslöst klarlägga
olika möjligheter till och konsekvenser av reklamfinansierade radio- och
TV-program, bl. a. möjligheterna att sänka licensavgifterna;

dels en inom andra kammaren av fru Kristensson och herr Björkman
väckt motion (11:717), vari hemställts att riksdagen måtte uttala att löpande
avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB icke måtte förnyas
i vad avser monopol för Sveriges Radio AB att bedriva radio- och
televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Olsson och herr Harald Pettersson (I: 532) och den andra
inom andra kammaren av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (II: 646) i vilka
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att
frågan rörande en ungdomens radio-TV-avdelning, förslagsvis benämnd
»Sveriges ungdomsradio-TV», skyndsamt måtte prövas, lämpligen inom
1960 års radioutredning, varvid kontakt bör tagas med ungdomsorganisationer
och övriga berörda sammanslutningar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna I: 257, II: 237, I: 286, II: 507, II: 359,
I: 193, II: 645, II: 653, II: 717 och II: 646.

Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 196''t

17

Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar
— har departementschefen för nästa budgetår beräknat en medelsförbrukning
av 420 mkr., innebärande en höjning i förhållande till innevarande
budgetår med 40 mkr. och ett något högre rambelopp än vad telestyrelsen
begärt. Höjningen motiveras med angelägenheten av att köbildningen
på telefonområdet i görligaste mån elimineras och att även i övrigt
en tillfredsställande servicestandard hålles. Då del i syfte att så långt
möjligt begränsa den statliga upplåningen — har ansetts önskvärt att
eftersträva en total självfinansiering av televerkets investeringar, föreslås
samtidigt att en höjning sker dels av den nuvarande markeringsavgiften
för automatiskt utväxlade samtal från 7 till 8 öre per samtalsmarkering,
dels av avgifterna för manuellt expedierade rikssamtal, dels ock av abonnemangsavgiften
för sådana huvudabonnemang, som inkluderar betalning
för visst antal samtal.

Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser i fråga
om husbyggnader bl. a. igångsättande av telestationsbyggnader i Boden,
Glöstorp, Malmö (Kvarnby), Stockholm (Fredhäll), Storängen, Sveg och
Södertälje samt distributionsförråd i Växjö och tillbyggnad av televerkstad
i Sundsvall. Bland telefon- och telegrafanläggningar må nämnas påbörjande
av nya koaxialkabelanläggningar Trollhättan—Strömstad och Östersund
—Vilhelmina samt automatisering av ett antal telestationer. Investeringarna
i radioanläggningar för kommersiell trafik omfattar bl. a. färdigställande
av sändarstationsbyggnaden i Karlsborg. I fråga om radioanläggningar
för luftfarten slutligen avses eu fortsatt upprustning och komplettering
ske av radaranläggningar, fyrar och andra radiotekniska hjälpmedel för
höjande av flygsäkerheten och trafikregulariteten på skilda flygplatser och
flyglinjer.

Utskottet, som helt delar departementschefens uppfattning rörande
angelägenheten av en höjning av televerkets investeringsnivå, har redan
under punkten 1 i del föregående förklarat sig godtaga den nu förordade
omfattningen av medelsförbrukningen för nästa budgetår liksom den därvid
förutsatta fördelningen på skilda investeringsändamål. Ej heller har
utskottet funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen eller vad
departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt förordat.

1 de likalydande motionerna I: 257 och II: 236 har yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder vidtages för att, i
servicesyfte för allmänheten, inom de automatiserade telefonnäten poststationer
och poslexpeditioner förses med en fullständig uppsättning av
telefonkataloger för riket. Sådana åtgärder skulle emellertid enligt vad utskottet
inhämtat medföra vissa ingalunda obetydliga kostnader för statsverket,
vartill kommer att utskottet ej övertygats om att det av motionärerna
därmed avsedda syftet härigenom verkligen skulle uppnås. Bl. a.
2—5884 U4 It i haag till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 9

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1964

på grund härav kan utskottet ej finna tillräckliga skäl föreligga att från
riksdagens sida en särskild framställning i frågan göres. Motionerna avstyrkes
därför.

Beträffande ljudradioverksamheten förordar departementschefen, på
grundval av vissa av 1960 års radioutredning framlagda förslag i ämnet,
alt de nuvarande programmen med nästan uteslutande lätt musik (melodioch
nattradion), vilka hittills haft provisorisk karaktär, fortsätter och utformas
som ett permanent tredje program. I anledning härav anses ett
tredje FM-nät böra utbyggas, varigenom även uppnås att skolradions programverksamhet
kan utvidgas. Beträffande ljudradiorörelsens ekonomiska
situation framhålles att denna nu — sedan 1957, då den nuvarande licensavgiften
om 30 kr. fastställdes — till följd av utökning av sändningstiden
samt den allmänna pris- och lönenivåns ökning blivit sådan, att en höjning
av licensavgiften är erforderlig. I syfte att begränsa denna höjning föreslås
att — i enlighet med ett uttalande av 1947 års riksdag — samtliga kostnader
för de till utlandet riktade sändningarna och för skolradion, ävensom
kostnaderna för fria blindlicenser fr. o. m. nästa budgetår bestrides från
riksstatsanslag. Vidare föreslås det särskilda bidraget av licensmedel till
inköp av skolradiomottagare upphöra, varjämte ljudradiorörelsen fr. o. m.
innevarande budgetår anses böra gottskrivas ränta på de licensmedel som
telestyrelsen disponerar som rörelsemedel. Ett av nämnda styrelse framlagt
förslag om periodisering av investeringskostnaderna är departementschefen
däremot icke beredd att tillstyrka liksom ej heller bilradiolicensernas
slopande. Under sålunda angivna förutsättningar anser departementschefen
höjningen av avgiften för ljudradiolicensen kunna begränsas till
35 kr. för såväl hushålls- som bilradiolicensen. Radioutredningen har föreslagit
en höjning av förstnämnda licens till 40 kr., medan bilradiolicensen
föreslagits sänkt till 20 kr. Inkomsterna vid den av departementschefen
förordade avgiften beräknas kunna täcka utgifterna för ljudradiorörelsens
specialbudget för åtminstone tre år framåt.

Den av departementschefen föreslagna omslutningen av investeringarna
i sändaranläggningar och programförbindelser för nästa budgetår, 6,5 mkr.,
innebär bl. a. att i fråga om näten för program 1 och 2 FM-sändarna i
Bollnäs och Ange kan byggas ut till full räckvidd och ett antal slavstationer
uppföras. Vidare kan sändare för program 3 uppföras på ett tiotal platser.
Till fortsatta arbeten på radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning
om 12 mkr. Sveriges Radios och televerkets driftkostnader för
radioprogrammens produktion och distribution slutligen upptages med 70
resp. 24,5 mkr. De totala utgifterna för verksamheten skulle därmed uppgå
till (6,5 12,0 _)- 70,0 -)- 24,5) 113 mkr. Då emellertid enligt vad förut

nämnts Sveriges Radios och televerkets kostnader för utlandssändningarna
och skolradion samt kostnaderna för fria blindlicenser — tillhopa ca 6,5

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

19

mkr. — i fortsättningen avses avräknas mot riksstatsanslag återstår 106,5
mkr. att avräkna mot licensmedlen, medan inkomsterna härav beräknas
stanna vid ett belopp av 98 mkr. Det underskott om 8,5 mkr., som följaktligen
uppstår, förutsattes skola bestridas av de hos tele\eiket balanserade
överskottsmedlen om 12 mkr. jämte inflytande räntegottgörelse om 3,5 mkr.
från telestyrelsen till ljudradiobudgeten, vilket allt skulle resultera i ett
ackumulerat överskott om ca 7 mkr. vid utgången av budgetåret 1964/65.

