Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964-

1

Nr 115

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1964/65 till teaterverksamhet m.m.
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 15) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till teaterverksamhet
m. m. för budgetåret 1964/65 beräkna ett anslag av 33 500 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 66, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars 1964,
framlagt förslag om anvisande av vissa anslag för budgetåret 1964/65 till teaterverksamhet
m. m. De i propositionen framställda förslagen jämte i anledning av
desamma väckta motionsyrkanden kommer utskottet att behandla under nedan
angivna punkter.

l:o) Formerna för stöd till teaterverksamhet. Innan utskottet ingar pa
prövningen av de olika anslagsfrågorna får utskottet erinra om att chefen för
ecklesiastikdepartementet i förevarande proposition anfört bl. a. följande rörande
formerna för det fortsatta statliga stödet till huvuddelen av landets fasta teaterverksamhet.

Den statligt finansierade och statsunderstödda fasta teaterverksamheten i landet
är för närvarande ett av de mest betydelsefulla och kostnadskrävande av
lotterimedelsfondens s. k. fasta bidragsändamål.

Bakgrunden till de förslag som avser de framtida formerna för det statliga
teaterstödet, är de uttalanden som gjordes i propositionen 1963:103 och de
förslag, som redan förelagts riksdagen i årets statsverksproposition. I propositionen
1963:103 framhölls, att möjligheterna att finna lämpliga former för överföring
i vissa delar av bidragsgivningen till lotterimedelsfondens s. k. fasta ändamål
till särskilda riksstatsanslag borde närmare övervägas.

Av propositionen 103 framgår vidare bl. a., att det nuvarande teaterstödet i
princip utgår som förlusttäckningsbidrag. Därav följer att omfattningen av
bidragsgivningen i stor utsträckning blir beroende av sådana ovissa och svårbedömbara
faktorer som förhållandet mellan teatrarnas kostnadsutveckling och
inkomstförutsättningar. På kostnadssidan utgör lönerna till teatrarnas anställda
den helt dominerande delen. Just härigenom uppstår svårigheter att i tillräcklig
tid kunna förutse det slutliga bidragsbehovet, eftersom kostnadsutvecklingen på
lönesidan inte bara är beroende av generella avtalsuppgörelser — en utveckling

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196''.}. 6 samt Nr 115

2

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 196J

som i någon mån kan förutses i förväg — utan även och i betydande grad av de
individuella uppgörelser, som därutöver träffas med de anställda.

I årets statsverksproposition har bl. a. förutsatts, att det nuvarande statliga
stödet till de kungl. teatrarna — Operan och Dramatiska teatern —- liksom till
de båda turnéteaterföretagen, Riksteatern och Svenska teatern AB, samt till
vissa stadsteatrar och därmed likställda teatrar skall fr. o. m. nästa budgetår
utgå ur särskilda anslag på riksstaten. Någon överflyttning till särskilda riksstatsanslag
av bidragsgivningen till lotterimedelsfondens återstående bidragsändamål
föreslås inte. I stället förordas emellertid, att den nuvarande lotterimedelsfonden
fr. o. m. nästa budgetår skall upphöra genom att det under riksstatens
åttonde huvudtitel nu uppförda avsättningsanslaget till fonden ersätts
— förutom med bl. a. de nämnda för vissa teaterändamål avsedda riksstatsanslagen
— med ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till särskilda
kulturella ändamål.

Vid de överväganden beträffande formerna för teaterstödet, som under det
senaste året ägt rum inom ecklesiastikdepartementet, har påtalats de olägenheter
för de anslagsgivande myndigheterna, som följer av att statsbidragen på
detta och andra liknande områden utgår ur en fond, som tillföres medel genom
maximerade avsättningsanslag. Detta blir givetvis särskilt uppenbart om det
gäller att inom ramen för en och samma fond på en gång tillgodose teatrarnas
synnerligen svårberäknade bidragsbehov och bidragsgivning till andra kulturella
ändamål.

Jag är för egen del av den uppfattningen att en frikoppling av bidragen till
teatrarna från bidragsgivningen till andra kulturella ändamål bör åstadkommas
genom att teaterbidragen i fortsättningen får utgå ur särskilda anslag på riksstaten
på det sätt som jag förutskickat i årets statsverksproposition. Detta
bör enlig min mening inte ske enbart för att undgå de nu påtalade olägenheterna,
som närmast kan rubriceras som budgettekniska. En förändring av formerna för
teaterstödet synes mig angelägen även av andra skäl. Ett primärt önskemål är
att söka åstadkomma en sådan ordning, att en förhandsbedömning och avvägning
är möjlig av de ekonomiska resurser som från statens sida ställs till
förfogande för de olika typer av teaterföretag, som här avses, nämligen de
kungl. teatrarna, turnéteatrarna samt de kommunalt anknutna teaterföretagen.
Så långt det är möjligt, dock givetvis utan att intrång sker i den konstnärliga
friheten, bör enligt min mening statsbidragen verka så att de ger teatrarna likvärdiga
förutsättningar för deras verksamhet. Det ligger vidare i de statliga
myndigheternas intresse, att bidragsformen är sådan, att den ger garantier för
att medel, helt eller delvis, står till förfogande för de anställdas löner. Dessa mål
är inte fullt möjliga att nå med nuvarande former för bidragsgivningen på området.
Jag avser därför att i det följande föreslå sådana nya former för statsbidragsgivningen,
som jag finner bättre svara mot de angivna önskemålen.

