Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försvarsgrensstabernas
organisation m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

(1 :a avd.)

I proposition nr 31 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 30 december 1963, föreslagit
riksdagen att

a) godkänna de av departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll
förordade riktlinjerna för försvarsgrensstabernas organisation;

b) godkänna att arméstaben, marinstaben och flygstaben förses med beställningar
och tjänster till det antal och i de lönegrader som departementschefen
förordat;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder som betingas
av omorganisationen av försvarsgrensstaberna;

d) godkänna vad som i övrigt föreslagits rörande beställningar för flygsäkerhetsorganisationen
vid flygvapnet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Adolfsson och Lager (I: 394) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hagberg och Nilsson i Gävle (II: 424), i vilka hemställts att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär utredning och förslag i syfte att nedbringa
de svällande förvaltnings- och stabskostnaderna i försvaret samt att
i avvaktan härpå fastställa att tjänster i armé-, marin- och flygstaberna endast
ersättes enligt tjänstens kvalifikationsgrad så att löjtnantstjänster ej
betalas med kaptenslöner, kaptenstjänster ej med regementsofficerslöner
etc.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åkesson (I: 650) och den andra inom andra kammaren av herrar Nyberg
och Antonsson (II: 791), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling
av Kungl. Maj ris proposition nr 31 måtte besluta,

att de beställningar som inbesparas genom ny organisation av försvarsgrensstaberna
(arméstaben fyra, marinstaben nio och flygstaben sex) uppföres
enligt Kungl. Maj ris närmare bestämmande på vederbörliga personalförteckningar,

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 37

2

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

att marinstabens sektion III får den organisation som angives i departementspromemorian
av den 4 april 1963, bilaga 2, tablå 4, utom vad beträffar
vapenavdelningarna,

samt att i marinstabens sektion III skall ingå två vapentjänstavdelningar,
benämnda »undervattensavdelning» och »övervattensavdelning»,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedin m. fl. väckt motion
(II: 790), vari hemställts att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen
nr 31 måtte besluta att en sammanslagning av ingenjör sinspektionen och
signalinspektionen ej måtte komma till stånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 424, II: 791 och II: 790.

Efter att ha redogjort för försvarsgrensstabernas nuvarande organisation
och försvarsgrenschefernas förslag till ny sådan samt resultatet av en inom
försvarsdepartementet utarbetad promemoria in. m. i ämnet har departementschefen
för egen del anfört följande.

»Som jag inledningsvis erinrat om avsåg 1961 års riksdagsbeslut angående
krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr. 258), förutom
den närmare utformningen av en ny fredsorganisation för försvarsstaben,
även ställningstaganden i fråga om fördelningen av uppgifter mellan å ena
sidan överbefälhavaren och försvarsstaben och å andra sidan försvarsgrensledningarna.
I viss utsträckning förutsattes gemensamt eller samordnat
stabsarbete av staber på de två nivåerna och av personal som ingår i de olika
staberna. I fråga om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter
och stabsorgan inom krigsmaktens högsta ledning i fred innebär beslutet,
att försvarsstaben skall svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten.
De operativa uppgifter och därmed sammanhängande stödverksamheter
—- främst underrättelse-, kommunikations-, underhålls- och sambandstjänst
— som förut tillkom marin- och flygstaberna har med hänsyn
härtill överförts till försvarsstaben. De tre försvarsgrenarna är härigenom numera
principiellt likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområde.
I den nya organisationen utövar för svar sgrenschef således under Kung!.
Maj :t och överbefälhavaren den militära ledningen av och uppsikten över
vederbörande försvarsgren och är, i vad på honom ankommer, Kungl. Maj :t
och överbefälhavaren ansvarig för försvarsgrenens krigsduglighet och tjänstbarhet
i övrigt. Detta innebär i huvudsak, att försvarsgrcnschef skall ställa
krigsdugliga förband till överbefälhavarens förfogande för den operativa
verksamheten och han är följaktligen i första hand ansvarig för organisation,
utbildning, utrustning, taktik, personaltjänst, värnpliktsväsende och
mobiliseringsarbete inom försvarsgrenens verksamhetsområde — s. k. förbandsproducerande
verksamhet.

I fråga om långsiktsplanering bibehålies uppdelningen av ansvaret mellan
försvarsstaben, försvarsgrensledningarna samt förvaltningarna och försvå -

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

3

rets forskningsanstalt. Försvarsstaben skall härvid ej åläggas detaljarbete
utan endast verka som ledande och samordnande organ. Även i övrigt skall
försvarsstaben koncentrera sitt arbete till de viktigaste verksamhetsområdena
och icke betungas med detaljarbete. I syfte att avlasta försvarsstaben
detaljarbete i dess huvuduppgifter samt att befria den från handläggning av
vissa ärendesgrupper som är gemensamma för krigsmakten fördelas ärenden
till handläggning enligt en huvudstabsprincip. Denna princip innebär,
att överbefälhavaren ålägger underlydande myndigheter att för hans räkning
bereda ärenden samt, i vissa fall, att besluta på hans uppdrag.

Vid anmälan av frågan om krigsmaktens högsta ledning i propositionen
1961: 109 anförde jag, att tillräckligt underlag då inte fanns för att också
besluta om fredsorganisationen av försvarsgrensstaberna. Ytterligare undersökningar
måste göras i denna fråga. I anslutning härtill framhöll jag (sid.
114) det angelägna i att det snarast möjligt klarlades vilka arbetsuppgifter,
vilken organisation och vilka personalresurser som borde avses för försvarsgrensstaberna.
Som allmänna riktlinjer för översynen angav jag, att en anpassning
borde ske till försvarslcdningsreformens principer samt att en
rationalisering och ökad fasthet i organisationen borde åstadkommas. Uppmärksamhet
borde ägnas frågan om att ge de tre försvarsgrensledningarna
en i fråga om grunddragen mera likformig organisation än den gällande.
Alla möjligheter att — utan förfång för tjänstens ofrånkomliga krav —
vinna personalbesparingar borde givetvis tillvaratagas.

Statsutskottet (SU 1961:90) anförde i fråga om de personalökningar i
försvarsstaben som följde av beslutet beträffande krigsmaktens högsta ledning
att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation
icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas
försvarsstaben, och att det därvid alltså vore fråga om nya arbetsuppgifter
som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Det vore enligt
utskottet givetvis angeläget att tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande
för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.
I fråga om försvarsgrensstaberna utgick utskottet emellertid
från att samtidigt en minskning av försvarsgrensstabernas arbetsbelastning
måste inträda. Ehuru denna icke lät sig kvantitativt precisera, uttalade utskottet,
att den borde föranleda personalminskningar i dessa staber. —
Mot bakgrunden av de uttalanden som vid riksdagsbehandlingen gjordes
i detta hänseende torde det i första hand gälla att minska den kvalificerade
militära personalen i staberna till förmån för trupparbete.

Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr. 1961:258).

Som framgår av vad jag anfört i det föregående uppdrog Kungl. Maj :t
den 5 maj 1961 med anledning av riksdagens förenämnda beslut åt överbefälhavaren
att utarbeta förslag rörande organisation m. m. av försvarsgrensstaberna
in. in. Av överbefälhavaren i oktober 1961 ingivna förslag har
överarbetats inom försvarsdepartementet. Resultaten härav bar redovisats i

4

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

en promemoria angående försvarsgrensstabernas organisation den 4 april
1963.1 det föregående bär eu redogörelse lämnats för de förslag som framlagts
i promemorian. Arbetet har utmynnat i ett förslag till principorganisation av
försvarsgrensstaberna (jfr bilagorna 4—6)1. Kungl. Maj :t har sedermera genom
särskilda beslut den 3 maj 1963 uppdragit åt försvarsgrenscheferna att
med beaktande av vad i förenämnda promemoria anförts i samband med
medelsäskandena för budgetåret 1964/65 inkomma med fullständiga personalberäkningar
för arméstaben, marinstaben och flygstaben, överbefälhavaren
har slutligen med anledning härav med eget yttrande den 14 oktober
1963 överlämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till personaluppsättning
för försvarsgrensstaberna. Dessa förslag har redovisats i
det föregående.

Jag övergår så till att framlägga mina egna synpunkter och förslag i fråga
om försvarsgrensstabernas organisation m. m. Jag vill härvid inledningsvis
anföra, att jag i huvudsak ansluter mig till de uttalanden som gjorts i förenämnda
promemoria i fråga om försvarsgrensstabernas uppgifter och verksamhet
i övrigt. Jag har inte heller något att erinra mot vad i promemorian
anförts i fråga om olika chefers uppgifter och ansvarsförhållanden. Jag anser
sålunda, att stabschefernas uppgift i första hand skall vara att leda och
samordna respektive stabers arbete. Sektionsindelningen bör göras så, att de
avdelningar mellan vilka samordningsbehoven är störst hänföres till samma
sektion.

Jag biträder vidare i huvudsak vad som i promemorian anförts rörande
inspektionsverksamheten. Härav följer, bland annat, att jag räknar med att
generalfälttygmästarens och arméöverdirektörens uppgifter såsom tjänstegrensinspektörer
skall upphöra. I avvaktan på de förslag som kan komma
att framläggas av 1962 års försvarssjukvårdsutredning bör försvarsgrensöverläkarna
och överfältveterinären ingå i respektive staber.

