Nr 71

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

1

Nr 71

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående reformering
av socionomutbildningen jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 221) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65
beräkna

till Socialinstitutet i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.,
till Socialinstitutet i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 169 000 kr.,
till Socialinstitutet i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 618 000 kr.,
till Socialinstitutet i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 130 000 kr.,
till Socialinstitutet i Lund: Avlöningar ett förslagsanslag av 623 000 kr.,
till Socialinstitutet i Lund: Omkostnader ett förslagsanslag av 130 000 kr.,
till Socialinstitutet i Umeå: Avlöningar ett förslagsanslag av 534 000 kr.,
till Socialinstitutet i Umeå: Omkostnader ett förslagsanslag av 138 000 kr.,
till Fortbildning av socionomer m. m. ett reservationsanslag av 70 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 48, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 14 februari 1964,
föreslagit riksdagen att

I. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för reformering av
socionomutbildningen;

II. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Stockholm, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 169 000 kr.;

III. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Göteborg, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

1 — liihang till riksdagens ''protokoll lUG/j. 0 samt. Nr 71—71

9

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1961+

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 618 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 130 000 kr.;

IV. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Lund, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan
i Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 623 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Lund: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 kr.;

V. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan i Umeå, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65;

b) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för socialhögskolan
i Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

c) till Socialhögskolan i Umeå: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 534 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Umeå: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 138 000 kr.;

VI. till Fortbildning av socionomer m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 70 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Adolfsson (I: 666) och den andra inom andra kammaren av herr Holmberg ra. fl.
(II: 814), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av propositionen
nr 48 uttala sig för en sådan ämneskonstruktion vid socionomutbildningen
vid socialhögskolorna att socialmedicinen beredes plats som särskilt examensämne; dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken
Andersson och herr Georg Pettersson (1:667) och den andra inom andra
kammaren av herr Bengtson i Solna m.fl. (11:811), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta 1) att inrätta en tjänst som förste konsulent i A 25 vid
vart och ett av socialinstituten i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt

a) till Socialhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 1 076 000 kr.; b) till Socialhögskolan i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 679 000 kr.; c) till Socialhögskolan
i Lund: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196k 3

av 683 000 kr.; d) till Socialhögskolan i Umeå: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 594 000 kr.; 2) att kostnaderna för handledarersättning
skall bestridas med statsmedel; ävensom 3) att inrätta en tjänst som sekreterare
i A 21 vid vart och ett av socialinstituten i Stockholm, Göteborg, Lund
och Umeå;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lennart Geijer (I: 668) och den andra inom andra kammaren av herr Ekström
i Iggesund (II: 812), i vilka hemställts att riksdagen måtte i samband med behandlingen
av proposition nr 48 i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla angelägenheten
av att förslag i fråga om förstärkta resurser för social och kommunal
forskning i socialhögskolornas centrala läroämnen snarast möjligt förelägges liks
dagen och att därvid behovet av organisatorisk anknytning av nämnda forskning
till socionomutbildningen tillgodoses;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
HeUebladh m. fl. (I: 669) och den andra inom andra kammaren av herr Neländer
7n.fl. (11:816), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts angående Sköndalsmstitutets
anpassning efter de riktlinjer som i propositionen nr 48 uppdragits för
socialhögskolorna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Hilding och Torsten Andersson (I: 670) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustavsson i Alvesta m . fl. (II: 813), i vilka hemställts att riksdagen
måtte vid sin behandling av propositionen nr 48 i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla att förslag rörande forskningsorganisation och inrättande av professurer
vid socialhögskolorna snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen, så att erforderliga
professurer kan besättas fr. o. m. studieåret 1965/66;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per Jacobsson (1:671) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad
m. fl. (11:815), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandling av Kungl.
Maj :ts proposition nr 48 1. besluta att ytterligare en konsulenttjänst inrättas
vid vart och ett av de nuvarande fem socialinstituten, varvid förutsättes att
vederbörande utskott utarbetar förslag till lönegradsplacering; 2. i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om att förslag om inrättande av fasta forskartjänster vid
socialinstituten snarast förelägges riksdagen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Schött (1:672) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors
(11:817), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid behandlingen av propositionen
nr 48 besluta om krav på minst sex månaders förpraktik för studier vid
socialhögskola.

