Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten
för budgetåret 1964/65 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Kommunikationsdepartementet m. m.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
liar Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 1, s. 17 och 18 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr.o.m. budgetåret 1964/65, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 726 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 109 000 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att tjänsten som lagbyråchef överföres till statssekreteraravdelningen
och att den i samband därmed omvandlas till tjänst som byråchef i Br 2
samt att en tjänst som lagbyråchef i Br 2 inrättas,

att tjänsten som avdelningschef benämnes chef för rättsavdelning i Br 4,
att en tjänst som byrådirektör i Ao 27 inrättas för transportpolitiska
frågor,

att expeditionen och skrivcentralen på departementets statssekreteraravdelning
förstärkes med en tjänst som kontorist i Ae 9,

att expeditionschefens avdelning förstärkes med en tjänst som kanslibiträde
i Ae 7,

1—0043 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

att en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 inrättas,

samt att, med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande resurser
för långsiktigt planeringsarbete, posten till ersättningar till expertis
och tillfällig arbetskraft höjes med 100 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av de under förevarande punkt framlagda
förslagen hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964 förordade
ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/
65:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 020 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ....................................... 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 634 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 768 000

Summa kr. 2 726 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 726 000 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementets Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
181 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 19), vilket innebär en med 300 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 700 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

3

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 19),
vilket innebär en med 55 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kr.

Väg- och vattenhyggnadsväsendet

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 5, s. 20—26) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i
statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstvrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65, dels ock till Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 15 277 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 14 111 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
2 117 000 kr. (s. 20—24).

Beträffande remissyttrande av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 24).

Departementschefen har anfört följande.

»I föregående års statsverksproposition anmälde jag min avsikt att föreslå
en översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens huvudorganisation. Med
stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 tillkallade jag sedermera
särskilda sakkunniga för att verkställa denna översyn. De sakkunniga,
vilka antagit benämningen väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen, har
påbörjat utredningsuppdraget.

På grund av den pågående organisationsöversynen har jag ansett mig böra
biträda endast sadana förslag, som icke föregriper resultaten av denna översyn.
Från denna utgångspunkt har jag funnit mig böra tillstyrka inrättande
av två tjänster som byråingenjör i Ae 21 på vatten- och avloppsbyrån. För att
göra det möjligt för styrelsen att vidtaga de förstärkningar av organisationen
i övrigt, som erfordras under nästa budgetår, förordar jag att medel anvisas
för anställning av tillfällig personal. Härför beräknar jag ett ökat medelsbehov
av sammanlagt 250 000 kr. Av detta belopp bör huvudparten användas
för att inom ramen för nuvarande organisation förstärka byggnadsoch
underhållsbyrån samt konstruktionsbyrån.

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

Under posten löneomrälcningar bär styrelsen föreslagit en överföring av
medel för avlöning av 60 obesatta tjänster från ordinarieposten till icke-ordinarieposten.
Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter därvid,
att tjänsterna efter överföringen tills vidare ej får besättas.

Styrelsen redovisar i sina anslagsäskanden ett flertal pågående interna
utredningar och organisationsundersökningar. Jag förutsätter, att eventuella
förslag på grund av dessa utredningar icke leder till organisationsförändringar
under den tid väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningens arbete
pågår.

I sammanhanget vill jag anmäla ett spörsmål rörande sättet för bestridande
av kostnaderna för utbildningsverksamheten inom väg- och vattenbyggnadsverket.

Kungl. Maj :t uppdrog den 5 juni 1963 åt riksrevisionsverket att efter
samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till Kungl. Maj :t inkomna
med förslag till föreskrifter angående bokföring och redovisning av utgifter
för utbildningsändamål inom väg- och vattenbyggnadsverket. Riksrevisionsverket
har den 24 oktober 1963 framlagt förslag till sådana föreskrifter.

Ämbetsverket föreslår bl. a., att särskilda medel för utbildningsverksamheten,
med undantag för den del som faller på kursverksamheten vid statens
bilinspektion, bör anvisas under reservationsanslaget till vägunderhållet
och härvid upptagas under en särskild anslagspost, vilken bör vara högstbetecknad.
Till de utbildningskostnader för vilka på angivet sätt särskilda medel
torde beräknas, bör enligt ämbetsverket hänföras direkta utbildningskostnader
såsom arvoden till lärare, resekostnadsersättning och traktamente
till utomstående lärare, kostnader för undervisningsmateriel, läroböcker o.
dyl., utgifter för undervisningslokaler och undervisningsfiim samt avgifter
för externa kurser.

Jag biträder i princip riksrevisionsverkets förslag. Det torde böra ankomma
på Kungl. Maj :t att utfärda närmare föreskrifter rörande bokföring och
redovisning av hithörande utgifter samt årligen bestämma storleken av det
belopp, som styrelsen inom ramen för anslaget till vägunderhållet skall få
disponera för utbildningsändamål.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herrar Wachtmeister och Rimås väckt motion
(11:509), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att vid anslaget till
avlöningar till icke ordinarie personal för väg- och vattenbyggnadsverket
fästa det villkoret, att allmänna verksstadgans bestämmelser om tjänstetillsättning
skola tillämpas samt att tillsättning i största möjliga utsträckning
skall ske av lediga eller obesatta ordinarie tjänster.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196k

5

Utskottet. På grund av den under fjolåret genom särskilda sakkunniga
påbörjade översynen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens huvudorganisation
har departementschefen ansett sig böra biträda endast sådana förslag
från styrelsens sida som ej föregriper resultatet av denna översyn. I enlighet
härmed förordas inrättande av två tjänster som byråingenjör i Ae 21 på
styrelsens vatten- och avloppsbyrå. För förstärkningen av organisationen i
övrigt beräknas en med 250 000 kr. ökad medelsanvisning för anställning
av tillfällig personal. Huvudparten av beloppet anses böra användas för att
inom ramen för nuvarande organisation förstärka byggnads- och underhållsbyrån
samt konstruktionsbyrån. Ett av styrelsen framlagt förslag om
överföring av medel för avlöning av 60 obesatta tjänster från ordinarieposten
till icke-ordinarieposten tillstyrkes också av departementschefen,
som därvid förutsätter att tjänsterna tills vidare ej besättes.

Slutligen anmäles i propositionen ett av riksrevisionsverket på Kungl.
Maj :ts uppdrag framlagt förslag till föreskrifter angående bokföring och redovisning
av utgifter för utbildningsändamål inom väg- och vattenbyggnadsverket.
Förslaget innebär bl. a. alt särskilda medel för utbildningsverksamheten,
med undantag för den del som faller på kursverksamheten vid statens
bilinspektion, bör anvisas under reservationsanslaget till vägunderhållet
och härvid upptagas under en särskild anslagspost, vilken bör vara
högstbetecknad. Departementschefen biträder i princip riksrevisionsverkets
förslag och anser det höra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare
föreskrifter rörande bokföring och redovisning av hithörande utgifter samt
ärligen bestämma storleken av det belopp, som styrelsen inom ramen för
anslaget till vägunderhållet skall få disponera för utbildningsändamål.

Utskottet, som för sin del icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen sålunda föreslagit beträffande sättet för utbildningskostnadernas
bestridande man., biträder jämväl i övrigt Kungl. Maj :ts
förslag under förevarande punkt. I anslutning härtill vill utskottet kraftigt
understryka departementschefens uttalande att eventuella förslag på
grund av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens egna utredningar och organisationsundersökningar
förutsättes icke leda till interna beslut om organisationsförändringar
under den tid väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen
arbetar.

T motionen 11:509 har hemställts att riksdagen måtte besluta att vid anslaget
till avlöningar till icke-ordinarie personal för väg- och vattenbyggnadsverket
fästa det villkoret åt! allmänna verkstadgans bestämmelser om
tjänstetillsättning skall tillämpas samt att tillsättning i största möjliga utsträckning
skall ske av lediga eller obesatta ordinarie tjänster, i anledning
härav må erinras om den i det föregående omnämnda översyn av styrelsens
huvudorganisation som f.n. pågår. Då utskottet vidare anser sig kunna utgå
från att Kungl. Maj :t upj>märksamt följer utvecklingen på området samt
utfärdar eventuellt erforderliga föreskrifter i ämnet avstyrkes motionen i

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196U

fråga. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om sitt uttalande vid
1963 års riksdag, i anledning av då väckt motion rörande hithörande frågor,
att det torde åligga vederbörande revisionsmyndigheter att tillse att de till
verkets förfogande ställda medlen användes på rätt sätt.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyirelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1964
förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budget -

året 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

......................................................... 1 908 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t............... 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags vis

......................................................... 8 701 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 4 661 000

Summa kr. 15 277 000

c) till Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 277 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att motionen 11:509 icke må av riksdagen bifallas.

6:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 6, s. 26—28) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslagav
2 458 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
388 000 kr.

Beträffande remissyttrande av riksrevisionsverket får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 28).

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagsuppräkning
med 134 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

7

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 2 458 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobil
skattemedlen.

7 :o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 28
—32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,
dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 38 148 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 36 610 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, atL anslaget ökas med
2 818 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag föreslår, att vatten- och avloppsorganisationen på länsplanet förstärkes
med två tjänster som ingenjör i Ae 25.

För anställning av tillfällig personal inom såväl projekterings- som byggnads-
och underhållsverksamheten beräknar jag ett ökat medelsbehov av
sammanlagt 150 000 kr.

Styrelsens förslag i övrigt till personal- och tjänsteförändringar kan jag
icke biträda.

Under posten löneomräkningar föreslår styrelsen överföring av medel från
ordinarieposten till icke-ordinarieposten avseende avlöning av sammanlagt
146 ordinarie tjänster. Jag tillstyrker till viss del detta förslag och föreslår,
att medel för avlöning av följande obesatta tjänster, nämligen 70 tjänster
som kontorsbiträde i Ao 5, 23 tjänster som kanslibiträde i Ao 7 samt 11
tjänster som expeditionsvakt i Ao 7 överföres. Det häremot svarande beloppet
uppgår till 975 000 kr. Jag förutsätter, att tjänsterna efter överföringen
tills vidare ej får besättas.»

Utskottet bar ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över
kominunikationsärenden för den 3 januari 1964 föreslagna
ändringar;

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 10 235 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 16 121 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 11 792 000

Summa kr. 38 148 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 38 148 000 kr., därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vägförvaltningarnas Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 8, s. 32 och 33), som innebär en anslagsuppräkning med
420 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 361 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

9 ro) De lokala vägnämnderna m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9, s. 33), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m.m. för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 33 och 34) föreslagit riksdagen,
att till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
875 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 875 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyreisen har föreslagit att anslaget ökas med
25 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Anslaget torde böra uppföras med oförändrat belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

9

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas ett beslut om
ersättning för skada på en lastbil vid reparationsarbete på väg 235 i samband
med översvämning i Klarälvsdalen. På grund av underminering rasade
vägen, varvid en av vägförvaltningen i Värmlands län inlejd lastbil skadades.
Lastbilsägaren har hos Kungl. Maj :t jrrkat skadestånd med 16 490
kr. Väg- och vattebyggnadsstyrelsen, som funnit sig icke kunna utanordna
skadestånd, vitsordade som i och för sig skälig ersättning ett belopp av
12 600 kr. Med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna
bemyndigade Kungl. Maj:t den 8 november 1963 väg- och vattenbyggnadsslyrelsen
att av förevarande anslag utbetala 6 300 kr. till lastbilsägaren.
Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde i fortsättningen
även ersättning för skador av förevarande slag få utgå av anslaget.»

Utskottet. Vad departementschefen sålunda förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägocli
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

II :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen
till vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda
anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har Kungl. Maj:t (punkt 11,
s. 34—51) lämnat en allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m. m.

I skrivelse den 30 augusti 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 i vad avser
vägunderhåll och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1964/65 föreslår styrelsen en ökning av anslaget till det
statliga vägunderhållet till 510 mkr. mot 440 mkr. för innevarande budgetår.
Vid övergång till kalenderårsvis beräknat anslag skulle detta för nästa
budgetår behöva upptagas till 800 mkr., varav 290 mkr. avser andra halvåret
1965.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten äskar
styrelsen 560 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen tager styrelsen upp för bidrag
till underhåll av vägar och gator 76 mkr. samt för bidrag till byggande av
vägar och gator 250 mkr. eller tillhopa 326 mkr.

1 fråga om den enskilda väghållningen äskas 32,5 mkr. för vägunderhållet
samt 20,5 mkr. till byggandet eller sammanlagt 53 mkr.

För administrativa och diverse ändamål har tagits upp ca 399 mkr. Härvid
har vissa anslag under själte huvudtiteln, som äskas av andra myndig -

io

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

heter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt anslag under nionde,
elfte och tolfte huvudtitlarna förts upp med samma belopp som för innevarande
budgetår. Anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder
under elfte huvudtiteln har upptagits med belopp, som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna inom automobilskattemedelsbudgeten komma
att gå upp till ca 1 848 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under budgetåret
1964/65 har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till ca
1 786 mkr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 34—43).

Departementschefen har i huvudsak anfört följande.

»Under senare år har jag i statsverkspropositionen lämnat en redogörelse
för utfallet av de faktiska investeringarna inom väg- och gatubyggandet i
förhållande till vägplanens utgiftsprogram. I följande sammanställning redovisas
storleken av dessa investeringar under perioden 1958—1962 och de
beräknade utgifterna för åren 1963 och 1964, allt i jämförelse med de investeringar
som förutsattes i vägplanen utan senareläggning. Beloppen angives
i avrundade tal i miljoner kronor.

År

Landsbygden

Städerna

Väg-

pla-

nen

Ordi-

narie

väg-

arbeten

Vissa

vägbygg-

nads-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt
i förh.
till väg-planen

Väg-

planen

Ordi-

narie

gatu-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt
i förh.
till väg-planen

1958 .....

330

320

4

90

+ 84

no

87

3

— 20

1959 .....

360

355

3

248

+ 246

125

103

16

— 6

1960 .....

410

360

6

245

+201

145

86

16

— 43

1961.....

480

370

15

131

+ 36

165

113

8

— 44

1962 .....

570

386

15

130

— 39

185

157

3

— 25

1963 (ber.)

670

434

17

250

+ •31

205

185

—

— 20

1964 ( » )

770

500

14

200

—’56

225

215

—

— 10

Summa

3590

2725

74

1294

+503

1160

946

46

—168

Medelsförbrukningen för de ordinarie vägbyggnadsarbetena på landsbygden
under år 1962 har uppgått till 386,4 mkr. Härav utgör 6,4 mkr. ett
förskottsbelopp, vilket väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigats taga
i anspråk av de medel, som avsetls för verksamheten under år 1963, för utförande
av vissa förberedelsearbeten under månaderna närmast före årsskiftet
1962/63.

Upprustningen av vägnätet har beträffande vägarnas linjeföring och tekniska
standard i princip följt de i vägplanen angivna normerna. Omfattningen
av investeringarna har däremot bedömts årligen med hänsyn till det
samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska läget. För kalenderåren

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

11

1961—1964 har medelsförbrukningsramarna för den statliga vägbyggnadsvcrksamheten
på landsbygden fastställts till resp. 370, 380, 440 och 500 mkr.
Anslagen till bidrag till det kommunala vägbyggandet har för samma tid
upptagits till resp. 115, 155, 185 och 215 mkr.

Beredskapsarbetena har under senare år utgjort en betydande del av det
totala vägbyggandet. Genom dessa arbeten har i åtskilliga fall de i flerårsplanerna
intagna vägbyggnadsföretagen kunnat tidigareläggas. Förutom egentliga
vägbyggnadsarbeten har även smärre förbättringsarbeten utförts med
beredskapsmedel. Kostnaderna för sistnämnda arbeten har under åren 1958
—1962 uppgått till resp. 1,1, 48,4, 44,6, 1,9 och 16,3 mkr. Även om hänsyn
lages till att dessa belopp avsett arbeten av underhållskaraktär kan de totala
väginvesteringarna under perioden 1958—1964 beräknas avsevärt komma
att överstiga de i vägplanen förutsatta. I vad avser den faktiska fördelningen
mellan landsbygd och stad kan emellertid gatuinvesteringarna i städerna
beräknas understiga de i vägplanen angivna beloppen med 168 mkr.,
medan för landsbygdens del investeringarna överstiger vägplanens med
ca en halv miljard kronor. I detta sammanhang bör emellertid erinras om
att Kungl. Maj:t — i anslutning till 1960 års revision av bestämmelserna
om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städerna — genom beslut den
28 juli 1960 föreskrev, att kronan fr. o. m. 1 januari 1961 skulle till viss
del övertaga väg- och gatuhållningen i ett antal uppräknade städer och andra
samhällen, som dittills varit egna väghållare. Enligt nämnda beslut skulle
kronan således i dessa städer och samhällen fortsättningsvis ansvara för
väg- och gatuhållningen inom vissa områden, avseende såväl del av stad
eller samhälle som enbart särskilt angivna trafikleder. Sammanfattningsvis
innebar beslutet, att kronan övertog väg- och gatuhållningen för ca
1 100 km vägar och gator, främst vissa sträckor genom- och förbifartsleder,
delvis av motorvägsstandard. Kronans övertagande av denna väg- och gatuhållning
medförde, att kostnaderna för ny- och ombyggnader skall bestridas
från riks- och länsvägsanslagen. De kostnader, som hittills nedlagts på
här avsedda byggnadsföretag, uppgår till betydande belopp och åtskilliga
kostnadskrävande projekt av detta slag ingår också i den närmast framförliggande
femårsplanen. Vid utarbetandet av vägplanen var kronans övertagande
av nämnda väg- och gatuhållning inte förutsatt. Den ekonomiska
innebörden av detta övertagande bör därför uppmärksammas, när man jämför
vägplanens investeringsserier för landsbygden och städerna med byggnadsverksamhetens
faktiska omfattning. De korrigeringar, som bör göras
för att få en rättvisande jämförelse, är emellertid svåra att siffermässigt
fastställa. Men det torde på goda grunder kunna hävdas, att den eftersläpning
på 168 mkr. i förhållande till vägplanen, som enligt den förut åberopade
sammanställningen föreligger i fråga om väg- och gatuinvesteringarna i städerna,
i verkligheten är avsevärt lägre än nämnda belopp. I överensstämmelse
härmed bör givetvis den halva miljard kronor, varmed väginvesteringar -

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

na på landsbygden enligt nämnda sammanställning överstiger vägplanens
investeringsserie, i motsvarande mån reduceras.

De totala utgifterna för vägväsendet, trafikövervakningen m. fl. ändamål,
för vilka kostnaderna avräknas mot automobilskattemedel, uppgick under
budgetåret 1962/63 till 1 429,3 mkr. Inkomsterna samma budgetår utgjorde
1 593,6 mkr., varför ett kassamässigt överskott om 164,3 mkr. uppstod
å specialbudgeten. Anslagsreservationerna steg med ca 109 mkr. till
509,3 mkr. Förändringarna medförde att behållningen på fonden ökade med
55,2 mkr. till 742,0 mkr. Den kraftiga ökningen av inkomsterna under budgetåret
1962/63 betingas delvis av uppbördstekniska faktorer.»

Departementschefen lämnar därefter uppgifter om det faktiska utfallet
av automobilskattemedlens specialbudget för budgetåren 1957/58—1962/63
samt en redogörelse för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden
rörande den statliga, kommunala och enskilda väghållningen för budgetåret
1964/65. I fortsättningen redovisar departementschefen sina ställningstaganden
till styrelsens förslag samt anför därvid följande.

»Mot bakgrunden av den fortgående snabba utvecklingen av landsvägstransporterna,
lör vilken jag redogjort i den inledande översikten, anser
jag, att de statliga insatserna för utbyggnad av vägnätet bör ytterligare ökas.
Jag anser mig för nästa budgetår böra förorda en uppräkning av anslagen
til! den statliga, kommunala och enskilda väghållningen med sammanlagt
343 mkr. Härvid förutsättes att anslaget till vägunderhållet i fortsättningen
skall beräknas för kalenderår. Anslaget för nästa budgetår skall alltså
täcka medelsförbrukningen under 11/2 år.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan
framhålla följande.

Vägupprustningen på landsbygden bör även fortsättningsvis i första hand
inriktas på de delar av vägnätet, som är av särskild betydelse för näringslivets
transporter. Genom den ökning av landsvägstransporterna, som skett
under senare år, har behovet av goda transportleder självfallet blivit alltmer
framträdande. För lastbilstrafiken är bärighetsstandarden av utomordentligt
stor betydelse. Det är därför angeläget, att upprustningen av vägnätet
bl. a. tar sikte på att förstärka de delar av detta, som f. n. har en undermålig
bärighetsstandard och där näringslivets transportbehov efter en förstärkning
kan tillgodoses till en lägre kostnad. Vid planeringen bör också,
såsom styrelsen anfört, eftersträvas att erhålla så långa sammanhängande
vägsträckor som möjligt med god bärighet. Vad beträffar brobyggnadsverksamheten
bör hög angelägenhetsgrad åsättas — ofta inte särskilt kostnadskrävande
— ombyggnader av sådana broar, som f. n. på grund av begränsning
av maximibelastning utgör »flaskhalsar» för de tunga lastbilstransporterna.
Fortsatt upprustning av europavägarna till internationell standard
framstår likaledes som en angelägen uppgift.

Trafiksvårigheterna i städer och tätorter har ökat i takt med trafikut -

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

13

vecklingen och den fortgående urbaniseringsprocessen. Behovet av infartsoch
genomfartsleder med sådan kapacitet, alt biltrafiken — utom vid de
mest utpräglade trafiktopparna — kan avvecklas utan köbildningar, har
därvid blivit särskilt framträdande. Vidare måste investeringarna i trafikledssysteinen
vid exploatering av nya bostadsområden i de stora tätortsregionerna
ägnas ökad uppmärksamhet. Investeringsverksamheten i städer och
tätorter bör därför i betydande utsträckning inriktas på sådana trafikleder.
Planeringen av dessa investeringar bör samordnas med planeringen för vägbyggandel
på landsbygden och i övrigt ske i nära samråd med andra samhällsplanerande
organ.

Vid vägbyggandet bör särskild vikt läggas vid åtgärder som lrämjar
trafiksäkerheten. Kungl. Maj:t har den 25 januari 1963 angivit vissa riktlinjer
för flerårsplaneringen för vägbyggnadsverksamheten under åren 1964
—1968. Härvid bar bi. a. framhållits att de vägförbättrande åtgärder, som
bedömes såsom angelägna ur trafiksäkerhetssynpunkt, bör särskilt beaktas
vid uppgörandet av flerårsplanerna. Genom relativt enkla omläggnings- och
förbättringsarbeten torde i många fall svåra trafikfällor snabbt kunna undanröjas.

De nämnda riktlinjerna för flerårsplaneringen innefattar även föreskrifter
om att vid upprättande av de nya flerårsplanerna sådana vägbyggnadsf
öre lag skai! intagas i dessa, som bör komma till stånd i den mån av 1953
års trafikutredning eller järnvägsstyrelsen ilrågasatta järnvägsnedläggningar
genomföres.

