Nr 137-—139 Statsutskottets utlåtande nr ^7 4f 1663

1

Nr 137

Utlåtande i anledning ap Kqngl. Jj/ajits i statsverkspropositionen
gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel
till budgetutjämningsfonden för budgetåret
1963/65 jämte en i qimnef väckt motion.

(4:e fiyd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1964 (bilaga
1), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen medgiva, att avsättning av koigmunalskattemedel
må ske till budgetutjäiggingsfondeg för hudgetåret
1964/65 fpr att 4är särredovisas.

I den i propositionen (s. 24 o. följ.) intagna översikten över inkomstutvecklingen
beräknas inkomsterna för 19,63/63 och 1963/65 till 20 601 milj.
kr. respektive ca 22 051 milj. kr. Y^ket ipnebgr inkomstöknings från nästföregående
budgetår iged 732 respektive 1 450 uiilj. kr. Eftpr aysaktgiggen
i inkomstökningstakten under innevarande budgetår stiger inkomstökningen
1964/65 således åter till ett belopp av samma storleksordning som deg genomsnittliga
fgr 1961/62 och 1962/63. Avgörande för denga förggöring 1 utvecklingstakten
gr inkomstskattetitelns utveckling. Inkomsfprng på jgkomstskattetiteln
beräknas som frarggår av eg i propositionen intageg tabell
sjugka med 347 gii}j. kr. — 4VS- från 8 64? till 8 300 milj. kf- •— från
1962/63 till 1063/64 och stiga med 750 milj. kr. — dvs. från 8 30Q till 9 Q50
milj. kr. — från 1963/64 till 1964/65.

Den omsvängning i utvecklingen av nettoigkomsten på igkogistskattetiteln
som sålunda äger rum är främst eg följd av skatteunderlagets utveckling
och deg förändring som automatiskt uppkommer på igkogistskattefitelns
utgiftssida genom det tillägipade systemet för kpmmggalskatteutbetalningarna.
Härtill kommer effekten av de förändringar i beskattningsreglerna
som föreslås träda i kraft vid gästa budgetårsskiftp.

Den ökning av prelimigärskatteuppbör^en soxg vid oförändrade skatferegler
av riksrevisionsverket beräknats uppkomma vid vissa i propositionen
redovisade antaggn4«n uppgår till ca 1 4^0 milj. kr. 1963/64 pcb ca f 200
milj. kr. 1064/65, vgray den preliminära A-skatlen, som i form av källskatt
mycket nära följer den Iöpag4p igkomstptvepklingen, svarar för 1 2QQ respektive
800 igilj. kr. Mot dessa ökningar står en uppgång på inkomstskattelitelns
utgiffssida, Spm vid oföräg4ra4e skatteregler kan heräkgas fill pa

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. Nr 137—139

2 Statsutskottets utlåtande nr 137 år J96b

1 800 milj. kr. 1968/64 och ca 700 milj. kr. 1964/65. Härav hänför sig inemot
1 200 milj. kr. respektive närmare 800 milj. kr. till utbetalningar av
kommunalskattemedel medan den överskjutande skatten 1963/64 ökar med
ca 400 milj. kr. och 1964/65 minskar med ca 200 milj. kr.

I fortsättningen anföres bl. a. följande.

Den mycket stora ökningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel
1963/64 är främst en följd av systemet för dessa utbetalningar, som innebär
att skatteförskotten beräknas på senast kända taxeringsutfall, dvs. en inkomstnivå
som ligger två år tillbaka i tiden i förhållande till det aktuella
uppbördsåret. De kommunalskattemedel som ett visst år utbetalas till kommunerna
består av dels förskott beräknade som det löpande årets utdebitering
applicerad på skatteunderlaget två år tidigare, dels slutavräkningsmedel
motsvarande skillnaden mellan å ena sidan de förskott kommunerna
uppburit två år tidigare, å andra sidan det belopp som faktiskt tillkommer
dem på grundval av detta års skatteunderlag. Detta innebär att den starka
stegring i skatteunderlaget som ägde rum 1960 och 1961 resulterar i ovanligt
stora ökningar i utbetalningarna av såväl förskott som slutavräkningsmedel
1963/64. ökningen av den överskjutande skatten 1963/64 sammanhänger
främst med det överuttag av preliminärskatt som ägde rum i samband med
skattesänkningen fr. o. m. 1962 och är så till vida eu engångsföreteelse.