Jag vill i förevarande sammanhang även erinra om att riksdagen fattat
beslut om att försvarsgrenschef inte längre skall vara chef för försvarsgrensförvaltning
(prop. 1963: 1, bil. 6, s. 54 f). Med hänsyn härtill och då tjänstegrensinspektörerna
utgår ur organisationen respektive inordnas i staberna
torde inte längre behov föreligga av det samlande begreppet försvarsgrensledning.

I fråga om de föreslagna organisationerna för försvarsgrensstaberna vill
jag erinra om att arméstaben enligt promemorian skall bestå av 14 avdelningar
(med bortseende från FN-avdelningen), marinstaben av 20 avdelningar
och flygstaben av tio avdelningar (jfr bilagorna 4—6)k I marinstabens
föreslagna organisation ingår härjämte en biträdande sektionschef
vid sektion III.

För egen del har jag i huvudsak inte något att erinra mot de organisatio -

1 Ej här medtagna.

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

5

ner som i promemorian föreslagits för arméstaben och flygstaben. Detta innebär
att jag i fråga om arméstaben räknar med att de nuvarande två inspektionerna
signalinspektionen och ingenjörinspektionen skall sammanslås till en
avdelning, ingenjör- och signalavdelning, under en gemensam inspektör. Jag
tillstyrker vidare, att den för närvarande på försök organiserade sektion
III göres permanent. Jag räknar vidare med att arméöverläkaren och överfältveterinären
med expeditioner inordnas i arméstaben. Som framgår av
det föregående bär i promemorian förutsatts att studieavdelningen skall
ingå i sektion I. För egen del anser jag, att det kan övervägas att ge avdelningen
en fristående ställning direkt under chefen för arméstaben. Det
torde emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles efter ytterligare
överväganden taga ställning till denna fråga. Jag har slutligen för min
del räknat med att säkerhetsärenden skall handläggas inom underrättelseavdelningen
i stället för på pressavdelningen. Vid bifall till mitt förslag kommer
arméstaben alltså — med bortseende från den provisoriskt inrättade
FN-avdelningen — att bestå av sammanlagt 14 avdelningar. Stabens organisation
framgår översiktligt av eu tablå, vilken torde såsom bilaga få fogas
till statsrådsprotokollet (Bilaga 7) k

I fråga om flygstaben har jag endast vissa detalj erinringar att göra mot
det organisationsförslag som framlagts i promemorian. För att minska antalet
enheter som lyder direkt under stabschefen föreslår jag sålunda, att
pressdetaljen såsom avdelning skall ingå i sektion II. Säkerhetsärenden bör
vidare enligt min mening handläggas inom underrättelseavdelningen. Det
förslag som jag framlägger innebär även en omorganisation och förstärkning
av flygsäkerhetstjänsten; med anledning av framställning från chefen
för flygvapnet, för vilken redogjorts i det föregående, tillkommer sålunda en
trafikavdelning inom sektion I, varvid flygsäkerhetsavdelningens uppgifter
renodlas till flygsäkerhetstjänsten. Jag kommer i det följande även att framlägga
förslag till personalförstärkningar för trafik- och flygsäkerhetsavdelningarna.
Flygstabens organisation enligt mitt förslag framgår av en tablå,
vilken torde få fogas till protokollet såsom bilaga (Bilaga 9)1.

I fråga om marinstaben vill jag erinra om att Kungl. Maj :ts uppdrag
till marinchefen den 3 maj 1963 att inkomma med fullständiga personalberäkningar
för marinstaben jämväl innefattade ett uppdrag att allsidigt undersöka
förutsättningarna att åstadkomma en förenklad indelning av sektion
III i staben, vilken sektion enligt promemorians förslag omfattar — förutom
biträdande sektionschef -— nio avdelningar och eu fristående detalj.
Som framgår av det föregående har chefen för marinen emellertid inte ansett
sig böra frångå den organisation som angivits i promemorian.

Statskontoret bar under band framfört vissa synpunkter på de organisationsförslag
som framlagts i promemorian och härvid ifrågasatt det

1 Ej bär medtagen.

6 Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196''r

lämpliga i att marinstaben organiseras på 20 avdelningar, medan arinéstabens
och flygstabens organisationer kunnat begränsas till 14 respektive
10 avdelningar.

För egen del anser jag att eu förenklad organisation av marinstaben,
särskilt sektion III, skulle vara till fördel för stabsarbetet och nödvändig
ur personalbesparingssynpunkt. Jag föreslår, att artilleri- och robotavdelningen,
torped- och minavdelningen samt undervattensavdelningen inom
sektionen sammanföres till en avdelning, vapentjänstavdelningen. Jag föreslår
vidare, att de tre personalavdelningarna inom sektion III — officersavdelningen,
underofficersavdelningen och underbefälsavdelningen — samt
rekryteringsdetaljen sammanföres till en avdelning, flottans personalavdelning.
Härvid bortfaller enligt min mening även behovet av en biträdande
sektionschef. Med dessa förslag ernås enhetlighet och konsekvens genom
att ansvaret för personalärenden och vapentjänst under sektionschefen var
för sig samlas på en befattningshavare. Härigenom vinnes bättre överensstämmelse
med den ordning som föreslås beträffande marinstabens sektion
IV samt armé- och flygstaberna. Jag vill i sammanhanget påpeka, att vapentjänstavdelningen
och personalavdelningen personalmässigt ingalunda torde
komma att bli de största avdelningarna i de tre försvarsgrensstabernas
organisationer. Beträffande återstående avdelningar inom sektion III föreslår
jag vidare vissa andra benämningar än de som angivits i promemorian.
Sammanfattningsvis kommer sektion III vid bifall till mina förslag att vara
indelad i fem avdelningar, nämligen flottans organisationsavdelning, flottans
utbildningsavdelning, vapentjänstavdelning, flottans personalavdelning
och flottans krigsplaceringsavdelning. I förhållande till förslagen i
promemorian innebär detta bland annat att antalet avdelningar minskas
med fyra.

I fråga om marinstaben i övrigt föreslår jag, att säkerlietsärenden, för
vilka i promemorian redovisats en fristående detalj direkt under stabschefen,
skall handläggas inom underrättelseavdelningen inom sektion I.

I anslutning härtill vill jag erinra om att marinstabens säkerhetsdetalj i
nuvarande organisation även betjänar marinförvaltningen. Jag anser emellertid
denna ordning mindre lämplig; på samma sätt som andra ämbetsverk
inom försvaret bör marinförvaltningen i fortsättningen disponera egna
personalresurser för säkerhetsfrågor. Jag avser därför att framdeles vid
anmälan till 1964 års statsverksproposition (bil. 6) av marinförvaltningens
avlöningsanslag för nästa budgetår föreslå, att en tjänst inrättas vid
ämbetsverket för uppgifterna.

Vad angår marinstaben föreslår jag vidare, att förvaltningsärenden, för
vilka i promemorian redovisats en fristående detalj, skall handläggas inom
allmänna avdelningen inom sektion II. Under sektion II bör enligt min mening
även biblioteket redovisas. I övrigt tillstyrker jag de förslag rörande
marinstabens organisation som framlagts i promemorian. Jag anser dock,

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

7

att vissa av avdelningarna i förtydligande syfte bör erhålla andra benämningar
än de som föreslagits. Sammanfattningsvis framgår marinstabens
organisation enligt mina förslag av en tablå, vilken torde såsom bilaga
få fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga S)1. Som tablån utvisar kommer
marinstaben — oaktat staben personalmässigt kommer att vara mindre
än arméstaben och flygstaben — att vara den av försvarsgrensstaberna
som har det största antalet avdelningar, nämligen 17, medan arméstaben
erhåller — inklusive truppslagsavdelningarna — 14 avdelningar och flygstaben
11 avdelningar.

I förevarande sammanhang anser jag även, att det bör erinras om att till
propositionen 1963: 110 anmäldes (s. 9—10), att frågan om en sammanslagning
av försvarets hjälptryckerier utretts av försvarets civilförvaltning. Resultatet
av utredningen har redovisats i en promemoria, som ingivits till
Kungl. Maj :t. Utredningen har emellertid inte behandlat frågan om marinförvaltningens
kontorsoffsetanläggning bör ingå i marinstaben eller i marinförvaltningen.
I anslutning till att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juni
1962 på föredragning av chefen för finansdepartementet uppdragit åt statskontoret
att utreda huruvida den nuvarande fördelningen av statsförvaltningens
tryckeriresurser är lämplig har promemorian för kännedom överlämnats
till statskontoret. I avvaktan på de förslag som statskontoret kan
komma att framlägga i ämnet bör marinstabens tryckeri enligt min mening
tills vidare kvarstå i staben.