För det enskilda vägbyggandet bör en uppräkning av anslagsmedlen ske
på grund av den under föregående år genomförda höjningen av bidragsprocenten
och med hänsyn till de anmälda bidragsbehoven.

I sin anslagsframställning hösten 1962 redovisade väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen
de första resultaten från en av styrelsen företagen inventering
av vägunderhållsbehoven. Sedan det insamlade materialet numera fullständigt
bearbetats har styrelsen lämnat en ingående redogörelse för de slutliga
resultaten av inventeringen. Denna visar all slora insatser erfordras i
fråga om såväl egentligt som förstärkt vägunderhåll för alt del befintliga
vägnätet skall kunna bibehållas i ett tillfredsställande skick. Enligt min mening
bör de egentliga underhållsarbetena, liksom förstärkningsarbetena, i
så stor utsträckning som möjligt koncentreras till de för näringslivet mest
betydelsefulla trafiklederna. Delta gäller särskilt i fråga om förstärkningsarbeten
samt oljegrusning och s.k. enkla beläggningar. Även de trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärderna bör ägnas stor uppmärksamhet inom vägunderhållsverksamheten.

Anslaget till det statliga vägunderhållet har ökat starkt under de senaste
åren. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i en följd av år framfört önskemål
om övergång till beräkning kalenderårsvis av vägunderhållsanslaget.
Som skäl för en övergång har anförts bl.a. att det härefter skulle bli lättare

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

för styrelsen och vägförvaltningarna att i god tid planera vägunderhållsarbetena.
Den tid, som står till huds för vägförvaltningarna för att utföra detaljplanering,
är nämligen under nuvarande förhållanden relativt kort. Även för
styrelsens del är tiden knapp för alt med tillräcklig noggrannhet fördela
medlen mellan länen. Det är vidare f. n. en betydande nackdel, att den
egentliga säsongen för barmarksunderhållet splittras av ett budgetårsskifte
med åtföljande fördelning av kostnaderna för säsongen på skilda budgetår.
Det är sålunda svårt bl. a. med hänsyn till väderleksförhållanden och
jämn sysselsätttning av arbetskraften alt anpassa arbetenas omfattning
under säsongen, så alt icke anslagsramarna överskrides. En omläggning
till beräkning per kalenderår skulle även medföra att den vad gäller
kalkyleringen av medelsförbrukningen mest svårbedömbara tiden, d. v. s.
vintern och våren, skuIIc komma att ligga i början av anslagsperioden.
Efter en vinter eller vår, som i kostnadshänseende avviker från det normala,
skulle vägförvaltningarna få möjlighet att revidera sin detaljplanering för
resten av året till överensstämmelse med anslagstillgången. De här nämnda
skalen anser jag tala för att en övergång till kalenderårsberäkning av anslaget
nu bör ske. Jag föreslår därför, att anslaget i fortsättningen beräknas för
kalenderåi. 1 anslutning härtill förordar jag en icke oväsentlig uppräkning
av anslaget för åt! möjliggöra en fortsatt effektiv underhållsverksamhet.

I öi galuunderhallet i städerna förordar jag en uppräkning av anslagsmedlen
till 1 Öljcl av bl. a. trafikökningen och den successiva utbyggnaden av
det slatsbidragsberättigade väg- och gatunätet.

Anslaget till det enskilda vägunderhållet anser jag böra ökas med hänsyn
bl. a. till den år efter år växande omfattningen av bidragsberättigade enskilda
vägar samt den utvidgning av bidragsmöjligheterna, som genomförts
från och med innevarande budgetår.

Mot bakgrund av det anförda förordar jag alt den totala höjningen om
343 mkr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen fördelas
med 255 mkr. på det statliga vägunderhållet, <30 mkr. på det ordinarie statliga
vägbyggandet, 8 mkr. på det kommunala gatuunderhållet och 15 mkr.
på det kommunala gatubyggandet samt med 3 mkr. på det enskilda vägundeihallet
och 2 mkr. på det enskilda vägbyggandet. Den av mig förordade
ökningen av anslaget till vägunderhållet innebär, att för perioden 1/7 1964
—31/12 1965 anvisas sammanlagt 695 mkr. Jag har därvid uppskattat medelsförbrukningen
under anslaget för andra halvåret 1964 till ca 225 mkr.
och för kalenderåret 1965 till ca 470 mkr. — Om hänsyn tages till kalenderårsberäkningen
av vägunderhållsanslaget innebär mina förslag, att väganslagen
för budgetåret 1964/65 kommer att öka med 103 mkr. i förhållande till
budgetåret 1963/64. I anslutning härtill vill jag erinra om att statsutskottet
vid behandlingen av anslagen till den statliga, kommunala och
enskilda väghållningen för budgetåret 1962/63 anförde, att en ökning av
storleken 100 mkr. kunde utgöra utgångspunkt för ställningstagandena för

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

15

de närmaste budgetåren i fråga om byggande och underhåll tör så vitt det
samhällsekonomiska läget gav förutsättningar härtör. Den av mig förordade
totala anslagshöjningen innebär, att det av riksdagen uttalade önskemålet
även i år kunnat tillgodoses trots det besvärliga statsfinansiella läget.

För innevarande budgetår har av de ordinarie anslagsmedlen avsatts 40
mkr. till vägbyggande och 20 mkr. till vägunderhåll i Värmlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län under beaktande av bl. a. vissa arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
Genom att ifrågavarande län tilldelats medel på angivet sätt har skapats
förutsättningar för att medelst en samordnad väg- och arbetsmarknadspolitisk
planering rationellt inordna ytterst angelägna arbeten i den
ordinarie väghållningsverksamheten. Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt
uppnås den viktiga fördelen, att vägarbetena kan bedrivas huvudsakligen
under vintersäsongen och att arbetskraft endast i ringa utsträckning behöver
tas i anspråk under sommarhalvåret, då normalt sysselsättningsläget i
dessa län är väsentligt bättre. Även för nästa budgetår bör viss del av de
ordinarie anslagsmedlen användas på detta sätt. Jag föreslår därför att 40
mkr. av vägbyggnadsanslagen och, med beaktande av övergången till kalenderårsberäkning,
JO mkr. av vägunderhållsanslaget tilldelas dessa län för
angivna ändamål. Sistnämnda belopp, som bör fördelas med ca 10 mkr. på
andra halvåret 1964 och med ca 20 mkr. på kalenderåret 1965, bör användas
till sådana förstärkningsarbeten som erfordras för att möjliggöra oljegrusning
eller s. k. enkel beläggning. Vid dispositionen av ifrågavarande anslagsbelopp
bör, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas
i fråga om företagens utväljande ur flerårsplanerna, deras lokalisering,
arbetenas igångsättande, anställande av arbetskraft m. in.

Vad beträffar väg- och galubyggandet i städerna pågår eller planeras en
råd stora trafikleder och trafikanläggningar i Stockholm och Göteborg. 1
Stockholm pågår utbyggnaden av Essingeleden, ombyggnaden av Tegelbacken
och ombyggnaden till motorväg av vissa delar av Södertäljevägen. Bland
nya större projekt kan nämnas lluvudstaledens förlängning till Brommaplan
och ny bro jämte anslutningar till Lidingö. Kostnaderna härtör kan
beräknas till totalt ca 425 mkr. 1 Göteborg har utbyggnaden av Tingsladsleden,
vilken nu preliminärt beräknats kosta 290 mkr., påbörjats. Aibetena
på Älvsborgsleden bar också igångsatts. Vidare planeras ytterligare ett betydande
anläggningsarbete komma i gång under år 1964, avseende eu första
byggnadsetapp av Dag Hammarskjölds väg. Kostnaderna lör dessa tie piojelit
kan preliminärt beräknas till likaledes ca 425 mkr. Här nämnda anläggningsarbeten
i Stockholm och Göteborg kommer under några år framöver
att taga i anspråk omkring hälften av de för väg- och ga tubyggandet i städerna
avsedda beloppen. Därest planeringen av dessa storprojekt släpar
efter bör icke utnyttjade medel för dem omfördelas till andra projekt inom
fördelningsplanen. Kraven på planeringen i övrigt för väg- och gatubyg -

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

gandet i städerna skärpes härigenom. Planeringsläget för storprojekten i
stockholmsområdet synes i huvudsak medgiva att tidsplanen kan följas. I
Göteborg har däremot planeringen för Tingstadsleden försenats. Orsakerna
härtill torde åtminstone till en del vara de utomordentligt svåra grundförhållandena
som ställt ovanligt stora krav på förberedande undersökningar
av geoieknisk eller annan art. Omfördelning av betydande belopp till
andra projekt inom fördelningsplanen har därför måst vidtagas redan
under år 1963. Vissa förskjutningar i tidsschemat för Tingstadsleden får
bedömas som sannolika även för de närmaste åren. Med hänsyn till vad
jag anföri i det föregående, anser jag, att medelsbehovet för väg- och gatubyggande
i städerna under kalenderåret 1965 kan tillgodoses med en något
lägre medelstilldelning än den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade.

Beredskapsarbeten har, som tidigare nämnts, under senare år utgjort en
väsentlig del av det totala vägbyggandet på landsbygden. Under åren 1958
—1962 har en växande andei av dessa medel tillförts norrlandslänen. Angivna
förhållande har medfört att en väsentligt större del av vägbyggnadsverksamheten
än som förutsattes i flerårsplanerna, kommit att förläggas
till nämnda län. Även under år 1963 kan beredskapsarbetena i dessa län
beräknas bli av avsevärd omfattning. Kungl. Maj:t har i de tidigare nämnda
riktlinjerna angående flerårsplaneringen för vägbyggnadsverksamheten under
åren 1964—1968 framhållit, att planeringen bör inriktas på en relativt
sett mera omfattande ordinarie vägbyggnadsverksamhet i mellersta och
södra Sverige än under den närmast föregående perioden. Med hänsyn bl. a.
till kravet på ett effektivt utnyttjande av den i Norrland befintliga fasta
organisationen för vägbyggande kommer givetvis även i fortsättningen förhållandevis
betydande belopp av de ordinarie vägbyggnadsanslagen att erfordras
för verksamheten i norrlandslänen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågan om lokaliseringen av
beredskapsarbetena inom vägbyggandet behandlades i föregående års statsverksproposition
av chefen för inrikesdepartementet vid anmälan av anslaget
till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder (bil. 13, s. 90 och 91). Deparlementschefen
anförde härvid bl. a. att det ur vägpolitisk synpunkt vore
önskvärt, att friställd arbetskraft, som tillfälligt behövde beredas sysselsättning
genom arbetsmarknadsmyndigheternas försorg, i vidare omfattning
än hittills erhöll sådan sysselsättning i andra delar av landet än norrlandslänen.
I årets statsverlcsproposition erinrar chefen för inrikesdepartementet
om vad sålunda anförts.

Under innevarande år beräknas, enligt inhämtade uppgifter, ett femtontal
vägbyggnadsföretag komma att bedrivas i väg- och vattenbyggnadsverkets
regi i södra och mellersta Sverige med anlitande av huvudsakligen
friställd norrländsk arbetskraft och med ianspråktagande av medel från
anslaget till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Under vintern 1963/64

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1964

17

beräknas medelsförbrukningen härför till 28 mkr. För vintern 1964/65 omfattar
den planering av dylika beredskapsarbeten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
upprättat i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, en vägbyggnadsverksamhet
i storleksordningen 50 mkr.

Slutligen vill jag här nämna, att den i prop. 1963:191 angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken aviserade utredningen om den översiktliga
vägplaneringen inom kort torde komma att tillsättas.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det statliga
vägunderhållet om 255 mkr. till 695 mkr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar äskas
hos riksdagen med sammanlagt 560 mkr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter på samma sätt, som gäller
för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver
eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten
utöver angivna medelsomslulning om 560 mkr. genom att
under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel
på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie
verksamheten under andra halvåret 1965. Kungl. Maj:t bör även ha befogenhet
att minska byggnadsverksamheten om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker
jag väg- och valtenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 76 mkr. till
bidrag till underhåll av vägar och gator. För det kommunala väg- och gatubyggandet
tillstyrker jag en arbetsomslutning under år 1965, som motsvarar
230 mkr. i statsbidrag. Anslaget till bidrag till byggande av vägar och
gator torde böra tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning tillstyrker
jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 32,5 mkr. till
bidrag till underhåll av enskilda vägar. Anslaget till bidrag till byggande av
enskilda vägar torde böra uppföras med 17,6 mkr. Totalt äskas alltså för
bidrag till enskild väghållning 50,1 mkr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag
under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 126,1 mkr., att avräknas mot
autoinobilskattemedlen. Under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna
föreslås därjämte att ca 278,8 mkr. skall avräknas mot dessa medel. Totalt
skulle alltså för de till administration m. in. hänförliga ändamålen ca
104,9 mkr. avräknas mot autoinobilskattemedlen, vilket i förhållande till
innevarande budgetår innebär en ökning med ca 82,5 mkr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskaltemedlen, för budgetåret 1964/65 uppgå
till sammanlagt (695+560+76+230+50,1+404,9) 2 016,0 mkr., eller exakt
angivet 2 016 069 600 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till inot 2—6943

64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1964

svarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp
med omkring 425,5 mkr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna
på automobilskattemedlens specialbudget (inkl. trafikomläggningsskatt)
för budgetåret 1964/65 till 1 920 mkr.

Sistnämnda belopp kominer alltså att helt disponeras för att täcka anslag
på driftbudgeten. Den brist, som inte kan täckas med under budgetåret inflytande
inkomster och som kan beräknas till (2 016—1 920) ca 96 mkr.
torde få ersättas av budgetutjämningsfonden.»

I fråga om Vägunderhållet (punkt 12, s. 52 och 53) beräknas ett reservationsanslag
av 695 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Byggande av vägar och broar förordas (punkt 13, s. 53—55)
reservationsanslag om sammanlagt 560 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I följande sammanställning redovisas bl. a. till förenämnda ändamål
för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade medel.

Anslag

Nelto-

Reservation

Anslag

Styrelsens

Departe-

1962/68

utgift

1962/63

vid budget-årets utgång

1963/64

förslag

1964/65

ments-

chefens

förslag

1964/66

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Byggande av riks-

vägar ...............

245,0

216,6

179,8

275,0

320,0

295,0

Byggande av läns-

vägar ...............

169,0

144,8

87,3

202,0

193,0

210,0

Byggande av öde-

bygdsvägar ......

11,0

10,4

12,0

5,0

12,0

11,0

Byggande av stor-

broar ...............

15,0

22,9

21,0

18,0

35,0

44,0

440,0

394,7

300,1

500,0

560,0

560,0

Departementschefen har beträffande anslagen till byggande av vägar
och broar anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1962 uppgick till 386,4 mkr. Härav utgöres 6,4
mkr. av medel, som styrelsen medgivits taga i anspråk av de för kalenderåret
1963 anvisade och fördelade medlen till Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för utförande av vissa förberedelsearbeten
för verksamheten under nämnda år. För år 1963 bär
fastställts en medelsförbrukningsram av 440 mkr. inklusive förenämnda
6,4 mkr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196U

19

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år
1964 har riksdagen i enlighet med förslag i 1963 års statsverksproposition
angivit en ram av 500 mkr.

Den vid ingången av år 1964 disponibla medelsbehållningen under förevarande
anslag kan beräknas till 525,6 mkr. Den marginal om 25,6 mkr.,
som således skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen för
år 1964, kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa
svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen
av 500 mkr. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t på samma sätt som gällt
för år 1963 — i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen
— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för
verksamheten under år 1964 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen
för budgetåret 1964/65.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1965 har
jag under den allmänna översikten över beräkningen av väganslagen förordat
anslag om sammanlagt 560 mkr. Härav bör ett lämpligt avvägt belopp
reserveras för vägbyggnadsarbeten i samband med järnvägsnedläggningar
och för speciella vägbyggnadsändamål av olika slag. I anslutning härtill
vill jag framhålla att enligt vad nu kan förutses behovet av vägupprustning
i anledning av järnvägsnedläggningar, som aktualiseras under innevarande
och nästa år, i åtskilliga fall kan beräknas medföra betydande kostnader.

Jag har berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av
anslagsmedlen, som styrelsen vid den av mig förordade totala medelsförbrukningen
anser mest lämplig. Under beaktande av att de föreliggande
reservationerna i väsentlig utsträckning är att hänföra till anslaget byggande
av riksvägar och att medelsförbrukningen under anslaget till byggande
av storbroar nu bedömes bli betydligt större än vid tidpunkten för avgivandet
av anslagsframställningen har styrelsen därvid föreslagit följande
fördelning, nämligen 295 mkr. eller 53 % på anslaget till byggande av riksvägar,
210 mkr. eller 37 % på anslaget till byggande av länsvägar, It mkr.
eller 2 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar samt 44 mkr. eller
8 % på anslaget till byggande av storbroar. Jag finner den av styrelsen
föreslagna anslagsfördelningen böra godtagas.»

I fråga om Bidrag till underhåll av vägar och gator föreslås (punkt 14,
s. 55 och 56) ett förslagsanslag av 76 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Bidrag till byggande av vägar och gator föreslås (punkt 15,
s. 56 och 57) ett reservationsanslag av 230 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

Departementschefen anför, under hänvisning till vad som anförts i den
allmänna översikten över beräkningen av väganslagen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bör givas rätt att för år 1965 ställa i utsikt statsbidrag
intill ett belopp av 230 mkr. Detta innebär en höjning med 15 mkr. i förhållande
till den beräknade omslutningen för år 1964. För budgetåret
1964/65 erfordras ett anslagsbelopp, som motsvarar ett bidragsbehov av
230 mkr.

I fråga om Bidrag till underhåll au enskilda vägar m.m. förordas (punkt
16, s. 57 och 58) ett reservationsanslag av 32,5 mkr., att avräknas mot
automobilskattemedlen, vilket innebär en ökning med 3,0 mkr. jämfört
med innevarande budgetårs anslag. Vidare hemställes om medgivande,
att statlig lånegaranti under budgetåret 1964/65 må beviljas för lån avseende
inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett
totalbelopp av 500 000 kr.

Beträffande Bidrag till byggande av enskilda vägar föreslås (punkt 17,
s. 58 och 59) ett reservationsanslag av 17,6 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förslaget innebär en höjning av anslaget med 2,0 mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Virgin (1:422) och den andra inom andra kammaren
av herr Bohman m.fl. (Il: 505), i vilka hemställts att riksdagen måtte
dels för budgetåret 1964/65 anvisa följande reservationsanslag att avräknas
mot automobilskattemedlen, nämligen för vägunderhåll 735 mkr. samt för
bidrag till byggande av vägar och gator 250 mkr., dels i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att den utredning om den översiktliga vägplaneringen, som
förutsättes komma till stånd snarast möjligt, skall erhålla direktiv att
överväga vad i motionerna anförts rörande planeringen av vägbyggandet
i fasta priser samt utarbetande av treåriga, rullande investeringsplaner
med beaktande av behovet av konjunkturpolitisk handlingsfrihet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Jonasson och Axel Emanuel Andersson (1:194) och den andra
inom andra kammaren av herrar Persson i Heden och Elmwall (II: 238),
i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
om en skyndsam inventering av de mindre vägförbättringsprojekt vilka
kan genomföras som beredskapsarbeten för periodiskt tillgänglig arbetskraft
inom jord- och skogsbruksnäringen samt även i övrigt ge till känna vad
i motionerna anförts beträffande upprustning av de mindre länsvägarna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hermansson m.fl. (1:531) och den andra inom andra kammaren
av herr Hansson i Skegrie (II: 647), i vilka hemställts att riksdagen i skri -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

21

velse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t vid budgetarbetet för
1965/66 må beakta vikten av att anslaget till vägunderhållet ökas från
och med sagda budgetår, så alt en sådan vägupprustning kan genomföras,
som krävs med hänsyn till högertrafikreformen och näringslivets behov;

dels en inom andra kammaren av herrar Larsson i Norderön och Jönsson
i Ingemarsgården väckt motion (11:649), vari hemställts att riksdagen
vid behandling av kommunikationshuvudtiteln, punkt 12, Vägunderhållet,
måtte besluta en uppräkning av Kungl. Maj:ts förslag med 4 mkr., vilket
möjliggör ca 15 procent anslagsökning för Jämtlands län, samt att dessa
extra medel må ställas till förfogande för ett forcerat vägunderhåll inom
Jämtlands län i enlighet med länsutredningens förslag och vad i motionen
anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Wallmark m. fl. (1:423) och den andra inom andra kammaren
av herr Bengtson i Solna m.fl. (II: 504), i vilka föreslagits att riksdagen beslutar
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att vad i motionerna anförts
beaktas vid fördelningen av vägmedel och att i övrigt åtgärder vidtages
för att tillgodose det vägbehov som utvecklingen inom Stockholms
län klart motiverar:

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bertil Pettersson m. fl. (1: 533) och den andra inom andra kammaren
av herr Börjesson i Glömminge m.fl. (II: 644), i vilka hemställts
alt riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en så
skyndsam behandling av den utredning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
avser att lägga fram angående en fast förbindelse med Öland, att
principbeslut i frågan kan fattas senast vid 1966 års riksdag;

dels en inom andra kammaren av herr Börjesson i Glömminge
väckt motion (11:643), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag angående ett visst fraktbidrag
för gods som transporteras mellan fastlandet och Öland, att utgå intill
dess att fast förbindelse etableras, i enlighet med vad i motionen anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ferdinand Nilsson m.fl. (1:76) och den andra inom andra kammaren
av herr Persson i Heden m.fl. (II: 95), i vilka yrkats att anslag för
byggande av enskilda vägar budgetåret 1964/65 måtte med till 20,5 milj.
kr. förhöjt belopp utgå av aulomobilskaltemedcl samt att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag avseende erforderlig
personalförstärkning åt vägförvaltningarna (vågmästare) att såsom i motionerna
anförts medverka för upprustning av enskilda vägar enligt motortrafikens
behov till en standard, som möjliggör statligt underhållsbidrag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hermansson m.fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren
av herr Mattsson m.fl. (II: 362), i vilka hemställts att riksdagen måtte be -

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 196b

sluta alt till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 20 500 000 kronor att avräknas mot
autoinobilskattemedlen, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:l
måtte begära sådan ändring av Kungl. kungörelsen nr 793/1952 med tillläggsnr
103 av den 3 maj 1963, att byggnadsbidrag må kunna omfatta
jämväl bidrag till s. k. fritidsvägar, i enlighet med vad i motionerna har
anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Harald Pettersson och Thorsten Larsson (I: 420) och den andra
inom andra kammaren av herrar Dahlgren och Gustavsson i Alvesta (II:
508), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t
begära att tillämpningsföreskrifterna för bidrag till byggande av enskilda
vägar ändras så att bidraget kan utgå på den totala kostnaden i enlighet
med vad i motionerna anförts;

dels en inom första kammaren av herr Erik Svedberg väckt motion
(I: 121), vari föreslagits att ny förrättning för uppskattning av kostnad
för underhåll av enskild väg hålles vart sjätte år samt att vägmyndigheterna
därutöver varje år justerar kostnadsberäkningen i anledning av förskjutningar
i det allmänna kostnads- och löneläget;

dels en inom andra kammaren av herrar Antby och Enskog väckt motion
(11:358), vari hemställts att riksdagen må vid behandling av kommunikationsdepartementets
huvudtitel punkt 14 Bidrag till enskilda vägar
m. m. besluta dels att statsbidrag till underhåll av därtill berättigade enskilda
vägar må utgå med 80 procent och när särskilda skäl så föranleder
med 90 procent av beräknad underhållskostnad, dels till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 36 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock
medgiva, att under budgetåret 1964/65 statlig lånegaranti må beviljas för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar till
ett totalbelopp av 500 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hansson i Skegrie väckt
motion (II: 439), vari anhållits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte hemställa om åtgärder för anordnande av varningsmärken å enskilda
vägar som korsar huvudled i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna 11:505, 11:238, 11:647, 11:649, 11:504,
IT: 644, II: 643, I: 76, II: 362, II: 508, I: 121, II: 358 och II: 439.

