Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961,\
1
Nr 112
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa
frågor rörande lärarutbildning jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna 274 280) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1964/65 beräkna
till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 051 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 774 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 250 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 830 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
253 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 117 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 519 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
500 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler ett
reservationsanslag av 200 000 kr.,
till Lärarhögskola i Uppsala ett förslagsanslag av 3 200 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 28 592 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 540 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
695 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 460 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
180 000 kr.,
till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av
250 000 kr.,
till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag av 5 591 000 kr.,
till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag av
9 127 000 kr.,
till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av
512 000 kr.
j _ liihang till riksdagens protokoll 196tf. G samt. Nr 112
2
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196Jf
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 68, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars 1964,
föreslagit riksdagen att
A. beträffande förslagen i propositionen avseende praktisk-pedagogisk utbildning
av ämneslärare ävensom utbildning av folk- och småskollärare samt förskollärare
och vårdpersonal vid barnanstalter
a) besluta, att i Uppsala skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 upprättas en lärarhögskola,
tills vidare organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna överenskommelse med Uppsala
stad angående fördelningen mellan staten och staden av vissa kostnader vid
upprättandet av en lärarhögskola i Uppsala;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
angivna riktlinjer, fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i
övrigt, som fordras för genomförande av den av departementschefen förordade
utökningen av intagningskapaciteten vid de befintliga lärarhögskolorna;
d) besluta, att förskollärarutbildningen under budgetåret 1964/65 skall utbyggas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till enskild bamavårdsskola
i högst samma omfattning som till central kommunal yrkesskola;
B. beträffande lärarhögskolorna, folk- och förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder,
avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.
samt arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för budgetåret 1964/65
under åttonde huvudtiteln anvisa de anslag m. m., som närmare framgår av utskottets
redovisning i det följande under avdelning II.
I samband med förslagen under A. samt i anknytning därtill har utskottet till
behandling förehaft följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Einar Persson m. fl. (I: 677) och den andra inom andra kammaren av herr Eliasson
i Sundborn m.fl. (II: 824), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t som sin mening giva till känna vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Birger Andersson m. fl. (I: 685) och den andra inom andra kammaren av herr
Bengtsson i Landskrona m.fl. (11:836), i vilka hemställts att riksdagen måtte
vid behandlingen av propositionen nr 68 besluta att, intill dess nuvarande brist
på klasslärare är fylld och utvecklingen kan överblickas, seminarieorganisationen
bibehålies vid sin nuvarande omfattning samt att lågstadielärarna företrädesvis
utbildas på treårig linje, så länge rekryteringen till denna linje är kvalitativt tillfredsställande;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Jonasson (1:686) och den andra inom andra kammaren av herr Wahrendorff
(11:838), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J,\
3
anhålla att frågan om inrättande av ett f ö r s k o 1 e s em i n ar i u m i Karlstad skyndsamt
prövas samt att det förslag, vartill prövningen kan ge anledning, snarast
förelägges riksdagen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Widén och Erik Filip Petersson (I: 687) och den andra inom andra kammaren
av fri! Forslin g m. fl. (II: 837), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna 1. att Kungl. Maj:ts bemyndigande att fatta
slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna
innefattar att hänsyn skall tagas till högstadiets ämneslärarbehov inom ramen
för 40-procentsalternativet, 2. att vidareutbildning i på högre stadier förekommande
läroämnen regelmässigt skall anordnas samt 3. att lärarbristen i grundskolan
nödvändiggör, förutom de i proposition nr 68 föreslagna åtgärderna, att
på olika vägar skapas möjligheter att ge kompletterande utbildning åt folkskollärare,
som genom tjänstgöring på högre stadier gjorts förtrogna med dessa
stadiers speciella arbetsproblem;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist (I: 711) och den andra inom andra kammaren av herr Helén (II: 869),
i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl. Maj:t a) begära
förslag om försöksverksamhet med uppdelning av skolklasser, där särskilda
disciplinsvårigheter råder, b) ge till känna att Kungl. Maj:ts bemyndigande att
fatta beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna
innefattar att hänsyn skall tagas till högstadiets ämneslärarbehov inom ramen
för 40-procentsaltemativet, 2. besluta a) att huvudmannaskapet för den regionala
akademiska undervisningen överförs från skolöverstyrelsen till universitetskanslersämbetet,
b) att folkskollärare utan vidareutbildning skall förklaras kompetenta
att erhålla ordinarie ämneslärartjänster, om de fyllt 45 år och i 12 terminer
tjänstgjort på grundskolans högstadium, c) att en professur i praktisk
pedagogik snarast möjligt, dock senast fr. o. m. budgetåret 1965/66, skall inrättas
vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala med placering i lönegrad Bo 3
och att anslå härtill erforderliga medel;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Thorsten Larsson och Nils-Eric Gustafsson (1:712) och den andra inom
andra kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 871), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte vid sin behandling av proposition nr 68 bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de förstärkningar i lärarutbildningskapaciteten som kan föranledas
av de i motionen påvisade bristerna i prognosmaterialet, samt att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om erforderliga åtgärder för en
snabb utbyggnad av förskollärarutbildningen enligt motionens syfte;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Erik Filip Petersson och Svanström (I: 713) samt den andra inom andra kammaren
av fru Forsling m. fl. (II: 868), i vilka hemställts att riksdagen ville vid
behandlingen av i propositionen nr 68 berörda åtgärder i fråga om lärarnas arbetsförhållanden
och möjligheter till ökning av lärarbenägenheten i skrivelse till
4
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196i
Kungl. Maj:t hemställa, att disciplinproblemen och andra för lugnare arbetsförhållanden
betydelsefulla frågor särskilt uppmärksammas vid det nyligen påbörjade
utredningsarbetet rörande arbetsförhållandena inom skolan;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Stenberg m.fl. (1:714) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordstrandh (11:870), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta 1) att i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att elevintagningen till
tvåårig folkskollärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall omfatta 24 avdelningar,
2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att elevintagningen till fyraårig
folkskollärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall omfatta 6 avdelningar.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 824, II: 836, II: 838, I: 687, II: 869, II: 871, I: 713 och
11:870.
De motioner, som anknyter till förslagen under B. redovisas under avdelning
II. i det följande.
I propositionen nr 68 lämnas inledningsvis en redogörelse för ämneslärarsituationen
och för de senaste bedömningarna av utvecklingen på området. I anslutning
därtill diskuteras åtgärder mot ämneslärarbristen. I ett följande avsnitt framlägges
förslag rörande den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare,
vari inbegripes förslag om en ny lärarhögskola i Uppsala från nästa budgetår.
Läget beträffande folk- och småskollärare redovisas därefter, varjämte förslag
framlägges om intagningen vid folkskoleseminarierna för nästa läsår. Vissa synpunkter
anföres på omläggningen från seminarieutbildning till utbildning vid
lärarhögskola.
Barnanstaltsutredningens betänkande (SOU 1962: 57) Förbättrad utbildning
för vårdpersonal vid barnanstalter tages upp till behandling i anslutning till
förslagen om förskollärarutbildningen. Den senare föreslås utbyggd bl. a. genom
att två nya förskoleseminarier — i Södertälje och Västerås — upprättas fr. o. m.
nästa budgetår.
Slutligen framlägges förslag om medelsanvisningar till lärarhögskolorna, folkskoleseminarierna,
förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder, avlöning
åt deltagare i praktiska lärarkurser samt arvoden åt blivande lärare för
blinda och döva.
I jämförelse med innevarande budgetår föreslås anslagshöjningar för lärarutbildningsändamål
med sammanlagt 4 956 000 kr.
I det följande kommer endast att lämnas en kort översiktlig redogörelse för
innehållet i propositionen, i allt väsentligt baserad på vad departementschefen
anfört och förordat. Redogörelsen utformas så, att under en första avdelning
redovisas propositionens mera principiella del och under en andra avdelning vissa
anslagsfrågor för budgetåret 1964/65. Utskottet kommer att avgiva utlåtande
5
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
och hemställan i ett sammanhang i anslutning till den förra avdelningen och
separat för varje särskilt anslag beträffande den senare avdelningen. I den mån
redogörelse alltså inte lämnas i det följande får utskottet hänvisa till propositionen.
I. Utbildning av ämneslärare, folk- och småskollärare samt
förskollärare och vårdpersonal vid barnanstalter
I det följande behandlas i olika avsnitt frågor rörande ämneslärarsituationen,
praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare, dimensioneringen av utbildningskapaciteten
vid folkskoleseminarierna, utvidgning av kapaciteten för utbildning
av förskollärare samt förbättrad utbildning av vårdpersonal vid barn
anstalter.
Ämneslärarsituationen
Av en i propositionen nr 68 lämnad redovisning framgår, att det till grund för
statsmakternas överväganden och beslut med avseende på skolväsendets försörjning
med ämneslärare successivt framlagts ett mycket omfattande utredningsmaterial.
Vad som vunnits genom de gjorda utredningarna kan sägas vara
en relativt god uppfattning om nuläget, en ungefärlig uppfattning om vissa
betydelsefulla utvecklingstendenser och en värdefull insikt om de stora svårigheterna
att med någon större grad av säkerhet bedöma den framtida arbetskraftssituationen
på detta område.
Den senaste fullständiga prognos som framlagts rörande ämneslärarsituationen
är den som arbetsmarknadsstyrelsen och lärarutbildnmgssakkunmga framlade i
februari 1962. Här må påpekas, att 1962 års ämneslärarprognos utvisade ett
något sämre utgångsläge, dvs. en något större lärarbrist än de båda föregående
beräkningarna.
I propositionen lämnas inledningsvis en jämförande redovisning av de resultat
i fråga om ämneslärarsituationen i nuläget respektive under återstoden av 1960-talet, som kan utläsas av det aktuella materialet. Beträffande denna redovisning
torde få hänvisas till propositionen, s. 5—13. Här må endast framhallas att
inom lärarutbildningssakkunniga fortsatta undersökningar bedrives rörande det
framtida lärarbehovet. Dessa undersökningar anges tyda på att rekryteringsbehovet
för tiden 1962/70 är större än vad ämneslärarprognosen förutskickar.
Denna bedömning grundar sig dels på gjorda undersökningar rörande lärarbristen
1962/63 som befunnits åtskilligt större än den enligt ämneslärarprognosen
var 1960/61, dels på förnyade beräkningar av lärarnas verksamhetsgrad och avgång
ur yrket. Beräkningarna av verksamhetsgraden utmynnar i att rekryteringsbehovet
för tiden fram till år 1970 torde vara ca 400 tjänster större än som
beräknats i ämneslärarprognosens 60-procentsalternativ. Genom komplettering
av ämneslärarprognosens beräkningar av det ersättningsbehov, som uppkommer
6
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
på grund av dödsfall och pension, med beräkningar av det ersättningsbehov som
hänför sig till andra avgångsorsaker har vidare befunnits att ersättningsbehovet
för perioden 1960—1970 är 500—1 000 lärare större än som angivits i ämneslärarprognosen.
En undersökning inom ecklesiastikdepartementet av lärarsituationen hösten
1963 bekräftar den försämring av lärarsituationen som lärarutbildningssakkunniga
iakttagit. Även om hänsyn tages till den något strängare definitionen av
begreppet lärarbrist i departementets undersökning är lärarbristen 1963/64 enligt
60-procentsalternativet drygt 1 300 heltidstjänster större än den för samma
läsår beräknades till enligt ämneslärarprognosens ogynnsammaste antagande.
Detta förhållande beror dels på att utgångsläget 1960/61 enligt de definitiva
siffrorna visat sig sämre än beräknat, dels på att behovet ökat mer än beräknat
samt dels på att lärartillskottet varit lågt.
I propositionen lämnas härefter en redogörelse för åtgärder mot lärarbristen,
till vilken redogörelse torde få hänvisas (s. 15—19).
Departementschefen erinrar för sin del om att frågan om det växande skolväsendets
försörjning med ämneslärare i skilda sammanhang varit föremål för
ingående överväganden. De utredningar som företagits rörande lärarsituationen
och dess utveckling har alla, påpekar departementschefen beträffande nuläget
konstaterat förhandenvaron av en relativt stor lärarbrist men beträffande utvecklingen
på längre sikt funnit goda skäl tala för ett successivt uppnående av
full behovstäckning. Inom ämnesgruppen matematik-fysik-kemi har den i prognoserna
redovisade ingående lärarbristen varit särskilt stor och i fråga om utvecklingen
på längre sikt har, även om en förbättring efter hand bedömts sannolik,
endast de gynnsammaste antagandena om lärartillskottets storlek resulterat i
balans mellan tillgång och behov vid prognosperiodens slut. Med anledning av
vad som framkommit genom de företagna utredningarna har extraordinära åtgärder
av olika slag vidtagits i syfte att öka tillgången på lärare, framhåller departementschefen.
Dessa åtgärder har i stor utsträckning inriktats på de matematisk-naturvetenskapliga
ämnena. Departementschefen fortsätter:
»Ehuru överensstämmande med avseende på beskrivningen av utgångsläget och
utvecklingstendenserna i stort företer senare framlagda bedömningar avsevärda
förskjutningar i förhållande till tidigare, både vid bestämningen av den aktuella
lärarbristens storlek och vid bedömningen av framtida behov och tillgång på
lärare. I hur hög grad bilden efter hand förskjutits framgår om man studerar
exempelvis den utredning rörande lärarbehov och lärartillgång under perioden
1955—65, som år 1955 framlades av den dåvarande realskoleutredningen. I det
sammanhanget menade man sig kunna förvänta, att de ansträngningar, som från
det allmännas sida gjorts för att stimulera tillströmningen till lärarbanan, skulle
komma att bära frukt och att den ökade examinationen från universitet och högskolor
ganska snart skulle komma att leda till en mycket kraftig stegring av
lärartillskottet under den senare delen av prognosperioden.
7
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b
Lärarsituationen har, såsom närmare framgår av den föregående redogörelsen,
hittills inte utvecklat sig på det sätt som utifrån gjorda antaganden om skilda
faktorer beräknats i prognoserna. Till inte ringa del kan detta förklaras med att
skolväsendet ökat mer i omfattning samt visat sig mer lärarkrävande än som
förutsatts i prognoserna. Till betydande del är emellertid skillnaden mellan
prognos och verklighet att finna på lärartillgångssidan. Utbildningskapacitetens
ökning — i form av utbyggnad av universitet och högskolor samt särskilda
lärarutbildningsåtgärder — har ännu inte medfört den ökning av lärartillskottet,
som man ansett sig ha anledning räkna med. Även lärarnas yrkesverksamhetsgrad
kan ha överskattats. Gjorda beräkningar tyder på att så är fallet.
Vad som framkommit beträffande lärarsituationens hittillsvarande utveckling
ger anledning till förnyade överväganden beträffande den framtida utvecklingen.
Trots de utvecklingstendenser på lång sikt, som jag redovisat i propositionen
1963:172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet,
talar nämligen övervägande skäl för att skolväsendets behov av
lärare under överblickbar tid, över hela registret av skolämnen, måste tillgodoses
inom ramen för — relativt till efterfrågans storlek — knappa tillgångar på
arbetskraft med erforderlig utbildning.»
Departementschefen övergår så till att behandla fragan om åtgärder mot lärarbristen.
