Nr 121—123

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1964

1

Nr 121

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bildande
av ett statligt aktiebolag för bevakningstjänst
in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 108 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 13 mars 1964, föreslagit
riksdagen att dels godkänna vad departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
anfört rörande samordning och effektivisering av bevakningen
av statliga skyddsföremål m. m., dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
erforderliga åtgärder för bildandet av ett statligt aktiebolag för bevakning
m. m., dels till Aktieteckning i ett statligt aktiebolag för bevakning m. m. för
budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier anvisa
ett investeringsanslag av 180 000 kr., dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti intill ett belopp av högst 3 000 000 kr.
för krediter till ett statligt aktiebolag för bevakning m. m.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Per-Olof Hanson (I: 720) och den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Borås m. fl. (11:879), hemställts att riksdagen
måtte dels avslå Kungl. Maj :ts i proposition nr 108 framlagda förslag att
bilda ett statligt vaktbolag enligt i propositionen uppdragna riktlinjer, dels
ock i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att nytt förslag för organiserande
av bevakningsuppgifterna avseende militära skyddsföremål framlägges för
riksdagen på grundval av bevakningstekniska kommitténs av ÖB biträdda
förslag, varvid ytterligare överväganden måtte ske beträffande möjligheterna
att utnyttja polispersonal inom ramen av ifrågavarande bevakningsuppgifter.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 879.

Departementschefen har i korthet redogjort för bevakningstekniska
kommitténs förslag till samordning och effektivisering av bevakningen av
vissa militära skyddsföremål i Storstockholm samt för de remissyttranden
som lämnats över betänkandet. Vidare har redogjorts för innehållet i en
inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria angående bildande av
ett statligt vaktbolag samt för de yttranden som avgivits över promemorian.
Härefter har departementschefen anfört följande.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 6 samt. Nr 121—123

2

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b

»Bevakningstekniska kommittén har konstaterat, att vissa brister från säkerhetssynpunkt
föreligger i nuvarande bevakningsorganisation, främst
genom att enskilda vaktföretag har en väsentlig insyn i militära anläggningar,
att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet och i många fall har bristfällig
utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig ledning. Kommitténs
förslag innebär i huvudsak, att bevakningen av militära skyddsföremål inom
Storstockholm skall samordnas i en bevakningsorganisation under ledning
av en särskild bevakningschef under försvarsområdesbefälhavaren. I organisationen
förutsättes ingå bland annat en rörlig bevaknings- och utryckningsstyrka
utrustad med radiobilar. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag
har som tidigare anförts statspolisintendenten och polisberedningen
anfört, att uppgifterna för den föreslagna rörliga bevakningsstyrkan närmast
bör ankomma på polisväsendet.

I den inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian anföres, att
vid ärendets beredning inom departementet övervägande skäl ansetts tala
för uppfattningen att den föreslagna rörliga styrkan för bevakning och utryckningsberedskap
m. in. bör tillhöra polisen. Övertygande skäl föreligger
vidare enligt promemorian för att den i huvudsak stationära bevakningen
bör effektiviseras. Enligt promemorian bör en fristående organisation skapas,
ett statligt bolag, som mot betalning för tjänsterna tillhandahåller
myndigheterna — militära som civila — önskad bevakning.

Av de myndigheter som yttrat sig över departementspromemorian tillstyrker
försvarets civilförvaltning och polisberedningen, att ett statligt vaktbolag
bildas, överbefälhavaren anser, att en lösning av bevakningsproblemen
är möjlig enligt det i promemorian framlagda förslaget men att detta
jämfört med bevakningstekniska kommitténs av överbefälhavaren biträdda
förslag icke synes innebära några fördelar för krigsmakten. Statskontoret
anser, att ytterligare utredning främst rörande de ekonomiska aspekterna
erfordras.

För egen del vill jag understryka angelägenheten av att bevakningen av
statliga skyddsföremål förbättras. Bevakningstekniska kommittén bar konstaterat
betydande brister i bevakningen av militära skyddsföremål. Liknande
förhållanden torde råda ifråga om bevakningen av andra statliga
skyddsföremål. Vad nu sagts torde gälla icke blott Storstockholmsområdet
utan landet i dess helhet.