Utskottet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
efter en redogörelse för vägnätets tillstånd och upprustningsbehov
m.m., erinrat om sitt tidigare framlagda förslag om en investeringsserie
för vägbyggnadsverksamheten på landsbygden under åren
1964—1966, vilken serie för budgetåren 1963/64—1965/66 förutsatte eu medelsanvisning
om resp. 500, 560 och 620 mkr. Styrelsen har under hänvis -

23

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

ning härtill hemställt om investeringsanslag för nästa budgetår om tillhopa
560 mkr.

Departementschefen, som i fråga om de statliga väginvesteringarnas
storlek för nästa budgetår biträder styrelsens förslag, redogör i anslutning
härtill för det faktiska utfallet av statens utgifter för statligt och kommunalt
vägbyggande under åren 1958—1962 och de beräknade utgifterna
härför för åren 1963 och 1964. Enligt denna redovisning uppgår i vad
avser landsbygdens vägar merinvesteringarna i förhållande till vägplanen
till ca en halv miljard kronor, medan gatuinvesteringarna i städerna beräknas
underskrida de i vägplanen angivna beloppen med 168 mkr. I anslutning
härtill erinras dock om att fr.o.m. den 1 januari 1961 kronan till viss
del övertagit väg- och gatuhållningen i ett antal städer och samhällen, som
tidigare varit egna väghållare, samt att kostnaderna för ny- och ombyggnader
därmed överförts till riks- och länsvägsanslagen. Förenämnda eftersläpning
i förhållande till vägplanen anses därför i realiteten vara avsevärt
lägre än sagda belopp om 168 mkr. anger. I motsvarande mån reduceras då
också den halva miljard varmed investeringarna för landsbygdens del angivits
överstiga vägplanen.

Departementschefen biträder jämväl på av styrelsen anförda skäl dess
förslag om en övergång till kalenderårsberäkning för vägunderhållsanslaget.
För perioden 1 juli 1964—31 december 1965 upptages för nämnda
ändamål ett belopp om 695 mkr. mot av styrelsen föreslagna 800 mkr.

Av sålunda beräknade medel för vägbyggnader och vägunderhåll föreslås
40 resp. 30 mkr. — på sätt som skett för innevarande år — avsättas för
arbeten i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Vid dispositionen av dessa anslagsbelopp
skall enligt departementschefen arbetsmarknadspolitiska synpunkter
beaktas i fråga om företagens utväljande ur flerårsplanerna, deras
lokalisering, arbetenas igångsättande samt anställande av arbetskraft
m.m.

Till den kommunala väghållningen förordas 230 mkr. för byggande av
vägar och gator samt 76 mkr. till underhåll av vägar och galor. Anslagen
för enskild väghållning upplages med sammanlagt 50,1 mkr.

Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag i fråga om den statliga, kommunala
och enskilda väghållningen innebär eu total anslagshöjning för
nästa budgetår om 343 mkr., fördelad med 255 mkr. på det statliga vägunderhållet,
60 mkr. på det ordinarie statliga vägbyggandet, 8 mkr. på det
kommunala gatuunderhållet och 15 mkr. på det kommunala gatubyggandet
samt med 3 mkr. på del enskilda vägunderhållet och 2 mkr. på det
enskilda vägbyggandet.

För administrativa och diverse ändamål äskas inklusive vissa anslag
under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — sammanlagt 404,9
mkr. Del totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till sammanlagt (695 + 560 +
+ 76 + 230 + 50,1 + 404,9 = ) 2 016 mkr. I förhållande till motsvarande på
riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en
ökning med ca 425,5 mkr. Då inkomsterna (inklusive trafikomläggningsskatt)
av automobilskattemedlen beräknas till 1 920 mkr., skulle således
det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets
specialbudget, vilket per den 30 juni 1963 uppgick till ca 742 mkr., komma
att minskas med ca 96 mkr.

Utskottet, som för sin del biträder Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den
statliga och kommunala vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten,
konstaterar med tillfredsställelse att det nu befunnits möjligt att övergå
till kalenderårsberäkning jämväl för vägunderhållsanslaget. Vidare vill utskottet
kraftigt understryka departementschefens uttalande att de statliga
insatserna för utbyggnad av vägnätet — mot bakgrund av den snabba utvecklingen
av landsvägstransporterna — bör ytterligare ökas. Vad departementschefen
i detta sammanhang i övrigt anfört och förordat har icke
heller givit utskottet anledning till erinran, även om utskottet alltjämt
finner det tveksamt huruvida systemet med specialdestination av vissa
byggnads- och underhållsmedel hör bibehållas.

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer att utskottet ej kan tillstyrka
de i motionerna I: 422 och II: 505 framförda yrkandena att anslagen
till vägunderhåll och till bidrag till byggande av vägar och gator skall
upptagas med 735 resp. 250 mkr.

Ej heller har utskottet funnit sig böra biträda det i nämnda motioner
framförda yrkandet, att riksdagen må hos Kungl. Maj :t hemställa att den
av departementschefen aviserade utredningen rörande vägplanens revidering
skall erhålla direktiv att överväga vad i motionerna anförts rörande
planeringen av vägbyggandet i fasta priser samt utarbetande av treåriga
rullande investeringsplaner med beaktande av behovet av konjunkturpolitisk
handlingsfrihet. Utskottet, som alltså avstyrker motionerna i fråga, vill
dock i sammanhanget — i likhet med vad som skedde vid 1962 och 1963
års riksdagar — understryka angelägenheten av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten i
görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken under ett
begränsat antal år uppdrages.

Utskottet anser sig följaktligen inte heller kunna biträda det i motionen
11:649 framförda yrkandet om en uppräkning av vägunderhållsanslaget
med 4 mkr., vilka medel enligt motionärerna skulle ställas till förfogande
för ett forcerat vägunderhåll inom .Jämtlands län. Motionen i fråga avstyrkes
därför.

I motionerna I: 531 och II: 647 har yrkats att riksdagen måtte hemställa
att Kungl. Maj:t vid budgetarbetet för 1965/66 beaktar vikten av att an -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

25

slaget till vägunderhållet ökas fr.o.ra. sagda budgetår, så alt en sådan vagupprustning
kan genomföras, som kräves med hänsyn till högertrafikreformen
och näringslivets behov. De av motionärerna därvid aktualiserade
spörsmålen berör emellertid frågor av så central betydelse för väg- och
vattenbyggnadsverkets verksamhet alt det måste förutsättas att styrelsen
själv beaktar desamma vid upprättandet av sina pelita samt att de därmed
i vederbörlig ordning prövas av Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande kan
utskottet icke finna det påkallat att från riksdagens sida eu särskild framställning
i ämnet göres. Utskottet avstyrker alltså motionerna.

Vidkommande de i motionerna I: 194 och II: 238 framställda yrkandena
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om en skyndsam inventering
av de mindre vägförbättringsprojekt, vilka kan genomföras som beredskapsarbeten
för periodiskt tillgänglig arbetskraft inom jord- och skogsbruksnäringen,
samt även i övrigt ge till känna vad i motionerna anförts
beträffande upprustning av de mindre länsvägarna, vill utskottet erinra
om att motioner av samma innebörd väcktes vid fjolårets riksdag. Utskottet
framhöll i anledning härav att i vägplanen framlagts förslag till såväl
utformning av riksvägnätet som upprustning av länsvägnätets skilda delar.
Den med utgångspunkt härifrån föreslagna investeringsserien omsättes i
flerårsplaner, som upprättas för femårsperioder och i enlighet med vägstadgans
bestämmelser förnyas vart tredje år. Fördelningen av investeringsmedel
de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker därvid
på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande
regionala och lokala vägmyndigheters hörande. Ett fortsatt utredningsarbete
och härpå grundad fortlöpande prövning av utbyggnadsbehovet ingår
också därvid såsom ett led i vägplanens uppföljande. Under hänvisning
till sålunda anförda förhållanden avstyrktes motionerna i fråga. Någon
anledning till ändrat siåndpunktstagande från utskottets sida torde icke
föreligga, varför jämväl de nu aktuella motionerna avstyrkes.

I motionerna I: 423 och II: 504 har yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställer att vad i motionerna anförts beaktas vid fördelning
av vägmedlen och alt i övrigt åtgärder vidtages för att tillgodose de
vägbehov som utvecklingen inom Stockholms län klart motiverar. Även om
de sålunda framställda yrkandena ur vissa synpunkter kan framstå som
välmotiverade vill utskottet dock framhålla att just förhållanden av de slag
motionärerna åberopar konstituerar de faktorer vägmyndigheterna har att
beakta vid det flerårsplanearbete och den fördelning av medel skilda landsdelar
och väggrupper emellan, varom utskottet i det föregående erinrat.
Med hänsyn härtill och då utskottet följaktligen anser de av motionärerna
aktualiserade frågorna böra prövas i den för handläggning av vägärenden
stadgade ordningen avstyrkes motionerna. I anslutning härtill må dock
erinras om de nyligen tillkännagivna planerna på utförande av beredskapsarbeten
i större omfattning på den s.k. Värmdöleden, varigenom motionärernas
önskemål delvis torde komma all tillgodoses.

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196i

I motionerna I: 533 och II: 644 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t begär en så skyndsam behandling av den utredning som väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen avser att lägga fram angående en fast förbindelse
med Öland att principbeslut i frågan kan fattas senast vid 1966 års riksdag.
Motionärerna har därvid hänvisat till vissa uttalanden av dels departementschefen
i propositionen nr 191 till 1963 års riksdag, dels sammansatta
stats- och tredje lagutskottet i dess utlåtande över förenämnda proposition,
dels ock väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess år 1963 avgivna petita. Med
hänsyn bl.a. till innebörden av nämnda uttalanden kan utskottet för sin
del icke finna någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida
påkallad och avstyrker därför motionerna.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna biträda det i motionen II: 643
gjorda yrkandet att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär förslag angående
särskilt fraktbidrag för gods som transporteras mellan fastlandet och
Öland, att utgå intill dess fast förbindelse etableras.

Vidkommande statsbidragsgivningen till enskild väghållning får utskottet
anföra följande.

I motionerna I: 76 och II: 95 har hemställts dels att anslaget till byggande
av enskilda vägar för nästa budgetår upptages med ett till 20,5 mkr.
förhöjt belopp, dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om
förslag avseende erforderlig personalförstärkning åt vägförvaltningarna att
såsom i motionerna anförts medverka för upprustning av enskilda vägar
enligt motortrafikens behov till en standard som möjliggör statligt underhållsbidrag.
I de båda motionerna 1:287 och 11:362 har likaledes hemställts
om ett till 20,5 mkr. höjt anslag till byggande av enskilda vägar,
varjämte yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära sådan ändring
av gällande bidragsbestämmelser att byggnadsbidrag må kunna omfatta
jämväl bidrag till s.k. fritidsvägar. Vidare har i motionerna 1:420 och
11:508 hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:l begär att tillämpningsföreskrifterna
för bidrag till byggande av enskilda vägar ändras så att bidraget
kan utgå på den totala kostnaden i enlighet med vad i motionerna
anförts.

I motionen 1: 121 föreslås atl ny förrättning för uppskattning av kostnaden
för underhåll av enskilda vägar skall hållas vart sjätte år samt alt
vägmyndigheterna därutöver varje år justerar kostnadsberäkningen i anledning
av förskjutningar i det allmänna kostnads- och löneläget.

Slutligen har i motionen II: 358 hemställts dels att statsbidraget till underhåll
av därtill berättigade enskilda vägar må utgå med 80 procent och
när särskilda skäl så föranleder med 90 procent av de beräknade underhållskostnaderna,
dels ock att till bidrag till underhäll av enskilda vägar
för budgetåret 1964/65 anvisas ett reservationsanslag av 36 mkr.

I anledning av nu förevarande motioner vill utskottet erinra om att fjol -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

27

årets riksdag hade att pröva vissa av Kungl. Maj:t, på grundval av ett av
1960 års vägsakkunniga avgivet betänkande i frågan, framlagda förslag
rörande statsbidragsgivningen till enskilda vägar. Utskottet framhöll därvid
att dessa förslag, vilka sedermera godtogs av riksdagen, innebar avsevärda
förbättringar och förenklingar av bidragsreglerna och därför syntes
val ägnade alt läggas till grund för den fortsatta bidragsverksamheten.
Förslagen innebar främst en genomgående femprocentig höjning av de skilda
bidragen på området. Ett av utredningen framlagt förslag om ersättande
av de vart femte år återkommande s. k. omuppskattningarna av underhållskostnaderna
med en på grundval av vissa stickprov företagen schematisk
årlig uppräkning hade departementschefen emellertid icke funnit sig
beredd att biträda utan viss ytterligare överarbetning. En sådan översyn
ansågs böra grundas på praktiska försök i tre län under ett par års tid,
vilket förslag utskottet förklarade sig ej vilja motsätta sig.

Vid bedömningen av de med statsbidragsgivningen till enskild väghållning
sammanhängande frågorna måste, även enligt utskottets uppfattning,
hänsyn tagas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet och
kommunikationerna i allmänhet. Det är därför också av intiesse för såväl
det allmänna som väghållarna själva att de enskilda vägarna utbygges
och underhålles på ett rationellt och ändamålsenligt sätt. Av samma
skäl och med beaktande jämväl av kostnaderna för denna väghållning
framstår därvid en insats från statens sida som välmotiverad.

I förevarande sammanhang måste dock beaktas att avsevärda förbättringar
i bidragsgivningen nyligen genomförts och att vissa undersökningar
pågår i syfte att åstadkomma ytterligare förbättringar. Vad särskilt avser
de s.k. fritidsvägarna torde frågan om dessa ur skilda aspekter komma
att prövas av såväl 1960 års vägsakkunniga som 1962 års fritidsutredning.
Beträffande en med kortare intervaller återkommande schematisk
uppräkning av underhållskostnaderna pågår dessutom vissa försök rörande
möjligheterna att åstadkomma en sådan.

Närmare erfarenheter av den ökade bidragsgivningen ävensom resultaten
av pågående utredningar och undersökningar på området synes enligt
utskottets uppfattning böra avvaktas innan beslut fattas om ytterligare
ändringar av bidragsreglerna. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag
till medelsberäkning för nästa budgetår — innebärande att till byggande
och underhåll av enskilda vägar anvisas respektive 17,6 och 32,5 mkr.
- - har med beaktande av det anförda icke funnit sig berett att tillstyrka
motionärernas yrkanden. Samtliga nu berörda motioner avstyrkes därför.

I motionen II: 439 har anhållits att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer
om åtgärder i enlighet med vad i motionen anförts för anordnandet av
varningsmärken å sådana enskilda vägar som korsar huvudled. I anledning
härav må framhållas att enligt vad utskottet erfarit åtgärder av det slag
motionären åsyftat redan för åtskilliga år sedan vidtagits av väg- och val -

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196''t

tenbyggnadsverket, genom vars försorg även en viss fortlöpande översyn på
området sker. Någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida torde
följaktligen icke vara påkallad, varför motionen i fråga avstyrkes.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 649 ävensom motionerna
1:422 och 11:505, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i
fråga, till Vägunderhållet för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 695 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att motionerna I: 531 och II: 647 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

III. att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa följande
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemed -

Ien, nämligen till

a) Byggande av riksvägar .................. 295 000 000 kr.

b) Byggande av länsvägar .................. 210 000 000 »

c) Byggande av ödebygdsvägar ............ 11 000 000 »

d) Byggande av storbroar .................. 44 000 000 »

IV. att motionerna I: 422 och II: 505, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

V. att motionerna I: 194 och II: 238 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna 1: 423 och II: 504 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna 1:533 och 11:644 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionen II: 643 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

IX. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
76 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

X. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 422 och II: 505, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av vägar
och gator för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

XI. beträffande statsbidrag till underhåll av enskilda vägar

a) att motionen 11:358, såvitt den avser bidragsprocenten,

icke må av riksdagen bifallas;

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

29

b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen 11:358, såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till underhåll av enskilda vägar man. för budgetårel
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 32 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;

XII. att riksdagen må medgiva att under budgetåret 1964/
65 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av
vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar till ett totalbelopp
av 500 000 kr.;

XIII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 76 och II: 95 ävensom
1: 287 och II: 362, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 17 600 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;

XIV. att motionerna 1:76 och 11:95, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

XV. att motionerna I: 287 och II: 362, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

XVI. att motionerna 1:420 och 11:508 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

XVII. att motionen I: 121 icke må av riksdagen bifallas;

XVIII, att motionen II: 439 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

12: o) Kostnader för övergång till högertrafik. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 18, s. 59—61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för övergång till högertrafik
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

13: o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s.
61 och 62), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot
au tomobilsk åt tem edlen.

14: o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 62 och 63) hemställer
utskottet,

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år t96b

alt riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15: o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 63) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

16: o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 22, s. 63 och 64) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och
avloppsanläggningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 70 mkr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med
10 mkr.

Departementschefen biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
om en höjning av anslaget med 10 mkr. Därvid räknar departementschefen
i likhet med styrelsen med oförändrad medelstilldelning för beviljande
av s.k. förtursbidrag eller direktbidrag till avloppsreningsverk.

Utskottet har tidigare påtalat eftersläpningen i bidragsgivningen på förevarande
område samt de olägenheter detta ur skilda synpunkter medför
för bidragstagarna — icke minst genom den långa väntetiden för erhållande
av bidrag. Även om under senare år en viss förbättxing därvidlag
torde ha skett — bl.a. till följd av en rationalisering av metodiken vid
bidragsärendenas handläggning — är eftersläpningen alltjämt betydande.

Utskottet, som med hänsyn härtill finner den föreslagna anslagshöjningen
välmotiverad, vill i sammanhanget erinra om att sedan åtskilliga
år tillbaka medel från anslaget i enlighet med riksdagens beslut må disponeras
för forsknings- och utvecklingsarbete inom här ifrågavarande område.
I samma ordning bestrides kostnader avseende s.k. översiktliga vattenoch
avloppsutredningar. Enligt vad utskottet erfarit föreligger också ett
stigande behov av bidrag till upprättande av generalplaner för vatten- och
avloppsanläggningar för den ständigt ökande fritidsbebyggelsen, vilket jämväl
synes böra tillgodoses.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
80 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

31

V ägtrafikväsendet

17:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 24, s. 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

18:o) Bidrag till trafiksäkerhelsfrämjainle åtgärder vid järnvägskorsningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 66—69) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Under riksstatens sjätte huvudtitel är för innevarande budgetår uppförda
ett reservationsanslag av 4 250 000 kr. till bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar och ett reservationsanslag av 500 000 kr. till
bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

Väg- och vattenlnjggnadsstgrelsen har föreslagit, att det förstnämnda anslaget
minskas med 500 000 kr. och att det senare anslaget uppföres med
oförändrat belopp.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Järnvägsstyrelsen har i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
på Kungl. Maj:ts uppdrag företagit en översyn av grunderna för ifrågavarande
statsbidragsgivning och i anledning därav föreslagit vissa ändringar
av bidragsbestämmelserna. Förslagen innebär huvudsakligen en utvidgning
av möjligheterna att erhålla statsbidrag, enhetliga bestämmelser för bidrag
till säkerhetsanordningar och till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder samt
förenklad handläggning av bidragsärendena.

Enligt förslaget skall statsbidrag kunna utgå även till kostnad för kryssmärken
och för åtgärd, som medför utgiftsbesparing för järnvägen. Genom
de föreslagna bestämmelserna avses att öppna möjlighet för järnvägst öretag
att erhålla bidrag bl.a. till automatisering av säkerhetsanordningar.
Bidraget föreslås i detta fali utgå med 90 % av halva kostnaden för automatiseringen.
Vidare skall bidrag kunna utgå till järnvägsföretag, då detta
träffat avtal med vederbörande intressenter om fördelning av kostnaderna
för säkerhetsanordningar eller trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder. I anslutning
härtill föreslås borttagande av den nuvarande föreskriften, att järnvägsföretag
för erhållande av bidrag skall förbinda sig att avstå från ytterligare
bidrag till kostnaderna för anläggning, drift och underhåll av samtliga
de anordningar, för vilka statsbidrag beviljas. Slutligen föreslås, att
bidrag skall kunna utgå till kostnad för marklösen och ersättning, som
utgivits för skada och intrång.

De av järnvägsstyrelsen framlagda förslagen synes mig väl ägnade att

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

främja tillkomsten av ur trafiksäkerhetssynpunkt angelägna säkerhetsanordningar
och innebär en riktigare ekonomisk fördelning av kostnaderna
mellan järnvägs- och vägtrafikintressena. Jag anser mig därför böra tillstyrka
de föreslagna ändringarna. Vidare biträder jag förslaget, att bidragsbestämmelserna
hör göras enhetliga för både säkerhetsanordningar och
andra trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder.

För att åstadkomma en förenklad handläggning av bidragsärendena har
styrelsen, i vad avser bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar,
föreslagit dels att bidraget skall bestämmas på grundval av den
beräknade anläggningskostnaden, dels att prövningen av bidragsärendena
skall överflyttas från Kungl. Maj :t till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. 1
föreliggande fall synes mig ur flera synpunkter lämpligt att bidraget, i
likhet med vad nu är fallet i fråga om bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
anordningar vid vissa järnvägskorsningar, utgår på den beräknade kostnaden.
Jag har därför intet att erinra mot förslaget i denna del. Ej heller har
jag något att erinra mot att handläggningen av hithörande ärenden överflyttas
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Det framlagda förslaget förutsätter, att de båda nuvarande bidragsanslagen
sammanföres till ett anslag. Jag föreslår därför, att anslagen sammanslås
till ett nytt anslag benämnt Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid järnvägskorsningar. Eventuella reservationer vid utgången av
budgetåret 1963/64 å de två nuvarande anslagen torde därvid överföras till
det nya anslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vid bifall till här framlagda
förslag senare utfärda erforderliga bestämmelser om bidragsgivningen i enlighet
med de riktlinjer som angivits.

Med hänsyn till förefintliga reservationer bör medelsbehovet för budgetåret
1964/65 beräknas till 4 250 000 kr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bör för nämnda budgetår medgivas rätt att utbetala statsbidrag om sammanlagt
högst 5 500 000 kr.

