Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1961
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående inkomstprövningen
för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg inom
folkpensioneringen.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 438 i första kammaren av herr
Lundström m. fl. samt nr 527 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»A) att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av gällande lag
om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension m. m., att
gälla fr. o. m. den 1 juli 1964,
1. att avdragsfaktorn vid beräkning av inkomstprövat hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer skall vara en tredjedel av
det belopp som sidoinkomst (extrainkomst vid sidan av folkpension) överstiger
1 200 kronor för gift pensionär och 1 700 kronor för annan pensionär
och att således den nuvarande skärpningen av avdraget till 2/3 — vid sidoinkomster
överstigande 1 700 kronor, respektive 2 400 kronor — avskaffas,
2. att de avdragsfria förmögenhetsbelopp som tillämpas vid behovsprövningen
av folkpensionsförmåner höjes från nuvarande 15 000 kronor för
gift pensionsberättigad (30 000 kronor för två makar som båda har folkpension)
och 20 000 kronor för ensamstående pensionär till 20 000 kronor för
gift pensionär (40 000 kronor för två makar) och 30 000 kronor för ensamstående
pensionär, samt
B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext.
»
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 11:527.
Gällande rätt
Vissa förmåner inom folkpensioneringen, såsom hustrutilläggcn och de
kommunala bostadstilläggen är föremål för inkomstprövning. Inkomstprövningen
innebär för ogift pensionsberättigad, att pensionsförmånerna minskas
med en tredjedel av den del av årsinkomsten som ligger mellan 1 700
Ilihang till riksdagens protokoll 196i. 9 samt. 2 avd. Nr 8
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1964
och 2 400 kr. och med två tredjedelar av inkomsten däröver. För gift pensionsberättigad
gäller i stället gränsbeloppen 1 200 och 1 700 kr. Förmögenhet,
som för ogift överstiger 20 000 kr. och för gift 15 000 kr., medför vid
beräkningen av årsinkomsten höjning av denna med 10 procent av vad
förmögenheten överstiger nämnda belopp. Vidare stadgas, att det inkomstavdrag
som föranledes av inkomstprövningen sker först å det kommunala
bostadstillägget och därefter å eventuell ytterligare inkomstprövad förmån.
Historik
Från den 1 januari 1954 gällde, att inkomstbelopp, som ej översteg för
ensamstående person 1 000 kr. samt för envar av makar 750 kr. (för makar
sammanlagt 1 500 kr.) ej föranledde minskning av de inkomstprövade pensionsförmånerna.
översteg inkomsten 1 000 kr. för ensamstående, minskades
pensionsförmånerna med en tredjedel av inkomst, som låg mellan 1 000
och 1 400 kr., och med två tredjedelar av inkomst utöver 1 400 kr. översteg
inkomsten 750 kr. för gift, minskades pensionen med en tredjedel av inkomst,
som låg mellan 750 och 1 050 kr., och med två tredjedelar av inkomst
utöver 1 050 kr.
Från den 1 juli 1957 gällde för innehavare av förmögenhet särskilda regler,
de s. k. skärpningsreglerna. De innebar att förmögenhetens beräknade
avkastning ökades med 20 procent av det belopp, varmed förmögenheten
översteg för gift 15 000 kr. (för makar sammanlagt 30 000 kr.) och för annan
pensionsberättigad 20 000 kr.
I anslutning till proposition nr 75 till 1960 års riksdag, vilken proposition
bl. a. upptog förslag om förbättrade änkepensioner, väcktes i riksdagen
åtskilliga motioner i inkomstprövningsfrågan. Rörande vad som därvid
förekom må här hänvisas till följande sammanfattning och uttalande i
andra lagutskottets utlåtande nr 20.
I motionerna 1:575 och 11:713, motionerna 1:576 och 11:719 samt motionen
11:711 framställdes yrkande om mindre restriktiva regler vid inkomstprövningen.
I de fyra förstnämnda motionerna framhölls särskilt de s. k.
skärpningsreglerna, dvs. reglerna om att viss del av förmögenheten skulle
anses som inkomst, såsom hårda. Den medför, hette det, att en ensam skuldfri
pensionär, som äger ett till 40 000 kr. taxerat egnahem, får sina pensionsförmåner
reducerade med cirka 2 000 kr. Är egnahemmet taxerat till 50 000
kr., upphör förmånerna helt. I motionerna 1:575 och 11:713 begärdes skyndsam
utredning i ämnet. Motionerna 1:576 och 11:719 innehöll förslag om en
omedelbar höjning av gränsbeloppen med 1 000 kr. I motionen 11:711 hemställdes
om en översyn av reglerna för inkomstprövningen. Denna översyn
borde, enligt vad som framgick av motionen, avse endast änkepensionerna,
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1961
3
vilka enligt motionärerna fortfarande borde vara inkomstprövade. I motionen
begärdes vidare förslag i ämnet till nästa års riksdag.