Beträffande motiveringarna för de rnotionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:666, 1:667, 1:668, 11:816, 11:813, 11:815 och 11:817.

På grundval av förslag av socionomutbildningskommittén förordas i proposi -

4 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196),l

tionen nr 48 eu förlängning av socionomutbildningen från 2 Va år till 31/2 år.
Kravet på en ettårig förpraktik förutsätts samtidigt avskaffat. Utbildningen avses
omfatta en ettårig samhällsvetenskaplig grundkurs, tre terminers studier i
yrkesinriktade examensämnen samt en ettårig studiepraktik. Den nuvarande
differentieringen på en social linje, en förvaltningslinje och en teoretisk linje föreslås
bibehållen. Vidare förordas, att socialinstituten skall ombildas till socialhögskolor
fr. o. m. den 1 juli 1964. Antalet utbildningsplatser vid socialhögskolorna
föreslås öka från 480 till 540. Samtidigt förordas en betydande förstärkning av
socialhögskolornas lärarorganisation.

Till driftkostnader för de fyra socialhögskolorna under budgetåret 1964/65
äskas sammanlagt 3 355 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär
en kostnadsökning för statsverket med 945 000 kr. Till fortbildning av socionomer
äskas för nästa budgetår 70 000 kr., eu ökning i förhållande till medelsanvisningen
innevarande budgetår med 15 000 kr.

Beträffande innehållet i propositionen torde i huvudsak få hänvisas till denna.

I den av riksdagen godkända propositionen 1963:79 anslöt departementschefen
sig till socionomutbildningskommitténs allmänna synpunkter rörande behovet
av en förbättrad socionomutbildning men fann det påkallat att före ett
slutligt ställningstagande till utbildningens utformning ytterligare överväga
kommitténs förslag. Vid den fortsatta beredningen inom ecklesiastikdepartementet
av kvarstående frågor rörande socionomutbildningen har särskilt tillkallade
experter utarbetat en departementspromemoria. Experternas förslag
skiljer sig från kommitténs främst däri, att experterna förordar ett bibehållande
av den nuvarande linjeindelningen med en social linje, en förvaltningslinje och
en teoretisk linje. I anslutning till synpunkter framförda vid remissbehandlingen
av kommittéförslaget har experterna vidare förordat vissa justeringar i fråga om
ämneskonstruktion och ämnesnamn.

De av experterna i departementspromemorian uppdragna riktlinjerna för socionomutbildningens
utformning — s. 9—24 i propositionen — är, hävdar departementschefen,
i huvudsak ägnade att läggas till grund för ett beslut. Genom
de 1 promemorian föreslagna modifikationerna av kommittéförslaget har enligt
departementschefen vissa väsentliga invändningar som framförts mot detta
under remissbehandlingen beaktats. Endast beträffande några enskildheter förordar
departementschefen ändringar av experternas förslag. Departementschefen
framhåller därom bl. a. följande.

Socialinstituten har enligt gällande stadga till ändamål att meddela vetenskaplig
undervisning och praktisk utbildning för social och kommunaladministrativ
tjänst, att sprida kunskap i socialpolitiska och kommunala ämnen samt att
irämja samhällsvetenskapernas utveckling. Utbildningen är sålunda inriktad på
en bestämd del av arbetsmarknaden, varför den måste avpassas till de krav som
där ställs.

Av drygt 3 000 yrkesverksamma socionomer har för närvarande omkring två
tredjedelar uppgifter inom kommunal socialvård, anstaltsvård och sjukvård samt

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196/

5

inom näringslivets personaltjänst, medan i runt tal en tredjedel tjänstgör inom
administrativa och kamerala sektorer av kommunal och statlig förvaltning.
Denna koncentration av socionomernas yrkesverksamhet till ett fåtal områden
har föranlett, att utbildningen uppdelats på — förutom en teoretisk linje — en
social linje och en förvaltningslinje (socialkommunal linje).