I promemorian och i försvarsgrenschefernas förslag har förutsatts, att
statskontoret skall överse stabernas organisationsenheter för expeditionstjänsten.
Även jag anser, att en sådan översyn bör komma till stånd. I avbidan
på dessa organisationsundersökningar bör expeditionstjänsten enligt
min mening organiseras så att inom varje försvarsgrensstab finnes en chefsexpedition.
Till denna bör knytas viss reserv av kvalificerad expeditionspersonal.
Vid varje sektion skall vidare finnas en sektionsexpedition med
skrivcentral. För sektionsexpedition skall finnas en föreståndare, officer
i arvodesbefattning. Behov av underofficer i arvodesbefattning — som för
närvarande finnes bl. a. vid sektionsexpeditionerna inom arméstaben —
torde däremot i regel inte föreligga. Jag vill i detta hänseende hänvisa till
resultaten av undersökningar som statskontoret utfört inom marinstaben.
I den mån handhavandet av hemliga handlingar bedömes medföra ofrånkomligt
behov härav bör dock expeditionsunderofficerare i arvodesbefattning
få bibehållas vid sektionerna I och II i armé- och flygstaberna i avbidan
på resultaten av statskontorets översyn. På avdelningarna bör i regel finnas
endast en kanslibiträdestjänst för de på avdelningen förekommande expeditionsuppgifterna
in. in.

I förevarande sammanhang vill jag även erinra om alt Kungl. Maj :t den
20 oktober 1961 uppdragit åt försvarets lärarutredning att verkställa utred 1

Ej liär medtagen.

2* —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 sand. Nr 37

8

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196U

ning rörande sammanförande till en organisatorisk enhet av de uppgifter
som åvilar studierektorerna i försvarsgrensstaberna, varvid utredningen
skulle äga alt pröva frågor rörande den allmänbildande undervisningen vid
krigsmaktens underbefälsskolor. Utredningen har den 21 februari 1963 framlagt
förslag i ämnet. Förslaget har remissbehandlats.

Lärarutredningen anför, att det alltjämt är nödvändigt att i försvarets
regi bedriva vidareutbildning i allmänna läroämnen för att vid krigsmakten
anställda skall bibringas sådana kunskaper som erfordras för att de
skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Ansvaret för denna utbildning
åvilar försvarsgrenscheferna. Undervisningen är specialinriktad mot viss yrkesutbildning
och direkt anpassad för detta ändamål. Den har således icke,
som tidigare var fallet, ett huvudsakligen allmänbildande syfte. Utredningen
anför vidare att även om en begränsad del av denna undervisning skulle kunna
ställas under en enhetlig ledning så erfordras även fortsättningsvis befattningshavare
vid försvarsgrensstaberna med uppgift att handlägga frågor av
den art som nu ankommer på studierektorerna. Lärarutredningen föreslår
därför, att någon väsentlig förändring icke nu skall vidtas i fråga om studierektorsorganisationen.
I enlighet härmed bör tills vidare befattningar bibehållas
inom de tre försvarsgrensstaberna, avsedda för utbildnings- och
undervisningsfrågor samt för allmän rådgivning i pedagogiska o. d. spörsmål.
Enligt utredningens mening bör befattningshavarna ha att enligt försvarsgrenschefs
beslut planlägga, leda och samordna all undervisning inom försvarsgrenen
i allmänna läroämnen samt utöva försvarsgrenschefs inspektionsrätt
beträffande denna undervisning och i pedagogiskt avseende jämväl
beträffande undervisningen i övrigt. Tjänsterna bör organisatoriskt ingå i
respektive utbildningsavdelningar och vara underställda avdelningscheferna.

Lärarutredningen anför vidare, att en utvidgad samordning bör komma
till stånd inom försvaret med avseende på utbildningen i allmänna läroämnen
och därmed sammanhängande frågor och ifrågasätter om icke försvarets
skolnämnd bör utgöra det för försvaret gemensamma ledningsorganet
i detta hänseende.

Remissmyndigheterna — överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen
och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets skolnämnd, skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning — lämnar i allt väsentligt utredningens
förslag utan erinran.

För egen del anser jag i likhet med försvarets lärarutredning, att studierektorsorganisationen
vid försvarsgrensstaberna tills vidare bör bibehållas
med i huvudsak de arbetsuppgifter som lärarutredningen föreslagit. Jag
finner det vidare angeläget att utbildningen i allmänna läroämnen inom försvaret
samordnas och anpassas till förändringarna med avseende på personalens
uppgifter samt till pågående reformer inom det allmänna skolväsendet.
Samordningen härvidlag bör såsom föreslagits ankomma på försvarets
skolnämnd.

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

9

Jag övergår så till att behandla frågan om personaluppsättning för försvarsgrensstaberna.
I arméstabens organisation (inklusive arméöverläkaren och
överfältveterinären med expeditioner) ingår för närvarande sammanlagt 319
befattningshavare, av vilka 149 officerare på aktiv stat. I den angivna personalorganisationen
ingår 22 befattningshavare som är inkallade till frivillig
tjänstgöring eller som tjänstgör med anlitande av anställningsmånader.
Arméstabens FN-avdelning är ej inräknad. I marinstabens nuvarande
organisation (inklusive kustartilleriinspektionen och CUM samt marinöverläkaren
med expedition) ingår 289 befattningshavare, av vilka 107 officerare
på aktiv stat och nio befattningshavare som tjänstgör med utnyttjande
av tjänstgöringsmånader eller anställningsmånader. I flygstabens organisation
(inklusive basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition)
ingår slutligen för närvarande 319 befattningshavare, av vilka 96
är officerare på aktiv stat och åtta tjänstgör med utnyttjande av tjänstgörings-
eller anställningsmånader.

Cheferna för armén, marinen och flygvapnet har i sina förslag till personalorganisation
för försvarsgrensstaberna beräknat sammanlagt 336 tjänster
och beställningar erforderliga för arméstaben (150 officerare på aktiv
stat), 304 för marinstaben (102 officerare) respektive 349 för flygstaben
(100 officerare, av vilka sju hänför sig till föreslagen förstärkning av flygsäkerhetsorganisationen).

För egen del bedömer jag personalbehovet för försvarsgrensstaberna till
sammanlagt 315 befattningshavare vid arméstaben (med undantag av FNavdelningen),
291 vid marinstaben och 327 vid flygstaben. Av de angivna befattningarna
avser jag för officerare på aktiv stat vid arméstaben 145 beställningar,
vid marinstaben 98 beställningar och vid flygstaben 90 beställningar.
Fördelningen på olika avdelningar m. m. av tjänsterna m. m. i försvarsgrensstaberna
— med undantag av beställningarna för officerare på
aktiv stat — framgår av sammanställningar, vilka som bilagor torde få fogas
till protokollet (Bilaga 10—12)1.

1 fråga om antalet beställningar för officerare på aktiv stat vid försvarsgrensstaberna
har jag utgått från de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas
förslag till personaluppsättning. Som jag närmare kommer att angiva
i det följande anser jag emellertid, att vissa befattningar som försvarsgrenscheferna
avsett för officerare bör kunna uppehållas med andra befattningshavare.

I fråga om beställningarna för officerare på aktiv stat vid staberna vill jag
vidare anföra följande. Stabscheferna bör på samma sätt som för närvarande
placeras i lönegrad Bo 5. Sektionscheferna (motsvarande) föreslås vara placerade
i följande lönegrader, nämligen vid arméstaben de sex truppslagsinspektörerna
i Bo 4, chefen för sektion II i Bo 4/3 samt cheferna för sektion
I och III i Bo 3, vid marinstaben cheferna för sektion III och IV i Bo 4 och

Ej bär medtagna.

10

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

cheferna för sektion I och II i Bo 3 samt vid flygstaben systeminspektören och
flygsäkerhetsinspektören i Bo 4 och cheferna för sektionerna I och II i Bo 4/3.

Jag vill i förevarande sammanhang anföra, att jag räknar med att cheferna
för marinstabens sektioner III och IV även skall vara chefer för flottans personalkår
respektive kustartilleriets officers- och underofficerskårer. Ingendera
bör benämnas inspektör, ehuru deras uppgifter i vissa hänseenden motsvarar
truppslagsinspektörernas vid arméstaben.

Jag föreslår vidare, att cheferna för arméstabens organisations-, utrustnings-
och utbildningsavdelningar samt avdelningschefen vid signal- och
ingenjöravdelningen, cheferna för marinstabens planeringsavdelning samt
vapentjänst- och personalavdelningarna inom sektion III samt cheferna
för flygstabens planerings-, organisations-, utbildnings- och flygsäkerhetsavdelningar
placeras i lönegrad Br 1. För övriga avdelningschefer avses beställningar
för regementsofficer, som regel i A 27/25. Chefen för arméstabens
chefsexpedition förutsättes även vara regementsofficer. Det bör i sammanhanget
understrykas, att de i det föregående angivna beställningarna för
regementsofficer i Br 1 och År 27/25 enligt min mening ofta bör kunna uppehållas
av yngre regementsofficerare, majorer och motsvarande.

I fråga om antalet officerare på aktiv stat föreslås som nyss angivits för
arméstaben — med bortseende från FN-avdelningen, som har personalorganisation
enligt särskilda medgivanden av Kungl. Maj :t samt inspektören för
militärmusiken vars avlöningskostnader bestrides från anslag till militärmusiken
— sammanlagt 145 beställningar, vilket i förhållande till nuläget innebär
en minskning med fyra beställningar, för marinstaben 98 beställningar,
en minskning med nio, och för flygstaben 90 beställningar, en minskning
med sex. Beställningarna föreslås fördelade på följande sätt.

