Nr 132—133
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1964
1
Nr 132
Utlåtande i anledning av Iiungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1964/65 till Flygvapnet: Anskaffning
av flygmateriel, m.m., jämte i ämnet väckta
motioner.
(1 :a avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt
94) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret 1964/65 beräkna
ett reservationsanslag av 945 000 000 kr., har Kungl. Maj :t i propositionen
nr 136, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 20 mars 1964, föreslagit riksdagen att dels
godkänna vad i förenämnda statsrådsprotokoll föreslagits beträffande kostnadsram
för anskaffning av flygmateriel m.m. under budgetåren 1964/71,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva ulläggande av beställningar å
flygmateriel in. in. inom en kostnadsram av 1 140 000 000 kr., dels ock till
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 945 500 000 kr.
Vidare har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Adolfsson och Lager (I: 393) och den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg m.fl. (II: 473), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att förevarande anslag måtte minskas till 700 milj. kr.,
dels ock en inom andra kammaren av herr Spångberg väckt motion (II:
978), vari hemställts att riksdagen måtte avslå av Kungl. Maj :t begärt
bemyndigande om fortsatt utvecklingsarbete på flygplan 37.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
torde få hänvisas till motionerna 11:473 och 11:978.
Under försvarsdepartementet, § 5, ha riksdagens revisorer i sin år 1963
avgivna berättelse angående verkställd granskning av statsverket lämnat
en redogörelse för vissa byggnadsföretag i Vidsel (del I, s. 40—45).
Utlåtanden ha avgivits av fortifikationsförvaltningen, fly g förvaltningen
och riksrevisionsverket (del II, s. 43—45).
1—6175 64 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 132—133
2
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1964
Departementschefen har anfört följande.
»Inom den kostnadsram som jag räknat med för flygvapnet bör kostnadsramen
för anskaffning av flygmateriel m. in. under budgetåren 1964/71 bestammas
till 7 259,6 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1964/65 till 945,5
milj. kr. i enlighet med följande sammanställning (s. 8). Under hänvisning
till \ad jag anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 16) rörande inriktningen
av långsiktsplaneringen upptar jag i sammanställningen för budgetåren
1967/71 jämväl den kostnadsram som bör ligga till grund för denna
planering.
bör nästa budgetår har flygförvaltningen under lörevarande anslag föreslagit
ett beställningsbemyndigande om 1 140 milj. kr. Av bemyndigandet avses
cirka 150 milj. kr. för lortsatt utveckling (typarbete) av flygplansystem
37. Med hänsyn till projektets stora omfattning såväl kostnadssonr
tidsmässigt anser jag det lämpligt all i förevarande sammanhang lämna
närmare redogörelse för utvecklingsläget och beräknade kostnader m.m. för
delta flygplansystem. Redogörelsen i det följande grundar sig främst beträffande
kostnadsuppgifter på en av flygledningen på mitt uppdrag utarbetad
promemoria, som i särskild ordning överlämnats den 27 januari 1964.
b lygplansystem 37 avses törst tillverkas i en attackversion för att ersätta
flygplan 32 A Lansen. Delta levererades till förband under tiden 1956
—1959. I samband med 1956 års försvarsbeslut förutsattes att den normala
omsättningstiden för stridsflygplan skulle vara 7—6 år med hänsyn till
den snabba tekniska utvecklingen och kraven på modernitet. Flygplan 32 A
borde med dylikt betraktelsesätt utgå ur organisationen och ersättas med
nytt flygplan redan under åren 1964—1966. På grund av kostnadsutvecklingen
har dock önskemålet om snabb materielomsättning fåll vika inför kravet
att bibehålla kvantiteten. Enligt nu gällande planer kommer sålunda de
första flygplan 37 att levereras först under år 1969. Detta medför bland annat
att livslängden för vissa flygplan 32 och 35 kommer att utsträckas ända
till 15 år. För flygplan 37, som kommer att vara i tjänst vid flygvapnets
förband under hela 1980-talet, förutsattes dock icke redan nu på flygplanets
projektstadium en dylik livslängd. Osäkerheten i den framtida militärtekniska
utvecklingen anses motivera en så snabb omsättning som de ekonomiska
möjligheterna erbjuder utan minskning av organisationen. Flygplan
37 planeras för närvarande få en livslängd av 12 år.
