Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196U
1
Nr 119
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående universitetens
och högskolornas organisation och förvaltning
m. to. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 165) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Universitetens och
högskolornas organisation och förvaltning m. m. för budgetåret 1964/65 beräkna
ett anslag av 1 488 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 50, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars
1964, föreslagit riksdagen att
1. a) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för dels organisation
av universitets/högskoleväsendets centrala ledning, dels de enskilda läroanstalternas
organisation och för val t ning; b) besluta att kanslersämbetet för
rikets universitet och överstyrelsen för de tekniska högskolorna skall upphöra
med utgången av juni 1964; c) besluta att fr. o. m. den 1 juli 1964 inrätta ett
centralt ämbetsverk för universiteten och vissa högskolor, benämnt universitetskanslersämbetet;
d) besluta att tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö
fr. o. m. den 1 juli 1964 skall infogas i karolinska mediko-kirurgiska institutet
respektive universitetet i Lund; e) besluta att farmaceutiska institutet skall
fr. o. m. den 1 juli 1964 underställas universitetskanslersämbetet och från tidpunkt,
som senare fastställes, infogas i antingen universitetet i Uppsala eller
karolinska mediko-kirurgiska institutet; f) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet
med de i det föregående framlagda förslagen, dels upprätta personalförteckning
för universitetskanslersämbetet, dels — utöver de ändringar som föreslagits
i 1964 års statsverksproposition — vidtaga ändringar i personalförteckningarna
för universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm, karolinska
mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan i Stockholm samt Chalmers
tekniska, högskola; g) bemyndiga Kungl. Maj:t att — utöver vad som föreslagits
i statsverkspropositionen — i personalförteckning för universitetet i Umeå
uppföra tjänster i enlighet med vad departementschefen förordat; h) bemyndiga
Kungl. Maj:t att under budgetåret 1964/65, i enlighet med vad departementschefen
förordat, medgiva överskridande av sådana anslagsposter eller delposter
i avlöningsstaterna för berörda läroanstalter, som är maximerade av riksdagen;
i) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar och vidtaga
de åtgärder i övrigt, som erfordras för förslagens genomförande;
X — Ilihang till riksdagens protokoll 10G1). G sand. Nr 110
2 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
2. a) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65; b) till
Umversitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 290 000 kr.; c) till Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 326 000 kr.; d) till Universitetskanslersämbetet:
Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.;
3. till Antagningsnämnden för civilekonomutbildning för budgetåret 1964/65
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.;
4. a) godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65; b) till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 406 000 kr.; c) till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 89 000 kr.;
5. till Förstärkning av universitetens och vissa högskolors förvaltning m.m.
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
3 504 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Gösta Jacobsson in. fl. (1:744) och den andra inom andra kammaren av herr
von Friesen m.fl. (II: 913), i vilka hemställts att riksdagen måtte — med ändring
i nedannämnda punkter av de i propositionen nr 50 framlagda riktlinjerna
för de enskilda läroanstalternas organisation och förvaltning — besluta: 1) att
den särskilda befattningen som chef för förvaltningen (universitetsråd och motsvarande)
skall utgå ur organisationen, att rektor skall vara förvaltningens chef,
2) att prorektor skall väljas på samma sätt som rektor, att prorektor skall vara
ledamot av konsistoriet samt att prorektor skall äga närvara vid handläggning
av ärenden inom rektorsämbetet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergman m.fl. (1:750) och den andra inom andra kammaren av fröken
Elménm.fl. (II: 912), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer om en skyndsam utredning om en lämplig integration av universitetet
i Göteborg och Chalmers tekniska högskola, att Kungl. Maj:ts förslag om överförande
av personal och anslag mellan universitetet och Chalmers tekniska högskola,
i avvaktan på de förslag utredningen kan föranleda, icke måtte bifallas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lennart Geijer m.fl. (1:755) och den andra inom andra kammaren av herr
Helén m.fl. (II: 925), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels besluta att den
lokala förvaltningen vid universiteten i Göteborg och Stockholm, karolinska in
-
3
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196å
stitutet, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola dimensioneras
efter samma normer som motsvarande förvaltning vid universiteten i
Uppsala och Lund och att befattningshavarna vid de förra läroanstalterna får
samma lönegradsplacering som motsvarande tjänstemän vid universitetsförvaltningarna
i Uppsala och Lund, att — därest systemet med en förvaltningschef
genomföres — förvaltningschef vid de nämnda läroanstalterna i Stockholm och
Göteborg samt förvaltningschefen vid universitetet i Umea skall vara ledamot av
vederbörande konsistorium, vara ordinarie befattningshavare och tillerkännas
lämplig avlöningsförstärkning samt att det av Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet
till överskridande för eventuellt erforderlig förstärkning av den nya
organisationen får begagnas för att provisoriskt tillgodose ovan angivna önskemål;
dels i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1905 års riksdag
om en förbättrad förvaltningsorganisation vid ovan nämnda läroanstalter i
Stockholm och Göteborg i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Per-Olof Hanson m. fl. (I: 756) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustafsson i Stockholm rrv. fl. (11:923), i vilka hemställts att riksdagen matte
besluta 1. uttala sig för en fortsatt reform av universitetens och högskolornas
organisation och förvaltning i linje med de tankar som framförts i motionerna,
2. i skrivelse till Kungl. Maj:t påkalla inrättandet av en särskild organisationskommitté
att handha uppgifter i samband med den fortsatta organisationsreformen,
3. inrätta — i överensstämmelse med universitetsutredningens förslag
— en samarbetsnämnd som styrelse för de gemensamma institutionerna vid universitetet
i Göteborg och Chalmers tekniska högskola samt en gemensam förvaltningsorganisation
för dessa båda läroanstalter, 4. uttala att nya ordinarie tjänster
i lönegrad A 25 och högre vid de lokala universitets/högskoleförvaltningama
icke bör inrättas, samt 5. uttala att de högre läroanstalternas förvaltningschefer
även i Göteborg, Stockholm och Umeå görs till ledamöter av vederbörande konsistorier;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Gösta Jacobsson m.fl. (1:757) och den andra inom andra kammaren av herr
Kollberg m.fl. (11:926), i vilka hemställts att riksdagen måtte med avslag på
Kungl. Maj:ts proposition i denna del besluta att den ekonomiska fakulteten
vid Lunds universitet skall bibehållas i sin nuvarande organisation för ombesörjande
av civilekonomutbildningcn;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman m.fl. (1:758) och den andra inom andra kammaren av herr Westberg
m.fl. (11:927), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition
1964: 50 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt
uppta till prövning frågan om att skapa fasta former för samverkan mellan
universitet och bildningsorganisationer sedan cn eventuell försöksverksamhet vid
något universitet anordnats för att vinna praktiska erfarenheter;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Virgin m.fl. (T: 759) och den andra inom andra kammaren av herr llcck
-
4 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
scher m.jl. (11:924), i vilka hemställts att riksdagen måtte A) besluta 1. att
beträffande de anslag under rubriken Högre utbildning och forskning i åttonde
huvudtiteln som hänför sig till myndigheter under kanslersämbetets tillsyn ämbetets
styrelse skall äga rätt att besluta, att medel som inbesparas på ett anslag
må användas till förstärkning av annat anslag, dock ej till inrättande av andra
befattningar än arvodestjänster eller ändring av lönevillkoren för redan inrättade
tjänster; 2. att en mot 1956 års universitetsstatuters bestämmelse i 2 § 1 mom.
svarande paragraf införes i de nya stadgarna för universitetsväsendet; 3. a) att
fakultetsberedning skall bestå av nio ledamöter av vilka fem utses inom förslag,
upprättade av de berörda fakulteterna, b) att en fakultetsberedning inrättas beträffande
teologi samt en fakultetsberedning beträffande humaniora; 4. att utrustningsnämnden
för universitet och högskolor skall upphöra som självständigt
verk och från och med budgetåret 1964/65 inordnas i kanslersämbetet; 5. att
majoriteten i varje utbildningsnämnd skall utgöras av akademiska lärare tillhörande
fakultet respektive sektion; 6. att förvaltningschef (akademidirektör)
skall vara underställd rektor; 7. att i institutionsprefektens befogenheter skall ingå
rätt att förordna assistenter, amanuenser och biträdespersonal vid institutionen;
B) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam utredning avseende dels
universitetspedagogiken och universitetslärarnas pedagogiska utbildning, dels en
omläggning av nuvarande inregistreringsförfarande vid de icke spärrade fakulteterna,
så att tillträde till undervisningen i varje ämne göres beroende av föranmälan
viss tid före undervisningens början.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas till
motionerna 1:744, 1:750, 1:755, 11:923, 1:757, 1:758 och 11:924.
På grundval av 1955 års universitetsutrednings sjunde betänkande »Universitetens
och högskolornas organisation och förvaltning» (SOU 1963: 9) framlägges
i propositionen nr 50 förslag rörande dels organisationen av universitets/högskoleväsendets
centrala ledning, dels de enskilda universitetens och högskolornas
organisation och förvaltning. Vidare framlägges förslag rörande erforderlig personalorganisation
för de skilda förvaltningsenheterna.
För universitets/högskoleväsendets centrala ledning föreslås upprättande av
ett nytt ämbetsverk, benämnt universitetskanslersämbetet. Under detta verk
föreslås skola sortera de läroanstalter, vilka för närvarande är underställda kanslern
för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna och styrelsen
för farmaceutiska institutet.
Chef för universitetskanslersämbetet blir enligt förslaget en av Kungl. Maj.-t
utsedd universitetskansler. Inom ämbetet föreslås skola upprättas fem fakultetsberedningar,
vilkas uppgift blir att närmast svara för planeringsarbetet för universitetens
och högskolornas fortsatta utbyggnad. Ledamöter av fakultetsberedningarna
föreslås skola förordnas av Kungl. Maj:t, till en del inom förslag upprättade
av de berörda fakulteterna. Universitetskanslern föreslås bli ordförande i
ämbetsverkets styrelse, som därjämte föreslås komma att bestå av fakultetsberedningarnas
ordförande och ytterligare tre ledamöter.
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196U
5
Inom universitetskanslersämbetet skall enligt förslaget finnas en planeringsbyrå,
en utbildningsbyrå, en administrativ byrå och en rationaliseringsgrupp.
Avnämarintresset i fråga om den akademiska utbildningens innehåll och organisation
företrädes enligt förslaget dels inom fakultetsberedningama, dels genom
särskilda utbildningsråd, vilka föreslås skola träda i stället för bl. a. de tekniska
högskolornas nuvarande avdelningsråd. Utbildningsråden föreslås som regel bli
centrala i stället för som nu lokalt anknutna. Undantag härifrån göres i fråga om
råden för civilekonomutbildning.
Tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö föreslås bli infogade i karolinska
institutet respektive universitetet i Lund. Principbeslut föreslås om att
även farmaceutiska institutet vid en senare tidpunkt skall infogas i en större läroanstalt,
antingen universitetet i Uppsala eller karolinska institutet.