I en inom andra kammaren av herr Börjesson i Glömminge väckt motion
(II: 642) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära att statens järnvägar får i uppdrag att undersöka om
genomförande av i denna motion föreslagna åtgärder kan förebygga olyckor
vid järnvägsövergångar.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.

Utskottet. Under förevarande punkt förordas av departementschefen, på
grundval av ett av järnvägsstyrelsen i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag i ämnet, vissa ändringar av bidragsbestämmelserna
avseende säkerhetsanordningar man. vid järnvägskorsningar.
Förslagen innebär huvudsakligen en utvidgning av möjligheterna att erhålla
statsbidrag, enhetliga bestämmelser för bidrag till säkerhetsanordningar
och till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder samt förenklad handläggning
av bidragsärendena. Förslaget förutsätter att de båda nuvarande bidragsanslagen
sammanslås till ett, vilket av departementschefen föreslås
skola benämnas Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

33

Utskottet finner för sin del den sålunda föreslagna utvidgningen och
rationaliseringen av statsbidragsgivningen på förevarande område välmotiverad
och biträder därför Kungl. Maj :ts förslag. Vidkommande den i motionen
II: 642 aktualiserade frågan får utskottet anföra följande.

Motionären har hemställt att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära att statens järnvägar får i uppdrag att undersöka om
genomförandet av vissa i motionen föreslagna åtgärder — innebärande
anbringandet av dubbla alarmklockor vid järnvägsövergångar -—• kan förebygga
olyckor vid dessa övergångar. Enligt vad utskottet erfarit har emellertid
förslag av liknande beskaffenhet redan tidigare prövats av järnvägsstyrelsen,
som även till Kungl. Maj :t redovisat sitt ställningstagande
i frågan. Med hänsyn härtill och då utskottet anser sig kunna förutsätta
att styrelsen med största uppmärksamhet följer utvecklingen på förevarande
område samt vidtager i anledning därav eventuellt erforderliga åtgärder
kan utskottet icke finna det motiverat att på sätt motionären föreslagit
en särskild framställning i ämnet göres från riksdagens sida. Motionen i
fråga avstyrkes följaktligen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 642 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

19 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 26, s. 70 och 71), innebärande en uppräkning av anslaget
med 74 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 30 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 32 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 652 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 250 000

Summa kr. 964 000

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 964 000 kr., alt avräknas
mot automobilskattemedlen.

3—5943 6 4 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

20 :o) Statens bil trafik nämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 27, s. 71 och 72), som innebär en anslagsökning
med 8 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 104 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s.
72 och 73) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för statens trafiksäkerhetsråd m. in., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd m. m.
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 228 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har föreslagit, att anslaget ökas med 33 300 kr.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka rådets förslag
till personal- och tjänsteförändringar. Under hänvisning till vad som anföres
under näsiföljande anslagspunkt beräknar departementschefen dock
under förevarande anslagspunkt medel för en nyinrättad tjänst som laborator
i Bg 1 i trafiksäkerhetsforskning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Nyberg m. fl. väckt motion
(11:440), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om tillsättande av ett särskilt statligt organ för trafiksäkerhetsfrågorna
med uppgift att följa trafikutvecklingen i olika detaljer och fortlöpande
framlägga förslag till effektivare åtgärder för att motverka olycksriskerna
i trafiken;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eric Gustaf Peterson (I: 52) och den andra inom andra kammaren
av herr Rimås (II: 67), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels till eu
ny anslagspost, förslagsvis benämnd Försök med skärpt trafikövervakning,
under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor för att möjliggöra försök under särskilda perioder, föregångna
och uppföljda av intensiv trafikpropaganda, under vilka trafikövervakningen
skärpes, så att trafikövervakningens betydelse för trafiksäkerheten
blir bättre kartlagd, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att 1961 års trafiksäkerhetskommitté får i uppdrag att verkställa utred -

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

35

ning om utfallet av den begärda försöksverksamheten och därmed sammanhängande
spörsmål;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Wanhainen och Lage Svedberg (1:336) och den andra inom
andra kammaren av fru Lindekvist in.fl. (11:361), i vilka hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:l anhåller om att rekommendation, förslagsvis
genom skolöverstyrelsen, tillställes de lokala skolmyndigheterna
att vid trafikundervisning reflexmateriel demonstreras och utdelas;

dels en inom andra kammaren av herrar Svenungsson och Edlund väckt
motion (11:68), vari hemställts att riksdagen måtte till kostnader för
reflexanordningar för skolbarn anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Virgin (I: 534) och den andra inom andra
kammaren av herrar Bohman och Ringaby (11: 652), i vilka hemställts, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa,
att försök verkslälles att åstadkomma ökad trafiksäkerhet under särskilda
perioder utan fartbegränsning men med skärpt trafikövervakning och intensiv
trafiksäkerhetspropaganda.

Beträffande de skäl motionärerna anfört som stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 11:440, 11:67, 11:361, 11:68 och
I: 534.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, har i förevarande sammanhang
också tagit ställning till vissa motionsledes väckta frågor och
får härom anföra följande.

I motionen II: 440 har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer om tillsättande av ett särskilt statligt organ för trafiksäkerhetsfrågorna
med uppgift att följa trafikutvecklingen i olika detaljer och
fortlöpande framlägga förslag till effektivare åtgärder för att motverka
olycksriskerna i trafiken. I anledning därav må erinras om att motioner
av liknande innebörd väckts vid 1963 års riksdag. I sitt utlåtande (SU 198)
över dessa framhöll utskottet bl. a. att chefen för kommunikationsdepartementet
i propositionen nr 191, angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken
m. m., anmält att han hade för avsikt att inhämta Kungl. Maj :ts
bemyndigande att tillsätta en utredning i särskild ordning om transportforskningens
organisation m. m. Bl. a. med hänsyn till vad i samband därmed
anfördes förutsatte utskottet att de av motionärerna aktualiserade
frågorna skulle bli föremål för prövning på sätt i motionerna förordats. Departementschefen
har numera, med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 14
februari 1964, tillsatt den aviserade utredningen. I de direktiv som i samband
därmed meddelats denna har hl.a. framhållits att utredningen bör

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

överväga de spörsmål som av utskottet berördes i dess förenämnda utlåtande.
Då med hänsyn härtill någon särskild framställning i ämnet
från riksdagens sida ej synes erforderlig avstyrkes motionen i fråga.

I de likalydande motionerna 1: 52 och II: 67 har hemställts att riksdagen
måtte till en ny anslagspost, förslagsvis benämnd Försök med
skärpt trafikövervakning, under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr. för att möjliggöra försök under
särskilda perioder, föregångna och uppföljda av intensiv trafikpropaganda,
under vilka trafikövervakningen skärpes, så att trafikövervakningens betydelse
för trafiksäkerheten blir bättre kartlagd. Vidare föreslås alt riksdagen
hos Kungl. Maj :t hemställer att 1961 års trafiksäkerhetskommitté
får i uppdrag att verkställa utredning om utfallet av den begärda försöksverksamheten
och därmed sammanhängande spörsmål.

Även om utskottet i och för sig finner motionärernas synpunkter beaktansvärda
har utskottet dock — bl. a. i avvaktan på eventuella förslag i
anledning av 1961 års trafiksäkerhetskommittés nyligen avgivna betänkande
-—- icke funnit sig böra tillstyrka motionärernas yrkanden.

Av samma skäl har utskottet ej heller funnit sig böra biträda det i
motionerna I: 534 och II: 652, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet att
riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer att försök verkställes att åstadkomma
ökad trafiksäkerhet under särskilda perioder utan fartbegränsning
men med skärpt trafikövervakning och intensiv trafik säkerhetspropaganda.
Motionerna i fråga avstyrkes därför.

I motionen II: 68 har yrkats att riksdagen måtte till kostnader för reflexanordningar
för skolbarn anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen. Även om utskottet anser de av motionärerna
därvid föreslagna åtgärderna ur trafiksäkerhetssynpunkt vara
av stort värde har utskottet dock inte funnit sig berett att tillstyrka den
föreslagna anslagsanvisningen och avstyrker därför motionen.

Ej heller har utskottet ansett sig kunna tillstyrka att — på sätt i motionerna
I: 336 och II: 361 förordats — riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om att rekommendation, förslagsvis genom skolöverstyrelsen, tillställes
de lokala skolmyndigheterna att vid trafikundervisning reflexinateriel
demonstreras och utdelas. Jämväl dessa motioner avstyrkes följaktligen.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 32 000

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964 37

2. Arvoden till ledamöter .................................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 76 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 46 000

199 000

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik -

olyckor ......................................................... 56 000

2. Övriga omkostnader ....................................... 35 000

91 000

Summa kr. 290 000

b) till Statens trafiksäkerhetsråd m.m. för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 440 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

III. att motionerna 1: 52 och II; 67, såvitt de avser särskild
medelsanvisning till försök med skärpt trafikövervakning,
icke må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna 1: 52 och II: 67, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

V. att motionerna 1: 534 och II: 652, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionen 11:68 icke må av riksdagen bifallas;

VII. att motionerna 1:336 och 11:361 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

22 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl.
Maj:t har (punkt 29, s. 74—77) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 1 150 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget ökas med 300 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

.lag har intet atl erinra mot trafiksäkerhetsrådets beräkning av medelsbehovet
å anslaget, vilket innebär en ökning med 300 000 kr. I anledning

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

av trafiksäkerhetsrådets förslag om inrättande av särskilda forskartjänster
föreslår jag, att vid rådet inrättas en tjänst som laborator i Bg 1 i trafiksäkerhetsforskning
med medicine doktorn, docenten S. B. Aldman som
förste innehavare. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga föreskrifter rörande ifrågavarande tjänst. Medel för avlöningskostnaderna
bör beräknas under rådets administrationsanslag. Med hänsyn
härtill bör den förenämnda — av mig tillstyrkta — ökningen av
medelstilldelningen med 300 000 kr. fördelas med 50 000 kr. på administrationsanslaget
och 250 000 kr. på förevarande anslag. Den föreslagna
ökningen av medelstilldelningen innebär en kraftig höjning av forskningsmedlen
och bör följaktligen möjliggöra en väsentligt intensifierad trafik -säkerhetsforskning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 150 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

23 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 77—80), som innebär
en ökning av anslaget med 200 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1964/65 anvisa ett
anslag av 1 400 000 kr., att avräknas mot automobilskatternedlen.

Sjöfart

Sjöfartsverket

24:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 31, s. 81—84) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de övergångsanordningar som föranledes av de i statsrådsprotokollet framlagda
förslagen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som föranledes av de i statsrådsprotokollet
framlagda förslagen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 998 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 558 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

39

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit en ökning av anslaget med 873 000 kr.

Beträffande remissutlåtande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 83).

Departementschefen har anfört följande.

Jag föreslår, att fyr- och elektrobyrån förstärkes med en tjänst som
byrådirektör i Ag 27. Härigenom bortfaller lönekostnaderna för en byradirektörstjänst
i Ag 25 under anslaget till driftkostnader för radionavigeringsstationer.
På kanslibyrån bör en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 och
tre tjänster som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5 inrättas. Vidare bör juiidisksociala
byrån förstärkas med en tjänst som biträdande sjö teknisk konsulent
i Ag 21. Slutligen bör en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21
inrättas på ekonomiska byrån.

Jag beräknar vidare medel för de lönegradsförändringar som chefen
för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor.

I övrigt anser jag mig icke kunna biträda styrelsens förslag till personal-
och tjänsteförändringar.

Fr. o. m. den 1 oktober 1964 skall sjöbefälsskolorna inordnas under den
nya skolöverstyrelsen. Sjöfartsstyrelsens överinseende över skolorna kommer
därmed att upphöra. Med anledning härav kan fr. o. m. nämnda dag
följande tjänster på juridisk-sociala byrån indragas, nämligen en tjänst
som överinspektör i Ao 27, en som överinspektör i Ae 27 samt en som
kansliskrivare i Ao 11. I samband härmed bör dock medel beräknas för en
kanslibiträdestjänst i Ag 7 på byrån.

Med hänsyn till det under senare år kraftigt ökande antalet småbåtar
har det befunnits nödvändigt alt samordna och intensifiera upplysningsverksamheten
i fråga om sjösäkerhets- och sjötrafikförhållandena. För innevarande
budgetår har särskilda medel ställts till styrelsens förfogande
för sjövettspropaganda. För nästa budgetår kommer jag att under styrelsens
omkostnadsanslag föreslå ytterligare medel för detta ändamål. Vidare
har ökade medel ställts till styrelsens förfogande för bidrag till byggande
och underhåll av småbåtshamnar. För att verksamheten inom berörda områden
skall kunna bedrivas ändamålsenligt erfordras viss personalförstärkning
vid sjöfartsstyrelsen. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet
föreslår jag, att extra ordinarie byråchefen vid de statliga krisorganen
E. E. E. Carbell, som tjänstgör hos sjöfartsstyrelsen sedan den 1
januari 1964, definitivt överflyttas till styrelsen med uppgift att bl. a. fullgöra
här ifrågavarande göromål. För Carbell, som f. n. åtnjuter lön enligt
lönegraden Be 1. (orde fr. o. m. näsfa budgetår vid sjöfartsstyrelsen böra
inrättas en personlig tjänst i nämnda lönegrad.

Utskottet. Av vad departementschefen sålunda anfört framgår bl. a. att
sjöbefälsskolorna fr. o. m. den 1 oktober 1964 inordnas under den nya skolöverstyrelsen.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag till anslagsberäkning
för nästa budgetår, har icke heller funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört och hemställer
följaktligen,

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
som föranledes av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1964 framlagda föi''-slagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för sjöfartsstyrelsen, som föranledes av
förslagen i nämnda statsrådsprotokoll;

c) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr.o.in. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 179 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ............................................. 8 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 2 507 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ............... 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 2 109 000

Summa kr. 6 998 000

d) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 6 998 000 kr.

25:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 32, s. 85 och 86), som innebär en anslagsökning med
1 143 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 508 000 kr.

26:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 33, s. 87—91) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten som föranledes
av förslagen i statsrådsprotokollet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de övergångsanordningar som kan bli erforderliga i anledning av i
nämnda statsrådsprotokoll redovisade rationaliseringsåtgärder inom lotsoch
fyrstaten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,
dels till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 29 052 000 kr., dels ock medgiva att det för budgetåret
1962/63 anvisade reservationsanslaget Ersättningar i anledning av flyttning
av lotsplatsen i Salmis må användas på sätt som föreslagits i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

41

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 26 948 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 2 173 000 kr.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Som ett led i de pågående strävandena att rationalisera lotsplatsorganisationen
kommer i enlighet med statsmakternas beslut Ratans lotsplats att
slopas fr. o. in. den 1 januari 1964. Genom att fem lots- och båtman tjänster
kan indragas, minskar personalkostnaderna för nästa budgetår med ca
45 000 kr.

Till följd av att lotsplikten slopats i Falsterbokanalen föreslår sjöfartsstyrelsen,
att en lotstjänst vid Öresunds södra lotsplats indrages fr. o. in.
nästa budgetår. Vidare föreslås att Stedsholmens och Kyllejs lotsplatser
slopas fr. o m. den 1 oktober 1964, vilket möjliggör indragning av åtta
lots- och båtman tjänster. De minskade avlöningskostnaderna i anledning
av dessa förslag kan för nästa budgetår uppskattas till ca 120 800 kr. .Tåg
tillstyrker de föreslagna ändringarna i lotsplatsorganisationen och härigenom
föranledd personalindragning jämte andra personaldispositioner.

Betydande personalminskningar blir enligt styrelsen också möjliga på
fyrväsendets område genom pågående rationaliserings- och moderniseringsarbete.
Sålunda kan i anslutning till att Almagrundets fyrskeppsstation
ersättes med en fast, obemannad fyr samt till att fyrarna Högbonden,
Lungö och Storjungfrun automatiseras sammanlagt 15 tjänster indragas,
vilket medför minskade avlöningskostnader med ca 168 000 kr. Jag biträder
styrelsens förslag i denna del. Vidare föreslår jag i enlighet med styrelsens
hemställan att en tjänst som fyringenjör i Ae 19 och en tjänst som
ingenjör i högst Ae 15 inrättas. Tjänsterna erfordras för det ökade tekniska
servicearbetet i samband med fyrautomatiseringen. Däremot är jag
icke beredd att tillstyrka förslaget att inrätta ett antal tjänster som underf
yrmästare.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan
svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal m. m.
Kung]. Maj :t torde därför — liksom skett för innevarande budgetår —
böra inhämta riksdagens bemyndigande att i mån av behov överföra ordinarie
personal på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder
som kan befinnas erforderliga.

För budgetåret 1962/63 ställdes ett belopp om 150 000 kr. under särskild
anslagsrubrik till sjöfartsstyrelsens förfogande för att möjliggöra utbetalning
av ersättningar till vissa loisar för förluster, som kunde uppkomma
vid avyttring av bostadsfastigheter till följd av flyttning av lotsplatsen i
Salmis. Enligt statsmakternas beslut förra året skulle behållningen på anslaget
få användas jämväl för utbetalning av liknande ersättningar, som
kunde aktualiseras genom indragning av Skäggenäs och Ratans lotsplatser.
Kungl. Maj:l torde böra inhämta riksdagens bemyndigande att behållningen
— enligt de närmare föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj :t —
får användas för utbetalning av eventuella ersättningar av samma slag,
som kan uppkomma genom indragningen av Stedsholmens och Kyllejs
lotsplatser. Därest behållningen på anslaget icke skulle täcka ersättningarna,
torde medel få förskotleras från anslaget till säkerhetsanslalter för
sjöfarten. Jag avser, att under nämnda anslag föreslå Kungl. Maj:t all

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 196b

inhämta riksdagens bemyndigande härför. Sedan ersättningarna i här avsedda
fall prövats och avgjorts, torde Kungl. Maj :t få lämna riksdagen en
närmare redogörelse för dessa ärenden.

Utskottet. Vad departementschefen sålunda anfört har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande, liksom ej heller anslagsberäkningen
för nästa budgetår. Utskottet, som följaktligen biträder
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1964 förordade
ändringar;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar
som kan bli erforderliga i anledning av i nämnda
statsrådsprotokoll redovisade rationaliseringsåtgärder inom
lots- och fyrstaten;

c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 8 226 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 9 459 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke ordinarie

personal, förslagsvis ..................... 5 191 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 176 000

Summa kr. 29 052 000

d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 29 052 000 kr.;

e) medgiva att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget
Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen
i Salmis må användas på sätt föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll.

27:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 34, s. 91—93), som innebär en anslagsökning med 617 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 199 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

43

28:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 33, s. 93 och 94) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa elt förslagsanslag av 1 879 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 718 000 kr.

Sjöfartsslyrelsen har föreslagit en anslagsökning med 137 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 janauri 1956 tillkallades
särskilda sakkunniga för att verkställa en översyn av bestämmelserna
om tillsyn å fartyg. Den 8 mars 1962 avlämnade de sakkunniga betänkande
angående säkerheten å fartyg (stencilerat). I betänkandet framlägges
förslag till nya författningsbestämmelser rörande säkerheten å fartyg samt
i anslutning härtill även förslag om förstärkning av personalen vid tillsynsmyndigheten,
d. v. s. sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå och fartygsinspektionen,
för att bringa myndighetens personalresurser i bättre överensstämmelse
med de nya arbetsuppgifter som författningsförslaget medför. Inom
kommunikationsdepartementet pågår f. n. en överarbetning av ifrågavarande
förslag. Härvid har det bedömts angeläget att en fullständig översyn av
inspektionsverksamhetens organisation genomföres och på min föredragning
har Kungl. Maj :t den 6 december 1963 uppdragit åt statskontoret alt
i samråd med sjöfartsstyrelsen verkställa en sådan översyn. Denna förulsättes
ske inom sådan tid, att organisationsspörsmålen kan behandlas i
kommunikationsdepartementet i samband med sjöfartsstyrelsens anslagsframställning
för budgetåret 1965/66.

En viss förstärkning av fartygsinspektionen torde emellertid böra komina
till stånd redan fr. o. in. nästa budgetår. Jag föreslår därför, att etl
belopp om 100 000 kr. anvisas för anställning av tillfällig personal vid tillsynsmyndigheten.
Däremot är jag inte beredd atl tillstyrka sjöfartsstyrelsens
förslag om tjänsteförändringar.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspeklionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 740 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t

12 000

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 579 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 548 000

Summa kr. 1 879 000

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 879 000 kr.

29:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ls
förslag (punkt 36, s. 95), innebärande en uppräkning av anslaget med
50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 293 000 kr.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

30 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 37, s. 95-—98) att till ifrågavarande ändamål i vad avser
driftbudgeten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

2 450 000 kr., samt medgiva att medel i mån av behov må förskotteras från
förevarande anslag för utbetalning av ersättningar till vissa lotsar på sätt
föreslagits i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 700 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten
för budgetåret 1964/65 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag av

3 550 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 3 550 000 kr.
I anslutning härtill erfordras som avskrivningsanslag jämväl 3 150 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens skrivelse får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 96 och 97).

Departementschefen har anfört följande.

Genom de medel, som under senare år ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande
under förevarande anslag och i särskild ordning, har automatiseringen
och rationaliseringen av säkerhetsanstalter för sjöfarten kunnat
fullföljas i snabb takt. Automatiseringen av fyrar har möjliggjort betydande
indragning av fyrpersonal. Såsom framgår av den tidigare lämnade
redogörelsen under lots- och fyrstatens avlöningsanslag kan genom fyrautomatiseringen
15 tjänster indragas under nästa budgetår. Ett genomförande
av de av styrelsen föreslagna fyrprojekten till vilka medel äskas
för nästa budgetår möjliggör indragning av ytterligare ett fyrtiotal tjänster.

Jag anser styrelsens äskanden för nästa budgetår i och för sig väl motiverade
med tanke på de rationaliseringsvinster som möjliggöres genom

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

45

automatisering av säkerhetsanstalterna. Insatserna i detta sammanhang
måste dock vägas mot andra angelägna ändamål inte minst på sjöfartsområdet.
Jag anser mig därför icke kunna ställa medel till förtogande i hela
den omfattning styrelsen föreslagit. En viss uppräkning bör emellertid ske.
.lag föreslår därför, att drift- och kapitalbudgetanslagen till säkerhetsanstalter
för sjöfarten sammanlagt höjes med 300 000 till 4 450 000 kr. Därav
bör 2 450 000 kr. anvisas på driftbudgeten och 2 000 000 kr. på kapitalbudgeten.

Därest riksdagen godkänner den medelsanvisning jag nu förordat, torde
det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma
anslagets användning, därvid dock ombyggnaden av lotsdistriktsfartyget
Stockholm tills vidare får anstå. Kungl. Maj :t bör liksom hittills
ha befogenhet att fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel
som under budgetåret står till förfogande icke förslår att täcka hela kostnaden.

I fråga om medelsanvisningen på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter
för sjöfarten kommer jag alt göra hemställan under punkten 105.