Genom förslaget om slopande av rätten till avdrag för folkpensionsavgifter
skulle fr. o. m. nästa budgetår, som jag tidigare nämnt, en ökning av
preliminärskatteuppbörden av ytterligare ca 350 milj. kr. uppkomma. Detta
belopp innefattar emellertid medel som senare kommer att utbetalas till
kommunerna. Andelen av kommunalskattemedel kan beräknas till ca 70
milj. kr.

Storleken av de eftersläpningar i skatleutbetalningarna till kommunerna
som uppkommer genom nyss antydda förhållanden, dvs. skillnaden mellan
den preliminära skatt som staten uppbär för kommunernas räkning och
de förskott som för samma tid utbetalas till kommunerna, kan för innevarande
budgetår uppskattas till 900 milj. kr. och för nästa budgetår till 825
milj. kr. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder i bokföringen avsättas
till budgetutjämningsfonden. Å andra sidan beräknas återföring av
tidigare avsatta medel ske med 1 100 milj. kr. respektive 1 175 milj. kr.
Man kan således räkna med en bokföringsmässig nettoåterföring på 200
milj. kr. 1963/64 och ca 350 milj. kr. 1964/65. Denna nettoåterföring, som
inte påverkar budgetens kassamässiga utfall, kan också sägas utgöra ett
mått på storleken av de belopp varmed statens utbetalningar av kommunalskattemedel
(slutavräkningsmedel plus förskott) under de två budgetåren
överstiger kommunernas beräknade andel av preliminärskatteuppbörden. I

I propositionen nr 150 (s. 27 o. följ.) beräknas driftbudgetens totala
inkomster till 20 704 milj. kr. för 1963/64 och 22 961 milj. kr. för 1964/65.
Departementschefen anför vidare bl. a. följande.

För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket nu de behållna nettoinkomsterna
under 1963/64 och 1964/65 till 8 400 resp. 9 700 milj. kr., in -

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 1961

3

nebärande ökningar från statsverksproposi tionens beräkning med 100 resp.
650 milj. kr. Det reviderade antagandet om aktiebolagens inkomstökning
har föranlett en uppräkning av fyllnadsbetalningarna under våren 1964 med
100 milj. kr. och en motsvarande nivålyftning för 1965. För budgetåret
1963/64 har i övrigt ingen förändring av den tidigare beräkningen företagits,
eftersom den genom överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter
höjda lönenivån endast obetydligt påverkar uppbörden under detta budgetår.
De nya beräkningarna innebär att de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln
minskar med inemot 250 milj. kr. från 1962/63 till 1963/
64 och ökar med 1 300 milj. kr. till 1964/65. Som jag närmare utvecklat i
statsverkspropositionen betingas utvecklingen av den behållna inkomsten
på inkomstskattetiteln under nu aktuella budgetår i hög grad av utvecklingen
av utbetalningarna från titelns utgiftssida. Under 1963/64 stiger utbetalningarna
av kommunalskattemedel mycket kraftigt, vilket huvudsakligen är
en automatisk följd av skatteunderlagets snabba stegring under de första
åren på 1960-talet. Den stora ökningen av utbetalningarna av överskjutande
skatt utgör en efterverkan av 1961 års skattereform och är så till vida en engångsföreteelse.

Vidare erinras i fråga om transaktionerna över fonden för reglering av
utbetalningarna av kommunalskattemedel att riksrevisionsverket nu räknar
med nettoåterföringar för budgetåren 1963/64 och 1964/65 med respektive
150 milj. kr. och 200 milj. kr.