Det framhålles att åtskilliga av de förslag som framkommit och som
i propositionen redovisats på s. 15—19 avser åtgärder, vars genomförande kräver
lång tid, eventuellt också ett omfattande utredningsarbete. Flertalet av de föreslagna
långsiktiga åtgärderna ingår för övrigt såsom led i gällande utbyggnadsprogram
eller pågående utredningsarbete, framhåller departementschefen. Många
förslag till kortsiktiga åtgärder har emellertid också framkommit. Ett stort antal
av dessa åtgärder förutsätter, påpekas det, överläggningar med vederbörande
personalorganisation, innan beslut om åtgärder kan fattas eller förslag härom
föreläggas riksdagen. Andra åtgärder förutsätter inte förhandlingar men väl
anslagsbeslut från riksdagens sida. Slutligen avser förslagen även åtgärder, som
det ankommer på Kungl. Maj:t eller underlydande myndigheter att vidtaga.
Enligt departementschefen bör åtgärder mot lärarbristen kunna vidtagas såväl
på behovssidan som på tillgångssidan. Viktigt är, framhalles det, att åtgärder a\
olika slag samordnas med varandra och att sadana åtgärder inte vidtages, som
visserligen kan bedömas i och för sig få en viss positiv'' effekt men som samtidigt
kan väntas motverka och reducera den samlade effekten av Övriga lärarbriståtgärder.
Slutligen lämnar departementschefen kommentarer och redovisar sina ställningstaganden
till de i propositionen tidigare redovisade förslagen till åtgärder
mot lärarbristen. Departementschefens redovisning återges här lämpligen i sin
helhet.
»Effektivisering av arbetsjormerna. De tekniska hjälpmedlens stora betydelse
för en effektivisering av undervisningen har understrukits av, bland andra, skolberedningen
och gyinnasicutredningcn. Anskaffandet och användningen av så
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196-4
dana hjälpmedel främjas dels genom statsbidrag till anskaffandet av tekniska
hjälpmedel inom grundskolan, dels genom upprättandet av pedagogiska hjälpmedelscentraler
och dels genom ett fortgående pedagogiskt utvecklingsarbete.
Även lärarnas utbildning i handhavandet av sådana hjälpmedel bör nämnas. I
rådande lärarbristsituation är det nödvändigt, att pågående utvecklingsarbete i
mycket hög grad inriktas på sådana former för användningen av tekniska hjälpmedel,
som leder till ett ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga behöriga lärare
respektive som förbättrar icke-behöriga lärares förutsättningar att förmedla en
tillfredsställande undervisning. Motsvarande bör gälla produktionen av underlag
för lärarnas lektionsförberedelser i form av metodiska och tekniska anvisningar,
förebilder till lektioner eller lektionsserier m. m. Det åligger skolöverstyrelsen
att övervaka och främja ett utvecklingsarbete med detta syfte samt, lämpligen
i samband med sina anslagsäskanden, redovisa gjorda erfarenheter och
framlägga förslag till fortsatta åtgärder.
Frågan om undervisningsformernas betydelse med hänsyn bl. a. till lärarbehovet
har behandlats av gymnasieutredningen. Som utredningen anför, pågår
redan viss försöksverksamhet på detta område och avsikten är att den skall utvidgas.
Det måste i detta sammanhang vara mycket angeläget att klarlägga,
vilka realistiska möjligheter som finns att på dessa vägar minska det relativa
lärarbehovet. Härvidlag bör uppmärksammas att de rationaliseringsvinster, som
genom användningen av nya undervisningsformer möjligen kan uppnås, i viss
utsträckning torde vara avhängiga av vilka centrala insatser som göres i fråga
om utarbetande av organisatoriska och metodiska anvisningar, samt av underlag
i form av audivisuellt material, förslag till övningar och lektioner för undervisningsgrupper
av olika storlek m.m. Även beträffande denna försöksverksamhet
förutsätter jag, att skolöverstyrelsen inkommer med redovisning för gjorda erfarenheter
samt förslag rörande verksamhetens fortsatta bedrivande.
Överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan arbetskraft. I en lärarbristsituation
är det särskilt viktigt, att lärarpersonal, i den utsträckning som är
praktiskt möjligt, utnyttjas efter sina kvalifikationer. Ett spörsmål därvidlag är
fördelningen av undervisningsarbetet på lärare med olika kvalifikationer. På
rekommendation av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov
har anvisningar utarbetats i syfte att underlätta för de tekniska gymnasiernas
rektorer att i kursplanerna urskilja dels de kursmoment som i en bristsituation
utan alltför stor olägenhet bör kunna läggas på timlärare utan den
för fast lärartjänst föreskrivna kompetensen, dels de kursmoment som helst bör
handhas av särskilt högt kvalificerade specialister. Anvisningar av motsvarande
slag bör genom skolöverstyrelsens försorg utarbetas och tillställas rektorerna
inom övriga skolformer.
I årets statsverksproposition har förslag framlagts om anvisande av medel till
biträdeshjälp åt lärare. Syftet med förslaget är att genom en försöksverksamhet
skapa klarhet rörande möjligheterna att frigöra lärarna för ökade undervisnings
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J
9
insatser genom att avlasta dem icke-pedagogiska arbetsuppgifter. Det har förutsatts,
att Kungl. Maj:t skall meddela bestämmelser rörande den nu föreslagna
medelsanvisningens användning. Det åligger skolöverstyrelsen att utarbeta förslag
till sådana bestämmelser och sedermera redovisa resultatet av försöksverksamheten.
Förbättring av lärarnas utbildning. Frågan om den ämnesteoretiska utbildningens
utformning med hänsyn till undervisningens krav ingår i lärarutbildningssakkunnigas
utredningsuppdrag. Jag avstår därför från att i detta sammanhang
behandla denna fråga.
Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolor har under
senare år utvidgats kraftigt. Det är angeläget, att denna utbyggnad fortsätter,
så att samtliga, som söker sig till lärarhögskolorna, också kan tas emot där. Utbildningen
vid lärarhögskola avses som bekant ansluta direkt till de ämnesteoretiska
studierna vid universitet och högskolor. En utbyggnad av lärarhögskolekapaciteten
bör därför leda till ett förverkligande av den numera godtagna principen,
att lärare inte skall börja undervisa, förrän de fått en praktisk lärarutbildning.
Jag återkommer till denna fråga under ett följande avsnitt.
Förslag om en väsentlig utökning av resurserna för fortbildning har framlagts
i årets statsverksproposition.
Förbättring av lärarnas arbetsförhållanden. Den enkät rörande lärarsituationen
som genomfördes av ecklesiastikdepartementet hösten 1963 innehöll bl. a.
frågor rörande tänkbara orsaker till att den i varje särskilt fall ifrågavarande
kommunen hade relativt svårt respektive lätt att rekrytera och behålla lärare.
Svaren härpå kretsade huvudsakligen kring följande faktorer, nämligen kommunens
geografiska läge, bostadssituationen i kommunen, skollokalerna och deras
utrustning samt samarbetet mellan lärare, elever, föräldrar och den kommunala
skolledningen.
Betydelsen av god samverkan mellan lärare, föräldrar och elever har i många
sammanhang starkt understrukits, bl. a. i skolberedningens betänkande. Omdömena
rörande den faktiska situationen i detta hänseende är mycket skiftande.
Utan tvekan är detta ett inte minst för lärarrekryteringen, lärarutbildningen och
effektiviteten i skolarbetet mycket viktigt problemkomplex. Former för samverkan
mellan lärare, föräldrar och elever har under årens lopp utvecklat sig. Från
såväl statlig som kommunal sida har ökade resurser för skolpsykologisk verksamhet
och skolkuratorsverksamhet tillförts skolväsendet. Specialklassorganisationen
uppbygges successivt. I vilken utsträckning nuvarande former för samverkan
samt befintliga personella och organisatoriska anordningar verkligen svarar
mot situationens krav är emellertid oklart. Meningarna rörande de disciplinära
förhållandena i skolan är också delade. Det måste från skilda synpunkter
anses vara mycket betydelsefullt såväl att klarhet skapas angående de faktiska
förhållandena på ifrågavarande område som att av dessa förhållanden betingade
åtgärder vidtas.
10
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J
Det bör uppdragas åt skolöverstyrelsen att skyndsamt undersöka vilka ytterligare
åtgärder som kan vidtagas för att skapa ett effektivt, positivt samarbete
mellan lärare, föräldrar och elever. Som underlag för en dylik undersökning bör
läggas en noggrann kartläggning av rådande disciplinförhållanden inom skolans
olika stadier samt av förekommande faktiskt samarbete mellan hem och skola.
Det kan därvid finnas skäl att observera, att föräldrarnas medverkan inte kan
anses vara en fråga endast om intresse för barnens fostran och utveckling utan
en fråga om ett faktiskt ansvar härför. Ehuru problemen till art och omfattning
kan växla, i synnerhet mellan olika skolstadier, är ett fungerande, nära samarbete
mellan de olika intressenterna i skolarbetet en enligt min uppfattning
nödvändig förutsättning för harmoniska förhållanden och en resultatgivande
undervisning och fostran från skolans sida.
ökning av utbildning skaf acite ten. Förslag om fortsatt utbyggnad av universitet
och högskolor förelädes riksdagen genom proposition 1963:172. De framlagda
förslagen går främst ut på en kraftig expansion av utbildningskapaciteten
inom bristämnena respektive bristsektorerna. Frågan om ett maximalt utnyttjande
av utbildningsresurserna, liksom frågan om skapande av nya ämneskombinationer
behandlades också i detta sammanhang. Sistnämnda spörsmål ingår
även i lärarutbildningssakkunnigas utredningsuppdrag. Riksdagen har fattat
beslut i enlighet med de framlagda förslagen. Jag kommer senare denna dag att
föreslå, att riksdagen förelägges proposition med förslag om fortsatt utbyggnad
av universitetet i Umeå. De till grund för denna proposition framlagda
förslagen innebär, att en betydande del av de samlade utbildningsresurserna inom
de aktuella ämnesområdena skall inriktas på de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen.
Med hänsyn till det anförda finner jag mig inte ha anledning att i
detta sammanhang närmare gå in på dessa frågor.
Den decentraliserade akademiska utbildningen liksom den akademiska undervisningen
per korrespondens och vidareutbildningen av folkskollärare har under
senare år utvidgats kraftigt. Förslag om en ytterligare utvidgning av denna
verksamhet kommer att framläggas i det följande. Frågan om en utvidgning av
verksamheten till att i ökad utsträckning omfatta även andra ämnen än naturvetenskapliga
torde få prövas av Kungl. Maj:t, sedan skolöverstyrelsen, med
beaktande även av regionalt förekommande behov, ytterligare övervägt den närmare
fördelningen av anslaget på skilda ändamål.
Utbildning av gymnasieingenjörer och gymnasieekonomer till lärare har anordnats
i en omfattning, som mot bakgrund av hittills gjorda beräkningar av behovet
bedömts erforderlig. Det åligger överstyrelsen för yrkesutbildning och
skolöverstyrelsen gemensamt att i samråd med lärarutbildningssakkunniga ompröva
hittills gjorda bedömningar av ifrågavarande lärarbehov på längre sikt
och att i kommande anslagsäskanden framlägga de förslag, vartill dessa bedömningar
leder.
Genom förbättrade resurser för prognosverksamhet och yrkesvägledning finns
numera goda möjligheter att fästa de studerandes uppmärksamhet på yrkesområ
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964 11
den, inom vilka brist råder. En ytterligare förstärkning av dessa resurser avses
komma till stånd.
Ökning av lärarbenägenheten. Utan tvivel är utformningen av såväl den ämnesteoretiska
som den praktiska lärarutbildningen av synnerligen stor betydelse
för lärarrekryteringen. Viss försöksverksamhet med en på läraryrket direkt inriktad
yrkesutbildning redan under de äinnesteoretiska studierna har inletts innevarande
läsår, dels vid några fakulteter i vissa naturvetenskapliga ämnen, dels i
form av en till Linköping och Örebro förlagd tvåbetygsutbildning samt teknologie
magisterutbildning. Förslag om utbildning av lärare i matematisk-naturvetenskapliga
och grundläggande tekniska ämnen vid tekniska högskolan i Stockholm
har framlagts i årets statsverksproposition. Slutligen erinras om de förut
berörda förslagen om anordnande av en mot läraryrket inriktad ämnesutbildning
vid Umeå universitet, vilka förslag kommer att behandlas i annat sammanhang.
— Även om sålunda åtskilliga insatser har gjorts eller kommer att föreslås i
syfte att skapa en mot läraryrket inriktad utbildningsgång, kan några mer genomgripande
åtgärder i detta avseende inte vidtagas, förrän lärarutbildningssakkunniga
framlagt sina slutliga överväganden och förslag. Denna fråga hör till
huvuduppgifterna i de sakkunnigas utredningsuppdrag.
Förutsättningarna och formerna för rekrytering av i andra yrken verksamma
med en för lärarverksamhet lämplig utbildning är en mycket viktig fråga. Denna
fråga torde emellertid få upptas till behandling i annat sammanhang.
En intensiv informationsverksamhet är säkerligen av stor betydelse för lärarrekryteringen.
Jag avser att vidtaga åtgärder för att en sådan information skall
komma till stånd. Vissa förberedelser härför har vidtagits.
Utnyttjande av befintliga arbetskraftsreserver. Åtgärder i syfte att stimulera
pensionärer att ta anställning som lärare har redan tidigare vidtagits. Möjligheterna
att gå ännu längre i detta hänseende prövas i annat sammanhang.
Frågan om en förenkling av systemet med brist- och utbytestjänster samt en
anpassning av detta system till dagens situation prövas likaledes i annat sammanhang.
Rekommendationer angående bistånd åt de tekniska gymnasierna med timlärare,
främst i tekniska ämnen, har tidigare direkt eller genom förmedling av
vederbörande huvudorganisationer tillställts statliga och kommunala myndigheter
och institutioner ävensom enskilda arbetsgivare. Motsvarande rekommendation
överväges i fråga om personal med förutsättningar för lärartjänstgöring i
även andra ämnen än tekniska ämnen.
Det bör slutligen påpekas, att utrymme finns för lokala initiativ i syfte att
underlätta för personer med lämplig utbildning att tjänstgöra som lärare.
Ändring av kvalifikationskraven på lärare. Några ändringar av kvalifikationskraven
på lärare är inte omedelbart aktuella. Frågan har redan kommenterats i
det föregående. Förslag från lärarutbildningssakkunniga bör avvaktas.
12
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
Administrativa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera
den lokala -planeringen av skolverksamheten. I ett läge av svår lärarbrist är
det givetvis angeläget, att de administrativa bestämmelser, som reglerar anställningsförfaranden,
tjänstledighet m. m., ges en utformning, som svarar mot
situationens krav, bl. a. i fråga om skyndsamhet i handläggningen, och som i
görligaste mån underlättar den lokala planeringen och administrationen av skolverksamheten.
Synpunkter på dylika frågor inhämtades från landets skolchefer
i samband med ecklesiastikdepartementets undersökning av lärarsituationen hösten
1963. De inkomna synpunkterna bearbetas för närvarande inom departementet
med sikte på utfärdande av anvisningar eller ändrade bestämmelser under
vårens lopp. Detsamma gäller beträffande inkomna synpunkter rörande tidigareläggning
av intagningen vid olika utbildningsanstalter och kurser samt rörande
översyn av bestämmelserna om resekostnadsersättning i olika fall. Beträffande
flertalet av här ifrågasatta åtgärder ankommer det på Kungl. Maj:t
eller underlydande myndighet att besluta. I vissa hänseenden torde ställningstaganden
till framkomna förslag böra ske på det kommunala planet.