För de kungl. teatrarnas och turnéteatrarnas del anser jag att en ny anslagskonstruktion
bör införas, som gör det möjligt för de anslagsgivande myndigheterna
att bättre följa utvecklingen av dessa teaterformer och därvid inte minst
främja möjligheterna till ett inbördes samspel i utvecklingen. När det gäller den
kommunalt anknutna teaterverksamheten bör enligt min mening det provisoriska
system för statsbidragsgivningen, som tillämpats sedan några år tillbaka,
utbytas mot ett enhetligt, generellt verkande statsbidragssystem. Detta bör
fr. o. m. nästa budgetår bli tillämpligt på stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg,
Malmö, Norrköping-Linköping, Stockholm och Uppsala samt på Göteborgs
lyriska teater. Enligt min mening är ett sådant system bättre ägnat att

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 196J 3

ge stadga åt verksamheten vid de berörda teaterföretagen samtidigt som det
på ett smidigt sätt kan tillämpas på nytillkommande teatrar.

Mina förslag innebär tillsammantagna att det samlade statliga stödet till alla
de berörda kategorierna av teatrar kommer att öka. Därmed tillgodoses de
särskilda syften som ligger bakom det statliga stödet till teatrarna och som kan
sammanfattas på följande sätt, nämligen att upprätthålla och främja den konstnärliga
kvaliteten i produktionen, att bereda en stor allmänhet möjlighet att till
överkomliga priser se god teater och att förbättra villkoren för teatrarnas anställda.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att jag anser det angeläget att även
skapa fastare regler för bidragsgivningen till de statsunderstödda yrkesorkestrarna.
Jag har emellertid i denna fråga ansett mig böra avvakta den översyn av
orkesterväsendets organisation, som uppdragits åt en särskild inom ecklesiastikdepartementet
tillkallad sakkunnig. Denna översyn är nu slutförd och ett
förslag i frågan har avgivits den 20 februari 1964.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å formerna
för det fortsatta statliga stödet till huvuddelen av landets fasta teaterverksamhet.
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver
till känna den mening, varåt utskottet sålunda givit uttryck.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.

2:o) Bidrag till de kungl. teatrarna. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 66
(s. 6—10, 24—29, 32—34) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 21 165 000 kr.

Förslaget innebär i huvudsak dels att för de två kungliga teatrarna — Operan
och Dramatiska teatern — under ovanstående rubrik fr. o. m. budgetåret 1964/65
under riksstatens åttonde huvudtitel uppföres ett nytt gemensamt förslagsanslag,
uppdelat på två anslagsposter, en för vardera teatern, dels att vardera anslagsposten
är avsedd att utgöra saldot i en av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och
utgiftsstat för respektive teater, dels att teatrarna före den 1 september varje
år skall avgiva petita för nästa budgetår, dels att om ökningar av teatrarnas medelsbehov
skulle uppkomma t. ex. på grund av avtalsenlig ökning av löneutgifterna
eller ökning av de s. k. sociala avgifterna teatrarna äger rätt att hos Kungl.
Maj:t begära anslag utöver i staterna upptagna utgiftsposter, dels ock att förändringar
i löneutgifterna, föranledda av individuella uppgörelser eller av lönetillägg
av ålders- eller kvalifikationskaraktär, skall tillgodoses inom ramen för i
staterna beviljade medel.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till de kungl. teatrarna för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 21 165 000 kr.

4

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 196h

3:o) Bidrag till vissa turnéteatrar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 66
(s. 10, 28, 29, 34, 35, 37 och 38) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
— avseende anslag till Riksteatern och Svenska teatern — för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist (I: 709) samt den andra inom andra kammaren av herrar Eskel och
Enskog (II: 865), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts beträffande anslaget till Bidrag
till vissa tuméteatrar för budgetåret 1964/65;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sundin och Nils-Eric Gustafsson (I: 710) samt den andra inom andra
kammaren av herrar Fulldin och Larsson i Hedenäset (II: 866), i vilka — såvitt
nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t
med instämmande ge till känna vad i motionerna anförts beträffande en utvidgning
av Riksteaterns skolteaterturnéverksamhet, dels ock till Bidrag till vissa
tuméteatrar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 100 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena torde få hänvisas
till motionerna II: 865 och II: 866.

Enligt den förevarande propositionen skall bidragsgivningen till de ovannämnda
två turnéföretagen fr. o. m. nästa budgetår överföras till ett gemensamt
anslag under riksstatens åttonde huvudtitel. Anslaget är avsett att uppdelas
på två anslagsposter, en för bidrag till Riksteatern och en för bidrag till
Svenska teatern, varjämte för bidragsgivningen till dessa teatrar i tillämpliga
delar skall gälla samma former som för de båda kungliga teatrarna.

Riksteatern, vars medelsbehov för innevarande budgetår kunde uppskattas till
i runt tal 3 880 000 kr., har för nästa budgetår för ökat antal skolteaterföreställningar
begärt en anslagshöjning med 100 000 kr. och i övrigt beräknat sitt bidragsbehov
för nämnda budgetår till sammanlagt 5 112 000 kr.

Departementschefen har för budgetåret 1964/65 förordat ett med 700 000 kr.
ökat statsbidrag till Riksteatern eller alltså ett belopp av tillhopa (3 880 000 -f
700 000 =) 4 580 000 kr.