Vissa ändringar i fakultetsindelningen föreslås, varigenom samhällsvetenskapliga
fakulteter tillkommer vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och
Stockholm. Odontologiska fakulteter bildas enligt förslaget vid universiteten i
Lund och Umeå samt vid karolinska institutet. Den nuvarande ekonomiska fakulteten
i Lund föreslås uppgå i den nya samhällsvetenskapliga fakulteten där.
Universitetet i Umeå föreslås tills vidare få en odelad filosofisk fakultet.
Var och en av de enskilda läroanstalterna föreslås bli ställd under styrelse av
ett konsistorium, bestående av en vald rektor såsom ordförande och såsom ledamöter
bl. a. fakulteternas dekaner. Varje läroanstalts centrala förvaltning skall
enligt förslaget hållas samman under en chef. För ledningen av de största förvaltningarna,
de vid universiteten i Uppsala och Lund, föreslås inrättande av
tjänster som universitetsråd. För ledningen av övriga förvaltningar föreslås byråchefstjänster.
Universitetsråden föreslås tillika bli ledamöter av vederbörande
konsistorium. Inom envar av de största förvaltningarna skall enligt förslaget
finnas en utbildningsbyrå och en administrativ byrå. Övriga förvaltningar föreslås
få en motsvarande organisation.
En avlastning av den forskande personalens administrativa arbetsbörda eftersträvas.
En ny institutionsindelning avses komma till stånd, innebärande en
sammanslagning av flera enprofessorsinstitutioner till större enheter. Varje enskild
institution avses komma att förvaltas av en prefekt, vilken skall ha att i alla
viktiga ärenden samråda med ett institutionskollegium.
Det totala medelsbehovet för den nya organisationen beräknas för budgetåret
1964/65 till 10 633 000 kr., vilket i jämförelse med medelsanvisningen för motsvarande
ändamål budgetåret 1963/64 innebär en ökning med 5 157 000 kr.
Beträffande innehållet i propositionen torde i övrigt få hänvisas till nedan
angivna sidor i propositionen.
Principiella utgångspunkter s. 7—46.
Universitets/högskoleväsendets centrala ledning s. 47—163.
Läroanstalternas omfattning s. 164—180.
6 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196If.
Den lokala universitets/högskolestyrelsen och det lokala planeringsarbetet
s. 181—316.
Fakulteter, sektioner och ämnesgrupper m. m. s. 317—380.
Institutioner och institutionsgrupper s. 381—454.
Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65 s. 455—465.
I avsnittet angående universitets- och högskoleväsendets centrala ledning redovisas
bl. a. av departementschefen framförda förslag rörande utrustningsnämndens
för universitet och högskolor organisation (s. 152) samt om upprättande av
fem fakultetsberedningar, nämligen en för humaniora och teologi, en för rättsoch
samhällsvetenskaperna, en för medicin, odontologi och farmaci, en för matematik
och naturvetenskap samt en för de tekniska vetenskaperna (s. 157 och
158).
I den del av propositionen, som behandlar den lokala universitets/högskolestyrelsen
och det lokala planeringsarbetet, framläggs bl. a. förslag om en särskild
chef, universitetsråd eller motsvarande, för varje läroanstalts centrala förvaltning
(s. 298—300), om konsistoriets och rektorsämbetets sammansättning (s.
299—301), om förvaltningsorganisationen i Göteborg (s. 301—306) samt om registrering
av studerande i de filosofiska fakulteternas ämnen (s. 310 och 311).
Under rubriken Fakulteter, sektioner och ämnesgrupper in. m. redovisas bl. a.
förslag om ersättande av den provisoriskt organiserade ekonomiska fakulteten
vid universitetet i Lund av en fakultet omfattande samtliga de samhällsvetenskapliga
ämnena och om upprättande av samhällsvetenskapliga fakulteter vid
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm (s. 377) samt förslag om
inrättande av särskilda organ för utbildningsfrågor, utbildningsnämnder, vid de
olika fakulteterna/sektionerna (s. 379).
Utskottet. En ny reform inom området för universitet och högskolor, i väsentlig
grad baserad på ett förslag av universitetsutredningen, har aktualiserats
genom propositionen nr 50, denna gång berörande de organisatoriska grunderna
för den fortsatta verksamheten inom området.
Enligt utskottets bestämda uppfattning måste utgångspunkten för en organisationsförändring
inom universitets- och högskoleväsendet vara, att samarbete
och samverkan över fakultets- och institutionsgränser underlättas och främjas
mera intensivt och målmedvetet än som sker eller möjliggöres inom nuvarande
institutionella ram. Att ett allsidigt utvecklat sådant samarbete kommer till
stånd måste, därom är utskottet fast övertygat, vara till båtnad för forskningen
och utbildningen, för lärarna och studenterna och ytterst för samhället självt.
Samarbete på det högre utbildningsområdet bör kunna bidraga till att skapa
ökad vidsyn och tolerans, medansvar och arbetsstimulans. Konstlade gränser
mellan varandra näraliggande utbildningsområden och ämnen måste så långt
möjligt undanröjas.
Sett från denna utgångspunkt kan, det vill utskottet redan nu deklarera, den
Statsutskottets utlåtande nr 119 år
av departementschefen föreslagna organisationsreformen, ehuru i och för sig
vittsyftande, blott ses som ett första men viktigt led i utvecklingen av det högre
utbildningsväsendet. Den reform som riksdagen nu går att besluta om får alltså
inte betraktas såsom avslutad, ens på kortare sikt.
Samarbetstanken leder osökt över till frågan om hur de institutionella grundvalarna
som skall hjälpa till att befordra förverkligandet av denna tanke bör
vara utformade. En integration, en mer eller mindre fast samverkan mellan
olika utbildningsenheter, så långt möjligt med bevarad identitet åt de i samverkan
engagerade, kunde enligt utskottets mening i flera fall vara ägnad att underlätta
ett samarbete. I själva verket har också departementschefen lagt fram förslag,
om än ännu med begränsad räckvidd, som ligger i linje med ett sådant synsätt.
Utskottet återkommer härtill i det följande. Utvecklingen kommer emellertid
enligt utskottets bedömande obönhörligt att medföra, att allt flera grenar
av det högre utbildningsväsendet långt mera markerat än i dag kommer att frivilligt
och i insikt om den gemensamma nyttan söka sådana kontakter med varandra,
att en ytterligare integration måste te sig naturlig och eftersträvansvärd.
Samverkan förutsätter emellertid ett visst mått av samförstånd. I dag synes
våra universitet och högskolor, sedan länge skilda åt genom skarpt uppdragna
gränser, icke beredda att över lag acceptera former för en fastare samverkan.
Det är förklarligt och försvarligt att en sådan samverkan så långt möjligt icke
skall behöva tvingas fram mot en eller flera parters bestämda vilja. Utskottet
har också i nuvarande läge funnit sig böra godtaga departementschefens relativa
återhållsamhet i integrationssträvandena men förväntar, att ökad uppmärksamhet
av Kungl. Maj:t och vederbörande universitetsorgan ägnas spörsmålet om
hur samverkan och integration bäst skall främjas och stödjas.
Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna
vad utskottet nu anfört.
Efter denna mera allmänna inledning, till vilken utskottet kommer att ytterligare
anknyta i det följande i anslutning till vissa motionsyrkanden, övergår
utskottet till att redovisa sitt ställningstagande till de olika förslagen i propositionen
om en reform av universitetens och högskolornas organisation och förvaltning.
Utskottet kommer endast, i den mån annat icke påkallas av förslag i
de motioner, som anknyter till propositionen, att uppehålla sig vid de stora och
mera principiella linjerna i den mycket omfattande propositionen.
Reformförslaget i propositionen får enligt utskottets mening, förutom att det
är betingat av önskvärdheten av cn ytterligare utvecklad samverkan, i första
hand ses som en naturlig och nödvändig konsekvens av universitets/högskoleväsendets
utomordentligt starka expansion på utbildningens och forskningens
område, den alltmer ökande efterfrågan på akademiskt utbildad arbetskraft, som
i sin tur leder till krav från avnämarna på vidgad insyn i och inflytande på utbildningsorganisationen,
de naturliga önskemålen från nu inte alls eller i ringa
grad representerade yngre akademiska forskare och lärare att få taga del i och
känna ansvaret för utbildningens uppläggning och genomförande samt samhäl
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964.
lets intresse av att tillse, att de avsevärda investeringar som görs i högre utbildning
lönar sig, att de utnyttjas på ett för individen och samhället adekvat och
riktigt sätt. Utskottet vill redan här deklarera sitt principiella instämmande i
departementschefens starka betonande av att vad som nu måste beslutas är en
ny organisations- och förvaltningsreform, uppbyggd från grunden. De stora påfrestningar
som universiteten och högskolorna samt deras centrala ledning kommer
att utsättas för vid ett förverkligande av målsättningen, att utbildningskapaciteten
inom loppet av mindre än 10 år skall ha vuxit från ca 45 000 till
80 000 studerande, torde enbart det utgöra ett förhållande som omöjliggör, att
man nu skulle kunna nöja sig med en begränsad reform inom ramen för nuvarande
organisation.
Kravet pa den framtida universitets/högskoleorganisationen har såväl universitetsutredningen
som departementschefen sammanfattat i tre punkter, nämligen
kravet på frihet, frihet för forskaren i valet av forskningsobjekt och forskningsmetod,
kravet på kvalitet och effektivitet samt kravet på en slagkraftig framtidsplanering.
De definitioner som departementschefen givit de tre kraven synes
utskottet riktiga och väl ägnade att bilda grundvalen för konstruktionen av en
ny, fastare organisation. En av de vägledande principerna vid konstruktionen
av den tilltänkta nya organisationen har för såväl universitetsutredningen som
departementschefen varit att åstadkomma en viss funktionsfördelning mellan
akademiska och administrativa förvaltningsorgan. Därvid har eftersträvats att
så långt möjligt befria forskare och lärare från administrativa uppgifter. Utskottet
har för sin del funnit sig böra understryka att principen som sådan är väl
ägnad att ligga till grund för de åtgärder på det akademiska förvaltningsområdet,
som utskottet i det följande avser att förorda.
Ytterligare en fundamental princip som väglett departementschefen har varit
att ökat inflytande och ökat medansvar bör beredas även de grupper av akademiska
forskare och lärare, som i dag i stor utsträckning är utestängda härifrån.
Denna av departementschefen förordade »demokratisering» av den akademiska
miljön synes utskottet principiellt riktig.
Inte mindre viktig är betydelsen av en målanpassad utbildning och en aktiv
utbildningsadministration vid universiteten och högskolorna. Utskottet vill för
sin del gärna understryka departementschefens starka förord för att denna utbildningsuppgift
— vid sidan av och kompletterad av forskningsuppgiften —
ägnas ökad uppmärksamhet.
Departementschefens förslag har avseende på såväl den centrala ledningen av
de högre läroanstalterna som dessa läroanstalter själva.