För televisionsverksamlielens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp
om 22,0 mkr., vilket bl. a. möjliggör att televisionssändare
med full räckvidd kan färdigställas under nästa budgetår i Anderstorp,
Bollnäs, Änge och östhammar. För investeringar i televisionshuset i Stockholm
beräknas en medelsförbrukning av 14 mkr. och för programproduktionen
in. m. 105,5 mkr. Slutligen beräknas för televerkets driftkostnader
med avseende å televisionen ett belopp av 25,7 mkr.

Utgifterna för televisonsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå
till (22,0 + 14,0 + 105,5+ 25,7) 167,2 mkr. Då kostnaderna för skoltelevisionen
och den på utlandet direkt inriktade programverksamheten
(transcription service) tillhopa 6,4 mkr., jämväl för televisionens del avses
skola bestridas från anslag på riksstaten, skulle återstående 160,8 mkr.
avräknas mot licensmedel, vilka beräknas uppgå till ca 197 mkr. Det överskott
om ca 36 mkr. som följaktligen uppstår skulle, jämte inflytande räntegottgörelse
å licensmedel som telestyrelsen disponerar såsom rörelsemedel,
tillföras televisionsrörelsens specialbudget, vars ackumulerade överskott
vid utgången av budgetåret 1964/65 därmed skulle uppgå till ca
200 mkr.

Mot departementschefens sålunda framlagda förslag har motionsledes
vissa erinringar framförts. I motionerna 1:195 och 11:237 har nämligen
yrkats, att den särskilda bilradiolicensen skall slopas fr. o. m. den 1 juli
1964. I syfte att undvika en eljest uppkommande försvagning med drygt
50 mkr. av ljudradions specialfond under budgetåren 1964/65—1966/67 föreslås
därvid att ljudradioanläggningarna, i stället för att som nu avskrivas
omedelbart, i fortsättningen skall avskrivas med 10 procent per år. Därest
så skulle befinnas erforderligt anses vidare medel för ljudradions verksamhet
tillfälligt kunna lånas från televisionens specialfond. I motionerna I: 286
och 11:364 samt 1:421 och 11:507 har samma huvudyrkande som i förenämnda
båda motioner framförts och i princip samma utvägar anvisats
för att nå balans inom ljudradions specialfond.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört beträffande ljudradiorörelsens och televisionsverksamhetens
inriktning och omfattning under nästa budgetår. Det föreslagna
överförandet av kostnaderna för de till utlandet riktade sändningarna och

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

för skolradion jämte skoltelevisionen, ävensom för fria blindlicenser finner
utskottet också riktigt liksom att specialfonderna gottskrives ränta på de
licensmedel som televerket disponerar som rörelsemedel. Departementschefens
förslag om en höjning av avgiften för ljudradiolicensen biträdes
jämväl av utskottet, som under punkterna 8 och 9 i det följande återkommer
till frågan om anvisande av medel till radio- och televisionshusen.

Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
att bibehålla bilradiolicensen. De i förenämnda motioner framställda
yrkandena om dess slopande avstyrkes följaktligen. Den av motionärerna
därvid föreslagna övergången till en 10-procentig årlig avskrivning av ljudradions
distributionsanläggningar liksom övriga åtgärder för en förstärkning
av ljudradiobudgeten har utskottet ej heller funnit sig berett tillstyrka.
Utskottet anser nämligen i likhet med departementschefen att sådana
åtgärder visserligen skulle medföra en minskad kostnadsbelastning på
specialbudgeten under de närmaste åren men i stället öka kostnaderna om
några år och därmed framdeles bidraga till större ökningar av licensavgiften.
Radioutredningens av såväl departementschefen som flertalet remissinstanser
biträdda uppfattning att den nu sedan länge tillämpade direktfinansieringen
bör bibehållas delas alltså jämväl av utskottet, som följaktligen
avstyrker samtliga de i ämnet väckta motionerna.

Beträffande övriga motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.

I motionen II: 359 har yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t uttala, att radioutredningen så bedriver sitt arbete, att utredningens
förslag om en gemensam radio- och TV-licens kan föranleda beslut senast
år 1966. Utskottet vill i anledning härav erinra om departementschefens uttalande
att han i avsaknad av mera långsiktiga kalkyler rörande ljudradiooch
televisionsrörelsernas ekonomi icke ansett sig kunna taga ställning till
det av utredningen framlagda förslaget om införande av enhetslicens senast
år 1968. Då utskottet finner denna hållning välmotiverad avstyrkes
motionen i fråga.

Beträffande det i de båda likalvdande motionerna 1:532 och 11:646
framförda yrkandet att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
att frågan om en Sveriges ungdomsradio-TV skyndsamt prövas lämpligen
inom 1960 års radioutredning, vill utskottet erinra om att motioner
av samma innebörd behandlades av fjolårets riksdag. Såsom utskottet
i samband därmed framhöll har nämnda utredning till uppgift att pröva
de med rundradions programverksamhet samt fortsatta utbyggnad och
finansiering sammanhängande frågorna. Då med hänsyn härtill utskottet
nu liksom då anser sig kunna förutsätta att utredningen kommer att pröva
även de av motionärerna aktualiserade frågorna, synes någon särskild framställning
i ämnet från riksdagens sida ej påkallad. Motionerna avstyrkes
följaktligen.

21

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196>t

Ej heller har utskotlet funnit sig böra tillstyrka det i motionerna I: 193
och 11:239 framförda yrkandet att riksdagen måtte uttala att Sveriges
Radios utlandssändningar bör utvidgas till det slaviska språkområdet och
därvid ske företrädesvis på ryska språket. Även om ett sådant yrkande
ur vissa synpunkter kan synas motiverat anser emellertid utskottet att riksdagen
inte bör uttala sig i programfrågor. Spörsmålen härom synes sålunda
böra prövas av Sveriges Radio och med denna i dylika frågor samarbetande
myndigheter och organ. Utskottet avstyrker därför jämväl nämnda
motioner.

I motionen II: 653 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om tillsättande av eu allsidig utredning för att förutsättningslöst
klarlägga olika möjligheter till och konsekvenser av reklamfinansierade
radio- och TV-program, hl. a. möjligheterna att sänka licensavgifterna.

Utskottet vill i anledning härav erinra om alt de av motionärerna aktualiserade
frågorna ingående prövats så sent som vid 1962 års riksdag i samband
med behandlingen av utskottets utlåtande nr 189 över väckta motioner
om dels utredning angående kommersiell TV i Sverige och dels utnyttjande
av televisionens sändningsmöjligheter. De då aktuella motionerna
avslogs av riksdagen, liksom även vid fjolårets riksdag väckta motioner
i ämnet. Då enligt utskottets mening sedan dess i frågan om reklamfinansierad
radio- och TV-verksamhet intet inträffat av art att böra föranleda
ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida avstyrkes, under
hänvisning jämväl till vad utskottet tidigare uttalat därom, även nu ifiågavarande
motion.