Även om socionomernas arbetsuppgifter kommer att alltmer vidgas, torde man
också för framtiden kunna särskilja ett par centrala verksamhetsfält, det ena
med social, det andra med administrativ och kameral inriktning. Med hänsyn
härtill finner jag starka skäl tala för en fortsatt differentiering av socionomutbildningen.
Jag förordar därför i likhet med experterna, att det vid vart och ett
av instituten skall finnas en social linje, en förvaltningslinje och en teoretisk
linje. Med hänsyn till den relativt begränsade tillströmningen till utbildning vid
förvaltningslinje finner jag dock, att en sådan linje tills vidare inte bör inrättas
vid umeåinstitutet.

Beträffande den sociala forskningen förklarar departementschefen, att man
— liksom inom annan forskning — vanligen skiljer mellan två typer av forskningsverksamhet
med hänsyn till dess syfte. Man kan å ena sidan tala om en
mera allmän, grundforskningsbetonad social forskning; denna utgör en del av
den samhällsvetenskapliga forskningen, från vilken den ej klart kan särskiljas.
A andra sidan finns en mera målinriktad social forskning, som syftar till att
belysa innebörden samt de praktiska resultaten och verkningarna av konkreta
socialpolitiska åtgärder eller utröna behovet och den lämpliga utformningen av
en ifrågasatt sådan åtgärd. Departementschefen anför vidare följande.

Då det gäller det sociala fältets krav på grundforskningsresurser vill jag till
att börja med slå fast, att de universitetsämnen inom vilka social grundforskning
främst bör bedrivas synes vara relativt väl tillgodosedda i fråga om resurser.
Sålunda finnes i ämnena statskunskap, statistik, nationalekonomi och sociologi
under budgetåret 1963/64 19 tjänster på lägst preceptorsnivå — av dessa är inte
mindre än 18 professurer —■ inrättade inom de humanistiska fakulteterna vid
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm. Förutom dessa högre
tjänster finnes vid de nyssnämnda läroanstalterna en betydande personalkader,
som i avsevärd utsträckning kan ägna sig åt forskning: innevarande budgetår
står 180 tjänster inom detta skikt — universitetslektorer, docenter, forskarassistenter,
biträdande lärare och assistenter — till sagda universitets förfogande,
vilket jämfört med budgetåret 1962/63 innebär en ökning med 21 tjänster. Jag
vill vidare erinra om den pågående utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga
utbildnings- och forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå. Fr. o. m.
innevarande budgetår har vid sistnämnda läroanstalt inrättats en professur i
statistik, varjämte inom kort förslag om inrättande av ytterligare högre tjänster
i Umeå på det samhällsvetenskapliga området torde vara att förvänta. I detta
sammanhang kan vidare noteras, att forskningsanslagen till samhällsvetenskapliga
forskningsrådet ungefär fördubblats sedan budgetåret 1960/61.

Enligt beslut av 1962 års riksdag (BU 13; rskr 161) skall av riksbankens tillgångar
värdepapper till ett bokfört belopp av 250 000 000 kr. tillföras en riksbankens
jubileumsfond, vars avkastning i anslutning till riksbankens 1968 inträffande
trehundraårsjubileum skall användas till främjande och understödjande
av till Sverige knuten vetenskaplig forskning. Härmed skulle enligt en rekommendation
av fullmäktige i riksbanken (BU 1962: 13, bil.) avses antingen i Sve 1*

— Bihartg till riksdagens protokoll 106/f. 6 sand. AV 71—73

6

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

rige av svenskar och utlänningar eller i utlandet av svenskar bedriven sådan
forskning. År 1968 torde fonden komma att uppgå till över 400 000 000 kr., med
en beräknad årlig avkastning av ca 18 000 000 kr.