Uppkommande förslag till andra åtgärder än de i det föregående redovisade
kommer givetvis att övervägas ingående.
För vissa av de här redovisade åtgärderna, vilka bör bli föremål för riksdagens
prövning, kommer en närmare redogörelse att lämnas i efterföljande avsnitt och
i samband med anslagsberäkningarna för budgetåret 1964/65.»
Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare
Kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare har, som framgår
av den föregående redogörelsen, numera byggts ut så att den totalt sett väl
svarar mot efterfrågan på utbildningsplatser. Utbyggnaden har skett i form av
en utökning av såväl lärarhögskolornas som lärarkursskolornas kapacitet. Vid
vissa av sistnämnda skolor har en ökning av antalet lärarkandidater kunnat ske
genom att vissa förstärkningsåtgärder, om vilka Kungl. Maj:t enligt riksdagens
bemyndigande äger besluta, kunnat vidtagas. Lärarhögskolorna representerar
alltjämt mindre än hälften av den samlade utbildningskapaciteten och antalet
sökande till lärarhögskolorna är, till skillnad mot vad som är fallet vid lärarkursskoloma,
större än antalet utbildningsplatser.
Förslag om en ytterligare ökning från och med nästa läsår av lärarhögskolornas
kapacitet föreligger. Den förutsättes ske genom ökning av intagningen vid
lärarhögskolan i Göteborg från 60 till 75 lärarkandidater per termin samt genom
upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala med en intagningskapacitet första
läsåret av 40 lärarkandidater per termin. Vidare har en ökning av intagningen vid
samtliga lärarhögskolor bedömts vara möjlig genom ett betydligt effektivare
ianspråktagande av de på lärarhögskoleortema befintliga lärarkursskolorna. Vilken
intagningsökning som slutligt kan uppnås genom sistnämnda åtgärd är ännu
inte klarlagt. I detta sammanhang bör också nämnas förslaget om anordnande av
lärarutbildning vid universitetet i Umeå, vilket behandlas i annat sammanhang.
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
13
Departementschefen anser det både från lärarutbildnings- och lärarrekryteringssynpunkt
angeläget, att lärarhögskolekapaciteten snabbast möjligt utbygges.
Han tillstyrker därför den föreslagna utbyggnaden av lärarhögskolan i Göteborg
och förutsätter därjämte, att ett effektivare ianspråktagande av lärarkursskolorna
i Göteborg skall göra det möjligt att där öka kapaciteten ytterligare.
Lärarutbildningssakkunnigas förslag om upprättande av en lärarhögskola i
Uppsala tillstyrker departementschefen likaledes och räknar, i likhet med de
sakkunniga, med en intagning av 40 lärarkandidater per termin under det första
läsåret. Skulle möjligheter visa sig föreligga att öka intagningen i något eller
några ämnen, så att den samlade intagningen blir större än som här beräknats,
bör hinder inte föreligga mot en sådan utökning, framhåller departementschefen.
Departementschefen anför fortsättningsvis bl. a. följande.
»Vid den fortsatta utbyggnaden av lärarhögskolekapaciteten måste de utbildningsresurser
som finns på de befintliga lärarhögskoleortema synnerligen noggrant
tillvaratagas. Gjorda undersökningar har visat, att man genom lämpliga
åtgärder i detta syfte kan öka lärarhögskolornas utbildningskapacitet i inte obetydlig
omfattning. Vilken förstärkning av lärarhögskolorna med vissa nya lärartjänster,
som erfordras för att ett maximalt utnyttjande av lärarhögskoleorternas
resurser för praktisk lärarutbildning skall uppnås, har ännu ej hunnit
närmare undersökas, varför förslag härom ej framlägges nu. På grundval av den
i det föregående lämnade redogörelsen bedömer jag emellertid att en inte
obetydlig ökning av utbildningskapaciteten skall kunna ske redan därigenom
att man på ett ändamålsenligare sätt tar i anspråk lärarkursskolornas kapacitet
för lärarhögskolornas räkning. Det bör tills vidare ske inom ramen för de
förstärkningsanordningar vid lärarkursskolorna som Kungl. Maj:t i enlighet med
ett tidigare av riksdagen lämnat bemyndigande äger vidtaga.
I anslutning till vad jag nu anfört, vill jag meddela, att inom departementet
överväges hur blivande lärares benägenhet att snarast efter sin examen genomgå
praktisk lärarutbildning skall kunna ökas. Även frågan om lärarrekryteringen
beaktas i detta sammanhang. De åtgärder, vari dessa överväganden kan utmynna,
torde senare kunna vidtagas av Kungl. Maj:t.»
Departementschefen övergår därefter till att behandla vissa frågor, som sammanhänger
med förslaget om upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala. Utskottet
torde härvidlag få hänvisa till den redogörelse som intagits i propositionen,
s. 34—36.
Utbildning av folk- och sinåskollärare
I proposition 1963:111 lämnades en redogörelse för innehållet i en av 1960 års
lärarutbildningssakkunniga framlagd klasslärarprognos samt för inhämtade remissyttranden
över denna. Av redogörelsen framgick att prognosen utmynnade
i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- och småskollärare samt
att som grund för denna beräkning låg omfattande undersökningar rörande såväl
14
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
tillgångssidan, som behovssidan. Remissorganens omdömen om den gjorda prognosen
var över lag mycket positiva.
Beträffande examinationsbehovet utmynnar de sakkunnigas beräkningar i
vissa talserier (propositionen, s. 40). Av dessa framgår att medeltalen per år fram
till år 1970 är 792 för småskollärare och 844 för folkskollärare. Medeltalen per år
efter 1970 är 535 för småskollärare och 918 för folkskollärare.
För folkskollärarnas del är examinationsbehovet, sett över en längre period,
ganska konstant. En beräknad minskning av folkskollärarbehovet på mellanstadiet
och en ökning av behovet på högstadiet balanserar i viss mån mot varandra.
Som framgår av tablån på s. 40 i propositionen över behovstalen uttryckta
i heltidstjänster räknas dock totalt sett med en viss minskning av folkskollärarbehovet
under 1960-talet.
När det gäller småskollärarna föreligger däremot en klart sjunkande utveckling
av examinationsbehovet. Det stora examinationsbehovet år 1964 sammanhänger
med att examinationen år 1963 var mycket låg till följd av ungefär halva
utbildningskapacitetens omläggning till 3-årig småskollärarutbildning två år
tidigare. Lågstadiets utvidgning till att omfatta även årskurs 3 har givetvis även
inverkat. Under den återstående delen av 1960-talet beräknas emellertid, som
framgår av tablån, behovet av småskollärare vara i stort sett konstant. Samtidigt
beräknas fr. o. m. år 1966 avgången av småskollärare minska kraftigt.
Anledningen härtill är den låga examinationen av småskollärare under 1930-och 40-talen. De små examinationsårgångama från dessa årtionden kommer
nu efter hand upp i pensionsålder och föranleder, jämfört med tidigare ganska
stora pensionsårgångar, en mindre avgång ur yrket. Under 1960-talets sista
år inträder en liknande utveckling även för folkskollärarnas del.
Utbildning av folk- och småskollärare bedrives innevarande budgetår dels vid
lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg, dels vid 20 folkskoleseminarier.
Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står under avveckling och
kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret 1964/65.
Följande tablå visar, hur lärarhögskolornas kapacitet för utbildning av folkoch
småskollärare utvecklats under senare år.
F olkskollärarlin je |
Småskollärarlinje |
|||||||||||||||
Lärar- |
||||||||||||||||
högskolan i |
1961 |
1962 |
1963 |
1961 |
1961 |
1962 |
1963 |
1961 |
||||||||
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
vt |
ht |
|
Stockholm ... |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
48 |
|||||||||
Malmö...... |
— |
— |
— |
48 |
48 |
48 |
48 |
— |
— ■ |
— |
24 |
24 |
24 |
24 |
||
Göteborg .... |
— |
481 |
48 |
48 |
— |
— |
48 |
48 |
||||||||
Summa |
48 |
48 |
48 |
96 |
144 |
144 |
144 |
24 |
24 |
72 |
72 |
1 Övergångsvis intagna vid Annedals folkskoleseminarium.
15
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b
Seminarieorganisationens utveckling visas av följande tablå, i vilken även
angivits de avdelningar, som under närmast följande år kommer att finnas i
organisationen till följd av redan fattade beslut.
Ht År |
Antal klassavdelningar |
Total- s:a avd. |
||||||||||||
folkskollärarutbildning |
småskollärarutbildning |
|||||||||||||
fyraårig linje |
tvåårig linje |
S:a avd. |
treårig linj''e |
tvåårig linj''e |
S:a avd. |
|||||||||
I* |
IT |
III4 |
IV4 |
P |
IP |
P |
IP |
IIP |
P |
IP |
||||
1960 |
8 |
12 |
12 |
12 |
12 |
12 |
68 |
1 |
1 |
1 |
44 |
44 |
91 |
159 |
1961 |
8 |
8 |
12 |
12 |
18 |
12 |
70 |
26 |
1 |
1 |
22 |
44 |
94 |
164 |
1962 |
8 |
8 |
8 |
12 |
19 |
18 |
73 |
26 |
26 |
1 |
26 |
22 |
101 |
174 |
1963 |
6 |
8 |
8 |
8 |
19 |
19 |
68 |
17 |
26 |
26 |
16 |
26 |
111 |
179 |
1964 |
6 |
8 |
8 |
19 |
? |
17 |
26 |
16 |
? |
? |
||||
1965 |
6 |
8 |
? |
17 |
? |
? |
||||||||
1966 |
6 |
Examinationskapaciteten såvitt gäller folkskollärare har genom de senaste
årens beslut om intagningen vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier ökats
mycket kraftigt. Småskollärarexaminationen har under en följd av år legat på en
hög nivå utom under år 1963, då examinationssiffran kraftigt påverkades av
ungefär halva kapacitetens omläggning till 3-årig småskollärarutbildning. Denna,
i klasslärarprognosen beaktade minskning av examinationen med drygt 500 lärare,
som skedde nämnda år, påverkade givetvis småskollärarsituationen läsåret
1963/64.
En jämförelse mellan å ena sidan examinationen under perioden 1964—67
enligt fattade beslut samt redovisade förslag och bedömningar och å andra
sidan examinationsbehovet under samma period enligt klasslärarprognosen ger
följande bild.
Folkskollär. Småskollär.
Examination 1964—67 ................ 3 792 4 080
Exam .behov 1964—67 ................ 3 780 3 853
Enligt denna jämförelse, där ingående lärarbrist, avgång till högre stadier,
avgång ur yrket samt skolorganisationens tillväxt eller minskning beaktats i
prognosens behovstal, skulle balans mellan tillgång och behov råda år 1967. Reservation
måste dock enligt propositionen göras för osäkerheten i vissa grundläggande
bedömningar. Huruvida högstadiets behov av folkskollärare kommer
att öka mer än som beräknats i prognosen säges vara en i sammanhanget särskilt
svårbedömbar fråga. Detta behov synes nu kunna antagas bli större än som förutsatts
i prognosen, framhålles det.
16
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
Till grund för bedömningen av den erforderliga kapaciteten för utbildning av
folk- och småskollärare bör enligt departementschefen läggas dels den av lärarutbildningssakkunniga
år 1962 framlagda klasslärarprognosen, dels departementets
undersökning av lärarsituationen hösten 1963. Departementschefen hävdar
i fråga om behovet av folkskollärare att hänsyn också måste tagas till de förnyade
undersökningarna av ämneslärarsituationen, enär denna situation, som
den nu ter sig, åtminstone temporärt torde leda till att ett större antal folkskollärare
än prognosen förutsatt kommer att tjänstgöra på grundskolans högstadium.
Sistnämnda förhållande utgör en osäkerhetsfaktor, som nu synes motivera
ett större examinationsbehov än som beräknades i klasslärarprognosen är departementschefens
slutsats. Departementschefen fortsätter:
»Prognosens beräkningar av det egentliga klasslärarbehovet, dvs. behovet av
småskollärare samt behovet av folkskollärare för tjänstgöring inom folkskolan
och på grundskolans mellanstadium, torde vila på ganska säker grund. Den tendens
till avvikelse från prognosen som hittills kunnat konstateras när det gäller
dessa kategorier begränsar sig till takten för B-formens avveckling och pekar
mot ett något mindre lärarbehov än som, utifrån ett relativt försiktigt antagande
om denna avveckling, beräknats i prognosen. I övrigt föreligger inga omständigheter,
som tyder på att det faktiska behovet av klasslärare på egna stadier
skulle komma att avvika nämnvärt från det beräknade.
Såvitt gäller småskollärare bör enligt min mening ställningstagandena rörande
utbildningskapaciteten i huvudsak kunna grundas på prognosen. Den ökning
av småskollärarbristen, som konstaterats hösten 1963, ändrar inte denna bedömning,
enär denna bristökning berodde på en förutsedd tillfällig nedgång av examinationen
våren 1963 till följd av en omläggning till treårig utbildning av ungefär
halva utbildningskapaciteten från läsåret 1961/62. Givetvis är det angeläget,
att den uppkomna bristen snarast täckes. Detta ligger också utsagt i prognosens
examinationsbehov för år 1964, som angivits till ca 1 800 lärare.
Beträffande folkskollärare är underlaget för ett ställningstagande mer osäkert.
Denna osäkerhet hänför sig, som redan framhållits, till frågan om behovet av
lärare på högstadiet. Jag anser sistnämnda osäkerhetsfaktor tala för att utbildningskapaciteten,
såvitt gäller folkskollärare, tills vidare hålles på en hög nivå.
Härför talar också att bristen på folkskollärare inom folkskolan och grundskolans
mellanstadium innevarande läsår uppgår till över 1 000 lärare.
Utbildning av folk- och småskollärare bedrivs dels vid lärarhögskolor, dels vid
folkskoleseminarier. Lärarhögskolornas kapacitet har utbyggts successivt. Inom
lärarutbildningssakkunniga pågår för närvarande en detaljerad planering av den
fortsatta utbyggnaden. Denna utbyggnad måste givetvis efter hand inverka på
seminarieorganisationen. Allteftersom befintliga lärarhögskolor utbygges och
nya lärarhögskolor inrättas måste seminarieorganisationen krympas. Vid den pågående
planeringen av denna omläggning har stor hänsyn tagits till det aktuella
behovet av en hög kapacitet för utbildning av folkskollärare. De organisatoriska
förutsättningarna för en tillfällig utökning av seminariekapaciteten har därför
undersökts.»
17
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b
Departementschefen anser starka skäl tala för att utbildningen av folkskollärare
sker i den omfattning som visar sig organisatoriskt möjlig och, med hänsyn
till den förestående omläggningen, lämplig. Det framhålles att någon omedelbar
utbyggnad av lärarhögskolornas intagningskapacitet inte är aktuell. En viss utökning
av seminariernas kapacitet i förhallande till innevarande ar bör därför
enligt departementschefens mening tillfälligtvis ske. Departementschefen föreslår,
att intagningen på tvåårig folkskollärarlinje, som detta läsår liksom förra
läsåret omfattat 19 avdelningar, nästa läsår skall omfatta 24 avdelningar. Denna
kapacitetsökning bör delvis åstadkommas genom omläggning av utbildningen
vid seminarierna i Stockholm och Göteborg från 4-årig till 2-arig. Den 4-ariga
linjen förutsättes, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, minska från nuvarande
sex till fyra intagningsavdelningar.