Arméstaben

1 arméstabschef .................................... Bo 5

6 truppslagsinspektörer ................................ Bo 4

1 sektionschef ........................................ Bo 4/3

2 sektionschefer ...................................... Bo 3

4 regementsofficerare ................................. Br 1

13 regementsofficerare .................................. År 27/25

13 regementsofficerare .................................. År 25

19 regementsofficerare eller kaptener...................... År 25/21

69 kaptener.......................................... År 21

17 kaptener eller löjtnanter (kommenderade)............. Ao 21/17

Marinstaben

1 marinatabschef ,. .. .................................. Bo 5

2 sektionschefer ..................................... Bo 4

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

11

8 regementsofficerare eller kaptener
58 kaptener ......................

3 regementsofficerare
16 regementsofficerare
8 regementsofficerare

2 sektionschefer

Bo 3
Br 1

Ao/År 27/25
Ao/Ar 25
Ao/År 25/21
Ao, År 21

Flygstaben

1 flygstabschef .............

2 inspektörer .............

2 sektionschefer ..........

4 regementsofficerare .......

1 regementsofficer (intendent)

8 regementsofficerare .......

9 majorer .................

9 majorer eller kaptener.....

54 kaptener .................

Bo 5
Bo 4
Bo 4/3
Br 1
Ao 27

Ao 27/25
Ao 25
Ao 25/21
Ao 21

Beställningen för arméstabschef bör liksom för närvarande redovisas vid
generalitetet. De för arméstaben avsedda beställningarna i övrigt föreslås
samtliga — med undantag av 17 beställningar i Ao 21/17 för generalstabsaspiranter
m. fl. — skola redovisas på personalförteckningen för arméstaben.
Beställningen för marinstabschef bör som hittills redovisas vid amiralitetet.
Beställningarna för marinstabens sektioner I och II samt planeringsavdelningen
(två sektionschefer i Bo 3, en regementsofficer i Br 1, fem regementsofficerare
i År 27/25, sex regementsofficerare i År 25, tre regementsofficerare
eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener i År 21) föreslås redovisade på marinstabens
personalförteckning, beställningarna för sektion III (för en sektionschef
i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta regementsofficerare i
Ao 27/25, en regementsofficer i Ao 25, fyra regementsofficerare eller kaptener
i Ao 25/21 och 23 kaptener i Ao 21) på flottans personalförteckning och
beställningarna för sektion IV (för en sektionschef i Bo 4, tre regementsofficerare
i Ao 27/25, en major i Ao 25, en major eller kapten i Ao 25/21 och sju
kaptener i Ao 21) på kustartilleriets personalförteckning. Beställningarna
för flygstaben föreslås slutligen redovisade på flygvapnets personalforteckning.

Därest antalet generalstabsaspiranter i armestaben understiger 17 bör
även andra officerare kunna kommenderas till staben, så att antalet stadigvarande
kommenderade officerare uppgår till högst 17. Kommendcring av
militär personal förutsättes i övrigt ej få ske till staberna för längre tid än
två månader utan Kungl. Maj :ts medgivande i varje särskilt fall.

Mina förslag rörande officersbeställningarnas fördelning på olika lönegrader
är grundade på önskemålet att nå rimliga befordringsmöjligheter för be -

12

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

fattningshavarna. Förslagen innebär en viss förbättring i förhållande till nuläget,
särskilt för arméstabens del. Kaptensbeställningarna och beställningarna
i lönegrad A 25/21 och högre kommer enligt mina förslag att bli
relativt jämnt fördelade på de tre försvarsgrensstaberna. Anledningen till att
jag räknar med ett något förbättrat befordringsläge är även att jag anser, att
nuvarande anordning med stabsarvoden till vissa kaptener vid staberna
successivt bör upphöra; efter utgången av budgetåret 1964/65 räknar
jag inte med att några nya stabsarvoden skall få utgå. Det bör i övrigt få ankomma
på Kungl. Maj :t att reglera villkoren för återbesättande av ledigblivande
stabsarvoden under budgetåret 1964/65.

Vid bifall till mina förslag rörande officersbeställningar för försvarsgrensstaberna
och till beställningarnas redovisning på personalförteckningar bör
följande förändringar ske i förhållande till gällande personalstater. På personalförteckning
för arméstaben och tjänstegrensinspektörerna finnes för
närvarande sammanlagt 35 beställningar (beställningen för arméstabschef i
Bo 5 är redovisad vid generalitetet), nämligen för sju truppslagsinspektörer,
en överste i Bo 4, tre överstelöjtnanter i Ao 27/25, en major i Ao 25, fyra majorer
eller kaptener i Ao 25/Ar 21, en kapten i År 21 och 18 kaptener eller
löjtnanter i År 21/17/15. Av de 35 beställningarna bör en för major i Ao 25,
som är avsedd för chef för artilleriets kadett- och aspirantskola, överföras till
artilleriet (A 6). Övriga 34 beställningar indrages. Vid generalstabskåren indrages
vidare 25 beställningar, nämligen för en överste i Bo 3, två överstelöjtnanter
i Ao 27, en överstelöjtnant eller major i Ao 27/25, sex majorer i Ao 25,
tre majorer eller kaptener i Ao 25/21 och 12 kaptener i Ao 21. Vid armén
indrages ytterligare 72 beställningar, nämligen vid infanteriet 15 kaptener
i Ao 21, vid kavalleriet en kapten i Ao 21 och en löjtnant i Ao 17/15, vid
pansartrupperna sex kaptener i Ao 21 och fyra löjtnanter i Ao 17/15, vid artilleriet
fyra kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15, vid luftvärnet eu
major i Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter i Ao 17/15, vid fälttygkåren
en kapten i Ao 21, vid ingenjörtrupperna en major i Ao 25, tre kaptener
i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid signaltrupperna en major i
Ao 25, fyra kaptener i Ao 21 och två löjtnanter i Ao 17/15, vid trängtrupperna
en överstelöjtnant eller major i Ao 27/25, tre kaptener i Ao 21 och tre löjtnanter
i Ao 17/15 samt vid intendenturkåren en major i Ao 25 och fem kaptener
i Ao 21.

På marinstabens personalförteckning tillkommer beställningar för en regementsofficer
i Br 1, fem regementsofficerare i År 27/25, sex regementsofficerare
i År 25, tre regementsofficerare eller kaptener i År 25/21 och 28 kaptener
i År 21. Två beställningar för sektionschef i Bo 3 är redan uppförda på
marinstabens personalförteckning. Marinstabschefen — Bo 5 —- bör såsom
för närvarande redovisas vid amiralitetet. Vid amiralitetet utgår emellertid
en beställning i Bo 5, avsedd för inspektören för kustartilleriet. Jag förutsätter
att som regel chefen för marinstaben skall vara kustartilleriofficer,

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1961

13

därest chefen för marinen är officer ur flottan, och sjöofficer om kustartilleriofficer
är chef för marinen.

På flottans personalförteckning tillkommer beställningar för en sektionschef
i Bo 4, två regementsofficerare i Br 1, åtta kommendörkaptener av 1.
eller 2. graden i Ao 27/25 samt fyra kommendörkaptener av 2. graden eller
kaptener i Ao 25/21 samt indrages beställningar för två inspektörer i Bo 3, en
kommendör i Bo 3 (CUM), nio kommendörkaptener av 1. graden i Ao 27,
åtta kommendörkaptener av 2. graden i Ao 25, 24 kaptener i Ao 21 samt 11
löjtnanter i Ao 17/15.

På kustartilleriets personalförteckning tillkommer beställningar för eu
sektionschef i Bo 4, tre överstelöjtnanter eller majorer i Ao 27/25 och en major
eller kapten i Ao 25/21 samt indrages beställningar för en överstelöjtnant
i Ao 27, tre majorer i Ao 25 och nio kaptener i Ao 21.

Vid marinintendenturkåren utgår tre kaptensbeställningar i Ao 21.

I fråga om flygvapnet innebär mina förslag följande. Beställningar tillkommer
för en systeminspektör i Bo 4, två sektionschefer i Bo 4/3, fyra regementsofficerare
i Br 1 och sju majorer eller kaptener i Ao 25/21. Samtidigt
indrages beställningar för en inspektör för luftbevakningen i Bo 4, en inspektör
för bastjänsten i Bo 4, en souschef vid flygstaben i Bo 3, en överstelöjtnant
eller major i Ao 27/25, tio kaptener i Ao 21 och sex löjtnanter i Ao 17/15.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag till statförändringar m. m. att
totalt 19 officersbeställningar indrages, av vilka fyra vid armén, nio vid marinen
och sex vid flygvapnet.

I fråga om underofficerare på aktiv stat föreslår jag, att beställningar för
11 förvaltare i År 17 och tre underofficerare i År 15 uppföres på arméstabens
personalförteckning. En förvaltare vid utbildningsavdelningen avses för
handläggning av ärenden rörande utbildning av frivillig personal. Samtidigt
indrages emellertid beställningar vid arméns truppslag för fyra förvaltare i
Ao 17 (två vid luftvärnet, en vid pansartrupperna och en vid f. d. A 2), en
styckjunkare i Ao 15 (A 6), tre fanjunkare i Ao 15 (en vid signaltrupperna
och två vid trängtrupperna) samt en sergeant i Ao 13 (A 9).