Slutligen framhålles att såsom i statsverkspropositionen i januari hemställts
bör i enlighet med gällande grunder för budgetåret 1964/65 avsättning
ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta
medlen bör särredovisas på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder
återföring ske av tidigare avsatta belopp. I enlighet med riksrevisionsverkets
förslag kan dessa avsättningar och återföringar nu beräknas resultera
i en nettoåterföring av 100 milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Petterson i Degerfors m. fl. väckt motion (II:
368), vari hemställts att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om en översyn av beräkningsgrunderna för utbetalning av förskott
till kommunerna.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen.

Över motionen har yttranden inhämtats från riksrevisionsverket och riksgäldsfullmäktige,
vilka yttranden i avskrift (bilagorna A och B) fogats vid
detta utlåtande.

Utskottet. I överensstämmelse med de vid 1955 års riksdag fastställda
grunderna för regleringen av utbetalningarna av kommunalskattemedel bör,
såsom departementschefen föreslagit, avsättning till budgetutjämmngsfom

4

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 1964

den av sådana medel ske jämväl för nästa budgetår. Avsättningen torde i
enlighet med Maj :ts förslag jtöra beräknas till ett belopp av 1 10(1

milj. kr. Genqm en beräknad åtprfqring under samma budgetår om 1 200
milj. kr. beräknas dock en nettoåterföring från fonden om 100 milj. kr. ske.

I motionen II: 368 har — under hänvisning till de olägenheter i skilda
hänseenden den nuvarande ordningen för regleringen av utbetalningen av
bär ifrågavarande skattemedel medför — yrkats att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer om en pyersyn av beräkningsgrunderna för utbetalning
av skatteförskott till kommunerna.

Såväl riksrevisionsverket som riksgäldsfullmäktige har i avgivna remissyttranden
tillstyrkt motionen. Även utskottet har vid sin prövning av frågan
i likhet med de nämnda remissinstanserna funnit den nuvarande ordningen
så otillfredsställande, att den av motionärerna föreslagna översynen
bör komma till stånd. Utskottet tillstyrker därför att en sådan verkställes
på sätt Kungl. Maj :t finner lämpligt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må medgiva att avsättning av kommunalskattemedel
må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret
1964/65 för att där särr edovisas;

II. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 368, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört
rörande en översyn av beräkningsgrunderna för utbetalning
av skatteförskott till kommunerna.

Slutligen får utskottet hemställa, att förevarande ärende må företagas till
avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 26 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 139.

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 196i

5

Bilaga A

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 11 mars 1964 har Kungl. Maj:t anbefallt riksrevisionsverket
att till riksdagens statsutskott inkomma med yttrande över inom
riksdagen väckt motion II: 368 om en översyn av beräkningsgrunderna för
utbetalning i förskott till kommunerna. I anledning härav får riksrevisionsverket
anföra följande.

Som motionärerna påpekat kan statens skatteskuld till kommunerna vid
utgången av budgetåret 1962/63 beräknas ha uppgått till 2 125 mkr. Detta
belopp bar således till följd av kommunal uttaxering erlagts av de skattskyldiga
utan att kommunerna erhållit dessa medel. Då kommunerna kart
förutsättas ha avpassat utdebiteringarna så att de erhållit tillräckliga medel
för sin verksamhet kan det nämnda beloppet sägas innebära ett av kommunerna
icke avsett skatteuttag.

De anförda omständigheterna hänger samman med att de kommunala
utdebiteringarna liksom utbetalningarha av kommunalskattemedel icke kunnat
grundas på det aktuella skatteunderlaget utan i princip på senast kända
taxering, som i regel avser skatteunderlaget två år tidigare. Att en eftersläpning
härvid skulle uppkomma förutsågs visserligen vid frågans tidigare
behandling men eftersläpningen torde ha blivit väsentligt större än vad som
då ansågs sannolikt. Riksrevisonsverket tillstyrker därför motionärernas
hemställan om en omprövning av grunderna för den nuvarande ordningen
för utbetalning av kommunalskattemedel.