Efter vad jag erfarit har inom den kommitté som under statsministerns ledning
har till uppgift att framlägga förslag beträffande användningen av jubileumsfonden,
preliminär enighet nåtts om att fondmedlen i första hand bör tillgodose
sådan forskning som syftar till att öka kännedomen om samhällets funktioner
och om människornas reaktioner inför dess av tekniska, ekonomiska och
sociala förändringar betingade utveckling. Ett realiserande av ett förslag i denna
riktning innebär en ytterligare förstärkning av de samhällsvetenskapliga forskningsresurserna
och därmed resurserna för social grundforskning.

Även om den sociala grundforskningen erhåller en kraftig förstärkning, kvarstår
ett behov av att i lämplig form skapa förutsättningar också för den målinriktade
sociala forskningen. Inom socialpolitiska kommittén diskuteras för
närvarande ett förslag, som syftar till att inrätta ett socialpolitiskt utredningsinstitut
med uppgift att bl. a. fortlöpande studera och analysera socialpolitikens
innebörd och verkningar, att samordna på olika håll bedriven verksamhet av
detta slag samt att tjänstgöra som serviceorgan för departement, statliga utredningar
m. m. Socialpolitiska kommittén arbetar, enligt vad jag erfarit, med sikte
på att kunna avge förslag i ämnet i år.

För den sociala forskningen i vid mening existerar redan nu betydande resurser.
Såsom framgått planeras dessutom avsevärda förstärkningar. Ett förverkligande
av de förslag rörande socionomutbildningens innehåll och utformning,
som jag i det följande avser att framlägga, kommer därjämte att skapa förbättrade
möjligheter dels för de studerande vid socialinstituten att under studietiden
fram till socionomexamen tillgodogöra sig forskningsresultaten på det sociala
fältet, dels för dem som avslutat sin socionomutbildning att på egen hand bedriva
forskning på detta område.

I fråga om utbildningens innehåll och utformning förklarar departementschefen,
att arbetsmarknaden i dag ställer krav på kunskaper som eleverna uppenbarligen
inte kan tillägna sig inom den nuvarande utbildningstiden. Han tillstyrker
därför att utbildningstiden i enlighet med förslag av socionomutbildningskommittén
ges cn omfattning av tre och ett halvt år. Det framhålles att
en sådan omläggning kan genomföras utan att den sammanlagda utbildningstiden
för de studerande förlänges, under förutsättning att ett förslag av kommittén
om avskaffande av gällande krav på en ettårig förpraktik förverkligas.
Departementschefen, som förordar att krav på sådan förpraktik inte längre skall
uppställas, föreslår en uppdelning av studietiden på två och ett halvt års teoretiska
studier och ett års studiepraktik. Den teoretiska utbildningen föreslås i sin
tur uppdelad på en ettårig grundkurs och en därpå följande studiegång av ett
och ett halvt år i examensämnen.

Grundkursen bör enligt departementschefen omfatta rättskunskap, särskilt
förvaltningsrätt, statskunskap, samhällsekonomi med socialpolitik, statistik, sociologi,
psykologi och praktisk förvaltningskunskap. Som examensämnen föreslås
ingå rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt, statskunskap, samhällsekonomi med
socialpolitik, kommunal ekonomi och planering, sociologi, psykologi samt social

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

7

metodik. Varje examensämne föreslås omfatta dels en allmän kurs, som främst
behandlar ämnets metodfrågor, dels en eller flera kurser med speciell inriktning,
av vilka den studerande skall följa en.

Departementschefen anför vidare följande angående den praktiska utbildningen.