Typarbetet på flygplan 37 påbörjades år 1958. Det omfattade de första
åren ett antal förprojekt som underlag för att fastställa de operativa kraven
på flygplanet. Dessa förelåg sommaren 1961, då de godkändes av överbefälhavaren.
I fråga om ett flertal taktiska prestanda var kraven högre än
för flygplan 32 och 35. Det ansags vidare önskvärt, att det nya projektet
utformades som en enhetsplattform (flygplanskrov och motor) med viss
grundulruslning och erforderlig tillsatsutrustning för envar av de tre aktuella
versionerna av flygplan 37, attack, spaning och jakt. Fördelarna
Outnyttjat belopp under tidigare budgetår |
Budgetåret (belopp i milj. kr.) |
Summa |
||||||||
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|||
1963 års kostnadsram (budgetåren Årskvoter enligt prop. 1963:108 . |
183,7 — 80,2 + 70,8 |
929,225 |
934 4* 10,3 |
950 |
980 |
1 005 |
1 040 |
1 055 |
— |
7 076,025 + 70,8 |
Anpassning till kostnadsramen2.. |
—939,425 |
+ 1,2 |
— 0,4 |
— 5,8 |
+ 4,0 |
— 11,4 |
— 6,6 |
+ 1 075,0 |
— 19,0 + 135,575 |
|
1964 års kostnadsram (budgetåren |
174,3 |
945,5 |
960 |
985 |
1 020 |
1 040 |
1 060 |
1 075 |
7 259,8 |
|
Inriktning för långsiktsplanering . |
— |
— |
— |
— |
81 050 |
31 070 |
81 090 |
>1 105 |
||
1 Årskvoten för budgetåret 1962/63 732 milj. kr. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan hänsyn tagits till överföringar till anslaget) 2 Avser flygvapnets totala kostnadsram. • I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 1 000, 1 020, 1 040 och 1 055. |
i runt tal |
ce
Statsutskottets utlåtande nr 132 är 1964
4
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1964
med denna lösning — jämlört med utveckling av tre separata flygplantyper
ansågs vara lägre typkostnader, lägre underhållskostnader, lägre utbildningskostnader
lör markpersonal, mindre behov av markutrustning
och ett effektivare utnyttjande av basorganisationen i krig.
Med de uppställda kraven ansågs det icke vara möjligt att tillgodose behoven
av nya flygplan med flygplan 32 eller 35 eller en vidareutveckling
av dessa typer.
På grundval av de angivna kraven utarbetades inom flygledningen grundläggande
specifikationer för projektet. Under åren 1962—63 bestämdes enhetsplattformens
och allackversionens skrov, motor och väsentliga utrustning
m. in. Samtidigt utfördes visst konstruktionsarbete på prototyper. För
utprovningen erforderliga prototyper inköptes. Under år 1963 började viss
förberedande utprovning.
Beträffande utvecklingen m. in. av det kompletta 37-projektet återstår
några väsentliga frågor. Sålunda beräknas val av viss test- och basutrustning
ske under innevarande år.
1962 års försvarskominitté ägnade stor uppmärksamhet åt ifrågavarande
flygplanprojekt och erhöll hösten 1962 redogörelse för ulvecklingslägel
m. m. På grundval av då lämnade uppgifter beträffande kostnader och tidsprograin
förordade försvarskommittén, att projektet borde fortsättas och
anförde att den av kommittén förordade kostnadsramen borde göra det
möjligt att fortsätta utvecklingsarbetet i huvudsak i planerad takt. Föredragande
departementschefen anslöt sig till försvarskommitténs förslag
(prop. 1963: 108, s. 61). Riksdagen (SU 1963: 113, s. 19; rskr. 1963:265)
godtog likaledes förslaget. 1 förenämnd promemoria lämnas nu bland annat
följande uppgifter om beräknade totalkostnader (typ- och seriekostnader)
för en serie om något mer än 800 flygplan. Priserna avser kostnadsnivån
hösten 1963 (milj. kr.).