Vad först beträffar den centrala ledningen har denna enligt utskottets mening
fått en i stort sett väl utformad och väl genomtänkt konstruktion. Såsom departementschefen
förutsatt bör de högre läroanstalter, som nu är underställda kanslern
för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna och styrelsen
för farmaceutiska institutet, ledas av ett överordnat, gemensamt organ. Ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 110 år 1964
9
skottet förordar därför i enlighet med departementschefens förslag att ansvaret
för dessa universitets och högskolors administrativa ledning och för planeringsarbetet
för deras fortsatta utbyggnad och utveckling överlåtes på ett enda ämbetsverk,
benämnt universitetskanslersämbetet, med en av Kungl. Maj:t för viss
tid utsedd universitetskansler som chef, med i verket ingående beredningar, ordnade
fakultetsgruppvis för planering av utbyggnaden av de skilda fakulteternas
forsknings- och utbildningsresurser samt en styrelse, sammansatt av universitetskanslern
som ordförande, och ytterligare åtta ledamöter, bestående av fakultetsberedningarnas
ordförande och särskilda av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.
Mot uppdelningen av ämbetsverket på byråer med olika funktioner — en planeringsbyrå,
en utbildningsbyrå, en administrativ byrå och en rationaliseringsgrupp
— liksom mot de tilltänkta arbetsuppgifterna för dessa enheter har utskottet
ingen erinran.
I motionerna I: 759 och 11:924 har föreslagits inrättande av en särskild fakultetsberedning
för teologi. Departementschefens förslag innebär att fem fakultetsberedningar
upprättas, nämligen en för humaniora och teologi, en för rätts- och
samhällsvetenskaperna, en för medicin, odontologi och farmaci, en för matematik
och naturvetenskap samt en för tekniska vetenskaper. De fem fakultetsberedningarna
bygger uppenbarligen på tanken att olika forsknings- och utbildningsgrenar
så långt möjligt skall samverka. Utskottet har i det föregående starkt
understrukit vikten av en samverkan mellan varandra näraliggande ämnesområden
eller där eljest överensstämmelse i intresseriktning föreligger. Med denna
utgångspunkt faller det sig enligt utskottets mening naturligt att humaniora
och teologi, med bevarad identitet sinsemellan, ingår i samma fakultetsberedning.
Utskottet får därför avstyrka bifall till motionerna i fråga i nu berört avseende.
I nyssnämnda motioner påyrkas även en annan sammansättning av fakultetsberedningarna
än den som förordats av departementschefen. Enligt departementschefens
förslag skall samtliga ledamöter i en fakultetsberedning — åtta utöver
ordföranden — utses av Kungl. Maj:t, däribland fyra ledamöter inom förslag,
upprättade av berörda fakulteter. I motionerna I: 759 och II: 924 förordas ett
ökat inflytande i fakultetsberedningarna för berörda fakulteter, så till vida som
fem ledamöter skulle utses inom förslag, upprättade av dessa fakulteter. Enligt
utskottets mening innebär Kungl. Maj:ts förslag en sorgfällig avvägning mellan
olika intressen, avnämarnas, fakulteternas och det allmännas av delaktighet i
planeringsarbetet. Att rubba denna avvägning till en klar majoritetsställning för
de »fakultetsvalda» representanterna bör inte ifrågakomma, även om utskottet
givetvis i och för sig finner det värdefullt att den sakkunskap som fakultetsrepresentanterna
besitter på sina specialområden tages till vara. Härtill kommer
att fakulteterna vid de olika universiteten och högskolorna i enlighet med departementschefens
förslag hädanefter avses skola direkt utan mellanled till fakultetsberedningen
inge sina årliga anslagsäskanden. Att därutöver tillförsäkra fakul
tetsrepresentanter ett avgörande inflytande även på den vidare bearbet1*
— llihang till riksdagens protokoll 19GG sand. Nr 119
10
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
ningen av petita inom fakultetsberedningarna, innebärande eu slags »självkontroll»,
synes inte utskottet objektivt riktigt. I sammanhanget må erinras om att
departementschefens förslag om fyra »fakultetsutsedda» ledamöter i beredningarna
innebär en utvidgning av denna representation, eftersom universitetsutredningen
för sin del hade föreslagit endast tre sådana representanter för humaniora
och teologi samt för de tekniska vetenskaperna. Utskottet avstyrker bifall till
ifrågavarande yrkande i motionerna I: 759 och II: 924.
Universitetsutredningen hade i sitt förslag förordat inlemmande av den nuvarande
utrustningsnämnden för universitet och högskolor i den nya organisationen
för ledningen av universiteten och högskolorna. Departementschefen har
för sin del inte funnit tidpunkten inne härför med hänsyn främst till de mycket
stora arbetsuppgifter som redan från början skulle komma att åvila det nya
universitetskanslersämbetet. Departementschefen har emellertid deklarerat sin
mening, att utrustningsnämnden vid en senare tidpunkt bör övertagas av universitetskanslersämbetet.
I sammanhanget föreslås viss decentralisering från utrustningsnämnden
till byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans byggnadskommitté
samt inrättande för utarbetande av vissa lokal- och utrustningsprogram m. m.
av särskilda programkommittéer för samtliga läroanstalter på var och en av
universitetsorterna.
Utskottet finner starka skäl tala för en förenhetligad ledning aV alla de frågor
som sammanhänger med Utbyggnaden och utvecklingen av univetsiteten och
högskolorna, alltså äVen för organisationen för Utrustningsplaneriug och upphandling.
Att redan från den 1 juli 1964, samtidigt som det nya universitetskanslersämbetet
tillskapas, låta detta ämbetsverk övertaga utrustningsnämndens omfattande
arbetsuppgifter vill emellertid inte heller utskottet förorda. Så snart
det över huvud taget tekniskt och från arbetssynpunkt är möjligt bör likväl
frågan om utrustningsnämndens inlemmande i universitetskanslersämbetet aktualiseras
på nytt enligt utskottets bestämda uppfattning. Med hänsyn till det
anförda tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker att
det i motionerna I: 759 och II: 924 framförda förslaget om inordnande av utrustningsnämnden
i kanslersämbetet redan fr. o. in. budgetåret 1964/65 vinner riksdagens
bifall.
Departementschefens förslag om inrättande av särskilda centrala utbildningsråd
med ställning som rådgivande organ i frågor rörande utbildningens innehåll
och organisation, bestående av företrädare för avnämarna av akademiskt utbildad
arbetskraft, finner utskottet väl ägnat att ligga till grund för riksdagens
beslut i ämnet.
Jämväl vad departementschefen föreslagit med avseende på personaluppsättningen
vid universitetskanslersämbetet för olika funktioner biträder utskottet.
I motionerna I: 759 och II: 924 har hemställts att riksdagen i särskild skrivelse
borde uttala sig för en skyndsam utredning avseende universitetspedagogiken
och universitetslärarnas pedagogiska utbildning. Enligt vad utskottet erfarit har
universitetskanslersämbetet genom beslut den 20 april 1964 tillkallat en särskild
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196å
11
expertgrupp med huvuduppgift att verkställa utredning rörande behovet av
pedagogisk utbildning för sådana yngre akademiska lärare, som ej tidigare har
undervisningserfarenhet, överväga lämpliga anordningar för utbildningen samt
beräkna kostnaderna härför. Härvid har expertgruppen att även noggrant beakta
de pedagogiska aspekterna på forskarutbildning och med beaktande av utländska
och internationella erfarenheter överväga behovet av sådan utbildning. Expertgruppens
arbete bör utmynna i ett förslag om definitiva anordningar på ifrågavarande
områden. Expertgruppens förslag kan, om så anses lämpligt, avlämnas
etappvis.
Utskottet fäster stort värde vid det initiativ som tagits av kanslersämbetet.
Det synes utskottet angeläget med hänsyn till vad utskottet i det föregående
förordat med avseende på omfattningen av det nya universitetskanslersämbetets
ämbetsområde att utredningsuppdraget kommer att omfatta även de tekniska
högskolorna och farmaceutiska institutet samt att expertgruppen efter kanslerns
bedömande på lämpligt sätt kompletteras till följd härav.
Vidkommande frågan om en modernisering och förbättring av universitetsundervisningen
genom ökad uppmärksamhet åt pedagogikens vitala betydelse
har departementschefen för sin del erinrat om, att gymnasieutredningen och
skolöverstyrelsen efterlyst förslag om resurser för en aktiv utrednings- och initiativverksamhet
inom »universitetspedagogikens» fält, innefattande bl. a. universitetsundervisningens
metodik och hjälpmedel. För egen del anser departementschefen
gymnasieutredningens och skolöverstyrelsens påpekande av betydelsen
av ett universitetspedagogiskt utrednings- och upprustningsarbete mycket
värdefullt. Departementschefen hävdar att en försöksverksamhet inom detta
alltför litet uppmärksammade område bör igångsättas.
Utskottet utgår från att kanslersämbetet genom sin nya utbildningsbyrå och
vederbörande lärosäten genom sina motsvarande organ ägnar frågan om universitetspedagogiken
och injicerandet av förbättrade pedagogiska metoder den
största uppmärksamhet. Som förordats av gymnasieutredningen synes universitetskanslersämbetets
expertanslag härjämte böra utnyttjas för att möjliggöra
att lämpliga personer tillfälligt engageras för nu berörda uppgifter. Det synes
också enligt utskottets uppfattning lämpligt att frågan om inrättande av en
särskild forskartjänst med inriktning på vuxenundervisningens, främst universitetsundervisningens,
metodik uppmärksammas i sammanhanget.
Med hänsyn till vad sålunda upptagits synes den i motionerna I: 759 och
11:924 påyrkade skrivelsen till Kungl. Maj:t om tillsättande av en särskild utredning
i hithörande pedagogiska frågor icke erforderlig. Utskottet förordar
emellertid i anledning av motionerna, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
ger till känna, i förekommande fall för vederbörandes underrättande, vad utskottet
anfört i fråga om universitetspedagogikens viktiga roll i utbildningen vid
universitet och högskolor samt om angelägenheten av förbättrade pedagogiska
metoder m. m.
I nämnda motioner föreslås även en omläggning av nuvarande inregistrerings -
12
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196It
förfarande vid de icke spärrade fakulteterna, så att tillträde till undervisningen i
varje ämne göres beroende av föranmälan viss tid före undervisningens början.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen i propositionen
nr 50 lämnat den upplysningen, att frågan om utformningen av ett tillförlitligt
system för dylik registrering och förutberäkning av antalet i undervisningen
deltagande har utretts av universitetskanslersämbetet i samråd med expertis
från statistiska centralbyrån och att en på grundval av detta utredningsarbete
organiserad försöksverksamhet har igångsatts under läsåret 1962/63 och
fortsätter under innevarande läsår. Kostnaderna för denna verksamhet under
innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 500 000 kr. Resultaten av denna
försöksverksamhet är enligt departementschefens bedömande sådana, att verksamheten
bör fortsätta i huvudsak enligt de sålunda uppdragna riktlinjerna.