För Svenska teatern har departementschefen föreslagit en höjning av det för
innevarande budgetår beräknade bidraget — 3 350 000 kr. — med 70 000 kr.
till 3 420 000 kr.

Utskottet. I motionerna I: 709 och II: 865 har betonats önskemålet om att
staten lämnade bidrag till ytterligare utbyggnad av den betydelsefulla skolteaterverksamheten
i landet. I motionerna I: 710 och II: 866 har yrkats, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville instämma i vad motionärerna framhållit
rörande utvidgning av Riksteaterns skolteaterverksamhet ävensom höja

0

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

Riksteaterns andel i förevarande anslag med 100 000 kr. för ökad skolteaterverksamhet
under nästa spelår.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgar har departementschefen
för budgetåret 1964/65 förordat en höjning av bidraget till Riksteatern med
700 000 kr. Utskottet, som vill understryka vikten av att skolteaterverksamheten
successivt utvidgas, förutsätter emellertid att det skall bli möjligt för
Riksteatern att inom ramen för anslagshöjningen under nästa spelår tillgodose
även behovet av ökad skolteaterverksamhet. Med hänsyn härtill har utskottet,
som biträder Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för budgetåret 1964/65 av ett
gemensamt anslag till de två tuméteaterföretagen av 8 000 000 kr., icke funnit
sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 709 och II: 865 samt I: 710 och II: 866,
samtliga dessa motioner såvitt nu är i fråga.

I motionerna I: 709 och II: 865 har framhållits betydelsen av att Dramatiska
teaterns tuméverksamhet genom Riksteatern finge en sådan omfattning, att
även mer avlägsna landsdelar kunde få del av dessa föreställningar. Utskottet
får med anledning härav framhålla angelägenheten av att ifrågavarande turnéverksamhet
kommer till stånd under nästa spelår i en från olika synpunkter
tillfredsställande utsträckning. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer,

1) att motionerna I: 709 och II: 865 icke må till annan riksdagens
åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t giver till känna vad utskottet anfört angående Dramatiska
teaterns tuméverksamhet genom Riksteatern;

2) att motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t rörande Riksteaterns skolteaterverksamhet,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

3) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 710 och II: 866, såvitt nu är
i fråga, till Bidrag till vissa turnéteatrar för budgetåret 1964/65
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 8 000 000 kr.

4:o) Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Kungl. Maj:t
har i propositionen nr 66 (s. 11—23, 29, 30, 38—42) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade grunder för det statliga stödet
åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar dels ock till Bidrag till stadsteatrar
och därmed likställda teatrar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 10 820 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Mattson och fni Segerstedt Wiberg (1:684) samt den andra inom andra

8 Statsutskottets utlåtande nr 115 år 196/

kammaren av fru Sjövall m. fl. (II: 835), i vilka hemställts att riksdagen vid
behandling av proposition nr 66 måtte besluta att Folkteatern i Göteborg i
bidragshänseende måtte jämställas med stadsteatrar och därmed likställda
teatrar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Bergman m.fl. (I: 708) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson
i Borås m.fl. (11:867), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta dels att
statsbidraget till stadsteatrar och därmed likställda teatrar skall utgå med
lägst % av teatrarnas samtliga personalkostnader, exklusive SPV-avgifter, dels
ock att bidragsunderlaget skall grundas på personalstat för det budgetår bidraget
avser;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sundin och Nils-Eric Gustafsson (1:710) samt den andra inom
andra kammaren av herrar Fälldin och Larsson i Hedenäset (II: 866), i vilka —
såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte besluta dels att bidragen
till stadsteatrar och därmed likställda teatrar måtte utgå med 60 % av teatrarnas
bidragsgrundande kostnader i enlighet med vad i motionerna anförts, dek
att till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kr., dels ock att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning om statsstöd till etablering
av ytterligare fasta teatrar och orkestrar i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena torde få hänvisas
till motionerna II: 835, I: 708 och II: 866.

Ett förslag i fråga om det fortsatta statliga stödet åt stadsteatrar och därmed
likställda teatrar har utarbetats av en inom ecklesiastikdepartementet tillsatt
arbetsgrupp (prop. nr 66, s. 11—18). Gruppens förslag gäller Göteborgs lyriska
teater och stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg, Malmö, NorrköpingLinköping
och Uppsala.

Det statliga och kommunala stödet till dessa kommunalt anknutna teaterföretag
utgår för närvarande i princip som förlusttäckningsbidrag och i enlighet
med en viss fördelningsregel, som utan att vara reglerad genom beslut eller i
författning varit gällande sedan spelåret 1958/59. Arbetsgruppens huvudsakliga
uppgift bestod i att finna fastare och mer ändamålsenliga former för statsstödet
åt de till denna kategori hörande teaterföretagen och ange förutsättningar för att
kunna överföra bidragsgivningen även för dessa teatrar till anslag på riksstaten.

Arbetsgruppen har eftersträvat att finna en enkel och överskådlig bidragsform,
som kan göras generellt tillämplig på de av förslaget berörda teatrarna.
När det gällt valet av bidragsgrundande kostnader har gruppen med anledning
härav funnit det ligga nära till hands att låta det statliga bidraget grunda sig på
teatrarnas lönekostnader, som representerar den största och enhetligaste av
teatrarnas utgiftsposter.

Gruppen har även funnit, att övertygande skäl talar för att statsbidraget bör
grundas på de samlade löneutgifterna för teatrarnas hela personal.