Vid utgången av budgetåret 1962/63 förelåg en reservation å anslaget
om 5 778 200 kr. Härav utgör 4 375 000 kr. återstoden av ett å tillägsstal
III till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisat belopp av 6 815 000 kr.,
vilket reserverats för beställning i sysselsättningsfrämjande syfte av bl. a.
ett lotsdistriktsfartyg. Då fartyget numera byggts med anlitande av under
särskilt anslag anvisade medel bör förenämnda belopp om 4 375 000 kr.
överföras till budgetutjämningsfonden.

I enlighet med vad jag anfört under avlöningsanslaget till lots- och
fyrstaten föreslår jag att, i den mån behov därav uppstår, medel förskotleras
från förevarande anslag för utbetalning av ersättningar till vissa lotsar
för förluster som kan uppkomma vid avyttring av bostadsfastigheter
till följd av indragning av lotsplatser.

Utskottet. 1 likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget
att automatiseringen och rationaliseringen av säkerhetsanstalter för
sjöfarten kan fullföljas i snabb takt. Utskottet, som redan under punkten
12 i sitt utlåtande nr 9 till förevarande ändamål tillstyrkt en medelsanvisning
på kapitalbudget om 2 000 000 kr., biträder jämväl Kungl. Maj :ts
förslag under förevarande punkt om eu anslagsanvisning om 2 450 000 kr.
Såsom av departementschefens uttalande framgår åstadkommes härigenom
att drift- och kapilalbudgetsanslagen till säkerhetsanstalter för nästa budgetår
ökas med tillhopa 300 000 kr. Då utskottet icke heller har något att
erinra mot vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kr.;

b) medgiva att medel i mån av behov må förskotteras från
förevarande anslag för utbetalning av ersättningar till vissa
lotsar på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1964.

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 196b

31 :o) Materielanskaffning till vissa farleder m.m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, s. 99), som för nästa budgetår innebär en minskning
av anslaget med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kr.

32 :o) Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 99 och 100), som för nästa budgetår
innebär en minskning av anslaget med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssgstemet
för sjöfarten för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kr.

33 :o) Driftkostnader för radiouavigeringsstationer. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 100 och 101), som innebär en ökning av
anslaget med 22 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
222 000 kr.

34 :o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 41, s. 101 och 102), som innebär ett oförändrat anslag för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

35 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 102), som innebär ett oförändrat anslagför
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kr.

36 :o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 43, s. 102—104) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 6 894 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 143 000 kr.

Marinförvaltningen och sjöfartsstgrelsen har föreslagit, att anslaget ökas
med 813 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

47

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Westberg väckt motion (II: 510),
vari hemställts alt riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla alt frågan om byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för
prövning och beslut;

dels ock en inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset väckt
motion (II: 048), vari hemställis att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om utredning och förslag till en förstärkning av vår isbrvtarverksamhet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisas till motionerna.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, får i anledning av motionsledes
väckta yrkanden anföra följande.

I motionen II: 510 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller att
frågan om byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för prövning och
beslut. Vidare har i motionen 11:648 hemställts att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till en förstärkning av
isbryt arverksamheten.

Utskottet anser sig emellertid för sin del kunna förutsätta att behovet
av nya isbrytare fortlöpande prövas av sjöfartsstyrelsen i samråd med övriga
berörda myndigheter och intressenter samt att i anledning härav eventuellt
erforderliga åtgärder vidtages. Med beaktande härav har utskottet
ej funnit skäl tillstyrka motionerna i fråga och hemställer följaktligen,

I. att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 894 000 kr.;

II. att motionen II: 510 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

III. att motionen II: 648 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

37 :o) Mätnings- och rekognoseeringsverksamhet. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 104—107), som innebär eu anslagsökning med
1 890 000 kr. för nästa budgetår för bl.a. byggande av ett nytt sjömätningsfarlyg,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mulnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 3 740 000 kr.

Hamnar och farleder

38: o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt
45, s. 107—109) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

farleder för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000
kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 mkr.
Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 2 750 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Jag anser mig böra tillstyrka en uppräkning av anslaget med 250 000 kr.
till sammanlagt 2 250 000 kr.

I detta sammanhang vid jag beröra frågan om vissa förbättringsarbeten
i Grönhögens statliga fiskehamn på Öland, för vilket ändamål sjöfartsstyrelsen
äskat medel under anslaget Bidrag till byggande av fiskehamnar
man. Då hamnen formellt är att anse som en fiskehamn, har styrelsen
föreslagit att sistnämnda anslag räknas upp med ett belopp av 600 000 kr.
Hamnens betydelse ur fiskerisynpunkt är enligt styrelsen dock numera
ringa. Däremot är den utskeppningsplats för en av de största industrierna
på Öland och har därigenom stor betydelse. Styrelsen har undersökt möjligheterna
att överlåta hamnen till annan intressent men funnit att någon
överlåtelse icke nu bör komma till stånd. Från fiskerinäringens sida har
understrukits, att för fiskehamnsutbyggnader avsedda ordinarie medel icke
bör användas för Grönhögens hamn.

För egen del anser jag, att Grönhögens hamn numera är av sådan karaktär
att den bör jämställas med handelshamn. Jag föreslår, att nya förhandlingar
upptages med vederbörande intressenter, d.v.s. närmast kommunen
eller företaget i fråga, i syfte att åstadkomma eu överlåtelse av hamnen.

1 de fall att medel bör anvisas till förbättringsarbetena, torde detta kunna
ske inom ramen för de under förevarande anslag tillgängliga medlen.

Sjöfartsstyrelsen har även berört frågan om uttagande av passageraravgifter
vid hamnarna i Visby och Klintebamn. Med hänsyn till angelägenheten
att begränsa avgiftsbelastningen för godset synes skäl tala för en
sådan åtgärd. Det torde få ankomma på Ivungl. Maj:t att sedermera i vanlig
ordning taga slutlig ställning till detta spörsmål.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nils Theodor Larsson m.fl. (1:119) och den andra inom andra kammaren
av herr Hamrin i Kalmar m.fl. (II: 149), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att till Bidrag till handelshamnar och farleder under
sjätte huvudtiteln för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

2 850 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Schött m.fl. (1:120) och den andra inom andra kammaren av
herr Svensson i Stenkyrka m.fl. (II: 150), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att frågan om uttagande av passageraravgifter
vid hamnarna i Visby och Klintehamn bör upptagas till prövning
först i samband med den av sammansatta stats- och tredje lagutskot -

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964 49

tet vid föregående års höstriksdag förordade undersökningen om trafiken
mellan Gotland och fastlandet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 11:149 och 1:120.

Utskottet. Under förevarande punkt har bl.a. föreslagits att Grönhögens
hamn i fortsättningen skall redovisas under anslaget till handelshamnar
och farleder i stället för som tidigare under anslaget till fiskehamnar. Då
den är utskeppningsplats för en av de största industrierna på Öland och
vissa förbättringsarbeten i hamnen, kostnadsberäknade till ca 600 000 kr.,
därför erfordras, föreslår departementschefen att tidigare förda förhandlingar
med vederbörande intressenter, dvs. närmast kommunen och företaget
i fråga, återupptages i syfte att åstadkomma en överlåtelse av hamnen.

1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de likalydande motionerna
1:119 och 11:149 hemställts att riksdagen måtte besluta att förevarande
anslag uppräknas med ytterligare 600 000 kr. till 2 850 000 kr. för att på
så sätt möjligheterna att utföra de erforderliga förbättringsarbetena i
hamnen skall säkerställas.

Utskottet har vid sin prövning av frågan icke funnit anledning motsätta
sig departementschefens förslag om förhandlingar rörande en eventuell
överlåtelse. Därest en sådan under den närmaste tiden icke kan uppnås på
för statsverket tillfredsställande villkor eller eljest icke befinnes böra ske,
hör i stället genom statens försorg en upprustning av hamnen snarast komma
till stånd. En sådan upprustning kan emellertid enligt departementschefen
verkställas inom ramen för de under anslaget tillgängliga medlen.

Då motionärernas önskemål genom utskottets ställningstagande i allt
väsentligt synes kunna tillgodoses avstyrkes deras yrkande om en redan nu
höjd medelsanvisning för ändamålet.

I motionerna 1:120 och 11:150 har yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:l måtte uttala att frågan om uttagande av passageraravgifter
vid hamnarna i Visby och Klintehamn bör upptagas till prövning först i
samband med den av sammansatta stats- och tredje lagutskottet vid fjolårets
höstriksdag förordade undersökningen om trafiken mellan Gotland
och fastlandet. Vad av motionärerna därvid anförts anser sig utskottet i allt
väsentligt kunna ansluta sig till och tillstyrker därför motionerna i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:119 och 11:149, till Bidrag till
handelshamnar och farleder för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 2 250 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:120 och

4—5943 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 saml. Nr 6

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1964

11:150, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande den i motionerna upptagna frågan.

39: o) Statliga farledsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 109 och 110), som innebär en minskning av anslaget med
75 000 kr. på grund av beräknade reservationer vid början av nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

40: o) Bidrag till byggande av fiskehamnar m.m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 47, s. 110—112) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 3 mkr.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 mkr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 4 600 000 kr.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

För fortsatt utbyggnad av fiskehamnar enligt de riktlinjer som angavs i
1962 års statsverksproposition vid behandlingen av anslaget till byggande av
fiskehamnar bör för nästa budgetår ett belopp av 3 000 000 kr. ställas till
sjöfartsstyrelsens förfogande.

I likhet med sjöfartsstyrelsen finner jag det av praktiska skäl motiverat
att reservationsanslaget Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
vilket för innevarande budgetår är uppfört med 30 000 kr., samanslås med
anslaget till byggande av fiskehamnar, vars rubricering samtidigt bör ändras
till Bidrag till byggande av fiskehamnar m.m. Vid bifall till detta förslag
torde vid utgången av budgetåret 1963/64 eventuella reservationer å de äldre
anslagen få överföras till det nya.

Vid min tidigare anmälan av anslaget Bidrag till handelshamnar och farleder
har jag behandlat sjöfartsstyrelsens framställning i fråga om Grönhögens
fiskehamn.

Utskottet har icke något alt erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av fiskehamnar
m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.

41: o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 113), innebärande ett oförändrat
anslag för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 175 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196k

51

42: o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 113—121) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 mkr.

Beträffande PM med utredning och förslag rörande provisorisk höjning
av statens stöd till småbåtshamnar man. avlämnad av 1962 års fritidsutredning
samt remissyttranden över promemorian får utskottet hänvisa till
propositionen (s. 113—119).

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 2 mkr.

Departementschefen har anfört följande.

Fritidsfrågorna har under senare år aktualiserats i allt högre grad genom
den allmänna utvecklingen i samhället, som medfört förbättrade ekonomiska
villkor och ökad fritid för det stora flertalet av vårt folk. Enligt min uppfattning
bör samhället positivt verka för att skapa förutsättningar för alt
alla så långt möjligt kan på ett tillfredsställande sätt utnyttja sin fritid.
För att erhålla en kartläggning av förefintliga behov och få övervägt och
utarbetat förslag till lämpliga konkreta statliga åtgärder på detta område
tillkallade jag för drygt ett år sedan den s.k. 1962 års fritidsutredning. Vid
behandlingen av förevarande anslag i förra årets statsverksproposition (bil.
8, p. 55) anförde jag bl.a., att någon översiktlig inventering icke skett av
anläggningsbehoven i fråga om småbåtshamnar. Jag förutsatte därför, att
fritidsutredningen skulle verkställa en sådan inventering och i samband
därmed även överse riktlinjerna för statsbidragsgivningen till detta ändamål.
Som ett led i sitt arbete har utredningen i en promemoria den 5 september
1963 redovisat sina synpunkter i detta avseende. Utredningen anser
sig emellertid f.n. icke kunna'' taga slutlig ställning till frågorna om den närmare
utformningen av bidragsgivningen och storleken av härför erforderliga
medel. Utredningen avser alt i sitt slutbetänkande återkomma till ifrågavarande
spörsmål, då fritidsverksamheten i sin helhet kan överblickas
och stödåtgärderna ses i ett sammanhang. För att ej hindra en önskvärd
utveckling har utredningen nu dock framlagt vissa allmänna synpunkter och
förslag. Förslagen innebär i huvudsak vissa justeringar av de nuvarande
bidragsreglerna, ändrad ordning för handläggning av bidragsärendena samt
eu provisorisk höjning av förevarande anslag. Remissinstanserna har praktiskt
taget genomgående tillstyrkt utredningens förslag.

För egen del vill jag anföra att jag är positivt inställd till utredningens
synpunkter och förslag, varför jag i allt väsentligt tillstyrker dem. För att
inte föregripa ställningstagandena till utredningens slutbetänkande anser
jag dock, att vissa avgöranden bör få anstå till denna senare tidpunkt. Detta
gäller främst förslaget till ändrad ordning för handläggningen av bidragsärendena.
Inte heller finns det f.n. anledning att taga ställning till utredningens
beräkning av medelsbehovet efter budgetåret 1964/65. I det följande
redovisar jag mina synpunkter på de olika förslagen.

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19t)4

Jag delar utredningens uppfattning att kommunerna i regel bör vara huvudmän
för de s.k. hemmahamnarna men oförhindrade att överlåta skötsel
och drift till därför lämpade båtklubbar. Med hänsyn till den provisoriska
karaktären hos de nu föreslagna ändringarna i tillämpningen av bidragsbestämmelserna,
bör dock någon inskränkning i båtklubbarnas hittillsvarande
möjligheter att erhålla bidrag i princip inte ske.

Utredningen och flera remissinstanser har pekat på den stora betydelse
de s.k. anslutningshamnarna kan väntas få inom eu nära framtid och på
svårigheterna att förmå kommunerna att intressera sig för att anlägga sådana.
För att stimulera intresset härför har utredningen föreslagit dels tilllämpning
av maximalt bidrag med 90 cé, dels att bidrag med 70 % skal)
utgå även för marklösenkostnader. Även enligt min mening bör tillkomsten
av anslutningshamnar främjas. Med hänsyn härtill bör statsbidrag kunna
utgå även till marklösenkostnad såvitt gäller sådan hamn. 1 avbidan på
ställningstagande till de definitiva bidragsreglerna bör dock bidragsgivningen
till marklösenkostnad vara synnerligen restriktiv. Vidare bör bidragets
storlek kunna variera intill högst 70 %.

Vad beträffar bidragsgivningen till hemmahamnar och anslutningshamnar
bör i övrigt följande tillämpas. Utredningen har föreslagit, att bidragsprocenten
skall variera i betydligt större omfattning än vad som f.n. sker.
Detta synes mig väl motiverat med hänsyn till lika. det nuvarande behovet.
Bidragsprocenten bör således kunna variera mellan 30 % och 90 % utom
beträffande förenämnda marklösenkostnad. Bidragets storlek bör avpassas
efter sådana faktorer som bidragsmottagarens finansiella situation, hamnens
betjrdelse för andra än kommunens egen befolkning, de av naturförhållandena
betingande byggnadskostnaderna per båtplats samt angelägenhetsgraden
ur allmän friluftssynpunkt av att anläggningen kommer till
stånd. Liksom hittills bör bidrag kunna utgå intill hela kostnaden, då särskilda
skäl föreligger.

Utredningen föreslår beträffande hemmahamnar och anslutningshamnar
att bidrag för kostnaderna för sanitära anordningar och för iordningställande
av parkeringsplats skall kunna utgå. Jag hiträder utredningens förslg
jämväl i detta hänseende.

I nuvarande behovsläge synes, såsom utredningen funnit, bidrag till uthamnar
och farleder böra utgå endast i undantagsfall.

Jag delar vidare utredningens uppfattning att inkomsterna av hamnar,
för vilka statsbidrag erhållits, icke bör användas till andra ändamål än sådana,
som har anknytning till en normal verksamhet vid en småbåtshamn.
Föreskrift härom bör regelmässigt intagas i det kontrakt, som upprättas
mellan staten och bidragsmottagaren.

Som redan antytts kan jag f.n. icke ansluta mig till förslaget att beslutanderätten
i bidragsärenden skall delegeras från Kungl. Maj:t till sjöfartsstyrelsen.
Denna fråga torde få prövas i senare sammanhang.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i gällande
bestämmelser som påkallas i anledning av vad jag föreslagit i det föregående.

Jag biträder slutligen utredningens förslag om eu höjning av förevarande
anslag med 1 mkr.

I detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Grebäck m.fl. väckt motion (11:148), vari hem -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19fii

53

ställts att riksdagen med sin behandling av Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder under sjätte huvudtiteln i skrivelse till
Ivungl. Maj :t måtte anhålla att vederbörliga länsmyndigheter regelmässigt
måtte höras vid bidragsärendenas handläggning i syfte att tillgodose jämväl
det yrkesmässiga fiskets behov.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet. Till rubricerade ändamål har av Kungl. Maj:t för nästa budgetår
äskats ett anslag om 3 mkr. I anslutning härtill har framlagts vissa
förslag till ändringar i statsbidragsgivningen på förevarande område -—
vilka förslag grundar sig på en av 1962 års fritidsutredning utarbetad promemoria
i ämnet. Förslagen innebär i huvudsak vissa justeringar av de
nuvarande bidragsreglerna samt en provisorisk höjning av anslaget.

Enligt förslaget bör kommunerna i regel vara huvudmän för de s.k.
hemmahamnarna, men vara oförhindrade att överlåta skötsel och drift till
därför lämpade båtklubbar. Någon inskränkning i båtklubbarnas hittillsvarande
möjligheter att erhålla bidrag skall i princip dock icke ske. Med
avseende å s.k. anslutningshamnar skall statsbidrag med högst 70 procent
— om ock i synnerligen restriktiv omfattning — kunna utgå även för marklösenkostnader.
I övrigt skall bidragsprocenten för hemmahamnar och anslutningshamnar
kunna variera mellan 30 och 90 procent. Bidragets storlek
anses böra anpassas efter sådana faktorer som bidragsmottagarens finansiella
situation, hamnens betydelse för andra än kommunens egen befolkning,
de av naturförhållandena betingade byggnadskostnaderna per båtplats
samt angelägenhetsgraden ur friluftssynpunkt av att anläggningen kommer
till stånd. Då särskilda skäl föreligger skall som hittills bidrag kunna ulgå
till hela kostnaden. Bidrag skall beträffande hemmahamnar och anslutningshamnar
kunna utgå för kostnader för sanitära anordningar och iordningställande
av parkeringsplats.

Bidrag till uthamnar och farleder avses utgå endast i undantagsfall.

Förslaget att beslutanderätten i bidragsärenden skall delegei-as från
Kungl. Maj:t till sjöfartsstyrelsen har departementschefen f.n. icke ansett
sig kunna biträda. Frågan härom anses böra prövas i annat sammanhang.

Utskottet, som för sin del tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag,
har vid sin prövning av de med denna statsbidragsgivning sammanhängande
frågorna ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och förordat, liksom ej heller mot anslagsberäkningen. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i gällande bestämmelser
som påkallas av förslagens genomförande man.

I motionen 11:148 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
anhålla att vederbörliga länsmyndigheter regelmässigt måtte höras vid bi -

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

dragsärendenas handläggning i syfte att jämväl det yrkesmässiga fiskets
behov måtte tillgodoses. I anledning härav vill utskottet erinra om att enligt
gällande bestämmelser — vartill i propositionen (s. 114) hänvisas — ansökan
om här ifrågavarande bidrag skall ingivas till länsstyrelsen, som med
eget yttrande överlämnar ansökningen till sjöfartsstyrelsen, vilken i sin tur
underställer Kungl. Maj :t ärendet. Sedan Kungl. Maj :t beviljat bidrag, upprättar
styrelsen kontrakt med sökanden om villkoren för statsbidragets åtnjutande
samt ombesörjer kontroll av arbetet och utbetalning av bidraget.
Då motionärernas önskemål sålunda redan med nuvarande ordning torde
vara tillgodosedda synes någon åtgärd från riksdagens sida ej påkallad,
varför motionen avstyrkes.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att motionen 11:148 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Övriga sjöfartsändamål

43:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 50, s. 121-—-124) att dels godkänna
av departementschefen förordad stat för handelsflottans pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65, dels ock till Handelsflottans
pensionsanstalt: Administrationskostnader för nämnda budgetår
anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Direktionen för handelsflottans pensionsanstalt har hemställt att anslaget
upptages med oförändrat belopp.

Departementschefen har bl.a. anfört, att anstaltens direktion har anmält,
att administrationskostnaderna f.n. bestrides med i första hand ränteavkastningen
å förvaltningskostnadsfonden och medel från förevarande anslag
samt i övrigt med inflytande redareavgifter. Med utgångspunkt härifrån
har direktionen för avsikt att sammanföra förvaltningskostnadsfonden
med sjömanspensionsfonden och därefter debitera den senare fonden samtliga
administrationskostnader, som icke täckes av det nominella statsanslaget.
Med anledning härav erinrar departementschefen om att sättet för
finansieringen av anstaltens administrationskostnader beslutades av statsmakterna
så sent som vid 1962 års riksdag (statsverksprop.: bil. 12, s. 225;

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964 55

SU 10; Rskr 10). Då några skäl till ändring i detta avseende icke föreligger,
kan departementschefen icke ansluta sig till vad direktionen nu anfört.

Vid bifall till departementschefens förslag kommer anstaltens administrationskostnader
att uppgå till 134 000 kr. Enligt gällande ordning bör för
att täcka dessa kostnader under anslaget tagas till uppbörd ett lika stort
belopp från den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen. Avdrag
skall i sammanhanget göras med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.,
vilket utgör den anslagsmässiga nettoutgiften,

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för handelsflotLans pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65:

Stat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 63 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 33 000

5. Omkostnader, förslagsvis .............................. 20 000

Summa kr. 134 000
Särskilda uppbördsmedel

Inflytande fondmedel ....................................... 133 000

Nettoutgift kr. 1 000

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

44: o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 51, s. 124—130) att dels godkänna i statsrådsprotokollet
föreslagna riktlinjer för omorganisation av statens sjöhistoriska
museum, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens
sjöhistoriska museum vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
sjöhistoriska museum, alt tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1964/65,
dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 308 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 413 000 kr,

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

Statens sjöhistoriska museums nämnd har föreslagit en ökning av anslaget
med 1 050 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 124—127).

I fråga om remissyttranden av riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen
får utskottet jämväl hänvisa till propositionen (s. 128).

Departementschefen har anfört följande.

På framställning av Wasanämnden förordnade Kungl. Maj :t den 28 juni
1963, att nämndens verksamhet skall upphöra med utgången av juni 1964,
varefter nämndens återstående arbetsuppgifter skall åvila statens sjöhistoriska
museum. Samtidigt förordnades, alt museet, som skall övertaga dispositionsrätten
till regalskeppet Wasa, i sina förslag till medelsäskanden för
budgetåret 1964/65 skulle beakta medelsbehoven för fortsatta arbeten med
Wasa, därvid museet i organisationsfrågor hade att samråda med statskontoret.

I enlighet med förenämnda beslut har sjöhistoriska museets nämnd —
i samråd med statskontoret — i sina petita för nästa budgetår bl. a. föreslagit
viss omorganisation av museet i anledning av de nya arbetsuppgifterna.
Organisationen är avsedd att gälla under ett övergångsskede, vilket beräknas
räcka till slutet av 1960-talet. När bearbetningen av Wasa hunnit längre,
kan vissa ändringar i den föreslagna organisationen visa sig lämpliga.