Beträffande utbildningen av småskollärare anser departementschefen det på
ett övertygande sätt klarlagt, att examinationsbehovet efter hand kommer att
minska. Departementschefen förordar därför en fortsatt reducering av antalet
intagningsklasser vid folkskoleseminariernas småskollärarlinjer. Han anser dock,
att intagningen nästa år bör hållas på en något högre nivå än vad skolöverstyrelsen
föreslagit. I stället för den av överstyrelsen föreslagna reduceringen från
sammanlagt 33 intagningsklasser innevarande läsår till 24 intagningsklasser
nästa läsår föreslås en intagning omfattande 28 klasser.
Totalt minskar antalet klasser inom hela seminarieorganisationen, vid bifall
till vad departementschefen förordat, från 179 klasser innevarande läsår till 156
klasser nästa läsår.
Den sammanlagda examinationen av folk- och småskollärare, dvs. inom såväl
lärarhögskole- som seminarieorganisationen, fram till 1967 vid här förordad intagning
framgår av i propositionen redovisade tablåer och sammanfattningssiffror.
Liksom tidigare år förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt
beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.
Departementschefen dröjer slutligen nagot vid skolöverstyrelsens papekande
beträffande nödvändiga åtgärder i samband med den successiva minskning av
seminarieorganisationen, som nu bör inledas. Enligt vad departementschefen
säger sig ha under hand erfarit, har det inom lärarutbildningssakkunniga bedrivna
planeringsarbetet för övergång till lärarhögskoleorganisation nu fortskridit så
långt, att det senast i samband med fastställandet i vår av antalet intagningsavdelningar
vid seminarierna synes kunna lämnas vissa klara och konkreta
besked i fråga om vad som bedömes vara den lämpliga takten i överförandet av
utbildningen av folk- och småskollärare till lärarhögskolor. I det sammanhanget
torde, anför departementschefen, en utgångspunkt erhållas för planering av
sådana åtgärder, som med hänsyn till de enskilda befattningshavarnas intressen
kan vara påkallade i samband med denna omläggning.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 196//. 6 samt Nr 112
18 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961^
Utbildning av förskollärare och vårdpersonal vid barnanstalter
Departementschefen har i detta ämne anfört följande i anslutning till förslag
av skolöverstyrelsen och barnanstaltutredningen (se beträffande sistnämnda
båda förslag propositionen s. 48—57).
>En betydande utbyggnad av den lärarutbildning, som inriktar sig på omhändertagandet
av barn i förskoleåldern, påbörjades under föregående budgetår. De
arbetsuppgifter som ankommer på ifrågavarande lärare, förskollärarna, innefattar
både pedagogisk verksamhet och barnavårdande verksamhet. Förskollärarnas
arbete och därmed också deras utbildning har därför ett nära samband med
annan bamavardspersonals arbete och utbildning. Av denna anledning har jag
funnit det motiverat att behandla den angelägna frågan om en fortsatt utvidgning
av förskollärarutbildningen tillsammans med den av bamanstaltsutredningen
aktualiserade likaledes angelägna frågan om utbildningen av personal för
bamanstalter. En samordnad planering av utbildningen för dessa personalkategorier
är en första förutsättning för att de stora utbildningsbehoven på de
aktuella vårdområdena skall kunna tillgodoses.
Den önskvärda snabba utbyggnaden av barnstugeverksamheten under de närmaste
åren nödvändiggör en kraftigt ökad examination av förskollärare. Antalet
intagningsklasser vid förskoleseminarierna bör därför, på sätt skolöverstyrelsen
föreslår, ökas med 5 till sammanlagt 21. Denna ökning av intagningskapaciteten
avses väsentligen komma till stånd genom upprättande av två nya förskoleseminarier,
ett i Södertälje och ett i Västerås. Mot överstyrelsens förslag härutinnan
har jag ingen erinran. Skulle nagon ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas
intagningskapacitet visa sig möjlig i tillräckligt god tid före nästa läsårs
början torde, därest riksdagen inte riktar någon erinran häremot, Kungl. Maj:t,
liksom nu gäller beträffande folkskoleseminarieorganisationen, äga fatta beslut
härom. Inom ramen för Kungl. Maj:ts befogenhet bör falla att besluta i fråga om
de tidigare redovisade förslagen från skolöverstyrelsen angående vidareutbildningskurs
vid seminariet i Stockholm och en extra intagningsklass vid seminariet
i Göteborg.
Överstyrelsen har föreslagit viss begränsning av antalet lärarkandidater i intagningsklassema
vid flerparallelliga seminarier. Även om vissa skäl kan tala
härför, anser jag, med hänsyn till den stora bristen på förskollärare, att seminariernas
kapacitet bör utnyttjas så långt det är möjligt och att därför gällande
regler ifråga om antalet lärarkandidater per klass i första årskursen bör tillämpas
också vid intagningen höstteminen 1964. Detta innebär, att platser bör beredas
för 30 lärarkandidater per intagningsklass, med möjlighet för skolöverstyrelsen
att, om särskilda omständigheter så kräver, medge ett något lägre antal. Vid
bifall till den av mig sålunda förordade utbyggnaden av förskoleseminarierna
skulle nästa läsår kunna intagas ca 630 lärarkandidater. Seminarieorganisationen
skulle därvid få den omfattning, som framgår av följande sammanställning.
Statsutskottets titlåtande nr 112 år 1964
19
Seminarium |
Antal klasser |
Antal lärarkandidater |
||||
I |
II |
S:a |
I |
II |
S:a |
|
Gävle .................... |
2 |
1 |
3 |
60 |
30 |
90 |
Göteborg ................. |
2 |
2 |
4 |
60 |
60 |
120 |
Jönköping ................ |
1 |
1 |
2 |
30 |
30 |
60 |
Luleå .................... |
1 |
1 |
2 |
30 |
30 |
60 |
Malmö .................. |
2 |
2 |
4 |
60 |
60 |
120 |
Norrköping............... |
2 |
2 |
4 |
60 |
59 |
119 |
Stockholm ............... |
3 |
3 |
6 |
90 |
SO |
170 |
Södertälje ................ |
2 |
— |
2 |
60 |
— |
60 |
Uppsala .................. |
2 |
2 |
4 |
60 |
60 |
120 |
Västerås ................. |
2 |
— |
2 |
60 |
— |
60 |
Örebro ................... |
2 |
2 |
4 |
60 |
61 |
121 |
It seminarier ............. |
21 |
16 |
37 |
630 |
470 |
1 100 |
För inträde vid förskoleseminarium krävs, såsom tidigare nämnts, bl. a. viss
förutbildning i barnavård. I praktiken har flertalet intagna vid seminarierna
genomgått fullständig barnsköterskeutbildning. Med anledning av den erforderliga
utbyggnaden av förskoleseminarierna liksom av annan utbildning i barnavård
är det emellertid nödvändigt att söka finna sådana former för den förpraktik,
som utgör inträdeskrav vid förskoleseminarierna, att denna i minsta
möjliga utsträckning tar i anspråk den begränsade kapaciteten för utbildning
av personal för annan bamavårdande yrkesverksamhet. Med hänsyn till knappheten
på praktikplatser vid institutioner med smabarn, i detta sammanhang
främst daghem och lekskolor, finnes anledning att även undersöka, i vilken mån
utbildningen vid förskoleseminarierna kan ges en uppläggning, som i mindre grad
än som nu är fallet ställer anspråk på handledd praktik vid dessa institutioner.
I samband med den översyn av utbildningen som sålunda bör företagas bör
också övervägas en av lärarinneutbildningssakkunniga pa sin tid väckt fråga om
viss samordning av utbildningen av förskollärare och utbildningen av annan
kvalificerad personal på barnavårdens område. Här berörda utbildningsfrågor
bör med det snaraste tagas upp till övervägande. Till formerna härför torde jag
få återkomma i annat sammanhang.
Vad angår barnanstaltsutredningens förslag till förbättrad utbildning för vårdpersonal
vid barnanstalter, framgår klart av den tidigare lämnade redogörelsen,
att de praktiska förutsättningarna för att, på det sätt och i den omfattning som
föreslås, genomföra den föreslagna gemensamma grundkursen är mycket begränsade.
Det måste emellertid anses synnerligen angeläget, att de utbildningsbehov
utredningen pekat på tillgodoses i största möjliga mån. Jag är därför av den
uppfattningen att, trots de svårigheter som kan förutses, alla ansträngningar bör
göras för att utredningens förslag, så långt det är möjligt, skall kunna genomföras.
Jag förordar sålunda, att den nuvarande barnsköterskeutbildningcn i
enlighet med utredningens förslag omläggcs till en barnavårdsutbildning med
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1961/. G sand. Nr 112
20 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196J.
största möjliga kapacitet och med syfte inte enbart att tillgodose behovet
av barnsköterskor utan dessutom att tjäna såsom grund för den mera specialinriktade
yrkesutbildning, vartill utredningens förslag ytterst syftar. I fråga
om utformningen av denna barnavårdsutbildning synes utredningens förslag
i stort sett kunna följas, dock med beaktande av remissinstansernas synpunkter
och de lokala förutsättningarna på respektive utbildningsorter. I syfte
att underlätta den föreslagna utbyggnaden bör emellertid prövas, om inte
den praktiska delen av utbildningen kan utformas på ett sätt, som ställer mindre
anspråk på praktikplatser vid barnstugor än utredningen förutsatt. I samma
syfte bör man eftersträva, att utbyggnaden av barnavårdsskolorna sker på ett
sådant sätt att konkurrens mellan bamavårdsskolor och förskoleseminarier om
de knappa resurserna för praktisk utbildning i möjligaste mån undvikes. På
orter med förskoleseminarium bör man i största möjliga utsträckning söka förlägga
den för eleverna i barnavårdsskolan erforderliga praktiken till andra institutioner
än daghem och lekskolor.
Med hänsyn till vad här framhållits är det nödvändigt, att utbyggnaden av
förskoleseminarier och bamavårdsskolor samordnas centralt. Såsom framhållits i
ett flertal remissyttranden är detta givetvis angeläget också i fråga om de av
barnanstaltsutredningcn föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna. Gentemot
utredningens förslag rörande dessa kurser har jag, frånsett följande kompletterande
synpunkter, inte någon erinran.
Även om förskollärarkandidaternas förutbildning i barnavård kan utformas på
ett sådant sätt, att de föreslagna bamavårdskoloma avlastas en del av de elever
utredningen räknat med (240), och även om det visar sig möjligt att utforma den
praktiska delen av barnavårdsutbildningen på ett sätt, som reducerar behovet
av praktikplatser, är det sannolikt, att det kommer att dröja relativt länge, innan
de av barnanstaltsutredningen omfattade institutionerna i mera avsevärt ökad
utsträckning, jämfört med deras nuvarande rekrytering av bamsköterskor, kan
nyanställa personal med den föreslagna grundutbildningen. Med hänsyn härtill
samt till de avsevärda brister i fråga om utbildningen som enligt utredningen
föreligger bland den nu anställda personalen, bör det allvarligt övervägas, om
man inte för rätt till inträde i de föreslagna anstaltspedagogiska yrkeskurserna
bör dispensera från kravet på genomgången grundkurs i betydligt större utsträckning
än utredningen föreslagit. Härför talar också det i föregående redogörelse
pavisade förhållandet, att en betydande del av den berörda personalen
har till uppgift att vårda, inte barn utan ungdomar och vuxna. Det härmed
sammanhängande önskemålet om ett ökat inslag av manlig vårdpersonal utgör
ytterligare ett skäl för den utvidgning av dispensmöjligheterna, som jag anser
böra övervägas.
Det åligger vederbörande överstyrelse att med beaktande av vad här anförts
och i nära samverkan med övriga berörda myndigheter och huvudmän snarast
vidtaga åtgärder för att i görligaste mån genomföra den av barnanstaltsutredningen
föreslagna organisationen av utbildningen.»
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196k -
21
Utskottet
I sitt utlåtande förra året (1963:132) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1963:111 angående förslag om ökad lärarutbildning m. m. uttalade utskottet, att
bristen på lärare inom praktiskt taget alla sektorer av skolväsendet måste betecknas
som det för närvarande allvarligaste skolproblemet. Det syntes utskottet
uppenbart att de målmedvetna åtgärder för att öka lärartillgången som på
allvar inleddes genom riksdagens beslut i anledning av propositionen 1962:106
i anslutning till grundskolereformen måste få sin fortsättning. Enligt utskottet
var det helt naturligt att uppmärksamheten i dagens läge främst inriktades på
gymnasiestadiet, på grundskolans högstadium och på förskolestadiet.
Det finns enligt utskottet skäl att understryka dessa uttalanden även i år.
Den förra året påbörjade, på bredden upplagda aktionen för bättre lärartillgång
måste uppenbarligen få sin efterföljd även i år, understödd av en framsynt planering.
Utskottet kommer att i det följande redovisa sitt ställningstagande till departementschefens
förslag först beträffande ämneslärare, sedan beträffande folkoch
småskollärare och slutligen beträffande förskollärare m. fl.
Vad i propositionen nr 68 redovisas tyder på att lärarsituationen i de allmänna
gymnasierna och på grundskolans högstadium inte utvecklat sig som tidigare
prognoser, senast lärarutbildningssakkunnigas ämneslärarprognos från 1962, syntes
berättiga till att antaga. En inte obetydlig försämring i situationen i jämförelse
med tidigare antaganden synes vara ett faktum. Lärarbristen är betydande,
inte minst i bemärkelsen brist på vidareutbildade lärare.
I detta läge har departementschefen ansett sig böra precisera de åtgärder som
bör kunna vidtagas såväl på behovssidan som på tillgångssidan avseende ämneslärare.
De rekommenderade eller eljest redovisade åtgärderna avser effektivisering
av arbetsformerna, överförande av arbetsuppgifter från lärare till annan
arbetskraft, förbättring av lärarutbildningen och lärarnas arbetsförhållanden,
ökning av utbildningskapaciteten och lärarbenägenheten, ett bättre utnyttjande
av befintliga arbetskraftsreserver samt administrativa åtgärder i syfte
att underlätta lärarrekryteringen och stabilisera den lokala planeringen av skolverksamheten.
Utskottet har i det föregående lämnat en utförlig redovisning
för innebörden av de av departementschefen förordade eller rekommenderade
åtgärderna och vill för sin del ansluta sig till att de prövas och realiseras. Det
bör kraftigt understrykas det ansvar som vilar på skolöverstyrelsen att tillse,,
att de uppdrag som i skilda hänseenden förutsättes lämnade åt överstyrelsen
med hänsyn till lärarsituationens allvar fullgöres så skyndsamt som omständigheterna
det medger.
Till vissa av de i propositionen nu redovisade åtgärderna återkommer utskottet
i det följande eller i andra sammanhang.