Andra lagutskottet yttrade bl. a.:
»Såsom utskottet framhållit vid behandlingen av frågan om slopande av
inkomstprövningen inom änkepensioneringen medför inkomstprövningen
vissa ogynnsamma verkningar. Den föreslagna övergången till icke inkomstprövade
änkepensioner för dem som blir änkor efter den 1 juli 1960 kan
medföra stora skillnader i pensionsförmånerna för olika änkor. En uppmjukning
av reglerna för inkomstprövningen skulle otvivelaktigt i båda fallen
verka mildrande. På grund härav anser utskottet det motiverat att reglerna
om inkomstprövning blir föremål för översyn. Denna synes lämpligen
kunna ske inom 1958 års socialförsäkringskommitté.»
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Kungl. Maj :t uppdrog
den 5 maj 1960 åt 1958 års socialförsäkringskommitté att överse reglerna
om inkomstprövningen inom folkpensioneringen.
Socialtörsäkringskommittén avgav år 1961 sitt betänkande Förtidspensionering
och sjukpenning m. m. (SOU 1961: 29). Hustrutilläggen och de kommunala
bostadstilläggen skulle enligt kommitténs förslag alltjämt vara underkastade
inkomstprövning. Vid bifall till kommitténs förslag
kom inkomstprövningen i övrigt att bibehållas allenast beträffande änkepension
till kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960. Den omständigheten
att inkomstprövningen i fortsättningen begränsades till de nyssnämnda
förmånerna kunde, yttrade kommittén, måhända ge fog för uppfattningen
att frågan om inkomstprövningen numera var av mindre vikt. Kommittén
konstaterade emellertid att, även om antalet inkomstprövade förmånsslag
blev ringa, så kunde dock ett mycket stort antal personer beräknas komma
att uppbära sådana förmåner. Enbart antalet kommunala bostadstillägg beräknades
sålunda till omkring 600 000 vid tiden för reformernas genomförande.
Beträffande inkomstprövningens utformning framhöll kommittén att,
om avdragsreglerna skulle uppmjukas, följden blev att flera personer erhöll
inkomstprövade förmåner och att dessa förmåner i många fall kom
att utgå med större belopp. Kommittén ifrågasatte, huruvida det var erforderligt
att öka de inkomstprövade förmånernas omfattning i ett läge, då
folkpensionernas standard successivt förbättrades och allmän tilläggspension
kom att utges utöver folkpensionen. En uppmjukning av inkomstprövningsreglerna
skulle motarbeta önskemålet att i möjlig mån inskränka
inkomstprövningen inom pensionssystemet och gynnade vidare endast pensionärer,
som hade så stora inkomster att dessa enligt de nu gällande reglerna
verkade reducerande på de ifrågavarande pensionsförmånerna. Beträffande
synpunkten att pesionärernas arbetsvilja hämmades genom inkomst
-
i* Biliang till riksdagens protokoll 1964. 9 samt. 2 avd. Nr 8
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196A
prövningen framhöll kommittén, att stränga avdragsregler minskade bredden
av det inkomstskikt, inom vilket ökad inkomst till följd av avdragsreglerna
ledde till minskad pension. Vid en uppmjukning av avdragsreglerna
blev denna verkan av en inkomstökning märkbar för flera, och effekten
av uppmjukningen kunde alltså i vissa fall bli den motsatta mot att
stimulera till arbetsinsatser.
Kommittén utgick från att allmän tilläggspension liksom tjänstepension
skulle anses utgöra inkomst vid tillämpning av avdragsreglerna. I den mån
tilläggspension utgick kom den sålunda att helt eller delvis ta i anspråk
det s. k. avdragsfria beloppet. Skulle i dylika fall utformningen av avdragsreglerna
medföra någon stimulerande effekt på arbetsviljan, måste reglerna
uppenbarligen mildras i mycket hög grad, vilket skulle få till resultat att
även personer, som hade så stor icke inkomstprövad pension, att de rimligen
inte behövde inkomstprövade förmåner, skulle komma att få sådana förmåner.