Vidkommande det i motionen II: 645 framförda yrkandet, att ett godtagande
från riksdagens sida av den förhöjda tilldelningen av medel till
Sveriges Radios televisionsproduktion förbindes med åläggande för bolaget
att underkasta sin TV-produktion en genomgripande översyn från rationaliserings-
och besparingssynpunkt, har utskottet icke funnit skäl föreligga
för sådant åläggande och avstyrker därför motionen i fråga. Utskottet,
som emellertid finner motionens syfte beaktansvärt, vill i förevarande sammanhang
erinra om del av 1960 års radioutredning gjorda uttalandet att ett
särskilt rationaliseringsorgan bör inrättas vid Sveriges Radio för fortlöpande
inre rationaliseringsarbete. Utskottet vill också för sin del starkt understryka
nödvändigheten av att eu fortlöpande översyn av verksamheten på
såväl ljudradions som televisionens område sker och att därvid i all den
utsträckning så befinnes rimligt rationaliserings- och besparingssynpunkterna
beaktas.

Det slutligen i motionen II: 717 ånyo framförda yrkandet all riksdagen
måtte uttala att löpande avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges Radio icke
måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radiooch
televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång har utskottet ej
heller funnit anledning biträda. Motionen avstyrkes följaktligen.

22

Statsutskottets utlåtande nr i) är 1964

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1964/65 under televerkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Teleanläggningar in. m......................... 424 000 000 kr.,

2. Rundradioanläggningar ..................... 26 000 000 kr.;

II. att motionerna 1:257 och 11:236 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:195 och 11:237, 1:286 och 11:364
samt I: 421 och II: 507 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

IV. alt motionen II: 359 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

V. att motionerna I: 532 och II: 646 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 193 och II: 239 icke må av riksdagen
bifallas;

VII. att motionen II: 653 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

VIII. att motionen II: 645 icke må av riksdagen bifallas;

IX. att motionen II: 717 icke må av riksdagen bifallas.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 97, s.
308—328) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under statens
järnvägars fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å
317 000 000 kr.

I skrivelse den 16 augusti 1963 har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas
till propositionen (s. 308—325).

Yttranden av arbetsmarknadsstyrelsen och statens högertrafikkommission
har i propositionen redovisats under postverkets fond (s. 245 och 246).

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av investeringsplanen
för kommunikationsverken ansett sig böra tillstyrka ett investeringsbelopp
av 320 mkr. för nästa budgetår. Beloppet understiger den för innevarande
budgetår senast fastställda ramen med 29 mkr. Investeringarnas
ungefärliga fördelning under budgetåret 1964/65 på olika objekt framgår
av en i propositionen (s. 326) intagen tablå.

Den föreslagna fördelningen innebär att posterna Elektriska anlägg -

23

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

ningar, Biltrafik, Försvarsberedskap vid statens järnvägar, Inventarier
m. m. samt Diverse och oförutsett i förhållande till beräknade belopp för
innevarande budgetår ökar med resp. 7,5, 3,2, 0,5, 1,0 och 1,0 mkr. Posterna
Bana och byggnader, Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer, Rullande
materiel och sjöfartsmateriel samt Avlösning av vissa pensionsförpliktelser
(EJP) minskar å andra sidan med resp. 4,5, 3,4, 27,3 och 7,0 mkr.

Järnvägsstyrelsen har lagt tyngdpunkten i investeringsprogrammet vid
standard- och kapacitetshöjande investeringar som samtidigt ger möjlighet
till kostnadssänkande rationaliseringar. Den mindre begränsning i medelsförbrukningen
i förhållande till styrelsens förslag som departementschefen
förordat torde medföra att en del anskaffningar och arbeten behöver något
senareläggas. Den av departementschefen föreslagna investeringsramen
innebär likväl enligt hans mening en tillfredsställande investeringsnivå, som
bör möjliggöra bl. a. fortsatta serviceförbättringar och stärka järnvägsföretagets
konkurrenskraft.

I fråga om bangårdarna avser järnvägsstyrelsen att under nästa budgetår
börja bygga ut godsbangårdarna i Hälsingborg och vid Albano i Stockholm.
Tågfärjelägena i Trelleborg skall vidare byggas om för en total kostnad
av ca 6 mkr.

I fråga om större husbyggnader avser styrelsen börja uppföra nya godsmagasin
i Örebro och Skövde. Det största nya projektet i investeringsplanen
är en ny vagnhall i Hagalund för den dagliga skötseln av personvagnmaterielen.
Kostnaden har beräknats till 35 mkr. bör arbetena med att
bygga den nya malmbanan mellan Kiruna och Svappavaara erfordras 7,3
mkr. och för breddningen till normalspår av bandelen Åtvidaberg—Västervik
4,5 mkr. En icke obetydlig del av medelsförbrukningen avser fortsatta
effektivitet shöj ande investeringar på huvudlinjerna genom inläggning av
tyngre och längre räler samt utbyggande av fjärrblockering och automatisk
linjeblockering.

Investeringarna i rullande materiel och sjöfartsmateriel avser bl. a. påbörjande
av en angelägen successiv ersättningsanskaffning av elektrolok.
I den beräknade medelsförbrukningen ingår vidare 4 mkr. såsom förskotts1
ikvid för beställning av en ny tåg- och bilfärja främst för leden Trelleborg—
Travemiinde. Kostnaden för denna färja har uppskattats till 20 mkr. Departementschefen
har intet att erinra mot att järnvägsstyrelsen lägger ut
beställning på den nya färjan sedan erforderlig överenskommelse träffats i
trafik- och terminalfrågorna med vederbörande intressenter.

För statens järnvägars biltrafik beräknas under nästa budgetår behöva
beställas bl. a. 200 bussar, förberedda för högertrafik. Järnvägsstyrelsen
har dessutom begärt bemyndigande all beställa 420 bussar, av vilka hälften
skulle levereras under ettvart av budgetåren 1065/60 och 1966/67. Departementschefen
förordar, all järnvägsstyrelsen erhåller bemyndigande att
beställa dessa bussar för sammanlagt högst 50,0 mkr. för leverans under

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 1964

budgetåren 1965/66 och 1966/67. De anslag som blir erforderliga under
budgetåret 1964/65 har beräknats till sammanlagt 317 mkr.

Utskottet. Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1964/65 föreslagit en
medelsförbrukning av 327,2 mkr. Departementschefen, som förklarat sig
i och för sig icke ha något att erinra mot de i styrelsens program upptagna
projekten har dock ansett investeringarna böra begränsas till ett belopp av
320 mkr., vilket i förhållande till beräknat belopp för innevarande budgetår
innebär en minskning med 29 mkr. Genom denna begränsning i medelsförbrukningen
torde vissa anskaffningar och arbeten behöva något senareläggas.