Bevakningsorganisationen kan utformas på olika sätt. Väsentligt måste
vara att organisationen från totalförsvarets synpunkt gestaltas så att effektivitet
och samordning säkerställs. Överbefälhavarens och bevakningstekniska
kommitténs förslag till organisation synes från krigsmaktens synpunkt
lämpligt utformat. Det kan emellertid ifrågasättas, om resurserna tillvaratas
effektivast med hänsyn till samtliga statliga bevakningsbehov.

Enligt min mening säkerställes en från totalförsvarets synpunkt rationell
samordning av bevakningen av såväl militära som civila skyddsföremål bäst,

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1964 3

om bevakningsorganisationen blir densamma för båda kategorierna av
skyddsföremål.

Då jag delar statspolisintendentens och polisberedningens uppfattning att
rörlig bevakning ingår i polisens brottspreventiva verksamhet, förutsätter
jag att sådan bevakning av såväl militära som civila skyddsföremål anknytes
till polisen. Jag utgår vidare från att rikspolisstyrelsen vid den närmare utformningen
av verksamheten samråder med berörda myndigheter.

En motsvarande samordning och effektivisering av den stationära bevakningen
av olika statliga skyddsföremål bör åstadkommas. Detta bör ske
genom att en enhetlig organisation bildas för bevakningsuppgifterna. Samtidigt
bör emellertid myndigheternas ansvar för bevakning och säkerhet
inom deras lokaler inte rubbas. Det är också önskvärt att kostnaderna för
myndigheternas verksamhet så långt möjligt särredovisas för varje myndighet.
Dessa önskemål kan enligt min mening smidigt tillgodoses genom
den i departementspromemorian angivna lösningen att bilda ett statligt
bevakningsbolag.

För bildandet av ett statligt bevakningsbolag talar även att vaktmarknaden
i Sverige för närvarande domineras av ett privat koncernföretag. Tillkomsten
av ett statligt företag bör stimulera till konkurrens och därmed
vara till fördel ur kostnadssynpunkt. Som förtydligande bör tilläggas att
konkurrensförhållande kommer att föreligga beträffande den statliga sektorn
i stort. Av säkerhetsskäl är det däremot som förut sagts mindre lämpligt
att privata företag har insyn i anläggningar av särskild betydelse från
försvarssynpunkt.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen må
anföras att en utgångspunkt varit att bevakning av vissa från totalförsvarssynpunkt
ömtåliga objekt skall ombesörjas av staten. Statskontoret har
tillstyrkt att en särskild organisation bildas för bevakning av krigsmaktens
skyddsföremål. Det finns inte någon rimlig anledning antaga att kostnaderna
för bevakningsorganisationen skulle öka om bevakningen organiseras
i aktiebolagsform. Verkställda jämförelser bestyrker detta. Vad säkerhetsfrågorna
angår bör det erinras om att varken polisberedningen eller
överbefälhavaren anfört betänkligheter mot aktiebolagsformen av säkerhetsskäl.

Inom bolagsformens ram bör enligt min mening erforderliga garantier
kunna skapas för att de militära kraven på beredskap och kvalificerad
bevakning tillgodoses.

I enlighet med vad jag sålunda anfört föreslår jag, att ett statligt bolag
för bevakning m. m. bildas. Bolaget, i vilket staten bör vara ensam aktieägare,
bör ha till uppgift att utan vinstsyfte driva bevakningsrörelse, säkerhets-
och kontrolltjänst o. d. Bolagets verksamhet bör påbörjas snarast
efter den 1 juli 1964.

Förutsättningarna för att bilda ett statligt vaktbolag är, som framgår av

4 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 19G''i

departementspromemorian, hittills undersökta endast i fråga om Storstockliolmsområdet.
Åtgärder för effektivisering av bevakningen kan emellertid
behöva vidtas över hela landet. Innan det statliga vaktbolagets verksamhet
utvidgas till andra delar av landet bör förutsättningarna härför från ekonomiska
synpunkter liksom säkerhetsfrågorna noggrant prövas.