Kommittén framhöll vidare, att varje uppmjukning ledde till en
ökning av folkpensionskostnaderna för såväl staten som kommunerna. Kommittén
fann de angivna skälen mot en uppmjukning av avdragsreglerna så
vägande, att en generell ändring inte borde komma i fråga annat än i ett avseende.
Härvid åsyftade kommittén de s. k. skärpningsreglerna, vilka innebar att
vid uppskattningen av förmögenhets avkastning denna skulle ökas med 20
procent av det belopp, varmed förmögenheten översteg för gift pensionsberättigad
15 000 kr. (för makar tillsammans 30 000 kr.) och för annan
pensionsberättigad 20 000 kr. Kommittén anförde, att den höga skärpningsprocenten
otvivelaktigt verkade hårt, något som särskilt framträdde om
taxeringsvärdena på egnahemsfastigheter skulle höjas mera avsevärt. På
grund härav föreslog kommittén, att skärpningsprocenten sänktes från 20
till 10.
I Kungl. Maj :ts proposition nr 90 år 1962 med förslag till lag om allmän
försäkring, m. in., anförde föredragande departementschefen, stasrådet
Nilsson:
»Efter slopandet av inkomstprövningen beträffande förtidspensionerna
kommer de förmåner inom folkpensionssystemet, som alltjämt är underkastade
inkomstprövning, att utgöras av hustrutillägg och kommunala
bostadstillägg samt änkepensioner i anledning av dödsfall före den 1
juli 1960.
Endast ett ringa antal förmånsslag blir således i fortsättningen beroende
av inkomstprövning. Som kommittén mycket riktigt framhåller betyder
detta dock inte, att inkomstprövningen numera skulle ha ringa betydelse.
Antalet pensionärer med kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg är
nämligen mycket stort. En uppmjukning av inkomstprövningsreglerna skul
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196i
5
le leda till att detta antal stiger ytterligare och att de inkomstprövade förmånernas
belopp ökar. Härigenom skulle uppkomma en avsevärd kostnadsökning
för såväl staten som kommunerna, och det är att märka att
uppmjukningen inte skulle medföra någon förbättring av standarden för
pensionärer med ringa eller ingen inkomst. Vad kommittén anfört mot en
mera vittgående uppmjukning av inkomstprövningen i fråga om hustrutillägg
och kommunala bostadstillägg har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.
Jag vill heller inte förorda ändring i inkomstprövningsreglerna
annat än i avseende på den s. k. skärpningsprocenten vid innehav av
förmögenhet. Jag föreslår i likhet med kommittén, att detta procenttal sänks
från nuvarande 20 till 10.»
Propositionen behandlades av andra lagutskottet, som i sitt utlåtande nr
27 år 1962 anförde bl. a.:
»Såsom ingående utvecklats av socialförsäkringskommittén skulle en uppmjukning
av reglerna för inkomstprövningen gynna endast de pensionärer
som har inkomster av sådan storlek att dessa nu verkar reducerande på
ifrågavarande förmåner. Därmed skulle grupper, som nu inte kan erhålla
inkomstprövade förmåner, bli berättigade till sådana förmåner. En sådan
utveckling skulle stå i strid med senare års reformarbete på pensioneringens
område, vilket syftat till att avveckla inkomstprövningen. Det må understrykas,
att en uppmjukning av reglerna för inkomstprövningen inte skulle
medföra någon förbättring i förmåner för pensionärer med mycket små
inkomster.»
Genom lag den 25 maj 1962 om allmän försäkring ändrades den s. k.
skärpningsprocenten från 20 till 10 procent.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 12 år 1963 föreslogs ändring i lagreglerna
om inkomstprövning av folkpensionsförmåner. Inkomstprövningen skulle
mildras, så att hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg minskades
med en tredjedel av årsinkomsten i vad den översteg för den som är gift
1 200 kr. och för annan 1 700 kr. och med ytterligare en tredjedel av inkomsten
i vad den översteg för den som är gift 1 700 kr. och för annan
2 400 kr.