Departementschefen förklarar sig i annat sammanhang ha för avsikt att framlägga
förslag till lösning av vissa speciella metodproblem, som sammanhänger
med registreringsförfarandet. Då det i motionerna berörda spörsmålet således
redan synes tillfredsställande uppmärksammat och försöksverksamhet inom området
pågår bör motionerna i fråga i här berört avseende icke föranleda någon
riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:758 och 11:927 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa om en skyndsam prövning av frågan om att skapa
fasta former för samverkan mellan universitet och bildningsorganisationer.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att ökad uppmärksamhet
ägnas spörsmålet om kontakterna mellan universitet och folkbildning
och i anslutning härtill den inte mindre viktiga frågan om akademisk fortbildning.
I inte ringa mån synes frågan uppmärksammad genom statsmakternas
beslut förra året om att bidrag till universitetscirklar skall utgå ur samma anslag
som till studiecirkelverksamheten i övrigt. En utvidgning av nu förekommande
ömsesidiga kontakter borde vara av stort värde för både universiteten/högskolorna
och bildningsorganisationerna samt avnämarna av den akademiska arbets»
kraften. Att vetenskapens landvinningar och metodik göres tillgängliga för en
så bred allmänhet som möjligt synes angeläget och skulle utan tvivel ge universiteten
och högskolorna en ytterligare goodwill. Enligt utskottets mening synes det
nya universitetskanslersämbetet med de ökade resurser som kommer att stå till
ämbetets förfogande i första hand lämpat att pröva hithörande problem. Utskottet
förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t för kanslersämbetets
underrättande på lämpligt sätt ger till känna vad utskottet sålunda anfört i
anledning av motionerna I: 758 och II: 927.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på den
centrala ledningen av de högre läroanstalterna har icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
I fråga om läroanstalternas omfattning har departementschefen, som framgått
av det föregående, förordat att karolinska institutet och tandläkarhögskolan i
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964-
13
Stockholm ombildas till en läroanstalt, benämnd karolinska mediko-kirurgiska
institutet och omfattande en medicinsk och en odontologisk fakultet. Vidare har
departementschefen föreslagit, att tandläkarhögskolan i Malmö infogas i universitetet
i Lund, som därigenom kommer att omfatta jämväl en odontologisk
fakultet, samt att universitetet i Umeå organiseras med fakulteter pa samma
sätt som övriga universitet. Medicinska högskolan och tandläkarhögskolan i
Umeå bör sålunda upphöra såsom organisatoriska enheter och deras lärarkollegier
ombildas till en medicinsk och en odontologisk fakultet. Slutligen har departementschefen
funnit skäl tala för att farmaceutiska institutet infogas i antingen
universitetet i Uppsala eller karolinska institutet och föreslagit att principbeslut
härom fattas redan nu. Institutets lärarkollegium bör enligt förslaget
redan fr. o. m. den 1 juli 1964 ombildas till en farmaceutisk fakultet.
Utskottet ger för sin del departementschefens förslag sin anslutning. I sammanhanget
vill utskottet emellertid erinra om vad utskottet inledningsvis anfört
med avseende på önskvärdheten av en ytterligare samverkan olika utbildningsenheter
emellan. Att kontakterna underlättas och att samarbetet intensifieras
mellan vetenskapsmän och institutioner, vilket helt naturligt förutsätter
en samordnad planering och ett samordnat bruk av till förfogande stående resurser,
har också understrukits av universitetsutredningen. En fortsättning på
integrationssträvandena synes utskottet i första hand böra inriktas pa att så
långt möjligt i samförstånd med berörda parter lösa de problem i nämnda hänseende
som föreligger i Göteborg, där för närvarande tre olika utbildningsenheter
— universitetet, Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan — är lokaliserade.
Den samordnade lösning av hithörande frågor, som i och för sig synes
önskvärd, bör emellertid anstå tills vidare med hänsyn bl. a. till gällande avtal
för handelshögskolan. Utskottet återkommer till spörsmålet i det följande.
Vad beträffar den lokala universitets/högskolestyrelsen och det lokala planeringsarbetet
får utskottet framhålla följande.
Den principiella strävan som kommer till uttryck i departementschefens konkreta
förslag, nämligen att decentralisera förvaltningsansvaret, att förkorta
ärendevägarna och att anförtro de akademiska och mera renodlat administrativa
uppgifterna åt skilda organ finner utskottet berättigad. Vad departementschefen
sålunda förordat med avseende på planeringsarbetet, innebärande bl. a., som
utskottet tidigare erinrat om, att petita skall gå direkt från fakulteter/sektioner
till vederbörande fakultetsberedning, på prövningen av fördelningsärenden, på
befattningen med personaladministrativa ärenden, handhavandet av den ekonomiska
förvaltningen vid vederbörande lärosäte samt utbildningsorganisationens
administrativa uppgifter har utskottet ansett sig böra godtaga. I sammanhanget
har utskottet emellertid funnit sig böra understryka vad departementschefen
uttalat om angelägenheten av alt fakulteterna/sektionerna fortlöpande håller
läroanstaltens ledning underrättad om sitt planeringsarbete och om de förslag,
som avlåtes till fakultetsberedningarna.
14 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196i
I fråga om konstruktionen av de lokala styrelse- och förvaltningsorganen har
departementschefen i enlighet med universitetsutredningens förslag förordat eu
uppdelning av olika funktioner. Sålunda förordas ett konsistorium, bestående i
huvudfallen av fakulteternas och sektionernas dekaner jämte läroanstaltens av
de ordinarie akademiska lärarna valde rektor som ordförande samt därjämte vid
universiteten i Uppsala och Lund en av Kungl. Maj:t utsedd chefstjänsteman,
som under konsistoriet skall fungera som chef för den samlade universitets/högskoleförvaltningen.
Universitets/högskoleförvaltningen föreslås innefatta all för
universitetet/högskolan gemensam administrativ personal och sålunda närmast
motsvara vad som nu vid universiteten benämnes kansli och drätselverk; däremot
icke institutionerna och ej heller universitets/högskolebiblioteken, vilka
föreslås lyda direkt under konsistoriet.
För att möjliggöra en smidig handläggning av löpande ärenden föreslås dels
inrättande i formell mening av ett rektorsämbete, bestående av rektor och
universitetsradet (i vissa fall byråchefen), dels införande av rätt för konsistoriet
att till rektorsämbetet eller till förvaltningschef delegera beslutanderätten i visst
ärende eller viss grupp av ärenden.
Särskilt frågan om universitetsrådets ställning — vid andra lärosäten än vid
universiteten i Uppsala och Lund ersättes universitetsrådet tills vidare av en
byråchef utan ledamotskap i konsistoriet — och samarbetet mellan honom och
rektor har upptagits i vissa motioner. Sålunda hävdas i motionerna I: 744 och
11:913 samt 1:759 och 11:924 att rektor skall vara förvaltningens chef. Motionerna
1:744 och 11:913 innehåller tillika förslag om att universitetsråden och
byråcheferna skall utgå ur förvaltningen. I motionerna varnas för att ett genomförande
av departementschefens förslag skulle innebära en form av »dubbelkommando»,
som skulle utgöra ett hinder för ett effektivt upprätthållande av
den administrativa verksamheten vid läroanstalten. Utskottet får i anledning
härav erinra om att departementschefens förslag innebär dels att den lokala
universitets/högskolestyrelsens uppgifter till övervägande del blir rent administrativa,
dels att ärende, som ankommer pa rektorsämbetets prövning — i princip
skall rektorsämbetet ha överinseende över allt som rör universitetet_skall
avgöras av rektor i närvaro av universitetsrådet (byråchefen) och efter det att
ärendet föredragits av universitetsrådet eller den föredragande universitetsrådet
därtill utser. Förfarandet överensstämmer således med sedvanlig praxis inom
andra verk och styrelser, där vederbörande chcf regelmässigt fattar beslut i närvaro
av särskild föredragande. Det synes utskottet uppenbart att förslaget tar
hänsyn till att såväl administrativa som akademiska synpunkter skall bli vederbörligen
beaktade. Att rektor härjämte skulle vara chef för den för universitetets
olika verksamhetsgrenar gemensamma förvaltningsorganisationen av klart
administrativ karaktär kan utskottet inte biträda. Några garantier för att en
med hänsyn främst till sina vetenskapliga kvalifikationer vald rektor alltid
skulle vara skickad att handlägga omfattande administrativa funktioner lika
väl eller bättre än en enbart för sistnämnda uppgift tränad, kvalificerad förvalt
-
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196k
15
ningschcf synes utskottet icke antagligt. Den uppenbara försvagning som bortfallet
av exempelvis byråchefen vid förvaltningarna på lärosätena i Stockholm,
Göteborg och Umeå skulle innebära — förvaltningspersonalen under byråchefs
nivå förordas där placerade i lägre löneställning än vid motsvarande förvaltningar
i Uppsala och Lund — kan utskottet icke förorda. Utskottet, som utgar
från att ett förtroendefullt samarbete skall kunna etableras mellan rektor och
universitetsråd/byråchef, finner alltså icke skäl biträda motionerna I: 744 och
II: 913 samt I: 759 och II: 924 i här berörda hänseenden. Skulle en effektiv förvaltning
trots allt icke visa sig möjlig att åstadkomma synes, som framhållits av
departementschefen, statskontorets i särskild rapport till universitetsutredningen
aktualiserade förslag rörande den lokala styrelsens organisation pa nytt kunna
aktualiseras. Till skillnad från utredningens och departementschefens förslag om
en integrerad styrelseorganisation innebar statskontorets förslag, att de renodlat
administrativa uppgifterna lades hos en för varje universitetsort gemensam lokal
förvaltningsorganisation under en chefstjänsteman i generaldirektörs ställning
och de allmänna tillsynsuppgifterna (jämte vissa vetenskapliga bedömningsärenden)
hos dels ett konsistorium, dels ett rådgivande organ.
Statskontorets linje vinner starkt stöd i motionerna I: 750 och II: 923. I dessa
motioner hävdas också med skärpa kravet på en fortgående strävan mot ökad
organisatorisk integration. För att ägna uppmärksamhet åt såväl integrationsfrågorna
— av utskottet utförligt behandlade i det föregående — som fullföljandet
av främst statskontorets principlösning för den lokala förvaltningsorganisationen
har i motionerna föreslagits att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj :t påkalla inrättandet av en särskild organisationskommitté. Utskottet
finner det icke erforderligt att i nuvarande läge föreslå tillkomsten av en
dylik, universitetskanslersämbetet sidoordnad organisationskommitté. Den dualism
i förhållande till kanslersämbetets tilltänkta funktioner som skulle bli
följden synes utskottet böra undvikas. Däremot synes det utskottet självklart
att kanslersämbetet, med beaktande bl. a. av vad utskottet anfört i fråga om
samverkan och integration mellan olika utbildningsenheter, kontinuerligt ägnar
uppmärksamhet åt arbetet på en fortlöpande universitetsreform, som utskottet
utgår från skall ske alldeles oavsett vad riksdagen nu gar att besluta. Utskottet
finner därför vad i motionerna föreslagits i nu berörda hänseenden icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd utöver vad som må följa av vad utskottet
redan i flera sammanhang uttalat.