I det föregående har jag anfört, att den rörliga bevakningen i princip bör
ankomma på polisen. Huvuduppgifterna för polisen kommer härvid att vara
att kontrollera huruvida obehörig berett sig tillträde till eller vistas inom
skyddsföremålet samt att i möjligaste mån förebygga inbrott, obehörig insyn,
skadegörelse och brand m. m. ävensom att, om något hänt eller befaras
hända, vidta erforderliga åtgärder. Den rörliga bevakningen kommer härvid
att begränsas till objektets »ytterskal» för kontroll av huruvida detta är
brutet eller inte. Verksamheten inom skyddsobjektet kommer däremot att
ankomma på den s. k. fasta eller stationära bevakningen. Polisen skall vidare
svara för utryckningsberedskap. Det säger sig självt att gränserna mellan
den rörliga och fasta bevakningen i förevarande sammanhang endast
kan anges i stora drag. Det torde enligt min mening lämpligen böra åligga
den centrala polismyndigheten och det nya vaktbolaget att i samråd med
berörda myndigheter i detalj reglera hur arbetsuppgifterna skall fördelas.
För att underlätta en ändamålsenlig samordning bör lämpligen, som polisberedningen
föreslagit, rikspolisstyrelsen vara företrädd i aktiebolagets
styrelse.

I bolagsordningen bör — i syfte att tillgodose kraven på beredskap
och kvalificerad bevakning — anges, att bolaget skall svara för att dess personal
får erforderlig utbildning och att bevakningsanordningarna håller
erforderlig standard. Bolagsordningen bör godkännas av Kungl. Maj :t.
I enlighet med vad som anförts i promemorian förutsätter jag vidare, att
vissa säkerhetsfrågor inom bolagets verksamhetsområde under skärpta lägen
och i krig regleras genom avtal. Krigsmakten bör vara företrädd i bolagets
styrelse.

Bortsett från de inskränkningar i bolagets rörelsefrihet, som kan bli
följden av avtal av nyss angivet slag, bör bolaget ej begränsas i sin verksamhet
av andra lagar och bestämmelser än sådana som gäller för företag
i allmänhet. Staten bör sålunda utöva sitt inflytande på rörelsen i egenskap
av aktieägare på bolagsstämma. Bolagets verksamhet — bevakningsrörelse,
säkerhets- och kontrolltjänst samt därmed jämförlig verksamhet — bör
vara fullt affärsmässigt inriktad. I den mån bolaget ålägges några uppgifter,
som innebär avsteg härifrån, bör detta ske genom avtal mellan staten och
bolaget. Anses det av beredskapsskäl erforderligt att bolaget förses med
särskild utrustning, som icke ekonomiskt kan utnyttjas i dess fredsproduktion,
bör bolaget, såsom anförts i promemorian, erhålla särskild ersättning
härför. I övrigt förutsätter jag, att prissättningen på bolagets tjänster och
lönesättningen m. in. för personalen kommer att anpassas till rådande marknadsläge.

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b

5

För att skapa garantier för att det nya bolaget får svara för den bevakning
av lokaler, som statliga myndigheter och institutioner i Storstockholm
av säkerhetsskäl är i behov av, bör myndighet, vars verksamhet är av särskild
betydelse från försvarssynpunkt, kunna åläggas att icke efter den
30 juni 1964 teckna eller förnya avtal med privat vaktbolag om bevakning.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter
härom.

Bolagets aktiekapital har enligt promemorian ansetts kunna upptas till
ett relativt lågt belopp med hänsyn till att erforderliga investeringar är
relativt obetydliga. Huvuddelen av kostnaderna för det nya bolagets verksamhet
kommer vidare att utgöras av löner och arvoden till anställda samt
allmänna omkostnader. Dessa kostnader är kortfristiga och bör kunna
täckas genom månads- eller kvartalsvis inflytande avgifter från kunderna.
Ett nystartat företag inom den relativt bundna vaktmarknaden anses dock
enligt promemorian kunna behöva ett startkapital med marginaler för ackvisition,
nyutbildning av personal samt lageruppbyggnad av materiel m. m.
Med hänsyn härtill bör man enligt promemorian räkna med ett rörelsekapital
om högst 3,0 milj. kr. Det föreslås, att det egna kapitalet i bolaget
bestämmes till 180 000 kr., varav 150 000 kr. utgör aktiekapital och 30 000
kr. en reservfond som tillskapas genom att aktierna övertecknas med 20
procent. I övrigt bör bolaget finansieras genom lån som upptages i kreditinstituten.
Staten anses böra ställa garanti för lånebeloppet, 3,0 milj. kr.