I motionerna 1:566 och 11:693 vid 1963 års riksdag yrkades, att den skärpning
av avdragsfaktorn till två tredjedelar av sidoinkomsten, som i propositionen
föreslogs skola bibehållas och såvitt angick hustrutillägg och kommunala
bostadstillägg komma i tillämpning vid sidoinkomster överstigande
1 700 kr. respektive 2 400 kr., avskaffades. Motionärerna motiverade sitt
yrkande med att den samlade marginalbelastningen av inkomstskatt och
mistad inkomstprövad förmån med de föreslagna reglerna i vissa inkoinstskikt
kunde bli så stor att den kunde antagas motverka många pensionärers
vilja att skaffa sig extraförtjänster.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196t
Andra lagutskottet yttrade i utlåtande nr 3 år 1963 i anledning av sistnämnda
proposition och motioner bl. a.:
»De konsekvenser av inkomstprövningsreglerna som motionärerna sålunda
påpekat är givetvis inte helt tillfredsställande. Emellertid måste understrykas,
att en inkomstprövning med nödvändighet måste medföra att i
något inkomstskikt marginalbelastningen blir jämförelsevis stor. Det bör
också framhållas att de inkomstprövade förmåner, varom här är fråga,
d. v. s. hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg, tillkommit med tanke
på de mest behövande grupperna, d. v. s. sådana folkpensionärer som icke
har några inkomster alls utöver folkpensionen eller jämförelsevis begränsade
sidoinkomster. För sådana folkpensionärer innebär propositionens
förslag en väsentlig förbättring i förhållande till vad som nu gäller. På
grund av dessa omständigheter samt med hänsyn till att motionärernas
förslag innebär en avsevärd ökning av inte minst kommunernas kostnader
finner sig utskottet icke kunna biträda motionsyrkandet.»
I motionerna 1:565 och 11:692 samt 1:566 och 11:693 vid 1963 års riksdag
hemställdes, att de avdragsfria förmögenhetsbeloppen skulle höjas. I det
förstnämnda motionsparet föreslogs att beloppen skulle fastställas till
30 000 kr. för den som är gift och 40 000 kr. för annan pensionär. I det sistnämnda
motionsparet föreslogs beloppen 20 000 kr. respektive 30 000 kr.
Andra lagutskottet yttrade i samma utlåtande i anledning av sistnämnda
motioner bl. a.:
»De avdragsfria belopp som nu gäller fastställdes 1957. Samtidigt höjdes
den procentsats, varmed förmögenhetens avkastning skall höjas, från 10
till 20 procent. I samband med antagandet av lagen om allmän försäkring
under fjolårets riksdag sänktes procentsatsen till 10 procent. Denna sänkning,
som innebar en betydelsefull uppmjukning av reglerna om förmögenhets
inverkan vid inkomstprövningen, har varit i tillämpning från och
med ingången av år 1963. Utskottet är icke berett att nu förorda en ytterligare
uppmjukning av reglerna och kan därför icke biträda motionsyrkandena.
»
Utskottet
Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension minskas med
en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst i vad den överstiger
för den som är gift 1 200 kr. och för annan 1 700 kr. samt med ytterligare
en tredjedel av inkomsten i vad den överstiger för den som är gift 1 700 kr.
och för annan 2 400 kr. Vid inkomstprövningen gäller att avkastningen av
förmögenhet höjes med tio procent av det belopp varmed förmögenheten
överstiger för den som är gift 15 000 kr. och för annan pensionär 20 000 kr.
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196i
7
I förevarande motioner har yrkats, att den skärpning av avdragsfaktorn
till två tredjedelar av sidoinkomsten, som föreligger vid sidoinkomster överstigande
1 700 kr. respektive 2 400 kr., avskaffas. Motionärerna har motiverat
sitt yrkande med att den samlade marginalbelastningen av inkomstskatt
och mistad inkomstprövad förmån i vissa inkomstskikt kan bli så stor, att
den kan antagas motverka många pensionärers vilja att skaffa sig extraförtjänster.
Vidare har i motionerna yrkats, att de avdragsfria förmögenhetsbeloppen
skall höjas. Det föreslås att beloppen skall fastställas till 20 000 kr.
för den som är gift och 30 000 kr. för annan pensionär.
Frågan om avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn till två tredjedelar
behandlades av andra lagutskottet under år 1963 i anledning av motioner
i anslutning till proposition om höjning av sidoinkomstbeloppet för den
som är gift från 750 respektive 1 050 kr. till 1 200 respektive 1 700 kr. och
för annan från 1 000 respektive 1 400 kr. till 1 700 respektive 2 400 kr. Motionärerna
hade vid detta tillfälle samma motivering för sitt yrkande som förekommer
i nu aktuella motioner. Utskottet anförde vid detta tillfälle i sitt
av riksdagen godkända utlåtande, att de konsekvenser av inkomstprövningsreglerna
som motionärerna sålunda påpekat givetvis inte var helt tillfredsställande.