Här må i anslutning till att disciplinfrågan och frågor om åtgärder för lugnare
arbetsförhållanden aktualiserats i motionerna 1:713 och 11:868 erinras om att de
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 112 år lDdlf.
partementschefen rekommenderat att det uppdrages åt skolöverstyrelsen att
skyndsamt undersöka vilka åtgärder som kan vidtagas för att skapa ett effektivt,
positivt samarbete mellan lärare, föräldrar och elever. Som underlag för
en dylik undersökning förutsattes bl. a. en noggrann kartläggning av rådande
disciplinförhållanden inom skolans olika stadier. Enligt vad utskottet erfarit
bearbetas och analyseras redan inhämtat primärmaterial avseende disciplinförhållandena
och därmed sammanhängande frågor rörande lugnare arbetsförhållanden
i skolorna inom överstyrelsen. Utskottet utgår från att överstyrelsen
och senare Kungl. Maj:t kommer att ägna stor uppmärksamhet åt hithörande
problem. Någon särskild riksdagsskrivelse i av motionärerna angivet syfte synes
icke utskottet påkallad. Motionerna i fråga bör därför icke föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I motionerna 1:711 och 11:869 har föreslagits, att riksdagen skulle i särskild
skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag om försöksverksamhet med uppdelning
av skolklasser, där särskilda disciplinsvårigheter råder. Enligt utskottets mening
synes det lämpligen böra ankomma på skolöverstyrelsen att taga i övervägande
spörsmålet om sådan försöksvis uppdelning i samband med nyssnämnda
uppdrag att kartlägga disciplinförhållandena i skolan. Motionerna i nu berört
hänseende bör därför icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Departementschefens förslag beträffande en utökning av kapaciteten för praktisk-pedagogisk
utbildning av ämneslärare avser dels en ökning av intagningen
vid lärarhögskolan i Göteborg från 60 till 75 lärarkandidater per termin, dels
upprättande av en ny lärarhögskola i Uppsala med en intagningskapacitet första
läsåret av 40 lärarkandidater per termin, dels ock ett effektivare ianspråktagande
av de lärar kursskolor som finns på lär arhögskoleorterna.
Utskottet ger sin anslutning till departementschefens förslag och hälsar med
särskild tillfredsställelse att lärarhögskolan i Uppsala kan börja sin verksamhet
i höst. Vad departementschefen förordat med avseende på ifrågavarande lärarhögskola
har icke givit utskottet anledning till erinran.
I motionerna 1:711 och 11:869 har hemställts om inrättande snarast möjligt,
dock senast fr. o. m. budgetåret 1965/66, av en professur i praktisk pedagogik
vid lärarhögskolan i Uppsala. Utskottet delar motionärernas uppfattning om
vikten av att en sådan professur kommer till stånd. Detta synes böra ske så
snart som möjligt. Det torde dock böra beaktas att saken uppenbarligen fordrar
ytterligare överväganden med avseende bl. a. på lokaler och eventuella avvägningsproblem
med hänsyn till den vid Uppsala universitet befintliga pedagogikinstitutionen.
Något principbeslut om professurens inrättande är utskottet icke
berett att förorda. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner i
här berört hänseende.
Vad beträffar utbildningen av folk- och sm&skollärare har departementschefen
till grund för bedömningen av den erforderliga utbildningskapaciteten lagt dels
lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos, dels en inom departementet gjord
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
23
undersökning av lärarsituationen, dels ock ämneslärarsituationen, som enligt
departementschefen åtminstone temporärt synes motivera att ett större antal
folkskollärare än som förutsatts i prognosen kommer att tjänstgöra på grundskolans
högstadium.
Beträffande folkskollärarbehovet förordar departementschefen en tills vidare
hög utbildningskapacitet, motiverad av osäkerheten om behovet av lärare på
högstadiet samt bristen på folkskollärare inom folkskolan och grundskolans mellanstadium.
För nästa budgetår föreslås att intagningen skall omfatta 21 avdelningar
på tvåårig folkskollärarlinje — nu 19 avdelningar — och fyra avdelningar
på fyraårig folkskollärarlinje — nu sex avdelningar.
Med hänsyn till att föreliggande prognosmaterial så entydigt pekar på ett
successivt minskat examinationsbehov av småskollärare förordar departementschefen
en fortsatt reducering av antalet intagningsklasser vid seminariernas småskollärarlinjer.
För nästa budgetår föreslås 28 intagningsklasser mot nu 33.
Liksom tidigare förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt
beslut om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.
I anslutning till frågan om dimensioneringen av utbildningskapaciteten för
folk- och småskollärare m. m. har väckts ett antal motioner. Utskottet skall,
innan utskottet övergår till att redovisa sina ställningstaganden till motionsyrkandena,
lämna en kortfattad redovisning för vissa uppgifter rörande utbildningskapaciteten
och seminarieorganisationen, som utskottet inhämtat från
lärarutbildningssakkunniga.
Enligt vad utskottet erfarit avser lärarutbildningssakkunniga att inom kort
i ett betänkande redovisa förslag om en lämplig takt för övergången från seminarie-
till lärarhögskoleutbildning av folk- och småskollärare. Omorganisationen
skall vara genomförd efter utgången av budgetåret 1969/70. Det förutsättes,
inte minst med hänsyn till lärarpersonalens berättigade intressen, att
planeringsarbetet för genomförande av omorganisationen skall påbörjas omedelbart
i samarbete med skolöverstyrelsen. Vissa förberedelser härvidlag har redan
träffats. De sakkunniga räknar med ett fast behov av sex lärarhögskolor
— med tillkomsten av lärarhögskolan i Uppsala är antalet fr. o. m. den 1 juli
1964 fyra — och ett par mindre enheter, »filialer», för Norrlands behov. Härutöver
tillkommer som reserv ytterligare ett par enheter genom bibehållande
tills vidare av viss kapacitet på ett par seminarieorter. Utbildningskapaciteten
beträffande folkskollärare kan, om alla resurser behöver utnyttjas till fullo, beräknas
överstiga lärarutbildningssakkunnigas tidigare prognoser rörande det
erforderliga utbildningsbehovet läsåret 1970/71 med inte mindre än 50%. Härvid
har beaktats högre skolformers behov av folkskollärare. Utbildningsbehovet
beträffande småskollärare förutsättes av lärarutbildningssakkunniga i enlighet
med tidigare prognoser fortlöpande minska. Enligt de inhämtade uppgifterna
kan riksdagsbeslut om övergång till lärarhögskola fattas tidigast våren 1966 och
åtgärder i anledning härav vidtagas tidigast hösten 1966.
Enligt utskottets mening synes de aviserade planerna om en snar övergång
24
Statsutskottets utlåtande nr 112 åt 1961+
från seminarie- till lärarhögskoleutbildning vara en naturlig konsekvens av riksdagens
principbeslut redan år 1950 om en övergång till lärarhögskolesystem.
Stora enheter koncentrerade till ett fåtal orter är utan tvivel nödvändiga, både
därför att klasslärarutbildningen bör stödjas av vetenskaplig forskning — möjligheterna
härtill är med hänsyn till erforderligt samarbete givetvis störst på de
akademiska orterna — och därför att endast dessa stora enheter kan ge underlag
för erforderligt antal lärartjänster och den praktiska utbildning som är knuten
till lärarutbildningen. Utskottet vill i detta sammanhang med avseende på en
i vissa motioner föregiven risk från rekryteringssynpunkt av lärarutbildningens
lokalisering endast till vissa centra erinra om att praktikterminen vid lärarhögskoleutbildningen
medför att lärarna sprides över hela landet.
I motionerna 1:677 och 11:824 har uttryckts farhågor för att koncentrationen
till ett fåtal större orter inte skulle ha sådana fördelar i praktiskt, vetenskapligt
och pedagogiskt avseende som inte de nuvarande seminarieortema under
många år ännu — och i vissa avseenden bättre — skulle kunna erbjuda.
Med hänsyn till principbeslutet år 1950 om övergång till lärarhögskolesystem,
vars praktiska förverkligande utskottet tidigare vid flera tillfällen efterlyst, och
då systemet enligt utskottets nyss angivna uppfattning har obestridliga fördelar,
kan utskottet inte dela motionärernas farhågor. Principbeslutet står fast och
övergången till lärarhögskolesystem kan enligt utskottets mening inte längre
uppskjutas. Det är däremot enligt utskottets uppfattning väsentligt att övergången
och det oundvikliga nedläggandet av seminarier sker så smidigt som
möjligt. De försäkringar som lämnats av departementschefen i propositionen
och som utskottet erhållit också från lärarutbildningssakkunniga om att särskild
hänsyn skall tagas till de enskilda befattningshavarnas intressen i samband
med omläggningen är enligt utskottets mening ytterst värdefulla. Utskottet
vill i sammanhanget också uttrycka den förhoppningen, att de nedlagda
seminarielokalerna så långt möjligt skall kunna komma till sådan framtida användning,
som främjar och ligger i linje med seminarieortens allmänt kulturella
intressen.
Utskottet finner mot bakgrunden av vad som här upptagits icke skäl att, såsom
i motionerna 1:677 och 11:824 påyrkats, riksdagen skulle i särskild skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts. Motionerna i fråga
bör därför icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
Med hänsyn dels till vad som upplysts om den planering för en definitiv övergång
till lärarhögskoleutbildning av klasslärare — förenad med en samtidig ökning
av utbildningskapaciteten — som kan väntas i anslutning till kommande
förslag av lärarutbildningssakkunniga och dels till vad utskottet i det föregående
anfört i ämnet avstyrker utskottet jämväl bifall till yrkandet i motionerna
1:685 och 11:836 om bibehållande under vissa betingelser av seminarieorganisationen
vid nuvarande omfattning.
I flera motioner har berörts frågan om intagningskapaciteten vid seminarierna
och dennas fördelning på olika utbildningslinjer. I motionerna 1:685 och 11:830
25
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196 Jr
har föreslagits att lärare för lågstadiet företrädesvis skall utbildas pa tieårig
linje, så länge rekryteringen till denna linje är kvalitativt tillfredsställande.
Den treåriga utbildningen av småskollärare fyller enligt utskottets mening
alltjämt en viktig funktion vid våra folkskoleseminarier. Rekryteringen till de
treåriga linjerna är uppenbarligen god. Trots detta kan utskottet inte nu se någon
anledning att företrädesvis utbilda lärare på sådana linjer, särskilt som de
tvååriga linjerna med studentexamen som grund dels ger en snabbare examination
— en väsentlig faktor i rådande lärarbrist — dels är en logisk konsekvens
av den allt större studentexaminationen, dels också får sin motivering av den
gradvisa övergången till lärarhögskolesystem, där studentexamen uppenbarligen
måste bli inträdeskrav. Det förtjänar i sammanhanget också att papekas, att
inte så få av de sökande — och även sedermera intagna — till de treåriga linjerna
är studenter.
Utskottet kan med hänsyn till anförda skäl inte biträda ifrågavarande motionsyrkande.
Motionerna 1:685 och 11:836 bör därför avslas av riksdagen i berört
hänseende.
På i huvudsak samma skäl som anförts mot bifall till förslaget i motionerna
1:685 och 11:836 torde även motionerna 1:714 och 11:870, i vad de avser att riksdagen
skulle uttala sig för att antalet avdelningar vid intagningen i höst till
fyraårig folkskollärarutbildning skall vara sex i stället för av departementschefen
förordade fyra, böra avslås av riksdagen. Det ma här erinras om att skolöverstyrelsen
utifrån sina utgångspunkter förordat samma minskning av antalet
intagningsavdelningar för fyraårig utbildning som departementschefen nu preliminärt
förutsätter. Någon särskild riksdagsskrivelse synes inte nödvändig i
fråga om elevintagningen till tvåårig folkskollärarutbildning, eftersom departementschefens
starka betonande av att den bör hållas på en hög nivå otvivelaktigt
borgar för att syftet i motionerna i fråga blir tillgodosett, då slutligt beslut
fattas i fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.
Utskottet tillstyrker att seminarieorganisationen får den omfattning som departementschefen
förordat. Liksom hittills bör det emellertid få ankomma på
Kungl. Maj:t att slutligt bestämma antalet intagningsavdelningar vid seminarierna.
Departementschefens förslag till elevintagning vid folkskoleseminarierna bygger
enligt departementschefens eget uttalande på särskilt hänsynstagande till
bristen på ämneslärare inom ramen för 40 %-alternativct — det alternativ som,
senast i enlighet med lärarutbildningssakkunnigas ämneslärarprognos, lagts till
grund för dimensioneringen av intagningen på folkskollärarlinjcrna. Utgångspunkten
är alltså att 60 % av undervisningen på grundskolans högstadium skall
bestridas av filosofie magistrar och jämställda och 40 % av vidareutbildade
folkskollärare. Någon anledning till att riksdagen vid sitt bemyndigande åt
Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut om antalet intagningsavdelningar skulle
särskilt poängtera att hänsyn skall tagas till ifrågavarande utbildningsbehov
inom 40 %-alternativet synes enligt utskottets mening inte föreligga, särskilt som
26 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964.
därjämte lärarutbildningssakkunniga i sitt kommande betänkande kan väntas
presentera ett starkt underbyggt krav på att hänsyn även fortsättningsvis skall
tagas till ifrågavarande folkskollärarbehov. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionerna I: 687 och II: 837 samt I: 711 och II: 869 i nu berört hänseende.
Rådande brist på ämneslärare, inklusive lärare inom 40 %-alternativet, har
medfört att manga folkskollärare utan vidareutbildning men med lång lärarerfarenhet
har kommit att tjänstgöra på högstadiet och där, såvitt utskottet kunnat
erfara, gjort utomordentligt goda insatser i undervisningen. De korttidsförordnanden
på vilka de arbetar och de osäkra anställningsvillkoren i övrigt skapar
emellertid helt naturligt en känsla av otrygghet för vederbörande lärare.
I nagra motioner har dessa icke vidareutbildade högstadielärares problem
tagits upp till behandling. I motionerna 1:711 och 11:869 framställes sålunda
förslag om att sadana lärare, om de fyllt 45 år och i 12 terminer tjänstgjort
på grundskolans högstadium, skall ges behörighet till ordinarie ämneslärartjänster.
Utskottet kan icke biträda detta yrkande. Enligt utskottets mening skulle
detta lätt betraktas som en genväg att nå ordinarie tjänster och på så sätt negativt
påverka efterfrågan på och genomgången av vidareutbildningskurserna för
folkskollärare. Utskottet anser sig därför böra avstyrka bifall till ifrågavarande
motioner i denna del.
I motionerna 1:687 och 11:837 har hemställts om en särskild riksdagsskrivelse
till Kungl. Maj :t om att vidareutbildning i läroämnen som förekommer på
högre stadier regelmässigt skall anordnas samt att med hänsyn till lärarbristen
möjligheter bör tillskapas att ge kompletterande utbildning åt folkskollärare,
som genom tjänstgöring på högre stadier gjorts förtrogna med dessa stadiers
speciella arbetsproblem. Da fragan om vidareutbildning av folkskollärare, som nu
tjänstgör på högre stadier utan att vara vidareutbildade, synes vara aktuell för
departementschefen — motionärerna har själva hänvisat till ett uttalande i propositionen
nr 68 om att visst fog talade för att samtliga sådana lärare, 1 990,
borde vidareutbildas för tjänstgöring på högre stadier, utgår utskottet ifrån att
departementschefen överväger de åtgärder som kan anses påkallade i av motionärerna
nämnt syfte. Det synes utskottet ytterst angeläget att ifrågavarande
lärares trygghetsproblem blir vederbörligen beaktade. Någon särskild riksdagsskrivelse
i ämnet synes emellertid icke påkallad. Utskottet avstyrker därför bifall
till ifrågavarande motionsyrkanden.