För egen del biträder jag de beräkningar som framlagts i promemorian
och de förslag som där framlagts rörande finansiering m. m. För budgetåret
1964/65 bör i enlighet härmed å kapitalbudgeten under fonden för statens
aktier anvisas ett investeringsanslag av 180 000 kr. för teckning av aktier
i det statliga vaktbolaget. Vidare bör riksdagens medgivande inhämtas att
bevilja statsgaranti för lån till bolaget intill ett belopp av 3,0 milj. kr.

Såsom anförts i promemorian bör den personal som för närvarande är
civilanställd hos myndigheterna för bevakningsuppgifter och för säkerhetskontroll
för besökande in. m. efter hand överföras till andra uppgifter inom
myndigheten eller övergångsvis kvarstå i tjänst. Självfallet bör vederbörande
emellertid kunna övergå till det nya vaktbolaget på de till den öppna marknaden
anpassade villkor som förutsättes gälla.»

Utskottet. Genom beslut den 8 ma j 1959 medgav Kungl. Maj :t alt överbefälhavaren
fick uppdraga åt försvarets bevakningstekniska kommitté att snarast
utarbeta förslag rörande bevakning och tillsyn av vissa i Storstockholm
belägna skyddsföremål. Efter framställning från 1959 års riksdag med begäran
att eu teknisk-ekonomisk utredning i fråga om vakthållningen vid
försvarets ämbetsbyggnad »Tre Vapen» skulle komma till stånd, uppdrog
Kungl. Maj :t sedermera åt överbefälhavaren alt tillse alt utredningen verkställdes
i samband med fullgörandet av uppdraget den 8 maj 1959 Till bevakningslekniska
kommittén.

6 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b

Den genom kommittén verkställda utredningen har givit vid handen, att
från säkerhetssynpunkt vissa brister föreligga i nuvarande bevakningsorganisation,
främst genom att enskilda vaktföretag ha en väsentlig insyn i militära
anläggningar, att vaktpersonalen är av ojämn kvalitet och i många fall
har bristfällig utbildning samt att bevakningen saknar enhetlig ledning.

Kommitténs förslag, som i princip biträtts av överbefälhavaren, innebär
i huvudsak, att bevakningen vid försvarets skyddsföremål inom Storstockholm
samordnas i en bevakningsorganisation i försvarets egen regi under
ledning av en särskild bevakningschef under försvarsområdesbefälhavaren.
I organisationen förutsättes ingå bl. a. en rörlig bevaknings- och utryckningsstyrka,
utrustad med radiobilar.

Kommitténs organisationsförslag avser såsom nämnts bevakning uteslutande
av militära skyddsföremål. Därest bevakningen ges denna begränsning
synes i och för sig icke något vara att erinra mot förslaget i fråga. Det
må emellertid uppmärksammas, att likartade behov av säkerhetsskydd även
föreligga beträffande civila statliga skyddsföremål. Det kan därför ifrågasättas,
om det kan vara lämpligt att bedöma bevakningsfrågorna fristående
för krigsmakten. Åtskilliga problem innefatta nämligen frågor av polisiär
natur. Såvitt utskottet kan finna bör det vara ett allmänt intresse för krigsmakten
att ha tillgång till ett för totalförsvaret samordnat säkerhetsskydd.
Skäl tala också för att de tillgängliga resurserna med totalförsvarsaspekten
som utgångspunkt tillvaratagas mest effektivt, om bevakningsorganisationens
intresseområde utökas till att innefatta även statens civila skyddsföremål
och således omfatta alla från försvarssynpunkt betydelsefulla bevakningsobjekt.

I sina yttranden över bevakningskommitténs organisationsförslag ha såväl
statspolisintendenten som polisberedningen uttalat, att den föreslagna
rörliga styrkan för bevakning och utryckningsberedskap m. m. bör tillhöra
polisen. Uppgifterna för denna styrka anses nämligen ingå som ett led i polisens
normala verksamhet för att verka brottsförebyggande. Utskottet delar
denna uppfattning och vill därför tillstyrka departementschefens förslag,
att den rörliga bevakningen av såväl militära som civila skyddsföremål anknytes
till polisen.

Med hänsyn härtill och till vad utskottet i det föregående anfört synes det
utskottet mest ändamålsenligt, att en motsvarande samordning och effektivisering
av den stationära bevakningen av olika statliga skyddsföremål
åstadkommes. Utskottet tillstyrker därför, att i detta syfte en enhetlig organisation
bildas.