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961+

7

Det statliga lönebidrag, som sålunda förordas, bör enligt gruppen utgå efter
en för alla teatrar gemensam procentsats. Vid den jämförelse som gruppen gjort
mellan statsbidraget för spelåret 1962/C3 och lönekostnaderna för samma ar har
gruppen funnit, att proportionen mellan statsbidrag och löner varierade från
63 % för Göteborgs lyriska teater till 56 % för Malmö stadsteater och stadsteatern
Norrköping-Linköping, drygt 54 % för Göteborgs stadsteater samt 53 %
för stadsteatrarna i Hälsingborg och Uppsala. Med hänsyn till att gruppen endast
haft till uppgift att anvisa formerna för en teknisk omläggning av bidragssystemet
har gruppen icke ansett sig böra förorda en bidragsprocent, som för
någon teater medför en höjning av den nu gällande statsbidragsnivån. Gruppen
föreslår därför, att den statliga bidragsandelen bör bestämmas till 50 % av lönekostnaderna.
Minskningen av statsbidraget skall enligt förslaget kompenseras
genom att ett övergångsbidrag skall utgå till de berörda teatrarna, så länge det
statliga lönebidraget understiger de statsbidrag, som tilldelats teatrarna för spelåret
1963/64.

För en närmare bestämning av bidragsunderlaget framlägger gruppen två
alternativ. Enligt alternativ I skall statsbidraget utgå på grundval av de faktiska
lönekostnaderna år från år med vissa begränsningar beträffande nyanställningar
och lönesättning, som garanterar att statsbidraget endast utnyttjas för vad som
betecknas som en »normal» personalpolitik. En sådan reglering av verksamheten
skulle bl. a. åstadkommas genom fastställande av särskilda personalplaner för
teatrarna.

Enligt alternativ II, som gruppen slutligt förordar, skall lönekostnaderna för
ett visst basår, nämligen spelåret 1962/63, läggas till grund för statsbidraget.
Ökning av statsbidraget utöver denna nivå skall enligt förslaget i princip endast
tillåtas för att möta teatrarnas kostnader för den ökning av lönerna för teatrarnas
anställda, som följer av avtalsöverenskommelser på arbetsmarknaden. Denna
avtalsenliga löneökning skall fastställas med ledning av ett särskilt löneindex.
Gruppen föreslår därjämte, att en omprövning av teatrarnas bidragsunderlag
skall kunna äga rum med regelbundna mellanrum, förslagsvis vart tredje år.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Syftet med det statliga teaterstödet på detta område är både att ge cn skälig
stimulans åt den kommunalt anknutna teaterverksamheten och att uppmuntra
kommunerna till motsvarande insatser. Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens
förslag har framkommit, att de kommunala bidragen till stadsteaterverksamheten
under senare år ökat mycket kraftigt. Med tanke på kommunernas
nuvarande andel av teatrarnas kostnader och på det ökade ansvar för verksamhetens
resultat, som i fortsättningen kommer att åvila dem, anser jag mig böra
förorda en viss justering uppåt av den av arbetsgruppen föreslagna bidragsprocenten
och föreslår, att den statliga bidragsandelen bestämmes till 55% av
teatrarnas bidragsgrundande kostnader. Vidare anser jag i överensstämmelse
med vad som framförts vid remissbehandlingen av förslaget, att statsbidrag i
fortsättningen bör utgå på grundval av teatrarnas samlade personalkostnader,

8

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961).

nämligen förutom kontantlönerna även s. k. sociala avgifter, dvs. personalkostnader
som grundar sig på avtal eller lagstiftning om sociala förmåner, såsom
ATP-avgifter samt avgifter för sjuk-, yrkesskade- och grupplivförsäkring. I likhet
med bl. a. teaterrådet anser jag dock, att huvudmansavgifter för pensionering
inte skall inräknas i teatrarnas bidragsgrundande kostnader.

Bestämningen av bidragsunderlaget anser jag bör ske i princip i enlighet med
det av gruppen förordade systemet, dvs. att personalkostnaderna ett visst basårläggs
till grund för bidragsgivningen och att teatrarna framöver enligt en viss
generell beräkningsgrund garanteras täckning, motsvarande den statliga bidragsandelen,
för löneökningar. Jag anser dessa alternativ, med vissa modifikationer,
vara att föredraga framför det alternativ, som arbetsgruppen också behandlat
men ej slutligt förordat. Jag delar arbetsgruppens uppfattning att bidragsformen
bör vara sådan, att kraven på detaljprövning och kontrollåtgärder från statlig
myndighets sida i största möjliga utsträckning begränsas. Enligt min mening
erbjuder det förordade systemet mindre risker för en icke önskvärd detaljreglering
och kontroll över teatrarnas personalplanering och löneutveckling.

Att som gruppen föreslagit utgå från spelåret 1962/63 som basår är enligt min
mening inte tillfredsställande. Just under de sista åren har, som även påtalats
av vissa remissinstanser, förändringar inträffat på teaterområdet, som bl. a.
kommit till uttryck i löneförbättringar för de anställda och därmed en väsentlig
ökning av teatrarnas personalkostnader. Med hänsyn härtill anser jag mig böra
föreslå att som basår för det statliga grundbidraget till teatrarna i stället väljes
spelåret 1963/64.