Typarbete på enhetsplattform samt attack- och skolversion........................ Typarbete på spanings- och jaktversion..... Summa tvparbete.................... Seriekostnader.................... Summa system 37 |
Kostnad |
|||
1958/63 |
1963/67 |
1967/71 |
1971— |
1958— |
113 0 113 0 113 |
626 12 638 169 807 |
~ 390 ro 530 1630 |
rro 170 r--'' 150 320 r~5 330 5 650 |
^1 300 rool 600 <~vj6 600 r-8 200 |
Kostnaderna för typarbetet för de tre versionerna av flygplan 37,
totalt 1 600 milj. kr., fördelar sig enligt följande tabell. Som jämförelse må
nämnas att de sammanlagda typkostnaderna i 1963 års priser för flygplansystemen
32 och 35 enligt flygförvaltningen kan beräknas till cirka 1 550
Statsutskottets utlåtande nr 132 År 196b
5
Flygplan- skrov |
Motor |
Elektro- nikut- rustning |
Diverse |
Summa |
|
Typarbete på enhetsplattform samt på attack - och skolversion ....................... Typarbete på spanings- och jaktversion..... Summa |
800 300 —1100 |
^ 240 0 ^ 240 |
^ 215 rvj 225 |
30 5 rv, 35 |
r-1 285 r^l 600 |
milj. kr. I denna summa har dock endast en del av typkostnaderna för utrustning
kunnat medtagas eftersom det av redovisningstekniska skäl ej
varit möjligt att särskilja alla dessa kostnader från seriepriserna.
Seriekostnaden för attackversionen av flygplan 37 beräknas till cirka
7,7 milj. kr. per flygplan. Häri bär inkluderats en marginal av cirka 5 %
för oförutsett. För spanings- och jaktversionerna beräknas seriekostnaden
bli något högre än för attackversionen. Medelseriekostnaden för alla versionerna
anges i den ekonomiska långtidsplanen till cirka 8 milj. kr. per
flygplan.
Även om nu angivna kostnader för typarbelena på flygplanet är väsentligt
högre än de som lämnades i samband med försvarskommitténs överväganden
kan ökningen i vad avser jämförbara kostnader och efter omvandling
till samma prisläge i stort sett beräknas till cirka 4 %. När det gäller
seriekostnaden är ökningen något större eller cirka 10 %.
En fråga som enligt min mening bär avgörande betydelse i detta sammanhang
är om stridsflygplan överhuvudtaget kommer att anskaffas i framtiden.
Denna fråga har i olika sammanhang dryftats under de senaste åren
såväl i utlandet som i vårt land. Det har därvid ganska entydigt framkommit
att det endast torde vara de stora strategiska bombflygplanen som i en
nära framtid kan komma att helt ersättas av robotar. Eftersom Sverige inte
har och inte har haft sådana bombflygplan är ett sådant utbyte dock inte
aktuellt för oss. När det däremot gäller framtida förnyelse av jaktflygplan
och med mark- och sjöstridskrafter direktsamverkande attackflygplan ger
utvecklingen utomlands ej stöd för antagandet, att dessa flygplan kan komma
att ersättas med enbart robotar. Ett flertal nya typer av flygplan utvecklas
såväl i Väst som i öst för luftförsvars- och attackuppgifter. 1 de fall
robotar för nämnda uppgifter tillföres organisationen bör de snarare betraktas
som komplement till än som ersättning för flygplan. I dessa fall
torde dock införande av robotar (mark-, kust-, sjö- och luftvärnsrobotar)
sannolikt komma att medföra att antalet flygplan minskar.
Det föreligger ett omedelbart samband mellan våra möjligheter att fullfölja
vår alliansfria, på neutralitet i krig inriktade utrikespolitik och vår
förmåga att kunna prestera ett för vårt eget lands vidkommande krigsavhållande
försvar. Invasionsförsvar är krigsmaktens viktigaste uppgift. Genom
inriktning på denna uppgift bedömes att den största fredsbevarande
6
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 196''t
effekten uppnås. Ett effektivt invasionsförsvar förutsätter moderna vapensystem
för luftförsvars-, spanings- och altackuppgifter. Det är mot denna
bakgrund jag har bedömt frågan om fortsatt förnyelse av vår flvgmateriel.
^ idare utveckling av flygplan 37 förutsattes i 1963 års försvarsbeslut, sedan
försvarskommittén ingående prövat frågan.