Olika meningar föreligga om en sådan bevakningsorganisation bör, såsom
be\ akningstekniska kommittén föreslagit, bedrivas i myndighetsregi
eHei i foim av ett statligt bolag. Väsentligt är enligt utskottets mening att
en effektiv och samordnad ledning av ifrågavarande verksamhet kommer
till stånd. Utskottet kan icke finna, att bärande skäl anförts för att detta

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 19åk ~

bäst skulle ske i myndighetsregi. Det må erinras om att statliga myndigheters
anläggningar och lokaler för närvarande bevakas av enskilda vaktföretag.
Detta gäller också beträffande åtskilliga militära bevakningsföremål.
Utskottet har svårt att finna, att det icke skulle vara möjligt att samordna
den stationära bevakningen inom ramen för ett statligt vaktbolag. Det må
erinras om att varken polisberedningen eller överbefälhavaren anfört betänkligheter
mot aktiebolagsformen av säkerhetsskäl. Enligt utskottets mening
kan det icke finnas grundad anledning antaga, att det ekonomiska utfallet
av verksamheten blir sämre eller effektiviteten minskar, därest bevakningen
bedrives i aktiebolagsform. Vid sin prövning av denna fråga har
utskottet ansett övervägande skäl tala till förmån för inrättandet av ett statligt
bolag och tillstyrker alltså departementschefens förslag även i denna
del. Utskottet vill särskilt understryka departementschefens uttalande, att
genom den nya organisationen myndigheternas ansvar för bevakning och
säkerhet inom deras lokaler icke rubbas.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna,
i vilka motionärerna utgått från att en effektivisering av bevakningen
bör ske endast beträffande militära och icke i fråga om civila skyddsföremål.

Det framlagda förslaget avser bevakning inom Storstockholmsområdet.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att åtgärder för effektivisering
av bevakningen kunna behöva utvidgas till an dia delar av landet
men att, innan sådan utvidgning sker, förutsättningarna härför från ekonomiska
synpunkter liksom säkerhetsfrågorna noggrant prövas.

Vad departementschefen anfört rörande gränsdragningen mellan den rörliga
och fasta bevakningen kan utskottet ansluta sig till. Utskottet finner
lämpligt att, såsom polisberedningen föreslagit, rikspolisstyrelsen företrädes
i aktiebolagets styrelse.

överbefälhavaren har framhållit, att dispositionsrätten över vaktpersonalen
måste säkras vid kupp, mobilisering och beredskapstillstånd samt i
krig. Även statskontoret har fäst uppmärksamheten vid de bevakningskrav,
som kuppförsvaret ställer. Utskottet anser viktigt, att garantier skapas för
att kravet på beredskap och kvalificerad bevakning tillgodoses. I likhet med
departementschefen förutsätter utskottet därför, att vissa säkerhetsfrågor
inom bolagets verksamhetsområde under skärpta lägen och i krig regleras
senom avtal. Utskottet finner det naturligt, att krigsmakten blir företrädd

0

1 bolagets styrelse.

Vad departementschefen anfört rörande bolagets verksamhet, prissättningen
på av bolaget utförda tjänster, personalens lönesättning m. in. har
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill härvid särskilt framhålla
vikten av att bolaget tillser, att de kvalifikationskrav på personalen
och bevakningsanordningar in. in., som bevakningstekniska kommittén uppställt,
bli tillgodosedda.

8 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196i

Utskottet har icke något att erinra mot att åtgärder i enlighet med departementschefens
förslag vidtagas i syfte att skapa garantier för att det tilltänkta
bolaget får svara för den bevakning av lokaler, som statliga myndigheter
och institutioner i Storstockholm av säkerhetsskäl äro i behov av.

Vad beträffar finansieringen av det nya bolaget har utskottet efter granskning
av förslaget i denna del ansett sig böra biträda detsamma. I enlighet
härmed bör för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 180 000 kr.
lör teckning av aktier i bolaget. Vidare tillstyrker utskottet, att statsgaranti
beviljas för lån till bolaget intill ett belopp av 3 milj. kr.