I motionerna 1:712 och 11:871 har jämförelser gjorts mellan den beräkning av
antalet födda som bl. a. legat till grund för lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos
och det faktiska antalet födda åren 1961—1963. Enligt det tabellariska
material som intagits i motionerna skulle de faktiska siffrorna överstiga
de beräknade i sadan utsträckning, att det kunde ha betydelse för dimensioneringen
av klasslärarutbildningen under kommande år. Utskottet utgår från att
lärarutbildningssakkunniga i sin kontinuerliga uppföljning av prognoserna beaktar
angivna förhållanden. I detta sammanhang får utskottet erinra om att det
enligt vad utskottet i det föregående angivit kan väntas, att lärarutbildningssak
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
27
kunniga i sitt kommande betänkande kommer att förorda en avsevärd »överkapacitet»
för folkskollärarutbildning i jämförelse med de sakkunnigas tidigare
prognoser. Utskottet finner med hänsyn till angivna förhållanden icke erforderligt
att på sätt förordats i motionerna 1:712 och 11:871 riksdagen skulle bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga av motionerna påkallade förstärkningar i lärarutbildningskapaciteten.
Utskottet avstyrker fördenskull bifall till motionerna,
såvitt nu är i fråga.
Redan föregående år (utlåtande 132, s. 45) betonade utskottet att ett av de
svåraste bristområdena i hela vårt utbildningsväsende otvivelaktigt är förskollärarutbildning
en. Att kraftfulla åtgärder borde tillgripas för att bemästra nuvarande
svåra situation var enligt utskottet ställt utom allt tvivel.
De av departementschefen förordade åtgärderna innebär, som tidigare redovisats,
att den nuvarande intagningskapaciteten — 470 platser — utökas till
totalt 630 platser genom inrättande bl. a. av två nya seminarier i Södertälje
och Västerås. Dessutom förordas att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t bemyndigande
att fatta beslut om den ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas
intagningskapacitet, som kan visa sig möjlig.
Utskottet tillstyrker att intagningskapaciteten förstärkes i den omfattning som
förordats av departementschefen.
I motionerna 1:712 och 11:871 har hemställts om en särskild riksdagsskrivelse
till Kungl. Maj:t om vidtagande av erforderliga åtgärder för en snabb utbyggnad
av förskollärarutbildningen. Utskottet utgår för sin del från att såväl skolöverstyrelsen
som Kungl. Maj:t även fortsättningsvis prövar alla åtgärder som
är tekniskt och pedagogiskt möjliga och från lokaliseringssynpunkt försvarliga
att ytterligare utveckla och utbygga seminarieorganisationen. Ett särskilt uttalande
från riksdagens sida i ämnet synes icke utskottet erforderligt. Utskottet
avstyrker bifall till ifrågavarande motionsyrkande.
Vid lokaliseringen av nya seminarier synes särskild hänsyn böra tagas inte
minst till tillgången på närbelägna övningsinstitutioner och från pedagogisk
synpunkt lämpliga praktikhandledare samt möjligheterna till erforderlig samordning
med annan lärarutbildning. Därest Karlstad, i motionerna 1:686 och
11:838 förordad som lämplig förläggningsort, samt exempelvis Borås och någon
eller några ytterligare orter i södra och norra Norrland nu eller framdeles bedömes
svara mot dessa och andra berättigade krav som kan behöva uppställas
förutsätter utskottet, att skolöverstyrelsen tar erforderliga initiativ för inrättande
av ett seminarium på orten. Någon särskild skrivelse från riksdagen till
Kungl. Maj:t i ämnet synes emellertid inte erforderlig, då överstyrelsen enligt
vad utskottet erfarit kontinuerligt och uppmärksamt bevakar möjligheterna till
förläggning .av seminarier på skilda orter. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionerna 1:686 och 11:838.
Mot vad departementschefen anfört med avseende på organisationen av utbildningen
för vårdpersonal vid barnanstalter har utskottet ingen erinran.
28
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196å
Slutligen får utskottet beröra ett förslag som upptagits i motionerna I: 711
och 11:869 om överförande av huvudmannaskapet för den regionala akademiska
undervisningen från skolöverstyrelsen till universitetskanslersämbetet. Med hänsyn
till målinriktningen mot läraryrket vid de regionala ett- och tvåbetygskurserna
som icke — i varje fall ännu — är lika markerad vid motsvarande universitetsundervisning
synes enligt utskottets mening den i motionerna påyrkade
förändringen av huvudmannaskapet för den regionala utbildningen icke påkallad,
i varje fall icke för närvarande. Lärarutbildningssakkunnigas förslag om
hur den framtida utbildningen av lärare skall utformas synes i varje fall böra
avvaktas, innan slutlig ställning tages till det nu aktualiserade spörsmålet. Likaså
får utskottet erinra om att kanslersämbetet med hänsyn till vad riksdagen må
komma att besluta i anledning av särskild proposition i ämnet inom kort kan
tänkas genomgå en stor organisationsomvandling. Att därför nu överlåta en ny
stor uppgift på ämbetet synes utskottet icke välbetänkt. Utskottet utgår emellertid
ifrån att under alla förhållanden ett intimt och positivt samarbete och
samråd äger rum mellan överstyrelsen och kanslersämbetet i frågor sammanhängande
med den regionala utbildningen.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen må besluta, att i Uppsala skall fr. o. m. budgetåret
1964/65 upprättas en lärarhögskola, tills vidare organiserad
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
2. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
överenskommelsen med Uppsala stad angående fördelningen
mellan staten och staden av vissa kostnader vid upprättandet
av en lärarhögskola i Uppsala;
3. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser principbeslut
om inrättande av en professur i praktisk pedagogik vid
lärarhögskolan i Uppsala, icke må bifallas av riksdagen;
4. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna
riktlinjer, fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt, som
fordras för genomförande av den av departementschefen förordade
utökningen av intagningskapaciteten vid de befintliga
lärarhögskolorna;
5. att motionerna 1:677 och 11:824 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
6. att motionerna 1:685 och 11:836, i vad de avser bibehållande
under vissa betingelser av den nuvarande seminarieorganisationens
omfattning, icke må bifallas av riksdagen;
Statsutskottet* utlåtande nr 112 år 196U
29
7. att motionerna 1:685 och 11:836, i vad de avser att lågstadielärarna
skulle företrädesvis utbildas på treårig linje, icke
må bifallas av riksdagen;
8. att motionerna 1:714 och 11:870, i vad de avser intagning
vid seminarierna för folkskollärarutbildning, icke må bifallas
av riksdagen;
9. att motionerna 1:687 och 11:837, i vad de avser åtgärder
för vidareutbildning och viss kompletterande utbildning åt
vissa folkskollärare, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
10. att motionerna 1:687 och 11:837 samt 1:711 och 11:869,
i vad de avser särskilt hänsynstagande till högstadiets ämneslärarbehov
inom ramen för 40 %-altemativet, icke må föranleda
någon riksdagen åtgärd;
11. att motionerna 1:713 och 11:868 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
12. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser försöksverksamhet
med uppdelning av skolklasser, där särskilda disciplinsvårigheter
råder, icke må bifallas av riksdagen.
13. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser kompetenskrav
för folkskollärares tjänstgöring på grundskolans högstadium,
icke må bifallas av riksdagen;
14. att motionerna 1:712 och 11:871, i vad de avser förstärkning
av lärarutbildningskapaciteten med hänsyn till vissa angivna
förhållanden i prognosmaterial, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
15. att motionerna 1:711 och 11:869, i vad de avser huvudmannaskapet
för den regionala akademiska undervisningen,
icke må bifallas av riksdagen;
16. att riksdagen må besluta, att förskollärarutbildningen
under budgetåret 1964/65 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat;
17. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta
om statsbidrag till enskild barnavård sskola i högst samma omfattning
som till central kommunal yrkesskola;
18. att motionerna 1:686 och 11:838 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
19. att motionerna 1:712 och 11:871, i vad de avser åtgärder
för en snabb utbyggnad av förskollärarutbildningen, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
30
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964.
II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1964/65
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
l:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (proposition
nr 68, punkt 1, s. 61—67) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Lärarhögskolan i
Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 10 050 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Thorsten Larsson och Svanström (1:489) och den andra mom andra
kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Boo (II: 600), i vilka hemställts
1. att riksdagen måtte besluta medge inrättandet av en personlig professur för
docenten Ingvar Johannesson i praktisk pedagogik med särskild inriktning på
ungdomsarbetets metodik vid lärarhögskolan i Stockholm samt 2. att vederbörande
utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig medelsanvisning;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Stenberg m.fl. (1:714) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordstrandh (II: 870), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta om inrättande av en tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid
lärarhögskolan i Stockholm.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 600 och II: 870.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 400 000 kr., avser
bl. a. följande.
1. En laboratur i utvecklingspsykologi med särskild inriktning på förskoleålderns
psykologi och pedagogik inrättas, varvid till innehavare av denna laboratur,
utan ansökningsförfarande, kallas docenten Stina Sandels. Samtidigt överföres
det bidragsbelopp om 100 000 kr., som nu utgår från anslag under femte
huvudtiteln till barnpsykologiska forskningslaboratoriet, vilket förestås av docenten
Sandels, till lärarhögskolan för bestridande av kostnader för samma ändamål
som hittills.
2. Det nuvarande beloppet av 25 000 kr. till rektors förfogande för biträde
med rektorsuppgiftema uppräknas till 35 000 kr.
3. Två psykologtjänster i Ae25 respektive Ae21 samt en assistenttjänst in -
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b
31
rättas. Genom inrättandet av dessa tjänster på lärarhögskolans stat uppkommer
en minskning av medelsbehovet under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
med ca 80 000 kr. Detta har beaktats vid beräkningen av nämnda anslag.
4. En lektorstjänst i högstadiets metodik med placering i Ao 25 och en lektorstjänst
i högst Ao 23 i specialundervisningens metodik inrättas.
Skolöverstyrelsen har upprepat sitt tidigare framförda förslag om inrättande
av en tjänst som biträdande rektor. Samma förslag har framförts i fråga om
lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg. Med anledning härav har Kungl. Maj:t
i beslut den 14 februari 1964 uttalat, att med hänsyn till lärarhögskolornas fortskridande
utbyggnad formerna för deras omedelbara ledning bör omprövas, samt
uppdragit åt statskontoret att skyndsamt verkställa en undersökning därav och
inkomma med av undersökningen betingade förslag. Dessa förutsättes föreligga
inom sådan tid, att de kan läggas till grund för åtgärder från nästa läsårs början.
Med hänsyn härtill har departementschefen förordat att det skall få ankomma
på Kungl. Maj:t att senare besluta om formerna för förstärkning av lärarhögskolornas
ledning. I avvaktan på detta ställningstagande räknar departementschefen
nu endast med en höjning av beloppet till biträde med fullgörande av
vissa rektorsuppgifter från 25 000 till 35 000 kr.
I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 68.
Utskottet. I motionerna I: 489 och II: 600 har begärts inrättande av en professur
i praktisk pedagogik med särskild inriktning på ungdomsarbetets metodik,
personlig för docenten Ingvar Johannesson. Ehuru utskottet finner skäl tala för
att en sådan professur bör komma till stånd vid exempelvis lärarhögskolan i
Stockholm torde det närmast böra ankomma på skolöverstyrelsen att taga
initiativ i frågan efter avvägning mot andra för lärarhögskolorna angelägna
önskemål. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.
Med hänsyn till vad som anförts om uppdrag åt statskontoret att skyndsamt
verkställa en undersökning av formerna för lärarhögskolornas omedelbara ledning
anser sig utskottet nu icke böra föregripa resultatet av denna undersökning
i avseende på den i motionerna I: 714 och II: 870 föreslagna tjänsten som biträdande
rektor vid lärarhögskolan i Stockholm. Utskottet avstyrker därför bifall
till motionerna, såvitt nu är i fråga. Utskottet anser emellertid rent principiellt
— såsom utskottet uttalade redan förra året (utlåtande nr 132, s. 50) — att rektor
vid lärarhögskola bör beredas sådan arbetshjälp, att han mera odelat kan
ägna sig åt sina egentliga, pedagogiska arbetsuppgifter. Tills vidare bör beloppet
till biträde med fullgörande av vissa rektorsuppgifter höjas med 10 000 kr. i
enlighet med departementschefens förslag.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på avlöningsanslaget
för lärarhögskolan i Stockholm biträder utskottet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör avlöningsanslaget för nästa budgetår
höjas med 400 000 kr.
32
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961,f.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:489 och II: 600 samt I: 714 och
II: 870, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 800 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 988 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................. 3 722 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 540 000
Summa kr. 10 050 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 10 050 000 kr.
2:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med
50 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
774 000 kr.
3:o) lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 69 och 70), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
4:o) Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4,
s. 70—74) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964-
33
ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes av
vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för lärarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65, dels ock till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m.fl.
(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870),
i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta om inrättande
av en tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid lärarhögskolan i Malmö.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen II: 870.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 557 000 kr., avser
bl. a. följande.
1. För arvodering av psykometrisk konsult anvisas 20 000 kr., ett belopp som
även bör kunna användas för arvodesanställning av statistiker.
2. Fyra lektorstjänster i högstadiets metodik i lönegrad Ao 25 inrättas.
3. Tre adjunkts- eller ämneslärartjänster vid övningsskolan inrättas.
4. En musiklärartjänst i Ao 20 inrättas.
5. En övningsskollärartjänst i Ao 20/17 med anknytning till ny skolmognadsklass
inrättas.
Ett förslag av skolöverstyrelsen om inrättande av en tjänst som biträdande
rektor vid lärarhögskolan har icke biträtts av departementschefen, som i stället
förordat en uppräkning av beloppet till biträde med fullgörande av vissa rektorsuppgifter
med 10 000 kr.
I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 68.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och avstyrker — under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat under
punkten 1 i det föregående med avseende på ett motionsvis framfört förslag om
inrättande av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan i Stockholm
— att motionerna I: 714 och II: 870 i vad de avser inrättande av motsvarande
tjänst vid lärarhögskolan i Malmö bifalles av riksdagen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
34
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961i.
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65.
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 784 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 562 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 3 214 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 260 000
Summa kr. 8 820 000
c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.
5:o) Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 5, s. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 830 000 kr.
6:o) Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 75 och 76), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 253 000 kr.
7:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,
s. 76—81) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels ock till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
8 117 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m.fl.
(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870),
35
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196^
i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta om inrättande
av en tjänst som biträdande rektor i ABp 27 vid lärarhögskolan i Göteborg.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 870.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 216 000 kr., avser
bl. a. inrättande av följande tjänster m. m.
A. Den egentliga lärarhögskolan
1. En professorstjänst i Bo 3 i enlighet med beslut av 1963 års riksdag.
2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik vid speciallärarlinjen.
3. Två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.
4. Tre lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.
5. En lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.
6. Två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.
7. En lektorstjänst i Ao 23 i specialundervisningens metodik.
8. En kontoristtjänst i Ae 9.
9. Två biträdestjänster i Ae 7.
10. Höjning av arvodet till bibliotekarie vid speciallärarlinjen från 300 kr. till
600 kr.