Även om de föreslagna bidragsgrunderna i de flesta fall och totalt medför
ökade statsbidrag till de berörda teatrarna är det tänkbart att någon av dessa,
som har eu speciell kostnadsstruktur, kan få ett bidrag som understiger 1963/64
års nivå. I detta fall bör särskilt övergångsbidrag utgå.

De invändningar som riktats mot arbetsgruppens förslag till indexreglering
av det statliga bidraget ger mig anledning att föreslå ännu en förändring och
förenkling av systemet. Med anledning av vad som anförts anser jag mig inte
böra tillstyrka förslaget om att utarbeta ett speciellt löneindex för den generella
uppskrivningen av teatrarnas grundbidrag, som bör ske på grund av avtalsenliga
löneökningar. Jag föreslår i stället, att grundbidraget uppskrives i en takt, som
svarar mot förändringen av den allmänna lönenivån för statstjänstemän.

Som även arbetsgruppen beaktat medför det nu förordade bidragssystemet
den olägenheten, att den statliga bidragsgivningen efter en tid kommer att
baseras på en lönekostnad, som inte med säkerhet överensstämmer med den
verkliga kostnaden. En av anledningarna härtill är att löneutvecklingen vid
teatrarna endast till en del bestäms av de kollektiva uppgörelserna på arbetsmarknaden.
Systemet kan härigenom tänkas medföra en viss fortgående sänkning
av statsbidragets relativa nivå. Samtidigt ger det inte heller utrymme för
önskvärda personalförstärkningar och standardförbättringar vid teatrarna utöver
basårets nivå. Denna olägenhet bör emellertid enligt min mening kunna
motverkas genom att, på det sätt gruppen föreslagit, teatrarnas bidragsunderlag
med regelbundna mellanrum får omprövas. I likhet med gruppen anser jag
det värdefullt att medge en sådan möjlighet till omprövning även av det skälet,
att staten därigenom mer aktivt kan följa utvecklingen av berörda teaterföretag
och punktvis medverka till en sådan expansion eller standardhöjning som bedömes
önskvärd. Omprövning av teatrarnas bidragsunderlag bör i princip kunna
äga rum vart tredje år, vilket dock inte får förhindra att särskilda omständigheter
kan föranleda en annan tidsintervall.

Statsutskottets ittlåtande nr 115 år 1964

9

De förordade bidragsgrunderna innebär sammanfattningsvis, att statsbidrag
skall utgå med 55 % av teatrarnas samlade personalkostnader för spelåret
1963/64 jämte, för tiden därefter, 55 % av löneökningen, beräknad på det sätt
jag tidigare angivit, samt 55 % av ökningen av de s. k. sociala avgifterna. Statsbidragsnivån
för spelåret 1963/64 skall i intet fall underskridas.

De nya bidragsgrunderna bör fr. o. m. nästa budgetår tillämpas förutom på
de av arbetsgruppen angivna teatrarna, nämligen Göteborgs lyriska teater samt
stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Norrköping-Linköping
och Uppsala, även på Stockholms stadsteater. Däremot är jag inte beredd att
nu förorda, att de skall göras tillämpliga även på Folkteatern i Göteborg.
Statsbidraget till denna teater bör sålunda tills vidare utgå i nu gällande ordning
och ställas till förfogande ur anslaget till bidrag till särskilda kulturella
ändamål.

Den föreslagna bidragskonstruktionen förutsätter, att bidragen utgår ur ett
förslagsanslag. För bidragen till de nämnda teatrarna bör, som redan angivits i
årets statsverksproposition, fr. o. m. nästa budgetår under riksstatens åttonde
huvudtitel uppföras ett nytt, för teatrarna gemensamt förslagsanslag, benämnt
Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Utbetalning av statsbidrag
synes böra ske i den ordning som arbetsgruppen föreslagit. Det bör uppdragas
åt det nya teater- och orkesterråd, som jag ämnar föreslå i det följande, att i
enlighet med angivna grunder handha medelstilldelningen ur anslaget.

Till grund för beräkningen av medelsanvisningen för nästa budgetår under
det föreslagna anslaget skall sålunda läggas de berörda teatrarnas löneutgifter
för innevarande spelår jämte på teatrarna nu ankommande sociala avgifter,
utom avgifter till statens personalpensionsverk. De bidragsgrundande kostnaderna
kan för närvarande inte exakt angivas. För Stockholms stadsteater har
uppgift inhämtats, att lönekostnaden för innevarande spelår torde uppgå till
3 600 000 kr. För övriga berörda teatrar torde lönekostnaden för innevarande
spelår kunna beräknas till sammanlagt 14 275 000 kr., varvid som utgångspunkt
tagits lönekostnaden enligt bokslutet för spelåret 1962/63 jämte de av teatrarna
framlagda beräkningarna om lönekostnadernas ökning för innevarande spelår,
som redovisades i propositionen 1964:2 i samband med att medel begärdes på
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår för ytterligare avsättning
till lotterimedelsfonden. De bidragsgrundande sociala avgifterna torde böra beräknas
enligt samma normer som för de kungl. teatrarna eller med 10 % av
lönekostnaderna, vilket betyder att ifrågavarande avgifter torde uppgå till i runt
tal 1 790 000 kr.

Med anledning härav beräknar jag de sammanlagda bidragsgrundande kostnaderna
till (3 600 000 + 14 275 000 + 1 790 000 =:) 19 665 000 kr. Medelsbehovet
för nästa budgetår uppgår till 55 % av det sålunda beräknade beloppet eller i
runt tal 10 820 000 kr.