I olika sammanhang har ifrågasatts om vi bör fortsätta att utveckla
flygplan inom landet. Man tvekar bland annat med hänsyn till att endast
små serier är aktuella för tillverkning. Självfallet kan många olika aspekler
läggas på detta spörsmål. I detta sammanhang vill jag endast uppehålla
mig vid kostnadsfaktorn. Även om konkurrenssituation ej föreligger inom
landet sjnes det som vi lyckas utveckla och tillverka en billigare produkt
än vad köp utifrån skulle innebära. Detta torde till stor del bero på att våra
prestandakrav kan närmare anpassas till våra naturliga förutsättningar och
därför sättas något lägre än vad som i allmänhet förekommer i fråga om
utomlands konstruerade flygplan. Den kostnadsjämförelse mellan två likvärdiga
projekt som möjliggjorts i samband med Schweiz’ val mellan den
franska Mirage och den svenska Draken visar, att det svenska planet sannolikt
är betydligt billigare.
Ytterligare en faktor som enligt min mening förtjänar att beaktas i förevarande
sammanhang är de fördelar som är förknippade med att vi inom
landet har en konkurrenskraftig, kvalitativt högtstående flygindustri. Härigenom
blir vi mindre beroende av utlandet vid val av såväl flygplan som
annan militär materiel. Det torde också vara så att den — även internationellt
sett höga tekniska nivå som svensk flygindustri uppnått skapar
respekt och good-wiil för svensk teknik utomlands.
Med hänsyn till att konkurrenssituation ej föreligger inom landet när
det gäller ifrågavarande utveckling och tillverkning är det enligt min mening
nödvändigt, att den ansvariga förvaltningsmyndigheten har erforderlig
insyn och överblick över engagerade företags tillverkning, rationaliseringsverksamhet,
bokföring in. m. för att kunna kontrollera skäligheten
m. m. i kostnader och vinst. Behov av en sådan insyn föreligger ej bara när
det gäller flygindustrier utan inom alla de områden för krigsmaterieltillverkning
inom vilka tillräckliga konkurrensförhållanden inom landet ej
föreligger. Enligt min mening bör de problem som sammanhänger med
denna fråga prövas närmare.
Enligt flygförvaltningen kan typkostnaden för attackversionen av flygplan
37 nu uppskattas med väsentligt större säkerhet än vid tidpunkten för
redogörelsen för försvarskommittén. Detta sammanhänger främst med att
förutsättningarna för projekt nu är bättre kända. Även om typkostnaden
skulle öka i viss utsträckning, kommer ändock kostnaden enligt föreliggande
uppgifter att bli betydligt lägre än för de utländska jämförbara systemen.
Motsvarande gäller beträffande säkerheten i kostnadsberäkningen och verkan
av ogynnsam kostnadsutveckling såvitt avser seriekostnaden för flyg
-
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1964
7
plan 37. Påtagliga kostnadsökningar i priset per flygplan kommer främst
att resultera i att minskat antal flygplan kan beställas.
Blir kostnadsutvecklingen i fråga om flygplan 37 mindre gynnsam än
flygförvaltningen förutsatt i sin planering, kommer detta att medföra dels
att utvecklingsarbetet och därmed första serieleverans försenas, dels att ett
mindre antal flygplan än beräknat kan beställas per år. Vid sådant förhållande
blir resultatet efter hand, att antalet divisioner vid flygvapnet successivt
kommer att minska både till följd av ytterligare haveriavgångar innan
nya flygplan levereras och att totalt sett ett mindre antal nya flygplan tillkommer.
Ett minskat antal divisioner kan i princip medföra en minskning
antingen av antalet divisioner per flottilj eller av antalet flottiljer. Hur en
minskning bör göras måste bedömas med utgångspunkt bland annat i kraven
på beredskap och kostnaderna för denna. Jag bedömer det under alla
förhållanden nödvändigt att kostnadsutvecklingen sorgfälligt följes, önskemål
om investeringar i byggnader och anläggningar samt om utbyggnad av
flygvapnets personalstater måste bedömas med hänsyn till konstaterad och
bedömd kostnadsutveckling.
I propositionen 1963: 108 anslöt jag mig till 1962 års försvarskommittés
bedömning att det inom ramen för det militära försvaret för budgetåren
1963/67 bör vara möjligt att fortsätta utvecklingsarbetet på flygplan 37.