Emellertid underströks, att en inkomstprövning med nödvändighet
medförde att i något inkomstskikt marginalbelastningen blev jämförelsevis
stor. Det framhölls också att hustrutilläggen och de kommunala bostadstilläggen
tillkommit med tanke på de mest behövande grupperna, d. v. s.
sådana folkpensionärer som icke hade några inkomster alls utöver folkpensionen
eller jämförelsevis begränsade sidoinkomster. För sådana folkpensionärer
innebar propositionens förslag en väsentlig förbättring i förhållande
till vad som tidigare gällde. På grund av dessa omständigheter samt med
hänsyn till att motionärernas förslag innebar en avsevärd ökning av inte
minst kommunernas kostnader fann sig utskottet icke kunna biträda motionsyrkandet.
Enligt utskottets mening föreligger icke skäl till ändrat ställningstagande,
såvitt angår frågan om avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn till
två tredjedelar.
Vad gäller frågan om höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen
var motioner med samma innebörd föremål för riksdagens bedömning år
1963. Andra lagutskottet anförde då i sitt av riksdagen godkända utlåtande,
att procentsatsen, i samband med antagande av lagen om allmän försäkring,
sänktes från 20 till 10 procent. Denna sänkning, som innebar en betydelsefull
uppmjukning av reglerna om förmögenhets inverkan vid inkomstprövningen,
hade varit i tillämpning från och med ingången av år 1963. Utskottet
var icke berett att då förorda en ytterligare uppmjukning av reglerna och
kunde därför icke biträda motionsyrkandena.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196t
Ej heller i denna del föreligger enligt utskottets mening skäl till ändrat
ställningstagande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att förevarande motioner, 1:438 och 11:527, såvitt avser
avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn till två
tredjedelar, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
samt
B. att förevarande motioner, 1:438 och 11:527, såvitt avser
höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1964
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, fru HamrinThorell*,
herr Lars Larsson, fru Nilsson*, herrar Hiibinette, Erik Filip Petersson*
och fru Olsson*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Odhe*,
Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Wiklund, fru Gunne och herr
Gustavsson i Alvesta*.
* Ej närvarande vid utlåtandets- justering.
Reservationer
I. vid utskottets hemställan under A.
av fru Hamrin-Thorell, herr Erik Filip Petersson, fru Olsson, herrar
Anderson i Sundsvall, Wiklund och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett,
a) att det stycke i utskottets yttrande å s. 7 som börjar med orden »Enligt
utskottets mening» och slutar med orden »till två tredjedelar» bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Trots de i fjol beslutade ändringarna i reglerna om inkomstprövning för
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg, ger dessa regler i vissa inkomstlägen
upphov till en mycket hård marginalbelastning. Som framgår av motionen
reduceras förmånerna kraftigt för ensam pensionär redan vid en
extrainkomst av 2 400 kr.
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196t
9
Visserligen har de inkomstprövade förmåner, som det här gäller, tillkommit
i avsikt att stödja de mest behövande grupperna — de med inga eller
med endast begränsade extrainkomster — men gällande reduktionsregler
träffar kännbart även pensionärer i låga inkomstskikt. Det är också av
många skäl värdefullt att inte pensionärernas motiv att söka sig någon
extrasysselsättning motverkas. Ett slopande av den skärpning, som avdragsfaktorn
två tredjedelar utgör, skulle medföra en väsentlig minskning av
marginalbelastningen.
Det administrativa förfarandet skulle i jämförelse med nuvarande dessutom
underlättas vid reduktion med en tredjedel över hela linjen för sidoinkomst
överstigande 1 700 kr. för ensam pensionär, respektive 1 200 kr. för
gift pensionär. Då kostnaderna för denna reform torde vara tämligen begränsade
vill utskottet tillstyrka motionärernas förslag.»
b) att utskottet under A. bort hemställa,
»att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, 1:438
och 11:527, såvitt avser avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn
till två tredjedelar, måtte för sin del antaga
följande
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension.
Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
4
Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
minskas med en tredjedel
av den pensionsberättigades årsinkomst
i vad den må överstiga för
den som är gift ettusentvåhundra
kronor och för annan ettusensjuhundra
kronor samt med ytterligare
en tredjedel av årsinkomsten i vad
den må överstiga för den som är gift
ettusensjuhundra kronor och för
annan tvåtusenfyrahundra kronor.
Minskning skall,------i
(Föreslagen lydelse)
§•
Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
minskas med en tredjedel
av den pensionsberättigades årsinkomst
i vad den må överstiga för
den som är gift ettusentvåhundra
kronor och för annan ettusensjuhundra
kronor.
hustrutillägget.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196i
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Denna lag träder i kraft den 1 juli
196t.