I de sist behandlade motionerna samt motionerna I: 755 och II: 925 hemställes
att förvaltningscheferna — byråcheferna — i Stockholm, Göteborg och Umeå
skall vara ledamöter av vederbörande konsistorier i likhet med vad som i propositionen
förordats med avseende på universitetsråden i Uppsala och Lund.
Ehuru utskottet finner starka skäl tala för att byråcheferna också beredes ställning
som ledamöter av vederbörande konsistorier har utskottet likväl funnit sig
med hänsyn till den uppenbara provisoriekaraktären i departementschefens förslag
med avseende på förvaltningspersonalen över huvud vid berörda lärosäten
16 Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964-
kunna tills vidare godtaga att byråcheferna blir huvudföredragande vid konsistoriesammanträdena
och beredes möjlighet att anmäla avvikande mening i den
män fattat beslut icke överensstämmer med deras uppfattning i visst ärende.
Utskottet utgår dock från att Kungl. Maj:t även fortsättningsvis ägnar frågan
om byråchefernas representation i konsistorierna all uppmärksamhet och så fort
möjligheterna till en mera permanent organisation vid respektive universitets/
högskoleförvaltningar i <*öteborg, Stockholm och Umeå föreligger eller eljest
rekrvteringsförhållandena till byråchefstjänsterna skulle så påkalla för riksdagen
framlägger förslag i syfte att uppnå en enhetlig förvaltningschefsfunktion vid
samtliga landets högre läroanstalter. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört med avseende på
förvaltningschefs ledamotskap i konsistorium.
I motionerna I: 744 och II: 913 hemställes att prorektor skall väljas på samma
sätt som rektor och att prorektor skall vara ledamot av konsistoriet. Universitetsutredningen
hade föreslagit att prorektor borde väljas av konsistoriet inom
sig. Departementschefen har inte närmare berört frågan. Som skäl för sitt förslag
hade universitetsutredningen anfört, att det skulle vara mindre välbetänkt
att tillföra konsistoriet ytterligare en ledamot utöver de minst tolv ledamöter
som skulle ingå i konsistoriet. Mot detta förslag av universitetsutredningen har
stark kritik riktats från universitets- och högskolehåll med hänsyn bl. a. till den
stora arbetsbelastning som skulle komma att åvila prorektor" som samtidigt
fungerade som dekanus för fakultet eller sektion. Utskottet finner med hänsyn
inte minst härtill att en särskild prorektorsbefattning, som för närvarande gäller
vid universitet och högskolor, bör finnas och bedömer inte skälet att begränsa
konsistoriets numerär som avgörande för valet av prorektorstyp. Utskottet
förordar därför bifall till motionärernas förslag om att prorektor skall väljas
på samma sätt som rektor och ingå som ledamot av konsistoriet.
Utskottet anser sig däremot inte kunna biträda ett förslag i samma motioner
om särskild stipulation att prorektor jämte rektor och förvaltningschefen skall
äga närvara vid handläggningen av ärenden inom rektorsämbetet. Detta skulle
enligt utskottets mening endast onödigt tillkrångla och tynga ärendenas handläggning
inom ämbetet. Självfallet bör emellertid prorektor, därest rektorsämbetet
för visst fall anser detta befogat, tillfälligt kunna äga närvara vid handläggning
inom ämbetet, dock utan befogenhet att deltaga i beslut. I enlighet med
vad departementschefen förordat bör emellertid i princip prorektor ingå i rektorsämbetet
endast då han faktiskt fungerar som rektor. Utskottet avstyrker
därför i denna del bifall till motionerna I: 744 och II: 913.
I fråga om upprättande av förvaltningsorganisatorisk gemenskap mellan vissa
lärosäten har departementschefen ingående berört förhållandena med avseende
på Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, mellan vilka sedan år
19C0 råder en institutionsorganisatorisk gemenskap för ämnesområdena matematik,
fysik, kemi och teoretisk fysik. Härutinnan torde i allt väsentligt få
hänvisas till departementschefens redogörelse, intagen på s. 301—306 i proposi
-
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
17
tionen nr 50. Här må emellertid erinras om att departementschefen redovisat
fyra möjligheter att uppnå en önskvärd förvaltningsorganisatorisk gemenskap.
Den administrativt sett enklaste lösningen vore att sammanfoga universitetet
och högskolan till en läroanstalt, som då skulle omfatta bl. a. en teknisk fakultet.
Detta vore emellertid en långtgående åtgärd, som fordrade överväganden icke
blott för Göteborgs del. Något förslag till en dylik lösning föreligger icke och
har därför enligt departementschefen ej kunnat diskuteras i yttrandena. Den
lösningen anses därför i dagens läge icke vara aktuell.
Detsamma gäller enligt departementschefen en annan, också den i och för sig
möjlig, lösning innebärande att all personal och alla materiella resurser för de
ifrågavarande ämnena föres till den ena av läroanstalterna, vilken därvid skulle
åläggas att svara jämväl för viss undervisning och examination inom ramen för
av den andra läroanstalten eljest meddelad utbildning. Icke heller en lösning
efter dessa riktlinjer kan i dag betraktas som aktuell, framhåller departementschefen.
Under dessa omständigheter kunde det enligt departementschefen vara naturligt
att pröva den av universitetsutredningen föreslagna och av flera myndigheter
och organisationer tillstyrkta lösningen med en för båda läroanstalterna
gemensam förvaltning och en samarbetsnämnd såsom styrelse för de gemensamma
institutionerna. Denna lösning vore i och för sig fullt acceptabel. Emellertid
har utredningens förslag på denna punkt mött ett bestämt motstånd från
de närmast berörda myndigheternas sida. Med hänsyn härtill och efter övervägande
jämväl av övriga på bedömningen inverkande faktorer är departementschefen
därför ej beredd att förorda detsamma.
I stället har han övergångsvis förordat en mindre ingripande lösning än utredningens
och de två andra i det föregående anvisade möjligheterna, men som
likväl anses kunna redan från början skapa en förvaltningsorganisation, som
möjliggör ett bibehållande av gemensamma institutioner i vissa matematisknaturvetenskapliga
ämnen. Därest det framdeles befinnes lämpligt att sammanslå
de båda läroanstalternas förvaltningar till en enda förvaltningsorganisation,
synes enligt departementschefens förmenande den av honom nu förordade lösningen
kunna underlätta en dylik omläggning.
För att en rationell förvaltning av de ifrågavarande institutionerna skall
kunna komma till stånd utan vare sig en samarbetsnämnd eller en för båda läroanstalterna
gemensam förvaltningsorganisation, måste enligt departementschefens
mening huvuddelen av deras personal och alla deras materiella resurser
(lokaler, utrustning, anslag) hänföras till endera läroanstalten. Av praktiska skäl
har detta föreslagits bli Chalmers tekniska högskola, inom vars område institutionsbyggnaderna
är uppförda respektive är avsedda att uppföras. Däremot har
det synts departementschefen möjligt att på universitetets personalförteckning
alltjämt uppföra de ordinarie tjänster, vilkas innehavare är ledamöter av universitetets
ma lem a tisk-na turvetenskapliga fakultet.
Departementschefen har även ansett det möjligt att fortsättningsvis på uni -
18
Statsutskottets utlåtande nr 119 är 1964
versitetets personalförteckning uppföra docenttjänster avsedda för docenter i
här ifrågavarande ämnen inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Däremot är det enligt departementschefens mening lämpligast, att all övrig
lärarpersonal liksom assistent- och biträdespersonalen är anställd vid högskolan,
vilken sålunda skall ha att tillse att erforderliga personella och materiella resurser
ställes till förfogande — förutom för högskolans ändamål — för dels den
inom universitetets matematisk-naturvetenskapliga fakultet bedrivna utbildningen,
dels de ifrågavarande, vid universitetet anställda professorernas, laboratorernas
och docenternas forskning.
I de gemensamma institutionerna kommer med den ordning departementschefen
förordat att ingå såväl den berörda lärarpersonalen hos universitetet som
lärarpersonal och övrig ifrågakommande personal hos Chalmers tekniska högskola.
I fråga om åliggandena för denna personal förutsättes på grund härav i
överensstämmelse med under senare år tillämpad ordning gälla, att tjänstgöringsskyldigheten
för tjänstemännen eller befattningshavarna inom en institution
omfattar hela den verksamhet som där bedrives, oavsett vilket av lärosätena
som har att svara för densamma.
Då de gemensamma institutionerna — bortsett från vissa till dem knutna
tjänstemän — i administrativt hänseende kommer att vara hänförda till Chalmers
tekniska högskola, förutsättes de förvaltade under överinseende av högskolans
rektorsämbete. Prefekter bör därför utses av högskolans konsistorium,
men det framhålles som självklart att det därvid står konsistoriet fritt att till
prefekt utse ordinarie lärare, vars tjänst är hänförd till universitetet. I överensstämmelse
med förslag av universitetsutredningen förutsättes slutligen planeringsarbetet
för dessa institutioner bedrivas såsom en för båda läroanstalterna
gemensam angelägenhet av sektionsgrupper, var och en omfattande en sektion
vid vardera läroanstalten.
Enligt departementschefen bortfaller, därest förslaget om institutionernas organisation
och förvaltning godtages, behovet av en samarbetsnämnd med styrelsefunktioner
av det slag universitetsutredningen föreslagit. Ej heller skulle
det då enligt hans mening bli nödvändigt att organisera en för de båda läroanstalterna
gemensam förvaltning, till följd varav envar av dem tills vidare
borde ges sin egen förvaltningsorganisation.
Departementschefens förslag har kritiserats i motionerna I: 750 och II: 912
samt I: 756 och II: 923 såsom icke tillräckligt långtgående i fråga om integration
mellan de båda utbildningsenheterna. I förstnämnda båda motioner hemställes
sålunda om en skyndsam utredning om lämplig integration av universitetet
i Göteborg och Chalmers tekniska högskola samt att förslaget om överförande
av personal och anslag mellan universitetet och högskolan icke bifalles
av riksdagen i avvaktan på de förslag utredningen kunde föranleda.