Investeringarna för nästa budgetår har sin tyngdpunkt i standard- och
kapacitetshöjande åtgärder som samtidigt ger möjligheter till kostnadssänkningar.
Bland de särskilda investeringsobjekten märkes utbyggnad av
godsbangårdarna i Hälsingborg och vid Albano i Stockholm, ombyggnad av
tågfärjelägena i Trelleborg samt uppförande av nya godsmagasin i Örebro
och Skövde. Det största nya projektet i investeringsplanen är en ny vagnhall
i Hagalund. Planen upptar vidare fortsatta arbeten på malmbanan
mellan Kiruna och Svappavaara. Beträffande investeringarna i rullande
materiel avser dessa bl. a. påbörjande av en angelägen successiv ersättningsanskaffning
av elektrolok samt beställning av vissa person- och godsvagnar.
Ett belopp av 4 mkr. avser förskottslikvid för beställning av en
ny tåg- och bilfärja främst för leden Trelleborg—Travemunde. För statens
järnvägars biltrafik beräknas beställning kunna göras av bl. a. 200 bussar,
förberedda för högertrafik. Härjämte föreslås att järnvägsstyrelsen erhåller
bemyndigande att beställa bussar för sammanlagt högst 50 mkr. för leverans
under budgetåren 1965/66 och 1966/67.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:Ls
förslag till investeringsplan för statens järnvägars fond. Ej heller har utskottet
funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen och den förordade
fördelningen på olika investeringsobjekt eller vad departementschefen
i övrigt anfört i förevarandc sammanhang.

Till frågan om anvisande av medel till statens järnvägar för drift av
icke lönsamma järnvägslinjer återkommer utskottet framdeles sedan i ämnet
aviserad proposition framlagts.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Järnvägar m. in. för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 317 000 000 kr.

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkten
98 s. 329—349) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under statens

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b 25

vattenfallsverks fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag
å 330 000 000 kr.

I skrivelser den 29 augusti och den 13 september 1963 har vattenfallsstyrelsen
framlagt sina petita för budgetåret 1964/65.

Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 329—344).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats
under postverkets fond (s. 245 och 246).

I fråga om remissutlålande av delegationen för atomenergifrågor får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 345).

Departementschefen anför, att centrala driftledningen (CDL) år 1961
utarbetade en prognos över förbrukningen av elektrisk kraft i hela landet.
Enligt denna prognos beräknas elkonsumtionen öka från drygt 32 000
GWh år 1960 till 57 000 GWh år 1970, eller med 5,9 % i genomsnitt per år.
Detta motsvarar en belastningsökning under 1960-talet av i genomsnitt ca
2 500 GWh per år. Under den första hälften av 1960-talet beräknas ökningstakten
bli 6,4 % per år, medan den årliga ökningen under decenniets senare
hälft enligt prognosen skulle bli 5,4 %. CDL har ej funnit anledning att under
år 1963 revidera denna prognos för den totala elkonsumtionen i Sverige
men räknar med att lägga fram en ny prognos under senare delen av år 1964.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftförsörjningen
kan komma att gestalta sig vid exceptionella torrår —
då vattenkraftsproduklionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen
— t. o. in. 1969/70 vid den belastningsutveckling, som förutses i
1961 års GDL-prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner
och enskilda planerar att genomföra under denna period. Dessa
uppgifter har redovisats i en särskild sammanställning i propositionen (s.
346). Av sammanställningen framgår, att krafttillgången motsvarar efterfrågan
under hela den närmaste sexårsperioden även under exceptionella
torrår.

Vad gäller elförbrukningen inom vattenfallsverkels distributionsområden
redovisades i förra årets statsverksproposition eu år 1962 utarbetad
prognos för tiden I. o. in. år 1972. Styrelsen räknade med att elförbrukningen
skulle komma att lika från ca 14 300 GWh år 1960 till 21 000 GWh
år 1967 och 27 700 GWh år 1972, eller med 5,7 % i genomsnitt per år för perioden
1960—1972. Den årliga genomsnittliga belastningsökningen beräknades
bli 900 GWh under tiden 1961—1965, 1 150 GWh under tiden 1965—
1967, 1 300 GWh under tiden 1967—1970 och 1 400 GWh under tiden 1970
—1972. Styrelsen har under år 1963 omprövat prognosen. Den nya beräkningen
— vari de nya sänkta eltaxorna inte kunnat beaktas — sammanfaller
i stort sett med den i förra årets statsverksproposition redovisade
prognosen. Vattenfallsstyrelsen bibehåller därför sistnämnda belaslningsprognos
oförändrad.

26

Statsutskottets utlåtande nr .9 år 1964

Departementschefen finner ingen anledning till erinran mot styrelsens
bedömning av belaslningsutvecklingen inom verkets distributionsområden.
1962 års prognos synes sålunda fortfarande kunna ligga till grund för utbyggnaden
av verkets produktionsresurser.

Med gällande förutsättningar beträffande belaslningsprognos och ulbyggnadsprogram
kommer torrårssäkerhet att föreligga inom vattenfallsverkets
distributionsområden under återstoden av 1960-talet.

För budgetåret 1963/64 förordade departementschefen en investeringsram
för statens vattenfallsverk av 412 mkr. Styrelsen räknar nu med att medelsförbrukningen
under innevarande budgetår kommer att uppgå till 400
mkr. till följd av minskat medelsbehov för distributionsanläggningar. Samtidigt
uttalar styrelsen att ytterligare medelsförbrukning kan visa sig behövlig
därest vissa av styrelsen nämnda kapitalinsatser, bl. a. för ersättningskraft
från enskilda företags kraftstationer, skulle bli aktuella. Sedan
framställningen avgavs har styrelsen anmält, att arbetena för leglering av
sjön Karats på grund av inträffade ändrade förutsättningar för regleringen
enligt styrelsens beslut skall utgå ur verkets investeringsplaner för innevarande
och nästa budgetår, vilket medför en minskad medelsförbrukning
för innevarande budgetår av ca 2 mkr. Därest nyssnämnda kapitalinsatser
skulle bli aktuella, torde de rymmas inom en total medelsförbrukning
av 400 mkr. Departementschefen räknar därför med en medelsförbrukning
för innevarande budgetår om 400 mkr. i stället för tidigare angivna 412
mkr.

Vattenfallsstyrelsen har föreslagit en investeringsram för budgetåret 1964/
65 av 370 mkr. Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka en investeringsram
av 360 mkr.

Av en i propositionen (s. 348) intagen sammanställning framgår hur
vattenfallsstyrelsens investeringar ungefärligt torde komma att fördela sig
tinder nästa budgetår.

Vad beträffar vattenkraftstationer framhålles, atl någon ny anläggning
inte avses skola påbörjas under budgetåret 1964/65. De pågående byggnadsarbetena
vid i huvudsak Ajaure, Gallejaur, Seitevare och Letsi kraft
stationer kommer att bedrivas i planenlig omfattning.

Den beräknade medelsförbrukningen för värmekraftstationer innefattar
30 mkr. för vattenfallsverkets arbeten vid Marvikens atomkraftstation och
34 mkr. för den andra utbyggnadsetappen vid Stenungsunds ångkraftstation.
Departementschefen tillstyrker att investeringsbeloppet för Marviken
avskrives genom motsvarande anslag på riksstatens driftbudget.