Utskottet är ense med departementschefen om värdet av att fastare och mera
enhetliga bidragsgrunder fastställes för de kommunalt anknutna teaterföretagen
än de normer, efter vilka teaterstödet för närvarande utgår. Huvudprincipen i
arbetsgruppens förslag, innebärande att det statliga stödet bör knytas till lönekostnaderna,
har av det övervägande flertalet remissinstanser förordats, och
departementschefen har även anslutit sig till denna grundtanke i förslaget.
Enligt departementschefen bör teaterstödet utgå i anslutning till det av arbetsgruppen
såsom alternativ II angivna förslaget, dock med vissa av departements -

10

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

chefen förordade modifikationer. Dessa innebär i huvudsak att den statliga bidragsandelen
höjes från 50 % till 55 % av teatrarnas bidragsgrundande kostnader,
i vilka även inräknas s. k. sociala avgifter, dock icke huvudmansavgifter
för pensionering, att spelåret 1963/64 fastställes som basår för det statliga grundbidraget
till teatrarna, att ett speciellt löneindex för den generella höjningen avteatrarnas
grundbidrag icke utarbetas utan att grundbidraget i stället uppskrives
i en takt, som svarar mot förändringen av den allmänna lönenivån för statstjänstemän,
att teatrarnas bidragsunderlag i princip bör kunna omprövas vart
tredje år samt att särskilt övergångsbidrag skall utgå därest något teaterföretag
vid tillämpning av det nya systemet skulle få ett bidrag, som understigit
nivån för spelåret 1963/64. Den föreslagna bidragskonstruktionen förutsätter
att bidragen utgår ur ett på riksstaten uppfört förslagsanslag.

I motionerna I: 708 och II: 867 samt I: 710 och II: 866, sistnämnda två motioner
såvitt nu är i fråga, har yrkanden framställts om höjning av bidragsprocenten
respektive till % av teatrarnas samtliga personalkostnader (exklusive SPVavgifter),
grundat pa personalstat för det budgetår bidraget avser, samt till
60 % av de bidragsgrundande kostnaderna.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande spörsmål funnit sig böra godtaga
de av departementschefen förordade grunderna för det statliga stödet till
ifrågavarande teaterföretag. Erfarenheterna torde framdeles, sedan det nya
systemet någon tid varit i tillämpning, få utvisa om vissa justeringar av bidragsgrunderna
kan komma att visa sig påkallade. På grund av den ståndpunkt utskottet
sålunda intagit avstyrker utskottet bifall till de i motionerna 1:708 och
11:867 samt I: 710 och 11:866 ovan angivna yrkandena.

Beträffande det statliga stödet till Folkteatern i Göteborg har departementschefen
förklarat sig icke beredd att för det närvarande förorda att de nya bidragsgrundema
skulle göras tillämpliga jämväl på denna teater. Enligt departementschefen
bör statsbidraget till teatern tills vidare utgå i nu gällande ordning
— innebärande lika stort bidrag från stat och kommun — och ställas till förfogande
ur anslaget till bidrag till särskilda kulturella ändamål.

I motionerna 1:684 och 11:835 har yrkats att ifrågavarande teater skulle i
bidragshänseende jämställas med stadsteatrarna och därmed likställda teatrar.

Utskottet, som icke är berett att biträda nämnda motionsyrkande, anser liksom
departementschefen att statsbidraget till Folkteatern i Göteborg tills vidare
bör utgå på sätt departementschefen angivit.

I motionerna I: 710 och II: 866 har även framställts yrkande om att riksdagen
skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande statligt stöd till ytterligare
fasta teatrar och orkestrar. Då det torde böra ankomma på det nya
teater- och orkesterrådet, som kommer att träda i verksamhet fr. o. in. nästa
budgetår, att utreda och pröva frågor av dylikt slag, finner utskottet någon
särskild utredning i ärendet icke påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till
ifrågavarande motionsyrkande.

Vad departementschefen i övrigt framhållit och föreslagit med avseende å

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961+

11

bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar ävensom i samband därmed
stående frågor har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att motionerna I: 708 och II: 867 icke må av riksdagen
bifallas;

2) att motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser grunder
för det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed likställda
teatrar, icke må av riksdagen bifallas;

3) att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
grunder för det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed
likställda teatrar;

4) att motionerna I: 684 och II: 835 icke må av riksdagen bifallas; 5)

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser
medelsanvisningen, till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda
teatrar för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10 820 000 kr.;

6) att motionerna I: 710 och II: 866, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t om utredning rörande statsstöd till ytterligare
fasta teatrar och orkestrar, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

5:o) Skådespelarutbildningen. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag i propositionen
nr 66 (s. 44—65) — vilket innebär inrättandet fr. o. m. budgetåret
1964/65 av tre statliga skolor för scenisk utbildning, en i Stockholm, en i Göteborg
och en i Malmö, samt anordnande därstädes av skådespelarutbildning i
enlighet med av departementschefen förordade riktlinjer — hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer
för anordnande av skådespelarutbildning i Stockholm, Göteborg
och Malmö;

b) besluta, att i Stockholm skall den 1 juli 1964 inrättas en
statlig läroanstalt för skådespelarutbildning, benämnd statens
skola för scenisk utbildning i Stockholm (Dramatiska teaterns
elevskola);

c) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1964 inrättas en
statlig läroanstalt för skådespelarutbildning, benämnd statens
skola för scenisk utbildning i Göteborg;

d) besluta, att i Malmö skall den 1 juli 1964 inrättas en statlig
läroanstalt för skådespelarutbildning,benämnd statens skola
för scenisk utbildning i Malmö;