Utskottet har redan i det föregående starkt pläderat för integrationstanken,
inte bara i Göteborg utan också på andra universitetsorter. Enligt utskottets
mening innefattar emellertid problemet i Göteborg, som utskottet tidigare
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
19
framhållit, icke endast frågan om lämplig integration av nu berörda två lärosäten
utan också spörsmålet om handelshögskolans eventuella anslutning till
universitetet. Man synes alltså här ha att göra med ett komplex, till vilket ställning
lämpligen bör tagas samtidigt. Förutsättningarna för att lösa problemet
med en fast samverkan mellan universitetet och handelshögskolan föreligger emellertid
som departementschefen bl. a. anfört ännu ej med hänsyn till gällande
avtal om handelshögskolan. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening departementschefens
förslag till kortsiktig lösning av samordningsproblemen i Göteborg
tills vidare kunna godtagas. Medverkande härtill har också varit, att
motionärerna icke enligt utskottets mening kunnat tillfredsställande visa konsekvenserna
av ett avslag på departementschefens förslag om överförande av
personal och anslag mellan universitetet och Chalmers tekniska högskola. Såvitt
utskottet kunnat finna synes den av departementschefen förordade lösningen
icke hindra en omläggning till gemensam förvaltning. Utskottet avstyrker bifall
till motionerna 1:750 och 11:912. Som utskottet inledningsvis framhållit bör
emellertid såväl Kungl. Maj:t som universitetskanslersämbetet fortsättningsvis
ha sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet om hur samverkan och integration
bäst skall främjas och stödjas. Utskottet avser därvid icke blott förhållandena i
Göteborg utan även på andra universitets- och högskoleorter.
Med hänsyn till vad utskottet nu förordat följer, att utskottet icke heller
ansett sig böra biträda förslaget i motionerna I: 756 och II: 923 om inrättande i
överensstämmelse med universitetsutredningens förslag av en samarbetsnämnd
som styrelse för de gemensamma institutionerna vid universitetet och högskolan
samt om en gemensam förvaltningsorganisation för de båda läroanstalterna.
Vad departementschefen förordat beträffande viss förvaltningsorganisatorisk
gemenskap mellan universitetet i Lund och den tekniska högskolan därstädes
biträder utskottet.
Till departementschefens förslag beträffande organiserandet av en särskild utbildningsbyrå
och en administrativ byrå på de skilda lärosätena tillstyrker utskottet
bifall. Särskilt värdefullt finner utskottet det vara att utbildningsfrågorna
hädanefter kan ägnas en berättigad ökad uppmärksamhet både centralt
i universitetskanslersämbetet och lokalt på berörda universitet och högskolor.
Till följd av att departementschefen betraktat förvaltningsorganisationerna på
universitetsorterna Göteborg och Stockholm som i viss mån provisorier innebär
departementschefens förslag i viss utsträckning en begränsning av personalorganisationen
för dessa förvaltningar, även om principerna för förvaltningsorganisationens
uppbyggnad dock gäller samtliga förvaltningar.
Sålunda förordas bl. a. att förvaltningschefen, universitetsrådet, vid universiteten
i Uppsala och Lund skall placeras som ordinarie tjänsteman i lönegrad
B 4 under det att byråcheferna vid övriga förvaltningar i Göteborg och Stockholm
skall placeras som extra ordinarie i lönegrad B 1. Motsvarande skillnad i
lönevillkor för andra tjänstemän med samma befogenheter och dimensioneringen
av personalresurserna i övrigt ingår också i departementschefens förslag. Mot
20
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
denna lönedifferens och skillnad i anställningsform har motionärerna i motionerna
I: 755 och II: 925 vänt sig och påyrkat ändringar i lönevillkoren. Då det här
är fråga om tjänster, vilkas löneplacering godtagits av vederbörande personalorganisationer,
har utskottet i enlighet med sedvanlig praxis icke ansett sig böra
förorda ändring härutinnan. Med hänsyn till förvaltningsorganisationernas provisoriekaraktär
har utskottet icke heller ansett sig böra förorda förslaget om ordinariesättning
av berörda förvaltningschefstjänster. Av samma skäl avstyrker utskottet
jämväl ett förslag i samma motioner om att riksdagen skulle i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1965 års riksdag om en förbättrad
förvaltningsorganisation vid läroanstalterna i Göteborg och Stockholm i enlighet
med i motionerna angivna riktlinjer.
Att, såsom påyrkats i motionerna I: 756 och II: 923, riksdagen skulle uttala
sig för att nya ordinarie tjänster i lönegrad A 25 och högre icke bör inrättas vid
de lokala universitets/högskoleförvaltningama finner utskottet icke tillräckliga
skäl biträda. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att taga dessa problem
i övervägande i den mån nya högre tjänster inrättas. Utskottet avstyrker bifall
till motionerna i fråga i nu berört hänseende.
Rent allmänt vill utskottet emellertid framhålla önskvärdheten av att Kungl.
Maj:t ägnar frågan om löne- och övriga anställningsvillkor för tjänstemännen
vid här berörda »provisoriska» förvaltningar fortsatt uppmärksamhet med tanke
på tänkbara rekryteringsproblem.
1 motionerna 1:759 och 11:924 har hemställts att riksdagen skulle besluta
att en mot 1956 års universitetsstatuter, 2 § 1 mom., svarande paragraf skall införas
i den tilltänkta nya stadgan för universiteten och vissa högskolor.
2 § 1 mom. i universitetsstatuterna stadgar följande.
Universiteten stå under Kungl. Maj:ts beskydd och åtnjuta oförkränkt den
egendom samt de inkomster, rättigheter, förmåner och friheter, som lagligen
tillkomma dem.
Enligt utskottets mening har ifrågavarande stadgande, som är historiskt betingat,
endast en symbolisk betydelse, så till vida som hänvisning blott sker till
gällande lag och någon ändring av universitetens status, tillförsäkrad dem i lag
av civilrättslig karaktär, under inga förhållanden kan ske genom inrättande eller
borttagande av en stadgebestämmelse som tillkommit i administrativ ordning.
Utskottet finner därför icke skäl att biträda motionsyrkandet i fråga men vill
samtidigt uttala, att utskottet i och för sig icke har något att erinra mot att eu
motsvarighet till nämnda paragraf i en eller annan form överföres till den nya
universitetsstadgan, om Kungl. Maj:t vid sin ytterligare prövning skulle finna
detta motiverat.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på den
lokala universitets/högskolestyrelsen och det lokala planeringsarbetet har icke
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196k
21
Departementschefen föreslår, att den nuvarande fakultetsorganisationen i sina
huvuddrag överföres till den nya organisationen. Vissa betydelsefulla modifikationer
föreslås dock, främst i avseende på fakultetsindelningen och sammansättningen
av fakulteterna samt beträffande de särskilda nämnderna för ärenden
om utbildningens innehåll och organisation.
Förslaget innebär att benämningen fakultet införes även vid de fackhögskolor,
som underställes det nya universitetskanslersämbetet. Den sektionsindelning
som nu tillämpas vid de humanistiska fakulteterna föreslås även utsträckt till
andra fakulteter.
Utöver de i det föregående av utskottet tillstyrkta förslagen om tillkomsten
vid universitetet i Lund av en odontologisk fakultet samt vid universitetet i
Umeå och det ombildade karolinska institutet av vartdera en medicinsk och en
odontologisk fakultet liksom ombildningen av farmacevtiska institutets lärarkollegium
till en farmacevtisk fakultet förordar departementschefen, att vid universitetet
i Umeå skall tillkomma tills vidare också en filosofisk fakultet.
Utskottet biträder sistnämnda förslag.
Utskottet tillstyrker också bifall till departementschefens förslag om ombildning
av de tekniska högskolornas lärarkollegier till tekniska fakulteter, vilka i sin
tur indelas i sektioner, motsvarande de nuvarande avdelningarna.
Vid vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm
föreslår departementschefen upprättande av en samhällsvetenskaplig fakultet.
Departementschefen motiverar sitt förslag med att de samhällsvetenskapliga
ämnena, inklusive psykologi och pedagogik, både forskningsmässigt och i andra
hänseenden allt mera kommit att bilda en från övriga humanistiska ämnen avgränsad
grupp. Då enligt departementschefen flera av de samhällsvetenskapliga
ämnena ingår som betydelsefulla beståndsdelar i såväl den samhällsvetenskapliga
utbildningen som civilekonomutbildningen, anser han i likhet med universitetsutredningen
övervägande skäl tala för att en enda fakultet ges ansvaret för
båda utbildningarna. Det samarbete med näringslivet, som anses vara av stort
värde för civilekonomutbildningen, bör enligt hans mening kunna säkerställas
genom de särskilda, lokalt anknutna utbildningsråd för denna utbildning, som
han i det föregående förordat. Departementschefen förordar sålunda, att den i
anslutning till 1960 års riksdagsbeslut provisoriskt organiserade ekonomiska
fakulteten vid universitetet i Lund ersättes av en fakultet omfattande samtliga
de samhällsvetenskapliga ämnena.
Med hänsyn till sin principiella inställning till frågan om värdet av samarbete
över fakultets- och institutionsgränser, redovisad i inledningen till detta utlåtande,
biträder utskottet för sin del departementschefens förslag beträffande
samhällsvetenskapliga fakulteter. Detta innebär, att utskottet icke ansett sig
böra tillstyrka yrkandet i motionerna I: 757 och II: 926 om att den ekonomiska
fakulteten vid universitetet i Lund skulle bibehållas i sin nuvarande organisation
för ombesörjande av civilckonomutbildningcn. Utskottet har därvid bl. a. noterat,
att motionärerna själva ansett att anledning saknades att antaga att under
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196k
visningen såsom sådan i allmänhet skulle bli sämre om den administrerades via
en samhällsvetenskaplig fakultet. Utskottet vill härjämte i likhet med departementschefen
hävda att de utan tvivel viktiga kontakterna med näringslivet bör
tillfredsställande kunna upprätthållas genom tillkomsten av ett särskilt lokalt
anknutet utbildningsråd med representanter för avnämarna.
Departementschefens förslag om en uppdelning av de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i tre sektioner, en matematisk-naturvetenskaplig, en kemisk
och en biologisk-geografisk sektion har utskottet icke velat motsätta sig. Förslagen
om fakulteters/sektioners sammansättning — Kungl. Maj:t förutsättes
här senare få taga slutlig ställning — och fakultetsarbetets organisation biträder
utskottet.
Förslaget om särskilda utbildningsnämnder såsom fakultetssektionernas särskilda
organ för utbildningsfrågor vill utskottet ge sin anslutning.
I motionerna I: 759 och II: 924 har påyrkats att majoriteten i varje utbildningsnämnd
skall utgöras av akademiska lärare, tillhörande fakultet respektive
sektion. Departementschefen har räknat med att representationen i nämnderna
skall i princip vara fyra lärarrepresentanter, bestående av dekanus såsom ordförande
och ytterligare tre av fakulteten eller sektionen valda ledamöter, tre
studentrepresentanter, utsedda av vederbörande studentkår, och en representant
för assistent/amanuensgruppen.
Utbildningsnämnd avses få till uppgift att såsom fakultetens eller sektionens
särskilda organ för utbildningsfrågor ägna uppmärksamhet åt studieförhållandena,
följa de studerandes studieresultat, samverka med vederbörande statsstipendienämnd,
bereda alla på fakultetens eller sektionens prövning ankommande
ärenden rörande utbildningens innehåll och organisation samt i övrigt hos fakulteten
eller sektionen föreslå de åtgärder, som kan vara påkallade eller eljest
lämpliga.