Behovet av en kvalitativ förstärkning av den praktiska utbildningen har
vitsordats från åtskilliga håll. Enligt experterna är tillgång till erforderligt antal
praktikplatser, där eleverna får kvalificerad handledning under sin studiepraktik,
en förutsättning för utbildningsreformen. Jag delar experternas uppfattning i
detta avseende och anser, att olika åtgärder bör vidtagas i syfte att höja kvaliteten
på denna del av utbildningen. En uppläggning med relativt långa till terminerna
förlagda praktikperioder ser jag som ett steg i denna riktning. Jag finner
det också angeläget, att i enlighet med kommitténs förslag försök göres med
särskilda undervisningscentra vid sociala institutioner, kommunala förvaltningar
m. m., där ett större antal studerande samtidigt kan beredas plats. Det bör uppdragas
åt samarbetsnämnden att undersöka de praktiska förutsättningarna för
anordnande av dylika försök. Av de åtgärder som föreslagits i fråga om studiepraktiken
anser jag den viktigaste vara, att man nu kraftigt bygger ut den
handledarutbildning som sedan flera år anordnats på socialinstitutens eget initiativ.
Endast om de studerande under sin praktiktid får kvalificerad handledning,
kan praktiken utformas som undervisning och betraktas som en del av socionomutbildningen.
En utbyggd handledarutbildning torde vidare kunna underlätta
anskaffandet av praktikplatser, något som i sin tur kan skapa förutsättningar
för en fortsatt kapacitetsökning. Med hänsyn till vad jag anfört förordar jag,
att de föreslagna handlerakurserna kommer till stånd fr. o. in. nästa budgetår.
I det följande beräknar jag medel för arvoden till lärare samt för rese- och traktamentsersättning
till lärare och deltagare i dessa kurser. Jag räknar med att
vart och ett av instituten under nästa budgetår kommer att anordna tre kurser,
var och en omfattande en vecka och med 25 deltagare per kurs. Detta innebär,
att redan under budgetåret 1964/65 ca 300 personer får möjlighet att genomgå
handledarutbildning.

Studiegången vid socialinstituten måste enligt departementschefen utformas
så, att garantier skapas för att socionomutbildningens karaktär av en sammanhållen,
mot vissa centrala fält inriktad yrkesutbildning, kommer att be\aras.
För socionomexamen på social linje respektive förvaltningslinje bör, förklarar
departementschefen, i enlighet med expertförslaget fordras, att den studerande
dels genomgått godkänd grundkurs, dels förvärvat minst fem betygsenheter i
examensämnena, dels ock fullgjort ett års godkänd studiepraktik. För socionomexamen
på teoretisk linje föreslås krav på dels genomgång av godkänd grundkurs,
dels minst åtta betygsenheter i examensämnena.

Departementschefen tillstyrker ett av socionomutbildningskommittén framlagt
förslag att socionomer som önskar fortsätta sina studier till licentiatexamen
skall få avlägga sådan examen vid universitet och att behörighet att avlägga
filosofie licentiatexamen skall tillkomma den som utöver socionomexamen förvärvat
tre betygsenheter i ett ämne vid filosofisk fakultet.

Den vid socialinstituten bedrivna utbildningen har, förklarar departements -

8 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

chefen, redan nu högskolemässig karaktär. Genom de i propositionen föreslagna
åtgärderna kommer en väsentlig kvalitativ förstärkning av utbildningen att ske
och departementschefen förordar därför i likhet med kommittén och experterna
att socialinstituten erhåller benämningen socialhögskolor.

Departementschefen finner, att den pågående utbyggnaden av utbildningskapaciteten
bör fortsätta samt förordar i enlighet med experternas förslag en
ökning av antalet utbildningsplatser med 30 i Stockholm och 30 i Umeå fr. o. m.
läsåret 1964/65. Den sammanlagda intagningskapaciteten vid socialhögskolorna
skulle härigenom komma att uppgå till 540 platser, fördelade med 180 i Stockholm
och 120 vid var och en av högskolorna i Göteborg, Lund och Umeå. Önskvärdheten
av att utbildningsresurserna utnyttjas fullt effektivt motiverar enligt
departementschefen, att samarbetsnämnden snarast prövar möjligheterna att
anordna elevintagning två gånger per år. En av experterna angiven riktpunkt för
socialhögskolornas intagningskapacitet läsåret 1970/71, nämligen ca 750 platser,
fördelade med 240 i Stockholm, 180 i Göteborg, 180 i Lund och 150 i Umeå,
föreslås ligga till grund för planeringen av nya lokaler för respektive socialhögskola.

I fråga om personalorganisationen anför departementschefen bl. a. följande.