Den förutsatta reduceringen av medelsförbrukningen för regleringsföretag
hänför sig i huvudsak till att regleringen av sjön Karats tills vidare uppskjutits.
Nästa budgetår avser styrelsen att tillsammans med övriga elkraftintressenter
i Skellefte älv påbörja arbeten för reglering av sjön Rebnisjaure.
Totalkostnaden härför beräknas till 19,6 mkr., varav på statens vattenfallsverk
preliminärt beräknats falla 8,6 mkr.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

27

Under gruppen distributionsanläggningar ingår medel för påbörjande av
eu 380 kV-ledning mellan Midskog ocli Göteborg, vilken totalt kostnadsberäknats
till 128 mkr. Vidare har styrelsen bl. a. tagit upp anskaffning av tre
mobila transformatorer. En av dessa anses motiverad av försvarsberedskapsskäl
och för den har styrelsen även hemställt om avskrivningsanslag
på driftbudgeten. Innan del totala behovet av ifrågavarande slag av transformatorer
redovisats, är departementschefen inte beredd att taga ställning
till frågan om anskaffning av transformatorer enbart för försvarsbruk och
tillstyrker därför anskaffning av'' två mobila transformatorer.

Anslaget till kraftstationer in. in. har beräknats till 330 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundin m. fl.
(I: 53) och den andra inom andra kammaren av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl. (II: 66), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställer om vidtagande av åtgärder för utfärdande av sådana tilläggsbestämmelser
till den av statens vattenfallsverk under år 1963 införda säkringstariffen
för leverans av lågspänd elektrisk kraft, att småförbrukare,
såsom små bostadsabonnenter och mindre jordbrukare vilka har behov av eu
relativt stor säkring men icke kan beräknas komma att öka sin förbrukning
av elkraft, medgives sådan stadigvarande reducering av abonnemangsavgiften,
att de vid oförändrad förbrukning inte får höjda elavgifter efter
övergången till den nya tariffen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen II: 66.

Utskottet. Nu föreliggande prognoser över förbrukningen av elektrisk
kraft i hela landet utarbetades år 1961. Centrala driftledningen räknar
med att lägga fram en ny prognos under senare delen av år 1964, men
enligt vissa inom vattenfallsstyrelsen redan nu företagna undersökningar
kan för landet som helhet krafttillgången beräknas motsvara efterfrågan
under hela den närmaste sexårsperioden även under exceptionella torrår.

Beträffande elförbrukningen inom vattenfallsverkets distributionsområden
beräknas ökningen under perioden 1960—1972 komma att uppgå Sill
genomsnittligt 5,7 % per år, vilket i stort sett överensstämmer med den i
förra årets statsverk sproposition redovisade prognosen.

Departementschefen har för budgetåret 1964/65 ansett sig böra tillstyrka
en medelsomslutning av 360 mkr. för vattenfallsverkets investeringar, vilket
innebär en minskning med 10 mkr. i förhållande till vattenfallsstyrelsens
förslag. Minskningen har av departementschefen föreslagits fördelad
med 5,3 mkr. på gruppen Regleringsföretag genom att regleringen av sjön
Karats tills vidare uppskjulils och med 4,7 mkr. på gruppen Distributions -

28''

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

anläggningar genom viss begränsning av anskaffningen av mobila transformatorer.

Någon ny vattenkraftstation avses inte påbörjas under budgetåret 1964/
65. Pågående arbeten vid bl. a. Ajaure, Gallejaur, Seitavare och Letsi kraftstationer
kommer att bedrivas i planenlig omfattning. Vidare beräknas 30
mkr. för arbeten på Marvikens atomkraftstation och 34 mkr. för den andra
utbyggnadsetappen vid Stenungsunds ångkraftstation.

Såsom framgår av punkten 1 i det föregående har utskottet tillstyrkt
den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsomslutningen av 360 mkr. för vattenfallsverkets
investeringar under budgetåret 1964/65. Det föreslagna utbyggnadsprogrammet
liksom vad departementschefen i förevarande sammanhang
i övrigt anfört och förordat har ej heller givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. Vidkommande en motionsledes aktualiserad
fråga får utskottet anföra följande.

I de båda likalydande motionerna I: 53 och II: 66 hemställes om vidtagande
av åtgärder för utfärdande av sådana tilläggsbestämmelser till den
av statens vattenfallsverk under 1963 införda säkringstariffen för leverans
av lågspänd elektrisk kraft, att småförbrukare, såsom små bostadsabonnenter
och mindre jordbrukare vilka har behov av en relativt stor säkring
men icke kan beräknas komma att öka sin förbrukning av elkraft, medgives
sådan stadigvarande reducering av abonnemangsavgiften, att de vid
oförändrad förbrukning icke får höjda elavgifter efter övergången till den
nya tariffen. I anledning härav vill utskottet erinra om att vattenfallsverket
har att i likhet med övriga affärsdrivande verk tillse att verksamheten
bedrives efter affärsmässiga principer samt att en ur företagsekonomiska
synpunkter i möjligaste mån riktigt avvägd taxesättning tillämpas. Utskottet
anser sig också kunna utgå från att verkets styrelse uppmärksamt följer
utvecklingen av härmed sammanhängande frågor samt, därest uppenbart
orimliga konsekvenser skulle uppstå som följd av den nya taxan, vidtager
i anledning härav erforderliga åtgärder. Med hänsyn bl. a till nu
angivna förhållanden har utskottet icke funnit sig berett tillstyrka att en
särskild framställning i ämnet göres från riksdagens sida. Motionerna i
fråga avstyrkes följaktligen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Kraftstationer in. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 330 000 000 kr.;

II. att motionerna 1: 53 och II: 66 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1964

29

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 99, s. 350
—359) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 4 000 000 kr.

I skrivelse den 26 augusti 1963 har luftfartsstyrelsen framlagt sina äskanden
om investeringsanslag för nästa budgetår. För en redovisning av innehållet
i styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 350—358).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen
redovisats under postverkets fond (s. 245 och 246).

Departementschefen anför inledningsvis att han vid redovisningen av
investeringsplanen för kommunikationsverken m. in. tillstyrkt en investeringsram
för budgetåret 1964/65 om 7 mkr. I förhållande till den beräknade
totala medelsåtgången innevarande budgetår innebär detta en minskning
med 2,5 mkr. Frånräknas för båda budgetåren kostnaderna för investeringar
på storflygplatsen innebär departementschefens förslag i stället
en ökning till nästa budgetår med ca 1,5 mkr.

Den tillstyrkta investeringsramen medger bl. a. fortsatta planenliga utbyggnadsarbeten
på Torslanda och Karlstads flygplatser för 2,3 resp. 0,3
mkr. Vidare möjliggöres en till följd av chartertrafikens ökning erforderlig
ytterligare utbyggnad av stationsplattan på Bulltofta flygplats för en beräknad
kostnad av 0,6 mkr. I fråga om Arlanda bär 0,2 mkr. beräknats
för anläggande utmed stationsplattan av en inbyggd passagerargång och
0,3 mkr. för fullföljande av vissa tidigare beslutade arbeten. Bland ytterligare
projekt som bör kunna komma till utförande nästa år nämnes eu
utbyggnad av beliporten vid Bromma för 75 000 kr. samt vissa tillbyggnader
till drift- och garagebyggnaderna vid Sundsvalls flygplats för 365 000
kr.

I styrelsens arbetsprogram bar även uppförts sammanlagt 2,8 mkr. för
nya flygplatser i Växjö och Borås samt för påbörjande av arbeten på eu ny
flygplats i Gällivare. De båda förstnämnda projekten har av luftfartsslyrelsen
upptagits jämväl i tidigare anslagsframställningar, medan förslaget om
flygplats i Gällivare inte framförts tidigare.