Jag föreslår att Kungl. Maj:t nu utverkar erforderliga beinyndiganden att
fortsätta utvecklingsarbetet under nästa budgetår. Av vad jag förut anfört
framgår att flygplan 37 utgör ett i förhållande till våra resurser mycket betydande
projekt. Med hänsyn härtill liksom till betydelsen av flygplan 37
för den totala försvarsplaneringen torde regeringen böra fortlöpande följa
projektet. En särskild beredning bör därför tillsättas inom försvarsdepartementet.
Jag torde i annat sammanhang få återkomma med hemställan om
Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en dylik beredning.
I prop. 1963: 108 tillstyrkte jag erforderligt beställningsbemyndigande
för anskaffning av nytt skolflygplan för all ersätta befintligt skolflygplan
typ II (Sk 28). Jag anförde, att jag i likhet med 1962 års försvarskommitté
ansåg, att detta nya skolflygplan borde kunna utrustas så, att det blir användbart
som ett lätt attackflygplan för samverkan med bland annat arméstridskrafter
främst i övre Norrland. Riksdagen (SU 1963: 113; rskr. 1963:
265) anslöt sig i sitt utlåtande till mitt förslag.
I en av överbefälhavaren med eget yttrande insänd skrivelse har flygförvaltningen
den 27 februari 1964 hemställt att få beställa 130 st. skolflygplan
av typ Saab 105, som enligt flygvapenchefens mening väl tillgodoser flygvapnets
behov av skolflygplan typ Sk 60 och samtidigt anses väl lämpad att
utnyttja som lätt attackplan A 60. Kostnaden per flygplan Sk 60 beräknas
till cirka 1 162 000 kr. i 1961 års prisnivå. Genom beslut den 6 mars 1964
har Kungl. Maj:t bifallit flygförvaltningens hemställan. För nästa budgetår
beräknat beställningsbemyndigande om cirka 32,4 milj. kr. för ifrågava
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1964
rande objekt avses som nämnts i det föregående huvudsakligen för beställning
av 20 st. flygplan typ 60 i attackversion samt av installation av attackoch
spaningsutrustning i de flygplan som kan komma att tas i anspråk för
krigsuppgifter. Med hänsyn till att detta förslag är helt i linje med mitt tidigare
ställningstagande i denna flygplanfråga tillstyrker jag nu föreslaget
bemyndigande.
Även övriga föreslagna beställningsbemyndiganden kan jag i huvudsak
tillstyrka. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, inom ramen för det
totala beställningsbemyndigandet, närmare reglera anskaffningsverksamheten.
Flygförvaltningen har under 1962 träffat avtal om förvärv av licensrält
till motorer för flygplan 37. I avtalet har intagits en klausul som garanterar
licensgivaren bestämda licensinkomster. Annulleras kontraktet före den 31
december 1975 av andra skäl än kvalitetstekniska skall licensgivaren erhålla
ersättning härför. Denna ersättning utgår beroende på annulleringstidpunkten
med belopp mellan cirka 20 och cirka 80 milj. kr.
Avtalet har icke underställts Kungl. Maj:t. I propositionen 1962:110
(s. 111) har jag uttalat som min principiella uppfattning att garantiåtaganden
av liknande typ bör täckas av beställningsbemyndiganden och att
hänsyn härtill bör tagas när respektive bemyndigande fastställes. Denna
uppfattning delades av statsutskottet (SU 115 s. 36) vars utlåtande godkändes
av riksdagen (rskr. 285). Med hänsyn såväl härtill som till avtalets konsekvenser
i övrigt i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende hade flygförvaltningen
enligt min mening icke bort träffa avtalet utan Kungl. Maj :ts
medgivande. Då avtalet torde vara bindande för kronan, vill jag i detta sammanhang
endast föreslå att inom ramen för beslällningsbemyndigande som
riksdagen må komma att medgiva för varje budgetår avsättes ett mot åtagandet
svarande belopp. Jag finner det anmärkningsvärt att avtalet ej underställts
Kungl. Maj:t.
Flygförvaltningen har i skrivelse den 21 februari 1964 underställt Kungl.