B. Övningsskolan
11. En adjunktstjänst i Ao 23.
12. En ämneslärartjänst i Ao 21.
13. Fem övningsskollärartjänster i Ao 20.
14. Tio övningsskollärartjänster i Ao 20/17.
15. En vaktmästartjänst i Ao 8.
16. ökade kostnader för skolbibliotekarie.
Ett förslag av skolöverstyrelsen om inrättande av en tjänst som biträdande
rektor vid lärarhögskolan har icke biträtts av departementschefen, som i stället
förordat en uppräkning av beloppet till biträde med fullgörande av vissa rektorsuppgifter
med 10 000 kr.
I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen nr 68.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och avstyrker — under hänvisning till vad utskottet anfört och förordat under
punkten 1 i det föregående med avseende på ett motionsvis framfört förslag om
inrättande av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan i Stockholm —
att motionerna I: 714 och II: 870 i vad de avser inrättande av motsvarande
tjänst vid lärarhögskolan i Göteborg bifalles av riksdagen.
36
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 953 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majd;, förslagsvis.................. 815 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 167 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 182 000
Summa kr. 8 117 000
c) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 117 000 kr.
8:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 81 och 82), vilket innebär en anslagshöjning med
139 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
519 000 kr.
9:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 83 och 84), vilket innebär en anslagshöjning
med 230 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kr.
10:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 84 och 85), vilket innebär
en anslagsminskning med 125 000 kr., hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196It -
37
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kr.
ll:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 85), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag under
förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för lärarhögskolan
i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Personalförteckning
Tjänstemän å ordinarie stat
1 rektor för lärarhögskolan....................... Bp 3
1 rektor vid övningsskolan .......................ABp 27
1 lektor i psykologi och pedagogik................ Ao 27
12 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 27
6 lektorer i högstadiets metodik.................. Ao 25
9 adjunkter..................................... Ao 23
6 ämneslärare................................... Ao 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19
1 bibliotekarie (halvtid).......................... Ae 23
1 sekreterare .................................... Ae21
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Uppsala,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 930 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. 328 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................................. 815 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 727 000
Summa kr. 2 800 000
c) till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kr.
12:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, s. 86), vilket innebär anvisande av ett nytt anslag
under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,
3 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 6 sand. Nr 112
38
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av7 100 000
kr.
13:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 86), vilket innebär anvisande av ett nytt
anslag under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kr.
14:o) Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 86), vilket innebär anvisande av ett nytt
anslag under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning
och utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kr.
15:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15, s. 86—89), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminariema, som föranledes av
vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminariema,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 880 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 472 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................. 11 737 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 503 000
Summa kr. 29 592 000
c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 29 592 000 kr.
16:o) Folkskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, s. 90 och 91), vilket innebär en anslagshöjning med 140 000 kr.,
hemställer utskottet,
39
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196A
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 540 000
kr.
17:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 17, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
695 000 kr.
18;o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000
kr.
19 :o) Förskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 19, s. 93—95), vilket innebär en anslagshöjning med 637 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för förskoleseminarierna, som föranledes av
vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1964/65:
1.
2.
3.
4.
Avlöningsstat
Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ..
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ....................
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................
Rörligt tillägg, förslagsvis ...................
Summa kr.
310 000
40 000
1 870 000
380 000
2 600 000
c) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.
20:o) Förskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, s. 95), vilket innebär en anslagshöjning med 121 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 kr.
40
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
21 ro) Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 96), vilket innebär en anslagshöjning med 24 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förskoleseminariema: Materiel, böcker
m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av
180 000 kr.
22:o) Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 96), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förskoleseminariema: Inredning och
utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
23:o) Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s.
97—103) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den
ändring i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm, som föranledes
av vad departementschefen föreslagit, dels till Särskilda lärarutbildningsåtgärder
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 590 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 1 690 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m.fl.
(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870), i
vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Särskilda
lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 6 061 000 kr.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 870.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande beträffande denna punkt.
Vidareutbildning av folkskollärare. I samband med sina anslagsäskanden för
nästa budgetår har skolöverstyrelsen lämnat en redogörelse för vidareutbildningsverksamheten
under läsåren 1962/63 och 1963/64, av vilken framgår bl. a.
följande.
Till terminskurserna och vidareutbildningskursen i handelsämnen under 1 ä såret
1962/63 anmälde sig sammanlagt 464 sökande. Till kurserna i psykologi
och pedagogik under samma läsår anmälde sig 446 sökande. Motsvarande
antal sökande till de läsåret 1963/64 anordnade kurserna har varit 498
respektive 606. Antalet deltagare i de olika kurserna de båda nämnda läsåren
samt antalet vid slutprövning godkända i varje ämne läsåret 1962/63 framgår
av följande tablå.
41
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b
Terminskurser, vidareutbildningskurs i handelsämnen samt kurser i psykologi
och pedagogik läsåren 1962/63 och 1963/6 b
-
Amne
Antal deltagare vid
kursernas början
1962/63
Matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
Matematik ...;..................
Fysik ...........................
Kemi ...........................
Övriga ämnen (exkl. psyk. och ped.):
Kristendomskunskap .............
Modersmålet (två terminer).......
Historia........................ •
Samhällskunskap .................
Yrkesvägledning .................
Handelsämnen (två terminer) .....
Psykologi och pedagogik............
141
112
67
43
22
68
63
9
309
1963/64
125
104
62
41
24
69
98
120
14
477
Antal vid slutprövning
godkända
i varje
ämne
1962/63
130
no
64
42
22
08
62
9
299
Den 1963/64 anordnade utbildningen omfattar följande antal kurser i skilda
ämnen, nämligen i matematik 7, fysik 7, kemi 5, kristendomskunskap 2, modersmålet
1, historia 2, samhällskunskap 3, yrkesvägledning 3, handelsämnen 1 samt
psykologi och pedagogik 8 kurser.
I de till överstyrelsen av kursföreståndama och kursledarna ingivna pedagogiska
redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsåret 1962/63
vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen
och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste enligt överstyrelsens
mening också anses gott.
Regional akademisk undervisning bedrives dels med inriktning pa ett akademiskt
betyg, dels med inriktning på två akademiska betyg.
Akademiska ettbetyg skur ser anordnas läsåret 1963/64 på tolv orter, nämligen
Eskilstuna, Halmstad, Hälsingborg, Kalmar, Karlstad, Luleå, Nyköping, ^Skellefteå,
Trollhättan, Västerås, Växjö och Östersund. Sammanlagt anordnas 25 kurser
med fördelning på ämnena matematik, fysik, kemi, nationalekonomi och statskunskap.
Akademiska tvåbetygskurser har läsåret 1963/64 påbörjats i ämnena matematik
och fysik i Linköping och Örebro. I dessa kurser deltager sammanlagt ca
50 studerande. Undervisning till motsvarande nivå bedrives även i ämnet kristendomskunskap
med 25 behöriga deltagare.
Tclcnologie magisterutbildning har läsåret 1963/64 påbörjats i Linköping och
Örebro med sammanlagt 80 deltagare. Utbildningen skall på varje kursort tills
vidare bedrivas vid två linjer, en för teknisk fysik och en för elektroteknik.
42
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961+
I matematik och fysik skall utbildningen syfta till att ge motsvarande kunskaper,
som krävs för betygsgraden Med beröm godkänd i filosofisk ämbetsexamen
eller för godkänt betyg i civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,
dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen skall
motsvara kraven för godkänt betyg i civilingenjörsexamen i motsvarande ämne,
med undantag av att examensarbete ej skall krävas. Den ämnesmässiga utbildningen
skall dock anpassas till att ge deltagarna en ändamålsenlig lärarutbildning.
Undervisningen är i den utsträckning så är möjligt samordnad med den på
samma utbildningsorter anordnade akademiska tvåbetygsundervisningen.
Utbildningen ledes av en styrelse, benämnd styrelsen för den regionala teknologie
magisterutbildningen.
Anslagsäskanden för 1964/65
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 beräknat
en ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med 590 000 kr. Överstyl
elsen har därvid icke medräknat kostnaderna för teknologie magisterutbildning,
innevarande budgetår beräknade till 720 000 kr., enär överstyrelsen förutsatt att
anslagsäskanden härför skulle inges av den särskilda styrelsen för denna utbildning.
Den reella beräknade kostnadsökningen för den av överstyrelsens äskande
omfattade verksamheten uppgår således till 1 310 000 kr.
Den av skolöverstyrelsen beräknade ökningen av medelsbehovet för budgetåret
1964/65 fördelar sig på följande förslag till utvidgning av verksamheten.
!• Anordnande av ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning .... 65 000
2. Heltidsanställning av kursledare för fyra kurser i yrkesvägledning 40 000
3. Anordnande av ytterligare en terminskurs i samhällskunskap ... 30 000
4. Anordnande av kvällskurser i matematik, fysik, kemi, engelska
och tyska................................................. 250 000
5. Anordnande av vidareutbildningskurs om två terminer i biologi 60 000
6. Anordnande av en terminskurs i vartdera av ämnena kristen
domskunskap,
historia och kemi ............................ 120 000
7. Anordnande av ytterligare fyra biämneskurser................ 40 000
8. Anordnande av ytterligare fyra kurser i psykologi och pedagogik 40 000
9. Anordnande av fem sommarkurser som förberedelse till terminskurser
i matematik, fysik och kemi.......................... 25 000
10. Anordnande av ytterligare fyra regionala akademiska ettbetygs
kurser.
................................................... 240 000
11. Anordnande av ytterligare fyra preparandkurser för regional akademisk
ettbetygsundervisning............................... Ig qoo
12. Anordnande av två akademiska tvåbetygskurser i kemi........ 240 000
13. Anordnande av en vidareutbildningskurs för förskollärare...... 115 000
14. Anordnande av en vidareutbildningskurs för lärare vid nomad
skolor
.................................................... 30 000
Summa kr. 1 311 000
43
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
Styrelsen för den regionala teknologie magisterutbildningen har i sitt ailslagsäskande
för budgetåret 196 4/6 5 beräknat det sammanlagda
medelsbehovet för ifrågavarande utbildning till 1 450 000 kr. I förhållande
till de för innevarande budgetår beräknade kostnaderna för samma utbildning
innebär detta en kostnadsökning med 730 000 kr. Av denna kostnadsökning hänför
sig 160 000 kr. till ett förslag om inrättande av fyra ordinarie universitetslektorat,
två i matematik och två i fysik, på tekniska högskolans i Stockholm
stat men med stationering av tjänstinnehavarna i Linköping respektive Örebro.
Av den beräknade kostnadsökningen hänför sig sålunda 570 000 kr. till förevarande
anslag.
Den rådande lärarbristsituationen gör det nödvändigt att vidtaga alla sådana
särskilda lärarutbildningsåtgärder, som ökar tillgången på lärare, framhåller departementschefen.
Departementschefen tillstyrker därför, att medel anvisas för
en verksamhet av i huvudsak den omfattning som föreslagits i de redovisade
äskandena under denna anslagspunkt.
Den närmare fördelningen av anslaget på olika anslagsändamål kan enligt departementschefen
inte nu fixeras utan förutsättes liksom för innevarande budgetår
efter förslag av skolöverstyrelsen — i erforderlig utsträckning efter samråd
med övriga berörda myndigheter — få fastställas av Kungl. Maj:t. Departementschefen
förutsätter, att detta förslag från överstyrelsens sida föregås av
synnerligen noggranna förnyade överväganden med utgångspunkt i lärarbristens
omfattning i olika ämnen samt i olika regioner av riket. Med hänsyn till lärarsituationen
i språk bör utbildningsåtgärder avseende även dessa ämnen vidtagas,
särskilt med beaktande av den svåra situationen i dessa ämnen i övre Norrland.
Med anledning av skolöverstyrelsens förslag om anordnande av tvåbetygskurser
i kemi anmäler departementschefen, att enligt de numera vidarebearbetade
planerna på den fortsatta utbyggnaden av tvåbetygsutbildningen i Linköping
och Örebro, utbildning i kemi inte bör igångsättas läsåret 1964/65. Däremot bör
undervisningen i matematik och fysik utbyggas med en ny intagningsomgång
vid sidan av den redan intagna omgången studerande, som nästa läsår bedriver
andra årets studier i dessa ämnen. Bortfallet av kemiutbildningen innebär, framhåller
departementschefen, en besparing i förhållande till överstyrelsens äskanden,
medan utbyggnaden av utbildningen i matematik och fysik å andra sidan
medför en kostnadsökning.
Frågan om anordnande av en kurs för lärare vid nomadskolor förutsättes få
prövas vid dispositionen av anslaget till lärares fortbildning.
Medel för den regionala teknologie magisterutbildningen bör enligt departementschefen
även för budgetåret 1964/65 beräknas under förevarande anslag.
Departementschefen har ingen erinran mot styrelsens beräkningar av det erforderliga
medelsbehovet under detta anslag, ej heller mot förslaget om inrättande
av fyra ordinarie universitetslektorat på tekniska högskolans i Stockholm stat
med stationering av tjänstinnchavarna i Linköping och Örebro. Någon ändring
44 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 19611
av det förslag till avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm som förelagts
riksdagen i årets statsverksproposition synes departementschefen inte påkallad.
Departementschefen beräknar kostnadsökningarna under detta anslag till
sammanlagt 1 690 000 kr., varav 1 120 000 kr. för de av skolöverstyrelsen behandlade
utbildningsformerna och 570 000 kr. för den teknologie magisterutbildningen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
I motionerna I: 714 och II: 870 har — utöver vad skolöverstyrelsen för nästa
budgetår förordat — föreslagits anordnande av en terminskurs i ettvart av ämnena
matematik, fysik, modersmålet och samhällskunskap samt två regionala
akademiska ettbetygskurser. Kostnaderna för dessa ytterligare kurser uppgår
enligt motionerna till sammanlagt 280 000 kr.
Utskottet vill för sin del understryka departementschefens uttalande, att den
rådande lärarbristsituationen gör det nödvändigt att vidtaga alla sådana särskilda
lärarutbildningsåtgärder, som ökar tillgången på lärare. Departementschefen
har också, som framgått av det föregående, föreslagit att medel för nästa
budgetar anvisas för en verksamhet av i huvudsak den omfattning som skolöverstyrelsen
förordat i sina anslagsäskanden. I motionerna har icke redovisats några
skäl varför ytterligare kurser med just den inriktning som i motionerna omnämnes
erfordras. Utskottet har för sin del ansett sig böra godtaga skolöverstyrelsens
och departementschefens bedömning av den omfattning i vilken kurserna
bör bedrivas. Skulle skäl bedömas föreligga för en annan fördelning i något eller
några avseenden än den överstyrelsen preliminärt räknat med av de till disposition
stående medlen från detta anslag bör Kungl. Maj:t, som också förordats i
propositionen, äga fastställa annan fördelning av anslaget på olika anslagsändamål.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i
fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
den ändring i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen föreslagit;
2.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är
i fråga, till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 5 590 000 kr.
24:o) Avlöning åt deltagare i praktiska Iärarkurser m. m. Kungl. Maj.t
har (punkt 24, s. 103 och 104) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
9 127 000 kr. eller 300 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
45
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Stenberg m. fl.
