Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1964

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av väckt motion om översyn av bestämmelserna
rörande utfärdande av recept.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 730,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har fröken Wetterström hemställt, ”att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att den inom medicinalstyrelsen
arbetande utredningen måtte jämväl överse bestämmelserna angående
recepts utfärdande i enlighet med vad i motionen förordas”.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionen.

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen. Denna har i sin tur inhämtat och
till utskottet överlämnat yttranden i ämnet från statens farmacevtiska laboratorium,
Apotekarsocietetens direktion och Sveriges läkarförbund.

Gällande regler

Enligt den av medicinalstyrelsen utfärdade expeditionskungörelsen förstås
med recept i princip varje av läkare, veterinär eller tandläkare skriftligen eller
muntligen till apotek meddelad ordination eller beställning av läkemedel, om
detta på grund av sin art eller sammansättning får utlämnas endast på ordination
av sådan person eller om läkemedlet på grund av ordinationen eller beställningen
skall åsättas särskild signering. I kungörelsen föreskrives att recept
skall avfattas tydligt och utan sådana förkortningar eller tecken som kan föranleda
tveksamhet rörande dess rätta tolkning samt att å recept bör lämnas
anvisning om därå upptagna läkemedels användningssätt. Vidare stadgas att
signaturen till varje efter recept utlämnat läkemedel skall innehålla vad den
ordinerande föreskrivit om dess användning m. m. Omarbetning av expeditionskungörelsen
pågår f. n. inom medicinalstyrelsen.

Motionen

I motionen påpekas att anvisningar i recept rörande de ordinerade läkemedlens
användningssätt ofta lämnas i mycket kortfattad form. Särskilt i de fall
den sjuke ordinerats flera olika mediciner kan, framhåller motionären, dessa
kortfattade anvisningar föranleda förväxlingar och felaktig användning av
läkemedel. Sådana missförstånd skulle undvikas, menar motionären, om reBihang
till riksdagens protokoll 9 samt. 2 avd. Nr

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1964

cepten innehöll mera detaljerade anvisningar om det ordinerade läkemedlets
användning.

Remissyttrandena

Medicinalstyrelsen avstyrker motionen och anför:

Medicinalstyrelsen vitsordar den av motionären framförda iakttagelsen att
viss risk finns att patienter, som samtidigt erhålla flera typer av läkemedel
avsedda för olikartade åkommor, icke alltid kunna hålla isär för vilka ändamål
de olika medlen skall brukas. Erfarenheten visar t. ex. att patienter stundom,
genom egna anteckningar på läkemedelsetiketterna, söker skilja mellan flera
samtidigt brukade läkemedel. Sådana skäl talar för att i vissa fall anledning
finns att utförligare än som vanligen sker på recept angiva ett läkemedels
användningssätt. Härvid torde den läkemedelsförskrivande läkarens kännedom
om patienten vara avgörande för i vilken utsträckning det kan vara behövligt
och lämpligt att på ett mera detaljerat sätt informera patienten.

Riskerna för en ökande självmedicinering, som skulle kunna bli en följd av
noggrannare anvisningar om användningen av läkemedel, måste emellertid
beaktas. De torde bäst motverkas genom att onödigt stora satser läkemedel
icke utskrivas, överblivna läkemedel bör av samma skäl icke bevaras utan
t. ex. nedspolas i WC eller förstöras på annat lämpligt sätt. Detta skulle även
förhindra utlåning till annan person eller — vilket är synnerligen viktigt —
risker för förgiftning genom att läkemedlen kunna åtkommas av barn---.

Medicinalstyrelsen, som sålunda hyser förståelse för grundtanken i motionen,
finner det lämpligt att denna beaktas vid den översyn av expeditionskungörelsen,
som för närvarande pågår inom styrelsen. Införande av bestämmelser om
absoluta krav på receptutfärdaren i av motionären anförd riktning kan styrelsen
dock icke tillråda.

I huvudsak samma synpunkter framföres av statens farmacevtiska laboratorium
och Apotekarsocietetens direktion. Sveriges läkarförbund förklarar utan
närmare motivering att frågan förutsättningslöst bör prövas av medicinalstyrelsen
vid omarbetning av expeditionskungörelsen.

Utskottet

Den av medicinalstyrelsen utfärdade expeditionskungörelsen innehåller bl. a.
vissa bestämmelser om vad recept och signatur till läkemedel, som utfärdats
efter recept, skall innehålla.

Förevarande motion syftar till att mera detaljerade bestämmelser om utfärdande
av recept skall införas. Motionären påpekar att anvisningar i recept
rörande läkemedels användningssätt ofta lämnas i sådan form att patienten
förutsättes veta vad läkemedlet avser, vilket kan föranleda förväxlingar och
felaktig användning.

Medicinalstyrelsen har i remissyttrande över motionen uttalat förståelse för
grundtanken i densamma och föreslagit, att motionen beaktas vid den översyn

Andra lagutskottets utlåtande nr 44 år 1964

3

av expeditionskungörelsen som för närvarande pågår inom styrelsen. Utskottet
vill för sin del ansluta sig till detta förslag och får därför hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motion, II: 730,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att motionen överlämnas
till medicinalstyrelsen för beaktande vid översynen av
expeditionskungörelsen.

Stockholm den 21 april 1964

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Kaijser,
Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson och Axel Kristiansson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Rimmerfors,
fröken Wetterström, herr Bengtsson i Varberg, fru Eriksson i Ängelholm, fru
Svensson och herr Gustavsson i Alvesta*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.