Med anledning av Kungl. Maj:ls uppdrag åt 1963 års luftfartsutredning
alt snarast utarbeta en preliminär plan för utbyggnaden av flygplatser under
1960-talet har utredningen till kommunikationsdepartementet inkommit
med en den 30 oktober 1963 daglecknad skrivelse. 1 denna har utredningen
anmält, att den inte för närvarande är beredd alt ta ställning till den vidare
utbyggnaden av flygplatsnätet och i anslutning bärtill göra en bedömning av
prioritetsordningen för det framtida flygplatsbyggandet. Beträffande de tre

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

nämnda flygplatserna anför utredningen att behovet av dessa från trafiksynpunkt
inte kan anses vara så trängande att ytterligare någon tids anstånd
med utbyggnaden av dem bör vålla avsevärd olägenhet.

I likhet med luftfartsulredningen anser departementschefen att ställningstagandet
till förslaget om nya flygplatser i Växjö, Borås och Gällivare
kan uppskjutas i avbidan på utredningens slutliga förslag om flygplatsutbyggnaden
i landet och inräknar därför inte några medel för dessa flygplatser
i investeringsramen för nästa budgetår.

De arbeten departementschefen enligt det föregående tillstyrkt innebär
en medelsförbrukning av drygt 4,1 mkr.

1 samband med behandlingen av luftfartsstyrelsens beräkningar av underskottet
å luftfartsfonden för 1964/65 har departementschefen förordat att
arbetet med utfyllnad av en svacka i en av startbanorna på Bromma flygplats
med hänsyn till arbetets karaktär bör bekostas av investeringsmedel.
Departementschefen upptar här 0,5 mkr.

För övriga projekt i styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår,
innefattande teleutrustning, vissa belysningsanläggningar, fordonsanskaffning
och diverse arbeten, återstår vid den av departementschefen förordade
investeringsramen ett belopp av inemot 2,4 mkr.

Anslaget till flygplatser m. m. har beräknats till 4 mkr.

Utskottet. För investeringarna inom luftfartsfonden föreslås av departementschefen
en medelsförbrukning under nästa budgetår om 7 mkr. mot
av luftfartsstyrelsen föreslagna 10,1 mkr. Den av Kungl. Maj :t tillstyrkta
investeringsramen medger bl. a. fortsatta utbyggnadsarbeten på Torslanda
och Karlstads flygplatser för 2,3 resp. 0,3 mkr. samt viss ytterligare utbyggnad
på Bulltofta flygplats. Beträffande Arlanda har medel om tillhopa
0,5 mkr. beräknats för anläggande av en inbyggd passagerargång
utmed stationsplattan jämte vissa tidigare beslutade arbeten.

För de olika flygplatsernas de! har vidare medel beräknats för teleutrustning,
vissa belysningsanläggningar, fordonsanskaffning och diverse
arbeten. Den av luftfartsstyrelsen begärda medelsanvisningen för nya
flygplatser i Växjö, Borås och Gällivare har departementschefen däremot
inte ansett sig kunna tillstyrka, då han ansett ställningstagandet i dessa
frågor böra uppskjutas i avbidan på 1963 års luf tf artsutrednings slutliga
förslag om flygplatsutbyggnaden i landet.

Kungl. Maj ds sålunda framlagda förslag beträffande luftfartsverkets
investeringar under nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till
erinran liksom ej heller anslagsberäkningen eller vad departementschefen
i förevarande sammanhang i övrigt anfört.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Flygplatser m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

31

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m.m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 100, s. 360 och 361) hemställer utskottet,

all riksdagen må till Sanering in. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kr.

8:o) Radiohus. Kungl. Maj :t har (punkt 101, s. 361—363) föreslagit
riksdagen att till Radiohus för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I propositionen nr 53 till 1961 års riksdag anförde jag beträffande studioblocken,
att strävandena borde inriktas på att kostnaderna icke skulle
överskrida 40 mkr. enligt prisnivån den 1 juli 1960. Denna kostnadsram
har sedermera med hänsyn till den generella stegringen av byggkostnaderna
uppräknats till 42,3 mkr. i 1962 års prisläge.

Den av byggnadsstyrelsen nu begärda uppräkningen av kostnadsramen
för radiohuset med 0,5 mkr. avseende merkostnader för akustisk inredning
i studioblocket anser jag mig icke böra tillstyrka utan förutsätter, att detta
belopp skall kunna täckas med anlitande av den inom totalramen beräknade
summan för oförutsedda kostnader. Däremot tillstyrker jag den med
hänsyn till den allmänna kostnadsstegringen gjorda uppräkningen av kostnaderna
för studieblocken med 1,2 mkr. Kostnadsramen för studieblocken
bör sålunda upptagas till 43,5 mkr. i prisläget den 1 juli 1963.

Den för yttre arbeten begärda utökningen av kostnadsramen med 0,7
mkr. för ordnande av entréförhållandena vid radiohuset samt iordningställande
av uppställningsplatser för bilar är jag icke beredd att tillstyrka, då
närmare utredning angående dessa kostnader ännu ej förebragts. Med beaktande
av det för allmän kostnadsstegring beräknade tillägget om 40 000
kr. torde därför kostnadsramen för yttre arbeten böra anges till 1,6 mkr.
i prisläget den 1 juli 1963.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag och hemställer,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1964/65
anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

9:o) Televisionshus. Kungl. Maj:l har (punkt 102, s. 363—366) föreslagit
riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1964/65 anvisa ett
investeringsanslag av 7 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Kostnaderna för den s.k. TV-gången, som skall utgöra kommunikationsled
mellan radiohuset och televisionshuset, har i tidigare investeringsplan
för anslaget ingått under posten yttre arbeten med ett uppskattat belopp av
1,8 mkr. i prisläget den 1 juli 1961. Eu på basis av upprättade huvudhand -

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

lingar numera verkställd detaljerad kostnadsberäkning slutar på ett belopp
av 3,2 mkr. Skillnaden förklaras delvis av att ett ändrat utförande a\
gången nu förutsättes. Den övervägande delen av kostnadsskillnaden torde
dock bero på att den ursprungliga beräkningen endast var eu grov uppskattning
med ledning av ett visst för gången förutsatt kubikinnehåll.

Enligt min mening kan det ifrågasättas om den nu angivna högre kostnaden
står i rimlig proportion till de funktioner som TV-gången skall fylla.
Med hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen anmodats att i kostnadsbesparande
syfte närmare undersöka möjligheterna till förenklat eller på annat
sätt ändrat utförande av TV-gången utan att därigenom de avsedda funktionerna
i väsentlig mån rubbas. Enligt vad jag under hand inhämtat från
byggnadsstyrelsen torde vissa möjligheter härtill också föreligga. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan resultatet av denna undersökning
framlagts och prövats, fatta beslut om byggnadsobjektets omfattning.

Kostnadsramen för televisionshusets första etapp har med hänsyn till
den allmänna kostnadsstegringen under budgetåret 1962/63 uppräknats till

47,6 mkr. i prisläget den 1 juli 1963.

Medelsförbrukningen för arbetena under nästa budgetår beräknar jag
till 14 mkr. Anslaget torde med hänsyn till den beräknade behållningen vid
ingången av budgetåret 1964/65 böra uppföras med 7 mkr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj-.ts förslag
och hemställer,

att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1964
65 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

10 :o) Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 103, s. 366 och 367) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontorshus i kvarteret Murmästaren i
Stockholm för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

11 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt
104, s. 367—369) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa
byggnadsarbeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
145 000 kr., dels ock godkänna vissa justeringar av den förteckning som
ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den
allmänna stegringen av bvggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild
förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag
hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-,
handels- och inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen
för anslaget torde få hänvisas till propositionen 1948: 2 (bil. 14, punkt 8).