(I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Nordstrandh (II: 870), i
vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Avlöning
åt deltagare i praktiska lärarkurser m.m. för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 9 130 000 kr. eller 3 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t för
nästa budgetår föreslagit.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 870.
Anledningen till den av departementschefen för nästa budgetår förordade anslagsminskningen
under detta anslag med 300 000 kr. är den, att i samband med
tillkomsten av lärarhögskolan i Uppsala ett antal platser för praktisk lärarkurs
vid därvarande gymnasium och seminarium beräknas bortfalla.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 714 och II: 870 framställda
yrkandet om viss medelsanvisning för bibehållande under nästa budgetår
av den praktiska lärarkursen i Uppsala.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,
till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 9 127 000 kr.
25 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 104 och 105), vilket innebär en anslagshöjning
med 89 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för blinda
och döva för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
512 000 kr.
Stockholm den 12 maj 1964
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående äreiules slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: hen- Gillström, fröken Andersson, herrar Einar
Persson, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallent
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
heim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,
Wååg, Per Petersson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren,
Andreasson, Eliasson i Sundbom, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herr
Arvidson, fröken Karlsson, herrar Nelander och Källstad.
Reservationer
1) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Axel Johannes
Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Källqvist, Per Petersson, Staxäng, Svensson
i Ljungskile, fröken Karlsson och herr Källstad, vilka ansett att
dels den del av utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »I motionerna
1:711» och slutar med »berört hänseende», bort ha följande lydelse:
»Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall till den förordade lärarhögskolan i Uppsala
inte knytas någon professur i praktisk pedagogik. I motionerna I: 711 och II: 869
påpekas att vid nu befintliga lärarhögskolor — dvs. i Stockholm, Malmö och
Göteborg — finnes, eller har beslutats inrättande av professurer i praktisk
pedagogik. Motionärerna betonar särskilt värdet av att under en lärarhögskolas
uppbyggnadsarbete ha tillgång till en professur, som kan göra eleverna förtrogna
med skolutvecklingen och nya rön inom vetenskapen på pedagogikens område.
Utskottet delar uppfattningen, att en sådan professur snarast möjligt bör komma
till stånd vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala. Några vägande praktiska
invändningar mot detta förslag har utskottet inte funnit.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna i vad gäller att en professur
i praktisk pedagogik snarast möjligt, dock senast fr. o. m. budgetåret 1965/66,
skall inrättas vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala med placering i lönegrad
Bo 3 och att anslå härtill erforderliga medel.»
dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:711 och
II: 869, i vad de avser principbeslut om inrättande av en professur
i pedagogik vid lärarhögskolan i Uppsala, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»
2) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Källqvist, Per Petersson,
Staxäng, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Nelander och Källstad,
vilka ansett att
dels den del av utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »På i» och
slutar med »vid seminarierna», bort ha följande lydelse:
»Vad härefter angår det i motionerna 1:685 och 11:836 framförda förslaget
om ett särskilt riksdagsuttalande beträffande intagningskapaciteten för nästa
läsår avseende folkskollärarutbildningen vid seminarierna får utskottet framhålla
följande.
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1964
47
Utsikterna för en kapacitetsökning på längre sikt vad beträffar intagningen
vid lärarhögskolor för folkskollärarutbildning synes i och för sig goda med hänsyn
till vad utskottet erfarit från lärarutbildningssakkunniga. Något förslag till
kapacitetsökning som tar hänsyn till berättigade krav på en successiv minskning
av elevantalet i klasserna torde emellertid knappast vara att vänta från lärarutbildningssakkunniga.
Med hänsyn inte minst härtill bedömer utskottet det
angeläget, att alla möjligheter tillvaratages att hålla intagningskapaciteten vid
seminarierna avseende utbildning av folkskollärare så hög som möjligt. Det synes
utskottet därvid böra särskilt beaktas, att någon minskning — som departementschefen
förordat — inte vidtages beträffande antalet intagningsavdelningar
på fyraårig folkskollärarlinje. Samtidigt som utskottet finner sig böra betona
angelägenheten av att den av departementschefen förordade intagningskapaciteten
på tvåårig folkskollärarlinje verkligen uppnås får utskottet påyrka, att intagningen
på tvåårig folkskollärarlinje av Kungl. Maj:t slutligt bestämmes till sex
intagningsavdelningar i stället för de fyra som departementschefen förordat. Utskottets
ställningstagande i frågan om nu berörda intagningskapacitet för nästa
budgetår torde som föreslagits i motionerna I: 685 och II: 836 böra bringas till
Kungl. Maj:ts kännedom i särskild skrivelse från riksdagen.
Beträffande seminarieorganisationen i övrigt tillstyrker utskottet att den får
den omfattning som departementschefen förordat. Utskottet vill heller icke motsätta
sig att det som hittills skall få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt
bestämma antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna, varvid utskottet
dock förutsätter, att vederbörlig hänsyn tages till vad utskottet i det
föregående anfört med avseende på antalet intagningsavdelningar vid seminarierna
för folkskollärarutbildning.»
dels ock utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:
»8. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 714 och
11:870, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala,
att elevintagningen läsåret 1964/65 skall omfatta dels till
tvåårig folkskollärarutbildning 24 avdelningar, dels till fyraårig
folkskollärarutbildning 6 avdelningar;»
3) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Axel Johannes
Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Källqvist, Per Petersson, Sundin, Staxäng,
Svensson i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson,
herrar Neländer och Källstad, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande lydelse:
»I motionerna I: 711 och II: 869 har föreslagits, att riksdagen skulle i särskild
skrivelse till Kungl. Maj:t begära förslag om försöksverksamhet med uppdelning
av skolklasser, där särskilda disciplinsvårigheter råder.
I anledning av den argumentering och det förslag som framföres i motionerna i
nu berörda hänseende finner utskottet skäligt, att viss fortsättning nu bör äga
48
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961
rum beträffande åtgärder, syftande till bättre disciplinförhållanden i skolan. Det
av skolöverstyrelsens arbetsgrupp under ledning av landshövding Wagnsson
framlagda förslaget om uppdelning av klasser — ett förslag som överstyrelsen
upptog i sina anslagsäskanden år 1962 — synes väl underbyggt och förtjänar
enligt utskottets mening att praktiskt på försök prövas i ett antal rektorsområden.
Alltjämt torde också särskilda utskottets uttalande (utlåtande 1962:1) äga
full giltighet, nämligen att det är väsentligt att allmänheten och lärarkårerna
inte bibringas den uppfattningen att statsmakterna inte har något verkligt
intresse för lösandet av de arbetssvårigheter, som kan uppkomma i skolan.
Utskottet anser därför att riksdagen i anledning av motionerna 1:711 och
II: 869, i den del nu är i fråga, bör besluta, att disciplinfrämjande åtgärder i form
av uppdelning av skolklasser skall prövas i 200 rektorsområden under budgetåret
1964/65. Kostnaderna härför torde böra bestridas av tillgängliga medel så
långt detta är möjligt. Därest behov härav uppkommer bör hinder icke möta,
att berörda anslag under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår överskrides
med erforderliga belopp.»
dels ock utskottets hemställan under 12. bort ha följande lydelse:
»12. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 711 och
II: 869, såvitt nu är i fråga, besluta, att uppdelning av skolklasser
i disciplinfrämjande syfte må budgetåret 1964/65 prövas
i 200 rektorsområden, varvid kostnaderna härför skall i första
hand bestridas av tillgängliga medel och eljest, därest behov
härav uppkommer, genom överskridande av vederbörliga anslag;»
4)
under avdelning I. av herrar Axel Johannes Andersson, Per Jacobsson,
Källqvist, Svensson i Ljungskile, Neländer och Källstad, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »I några» och
slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 711 och II: 869 framställs förslag om att vissa lärare i denna
kategori bör förklaras kompetenta att erhålla ordinarietjänster. Enligt utskottets
mening är det angeläget att dessa lärares trygghetsproblem löses. Reglerna för
kompetensförklaring måste emellertid utformas så att de ej hämmar rekryteringen
till vidareutbildningskursema för folkskollärare. Motionärerna har beaktat
och undvikit dessa svårigheter genom att föreslå att endast folkskollärare
utan vidareutbildning som fyllt 45 år och som arbetat 12 terminer på grundskolans
högstadium skall kunna erhålla ordinarie tjänster. Det förefaller knappast
realistiskt att förutsätta att denna möjlighet sålunda utformad skulle betraktas
som en reguljär karriär för ej vidareutbildade folkskollärare till ordinarie
tjänst på grundskolans högstadium. Förslaget innebär att en viss kategori med
f. n. allvarliga otrygghetsproblem bereds större säkerhet i arbetet. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att dessa bestämmelser endast bör gälla enligt
Kungl. Maj:ts närmare prövning tills vidare under rådande lärarbrist. Utskottet
49
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196b
anser således i likhet med motionärerna i vad nu är i fråga att folkskollärare
utan vidareutbildning skall förklaras kompetenta att erhålla ordinarie ämneslärartjänster,
om de fyllt 45 år och i 12 terminer tjänstgjort på grundskolans
högstadium. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger
denna mening till känna.»
dels ock utskottets hemställan under 13. bort ha följande lydelse:
»13. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 711 och
II: 869, i vad de avser kompetenskrav för folkskollärares tjänstgöring
på grundskolans högstadium, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»
5) under avdelning I. av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson,
Källqvist, Per Petersson, Staxäng, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar
Neländer och Källstad, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Slutligen får»
och slutar med »regionala utbildningen», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»I motionerna I: 711 och II: 869 har förslag väckts om att huvudmannaskapet
för den regionala akademiska undervisningen överförs från skolöverstyrelsen till
universitetskanslersämbetet. Utskottet anser att motionärerna förebringat starka
skäl för sin ståndpunkt. Den lokala ett- och tvåbetygsutbildningen avses helt
och fullt motsvara den som ges vid universiteten och högskolorna. Både vad
beträffar undervisning och examination skall utbildningsvägarna vara likvärdiga.
Principiellt vore det därför tilltalande att överföra huvudmannaskapet till universitetskanslersämbetet.
Den nära samverkan, som är nödvändig för ett väl
fungerande samarbete mellan den regionala akademiska undervisningen och
universitetskanslersämbetet, åstadkommes dessutom lämpligast genom att lägga
den lokala akademiska ett- och tvåbetygsundervisningen under universitetskanslersämbetet.
Med hänsyn till att ämbetet avses få kraftigt förstärkta resurser torde det
även väl kunna handlägga denna uppgift. Utskottet tillstyrker motionerna i vad
gäller att huvudmannaskapet för den regionala akademiska undervisningen
överförs från skolöverstyrelsen till universitetskanslersämbetet.»
dels ock utskottets hemställan under 15. bort ha följande lydelse:
»15. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 711 och
11:869, i vad de avser huvudmannaskapet för den regionala
akademiska undervisningen, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört;»
6) under avdelning I. av
a) herr Einar Persson
b) herr Eliasson i Sundborn
50 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1961+
7) under avdelning II. vid -punkten 1 (Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar)
av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Karlsson
och herr KaUstad, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 31, som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »departementschefens förslag», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 714 och II: 870 har föreslagits inrättande av en tjänst som
biträdande rektor vid envar av lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Departementschefen har för alla tre lärarhögskolorna förordat en uppräkning
av nu utgående belopp vid varje högskola för fullgörande av vissa rektorsuppgifter
med 10 000 kr. till 35 000 kr. i avvaktan på viss organisationsundersökning.
Utskottet anser för sin del angelägenheten av en mera permanent avlastning
av rektors arbetsbörda av främst icke-pedagogisk natur vara så stor, att
hittillsvarande provisoriska medelsanvisning av arvodeskaraktär redan fr. o. m.
nästa budgetår bör upphöra, varvid i stället såsom upprepade gånger föreslagits
av skolöverstyrelsen en tjänst som biträdande rektor i lönegrad ABp 27 vid
envar av berörda lärarhögskolor bör inrättas. Härigenom skulle rektorerna få
den reella arbetshjälp, som gör att de mera odelat kan ägna sig åt sina egentliga,
pedagogiska arbetsuppgifter. Hur viktigt detta är för en lärarhögskola torde
vara uppenbart. Utskottet biträder därför yrkandet i motionerna i fråga. Någon
medelsanvisning utöver den som departementschefen förordat synes icke erfordras
utan endast en omdisposition mellan icke-ordinarie och ordinarie-posterna
samt posten till rörligt tillägg.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,
ävensom med avslag å motionerna 1:489 och n: 600,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes
av vad utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 831000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 988 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................. 3 697 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 2 534 000
Summa kr. 10 050 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 10 050 000 kr.»
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 196^ 51
8) under avdelning II. vid punkten Jf (Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar)
av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Karlsson
och herr Källstad, vilka under hänvisning till vad som anförts under den med
7) betecknade reservationen ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes
av vad utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 815 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 562 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 3 189 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 254 000
Summa kr. 8 820 000
c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000 kr.
9) under avdelning II. vid punkten 7 (Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar)
av fröken Andersson, herrar Per Petersson, Staxäng, fröken Karlsson
och herr Källstad, vilka under hänvisning till vad som anförts under den med
7) betecknade reservationen ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 714 och II: 870, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes
av vad utskottet förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1964/65:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 984 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 815 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 142 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 176 000
Summa kr. 8 117 000
52
Statsutskottets utlåtande nr 112 åt 196J
c)
till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 117 000 kr.
10) under avdelning II. vid ''punkten 23 (Särskilda lärarutbildningsåtgärder)
av fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per
Jacobsson, Källqvist, Per Petersson, Sundin, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,
Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Nelander
och KäUstad, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande på s. 44, som börjar med »Utskottet
tillstyrker» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser den av departementschefen för nästa budgetår förordade utvidgningen
av medelsanvisningen till särskilda lärarutbildningsåtgärder angelägen
med hänsyn till rådande allvarliga lärarbrist. Detta hindrar emellertid icke
att inte ytterligare åtgärder kommer att bli nödvändiga redan under nästa budgetår.
I motionerna I: 714 och II: 870 har föreslagits anordnande av ett större
antal terminskurser och akademiska ettbetygskurser än vad skolöverstyrelsen i
sina anslagsäskanden för nästa budgetår räknat med såsom erforderliga. Med
hänsyn till att alla tänkbara åtgärder som kan förbättra tillgången på kompetenta
lärare bör vidtagas — utskottet vill i sammanhanget erinra om att skolöverstyrelsens
bedömning i petita av möjligheterna till utvidgning av ifrågavarande
kursverksamhet gjordes så tidigt som för s/t år sedan — anser utskottet
den i motionerna förordade utökningen av kursverksamheten ytterst välbetänkt.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna, i vad de berör förevarande anslag,
och förutsätter att departementschefen vid den slutliga fördelningen av
anslaget på olika anslagsändamål tar vederbörlig hänsyn till behovet av dels
ytterligare terminskurser i matematik, fysik, modersmålet och samhällskunskap
utöver vad skolöverstyrelsen förordat, dels ytterligare ettbetygskurser. I enlighet
med vad som i motionerna påyrkats bör detta anslag för nästa budgetår höjas
med 280 000 kr. utöver den medelsanvisning för samma budgetår som föreslagits
av departementschefen.
I övrigt biträder utskottet vad departementschefen för nästa budgetår föreslagit.
»
dels ock att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:714 och 11:870, såvitt nu är i fråga, till
Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 5 870 000 kr.»
Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964
841073