Det åligger riksförsäkringsverket
att omräkna utgående hustrutillägg
och kommunala bostadstillägg i enlighet
med bestämmelserna i denna
lag.»
II. vid utskottets hemställan under B.
av fru Hamrin-Thorell, herrar Hubinette, Erik Filip Petersson, fru Olsson,
herrar Anderson i Sundsvall, Wiklund, fru Gunne och herr Gustavsson
i Alvesta, vilka ansett,
a) att det stycke i utskottets yttrande å s. 8 som börjar med orden »Ej
heller i» och slutar med orden »till ändrat ställningstagande» bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Avsikten med skärpningsreglerna är att förhindra att pensionärer med
relativt goda förmögenhetsförhållanden kommer i åtnjutande av de inkomstprövade
förmånerna. Reglerna leder emellertid, som påpekats i motionen, i
vissa fall till obilliga resultat. En pensionär, som har sina tillgångar helt
nedlagda i ett eget hem eller mindre jordbruksfastighet — taxerad till exempelvis
50 000 kr. — blir på grund av skärpningsregeln åsatt en inkomst av
3 000 kr. om han eller hon är ensamstående (2 000 kr. för makar). Vid beräkning
av sidoinkomster inräknas också värdet av naturaförmåner, inklusive
bostadsförmån. Trots att en pensionär helt saknar annan kontant inkomst
än folkpensionen, kan hans möjlighet att erhålla inkomstprövat
tillägg härigenom bli uteslutna eller starkt reducerade.
Sedan 1957, då nu gällande avdragsfria belopp fastställdes, har den allmänna
prisnivån stigit med 22 procent. Detta motiverar en höjning av de
avdragsfria beloppen. Ny fastighetstaxering är avsedd att ske år 1965. Då
den senaste taxeringen ägde rum år 1957, torde det vara realistiskt att förutsätta
en uppräkning av taxeringsvärdena i övervägande antalet fall. Som
påpekas av motionärerna kommer då, utan att förmögenheten undergått
någon reell förändring, pensionsförmånerna i många enskilda fall att gå förlorade
eller att reduceras.
Detta i förening med ovannämnda förhållande finner utskottet utgöra
motiv för tillstyrkande av motionärernas förslag.»
hl att utskottet under B. bort hemställa,
»att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, 1:438
och 11:527, såvitt avser höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen,
måtte för sin del antaga följande förslag, nämligen
-
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 1964
1.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension.
Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
5 §.
Med årsinkomst-------att utgiva.
Vid uppskattning av förmögenhets
avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten må överstiga för
den som är gift femtontusen kronor
och för annan tjugotusen kronor.
Värdet av------av Konungen.
I fråga om------sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomst avrundas —-----tiotal kronor.
Vid uppskattning av förmögenhets
avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten må överstiga
för den som är gift tjugotusen kronor
och för annan trettiotusen kronor.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1964.
Det åligger riksförsäkringsverket
att omräkna utgående hustrutillägg
och kommunala bostadstillägg i enlighet
med bestämmelserna i denna
lag.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 8 år 196b
2.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 16 § lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående
införande av lagen om allmän försäkring.
Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 25 maj 1962 angående införande
av lagen om allmän försäkring skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
16 §.
Bestämmelserna i---skall Bestämmelserna i — ---skall
ock procenttalet 20 utbytas mot 10. ock dels procenttalet 20 utbytas mot
10, dels beloppen 15 000 kronor respektive
20 000 kronor utbytas mot
20 000 kronor respektive 30 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 196b.
Det åligger riksförsäkringsverket
att omräkna utgående pensioner i
enlighet med bestämmelserna i denna
lag.»
Särskilt yttrande
av herr Hubinette och fru Gunne, vilka anfört följande:
»På grund av gällande bestämmelser kan redan en liten extra förtjänst,
som en folkpensionär förvärvar, drabbas av så stora avbränningar, att en
väsentlig del av denna merinkomst försvinner. Detta förhållande motverkar
enligt vår uppfattning många pensionärers vilja att skaffa sig extra förtjänster.
I likhet med motionärerna finner vi det angeläget att folkpensionärerna
stimuleras till arbetsinsatser men har — såsom redovisas i annat sammanhang
— valt en annan lösning. Enligt vår mening gagnar man folkpensionärerna
bäst genom att medgiva dem en extra, av inkomsten oberoende ortsavdragsförhöjning.
»
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1964
630926