Experternas beräkningar av medelsbehovet till avlöningar synes mig i huvudsak
väl avpassade till den föreslagna utbyggnaden. Jag tillstyrker därför i överensstämmelse
med experternas förslag inrättande av tio nya universitetslektorat
samt fyra nya lektorstjänster i lönegraden A 25. Sålunda bör fr. o. m. den 1 juli
1964 inrättas tre tjänster som universitetslektor i Ao 27 i såväl Stockholm som
Göteborg samt två dylika tjänster i såväl Lund som Umeå. Fr. o. m. samma tidpunkt
bör vid var och en av högskolorna inrättas en tjänst som lektor i Ae 25 för
den prak iskt inriktade undervisningen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att efter förslag av styrelsen för vederbörande högskola fastställa ämnesområden
för tjänsterna som universitetslektor och lektor. De av experterna framlagda
förslagen om inrättande av tjänster som förste konsulent i Ae 25 för den praktiska
utbildningen anser jag mig inte kunna biträda. Jag förutsätter, att samarbetsnämnden
närmare överväger fördelningen av arbetsuppgifter mellan lektorerna
och de nuvarande konsulenterna i Ae21.

I samband med de nuvarande institutens förstatligande tillkom fr. o. m. den
1 juli 1963 en samarbetsnämnd för socialinstituten. Nämnden, som består av en
ordförande och ytterligare en ledamot, tillika sekreterare, samt de fyra rektorerna
vid instituten, har till uppgift att främja en samordning av institutens
verksamhet. I samband med omläggningen av utbildningen torde nämnden få
väsentligt ökade uppgifter. Med hänsyn härtill förordar jag inrättande av en
tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 vid nämnden. Medel för tjänsten bör
beräknas under stockholmshögskolans avlöningsanslag; tjänstinnehavaren bör
tillsättas av samarbetsnämnden. Genom att denna tjänst inrättas bör en avlastning
av det kvalificerade administrativa arbetet vid högskolorna kunna uppnås.
Jag anser mig därför inte kunna biträda experternas förslag om inrättande av en
tjänst som sekreterare i Ae 21 vid var och en av högskolorna.

Departementschefen beräknar vidare bl. a. medel för undervisnings- och examinationsarvoden
samt för förstärkning av högskolornas biträdesorganisation.

9

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

För nästa budgetår föreslår departementschefen en sammanlagd medelsanvisning
till driftkostnader för socialhögskolorna av 3 355 000 kr., vilket är 945 000
kr. mer än vad som anvisats för innevarande budgetår. Anslaget till fortbildning
av socionomer m. m. föreslås uppräknat med 15 000 kr. till 70 000 kr.

Utskottet. Genom att socionomerna kommit att tagas i anspråk för alltmer
kvalificerade arbetsuppgifter har behovet av en kvalitativ förstärkning av
socionomutbildningen vuxit. Samtidigt har efterfrågan på socionomer ökat avsevärt.
Trots att antalet antagna elever vid socialinstituten i det närmaste
fördubblats sedan läsåret 1960/61 är en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten
ofrånkomlig. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till reformering
och utbyggnad av socionomutbildningen är mot denna bakgrund att hälsa med
tillfredsställelse.

Enligt förslaget skall tiden för såväl de teoretiska studierna som den praktiska
utbildningen utökas. Utbildningens vetenskapliga förankring föreslås bil förstärkt
bl. a. genom inrättande av ett tiotal nya universitetslektorat. Med hänsyn
till den kvalitativa förstärkning av utbildningen som enligt förslaget skulle
komma till stånd förordar departementschefen, att socialinstituten erhåller benämningen
socialhögskolor. Utskottet biträder vad departementschefen sålunda
föreslagit.