Det nu framlagda förslaget innebär i stort, att museet under museinämnden
och museidirekören skall vara organiserat i en administrativt sektion,
en utrednings- och museiavdelning samt en visnings- och informationsavdelning.
Härtill kommer en konserveringsanstalt för Wasa av mera tillfällig
natur. Den administrativa sektionen förutsättes indelad i en kameral och eu
administrativ detalj. Utrednings- och museiavdelningen föreslås omfatta
fyra sektioner, varav tre för resp. 1) sjöhistorisk undersökning, 2) varv, sjöfart
och örlog samt 3) Wasa. Den fjärde sektionen avses för uppgifter av
teknisk karaktär.

Museets fast anställda personal omfattar f.n. 17 personer. Härtill kommer
ett antal arkivarbetare. Wasanämnden sysselsätter mera stadigvarande
43 personer, vilka praktiskt taget samtliga är arvodes- eller kollektivavtalsanställda.
Utöver denna personal tillkommer tillfällig personal, såsom
dykare och guider.

Enligt museinämndens förslag skulle sjöhistoriska museets mera permanent
anställda personal efter omorganisationen uppgå till 61 personer, d.v.s.
en nettoökning med en person i jämförelse med de båda institutionernas
nuvarande totala personalstyrka av stadigvarande karaktär. Av dessa skulle
40 personer ingå i den fasta organisationsplanen.

För egen del biträder jag museets förslag till omorganisation med endast
smärre jämkningar däri. Jag förordar därför, att ett antal nya tjänster inrättas
och att vissa befintliga tjänster höjes i lönegrad.

På den administrativa sektionens kamerala detalj bör inrättas en tjänst
som kontorsskrivare i Ae 13 och en som kanslibiträde i Ae 7. Den administrativa
detaljen bör förstärkas med tre tjänster som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång, varav en avses för främst telefonistgöromål. Vidare bör
på sektionen inrättas en befattning för biträde vid fast maskinanläggning.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

57

Denna befattning liksom en redan befintlig tjänst som ansvarsman vid dylik
anläggning torde böra slutligt lönegradsplaceras av Kungl. Maj :t, sedan museets
fasta maskinanläggningar klassificerats.

Utrednings- och museiavdelningens sektion 3 bör tillföras en tjänst som
förste intendent i Ae 27. Avdelningen bör vidare förstärkas med tre tjänster
som amanuens i reglerad befordringsgång. I enlighet med museets förslag
bör innehavarna av amanuenstjänsterna utgöra för sektionerna 1—3
gemensam personal. För chefen för sektion 4 bör inrättas en tjänst som
förste verkmästare i Ae 17. Därest den nuvarande dykarledaren hos Wasanämnden
förordnas på tjänsten, bör denne placeras i Ag 19. På samma sektion
bör vidare inrättas en tjänst som förste ritare i Ae 11 och en som fotobiträde
i reglerad befordringsgång.

För chefen för informations- och visningsavdelningen har föreslagits inrättandet
av en tjänst som byrådirektör. Enligt min mening bör befattningshavaren
i fråga vara arvodesanställd. Vidare tillstyrker jag att på avdelningen
inrättas en tjänst som biblioteksassistent i Ae 11, en som förste
museivakt i Ae 9 samt sex tjänster som museivakt i Ae 7.

Härjämte förordar jag ändrad lönegradsplacering för ett antal tjänster.
Mot den föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna har vederbörande
personalorganisationer förklarat sig icke ha någon erinran. En tablå över de
tjänster, som kommer att finnas vid museet efter organisationens genomförande,
torde såsom bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet i
detta ärende.

Jag beräknar i enlighet med museets förslag en höjning av vikariatsoch
övertidsersättningarna med 6 000 kr. För arvoden åt tillfällig personal,
avlöning åt kollektivavtalsanställda m.m. beräknar jag 400 000 kr.

Vidare tillstyrker jag, att museet erhåller dragningsrätt å statsverkets

checkräkning.

Slutligen bör underhållet av Wasanämndens byggnader vid Wasavarvet
och på Beckholmen jämte tillhörande markområden med inhägnader m.m.
ankomma på byggnadsstyrelsen. Det torde på vanligt sätt få ankomma på
Kungl. Maj :t att uppdraga åt styrelsen att avgiva förslag till byggnadernas
invärdering å byggnadsstyrelsens dclfond av allmänna fastighctsfonden.

Museinämndens hemställan i vad avser omkostnader för ocli intäkter
från Wasavarvet kommer jag att behandla under de båda efterföljande anslagspunkterna.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Lundberg väckt motion (11:78), vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 1, bil. 8, punkt
51, statens sjöhistoriska museum, evad det gäller fortsatta anslag till och
organisation för regalskeppet Wasa.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.

Utskottet. Av departementschefens uttalande under förevarande punkt
framgår att Wasanämndens verksamhet jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den
28 juni 1963 skall upphöra med utgången av juni 1964, varefter nämndens

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

åtei stående arbetsuppgifter skall åvila statens sjöhistoriska museum. Samtidigt
förordnades att museet,som skall övertaga dispositionsrätten till regalskeppet
Wasa, i sina förslag till medelsäskanden för nästa budgetår skulle
beakta medelsbehoven för fortsatta arbeten med Wasa. i anledning härav
bär sjöhistoriska museets nämnd i samråd med statskontoret föreslagit viss
omorganisation av museet, vilket förslag i stort innebär att museet under
nämnden och museidirektören skall vara organiserat i eu administrativ
sektion, en utrednings- och museiavdelning samt en visnings- och informationsavdelning.
Härtill kommer en konserveringsanstalt för Wasa av
mera tillfällig natur. Departementschefen har med smärre jämkningar biträtt
nämndens sålunda framlagda förslag till omorganisation. Underhållet
av Wasanäinndens byggnader vid Wasavarvet och på Beckholmen jämte
tillhörande markområden med inhägnader m.m. har därvid ansetts böra
ankomma på byggnadsstyrelsen. Det anses vidare böra få ankomma på
Kungl. Maj :t att uppdraga åt styrelsen att avgiva förslag till bvggnadernas
invärdering å byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

1 anledning av Kungl. Maj :ts äskanden har i motionen 11:78 hemställts
att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag
evad det gäller fortsatta anslag till och organisation för regalskeppet Wasa.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj:ts förslag. Med beaktande härav
och under hänvisning jämväl till av statsmakterna tidigare fattade beslut
rörande regalskeppet Wasa avstyrker utskottet motionen 11:78. Utskottet
vill dock i anslutning härtill kraftigt understryka vikten av att beträffande
den med Wasa förenade verksamheten de rationaliserings- och besparingsmöjligheter
som befinnes möjliga i all rimlig utsträckning beaktas.

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen 11:78,

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1964 föreslagna riktlinjer för omorganisation
av statens sjöhistoriska museum;

h) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens sjöhistoriska museum som
föranledes av vad i nämnda statsrådsprotokoll föreslagits;

c) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

Vls ......................................................... 140 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 600

3. Avlöningar till tillfällig personal .................. 400 000

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b 59

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 486 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 281 400

Summa kr. 1 308 000

d) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 308 000 kr.

45: o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 52, s. 131—134) att till Statens sjöhistoriska
museum: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
208 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 68 000 kr.

Beträffande yttrande av riksrevisionsverket får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 133 och 134).

Kungl. Maj.ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 140 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående
punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
208 000 kr.

46: o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 134—136), innebärande
en ökning av anslaget för nästa budgetår med 6 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.

47: o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 54, s. 136), som innebär en oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

48: o) Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Kungl. Maj:l har föreslagit
riksdagen (punkt 55, s. 137 och 138) att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kr.

60 Statsutskottets utlåtande nr It år 1964

Sjöfartss tyrelsen har föreslagil, att för ändamål för vilka kostnaderna
f. n. bestrides från anslaget till beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk
vid vissa resor uppföres ett oförändrat belopp av DO 000 kr.

Departementschefen bär anfört följande.

I prop. 1963:201 bar Kungi. Maj:t framlagt förslag till lag om ändrad
lydelse av 26 § sjömanslagen den 30 juni 1952 (nr 530). Förslaget innebär
i huvudsak att de i lagrummet angivna kvalifikationstiderna för rätt till
f" ''le™resa for sjömän i utrikes fart skall förkortas. Vidare skall rätten
till in nemresa gälla även vid semester och tjänstledighet.

. ,VIidfn)1,in.anmälan av ärendet anförde jag bl.a., att statsverkets kostnader
vid bifall till förslaget för innevarande budgetår kunde beräknas till omkring
300 000 kr., vilket belopp syntes böra belasta det under tredje huvudhteln
upptagna förslagsanslaget Gottgörelse av kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska medborgare. För budgetåret 1964/65 uppskattade
jag kostnaderna till ca 500 000 kr. I sammanhanget erinrade jag även om att
riksrevisionsverket föreslagit, att kostnaderna i fortsättningen borde bestridas
från ett särskilt förslagsanslag på driftbudgeten. I anslutning härtill
uttalade jag, att denna fråga finge tagas upp till prövning i samband med
behandlingen i 1964 års statsverksproposition av anslagsmedel för ifrågavarande
ändamål. Jag anhåller därför att nu få taga upp ärendet till fortsatt
behandling.

Med hänsyn till bl.a. önskvärdheten att i görligaste män få en samlad
överblick över statsverkets utgifter för olika sjöfartsändamål finner jag
lämpligt att medel för bestridande av7 ifrågavarande kostnader fr.o.m. nästa
budgetår beräknas under sjätte huvudtiteln. Från förevarande anslag bestrides
f.n. kostnaderna för nedsättning av biljttpriser vid vissa resor inom
landet, som företages av svenska sjömän i utrikes fart. Jag anser, att
även nu ifrågavarande kostnader bör bestridas från detta anslag. Jag förutsätter
därvid inte någon ändring i den nuvarande ordningen för dispositionen
av7 medlen. Vid bifall till vad jag nu anfört bör anslagets benämnning
ändras till Bidrag till vissa resor av sjöfolk.

Jag har slutligen icke något att erinra mot sjöfartsstvrelsens beräkning
av medelsbehovet under nästa budgetår för bidrag till sjömäns resor
inom landet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen ma till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

49: o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 56, s. 138—141/ att medgiva, att vid handelsflottans
välfärdsråd må fr.o.m. budgetåret 1964/65 tills vidare finnas inrättade
en tjänst som byrådirektör i Ae 25 och en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 21 samt till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppförl med 370 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Öl

Handelsflottans välfärdsråd har föreslagit att anslaget uppföres med
oförändrat belopp och att rådets kansli ges en fastare organisation.

Beträffande remissyttranden av statskontoret och statens lönenämnd får
utskottet hänvisa till propositionen (s. 140).

Departementschefen anför bl.a. att handelsflottans välfärdsråd har framlagt
förslag till ny organisation av rådets kansli. Förslaget innebär i huvudsak
att kansliet ges en fastare organisation genom att befattningen som
rådets sekreterare ändras till heltidstjänst samt att denna och vissa andra
tjänster ordinariesättes. Statskontoret har i allt väsentligt tillstyrkt framställningen.

Departementschefen ansluter sig i princip till rådets förslag men förordar
vissa ändringar däri. För rådets sekreterare bör inrättas en heltidstjänst
som byrådirektör i Ae 25. Vidare torde befattningen som idrottssekreterare
extraordinariesättas i A 21. Tjänstebenämningen hör vara förste
byråsekreterare.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att vid handelsflottans välfärdsråd må fr.o.m.
budgetåret 1964/65 tills vidare finnas inrättade en tjänst som
byrådirektör i Ae 25 och en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 21;

b) till Avsättning till handelsflottans inilfärdsfond för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.

50: o) Understöd åt skärgårdsrederier m.m. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 57, s. 141—149) att dels för sin del godkänna det mellan
företrädare för staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å
ena sidan, samt Vaxholms stad, å andra sidan, den 10 april 1963 träffade
avtalet om båttrafik i Stockholms skärgård under tiden den 1 oktober 1964
—den 30 september 1984, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med
i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer träffa avtal om understöd av det allmänna
för upprätthållande av viss sjötrafik i Blidö-Yxlanområdet, dels ock
till Understöd åt skärgårdsrederier m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett
reservationsanslag av 350 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kr.

Företrädaren för staten har med skrivelse den 11 april 1963 överlämnat
ett den 10 samma månad mellan företrädarna för staten, Stockholms stad

62

Statsutskottets utlåtande nr (> år 196b

och Stockholms läns landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan,
ingånget avtal om båttrafik i Stockholms skärgård.

Enligt avtalet, som träffats under förutsättning av bl. a. Kungl. Maj :ts
godkännande, har Vaxholms stad åtagit sig att under tiden den 1 oktober
1964—den 30 september 1984 ombesörja regelbunden båttrafik inom Stockholms
mellersta skärgård i enlighet med en vid avtalet fogad trafikplan.
Staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting åtager sig att som
bidrag till kostnaderna för upprätthållande av trafiken utbetala ett belopp
motsvarande underskottet å den enligt trafikplanen bedrivna trafiken, minskat
med 7 % av underskottet, dock att Vaxholms stads sålunda angivna
andel i underskottet skall uppgå till högst 84 000 kr. per år räknat i dagens
penningvärde. Till avtalet bär fogats en driftkalkyl avseende den subventionerade
trafiken, vilken visar ett beräknat underskott å verksamheten av
856 000 kr. Efter frånräknande av dels den del av underskottet som skall
belöpa på Vaxholms stad, ca 60 000 kr., dels Stockholms stads och landstingets
andelar av erforderligt subventionsbelopp, tillhopa 478 000 kr., stannar
enligt nämnda driftkalkyl på statsverket 318 000 kr. Vidare har Vaxholms
stad tillförsäkrats rätt att bedriva annan än den i trafikplanen
angivna trafiken, därest sådan trafik ger större intäkter än de därmed förenade
kostnaderna. Av uppkommande överskott skall det allmänna tillgodogöras
två tredjedelar. Ett av staten, Stockolms stad och landstinget tillsatt
trafikutskott skall äga följa Vaxholms stads anskaffning av båtar ävensom
övriga åtgärder i fråga om trafiken samt samråda med stadens representanter
om erforderliga jämkningar av trafikplanen.

Kungl. Maj:t har i beslut den 31 maj 1963 för sin del godkänt avtalet,
under förutsättning att riksdagen sedermera lämnar det utan erinran. Vidare
har avtalet godkänts av såväl Stockholms stad och Stockholms läns
landsting som Vaxholms stad.

Departementschefen erinrar om att större delen av sjötrafiken i Stockholms
mellersta och norra skärgård ombesörjes sedan början av 1900-talet
av Waxholms nya ångfartygs aktiebolag. Sedan slutet av 1940-talet har
staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting gemensamt lämnat
subventioner till bolaget.

I prop. 1961:74 framlades principförslag om lösning på längre sikt av
båtkommunikationerna i Stockholms mellersta och norra skärgård. Förslaget
innebar övergång från nuvarande uppläggning av trafiken, där
Stockholm utgör utgångspunkten, till ett system med passbåtsförbindelser
mellan ifrågakommande öar och platser på fastlandet med tillgång till
lämpliga bryggor och vägförhindelser. Trafiken skulle omhänderhas av kommunägda
eller privata rederier i samverkan med staten, Stockholms stad och
Stockholms läns landsting. Det skulle ankomma på en särskilt förordnad
företrädare för staten i frågor om skärgårdstrafikens ordnande att tillsam -

Statsutskottets utlåtande nr 0 dr 196b 63

mans med företrädare för staden och landstinget förbereda trafikomläggningen.
Propositionen godkändes av riksdagen.

1 mars 1961 lade företrädaren för staten fram förslag med trafikplan i
enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna. Planen har efter remissbehandling
legat till grund för förhandlingar mellan företrädare för
det allmänna samt berörda kommuner och företag om skärgårdstrafikens
ordnande efter den 30 september 1964, vid vilken tidpunkt gällande avtal
med Waxholms nya ångfartygs aktiebolag om trafik inom berörda delar av
skärgården upphör.

Vad gäller trafiken i den norra delen av skärgården, d.v.s. Blidö-Yxlanområdet,
söker företrädarna för det allmänna att också för denna del av
skärgården nå en tillfredsställande sjötrafik genom ett avtal liknande del
med Vaxholms stad. Förhandlingarna härom pågår ännu, och det är ovisst
om de kan slutföras i sådan tid att förslag till lösning kan underställas
vårriksdagen. Departementschefen föreslår därför, att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens bemyndigande att medverka till ett avtal angående ekonomiskt
stöd av det allmänna för upprätthållande av reguljär båttrafik i
Blidö-Y xlanoinrådet.

Statens andel av understödet till Waxholmsbolaget och det av Vaxholms
stad ägda rederiet samt av kostnaderna för trafiken i Blidö- Yxlanområdet
under budgetåret bör uppskattas till sammanlagt 350 000 kr.

Utskottet. Under förevarande punkt har departementschefen anmält elt
mellan företrädarna för staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, ingånget avtal om båttrafik
i Stockholms skärgård.

Enligt avtalet bär Vaxholms stad åtagit sig att under tiden den 1 oktober
1964—den 30 september 1984 ombesörja regelbunden båttrafik inom Stockholms
mellersta skärgård i enlighet med en vid avtalet fogad trafikplan.
Vaxholms stad avses vara utgångspunkt för båtförbindelserna. Trafik skall
i viss utsträckning äga rum även med Stockholm som utgångspunkt. Staten,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting åtager sig att som bidrag till
kostnaderna för upprätthållande av trafiken utbetala ett belopp motsvarande
underskottet å den enligt trafikplanen bedrivna trafiken, minskat
med 7 procent av underskottet, dock att Vaxholms stads sålunda angivna
andel i underskottet skall uppgå till högst 84 000 kr. per år räknat i dagens
penningvärde. Till avtalet har fogats en driftkalkyl avseende den subventionerade
trafiken, vilken visar ett beräknat underskott å verksamheten av
856 000 kr. Efter frånräknande av dels den del av underskottet som skall
belöpa på Vaxholms stad, ca 60 000 kr., dels Stockholms stads och landstingets
andelar av erforderligt subventionsbelopp, tillhopa 478 000 kr., stannar
enligt nämnda driftkalkyl på statsverket 318 000 kr. Vidare har Vaxholms
stad tillförsäkrats rätt att bedriva annan än den i trafikplanen angivna tra -

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

tiken, därest sådan trafik ger större intäkter än de därmed förenade kostnaderna.
Av uppkommande överskott skall det allmänna tillgodogöras två
tredjedelar. Ett av staten, Stockholms stad och landstinget tillsatt trafikutskott
skall äga följa Vaxholms stads anskaffning av båtar ävensom övriga
åtgärder i fråga om trafiken samt samråda med stadens representanter
om erforderliga jämkningar av trafikplanen.

Kungl. Maj :t har för sin del — under förutsättning av riksdagens godkännande
— biträtt avtalet, liksom Stockholms stad, Stockholms läns landsting
och Vaxholms stad. Riksdagens bemyndigande begäres vidare för
Kungl. Maj :t att medverka till ett avtal — efter i huvudsak samma grunder
som avtalet med Vaxholms stad — angående ekonomiskt stöd av det allmänna
för upprätthållande av reguljär båttrafik i Blidö-Yxlanområdet.

Statens andel av understödet till Waxholmsbolaget och det av Vaxholms
stad ägda rederiet samt av kostnaderna för trafiken i Blidö-Yxlanområdet
under nästa budgetår beräknas av departementschefen till sammanlagt
350 000 kr.

Utskottet, som vid sin prövning av avtalet icke funnit anledning till erinran
mot detsamma, biträder jämväl i övrigt Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, i anslutning härtill må omnämnas att, såsom av utskottets utlåtande
nr 179 vid 1963 års riksdag även framgår, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 2S juni 1963 en företrädare för staten tillkallats att tillsammans
med vederbörande företrädare för Stockholms stad och Stockholms
läns landsting göra en utredning om den reguljära båttrafiken i
Stockholms södra skärgård.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för sin del godkänna det mellan företrädare för staten,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å ena sidan,
samt Vaxholms stad, å andra sidan, den 10 april 1963 träffade
avtalet om båttrafik i Stockholms skärgård under tiden den 1
oktober 1964—den 30 september 1984;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari
1964 angivna riktlinjer träffa avtal om understöd av det allmänna
för upprätthållande av viss sjötrafik i Blidö-Yxlanområdet; c)

till Understöd åt skärgårdsrederier m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

65

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

51: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 58, s. 150—158) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 6 920 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 336 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har föreslagit, att anslaget
ökas med 1 417 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 150—154)

I fråga om remissyttranden av statskontoret och statens lönenåmnd
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 154—156).

Departementschefen har anfört följande.

För att möjliggöra en utökad prognostjänst för Nordsjön bör väderleksbyråns
vädersleksavdelning förstärkas med en tjänst som meteorolog i reglerad
befordringsgång. Förslaget om indragning av fem tjänster som kartbiträde
på aerologiska avdelningen föranleder ingen erinran från min sida.
Jag har heller icke något att erinra mot att tre tjänster som radiotelegrafist
i Ae 11 på teleavdelningen indrages och att avdelningen i stället tillföres två
tjänster som teleprinterbiträde i Ae 9 och en tjänst som kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång.

På hydrologiska byrån bör en tjänst som byrådirektör i Ao 27 överföras
till förevarande anslag från anslaget till uppdragsverksamhet.

Jag har intet att erinra mot att, på sätt statskontoret föreslagit, arbetsuppgifer
inom aerologien och flygväderlekstjänsten samordnas å Torslanda
och Sundsvall/Härnösands flygplatser. Till detta spörsmål återkommer jag
vid behandlingen av institutets anslag till nyanskaffning av instrument
in.in. och väderlekstjänst för luftfarten. Under nästa anslagspunkt förordar
jag en väsentlig utvidgning av den maskinella databehandlingen inom institutet,
främst betingad av nödvändigheten alt automatisera analys- och prognosarbetet
inom aerologien. Jag föreslår, att ett belopp av 40 000 kr. anvisas
under förevarande anslag för tillfällig arbetshjälp i samband med programmerings-
och stansningsarbetcn. Mina här förordade förslag innebär en rätt
väsentlig förstärkning av institutets resurser. Härutöver är jag icke beredd
att biträda institutets förslag rörande utbyggnaden av aerologien i vidare

5—6943 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sarnl. Nr 6

66

Statsutskottets utlåtande nr G år 1964

mån än alt på väderleksbyråns aerologiska avdelning två tjänster som statsmeteorolog
i Ae 23 bör förändras till tjänster som förste statsmeteorolog i
Ae 25 för arbetsuppgifter sammanhängande med databehandling. Vidare
beräknar jag medel för de lönegradsförändringar, som chefen för civildepartementet
föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor.

Jag biträder institutets förslag om ändring av en tjänst som förste byråingenjör
i Ae 21/Ag 23 på klimatbyråns instrumentavdelning till motsvarande
tjänst i Ae 23.