Maj :ts prövning frågan om ett statligt kapitaltillskott till viss hotellrörelse
i Vidsel (jfr riksdagens revisorers berättelse 1963 § 5). Ämbetsverkets
framställning remissbehandlas för närvarande. Beredningen av ärendet
har således icke avslutats. Då emellertid behov av skyndsamma åtgärder
kan visa sig föreligga, bör Kungl. Maj:t, därest riksdagen ej reser invändning
häremot, för ändamålet få disponera medel under förevarande anslag.
Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1965
beslällningsbemyndigande till ett belopp av (1 753,642 + 1 140 — 945,500
= ) 1 948,142 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.»
Utskottet. Enligt föreliggande planer skall flygplan 37 utformas som enhetsplattform
med speciell tillsatsutrustning för attack-, spanings- och
jaktversioner. Det nya planet är avsett att ersätta de nuvarande stridsflygplanen,
typ 32 och 35.
Statsutskotlels utlåtande nr 132 är 1964
9
Ifrågavarande projekt var föremål för prövning av 1962 års försvarskommitté.
Kommittén förordade därvid, att det påbörjade typarbetet skulle
fullföljas och anförde att den av kommittén förordade kostnadsramen borde
göra det möjligt att fortsätta utvecklingsarbetet i huvudsak i planerad
omfattning. I anslutning till frågan om olika utvecklingslinjer för krigsmaktens
utformning och sammansättning framhöll kommittén, att den
fortgående tekniska utvecklingen med därav följande starka kostnadsstegring
för kvalitativt högtstående vapensystem ingav betänkligheter för framtiden.
Det vore därför angeläget, att frågan om avvägning mellan kvalitet
och kvantitet ägnades fortlöpande uppmärksamhet vid de militära studierna.
Skulle kraftiga, oväntade prisstegringar drabba ett dylikt vapensystem
vore det icke längre givet, att en tidigare utförd stridsekonomisk värdering
vore relevant.
Såväl Kungl. Maj :t som riksdagen anslöto sig till vad försvarskommittén
sålunda uttalat och föreslagit.
För flygplansystem 37 ha hittills lämnats beställningsbemyndiganden om
c:a 300 milj. kr. För nästa budgetår föreslås att bemyndigandet upptages
till i runt tal 150 milj. kr.
Arbetet med projektet har numera fortskridit så långt, att utformningen
av enhetsplattformens och attackversionens skrov, motor och huvudsakliga
utrustning bestämts.
Departementschefen har med hänsyn till projektets stora omfattning såväl
kostnads- som tidsmässigt lämnat en närmare redogörelse för utvecklingsläget
och beräknade kostnader in. m. för detta flygplansystem. Enligt
redogörelsen framgår att kostnaderna för typarbetet för de tre versionerna
av flygplan 37 nu beräknas uppgå till totalt 1 600 milj. kr. vid kostnadsnivån
hösten 1963. Medelseriekostnaden för alla versionerna beräknas till
c:a 8 milj. kr. per flygplan.
Angivna kostnader för typarbetena på flygplanet äro högre än de, som
lämnades i samband med försvarskommitténs överväganden. Enligt departementschefen
kan emellertid ökningen, i vad avser jämförbara kostnader
och efter omvandling till samma prisläge, i stort beräknas till c:a
4 %. När det gäller seriekostnaden är ökningen c:a 10 %.
Utskottet vill till eu början erinra om att enligt gällande målsättning för
krigsmakten skall invasionsförsvaret vara krigsmaktens viktigaste uppgift.
Det är uppenbart, att, därest ett invasionsförsvar skall kunna effektivt upprätthållas,
höga krav måste kunna ställas på vapensystem för luftförsvars-,
attack- och spaningsuppgifter. Det nu framlagda förslaget måste bedömas
mot bakgrund därav.
Utskottet har vid sin prövning av förslaget inhämtat närmare upplysningar
från försvarsstaben och flygförvaltningen. Därvid ha liksom i propositionen
berörts vissa faktorer, som i detta sammanhang förtjäna särskild
uppmärksamhet. Sålunda bär bl. a. framhållits att vid förnyelse av
10
Statsutskottets utlåtande nr 132 ar t96/i
jaktflygplan och med mark- och sjöstridskrafter direktsamverkande attackflygplan,
utvecklingen utomlands icke ger stöd för antagandet, att dessa
flygplan inom överblickbar framtid kunna komma att ersättas med robotar.