I motionerna I: 668 och II: 812, I: 670 och II: 813 samt I: 671 och II. 81o hai
framförts förslag om ökade resurser för forskning inom socialhögskolornas ämnesområden
och om inrättande av forskartjänster vid dessa högskolor. Utskottet
vill med anledning härav framhålla, att utskottet i likhet med motionärerna
finner det angeläget att forskning bedrives inom ifrågavarande ämnesområden.
Vissa av de universitetsämnen inom vilka social grundforskning främst bör
bedrivas synes emellertid, såsom departementschefen framhållit, relativt väl
tillgodosedda i fråga om resurser. Kommittén för utredning rörande riksbankens
jubileumsfond har den 14 april 1964 framlagt förslag rörande fondens handhavande
och utnyttjande. Kommittén förutsätter, att fondens verksamhet till
en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de
verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället
och hos de enskilda människorna. Resurserna för social forskning torde
härigenom komma att ytterligare förstärkas. Vad beträffar den målinriktade sociala
forskningen torde böra erinras om de planer som diskuteras inom socialpolitiska
kommittén på inrättande av ett socialpolitiskt utredningsinstitut. Skulle behovet
av forskning inom något av socialhögskolornas ämnesområden trots hittillsvarande
och planerad aktivitet ej kunna tillgodoses bör det enligt utskottets
mening ankomma på samarbetsnämnden för socialhögskolorna eller vederbörande
universitetsmyndigheter att taga de initiativ i ämnet som må anses påkallade.
Utskottet är således icke berett att tillstyrka bifall till de i motionerna
1: 668 och II: 812, I: 670 och IT: 813 samt I: 671 och II: 815 framförda förslagen
i fråga om forskning inom socialhögskolornas ämnesområden. Utskottet vill i

10 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196.[

detta sammanhang också erinra om sitt uttalande vid föregående års riksdag
(utlåtande nr 110, s. 7), att ändamålet med socionomutbildningen är att ordna
en yrkesutbildning och att det därvid främst gäller att tillgodose samhällets behov
av socionomer, som är lämpliga och väl användbara inom den statliga och
kommunala socialvårdande verksamheten, inom den kommunala förvaltningen
och på anstaltsområdet.

Förslag om inrättande av särskilda konsulenttjänster för den praktiska utbildningen
har framförts i motionerna I: 667 och II: 811 samt 1:671 och II: 815.
Enligt vad utskottet inhämtat torde lektorerna i praktiska ämnen kunna tagas
i anspråk för en del av de arbetsuppgifter, som enligt motionerna borde ankomma
på de föreslagna nya konsulenterna. Enligt utskottets mening bör denna
möjlighet prövas. Utskottet anser sig därför icke böra biträda ifrågavarande
motionsyrkanden. Med hänsyn till att åtskilliga kvalificerade förvaltningsuppgifter
överförts från socialinstituten till den fr. o. m. den 1 juli 1963 inrättade
samarbetsnämnden för socialinstituten och då vid nämnden enligt departementschefens
förslag skulle tillkomma en sekreterartjänst i lönegrad A 23 avstyrker
utskottet även bifall till de i motionerna I: 667 och II: 811 framförda yrkandet
om inrättande av tjänster som sekreterare i A 21 vid socialhögskolorna.

Frågan om vem som skall bestrida kostnaderna för ersättning åt handledare
under studiepraktiken bör bli föremal för förhandlingar. Yrkandet i motionerna
1:667 och 11:811 att dessa kostnader skall bestridas med statsmedel torde därför
icke böra bifallas av riksdagen.

Med anledning av det i motionerna 1:672 och 11:817 framförda förslaget om
krav på minst sex månaders förpraktik för studier vid socialhögskola vill utskottet
framhålla, att även om föregående praktisk erfarenhet i och för sig kan
vara av betydande värde för studier vid socialhögskola så torde kravet likväl
icke fortsättningsvis kunna upprätthållas med den utökning av studietiden som
förutsatts i departementschefens förslag. Det synes heller inte kunna bestridas
att det blir ett gott utnyttjande av praktiken om eleverna har en teoretisk bakgrund,
något som blir fallet beträffande den nu förordade ettåriga studiepraktiken.
Utskottet delar alltså departementschefens uppfattning att för antagning
vid socialhögskola icke bör krävas förpraktik. Såsom föreslagits i departementspromemorian
bör emellertid vid intagning av elever till socialhögskolorna hänsyn
kunna tagas till tidigare anställning inom lämpligt område liksom till kvalificerade
statliga, kommunala eller andra förtroendeuppdrag. Med hänsyn till vad
sålunda upptagits avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:672 och 11:817.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att liksom hittills även sökande
utan studentexamen efter särskild prövning bör kunna få tillträde till socionomutbildning.