Institutets beräkning av höjda lärararvoden med 9 000 kr. godtager jag.
Härifrån bör avgå beräknad besparing på undervisningsverksamheten med
3 700 kr. Flygvapnets bidrag till denna verksamhet bör ökas från 109 000
kr. till 113 000 kr.

För höjda observatörsarvoden beräknar jag ett belopp av 50 000 kr.

Kostnaderna för erforderliga hjälpkrafter i samband med det internationella
samarbetet med meteorologiska världsorganisationen torde böra bestridas
inom ramen för tillgängliga anslagsmedel.

Institutets förslag i övrigt till omorganisation av flygväderleksavdelningen
och kansliavdelningen samt personal- och tjänsteförändringar kan jag
icke tillstyrka.

Slutligen har institutet föreslagit en överföring av medel för avlöning av
23 obesatta kontorsbiträdestjänster från ordinarieposten till icke-ordinarieposten.
Jag har intet att erinra mot förslaget och förutsätter därvid att
tjänsterna efter överföringen tills vidare ej får besättas.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit har ej givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3
januari 1964 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 810 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 200

3. Arvoden till sakkunniga .............................. 23 000

4. Arvoden till observ atörer .............................. 1 322 000

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 3 042 000

6. Ersättningar till timlärare ........................... 96 800

7. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 1 625 000

Summa kr. 6 920 000

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1964

67

c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 armsa ett förslagsanslag av
6 920 000 kr.

52: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 158—160), som
innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 77 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 1 458 000 kr.

53: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m.m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 160 och
161), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av materiel m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 615 000 kr.

54: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning
av instrument m.m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61,
s. 161—163), som innebär en anslagsökning med 500 000 kr. för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svei-iges meteorologiska och hydrologiska
institut: Nyanskaffning av instrument m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

55: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 62, s. 163), som
innebär en anslagsökning med 259 000 kr. för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

alt riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

56: o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 63, s. 164—168) föreslagit
riksdagen alt dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten
vidtaga i statsrådsprotokollet föreslagna ändringar, dels godkänna
av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65, dels ock till Sveriges

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b

meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 437 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 787 000 kr.

Institutet har hemställt om eu anslagsökning med 697 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 164—166).

I fråga om remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 166 och 167).

Departementschefen tillstyrker utbyggnad av flygväderlekstjänsten vid
Sundsvall/Härnösands flygplats till en prognoscentral, som även föreslås innefatta
den aerologiska observationstjänsten i Östersund. Vidare föreslås
den aerologiska observationstjänsten vid Torslanda sammanföras med flygväderlekstjänsten
där.

Departementschefen föreslår följande personalökning vid den nya prognoscentralen
vid Sundsvall/Härnösands flygplats, nämligen en statsmeteorolog
i Ae 23, en meteorolog i Ae 19, en förste meteorologassistent i Ae 13,
två meteorologassistenter i Ae 11 samt sex kartbiträden i reglerad befordringsgång.

För tillfällig arbetshjälp vid Sundsvall/Härnösand beräknas ett belopp
av 20 000 kr. Härjämte föreslås att ett belopp av 71 000 kr. ställes till institutets
förfogande för anställning av extra arbetskraft vid flygväderlekstjänsten
vid Bulltofta.

Vidare föreslås att tjänsten som meleorologassistent vid Borlänge flygplats
indrages, samt att två tjänster vid Bulltofta flygväderlekstjänst som
extra kartbiträden extra-ordinariesättes.

För anskaffning av speciell instrumentutrustning föreslås ett engångsbelopp
av 140 000 kr., varav 90 000 kr. för instrument till Sundsvall/Härnösands
flygplats. Vidare föreslås ett engångsbelopp av 89 000 kr. för anskaffning
av telefaxmateriel till Sundsvall/Härnösands flygplats.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag
och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1964 föreslagna ändringar; -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196b 69

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Stat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 2 450 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 987 000

4. Omkostnader, förslagsvis.............................. 973 000

Summa kr. 4 437 000

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 4 437 000 kr.

57: o) Bidrag till väderi eksstationer i Nordatlanten och på Grönland
m.m. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 169), som innebär
en anslagsökning för nästa budgetår med 20 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 970 000 kr.

Byggnadsväsendet

58:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 65, s.
170—180) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 9 776 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 250 000 kr.

Beträffande delbetänkandet Bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen,
del 1, avgivet av särskilt tillkallad sakkunnig, får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 170—172).

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, alt anslaget ökas med 2 860 400 kr.

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i mars 1962 tillkallade
en särskild sakkunnig för att verkställa utredning angående organisationen
av bokföringsarbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen. I ett i juni
1963 avlämnat delbetänkande har den sakkunnige framlagt förslag till principiell
utformning av bokföringsverksamheten. Förslaget innebär i huvudsak,
att styrelsens bokföring skall utformas med två sinsemellan koordinerade
delar, nämligen huvudbokföring och dispositionsbokföring. Vidare
föreslås, att bokföring, ekonomisk planering och ekonomisk kontroll integreras
till ett system, vilket baseras på automatisk databehandling, s. k.
ADB-system. Hålkortsstansning avses förlagd till byggnadsstyrelsen, medan
övrig maskinell bearbetning skall ankomma på statistiska centralbyråns
maskincentral. Kostnaderna för den maskinella bearbetningen inklusive
hålkortsstansningen uppskattas till ca 400 000 kr. per år. Den sakkunnige
har bedömt den kostnadsökning, som kan kvarstå sedan ADB-systemet kommit
i full drift, icke vara av den storlek att den bör påverka valet av hjälpmedel
och metoder i bokföringsarbetet. Slutligen föreslås, att ekonomiavdelningen
inom administrativa byrån i viss omfattning omorganiseras i en
kameralsektion och en kontrollsektion. Därjämte skall en särskild assistent
för ADB-frågor vara direkt underställd avdelningens chef. Genomförandet
av förslaget förutsätter att fr. o. m. nästa budgetår inrättas en tjänst som
chef för den nya kontrollsektionen och en tjänst för ADB-assistenten. Under
förutsättning av statsmakternas positiva ställningstagande till de nu
framlagda förslagen avser den sakkunnige att bedriva det fortsatta utredningsarbetet
så att det nya systemet kan införas under budgetåret 1964/65.

Byggnadsstyrelsen och övriga remissinstanser har tillstyrkt den sakkunniges
förslag. Departementschefen förordar, att på ekonomiavdelningen inrättas
en byrådirektör stjänst i Ae 27 för chefen för den nya kontrollsektionen
och en byrådirektörstjänst i Ae 25 för assistenten för ADB-frågor.
Den nuvarande tjänsten som byrådirektör i Ae 27 för chefen för ekonomiavdelningen
bör samtidigt ändras till tjänst som avdelningsdirektör i Be 1. Vidare
beräknas ett belopp om 100 000 kr. för arvoden till särskilda experter
i samband med övergången till det nya ADB-systemet.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

I anledning av byggnadsstyrelsens begäran om medel för extra skrivhjälp
på ekonomiavdelningen beräknar jag för ändamålet 10 000 kr.

På utredningsbyråns programmeringsavdelning förordar jag, att två
extra tjänster som byrådirektör i A 27 inrättas. Vidare föreslår jag, att
byråns planeringsavdelning förstärkes med en tjänst som byrådirektör i
Ae 25.

Intendentsbyråns kansli finner jag böra förstärkas med en tjänst som
kontorist i Ae 9. Jag biträder vidare förslaget om två nya tjänster som
förste byråingenjör i Ae 23 på underhållsavdelningens sektioner 1—3. På
avdelningens planerings- och upphandlingssektion tillstyrker jag att följande
tjänster inrättas, nämligen en som byrådirektör i Ae 25 för VVS -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

71

arbeten, en som förste byråingenjör i Ae 23 för el-arbeten och en som
byråingenjör i Ae 21 för byggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsens förslag
i fråga om fastighetsavdelningen är i huvudsak betingade av att styrelsen
fr. o. m. nästa budgetår skall övertaga djurgårdsnämndens
återstående arbetsuppgifter. Jag biträder styrelsens förslag i denna del.
Avdelningen bör således tillföras en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1,
en som byrådirektör i Ae 27, två som byråingenjör i Ae 19, en som kontorsskrivare
i Ae 13, en som kansliskrivare i Ae 9/Ag 11 samt en som kontorist
i Ae 9. Hyresavdelningen bör med hänsyn främst till den ökade arbetsbelastningen
i samband med förhyrning av lokaler för polisväsendet
förstärkas i huvudsak i enlighet med styrelsens förslag. Jag föreslår sålunda,
att en befattning som avdelningsdirektör i Be 1 inrättas samt att
avdelningen tillföres följande extra tjänster, nämligen en som byrådirektör
i A 25, en som förste byråsekreterare i A 21, en som bokhållare i A 15
och en som kansliskrivare i A 11. Vidare bör avdelningen tillföras två tjänster
som kanslibiträde i Ae 7. För anställning av extra arbetskraft på utrikesavdelningen
i anledning av styrelsens befattning med byggnadsverksamhet
utomlands beräknar jag ytterligare 30 000 kr.

Av de på planbyrån föreslagna befattningarna tillstyrker jag en som
byrådirektör i Ae 25 på avdelningen för översiktlig planläggning. På avdelningen
bör vidare inrättas en tjänst som ritare i Ae 9. Vid detta ställningstagande
har jag bl. a. beaktat, att byråns organisationsplan f. n. omfattar
30 befattningshavare, varav 21 i lönegraden A 17 eller högre, samt att fyra
av de för akademiker avsedda tjänsterna är vakanta.

Vid behandlingen av byggnadsstyrelsens förslag till nya tjänster har departementschefen
förutsatt, att styrelsen vid tillsättandet av tjänsterna beaktar
önskvärdheten av att bland styrelsens personal bör ingå — förutom
arkitekter och ingenjörer — även olika slag av fackmän med samhällsvetenskaplig,
ekonomisk och annan utbildning, vilka med sin kunskap och
erfarenhet från olika specialområden kan bidraga till att effektivt utveckla
styrelsens verksamhet.

För särskilda utredningar och för arvoden till viss expertis föreslås en
höjning med 200 000 kr., varav 150 000 kr. för revision av anvisningarna
till byggnadsstadgan (BABS), samt ytterligare 20 000 kr. för verksamheten
inom byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och styrelsens tekniska
råd.

I enlighet med de riktlinjer för organisationen av verksamheten inom
byggnadsstyrelsen, som angivits i prop. 1962: 98, förordas att ytterligare
en speciell byrå — fjärde projekteringsbyrån — inrättas vid styrelsen för
uppgifter i samband med utbyggnaden av universiteten i Stockholm och
Umeå m. m.

Slutligen föreslår departementschefen att den i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen
upptagna anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal
för nästa budgetår betecknas förslagsvis.

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Utskottet biträder för sin del Ivungl. Maj:ts förslag rörande organisationen
av bokföringssystemet m. m. inom byggnadsstyrelsen, genom vilket
bättre förutsättningar än tidigare torde erhållas att kunna tillgodose de
krav på ekonomisk planering och kontroll som bör ställas på verksamheten
inom styrelsens ämbetsområde.

Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört har
icke heller givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1964 förordade ändringar
;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 438 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 31 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 5 389 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 918 000

Summa kr. 9 776 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 9 776 000 kr.

59:o) Byggnadsstyrelsens Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 66, s. 180 och 181), som innebär en anslagsökning för nästa
budgetår med 1 080 000 kr., varav 800 000 kr. för vissa engångskostnader,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 028 000 kr.

60 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, (punkt 67, s. 181 och 182), som innebär en
ökning av anslaget för nästa budgetår med 300 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr i964

73

61 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl Maj :t har (punkt
68, s. 182 och 183) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 213 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 798 000 kr.

byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 415 000 kr.

Departementschefen har tillstyrkt, förutom vissa automatiska kostnadsökningar,
extraordinariesättning av två ingenjörstjänster i A 23.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
länsarkitektsorganisationen vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1964 förordade
ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 063 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 3 454 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
in.fl., förslagsvis .................................... 477 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 219 000

Summa kr. 7 213 000

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 213 000 kr.

62:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 69, s. 183 och 184), som innebär en anslagsökning för
nästa budgetår med 122 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
718 000 kr.

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

63:o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 184), som innebär en ökning av anslaget
med 600 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr.

Tekniska institut

64:o) Statens väginstitut, Kungl. Maj:t har (punkt 71, s. 185—189) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat
för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65,
dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 506 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 385 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har föreslagit, att anslaget ökas med
815 600 kr.

Departementschefen föreslår att en tjänst som forskningsingenjör i Ae 19
på bärighetsavdelningens försökscentral överflyttas till den allmänna verksamheten.
Vidare biträder departementschefen förslaget om arvoden till
direktionens ledamöter och om särskilt arvode till organisationsföredraganden
samt föreslår i enlighet härmed att en särskild anslagspost benämnd
Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, uppföres.

Beträffande omkostnaderna föreslås en ökning med 40 500 kr.

För de särskilda uppbördsmedlen förordas en minskning med 6 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj ris förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 346 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............... 10 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 618 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 434 000

1 408 000

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196U

75

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ................................................... 747 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 336 000

1 083 000

Summa kr. 2 491 000

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet,

förslagsvis ................................................ 314 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............ 400 000

714 000

Summa kr. 3 205 000
Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m.m............. 1 699 000

Nettoutgift kr. 1 506 000

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 1 506 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

65:o) Statens väginstitut: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 72,
s. 189 och 190) föreslagit riksdagen att till Statens väginstitut: Utrustning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 105 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har föreslagit att anslaget uppföres
med 310 000 kr.

Kungl. Maj.ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 15 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nils
Hansson (I: 334) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé m. fl.
(II: 363), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att anslaget till Statens
väginstitut: Utrustning skall uppräknas från föreslagna 120 000 kr. till
200 000 kr.

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 363.

Utskottet. Institutets anslag till utrustning har successivt höjts under
senare år. Härtill bör läggas att institutet, enligt vad utskottet erfarit, i
samband med uppdragsverksamheten anskaffar utrustning i icke obetydlig
omfattning. På grund härav har utskottet ansett sig kunna godtaga
Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker därför bifall till de i motionerna I: 334
och II: 363 framförda förslagen om en uppräkning av utrustningsanslaget
till 200 000 kr. I sammanhanget vill utskottet även erinra om den nyligen
beslutade översynen av transportforskningens organisation in. m., vilken
i hög grad torde komma att beröra väginstitutets verksamhetsområde.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 334 och II: 363, till Statens väginstitut:
Utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 120 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

66:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
73, s. 190—192) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Statens geotekniska institut:
Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
1 024 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 982 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har föreslagit att anslaget
ökas med 214 000 kr.

Departementschefen biträder direktionens förslag att inrätta en tredje
avdelning för forskning och konsultation men anser, i motsats till direktionen,
att verksamheten inom avdelningen helt bör bestridas med medel
under uppdragsverksamheten. Vidare tillstyrkes direktionens förslag om
medel för anlitande av tillfällig arbetskraft.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

77

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 134 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 569 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 314 000

Summa kr. 1 024 000

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 024 000 kr.

67 :o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Kungl. Maj :t har
(punkt 74, s. 192—197) föreslagit riksdagen att till Statens geotekniska institut:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
236 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 129 000 kr.

Beträffande betänkande avgivet av Göiaälvskommiitén angående Rasriskerna
i Götaälvdalen samt remissyttranden över betänkandet får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 192—194).

Länsstyrelsen i Älvsborgs län bar hemställt att för fortsatt kontroll och
inspektion av stabilitetsförhållandena m. in. i Götaälvdalen måtte för nästa
budgetår anvisas 30 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har föreslagit dels att anslaget
ökas med 32 000 kr., dels att ett särskilt anslag om 80 000 kr. anvisas
för geoteknisk verksamhet i Götaälvdalen.

Departementschefen har anfört följande.

Götaälvskommittén har den 6 september 1962 avlämnat betänkandet
Rasriskerna i Götaälvdalen. Kommittén föreslår i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, att geotekniska institutet skall
fungera som centralt organ vid övervakningen av stabilitetsförhållandena i
älvdalen samt bistå vederbörande myndigheter kostnadsfritt i geotekniska
frågor, såvida ej mera omfattande fält- eller laboratorienndersökningar erfordras.
Det förutsättes, att institutet skall inspektera älvdalen speciellt
med hänsyn till förändringar och sprickbildningar i strandbrinkarna samt
följa erosionsförloppet '' älven i enlighet med eu särskild plan. Vidare föreslås,
att vissa planerade geotekniska undersökningar fullföljes. Institutets
pågående mätningar av grundvattentryck och markrörelser i älvdalen bör
enligt kommittén fortsättas, Det förutsättes vidare, att institutet samlar
undersökningsresultaten i ett speciellt Götaälvsarkiv. Slutligen föreslås, att
institutet i fortsättningen äskar medel för nämnda verksamhet och att medlen
härför anvisas under särskilt anslag.

78

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Remissinstanserna liar framhållit angelägenheten av att geotekniska institutet
utför de av kommittén föreslagna åtgärderna.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i sin anslagsframställning för nästa
budgetår föreslagit, att 30 000 kr. anvisas för bl.a. fortsatta mätningar av
markrörelser och grundvatten t ryck samt för rådgivningsverksamhet. Därest
de av kommittén föreslagna åtgärderna skulle komma till utförande, har
direktionen för geotekniska institutet äskat ytterligare 80 000 kr.

1 likhet med remissinstanserna anser jag det angeläget, att de av kommittén
föreslagna åtgärderna i älvdalen utföres. Jag delar likaså kommitténs
uppfattning, att geotekniska institutet bör fungera som centralt organ
vid övervakningen av stabilitetsförhållandena i älvdalen. Jag har intet att
erinra mot att institutet skall bislå berörda myndigheter med kostnadsfri
rådgivning i geotekniska frågor. Detta bör, såvitt avser fält- och laboratorieundersökningar,
dock endast gälla undersökningar av rutinmässig karaktär,
För den verksamhet, som institutet sålunda har att fullgöra, bör institutet
äska medel i fortsättningen.

Under innevarande budgetår har 50 000 kr. anvisats för geoteknislc verksamhet
i älvdalen. För nästa budgetår beräknar jag ett belopp om sammanlagt
80 000 kr. I likhet med riksrevisionsverket anser jag, att medlen bör
anvisas under förevarande anslag. De bör därvid upptagas under en särskild
anslagspost till geoteknisk verksamhet i Götaälvdalen.

Departementschefen upptar anslaget till 236 000 kr., varvid 5 000 kr. beräknats
för engångsanskalfning av inventarier.

Utskottet. Pa grundval av betänkande av Götaälvskommittén har departementschefen
framlagt förslag till åtgärder beträffande övervakningen av
stabilitetsförhållandena i Götaälvdalen. Departementschefen anser det angeläget,
att de av kommittén föreslagna åtgärderna utföres, innebärande
bland annat, att geotekniska institutet skall fungera som centralt organ
vid övervakningen av stabilitetsförhållandena i älvdalen samt inspektera
denna och följa erosionsförloppet i älven i enlighet med en särskild plan.
Vidare föreslås att institutet samlar undersökningsresultaten i ett speciellt
Götaälvs-arkiv. För verksamheten erforderliga medel föreslås anvisas under
förevarande anslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
förordat rörande den geotekniska verksamheten i Götaälvdalen, biträder
jämväl i övrigt Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Följaktligen hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
236 000 kr.

68:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj :t
har (punkt 75, s. 197—199) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:l att i personalförteckningen för statens geotekniska instituts uppdrags -

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

79

verksamhet vidtaga i statsrådsprotokollet angiven ändring, dels godkänna
av departementschefen förordad stat för statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m, budgetåret 1964/65, dels
ock till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 529 000 kr.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 1 444 000 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har föreslagit att anslaget
ökas med 250 000 kr.

Departementschefen erinrar om att han under institutets avlöningsanslag
förordat att en tredje avdelning för forskning och konsultation inrättas
från och med nästa budgetår och att kostnaderna härför bör bestridas från
förevarande anslag. För ledningen av verksamheten inom avdelningen bör
finnas en avdelningschef i Be 3. Institutets behov av personal i övrigt för
den nya avdelningen torde enligt departementschefen få tillgodoses genom
att institutet inrättar extra eller extra ordinarie tjänster inom ramen för
tillgängliga medel och i den omfattning gällande bestämmelser medgiver.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet vidtaga i
statsrådsprotokollet över koinmunikalionsärenden för den 3
januari 1964 förordad ändring;

b) godkänna följande stat för statens geotekniska instituts
uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:

Stat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags -

vis ............................................................ 664 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 287 000

3. Omkostnader, förslagsvis ........................... 578 000

Summa kr. 1 529 000

c) till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 529 000 kr.

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

69:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 76, s. 199), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kr.

"" Statens elektriska inspektion m. m.

70:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(.punkt 77, s. 200—204) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet
föreslagna riktlinjer för organisationen av statens elektriska
inspektion, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet förordade ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
statens elektriska inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65, dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 885 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 794 000 kr.

Kommerskollegium har föreslagit, att anslaget ökas med 208 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av kollegiets förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 200—202).

1 fråga om yttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 202).

Departementschefen har anfört följande.

1 1963 års statsverksproposition (bil. 8, p. 90) förutsatte jag, att kommerskollegium
i sin anslagsframställning för budgetåret 1964/65 skulle
framlägga en plan till en successiv decentralisering av inspektionen och föreslå
erforderliga åtgärder för att den del av inspektionen som avser ett
södra distrikt skulle kunna lokaliseras till lämplig ort i Sydsverige fr. o. in.
den 1 juli 1964.

Kommerskollegiets förslag innebär, att inspektionens verksamhet avseende
det nuvarande södra distriktet, omfattande Skåne, Blekinge, Halland
samt i stort sett hela Småland, flyttas ut fr.o.m. nästa budgetår. Som stationeringsort
för distriktet föreslås i första hand Lund och i andra hand
Hässleholm eller Kristianstad. I sitt förslag till personalorganisation för
distriktet räknar kollegiet med att en överinspektörstjänst kan överföras
från inspektionen, varjämte åtta nya tjänster bör inrättas för verksamheten
inom distriktet. Den fortsatta decentraliseringen av inspektionen bör enligt
kollegiet ske genom utflyttning av verksamheten för det nuvarande västra
distriktet fr.o.m. budgetåret 1966/67. Det norra distriktet bör delas upp i

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

81

ett övre norra och ett nedre norra distrikt och inspektionen i denna del flyttas
ut fr.o.m. 1 juli 1967. Fr.o.m. budgetåret 1965/66 bör en överinspektörstjänst
inrättas för det övre norra distriktet. Någon ändring av det östra
distriktet förutses icke komma till stånd. Antalet distrikt skulle således
komma att öka från fyra till fem.