Vad beträffar kostnadsfrågan bar framgått att även om typkostnaden
skulle öka i viss utsträckning, kostnaden enligt föreliggande uppgifter dock
förefaller att bli betydligt lägre än för de utländska jämförbara systemen.
Motsvarande anses gälla beträffande verkan av ogynnsam kostnadsutveckling
såvitt avser seriekostnaden för flygplan 37. En bestämd fördel är att
genom inhemsk tillverkning det nya planet kan planeras så, att dess
prestanda svara mot de krav, som den av vårt militärgeografiska läge betingade
försvarsplanläggningen ställer. Vidare ha vi inom landet en konkurrenskraftig
högtstående flygindustri, varigenom vi bli mindre beroende
av utlandet vid val av såväl flygplan som annan militär materiel. Vid
bedömandet av kostnadsfrågan bör givetvis också beaktas att, såsom i det
föregående erinrats, det nya systemet skall ersätta de båda nuvarande
stridsflygplanen, typ 32 och 35.
Med anledning av vad försvarskommittén i sitt förberörda uttalande anfört
rörande en förnyad stridsekonomisk värdering torde av föreliggande
uppgifter att döma de ekonomiska beräkningarna, sedan kommittén behandlade
ifrågavarande projekt, icke ha undergått nämnvärda förändringar
och då ej heller i övrigt några nya omständigheter tillkommit sedan 1962
års försvarskommitté och därefter 1963 års riksdag prövat projektet i fråga,
är utskottet berett tillstyrka, att utvecklingsarbetet avseende flygplansystem
37 fortsättes. Härav följer att utskottet avstyrker motionen 11:978.
Då det gäller utveckling och tillverkning av flygplan 37 är det från flera
synpunkter till nackdel, att någon konkurrenssituation icke föreligger inom
landet. Utskottet anser därför i likhet med departementschefen nödvändigt,
att den ansvariga förvaltningsmyndigheten har erforderlig insyn och överblick
över engagerade företags tillverkning in. in. för att kunna kontrollera
skäligheten in. in. i kostnader och vinstpålägg. Detta gäller emellertid icke
endast flygindustrien utan alla områden för krigsmaterieltillverkning, inom
vilka tillräckliga konkurrensförhållanden inom landet ej föreligga. Utskottet
vill därför understryka departementschefens uttalande, att de problem,
som sammanhänga med denna fråga, närmare prövas.
Det är givetvis icke möjligt att nu överblicka kostnaderna vid den tidpunkt
— slutet av 1960-talet och början av 1970-talet — då de första flygplanen
av typ 37 skola börja levereras. Med hänsyn härtill och då det nya
planet utgör ett i förhållande till våra resurser mycket betydande projekt
vill utskottet särskilt understryka departementschefens i propositionen
gjorda uttalande, att kostnadsutvecklingen sorgfälligt prövas. Utskottet vill
i anslutning härtill erinra om att departementschefen med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 tillkallat en särskild beredning för
fortlöpande uppföljning in. in. av projektet flygplan 37. I direktiven till
Statsutskottets utlåtande nr 132 är 1964
11
beredningen framhålles att tillkomsten av detta flygplan skulle för lång tid
komma att bestämma utformningen av stora delar av krigsmakten. Förskjutningar
i kostnadshänseende finge direkta återverkningar på flygvapnets
organisation ävensom på andra delar av försvarskrafterna. Arbetet på
det nya flygplanet skulle också komma att för lång tid binda betydande
industriella resurser i fråga om såväl utveckling som produktion. Det vore
därför uppenbart, framhålles det, att regeringen noggrant följde arbetet på
flygplanet i fråga. Fullständig information måste självklart erhållas om hur
fastställande av tekniska specifikationer för olika slag av utrustning liksom
ändringar i sådana specifikationer inverkade i tekniskt och ekonomiskt
hänseende. Beredningen borde enligt departementschefen ej i vidare utsträckning
än nu sagts bindas av särskilda direktiv. Vid behov borde ytterligare
anvisningar för arbetet få lämnas av chefen för försvarsdepartementet.
Utskottet, som understryker att tillkomsten av berörda beredning icke
innebär någon ändring i myndigheternas kompetens eller ansvarsfördelning,
finner den sålunda vidtagna åtgärden lämplig.