12

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

II. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad departementschefen föreslagit fastställa personalförteckning
för statens skola för scenisk utbildning i Stockholm, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för scenisk
utbildning i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, jörslagsvis...................... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., jörslagsvis .. 202 300

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 58 000

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis..................... 72 000

Summa kr. 374 000

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 374 000 kr.;

d) till Statens skola jör scenisk utbildning i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 167 000 kr.;

III. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för statens
skola för scenisk utbildning i Göteborg, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för scenisk
utbildning i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, jörslagsvis ..................... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., jörslagsvis .. 404 800

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal.. 76 900

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis ..................... 124 600

Summa kr. 648 000

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964

13

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 648 000 kr.;

d) till Statens skola för scenisk utbädning i Göteborg: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 201 000 kr.;

IV. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat fastställa personalförteckning för statens
skola för scenisk utbildning i Malmö, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för scenisk
utbildning i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis.. 401 600

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal.. 73 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 121600

Summa kr. 638 000

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Malmö: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 638 000 kr.;

d) till Statens skola för scenisk utbildning i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 201 000 kr.;

V. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de
beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt som erfordras för förslagens
genomförande.

6:o) Teater- och orkesterrådet. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 66 (s. 66

_75) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 130 000 kr.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Det år 1935 inrättade teaterrådet utövar enligt sin instruktion inseende över
det statsunderstödda teaterväsendet i riket. Det har i huvudsak kommit att

14

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1964

fungera som remissinstans på teaterns område. Därutöver äger rådet självständigt
fördela vissa medel till stöd åt enskild teaterverksamhet i landsorten och
till nordiskt teaterutbyte — för närvarande 280 000 kr. Rådet består av ordförande
och fem ledamöter. Därjämte finns vid rådet en sekreterare med bisysslearvode.

Den arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet, som avgivit förslag angående
formerna för statligt stöd till stadsteatrar och därmed likställda teatrar
och som även haft i uppdrag att överväga teaterrådets framtida uppgifter och
organisation, har framlagt förslag om att ersätta det nuvarande teaterrådet med
ett nytt organ, teater- och orkesterrådet.

Den utveckling av teaterväsendet, som skett sedan teaterrådet tillkom, framgår
bl. a. därav, att det statliga teaterstödet ökat från 1,8 miljoner kr. år 1934
till 27,4 miljoner kr. för 1962/63. Härigenom har ökade anspråk, inte minst i
administrativt hänseende, kommit att ställas på teaterrådet, vilka rådet nu
saknar resurser för att fylla.

Uppgifterna för det nya organet föreslås utvidgade även till orkesterområdet.
Gruppen har utgått ifrån att teater- och orkesterrådet skall övertaga Musikaliska
akademiens uppgifter som tillsyns- och remissmyndighet för den statsunderstödda
yrkesmässiga orkesterverksamheten samt även svara för den inspektion
av orkestrarna, som nu åvilar akademien.

Även på teaterområdet har nya arbetsuppgifter aktualiserats som gruppen
anser bör åvila teater- och orkesterrådet. Gruppen nämner här förslaget om att
rådet skall vara tillsynsmyndighet för de tre planerade skolorna för scenisk utbildning.
Vidare utgår gruppen från att rådets uppgifter kommer att öka med
anledning av föreliggande förslag till omläggning av formerna för det statliga
teaterstödet. Större krav kommer i samband därmed att ställas på teaterrådets
granskning av de kungl. teatrarnas och turnéteatrarnas anslagsäskanden och
statförslag. I sitt förslag om fortsatt stöd åt stadsteatrar och därmed likställda
teatrar har gruppen förutsatt, att teaterrådet skulle handha medelstilldelningen
och vara beredande instans när det gäller omprövning av teatrarnas bidragsunderlag.

Förutom att rådet på sitt verksamhetsområde skall ha till uppgift att vara
remissorgan och beredande instans bör rådet enligt gruppen få sådana resurser
att det kan åtaga sig betydande uppgifter som planerings- och utredningsorgan.

Gruppen föreslår en sådan sammansättning av teater- och orkesterrådet att
det gemensamt skall kunna handlägga frågor inom hela sitt verksamhetsområde.

I fråga om rådets administrativa resurser föreslås en betydande förstärkning.
Om de uppgifter, som enligt förslaget skall tilldelas rådet, skall kunna skötas på
ett tillfredsställande sätt och med tillräcklig kontinuitet anser gruppen det nödvändigt
att rådet förfogar över ett fast sekretariat omfattande en tjänsteman i
byråchefs ställning och ett biträde.

Under teaterrådets snart trettioåriga verksamhetstid har utvecklingen på
teaterområdet kännetecknats av en mycket betydande expansion, som varit särskilt
markant under senare tid. Detta kommer även till uttryck i den kraftiga
ökningen av det statliga stödet till teaterverksamheten. På teaterutbildningens
område har i den förevarande propositionen framlagts förslag, som innebär att
staten åtager sig ansvaret för skådespelarutbildningen, något som även innebär
nya administrativa uppgifter. Erfarenheterna visar, att staten på detta område
är betjänt av ett råd med uppgift som remiss- och tillsynsorgan och som beredande
och samordnande instans. Med den omfattning, som verksamheten numera
fått är det emellertid uppenbart, att ett organ med dessa uppgifter behöver

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1961+

15

betydligt större resurser än det nuvarande teaterrådet. Jag är därför ense med
arbetsgruppen om att teaterrådet fr. o. m. nästa budgetår bör ersättas med ett
nytt organ med betydligt förbättrade resurser.