I enlighet med kollegiets förslag förordar jag att den del av inspektionen,
som avser det nuvarande södra distriktet, flyttas ut fr.o.m. nästa budgetår.
Statskontoret har i fråga om lokaliseringen för kansliet i det södra distriktet
ifrågasatt lämpligheten av att välja Lund som centralort samt i övrigt
ansett Hässleholm äga vissa företräden framför Kristianstad. Med hänsyn
till Hässleholms goda kommunikationer och centrala läge inom distriktet
förordar jag, att kansliet för södra distriktet förlägges dit. Jag föreslår, att
följande tjänster överföres från inspektionens centrala organisation till den
nya stationeringsorten, nämligen en tjänst som överinspektör i Bo 1, en
som byrådirektör i Ao 27, en som förste distriktsingenjör i A 23 samt en
som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5. Vidare förordar jag, att för södra distriktet
inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 25, en som ingenjör i Ae 19, en
som kontorist i Ae 9 samt en som kontorsbiträde i Af 2/Ae 5.

Vad beträffar den fortsatta decentraliseringen av inspektionen biträder
jag kollegiets förslag. Västra distriktet bör sålunda flyttas ut fr.o.m. budgetåret
1966/67 och det nuvarande norra distriktet bör delas upp i två
distrikt, som flyttas ut fr.o.m. budgetåret 1967/68. Den fortsatta personella
förstärkningen liksom den geografiska avgränsningen av distrikten torde få
tagas upp till behandling i samband med utflyttningen av distrikten.

Utskottet. Departementschefen har föreslagit, att statens elektriska inspektions
verksamhet avseende södra distriktet flyttas ut från Stockholm
fr. o. m. nästa budgetår. Som stationeringsort för distriktet föreslås Hässleholm.
1 samband med decentraliseringen förordas att ett antal tjänster
överföres från inspektionens centrala organisation till den nya stationeringsorten
samt att vissa nya tjänster inrättas. Departementschefen biträder
också kollegiets förslag i fråga om den fortsatta decentraliseringen av
inspektionen, innebärande att västra distriktet flyttas ut fr. o. m. budgetåret
1966/67 och att nuvarande norra distriktet delas upp i två distrikt, som
flyttas ut fr.o. m. budgetåret 1967/68. Den fortsatta personella förstärkningen
av distrikten samt deras geografiska avgränsning förutsättes skola
upptagas till behandling i samband med utflyttningen av distrikten.

Vad departementschefen anfört har icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1964 föreslagna riktlinjer för organisationen
av statens elektriska inspektion;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens elektriska inspektion som föranledes
av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

6—6943 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 6

82

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

c) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 279 000

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ...... 55 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 294 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 257 000

Summa kr. 885 000

d) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 885 000 kr.

71 :o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 204), vilket innebär en ökning av anslaget
för nästa budgetår med 51 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
113 000 kr.

72 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj .ts förslag (punkt 79, s. 205), som innebär en uppräkning av anslaget
för nästa budgetår med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för
elektrisk ström för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 kr.

Diverse

73 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 206) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.

74:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 81, s. 206) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 7 448 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

83

75 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfonds Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 82, s. 206 och 207)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:
Sjöfartsstyrelsens delfond för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 1 042 000 kr.

76:o) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Kungl. Maj :t har (punkt 84, s. 207—211) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 6 100 000 kr., att avräknas mot automob
ilskattemedlen.

Motsvarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 mkr.

Principerna för bidragsgivningen har närmare angivits i propositionen
nr 98 till 1961 års riksdag.

Statens biltrafiknämnd har föreslagit att för budgetåret 1964/65 anvisas
ett belopp av 4 000 000 kr.

Generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen har föreslagit, att bidrag jämväl
måtte utgå till postverkets och statens järnvägars busstrafik samt hemställt
om bidrag med resp. 1 100 000 kr. och 2 000 000 kr.

Beträffande yttrande av statens biltrafiknämnd får utskottet hänvisa till
propositionen (s. 209 och 210).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han i prop. 1963: 191
angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m. anmälde sin avsikt
att även för nästkommande budgetår föreslå ersättning för viss linjetrafik
på landsbygden enligt i huvudsak samma grunder som de nuvarande.
Departementschefen förutsatte dock, att bestämmelserna för bidragsgivningen
skulle få jämkas på grundval av successivt vunna erfarenheter av systemet.
Kretsen av ersättningsberättigade företag borde vidare vidgas till att
omfatta jämväl den statliga linjelrafiken, som alltså i förevarande hänseende
borde likställas med övrig linjetrafik. För den av statsägda aktiebolag
bedrivna trafiken borde detta ske genom att dessa företag blev berättigade
till ersättning enligt gällande kungörelse. För den av SJ och postverket bedrivna
linjelrafiken borde ersättning utgå enligt i huvudsak samma grunder
som nu gäller för enskilda och kommunala företag. Förslag beträffande utformningen
av bidragssystemet för SJ:s och postverkets del ävensom beträffande
det erforderliga anslagsbeloppet ansågs böra redovisas i årets statsverksproposition.

84

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

Vid den närmare prövningen av hur ersättningssystemet till SJ och postverket
lämpligen bör utformas har departementschefen kommit till den uppfattningen,
att det är ytterst angeläget att en enhetlig bedömning vid bestämmandet
av ersättningsbeloppen till skilda trafikutövare ernås. Departementschefen
anser därför, att även prövningen av ersättningarna till de
båda nämnda statliga företagen bör ske av statens biltrafiknämnd efter
framställning i för övriga trafikutövare gängse ordning och att sålunda
hela ersättningssystemet undantagslöst kommer att regleras genom bestämmelserna
i kungörelsen.

Vad beträffar bidragsgivningen för 1964 års trafik har vederbörande
myndigheter äskat totalt 7,1 mkr. Departementschefen har uppskattat det
ytterligare medelsbehovet till 3,1 mkr. och föreslår därför att ett anslag av
sammanlagt 6,1 mkr., alt avräknas mot automobilskattemedlen, anvisas för
nästa budgetår. Anslaget föreslås i fortsättningen böra benämnas Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer. Slutligen anför
departementschefen att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda
kungörelse i ämnet.

Utskottet. Grunderna för statsbidragsgivningen till viss linjetrafik på
landsbygden redovisades i propositionen 1963: 191 angående rikllinjer för
den statliga trafikpolitiken m. m. De härvid framlagda förslagen har också
lämnats utan erinran av riksdagen (jfr SL3 U 1, rskr. 424).

Utskottet tillstyrker för sin del att ersättningssystemet med avseende
jämväl å den statliga linjetrafiken utformas på sätt departementschefen
föreslagit. Med biträdande också i övrigt av Kungl. Maj :ts förevarande förslag
hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Ersättning till trafikföretag för drift
av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1964/65 anvisa ett
anslag av 6 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

77 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj:t har (punkt 85, s. 211 och 212) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 62 800 000 kr., därav 1 500 000 kr.
alt avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 60 700 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en ökning av anslaget med 2 100 000
kr., dels ock att ett belopp av 1 500 000 kr. av anslaget skall avräknas mot
automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i96i

85

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hermansson
(I: 530) och den andra inom andra kammaren av herrar Magnusson
i Nennesholm och Mattsson (IT: 650), i vilka hemställts att riksdagen vid
sin behandling av Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
under sjätte huvudtiteln måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag såvitt
gäller avräkning mot automobilskattemedel av 1 500 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 650.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
medelsberäkning under förevarande punkt, har också funnit sig böra
biträda förslaget om avräkning av viss del av anslaget mot automobilskattemedel.
I enlighet härmed avstyrker utskottet de båda likalydande motionerna
1:530 och 11:650, vari hemställts att förenämnda avräkning icke
må ske.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 530 och II: 650, till Ersättning till
postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 62 800 000 kr., därav
1 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

78:o) Kostnader för vissa nämnder m. ni. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 86, s. 212), som innebär en ökning av anslaget med 7 000 kr.
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.

79:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. in. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 213—215), som innebär en uppräkning
av anslaget med 119 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 630 000 kr.

80:o) Viss lieredskapsutrustning. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 88, s. 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

86

Statsutskottets utlåtande nT 6 år 19 ti b

81 ro) Ersättning för viss rundradioverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 89, s. 216) hemsläller utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 12 850 000 kr.

Luftfartsfonden

82:o) Underskott å luftfartsfonden. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s. 217
—232) föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret
1964/65 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 300 000 kr.

Luftfarlsstyrelsen har beräknat underskottet för nästa budgetår till
12 700 000 kr.

Beträffande yttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 224—228).

Departementschefen anför inledningsvis att luftfartsfondens underskott
för innevarande budgetår enligt av Kungl. Maj:t fastställd driftkostnadsstat
beräknats till högst 9 150 000 kr. 1 föregående års statsverksproposition
beräknades motsvarande belopp till 12 300 000 kr. Minskningen i förhållande
till statsverkspropositionens belopp beror huvudsakligen på att
inkomsterna beräknats öka mera än som förutsatts i statsverkspropositionen.
För nästa budgetår beräknar luftfartsstyrelsen underskottet å fonden
till 12 700 000 kr.

Vidare antör departementschefen att statskontoret anmält, alt de åt ämbetsverket
givna uppdragen angående översyn av luftfartsverkets organisation
man. slutförts, varvid resultaten sammanfattats i två promemorior, den
ena avseende stationstjänsten och den andra luftfartsverket i övrigt. Beträffande
luftfartsstyrelsens organisation har endast en översiktlig granskning
ägt rum, vars resulta! i detalj inte redovisas i sammanhanget men dock
under hand delgivits luftfartsstyrelsen. I fråga om flygplatsorganisationen
och stationstjänsten framlägges däremot vissa förslag, som vid ett genomförande
torde medföra besparingar för luftfartsverket. Promemoriorna med
tillhörande handlingar är för närvarande föremål för remissbehandling,
varför någon hänsyn till de framlagda förslagen icke tagits i förevarande
sammanhang.

I fråga om föreslagen personalförändring vid kanslibyrån upptager departementschefen
en tjänst som kansli skrivare i lönegraden A 11. överflyttningen
av en tjänst som trafikledare frun flygplatsorganisationen till sty -

Statsutskottets utlåtande nr G år 1964

87

relsens trafikbyrå tillstyrkes. Tjänsten bibehålies i lönegraden Ae 19. I
övrigt tillstyrkes luftfartsstyrelsens förslag om nya tjänster vid trafikbyrån,
nämligen en tjänst soin byråingenjör i Ae 19 och en som ritbiträde i
Ae 9. Vid luftlartsinspektionen tillstyrkes inrättande av en tjänst som byrådirektör
i lönegraden Ae 25, två befattningar som ingenjör med arvode
motsvarande löneklass A 27 samt en tjänst som byråingenjör i lönegraden
Ae 21. Slutligen tillstyrkes att styrelsens organisation förstärkes med en
amanuenstjänst i reglerad befordringsgång vid utrikessekretariatet och att
eu befintlig tjänst som förste byråsekreterare i Ag 23 extraordinariesätts.

Departementschefen tillstyrker vidare ett belopp om sammanlagt 75 000
kr. för anlitande av expertis för planering av framtida flygtrafiksystem,
för arvoden i samband med praktiska prov vid certifikatexaminering respektive
för utarbetande av kompendier för undervisning vid flygskolorna
samt av kursplaner för vissa kommunala flygmekanikerskolor.

Beträffande luftfartsstyrelsens förslag till personalförändringar vid flygplatsorganisationen
tillstyrkes alt för förstärkning av besiktnings- och provI
lygningsorganisationen två tjänster som förste byråingenjör i Ae 23 inrättas
med placering på besiktningskontoren vid Bromma och Bulltofta.
Vidare inräknar departementschefen medel fr. o. in. den 1 oktober 1964 för
tio tjänster som trafikledare i lönegraden Ae 17. Berörda trafikledare kommer
att efter erforderlig utbildning ombesörja även göromål sammanhängande
med väderlekstjänsten vid vissa flygplatser; nu tillstyrkta tio tjänster
innebär därför på sikt ett nytillskott med endast två tjänster. För tillfällig
förstärkning av flygplatsorganisationen vid Arlanda föreslås fyra trafikbiträden
i lönegraden Ag 7 intill dess överflyttning dit kan ske av telecentralen
vid Bromma.

För underhåll m. m. av flygplatser inräknar departementschefen medel
för bibehållande tills vidare i nuvarande anställningsform av fem kollektivavtalsanställda
som styrelsen föreslagit överförda till löneplan. Under
denna post har styrelsen uppfört 450 000 kr. för utfyllnad av en svacka
m. m. i en av startbanorna på Bromma flygplats. Då departementschefen
bedömer detta arbete närmast vara av investeringskaraktär har han emellertid
minskat totalsumman med nämnda belopp och i stället inräknat detsamma
i luftfartsstyrelsens medelstilldelning för investeringsändamål under
budgetåret 1964/65. Departementschefen beräknar den totala utgiftsökningen
under denna post till ett belopp som med 650 000 kr. understiger
det av styrelsen beräknade.

För underhåll och drift av radioanläggningar och teleutrustning förordas
eu reducering av det äskade beloppet med 100 000 kr. Posten diverse utgifter
anses kunna minskas med 15 000 kr. jämfört med styrelsens förslag.
För oförutsedda utgifter slutligen beräknas 100 000 kr. mindre än styrelsen
upptagit.

Totalt beräknas verkets driftkostnader till 56,9 mkr. och inkomsterna

88

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1964

till 46,4 mkr., varför underskottet beräknas till 10,5 mkr. för budgetåret
1964/65.

Utskottet. För innevarande budgetår beräknas underskottet å luftfartsfonden
uppgå till högst 9 150 000 kr.

Statskontorets översyn av luftfartsverkets organisation m. m. har numera
slutförts. Resultaten av översynen har sammanfattats i två promemorior,
som f. n. är föremål för remissbehandling. Någon hänsyn till de framlagda
förslagen har därför icke tagits i förevarande sammanhang.

Departementschefen har beräknat luftfartsfondens underskott för budgetåret
1964/65 till 10 500 000 kr. Härvid har luftfartsstyrelsens driftkostnadsberäkningar
reducerats med 1 181 600 kr. och inkomsterna uppräknats
med ytterligare 1 100 000 kr.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran eller särskilt
uttalande i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer
följaktligen,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret
1964/65 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.

Uppskjutna frågor

83 ro) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande Kungl. Majrts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen

punkten 23: Statens bilinspektion: Avlöningar m.m. och

punkten 83: Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 2 april 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Virgin, Fritz Persson,
fru Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Källqvist, Eric Gustaf Peterson
och Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Svensson
i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén, herrar Andreasson, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset,
Johansson i Norrköping, Löfroth, Källenius och Heidenberg.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196U

89

Reservationer

1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m.m. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)

A. beträffande en flerårig investeringsserie för vägbyggnader av herrar
Boman, Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Källqvist, Eric Gustaf Peterson,
Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson
i Ljungskile, Larsson i Hedenäset, Löfroth och Källenius, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Ej heller»
och slutar med »år uppdrages», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»I förenämnda motioner har vidare yrkats att riksdagen må hos Ivungl.
Maj:t hemställa att den av departementschefen aviserade utredningen rörande
vägplanens revidering skall erhålla direktiv att överväga vad i motionerna
anförts rörande planeringen av vägbyggandet i fasta priser samt
utarbetande av treåriga rullande investeringsplaner med beaktande av behovet
av konjunkturpolitisk handlingsfrihet. I anledning härav må erinras
om att utskottet vid 1962 och 1963 års riksdagar understrukit angelägenheten
av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens planering och samordning
av vägbyggnadsverksamheten i görligaste mån underlättas genom
att riktlinjer för vägpolitiken under ett begränsat antal år uppdrages. Utskottet
har också tidigare kraftigt understrukit nödvändigheten av att en
flerårig plan fastställes för väginvesteringarna (jfr SU 1958:6 och 1959:6).
Det har därvid framhållits att förutsättningarna för en från såväl tekniska
som ekonomiska synpunkter rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet
är en investeringspolitik som ger möjligheter till en mera långsiktig arbetsplanering
ulan ändringar år från år. Endast härigenom blir det möjligt
att utnyttja de fördelar som står att vinna genom övergång från mindre
till större arbetsföretag på sätt riksdagen tidigare förordat. Ovissheten om
de kommande årens medelstilldelning förhindrar i stor utsträckning utläggandet
av större entreprenader, varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen
i fråga om väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetskraft
försvåras.

Det anförda torde alltjämt äga giltighet. För att åstadkomma den planmässighet
och samordning som eftersträvas i vägbyggnadsverksamheten är
det, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skilda sammanhang framhållits,
nödvändigt alt ha tillgång till ordinarie medel av viss storleksordning
samt att ha kännedom om anslagens storlek under den period planeringsarbetet
avser. Genom att väginvesteringarna utgör en betydande del

90

Statsutskottets utlåtande nr 6'' år 19fdr

av den offentliga sektorn kan de å andra sidan icke vara opåverkade av
konjunkturpolitiska åtgärder. Målet bör sålunda vara att anvisningen av
ordinarie medel beräknas på längre sikt än ett år samt att de större eller
mindre fluktuationer i den totala verksamhetens omfattning, som betingas
av förskjutningar i ena eller andra riktningen av det allmänna sysselsättningsläget,
regleras över anslagen till beredskapsarbeten. Bortsett från att
ett uttalande från riksdagens sida till förmån för en flerårig investeringsserie
inte under alla förhållanden kan vara bindande är det dock ägnat att
giva ökad fasthet åt verksamhetens inriktning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad departementschefen i
fjolårets statsverksproposition anförde rörande riktlinjerna för flerårsplaneringen
för åren 1964—1968. I anslutning till därvid omnämnda överläggningar
mellan representanter för kommunikationsdepartementet och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen upprättades sedermera inom departementet en
promemoria angående utarbetandet av flerårsplanerna för nämnda period,
vari bl. a. uttalades att dessa borde göras upp på basis av en oförändrad
medelstilldelning av 500 mkr. till det ordinarie vägbyggandet under ettvart
av åren i perioden. Detta förklarades dock uttryckligen icke innebära något
ställningstagande i förväg till de anslagsbelopp som för ifrågavarande budgetår
skulle anvisas under de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Utskottet,
som icke vill förringa värdet av uttalandet, anser emellertid — på av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen tidigare anförda skäl — en flerårig anslagsserie
böra läggas till grund för den fortsatta investeringsverksamheten.
Även om utskottet till fullo inser vikten av de statsfinansiella och samhällsekonomiska
synpunkter som därvidlag också måste beaktas, tillstyrker utskottet
sålunda i princip de yrkanden om en sådan treårig investeringsplan,
som i de nu aktuella motionerna framförts.»

dels oek utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»TV. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 422
och It: 505, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört beträffande en treårig investeringsserie
för vägbyggnader;»

B. beträffande statsbidrag till underhåll av enskilda vägar

a) av herrar Boman, Källquist, Eric Gustaf Peterson, fröken Elmén, herrar
Svensson i Ljungskile och Löfroth, vilka ansett alt

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Närmare
erfarenheter» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vidkommande statsbidraget till underhåll av enskilda vägar finner
emellertid utskottet i likhet med motionärerna en höjning av procentsatsen
till 80 procent samt i de fall där särskilda skäl så föranleder till 90 procent
böra ske. Beslut härom synes därför böra fattas redan nu, dock att gälla

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

91

först fr. o. m. den 1 januari 1965. Någon ökning — utöver Kungl. Maj :ts
förslag — av anslaget för nästa budgetår blir därvid icke behövlig. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att föranstalta om härför erforderliga
ändringar i bidragskungörelsen. I övrigt anser utskottet närmare erfarenheter
av den ökade bidragsgivningen ävensom resultaten av pågående utredningar
och undersökningar på området böra avvaktas innan beslut
fattas om ytterligare ändringar av bidragsreglerna. Utskottet, som följaktligen
biträder Kungl. Maj:ts förslag till medelsberäkning för nästa budgetår
— innebärande att till byggande och underhåll av enskilda vägar anvisas
respektive 17,6 och 32,5 mkr. — har med beaktande av det tidigare
anförda icke funnit sig berett att tillstyrka övriga yrkanden i de på förevarande
område väckta motionerna. Samtliga dessa yrkanden avstyrkes
därför.»

dels ock utskottets hemställan under XI. a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 358, såvitt
den avser bidragsprocenten, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Svensson i Stenkyrka och Larsson
i Hedenäset, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen II: 358
och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Närmare
erfarenheter» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Vidkommande statsbidraget till underhåll av enskilda vägar finner
emellertid utskottet i likhet med motionärerna en höjning av procentsatsen
till 80 procent samt i de fall där särskilda skäl så föranleder till 90 procent
böra ske. Beslut härom synes sålunda — på av motionärerna anförda skäl
—böra fattas redan nu, att gälla fr.o.m. innevarande kalenderår. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta om härför erforderliga
ändringar i bidragskungörelsen. Anslaget för nästa budgetår till Bidrag
till underhåll av enskilda vägar m. in. bör vidare av riksdagen uppräknas
till 36 mkr. I övrigt anser utskottet närmare erfarenheter av den ökade
bidragsgivningen ävensom resultaten av pågående utredningar och undersökningar
på området böra avvaktas innan beslut fattas om ytterligare ändringar
av bidragsreglerna. Utskottet — som biträder Kungl. Maj :ts förslag
om ett anslag för nästa budgetår av 17,6 mkr. till byggande av enskilda
vägar -—- har med beaktande av det tidigare anförda icke funnit sig berett
att tillstyrka någon av de övriga motionerna på förevarande område. Samtliga
dessa avstyrkes därför.»

dels utskottets hemställan under XI. a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionen 11:358, såvitt
den avser bidragsprocenten, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört;»

92

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1964

dels ock utskottets hemställan under XI. b) — under förutsättning av
bifall till yrkandet beträffande XI. a) — bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionen 11:358, såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m.m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 36 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;»

C. av fru Wallentheim.

D. av herr Kållenius.

2) vid punkten 21 (Statens trafiksäkerhetsråd m.m.) av herrar Källqvist,
Eric Gustaf Peterson, fröken Elmén och herr Löfroth, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 52 och II: 67 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »Även om»
och slutar med »motionärernas yrkanden», bort ha följande lydelse:

»Det är svårt att entydigt och i en enkel formel klargöra orsakssammanhanget
bakom den minskning av trafikolyckorna, som fartbegränsningsperioderna
medfört. Denna nedgång torde vid sidan av de fastställda inaximihastigheterna
delvis kunna återföras till den skärpta trafikövervakningen
under fartbegränsningsperioderna. För att nå ökad kunskap om
verkningarna av en intensifierad trafikövervakning är det lämpligt att införa
på försök och utan samband med hastighetsbegränsningar särskilda
trafikövervakningsperioder med exceptionellt stora övervakningsinsatser.
En bearbetning av det resultat, som framkommer under dessa trafikövervakningsperioder,
skulle göra det möjligt att isolerat bedöma värdet av
särskilda trafikövervakningsperioder.»

dels ock utskottets hemställan under III. och IV. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 52 och
II: 67, såvitt nu är i fråga, till Försök med skärpt trafikövervakning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kr.;

IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 52 och
II: 67, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att 1961 års trafiksäkerhetskommitté får i uppdrag att
verkställa utredning om utfallet av den begärda försöksverksamheten
och därmed sammanhängande spörsmål;»

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1964