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen den

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

33

9 september 1963 lämnad redogörelse för ställningen på merkostnadsanslaget
per den 30 jnni samma år.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har intet att erinra mot att den förteckning, som ligger till grund
för anslagets användning, kompletteras på sätt byggnadsstyrelsen anfört.
Styrelsens beräkningar av merkostnaderna för byggnadsföretagen i förteckningen
föranleder ej heller någon erinran från min sida. Anslaget för
nästa budgetår torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra uppföras
med 145 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
således,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 145 000 kr.,

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikalionsärenden
för den 3 januari 1964 föreslagna justeringarna
av den förteckning som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.

12 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 105, s. 369) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kr.

13:o) Nya byggnader m.m. vid geomagnetiska observatoriet på Lovö.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 369 och 370) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Nya byggnader m. m. vid geomagnetiska
observatoriet på Lovö för budgetåret 1964/65 anvisa ett
investeringsanslag av 200 000 kr.

Statens utlåningsfonder

14: o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj:t har
(punkt 107, s. 371 och 372) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond
för den mindre skeppsfarten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kr.

3—5884 84 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 9

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

Departementschefen har anfört följande.

Nämndens utlåning under innevarande budgetår beräknas komma att
uppgå till ca 8 mkr. Enligt min mening bör möjligheter beredas nämnden
att under budgetåret 1964/65 bedriva utlåningsverksamhet i ungefär samma
omfattning. Med beaktande av inflytande amorteringar beräknar jag
att fonden härför behöver tillföras ytterligare 2,5 mkr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens lånefond för den mindre
skeppsfarten för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

15ro) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1963/64. Kungl.
Maj :t har (punkt 108, s. 373 och 374) föreslagit riksdagen att till Garanti
till Aktiebolaget Aerotransport för 1963/64 för budgetåret 1964/65 anvisa
ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom framgår av redogörelsen har garantibeloppet om 7,5 mkr. avseende
ABA:s räkenskapsår 1961/62 utbetalats till bolaget och överenskommelse
träffats om regler för beloppets återbetalning.

Anslaget för nästa budgetår avser garantibelopp enligt förenämnda 1959
års överenskommelse för ABA:s verksamhet under tiden 1 oktober 1963—
30 september 1964.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
således,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1963/64 för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

16.o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
109, s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader
m. in. för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
600 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Regionplanering pågår eller har slutförts inom ett tiotal regioner i landet.
Angelägna behov av en översiktlig planläggning föreligger enligt min
mening inom ytterligare ett stort antal regioner, exempelvis i områden med

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

35

starkt expanderande näringsliv och samhällsbebyggelse och i landsdelar
där fritidsbebyggelsen kan väntas öka i betydande omfattning.

Ett stigande intresse för regionplanering synes kunna förmärkas inom
städernas och landskommunernas ansvariga organ. Enligt min mening är
det angeläget att tillräckliga medel finnes disponibla under förevarande anslag
för att, när frågor om påbörjande av en översiktlig planläggning inom
nya områden aktualiseras, underlätta för kommunerna att gå samman i ett
regionplaneförbund.

Medelsberäkningen bör därför, utöver de projekt som nu direkt kan utpekas,
inrymma en marginal som möjliggör nya initiativ till regionplanering
i ytterligare några områden. Med hänsyn härtill förordar jag att anslaget
för nästa budgetår uppföres med 600 000 kr., vilket innebär en fördubbling
av innevarande års anslag för ändamålet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag samt hemställer,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader m. m.
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond

17 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 110, s. 377—383) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1964/65 anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag å 49 000 000 kr.

I skrivelse den 28 augusti 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelscn
gjort framställning om investeringar i verkets förrådsfond under budgetåret
1964/65.

För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsskrivelse får utskottet hänvisa till propositionen (s. 377—
381).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 245 och 246). Härjämte har riksrevisionsverket
avgivit yttrande rörande redovisning av reservbromateriel m. m. på fonden
(s. 381).

Departementschefen erinrar om att investeringsramen för väg- och vattenbyggnadsverkels
förrådsfond för innevarande budgetår av Kungl. Maj :t
ökats med 5,8 mkr. i förhållande till det i 1963 års statsverksproposition
förordade beloppet om 46,5 mkr. De ökade investeringarna avser anskaffning
i sysselsättningsstödjande syfte av motorfordon och vägmaskiner för
maskincentralförrådet. Medelsförbrukningen för innevarande budgetår kan
således beräknas till 52,3 mkr.

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196b

Som framgått av investeringsplanen för kommunikationsverken har departementschefen
tillstyrkt en investeringsram för nästa budgetår om 50,0
mkr. för förrådsfonden, vilket i jämförelse med beräkningarna i 1963 års
statsverksproposition för innevarande budgetår innebär en ökning med 3,5
mkr.

Investeringarnas ungefärliga fördelning på de olika objektsgrupperna
framgår av en i propositionen (s. 382) intagen tablå.

Den av styrelsen framlagda investeringsplanen omfattar, vad gäller nya
objekt, tio nya större och mindre garage- och förrådsbyggnader m. m.,
beställning av tre nya frigående bilfärjor, en betydande anskaffning av
motorfordon och vägmaskiner samt beställning av reservbromateriel. Den
föreslagna anskaffningen av reservbromateriel är departementschefen ej
beredd att tillstyrka. I övrigt har denne i princip ej något att erinra mot
styrelsens investeringsprogram under nästa budgetår.

Anslagsbeloppet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfonds anslag
till vägmaskiner m. m. har beräknats till 49 mkr.

Departementschefen förordar vidare att styrelsen erhåller ett beställningsbemvndigande
om 26 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet
under budgetåret 1966/67.

Utskottet. Investeringsramen för förrådsfonden föreslås av departementschefen
för budgetåret 1964/65 till 50 mkr., vilket i jämförelse med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag innebär en minskning med 10,5
mkr. Denna hänför sig såvitt avser 4,5 mkr. till gruppen motorfordon och
vägmaskiner samt såvitt avser 6,0 mkr. till föreslagen beställning av reservbromateriel.
Investeringarna i motorfordon och vägmaskiner kommer dock
att uppgå till ungefär samma belopp som beräknats för budgetåret 1963/64.
Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna anskaffningen av
reservbromateriel har departementschefen däremot inte ansett sig till någon
del kunna tillstyrka.

I enlighet med vad som anförts under punkten 1 i det föregående tillstyrker
utskottet Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna inom förrådsfonden,
vilket under de av departementschefen angivna förutsättningarna
kräver en anslagsanvisning om 49 mkr. Utskottet har ej heller något att
erinra mot att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar
intill ett belopp om 26 mkr. för leveranser till maskincentralförrådet
under budgetåret 1966/67.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vägmaskiner m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringanslag av 49 000 000 kr.