Jag delar arbetsgruppens uppfattning, att det njra organets verksamhetsområde
bör utvidgas till att gälla även den statsunderstödda yrkesmässiga orkesterverksamheten.
I de avseenden det här främst gäller, nämligen beredningen av
anslagsfrågor och bedömningen av administrativa och organisatoriska spörsmål,
torde teatrarnas och yrkesorkestrarnas problem vara så likartade att en samordnad
handläggning på detta plan av dessa frågor är både fördelaktig och
rationell. Däremot bör det nya organet inte anförtros den inspektion av orkesterverksamheten
i konstnärligt avseende, som Musikaliska akademien svarar för
och även i fortsättningen bör handha.

Det nya organet bör benämnas teater- och orkesterrådet. Den av gruppen
föreslagna sammansättningen av rådet kan jag i stort sett godtaga.

Teater- och orkesterrådet bör enligt min mening vara remiss- och tillsynsorgan
samt beredande och samordnande instans i de frågor, som faller inom rådets
verksamhetsområde, dvs. ha i huvudsak administrativa och tekniska uppgifter.

Rådet bör även kunna medverka i det planerings- och utvecklingsarbete som
erfordras på detta område, även om tyngdpunkten i arbetet bör ligga på departementsplanet.
Detsamma bör gälla i fråga om rationaliseringsfrågor inom
teater- och orkesterverksamheten, vilka såsom arbetsgruppen påpekat, måste
ägnas ökad uppmärksamhet, allteftersom det statliga engagemanget ökar.

Arbetsuppgifterna för det föreslagna teater- och orkesterrådet kommer att bli
betydande även med den begränsning av rådets funktioner, som jag här förordat.
Rådet bör vara tillsyns- och inspektionsmyndighet för de föreslagna tre
skolorna för scenisk utbildning. Under skolornas uppbyggnadsperiod kommer
denna uppgift att bli särskilt arbetskrävande. Rådet bör ha till sitt förfogande
en särskild inspektör för skolorna. Vidare bör nämnas, att rådet skall handha
medelstilldelningen enligt de nya bidragsgrunder, som föreslagits för stadsteatrar
och därmed likställda teatrar. Den omprövning av teatrarnas bidragsunderlag,
som bör kunna ske i princip vart tredje år, skall beredas och föreslås av rådet.

För att effektivt kunna fullgöra sina uppgifter bör teater- och orkesterrådet
få fullgoda administrativa resurser. Jag kan dock inte fullt ut biträda gruppens
förslag i fråga om organisationen av rådets sekretariat. I stället för den föreslagna
byråchefstjänsten förordar jag, att medel utöver de av arbetsgruppen
beräknade ställs till rådets förfogande för anställning av experter och tillfällig
arbetskraft. Däremot biträder jag förslaget om att tillföra rådet en kvalificerad
biträdestjänst och beräknar i enlighet härmed medel för en tjänst som kansliskrivare
i lönegrad Ae It.

Arvoden till av rådet utsedd inspektör för utbildningsanstalterna torde få
fastställas av Kungl. Maj:t.

Arbetsgruppens beräkningar av kostnaderna för bl. a. arvoden, resor och
expenser anser jag mig böra godtaga. Engångsutgifter för erforderlig anskaffning
av inventarier och kontorsmateriel m. m. anser jag bör kunna bestridas
inom ramen för den medelsanvisning, som jag i det följande kommer att föreslå.

Medel för rådets verksamhet torde böra anvisas under ett särskilt förslagsanslag
under riksstatens åttonde huvudtitel, benämnt Teater- och orkesterrådet.
De sammanlagda kostnaderna för nästa budgetår för de ändamål jag nyss angivit
uppskattar jag till 130 000 kr.

16

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1964-

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har i
huvudsak icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen anfört.
Utskottet har emellertid uppmärksammat — något som även berörts i motionerna
1:710 och II: 866 — att det nya teater- och orkesterrådet enligt vad departementschefen
angivit skall få tillgång till experter och tillfällig arbetskraft,
medan frågan om ledningen av rådets sekretariat lämnats helt öppen. Det nuvarande
teaterrådet förfogar över en av Kungl. Maj:t utsedd arvodesavlönad
sekreterare. Utskottet förutsätter att det nya teater- och orkesterrådets kansliorganisation
kommer att underställas Kungl. Maj:ts prövning och att därvid den
för rådets verksamhet betydelsefulla sekreterarfrågan erhåller en tillfredsställande
lösning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teater- och orkesterrådet för budgetåret
1964/65 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 kr.

Stockholm den 12 maj 1964

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herr Gillström, fröken Andersson, herrar Einar
Persson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Bengtson, Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,
Wååg, Per Petersson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren,
Nilsson i Göingegården, Andreasson, Eliasson i Sundbom, Svensson i Ljungskile,
fröken Olsson, herrar Arvidson, Nelander och Källstad.

Reservation

vid punkten 2 (Bidrag till de kungl. teatrarna) av herr Nilsson i Göingegården.

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

040881