Då det slutliga ansvaret för besluts fattande i utbildningsfrågor som skall
avgöras på det lokala fakultetsplanet förbehålles fakulteten/sektionen och då
utbildningsnämnd, när så anses erforderligt, avses få möjlighet att med sig adjungera
ytterligare representanter för exempelvis lärarna, har utskottet icke funnit
tillräckliga skäl att rubba på den tilltänkta fördelningen av representationen i
utbildningsnämnderna. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande yrkande
i motionerna I: 759 och II: 924.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
i anledning av vad departementschefen anfört och förordat rörande fakultetsf
rågan.
Såväl universitetsutredningen som departementschefen har karakteriserat
institutionerna som de egentliga arbetsenheterna för såväl forskning som undervisning
och föreslagit en precisering av institutionernas ställning och förvaltning
genom en stadgebindning. Utskottet delar helt uppfattningen om den utomordentligt
viktiga roll som bör tillerkännas institutionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1961\
23
Vad departementschefen förordat med avseende på serviceinstitutioner, dvs.
institutioner för anläggningar, samlingar och verksamheter för flera ämnesområden,
biträder utskottet.
Beträffande det andra slaget av institutioner, ämnesinstitutioner, har departementschefen
uttalat sig för en institutionsuppdelning, som innebär en sammanslagning
av flera enprofessorsinstitutioner till större enheter. Då åtgärden
ligger i linje med vad utskottet i det föregående framhållit om önskvärdheten
av att utvidga det akademiska samarbetet, tillstyrker utskottet, att åtgärder
vidtages för sammanförande av närbesläktade ämnen inom en institution. Även
departementschefens förslag om bildande av institutionsgrupper för handhavande
av uppgifter, som är gemensamma för de i gruppen ingående institutionerna,
tillstyrker utskottet.
Vad avser institutioners och institutionsgruppers arbetsuppgifter har departementschefen
förordat åtgärder i syfte att befria forskarna från alla sådana administrativa
bestyr, som icke nödvändigtvis bör ankomma på dem. Departementschefen
konstaterar att den förordade koncentrationen av de administrativa
uppgifterna till läroanstalternas centrala förvaltningar uteslutande har till
syfte att befria institutionerna och deras ledning från sådana uppgifter och därigenom
möjliggöra för dem att i högre grad än fallet är i dag koncentrera sitt
arbete på vad som är institutionernas uppgift, nämligen forskning och utbildning.
Utskottet delar departementschefens principiella inställning till frågan om
institutionernas (institutionsgruppernas) arbetsuppgifter och tillstyrker, i den
mån utskottet icke redan i det föregående förordat detta, att åtgärder vidtages
i enlighet härmed.
Förslaget att varje enskild institution skall förvaltas av en prefekt, som skall
ha att i alla viktiga ärenden samråda med ett institutionskollegium, biträder
Utskottet.
I motionerna I: 759 och II: 924 föreslås att i institutionsprefekts befogenheter
skall ingå rätt att förordna assistenter, amanuenser och biträdespersonal vid institutionen.
Med hänsyn till önskvärdheten av att en samordnad och likformig
bedömning av hithörande ärenden vid den större enhet som ett universitet eller
en högskola utgör så långt möjligt garanteras anser utskottet det för sin del
riktigt, att nuvarande centrala tillsättningsförfarande vid läroanstalten bibehålies
och att uppgiften att förordna ifrågavarande personal bör anförtros läroanstaltens
centrala ledning. Utskottet utgår från att förslag till förordnanden
inom viss institution avgives av institutionsledningen. Det säkerligen i och för
sig ganska obetydliga administrativa merarbetc som vållas den centrala förvaltningen
inom lärosätet synes icke heller berättiga till den av motionärerna
föreslagna åtgärden. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:759 och
IT: 924 i nu berört avseende.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på lärosätenas
institutioner har icke givit utskottet anledning till erinran.
24
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
Departementschefens anslagsberäkningar — utmynnande i en sammanlagd anslagsökning
för den föreslagna nya organisationen av universitetens och högskolornas
centrala ledning och lokala förvaltning m. m. av 5 157 000 kr. — och
förslag till anslagskonstruktion har utskottet funnit sig böra godtaga.
I motionerna I: 759 och II: 924 har påyrkats, att riksdagen skall besluta att
beträffande de anslag under rubriken Högre utbildning och forskning i åttonde
huvudtiteln som hänför sig till myndigheter under universitetskanslersämbetets
tillsyn ämbetets styrelse skall äga rätt att besluta, att medel som inbesparas på
ett anslag må användas till förstärkning av annat anslag, dock ej till inrättande
av andra befattningar än arvodestjänster eller ändring av lönevillkoren för redan
inrättade tjänster.
Den av motionärerna förordade åtgärden är enligt utskottets mening av sådan
principiell natur, att den icke bör bedömas isolerat för en gren av statsverksamheten
som universitets- och högskoleväsendet. Utskottet avstyrker därför
bifall till förevarande motionsyrkande.
Med hänsyn till att utskottet i det föregående avstyrkt bifall till motionerna
1:755 och II: 925 om vissa förstärkningar av förvaltningsorganisationen vid lärosäten
i Stockholm, Göteborg och Umeå bör icke heller ifrågavarande motioner, i
vad de avser av motionärernas förslag påkallad utvidgning av bemyndigande för
Kungl. Maj:t att överskrida vederbörliga anslag för eventuellt erforderlig förstärkning
av den nya organisationen, bifallas av riksdagen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört i fråga om ökad samverkan och
integration inom universitets/högskoleväsendet;
2. att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser inrättande
av en särskild fakultetsberedning för teologi, icke må
bifallas av riksdagen;
3. att motionerna I: 759 och II: 924, i vad de avser fakultetsberedningarnas
sammansättning, icke må bifallas av riksdagen;
4.
att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser att
utrustningsnämnden för universitet och högskolor skall upphöra
som självständigt verk och fr. o. m. den 1 juli 1964 integreras
i universitetskanslersämbetet, icke må bifallas av riksdagen;
5. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 759 och
11:924, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört med avseende å universitetspedagogikens
roll och angelägenheten av förbättrade pedagogiska
metoder m. m.;
6. att motionerna I: 759 och II: 924, i vad de avser viss
omläggning av nuvarande inregistreringsförfarande vid de icke
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964-
25
spärrade fakulteterna, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
7.
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 758 och
II: 927, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört om angelägenheten av en prövning av frågorna om
samverkan mellan universitet/högskolor och bildningsorganisationer
samt om akademisk fortbildning;
8. att motionerna I: 744 och II: 913 samt I: 759 och II: 924,
i vad de avser att rektor skall vara chef för den lokala universitetsförvaltningen,
icke må bifallas av riksdagen;
9. att motionerna I: 744 och II: 913, i vad de avser att den
särskilda tjänsten som chef för den lokala universitetsförvaltningen
(universitetsråd och motsvarande) skall utgå ur organisationen,
icke må bifallas av riksdagen;
10. att motionerna I: 756 och II: 923, i vad de avser en fortsatt
reform av universitetens och högskolornas organisation
och förvaltning i linje med vad som därom anförts i motionerna
samt inrättandet av en särskild organisationskommitté, icke
må bifallas av riksdagen;
11. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 755 och
II: 925 samt I: 756 och II: 923, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört med avseende på förvaltningschefernas
i Göteborg, Stockholm och Umeå ställning i förhållande
till vederbörande konsistorier;
12. att motionerna I: 755 och II: 925, i vad de avser ordinariesättning
av förvaltningschefstjänstema vid de högre läroanstalterna
i Göteborg och Stockholm samt att förslag skall
föreläggas 1965 års riksdag om en förbättrad förvaltningsorganisation
vid ifrågavarande läroanstalter, icke må bifallas av
riksdagen;
13. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 744 och
11:913, besluta att prorektor skall väljas på samma sätt som
rektor samt att sålunda vald prorektor skall vara ledamot
av konsistoriet;
14. att motionerna I: 744 och II: 913, i vad de avser att
prorektor skall äga närvara vid handläggning av ärenden inom
rektorsämbetet även i sådana fall där han ej inträtt i stället
för rektor, icke må bifallas av riksdagen;
15. att motionerna 1:750 och 11:912 icke må bifallas av
riksdagen;
26
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
16. att motionerna I: 756 och II: 923, i vad de avser inrättande
av en samarbetsnämnd för gemensamma institutioner
vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola
samt upprättandet av en gemensam förvaltningsorganisation
för de båda läroanstalterna, icke må bifallas av riksdagen;
17. att motionerna I: 757 och II: 926 icke må bifallas av riksdagen;
18.
att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser att
majoriteten i varje utbildningsnämnd skall utgöras av akademiska
lärare tillhörande fakultet respektive sektion, icke må
bifallas av riksdagen;
19. att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser en
utvidgning av institutionsprefekts befogenheter, icke må bifallas
av riksdagen;
20. att riksdagen må
a) med förbehåll för vad som följer av riksdagens bifall
till utskottets hemställan under 13. godkänna de förordade
riktlinjerna för dels organisationen av universitets/högskoleväsendets
centrala ledning, dels de enskilda läroanstalternas
organisation och förvaltning;
b) besluta att kanslersämbetet för rikets universitet och
överstyrelsen för de tekniska högskolorna skall upphöra med
utgången av juni 1964;
c) besluta att fr. o. m. den 1 juli 1964 inrätta ett centralt
ämbetsverk för universiteten och vissa högskolor, benämnt universitetskanslersämbetet;
d)
besluta att tandläkarhögskoloma i Stockholm och Malmö
fr. o. m. den 1 juli 1964 skall infogas i karolinska mediko-kirurgiska
institutet respektive universitetet i Lund;
e) besluta att farmacevtiska institutet skall fr. o. m. den 1
juli 1964 underställas universitetskanslersämbetet och från tidpunkt,
som senare fastställes, infogas i antingen universitetet i
Uppsala eller karolinska mediko-kirurgiska institutet;
f) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna 1:744 och 11:913, 1:755 och 11:925 samt 1:756
och II: 923, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj:t att, i enlighet med de i det föregående framlagda
förslagen, dels upprätta personalförteckning för universitetskanslersämbetet,
dels — utöver de ändringar som beslutats av
riksdagen i enlighet med förslag i statsutskottets utlåtanden
1964:55 och 112 — vidtaga ändringar i personalförteckningarna
för universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm,
karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan i
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
27
Stockholm samt Chalmers tekniska högskola;
g) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionerna I: 744 och II: 913 samt I: 755 och II: 925, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t att
— utöver vad som beslutats av riksdagen i enlighet med förslag
i statsutskottets utlåtanden 1964: 55 och 94 — i personalförteckning
för universitetet i Umeå uppföra tjänster i enlighet
med vad departementschefen förordat;
h) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 755 och II: 925, såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj:t att under budgetåret 1964/65, i enlighet med vad
departementschefen förordat, medgiva överskridande av sådana
anslagsposter eller delposter i avlöningsstatema för berörda
läroanstalter, som är maximerade av riksdagen;
i) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de övergångsanordningar
och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordras för
förslagens genomförande;
21. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 195 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 97 200
3. Arvoden till experter och tillfällig personal m. m.,
förslagsvis ................................. 500 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 972 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 525 300
Summa kr. 2 290 000
b) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 2 290 000 kr.;
c) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 326 000 kr.;
d) till Universitetskanslersämbetet: Ämnes- och fakultetskonferenser
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.;
28
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196h -
22. att riksdagen må till Antagningsnämnden för civilekonomutbildning
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.;
23. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 283 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 123 000
Summa kr. 406 000
b) till Utrustning snämnden för universitet och högskolor:
Avlöningar för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 406 000 kr.;
c) till Utrustning snämnden för universitet och högskolor:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 89 000 kr.;
24. att riksdagen må till Förstärkning av universitetens och
vissa högskolors förvaltning m.m. för budgetåret 1964/65 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 504 000 kr.;
25. att motionerna 1:759 och II: 924, i vad de avser införande
i en ny stadga för universiteten och vissa högskolor av
en motsvarighet till 2 § 1 mom. 1956 års universitetsstatuter,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
26. att motionerna I: 759 och II: 924, i vad de avser användandet
av medel som inbesparats på vissa anslag under rubriken
Högre utbildning och forskning i åttonde huvudtiteln,
icke må bifallas av riksdagen.