För marinstaben beräknar jag sammanlagt 32 befattningar för underofficer
på aktiv stat, en ökning med en. På marinstabens personalförteckning
tillkommer beställningar för fyra förvaltare i År 17 och en flaggunderofficer
i År 15 samt utgår en förvaltarbeställning i Ao 17. På flottans stat
tillkommer två förvaltare i Ao 17 och utgår beställningar för en förvaltare
i Ao 19 och fyra flaggunderofficerare i Ao 15. På kustartilleriets stat tillkommer
två förvaltarbeställningar i Ao 17 samt indrages beställningar fölen
flaggunderofficer i Ao 15 och en underofficer av 2. graden i Ao 13. För
flygstaben räknar jag slutligen med 20 befattningar för underofficer på aktii
stat. En förvaltarbeställning i Ao 19 och en fanjunkarbeställning i Ao 15
bör härvid tillkomma på flygvapnets personalförteckning.

För underbefäl bör på arméstabens personalförteckning tillkomma fyra

14

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

beställningar i År 13/11. På marinstabens personalförteckning bör tillkomma
nio sådana beställningar. Tio underbefälsbefattningar vid marinstabens
sektion III bör bestridas inom ramen för tillgängliga underbefälsbeställmngar
vid flottan. Vid flygvapnet bör tillkomma tio beställningar för överfurir
i Ao 11, avsedda för underbefälsbefattningar i flygstaben. Vissa av dessa
befattningar bör emellertid även kunna uppehållas av flygtekniker.

Som jag tidigare anfört har mina förslag rörande officersbeställningarnas
antal grundats på de s. k. högre alternativen i försvarsgrenschefernas förslag
till personalorganisation i försvarsgrensstaberna. Jag har dock ansett,
att vissa av de befattningar som i försvarsgrenschefernas förslag avsetts för
officerare på aktiv stat bör bestridas av andra befattningshavare. Sålunda
bor enligt min mening Aid arméstaben tillkomma tre arvodesbefattningar
för pensionerad officer i A: 24 (en på chefsexpeditionen och två på utbildningsavdelningen)
och en stabsredaktör i Ae 21 (pressavdelningen), vid
marinstaben två arvodesbefattningar för pensionerad officer, en i A: 28
(torv altningsofficer) och en i A: 24 (personal- och utbildningsavdelningen)
samt en byråinspektör i Ae 21 (underrättelseavdelningen) och en stabsredaktör
i Ae 21 (pressavdelningen ) samt vid flygstaben två byråintendenter
i Ae 21 (signaltjänstavdelningen och utbildningsavdelningen), en stabsredaktör
i Ae 21 (pressavdelningen) och en byråassistent i Ae 19 (personalavdelningen)
.

I fråga om flygstaben vill jag i förevarande sammanhang erinra om att den
nuvarande organisationen för flygsäkerhetstjänsten omfattar sammanlagt
19 befattningshavare, av vilka fem är officerare på aktiv stat. Jag har funnit
det nödvändigt att flygsäkerhetsorganisationen förstärkes såväl centralt
som regionalt och lokalt. Mitt förslag till förstärkning av den centrala organisationen
innebär förutom en uppdelning av verksamheten på två avdelningar,
flygsäkerhetsavdelning och trafikavdelning, en ökning med nio befattningshavare.
Av dessa avses en vara officer, en förste stabstrafikledare
i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21, en trafikledare i Ae 19, två byrådirektörer
i Ae 25, en stabsredaktör i Ae 21, en byråassistent i Ae 19 och en
assistent i Ae 15. Härvid ersätter tjänsterna för byrådirektör och stabsledaktöi
tre beställningar för officer, som flygvapenchefen föreslagit tillkomma.
Den nya beställningen för förste stabstrafikledare tillkommer i stället
för en av flygvapenchefen föreslagen ökning med en regementsofficer
vid trafikavdelningen. Jag räknar härvid med att som chef för trafikavdelningen
placeras antingen militär eller civilmilitär beställningshavare. Mina
förslag till personalförändringar innebär, förutom vissa ändringar i flygstabens
personalförteckning, att beställningar vid flygvapnet tillkommer
för en förste stabstrafikledare i Ao 27, en förste trafikledare i Ao 21 och en
trafikledare i Ae 19. Förändringarna i fråga om officerare är beaktade inom
den ram jag i det föregående angivit för antalet officerare vid flygstaben.

I detta sammanhang anser jag mig även böra — med tillstyrkan av flyg -

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

15

vapenchefens förslag till förstärkning av flygsäkerhetstjänsten i regional
instans —- föreslå, att två beställningar för regementsofficer i Ao 27/25 tillkommer
vid flygvapnet, avsedda för flygsäkerhetsregementsofficerare vid
eskaderstab. I fråga om den lokala flygsäkerhetsorganisationen biträder jag
likaledes flygvapenchefens förslag.

Mina förslag till personalorganisation för flygstaben innebär vidare beträffande
den civilmilitära personalen, att beställningar vid flygvapnet tillkommer
för en meteorolog i Ae 19 och en meteorolog i reglerad befordringsgång.

I fråga om civilmilitära beställningshavare i övrigt inom försvarsgrensstaberna
räknar jag med en utökning i marinstaben med en mariningenjör
i Ao 21. Behovet bör emellertid tillgodoses inom ramen för befintliga beställningar
vid mariningenjörkåren.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för de avvikelser
som mina förslag innebär i förhållande till de förslag som försvarsgrenscheferna
avgivit till personalorganisation för respektive staber. Mina
personalberäkningar grundar sig i första hand på de av försvarsgrenscheterna
angivna arbetsuppgifterna för respektive befattningar in. m. samt på
upplysningar som jag under hand inhämtat från staberna. Överläggningar
har ägt rum med berörda personalorganisationer angående beställningars
och tjänsters lönegradsplacering m. m. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen
av tjänsterna m. m. i försvarsgrensstaberna har vederbörande personalorganisationer
förklarat sig inte ha något att erinra.

Av sammanställningar som torde såsom bilagor få fogas till statsrådsprotokollet
(Bilaga 13—fö)1 framgår översiktligt försvarsgrensstabemas
personalorganisationer samt de olika tjänsternas och beställningarnas redovisning
på personalförteckningar enligt mina förslag. Av sammanställningarna
framgår även tjänsternas anställningsform m. m.

I fråga om personalorganisationen vid försvarsgrensstaberna föreslår jag
vidare, att befäl skall få tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring och utbildning
i enlighet med därför gällande föreskrifter under högst det antal
tjänstgöringsmånader per år, som Kung]. Maj :t må angiva i samband med
att dispositionsföreskrifter för försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag
utfärdas. Jag förutsätter, att reservpersonal och värnpliktig personal —
utom handräckningsvärnpliktiga — i övrigt inte kommer att tjänstgöra vid
staberna annat än för egen utbildning.

Jag utgår även ifrån att för kostnader för beredskapsersättningar och
övertidsersättningar samt för anställande av kontorspersonal för tillfälliga
behov skall få disponeras ett bestämt belopp under förenämnda anslag. Det
torde få ankomma på Kung]. Maj:t att fastställa kostnadsramar för angivna
ändamål.

Jag vill vidare framhålla, att jag bedömer det vara mycket angeläget att

Ej här medtagen.

16

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

försvarsgrensstabernas organisation är flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande
arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill anser jag, att omflyttning av i
organisationen ingående beställningar och tjänster skall kunna ske alltefter
arbetsläget under beaktande av att arbetsuppgifterna för befattningshavare
som flyttas i huvudsak skall vara likvärdiga med de tidigare uppgifterna;
dock förutsätter jag, att beställningarna för avdelningschefer och
högre skall vara bundna till befattningarna. I enlighet med det anförda
förutsättes vidare, att Kungl. Maj :t inte skall fastställa avdelningarnas
underindelning. Det bör kraftigt understrykas, att underenheterna inte får
betraktas som fasta organisationsenheter utan de bör inom de angivna personalramarna
enligt vederbörande chefs bestämmande kunna upplösas, omfördelas
och nyinrättas allt efter arbetsläget och omständigheterna i övrigt.

Jag vill i detta sammanhang även föreslå, att särskilda organisationsföredragande
skall utses i försvarsgrensstaberna på samma sätt som gäller
inom statsförvaltningen i övrigt. Jag beräknar arvodena härför till 1 200 kr.
vid varje stab.

Avlöningskostnaderna för den personal som ingår i nuvarande organisation
för försvarsgrensstaberna uppgår till omkring 22 800 000 kr., av vilket
belopp knappt 8 000 000 kr. hänför sig till arméstaben (inklusive arméöverläkaren
och överfältveterinären med expeditioner), drygt 6 800 000 kr.
till marinstaben (inklusive kustartilleriinspektionen och CUM samt marinöverläkaren
med expedition) samt drygt 8 000 000 kr. till flygstaben (inklusive
basinspektören med stab och flygöverläkaren med expedition). Avlöningskostnaderna
för den av mig föreslagna organisationen uppgår till sammanlagt
i runt tal 23 400 000 kr., varav knappt 8 200 000 (+ 200 000) kr. för
arméstaben, drygt 6 900 000 (+ 100 000) kr. för marinstaben och drygt
8 300 000 (+ 300 000) kr. för flygstaben. Kostnadsökningen uppgår sålunda
till sammanlagt omkring 600 000 kr. ökningen för flygstabens del (300 000
kr.) hänför sig i huvudsak till förstärkningen av flygsäkerhetsorganisationen.
I övrigt hänför sig kostnadsökningen bland annat till att tjänsterna i
den nya organisationen genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande
organisation.