Departementschefens förslag i de delar, vilka icke i det föregående särskilt
behandlats, ha icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottets hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 720 och II: 879,

a) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 13 mars 1964 anfört rörande
samordning och effektivisering av bevakningen av
statliga skyddsföremål m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för bildandet av ett statligt aktiebolag för bevakning
m. in.;

c) till Aktieteckning i ett statligt aktiebolag för bevakning
in. m. för budgetåret 1964/65 å kapitalbudgeten under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av
180 000 kr.;

d) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av högst 3 000 000 kr. för
krediter till ett statligt aktiebolag för bevakning m. m.

Stockholm den 15 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 123.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson,
Virgin, Bengtson, Per Jacobsson, Harry Carlsson, Staxäng, Ståhl, Svensson
i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Bohman och Löfroth,
vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »Kommit -

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196b 9

téns organisationsförslag» och på s. 8 slutar med »till erinran», bort ha
följande lydelse:

»Vid beredningen av kommitténs förslag inom försvarsdepartementet har
emellertid fråga uppkommit att bilda ett statligt aktiebolag för att ombesörja
viss i huvudsak stationär bevakning åt såväl militära som civila myndigheter.
Den rörliga bevakningsstyrkan har ansetts böra tillhöra polisen.
En departementspromemoria med förslag till bevakningsorganisation av
nyss angivet innehåll har remissbehandlats. Till promemorieförslaget har
överbefälhavaren ställt sig tveksam medan statskontoret ansett ytterligare
utredning erforderlig. Såsom framgår av det föregående sammanfaller den
av departementschefen föreslagna bevakningsorganisationen med promemorieförslaget.

De argument, departementschefen anfört för tillkomsten av ett statligt
vaktbolag och för samordningen av bevakningen av militära och civila
objekt, äro icke bärande. Det förefaller osannolikt att tillkomsten av ett statligt
vaktbolag skulle vara till fördel från kostnadssynpunkt. Såsom statskontoret
anfört blir bolaget i praktiken ett monopolföretag, vars prissättning
blir tämligen oberoende av marknadsläget och vars verksamhet ej lär
åstadkomma avsedd stimulans av konkurrensen på den av ett privat koncernföretag
dominerade marknaden. Från effektivitetssynpunkt lära några
vinster icke uppkomma genom inrättandet av ett statligt vaktbolag. De militära
kraven på beredskap och kvalificerad bevakning torde vara lättare
att tillgodose vid den av överbefälhavaren förordade bevakningen i myndighetsregi
än vid en bevakning organiserad i aktiebolagsform. Frågan om
myndighets ansvar för framför allt den militära bevakningen är icke klarlagd.
Icke minst med hänsyn till att den militära bevakningen förutsättes
skola obligatoriskt utövas av det nya bolaget är ett sådant klarläggande nödvändigt.

Till följd av vad sålunda anförts finner utskottet sig böra tillstyrka yrkandet
i motionerna I: 720 och II: 879 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag om
bildande av ett statligt aktiebolag.

Såsom anförts i de förberörda motionerna bör enligt utskottet riksdagen
hemställa om nytt förslag från Kungl. Maj :t rörande bevakningen av militära
skyddsföremål. Detta förslag synes lämpligen böra grundas på bevakningstekniska
kommitténs av överbefälhavaren biträdda förslag. Det kan
emellertid också övervägas, huruvida icke fördelar stå att vinna genom att
låta eu sådan bevakning i myndighetsregi avse samtliga statliga skyddsföremål
med speciella bevakningskrav. Beträffande frågan om den rörliga bevakningsstyrkans
organisatoriska hemvist ha olika meningar yppats. Sålunda
har statskontoret pekat på fördelarna från ledningssynpunkt med en bevakningsorganisation,
som omfattar såväl rörlig som stationär bevakning. Statspolisintendcnten
och polisberedningen ha däremot ansett det lämpligast,
att den rörliga bevakningsstyrkan ingår i poliskåren. En ytterligare utredning
av detta spörsmål synes utskottet böra ske.»

10

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1964

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 720 och
II: 879,

a) avslå Kungl. Maj:ts i propositionen nr 108 framlagda
förslag att bilda ett statligt vaktbolag enligt i propositionen
uppdragna riktlinjer;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att nytt förslag
för organiserande av bevakningsuppgifterna avseende
vissa statliga skyddsföremål framlägges för riksdagen på
grundval av bevakningstekniska kommitténs av överbefälhavaren
biträdda förslag samt med beaktande av vad utskottet
anfört».