Det ligger härvid nära till hands att som motionärerna nämnt söka anpassa
utbetalningarna till den beräknade utvecklingen av skatteunderlagfet.
Mot detta har tidigare anförts dels att det ansågs mindre tilltalande att till
kommunernas förfogande ställdes medel om vilkas slutliga storlek till viss
del stor osäkerhet kunde råda och dels att de enskilda kommunernas inkomstförhållanden
kunde gestalta sig olika, vilket vid en generell jämkning
kunde föranleda större slutliga korrigeringar än vad som för närvarande
är fallet. Dessä invändningar äger visserligen i och för sig alltjämt giltighet,
men det bör påpekas, ätt det visat sig möjligt att som ett element vid beräkningen
av statsinkomsterna tämligen väl uppskatta förändringarna 1 det
samlade kommunala skatteunderlaget under de aktuella uppbördsåren. I vad
mån betydande korrigeringar likväl skulle bli erforderliga för vissa kommuner
vid den slutavräkning som även i fortsättningen måste ske får ägnas
särskild uppmärksamhet vid en eventuell översyn. Därvid får också
uppmärksammas om särskilda bestämmelser erfordras för reglering av den
statliga skatteskuld som finnes vid genomförandet av ett eventuellt nytt
system. Om det skulle visa sig möjligt att i större utsträckning direkt utbetala
kommunernas andel av den löpande skatteuppbörden torde också
frågan om staten även i fortsättningen ensam skall svara för skatteförlusler
på restantier böra tagas upp till förnyad prövning.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom
och Thorson. Stockholm den It) april 1964.

GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL
(föredragande)

c

Statsutskottets utlåtande nr 137 år 1964

Bilaga B

Till riksdagens statsutskott

I skrivelse den 10 nästlidna mars har statsutskottet hemställt om riksgäldsfullmäktiges
yttrande över en till utskottet hänvisad motion, II: 368,
om en översyn av beräkningsgrunderna för utbetalning av förskott till kommuner.

Med anledning härav får fullmäktige anföra följande.

Redan relativt kort tid efter källskattereformens genomförande framträdde
vissa olägenheter förknippade med sättet att ställa till kommunernas
förfogande dem tillkommande skattemedel. Olägenheterna blir särskilt
framträdande — både om man ser det ur den enskilda kommunens synpunkt
och om man bedömer det som en fråga om relationerna mellan hela
den kommunala sektorn och staten — vid mera betydande variationer år
från år i skatteunderlagets förändringstakt. När ifrågavarande problem
upptogs till behandling i början av 1950-talet, begränsades åtgärderna till
att genom bolcföringsmässiga fonderingar i riksstat och budgetredovisning
korrigera för förutsedda respektive uppkomna eftersläpningar i utbetalningarna
av kommunalskattemedel. Däremot ansågs inte några acceptabla
lösningar stå till buds att eliminera eftersläpningarna som sådana.

Även om svårigheterna att finna goda lösningar på hithörande problem
alltjämt torde vara stora, måste den nuvarande ordningen anses så pass
otillfredsställande att den av motionärerna föreslagna översynen bör komma
till stånd. Fullmäktige vill därför för sin del biträda motionsyrkandet om en
sådan översyn. Fullmäktige vill härvid samtidigt ifrågasätta, huruvida icke
vid nämnda översyn lämpligen även bör upptagas ett spörsmål, som har
visst samband med en av fullmäktige i annat sammanhang (se Bankoutskottets
uti. nr 5/1964) berörd fråga om åtgärder för utjämning av de
säsongmässiga svängningarna i fråga om statens och bankernas kassaställning.
Fullmäktige avser härmed en förskjutning av tidpunkten för utbetalning
av kommunernas skatteandelar i närmare anslutning till skatteuppbördens
faktiska tyngdpunkt. En sådan förskjutning skulle verksamt bidraga
till att på en punkt utjämna svängningarna i statens och bankernas
kassaställning.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande samt
hrr Hagberg, Andersson, Fredriksson och Johansson ävensom riksgäldsdirektören.
Stockholm den 16 april 1964.

På fullmäktiges vägnar;

GÖSTA RENLUND

Ingmar Jansson