Stockholm den 10 mars 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Statsutskottets utlåtande nr 9 år I96i

37

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Axel Johannes Andersson, fru Wallentheim, herrar Bengtson,
Per Jacobsson, Söderberg, Kaijser, Nils Theodor Larsson, Herbert Larsson,
Hjorth, Holmberg och Rönnberg; samt

från andra kammaren: lierrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Blidfors, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Cassel, Johansson
i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Löfroth och Heidenberg;

dock att herr Källenius deltagit i stället för herr Cassel vid behandlingen
av punkterna 3—17.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m.m.)
av herrar Kaijser, Holmberg, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna 1:535 och 11:651 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5, som börjar med »En sådan»
och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»En sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning
till vissa i statsverkspropositionen gjorda utlåtanden om den ekonomiska
utvecklingen i landet, obehövlig. Enligt deras mening skulle sålunda en medelsanvisning
för skapande av denna reserv icke vara påkallad. I anledning
därav vill utskottet erinra om att den nu genomförda anslagsredovisningen
— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje
kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip
beslutades redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr.o.m. innevarande
budgetår. På resp. kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss
marginal utöver ramen finnas tillgänglig just för att möjliggöra en av
konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen
under löpande budgetår. Utskottet anser att sammanförande
till ett kollektivanslag innebär avsevärda fördelar ur anslagstekniska synpunkter.
Det ger de affärsdrivande verken och förrådsfonden ökad frihet i
investeringshänseende inom de ramar som fastställts av Kungl. Maj:t. Att
sålunda anslagen sammanföres till ett kollektivanslag förutsätter emellertid
icke som ofrånkomlig följd att vid varje tillfälle oavsett den föreliggande
konjunkturbilden en marginal på 10 procent upptages i budgeten.
Såsom motionärerna framhållit föreligger inför det budgetår som här är i
fråga knappast anledning att befara ett sådant konjunkturomslag att efterfrågestimulerande
åtgärder genom ökade investeringar i statens kommunikationsverk
kan antagas bliva påkallade. Den nu förda riksbankspolitiken
stöder utskottet i denna uppfattning. Utskottet tillstyrker motionerna i
fråga.»

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1964

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 535 och
11:651, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.»

2) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) beträffande bilradiolicensen och avskrivningen av investeringar för
radiohus m.m. av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per
Jacobsson, Kaijser, Nils Theodor Larsson, Holmberg, Staxäng, Stöld, Eliasson
i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby, Löfroth och
Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:195 och II:
237, 1:286 och 11:364 samt I: 421 och 11:507 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Ej heller»
och slutar med »väckta motionerna», bort ha följande lydelse:

»Däremot kan utskottet ej biträda departementschefens förslag om bibehållande
av bilradiolicensen. Mot ett sådant talar nämligen enligt utskottets
uppfattning starkt såväl principella skäl som de uppenbara olägenheter ur
skilda hänseenden som är förenade därmed och vilka närmare angivits i
motionerna. Nämnda licensskyldighet bör därför avskaffas fr. o. m. den 1
juli innevarande år. De av motionärerna föreslagna åtgärderna för erforderlig
förstärkning av ljudradiobudgeten — i anledning av licensavgifternas
bortfall — finner utskottet jämväl ändamålsenliga. Utskottet tillstyrker
följaktligen motionerna i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:195 och
11:237, 1:286 och 11:364 samt 1:421 och 11:507, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

b) beträffande utredning rörande reklamfinansierade radio- och televisionsprogram
av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,
Kaijser, Nils Theodor Larsson, Holmberg, Staxäng, Ståhl, Svensson i Ljungskile,
Löfroth och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen
11:653 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »ifrågavarande motion», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Genom de tilläggsdirektiv som år 1962 utfärdades till den år 1960 tillsatta
radioutredningen skall denna visserligen också utarbeta riktlinjer för
televisionens utveckling i Sverige men utredningen har uttryckligen fråntagits
rätten att utreda frågan om reklamfinansiering av radio- och TVprogram.
Utskottet anser den begränsning i utredningens uppdrag, som
sålunda skett, beklaglig. Utvecklingen på TV-området — såväl inom landet

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 19Gb

39

som utomlands — har lett till att de förutsättningar, på vilka statsmakterna
år 1956 grundade sitt beslut i TV-frågan, i viktiga hänseenden ändrats.
Utskottet tänker här särskilt på att de tekniska sändnings- och mottagningsmöjligheterna
synes utveckla sig därhän att utländska TV-sändningar
med reklaminslag kan väntas bli möjliga att mottaga i Sverige
inom en överskådlig framtid. Sådana sändningar kan inte undgå att påverka
svenska företags konkurrensläge i reklamhänseende.

I den föreliggande motionen har bl. a. mot den angivna bakgrunden föreslagits
att en allsidig utredning skulle påbörjas för att förutsättningslöst
klarlägga olika möjligheter till och konsekvenser av reklamfinansierade
radio- och TV-program. Såsom motionärerna framhåller finns det oberoende
av inställningen till radio- och televisionsverksamhetens utformning
i övrigt starka motiv som talar för en dylik undersökning''.

Utskottet ansluter sig alltså till den i förevarande motion väckta tanken
om en allsidig utredning om reklamfinansierade radio- och TV-program.
Då frågan prövades vid 1962 års riksdag framhölls, i en till statsutskottets
utlåtande fogad reservation bl. a. följande:

Skilda alternativ synes därvid böra upptagas till prövning. Vid ett accepterande
av kommersiell television borde samma allmänna riktlinjer kunna
föreskrivas för denna som för verksamheten i övrigt. Reklaminslagen borde
vara underkastade förhandsgranskning i en eller annan form samt följa
allmänt accepterade grundregler för god reklam. Med hänsyn till televisionsmediets
karaktär och dess förmåga att tränga in i hemmen och nå
de vidaste grupper måste därutöver speciella begränsningar betraktas som
nödvändiga. Höga krav skulle därför ställas på objektivitet och kvalitet.
Politisk neutralitet skulle iakttagas och annonsörerna icke heller äga rätt
att bestämma eller öva inflytande på själva programutformningen utan endast
på reklaminslagen. Dessa “skulle givetvis icke få vara av skadligt eller
olämpligt slag, vartill torde få hänföras reklam för exempelvis alkohol- och
tobaksvaror. Det vore f. ö. självfallet av största vikt att vid en introduktion
av kommersiell TV i vårt land denna verksamhet utformades så att den
inte finge de från kultursynpunkt menliga följder som vid diskussionen
befarats och som angivits vara den helt avgörande nackdelen med reklam
i TV.

Dessa synpunkter i fråga om utformningen av reklamen i radio och TV
äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet och bör vara vägledande.
Likaså bör särskilt uppmärksammas frågorna om en televisionsreklamens
inverkan på tidningsföretagens ekonomi samt småföretagens möjligheter
att kunna hävda sina reklamintressen i konkurrens med de större företagen.

Den av utskottet här förordade utredningen synes av praktiska skäl
böra genomföras fristående från den sedan 1960 arbetande radioutredningen.
»

dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 196ft

»VII. att riksdagen må, i anledning av motionen 11:653, i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om tillsättande av en allsidig
utredning för att förutsättningslöst klarlägga olika möjligheter
till och konsekvenserna av reklamfinansierade radiooch
TV-program, bl. a. möjligheterna att sänka licensavgifterna;» c)

beträffande utredning rörande reklamfinansierade radio- och televisionsprogram
av herr Bengtson.

d) beträffande nytt avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio av
herrar Holmberg och Källenius.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1964