Stockholm den 20 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 196-i
29
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru
Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Kaijser, Widén, Per Petersson och
Harry Carlsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Ståhl, Karlsson
i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i
Göingegården, Eliasson i Sundbom, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson,
herrar Arvidson, Carbell och Gustafsson i Skellefteå.
Reservationer
1) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
ansett att den del av utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »Enligt utskottets»
och på s. 7 slutar med »kortare sikt», bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets bestämda uppfattning måste utgångspunkten för en organisationsförändring
inom universitets- och högskoleväsendet vara, att samarbete
och samverkan över fakultets- och institutionsgränser underlättas och främjas
mera intensivt och målmedvetet än som sker eller möjliggöres inom nuvarande
institutionella ram. Att ett allsidigt utvecklat sådant samarbete kommer till
stånd måste, därom är utskottet fast övertygat, vara till båtnad för forskningen
och utbildningen, för lärama och studenterna och ytterst för samhället självt.
Samarbete på det högre utbildningsområdet bör kunna bidraga till att skapa ökad
vidsyn och tolerans, medansvar och arbetsstimulans. Lika viktigt är emellertid
att bevara den akademiska friheten. Vetenskapernas frihet — deras rätt att arbeta
på saklig och objektiv grund — har alltid utgjort en av förutsättningarna
för Västerlandets framsteg i såväl andligt som materiellt hänseende. Denna frihet
kan äventyras, om icke de akademiska läroanstalterna även i organisatoriskt och
ekonomiskt hänseende åtnjuter betydande självständighet. Detta betyder, att
delvis andra administrativa grundsatser måste tillämpas inom universitetsväsendet
än inom den offentliga förvaltningen i övrigt. Däremot står kravet på betydande
självstyrelse för universitet och högskolor på intet sätt i motsats till kravet
på ökad samverkan de olika akademiska institutionerna emellan.»
2) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »berört avseende», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 759 och II: 924 har föreslagits inrättande av en särskild fakultetsberedning
för teologi. Departementschefens förslag innebär att fem fakultetsberedningar
upprättas, nämligen en för humaniora och teologi, en för rätts- och
samhällsvetenskaperna, en för medicin, odontologi och farmaci, en för matematik
30
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
och naturvetenskap samt en för tekniska vetenskaper. De fem fakultetsberedningarna
bygger uppenbarligen på tanken att olika forsknings- och utbildningsgrenar
så långt möjligt skall samverka. Denna samverkan får emellertid icke
innebära, att något betydelsefullt område skall behöva riskera att eftersättas.
Med hänsyn till det teologiska studieområdets betydelse för svenskt kulturliv
finner utskottet det angeläget att en särskild fakultetsberedning inrättas för de
teologiska vetenskaperna och får sålunda i förevarande avseende tillstyrka bifall
till de nämnda motionerna.»
dels och att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 759 och
II: 924, såvitt nu är i fråga, besluta att en särskild fakultetsberedning
för teologi skall inrättas;»
3) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Särskilt
frågan» och på s. 15 slutar med »sammanhang uttalat», bort ha följande lydelse:
»Särskilt frågan om universitetsrådets ställning — vid andra lärosäten än vid
universiteten i Uppsala och Lund ersättes universitetsrådet tills vidare av en
byråchef utan ledamotskap i konsistoriet — och samarbetet mellan honom och
rektor har upptagits i vissa motioner. Sålunda hävdas i motionerna I: 744 och
II: 913 samt I: 759 och II: 924 att rektor skall vara förvaltningens chef. I sistnämnda
motioner föreslås även, att benämningen universitetsråd skall utbytas
mot »akademidirektör». Utskottet finner dessa förslag välgrundade. Den i motionerna
föreslagna beteckningen uttrycker befattningens art väsentligt bättre än
den som använts i propositionen. Viktigare är emellertid, att inrättandet av de
nya befattningarna icke får rubba enhetligheten i universitetets styrelse. Det bör
självfallet i stor utsträckning vara möjligt för rektor att till akademidirektören
delegera beslutanderätten i rena förvaltningsärenden. Men sambandet mellan
den vetenskapliga och den administrativa delen av universitetsförvaltningen är
alltför starkt för att det skall vara försvarligt att fråntaga rektor hans befogenheter
på någon del av dess verksamhetsområde. Utskottet tillstyrker sålunda
bifall till de nämnda motionerna, såvitt nu är i fråga. Däremot kan utskottet
icke tillstyrka det i motionerna I: 744 och II: 913 framlagda förslaget att de
administrativa cheftjänsterna skall utgå ur förvaltningsorganisationen.
Av vad utskottet anfört framgår också, att utskottet icke kan tillstyrka de
förslag i anslutning till den av statskontoret föreslagna organisationsformen, som
föreslagits i motionerna I: 756 och II: 923. För att ägna uppmärksamhet åt såväl
integrationsfrågorna — av utskottet utförligt behandlade i det föregående — som
fullföljandet av främst statskontorets principlösning för den lokala förvaltningsorganisationen
har i motionerna föreslagits att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj:t påkalla inrättandet av en särskild organisationskommitté. Utskottet
finner det icke erforderligt att i nuvarande läge föreslå tillkomsten av en
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1961+
31
dylik, universitetskanslersämbetet sidoordnad organisationskommitté. Den dualism
i förhållande till kanslersämbetets tilltänkta funktioner som skulle bli följden
synes utskottet böra undvikas. Däremot synes det utskottet självklart att
kanslersämbetet, med beaktande bl. a. av vad utskottet anfört i fråga om samverkan
och integration mellan olika utbildningsenheter, kontinuerligt ägnar uppmärksamhet
åt den fortlöpande universitetsreform, som utskottet utgår från
skall ske alldeles oavsett vad riksdagen nu går att besluta. Utskottet finner därför
vad i motionerna föreslagits i nu berörda hänseenden icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd utöver vad som må följa av vad utskottet redan i flera
sammanhang uttalat.»
dels ock att utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:
»8. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 759 och
II: 924 samt i anledning av motionerna I: 744 och II: 913, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, besluta att rektor skall vara
chef för den lokala universitetsförvaltningen i dess helhet samt
att den administrativa chef tjänstemannen vid universitetet
skall benämnas akademidirektör;»
4) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Med hänsyn»
och på s. 22 slutar med »för avnämarna», bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka departementschefens förslag att den
ekonomiska fakulteten i Lund införlivas i den föreslagna samhällsekonomiska
fakulteten vid Lunds universitet. Civilekonomutbildningen vid den nuvarande
ekonomiska fakulteten har ett annat utbildningsmål än det, som kommer att
upprätthållas vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Den går nämligen ut på
en ren fackutbildning främst för näringslivets behov. Dessutom är utbildningsgången
mera bunden vartill kommer att intagningsspärr tillämpas. Även i organisatoriskt
hänseende måste en fullständig sammanslagning medföra svårigheter. I
den mån förutsättningar icke kan föx-eligga för en särskild sektion för civilekonomutbildningen
finner utskottet övervägande skäl tala för att den ekonomiska
fakulteten vid universitetet i Lund bibehålies i sin nuvarande organisation, vilken
av allt att döma befunnits lämplig, samt tillstyrker yrkandet härom i motionerna
I: 757 och II: 926.»
dels ock att utskottets hemställan under 17. bort ha följande lydelse:
»17. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:757 och
II: 926, besluta att den ekonomiska fakulteten vid Lunds universitet
skall bibehållas i sin nuvarande organisation för ombesörjande
av civilekonomutbildningen;»
5) av herrar Kaijser, Per Petersson, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka
ansett
32
Statsutskottets utlåtande nr 119 år 1964
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Den av»
och slutar med »förevarande motionsyrkande», bort ha följande lydelse:
»Den av motionärerna föreslagna åtgärden är enligt utskottets mening av
stor principiell betydelse. Den skulle innebära ett steg i riktning mot ett system,
som i viss mån kan jämföras med det som tillämpas i det brittiska universitetsväsendet,
ehuru utformningen anpassats efter i vårt land rådande förhållanden.
Förslagets genomförande skulle väsentligt öka möjligheterna att tillgodose kravet
på självständighet för universitet och högskolor och smidigheten i deras
arbete. Samtidigt skulle anordningen främja samarbete och samverkan över
universitets-, fakultets- och institutionsgränser. Utskottet saknar anledning att
nu ta ställning till frågan huruvida liknande principer möjligen skulle kunna
tillämpas även utanför universitetsväsendets område. Detta är nämligen i olika
hänseenden så särpräglat, att särskilda regler för anslagsbeslutens tillämpning
här kan vara motiverade. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 759
och II: 924 i nu förevarande avseende.»
dels ock att utskottets hemställan under 26. bort ha följande lydelse:
»26. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 759 och
II: 924, såvitt nu är i fråga, besluta att beträffande de anslag
under rubriken Högre utbildning och forskning i åttonde huvudtiteln,
som hänför sig till myndigheter under kanslersämbetets
tillsyn, ämbetet styrelse skall äga rätt att besluta, att medel
som inbesparats på ett anslag må användas till förstärkning av
annat anslag, dock ej till inrättande av andra befattningar än
arvodestjänster eller till ändring av lönevillkoren för redan inrättade
tjänster.»
6) av herr Bergman
7) av herr Ståhl
8) av fröken Elmén.
Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964
eu0935