Kostnadsberäkningarna utgår från näst högsta löneklassen i respektive
lönegrader.

Jag anser det önskvärt att försvarsgrensstabernas nya organisation börjar
tillämpas så snart som möjligt. En smidig övergång till den nya organisationen
förutsätter emellertid ett omfattande förberedelsearbete i skilda
hänseenden. Med hänsyn härtill bör den nya organisationen träda i kraft
den 1 oktober 1964. I den mån arbetsuppgifter och organisation redan före
denna tidpunkt anpassas till den nya organisationen bör emellertid hinder
ej föreligga att tjänster och beställningar i denna utnyttjas redan före
nämnda dag, dock tidigast från och med den 1 juli 1964.

Åtskilliga övergångsåtgärder torde komma att behöva vidtagas i sam -

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

17

band med organisationsförändringarna och personalförändringarna. Jag förordar
därför att Kungl. Maj :t, i likhet med vad som tidigare skett vid större
organisatoriska förändringar, inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga
sådana åtgärder. Dessa torde bland annat avse förande på övergångsstat
av ordinarie beställningar och tjänster inom den nuvarande organisationen
samt bibehållande övergångsvis av vissa extra ordinarie tjänstemän.»

Utskottet

1961 års riksdagsbeslut beträffande krigsmaktens högsta ledning innebar
en ny organisation för försvarsstaben. Ställning togs då även till frågan om
fördelningen av uppgifter mellan, å ena sidan, överbefälhavaren och försvarsstaben
samt, å andra sidan, försvarsgrensledningarna. I viss utsträckning
förutsattes gemensamt eller samordnat stabsarbete av staber på dessa två
nivåer och av personal, som ingår i de olika staberna. I fråga om ansvars- och
uppgiftsfördelningen mellan myndigheter och stabsorgan inom krigsmaktens
högsta ledning i fred innebär ifrågavarande beslut, att försvarsstaben skall
svara för den operativa verksamheten inom krigsmakten. De operativa uppgifter
och därmed sammanhängande stödverksamheter, som förut tillkommo
marin- och flygstaberna, ha med hänsyn härtill överförts till försvarsstaben.
Beträffande armén ha de operativa ärendena tidigare handlagts av försvarsstaben,
som före försvarsledningsreformen helt svarade även för detaljarbetet
i sådana ärenden. De tre försvarsgrenarna äro härigenom numera principiellt
likställda beträffande arbetsuppgifter och ansvarsområden. Försvarsgrenschef
utövar i den nya organisationen under Kungl. Maj :t och
överbefälhavaren den militära ledningen av och uppsikten över vederbörande
försvarsgren och är ansvarig för den s. k. förbandsproduktionen.

I sitt av 1961 års riksdag godkända utlåtande nr 90 anförde statsutskottet
i fråga om de personalökningar i försvarsstaben, som följde av beslutet om
krigsmaktens högsta ledning, att viss mycket väsentlig verksamhet, som i
dåvarande organisation icke alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits,
skulle komma att åläggas försvarsstaben och att det därvid alltså vore fråga
om nya arbetsuppgifter, som i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga.
Det vore enligt utskottets mening givetvis angeläget, att tillräckliga
personalresurser ställdes till förfogande för att den nya ledningsorganisationen
skulle kunna fungera tillfredsställande. I fråga om försvarsgrensstaberna
utgick utskottet emellertid från att samtidigt eu minskning av försvarsgrensstabernas
arbetsbelastning måste inträda. Ehuru denna icke lät sig
kvantitativt precisera, uttalade utskottet, att den borde föranleda personalminskningar
i dessa staber.

År 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att utreda frågan rörande
arbetsuppgifter, organisation och personaluppsättning för i de tre försvarsgrenarna
ingående enheter med undantag av försvarsgrensförvalt -

18

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

ningarna. Utredningsarbetet skulle bedrivas med utgångspunkt i att arbetsmängden
och det sammanlagda antalet befattningshavare vid ifrågavarande
enheter skulle minskas. Det förslag, som härvid framkom, har sedermera
överarbetats inom försvarsdepartementet. Resultatet härav har redovisats i
en promemoria angående försvarsgrensstabernas organisation. I den föreliggande
propositionen har departementschefen på grundval härav framlagt
förslag till principorganisation av försvarsgrensstaberna.

Kungl. Maj :ts i propositionen framlagda förslag till organisationsändringar
äro mest genomgripande såvitt avser marinledningen och mindre omfattande
beträffande arméledningen och flygledningen. För samtliga försvarsgrensledningar
har eftersträvats att åstadkomma en enhetlig ledning av stabsarbetet
genom att alla stabsfunktioner sammanhållas under en stabschef.

I propositionen uttalas vissa allmänna synpunkter på olika chefers uppgifter
och ansvarsförhållanden. Utskottet kan helt ansluta sig till vad härutinnan
anförts. Detta innebär bl. a., att stabschefens uppgift skall i första
hand vara att leda och samordna stabens arbete. Vidare skall sektionsindelningen
göras så, att de avdelningar, mellan vilka samordningsbehoven äro
störst, hänföras till samma sektion.

Inspektörs- och personalkårsinstitutionerna ha starkt varierande former
vid de olika försvarsgrenarna. Vissa inspektörer ingå i försvarsgrensstab,
andra ingå i försvarsgrensledning och lyda direkt under försvarsgrenschef.
Beträffande inspektionsverksamheten framliålles i departementspromemorian
att inspektion bör vara ett åliggande för försvarsgrenschef och att stabspersonalens
deltagande i eller utövande på uppdrag av chefen av inspektionsverksamhet
är en del av dess stabsarbete. Beteckningen inspektion bör
i sådant fall icke förekomma. Det föreslås bl. a. att tjänstegrensinspektörema
utgå ur organisationen respektive inordnas i staberna. Arméstabens truppslagsavdelningar
ha i en tillämpad försöksorganisation benämnts inspektioner.
Departementschefen föreslår härvid en återgång till benämningen
avdelningar. För cheferna för dessa avdelningar anses dock, att benämningen
inspektör, ehuru oegentlig, bibehålies. Vad särskilt beträffar kustartilleriinspektören
innebär förslaget, att denne underställes marinstabschefen och
att inspektionen omvandlas till sektion i marinstaben. Härvid förutsättes att,
när marinchefen är sjöofficer, befattningen som marinstabschef besättes
med kustartilleriofficer, medan befattningen besättes med sjöofficer, när
marinchefen är kustartilleriofficer. Luftbevaknings- och stridsledningsorganisationerna
samt basorganisationen betjäna var för sig tjänstområden, som
utgöra system i flygvapnets verksamhet av stor operativ betydelse. De utgöra
samtidigt delsystem i hela luftförsvaret. Enligt förslaget bör ett kontrollorgan
inrättas för den stabsmässiga kontrollen av, i första hand, stridslednings-
och luftbevakningstjänsten samt bastjänsten. Denna enhet föreslås
skola ledas av en väl kvalificerad befattningshavare, systeminspektören.

Vid sin granskning av förslaget i nu angivna delar har utskottet ansett
detsamma kunna lämnas utan erinran.

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

19

I fråga om den principiella uppbyggnaden av arméstabens organisation
torde arméns relativt stora officerskår, uppdelad på ett flertal personalkårer
med chefer såväl inom staben som i förvaltningen, medföra, att personalärendena
äro särskilt arbetsbetungande. Utskottet finner därför skäl tala för
att den för närvarande på försök organiserade sektion III göres permanent.
Det synes också motiverat, att chefen för sektion III får löneställning som
sektionschef.

Det av 1961 års riksdag framställda kravet på personalminskning vid försvarsgrensstaberna
medför, att en ökning av arméstabens personalbesättning
med en beställning på B-löneplanen icke bör ifrågakonnna. Den föreslagna
ökningen med en sektionschef bör därför jämväl enligt utskottets
mening kompenseras med en motsvarande minskning med en befattning på
B-löneplan i staben. Härvid har räknats med att endast befattning som truppslagsinspcktör
kan ifrågakomma. Mest naturligt har därvid ansetts vara, att
de två minsta truppslagsavdelningarna, ingenjör- och signalavdelningarna,
sammanföras till en avdelning under en gemensam inspektör, ingenjör- och
signalinspektör. Ärendena äro åtminstone för närvarande enligt utskottets
mening icke av större omfattning än att de kunna sammanhållas inom en sådan
organisatorisk enhet. Det må vidare erinras om att ifrågavarande båda
inspektörsbefattningar för närvarande bestridas av f. d. infanteriofficerare.
Beträffande signaltjänsten har dessutom vid två tidigare omgångar inspektörsbefattningen
uppehållits av icke signalofficerare.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet sig sakna anledning
att i nu ifrågavarande avseende frångå Kungl. Maj :ts förslag. Motionen
II: 790 avstyrkes alltså.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt beträffande arméstabens organisation har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet övergår härefter till frågan om marinstabens organisation. Enligt
nuvarande organisation ingå i staben bl. a. en artilleritjänstavdelning, en
ubåtstjänstavdelning samt en torped- och mintjänstavdelning. I departementspromemorian
föreslås, att dessa vapentjänslavdelningar fortfarande
skola utgöra särskilda avdelningar för ärenden, som ha anknytning till
artilleri- och robottjänst, till torped-, min- och minröjningstjänst samt till
ubåts-, ubåtsjakt- och helikoptertjänst. Dessa avdelningar föreslås skola
ingå i en med övriga speciella ärenden för flottan gemensam sektion III.