Vidkommande det i motionerna I: 666 och II: 814 framförda förslaget att riksdagen
skulle uttala sig för en sådan ämneskonstruktion att socialmedicinen beredes
plats som särskilt examensämne får utskottet framhålla, att det i första
hand bör ankomma på samarbetsnämnden för socialhögskolorna att pröva denna

11

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196kfråga.
Utskottet anser sig således icke böra biträda ifrågavarande motionsyrkände.

I motionerna I: 669 och II: 816 har föreslagits att utbildningen vid Skondalsinstitutet
skall anpassas efter de riktlinjer, som dragits upp för socialhögskolorna
Med hänsyn till att Sköndalsinstitutet är en enskild utbildningsanstalt bor de
emellertid ankomma på huvudmannen för institutet att besluta om en eventuell
omorganisation av utbildningen. Utskottet förordar därför att motionerna I: 669
och II: 816 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Vad departementschefen i förevarande proposition i övrigt anfört och foror åt
har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 667 och II: 811, i vad de avser mrattande
av förste konsulenttjänster vid socialhögskolorna, icke må
bifallas av riksdagen;

II. att motionerna I: 671 och II: 815, i vad de avser inrättande
av konsulenttjänster vid socialhögskolorna, icke må bifallas
av riksdagen;

III. att motionerna 1:667 och II: 811, i vad de avser inrättande
av sekreterartjänster vid socialhögskolorna, icke må
bifallas av riksdagen;

IV. att motionerna I: 667 och II: 811, i vad de avser bestridandet
av kostnader för handledarersättning, icke må bifallas
av riksdagen;

V. att motionerna I: 666 och II: 814 icke ma föranleda nagon
riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 668 och II: 812 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna I: 669 och II: 816 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna 1:670 och 11:813 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

IX. att motionerna 1:671 och 11:815, i vad de avser inrättande
av fasta forskartjänster vid socialhögskolorna, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd;

X. att motionerna 1:672 och II: 817 icke må bifallas av

riksdagen;

XI. att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
riktlinjer för reformering av socionomutbildningen;

XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:667 och 11:811 samt 1:671
och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för social -

12

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964.

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 261 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 293 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 201 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 249 800

Summa kr. 1 013 000

c) till Socialhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 169 000 kr.;

XIII. att riksdagen ma, med bifall till Kungl. ]YIaj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:667 och 11:811 samt 1:671
och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i
Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 195 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 203 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 69 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 147 600

Summa kr. 618 000

Statsutskottets utlåtande nr 71 år 196U

13

c) till Socialhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 618 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kr.;

XIV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:667 och II: 811 samt I: 671
och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan
i Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i
Lund, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 193 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis .. 211 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 70 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 145 600

Summa kr. 623 000

c) till Socialhögskolan i Lund: Avlöningar för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 623 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Lund: Omkostnader för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 kr.;

XV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:667 och 11:811 samt 1:671
och II: 815, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för socialhögskolan
i Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialhögskolan i
Umeå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

14 Statsutskottets utlåtande nr 71 år 1964

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis .. 193 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj rt, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 147 000

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 63 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 127 600

Summa kr. 534 000

c) till Socialhögskolan i IJmeå: Avlöningar för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 534 000 kr.;

d) till Socialhögskolan i Umeå: Omkostnader för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 138 000 kr.;

XVI. att riksdagen må till Fortbildning av socionomer m. m.
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

Stockholm den 28 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 73.

Reservationer

1) av fröken Andersson

2) av herr Staxäng

3) av herr Blidfors

4) av fröken Elmén

5) av herr Nelander.