Av de av riksdagen hittills för flygmaterielanskaffning anvisade beställningsbemyndigandena
har ett bemyndigande om totalt c:a 170 milj. kr. avsetts
för anskaffning av ett nytt skolflygplan Sk 60 (Saab 105). På av departementschefen
anförda skäl tillstyrker utskottet, att för nästa budgetår
beräknas ett beställningsbemyndigande för ett antal flygplan av förevarande
typ i attackversion samt av installation av attack- och spaningsutrustning i
de skolflygplan, som kunna komma att tagas i anspråk för krigsuppgifter.
Utskottet finner sig böra tillstyrka det för nästa budgetår begärda beställningsbemyndigandet
om sammanlagt 1 140 milj. kr. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att inom ramen för angivet bemyndigande närmare
reglera anskaffningsverksamheten. Utskottet tillstyrker vidare vad
departementschefen föreslagit beträffande kostnadsram för anskaffning av
flygmateriel m. m. under budgetåren 1964/71. I enlighet med denna kostnadsram
bör anslaget för nästa budgetår uppföras med 945,5 milj. kr., vilket
i förhållande till innevarande budgetår innebär en höjning med 16,275
milj. kr., varav 10,3 milj. kr. avse prisstegringar. Av det anförda framgår
att utskottet avstyrker de i början av riksdagen väckta motionerna 1:393
och 11:473, såvitt nu är i fråga.
Såsom departementschefen framhållit har flygförvaltningen under år
1962 Iräffat avtal om förvärv av licensrätt till motorer för flygplan 37, vilket
innefattar visst garantiåtagande. Avtalet har icke underställts Kungl.
Maj:t, vilket även enligt utskottets mening borde ha skett. Enligt vad utskottet
under hand inhämtat synes avtalsuppgörelsen ha varit motiverad,
och då avtalet torde vara bindande för kronan, har utskottet icke något all
invända mot att inom ramen för beställningsbemyndigande, som riksdagen
kan komma att medgiva för varje budgetår, avsättes ett mot garantiåtagandelsvarande
belopp.
12
Statsutskottets utlåtande nr 132 ar 1964
Utskottet vill erinra om att riksdagens revisorer i sin berättelse för år
1963, § 5, berört frågan om kostnaderna dels för bostäder åt den till flygförvaltningens
försöksplats för robotskjutningar i Norrland (RFN) knutna
personalen, dels för driften in. in. av ett hotell i Vidsel. Revisorerna ha
med hänsyn till förhållandena ansett sig böra inskränka sig till att endast
lämna en redogörelse för vad som i ärendet förevarit. I anslutning härtill
har flygförvaltningen underställt Kungl. Maj :ts prövning frågan om ett
statligt kapitaltillskott till ifrågavarande hotellrörelse. Beredningen av ärendet
inom departementet är ännu icke avslutad. Då emellertid enligt departementschefen
behov av skyndsamma åtgärder kunna visa sig föreligga
hemställes, att medel under förevarande anslag måtte få disponeras för ändamålet.
Då frågan om kostnaderna för driften in. in. av hotellrörelsen i Vidsel
alltså är föremål för Kungl. Maj:ts prövning och enligt vad utskottet inhämtat
flygförvaltningen har för avsikt att till Kungl. Maj :t inkomma med
förslag rörande bostadskostnaderna för den till RFN knutna personalen,
torde vad i detta ärende blivit av revisorerna berört icke, utöver vad i det
föregående anförts, påkalla något särskilt yttrande från utskottets sida.
Åberopande det anförda får utskottet
I. hemställa, att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts
förslag och med avslag å motionerna 1:393 och 11:473, såvitt
nu är i fråga, samt 11:978,
a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 20 mars 1964 föreslagits beträffande kostnadsram
för anskaffning av flygmateriel m. in. under budgetåren 1964/
71;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
å flygmateriel m. in. inom en kostnadsram av
1 140 000 000 kr.;
c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 945 500 000 kr.;
II. för riksdagen anmäla vad utskottet anfört i anledning
av den i § 5 i riksdagens år 1963 församlade revisorers berättelse
angående verkställd granskning av statsverket lämnade
redogörelsen.
Stockholm den 20 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Närvarande: se under utlåtandet nr 133.