Flottans personalärenden handläggas för närvarande i central instans,
nämligen dels vid en personalavdelning (.officersärenden) i marinstaben och
dels vid en underofficersavdelning, en underbefälsavdelning samt ett truppregister
i ett särskilt personalorgan, benämnt >Chefen för flottans underofficerare,
underbefäl och meniga» (CUM). Enligt departementspromemorian
har det övervägts att låta flottans personalärenden handläggas inom
sektion III av eu gemensam personalavdelning. En sådan sammanföring
har dock ansetts icke böra ifrågakomma. Däremot böra dessa avdelningar
inordnas i sektion III.

20

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

Departementschefen har erinrat om att statskontoret framfört vissa synpunkter
på de organisationsförslag, som framlagts i departementspromemorian,
och därvid ifrågasatt det lämpliga i att marinstaben organiseras på
20 avdelningar, medan arméstabens och flygstabens organisationer kunnat
begränsas till 14 respektive 10 avdelningar. I anslutning härtill räknar departementschefen
med den avvikelsen från departementspromemorian, att
artilleri- och robotavdelningen, torped- och minavdelningen samt undervattensavdelningen
sammanföras inom sektion III till en avdelning, vapentjänstavdelningen.
Vidare föreslås, med avvikelse från nämnda promemoria,
att de tre personalavdelningarna inom sektion 111 — officersavdelningen,
underofficersavdelningen och underbefälsavdelningen —• samt rekryteringsavdelningen
sammanföras till en avdelning, flottans personalavdelning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att en förenklad organisation
av sektion III i marinstaben skulle vara till fördel för stabsarbetet
och nödvändig från personalbesparingssynpunkt. Med dessa förslag, som alltså
stå i överensstämmelse med det av 1961 års riksdag framställda kravet på
personalminskning vid försvarsgrensstaberna, ernås också enhetlighet och
konsekvens genom att ansvaret för personalärenden och vapentjänst under
sektionschefen var för sig samlas på en befattningshavare. Härigenom vinnes
också bättre överensstämmelse med armé- och flygstabernas organisationer.
Vidare bortfaller behovet av den biträdande sektionschef vid sektion III, som
ingår i den i departementspromemorian och av marinstaben föreslagna organisationen.
Utskottet anser alltså övertygande skäl tala för departementschefens
förslag beträffande organisationen av vapentjänstavdelningen och
flottans personalavdelning. Detta innebär, att utskottet avstyrker de likalydande
motionerna 1: 650 och II: 791, såvitt nu är i fråga.

Vad beträffar flygstaben föreslås att densamma sektionsindelas med hänsyn
till att flygstabschefen med ökat ansvar för ledning av allt stabsarbete
skall kunna avlastas i sitt arbete. Utskottet biträder förslaget i denna del.
I likhet med vad som förutsatts beträffande arméstaben bör den utökning
av befattningshavare på B-löneplanen, som härav föranledes, kompenseras.
Utskottet tillstyrker, att i detta syfte befattningen för souschef i flygstaben
utnyttjas för sektionschef.

I propositionen föreslås vidare en omorganisation och förstärkning såväl
centralt som regionalt och lokalt av flygsäkerhetstjänsten. I fråga om den
centrala organisationen innebär förslaget en uppdelning av verksamheten
på två avdelningar, flygsäkerhetsavdelning och trafikavdelning samt ökning
med nio befattningshavare. Mot bakgrunden av såväl flyghaveriernas omfattning
som ansvällningen av rutinärenden på ifrågavarande område finner
utskottet förslagen i denna del angelägna och tillstyrker alltså desamma.
Det beräknade personalbehovet och befattningarnas placering i lönegrad
synes utskottet böra godtagas.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande försvarsgrensstabernas

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

21

organisationsenheter har icke givit utskottet anledning till erinran. Detsamma
gäller förslaget beträffande studierektorsorganisationen vid försvarsgrensstaberna
och förstärkningen av flygsäkerhetsorganisationen i regional
och lokal instans.

Departementschefen har bedömt personalbehovet för försvarsgrensstaberna
till sammanlagt 315 befattningshavare vid arméstaben (med undantag
av FN-avdelningen), 291 vid marinstaben och 327 vid flygstaben. Av de angivna
befattningarna avses för officerare på aktiv stat vid arméstaben 145
beställningar, vid marinstaben 98 beställningar och vid flygstaben 90 beställningar.
Beträffande officerare på aktiv stat innebär förslaget att sammanlagt
19 beställningar kunna indragas, varav fyra vid armén, nio vid marinen
och sex vid flygvapnet. Samtidigt föreslås en mindre ökning av andra
personalkategorier vid försvarsgrensstaberna. Totalt innebär det framlagda
organisationsförslaget en ökning med sex befattningshavare.

Departementschefen har grundat sina personalberäkningar i första hand
på de av försvarsgrenscheferna angivna arbetsuppgifterna för respektive befattningar
m. m. samt på upplysningar, som under hand inhämtats från staberna.

Försvarsledningsutredningen hade konstaterat, att verksamheten inom
krigsmaktens högsta ledning bedrives i högt tempo. Uttalandet gäller icke
minst försvarsgrensstaberna.

Utskottet har anledning förutsätta, att alla möjligheter att —- utan förfång
för tjänstens ofrånkomliga krav — vinna personalbesparingar tillvaratagits.
Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda icke böra framställa
någon erinran mot det av departementschefen beräknade antalsmässiga behovet
av personal.

Utskottet förutsätter härvid att statskontoret liksom hittills i rationaliserande
syfte fortlöpande undersöker behovet av personal i stabs- och förvaltningstjänst.
Härav följer att utskottet anser motionerna 1: 394 och II: 424,
såvitt avser utredning om personalbesparingar, icke böra påkalla någon åtgärd
från riksdagens sida.

I motionerna I: 650 och II: 791 har yrkats att de till indragning föreslagna
beställningarna för kvalificerad militär personal uppföras enligt Kungl.
Maj :ts närmare bestämmande på vederbörliga personalförteckningar. Motionärernas
mening är att denna personal skall avses för trupparbete. Utskottet
vill i anledning härav erinra om att utskottet tidigare understrukit betydelsen
av att behovet av den personal, som avses för utbildning av de stridande
styrkorna, icke eftersättes.

Utskottet vill emellertid samtidigt framhålla, att för närvarande olika
utredningar pågå rörande befälsbehovet vid krigsmakten. Sålunda bär 1960
års befälsstatsdelegation i uppdrag att utreda befälsbehovet vid arméns specialtruppslag.
Arbetet härmed är i det närmaste slutfört. Vidare bar Kungl.
Maj:t nyligen tillsatt eu utredningsman för att utreda motsvarande behov

22

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1967

vid marinen. Det torde vara att förvänta, att en liknande undersökning även
kommer att ske beträffande flygvapnet. 1 sammanhanget må erinras om att
inom försvarsdepartementet är ett förslag rörande fältflygarorganisationen
under beredning. Resultatet härav kan komma att påverka officersbehovet
vid sistnämnda försvarsgren.

Med hänsyn härtill och med allt beaktande av vad i motionerna 1: 650 och
II: 791 anförts finner utskottet sig böra avstyrka desamma.

Utskottet vill till det anförda foga, att varje beställningshavare, som genom
omorganisationen kan frigöras, kan i nuvarande vakansläge i stället utnyttjas
för andra uppgifter inom krigsmakten.

Vad beträffar de olika tjänsternas fördelning på lönegrader torde vara att
märka att i den nya organisationen tjänsterna genomsnittligt placerats i högre
löneställning än i nuvarande organisation. Vid sin granskning av dessa
förslag, vilka synas vara grundade på arbetsuppgifternas ökade svårighetsgrad
och önskemålet att nå bättre befordringsmöjligheter, har utskottet ansett
desamma böra godtagas. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna
1: 394 och II: 424, såvitt nu är i fråga.

Avlöningskostnaderna för den personal, som ingår i den föreslagna organisationen
för försvarsgrensstabema, överstiga med ca 600 000 kr. de för
innevarande budgetår fastställda. Denna kostnadsökning hänför sig framför
allt till förstärkningen av flygsäkerhetsorganisationen och till den höjda
lönegradsplaceringen. Under hänvisning till vad i det föregående anförts anser
utskottet sig kunna tillstyrka de gjorda beräkningarna.

Utskottet kommer vid sin behandling av statsverkspropositionen, bilaga
6, att göra hemställan beträffande av departementschefen här föreslagna
personalförändringar.

Departementschefens förslag —- i de delar de icke närmare berörts av utskottet
— ha icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Departementschefen har räknat med att den nya organisationen av försvarsgrensstaberna
skall i princip träda i kraft den 1 oktober 1964. Häremot
bär utskottet icke något att erinra.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder,
som erfordras i samband med de föreslagna organisations- och personalförändringarna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 424, 1: 650 och
II: 791, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt II: 790,

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 30 december 1963 förordade
riktlinjerna för försvarsgrensstabernas organisation;

b) godkänna att arméstaben, marinstaben och flygstaben

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

23

förses med beställningar och tjänster till det antal och i de
lönegrader, som departementschefen förordat;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder
som betingas av omorganisationen av försvarsgrensstaberna; III.

godkänna vad som i övrigt föreslagits rörande beställningar
för flygsäkerhetsorganisationen vid flygvapnet;

IV. att motionerna 1: 394 och II: 424, i vad de icke behandlats
under I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda; V.

att motionerna I: 650 och II: 791, i vad de icke behandlats
under I., icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 mars 1964

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson, Thorsten
Larsson, Holmberg, Per Petersson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Ståhl, Blidfors,
Almgren, Nilsson i Göingegården, Eliasson i Sundborn, fru LewénEliasson,
fröken Olsson, herrar Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Uddevalla, Bohman, Antonsson, Nelander och Källstad.

Reservation

av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson, Thorsten Larsson,
Holmberg, Per Petersson, Sundin, Ståhl, Nilsson i Göingegården, Eliasson
i Sundborn, Bohman, Antonsson, Nelander och Källstad, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 650 och II: 791, i vad de avse inarinstabens
organisation, samt II: 790 och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Det av»
och slutar med »avstyrkes alltså», hort ersättas med text av följande lydelse:

»Vid bedömandet av den föreslagna omorganisationen av de militära staberna
bör enligt utskottets mening uppmärksammas, att den i fråga om
arméstaben icke medfört en minskning utan i stället en viss ökning av nämnda
stabs arbetsuppgifter. Det enda motivet för departementschefens förslag
att sammanföra ingenjör- och signalavdelningarna till en avdelning under
en gemensam inspektör, ingenjör- och signalinspcktörcn, har trots detta

24

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

varit att kompensera tillkomsten av förenämnda sektionschefsbefattning
med indragning av eu beställning på B-löneplanen. Utskottet vill erinra om
att, såsom också framhållits i motionen II: 790, skiljaktigheterna mellan de
båda truppslagens uppgifter alltmera ökats. Den tekniska huvudinriktningen
för ingenjörtrupperna är anläggnings- och sprängteknik, medan den
för signal trupperna framför allt är teleteknisk. Båda dessa verksamhetsgrenar
ha blivit mera komplicerade och differentierade samt utökade. Det
må erinras om att ingenjörinspektörens ansvar utsträckts till att gälla hela
arméns fältarbetstjänst, skyddstjänst mot ABC-stridsmedel samt bombröjning.
Signalinspektören är sammanhållande ej blott inom armén utan också
för vissa delar av totalförsvaret rörande stabs-, sambands- och kryptotjänsten.
Enligt utskottets mening måste det anses olämpligt, att tvenne så oförenliga
och omfattande inspektionsuppgiftcr handhavas av en gemensam
inspektör.

Vad nu anförts anser utskottet utgöra tillräckliga skäl för att avstyrka
Kungl. Maj :ts förslag om en sammanslagning av de båda tjänsterna. Utskottet
vill därför i enlighet med yrkandet i motionen II: 790 föreslå, att
ingenjör- och signalavdelningarna kvarstå som fristående avdelningar under
var sin inspektör. Detta har också tillstyrkts av överbefälhavaren. Såsom
följd härav bör den av departementschefen föreslagna beställningen i Br 1
som chef för den sammanslagna ingenjör- och signalavdelningen utbytas
mot en beställning för truppslagsinspektör i lönegraden Bo 4. För att på
motsvarande sätt som vid de övriga truppslagsavdelningarna tillgodose
behovet av avdelningschef sbefattningar vid ingenjör- och signalavdelningarna
böra vidare två av de av departementschefen i personalförteckningen upptagna
69 kaptensbeställningarna uppflyttas till lönegraden År 27/25. Några
personalökningar i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag torde alltså icke
erfordras.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet
delar» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det är givetvis angeläget att alla möjligheter till förenklingar av stabsorganisationerna
tillvaratagas. Utskottet anser emellertid, att en förenkling
av marinstabens sektion III i här berört avseende icke bör drivas så långt
som till en sammanslagning av samtliga tre vapentjänstavdelningar. Det
må härvid erinras om att i departementspromemorian föreslagits att vapentjänstavdelningarna
skulle ingå i en med övriga för speciella ärenden för
flottan gemensam sektion III. Enligt promemorian föreligger icke sådant
samband mellan artilleri- och robottjänstärenden, å ena, samt torped- och
mintjänstärenden, å andra sidan, att det skulle vara lämpligt att sammanhålla
dem i en avdelning. Vapentjänstavdelningarna borde därför enligt
promemorian fortfarande utgöra särskilda avdelningar för ärenden, som
ha anknytning till artilleri- och robottjänst, till torped-, min- och minröjningstjänst
samt till ubåts-, ubåtsjakt- och helikoptertjänst.

Statsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

25

Utskottet anser, att mycket starka skäl måste föreligga för att kunna
frångå den i departementspromemorian efter noggranna undersökningar
föreslagna organisationen, som tillstyrkts av såväl överbefälhavaren som
marinchefen. Sådana skäl ha enligt utskottets mening icke av departementschefen
förebragts.

Det må framhållas, att de olikheter, som finnas mellan flottan och kustartilleriets
fredsorganisationer måste medföra en annan struktur av marinstabens
organisation i förhållande till arméstabens och flygstabens.

Utskottet vill erinra om att marinstabens vapentjänstavdelningar intaga
i förhållande till övriga avdelningar inom sektion III i viss mån ställning
motsvarande den, som arméns truppslagsavdelningar ha i förhållande till
arméstabens centrala avdelningar. Det bör även erinras om att flottan är
en starkt materielbetonad försvarsgren. Enligt vad i departementspromemorian
framhållits och som också understrukits av överbefälhavaren böra
cheferna för vapentjänstavdelningarna med hänsyn till sina uppgifter kunna
väljas bland de mest kvalificerade företrädarna för respektive fackområde.
De böra ha varit förbandschefer. Vad särskilt beträffar undervattenstjänsten
är densamma av särskild betydelse för flottans utveckling och har vissa
speciella problem, framför allt på säkerhetsområdet. Det bör erinras om
att även säkerhetsfrågorna beträffande marinens helikoptertjänst omhänderhavas
vid en av vapentjänstavdelningarna.

Mot bakgrunden av det anförda anser utskottet sig icke kunna tillstyrka
den långtgående förenkling, som en sammanslagning av samtliga vapentjänstavdelningar
innebär. Däremot kan utskottet biträda det i -motionenia
I: 650 och II: 791 framförda förslaget. I dessa motioner föreslås en uppdelning
av ifrågavarande avdelningar på två avdelningar, en övervattens- och
en undervattensavdelning. Detta yrkande står i nära överensstämmelse med
ett av marinchefen tidigare framfört förslag. I enlighet härmed skulle till
övervattensavdelningen hänföras artilleri- och robottjänstavdelningen samt
torped- och mintjänstavdelningen under det att till undervattensavdelningen
skulle hänföras förutom ubåtstjänstärenden, ärenden rörande ubåtsjaktoch
dykeritjänsterna samt helikoptertjänsten. Utskottet tillstyrker alltså
ifrågavarande motionsyrkande. Då cheferna för ifrågavarande båda avdelningar
lämpligen böra vara placerade i lönegrad Br 1 torde ett bifall till
motionerna i personellt hänseende allenast innebära, att en av de i propositionen
för sektion III beräknade åtta regementsofficerarna i lönegrad
Ao 27/25 uppflyttas till Br 1. Personalförteckningen för marinstaben torde
böra ändras i överensstämmelse härmed.

Vad beträffar marinens personalavdelning har, såsom ovan framgår, flottan
redan nu en starkt rationaliserad personalorganisation. I departementspromemorian
har framhållits att då något väsentligt icke nu vore att vinna
på att sammanföra de nuvarande personalavdelningarna till en avdelning,
delta icke borde ske. Den av departementschefen föreslagna sammanslag -

26 Statsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

ningen torde bl. a. icke innebära några personalbesparingar. Ehuru enligt
utskottets mening skäl tala till förmån för promemorians förslag anser
utskottet sig dock icke på denna punkt böra frångå Kungl. Maj :ts förslag.
Motionerna I: 650 och II: 791, såvitt nu är i fråga, avstyrkas alltså.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Vad beträffar»
och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Vad beträffar de olika tjänsternas fördelning på lönegrader torde vara
att märka att i den nya organisationen tjänsterna genomsnittligt placerats
i högre löneställning än i nuvarande organisation. Vid sin granskning av
dessa förslag, vilka synas vara grundade på arbetsuppgifternas ökade svårighetsgrad
och önskemålet att nå bättre befordringsmöjligheter, har utskottet
ansett desamma böra godtagas med de smärre avvikelser, som utskottet
ovan förordat. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna I: 394 och
II: 424, såvitt nu är i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 650 och II: 791, såvitt
nu är i fråga, samt II: 790 ävensom med avslag å motionerna
1: 394 och II: 424, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 30 december 1963 och
av utskottet förordade riktlinjerna för försvarsgrensstabernas
organisation;

b) godkänna att arméstaben, marinstaben och flygstaben
förses med beställningar och tjänster till det antal och
i de lönegrader, som departementschefen och utskottet förordat;» -

ESSELTE AB. STHLM 64
412330